LABORATION 1 - Högskolan i Kalmar

More documents

Recommendations

Info

Handhavande av automatpipett Automatpipetter, sitt enkla utseende till trots, är precisionsinstrument och måste behandlas varsamt. Påsättning av spets Initialt förses automatpipetten med en plastspets. Tag i spetsens övre del - aldrig i den nedre som skall komma i beröring med provet (kontaminationsrisk!) - och sätt ordentligt fast spetsen. För att helt undvika kontamination från fingrar nyttjas vanligen ett spetsställ med autoklaverade spetsar. Allmänt gäller att blå spetsar passar till pipetter för intervallet 100 - 1000 μl, gula/vita spetsar till pipetter för intervallet 1 - 20 och 20 - 100 μl. Det finns dock flera olika typer av blå och gula spetsar. Innan man pipetterar bör man därför försäkra sig om att spetsarna verkligen passar till den pipett man skall använda. De flesta automatpipetter är försedda med en sk spetsavkastare så att man inte skall behöva komma i beröring med pipetterad vätska som kanske kan innehålla giftigt eller infektiöst material. Försök spara på spetsar genom att planera experimentet väl. Ex vid pipettering av spädningsserier kan samma spets nyttjas hela tiden genom att man börjar med att pipettera den mest utspädda lösningen. Spetsar som endast nyttjats för ex vatten eller saltlösningar kan tvättas, steriliseras och återanvändas. Spetsar som nyttjats för pipettering av infektiöst material skall alltid placeras i specifik behållare och autoklaveras innan de slängs. Pipettering 1. Se till att pipetten är försedd med rätt spets och att denna sitter ordentligt fast. 2. Ställ in önskad volym. Lås pipetten i detta läge. 3. Fatta pipetten så att du med tummen mjukt och kontrollerat kan trycka ner kolven på pipettens ovansida. Håll pipetten vertikalt. Tryck ner till första stoppet, håll kvar i detta läge, figur 2a. 4. För ner spetsen några millimeter i lösningen och släpp långsamt och försiktigt upp kolven, figur 2b. Kontrollera under pipetteringen att inga luftbubblor kommit in i lösningen. 5. För ner spetsen i det kärl dit lösningen skall överföras så att spetsen förs ner ett par millimeter i vätskan alternativt mot kärlets kant Pipettera ner lösningen i kärlet genom att trycka ner kolven till bottenläget så att luft kommer ut ur spetsen efter det att lösningen tryckts ut, figur 2c,d. 6. Håll kolven nedtryckt och dra upp spetsen ur lösningen/kärlet. 7. Om spetsen ej skall nyttjas mera, skjut av den med spetsavkastaren, figur 2e. OBS! Lägg aldrig ned en pipett med vätska i spetsen - vätskan kan rinna in i pipetten och får vätskan vara kvar inne i pipetten kan denna förstöras. Var observant: Inuti pipetten finns en kolv, vanligen av polerat stål. Mot kolven finns någon form av tätning (ex o-ring eller teflon-packning). Skadas packningen, eller ännu värre, kolven, kommer pipetten att läcka. Man måste vara speciellt försiktig vid pipettering av frätande eller salthaltiga lösningar så att dessa lösningar inte kommer in i pipetten. Efter det att man pipetterat bör man kolla om pipettskaftets nedre del är fuktig - ett tecken på att vätska kan ha kommit in i pipetten. 4
Om man misstänker att vätska kommit in i pipetten, lämna pipetten till labhandledaren som snabbt rengör pipetten innan den skadas. Använda spetsar placeras direkt i någon typ av behållare, bägare, etc. Lägg aldrig spetsar direkt på en labbänk - de kan kontamineras och labbänken kan kontamineras - utan på det obligatoriska hushållspapperet Du vid labstart placerat vid labplatsen. Tänk analytiskt och hygieniskt i varje steg! a b c d e Figur 2. De olika momenten vid pipettering. Om vätska finns i det kärl (c) man skall pipettera till bör man låta spetsen nudda vätskeytan hellre än som i figuren nudda kärlväggen eftersom det är sannolikare att man på detta sätt tillsätter all vätska till den redan befintliga. Omvänd pipettering S.k. omvänd pipettering har i vissa fall visat sig ge bättre resultat vid pipettering av viskösa vätskor, ex plasma eller serum. Här börjar man istället med att trycka ner kolven i bottenläget, suger därefter upp vätskan och pipetterar ut den genom att trycka till första stoppet, vilket motsvarar inställd volym. Prova gärna även denna teknik. 5
Page 1 and 2: LABORATION 1 Automatpipettkalibreri
Page 3: Syfte med laborationen Denna labora
Page 7 and 8: 99,7 % av mätningarna faller inom
Page 9 and 10: Strålningens växelverkan med mate
Page 11 and 12: 0,1 nm. Man bör nyttja en spektrof
Page 13 and 14: Två kyvetter uppvisar sällan samm
Page 15 and 16: NADH:s absorptionsmaximum erhålls
Page 17 and 18: Figur 6. Schematisk skiss över en
Page 19 and 20: Vid pH 7.0 uppvisar de flesta pH-me
Page 21 and 22: 4. Ställ åter pH-metern på "stan
Page 23 and 24: Följande buffertar bör användas
Page 25 and 26: 12. Glycin-NaOH, 0,1 M; pH 8,6-12,8
Page 27 and 28: pH prov -okänt pH, 5 ml NaH2PO4 (P

LABORATION 1 - Högskolan i Kalmar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?