hetaste it-jobben - IDG

More documents

Recommendations

Info

12 �� Så blir du en bättre presentatör Undvik Powerpoint Blotta tanken på att tala inför publik får många svenskar att rysa. Experterna är eniga om att lösningen inte ligger i powerpoint. Du kan bli vass ändå. ANNA-KARIN GUSTAFSSON cs@idg.se GÖRAN HÄGG ÄR docent i litteraturvetenskap Stockholms universitet och är känd bland annat för sitt författarskap och som expertdeltagare i TV. Enlig honom har svenskarna blivit något bättre på att tala inför publik. – Man har blivit pratigare av den enkla anledningen att man måste helt enkelt, samhället kräver det. SKAPADES AV INGENJÖRER NR 2 - HÖSTEN 2008 Enligt honom har också den anglosaxiska kulturen, och framför allt den ”mer pratiga” amerikanska, som har påverkat oss. Dessutom har invandringen gjort att vi fått hit fler duktiga talare. Ann Öhrberg är forskare och lärare i retorik vid Uppsala Universitet. Hon märker bland de hon i sitt yrke att väldigt få är bekväma i situationen det innebär att tala inför grupp. – Det finns till och med väldigt drastiska bilder av det, folk som är ”mer rädda för att tala inför grupp än att hoppa fallskärm”. Det positiva är att det går att träna bort. Hon berättar om intressanta kulturella skillnader n Skapades av ingenjörerna Robert Gaskins och Dennis Austin som villa ha ett kommunikationsverktyg mellan dem och marknadsavdelningen. n Många är kritiska till det utbredda användandet av Powerpoint. Edward Tufte, grafisk guru vid Yale universitet, har gått så långt som att skriva en bok om hur mjukvaran dödar presentationer (”The Cognitive style of Powerpoint: Pitching out Corrupts within”). n Han har fått medhåll av Robert Gaskins själv som intygat att Tufte har rätt allt folk ofta använder programmet på fel sätt. n Att uttryck som ”Powerpoint is for sissies” och ”Death by PowerPoint” är vanligt förekommande tros ha sin grund i att mjukvaran numer är en del av Office-paketet och inom retoriken. – Ibland tar vi svenskar nämligen den professionella ledigheten, ofta uppfattat som typiskt amerikanskt, som opersonlig eller rent av manipulerande. Hon tar politiker som exempel vilka ofta kan uppfattas som ”för professionella” beroende på vilket sammanhang det är i. – Retorik är otroligt situationsbunden. David Philips har arbetat med presentationsteknik professionellt i tio år och driver även Sveriges största sajt i ämnet. Han håller med Ann Öhrberg om att gemene svensk inte ser fram emot att hålla tal. – Det är skillnad mot amerikaner som man ofta får dra ner från scen. Där är det vanligt med retorik i skolan. Barn i Sverige får hålla i presentationer oavsett träning. Förra året firade en av mjukvaru-världens mest omdiskuterade representanter 20 år. Under årens lopp har Powerpoint ömsom hyllats, ömsom fått omdömen som ”en snuttefilt för dåliga presentatörer” och ”för fegisar”. Göran Hägg är inget fan. – Powerpoint har gjort föredragshållandet avgjort sämre. Hjälpmedel som och FOTO PÄR RITTSEL MOTSTÅN- DARE. Göran Hägg, docent i litteraturvetenskap Stockholms universitet, är motståndare till alla hjälpmedel för talare. De har funnits länge. DET KRÄVS SKICKLIGHET FÖR ATT ÖVERLEVA I EN VIRTUALISERAD VÄRLD. BLI VMWARE CERTIFIED PROFESSIONAL HOS HP EDUCATION. Vi har mängder av öppna kurser och kursstarter över hela året i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer på www.hp.se/education kanske särskilt powerpoint finns det ingen som helst ursäkt till att använda. Enligt Göran Hägg började det egentligen redan på 60-talet då man trodde att tv:n skulle konkurrera ut det normala talandet. – Absurda hjälpmedel dök upp som flanellografen, sedan overhead och nu Powerpoint. Ingen bra talare använder det. Det är bara inne i konferensrums-världen numer. David Philips har en något mindre avog inställning till Powerpoint som hjälpmedel. – Powerpoint kan vara helt fantastiskt om det används rätt, på samma sätt som det kan vara en katastrof om det används fel. Desvärre är det alltför ofta den senare kategorin som är i farten. n
�� Mobilt lärande testas i Öresundsregionen M-learning tar vid där eutbildning strandade. Mobilitet står i fokus när Living Labs Øresund för och med hjälp av studenter identifierar framtidens utbildnings- och servicetjänster. PER ERIKSSON per.eriksson@idg.se E-POST ÄR DET närmaste en självklarhet som man kan komma och e-handel är numera en del av vardagen för de flesta av oss. Under it-yran sattes ett magiskt ”e” även framför utbildning. Intresse och riskkapital till trots slog datorstödd undervisning aldrig igenom på samma sätt som exempelvis e-handeln. Living Labs Øresund gör nu en omstart med m-learning där ”m”står för mobilitet. Den tvååriga satsningen, som stöttas av Vinnova, inleddes i höstas. Syftet med det första delprojektet, mstudent, är att på olika sätt underlätta för studenter. – Det kan vara så enkla saker som att via sms meddela kursdeltagarna om lokaländringar och inställda föreläsningar, säger projektledaren Micael Gustafsson på Øresund IT som har mångårig e-utbildningserfarenhet från bland annat WM-data ÅTERUPP- STÅR. Living Labs Øresund gör en omstart med m-learning där ”m”står för mobilitet. Micael Gustafsson på på Øresund IT är drivande i projektet. Vi är Qtema - Quality & Test Management. Till skillnad från många andra konsultbolag är vi fullständigt fokuserade på Test och Krav samt utbildning inom dessa områden. Det har vi varit sedan starten 1988. Funktionaliteten i dina IT-system motsvarar dina förväntningar, tack vare att vi kontrollerar hur funktioner, program och system fungerar ihop. Din effektivitet, säkerhet och lönsamhet ökar med våra metoder och tjänster för krav- och testverksamhet. Det vi gör ger resultat i form av minskade kostnader och ökad trivsel. Testa oss! För att ta reda på hur mobiltelefoner och uppkopplade bärbara datorer bäst kan användas för lärande och kunskapsöverföring får studenter i den högskoletäta Öresundsregionen säga sitt. Svunna tiders ”topdown”-tänkande ersätts av ett användarperspektiv: – En förklaring till att eutbildning gått i stå är att användarna sällan tillfrågats eller kommit in alltför sent i utvecklingsprocessen, UTVECKLAR ÖRESUNDSREGIONEN n Living Labs Øresund är ett av ungefär 40 liknande labb runt om i Europa. I Sverige finns ett tiotal, alla med olika inriktning. Satsningen i Öresund är en av få som inte drivs direkt av en högskola. Målsättningen med Øresund IT, som är en del av Øresund Science Region, är att stärka säger Micael Gustafsson och hänvisar till undersökningar från exempelvis Gartner som visar att nio av tio utvecklingsprojekt av denna anledning misslyckas. Inte nog med att målgruppen, studenter och lärare, får vara med och spåna fram tjänsterna. Lika viktigt som användardriven innovation är att på ett tidigt stadium undersöka idéernas affärsmässiga bärkraft. Micael Gustafsson berät- FOTO PER ERIKSSON och utveckla it-branschen i regionen. Till sponsorerna och deltagarna hör företag som Avensia, Cybercom, Sony Ericsson och Telia i samarbete med Lunds tekniska högskola och Malmö högskola. Region Skåne samt kommunerna Lund och Malmö är också med. Livet är en test! Låt Qtema visa dig. 13 tar att mötena med de yngsta användarna har varit de mest spännande. Skolelever i åldern 13–15 år ser mobiltelefonen som självklar. Slutsatsen är att användarmedverkan är avgörande för framgångsrik kunskapsöverföring. – Trovärdighet och lärande effekt hos unga ökar ju mer användaren involveras och mobil teknik underlättar denna typ av kollaboration, säger Micael Gustafsson som ser att den tidigare så skarpa gränsen mellan producent och konsument försvinner. Fast har fattiga studenter verkligen råd att använda dessa tjänster? Micael Gustafsson passar på att slå hål på en myt: – Även de som tycker att musik och film på nätet är fria resurser säger sig vara beredda att betala för nyttiga tjänster. För att odla närheten till de 120 medlemsföretagen på båda sidor sundet har Øresund IT kontor i Lund, Malmö och Köpenhamn. Vi träffas i en av Kockumvarvets gamla byggnader som Malmö stad gjort om till företagsväxthuset Minc där ett tjugotal talangfulla entreprenörer i en kreativ miljö får hjälp att bygga livskraftiga bolag. n www.qtema.se NR 2 - HÖSTEN 2008
Page 1 and 2: DIN GUIDE TILL EFFEKTIVARE VAL AV U
Page 3 and 4: Besöksadress: Vretenvägen 13, pla
Page 5 and 6: �� INNE
Page 7 and 8: INFORMATIONSTEKNOLOGI Utbildningsom
Page 9 and 10: Plats och datum: Rune Larsson vald
Page 11: �� arbe
Page 15 and 16: �� Soci
Page 17 and 18: �� E R
Page 19 and 20: Namn: Företag: Adress: Postnummer/
Page 21 and 22: �� Aff
Page 23 and 24: �� MS61
Page 25 and 26: �� E-po
Page 27 and 28: �� E-po
Page 29 and 30: �� Proc
Page 31 and 32: �� Busi
Page 33 and 34: �� Enea
Page 35 and 36: �� Logi
Page 37 and 38: �� Tel:
Page 39 and 40: �� Tel:
Page 41 and 42: �� Virt
Page 43 and 44: �� REGI

hetaste it-jobben - IDG

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?