RM&P 001 - IDG.se
RM&P 001 - IDG.se
RM&P 001 - IDG.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
RÄTT MURAT & PUTSAT 078<br />
5.1.3.3 BYGGFUKT<br />
Vid tillverkningen av vissa material, till exempel<br />
betong, lättbetong och lättklinker tillförs fukt.<br />
Under byggskedet tillförs också fukt. Vid murning<br />
tillförs fukt genom bruket. När materialen så småningom<br />
har torkat kommer den hygroskopiska<br />
fukten att kvarstå. Den vattenmängd som ska<br />
avdunsta kallas byggfukt och utgör skillnaden<br />
mellan fukthalten vid byggnadstillfället och<br />
fukthalten vid jämvikt.<br />
RIKTVÄRDEN FÖR BYGGFUKT<br />
HÄMTADE UR FUKTHANDBOKEN:<br />
MATERIAL:<br />
BETONG<br />
LÄTTBETONG<br />
MURVERK<br />
TRÄ<br />
BYGGFUKT KG/M 3<br />
50 – 100<br />
80 – 180<br />
70<br />
40<br />
Byggfukten ska kunna avgå antingen genom att<br />
byggnaden får torka innan den färdigställs eller<br />
genom att konstruktionerna ventileras eller anordnas<br />
på annat sätt så att fukten som byggs in inte<br />
orsakar skada.<br />
AVDUNSTNING<br />
SALTUTSLAG<br />
Kapillär uppsugning av markfukt i murverk.<br />
5.1.3.4 MARKFUKT<br />
De byggnadsdelar som ligger i kontakt med marken<br />
påverkas av markens fuktighet. För att skydda<br />
byggnaden dränerar man kring och under hu<strong>se</strong>n,<br />
lägger ut kapillärbrytande material och fuktspärrar<br />
samt hindrar avdunstning på olika sätt.<br />
Ett murverk som står i kontakt med vatten suger<br />
fukt till torrare delar. När fukten avdunstar kan<br />
tegel och murstenar utfälla salt och kalk.<br />
Sugningen är beroende av murverkets och brukets<br />
egenskaper. En källarvägg som står i vatten suger<br />
vatten till en höjd av upp till 0,1 - 0,3 m om murverket<br />
är obehandlat. I en putsad vägg minskar<br />
avdunstningen från ytan och sughöjden kan bli<br />
flera meter.<br />
Om en sådan vägg ytbehandlas, minskar avdunstningen<br />
ytterligare. Detta får två effekter. Dels blir<br />
väggen fuktigare, vilket kan ge avflagning och<br />
skador, dels stiger fukten betydligt högre, vilket<br />
kan ge skador i andra byggdelar.<br />
Strykning<br />
med<br />
varm asfalt<br />
Asfaltspapp<br />
YAP 2500<br />
klistras i varm asfalt<br />
Asfaltlösning<br />
Hålkäl / smetlist<br />
Skiva av<br />
luftspaltbildande<br />
plastmatta<br />
Asfaltspapp<br />
YAP 2500<br />
klistras i varm asfalt<br />
Asfaltlösning<br />
Skydd mot markfukt<br />
För att hindra kapillärsugning underifrån läggs en<br />
fuktspärr in, till exempel membran eller rostfri<br />
plåt, under murverket.<br />
Grundmurens utsida skyddas mot markfukt<br />
genom fuktisolering. Denna kan utföras som:<br />
1. Fuktisolering med membranisolering<br />
2. Fuktisolering med luftspaltbildande skivmaterial<br />
3. Fuktisolering med isolerskiva<br />
Vid övergång mellan vägg och grundsula och<br />
minst 500 mm upp på väggen utförs förstärkning<br />
av alt 2 och 3 i form av membranisolering.<br />
Avtäckningslist<br />
Isolerskiva/<br />
mineralull<br />
el. liknande<br />
Asfaltspapp<br />
YAP 2500<br />
klistras i varm asfalt<br />
Asfaltlösning<br />
Olika alternativa fuktskydd av grundmur.<br />
5.1.3.5 FUKT I MATERIAL<br />
De flesta byggnadsmaterial är porösa och innehåller<br />
ett system av porer med olika form. Porerna kan<br />
vara mer eller mindre fyllda med fukt och mängden<br />
fukt beror på omgivningens fukttillstånd och på<br />
storleken av de bindningskrafter som verkar mellan<br />
materialet och fukten.<br />
Ju fuktigare materialet är, desto högre blir den<br />
relativa fuktigheten i materialets porer. RF kan<br />
dock inte överstiga 100 %. Om fukthalten höjs<br />
ytterligare förblir RF = 100 %. Alla byggmaterial<br />
uppvisar ett likartat hygroskopiskt mönster.<br />
Nästan alla material är hygroskopiska, det vill<br />
säga ändrar sitt fuktinnehåll när omgivningens RF<br />
varierar, men skillnaden i fukthalt vid en viss relativ<br />
luftfuktighet är så stor att man i praktiken skiljer<br />
mellan så kallade icke hygroskopiska material och<br />
hygroskopiska. Tegel, kalksandsten, lättklinker och<br />
mineralull är så kallade icke hygroskopiska material<br />
vars fuktinnehåll i stort <strong>se</strong>tt inte påverkas av<br />
omgivningens RF medan lättbetong är ett<br />
hygroskopiskt material.<br />
FUKTHALT<br />
KG/M 3<br />
100<br />
50<br />
0<br />
0 50 100<br />
RELATIV<br />
FUKTIGHET %<br />
TRÄ<br />
KC-BRUK<br />
35/65/550<br />
TEGEL<br />
1650 KG/M 3<br />
MINERALULL<br />
Hygroskopisk sorptionskurva för trä, KC-bruk,<br />
tegel och mineralull. Kurvorna är hämtade<br />
ur Fukthandboken.<br />
Ob<strong>se</strong>rvera att salt i tegel kan ändra sorption<strong>se</strong>genskaperna<br />
så att mer fukt binds i det hygroskopiska<br />
området. När murverkprodukter är diffusionsöppna<br />
och kapillärtsugande är det viktigt att de inte täcks<br />
in eller behandlas med något olämpligt ytskikt<br />
som hindrar inre uttorkning.<br />
Fukttransport<br />
Fukt kan transporteras i ångform och vätskeform.<br />
Fukt- och temperaturtillståndet i materialets<br />
omgivning och fuktens bindning i materialet och<br />
materialets struktur är av betydel<strong>se</strong>. I ångfas kan<br />
transport bland annat ske genom diffusion och<br />
konvektion, i vätskefas genom kapillärsugning. I<br />
vissa fall har yttre krafter som vind och tyngdkraft<br />
betydel<strong>se</strong>.<br />
Fuktdiffusion<br />
I en gasblandning rör sig gasmolekylerna så att de<br />
blir jämnt fördelade i blandningen. Denna strävan<br />
att reducera lokala olikheter i koncentrationen kallas<br />
diffusion. Drivkraften är en skillnad i ånghalt.<br />
Om ånghalten är högre på insidan av en vägg än<br />
på utsidan diffunderar fukt utåt genom väggen.<br />
En sådan fukttransport är i sig själv inte skadlig<br />
och mängden fukt som vandrar genom väggen är<br />
normalt mycket liten. Men om väggen har felaktigt<br />
placerade tätskikt, det vill säga på konstruktionens<br />
utsida, kan fukt konden<strong>se</strong>ra och ansamlas ute i<br />
väggen där det är kallt. Kondensation inträffar när<br />
ånghalten i luften är lika med mättnadsvärdet. Om<br />
ångspärren sitter på väggens insida hindras fukten<br />
nästan helt att vandra ut i väggen och därmed<br />
undviks skador.<br />
Ånghaltsfördelning<br />
Vid beräkning av ånghalten måste du kontrollera<br />
att värdet inte på något ställe är större än mättnadsånghalten.<br />
Om så är fallet har du beräkningsmässigt<br />
fått kondensation. För att bedöma risken<br />
för kondens måste du därför även beräkna temperaturfördelningen<br />
i konstruktionen eftersom temperaturen<br />
bestämmer vattenångans mättnadsvärde.<br />
En kanalvägg kan normalt utföras utan<br />
särskild ångspärr.<br />
MURVERKET 079<br />
Kanalvägg av lättbetong utan ångspärr.<br />
Detta utförande innebär en fördel med av<strong>se</strong>ende<br />
på uttorkning av byggfukt. Den inre muren kan<br />
torka såväl inåt som utåt vilket inte är möjligt om<br />
ångspärr används.<br />
En slarvigt murad vägg kan dock bli så otät att<br />
luftläckage kan ge ökad energiförbrukning eller, om<br />
det råder invändigt övertryck, risk för kondens på<br />
grund av konvektion.