RM&P 001 - IDG.se

More documents

Recommendations

Info

RÄTT MURAT & PUTSAT 072 5.1 BYGGNADSFYSIK LÄCKAGE TERMIK Med byggnadsfysik menas de förhållanden som rör luftströmning, värme, fukt, akustik och brand, med inriktning på tillämpningar för murverk. Ljus behandlas inte i det här avsnittet. Ur byggnadsfysikalisk synpunkt fungerar murverket olika beroende på utformning och placering som ytter- eller innervägg. VÄRMEKAPACITET TRANSMISSION LÄCKAGE VENTILATION PROCESSVÄRME TRANSMISSION 5.1.1 LUFTSTRÖMNING TRANSMISSION BELYSNING PERSONVÄRME VÄRMEKAPACITET Luftströmningar orsakas av tryckskillnader på grund av vind, termisk drivkraft (skorstensverkan) och ventilation. Luftrörelser påverkar värmeisoleringsförmågan i byggnadsdelar och skapar så kallat drag som inverkar på komforten inomhus. Vind skapar också dynamiska och statiska belastningar som byggnaden måste dimensioneras för. Luftströmningar i och kring en byggnad påverkar bland annat energihushållning och fuktförhållanden. Om det finns oavsiktlig ventilation genom byggnadsdelarna så ökar ventilationen och därmed också energiförlusterna. Därför ska du försöka göra byggnadsdelarna lufttäta. En lufttät byggnad ger också en hög ljudisolering. KÖPT ENERGI VÄRMEKAPACITET LÄCKAGE TRANSMISSION SOL VIND I BBR kan du läsa att den genomsnittliga luftläckningen för ytterväggar, tak och golv inte får överstiga 0,8 l/sm 2 vid ±50 Pa tryckskillnad. Detta kan du uppnå genom att använda lufttätat skikt, till exempel en plastfolie i vägg eller tak. Lufttätning av murverk som består av lättklinkerbetong gör du genom grundning och heltäckande putsning, detta är viktigt även i smygar och på krön. Ett lättbetongmurverk är i sig lufttätt. Vinden påverkar fuktinträngning av regn eller snö. Övertryck invändigt kan ge fuktkonvektion och kondensskador. Vinden Vindhastigheten varierar med höjden. När vinden träffar en byggnad måste vinden vika av och ändrar då förutom riktning i regel även hastighet. Normalt uppstår övertryck på vindsidan och sug på läsidan liksom på fasaderna i luftströmmens riktning. På flacka tak blir det oftast sug men på branta tak kan du få övertryck på vindsidan. Eftersom större delen av en byggnads ytterytor är utsatta för sug blir det ett undertryck inomhus om byggnaden har normalt fördelade otätheter. Vid stora öppningar på vindsidan kan det bli övertryck inomhus. I Boverkets handbok Snö- och vindlast anges vilken formfaktor som gäller ett flertal typer av byggnader och konstruktioner. Dessa formfaktorer är närmast avsedda för byggnadsstatiska dimensioneringar av skalmurar och kramlor men kan även användas för byggnadsfysikaliska ändamål. Ventilation Med hjälp av fläktar kan du skapa tryckskillnader såväl mellan rumsluft och uteluft som mellan olika lokaler inom byggnaden. Undertryck används i de flesta bostadshus. Övertryck används i speciella fall, till exempel för att slippa inströmning av kall luft eller för att undvika att föroreningar sugs in med uteluften. Risken för skador på grund av fuktkonvektion måste beaktas vid invändigt övertryck. I ett enbostadshus kan undertrycket vid frånluftsventilation uppgå till cirka 5 Pa. I industrier med kraftiga fläktar kan undertrycket bli betydligt större. Vid balanserad ventilation, det vill säga när man blåser in och suger ut ungefär lika stora luftmängder råder nolltryck på husets halva höjd. Om ett sådant system inte sköts ordentligt kan igensättning av filter och andra långsamma förändringar bidra till att byggnaden så småningom får invändigt övertryck. Detta kan ge kondensskador på grund av konvektion. Genomströmning Själva materialets täthet är bara en liten del av en byggnadsdels täthet. Sprickor och springor vid fogar och spikhål och skador i materialet är förhållandevis otäta och släpper igenom mycket luft. Detta gäller i hög grad även för murverk. I jämförelse med sprickor och otätheter är de flesta block och murstenar förhållandevis täta. 5.1.2 VÄRMETRANSPORT I material och konstruktioner sker värmetransport på tre olika sätt: ledning, strålning och konvektion. I fasta ogenomskinliga material sker värmetransporten enbart genom ledning. I genomskinliga material, till exempel glas, sker värmetransport även genom strålning. Konvektion uppträder när luften för bort värme från ytan. I porösa material kan alla transportsätten förekomma. Värme kan också överföras med vattenånga genom kondensation (värme frigörs ur vattenångan) eller avdunstning (värme tillförs vattenångan från omgivande material). Om samma temperaturer råder på ömse sidor om en konstruktion under lång tid utbildar sig en jämvikt. Då råder stationära förhållanden. Detta kan vara fallet i kyl- och frysrum eller under laboratorieförhållanden. För byggnader som utsätts för varierande klimat råder icke stationära förhållanden. Stationär värmetransport Värmegenomgångskoefficienten U, anger endast hur många watt per m 2 och grad det går åt. Ju lägre U-värde desto lägre åtgång watt per m 2 och grad. Väggar med högre densitet har högre värmelagringskapacitet t. ex murverk. Detta är gynnsamt ur energiåtgångsynpunkt. Murverk bör därför energiberäknas enligt SS ISO 13790. Krav på energihushållning BBR 2003 ska kontrolleras genom beräkning av praktiskt tillämpbar värmegenomgångskoefficient Up (W/m 2 °C), eller SS ISO 113790 och med den tillämpbara kalkylprogram. BBRs krav på värmeisolering och transmissionsförluster ska kontrolleras genom beräkning av högsta tillåtna ytrelaterade värmeförlustkoefficient Fs, krav (W/m 2 /K). Alternativt kan kraven på energihushållning och värmeisolering och uppfyllas genom så kallad omfördelningsberäkning eller standarden SS ISO 13790 och med den tilllämpbara kalkylprogram MURVERKET 073 Icke stationär värmetransport I verkligheten är stationära förhållanden sällsynta. Kyl- och frysrum som är inbyggda i hus med konstant temperatur är sådana exempel. Annars råder varierande förhållanden. Ibland varierar dock temperaturerna tämligen långsamt och då kan man betrakta temperaturförloppen som stationära. Vid kraftiga temperaturvariationer i samband med nederbörd eller solstrålning kan det vara nödvändigt att beakta tidsvariationerna. Temperaturvariationer i vägg Om en varm vägg utsätts för en snabb temperaturändring i omgivningen kommer temperaturen i väggen att ändras successivt. Murverket håller värmen längre än en vägg med lätt mineralull och fasad med träpanel. I figuren nedan visas hur temperaturen sänks i en yttervägg vid ett plötsligt utvändigt temperaturfall från 20°C till 0°C. Murverket bevarar värmen bättre än träpanel och fortfarande efter åtta timmar har inte jämvikt uppnåtts. TRÄ / MINERALULL MURVERK / MINERALULL °C 20 15 10 5 0 MURVERK °C 20 15 10 5 0 2 8 4 8 4 2 °C 20 Temperaturfall i tre ytterväggar. I beräkningen förutsätts att hela väggen har temperaturen 20°C när utetemperaturen plötsligt faller till 0°C. Siffrorna anger tid i timmar efter beräkningsstart. 15 10 5 0 2 4 8
RÄTT MURAT & PUTSAT 078 5.1.3.3 BYGGFUKT Vid tillverkningen av vissa material, till exempel betong, lättbetong och lättklinker tillförs fukt. Under byggskedet tillförs också fukt. Vid murning tillförs fukt genom bruket. När materialen så småningom har torkat kommer den hygroskopiska fukten att kvarstå. Den vattenmängd som ska avdunsta kallas byggfukt och utgör skillnaden mellan fukthalten vid byggnadstillfället och fukthalten vid jämvikt. RIKTVÄRDEN FÖR BYGGFUKT HÄMTADE UR FUKTHANDBOKEN: MATERIAL: BETONG LÄTTBETONG MURVERK TRÄ BYGGFUKT KG/M 3 50 – 100 80 – 180 70 40 Byggfukten ska kunna avgå antingen genom att byggnaden får torka innan den färdigställs eller genom att konstruktionerna ventileras eller anordnas på annat sätt så att fukten som byggs in inte orsakar skada. AVDUNSTNING SALTUTSLAG Kapillär uppsugning av markfukt i murverk. 5.1.3.4 MARKFUKT De byggnadsdelar som ligger i kontakt med marken påverkas av markens fuktighet. För att skydda byggnaden dränerar man kring och under husen, lägger ut kapillärbrytande material och fuktspärrar samt hindrar avdunstning på olika sätt. Ett murverk som står i kontakt med vatten suger fukt till torrare delar. När fukten avdunstar kan tegel och murstenar utfälla salt och kalk. Sugningen är beroende av murverkets och brukets egenskaper. En källarvägg som står i vatten suger vatten till en höjd av upp till 0,1 - 0,3 m om murverket är obehandlat. I en putsad vägg minskar avdunstningen från ytan och sughöjden kan bli flera meter. Om en sådan vägg ytbehandlas, minskar avdunstningen ytterligare. Detta får två effekter. Dels blir väggen fuktigare, vilket kan ge avflagning och skador, dels stiger fukten betydligt högre, vilket kan ge skador i andra byggdelar. Strykning med varm asfalt Asfaltspapp YAP 2500 klistras i varm asfalt Asfaltlösning Hålkäl / smetlist Skiva av luftspaltbildande plastmatta Asfaltspapp YAP 2500 klistras i varm asfalt Asfaltlösning Skydd mot markfukt För att hindra kapillärsugning underifrån läggs en fuktspärr in, till exempel membran eller rostfri plåt, under murverket. Grundmurens utsida skyddas mot markfukt genom fuktisolering. Denna kan utföras som: 1. Fuktisolering med membranisolering 2. Fuktisolering med luftspaltbildande skivmaterial 3. Fuktisolering med isolerskiva Vid övergång mellan vägg och grundsula och minst 500 mm upp på väggen utförs förstärkning av alt 2 och 3 i form av membranisolering. Avtäckningslist Isolerskiva/ mineralull el. liknande Asfaltspapp YAP 2500 klistras i varm asfalt Asfaltlösning Olika alternativa fuktskydd av grundmur. 5.1.3.5 FUKT I MATERIAL De flesta byggnadsmaterial är porösa och innehåller ett system av porer med olika form. Porerna kan vara mer eller mindre fyllda med fukt och mängden fukt beror på omgivningens fukttillstånd och på storleken av de bindningskrafter som verkar mellan materialet och fukten. Ju fuktigare materialet är, desto högre blir den relativa fuktigheten i materialets porer. RF kan dock inte överstiga 100 %. Om fukthalten höjs ytterligare förblir RF = 100 %. Alla byggmaterial uppvisar ett likartat hygroskopiskt mönster. Nästan alla material är hygroskopiska, det vill säga ändrar sitt fuktinnehåll när omgivningens RF varierar, men skillnaden i fukthalt vid en viss relativ luftfuktighet är så stor att man i praktiken skiljer mellan så kallade icke hygroskopiska material och hygroskopiska. Tegel, kalksandsten, lättklinker och mineralull är så kallade icke hygroskopiska material vars fuktinnehåll i stort sett inte påverkas av omgivningens RF medan lättbetong är ett hygroskopiskt material. FUKTHALT KG/M 3 100 50 0 0 50 100 RELATIV FUKTIGHET % TRÄ KC-BRUK 35/65/550 TEGEL 1650 KG/M 3 MINERALULL Hygroskopisk sorptionskurva för trä, KC-bruk, tegel och mineralull. Kurvorna är hämtade ur Fukthandboken. Observera att salt i tegel kan ändra sorptionsegenskaperna så att mer fukt binds i det hygroskopiska området. När murverkprodukter är diffusionsöppna och kapillärtsugande är det viktigt att de inte täcks in eller behandlas med något olämpligt ytskikt som hindrar inre uttorkning. Fukttransport Fukt kan transporteras i ångform och vätskeform. Fukt- och temperaturtillståndet i materialets omgivning och fuktens bindning i materialet och materialets struktur är av betydelse. I ångfas kan transport bland annat ske genom diffusion och konvektion, i vätskefas genom kapillärsugning. I vissa fall har yttre krafter som vind och tyngdkraft betydelse. Fuktdiffusion I en gasblandning rör sig gasmolekylerna så att de blir jämnt fördelade i blandningen. Denna strävan att reducera lokala olikheter i koncentrationen kallas diffusion. Drivkraften är en skillnad i ånghalt. Om ånghalten är högre på insidan av en vägg än på utsidan diffunderar fukt utåt genom väggen. En sådan fukttransport är i sig själv inte skadlig och mängden fukt som vandrar genom väggen är normalt mycket liten. Men om väggen har felaktigt placerade tätskikt, det vill säga på konstruktionens utsida, kan fukt kondensera och ansamlas ute i väggen där det är kallt. Kondensation inträffar när ånghalten i luften är lika med mättnadsvärdet. Om ångspärren sitter på väggens insida hindras fukten nästan helt att vandra ut i väggen och därmed undviks skador. Ånghaltsfördelning Vid beräkning av ånghalten måste du kontrollera att värdet inte på något ställe är större än mättnadsånghalten. Om så är fallet har du beräkningsmässigt fått kondensation. För att bedöma risken för kondens måste du därför även beräkna temperaturfördelningen i konstruktionen eftersom temperaturen bestämmer vattenångans mättnadsvärde. En kanalvägg kan normalt utföras utan särskild ångspärr. MURVERKET 079 Kanalvägg av lättbetong utan ångspärr. Detta utförande innebär en fördel med avseende på uttorkning av byggfukt. Den inre muren kan torka såväl inåt som utåt vilket inte är möjligt om ångspärr används. En slarvigt murad vägg kan dock bli så otät att luftläckage kan ge ökad energiförbrukning eller, om det råder invändigt övertryck, risk för kondens på grund av konvektion.
Page 1: RÄTT MURAT OCH PUTSAT RM&P 001
Page 4 and 5: RÄTT MURAT & PUTSAT 008 INNEHÅLL
Page 6: RÄTT MURAT & PUTSAT 018 2.3 Kyrka
Page 11 and 12: RÄTT MURAT & PUTSAT 030 Munkförba

RM&P 001 - IDG.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?