Golv till Tak #2-2020

More documents

Recommendations

Info

JOHAN ASPELIN: HÅLLBARHET I BYGGBRANSCHEN Ingen kan ha undgått årtiondets buzzword ”hållbarhet”, ett begrepp som används vitt och brett och förefaller ha lika många betydelser som användare. När man dessutom använder ordet i byggbranschen blir det ännu mer svårbegripligt. Vad är det vi egentligen ska göra för att ta byggbranschen och golvbranschen i hållbar riktning – mer än att använda svåra ord alltså? Hållbarhetsarbete har ekologiska, sociala och ekonomiska delar. Det innebär exempelvis att verksamheten i ett företag som tillgodoser marknaden idag, inte ska äventyra kommande generationers möjligheter. En verksamhet ska i princip kunna bedrivas under oändlig tid utan att råvaror och energi tar slut eller att livsmiljön tar skada. Fossilfritt Sverige med Byggföretagen, Skanska, NCC, Peab, Swerock, Chalmers och WSP har skapat en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Slutmålet är en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn år 2045. För att nå dit har man satt delmål: 2020 – 22 Aktörer i bygg- och anläggningssektorn ska ha kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål 2025: Utsläppen av växthusgaser ska visa en tydligt minskande trend 2030: 50 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jämförelseår 2015) 2040: 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser (jämförelseår 2015) 2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser Det här innebär att det ställs krav på alla aktörer i byggsektorn att minska sina koldioxidutsläpp, och för att kunna göra detta krävs att såväl entreprenör som leverantör JOHAN ASPELIN är vd för Golvbranschen, GBR. känner till var klimatpåverkan finns. Därför är det viktigt att hitta sätt att mäta sin verksamhet, för att få siffror på hur det ser ut. Golvbranschens, GBRs, bidrag på det här området är kvalitets- och hållbarhets systemet Auktoriserat Golvföretag. Det har utvecklats utifrån de lag- och kundkrav som omgärdar branschen och grundidén är ständig förbättring. När företagen arbetar systematiskt med erfarenhetsåterföring och målstyrning kan man utveckla sitt företag i bästa möjliga riktning. Vi lever i en tid av modeuttryck kring vad vi ska göra för att framtidssäkra jorden, vårt samhälle och vårt företagande. För att klara alla nya krav och vara framgångsrika måste vi vara konkreta, marknadsanpassade och flexibla. Ibland kan vi ha olika tids horisonter beroende på marknaden, men strävan bör alltid vara att ligga lagom i framkant snarare än att hamna på efterkälken. Att ha ett unikt erbjudande är bra i teorin, men fungerar sällan särskilt länge i prak tiken. Därför gäller det att kunna anpassa sig till förändrade krav. Golvbranschen, GBR, har ett tydligt uppdrag att driva på och visa byggbranschens inriktning, men vi ska inte tvinga på någon en förändring som man inte har nytta av. När kraven kommer ska vi vara en tydlig hamn att vända sig till, där hjälp och lösning finns. Där har vi Auktoriserat Golvföretag för såväl entreprenörer som leverantörer. Syftet är att säkerställa GBR-anslutna företags förmåga att möta fram tidens krav. Därför kommer ni också få ”stå ut” med såväl modeord som bistra mätbara storheter från undertecknad! ENGAG FÖR ETT LYCKAT Det är svårt att rekrytera golvläggare, det vet vi. Men företagen anpassar sig och tar de möjligheter som finns. Det innebär bland annat alltfler vuxenlärlingar, som har mycket varierande bakgrund. En ny möjlighet blir också den nya branschskolan, om branschen tar emot den på rätt sätt … Brist på golvläggare och stort rekryteringsbehov i närtid har närmast blivit något som inom golvbranschen börjat betraktas som ett självklart tillstånd. Hur många som utbildas inom gymnasieskolan kan ingen tala om. De senaste siffrorna, när vi frågar Skolverket, är att 13 400 elever går Bygg- och anläggningsprogrammet, men Skolverket har ingen statistik som går så detaljerat som på golvläggarinriktning. Det har inte heller Statistiska Centralbyrån, SCB. Och Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, som tidigare höll koll på elever på de olika bygginriktningarna, får numera inte skaffa sig de uppgifterna. På grund av GDPR. Vuxenlärlingar! Men även utan siffror kan vi slå fast att det är alldeles för få för att motsvara rekryteringsbehovet. Det är bara Bräckegymnasiet i Göteborg, som nu också ska ta hand om den nya branschskolan för golvläggning, som har en golvläggarutbildning värd nam net. Det finns andra skolor som på papperet har golvläggningsinriktning med i sitt erbjudande till eleverna, men som sedan visar sig inte ha några lärare i golvläggning. Lösningen när skolorna inte kan bidra, blir för många golvföretag lärlingar, inte minst vuxen lärlingar. 2 | GOLV TILL TAK | #2 - 2020
EMANG KRÄVS RESULTAT! ”Plåtslagare, taxichaufförer …” – Vi rekryterar enbart vuxenlärlingar, säger Per Andersson som är vd för Ljungby Golv. Vi tar emot alla som är intresserade, de kan ha varit plåtslagare, taxichaufförer och allt möjligt. Visst tar det tid att lära upp dem. Men det tar också tid innan någon som kommer från skolan fungerar, och som måste vänja sig av med att titta i mobilen hela tiden och lära sig att fungera på en arbetsplats. – Fast ingen skulle vara gladare än jag om man kunde få skolan att utbilda för golvläggning, fortsätter Per. Vi har försökt att samarbeta med skolan men skolorna tycks inte vara intresserade av praktiska utbildningar, sannolikt för att det är för dyrt. Vi har fått svaret att ”det är inte vårt uppdrag att utbilda elever i bristyrken”. Så häromkring finns ingen golvläggarutbildning. Sedan är det ju också så, att ungdomar som skulle kunna tänka sig att bli golvläggare kanske inte är intresserade av att gå gymnasieskolan på grund av allt det teoretiska de då också måste läsa. Inget toppenbetyg till skolan, här heller Det är inte bara i Ljungby, utan även i Karlstad man satsar mer på vuxenlärlingar. – Vi lyckas fylla på men på annorlunda vägar, inte bara från skolan, säger Tomas Larsson, vd för BBM i Karlstad. Det har absolut blivit fler vuxenlärlingar, både när det gäller golvläggare och plattsättare. Det är personer som vi känner och vet vilka de är, en av de senaste har till exempel jobbat i Stadiumbutiken här i staden. De ungdomar som söker sig hit är mest sådana som har en relation till någon som jobbar här idag och som vet vad yrket innebär. Oavsett vad man hör ibland finns det många unga som är bra, är bra fostrade och här får de också en bra inslussning av fullfjädrade golvläggare och plattsättare som tar hand om dem. När det gäller samarbetet med skolan så kan jag inte säga att det är fantastiskt, men det fungerar. ”Tio procent praktikanter” Och hur ser det då ut till exempel i Stockholm? – För tillfället har vi två vuxenlärlingar och en skollärling, plus två praktikanter, berättar Mattias Eriksson, vd på ENE 1. Det är vad vi klarar av, vi har varit tvungna att tacka nej till två – tre stycken som hört av sig de senaste veckorna. Men vi kan ju se att det framåt kommer att fattas golvläggare. Och därför är det viktigt att alla företag tar sitt ansvar och tar emot elever som behöver komma ut och göra sin praktik. – Vi tar upp det här på GBR Östmöten, fortsätter Mattias, som för tillfället även är ordförande där. Jag skulle vilja att alla GBR-företag kom överens om att ta emot tio procent praktikanter. För vi måste ta oss an dem som visar intresse för yrket, det är vårt ansvar. När vi vet att vi kan göra det behöver vi upprätta någon form av åtgärdsplan och bland annat marknadsföra yrket redan i grundskolan. Börja med att ta emot branschskolans elever väl! Så har vi ju branschskolan som nu drar igång på Bräckegymnasiet och som kan komma att förbättra förutsättningarna, i hela landet. – Då är det extra viktigt att vi på företagen på allra bästa sätt tar emot de ungdomar som söker sig till branschskolan, säger Johan Aspelin, vd för Golvbranschen. För att branschskolan ska kunna bli den tillgång för branschen som den har möjlighet att bli, behövs självklart engagemang från skolan – men framförallt från golvföretagen! ■ PRAKTIK- OCH LÄR- LINGSPLATSER på företagen är avgörande för återväxten inom branschen. Sebastian Persson på bilden ovan deltog förra året i ett ambitiöst lärlingsprogram på Ottossons Golv i Mariestad där man tog emot så många som tio lärlingar samtidigt. TEXT: Elisabeth Sedig FOTO: André Nordblom #2 - 2020 | GOLV TILL TAK | 3
Page 1 and 2: SKANDINAVISK TIDSKRIFT OM GOLV, VÄ
Page 3: INNEHÅLL 2 / 20 2 Engagemang kräv
Page 7 and 8: BENGT BOHM, ansvarig för branschsk
Page 9 and 10: Slitstarka golv med naturnära kän
Page 11 and 12: ”När det skämtades lite grabbig
Page 13 and 14: MAGGAN UHLIN OM ATT HON HOPPADE PÅ
Page 15 and 16: Det händer att Golvet hjälper til
Page 17 and 18: NU KAN TRUCKEN GÖRA LYFTET MACKI A
Page 19 and 20: En av norra Europas största textil
Page 21 and 22: Dramatisk ljussättning av Bolons m
Page 23 and 24: Forbos möbellinoleum böljade ut i
Page 25 and 26: UZIN SELECTION 2020 Gör det enkelt
Page 27 and 28: Fullt med fötter som ska in och tr
Page 29 and 30: NYA LAMINATGOLV Nu lanseras en ny v
Page 31 and 32: # GOLV MARCUS EVERT Så där, nu ta
Page 33: NYA PÅ FORBO Josefin Larsson tillt
Page 36: POSTTIDNING B Utgivare: GBR Förlag

Golv till Tak #2-2020

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?