RM&P 001 - IDG.se

RÄTT MURAT & PUTSAT 018
2.3
Kyrka Castiglione della Pescaia, Italien
2.4
Gumlösa kyrka från 1191.
2.2 EN FÖRÄDLAD TRADITION
Konsten att bygga beständiga murverk går tillbaka
tusentals år. Och där har även våra
moderna murverksmaterial sitt ursprung. Du
kan se mångtusenåriga exempel på denna
byggnadskonst i Babylon, Persien, Romarriket
och många andra kulturer. Tekniken var väl
beprövad redan när den under 1100-talet
spreds norrut från Lombardiet i Norditalien till
Nederländerna, Nordtyskland och Danmark.
Byggandet tar fart
I stora delar av Europa och även i Norden ökade
behovet av nybyggande under 1100-talet, framförallt
på grund av att städerna växte och att katolska
kyrkan byggde mer och mer. Även adeln och
kungamakten ökade sitt byggande. Resultatet av
den här aktiva byggnadsperioden syns på den
mängd kyrkor, borgar, stadsmurar, rådhus, gillehus
och liknande som finns bevarade. Generellt
sett är nog den katolska kyrkan den största orsaken
till att murverksbyggandet spreds norrut. Men
även Hansans handelsimperium var en starkt
bidragande faktor.
Murverk av tegel kom till Sverige under 1200talets
första decennier. Det är i Mälardalen och i de
expansiva handelsstäderna Västerås, Strängnäs
och Sigtuna som vi hittar de äldsta exemplen på
svensk murarkonst. Tegelbyggnadskonsten hade
visserligen nått Skåne något tidigare, men då tillhörde
Skåne Danmark. Den äldsta tegelbyggnaden
i dagens Sverige hittar du dock i Skåne. Det är
tegelkyrkan i Gumlösa som invigdes år 1191.
2.3 2.4
Medeltiden
Att använda tegel som byggnadsmaterial krävde
kapital och stor kunskap. Därför var det bara
kungamakten och kyrkan som till en början kunde
bygga med tegel i Sverige. Adeln och det rika borgerskapet
följde dock snabbt efter. I de lerrika bygderna
blev tegel en betydelserik produkt, men
först under medeltiden. För att spara material
användes tidigt en slags beklädnadsmurteknik i
Sverige. Då användes teglet som ett fasadmaterial
medan väggen i övrigt bestod av en gråstensmur.
Under medeltiden murades fasaderna i regelbundna
mönster. De vanligaste förbandstyperna
var munkförband och vendiska förband, och de
utfördes med yttersta omsorg om fogarnas utseende.
I många fall användes teglet bara kring fönsteröppningar
och entréer, vilka ofta var besvärliga att
utföra i gråstensmuren. Tegelmuren gav senare
möjligheter till större öppningar i fasaden med
rikare och vackrare bearbetningar.
Tidig teknisk utveckling
Den så kallade förbandstekniken utvecklades
under 1600-talet. Blockförband och kryssförband
introducerades och under samma period minska-
de även tegelstenarnas yttermått och måttvariationer.
Redan under 1600-talet introducerades även
det gula teglet som snabbt fick ett stort genomslag.
I Göteborg blev till exempel det gula teglet ett
rådande fasadmaterial under 1700-talet. Och det
kom att hålla i sig långt in på 1900-talet.
Produktionen av tegelsten rationaliserades under
1700-talet och tegel blev allt vanligare som byggnadsmaterial.
Från 1700-talet och fram till första
hälften av 1900-talet var faktiskt tegel det viktigaste
byggnadsmaterialet i Sverige. Arkitektur och