RM&P 001 - IDG.se

RÄTT 

MURAT 

OCH 

PUTSAT 

RM&P 001

RÄTT MURAT & PUTSAT 001 

KAPITEL 001

RÄTT MURAT & PUTSAT 008 

INNEHÅLL 

01 INLEDNING SID 011 

02 PUTS OCH MURVERK – estetik och kvalitet SID 015 

03 REGLER OCH NORMER SID 037 

04 MATERIAL OCH PRODUKTER SID 043 

05 MURVERKET SID 071 

06 PUTS OCH MÅLNING SID 119 

07 KONSTRUKTION SID 144 

08 ATT BYGGA RÄTT SID 163 

09 KONTROLL OCH BESIKTNING SID 175 

10 OMBYGGNAD, RENOVERING OCH UNDERHÅLL SID 185 

11 VILL DU VETA MERA? SID 193 

INNEHÅLL 009


02 

PUTS 

OCH 

MURVERK 

– estetik och kvalitet 

2.1 MURVERKETS EGENSKAPER 

Beständighet / Bärförmåga / Motståndsförmåga / Värme / Ljud / Brandskydd / 

Klimat / Estetik / Kostnader / Byggtid / Tillgänglighet / Underhåll 

2.2 EN FÖRÄDLAD TRADITION 

Byggandet tar fart / Medeltiden / Tidig teknisk utveckling / Ett omväxlande 1900-tal / En nyvaken nutid 

2.3 FASADENS ARKITEKTUR 

Fasadytans bearbetning / Socklar, möte med mark / Hörn / Gesimser, pilastrar och kolonner / 

Takfot, murkrön och gavlar / Burspråk och konsoler / Entréer / Muröppningar / Murverk i interiörer / 

Fogtyper / Fogbrukets färg / Fogmått / Förband / Egentliga murförband / Beklädnadsförband / 

Övriga beklädnadsförband / Specialförband / Mönsterförband / Reliefverkan / 

Reliefverkan genom huggning / Konstnärlig bearbetning av murverket / Kompletteringar med andra material 

2.4 PUTSAT OCH MÅLAT 

PUTS OCH MURVERK 015


2.3 

Kyrka Castiglione della Pescaia, Italien 

2.4 

Gumlösa kyrka från 1191. 

2.2 EN FÖRÄDLAD TRADITION 

Konsten att bygga beständiga murverk går tillbaka 

tusentals år. Och där har även våra 

moderna murverksmaterial sitt ursprung. Du 

kan se mångtusenåriga exempel på denna 

byggnadskonst i Babylon, Persien, Romarriket 

och många andra kulturer. Tekniken var väl 

beprövad redan när den under 1100-talet 

spreds norrut från Lombardiet i Norditalien till 

Nederländerna, Nordtyskland och Danmark. 

Byggandet tar fart 

I stora delar av Europa och även i Norden ökade 

behovet av nybyggande under 1100-talet, framförallt 

på grund av att städerna växte och att katolska 

kyrkan byggde mer och mer. Även adeln och 

kungamakten ökade sitt byggande. Resultatet av 

den här aktiva byggnadsperioden syns på den 

mängd kyrkor, borgar, stadsmurar, rådhus, gillehus 

och liknande som finns bevarade. Generellt 

sett är nog den katolska kyrkan den största orsaken 

till att murverksbyggandet spreds norrut. Men 

även Hansans handelsimperium var en starkt 

bidragande faktor. 

Murverk av tegel kom till Sverige under 1200talets 

första decennier. Det är i Mälardalen och i de 

expansiva handelsstäderna Västerås, Strängnäs 

och Sigtuna som vi hittar de äldsta exemplen på 

svensk murarkonst. Tegelbyggnadskonsten hade 

visserligen nått Skåne något tidigare, men då tillhörde 

Skåne Danmark. Den äldsta tegelbyggnaden 

i dagens Sverige hittar du dock i Skåne. Det är 

tegelkyrkan i Gumlösa som invigdes år 1191. 

2.3 2.4 

Medeltiden 

Att använda tegel som byggnadsmaterial krävde 

kapital och stor kunskap. Därför var det bara 

kungamakten och kyrkan som till en början kunde 

bygga med tegel i Sverige. Adeln och det rika borgerskapet 

följde dock snabbt efter. I de lerrika bygderna 

blev tegel en betydelserik produkt, men 

först under medeltiden. För att spara material 

användes tidigt en slags beklädnadsmurteknik i 

Sverige. Då användes teglet som ett fasadmaterial 

medan väggen i övrigt bestod av en gråstensmur. 

Under medeltiden murades fasaderna i regelbundna 

mönster. De vanligaste förbandstyperna 

var munkförband och vendiska förband, och de 

utfördes med yttersta omsorg om fogarnas utseende. 

I många fall användes teglet bara kring fönsteröppningar 

och entréer, vilka ofta var besvärliga att 

utföra i gråstensmuren. Tegelmuren gav senare 

möjligheter till större öppningar i fasaden med 

rikare och vackrare bearbetningar. 

Tidig teknisk utveckling 

Den så kallade förbandstekniken utvecklades 

under 1600-talet. Blockförband och kryssförband 

introducerades och under samma period minska- 

de även tegelstenarnas yttermått och måttvariationer. 

Redan under 1600-talet introducerades även 

det gula teglet som snabbt fick ett stort genomslag. 

I Göteborg blev till exempel det gula teglet ett 

rådande fasadmaterial under 1700-talet. Och det 

kom att hålla i sig långt in på 1900-talet. 

Produktionen av tegelsten rationaliserades under 

1700-talet och tegel blev allt vanligare som byggnadsmaterial. 

Från 1700-talet och fram till första 

hälften av 1900-talet var faktiskt tegel det viktigaste 

byggnadsmaterialet i Sverige. Arkitektur och


5.1 BYGGNADSFYSIK 

LÄCKAGE 

TERMIK 

Med byggnadsfysik menas de förhållanden 

som rör luftströmning, värme, fukt, akustik och 

brand, med inriktning på tillämpningar för 

murverk. Ljus behandlas inte i det här avsnittet. 

Ur byggnadsfysikalisk synpunkt fungerar murverket 

olika beroende på utformning och 

placering som ytter- eller innervägg. 

VÄRMEKAPACITET 

TRANSMISSION 

LÄCKAGE 

VENTILATION 

PROCESSVÄRME 

TRANSMISSION 

5.1.1 LUFTSTRÖMNING 

TRANSMISSION 

BELYSNING 

PERSONVÄRME 


Luftströmningar orsakas av tryckskillnader på 

grund av vind, termisk drivkraft (skorstensverkan) 

och ventilation. Luftrörelser påverkar värmeisoleringsförmågan 

i byggnadsdelar och skapar så kallat 

drag som inverkar på komforten inomhus. Vind 

skapar också dynamiska och statiska belastningar 

som byggnaden måste dimensioneras för. 

Luftströmningar i och kring en byggnad påverkar 

bland annat energihushållning och fuktförhållanden. 

Om det finns oavsiktlig ventilation genom byggnadsdelarna 

så ökar ventilationen och därmed 

också energiförlusterna. Därför ska du försöka 

göra byggnadsdelarna lufttäta. En lufttät byggnad 

ger också en hög ljudisolering. 

KÖPT ENERGI 


LÄCKAGE 

TRANSMISSION 

SOL 

VIND 

I BBR kan du läsa att den genomsnittliga luftläckningen 

för ytterväggar, tak och golv inte får överstiga 

0,8 l/sm 2 vid ±50 Pa tryckskillnad. Detta 

kan du uppnå genom att använda lufttätat skikt, 

till exempel en plastfolie i vägg eller tak. 

Lufttätning av murverk som består av lättklinkerbetong 

gör du genom grundning och heltäckande 

putsning, detta är viktigt även i smygar och på 

krön. Ett lättbetongmurverk är i sig lufttätt. 

Vinden påverkar fuktinträngning av regn eller 

snö. Övertryck invändigt kan ge fuktkonvektion 

och kondensskador. 

Vinden 

Vindhastigheten varierar med höjden. När vinden 

träffar en byggnad måste vinden vika av och ändrar 

då förutom riktning i regel även hastighet. 

Normalt uppstår övertryck på vindsidan och sug 

på läsidan liksom på fasaderna i luftströmmens 

riktning. På flacka tak blir det oftast sug men på 

branta tak kan du få övertryck på vindsidan. 

Eftersom större delen av en byggnads ytterytor är 

utsatta för sug blir det ett undertryck inomhus om 

byggnaden har normalt fördelade otätheter. Vid 

stora öppningar på vindsidan kan det bli övertryck 

inomhus. 

I Boverkets handbok Snö- och vindlast anges vilken 

formfaktor som gäller ett flertal typer av 

byggnader och konstruktioner. Dessa formfaktorer 

är närmast avsedda för byggnadsstatiska dimensioneringar 

av skalmurar och kramlor men kan 

även användas för byggnadsfysikaliska ändamål. 

Ventilation 

Med hjälp av fläktar kan du skapa tryckskillnader 

såväl mellan rumsluft och uteluft som mellan olika 

lokaler inom byggnaden. Undertryck används i de 

flesta bostadshus. Övertryck används i speciella 

fall, till exempel för att slippa inströmning av kall 

luft eller för att undvika att föroreningar sugs in med 

uteluften. Risken för skador på grund av fuktkonvektion 

måste beaktas vid invändigt övertryck. 

I ett enbostadshus kan undertrycket vid frånluftsventilation 

uppgå till cirka 5 Pa. I industrier med 

kraftiga fläktar kan undertrycket bli betydligt större. 

Vid balanserad ventilation, det vill säga när man 

blåser in och suger ut ungefär lika stora luftmängder 

råder nolltryck på husets halva höjd. Om ett 

sådant system inte sköts ordentligt kan igensättning 

av filter och andra långsamma förändringar bidra 

till att byggnaden så småningom får invändigt 

övertryck. Detta kan ge kondensskador på grund 

av konvektion. 

Genomströmning 

Själva materialets täthet är bara en liten del av en 

byggnadsdels täthet. Sprickor och springor vid 

fogar och spikhål och skador i materialet är förhållandevis 

otäta och släpper igenom mycket luft. 

Detta gäller i hög grad även för murverk. I jämförelse 

med sprickor och otätheter är de flesta block 

och murstenar förhållandevis täta. 

5.1.2 VÄRMETRANSPORT 

I material och konstruktioner sker värmetransport 

på tre olika sätt: ledning, strålning och konvektion. 

I fasta ogenomskinliga material sker värmetransporten 

enbart genom ledning. I genomskinliga 

material, till exempel glas, sker värmetransport 

även genom strålning. Konvektion uppträder när 

luften för bort värme från ytan. I porösa material 

kan alla transportsätten förekomma. 

Värme kan också överföras med vattenånga 

genom kondensation (värme frigörs ur vattenångan) 

eller avdunstning (värme tillförs vattenångan från 

omgivande material). 

Om samma temperaturer råder på ömse sidor om 

en konstruktion under lång tid utbildar sig en jämvikt. 

Då råder stationära förhållanden. Detta kan 

vara fallet i kyl- och frysrum eller under laboratorieförhållanden. 

För byggnader som utsätts för varierande 

klimat råder icke stationära förhållanden. 

Stationär värmetransport 

Värmegenomgångskoefficienten U, anger endast 

hur många watt per m 2 och grad det går åt. Ju lägre 

U-värde desto lägre åtgång watt per m 2 och grad. 

Väggar med högre densitet har högre värmelagringskapacitet 

t. ex murverk. Detta är gynnsamt ur 

energiåtgångsynpunkt. Murverk bör därför energiberäknas 

enligt SS ISO 13790. 

Krav på energihushållning BBR 2003 ska kontrolleras 

genom beräkning av praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient 

Up (W/m 2 °C), eller SS 

ISO 113790 och med den tillämpbara kalkylprogram. 

BBRs krav på värmeisolering och transmissionsförluster 

ska kontrolleras genom beräkning 

av högsta tillåtna ytrelaterade värmeförlustkoefficient 

Fs, krav (W/m 2 /K). Alternativt kan kraven 

på energihushållning och värmeisolering och uppfyllas 

genom så kallad omfördelningsberäkning 

eller standarden SS ISO 13790 och med den tilllämpbara 

kalkylprogram 

MURVERKET 073 

Icke stationär värmetransport 

I verkligheten är stationära förhållanden sällsynta. 

Kyl- och frysrum som är inbyggda i hus med 

konstant temperatur är sådana exempel. Annars 

råder varierande förhållanden. Ibland varierar 

dock temperaturerna tämligen långsamt och då 

kan man betrakta temperaturförloppen som stationära. 

Vid kraftiga temperaturvariationer i samband 

med nederbörd eller solstrålning kan det vara 

nödvändigt att beakta tidsvariationerna. 

Temperaturvariationer i vägg 

Om en varm vägg utsätts för en snabb temperaturändring 

i omgivningen kommer temperaturen i 

väggen att ändras successivt. Murverket håller 

värmen längre än en vägg med lätt mineralull och 

fasad med träpanel. 

I figuren nedan visas hur temperaturen sänks i en 

yttervägg vid ett plötsligt utvändigt temperaturfall 

från 20°C till 0°C. Murverket bevarar värmen bättre 

än träpanel och fortfarande efter åtta timmar har 

inte jämvikt uppnåtts. 

TRÄ / MINERALULL MURVERK / MINERALULL 

°C 20 

15 

10 

5 

0 

MURVERK 

°C 20 

15 

10 

5 

0 

2 

8 

4 

8 

4 

2 

°C 20 

Temperaturfall i tre ytterväggar. I beräkningen 

förutsätts att hela väggen har temperaturen 

20°C när utetemperaturen plötsligt faller till 

0°C. Siffrorna anger tid i timmar efter 

beräkningsstart. 

15 

10 

5 

0 

2 

4 

8


5.1.3.3 BYGGFUKT 

Vid tillverkningen av vissa material, till exempel 

betong, lättbetong och lättklinker tillförs fukt. 

Under byggskedet tillförs också fukt. Vid murning 

tillförs fukt genom bruket. När materialen så småningom 

har torkat kommer den hygroskopiska 

fukten att kvarstå. Den vattenmängd som ska 

avdunsta kallas byggfukt och utgör skillnaden 

mellan fukthalten vid byggnadstillfället och 

fukthalten vid jämvikt. 

RIKTVÄRDEN FÖR BYGGFUKT 

HÄMTADE UR FUKTHANDBOKEN: 

MATERIAL: 

BETONG 

LÄTTBETONG 

MURVERK 

TRÄ 

BYGGFUKT KG/M 3 

50 – 100 

80 – 180 

70 

40 

Byggfukten ska kunna avgå antingen genom att 

byggnaden får torka innan den färdigställs eller 

genom att konstruktionerna ventileras eller anordnas 

på annat sätt så att fukten som byggs in inte 

orsakar skada. 

AVDUNSTNING 

SALTUTSLAG 

Kapillär uppsugning av markfukt i murverk. 

5.1.3.4 MARKFUKT 

De byggnadsdelar som ligger i kontakt med marken 

påverkas av markens fuktighet. För att skydda 

byggnaden dränerar man kring och under husen, 

lägger ut kapillärbrytande material och fuktspärrar 

samt hindrar avdunstning på olika sätt. 

Ett murverk som står i kontakt med vatten suger 

fukt till torrare delar. När fukten avdunstar kan 

tegel och murstenar utfälla salt och kalk. 

Sugningen är beroende av murverkets och brukets 

egenskaper. En källarvägg som står i vatten suger 

vatten till en höjd av upp till 0,1 - 0,3 m om murverket 

är obehandlat. I en putsad vägg minskar 

avdunstningen från ytan och sughöjden kan bli 

flera meter. 

Om en sådan vägg ytbehandlas, minskar avdunstningen 

ytterligare. Detta får två effekter. Dels blir 

väggen fuktigare, vilket kan ge avflagning och 

skador, dels stiger fukten betydligt högre, vilket 

kan ge skador i andra byggdelar. 

Strykning 

med 

varm asfalt 

Asfaltspapp 

YAP 2500 

klistras i varm asfalt 

Asfaltlösning 

Hålkäl / smetlist 

Skiva av 

luftspaltbildande 

plastmatta 

Asfaltspapp 

YAP 2500 



Skydd mot markfukt 

För att hindra kapillärsugning underifrån läggs en 

fuktspärr in, till exempel membran eller rostfri 

plåt, under murverket. 

Grundmurens utsida skyddas mot markfukt 

genom fuktisolering. Denna kan utföras som: 

1. Fuktisolering med membranisolering 

2. Fuktisolering med luftspaltbildande skivmaterial 

3. Fuktisolering med isolerskiva 

Vid övergång mellan vägg och grundsula och 

minst 500 mm upp på väggen utförs förstärkning 

av alt 2 och 3 i form av membranisolering. 

Avtäckningslist 

Isolerskiva/ 

mineralull 

el. liknande 

Asfaltspapp 

YAP 2500 



Olika alternativa fuktskydd av grundmur. 

5.1.3.5 FUKT I MATERIAL 

De flesta byggnadsmaterial är porösa och innehåller 

ett system av porer med olika form. Porerna kan 

vara mer eller mindre fyllda med fukt och mängden 

fukt beror på omgivningens fukttillstånd och på 

storleken av de bindningskrafter som verkar mellan 

materialet och fukten. 

Ju fuktigare materialet är, desto högre blir den 

relativa fuktigheten i materialets porer. RF kan 

dock inte överstiga 100 %. Om fukthalten höjs 

ytterligare förblir RF = 100 %. Alla byggmaterial 

uppvisar ett likartat hygroskopiskt mönster. 

Nästan alla material är hygroskopiska, det vill 

säga ändrar sitt fuktinnehåll när omgivningens RF 

varierar, men skillnaden i fukthalt vid en viss relativ 

luftfuktighet är så stor att man i praktiken skiljer 

mellan så kallade icke hygroskopiska material och 

hygroskopiska. Tegel, kalksandsten, lättklinker och 

mineralull är så kallade icke hygroskopiska material 

vars fuktinnehåll i stort sett inte påverkas av 

omgivningens RF medan lättbetong är ett 

hygroskopiskt material. 

FUKTHALT 

KG/M 3 

100 

50 

0 

0 50 100 

RELATIV 

FUKTIGHET % 

TRÄ 

KC-BRUK 

35/65/550 

TEGEL 

1650 KG/M 3 

MINERALULL 

Hygroskopisk sorptionskurva för trä, KC-bruk, 

tegel och mineralull. Kurvorna är hämtade 

ur Fukthandboken. 

Observera att salt i tegel kan ändra sorptionsegenskaperna 

så att mer fukt binds i det hygroskopiska 

området. När murverkprodukter är diffusionsöppna 

och kapillärtsugande är det viktigt att de inte täcks 

in eller behandlas med något olämpligt ytskikt 

som hindrar inre uttorkning. 

Fukttransport 

Fukt kan transporteras i ångform och vätskeform. 

Fukt- och temperaturtillståndet i materialets 

omgivning och fuktens bindning i materialet och 

materialets struktur är av betydelse. I ångfas kan 

transport bland annat ske genom diffusion och 

konvektion, i vätskefas genom kapillärsugning. I 

vissa fall har yttre krafter som vind och tyngdkraft 

betydelse. 

Fuktdiffusion 

I en gasblandning rör sig gasmolekylerna så att de 

blir jämnt fördelade i blandningen. Denna strävan 

att reducera lokala olikheter i koncentrationen kallas 

diffusion. Drivkraften är en skillnad i ånghalt. 

Om ånghalten är högre på insidan av en vägg än 

på utsidan diffunderar fukt utåt genom väggen. 

En sådan fukttransport är i sig själv inte skadlig 

och mängden fukt som vandrar genom väggen är 

normalt mycket liten. Men om väggen har felaktigt 

placerade tätskikt, det vill säga på konstruktionens 

utsida, kan fukt kondensera och ansamlas ute i 

väggen där det är kallt. Kondensation inträffar när 

ånghalten i luften är lika med mättnadsvärdet. Om 

ångspärren sitter på väggens insida hindras fukten 

nästan helt att vandra ut i väggen och därmed 

undviks skador. 

Ånghaltsfördelning 

Vid beräkning av ånghalten måste du kontrollera 

att värdet inte på något ställe är större än mättnadsånghalten. 

Om så är fallet har du beräkningsmässigt 

fått kondensation. För att bedöma risken 

för kondens måste du därför även beräkna temperaturfördelningen 

i konstruktionen eftersom temperaturen 

bestämmer vattenångans mättnadsvärde. 

En kanalvägg kan normalt utföras utan 

särskild ångspärr. 

MURVERKET 079 

Kanalvägg av lättbetong utan ångspärr. 

Detta utförande innebär en fördel med avseende 

på uttorkning av byggfukt. Den inre muren kan 

torka såväl inåt som utåt vilket inte är möjligt om 

ångspärr används. 

En slarvigt murad vägg kan dock bli så otät att 

luftläckage kan ge ökad energiförbrukning eller, om 

det råder invändigt övertryck, risk för kondens på 

grund av konvektion.


Bågformiga oarmerade valv 

Valvbågens form har stor betydelse för murverkets 

arkitektoniska utformning. Den vanligaste bågformen 

är cirkelsegmentbågen (stickbågen). Andra 

former är halvcirkelbågen (rundbågen), spetsbågen 

och den sammansatta cirkelbågen (korgbågen), 

alla baserade på cirkeln. 

Bågformer baserade på cirkeln har en enklare 

geometri och kan lättare utföras med standardformat 

om krökningen inte är för stark. 

För att undvika nedfall av sten bör förtillverkat 

murstensskift eller valvbågsform inläggas över 

öppningarna. 

Avlastningsbåge 

Romersk båge 

Gotiska bågar 

Bågfomiga valv. 

0735032848 

Rundbåge 

Stickbåge 

Normal spetsbåge Hög spetsbåge 

Ellipsbåge Korgbåge 

5.3 MURÖVERBYGGNADER 

5.3.1 FÖRTILLVERKADE MURSTENSKIFT 

5.3.1.1 Spännarmerade murstensskift 

Enkelskift i löpförband 

Tillverkning 

Spännarmerade murstensskift förtillverkas av 

tegel och kalksandsten för att läggas in som första 

skift över en muröppning eller som upplagsskift, 

till exempel upphängda i konsoler. 

Murstensskiften tillverkas på fabrik under noggrant 

kontrollerade former, dels genom intern tillverkningskontroll, 

dels genom extern kontroll, som utförs av 

Kontrollrådet för betongvaror (KRB). 

Grundprincipen är att gjuta samman erforderligt 

antal sten genom att i urfrästa spår förspänna en 

armeringslina eller armeringstråd samt kringgjuta 

med högvärdig betong. När betongen har härdat 

och förspänningskraften har upptagits i balken, 

erhålls en konstruktion med samverkan av mursten, 

betong och armering. Fastställda täckskikt ger 

betryggande beständighet mot armeringskorrosion. 

Material 

Tegelsten och kalksandsten som används till murstensskift 

förutsätts ha minst hållfasthetsklass 25 

(MPa). Lägre hållfasthetsklasser kan användas om 

betongkärnan ökas. Betong, spännarmering och 

täckskikt är preciserade i tillverkningshandlingar. 

Projektering och dimensionering 

Spännarmerade murstensskift dimensioneras dels 

som enskilt element för laster under transport, 

hantering och påmurning, dels som dragarmering 

vid balkverkan i det färdiga murverket. 

Observera att ett spännarmerat murstensskift bildar 

en murverksbalk tillsammans med ett antal 

påmurade skift. Anvisningar för projektering, 

dimensionering, hantering och montering lämnas av 

tillverkarna, som också åtar sig att dimensionera 

och specificera skift, stämp, konsoler, infästningar 

för upplag och liknande. 

Påmurning 

Murverksbalkar med spännarmerade murstensskift 

ska utföras i utförandeklass I. Tegelsten ska muras 

med murbruk i klass A eller B, vanligen klass B. 

Till kalksandsten ska godkänt specialbruk i klass 

B användas. För samtliga fogar gäller, att högst 1/10 

av djupet får lämnas ofyllt i det färdiga murverket. 

För att få god vidhäftning mellan murstensskift 

och påmurning gäller: 

• att skiften är rena från damm och annan smuts 

• att skiften och murstenarna är fria från is 

• att murverket inte utsätts för snabb uttorkning, 

eller stark kyla, vilket har kvalitetsnedsättande 

inverkan. 

Vattning av skiftens översida rekommenderas vid 

starkt sugande tegel för att åstadkomma lagom 

sugning. 

5.3.1.2 Slakarmerade murverkselement 

Murverkselement kan förtillverkas med 

slak armering. 

Slakarmerade murverkselement. 

MURVERKET 113 

Med slakarmering i urfrästa spår kan en mängd 

olika produkter för överbyggnad av öppningar 

och för omfattningar åstadkommas, till exempel 

bågformiga valv och cirkulära fönsteröppningar.


Munkförband var tidigare det vanligaste beklädnadsförbandet 

och karakteriseras av att både löpstenar 

och koppstenar finns i alla skift. Det vanliga 

är att detta förband har två löp och en kopp i varje 

skift som återkommer i en regelbunden rytm. 

Genom att förskjuta de olika skiften får du en rad 

olika varianter: 

• Tvåskifts munkförband (med stående kopp). 

Koppen upprepar sig i vartannat skift och framträder 

i kraftigt vertikalt mönster. 

• Fyrskifts munkförband (med springande kopp). 

De två löpen förskjuts åt höger eller åt vänster så 

att kopparna kommer rakt över varandra i vart 

fjärde skift. 

• Tioskifts munkförband (med springande kopp). 

Utförs som ovan, men med koppen upprepad 

vertikalt i vart tionde skift. 

• Blixtmunkförband. Här kan en löp vandra diagonalt 

upp och ner i ett tydligt återkommande mönster. 

• Mönstermunkförband (lilla blixtmunkförbandet). 

Här vandrar löpen diagonalt till ett repeterbart 

mönster av kantställda kvadrater. 

Tvåskifts munkförband med stående kopp Fyrskifts munkförband med springande kopp Tioskifts munkförband med springande kopp 

Blixtmunkförband Mönstermunkförband Lilla blixtmunkförbandet Vilt förband 

Övriga beklädnadsförband 

I ett polskt förband, som ibland kallas götiskt, 

består varje skift av varannan koppsten och 

varannan löpsten. Vertikalt placeras kopp- och 

löpstenar symmetriskt över varandra. 

Vendiskt förband, även kallat holländskt. Detta 

förband består av vartannat koppskift och vartannat 

skift av växelvis kopp- och löpstenar. 

Löpstenar placeras vertikalt över varandra. 

Koppförband med kvartsstensförskjutning. 

Koppförbandet används till exempel vid krökta 

tegelytor med små radier. 

Vilt förband är oregelbundet murat med kopp, till 

exempel 8-10 stenar per kvadratmeter mur. När 

man använder ett vilt förband anges ett ungefärligt 

antal koppstenar på ritningen eller i beskrivningen. 

Ett stapelförband är ett förband med genomgående 

stötfog. Detta är i ordets egentliga mening inget 

Polskt förband (även kallat götiskt) Vendiskt förband (även kallat holländskt) 

PUTS OCH MURVERK 031 

förband och har ingen beräkningsmässig bärförmåga. 

Det bör därför förstärkas med armering. 

Dock används det som ett beklädnadsförband och 

associationen till tjocka bärande murar blir mycket 

reducerad. Stapelförband används speciellt vid 

tillverkning av prefabricerade tegelelement och i 

utpräglade utfackningar. 

Koppförband med 1/4-stens förskjutning Vilt förband (även kallat götiskt) Vilt förband, Västra Hamnen, Malmö


08 

ATT 

BYGGA 

RÄTT 

8.1 BYGGPLATSEN – ARBETSMILJÖ OCH UTRUSTNING 

8.2 STÄLLNINGAR 

8.3 VÄDERSKYDD 

8.4 MASKINER 

8.5 MURNING OCH PUTSNING VINTERTID 

ATT BYGGA RÄTT 163

RM&P 001 - IDG.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?