Läs examensarbetet (pdf) - Vectura

RESULTAT LITTERATURSTUDIE
36
järnvägsgestaltning. Järnvägen med sina tekniska förutsättningar kräver stor anpassning
av landskapet, men järnvägen bör också kunna anpassas till landskapet. (Banverket
2000b.)
3.4 Gestaltningsprogram och dess funktion
Gestaltningsprogrammet är det dokument där gestaltnings- och arkitekturfrågor behandlas
och utreds. Ett gestaltningsprogram är inte juridiskt bindande. Man kan beskriva
programmet som en avsiktsförklaring och ett måldokument (Banverket 2005).
Banverket började på allvar använda gestaltningsprogram vid järnvägsplanering under
1990-talet. Från början fanns inga krav på separata gestaltningsprogram utan frågan
behandlades som en del av de miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som togs fram
(Tornberg 2006). Behovet av separata gestaltningsprogram blev dock uppenbar när
MKB dokumenten blev för stora och tunga. En MKB behandlar frågor när förslagen
redan finns och frågan om gestaltning behöver komma in tidigt i processen. (Schibbye
2011, mejl.)
Banverket gav 2005 ut boken Gestaltningsprogram inom Banverket – en vägledning.
Boken tar avstamp i Banverkets arkitekturpolicy och syftet var att tillhandahålla ett
stöd för de konsulter och anställda på verket som arbetade med gestaltningsfrågor. Vidare
ställs en del övergripande riktlinjer upp för hur arbetet med gestaltningsprogram
ska bedrivas och vad som är viktigt att tänka på för att processen ska genomföras på
ett bra och demokratiskt sätt. För att förklara vad ett gestaltningsprogram är utgår jag
från Banverkets bok men också Vägverkets skrift Råd för gestaltningsprogram och gestaltningsarbete
i olika skeden (2009) där de olika stegen i gestaltningsprocessen och
arbetet med gestaltningsprogram beskriv mer ingående än i Banverkets skrift.
Banverket arbetade utifrån sex transportpolitiska delmål där frågan om järnvägens utformning
inte var ett eget mål. Dock påverkade de andra målen starkt utformningen av
det slutgiltiga resultatet. Med avstamp i delmålen blev det viktigt att visa på det samhällsansvar
som byggandet och drivandet av en järnväg innebär. Banverket menade
att en del i att ta ansvar är att ge järnvägen en medveten och genomtänkt gestaltning.
Något som även kan hjälpa till att skapa en längre hållbarhet på järnvägen. Detta ska
ske med hjälp av gestaltningsprogrammet. Att få till fungerande gestaltningsprogram
kräver en bred förankring inom verket och även en förståelse för frågan och vad den
kräver hos de konsulter som anlitas vid olika projekt. (Banverket 2005.)
Arbetet med ett gestaltningsprogram, så som det användes av Banverket, kan delas in i
tre dominerande målformer (Banverket 2005):
• Att tillföra kvaliteter. Arkitekturen ska genom en medveten utformning och gestaltning
ge mervärden till slutprodukten. De värden som tillförs genom ingreppet
och därmed landskapsförändringen ska harmonisera med sin omgivning och tillföra
något som förhoppningsvis kan förändra landskapet till det bättre eller förstärka
redan existerande karaktärer.
• Att kommunicera gestaltning. Gestaltningsprogrammet ska hjälpa till att förmedla
visionen av järnvägen på ett lättförståeligt och överskådligt sätt för alla, professionella
likväl som boende på platsen. Programmet ska hjälpa till att skapa en bild av
slutresultatet, i bild och text, så att idén förankras hos alla inblandade.