Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Faanoanoa Tuila’epa ua <strong>le</strong> foi atu<br />
Campbell Itulau 5<br />
Silasila Itulau 3<br />
Gugu pea Sakaria mafua’aga o<br />
lana faamavaega Itulau 6<br />
Issue 29 8th November 2010 www.<strong>le</strong><strong>manamea</strong>samoa.co.nz<br />
S A M O A $ 2 . 5 0 W S T A M S A M O A $ 2 . 0 0 U S D N E W Z E A L A N D $ 2 . 5 0 N Z D<br />
“Faasala<br />
i <strong>le</strong> nofoa<br />
faauila<br />
Pauesi<br />
Brown”<br />
NEED A NEW ROOF?<br />
Roofing or Re-Roofing?<br />
For all your Longrun Roofing Contact<br />
"O lo'o iai <strong>le</strong> tagata oti i lou fa<strong>le</strong><br />
Itulau 15<br />
FREE MEASURE AND QUOTE<br />
163 Shands Road Tel: 03 349 8439<br />
www.roofline.co.nz<br />
FUNERAL DIRECTORS<br />
Since 1881...<br />
a continuing<br />
family tradition<br />
Lau Nusipepa e faafiafiaina oe<br />
Osiga-Feagaiga a <strong>le</strong> E.F.K.S i<br />
Timaru Itulau 42-43<br />
After Hours<br />
Accident Accident & Medical Centre<br />
ACCIDENT<br />
| ILLNESS<br />
| X-RAY<br />
| PHARMACY<br />
MAC<br />
TRAVEL CLINIC<br />
Vaccines, Vaccines, Vaccines, Pre- and Post-Travel Advice<br />
8am to 8pm Every Day (incl W/ends & P/H)<br />
No appointments necessary<br />
Phone 3 343 3661<br />
www.riccartonclinic.co.nz<br />
www.riccartonclinic.co.nz<br />
www.riccartonclinic.co.nz<br />
4-6 Yaldhurst Road, Church Corner, Upper Riccarton<br />
Intersection of Riccarton Road and Yaldhurst Road.<br />
19 London Street, Christchurch<br />
Te<strong>le</strong>phone: (03) 379 9920<br />
188 Williams Street, Kaiapoi<br />
Te<strong>le</strong>phone: (03) 327 7927<br />
Email: jrhind@funerals.co.nz<br />
A Member of the Funeral Directors Association of New Zealand Inc.<br />
Le Manamea Samoa 14th September 2009 1
HEAD OFFICE:<br />
64 Cur<strong>le</strong>tts Road, Upper Riccarton,<br />
Christchurch.<br />
PO Box 6261, Upper Riccarton,<br />
Christchurch<br />
Phone. 03 - 341 8558<br />
Website. www.<strong>le</strong><strong>manamea</strong>samoa.co.nz<br />
Email. <strong>le</strong><strong>manamea</strong>samoa2009@xtra.co.nz<br />
MANAGING DIRECTOR/PUBLISHER<br />
Sulusulumaivasa Leituala Aiva II (Ivan)<br />
BUSINESS ADVISORS<br />
Lavatai & Sara Tiatia<br />
CHIEF EDITOR<br />
Peilua David Lam Sam<br />
SUB EDITOR<br />
Havana Umaga<br />
GENERAL MANAGER<br />
Katie Sulusulumaivasa<br />
COLUMNIST<br />
Rev. Iosefa La<strong>le</strong> Peteru<br />
Leatiogie Etena Pouli<br />
Mafutaga Aufaigaluega a <strong>le</strong><br />
Atua Kalaiesetete<br />
COMMUNITY NEWS<br />
Christchurch<br />
Peilua David Lam Sam<br />
Leatiogie Etena Pouli<br />
Foga<strong>le</strong><strong>le</strong> Molioo<br />
Lafi Faalilo<br />
Soe Tugaga<br />
SPORTS<br />
Faatili S. Patolo<br />
Palmerston North<br />
Fealofani Tini Brown<br />
Dunedin<br />
Afamasaga Pavihi<br />
Wellington<br />
Rosetta Galuma<strong>le</strong>mana Ah Lam<br />
Auckland<br />
Aukuso Victor<br />
Sima Nius<br />
Sydney, Australia<br />
Vui Masinamua<br />
Maka Ioselani Tiatia<br />
SAMOA CORRESPONDENCE<br />
Laama<strong>le</strong>folasa Agafili La’au Tuitolova’a<br />
Tualoaina Moana Tuala - Tama<strong>le</strong>lagi<br />
Atanius<br />
DISTRIBUTION<br />
Christchurch Foga<strong>le</strong><strong>le</strong> Molioo<br />
Muaiao Papalii N. Poutoa<br />
Wellington Galuma<strong>le</strong>mana & Rosetta<br />
Auckland Lilomaiava Scanlan &<br />
Saofai Masalo<br />
Palmerston North Fealofani Tini Brown<br />
Timaru Tumanu Paiaaua<br />
Dunedin Afamasaga Pavihi<br />
Invercargil Togisia Peseta<br />
Samoa Juliana L. A. Tuitolovaa<br />
DESIGN & LAYOUT<br />
Graphic Icon<br />
Shabbir Mohammed<br />
Sohel Shazil Mohammed<br />
75 Hamlin Rd, Mt. Wellington,Auckland, NZ<br />
Ph. 09-570 2786 Mob. 027 4860099<br />
E. shabbir@graphicicon.co.nz<br />
www.graphicicon.co.nz<br />
© Le<strong>manamea</strong> Samoa reserves the rights to all editorial and<br />
advertising subject to copyright. All contributed artic<strong>le</strong>s do not<br />
ref<strong>le</strong>ct the opinion of the Le Manamea Samoa Newspaper.<br />
Faanoanoa Tuila’epa ua <strong>le</strong> foi atu<br />
Campbell Itulau 5<br />
Silasila Itulau 3<br />
Gugu pea Sakaria mafua’aga o<br />
lana faamavaega Itulau 6<br />
“Faasala<br />
i <strong>le</strong> nofoa<br />
faauila<br />
Pauesi<br />
Brown”<br />
NEED A NEW ROOF?<br />
Roofing or Re-Roofing?<br />
For all your Longrun Roofing Contact<br />
FREE MEASURE AND QUOTE<br />
163 Shands Road Tel: 03 349 8439<br />
www.roofline.co.nz<br />
"O lo'o iai <strong>le</strong> tagata oti i lou fa<strong>le</strong> Osiga-Feagaiga a <strong>le</strong> E.F.K.S i<br />
Itulau 15 Timaru Itulau 42-43<br />
8am to 8pm Every Day (incl W/ends & P/H)<br />
No appointments necessary<br />
Phone 3 343 3661<br />
Issue 29 8th November 2010 www.<strong>le</strong><strong>manamea</strong>samoa.co.nz<br />
www.riccartonclinic.co.nz<br />
4-6 Yaldhurst Road, Church Corner, Upper Riccarton<br />
SAMOA $ 2.50WST A M SAMOA $ 2.00USD NEW ZEALAND $ 2.50 NZD<br />
Intersection of Riccarton Road and Yaldhurst Road.<br />
Lau Nusipepa e faafiafiaina oe<br />
After Hours<br />
Accident & Medical Centre<br />
ACCIDENT<br />
| | ILLNESS<br />
| | X-RAY<br />
| | PHARMA<br />
MACY<br />
TRAVEL CLINIC<br />
Vaccines, Pre- and Post-Travel Advice<br />
<br />
19 London Street, Christchurch<br />
Te<strong>le</strong>phone: (03) 379 9920<br />
188 Williams Street, Kaiapoi<br />
Te<strong>le</strong>phone: (03) 327 7927<br />
Email: jrhind@funerals.co.nz<br />
<br />
Le Manamea Samoa 14th September 2009 1<br />
www.<strong>le</strong><strong>manamea</strong>samoa.co.nz<br />
Peilua David Lam Sam<br />
Toe fa’afeiloai atu i <strong>le</strong><br />
paia ma <strong>le</strong> mamalu o lau<br />
fa’asauga Samoa i soo se<br />
tafā o <strong>le</strong> kelope e mafai ona<br />
ausia atu e <strong>le</strong>nei auaunaga.<br />
Mai lava i tumutumu<br />
mauga, se ia paia <strong>le</strong> alititai<br />
o <strong>le</strong> vasa te<strong>le</strong>. Fa’apea nai<br />
tuaa sinasina tainane feoi o<br />
<strong>le</strong> Tala Le<strong>le</strong>i i soo se vaega o<br />
<strong>le</strong>nei paneta, ae maise <strong>le</strong><br />
laute<strong>le</strong> o si o tatou atunuu.<br />
Talofa, Talofa Lava.<br />
Ave pea <strong>le</strong> viiga ma <strong>le</strong><br />
fa’afetai i lo tatou Tapaau<br />
Sili i <strong>le</strong> Lagi ina ua mafai foi<br />
ona tatou toe feiloai i <strong>le</strong>nei<br />
vaiaso, ao tumau pea lona<br />
alofa <strong>le</strong> fa’atuaoia mo i<br />
tatou. Ae o <strong>le</strong> a faga tonu loa<br />
<strong>le</strong> malama ma vili tonu <strong>le</strong> ifi<br />
o Maina i sina manatu mo<br />
<strong>le</strong>nei vaiaso.<br />
E moni lava ma ua fa’amaoni<br />
nisi fuaitau a si o<br />
tatou atunuu o Samoa “ E<br />
tigā (hurt) ma faigatā<br />
(hard) <strong>le</strong> loto fa’amagalo”. E<br />
i ai taimi na futia o lo outou<br />
soifua ma lo matou ola tatou<br />
te fetaiai ma feiloai ai ma ni<br />
fa’afitauli faigata o <strong>le</strong> soifuaga.<br />
E <strong>le</strong> gata o<br />
fa’alavelave fa’afuasei (accidents),<br />
ae o uiga o nisi<br />
tagata e fa’aali mai, tainane<br />
<strong>le</strong> fai e nisi tagata oni upu<br />
taufaifai (abusive language)<br />
MAI LE FAATONU<br />
i nisi uso a tagata. Leitioa <strong>le</strong><br />
Alii Faaola o Iesu Keriso a<br />
ma<strong>le</strong><strong>le</strong> i lana saunoaga i luga o<br />
<strong>le</strong> satauro, “ Lo’u tamā e ia e<br />
fa’amagalo atu ia tei latou, auā<br />
ua latou <strong>le</strong>iloa <strong>le</strong> mea ua latou<br />
faia”.<br />
O <strong>le</strong> tutupu mai la o fa’afitauli<br />
ma fatiatama’i i <strong>le</strong> soifua<br />
ma <strong>le</strong> ola, e tau gaga ifo ai <strong>le</strong> la<br />
o <strong>le</strong> fa’amoemoe i nisi taimi.<br />
Peitai o <strong>le</strong> tagata e mata’u i <strong>le</strong><br />
Atua (Fear of God) ae maise o<br />
se tagata ua aoaoina <strong>le</strong><strong>le</strong>i (well<br />
educated) e faigofie ona fa’aofi<br />
i lona finagalo <strong>le</strong> “loto fa’amagalo”.<br />
E fa’apena <strong>le</strong> vaai atu<br />
fa’a<strong>le</strong>mafaufau ma malamalama<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i, e fa’aalia ai <strong>le</strong><br />
loto vivi’i a’e i <strong>le</strong> Atua, ma <strong>le</strong> lē<br />
fa’agaeetia, ona o <strong>le</strong> moni o <strong>le</strong>a<br />
lagona.<br />
Sa maitauina e la tatou tusi<strong>tala</strong><br />
i <strong>le</strong> aso Lulu 27/10/10 a’o<br />
auai atu i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> fa’amasino i <strong>le</strong><br />
aai nei, <strong>le</strong> maualuga me <strong>le</strong><br />
loloto o <strong>le</strong> alofa moni e afua ai<br />
ona lofia i manatu ma lagona o<br />
<strong>le</strong> loto fa’amagalo. Pei ona lē o<br />
toe po se lilo Samoa i se tasi o<br />
fa’alavelave fa’afuasei na tupu<br />
i <strong>le</strong> aai nei o Kalaisetete i <strong>le</strong> afiafi<br />
pō o <strong>le</strong> aso 21 Me 2010, na<br />
<strong>le</strong> mafai ai ona taofiofi <strong>le</strong><br />
taava<strong>le</strong> a se tasi ali’i <strong>tala</strong>vou<br />
ma oso ai i tua ma <strong>le</strong> auala ma<br />
lavea ai se tinā ma nai ona alo<br />
e toalua. Na manu’nua <strong>le</strong> tinā<br />
ma <strong>le</strong> alii e ono tausaga, ae<br />
Le Manamea<br />
Samoa<br />
Newspaper<br />
Goes Global<br />
maliu <strong>le</strong> alii laititi e fa<br />
tausaga. Sa te<strong>le</strong> faitioga ma<br />
faaseā i <strong>le</strong> ave taava<strong>le</strong> <strong>le</strong> mafaufau<br />
ma <strong>le</strong> mitava<strong>le</strong> atoa ai ma<br />
nisi upu taufaifai a <strong>le</strong> mamalu<br />
laute<strong>le</strong> o <strong>le</strong> atunuu i na taimi.<br />
Ae o fa’atalitali tagata uma<br />
sa i ai i <strong>le</strong> potu fa’amasino mo<br />
<strong>le</strong> lauina o <strong>le</strong> iuga o <strong>le</strong> tagata<br />
solitulafono, ae na maua <strong>le</strong><br />
avanoa e saunoa ai matua o si<br />
alu alu toto ua maliu.<br />
Talofa e, na o’o i gaugatino<br />
ma aano o loto o tagata uma sa<br />
i ai i <strong>le</strong>a aso, upu ma <strong>tala</strong> o tau<strong>tala</strong>ga<br />
a mātua o <strong>le</strong> tamaititi.<br />
Sa tofu lava ma <strong>le</strong> avanoa e<br />
saunoa ai, ae o faaiuga o a lā<br />
saunoaga, na la fa’amamafa ai<br />
<strong>le</strong> fa’amagalo i <strong>le</strong> uso solitulafono,<br />
ae maise <strong>le</strong> la talosagaina<br />
o <strong>le</strong> fa’amasinoga, e la te <strong>le</strong><br />
mananao e ave <strong>le</strong> alii solitulafono<br />
i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> puipui. Na saunoa<br />
foi <strong>le</strong> alii fa’amasino i ni upu<br />
fa’alaeiau e faapea, “O lau filifiliga<br />
i <strong>le</strong> ituaiga ava taava<strong>le</strong> e<br />
te fa’aaogaina, ua suia ai <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o vaega o olaga o tagata. O<br />
<strong>le</strong> atalii ua maliu, ua <strong>le</strong> mafai<br />
ona fa’aauauina ni faigauo ma<br />
ni ona fiafiaaga, po o <strong>le</strong> alofa<br />
fa’ava<strong>le</strong>a e mafai ai ona fai<br />
sona aiga ma maua se fanau i<br />
<strong>le</strong> lumanai”.<br />
Ia e ui lava ina te<strong>le</strong> upu ma<br />
<strong>tala</strong>, ae pei lava o <strong>le</strong> upu e fai<br />
ia Fa<strong>le</strong>ata, “ E tete<strong>le</strong> lava pesega,<br />
ae matua lava i <strong>le</strong> o’o”. O<br />
New Zealand and Samoa - Edition<br />
Australia - Edition<br />
United States of America - Edition<br />
<strong>le</strong> iuga o <strong>le</strong> fa’amasinoga o<br />
<strong>le</strong>nei alii <strong>tala</strong>vou solitulafono,<br />
e na o <strong>le</strong> ono masina e<br />
nofo vaavaaia ai ma <strong>le</strong> 200<br />
itula e faigaluega fua ai i <strong>le</strong><br />
mamalu laute<strong>le</strong> o <strong>le</strong> atunuu<br />
atoa ai ma <strong>le</strong> fa’asaina ona<br />
toe tagofia pe ave se taava<strong>le</strong><br />
i <strong>le</strong> umi o <strong>le</strong> tolu tausaga.<br />
Ou te manatu ai e<br />
fa’apena se lagona o i tatou<br />
i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o taimi, e tigā lava<br />
ona fai mai e nisi o tagata ni<br />
faiga ma ni mea matuia ia<br />
tei tatou, ae tatou te onosai<br />
lava ma fa’amagalo ma fa’agalo.<br />
O la Iesu, “ O outou<br />
uma ē o mafatia ma tigaina<br />
i avega mamafa, omai ia te<br />
au e mālōlō ai o outou<br />
agaga, auā o A’u <strong>le</strong> agamalū<br />
ma <strong>le</strong> lē losilosi va<strong>le</strong>”. Afai e<br />
i ai se upu po o se mea sēsē<br />
sa e faia i sou uso a tagata,<br />
ua tatau nei ona e ‘fa’amagalo’<br />
ma tatalo i <strong>le</strong> Atua ia<br />
aumai se loto fou e te<br />
auauna ai i a te Ia atoa ma<br />
tagata.<br />
Se upu ua paō papa pe <strong>le</strong><br />
tau laulu i lou finagalo ma<br />
lau silasila toe fa’afoi mai i<br />
<strong>le</strong> auauna vaivai. Tatou toe<br />
feiloai.<br />
2 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand<br />
Soifua
Tusia: SIMA Nius<br />
O <strong>le</strong> tamaitai na fasiotia e Pauesi<br />
Leofa Brown ia lona uso i Ausetalia i <strong>le</strong><br />
1992 na ia faaalia <strong>le</strong> tatau ona faasala<br />
i <strong>le</strong> oti ia Pauesi e ala i <strong>le</strong> faaaogaina o<br />
<strong>le</strong> nofoa faauila ona o <strong>le</strong> maliu ai o se<br />
Samaria Aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i i <strong>le</strong> 2008 i Niu Sila.<br />
O <strong>le</strong>nei alii Samoa na tulai ma faamaonia<br />
i luma o <strong>le</strong> faamasinoga<br />
maualuga i Aukilani ia lona moliaga<br />
ona o l emaliu ai o Austin Hemmings.<br />
O Hemmings na taumafai atu e<br />
vavao se vevesi na tulai mai i <strong>le</strong> va o<br />
Pauesi ma <strong>le</strong> tamaitai e suafa ia Diane<br />
Nonu o so na tausoga ae tui ai e Pauesi<br />
i <strong>le</strong> naifi i <strong>le</strong> auala o Mills Lane i<strong>le</strong><br />
taulaga i Aukilani.<br />
Ae na faaalia e <strong>le</strong> tamaitai o Federica<br />
Mazzucco, o <strong>le</strong> 1992 na fasiotia ai e<br />
Pauesi lona uso e ala foi i <strong>le</strong> faaaogaina<br />
o se naifi e ta tui ai ona ia alu <strong>le</strong>a momoli<br />
i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o. O <strong>le</strong>a faalavelave<br />
na tulai mai ona o <strong>le</strong> fia manao o<br />
Pauesi e faauo i <strong>le</strong>a tamaitai aepeitai e<br />
fai <strong>le</strong> uo tama a <strong>le</strong> tamaitai. Sa ia<br />
mulimulitai lava i ai ma iu ai lava ina<br />
oo <strong>le</strong> mataupu i <strong>le</strong> tulafono ma faasaina<br />
ai o ia mai <strong>le</strong> alu la<strong>tala</strong>ta i <strong>le</strong>a tamaitai.<br />
E maliu <strong>le</strong> tamaitai o Irene Maz-<br />
Tusia: Atanius<br />
O <strong>le</strong> umi ai ona sola i tua <strong>le</strong> pagota<br />
o Iosua Savusa mai Fa<strong>le</strong>atiu o loo<br />
soloatoa i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>puipui i <strong>le</strong> moliaga<br />
o <strong>le</strong> fasioti tagata fa’amoemoeina,<br />
ua alia’e mai ai ni fete’enaiga i <strong>le</strong> finagalo<br />
o <strong>le</strong> tina o <strong>le</strong>a alii pagota,<br />
ma <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o <strong>le</strong> Matagaluega o<br />
Leo<strong>le</strong>o ma Fa<strong>le</strong>puipui. Ua faaalia e<br />
<strong>le</strong>a tina o Vaito’elau Brown, e <strong>le</strong>’i<br />
fasiotia e lana tama o Iosua se<br />
tagata. O <strong>le</strong> tina foi <strong>le</strong>a na ia faailoa<br />
laute<strong>le</strong> i lipoti i Samoa ise tasi o<br />
nusipepa, o lona atalii sa nofo i <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong> o <strong>le</strong> faipu<strong>le</strong> o Vaeo<strong>le</strong>nofoafia<br />
Tapasu Leung Wai ina ua sola mai<br />
i tua ma <strong>le</strong> to’ese.<br />
O se faalavelave na tulai mai i Satapuala<br />
i <strong>le</strong> tausaga e 2007 i <strong>le</strong><br />
vaitaimi o aso fiafia o <strong>le</strong> Kerisimasi<br />
na maliu ai se tama mai Laulii e<br />
mau paolo i <strong>le</strong>a afioaga. O Iosua ma<br />
nisi o tau<strong>le</strong><strong>le</strong>’a mai Fa<strong>le</strong>atiu sa<br />
molia faatasi i <strong>le</strong> maliu o <strong>le</strong>a tama.<br />
Peitai ua finau mai lona tina, o se<br />
gaioiga na fuafua <strong>le</strong><strong>le</strong>i e <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o, <strong>le</strong><br />
Tatau ona faasala i <strong>le</strong><br />
nofoa faauila Pauesi Brown<br />
Pauesi Brown<br />
zucco ae ua tu lata i lana faaipoipoga.<br />
O <strong>le</strong> silafia ai la e <strong>le</strong> aiga o <strong>le</strong>a tamaitai<br />
o <strong>le</strong> toe maliu atu o <strong>le</strong> isi tagata i Niu Sila<br />
na faapea ai ona oo ia i latou se loto tiga te<strong>le</strong><br />
ona e foliga mai ua fai ma masani a <strong>le</strong>nei<br />
alii <strong>le</strong> faaaogaina o naifi e faaoo ai manua<br />
tuga ma maliu foi i tagata.<br />
O <strong>le</strong> maliu o Hemmings ua toa lima i ai<br />
tagata na aafia ia Pauesi ma o <strong>le</strong> faalima<br />
ai foi <strong>le</strong>na ona fa<strong>le</strong>puipui o ia.<br />
O ituaiga tagata nei e tatau ona faaaogaina<br />
i ai <strong>le</strong> sala oti e faaaogaina ai <strong>le</strong> nofoa<br />
Fesiligia <strong>le</strong> amiotonu<br />
o tiute o <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o<br />
“E <strong>le</strong>’i faia e la’u tama se fasioti tagata”<br />
tuuaia o lana tama ae e <strong>le</strong>i fasiotia e<br />
Iosua se tagata. Ua teena e <strong>le</strong><br />
Komesina lagolago <strong>le</strong> afioga Leaupepe<br />
Fatu Pula, <strong>le</strong>a tuua’iga a <strong>le</strong> tina o<br />
Vaito’elau. E oo foi i <strong>le</strong> faauluuluga o <strong>le</strong><br />
Matagaluega afioga i <strong>le</strong> Komesina Lilomaiava<br />
fou Taioalo, o loo ia teena foi.<br />
O <strong>le</strong> alia’e mai o ni tuua’iga a <strong>le</strong> tina i<br />
<strong>le</strong> taimi nei, ae o <strong>le</strong> tausaga e 2008 na<br />
faamaonia ma faasalaina ai lona atalii<br />
o Iosua i <strong>le</strong> soloatoa i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>puipui, ua<br />
faigata ona fetu’una’i pe a fua i <strong>le</strong><br />
savalia o <strong>le</strong> tolu tausaga talu ona faia<br />
<strong>le</strong>a faaiuga a <strong>le</strong> faamasinoga, ae faato’a<br />
alia’e mai se finagalo tete’e o <strong>le</strong> tina o<br />
Vaito’elau. Faaalia e se <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o sinia, o<br />
<strong>le</strong> faia o ia tuua’iga i <strong>le</strong> taimi nei o se<br />
gaioiga e atagia mai ai, ua saili se isi<br />
auala e pupuni ai e <strong>le</strong> tina ma lona<br />
aiga, lo latou fa’alafiina o <strong>le</strong> pagota.<br />
Faaalia e Leaupepe o loo manino <strong>le</strong> tulafono<br />
o soo se tagata nate faalafiina se<br />
pagota sola mai <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>puipui e molia.<br />
E oo mai i <strong>le</strong> taimi nei e <strong>le</strong>i mafai lava<br />
ona maua e <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o <strong>le</strong> nofoaga o loo iai<br />
Iosua Savusa. O <strong>le</strong> faama<strong>tala</strong>ga a lona<br />
tina sa nofo i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> o <strong>le</strong> faipu<strong>le</strong> o loo<br />
teena e Vaeo<strong>le</strong>nofoafia Tapasu. Peitai<br />
uila ma e <strong>le</strong> tatau foi ona toe sau <strong>le</strong>nei<br />
tagata i fafo i <strong>le</strong> vaega o i ai <strong>le</strong> laute<strong>le</strong>, o <strong>le</strong><br />
manatu <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> tamaitai o Federica i <strong>le</strong> vaiaso<br />
na tea nei.<br />
O <strong>le</strong> vaiaso na tea nei na tuu e faia ai <strong>le</strong><br />
iloiloga o <strong>le</strong> tetee a Pauesi i lona moliaga o<br />
<strong>le</strong> fasioti tagata aepeitai na toe suia ma<br />
ioeina ai e ia moliaga ma faapea ai ona<br />
faatulaga mo <strong>le</strong> lauina o lona faasalaga i <strong>le</strong><br />
masina fou.<br />
Na taua e <strong>le</strong> uso o Hemmings i fafo mai<br />
o <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> faamasino ia <strong>le</strong> tatau i <strong>le</strong> faamasinoga<br />
ona tagai i ni auala e taofia ai<br />
ituaiga tagata faapenei mai <strong>le</strong> toe foi mai i<br />
fafo ona ua <strong>le</strong> faatasi ai lona faaaogaina o<br />
aupega e osofaia ai tagata.<br />
Na faafetaia e <strong>le</strong> aiga o Hemmings ia <strong>le</strong><br />
ioeina e Pauesi o <strong>le</strong> moliaga ona ua taofia<br />
ai <strong>le</strong> toe faafoi o o latou mafaufau i tiga na<br />
tulai mai ina ua maliu <strong>le</strong> tama o <strong>le</strong> aiga.<br />
I faamaumauga na lauina i luma o <strong>le</strong><br />
faamasinoga i <strong>le</strong> vaiaso na tea nei na<br />
faaalia ai; <strong>le</strong> vevesi o Diane Nonu o se tufafine<br />
fai o Pauesi ma Pauesi i fafo ifo o <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong> faigaluega o <strong>le</strong> tamaitai i Aukilani. Na<br />
taumafai atu Diane mo se laveai ia Hemmings<br />
ina ua tuua lona fa<strong>le</strong> faigaluega<br />
aepeitai na tui ai e Pauesi ma maliu ai i ni<br />
nai minute mulimuli ane.<br />
Sa taumafai foi o ia e faaaoga <strong>le</strong> naifi ia<br />
O <strong>le</strong> Ofisa autu Matagaluega o Leo<strong>le</strong>o ma Fa<strong>le</strong>puipui i Samoa<br />
sa ia faaalia i lipoti o <strong>le</strong> a faia sana<br />
faasalalauga faalauaite<strong>le</strong> e tuuina atu<br />
i auala o faasalalauga e faasa’o ai <strong>le</strong>a<br />
faama<strong>tala</strong>ga. Talu lava ona taunuu i<br />
Samoa <strong>le</strong> alii faipu<strong>le</strong> e <strong>le</strong>i maua lava e<br />
Diane ae e <strong>le</strong>i manuia ona na vave <strong>le</strong><br />
sola ese a <strong>le</strong> tamaitai.<br />
O isi moliaga muamua o Pauesi na<br />
ia tui’ina ai se tasi i Avonda<strong>le</strong> faapea ma<br />
nisi i se nofoaga sa i ai lana uo tamaitai<br />
ma <strong>le</strong> tasi moliaga o se alii la te masani<br />
na ia taumafai e tui i totonu o lana<br />
taava<strong>le</strong>.<br />
O nei aafiaga uma o ni naifi uma na<br />
faaaogaina ai. Na mautinoa mai i tolaulauga<br />
a <strong>le</strong> faamasinoga <strong>le</strong> fealuai o<br />
<strong>le</strong>nei alii ma naifi i totonu o lana<br />
taava<strong>le</strong>.<br />
FAASOLOGA O SOLITULAFONO:<br />
1987: Osofai e Pauesi se alii i Avonda<strong>le</strong>.<br />
Fa<strong>le</strong>puipui mo <strong>le</strong> tausaga e tasi<br />
1989: Osofai e Pauesi ni tagata se toa<br />
lua i se fa<strong>le</strong> i Aukilani na faafefe i se<br />
naifi. Fa<strong>le</strong>puipui mo <strong>le</strong> tausaga ma<br />
masina e fa.<br />
1992: Fasiotia <strong>le</strong> tamaitai i Ausetalia.<br />
Fa<strong>le</strong>puipui mo <strong>le</strong> 8 tausaga ona tipoti<br />
mai <strong>le</strong>a Niu Sila ina ua maea <strong>le</strong><br />
faasalaga.<br />
2004: Osofaia se alii i totonu o lana<br />
taava<strong>le</strong> i Aukilani i Sisifo. Fa<strong>le</strong>puipui<br />
mo <strong>le</strong> 2 tausaga ma masina e 4.<br />
2008: Fasioti Austin Hemmings i Aukilani.<br />
Faatali <strong>le</strong> lauina o <strong>le</strong> faasalaga.<br />
tusi<strong>tala</strong> se pepa o faama<strong>tala</strong>ga. Ua<br />
fiu foi e saili se finagalo o <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o pe<br />
ua faia ni moliaga faasaga i <strong>le</strong> sui<br />
faipu<strong>le</strong>, e <strong>le</strong>i maua mai lava se tali.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 3
“O LE MALUAPAPA FA’ALEAGAAGA”<br />
Rev. Elder Kerita Reupena, EFKS Ipswich, Kuiniselani, Ausetalia.<br />
Matua : Luka 15:24. “Aua o lo’u atalii <strong>le</strong>nei<br />
na oti, ua toe ola mai; na <strong>le</strong>iloa foi o ia , a<br />
ua maua. Ona latou olioli ai <strong>le</strong>a.”<br />
Manatu autu: LELEIGA MONI.<br />
O <strong>le</strong> ifoga, o <strong>le</strong> aganuu taua faa-Samoa.<br />
O <strong>le</strong> faa<strong>le</strong><strong>le</strong>iga i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> aiga agasala ma<br />
<strong>le</strong> aiga <strong>le</strong> agasala. O se <strong>le</strong><strong>le</strong>iga moni <strong>le</strong>na<br />
aganuu? Tali – <strong>le</strong>ai.<br />
Ae a <strong>le</strong> ulugalii sa tetea ona o <strong>le</strong><br />
mulilua. Mulilua <strong>le</strong> tamaloa po o <strong>le</strong> fafine<br />
foi. Ua toe faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i ma toe nonofo faatasi.<br />
O se <strong>le</strong><strong>le</strong>iga moni <strong>le</strong>na toe nonofo faatasi?<br />
Tali – <strong>le</strong>ai.<br />
Faapefea fanau <strong>le</strong> usiusitai ma fouva<strong>le</strong><br />
i matua? Ua tootutuli ma loimata ma faatoese<br />
ia toina atu <strong>le</strong> faamagaloga. O se<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>iga moni <strong>le</strong>na faatoesega? Tali – <strong>le</strong>ai.<br />
Le<strong>le</strong>iga moni, <strong>le</strong>a e faaali manino mai<br />
e Iesu i Lana faataoto – “ I <strong>le</strong> uii faamaumau<br />
oloa” po o “<strong>le</strong> atalii laitiiti faamaasiasi<br />
aiga” po o “<strong>le</strong> tama alofa faamaoni”<br />
Lua vaega taua o <strong>le</strong> faataoto <strong>le</strong>nei a<br />
Iesu.<br />
(1) O <strong>le</strong> olioli, ina ua toefoi i <strong>le</strong> aiga.<br />
(2) O <strong>le</strong> olioli, ina ua toina atu <strong>le</strong> faamagaloina.<br />
(1) O <strong>le</strong> olioli ina ua toefoi i <strong>le</strong> aiga<br />
moni. O <strong>le</strong> alu ese o <strong>le</strong> uii mai <strong>le</strong> aiga,<br />
mafua mai i <strong>le</strong> matapeapea i oa ma<br />
tamaoaiga a lona tama, nei <strong>le</strong> maua ai<br />
sana vaega. O <strong>le</strong> ala <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> manaova<strong>le</strong>, sei<br />
tuuina mai lana vaega e saoloto ma<br />
faalialiava<strong>le</strong> ai. O <strong>le</strong> ata <strong>le</strong>na o <strong>le</strong> fouva<strong>le</strong> i<br />
<strong>le</strong> tama ma lana taitaiga ma ana pu<strong>le</strong>aga.<br />
Ua <strong>le</strong> fia fai tama, <strong>le</strong> fia fai uso, <strong>le</strong> fia fai<br />
aiga.<br />
Ua <strong>le</strong>iloa i <strong>le</strong> lalolagi o tuinanau ma <strong>le</strong><br />
agasala. E feoloolo <strong>le</strong> <strong>le</strong>iloa a <strong>le</strong> mamoe, ona o<br />
<strong>le</strong> faava<strong>le</strong>va<strong>le</strong>a o <strong>le</strong> <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o mamoe, ma <strong>le</strong> <strong>le</strong>iloa<br />
o <strong>le</strong> tupe, ona o <strong>le</strong> faatamala o <strong>le</strong> fafine; ao <strong>le</strong><br />
<strong>le</strong>iloa a <strong>le</strong> uii, ona o lona finauva<strong>le</strong> ma <strong>le</strong> fouva<strong>le</strong><br />
i lona tama.<br />
O <strong>le</strong> iuga mataga ma <strong>le</strong> toilalo a <strong>le</strong> atalii<br />
fouva<strong>le</strong> – o <strong>le</strong> mativa masaesae; <strong>le</strong>ai se oa o<br />
totoe, fia ai ma aisi i meaai a puaa. O <strong>le</strong><br />
mataga <strong>le</strong>na faatoa pupula ai mata tauaso<br />
faa<strong>le</strong>agaga o <strong>le</strong> uii. Ua atamai ma faapea ane<br />
i lona loto, ”O <strong>le</strong> a ou tulai ma alu i lou tama,<br />
ou te fai atu ia te ia; lou tama e, ua ou agasala<br />
i Le o i <strong>le</strong> lagi atoa ma ou luma; ua ou <strong>le</strong> toe<br />
aoga ona taua o lou atalii, ia avea au ma se tasi<br />
o au auauna”<br />
Ioe, o <strong>le</strong> tautinoga a <strong>le</strong> uii<br />
faamaumauoa/faalumaluma aiga, o <strong>le</strong><br />
tautinoga a <strong>le</strong> tagata ua matua salamo moni<br />
lava. Na te <strong>le</strong> toe finauina lona tulaga faasuli<br />
moni, ao <strong>le</strong> tulaga faa-auauna. Aua ua ia<br />
me<strong>le</strong>ina manuia faasuli o <strong>le</strong> aiga.<br />
O <strong>le</strong> mea moni, e <strong>le</strong>i sailia e <strong>le</strong> tama lona<br />
atalii <strong>le</strong>iloa, faapei ona saili <strong>le</strong> <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o mamoe i<br />
<strong>le</strong> mamoe na se; saili <strong>le</strong> fafine i <strong>le</strong> tupe na <strong>le</strong>iloa.<br />
Na saili lava e <strong>le</strong> uii lona ala e toefoi atu ai i<br />
lona aiga; o <strong>le</strong> salamo faamaoni.<br />
O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> tali atu a <strong>le</strong> tama i <strong>le</strong> toefoi atu o<br />
lona atalii? Ua faaali atu lona alofa mutimutiva<strong>le</strong>.<br />
Ua <strong>le</strong> faatali sei oo mai lona atalii, ae ua<br />
tamoe atu e faafeiloai, fusi ma sogi atu. Ua<br />
faasalavei <strong>le</strong> faatoesega a <strong>le</strong> atalii, ma faatonu<br />
loa auauna. Faaofu o ia i <strong>le</strong> ofu e sili ona <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
; tuu <strong>le</strong> mama i lona lima, ma seevae i ona vae.<br />
Tapena <strong>le</strong> taumafataga , e taumamafa fiafia<br />
ai. Mama – o <strong>le</strong> faailoga o <strong>le</strong> tulaga faaatalii/faasuli<br />
moni o <strong>le</strong> aiga. Ofu te<strong>le</strong> taugata<br />
– o <strong>le</strong> faailoga o <strong>le</strong> taliaina, o <strong>le</strong> toefoi atu i <strong>le</strong><br />
aiga. Taumafataga te<strong>le</strong> - o <strong>le</strong> auala a <strong>le</strong> tama,<br />
e faailoa atu lona fiafia, ina ua toe maua lona<br />
atalii sa <strong>le</strong>iloa; sa oti foi, ae ua toe ola mai.<br />
Ioe, o <strong>le</strong> ata manino <strong>le</strong>na o <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>iga moni.<br />
Talia e <strong>le</strong> tama <strong>le</strong> faatoesega a <strong>le</strong> atalii, ma ua<br />
faamagalo atu. Taua <strong>le</strong>na o <strong>le</strong> toefoi i <strong>le</strong> aiga<br />
moni; aua e toe maua ai foi ma <strong>le</strong> olioli moni<br />
faa<strong>le</strong>-Atua.<br />
(2) O <strong>le</strong> olioli, ina ua toina atu <strong>le</strong> faamagaloina.<br />
Ua manino <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> olioli o <strong>le</strong> tama,<br />
ina ua toefoi atu <strong>le</strong> atalii. Ua faapena foi <strong>le</strong> olioli<br />
o <strong>le</strong> atalii, ina ua faamagaloina lana<br />
agasala. O <strong>le</strong> olioli o <strong>le</strong> faamagaloina, o <strong>le</strong><br />
tumau pea <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> tulaga faasuli moni, e <strong>le</strong> o<br />
se auauna, e <strong>le</strong> o se tagata ese foi.<br />
E <strong>le</strong> na o <strong>le</strong> uii na <strong>le</strong>iloa, sa <strong>le</strong>iloa foi <strong>le</strong><br />
ulumatua ia, na <strong>le</strong>iloa lava i totonu o <strong>le</strong> aiga.<br />
Leiloa i <strong>le</strong> ita,faamaualuga ma <strong>le</strong> teena o <strong>le</strong><br />
taumafai atu o <strong>le</strong> tama, ia faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i ma lona uso.<br />
Vaaiga faanoanoa, o <strong>le</strong> <strong>le</strong> ava, <strong>le</strong> faaaloalo, <strong>le</strong>ai<br />
se faamagalo atu.<br />
Talofa e, i <strong>le</strong> ulumatua, ua matua <strong>le</strong>iloa<br />
lava ma ua oti foi <strong>le</strong> ola faa<strong>le</strong>agaga; o <strong>le</strong> teena<br />
<strong>le</strong>a o <strong>le</strong> olioli, o <strong>le</strong> faamagalo atu faa<strong>le</strong>tama.<br />
Samoa e. o <strong>le</strong> aiga moni, o <strong>le</strong> aiga o <strong>le</strong> Atua.<br />
Aiga e maua ai <strong>le</strong> faamalieina atoatoa o <strong>le</strong> loto<br />
ma ola saoloto ai, e faatino galuega <strong>le</strong><strong>le</strong>i uma<br />
ua valaauina ai.<br />
O <strong>le</strong> mea moni, o tatou aiga faa<strong>le</strong>lalolagi<br />
nei, o aiga ua <strong>le</strong>iloloa i <strong>le</strong> vasa loloa o <strong>le</strong><br />
agasala. Leiloloa i <strong>le</strong> vao matua o <strong>le</strong> ola fouva<strong>le</strong>/finauva<strong>le</strong><br />
i <strong>le</strong> Atua. Leiloloa i <strong>le</strong> ola matapeapea/manaonaova<strong>le</strong>/fia<br />
sili/faamaualuga<br />
atoa ma <strong>le</strong> <strong>le</strong>ai o se alofa atu.<br />
Manatua, pau <strong>le</strong> auala e avea ai o tatou<br />
aiga faa<strong>le</strong>lalolagi nei ma aiga faa<strong>le</strong>lagi, o <strong>le</strong><br />
foi <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> Atua ma <strong>le</strong> loto ua matua salamo<br />
moni lava. Faatoese ma faamaualalo moni<br />
i <strong>le</strong> Atua, ina ia toina mai lana faamagaloga.<br />
Ua uma ona saunia e Keriso <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>iga<br />
moni, e faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i ai tatou ma lo tatou Atua.<br />
Lona maliu i <strong>le</strong> satauro ma tuuina ifo i <strong>le</strong><br />
tuugamau, peitai na toetu mai i <strong>le</strong> taeao o<br />
<strong>le</strong> aso tolu. O <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>iga moni, e tasi ae afe,<br />
e faavavau foi.<br />
Samoa e, o <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>iga moni <strong>le</strong>na, ua tuu<br />
saoloto mai foi. Fai ai lou faitalia ma lau<br />
filifiliga tonu. E <strong>le</strong> maua fua, tatou pito<br />
laau, o <strong>le</strong> saili ia maua. Afai na maua e <strong>le</strong><br />
uii, aisea tatou te <strong>le</strong> maua ai? Tatou te <strong>le</strong><br />
maua, ona o tatou ua avea ma tamafai a <strong>le</strong><br />
ulumatua faava<strong>le</strong>va<strong>le</strong>a.<br />
Amuia lava ni Samoa, sa <strong>le</strong>iloloa ae ua<br />
maua e Keriso. Talofa e, pe afai e puelima<br />
e Satani, e <strong>le</strong>iloloa ma <strong>le</strong>iloloa atu ai lava.<br />
Amuia foi ni tagata Samoa, sa maliliu, ae<br />
toe faaolaina/faatuina mai e Keriso, ma<br />
aeaeina <strong>le</strong> olioli faa<strong>le</strong>-Atua i lona malo e<br />
faavavau. Amene.<br />
FAAMAUIA ATU LE ATUA O<br />
MANUIA, I GALUEGA FAAIU O LENEI<br />
TAUSAGA<br />
Saunia..Kerita Reupena(EFKS Ipswich-<br />
Kuiniselani, Ausetalia)<br />
18 Riverview Rd, Riverview Qld 4303<br />
AUSTRALIA<br />
Ph: (07) 3816-1415 Fax: (07) 3282-0745<br />
Email: efksipswich@y7mail.com<br />
4 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Faanoanoa Tuila’epa ua<br />
<strong>le</strong> foi atu Campbell<br />
Tusia: Atanius<br />
Ua faailoa e <strong>le</strong> Pa<strong>le</strong>mia susuga<br />
Tuila’epa L Sai<strong>le</strong><strong>le</strong> Malie<strong>le</strong>gaoi,<br />
lona faanoanoa ina ua <strong>le</strong> talia e <strong>le</strong><br />
alii tusi<strong>tala</strong> o <strong>le</strong> TV3 a Niu Sila o<br />
John Campbell, ma <strong>le</strong> faatonu o<br />
lana polokalame <strong>le</strong> tamaitai o Pip<br />
Keane, <strong>le</strong> fuafuaga na faia e faia ai<br />
se faa<strong>tala</strong>noaga ma ia, e pei ona sa<br />
faatulaga o <strong>le</strong> aso Tofi na te’a nei e<br />
faia ai.<br />
O <strong>le</strong> aso Sa 31 o Oketopa na logoina<br />
ai e <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o <strong>le</strong> polokalame<br />
o <strong>le</strong> Campbell Live a <strong>le</strong> TV3 a Niu<br />
Sila, <strong>le</strong> alii pa<strong>le</strong>mia o Samoa i <strong>le</strong><br />
<strong>le</strong>ai o se avanoa e toe faia ai se<br />
faa<strong>tala</strong>noaga, ona ua <strong>le</strong>ai se avanoa<br />
toe taugata foi <strong>le</strong> faatupega o <strong>le</strong><br />
malaga i Samoa o John Campbell<br />
ma lana au faigaluega.<br />
Ua maea ona faalauiloa laute<strong>le</strong><br />
mai e <strong>le</strong> ofisa o Faama<strong>tala</strong>ga a <strong>le</strong><br />
Malo o Samoa fetusia’iga i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong><br />
ofisa o <strong>le</strong> Pa<strong>le</strong>mia ma <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o <strong>le</strong><br />
polokalame o <strong>le</strong> Campbell Live. O<br />
ia fetusia’iga ua atagia mai ai sa logoina<br />
<strong>le</strong> ofisa o <strong>le</strong> Pa<strong>le</strong>mia o Samoa<br />
i <strong>le</strong> <strong>tala</strong>noaga na fuafua e faia i <strong>le</strong><br />
aso Lulu 27 o Oketopa 2010 i <strong>le</strong> 11<br />
i <strong>le</strong> taeao. E atagia ise tasi o ia fe-<br />
tusia’iga i luga o imeli e <strong>le</strong>i silafia e <strong>le</strong><br />
pa<strong>le</strong>mia susuga Tuilaepa <strong>le</strong> faa<strong>tala</strong>noaga<br />
na fuafua mo <strong>le</strong> aso lava <strong>le</strong>a,<br />
ma o <strong>le</strong> mafua’aga foi <strong>le</strong>a o lona <strong>le</strong><br />
saunia ina ua taunuu <strong>le</strong> alii o John<br />
Campbell. E atagia mai ai foi e isi se<br />
tagata na ia taliina <strong>le</strong> imeli a <strong>le</strong> TV3 a<br />
Niu Sila e aunoa ma se silafia o <strong>le</strong> ofisa<br />
o <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mia.<br />
Ua faatalitali nei <strong>le</strong> alii o Campbell<br />
i se aso o <strong>le</strong> a malaga atu ai Tuila’epa i<br />
Niu Sila pe finagalo ai <strong>le</strong> taitai o <strong>le</strong><br />
Malo o Samoa e faia ai loa se la faa<strong>tala</strong>noaga<br />
i luga o <strong>le</strong> TV. O <strong>le</strong> vaiaso nei<br />
o loo faaalia ise lipoti o <strong>le</strong> a taunuu ai<br />
<strong>le</strong> alii pa<strong>le</strong>mia i Aukilani mo <strong>le</strong> asia o<br />
<strong>le</strong> tulaga o loo iai <strong>le</strong> polokalame o<br />
galuega faavaitaimi o loo galulue ai<br />
nisi o <strong>le</strong> atunuu mai Samoa.<br />
E <strong>le</strong>’o iloa pe aofia ai i <strong>le</strong> fuafuaga o<br />
<strong>le</strong>a faiga malaga ma se avanoa o<br />
Tuila’epa i <strong>le</strong> polokalame o <strong>le</strong> Campbell<br />
Live. Ae o <strong>le</strong> <strong>tala</strong>noaga sa fuafua e faia<br />
i <strong>le</strong> aso 4 o Novema 2010 sa manaomia<br />
ai e Tuila’epa <strong>le</strong> alii tusi<strong>tala</strong> e tuuina<br />
atu muamua ana fesili, e tapena iai ni<br />
ana tali.<br />
Fai mai se molimau e <strong>le</strong>’o taliaina e<br />
Campbell <strong>le</strong>a manao o <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mia, i<br />
lana faama<strong>tala</strong>ga e faapea o ana<br />
polokalame uma e faa<strong>tala</strong>noa ai isi<br />
O <strong>le</strong> alii tusi<strong>tala</strong> o mai Niu Sila o <strong>le</strong> TV3, John Campbell, a’o ia taliina fesili a tusi<strong>tala</strong> i Samoa.<br />
tagata e aofia ai <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mia o Niu Sila,<br />
e <strong>le</strong>ai ni fesili. O <strong>le</strong> taimi lava e feiloai<br />
ai, faatoa faia ai ma fesili i se mataupu<br />
e faa<strong>tala</strong>noaina.<br />
Ua faaulu atu nei <strong>le</strong> tagi a <strong>le</strong> Malo o<br />
Samoa i <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o galuega tau<br />
faasalalau a Niu Sila <strong>le</strong>a foi sa ave iai<br />
<strong>le</strong> faasea i <strong>le</strong> lipoti a <strong>le</strong> tamaitai<br />
tusi<strong>tala</strong> o Barbara Dreaver o <strong>le</strong><br />
TVNZ. O <strong>le</strong> taunuuga o <strong>le</strong>a faase<br />
na manumalo <strong>le</strong> finau a <strong>le</strong> Malo o<br />
Samoa o <strong>le</strong> lipoti a <strong>le</strong>a tamaitai<br />
tusi<strong>tala</strong>, e <strong>le</strong> sa’o.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 5
Gugu pea Sakaria mafua’aga<br />
o lana faamavaega<br />
Tusia: Atanius<br />
Ua savalia nei <strong>le</strong> lua masina<br />
talu ona manu a’e <strong>tala</strong> salalau ma<br />
lipoti a <strong>le</strong> ‘au tusi<strong>tala</strong> o nusipepa,<br />
<strong>le</strong>itio, ma te<strong>le</strong>vise i Samoa i <strong>le</strong> faamavaega<br />
a Misa Te<strong>le</strong>foni e lē toe<br />
tauva mo <strong>le</strong> tofi faipu<strong>le</strong> o lona itumalo<br />
i <strong>le</strong> faigapalota o <strong>le</strong> tausaga<br />
fou 2011. Ua mae’a foi ona mama i<br />
tua <strong>le</strong> tusi faamavae ma ua lomia e<br />
nisi o nusipepa ma o loo aliali mai<br />
nisi o faafitauli o loo fete’ena’i ai <strong>le</strong><br />
finagalo o Fa<strong>le</strong>latai ma lō latou<br />
faipu<strong>le</strong>.<br />
Peita’i o <strong>le</strong> mafua’aga tonu o <strong>le</strong><br />
faamavaega e <strong>le</strong>’i aumaia lava i ai<br />
se finagalo o Misa Te<strong>le</strong>foni. O loo<br />
tuu fesilisili <strong>le</strong> to’ate<strong>le</strong> pe ua mafua<br />
i seā ona lē gagana <strong>le</strong> Laau na Fausia<br />
i mafua’aga o lana faai’uga. Ua<br />
ave foi talosaga a nisi o tusi<strong>tala</strong> o<br />
‘aua’unaga tau faasalalauga i <strong>le</strong> sui<br />
faipu<strong>le</strong> mo se avanoa e faa<strong>tala</strong>noa<br />
ai i <strong>le</strong> mataupu, peita’i na te <strong>le</strong>’o<br />
talia ona o loo naunau na te fia<br />
silafia muamua poo ai i latou na<br />
faailoaina i nisi o tusi<strong>tala</strong> lana faamavaega.<br />
Ua silia i <strong>le</strong> 20 tausaga o se’ei<br />
Misa i <strong>le</strong> tofi faipu<strong>le</strong> o Fa<strong>le</strong>latai ma<br />
Samatau ma oni tausaga e te<strong>le</strong>. Sa<br />
mua’i avea o ia ma faipu<strong>le</strong> a’o avea ma<br />
sui lagolago o <strong>le</strong> vaega faaupufai o <strong>le</strong><br />
SNDP sa ta’ita’ia e lona tausoga <strong>le</strong><br />
afioga i <strong>le</strong> tama-aiga Tui Atua Tupua<br />
Tamasese Efi. Peita’i na alualu <strong>le</strong><br />
mafutaga o’o ina i’ai ni fete’enaiga na<br />
tula’i mai, ma suia ai loa <strong>le</strong> lagolago a<br />
<strong>le</strong> Laau na Fausia ma ulufa<strong>le</strong> ai loa i <strong>le</strong><br />
vaega faaupufai o <strong>le</strong> HRPP a’o avea <strong>le</strong><br />
afioga i <strong>le</strong> Tootooalii Tofilau Eti A<strong>le</strong>sana<br />
ma ta’ita’i ma pa<strong>le</strong>mia i paea’iga<br />
ua mavae a <strong>le</strong> Pa<strong>le</strong>mene.<br />
Sa avea ma Minisita o <strong>le</strong> soifua maloloina,<br />
Faato’aga Vaomatua ma<br />
Faigafaiva, minisita o Tupe, ma minisita<br />
o Fefaataua’iga ma Tagata<br />
Tafafao i faigamalo a <strong>le</strong> HRPP e oo mai<br />
i <strong>le</strong> taimi nei. O se tasi o faipu<strong>le</strong> sinia<br />
ua umi taimi ma tausaga e te<strong>le</strong> o avea<br />
ma sui lagolago malosi o <strong>le</strong> HRPP. Ua<br />
faaalia e se matai ua <strong>le</strong> mana’o e<br />
faailoa lona suafa, sa aga’i atu <strong>le</strong> sui<br />
faipu<strong>le</strong> i <strong>le</strong> vaiaso a’o lumana’i <strong>le</strong> Lotu<br />
a Tamaiti ma taua’ao ana meaalofa<br />
masani i eka<strong>le</strong>sia o lona itumalo.<br />
Peita’i e faapea mai <strong>le</strong> molimau a <strong>le</strong><br />
matai sa na’o eka<strong>le</strong>sia i Samatau ae sa<br />
<strong>le</strong> āfea Fa<strong>le</strong>latai. E iai <strong>le</strong> talitonuga o<br />
O <strong>le</strong> sui faipu<strong>le</strong> o Fa<strong>le</strong>latai ma Samatau afioga Misa Te<strong>le</strong>foni<br />
<strong>le</strong> molimau na mafua <strong>le</strong>a tulaga ona o<br />
<strong>le</strong> faai’uga ua faatula’i ‘ese ai <strong>le</strong> faipu<strong>le</strong><br />
e mafua i lana faamavaega. O loo vili<br />
tigā finagalo o <strong>le</strong> Fa<strong>le</strong>fitu ma <strong>le</strong><br />
Faaaloaloga i <strong>le</strong> momoli atu o <strong>le</strong> tusi<br />
faamavae, ae ua <strong>le</strong> tausisia e <strong>le</strong> faipu<strong>le</strong><br />
<strong>le</strong> amataga o <strong>le</strong> tula’i mai i <strong>le</strong> tofi sa<br />
feiloa’i ai ma faafesaga’i ma <strong>le</strong> pa’ia o<br />
<strong>le</strong> itumalo aemaise o Fa<strong>le</strong>latai. O <strong>le</strong><br />
‘a taumafai pea e sa’ili se finagalo o<br />
Misa Te<strong>le</strong>foni e tusa ai o lana faamavaega<br />
ma <strong>le</strong> tofi.<br />
Ua faaālia e se molimau ua i ai<br />
nei <strong>le</strong> sui tauvā o Samatau o loo<br />
sauni i <strong>le</strong> faigapalota e faapea foi i<br />
Fa<strong>le</strong>latai.<br />
6 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Ta’atia faaiuga a <strong>le</strong> HRPP<br />
mo Le Mamea Ropati, faatali<br />
i’uga o <strong>le</strong> palota<br />
Tusia: Atanius<br />
Ua ma’ea feutana’iga sa faia i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong><br />
Tautua Samoa ma <strong>le</strong> sui faipu<strong>le</strong> o<br />
Lefaga ma Fa<strong>le</strong>aseela <strong>le</strong> afioga Le<br />
Mamea Ropati, ma ua faailoa ai e <strong>le</strong><br />
faipu<strong>le</strong> o <strong>le</strong> Tautua Samoa party <strong>le</strong><br />
afioga Palusalue Faapo II, o <strong>le</strong> ‘a lē<br />
tauvā Le Mamea mo <strong>le</strong> latou vaega<br />
faaupufai i <strong>le</strong> faigapalota a <strong>le</strong> atunuu i<br />
<strong>le</strong> tausaga fou.<br />
I se fonotaga ma tusi<strong>tala</strong> na fesiligia ai<br />
<strong>le</strong> sui faipu<strong>le</strong> o Safata auā o ia na feutaga’i<br />
muamua ma <strong>le</strong> faipu<strong>le</strong> o Lefaga ma<br />
Fa<strong>le</strong>aseela i <strong>le</strong> amataga o <strong>le</strong> tausaga nei,<br />
i <strong>le</strong> naunauta’iga o Palusalue Faapo ma<br />
<strong>le</strong> Tautua Samoa e toe avea <strong>le</strong> afioga Le<br />
Mamea Ropati ma sui o <strong>le</strong> latou vaega<br />
faaupufai. Peitai na faate’ia <strong>le</strong> Tautua<br />
Samoa ina ua agiga i lipoti se finagalo o<br />
<strong>le</strong> sui faipu<strong>le</strong> o Lefaga ma Fa<strong>le</strong>aseela na<br />
ia folasia ai lona talia o <strong>le</strong> mana’o o lona<br />
nuu o Matautu i Lefaga ina ia sauni e<br />
tauvā mo <strong>le</strong> vaega faaupufai o <strong>le</strong> HRPP<br />
i <strong>le</strong> palota o <strong>le</strong> tausaga fou.<br />
Faaālia e Palusalue e talu mai <strong>le</strong>a taimi<br />
e oo mai i <strong>le</strong> taimi nei, e <strong>le</strong>’i toe maua se<br />
latou feiloaiga ma Le Mamea Ropati,<br />
ma ua i ai la i <strong>le</strong> talitonuga o <strong>le</strong> Tautua<br />
Samoa, o loo tumau pea <strong>le</strong> faai’uga a <strong>le</strong>a sui<br />
faipu<strong>le</strong> matua i lona lagolagoina o <strong>le</strong><br />
faai’uga a lona nuu. Peita’i i <strong>le</strong> <strong>le</strong>si<strong>tala</strong>ina o<br />
sui faatūtū o <strong>le</strong> HRPP talu ai nei, e na’o <strong>le</strong><br />
to’atasi <strong>le</strong> sui ua aloa’ia nei e tauva mai<br />
Lefaga ma Fa<strong>le</strong>aseela i <strong>le</strong> palota o <strong>le</strong><br />
tausaga fou, ae e <strong>le</strong>’o <strong>le</strong> afioga Le Mamea<br />
ae o se sui tauvā fou mai <strong>le</strong> afio’aga o<br />
Fa<strong>le</strong>aseela. Peita’i e <strong>le</strong>’i tapunia <strong>le</strong> lisi o sui<br />
faatūtū a <strong>le</strong> HRPP. Faaālia e Palusalue<br />
Faapo II ua i ai lō latou sui tauvā mo<br />
Lefaga ma Fa<strong>le</strong>seela, ae e faato’ā faailoa i<br />
<strong>le</strong> atunuu sui faatūtū uma o <strong>le</strong> Tautua<br />
Samoa pe’ a tapunia <strong>le</strong> <strong>le</strong>si<strong>tala</strong>ina o tagata<br />
palota i <strong>le</strong> aso 4 o <strong>le</strong> masina fou.<br />
I se <strong>tala</strong>noaga ma se tasi o sui o <strong>le</strong> komiti<br />
o loo silasila i sui faatūtū a <strong>le</strong> HRPP, na<br />
ta’ua ai ua faatali se faai’uga mo <strong>le</strong> afioga<br />
Le Mamea Ropati i <strong>le</strong> taunu’uga o <strong>le</strong> faigapalota<br />
o <strong>le</strong> 2011. O lona uiga o <strong>le</strong> ‘a tauvā<br />
faatuto’atasi e pei o isi sui o <strong>le</strong> HRPP e <strong>le</strong>’o<br />
mafai ona tauvā i <strong>le</strong> igoa o <strong>le</strong> vaegafaaupufai<br />
ona o aiaiga ma sui faipu<strong>le</strong> o loo i ai nei.<br />
Sa tuusa’o <strong>le</strong> fesili i <strong>le</strong> afioga Palusalue pe<br />
faamata e talia Le Mamea e <strong>le</strong> Tautua<br />
Samoa pe afai e manumalo mai o se sui tuto’atasi<br />
ae o <strong>le</strong> ‘a maua e <strong>le</strong> Tautua Samoa<br />
se fuainumera e sui ai <strong>le</strong> faigamalo. “Ioe<br />
matou te talia pe afai e fia lagolago mai”.<br />
O <strong>le</strong> afioga Le Mamea Ropati, faipu<strong>le</strong> o Lefaga ma Fa<strong>le</strong>seela<br />
After Hours<br />
Accident & Medical Centre<br />
ACCIDENT<br />
| ILL<br />
NESS<br />
| | X-RAY<br />
| PHARMACY<br />
TRAVEL CLINIC<br />
Vaccines, Pre- and Post-Travel Advice<br />
8am to 8pm Every Day (incl W/ends & P/H)<br />
No appointments necessary<br />
Also availab<strong>le</strong> | Physiotherapy | Podiatry<br />
Optometry | Immigration Medicals<br />
Acupuncture |<br />
Audiology<br />
Phone<br />
343 3661<br />
www.riccartonclinic.co.nz<br />
4-6 Yaldhurst Road, Church Corner, Upper Riccarton<br />
Intersection of Riccarton Road and Yaldhurst Road.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 7
Tusia: Foga<strong>le</strong><strong>le</strong> Molioo<br />
O <strong>le</strong> aso 30 o Oketopa i<br />
lona aso Toonai, na faamanatuina<br />
ai <strong>le</strong> Iupeli<br />
Siliva o <strong>le</strong> soifuaga i<strong>le</strong><br />
afioga i <strong>le</strong> Tootooalii Fe<strong>tala</strong>iga<br />
Lealiie Tofilau Tufulasi<br />
Ta<strong>le</strong>ni. Sa faatumulia<br />
<strong>le</strong> Hall i<strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o aiga<br />
faimalaga mai isi itu o Niu<br />
Sila nei ae <strong>le</strong> gata foi i <strong>le</strong>a<br />
o ni uo foi e faasino i<strong>le</strong> fe<strong>tala</strong>iga<br />
ia Lealiiee Tofilau<br />
Tufulasi Ta<strong>le</strong>ni na malaga<br />
faapitoa mai lava ona o<strong>le</strong><br />
Faamanatuina Iupeli<br />
Auro o <strong>le</strong> afioga i <strong>le</strong><br />
Tootooalii<br />
Lealiiee Tofilau ma si ana <strong>manamea</strong> i<strong>le</strong> la siva<br />
MAI LAUFANUA O KALAIESETETE<br />
fia auai ma <strong>le</strong> molimauina o<br />
nei tausaga faitaulia o<strong>le</strong> soifuaga<br />
o <strong>le</strong> tagata.<br />
O <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o<strong>le</strong> au vala’aulia<br />
o papalagi o paaga a<strong>le</strong><br />
afioga ia Lealiiee mai Iunivesite<br />
ma aoga ona o loo te<strong>le</strong> <strong>le</strong><br />
sao o <strong>le</strong>nei foi tamalii e totonu<br />
o aoga aemaise lava o <strong>le</strong> feagai<br />
ai ma tamaiti pasefika.<br />
O ia foi o<strong>le</strong> fautua sinia o<br />
mataupu fa’a<strong>le</strong>aoaoga mo <strong>le</strong><br />
Pasefika (Pacific Advisory). E<br />
maeu foi <strong>le</strong> aoga ma <strong>le</strong> soga-<br />
soga o <strong>le</strong>nei tamalii o se tagata<br />
e malosi lona finau i mea e<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i ai <strong>le</strong> agai i luma o alo ma<br />
fanau aoga a Samoa faapea foi<br />
<strong>le</strong> Pasefika e <strong>le</strong> gata foi i <strong>le</strong>a a’o<br />
lona naunautaiga ina ia mafai<br />
ona galulue faatasi matua ma<br />
faiaoga i galuega faatino.<br />
E <strong>le</strong> manatu faapito o ia<br />
na’o tamaiti Niu Sila nei, ae<br />
na a’e fo’i se tofa i lana afioga<br />
i<strong>le</strong> momoliina <strong>le</strong>a o se container<br />
o totoga o totonu o potu<br />
aoga e i ai computers, nofoa<br />
Sui taitasi mai Aoga ma Univesite i <strong>le</strong> latou aitema<br />
ma kesi i lona nuu o Iva, faapea<br />
nisi o aoga i Savaii.<br />
O <strong>le</strong>nei malaga sa taitaiina<br />
lava e <strong>le</strong> afioga ia Lealiiee ma<br />
tamaiti e toa 12 mai <strong>le</strong> Unlimited<br />
School faapea ma nisi o<br />
faiaoga. Ia o aga lava ia a <strong>le</strong> Isaraelu<br />
moni, e susu’e lona faamalama<br />
ma toe tepa atu isi<br />
ona nuu na soifua mai ai<br />
O <strong>le</strong> atoaga o <strong>le</strong> 50 tausaga<br />
o<strong>le</strong> soifuaga o Lealiiee, sa<br />
molimauina <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o galuega<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i sa faia. O se tasi o moli-<br />
mau o <strong>le</strong>nei aso o si ona<br />
atalii o loo aoga i<strong>le</strong> Riccarton<br />
Primary School na ia<br />
fa’amanuia ai i lona tama<br />
ina ua aulia nei aso e te<strong>le</strong><br />
o lona soifuaga ma o ia foi<br />
o se tama <strong>le</strong><strong>le</strong>i i totonu o<br />
lona aiga. Avea foi <strong>le</strong>nei<br />
avanoa e momoli atu ai<br />
faamanuiaga a Le Manamea<br />
Samoa i lau afioga<br />
Lealiiee, malo <strong>le</strong> tau malo<br />
<strong>le</strong> tautua. Manuia te<strong>le</strong> lou<br />
aso soifua<br />
O taumafa Samoa uma lava na saunia na taumamafa uma ai <strong>le</strong> auvalaaulia Alo na a si ona tuafafine ao usuina <strong>le</strong> pese aualofa ai i si o latou unc<strong>le</strong><br />
8 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
“E sese lipoki a <strong>le</strong> ga kusikala<br />
Tusia: Atanius<br />
“Sa kakau ona alu e fesili i <strong>le</strong><br />
migisika o kupe, poo <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> sili o <strong>le</strong><br />
ofisa o kupe, ae sau lava alu<br />
faakalagoa kagaka e ko’alua pe<br />
ko’akolu ea, oga alu loa <strong>le</strong>a interview<br />
<strong>le</strong> sui pa<strong>le</strong>mia, ae sau <strong>le</strong> polokalame<br />
e <strong>le</strong> akoa se miguke o <strong>le</strong> sui pa<strong>le</strong>mia”.<br />
Na iloa <strong>le</strong> to’atama’i o <strong>le</strong> alii pa<strong>le</strong>mia<br />
i <strong>le</strong> lipoti a John Campbell o <strong>le</strong> TV3 a<br />
Niu Sila ina ua toe feiloai foi ma tusi<strong>tala</strong><br />
ma ia folasia ai lana tali i tuua’iga<br />
po’o fea o iai <strong>le</strong> selau miliona o<br />
tupe o fesoasoani o <strong>le</strong> sunami.<br />
“O <strong>le</strong> faalavelave o <strong>le</strong> kusikala<br />
palagi ga sau lava ma loga magaku i<br />
laga mea o <strong>le</strong> a fai”. Na faailoa e Tuila’epa<br />
i Tusi<strong>tala</strong> <strong>le</strong> atoaga o <strong>le</strong> lipoti<br />
na ave e <strong>le</strong> sui pa<strong>le</strong>mia i <strong>le</strong> alii tusi<strong>tala</strong><br />
mai Niu Sila, ma ia faailoa ai o<br />
fuainumera o loo tusia i <strong>le</strong> lipoti e mo<br />
galuega fesoasoani i totonu o <strong>le</strong> 4<br />
tausaga. O tupe na folafola mai e<br />
atunuu ma faalapotopotoga i fafo ua<br />
nao se vaega ua aumai. “Sa kakau<br />
ona faikau <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> alii i <strong>le</strong> lipoki <strong>le</strong>a<br />
ma vaai <strong>le</strong><strong>le</strong>i oga maka i fuaigumela<br />
ona fai ai <strong>le</strong>a o laga galuega”.<br />
Na toe faamamafa atili <strong>le</strong> tete’e a <strong>le</strong><br />
pa<strong>le</strong>mia i <strong>le</strong>a lava lipoti a <strong>le</strong> TV3 a<br />
faava<strong>le</strong>va<strong>le</strong>a”..Tuila’epa<br />
Niu Sila i sona finagalo na lipotia e <strong>le</strong><br />
<strong>le</strong>itio faavaomalo a Ausetalia i <strong>le</strong> pasefika.<br />
“O <strong>le</strong> $240 miliona na folafola mai i<br />
meaalofa e nao <strong>le</strong> $45 miliona ua aumai”.<br />
Fai mai <strong>le</strong> alii pa<strong>le</strong>mia o <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o<br />
tagata ua see i uta e nonofo ai, ma sa<br />
tatau i <strong>le</strong> alii faasalalau ona alu e silasila<br />
i nofoaga ua faamautu ai nei aiga ona ia<br />
silafia ai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> tulaga ua oo iai galuega<br />
fesoasoani. O <strong>le</strong> itu sili ona ilitata ai <strong>le</strong> finagalo<br />
o Tuilaepa i a Campbell ona sa ia<br />
mauaina muamua <strong>le</strong> lipoti o galuega o <strong>le</strong><br />
sunami na ave iai e <strong>le</strong> sui pa<strong>le</strong>mia, ae<br />
nate <strong>le</strong>’i faaaogaina tatau mo lana lipoti.<br />
“O <strong>le</strong> mea piko sili <strong>le</strong>ga oga <strong>le</strong>aga i kuua’iga<br />
ua ga faia”. O loo tapena <strong>le</strong> Malo e<br />
ave se faasea tusitusia i <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o<br />
faasalalauga a Niu Sila (NZBA) poo <strong>le</strong><br />
New Zealand Broadcasting Authority ona<br />
o <strong>le</strong> lipoti a <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> te<strong>le</strong>vise. “O <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga foi<br />
<strong>le</strong>ga ga ave iai <strong>le</strong> faasea muamua i <strong>le</strong> isi<br />
kamaikai tusi<strong>tala</strong> (Barbara Dreaver) o <strong>le</strong><br />
isi fa<strong>le</strong> ke<strong>le</strong>vise lava i Giu Sila”.<br />
O tupe sa fesiligia e Campbell poo fea<br />
o iai na faaalia e Tuila’epa o ni tuua’iga<br />
faava<strong>le</strong>va<strong>le</strong>a te<strong>le</strong>. “E sese lipoki a <strong>le</strong>ga<br />
kusikala faava<strong>le</strong>va<strong>le</strong>a”. E <strong>le</strong>o iloa poo afea<br />
e faaulu ai <strong>le</strong> faasea a <strong>le</strong> Malo o Samoa<br />
faasaga i a John Campbell ma <strong>le</strong> TV3 a<br />
Niu Sila.<br />
O <strong>le</strong> alii faasalalau ma tusi<strong>tala</strong> o <strong>le</strong> TV3 a Niu Sila, John Campbell, o loo lilivau iai <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mia ma <strong>le</strong><br />
sui pa<strong>le</strong>mia o Samoa.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 9
Tusia: SIMA Nius<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
"Tautoga Gausia" - Alofa<br />
nutimomoia ina ua faumalo<br />
aiga & eka<strong>le</strong>sia<br />
ILOILOINA O ATA TIFAGA:<br />
“O <strong>le</strong> alofa ua nutimomoia ina ua<br />
faumalo lagona o aiga ma <strong>le</strong> malosi<br />
o talitonuga faa-Eka<strong>le</strong>sia.” O <strong>le</strong><br />
fuaiupu <strong>le</strong>na e tasi e ta aofai ai i totonu<br />
<strong>le</strong> uiga moni ma <strong>le</strong> aano o<br />
faaautu i ai <strong>le</strong> uluai ata tifaga ua<br />
pueina ma faia i <strong>le</strong> gagana Samoa.<br />
O <strong>le</strong>nei ata ua faaigoaina o <strong>le</strong> “Tautoga<br />
Gausia” poo <strong>le</strong> “Broken Promise.<br />
O se ata o loo avea ai ia Eric<br />
Foaese ma Sam poo <strong>le</strong> tama autu o<br />
<strong>le</strong> ata ma <strong>le</strong> tamaitai o Lumepa<br />
Stowers o avea ma Teuila <strong>le</strong><br />
tamaitai na faananau i ai <strong>le</strong> alofa o<br />
Sam e avea ma ana <strong>manamea</strong> i <strong>le</strong><br />
lumanai.<br />
O <strong>le</strong> <strong>tala</strong> o <strong>le</strong> ata na tusia <strong>le</strong>a e <strong>le</strong><br />
fe<strong>tala</strong>iga ia Fiu Tanupo Foga<strong>le</strong>vai<br />
Aukuso ma o <strong>le</strong> kamupani pue ata<br />
tifaga a <strong>le</strong> South Seas Pictures sa o<br />
latou pueina ma tuufaatasia.<br />
O se <strong>tala</strong> na valivalia ai uiga moni<br />
o tulai mai i nisi o aiga aemaise ai ni<br />
faiga uo ma naunautaiga o <strong>le</strong> fanau ina<br />
ia maua se mafutaga mafana ma se o<br />
nanau i ai <strong>le</strong> loto aemaise ai <strong>le</strong><br />
faataunuuina o ni moemitiga. E tau<br />
mai foi i <strong>le</strong> <strong>tala</strong> o <strong>le</strong> ata ia <strong>le</strong> faigata o<br />
ni faaiuga e faia e matua i luga o manaoga<br />
o <strong>le</strong> fanau.<br />
O se mafutaga i <strong>le</strong> va o Sam ma<br />
Teuila na fofoa mai i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>oloa ina ua<br />
<strong>le</strong> atoa <strong>le</strong> tupe a Teuila e totogi ai lana<br />
faatau. Na ofo <strong>le</strong> alii o Sam e totogi <strong>le</strong><br />
faatau ma amata mai ai loa se mafutaga<br />
mafana. Na i ai toatuga o <strong>le</strong> au<br />
faasalavei, ina ua pulunaunau <strong>le</strong> Aoao<br />
e fia avea Teuila ma ona fa<strong>le</strong>tua e tautoaluaina<br />
<strong>le</strong> galuega a<strong>le</strong> Atua. Aepeitai<br />
na faamuamua ia Teuila lona alofa ia<br />
Sam <strong>le</strong> na totogia lana faatau i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>oloa<br />
i Vai<strong>le</strong><strong>le</strong> i ni nai aso ua tuanai.<br />
E ui o se uluai ata <strong>le</strong>nei ua pueina i<br />
<strong>le</strong> gagana Samoa aepeitai na vaaia <strong>le</strong><br />
lava o <strong>le</strong> tomai o <strong>le</strong> au faatino ata e<br />
aumai ai <strong>le</strong> feau o <strong>le</strong> ata aemaise ai <strong>le</strong><br />
faatinoina i se tulaga faigofie mo <strong>le</strong> au<br />
maimoa e malamalama i ai. Sa <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong><br />
sootaga a <strong>le</strong> au pue ata ma <strong>le</strong> au<br />
faatino aemaise ai <strong>le</strong> gagana na faaaogaina.<br />
O <strong>le</strong> faatinoina o <strong>le</strong> ata e malamalama<br />
gofie i <strong>le</strong> tagata Samoa ona o<br />
tulaga ua tutupu ma o loo tutupu pea i<br />
totonu o olaga o <strong>le</strong> aiga Samoa. E faamuamua<br />
e matua ia eka<strong>le</strong>sia ma<br />
tapuaiga ae ufitia ai manaoga o <strong>le</strong><br />
fanau.<br />
Na vaaia i <strong>le</strong> ata ia <strong>le</strong> malosi o aiga<br />
Samoa i <strong>le</strong> lotu, tapuai ma sula <strong>le</strong> alofa<br />
o <strong>le</strong> Atua i ona tagata e ala i pese ma<br />
tatalo ae o tua atu o loo iloa ai <strong>le</strong> tau<br />
pea o taua i mafaufauga e uiga i eka<strong>le</strong>sia.<br />
Sa noatia ai manaoga o <strong>le</strong> alii o<br />
Sam ma lolo lona taofi ina ua<br />
talosagaina e <strong>le</strong> tama o Teuila e tatau<br />
ona faaipoipo i lana eka<strong>le</strong>sia.<br />
O se faaiuga na ilitata i ai <strong>le</strong><br />
tama o Sam ma ia tautino e tuu ifo<br />
lava o ia i <strong>le</strong> tuugamau e na te <strong>le</strong><br />
faamagaloina lona atalii.<br />
O musika o <strong>le</strong> ata <strong>le</strong> isi itu iloga.<br />
O <strong>le</strong> pese autu o <strong>le</strong> ata na tusia e<br />
Tanupo ae lagiina e lona fa<strong>le</strong>tua ma<br />
o <strong>le</strong> Faatonu foi <strong>le</strong> o <strong>le</strong> pueina o <strong>le</strong><br />
ata o Taufau Gardenia Faumuina<br />
Faatafa Aukuso. O isi pese o loo<br />
lagiina e <strong>le</strong> alii pese o Lea<strong>le</strong>a Baze<br />
Faatafa Solofa. O <strong>le</strong> Faatonu o <strong>le</strong><br />
Ata o <strong>le</strong> tofa Tanupo.<br />
O se ata e unaia <strong>le</strong> maimoaina e<br />
<strong>le</strong> aiga atoa. O se ata e unaia <strong>le</strong><br />
faa<strong>tala</strong>noaina e matua ma <strong>le</strong> fanau<br />
aemaise lava pe afai o iai ni fanau e<br />
silafia e i ai se tulaga faapenei e<br />
faaono tulai mai pe a oo i tulaga tau<br />
mafutaga.<br />
O loo maua <strong>le</strong>nei ata i <strong>le</strong> Samoa<br />
Video Centre i Otahuhu poo <strong>le</strong> te<strong>le</strong>foni<br />
09-2764417 poo <strong>le</strong><br />
samoavideo@hotmail.com<br />
10 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Tusia: Atanius<br />
Fa<strong>le</strong> Casino i Samoa<br />
mo tagata tulisi ?<br />
Ua tini lava <strong>le</strong> faamoemoe o <strong>le</strong><br />
Malo e faagaioia i Samoa ni fa<strong>le</strong> mo<br />
taaloga fai tupe poo Casino i <strong>le</strong> naunauta’iga<br />
e maua ai nisi tupe aua <strong>le</strong><br />
atiina a’e o taaloga ma fesoasoani ai<br />
i faalapotopotoga tumaoti o loo faia<br />
galuega mo <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>i o isi tagata. “E<br />
faamoemoe e maua se lima sefulu<br />
miliona i <strong>le</strong> tausaga mai fa<strong>le</strong> casino<br />
aua tatou taaloga, ma o se tupe <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
te<strong>le</strong> mo ia fuafuaga a lo tatou Malo”.<br />
O se finagalo o <strong>le</strong> alii pa<strong>le</strong>mia ina<br />
ua faa<strong>tala</strong><strong>tala</strong>noa e tusi<strong>tala</strong> e tusa<br />
ai ma <strong>le</strong> a’e manuia o <strong>le</strong> taumafaiga<br />
a <strong>le</strong> au taalo a <strong>le</strong> atunuu sa auai i<br />
taaloga a Malo o <strong>le</strong> Taupu<strong>le</strong>ga i Initia<br />
<strong>le</strong>a na latou maua ai uluai pine<br />
aulo mo Samoa.<br />
O se tulafono sa iloga ona tete’e<br />
iai <strong>le</strong> fono a eka<strong>le</strong>sia soofaatasi i<br />
Samoa ona o manumanuga o <strong>le</strong> au<br />
faigaluega i <strong>le</strong> afaina o <strong>le</strong> tulaga solo<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i o aiga pe a oo ina va<strong>le</strong>a <strong>le</strong><br />
mafaufau ma <strong>le</strong> loto o <strong>le</strong> tagata i <strong>le</strong><br />
casino. Peitai o ia atugaluga uma sa<br />
agai <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> ta<strong>tala</strong> o ia taaloga i<br />
tagata Samoa, ae peitai e <strong>le</strong>’o faatagaina<br />
i aiaiga o <strong>le</strong> tulafono o casino ua<br />
pasia. Ua nao <strong>le</strong>lua ni fa<strong>le</strong>talimalo o <strong>le</strong><br />
a faamatu’u iai laisene mo <strong>le</strong> faia o ia<br />
taaloga. O tagata foi e agai iai ua na’o<br />
tulisi poo tagata tafafao mai fafo e<br />
umia tusifolau o isi atunuu.<br />
O <strong>le</strong> vaiaso ua mavae sa tauaofia ai i<br />
Samoa se fonotaga te<strong>le</strong> faa<strong>le</strong> lotu<br />
atunuu o <strong>le</strong> pasefika. I <strong>le</strong>a faatasiga sa<br />
folasia ai se pepa faatatau i taaloga<br />
faitupe ma ona aafiaga. Sa faa<strong>le</strong>o ai foi<br />
finagalo tete’e o <strong>le</strong> au failotu sa auai i<br />
fa<strong>le</strong> casino ona o se mea e <strong>le</strong> kerisiano.<br />
Peitai o loo molimauina e <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> <strong>le</strong><br />
lotolotoi o nisi o eka<strong>le</strong>sia tete<strong>le</strong> i Samoa<br />
i <strong>le</strong> faagaioia o taaloga faitupe o <strong>le</strong><br />
Bingo. O se lu’itau <strong>le</strong>a na lafo mai e <strong>le</strong><br />
taitai o <strong>le</strong> Malo i eka<strong>le</strong>sia o faia o ia<br />
taaloga, ina ia silasila ane o bingo o isi<br />
ia ituaiga o taaloga e faapei o taaloga<br />
faitupe e faia i fa<strong>le</strong> casino.<br />
E te<strong>le</strong> faafitauli o feagai pea ma nisi o<br />
aiga i Samoa ona o <strong>le</strong> bingo. E iai<br />
mataupu ua oo i <strong>le</strong> faamasinoga<br />
maualuga ua molia ai nisi tama i <strong>le</strong> toe<br />
faaulugalii ma o latou alo teine, a’o toesea<br />
<strong>le</strong> tina i <strong>le</strong> po i <strong>le</strong> bingo. O isi faafi-<br />
Ai o <strong>le</strong> a faapea ni vaaiga i se fa<strong>le</strong>talimalo i Samoa o <strong>le</strong> a tumutumu iai tulisi e taaalo i casino.<br />
tauli o <strong>le</strong> misa o ulugalii i tupe ona ua<br />
nana e <strong>le</strong> tina e bingo ai, ae <strong>le</strong> faia isi<br />
fuafuaga sili ona taua mo <strong>le</strong> aiga ma <strong>le</strong><br />
fanau. O loo tutu aai <strong>le</strong> Malo i lana<br />
mau, e <strong>le</strong> ta<strong>tala</strong>ina lava se avanoa o<br />
fa<strong>le</strong> casino i tagata Samoa ona o<br />
puipuiga mai aafiaga o loo atugalu<br />
ma popo<strong>le</strong> iai <strong>le</strong> au fai lotu ma isi<br />
tagata laute<strong>le</strong>.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 11
“LAGOLAGO I AUAUNAGA<br />
A AU TAMA FANAU<br />
Cecilia Catering<br />
We cater for ALL occasions. BIG or SMALL.<br />
• Birthdays<br />
• Weddings<br />
• Funerals<br />
• Church Functions<br />
• Family Functions<br />
• And Many Other Gatherings<br />
“Bringing you the taste from the Pacific”<br />
Phone: 03 351 6309 | Mobi<strong>le</strong>: 021 0263 3083<br />
E-mail: Cecilia.catering@xtra.co.nz<br />
Polynesian food when you want it, where you want it.<br />
12 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Fautuaina e soloia<br />
solitulafono o <strong>le</strong> mulilua<br />
Tusia: Atanius<br />
E laumanu’ia loa <strong>le</strong> upu<br />
mulilua, e tasi lava <strong>le</strong> mea e<br />
oso a’e i <strong>le</strong> mafaufau o <strong>le</strong><br />
tagata Samoa, o <strong>le</strong> mea<br />
<strong>le</strong>aga ma o se solitulafono<br />
mamafa, auā o loo ta’u mai<br />
i a’oa’oga a <strong>le</strong> Tusi Paia e<br />
tapu <strong>le</strong> mulilua.<br />
O <strong>le</strong>a solitulafono e<br />
mafai ona molia ai se tagata<br />
ua uma ona faaipoipo faa<strong>le</strong>tulafono,<br />
ae ua toe fai <strong>le</strong> isi<br />
ana faala’ila’i poo se isi<br />
ma’amusa ae ua <strong>le</strong> tausisia<br />
<strong>le</strong> feagaiga na osia i luma o<br />
<strong>le</strong> Atua i <strong>le</strong> sakalameta o <strong>le</strong><br />
faaipoipoga o <strong>le</strong> tūtūmau i<br />
<strong>le</strong> mafutaga faa-<strong>le</strong>-ulugalii o<br />
la’ua o <strong>le</strong> tane ma <strong>le</strong> ava<br />
faaipoipo e lē toe faaluaina<br />
lava e se isi.<br />
Ua i luma nei o <strong>le</strong><br />
pa<strong>le</strong>mene se lipoti mai <strong>le</strong><br />
ofisa o <strong>le</strong> Komisi o loo toe<br />
lauliliuina tulafono a <strong>le</strong><br />
Malo o Samoa. Ua fautuaina<br />
i <strong>le</strong>a lipoti <strong>le</strong> suia o nisi<br />
tulafono ua fai si tuai ae o<br />
loo fautuaina ai foi ma <strong>le</strong><br />
sōloia o <strong>le</strong> solitulafono o <strong>le</strong><br />
mulilua ia ‘aua<br />
nei toe aiāia i <strong>le</strong><br />
tulafono o soligatulafono<br />
mamafa<br />
<strong>le</strong> Crimes Ordinance<br />
Act. O loo<br />
fautuaina e <strong>le</strong><br />
komisi e faapea o<br />
<strong>le</strong> mulilua o se<br />
mataupu e fitoitonu<br />
i <strong>le</strong> va o se<br />
ulugalii ma e<br />
tatau ai ona ave e<br />
suesueina i se<br />
f a a m a s i n o g a<br />
faa<strong>le</strong>aiga ae <strong>le</strong> o<br />
se faamasinoga o<br />
soligatulafono<br />
mamafa. O se<br />
mataupu foi e mafai ona<br />
tagofia ma fofō a alamea i <strong>le</strong> lotoifa<strong>le</strong><br />
o se ulugalii.<br />
Na aliali <strong>le</strong>a fautuaga a <strong>le</strong><br />
komisi i se folasaga a <strong>le</strong><br />
tamaitai loia o Rosella Papalii<br />
Viane sa tula’i mo se tinā na<br />
molia e lona lava to’alua i <strong>le</strong><br />
mulilua. Sa ioeina e <strong>le</strong> tinā <strong>le</strong><br />
moliaga e ui sa toe talosaga<br />
lona to’alua e toe faaui i tua<br />
lana tagi. Na faasalaina ai <strong>le</strong><br />
fafine i <strong>le</strong> $50 <strong>tala</strong>. Pe afai o <strong>le</strong>’<br />
O <strong>le</strong> maota faamasino i Mulinuu o loo suesueina ai <strong>le</strong> mau moliaga o soligatulafono e aofia ai ma <strong>le</strong> mulilua.<br />
a taunuu <strong>le</strong> fuafuaga a <strong>le</strong><br />
komisi pe a talia e <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mene<br />
<strong>le</strong> fautuaga, e au ina i ai se lagona<br />
tete’e o eka<strong>le</strong>sia kerisiano<br />
auā o se agasala mamafa te<strong>le</strong><br />
e tusa ma a’oa’oga faalē lotu<br />
kerisiano <strong>le</strong> mulilua.<br />
Ae afai o <strong>le</strong> ‘a soloia mai <strong>le</strong> tulafono<br />
o soligatulafono mamafa<br />
ma matuiā, e lē taumate<br />
o <strong>le</strong> ‘a faafiafiaina <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o<br />
ulugalii ua faaipoipo auā o <strong>le</strong> ‘a<br />
tagofia se mataupu faapea ise<br />
faamasinoga maualalo e<br />
aumai ai se faai’uga ua faatonuina<br />
<strong>le</strong> tamaloa poo <strong>le</strong> fafine e<br />
toe foi i <strong>le</strong> tautoga ua faaipoipo<br />
faa<strong>le</strong>tulafono, poo <strong>le</strong> ta<strong>tala</strong> loa<br />
<strong>le</strong> avei ma faamuta <strong>le</strong> mafutaga<br />
pe afai ua i ai ni mau e<br />
faamaonia ai na mafua ona<br />
mulilua <strong>le</strong> tinā poo <strong>le</strong> tamā ona<br />
ose tasi o la’ua ua i ai se sasi<br />
ma sese.<br />
E faatupu manatu <strong>le</strong> fautuaga<br />
a <strong>le</strong> komisi o loo iloiloina tula-<br />
fono mo <strong>le</strong> atunuu atoa, auā<br />
o faaiuga e faia nei e aogā pe<br />
a’afia ai foi fanau a Samoa<br />
mo <strong>le</strong> lumanai. E <strong>le</strong>’i taunuu<br />
atu i luma o <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mene <strong>le</strong><br />
lipoti a <strong>le</strong> komisi, ae e i ai <strong>le</strong><br />
manatu o <strong>le</strong> paeaiga fou a <strong>le</strong><br />
pa<strong>le</strong>mene pe ‘a mae’a <strong>le</strong><br />
faigapalota o <strong>le</strong> tausaga fou<br />
2011 o <strong>le</strong> ‘a faato’a faataatia<br />
ai <strong>le</strong>a lipoti mo <strong>le</strong> <strong>tala</strong>noaina<br />
faalaua’ite<strong>le</strong> e sui faipu<strong>le</strong> o<br />
<strong>le</strong> fono aoao faitulafono.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 13
Tusia: Peilua David Lam Sam<br />
MAI LAUFANUA O KALAIESETETE<br />
Toe Ta<strong>tala</strong> <strong>le</strong> Monty Hairsty<strong>le</strong><br />
Po o <strong>le</strong> $10.00 Cutting Bar<br />
E tapunia <strong>le</strong> i si faitotoa, ae toe<br />
ta<strong>tala</strong>ina e <strong>le</strong> Atua <strong>le</strong> i si faitotoa. O<br />
puapuaga foi ma fa'alavelave fa'a<strong>le</strong>natura,<br />
e <strong>le</strong>ai se i si e tu ma tetee i ai.<br />
Peitai o fuafuaaga e fuafua fa'atasi ma<br />
<strong>le</strong> Atua, e fa'ataunuuina i <strong>le</strong> manuia. O<br />
<strong>le</strong> tā tonu o <strong>le</strong> 10:00am i <strong>le</strong> taeao o <strong>le</strong><br />
Aso Gafua 01/11/10 na toe ta<strong>tala</strong>ina ai<br />
faitoto'a o se tasi o auaunaga a se tasi<br />
o alo ma tama fanau a si o tatou<br />
atunuu o Samoa.<br />
O <strong>le</strong>nei auaunaga e fa'apitoa i <strong>le</strong><br />
fa'afugaina o ao o alii atoa foi ma <strong>le</strong> teuteuina<br />
o lauao o tamaitai. Na matua<br />
faatumalia <strong>le</strong> vaega o <strong>le</strong>nei tama! ! 'i<br />
taulaga faatau, i <strong>le</strong> paia ma <strong>le</strong> mamalu<br />
o <strong>le</strong> atunuu sa agai atu e molimauina<br />
faatasi <strong>le</strong>nei faamoemoe taua. O <strong>le</strong><br />
tamā fa'a<strong>le</strong>agaga lava o <strong>le</strong> Susuga i <strong>le</strong><br />
Alii Pu<strong>le</strong> o <strong>le</strong>nei auaunaga <strong>le</strong> Susuga<br />
toeaina, po o Elder Pastor Tofilau<br />
Iosefa Taula o <strong>le</strong> Faapotopotoga a <strong>le</strong><br />
Atua Samoa (A.O.G) i <strong>le</strong> pitonu'u o<br />
North Beach, sa ta'ita'iina <strong>le</strong> sauniga<br />
pu'upu'u auā lava <strong>le</strong> ta<strong>tala</strong>ina o <strong>le</strong>nei<br />
WINTER SAVINGS TO KEEP YOU WARM!<br />
King Sing<strong>le</strong> Frame<br />
was $809 NOW $647<br />
Doub<strong>le</strong> Frame<br />
was $899 NOW $719<br />
2 Drawer Bedside Queen F FFrame<br />
rame<br />
was $349 NOW $279 was $969 NOW $775<br />
5 Drawer Tallboy TTallboy<br />
allboy<br />
was $929 NOW $743<br />
fa'amoemoe. Sa lapata'i ma tiama'i <strong>le</strong><br />
Susuga i <strong>le</strong> toeaina ina ia fai <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> auaunaga<br />
ma ia faifai malū <strong>le</strong> faiva auā <strong>le</strong> tautuaina<br />
o <strong>le</strong> atunu'u. Tu'u i <strong>le</strong> Atua<br />
fuafuaaga uma ina ia umi ma alualu <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
pea <strong>le</strong> auaunaga.<br />
Sa fai ma malo fa'aaloalgia nisi o tamali'i<br />
o <strong>le</strong> atunuu pei o <strong>le</strong> Susuga i <strong>le</strong> tupu na<br />
ta'usi <strong>le</strong> Susuga Su'a Tagaloa Mage<strong>le</strong> Nua<br />
Su'a, o ia o <strong>le</strong> ta'ita'i Fono o <strong>le</strong> Fono Faufautua<br />
i Aotearoa atoa, o <strong>le</strong> ta'ita'i fono foi o <strong>le</strong><br />
fono faufautua a Matai S! ! amoa i<br />
Kalaisetete, Fa'atonu o <strong>le</strong> polokalame<br />
Samoa o <strong>le</strong> Samoa E Le Galo i luga o <strong>le</strong> 96.9<br />
Plains FM i Aso Tofi ma Aso Farai<strong>le</strong>, ae<br />
maise foi o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> o <strong>le</strong> auaunaga a <strong>le</strong><br />
Fa'alapotopotoga e taua o <strong>le</strong> Tagata Atumotu<br />
Trust. Fa'apea foi <strong>le</strong> afioga ia Samuga<br />
Poliko Vili o se tamali'i o lo o gafa ma fa'afitauli<br />
o tagata i mea tau inu 'ava malosi,<br />
fuala'au fa'asaina ma ta'aloga faitupe. O ia<br />
foi o se tamali'i e Taitaifono i nisi lava<br />
auaunaga a tagata Pasefika i <strong>le</strong> aai nei ae<br />
o se Fa'amasino fo'i o <strong>le</strong> Fi<strong>le</strong>mu (Justice of<br />
Peace).<br />
King King FFrame<br />
Frame<br />
was $1039 NOW $831<br />
HUGE FLOOR STOCK DISCOUNTS,<br />
(offers<br />
exclusive<br />
lusive to to BEDS BEDS R R US<br />
US Thorndon Quay, Qua Quay,<br />
, whi<strong>le</strong> stocks<br />
last)<br />
we make it easy at<br />
190 THORNDON THORNDON QUA QUAY<br />
QUAY<br />
THORNDON, PHONE<br />
PHONE 473 5505<br />
Family owned & operated - Phone Ordering availab<strong>le</strong><br />
4 Drawer Tallboy T TTallboy<br />
allboy<br />
was $969 NOW $775<br />
Mirror<br />
was $189<br />
O <strong>le</strong> Susuga i <strong>le</strong> ali'i pu<strong>le</strong> o <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> oti ulu,<br />
o Fa'amoana Vili e mai <strong>le</strong> alalafaga o Fa<strong>le</strong>apuna,<br />
ma lona fa<strong>le</strong>tua o Saupo mai <strong>le</strong><br />
alalafaga o Vaivase Uta ma Sagone. O lo'o<br />
galulue fa'atasi fo'i ma nisi tama fanau<br />
Samoa pei o Susuga Fa'amotu Fiso, Finauga<br />
Segi, Me<strong>le</strong>.<br />
Na fa'ai'uina <strong>le</strong> fa'amoemoe i se taumafataga<br />
mamafa sa saunia lava e <strong>le</strong> aufaigaluega<br />
a <strong>le</strong>nei auaunaga. O <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> sa<br />
fa'aaoga muamua ua i ai <strong>le</strong> fa'amoemoe e<br />
tuuina i lalo ona o a'afiaga i <strong>le</strong> mafuie, ae o<br />
<strong>le</strong>a la ua ta<strong>tala</strong>ina <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> oti ulu i <strong>le</strong> 41<br />
Acheson Ave, Shir<strong>le</strong>y.<br />
Sa auai fa'atasi foi sui uma o polokalame<br />
Samoa i luga o <strong>le</strong> <strong>le</strong>itio a Kalaisetete pei o<br />
<strong>le</strong> Susuga Su'a Tagaloa Nua Su'a o <strong>le</strong><br />
Samoa E Le Galo, Fe<strong>tala</strong>iga ia Fa<strong>le</strong>tua'i<br />
Nisani Isaako o <strong>le</strong> Samoa Ma<strong>tala</strong>si, Susuga<br />
Tala Milo o <strong>le</strong> Penina Samoa ma Foga<strong>le</strong><strong>le</strong><br />
Molio'o o <strong>le</strong> Siufofoga o Le Manamea<br />
Samoa i Kalaisetete. Fa'amanuia atu <strong>le</strong><br />
Atua i <strong>le</strong> faamoemoe.<br />
Everest Col<strong>le</strong>ction<br />
NOW $150<br />
BASE FOR $1<br />
APPLIES TO T O SERENITY COLLECTION<br />
ONLY. ONL ONLY Y. . BUY<br />
BUY ANY ANY SIZE SIZE MA MATTRESS MATTRESS<br />
FROM<br />
THIS RANGE<br />
RANGE AND GET THE BASE FOR $1<br />
14 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand<br />
188CS019-10/50J
Laama<strong>le</strong>folasa Agafili La’au Tuitolova’a<br />
E fa’alogo mamao atu lava<br />
Atafa i <strong>le</strong> pisa o tā’e<strong>le</strong>ga i <strong>le</strong><br />
vai’eli. O <strong>le</strong>o fafine. E pisa lava<br />
ma taliē; fa’apea isi, “Se tope<br />
‘o<strong>le</strong>’ā māi <strong>le</strong> vai,” ae fa’apea isi,<br />
“Se pau lava <strong>le</strong> mea ia mamā<br />
Atafa.”<br />
Ua tu Atafa pei ua ita, ae na<br />
toe ‘ata ma savali ua na manatua<br />
<strong>le</strong> vala’au a se matai o <strong>le</strong> nu’u, i<br />
afiafi e vave ai ona māi <strong>le</strong> vai’eli a<br />
o tumu tā’e<strong>le</strong>ga, “Tatou tā’e<strong>le</strong><br />
maia <strong>le</strong> taufā!” O lona uiga, tā’e<strong>le</strong><br />
na’o lalo, se’i aulia taeao.”<br />
O <strong>le</strong>nā la e tasi lava <strong>le</strong> paelo<br />
vai la’ititi e tā’e<strong>le</strong> ai Atafa ae va’ai<br />
atu tagata ua sulu’ao’ao ‘o<strong>le</strong>’ā alu,<br />
taliē loa fafine, ae fa’apea lana<br />
<strong>tala</strong> ma ‘ata, “Se pau lava <strong>le</strong> mea<br />
o Atafa ia mamā.”<br />
Na atili taliē <strong>le</strong> ta’e<strong>le</strong>ga ina ua<br />
alu atu Atafa, ma e fiafia te<strong>le</strong><br />
teine ma fafine o <strong>le</strong> nu’u ia Atafao<br />
<strong>le</strong> tausua ma aga malie.<br />
E va’ai atu Atafa ua fa’asolo ō<br />
tā’e<strong>le</strong>ga vala’au atu loa, “Suga<br />
fa’atali,” ae ‘ata ‘e’ē Sose ma<br />
vala’au atu, “Va’aia iā <strong>le</strong><strong>le</strong> e <strong>le</strong>’i<br />
ta’e<strong>le</strong> ae fai mai e fa’ataliatu,” ae<br />
fa’apea Atafa, “Se pau lava <strong>le</strong> mea<br />
o Atafa ia mamā.” E fai atu lava<br />
<strong>tala</strong> a Atafa ma momo’e, fa’atofu<br />
<strong>le</strong> paelo i <strong>le</strong> vai’eli ma toe sisi<br />
fa’avave ae sasa’a i <strong>le</strong> ulu <strong>le</strong> ‘afa,<br />
ta<strong>tala</strong> ma lona mitiafu asuasu loa<br />
<strong>le</strong> isi ‘afa i lalo, sulu’ao’ao loa ae<br />
la’a mai ma fai atu, “Tatou ō ua<br />
ta’e<strong>le</strong> Atafa.<br />
“E aga mālie foi si mea ae pa’u<br />
elo,” o <strong>le</strong> tu’umumusu <strong>le</strong>na a lana<br />
vaega. E alu atu Atafa, o ta’oto’oto<br />
<strong>le</strong> toea’ina o Ne’emia i lo la<br />
moega ma fa’alogologo i <strong>le</strong> <strong>le</strong>tiō, a<br />
o ta’ai laupaogo a <strong>le</strong> lo’omiti o Sefulu<br />
i <strong>le</strong> isi <strong>tala</strong> o si o lā’ua fa<strong>le</strong><br />
fa’aiviivi lima.<br />
E va’ai atu <strong>le</strong> lo’omatua, ua<br />
savali ane Atafa ma alu i lo lā fa<strong>le</strong>o’o,<br />
vala’au atu loa, “Tafa, fai<br />
sou ofu ona oulua ō mai <strong>le</strong>a ma<br />
Tini.”<br />
Na’o na liliu atu lava i ai o <strong>le</strong><br />
ulu o <strong>le</strong> fafine ma savali.<br />
O Matini ma Niki o la e inu ma<br />
taliē i <strong>le</strong> itu i tua o <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>o’o pei<br />
ona masani ai.<br />
Na ui <strong>le</strong> ‘ie solosolo o <strong>le</strong> fafine,<br />
ona savali ane <strong>le</strong>a tautau ona<br />
lavalava susū i <strong>le</strong> uaea i tuāfa<strong>le</strong><br />
ina ua ‘uma ona fai ona lavalava<br />
mago. O <strong>le</strong> mitiafu ‘ena’ena malosi<br />
ma <strong>le</strong> ‘ie solosolo lanumoana<br />
malosi fo’i.<br />
Ua savali ane Atafa fa’ataese’e<br />
i <strong>le</strong> pou i luma, ona fai atu <strong>le</strong>a i<br />
lona to’alua, “so<strong>le</strong> Matini, ta ō po<br />
o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> fe’au a <strong>le</strong> toea’ina ma <strong>le</strong><br />
Manogi faasau o <strong>le</strong> Po<br />
"O lo'o iai <strong>le</strong> tagata oti i lou fa<strong>le</strong><br />
Tanu muamua, aua e lava e <strong>le</strong><br />
e<strong>le</strong>e<strong>le</strong> tatali lona saua."<br />
lo’omatua na vala’au mai ai.”<br />
Fai mai<br />
Niki, “Ua<br />
iloa <strong>le</strong> tonu,<br />
tu’u fagu ia<br />
e lua o totoe<br />
ma ‘oe, ae<br />
‘o<strong>le</strong>’ā ou alu<br />
<strong>le</strong>aga ou te fia<br />
usu i Apia<br />
taeao se’i va’ai<br />
lo’u va’a.”<br />
Ua inu <strong>le</strong> ipu<br />
a Matini; ua<br />
tu’u i lalo ona<br />
fa’aola <strong>le</strong>a o lana<br />
tapa’a. Ua<br />
tilotilo sa’o i mata<br />
o Niki, ona fesili<br />
<strong>le</strong>a, “Na e fai mai<br />
fo’i e tuai ona e alu.<br />
“‘Aiseā ‘o<strong>le</strong>’ā e vave<br />
alu ai?”<br />
Ua nofo fātai <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
Niki, ona tilotilo <strong>le</strong>a<br />
i fafo, ma ia iloa atu<br />
ai Atafa olo’o iniini<br />
lia i <strong>le</strong> itu i luma, ona<br />
tilotilo <strong>le</strong>a ia Matini<br />
ma fai atu, “Na vili<br />
mai ananafi lo’u to’alua<br />
olo’o taofia lo’u atalii i<br />
<strong>le</strong> fa<strong>le</strong>ma’i”<br />
O <strong>le</strong> <strong>tala</strong> <strong>le</strong>a a Niki<br />
na pei e sipaka ai taliga<br />
o Atafa ma oso mai loa ua<br />
<strong>le</strong> to’a, “Leaga <strong>le</strong> mea o <strong>le</strong><br />
tamaloa e pepelo.” Ua<br />
mao <strong>le</strong> <strong>tala</strong> a Atafa, ‘auā a<br />
fai e sa’o Niki, e fai lona<br />
to’alua, o lona uiga e pepelo<br />
uma a lā tu’ugā<strong>tala</strong>, ona toe e<strong>le</strong>si <strong>le</strong>a<br />
o <strong>le</strong> siapo o fa’ama<strong>tala</strong>ga ua tilofia ai<br />
masaesae.<br />
Toe oso atu Atafa, “Ua tatau ona e<br />
alu; a lē mama’i ai na tamaiti i tou<br />
amio,” ae fai atu Matini, “I lua<br />
amio?”<br />
O Niki, e fa’asalāvei atu Matini<br />
ae ‘ata ‘e’ē, o lona musu na te lagona<br />
‘upu a Matini nei toe o’o <strong>le</strong> matā’upu<br />
i <strong>le</strong> gasu ua te’a.<br />
O Atafa foi ia ua lē ano i <strong>le</strong> <strong>tala</strong> a<br />
lona to’alua, ae fai atu, “Ta o ia i <strong>le</strong><br />
feau olo’o fa’atali mai <strong>le</strong> toea’ina ma<br />
<strong>le</strong> lo’omatua.”<br />
Ua tu i luga Atafa ma savali i <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong> o <strong>le</strong> toea’ina ma <strong>le</strong> lo’omatua, ae<br />
taotaotua atu Matini. Ua nofo ifo<br />
Atafa ae nofo ifo foi ma Matini ma<br />
‘o’omi <strong>le</strong> ogāvae o Atafa, ona po <strong>le</strong>a e<br />
Atafa <strong>le</strong> lima o <strong>le</strong> tamaloa ma fai atu,<br />
“Tu’u atu ia i ō ou lima, ma fai i <strong>le</strong> la<br />
a<strong>le</strong>lo e alu ia i lo latou ‘āiga ua tiga<br />
mata.”<br />
Ua se pese malie ‘upu a <strong>le</strong> fafine i <strong>le</strong><br />
fa’alogo a Matini. Lea ua sui <strong>le</strong> ta-<br />
lanoa a Atafa, a<br />
o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> lava o<br />
aso, e masani<br />
lava ona fa’apea<br />
ana ‘upu,<br />
“se tu’u se<br />
mea’ai ma si<br />
tama o Niki<br />
ai ua tai<br />
sau.”<br />
Ua nofo i<br />
luga <strong>le</strong><br />
tamā o<br />
M a t i n i .<br />
U a<br />
t i l o t i l o<br />
mai i<br />
l o n a<br />
a t a l i ’ i ,<br />
ona fesili<br />
<strong>le</strong>a,<br />
“ U a<br />
t a p e n a<br />
<strong>le</strong> fa’apusa se Matini?”<br />
Ua fa’aola <strong>le</strong> tapa’a Samoa a <strong>le</strong> tama<br />
ona tali <strong>le</strong>a, “I.” Ae oso ane <strong>le</strong> lo’omatua,<br />
“Ua uma ona ma fai atu e<br />
‘aua e te lua pisa so’o ma <strong>le</strong> matagā.<br />
Ua ma iloa uma <strong>tala</strong> o la oulua<br />
misa.” Ua liliu Sefulu ia Atafa, “a<br />
o oe foi si’aula, a fai ua e tau atu i<br />
se mea fa’apenā, sa tatau ona e<br />
onosa’i, ‘auā e te <strong>le</strong> iloa po o ai, ne’i<br />
sa’o ai <strong>le</strong> pese, “Ne’i o tatou fiu e<br />
su’e a o <strong>le</strong>a e i ‘i <strong>le</strong> tagata na faia.”<br />
Ua ta<strong>le</strong> Ne’emia, ona fai atu<br />
<strong>le</strong>a, “Ali’i Matini, se o <strong>le</strong> faiva o<br />
tamatane, o faiva o Fiti ia lililo,”<br />
ae oso atu <strong>le</strong> lo’omatua o Sefulu,<br />
“O au amio uma lava na ua alu ai<br />
lou atali’i,” ae ‘ata Atafa ma<br />
fa’aopoopo atu, “Sa’o <strong>le</strong><strong>le</strong>i,” ae toe<br />
fa’apea Sefulu, “E so’o lava <strong>le</strong> moa<br />
sope i <strong>le</strong> moa sope!”<br />
Ua ‘ata Ne’emia ma fa’asaga i<br />
fafo, ona toe alo <strong>le</strong><strong>le</strong>i ane <strong>le</strong>a ia<br />
Matini ma Atafa, ona fai atu <strong>le</strong>a,<br />
“Atafa, <strong>le</strong>a ua e va’ai i lo tatou<br />
‘āiga, e <strong>le</strong>ai nisi, o <strong>le</strong> isi <strong>le</strong>na mea<br />
e tuai ai ona maua ni tamaiti o <strong>le</strong><br />
‘o’ono, ae ia e maua <strong>le</strong> loto fiafia i<br />
lou to’alua, na’o ia lava.”<br />
E fa’alogo atu Atafa, pei se ‘ini<br />
<strong>le</strong> fa’ai’uga o ‘upu a <strong>le</strong> toea’ina, ona<br />
punou <strong>le</strong>a ma ‘ati’ati ona tama’ilima,<br />
a ua maligi ona loimata, ‘auā<br />
ua se mea ma’ai ua lavea ai lona<br />
loto.<br />
E <strong>le</strong>ai sana <strong>tala</strong>, na’o loimata o<br />
<strong>le</strong> masiasi ma <strong>le</strong> popo<strong>le</strong>, e <strong>le</strong> iloa<br />
pe ua iloa e <strong>le</strong> toea’ina se <strong>tala</strong>. O<br />
<strong>le</strong> mea <strong>le</strong>a ua sauni i ai, ‘o<strong>le</strong>’ā tu i<br />
lona tofi. Tusa lava pe tu’u mai i<br />
lona muāulu <strong>le</strong> gutu o<strong>le</strong> fana, e<br />
tasi lava lana tali, “E mamā Atafa<br />
i mea uma.”<br />
Ua liliu <strong>le</strong> ulu o Ne’emia ma<br />
fa’asaga i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>o’o o Matini ma<br />
Atafa, ona fesili <strong>le</strong>a, “O ai <strong>le</strong> la e<br />
nofo mai i falē i lo oulua fa<strong>le</strong>, “Ua<br />
tali Matini, “ O Niki.”<br />
“Vala’au Niki e sau.”<br />
E FAIA PEA.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
VAEGA 5<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 15
Tusia: SIMA Nius<br />
Ua tuuina mai nei se lapataiga<br />
mai <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o se tasi o fa<strong>le</strong> pue<br />
ata tifaga i Samoa ma Niu Sila ona<br />
o <strong>le</strong> maua ai e <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o ni kopi o<br />
<strong>le</strong> ata na faalauiloa i Niu Sila ae ua<br />
oo atu i Samoa.<br />
O <strong>le</strong>nei kopi na faaalia e <strong>le</strong> faatonu<br />
o<strong>le</strong> South Pacific Pictures o<br />
Tanupo Fiu Foga<strong>le</strong>vai Aukuso e<br />
faapea, o se aiga i Niu Sila na ia<br />
kopi <strong>le</strong> ata ma lafo atu e matamata<br />
ai <strong>le</strong> aiga i Samoa. O <strong>le</strong> ata e i ai <strong>le</strong><br />
kopi o <strong>le</strong> ata tifaga fou a <strong>le</strong> <strong>le</strong>a<br />
kamupani na faalauiloa ma faatau<br />
i Niu Sila i <strong>le</strong> lua vaiaso talu ai.<br />
I <strong>le</strong> faa<strong>tala</strong>noaina o Tanupo i<br />
luga o se tasi o ala <strong>le</strong>o faasalalau<br />
na ia taua ai lona faanoanoaga ona<br />
o <strong>le</strong> faia e nei tagata o uiga solitulafono<br />
e ala i <strong>le</strong> kopi o <strong>le</strong> ata ma<br />
auina i isi ae <strong>le</strong> faatauina ni a latou<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Lapataia <strong>le</strong> au pue<br />
ata faagaoi<br />
kopi.<br />
O <strong>le</strong> ata<br />
tifaga o <strong>le</strong> Tautoga<br />
Gausia o loo<br />
ua maea ona<br />
puipuia faa<strong>le</strong>tulafono<br />
ma na<br />
faaalia e Tanupo<br />
<strong>le</strong> sauni o lana<br />
kamupani pue<br />
ata tifaga e uia<br />
ala o <strong>le</strong> tulafono e<br />
molia ai <strong>le</strong> tagata<br />
na maua i ai <strong>le</strong>a<br />
kopi.<br />
O <strong>le</strong> oo o <strong>le</strong>a<br />
mataupu i <strong>le</strong> tulafono<br />
ua o se lapataiga<br />
foi <strong>le</strong>a i <strong>le</strong><br />
toate<strong>le</strong> o faia <strong>le</strong>nei<br />
uiga solitulafono<br />
ina ia faamuta loa ona<br />
e <strong>le</strong> alo lava ia aao o <strong>le</strong><br />
tulafono i solitulafono<br />
faapenei.<br />
Ua loa tausaga<br />
o faaalia pea <strong>le</strong><br />
faasea a tamalii<br />
Samoa o faia <strong>le</strong>nei<br />
pisinisi o <strong>le</strong> pueina<br />
ma faatau ata aua<br />
maimoaga a <strong>le</strong><br />
atunuu ona e<br />
vave atu <strong>le</strong> pue<br />
ma faatau a <strong>le</strong><br />
au gaoi ata na i<br />
loo latou.<br />
O se tasi <strong>le</strong>nei<br />
o itu ua feagai<br />
ai <strong>le</strong> au<br />
pepese ma <strong>le</strong> au fai ata ma<br />
faigata o <strong>le</strong> faatauina o a latou galuega<br />
ua maea pueina ona o <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o <strong>le</strong><br />
au gaoi e ala i <strong>le</strong> kopi ma tufatufa ia<br />
a latou galuega. O nisi ua faatauina<br />
i ni tau taugofie.<br />
E <strong>le</strong>i mamao atu foi na faia ai e<br />
<strong>le</strong>o<strong>le</strong>o i Amerika Samoa ia ni suesuega<br />
ma molia ai se tamaitai i <strong>le</strong><br />
pueina ma faatau <strong>le</strong> ata pese a <strong>le</strong><br />
afioga Asuao Felise Mikae<strong>le</strong>. O <strong>le</strong>a<br />
ata na faatauina e Asuao i lumafa<strong>le</strong><br />
o <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> gaosi apa tuna a <strong>le</strong> StarKist<br />
Samoa ao la e fealuai <strong>le</strong>a tina totonu<br />
o <strong>le</strong> kamupani ma faatau solo<br />
ai kopi o <strong>le</strong>a ata i <strong>le</strong> na o <strong>le</strong> tai $5.<br />
Na faaalia mai e Tanupo ia <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o se<strong>le</strong>ni a kamupani e faaalu i<br />
<strong>le</strong> tuufaatasia o ata nei aua <strong>le</strong><br />
maimoaga a <strong>le</strong> atunuu ao <strong>le</strong>a e<br />
faataalo e isi <strong>le</strong> faatauina ma <strong>le</strong><br />
kopiina i aga solitulafono.<br />
16 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
O FEA EA OE VA? E TE<br />
TOE FO’I MAI AFEA?<br />
I se tasi o aso, ao agiagi<br />
malie <strong>le</strong> fisaga, sa ou nofonofo<br />
ma fa’asolosolo o’u mafaufauga<br />
i tausaga ua te’a. O <strong>le</strong><br />
to’afimalie ma <strong>le</strong> paganoa o <strong>le</strong><br />
taeao, sa ou <strong>le</strong> amanaia ai <strong>le</strong><br />
<strong>tala</strong><strong>tala</strong>noa ma <strong>le</strong> feofeoa’i o<br />
tagata i <strong>le</strong> alate<strong>le</strong>. O <strong>le</strong><br />
nanamu o <strong>le</strong> koko faapa’u ma<br />
<strong>le</strong> asu o <strong>le</strong> fa’apusa a <strong>le</strong> matou<br />
tua’oi, na toe foi ai o’u mafaufauga,<br />
ma sa pei ai o se ata<br />
fa’asolo, i aso sa ma mafuta ai<br />
ma lo’u tina. O lo’u lava taltonuga<br />
maumaututu, o Va, o<br />
lo’u tina moni <strong>le</strong>na sa tausia<br />
a’u, mai <strong>le</strong> taimi na ou ulua’i<br />
manavaina ai <strong>le</strong> ‘ea, ma, o<br />
ona lima foi na sapaia ma<br />
afisi ai lo’u tino. E manatua<br />
pea <strong>le</strong> mafanafana o ona<br />
lima, ma <strong>le</strong> nanamu o lana<br />
tapa’a, ma ona lavalava.<br />
Atonu o lo’u manatunatu ia<br />
Va, ma <strong>le</strong> nanamu<br />
malosi o <strong>le</strong> koko ma <strong>le</strong> asu, na<br />
ou toe a’apa ai i lo’u ’ie ’afu,<br />
puluta’ai ai lo’u tino atoa,<br />
faapupu’u, ma sa ou toe moe<br />
gapēpē ai.<br />
Na ou toe taunuu i <strong>le</strong> ala e<br />
tau i <strong>le</strong> ma fa<strong>le</strong>o’o, sa tu i <strong>le</strong><br />
togavao. O Va, o se tamaitai<br />
e lasi ona tomai: e loto te<strong>le</strong>; e<br />
loto alofa, e agava’a te<strong>le</strong> i <strong>le</strong><br />
fai fagogo, ma o se taulasea e<br />
sulufa’i atu i ai <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o<br />
gasegase; ae <strong>le</strong> gata i <strong>le</strong>na, e<br />
fa’atosaga foi i ma’itaga o<br />
tina. O aso na, e <strong>le</strong>ai ni molî<br />
poo ni ta’ava<strong>le</strong>; e sopo lava i<br />
<strong>le</strong> sulu aulama pe a alu i ana<br />
fogama’i. O <strong>le</strong> ma fa<strong>le</strong>o’o, na<br />
fau e lo’u tamā moni. E ato i<br />
lau, e tolu ona fa’aiviivi, e iai<br />
pola e tatu’u pe a malulu <strong>le</strong> po<br />
pe pisi mai <strong>le</strong> timu. E tolu pou<br />
o <strong>le</strong> <strong>tala</strong>tua. E vaelua <strong>le</strong> fola o<br />
lo ma fa<strong>le</strong>o’o; o <strong>le</strong> tasi itu, I <strong>le</strong><br />
e<strong>le</strong>’e<strong>le</strong>, e i ai <strong>le</strong> ta’iga afi e<br />
lagolago i ma’a lapo’a, sa<br />
faalagolago i ai fasi u’amea e<br />
lua e fa’ati’eti’e ai <strong>le</strong> ‘ulo mo <strong>le</strong><br />
faavelaina o a ma mea’ai, ma<br />
<strong>le</strong> titata mo a ma koko<br />
(tulou).<br />
E <strong>le</strong> mafai ona mate <strong>le</strong> afi, e<br />
mālala i taimi uma, aua e<br />
fa’asesegi ai namu, ae <strong>le</strong> gata<br />
i <strong>le</strong>na, e afea soo lo ma fa<strong>le</strong>, e<br />
malo mai <strong>le</strong> a’ai, ma e talu ai<br />
e <strong>le</strong> maua gofie ni afitusi, e<br />
tatau ai lava ona ola <strong>le</strong> afi<br />
aua <strong>le</strong> tapa’a a si o’u tina. E i<br />
ai <strong>le</strong> sitepu na o <strong>le</strong> lua la’au<br />
fa’alava, ou te la’a<br />
ai i luga ona ou oo ai <strong>le</strong>a i <strong>le</strong><br />
fola. Sa i ai ma <strong>le</strong> ma sefe e<br />
tolu ona fata ma sa puipui i<br />
uaea valavala, e fa’asao ai<br />
mea’ai mai lago, o ’io<strong>le</strong> ma<br />
E LELE LE TOLOA, AE MA’AU I LE VAI<br />
Tusia: Mulitalo Tauline Taumafai Virtue - Brisbane Ausetalia<br />
isumu, o moga-moga, ma isi<br />
iniseti fetolofi e ogo mamate ai,<br />
o <strong>le</strong> ala <strong>le</strong>na e teu ai i <strong>le</strong> sefe a<br />
ma ipu, o <strong>le</strong> suka ma sina falaoa<br />
mata, o <strong>le</strong> masima, ma <strong>le</strong> ga’o i<br />
totonu o <strong>le</strong> sefe. O atigi ’apa<br />
pisupo, sa faatutumu i suavai<br />
ona tu ai <strong>le</strong>a vae o <strong>le</strong> sefe, e<br />
faigofie ai ona mamate loi ma lē<br />
o’o ai i <strong>le</strong> atigi fagu e teu ai <strong>le</strong><br />
suka ena’ena.<br />
O ma lavalava mo aso o <strong>le</strong><br />
vaiaso, sa teu i <strong>le</strong> tasi<br />
atopa’u; ao ofu <strong>le</strong><strong>le</strong>i, sa<br />
teu i <strong>le</strong> isi ‘ato. Sa i<br />
ai lo ma ta’inamu<br />
ma o ma aluga, e<br />
ta’ai i fala ma teu<br />
i luga o <strong>le</strong> talitali.<br />
O la ma fata ipu,<br />
sa fau ma tutu’i<br />
aga’i i <strong>le</strong> ponati o<br />
<strong>le</strong> vi mafalā sa i<br />
tuafa<strong>le</strong>, ina ia<br />
te’e malosi ai, aua<br />
<strong>le</strong> faasaoina mai<br />
mea i tua’olō e<br />
ta’aloa. Sa lata lo ma<br />
fa<strong>le</strong> i <strong>le</strong> vaitafe; o iina,<br />
e tatā ai o ma lavalava<br />
ma ta’e’e<strong>le</strong> ai; sa feinu ai foi<br />
<strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o ’aiga pe a moe vao.<br />
Faato’a ma o lava i <strong>le</strong> a’ai pe a<br />
uma <strong>le</strong> vaiaso, ona ma toe foi<br />
mai ai <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> afiafi o <strong>le</strong> aso Sa<br />
poo <strong>le</strong> taeao o <strong>le</strong> aso Gafua. E<br />
<strong>le</strong> i atoa <strong>le</strong> lima o o’u tausaga, ae<br />
malaga loa ma nonofo lo matou<br />
‘aiga i Apia. Na fau ai foi e si o’u<br />
tama lo matou fa<strong>le</strong> te<strong>le</strong>, ma sa<br />
faatonu ai a’u i <strong>le</strong> a’oga i Malifa.<br />
O <strong>le</strong> tasi aso, na tu’ua mai la’u<br />
a’oga, ua ou fiu e autilo poo fea<br />
o alu i ai si o’u tina o Va. Sa ou<br />
nofonofo ma manatunatu, atonu<br />
foi o loo alu e fofo se ma’i. Ua ou<br />
masani ai foi, aua e i ai po e tau<br />
laga ai e tagata ia Va, ona o se<br />
gasegase, ua fia maua se fesoasoani.<br />
Tusa lava pe <strong>le</strong> lavā si o’u<br />
tina, ae alu lava. O <strong>le</strong> isi la aso,<br />
na tu’ua mai <strong>le</strong> a’oga, sa ou fiu e<br />
fa’atali<br />
tali, ae ua <strong>le</strong>ai se Va.<br />
Sa ou alu atu ma sago<strong>le</strong> <strong>le</strong> ma<br />
pusa ta’atia na fau e si o’u tama.<br />
Sa ou popo<strong>le</strong> te<strong>le</strong>, aua ua fai<br />
sina <strong>le</strong>va ona alu e foma’i. Ua<br />
aveese foi ona lavalava ma <strong>le</strong><br />
pusa. Ua sui foi <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> na<br />
faamoe ai a’u i <strong>le</strong>na afiafi. Ou te<br />
ala mai i <strong>le</strong> taeao, e <strong>le</strong> i sau lava<br />
Va. Sa malomaloā lo’u tu’ufesilisili<br />
poo fea ua alu iai. Ae tali<br />
mai nisi, “Toeititi, soia <strong>le</strong> pisa. E<br />
sau lava i se aso, pe a tu’ua<br />
a’oga.” E momoe uma lava lo<br />
matou ’aiga, ae <strong>le</strong> mafai ona<br />
moeiini o’u mata; na o <strong>le</strong> fetu<strong>le</strong>ni<br />
mai o manatu ma fesili i lo’u<br />
mafaufau, ae <strong>le</strong>ai se tali e malie<br />
ai lo’u loto. O taimi uma e taofi<br />
ai se pasi, ou te tulimata’ia lava,<br />
po ua tali vaaia <strong>le</strong> fuaitino itiiti<br />
o si o’u tina. O <strong>le</strong> fesili lava sa<br />
ou fia mauaina se tali, “O fea ea<br />
oe Va, e te toe sau afea?” Pau<br />
lava <strong>le</strong> tali e maua, “Fi<strong>le</strong>mu ia<br />
ua tiga taliga. Toeititi, e sau<br />
lava i se aso, pe a tu’ua a’oga.”<br />
O <strong>le</strong> tasi po, na fa’atete<strong>le</strong> lo’u<br />
ma’i manatu. Sa ou moe fa’apupu’u,<br />
ma e na ou vaaia ai Va.<br />
S a<br />
ou tamo’emo’e<br />
atu e faafeiloa’i, ae na<br />
ou sulu ai a’o a’apa atu o’u lima,<br />
ma punou ifo si o’u tina e si’i atu<br />
a’u. Na ou ala fa’afuase’i ai ma<br />
e na ou tagi lotulotu ma masusu,<br />
aua ua ou iloa ai iina, ua<br />
na o sa’u miti. Sa fa’agasolo pea<br />
aso, e <strong>le</strong> uma lo’u moe manatu.<br />
O lo’u fia pa’u atu e opo mai Va<br />
atoa ma <strong>le</strong> nanamu o ona<br />
lavalava, ua atili ai <strong>le</strong> vaivai ma<br />
gagase o o’u tino. E <strong>le</strong> taumate<br />
lava, sa mata’i mai e lo matou<br />
‘aiga lo’u ma’i manatu ma o<br />
<strong>le</strong>na, fa’ato’a ta’u mai ai e o’u<br />
matua moni, “O Va, o <strong>le</strong> tuafafine<br />
o <strong>le</strong> tama o lou tina. Na<br />
ia fa’afai<strong>le</strong><strong>le</strong>ina <strong>le</strong> ma’itaga o lou<br />
tina moni, ma e na tausi mai ai<br />
lava oe”. Sa ou <strong>le</strong> popo<strong>le</strong> lava<br />
poo ai Va, poo se tuafafine o ai,<br />
ao se afafine o ai. O lo’u lava<br />
agaga maumaututu ma <strong>le</strong> mu’amu’a,<br />
na pau <strong>le</strong>a o lo’u fiafia i<br />
lo’u olaga, ou te malu ma<br />
mafanafana ai. O ona lima sa<br />
fafaga ai a’u. Sa masani ona<br />
ulagia a’u e o’u tuagane, pe a ma<br />
tou <strong>tala</strong><strong>tala</strong>noa, fai mai,<br />
“Talu ai ona o Va, ua <strong>le</strong>ai ni ona<br />
oloa, e <strong>le</strong> mafai ai ona mama au<br />
mea’ai, ona tau alaga <strong>le</strong>a i<br />
tamaiti o <strong>le</strong> nu’u, pe a ui ane i <strong>le</strong><br />
a’oga, e o atu e mama a’u fasi<br />
talo, poo ni fasi ‘ulu. Afai foi e<br />
fai se sali popo a <strong>le</strong> matou ‘aiga,<br />
e faatau lava so’u ofu fou.” O se<br />
alofa fai fa’ava<strong>le</strong>a ea <strong>le</strong>na e Va?<br />
O <strong>le</strong> tasi taeao, na momoli ai a’u<br />
e lo’u tina moni i <strong>le</strong> a’oga. Sa ou<br />
mafaufau po ua tai tu’ua <strong>le</strong><br />
a’oga pe <strong>le</strong>ai. Aua, na mou ese<br />
atu Va ma lo’u olaga sa na o <strong>le</strong><br />
lima o’u tausaga, ao <strong>le</strong>nei ua<br />
fitu. Pau lava <strong>le</strong> upu ou te manatuaina,<br />
e toe sau pe a tu’ua <strong>le</strong><br />
a’oga. E <strong>le</strong> mafai e ni upu ona<br />
faama<strong>tala</strong> lagona mafatia ma <strong>le</strong><br />
faanoanoa ina ua ou faalogo i<br />
<strong>tala</strong> femusua’i, peiseai ua i ai se<br />
faalavelave ua tupu, ae ou te <strong>le</strong><br />
mautinoa. O <strong>le</strong> tasi taeao, na<br />
ma o ai ma lo’u tina moni i<br />
<strong>le</strong> lotu, na matou feiloa’i<br />
ai ma se tasi na<br />
malaga mai<br />
Savai’i. O lana<br />
<strong>tala</strong>, ua maliu<br />
Va, i <strong>le</strong> ono<br />
masina talu ai.<br />
Se <strong>tala</strong> ina a<br />
faigata. Sa fai<br />
loa <strong>le</strong> <strong>tala</strong>noaga<br />
a o’u<br />
matua moni,<br />
ma <strong>le</strong> matou<br />
’aiga, o <strong>le</strong> a<br />
sauni <strong>le</strong> ma<br />
malaga ma lo’u<br />
tama, ma te o i<br />
Savai’i. O i’ina <strong>le</strong>a<br />
ua ou iloa nei, na alu i<br />
ai Va. O <strong>le</strong> taeao o <strong>le</strong> aso<br />
Sa, na fa’ae’e ai <strong>le</strong> va’a i<br />
Mulifanua, taunuu i Sa<strong>le</strong>lologa.<br />
E <strong>le</strong>ai ni pasi na i <strong>le</strong><br />
uafu, ona alu loa <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> ma<br />
sopo, seia oo i Sa<strong>le</strong>lavalu. I la’u<br />
va’ai, sa te<strong>le</strong> naunau la ma uta,<br />
ae na amo toatasi lava e si o’u<br />
tama. O atopa’u, o <strong>le</strong> o <strong>le</strong> fa’afafa<br />
o lalaga ma <strong>le</strong> fa’aoso, ae ou<br />
tātāma’a ma amo <strong>le</strong> isi tama’i<br />
‘ato laufala. E ui lava ina ou<br />
faalogo i <strong>le</strong> <strong>tala</strong> ua maliu Va, ae<br />
sa ou talo talo lava ma lo’u<br />
masalosalo, atonu e sese <strong>le</strong> <strong>tala</strong>.<br />
Na ma taunuu i <strong>le</strong> ‘aiga, o fai<br />
malologa o <strong>le</strong> aoauli; sa <strong>tala</strong>noa<br />
lo’u tama ma tu’ua o <strong>le</strong> ‘aiga, ma<br />
faasino mai ai <strong>le</strong> nofoaga o loo<br />
lagomau ai Va. I taimi ao ma i<br />
Sa<strong>le</strong>lavalu, sa fai ma a’u masani<br />
ona ou asiasi i <strong>le</strong> tu’ugamau ma<br />
nofo ai i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o itula o <strong>le</strong> aso.<br />
5 Ao o’u nofonofo ma teuteu<br />
autafa o <strong>le</strong> tu’ugamau, sa ou <strong>tala</strong><strong>tala</strong>noa<br />
i i i ai,<br />
ma <strong>le</strong> faatauanau. “Va ea, nofo<br />
maia i luga. Ta o i Apia lo ta<br />
fa<strong>le</strong>. Ua <strong>le</strong>va ona e sau. Ou te <strong>le</strong><br />
masani i uiga o <strong>le</strong> ‘aiga <strong>le</strong>a ua ou<br />
nofo ai nei. O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea ua e<br />
sola mai ai, ae <strong>le</strong> faatali sei tu’ua<br />
<strong>le</strong> a’oga, ona ta omai faatasi ai<br />
<strong>le</strong>a? Na o <strong>tala</strong>, fai mai, e tu’ua <strong>le</strong><br />
a’oga ona e alu atu <strong>le</strong>a. Va, ua<br />
ou fiu e tatali mai oe! Ua e <strong>le</strong><br />
mana’o ia te a’u? Tau<strong>tala</strong> mai!<br />
Fia faalogo atu e i lou <strong>le</strong>o. Tago<br />
maia e opo atu a’u, sei o’u pa’i<br />
atu i ou alafau e milimili <strong>le</strong> lamo<strong>le</strong>mo<strong>le</strong><br />
o ou foliga. Ta musu e,<br />
o <strong>le</strong> a goto ifo o <strong>le</strong> la, toeititi sau<br />
seisi e a’ami atu a’u. Ua e ita ea,<br />
po ua ou fa’alogo gata? Ou te<br />
faamalie atu Va, si o’u tina pe<strong>le</strong>,<br />
faamagalo mai a’u!”<br />
Vaega 4<br />
O loimata maligi o <strong>le</strong> tagata<br />
matua pe a faamavae ona o<br />
<strong>le</strong> maliu, e iai upu e faasoa<br />
ai <strong>le</strong> tiga o <strong>le</strong> fatu pe a ta’e.<br />
Ao tamaiti, na o lagona<br />
mafatia ma <strong>le</strong> ma’imanatu<br />
e <strong>le</strong>ai se mapu o <strong>le</strong> tagi. E<br />
oge upu <strong>le</strong> fanau i taimi o<br />
faigata faapena, na o <strong>le</strong> tuufesili,<br />
poo fea o i ai se tasi<br />
e pe<strong>le</strong> ia te ia, ua <strong>le</strong> toe<br />
vaaia. Pe a ou mafatia I <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o taimi, uaou fia maua<br />
<strong>le</strong> fiafia e pei ona ma<br />
mafuta ai ma si o’u tina o<br />
Va, na ona ou silaloa ma tuufesili,<br />
“O fea ea oe Va, e te<br />
toe sau afea?” Ao e<br />
faitauina <strong>le</strong>nei <strong>tala</strong>, e fia<br />
logo atu, ua tatou iloa ma<br />
faafetai ai, aua ua iai lo<br />
tatou nuu moni ua saunia<br />
ua folafolaina mai. O <strong>le</strong><br />
lalolagi <strong>le</strong>nei, ua na o se<br />
puao e <strong>le</strong> tumau. Ou te talitonu,<br />
ou te toe va’ai i si o’u<br />
tina o Va; o <strong>le</strong> a ma faatalofa<br />
ma ou fai atu iai i<br />
loimata o <strong>le</strong> fiafia, “Talofa<br />
Va, pei lava o ananafi na ou<br />
<strong>le</strong> toe va’ai ai ia te oe; ae o<br />
la’u ta’utinoga <strong>le</strong>nei, ta te <strong>le</strong><br />
toe tete’a”. O <strong>le</strong> <strong>tala</strong> <strong>le</strong>na a<br />
<strong>le</strong> toloa, na ia molimauina<br />
ai nisi o tigā ma āfaina a’o<br />
fe<strong>le</strong><strong>le</strong>a’i solo i togātogo lau<br />
usiusi o <strong>le</strong> faaitū i Ătua, faasolo<br />
ane ai i <strong>le</strong> Tuamasaga,<br />
ma <strong>le</strong> tagi aueuē a Fuatino<br />
i si ona tina. E <strong>le</strong><strong>le</strong> <strong>le</strong><br />
toloa ae ma’au<br />
lava i <strong>le</strong> vai. Soifua.<br />
O loimata maligi o <strong>le</strong> tagata<br />
matua pe a faamavae ona o<br />
<strong>le</strong> maliu, e iai upu e faasoa<br />
ai <strong>le</strong> tigā o <strong>le</strong> fatu pe a ta’e.<br />
A’o tamaiti, na o lagona<br />
mafatia ma <strong>le</strong> ma’imanatu<br />
e <strong>le</strong>ai se mapu o <strong>le</strong> tagi. E<br />
oge upu <strong>le</strong> fanau i taimi o<br />
faigata faapena, na o <strong>le</strong> tuufesili,<br />
poo fea o i ai se tasi<br />
e pe<strong>le</strong> ia te ia, ua <strong>le</strong> toe<br />
va’aia. Pe a ou mafati i <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o taimi, ua ou fia maua<br />
<strong>le</strong> fiafia e pei ona ma<br />
mafuta ai ma si o’u tina o<br />
Va, na ona ou silaloa ma tuufesili,<br />
“O fea ea oe Va, e te<br />
toe sau afea?” ‘ e faitauina<br />
<strong>le</strong>nei <strong>tala</strong>, e fia logo atu, ua<br />
tatou iloa ma faafetai ai,<br />
aua ua i ai lo tatou nuu<br />
moni ua saunia ua folafolaina<br />
mai. Ou te talitonu,<br />
ou te toe va’ai i si o’u tina o<br />
Va; o <strong>le</strong> a ma faatalofa ma<br />
ou fai atu i ai i loimata o <strong>le</strong><br />
fiafia, “Talofa Va, pei lava o<br />
ananafi na ou <strong>le</strong> toe va’ai ai<br />
ia te oe; ae o la’u ta’utinoga<br />
<strong>le</strong>nei, ta te <strong>le</strong> toe tete’a<br />
lava.”<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 17
18 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Laama<strong>le</strong>folasa Agafili La’au Tuitolova’a<br />
Na se afā lava <strong>le</strong> fuli o <strong>le</strong> tua<br />
o Maea ia ‘Ana ae tetē ia Peri<br />
i <strong>le</strong> tau<strong>tala</strong>; oso ane loa Peri<br />
milimili <strong>le</strong> tua o ‘Ana ma fai<br />
atu i lona <strong>le</strong>o fa’atauanau,<br />
“’Ana fa’amo<strong>le</strong>mo<strong>le</strong> ‘aua e te<br />
ita, ona pau lava o <strong>le</strong>a mea<br />
Maori na sau ai nofonofo i lo<br />
matou ‘āiga o <strong>le</strong> fia fai tane ia<br />
Maea, ae solasola ai si o’u<br />
tei.”<br />
Ua ta i luma <strong>le</strong> foga o ‘Ana<br />
ma toe ta i tua, ona tope atu<br />
loa <strong>le</strong>a, “E ā, e solasola ae to.<br />
O lona uiga na nonofo. Na<br />
iloa loa e Maea ua to, musu<br />
loa.”<br />
O ‘Ana, se pei o <strong>le</strong> i’a lavea.<br />
Ua vau ona tino, pupuni loa<br />
ona mata ma tagi, ‘Oi <strong>le</strong><br />
Atua e, o <strong>le</strong> mea fo’i <strong>le</strong>a a<br />
Maea na fa’ainu ai o’u<br />
mātua. Na iloa loa e si ali’i<br />
ua ou ma’i, <strong>le</strong> toe aliali atu<br />
loa. Ta’ino’ino! ‘Ai lava o <strong>le</strong><br />
milionea o lou ‘āiga, ua e<br />
sō’ona tafilisaunoa ai. Leai<br />
la; ou te lē va<strong>le</strong>a. Maumau<br />
si a’u tama <strong>le</strong> ta’u ai o lou<br />
igoa. Ua lava <strong>le</strong>a.”<br />
O Maea, ua oso mai fusi ‘Ana<br />
ma fai atu, “Hon,” ae tago<br />
atu ‘Ana valusi mata, a o <strong>le</strong><br />
tama pe ita ‘ea pe ‘ata, ‘auā o<br />
<strong>le</strong>a ua sasao ‘Ana e fa’atalitonu<br />
Peri, o ‘Ana laititi o lona<br />
afafine moni, ‘auā o ia lava e<br />
ana <strong>le</strong> tonu, ona e lē tatau i<br />
se tama e <strong>le</strong>’i faia se to’alua<br />
ona fa’aipoipo ma se patē.<br />
Na fai fai lava <strong>le</strong> fifiti ma <strong>le</strong><br />
malō o ‘Ana, i’u ina toe tagi<br />
FAGOGO<br />
SEETIA I LE MALU<br />
O LE TAI TAEAO<br />
VAEGA 29<br />
punou i <strong>le</strong> tau’au o Maea ma<br />
fusi <strong>le</strong> tama, ma fai atu, “Maea<br />
e te alofa ia mā’ua ma ‘Ana la’ititi?”<br />
Na’o na tete’e limalua e <strong>le</strong> tama<br />
tau’au o <strong>le</strong> teine, pupula sa’o i<br />
mata o ‘Ana, ona tau<strong>tala</strong> <strong>le</strong>mu<br />
<strong>le</strong>a, “’Ana, o itupō faigatā<br />
fa’apenei, fa’aopoopo mai ma <strong>le</strong><br />
malūlū, e lē aogā <strong>le</strong> tagi ma <strong>le</strong><br />
loto vaivai, ae a fai fo’i e lē<br />
mafanafana <strong>le</strong> loto, ua lava ia <strong>le</strong><br />
tino e mafanafana, ma na’o oe<br />
‘Ana ou te maua ai <strong>le</strong>a<br />
mafanafana.<br />
“O lou fai mai mo se avanoa o <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong>talimālō tou te tofāfā ai,”<br />
Ua motu <strong>le</strong> <strong>tala</strong> a Maea, ae tago<br />
i <strong>le</strong> taga o lona pe<strong>le</strong>ue se’i ae<br />
pepa ma fa’aali ia ‘Ana ma fai<br />
atu, “va’ai, o pepa ia o<br />
meatotino o lo’u vaega mai o’u<br />
matua, e aofia ai ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>talimālō<br />
olo’o saini uma ai tā’ua.<br />
O lo’u fa<strong>le</strong> o ‘oe e pu<strong>le</strong>. Soia e<br />
te faia mai na <strong>tala</strong>. O <strong>le</strong> mea sili<br />
ua toe o’o mai si o’u afafine.<br />
“O mea uma nei mo ‘Ana<br />
laititi.”<br />
O <strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> po ua ala ai<br />
Juliana i lo latou ‘āiga i Vaite<strong>le</strong>,<br />
sa momoe ma ‘Ana laititi.<br />
Tafefē, pei e oso i se niu i <strong>le</strong> te’i<br />
a’e, ua <strong>le</strong>ai se pepe, nofo tatā ae<br />
loa, u’u lona moa, tu i luga, ki <strong>le</strong><br />
mōlī, ma su’e solo si ana tama,<br />
e <strong>le</strong>ai se isi. Momo’e i tuāfa<strong>le</strong> i<br />
lana tama teine pe <strong>le</strong>’i sau<br />
avatu ‘Ana laititi, e <strong>le</strong>ai, ona<br />
tagi fa’ataitaio ai lava <strong>le</strong>a, ae afe<br />
atu <strong>le</strong> ta’ava<strong>le</strong> a <strong>le</strong> isi ulugali’i<br />
ma fa’ama<strong>tala</strong>, “E iai <strong>le</strong> lo’o-<br />
matua na la piki atua i luma o<br />
lo latou fa<strong>le</strong>. Fai mai <strong>le</strong> fafine<br />
na tāofi atu la lā’ua ta’ava<strong>le</strong> e<br />
<strong>le</strong> lo’omatua vaivai lava, ona<br />
tu <strong>le</strong>a ua alolofa iai, ona e<br />
va’ai atu e vāivai te<strong>le</strong> <strong>le</strong> tinā,<br />
ae talosaga mai, ou te<br />
malie, se’i o’u aumaia si<br />
ana tama olo’o moe i <strong>le</strong><br />
‘atotui i totonu lo outou<br />
fa<strong>le</strong>.<br />
“O a’u la na ou momo’e atu si’i<br />
mai <strong>le</strong> atotui sa i ulu o lo oulua<br />
ta’inamu a o e moe.<br />
“Fa’apea mā’ua, ai e fia ō i <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong>ma’i, ae <strong>le</strong>ai na talosaga<br />
mai e fia o i <strong>le</strong> malaeva’a<strong>le</strong><strong>le</strong>,<br />
ona ma ō <strong>le</strong>a momoli, ae tu’u<br />
mai ai <strong>le</strong> afifi <strong>le</strong>a, fai mai e<br />
avatu ia te oe. Olo’o momoli<br />
mai fo’i ona alofa ma lana upu,<br />
“Afai ua aga<strong>le</strong>aga Aokuso,<br />
avatu la latou pepe e tausi.”<br />
Se mea a faigatā o <strong>le</strong> alofa<br />
fa’ava<strong>le</strong>a o <strong>le</strong> tinā. E o’o uma<br />
lava i a tatou <strong>le</strong>a lagona, ae<br />
maise ua iloa uiga o si mea. E!<br />
Matuā faigatā.<br />
E <strong>le</strong>’i toe fa’atali Julie, tago ifo<br />
loa ta<strong>tala</strong> <strong>le</strong> afīfī, oi <strong>le</strong> Atua e, ta<br />
fia ola e, o lavalava ia o ‘Ana<br />
la’u pe<strong>le</strong>…..’Ana, ‘Ana,<br />
fa’amo<strong>le</strong>mo<strong>le</strong>, fa’amo<strong>le</strong>mo<strong>le</strong><br />
‘aumai si a’u tama.”<br />
Ua <strong>le</strong> kea lava <strong>le</strong> lo’omatua i<br />
ona lavalava, a ua tagi ta’ava<strong>le</strong>va<strong>le</strong><br />
ma tatu’i lona ulu i <strong>le</strong> pou.<br />
Talofa, ua tafetotoi si ona<br />
muāulu. E tasi <strong>le</strong> mea ua<br />
mautinoa o <strong>le</strong> lo’omatua o <strong>le</strong><br />
‘āiga o ‘Ana, <strong>le</strong>a ua sau ‘ave <strong>le</strong><br />
pepe.<br />
Ua<br />
u’u <strong>le</strong> muāulu o<br />
Julie ma fa’apea, “Lē iloa po o<br />
Te<strong>le</strong>sā, ae <strong>le</strong>ai foi se mea e<br />
to’atama’i ai <strong>le</strong> tama’ita’i ‘auā o<br />
se pepe faigofie, e lē lagona se<br />
<strong>le</strong>o.”<br />
Ua tete’i lava <strong>le</strong> ulugāli’i ma <strong>le</strong><br />
fanau a Julie, i <strong>le</strong> tau o <strong>le</strong> ma’a<br />
i <strong>le</strong> pou, ma ta’ava<strong>le</strong> mai i totonu<br />
o <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>, e mūmū i <strong>le</strong><br />
‘a’asa.<br />
E va’ai atu Julie, e ta’ava<strong>le</strong> atu<br />
ia te ia <strong>le</strong> ma’a ‘a’asa, tatagi loa<br />
ma ona tuli i lalo, ae fa’ato’ese.<br />
Fai atu loa <strong>le</strong> ma’a, tu’u au tagi.<br />
‘Isa, e te toe masae a’e loa o’u<br />
alu atu loa titina oe. A e usita’i<br />
e te manuia ai fo’i ma ‘oe.”<br />
Na’o <strong>le</strong> soso’o o “Ia ua <strong>le</strong><strong>le</strong>i,” a <strong>le</strong><br />
lo’omatua o Julie ma tā’oto ifo<br />
ai lava ua moe, ae ta’ape gūgū<br />
si vaega, ae liu isumu <strong>le</strong> ma’a<br />
‘a’asa ma momo’e loa a’e i <strong>le</strong> pou<br />
ma tilotilo ifo ia Julie ma fa’aeto<br />
ifo lona laulau.<br />
O <strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>a, ua tagi <strong>le</strong>mū<br />
‘Ana i <strong>le</strong> fatafata o Maea, ma ua<br />
pē fo’i <strong>le</strong> savili sa agi, <strong>le</strong>tioa a fai<br />
mai <strong>le</strong> ‘upu, “O <strong>le</strong> tali fi<strong>le</strong>mu e<br />
liliu ‘ese ai <strong>le</strong> ita. O <strong>le</strong> mea sili i<br />
<strong>le</strong> loto o ‘Ana, ua talitonu Peri,<br />
o ‘Ana laitiiti, o la lā tama ma<br />
Maea, ona ia tago atu loa <strong>le</strong>a<br />
fusi mau <strong>le</strong> tama ae vala’au<br />
mai <strong>le</strong> <strong>le</strong>o mai <strong>le</strong> fa’amalama,<br />
“Maea, ma Ana, tausi <strong>le</strong><strong>le</strong>i la<br />
oulua tama, a fai e mana’o ai<br />
Peri, e sili fo’i <strong>le</strong>nā, <strong>le</strong>aga o<br />
oulua, ua lua Atua i tupe, ae<br />
ia lua manatua <strong>le</strong> alofa o<br />
Julie na tausia <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> teine,<br />
ua lua laki ai.”<br />
Na fa’amamulu e Maea <strong>le</strong><br />
teine pei ua li’a. Ua lagona<br />
foi <strong>le</strong> fefete o lona ulu, ona fesili<br />
<strong>le</strong>a, “O ai Julie?”<br />
Tali ‘Ana ma ‘ata’ata, ina ua<br />
savali ese Peri, “O <strong>le</strong> tinā o <strong>le</strong><br />
meaola fo’i <strong>le</strong><strong>le</strong>.” Toe fesili<br />
Maea, “O Aokuso?”<br />
Ua <strong>le</strong> tau<strong>tala</strong> ‘Ana, ae na’o na<br />
lue atu o lona ulu, “I.”<br />
Tago atu loa Maea, u’u <strong>le</strong><br />
lima o ‘Ana ma fa’apea si ona<br />
<strong>le</strong> fiafia, “Ua ou fia tu’ia lava<br />
<strong>le</strong> gutu o si ali’i <strong>le</strong>nā.”<br />
E FAIA PEA.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 19
Tusia: SIMA Nius<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Numera tasi alii Tonga i <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o aafiaga o <strong>le</strong> soifua<br />
maloloina<br />
Ua faamaonia i se suesuega na<br />
faataunuuina e nisi mai <strong>le</strong> Iunivesite o<br />
Aukilani ia <strong>le</strong> numera tasi o alii mai <strong>le</strong><br />
malo o Tonga i <strong>le</strong> taumafa tapaa i totonu<br />
o Niu Sila.<br />
O <strong>le</strong>a suesuega na faia ina ia silafia<br />
tonu ai pe o fea tonu o taoto ai i faamaumauga<br />
tonu tau soifua maloloina mo<br />
tagata Pasefika i Niu Sila.<br />
O <strong>le</strong> faafitauli te<strong>le</strong> o loo tulai mai ona<br />
o loo ta aofai uma tagata mai motu eseese<br />
o <strong>le</strong> Pasefika i totonu o Niu Sila i lalo o <strong>le</strong><br />
igoa Tagata Pasefika. Ae na fia silafia e<br />
<strong>le</strong> au suesue pe faamata e i ai se eseesega<br />
o ni faamaumauga pe afai ae tuu vaevae<br />
i latou nei.<br />
O <strong>le</strong>nei la suesuega ua mautinoa ai e<br />
moni e te<strong>le</strong> <strong>le</strong> eseesega o faamaumauga<br />
pe a tuu eseese.<br />
Na faaalia <strong>le</strong> aoga te<strong>le</strong> o <strong>le</strong>nei suesuega<br />
i <strong>le</strong> lumanai aemaise ai <strong>le</strong> faia o<br />
galuega agai tonu i <strong>le</strong> vaega e manaomia<br />
<strong>le</strong> fesoasoani aemaise ai tagata o atunuu.<br />
Na faaaogaina e <strong>le</strong> au suesue ia faa-<br />
maumauga o tagata Pasefika i Aukilani ma<br />
<strong>le</strong> itu i Matu. E silia i <strong>le</strong> 11,000 i latou na<br />
tagai i ai <strong>le</strong> au suesue mai <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> 35<br />
tausaga agai atu i <strong>le</strong> 74 tausaga. O faamaumauga<br />
nei na amata aoaina mai i <strong>le</strong> 2002.<br />
Na faaalia e i latou nei, e itiiti lava ni faamaumauga<br />
e iloa ia manaoga o tagata Pasefika<br />
i tulaga tau soifua maloloina ona o loo<br />
ua ta aofai uma i <strong>le</strong> faasinomaga e tasi. Ae o<br />
<strong>le</strong> tagai o i latou i faamuamauga nei, ua<br />
mafai ai ona iloa tonu pe o ai tagata e malosi<br />
i <strong>le</strong> tapaa, o ai e maualuga i <strong>le</strong> gasegase o <strong>le</strong><br />
suka, o ai atunuu e maualuluga toto ma isi<br />
gasegase pei o <strong>le</strong> fatu ma ona aafiaga.<br />
O <strong>le</strong> suesuega <strong>le</strong>nei ua iloa ai:<br />
- O tamaitai Niue e 60% <strong>le</strong> faaono tagofia<br />
o <strong>le</strong> tapaa na i loo tamaitai Samoa;<br />
- O <strong>le</strong> 30% o alii Tonga e taumafa tapaa<br />
ma o <strong>le</strong> numera muamua <strong>le</strong>a o tagata Pasefika;<br />
- E na o <strong>le</strong> 10% o tamaitai Tonga e taumafa<br />
tapaa, o <strong>le</strong> numera maualalo <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
Pasefika;<br />
- O tamaitai Tonga ma alii ma tamaitai<br />
Niue e 30% <strong>le</strong> maualuga e faaono maua ai i<br />
<strong>le</strong> gasegase o <strong>le</strong> suka na i loo tagata Samoa;<br />
- O tagata Niue e aupito maualalo <strong>le</strong> numera<br />
o tagata e maua i <strong>le</strong> gasegase o <strong>le</strong> toto<br />
maualuga;<br />
- O tagata Tonga e aupito maualuga<br />
cho<strong>le</strong>strol i o latou toto;<br />
- E silia i <strong>le</strong> 33% o tagata Pasefika e maua<br />
i <strong>le</strong> suka ae aupito maualuga ai <strong>le</strong> numera o<br />
tamaitai na i loo alii;<br />
FUNERAL DIRECTORS<br />
Since 1881...<br />
a continuing<br />
family tradition<br />
- O tamaitai Niue ma Tonga e<br />
maualuga atu <strong>le</strong> maua i <strong>le</strong> gasegase o <strong>le</strong><br />
suka na i loo tamaitai Samoa;<br />
- O tagata Tonga e maualuga <strong>le</strong> vave<br />
maua i <strong>le</strong> gasegase o <strong>le</strong> fatu i totonu o <strong>le</strong><br />
isi 5 tausaga o lumanai.<br />
Na faaalia e i latou na tuufaatasia<br />
<strong>le</strong>nei suesuega, ua mautinoa e <strong>le</strong> tatau<br />
ona ta aofai’ina tagata Pasefika i lalo o<br />
se faasinomaga se tasi i tulaga tau soifua<br />
maloloina.<br />
Pe a afea i tatou i <strong>le</strong> Valaau Paia a lo tatou Tama o i Lagi, e lagona <strong>le</strong> tiga ma <strong>le</strong><br />
matuitui o <strong>le</strong> toesea o se tasi sa pe<strong>le</strong> i <strong>le</strong> mafutaga.<br />
O <strong>le</strong> taua <strong>le</strong>a o la matou tautua ina ia tuu atu o matou tauau tatou te tausoaina<br />
faatasi o outou mafatiaga.<br />
Tasi lava <strong>le</strong> auala fesoasoani o <strong>le</strong> valaau mai ia te i matou ona tuu mai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o <strong>le</strong> avega matou te fesoasoani atu ai. Manatua i taimi uma <strong>le</strong> te<strong>le</strong>foni ma <strong>le</strong><br />
tuatusi o loo tusia i lalo ma faafesootai vave mai loa i soo se taimi e manaomia<br />
ai se fesoasoani i totonu o <strong>le</strong> 24 itula 7 aso o <strong>le</strong> vaiaso.<br />
19 London Street, Christchurch<br />
Te<strong>le</strong>phone: (03) 379 9920<br />
188 Williams Street, Kaiapoi<br />
Te<strong>le</strong>phone: (03) 327 7927<br />
Email: jrhind@funerals.co.nz<br />
A Member of the Funeral Directors Association of New Zealand Inc.<br />
20 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Tusia: SIMA Nius<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Ma<strong>le</strong>pe fola o <strong>le</strong> Ofisa Palota<br />
i <strong>le</strong> mamafa o <strong>le</strong> au faiaga<br />
O <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o <strong>le</strong> atunuu na toe<br />
lolofi atu e resitara i <strong>le</strong> toe aso o <strong>le</strong> resitaraina<br />
o tagata palota <strong>le</strong>a na<br />
mafua ai ona <strong>le</strong> lava e <strong>le</strong> fola o <strong>le</strong> Ofisa<br />
tatali <strong>le</strong> mamafa ma ma<strong>le</strong>pe ai loa.<br />
O loo ua tuuaia e <strong>le</strong> Ofisa Sili o<br />
Faiga Palota o Tanuvasa Isitolo<br />
Lemisio ia <strong>le</strong>a tulaga ma faailoa ai <strong>le</strong><br />
faatuutuu pea o <strong>le</strong> atunuu i <strong>le</strong> toe aso<br />
e faatoa resitara ai.<br />
O <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> sa i ai <strong>le</strong> Ofisa Palota ua<br />
silia i <strong>le</strong> 100 tausaga lona matua ma<br />
o <strong>le</strong> mamafa o <strong>le</strong> silia i <strong>le</strong> 500 tagata<br />
sa i luma i lona faamalumalu <strong>le</strong>a na<br />
ma<strong>le</strong>pe ai <strong>le</strong> fola o <strong>le</strong> pito i luma i <strong>le</strong><br />
Aso Lulu o <strong>le</strong> vaiaso na tea nei.<br />
Na saunoa Tanuvasa i se tasi o<br />
lomiga, ia avea <strong>le</strong>nei faalavelave na<br />
tulai mai e fai ma <strong>le</strong>sona aoga i <strong>le</strong><br />
atunuu e faaaoga <strong>le</strong><strong>le</strong>i avanoa e resitara<br />
ai mo palota ae <strong>le</strong> o <strong>le</strong> tuu i <strong>le</strong> toe<br />
aso.<br />
O mafuaaga nei na faaalia e<br />
Tanuvasa e faaavanoa ai e lona Ofisa<br />
ia <strong>le</strong> au faigaluega e malaga i tua i nuu e<br />
resitara tagata palota tai faalua i <strong>le</strong><br />
tausaga ina ia aua nei toe tuua i <strong>le</strong> toe<br />
taimi.<br />
Na saunoa foi Tanuvasa e talosia ae<br />
ua silafia e <strong>le</strong> atunuu <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o lo latou<br />
taimi faasao e ala i <strong>le</strong> resitara i tua i nuu<br />
na i loo <strong>le</strong> tau malaga mai i <strong>le</strong> Ofisa i Apia.<br />
O <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> <strong>le</strong>a na iai <strong>le</strong> Ofisa Palota sa<br />
fausia i <strong>le</strong> vaitau o pu<strong>le</strong>ga faakolone a Siamani<br />
ma sa faia ni galuega faa<strong>le</strong><strong>le</strong>ia i <strong>le</strong><br />
taimi na ma<strong>le</strong>pe ai <strong>le</strong> fola.<br />
Na faaalia foi e Tanuvasa, e oo atu i <strong>le</strong><br />
100,000 i latou na resitaraina mo <strong>le</strong><br />
palota <strong>le</strong>a e na o <strong>le</strong> 50,000 sa resitara i <strong>le</strong><br />
2006.<br />
Ua tapunia nei <strong>le</strong> resitara mo <strong>le</strong> palota<br />
seia maea <strong>le</strong> palota i <strong>le</strong> tausaga fou. O<br />
tagata uma ua atoa <strong>le</strong> 21 pe atoa foi <strong>le</strong> 21<br />
tausaga ao <strong>le</strong>i faia <strong>le</strong> palota ia Mati o <strong>le</strong><br />
tausaga fou <strong>le</strong>a sa avanoa e resitara.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 21
Tusia: Foga<strong>le</strong><strong>le</strong> Molioo<br />
MAI LAUFANUA O KALAIESETETE<br />
$17 miliona maua i<strong>le</strong><br />
Koneseti i Kalaiesetete<br />
mo <strong>le</strong> mafuie<br />
O <strong>le</strong> aso Toona’i 24 o Oketopa i<br />
<strong>le</strong> afa o <strong>le</strong> sefulutasi i <strong>le</strong> taeao, na<br />
fa’ataunu’uina ai se koneseti te<strong>le</strong><br />
lava i totonu o Hag<strong>le</strong>y Park sa<br />
fa’aigoaina o <strong>le</strong> (BAND TO-<br />
GETHER), ma na auai foi <strong>le</strong> alii<br />
Pa<strong>le</strong>mia <strong>le</strong> susuga ia John Key. Na<br />
fa’atautaia <strong>le</strong>a fa’afiafiaga e <strong>le</strong><br />
Christchurch City Council. O <strong>le</strong>nei<br />
koneseti na tu’u fa’atasia ai <strong>le</strong> te<strong>le</strong><br />
o faaili, atoa ai ma <strong>le</strong> ‘au fa’afiafia<br />
lauiloa, fa’atasi ai ma <strong>le</strong> ‘au pepese,<br />
oi latou ua ta<strong>le</strong>nia i so’o se fa’afiafiaga.<br />
O <strong>le</strong> koneseti lava sa saunia e<br />
i latou e fa’apitoa lava mo tagata<br />
uma o Kalaiesetete, o <strong>le</strong> autū o<br />
<strong>le</strong>nei fa’amoemoe, ina ia fa’afiafiaina<br />
loto ma mafaufau o si o tatou<br />
a’ai nei talu ai <strong>le</strong> mafui’e na fa’a<strong>le</strong>againa<br />
ai <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o aiga, o auala aemaise<br />
lava totonu o <strong>le</strong> taulaga, ma<br />
nisi nofoaga i tua atu.<br />
E <strong>le</strong>ai se totogi e te ulufa<strong>le</strong> ai, e<br />
ulu fua uma tagata (free entrance)<br />
e o’o lava fo’i i pasi (Buses) na<br />
saunia fa’apitoa lava e <strong>le</strong> AMI latou<br />
te aumaia <strong>le</strong> mamalu o i latou o ē o<br />
lo’o nonofo tau mamao mai ma<br />
Kalaiesetete (Rural Canterbury<br />
Area)<br />
O se aso matagofie te<strong>le</strong>, o <strong>le</strong><br />
susulu manaia o <strong>le</strong> la na tafia ‘ese<br />
ai <strong>le</strong> savili malulu, sa maitauina i<br />
<strong>le</strong>a aso <strong>le</strong> lolofi mai o <strong>le</strong> to’ate<strong>le</strong> o<br />
matua ma fanau, e o’o lava i nai<br />
tamā ma tinā matutua, sa va’aia <strong>le</strong><br />
sagisagi fiafia ona ua maua <strong>le</strong>nei<br />
avanoa e tafafao ai ma nai a latou<br />
grandchildren.<br />
O se koneseti na sili lona fa’atinoina,<br />
ona o <strong>le</strong> <strong>le</strong>ai ose vaega o <strong>le</strong><br />
paka (park) na avanoa, na fa’atu-<br />
O nisi ia o au faafiafia sa auai i <strong>le</strong>nei aso sili ona te<strong>le</strong> lona taua mo tagata uma o Kalaiesetete.Sa <strong>le</strong><br />
mafai foi ona malolo ai <strong>le</strong> taumafai atu o nai alo ma fanau laiti mo so latou foi sao.<br />
mulia i <strong>le</strong> to’ate<strong>le</strong> o tagata, sa fa’apea<br />
se <strong>tala</strong>, o se free koneseti muamua<br />
<strong>le</strong>nei ua mafai ona ‘ausia sona aofaiga<br />
ma <strong>le</strong> selau luasefulu afe (120,000) i<br />
latou na ‘auai, pe ‘a fa’atusatusa i <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o free concert ua mavae atu.<br />
O <strong>le</strong> susuga ia Simon Barnett ma<br />
Jason Gunn, e pei o i laua ia sa fai ma<br />
ta’ita’i o <strong>le</strong>a aso. O i latou sa fa’afiafia<br />
e aofia ai King Kapisi ma Teremoana<br />
Rap<strong>le</strong>y, Dame Malvina Major, Dane<br />
Rumb<strong>le</strong>, Nathan King, Clap Clap Riot,<br />
Dinah Lee, Barry Sauners and the<br />
Eastern Lindon Puffin Dukes, Anika<br />
Moa, Swarm Dance Group, Midnight<br />
Youth, The Fee<strong>le</strong>rs, The Bats,<br />
ma <strong>le</strong> to’ate<strong>le</strong> o isi ‘aufaaili na fa’afiafia,<br />
ae <strong>le</strong> gata i <strong>le</strong>a, a’o <strong>le</strong> fa’afiafiaga<br />
maoa’e a <strong>le</strong> susuga ia Maurice<br />
Gray mai Kaitahu ma <strong>le</strong> Kapa<br />
Haka Group, na matua’i va’aia <strong>le</strong><br />
matagofie o la latou tapenaga.<br />
Sa <strong>le</strong>’i tu’u māmāina fo’i e <strong>le</strong><br />
susuga i <strong>le</strong> Pu<strong>le</strong>nu’u ia Bob Parker<br />
ma lana ‘au fa’aili (Band) ina ua<br />
fa’atino <strong>le</strong> ta<strong>le</strong>ni a Bob Parker, o ia<br />
<strong>le</strong>a sa <strong>le</strong>ad guitar i <strong>le</strong> fa’aili, ia e<br />
‘ese’ese lava ta<strong>le</strong>ni e foa’i e <strong>le</strong> Atua i<br />
<strong>le</strong> tagata, o <strong>le</strong> mea sili ona tāua o <strong>le</strong><br />
fa’aaoga ae ‘aua <strong>le</strong> nānāina.<br />
Na saunia fo’i e <strong>le</strong> AMI se free B B<br />
Q o vai taumafa, fa’atasi ai ma <strong>le</strong><br />
tufaina o sun lotion, auā o se aso<br />
‘ese <strong>le</strong> susulu malosi o <strong>le</strong> la. Sa<br />
saunia fo’i e <strong>le</strong> Vodafone ni (activities)<br />
ta’aloga mo tamaiti fa’atasi ai<br />
ma <strong>le</strong> pu’eina o ata.<br />
Ina ua tau fa’ai’ui’u <strong>le</strong> aso, sa<br />
fa’atei’a <strong>le</strong> aofia ina ua fa’alauiloa<br />
mai se tupe na maua i <strong>le</strong>a aso, o<br />
lona tu’ufa’atasiga e ova ma <strong>le</strong> sefulu<br />
fitu miliona ($17,000,000. O<br />
<strong>le</strong>nei tupe o <strong>le</strong>’a fa’aaogaina mo<br />
tagata uma o Kalaiesetete na<br />
fa’a<strong>le</strong>againa o latou aiga ona o <strong>le</strong><br />
mafui’e<br />
Ia na molimauina fo’i <strong>le</strong>nei<br />
fa’amoemoe e <strong>le</strong> sui o <strong>le</strong> tatou<br />
Nusipepa Le Manamea Samoa sa<br />
fa’apea ona ‘auai atu i ai. Tatou<br />
talosia ia <strong>le</strong> alofa ma <strong>le</strong> aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i o <strong>le</strong><br />
Atua, ina ia ‘ave’ave o’o pea lona<br />
alofa isi o tatou a’ai nei, ma ia saga<br />
fa’amafanafana atu pea i loto o i<br />
latou o lo’o maua pea i <strong>le</strong> popo<strong>le</strong><br />
ona o nei fa’alavelave fa’a<strong>le</strong> natural.<br />
22 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
O Taliga o<strong>le</strong> Toeaina o Fiailoa<br />
Malo <strong>le</strong> soifua maua ma <strong>le</strong> lagi<br />
mama i <strong>le</strong>nei foi vaiaso. O <strong>le</strong> agaga<br />
fiafia ona ua maua foi <strong>le</strong>nei avanoa<br />
matagofie e tatou te toe feiloai ai.<br />
Ae alo maia i la tatou evaga i <strong>le</strong>nei<br />
vaiaso ma<strong>le</strong> Toeaina o Fiailoa.<br />
Faama<strong>tala</strong> ma <strong>le</strong> ata <strong>le</strong> isi alii mai<br />
Leone Amerika Samoa i <strong>le</strong> latou<br />
malaga na alu i Hawaii i <strong>le</strong> maliu o<br />
<strong>le</strong> isi loomatua o <strong>le</strong> latou aiga. Fai<br />
mai la <strong>le</strong> tamalii <strong>le</strong>a, na latou o<br />
faatasi ma <strong>le</strong> isi toeaina o <strong>le</strong> latou<br />
aiga mai Sa<strong>le</strong>imoa e fai <strong>le</strong> aso o <strong>le</strong><br />
loomatua i Hawaii. O <strong>le</strong> mea malie,<br />
e <strong>le</strong>i amataina <strong>le</strong> aso o <strong>le</strong> loomatua<br />
ae fealuai solo <strong>le</strong> toeaina mai Upolu<br />
e saili se fualaau ua oso lona ulu.<br />
Fai mai na tago <strong>le</strong> isi alii o <strong>le</strong> aiga<br />
ua loa tausaga o i Hawaii ua ave <strong>le</strong><br />
tamai fualaau i si toeaina ma fai i<br />
ai e inu o <strong>le</strong> fualaau o <strong>le</strong> ulu. Na<br />
uma loa ona inu <strong>le</strong> fualaau o loa i<br />
<strong>le</strong> fa<strong>le</strong>sa i <strong>le</strong> lotu o toe sauniga o <strong>le</strong><br />
loomatua. Fai mai <strong>le</strong> uo <strong>le</strong>a a Fiailoa,<br />
e fai <strong>le</strong> lauga a <strong>le</strong> faifeau ae o<br />
latou vaaia <strong>le</strong> toeaina ua amata<br />
ona autilo solo. Migoi ifo ma tosotoso<br />
<strong>le</strong> ie. Tago atu i <strong>le</strong> ato o lana<br />
Tusi Paia sa uu ua tuu i luga o vae.<br />
Migoi ifo i<strong>le</strong> isi itu ma peiseai o se<br />
tagata ua saofai i luga o se<br />
faamoega loata poo ni akalava, ae<br />
o <strong>le</strong> ulu latou e <strong>le</strong> malolo <strong>le</strong> migoi<br />
solo. Na eueu ifo e <strong>le</strong> alii Hawaii <strong>le</strong><br />
uo a Fiailoa ma fai iai, Ua amaka<br />
oga aoga <strong>le</strong> fualaau ia Unc<strong>le</strong>. Na<br />
ona uma lava o <strong>le</strong> lotu, alu ifo lava<br />
<strong>le</strong> toeaina pa ma lona <strong>le</strong> malie i <strong>le</strong><br />
aualii ia. Fai mai <strong>le</strong> toeaina, So<strong>le</strong> o<br />
<strong>le</strong> a <strong>le</strong>gei fualaau ga kou aumai ia<br />
au ua amaka ai oga ese ou faalogoga.<br />
Na toe faama<strong>tala</strong> ata <strong>le</strong><br />
toeaina i <strong>le</strong> aualii e faapea, Na ia<br />
faalogoina <strong>le</strong> pei e mama atoa lona<br />
tino. O <strong>le</strong> taimi la na tau ai lana<br />
vaai i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua o <strong>le</strong> faafeagaiga na<br />
pei ai o ni ufi e tutupu i ona tino <strong>le</strong><br />
mapue ane o ona uiga faasolofanua<br />
tutuu <strong>le</strong>a na mafua ai ona femeeiai<br />
solo. Na uma <strong>le</strong> maliu ae sau <strong>le</strong><br />
toeaina i Samoa ma <strong>le</strong> taga<br />
fualaau, fai mai ua lava lava lona<br />
oso <strong>le</strong>a e faamalie ai <strong>le</strong> faamuli a <strong>le</strong><br />
tina o <strong>le</strong> aiga. Ia kailo i ai se poo a<br />
ga fualaau kai maua ifo ai se isi i <strong>le</strong><br />
malae vaa<strong>le</strong><strong>le</strong> e gi kaifau sosogi.<br />
Faama<strong>tala</strong> <strong>le</strong> isi tamaitai e nofo i <strong>le</strong><br />
Atu A<strong>le</strong>ipata i <strong>le</strong> isi fafine o <strong>le</strong> latou<br />
aiga ua maua i <strong>le</strong> gasegase pei e ulufia<br />
i ni temoni. Ai o aga a <strong>le</strong> fafine <strong>le</strong>a ua<br />
<strong>le</strong> ese ma se temoni ua liu tino tagata.<br />
E fealuai solo i vaeluapo i tua fa<strong>le</strong> o<br />
aiga ma ua avea <strong>le</strong>a ma itu ua<br />
faapopo<strong>le</strong>ina ai<br />
<strong>le</strong> toate<strong>le</strong>. O <strong>le</strong><br />
mea malie la<br />
na fai mai ai <strong>le</strong><br />
uo <strong>le</strong>a a Fiailoa,<br />
so<strong>le</strong> se ua<br />
sili aku lo ka<br />
fefe i <strong>le</strong> fafige<br />
<strong>le</strong>a ga i loo <strong>le</strong><br />
tsunami. Ia<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i pe a o se<br />
g a s e g a s e<br />
temoni ae <strong>le</strong>aga<br />
o se auala a <strong>le</strong>a<br />
foi fafine e toe<br />
sue ai se isi<br />
toalua fou.<br />
Maua <strong>le</strong><strong>le</strong>i i <strong>le</strong> mea<br />
pue ata alu mamao a <strong>le</strong><br />
Toeaina o Fiailoa ia <strong>le</strong> faa<strong>tala</strong>noaga<br />
a <strong>le</strong> alii faasalalau o<br />
John Campell o Niu Sila ma nisi o<br />
tamalii i <strong>le</strong> Atu A<strong>le</strong>ipata ao i ai i Samoa<br />
i nai vaiaso ua tuanai. Ia o <strong>tala</strong> a nei<br />
tamalii na fai ua na o <strong>le</strong> tau <strong>le</strong>againa<br />
ai lava o <strong>le</strong> malo o Samoa. Ae o <strong>le</strong> mea<br />
malie, o <strong>le</strong> tasi o tama matua <strong>le</strong>a na<br />
faa<strong>tala</strong>noa mai e <strong>le</strong> TV sa aafia i ni nai<br />
faiga taufaasese i <strong>le</strong> taimi na tufa ai<br />
meaalofa o <strong>le</strong> galulolo. Ai na ave i ai se<br />
tane vai e faaaoga e i latou ma nisi aiga<br />
se toa tolu ae manao ai <strong>le</strong> toeaina e tuu<br />
ma ia <strong>le</strong> tane. Ai la o <strong>le</strong> toe alu atu o <strong>le</strong><br />
isi tufaga tane vai ae toe alu ifo ai foi<br />
manao i se isi tane ma faasao ai loa e<br />
<strong>le</strong> Ofisa o Fesoasoani. O ituaiga tagata<br />
piopio faapea e soona fai lava a latou<br />
faama<strong>tala</strong>ga tuulafoai aua foi o la e <strong>le</strong><br />
fiafia i <strong>le</strong> malo i <strong>le</strong> faasaoina o lana<br />
tamai manaomea <strong>le</strong>a na fai.<br />
E <strong>le</strong>iloa e Fiailoa pe moni <strong>le</strong> fafine <strong>le</strong>a<br />
e latou te tuaoi ua <strong>le</strong>va ona oti lana<br />
tane e uiga i ni faaaliga o ia vaaia ma<br />
tutupu ia te ia. O <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o aoauli e faalogoina<br />
ai e Fiailoa <strong>le</strong> faufauee o <strong>le</strong>nei<br />
fafine nofo toatasi e peiseai o i ai ni<br />
faaulugalii o faia i lona fa<strong>le</strong>. Na asiasi<br />
i ai <strong>le</strong> Toeaina e fesiligia si fafine pe<br />
manaomia se fesoasoani. Na faama<strong>tala</strong><br />
<strong>le</strong> tina ia Fiailoa, e sao o ia <strong>le</strong>a e faufauee<br />
mai i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o aso ma e sao foi o<br />
feusuaiga (tulou) la e fai. Fai mai <strong>le</strong><br />
tina, o lona<br />
toalua <strong>le</strong>a ua<br />
10 tausaga talu<br />
ona maliu <strong>le</strong>a e<br />
sau ia te ia i <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o aoauli ma<br />
fai <strong>le</strong> faaulugalii.<br />
E <strong>le</strong>ai ma<br />
se fefe o <strong>le</strong> tina<br />
i lana faama<strong>tala</strong>ga<br />
ma na ia<br />
tau foi i <strong>le</strong><br />
toeaina ua<br />
malie lava e<br />
nofo toatasi<br />
pea i<br />
lona olaga<br />
ona o <strong>le</strong>a e mautinoa o loo ua<br />
la toe faatasi ma si ona toalua. Na tau<br />
lia <strong>le</strong> tino o Fiailoa i <strong>le</strong>a faama<strong>tala</strong>ga a<br />
<strong>le</strong> fafine ma na vave alu ese ai. O <strong>le</strong> isi<br />
la aoauli na toe faalogoina ai foi e <strong>le</strong><br />
toeaina <strong>le</strong> manuo a <strong>le</strong> fafine ma tolotolo<br />
ai loa i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> ma mata autilotilo i <strong>le</strong><br />
potu. So<strong>le</strong> e sao lava <strong>le</strong> fafine. Na vaaia<br />
e Fiailoa tulaga uma o tulai mai i <strong>le</strong><br />
fafine ae <strong>le</strong>ai se isi o ona iloa atu. Na<br />
<strong>le</strong>i toe fia matamata <strong>le</strong> toeaina ae oso<br />
loa i <strong>le</strong> atoa ua fefe. E <strong>le</strong>i toe <strong>tala</strong>noa<br />
Fiailoa i <strong>le</strong> fafine <strong>le</strong>a e oo mai i <strong>le</strong> aso.<br />
O <strong>le</strong> mea malie, ona o<strong>le</strong> ofo o <strong>le</strong> toeaina<br />
ona o <strong>le</strong>a faatoa ona iloaina nei <strong>le</strong> amio<br />
<strong>le</strong>aga o mea nei o aitu so<strong>le</strong>. Ia faaeteete<br />
laia nei lavea se isi i se Aitu.<br />
Musu <strong>le</strong> isi fafine e toe alu atu lona<br />
toalua i <strong>le</strong> au tau apu i Niu Sila ina ua<br />
iloa e <strong>le</strong> fafine <strong>le</strong> faanunumi a lana<br />
tama na fai ao i ai i <strong>le</strong> tausaga na tea<br />
nei e tau <strong>le</strong> fua o <strong>le</strong> apu. Fai mai ai ua<br />
iloa e <strong>le</strong> fafine o <strong>le</strong> umi lava na i ai lona<br />
toalua i Niu Sila i <strong>le</strong> tausaga na tea<br />
nei, o <strong>le</strong> umi foi <strong>le</strong>na o nonofo ma <strong>le</strong> isi<br />
fafine i <strong>le</strong> aai na tau apu ai. Ai la e toe<br />
Any<br />
Cancer,<br />
Any<br />
question<br />
foi mai si alii i Samoa ina ua amata<br />
<strong>le</strong> tau malulu, ae o <strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>na ua<br />
amata ona totogo fua o <strong>le</strong> la tamai<br />
apu ma lana teine Niu Sila na toto.<br />
Ai o se mea faiaina <strong>le</strong> iloa ifo e <strong>le</strong><br />
fafine <strong>le</strong> <strong>tala</strong> e uiga i <strong>le</strong> apu la ua ola<br />
i Niu Sila ma taofi ai loa semanu o<br />
<strong>le</strong> taimi mulimuli <strong>le</strong>na e toe feiloai<br />
ai ma <strong>le</strong> tama o lana fanau. Lona<br />
uiga e sao atu loa <strong>le</strong> ula <strong>le</strong>a nonofo<br />
loa ma <strong>le</strong> fafine Kiwi la ua fanau <strong>le</strong><br />
la pepe na maua i <strong>le</strong> tauina o apu.<br />
Ia e sao foi si tamaloa, ia o ai lava o<br />
<strong>le</strong> a lava tatali <strong>le</strong> umi e motusia ai<br />
<strong>le</strong> mafutaga ma <strong>le</strong> fafine. Ua tatau<br />
foi ona vaai <strong>le</strong> Malo e aua <strong>le</strong> toe<br />
aveina ni tagata ua fai ni toalua ma<br />
fanau e tau apu aua e na o <strong>le</strong> mea e<br />
maua ai.<br />
Tei <strong>le</strong> isi toeaina i Mage<strong>le</strong> ua tuitui<br />
atu <strong>le</strong> tagata i lona faitotoa. Na<br />
ta<strong>tala</strong> ifo i ai ae fesili atu <strong>le</strong> alii i<br />
<strong>le</strong> igoa o <strong>le</strong> toeaina. Na fai iai <strong>le</strong><br />
toeaina o ia <strong>le</strong>a ma fesili pe e i ai<br />
se mea na alu atu ai. Na faamalie<br />
ifo <strong>le</strong> alii o ia <strong>le</strong>a na vili atu lona uso<br />
i Samoa e alu atu e logo atu ia te ia<br />
pe mafai ona totogi mai <strong>le</strong> ai<strong>tala</strong>fu<br />
a lona toalua <strong>le</strong>a e fai i <strong>le</strong> latou fa<strong>le</strong>oloa<br />
i Samoa ona ua atoa <strong>le</strong> tolu<br />
masina e <strong>le</strong>i totogia ae ua la<strong>tala</strong>ta i<br />
<strong>le</strong> $800. Na tei <strong>le</strong> toeaina ma ia<br />
faailoa i <strong>le</strong> tamaloa <strong>le</strong>a, e alu e vili<br />
lona uso e <strong>le</strong> totogia e ia se ai<strong>tala</strong>fu<br />
ona ua <strong>le</strong>va e <strong>le</strong>i toe nonofo ma <strong>le</strong><br />
fafine <strong>le</strong>na. O <strong>le</strong> mea malie i <strong>le</strong><br />
fafine <strong>le</strong>a, o <strong>le</strong>a lava e nofo i Samoa<br />
nei ma <strong>tala</strong>i solo o loo nonofo lava<br />
ma <strong>le</strong> toeaina <strong>le</strong>a. Ae o <strong>le</strong> ai<strong>tala</strong>fu<br />
<strong>le</strong>a e fai e na o pia lava o a latou fiafia<br />
ma isi ana uo e fai i lona fa<strong>le</strong> <strong>le</strong>a<br />
e aumai i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>oloa ma <strong>le</strong> faaupuga<br />
e uma lafo mai e lona toalua <strong>le</strong> tupe<br />
e totogi ai <strong>le</strong> ai<strong>tala</strong>fu. O <strong>le</strong>a la ua<br />
soona tuitui ai fua e <strong>le</strong>a alii i Mage<strong>le</strong><br />
<strong>le</strong> fa<strong>le</strong> o si toeaina <strong>le</strong>a na semanu e<br />
vili ai ma <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o ona o <strong>le</strong> ita te<strong>le</strong> o <strong>le</strong><br />
toeaina.<br />
Ia o la tatou evaga <strong>le</strong>na o <strong>le</strong>nei vaiaso.<br />
Toe maua se feiloaiga i <strong>le</strong> vaiaso<br />
fou. Alofa atu ma faifai lamu <strong>le</strong><br />
vaiaso. Soifua!!<br />
0800<br />
CANCER<br />
(0800 226 237)<br />
Cancer Information<br />
HELPLINE<br />
Cancer Society of New Zealand Canterbury West Coast Division,<br />
246 Manchester Street, Christchurch<br />
<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 23
Tusia: SIMA Nius<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Faatulaga femalagaiga a <strong>le</strong><br />
MV Lady Naomi i <strong>le</strong> va o<br />
Satitoa ma Tutuila<br />
Ua faamaonia e <strong>le</strong> Kapeneta <strong>le</strong><br />
tau ma totogi fuafuaina o pasese<br />
ma uta ua faatulagaina mo auaunaga<br />
a <strong>le</strong> MV Lady Naomi mo ana<br />
femalagaiga i <strong>le</strong> va o Satitoa ma<br />
Amerika Samoa, <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> a toe amatalia<br />
i <strong>le</strong> Aso Tofi, 11 o Novema<br />
2010.<br />
Ua fuafua e tuua e <strong>le</strong> MV Lady<br />
Naomi <strong>le</strong> uafu i A<strong>le</strong>ipata i <strong>le</strong> itula<br />
e sefulu i <strong>le</strong> taeao (10:00am) o Aso<br />
Tofi a e toe taliu mai i <strong>le</strong> itula e iva<br />
i <strong>le</strong> taeao (9:00 am) o Aso Farai<strong>le</strong> o<br />
vaiaso ta’itasi.<br />
Ua tapena foi e <strong>le</strong> Faalapotopotoga<br />
o Va’a se pasi e malaga faapitoa<br />
mai Apia mo A<strong>le</strong>ipata mo <strong>le</strong><br />
mamalu o <strong>le</strong> pasese e manaomia<br />
<strong>le</strong>a auaunaga. O <strong>le</strong> a tuua e <strong>le</strong>a<br />
pasi <strong>le</strong> Ofisa Autu o <strong>le</strong> Faalapotopotoga<br />
i Matautu-tai i <strong>le</strong> itula e<br />
fitu i <strong>le</strong> taeao (7:00am).<br />
O <strong>le</strong> sefulu ma <strong>le</strong> lua i <strong>le</strong> aoauli o<br />
Aso Lulu (12:00pm) a o lumanai <strong>le</strong> Aso<br />
Tofi e malaga ai <strong>le</strong> Va’a e faagata ai <strong>le</strong><br />
talia e <strong>le</strong> Faalapotopotoga o Va’a i<br />
Matautu-tai o soo se faamomoli e avatu<br />
mo Amerika Samoa. O <strong>le</strong> a mafai ona<br />
faia e <strong>le</strong> aufaigaluega o <strong>le</strong> Faalapotopotoga<br />
o Va’a pepa uma e moomia mo <strong>le</strong><br />
aveina o faamomoli. O <strong>le</strong> faamoemoe<br />
maualuga ia faafaigofie tulaga uma o<br />
feutagaiga mo <strong>le</strong> mamalu o <strong>le</strong> atunuu.<br />
O ulua’i Faigamalaga Faatosina a<br />
<strong>le</strong> MV Lady Naomi o <strong>le</strong> a faia ai ni Pasese<br />
Faameaalofa mo <strong>le</strong> masina o<br />
Novema mai A<strong>le</strong>ipata-Pago Pago-<br />
A<strong>le</strong>ipata.<br />
Soo se vaega e aofia ai potu poo nofoa:<br />
- Tagata Matutua $100.00<br />
- Tamaiti 2 – 12 Tausaga $60.00<br />
- Pepe $20.00<br />
Totogi Masani o Faigamalaga Faavaomalo<br />
Totogi Masani mo Faigamalaga i<br />
<strong>le</strong> va o A<strong>le</strong>ipata-Pago Pago-A<strong>le</strong>ipata<br />
Soo se vaega o <strong>le</strong> Va’a e aofia ai<br />
potu poo nofoa:<br />
- Tagata Matutua $120.00<br />
- Tamaiti 2 – 12 Tausaga $75.00<br />
- Pepe $35.00<br />
Totogi Masani o Faigamalaga i <strong>le</strong><br />
va o Pago Pago-A<strong>le</strong>ipata-Pago Pago<br />
Soo se vaega o la Va’a e aofia ai potu<br />
ma nofoa:<br />
- Tagata Matutua USD$65.00<br />
- Tamaiti (2-12 Tausaga) USD$40.00<br />
- Pepe USD$20.00<br />
24 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Faasausauga i <strong>le</strong> Magalafu i Amerikana<br />
Tusia: LMS Fono Mata'afa<br />
Ua maea ona Resi<strong>tala</strong>ina<br />
Le Manamea Samoa I <strong>le</strong><br />
malo te<strong>le</strong> o Amerika<br />
I <strong>le</strong> mau faatoeaina, a fetaui <strong>le</strong><br />
ao ma <strong>le</strong> mauga ua timu, a fetaui <strong>le</strong><br />
timu ma <strong>le</strong> ao ua emo <strong>le</strong> uila.<br />
Aisea? Aua e <strong>le</strong>ai se mea e<br />
tupu fua; e mafua ona ua agi<br />
salulululu <strong>le</strong> matagi. O <strong>le</strong> oo<br />
mai o<strong>le</strong> auaunaga a <strong>le</strong> tatou<br />
nusipepa Le Manamea<br />
Samoa i Amerika, e <strong>le</strong>’o se<br />
mataupu faigofie. Ae faaafetaia<br />
<strong>le</strong> aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i o<strong>le</strong> Atua ua ia<br />
faia pea o mea <strong>le</strong><strong>le</strong>i mo tatou<br />
lana fanau tapuai. Ua talia<br />
tatalo faiao faipo, ua mafai<br />
ona oo mai Le Manamea<br />
Samoa mai Niu Sila ma<br />
Ausetalia i Amerika.<br />
O <strong>le</strong> faamoemoe ua<br />
taunuu o <strong>le</strong> laau <strong>le</strong>a o<strong>le</strong> soifua pei<br />
o<strong>le</strong> la a <strong>le</strong> tupu o Solomona. O<strong>le</strong> aso<br />
20 o Oketopa, na maea ai ona resi<strong>tala</strong>ina<br />
faa-<strong>le</strong>tulafono <strong>le</strong> Le Manamea<br />
Samoa i totonu o e<strong>le</strong>e<strong>le</strong> ma<br />
laufanua o Amerika. O lona uiga na<br />
maea ona tapena faafafine toaga<br />
ala o<strong>le</strong> tulafono:<br />
tulaga o<br />
resi<strong>tala</strong>, pepa<br />
o tulafono o<br />
lafoga [Inland<br />
Revenue - tax<br />
code, i totonu<br />
o Hawaii,<br />
Utah, Nevada<br />
ma California<br />
ae maise foi <strong>le</strong><br />
malo te<strong>le</strong> –<br />
Federal Government<br />
]<br />
Ua tusi aao<br />
foi <strong>le</strong> afioga i<strong>le</strong><br />
faatonu sili, <strong>le</strong><br />
afioga ia Sul<br />
u s u -<br />
l u m a i v a s a<br />
Leituala Aiva<br />
II e avea ai<br />
lo’u nei<br />
faatauvaa, ma<br />
faatonu o<strong>le</strong> Le<br />
M a n a m e a<br />
Samoa a<br />
Amerika. I<br />
<strong>le</strong>nei itu aso,<br />
vatu lou lagi<br />
folau ma lou<br />
lagi tau, ou te<br />
vai-sausauina<br />
lo outou paia<br />
ma mamalu<br />
f a a l u p e<br />
Samoa. E ia<br />
te a’u <strong>le</strong> ava<br />
ma <strong>le</strong> migao e<br />
tatau ai ou te faatalofa atu ai. Na o<br />
ona ou olomatau atu, o maia tatou<br />
pasoa ma sisiva i luma o<strong>le</strong> Atua<br />
O lona uiga na<br />
maea ona tapena<br />
faafafine toaga ala<br />
o<strong>le</strong> tulafono:<br />
tulaga o resi<strong>tala</strong>,<br />
pepa o tulafono o<br />
lafoga [Inland<br />
Revenue - tax code,<br />
i totonu o Hawaii,<br />
Utah, Nevada ma<br />
California ae<br />
maise foi <strong>le</strong> malo<br />
te<strong>le</strong> – Federal<br />
Government ]<br />
aua ua tatau ma onomea ona ave <strong>le</strong><br />
faapolo ma <strong>le</strong> faasagi ia te Ia ina ua <strong>le</strong><br />
moe i <strong>le</strong> efu <strong>le</strong> soifua ma <strong>le</strong> ola, pe to’a<br />
<strong>le</strong> tai; aua o <strong>le</strong>a ua tatou fetapai i <strong>le</strong> lagima<br />
ae <strong>le</strong>o vailupe saa.<br />
Na malaga faapitoa mai <strong>le</strong> susuga i<br />
<strong>le</strong> alii pu<strong>le</strong>, <strong>le</strong> afioga ia Sulusulumaivasa<br />
i Amerika ma faapea ona<br />
tauosi feagaiga ua tatau ma onomea.<br />
Ona o a’u sa tau fono ma tau valaau<br />
atu i Niu Sila ma<br />
A u s e t a l i a ,<br />
faamo<strong>le</strong>mo<strong>le</strong> e<br />
manaomia e<br />
Amerika lau<br />
auaunaga. Aisea?<br />
Aua fo’i “E mafai<br />
ona matou o ese<br />
mai Samoa ae <strong>le</strong><br />
mafai ona aveese<br />
Samoa mai a<br />
matou i Amerika”<br />
o <strong>le</strong> saunoaga <strong>le</strong>a<br />
a Fetulima<br />
Tamasese.<br />
Ne’i faafagogo<br />
tagiao <strong>le</strong> taua pea<br />
e <strong>le</strong>ai ni nusipepa<br />
Samoa i<br />
Amerika. Lenei<br />
la ua ‘emo <strong>le</strong> uila<br />
la<strong>le</strong><strong>le</strong>i, avatu <strong>le</strong><br />
faamalo i <strong>le</strong><br />
pu<strong>le</strong>ga a <strong>le</strong> Le<br />
M a n a m e a<br />
Samoa. Faafetai<br />
manatu ifo faafetai<br />
manatu mai.<br />
Malo <strong>le</strong> fai uso,<br />
malo <strong>le</strong> tauatai. E<br />
ui lava ua iai<br />
tatou fesootaiga i<br />
upega tafailagi<br />
ma galu galu o<br />
itaneti, ae tasi ae<br />
afe <strong>le</strong> faitau I la<br />
tatou nusipepa<br />
ua tusia i lau<br />
lava gagana. E<br />
usiusi faavaa savili lota pu<strong>le</strong> faitalia, i<br />
<strong>tala</strong> faasolo, <strong>tala</strong> fou mai Samoa ae<br />
tainane maluapapapa o itulau o feoi o<br />
<strong>le</strong> <strong>tala</strong><strong>le</strong><strong>le</strong>i, <strong>le</strong> nofoafaafeagaiga aua<br />
Lana upu folafola.<br />
O <strong>le</strong> resi<strong>tala</strong>ina o la tatou nusipepa<br />
Le Manamea Samoa USA i Amerika,<br />
ua liutino ai muagagana a taitai au a<br />
Farao, “e <strong>le</strong>i fausia Roma i se aso e<br />
tasi” Ua uiga tutusa foi <strong>le</strong>a molimau<br />
ma <strong>le</strong> alagaupu a o tatou aiga ma<br />
uso mai Saina, “soo se malaga e puupuu<br />
pe umi, e amata lava i <strong>le</strong><br />
laa e tasi. I <strong>le</strong> ma <strong>le</strong>a, ua faapaolo<br />
mai aao o<strong>le</strong> Mataisau,<br />
ua ia saunia auala alofa mo<br />
lana fanau. Lenei la ua tau lau<br />
o<strong>le</strong> faamoemoe ua iai se<br />
nusipepa Samoa i totonu o<br />
Amerika, alo maia. O <strong>le</strong><br />
a pati ma po <strong>le</strong> tatou auaunaga<br />
ae alo e te faane’ene’e, e<br />
te saasaa, ma e siva taupati i<br />
au taga malie. Faamanatu atu<br />
- e <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong> siva tauagafau, e te<br />
siva foi i<strong>le</strong> mafaufau.<br />
Child care<br />
centre designers<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Freephone 0800 527 337<br />
or visit www.las.co.nz<br />
<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 25
Faasausauga i <strong>le</strong> Magalafu i Amerikana<br />
Tusia: LMS Fono Mata'afa / Lavea Lotonuu Lavea<br />
Fa‘ita e te afio mai i Utah<br />
Ua maui atu auma na fati sisina<br />
ma fetafea’iina faa auau o <strong>le</strong> tai i <strong>le</strong>nei<br />
afioaga ma <strong>le</strong> setete o Utah talu ai ua<br />
<strong>le</strong> taunuu <strong>le</strong> malaga mai malaga<br />
faatupu a lana Afioga i <strong>le</strong> Ao Mamalu<br />
o Samoa, Tuiatua Tupua Tamasese<br />
Efi, pei ona fuafuaina e toai taunuu<br />
mai i Salt Lake nei i <strong>le</strong> aso 13 o<br />
Novema. E faapei o se pese ua mou atu<br />
ma uma atu lona malie, e faapena <strong>le</strong><br />
lagona ua oo iai <strong>le</strong> Kovana o <strong>le</strong>nei setete<br />
te<strong>le</strong> faapea <strong>le</strong> paia o Samoa o loo afifio<br />
i <strong>le</strong>nei vanu.<br />
O <strong>le</strong> malaga mai e faapea se ripoti<br />
na afua ona o <strong>le</strong> valaaulia a <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia<br />
a Iesu Keriso o <strong>le</strong> Au Paia o Aso E Gata<br />
Ai, faapea <strong>le</strong> Hinck<strong>le</strong>y Insitute o <strong>le</strong> Iunivesete<br />
o Utah. O <strong>le</strong> susuga ia Gordon<br />
B. Hinck<strong>le</strong>y sa avea ma peresetene<br />
lona 15 o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia Mamona, ma na<br />
iai ni sootaga faauo ma <strong>le</strong> Ao Mamalu<br />
i taimi na asiasi atu ai i Samoa. Na tuumalo<br />
Hinck<strong>le</strong>y i<strong>le</strong> 2008 ae manatua<br />
pea e <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia ma lana faalapotopotoga<br />
<strong>le</strong> faamamaluina o mafutaga faapaaga<br />
ma uo pe<strong>le</strong>.<br />
O <strong>le</strong> ala o <strong>le</strong> <strong>le</strong> taunuu o <strong>le</strong> malaga<br />
mai i Utah e <strong>le</strong>’i faailoaina mai. E tusa<br />
ma <strong>le</strong> saunoaga a <strong>le</strong> faatonu o Mataupu<br />
Tau Atumotu o <strong>le</strong> Pasefika, <strong>le</strong> susuga<br />
Fotu Katoa i <strong>le</strong> Leitio Samoa, “E malu<br />
puipuia faama<strong>tala</strong>ga ona o mataupu<br />
Back row: (from <strong>le</strong>ft) Lavea, Tapusoa, Sa<strong>le</strong> Ah you<br />
Front row: Seepa Sinapi, Fuiavailili Kome, Su<strong>le</strong>sa Tafua, Joyce Ah you<br />
Absent: Lo<strong>le</strong>ni Tafi, Sailii<strong>le</strong>lagi J. Faasou, Tapusoa D. Faasou<br />
tau i <strong>le</strong> Ao Mamalu lava ia,” Na saunoa foi<br />
Katoa, “E ui lava e <strong>le</strong> o se valaaulia a <strong>le</strong><br />
Setete o Utah, ae o malaga faapea a se e<br />
faauluulu i ai se malo ma gafa tau tupu, o<br />
<strong>le</strong> tiute tauave <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> setete ma <strong>le</strong> malo o<br />
Amerika. O <strong>le</strong> vaega <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o nana a <strong>le</strong><br />
setete ma <strong>le</strong> fetara<strong>le</strong> na matua saunia e<br />
puipui <strong>le</strong> Ao Mamalu ma lana aumalaga”.<br />
O <strong>le</strong> logo<strong>tala</strong> o tagatanuu o Samoa i<br />
Utah i<strong>le</strong> malaga, na <strong>le</strong> nofoai ai tamalii ma<br />
fa<strong>le</strong>upolu ae sauni <strong>le</strong> faatali e talimalo. O<br />
<strong>le</strong>nei tapenaga, sa faauluulu i <strong>le</strong> Samoan<br />
Cultural Association, <strong>le</strong> susuga Papalii<br />
Jacob Fitisemanu o<strong>le</strong> sooupu ma Fotu<br />
Katoa. O <strong>le</strong> SCA ua faatuina i luga o sosaiete<br />
tumaoti e 8. O peresetene o ia<br />
faalapotopotoga o loo fausia ai <strong>le</strong> Fono<br />
Aoao(board), e peresetene ai <strong>le</strong> afioga<br />
Fuiavailili Tauvao Kome Taito, Failautusi:<br />
Seepa Amituanai Sinapi, Tausitupe:<br />
Lo<strong>le</strong>ni Peterson Tafi. O faalapotopotoga<br />
tumaoti nei ua tofu ma o latou peresetene:<br />
Samoa Federation of Utah, Tapusoa Mani<br />
Tuaitanu. Samoa mo Samoa, Fuiavailili<br />
Kome. Youth 4 Tomorrow, Seepa Sinapi.<br />
Miss USA, Lo<strong>le</strong>ni Tafi. Queen Center,<br />
Sa<strong>le</strong> Ah You. Information (A.P.I.A), Tapusoa<br />
Dofi Faasou. New Generation, Su<strong>le</strong>sa<br />
Tafua. Golf Association, Sailii<strong>le</strong>lagi Jack<br />
Faasou. E tofu faalapotopotoga ma<br />
matafaioi ma sini. O faamoemoega uma<br />
lava e mo <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>i o tagata Samoa aemaise<br />
lava tupulaga <strong>tala</strong>vou.<br />
E <strong>le</strong> gata i taiulu o faalapotopotoga ae<br />
sa <strong>le</strong> alo tamala foi <strong>le</strong> nofoato’o o fa<strong>le</strong>upolu<br />
o tofiga aua <strong>le</strong> lauga o<strong>le</strong> aso. O upu tuituifafau<br />
a Samoa e ui lava ina loloto <strong>le</strong><br />
moana ae iloa ala o ‘ia o <strong>le</strong> sami. E ui lava<br />
ina mamao ma maualuga <strong>le</strong> lagi, ae iloa<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i lava fetu ta’iala, iloa uluulu o laau o<br />
mapu iai faamoemoega <strong>le</strong><strong>le</strong>i. E ui la ina <strong>le</strong><br />
taulau <strong>le</strong> faamoemoe, ae ua manino ma<br />
malamalama, e <strong>le</strong>i faatamala Utah. O <strong>le</strong><br />
tali malaga o<strong>le</strong> vaisu o toe ulutaia o loo ee<br />
ma nopiai i <strong>le</strong> Aai o<strong>le</strong> Vai Masima. Pau<br />
tagata ua gau, o matai sa saluva<strong>le</strong> <strong>le</strong> lautaamu<br />
a Aopo i <strong>le</strong> fia lauga ae <strong>le</strong> <strong>le</strong> au lana<br />
too ona o<strong>le</strong> fasi too, e <strong>le</strong> se tootoo atoa.<br />
O <strong>le</strong> aso 19 o Oketopa na usuia ai <strong>le</strong><br />
fono faa<strong>le</strong>masina a <strong>le</strong> Fono Aoao. O <strong>le</strong><br />
mataupu autu, o <strong>le</strong> aso Faamanatu o<br />
Aganuu. Na faaalia e <strong>le</strong> failautusi <strong>le</strong> toai<br />
atu pea o tupe foa’i atu (grants), mo <strong>le</strong><br />
faatupeina o <strong>le</strong>a aso e o faatasi ma <strong>le</strong> aso<br />
Paionia (Pioneer Day).<br />
O <strong>le</strong> aso 24 o Iulai 1847 na taunuu<br />
ai paionia Mamona i <strong>le</strong> vanu o <strong>le</strong> vaituloto<br />
masima. Mai <strong>le</strong>na taimi se’i oo mai<br />
i <strong>le</strong> taimi nei o loo faamanatuina pea.<br />
Ua faalausilafia mai e <strong>le</strong> board: “Ua<br />
saunia faalapotopotoga e auai i <strong>le</strong><br />
savaliga e pei o tausaga ua mavae E<br />
taitaia e <strong>le</strong> Samoan Community Band,<br />
sosoo ma <strong>le</strong> (float) taava<strong>le</strong> teuteuina, ae<br />
mulimuli atu ai <strong>le</strong> paia o tamalii ma<br />
failauga i o latou laei faa<strong>le</strong>-atunuu, ma<br />
<strong>le</strong> solo umi faaniutu a <strong>le</strong> mamalu o<br />
Samoa.<br />
O <strong>le</strong> pa mai o<strong>le</strong> <strong>tala</strong> i<strong>le</strong> malaga<br />
faatupu a <strong>le</strong> Tama a Aiga, na logo i logo<br />
ai <strong>le</strong> paia o Samoa i Utah. Peitai ane,<br />
ina ua toe malamalama i<strong>le</strong> suiga na o<br />
<strong>le</strong> tagi uu o <strong>le</strong> fatu ma <strong>le</strong> e<strong>le</strong>e<strong>le</strong>. O <strong>le</strong><br />
naunau i<strong>le</strong> fia faafeiloai atu i lo tatou Ao<br />
mamalu ua gagana ai tuumusumusu,<br />
“Fa‘ita e afea ota laufanua e <strong>le</strong> malaga<br />
faatupu. Le Taulaga o <strong>le</strong> Vaituloto<br />
Masima ta te mimita ai i ona <strong>tala</strong> tuu.<br />
O <strong>le</strong> fanua lafulafua na tutu’i ai <strong>le</strong><br />
tootoo o <strong>le</strong> failauga Mamona o Brigham<br />
Young ua silia ma <strong>le</strong> seneturi ma <strong>le</strong> afa<br />
talu ai. “O <strong>le</strong> nofoaga sa’o <strong>le</strong>nei – This<br />
is the place” na saunoa ai <strong>le</strong> perofeta a<br />
<strong>le</strong> Atua. Na lialia’i ulu o <strong>le</strong> au sue nu’ufou<br />
e <strong>le</strong> talitonu, “o tagata nei ua <strong>le</strong>aga<br />
ulu” Le e<strong>le</strong>e<strong>le</strong> na faafitia e tagata sopo,<br />
“e oona e <strong>le</strong> ola ai ni faatoaga”. Na tulituli<br />
e tagata faimalaga laufanua laugatasi<br />
lanulau’ava o California, Origon<br />
ma Washington.<br />
Ae o tagata Mamona na toe liliu<br />
teisi i sauté sasae i atumauga sa nofoia<br />
e ituaiga Initia Mumu o Utes, na maua<br />
ai <strong>le</strong> igoa o <strong>le</strong> setete o Utah. Le e<strong>le</strong>e<strong>le</strong><br />
na valoia e lo latou ulua’i perofeta o<br />
Iosefa Samita, “e ma<strong>tala</strong> mai <strong>le</strong> rosa i <strong>le</strong><br />
toafa”. Ua suia <strong>le</strong> e<strong>le</strong>e<strong>le</strong> lafulafua ma<br />
oona i fanua lafu<strong>le</strong>mu, e lauusiusi ma<br />
ola <strong>le</strong><strong>le</strong>i faatoaga. E tamaoaiga <strong>le</strong> e<strong>le</strong>e<strong>le</strong><br />
i punaoa faa<strong>le</strong>natura e oo lava i <strong>le</strong> auro,<br />
siliva, niko ma <strong>le</strong> kopa. Ua sili atu lona<br />
tamaoaiga nai lo <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o setete o <strong>le</strong> iuni<br />
o setete tuufaatasi a Amerika.<br />
O Utah ua tamaoaiga i tu ma<br />
aganuu ua tuu faatasia ai lanu ma<br />
gagana i <strong>le</strong> faasoaina o measina<br />
faape<strong>le</strong>pe<strong>le</strong>. Ua iai uma eka<strong>le</strong>sia eseese<br />
o <strong>le</strong> lalolagi iinei, ma ua fai Utah ma o<br />
latou aiga ma nuu moni ua taualoaina<br />
ai o latou talitonuga. O <strong>le</strong> valaaulia o <strong>le</strong><br />
Ao e afio mai o se tasi <strong>le</strong>a o faamautinoaga<br />
o <strong>le</strong> tuufaasaolotoina o <strong>le</strong> mafaufau,<br />
ma ta<strong>tala</strong> avanoa e aoaoina ma<br />
femalamalamaa’i ai tagata o <strong>le</strong> lalolagi.<br />
O lagona ia o Hinck<strong>le</strong>y, “E <strong>le</strong>ai se pei o<br />
se motu, e <strong>le</strong>ai se tu toatasi. O tagata<br />
uma o se uso, o tagata uma o se uo”<br />
(mai <strong>le</strong> pese, “No man is an Island”)<br />
I <strong>le</strong> 1991 na malaga mai ai <strong>le</strong><br />
pa<strong>le</strong>mia o Samoa, <strong>le</strong> afioga ia Tofilau<br />
Eti A<strong>le</strong>sana. Na gata ai iina malaga<br />
mamalu mai lo tatou malo Samoa Tutoatasi.<br />
E <strong>le</strong>’i faailoaina mai pe ua<br />
tolopo pe ua soloia <strong>le</strong> malaga faatupu a<br />
<strong>le</strong> Tui Atua. Atonu o <strong>le</strong> a iai lava se aso<br />
e afio mai ai <strong>le</strong> Ao Mamalu o Samoa.<br />
Atonu o <strong>le</strong> a iai lava se aso.<br />
26 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
MANUMALO I SE PEPA<br />
MALAGA PE A TOP UP TELEFONI<br />
DIGICEL I SAMOA!<br />
samoa<br />
Top<br />
Up<br />
te<strong>le</strong>foni te<strong>le</strong>foo<br />
ni<br />
Digicel<br />
i<br />
Samoa S a amoa<br />
i<strong>le</strong><br />
$20 $ 20<br />
pe<br />
sili<br />
atu<br />
mo<br />
sou<br />
aavanoa<br />
vanoa<br />
ete ete<br />
malo<br />
ai<br />
ini<br />
ppepa<br />
epa<br />
MMalaga<br />
alaga<br />
se<br />
lua<br />
i SSamoa.<br />
amoa.<br />
Faatau<br />
i soo<br />
se<br />
fa<strong>le</strong>oloa fa a<strong>le</strong>oloa<br />
i NZ<br />
Z .<br />
Send Top<br />
Up. Win A Trip T rip Home! | www.digicelrecharge.com www .digicelrecharge.com | 0800 344 4235<br />
TOP TOOP<br />
UP<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
The Pacific’s Pacific’<br />
s Network.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 27
Va'ai <strong>le</strong> va uso<br />
Afamasaga Pavihi Vaega 11<br />
O<strong>le</strong> lona <strong>le</strong> fa'amaoni po'o <strong>le</strong> lagona<br />
a tagata.<br />
O faiga palota i <strong>le</strong>nei vaitausaga ua<br />
matuā te<strong>le</strong> lava lona fesuia'iga ma<br />
suiga ua tula'i mai, fa'apei ona tatou<br />
maitauina o pu<strong>le</strong>nu'u i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o Itumalo<br />
o Niu Sila ua sui lagona o<br />
tagata ā nu'u, talu ai lava fo'i a latou<br />
folafolaga ua <strong>le</strong> mafai ona<br />
fa'ataunu'uina, ua <strong>le</strong> gata i <strong>le</strong>a ua<br />
fa'apena fo'i ona faitio tagata laute<strong>le</strong><br />
i <strong>le</strong> Pa<strong>le</strong>mia o Niu Sila John Key ma<br />
lana GST po'o <strong>le</strong> vaegātupe <strong>le</strong>a ua<br />
si'i nei e <strong>le</strong> National e fa'aopoopo i <strong>le</strong><br />
tau o oloa, <strong>le</strong>a na fai mai ai <strong>le</strong><br />
tamaloa o si o matou aiga i aso la i<br />
Samoa, tulou, ua koe kasi'i lava ga<br />
mea ka ke <strong>le</strong>'i 'ai ai lava ika, o<strong>le</strong> va'ai<br />
la a tagata laute<strong>le</strong> ia sui nei loa <strong>le</strong><br />
Pa<strong>le</strong>mia, a'o <strong>le</strong>a fo'i e tau fo fo fa'a<strong>le</strong>tonu<br />
a <strong>le</strong> Leipa latou ise tasi o ali'i<br />
faipu<strong>le</strong> o lo'o tau fa'atula'i ese, ua<br />
matuā <strong>le</strong> iloa e tagata p'o fea o i ai<br />
<strong>le</strong> mea moni, auā fo'i ua foliga mai e<br />
sa'o ai <strong>le</strong> <strong>tala</strong> fo'i <strong>le</strong><strong>le</strong>, ua fai lava <strong>le</strong><br />
mea e mana'o ai <strong>le</strong> tama a <strong>le</strong> lo'omatua<br />
latou.<br />
Na ou malaga atu i <strong>le</strong> motu i matū<br />
ae musumusu mai fo'i <strong>le</strong> isi a'u uo ia<br />
te a'u fai mai se o la matou Eka<strong>le</strong>sia,<br />
o<strong>le</strong> fai mea so'o latou, tigā lava <strong>le</strong><br />
silasila mai o<strong>le</strong> faifeau ua tau <strong>le</strong>ai ni<br />
tagata lotu ae fai lava, e <strong>le</strong>ai se mea<br />
o i ai i <strong>le</strong> faigātaulaga, ae femalagaa'i<br />
loa <strong>le</strong> ‘aufaigaluega, se ua <strong>le</strong>iloa e<br />
tagata <strong>le</strong> mea a fai, ae pe la na o mai e<br />
feoa'i ae <strong>le</strong> nonofo e va'ai a latou ‘aulotu<br />
na o mai ai, o <strong>le</strong> uo <strong>le</strong>a a a'u fa'atoa sau<br />
mai Samoa ae toe fai mai o <strong>le</strong> mea <strong>le</strong>a<br />
ua matou maitauina e tula'i mai loa <strong>le</strong>a<br />
faifeau i tofi maualuluga ia a<strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia,<br />
sui loa fo'i ana faiga, fai mai <strong>le</strong>a o<strong>le</strong><br />
uso, ae a la outou Eka<strong>le</strong>sia?<br />
Ona ou taumafai <strong>le</strong>a e fa'a'ata si a'u uo,<br />
fai atu <strong>le</strong>a i ai, va'ai oe, tu'u ai pea, o <strong>le</strong><br />
faife'au lava e <strong>le</strong> alofa ia tatou ae fia fai<br />
lo latou ivi, 'aua <strong>le</strong> popo<strong>le</strong>, auā e <strong>le</strong>ai<br />
sona manuia e maua i <strong>le</strong> lagi, auā o <strong>le</strong>a<br />
ua nofo lava ia ma su'e lona manuia i a<br />
tatou i<strong>le</strong> lalolagi.<br />
Fa'aitulagi.<br />
Ierusa<strong>le</strong>ma e,a ou <strong>le</strong> manatua oe,pipi'i<br />
loa nei a lo'u laulaufaiva.<br />
O <strong>le</strong> upu <strong>le</strong>nei o <strong>le</strong> “fa'aitulagi” ose<br />
nauna laute<strong>le</strong>”, ua fa'aigoaina ai<br />
Atunu'u o lo'o i ai tagata e i ai <strong>le</strong> aiā i<br />
se Fa'alapotopotoga sa fa'atuina ise isi<br />
Atunu'u, a fa'apea la o Niu Sila na<br />
fa'avae ai <strong>le</strong>a ulua'i fa'alapotopotoga, o<br />
lona uiga la o fono uma lava, o Niu Sila<br />
lava e tatau ona fai ai, ona gāsolo uma<br />
<strong>le</strong>a i ai o usufono mai Amerika,<br />
Hawaii, Ausetalia, Tutuila, ma nisi<br />
atunu'u fa'apena, e mafai la ona ta'ua<br />
Niusila o<strong>le</strong> “Laumua”o <strong>le</strong>a fa'amoe-<br />
moega, ona e i ai ona mafua'aga ma<br />
lona <strong>tala</strong> fa'asolopito. O lona uiga la e<br />
lē toe maluelue ese lava lagona o<br />
tagata mai NiusSila, auā o<strong>le</strong> taimi lava<br />
e ave'ese ai <strong>le</strong> fono te<strong>le</strong> ma NiuSila, o<br />
lona uiga, e i'u ina ma<strong>le</strong>pe <strong>le</strong> mea.<br />
O lo'o tau sāua i <strong>le</strong> va se tulaga fa'apea<br />
o lo'o tau aga'i i ai ni lagona o faifeau<br />
EFKS i fafo mai o Samoa, ua <strong>le</strong> matua<br />
mautinoa <strong>le</strong><strong>le</strong>i e tagata lolotu, po'o <strong>le</strong> a<br />
<strong>le</strong> mea o<strong>le</strong> ‘a tupu. O lo'o tau popo<strong>le</strong> lagona<br />
o tagata ma fa'apea talosia ia 'aua<br />
<strong>le</strong> fa'aluaina <strong>le</strong> mea <strong>le</strong>a na tula'i mai i<br />
o tatou uso o lo'o i Tutuila. O <strong>le</strong> upu <strong>le</strong>a<br />
o<strong>le</strong> Fa'alapotopotoga e o fa'atasi ma<strong>le</strong><br />
upu <strong>le</strong>a o<strong>le</strong> fa'aitulagi, a'o <strong>le</strong> upu <strong>le</strong>a<br />
o<strong>le</strong> fa'apotopotoga e o fa'atasi ma<strong>le</strong> upu<br />
<strong>le</strong>a, o<strong>le</strong> usuga fono mai--------. O lona<br />
uiga la e <strong>le</strong> ose upu Kerisiano <strong>le</strong> upu<br />
<strong>le</strong>a o<strong>le</strong> Fa'aitulagi, <strong>le</strong>aga e o fa'atasi<br />
ma<strong>le</strong> upu fo'i <strong>le</strong>a o<strong>le</strong> fa'aitu'au, soso'o<br />
atu ai loa ma<strong>le</strong> vaega'au, ae uma ane o<br />
<strong>le</strong> 'autau.<br />
Afamasaga Pavihi.<br />
Osigafeagaiga i Niu Sila<br />
E sili <strong>le</strong> lauga o<strong>le</strong> 'ava i lo <strong>le</strong> taulaga?<br />
Sa maua se avanoa e fetufa'a'i ai ma se<br />
tasi uso i <strong>le</strong> galuega fa'amatai, sa fesiligia<br />
mai ai so'u taofi i <strong>le</strong> fa'atinoga <strong>le</strong>a<br />
ua fai i Niu Sila nei i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o<br />
fa'alavelave, aemaise lava la se faife'au<br />
e aumai mai Samoa e faife'au i ‘aulotu<br />
i Niu Sila, ona, sa fai mai si ana fa'ama<strong>tala</strong>ga<br />
e lē o iloa mai e <strong>le</strong> faife'au ma<br />
lona aiga mai Samoa <strong>le</strong> vevesi <strong>le</strong>a e<br />
vevesi ai matai o lo matou ‘aulotu, talu<br />
ai o<strong>le</strong> faife'au <strong>le</strong>a o<strong>le</strong> ‘a taunu'u mai, o<br />
<strong>le</strong> tama o lo matou nu'u, a'o <strong>le</strong> failautusi<br />
a lo matou ‘aulotu i Niu Sila, o<strong>le</strong><br />
matai fo'i a lo matou itumalo, e mumusu<br />
isi matai e lauga <strong>le</strong> failautusi,<br />
<strong>le</strong>aga e tau i ai i <strong>le</strong> va fa'aitumalo, ae<br />
manana'o isi e fai pea <strong>le</strong>aga o <strong>le</strong> failautusi<br />
i <strong>le</strong> lauga o <strong>le</strong> Ali'itaeao, na vave<br />
ona ou maua <strong>le</strong> mea <strong>le</strong>a e fia malamalama<br />
ai <strong>le</strong> uso <strong>le</strong>a.<br />
Ona ou fa'amanatu loa <strong>le</strong>a i ai e fa'apea,<br />
tulou lava, o a tatou ‘aulotu i Niu<br />
Sila nei, na fa'avae i luga o<strong>le</strong> lē afaina<br />
po'o ai la e tumutumu ai, o lona uiga e<br />
lē ose nu'u māvae, ae na fa'atuina ona<br />
o<strong>le</strong> fia tapua'i i<strong>le</strong> Atua, ou te talitonu<br />
a'u latou e <strong>le</strong>ai ma se āfaina o <strong>le</strong> lauga<br />
o <strong>le</strong> matai o lo outou itumalo <strong>le</strong>a e tu i<br />
<strong>le</strong> tofi failautusi, <strong>le</strong>aga e lē o lo outou<br />
nu'u e ana <strong>le</strong> faife'au o <strong>le</strong> faife'au a <strong>le</strong><br />
tou ‘aulotu, e matuā <strong>le</strong>ai lava mase<br />
‘ese’esega ma a’amiga faife'au i Samoa,<br />
ua so'o se nu'u lava i Samoa ua feso'ota'i<br />
nu'u uma ma tagata ona o faiā, pau<br />
lava la'u fa'amanatu, 'aua 'aua lava ne'i<br />
tofia <strong>le</strong> lauga o <strong>le</strong> Ali'i taeao, e o loa e<br />
fai <strong>le</strong> 'ava ae ua iloa <strong>le</strong> matai e lauga,<br />
ona pei <strong>le</strong>a o<strong>le</strong> faiaoga Aso Sa ma lana<br />
vasega ua tu'u i ai <strong>le</strong> tauloto e alu e a'o<br />
mai o<strong>le</strong> Lotu tamaiti. Fai mai <strong>le</strong>a o si<br />
o'u uso ae fa'apefea la upu a<strong>le</strong> Atunu'u,<br />
“e maota tauave samoa”ona ou liliu atu<br />
<strong>le</strong>a fa'ama<strong>tala</strong> atu i ai.<br />
Ioe na'o lota nofo ma popo<strong>le</strong> i upu tu'u<br />
a <strong>le</strong> Atunu'u ua tau <strong>le</strong> ganeganea ona<br />
o<strong>le</strong> suiga o<strong>le</strong> olaga, O aso nei ua <strong>le</strong> toe<br />
maota tauave Samoa, auā ua <strong>le</strong>ai ni<br />
maota, ua na o fa<strong>le</strong> papalagi, toe fai<br />
mai “ae fa'apefea <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong> o<strong>le</strong> toloa ae<br />
ma'au i<strong>le</strong> vaivai”ou toe fai atu' o tatou<br />
ua <strong>le</strong> toe fe<strong>le</strong><strong>le</strong>i ni toloa, talu a na sui<br />
auala o la ua feoa'i i ta'ava<strong>le</strong> la'u<br />
pasese, ua <strong>le</strong> toe i ai fo'i ni vaivai ua<br />
na o swimming pool, e a ea ali'i? O<br />
si ana fa'aiteite mai <strong>le</strong>a ia a'u, o'u<br />
fai atu loa, va'ai oe po'o <strong>le</strong> a lava lo<br />
tatou naunau atu ua matua faigata<br />
lava o nei atunu'u ma tatou fo'i i<br />
Samoa, ua sui mea uma lava i <strong>le</strong><br />
suāse<strong>le</strong>ni, pau lava <strong>le</strong> mea tatou<br />
fa'atinoina <strong>le</strong> muagagana fo'i <strong>le</strong><strong>le</strong> a<br />
tatou o atu i Roma, ia tatou<br />
fa'aroma uma atu ai lava, auā a <strong>le</strong><br />
uga lava e tau sili, ae tigaina ai fua<br />
<strong>le</strong> atigi.<br />
Afamasaga Pavihi.<br />
O<strong>le</strong> manaia o<strong>le</strong> fa<strong>le</strong>puipui,e vave<br />
tumu fo'i i tagata solitulafono.<br />
O<strong>le</strong> isi <strong>le</strong>nei fa<strong>le</strong>puipui aupito sili<br />
ona te<strong>le</strong> lona fausaga i totonu o Niu<br />
Sila fa'apei o<strong>le</strong> fa<strong>le</strong>puipui i Otago i<br />
<strong>le</strong> pitonu'u e ta'ua o Milton, o si o'u<br />
talitonuga ma'umau nei mau tupe e<br />
fa'aalu i nei fa<strong>le</strong>,'ana ave e si'i ai totogi<br />
o tagata faigaluega, o<strong>le</strong> penifiti<br />
a tagata mama'i, fa'apea fo'i nai<br />
tama ma tina ua litaea mai<br />
galuega, o<strong>le</strong> mea <strong>le</strong>a ua saga te<strong>le</strong> ai<br />
pea <strong>le</strong> soli o tagata o<strong>le</strong> tulafono ona<br />
o lo’o latou malamalama <strong>le</strong><strong>le</strong>i lava,<br />
a fa<strong>le</strong> puipui e a'ai <strong>le</strong><strong>le</strong>i ma momoe<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i i totonu, o <strong>le</strong> lotoā, e lē o popo<strong>le</strong><br />
lava auā latou te iloa ai lo latou ola<br />
saoga<strong>le</strong>mu pe ‘a fa<strong>le</strong>puipui, auā o<br />
lo'o fa'atalitali mai ia latou potu ma<br />
moega e momoe ai, ae <strong>le</strong>iloa mai <strong>le</strong><br />
pologa o isi tagata e tau su'e ni flat<br />
taugofie e mautotogi ai, a'o <strong>le</strong>a e<br />
tafili saunoa nei ponaivi i mea <strong>le</strong><strong>le</strong>i,<br />
oute matea ana ua <strong>le</strong>ai ma fa'aitiitia<br />
fa<strong>le</strong> puipui ua fa'aitiitia fo'i <strong>le</strong> amio<br />
<strong>le</strong>aga o tagata<br />
Afamasaga Pavihi.<br />
Fa'apea lava <strong>le</strong> Afioga a<strong>le</strong> ali'i pu<strong>le</strong>nu'u<br />
fou o Tanetini ai ua tea i tua<br />
Apolima.<br />
Ua matua fa'ateia <strong>le</strong> ali'i pu<strong>le</strong>nu'u<br />
oTanetini David Cull ina ua logoina<br />
ia i <strong>le</strong> itula 5 40pm i <strong>le</strong> aso ananafi<br />
e <strong>le</strong> tama'ita'i o Ms But<strong>le</strong>r sa tauva<br />
i <strong>le</strong> tofi pu<strong>le</strong>nu'u ina ia toe fai se<br />
faitauga o<strong>le</strong> palota, ina ua talia'ina<br />
lana talosaga i <strong>le</strong> fa'amasinoga i <strong>le</strong><br />
aso ananafi 21/10/2010, sa ia totogiina<br />
ai se vaega $750 sa saunoa <strong>le</strong><br />
ali'i fa'amasino Stephen Coy<strong>le</strong>, ia<br />
Ms But<strong>le</strong>r e <strong>le</strong> na o<strong>le</strong> pau <strong>le</strong>a o<strong>le</strong><br />
tupe e mana'omia, pe a o fa'agasolo<br />
<strong>le</strong>a fa'amoemoe. Sa ta'ua fo'i e Ms<br />
But<strong>le</strong>r, o lo'o ia masalomia <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o<br />
suafa e tutusa o latou sipēlaga,<br />
<strong>le</strong>iloa po'o ua faitau fa'afia ua<br />
matua masalomia ai <strong>le</strong>a se aofaiga<br />
e 34,000.<br />
Ua matua fa'a<strong>le</strong>tonu nei <strong>le</strong> tamata'i<br />
o Ms But<strong>le</strong>r ina ua mae'a <strong>tala</strong>noaga<br />
ma fautuaina ai loa o ia e foliga mai<br />
o<strong>le</strong> tau aofai o lana mataupu e tusa<br />
ma<strong>le</strong> $70,000, o<strong>le</strong> mea moni <strong>le</strong>a ua<br />
tupu ia Ms But<strong>le</strong>r, ua mana'o i<strong>le</strong> ufi<br />
ae fefe i <strong>le</strong> papa. O lo'o fetiloa'i nei<br />
la <strong>le</strong> tama'ita'i ma saili fofo mo lona<br />
fa'afitauli, ma si ana upu fa'apea, “e<br />
<strong>le</strong> tatau ise tagata pei o a'u ona taotaomia<br />
ona o<strong>le</strong> mativa ma<strong>le</strong> <strong>le</strong><br />
tagolima” ae o<strong>le</strong> ‘a ou saili auala<br />
pea.<br />
Afamasaga Pavihi.<br />
28 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
O NAI MOTU-GA MANATU (O upu ma o latou uiga)<br />
Tusia: Leatiogie Ifopo Etena Pouli<br />
E faatalofa atu ma <strong>le</strong> faaaloalo<br />
i <strong>le</strong> tapuaiga mamalu a si o<br />
tatou atunuu, e mai lava i tumutumu<br />
mauga seia oo atu i<br />
alo ma nai fanau. Faamalo <strong>le</strong><br />
folau,o <strong>le</strong>a foi ua tatou tuvae<br />
mai i <strong>le</strong> amataga o <strong>le</strong>nei<br />
masina i <strong>le</strong> taitaiga malu a lo<br />
tatou tapaau sili i <strong>le</strong> lagi.<br />
Faafetai ai pea i lotatou Atua i<br />
lona alofa ma lona aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i. Ao<br />
<strong>le</strong> sosooga <strong>le</strong>nei o la tatou itulau<br />
A Manao i <strong>le</strong> Pe’a Tali Tiga.<br />
O <strong>le</strong> Pe’a o se tasi <strong>le</strong>a o measina<br />
a <strong>le</strong> atunuu, ua faaigoa e nisi o<br />
<strong>le</strong> laei a <strong>le</strong> tama Samoa. O <strong>le</strong> isi<br />
<strong>le</strong>a o measina e fai ma mitamitaga<br />
o so o se tagata Samoa,<br />
e faamemelo aiga ma nuu aemaise<br />
o <strong>le</strong> atunuu i so o sana<br />
tama fanau na te laeiina <strong>le</strong> pe’a<br />
ia po o <strong>le</strong> tatau.<br />
Peitai o lona faatinoina e <strong>le</strong><br />
faigofie, ua na o se tamatane e<br />
te<strong>le</strong> <strong>le</strong> loto ma lava <strong>le</strong> onosai e<br />
talia tiga e mafai ona ta sana<br />
tatau. E i ai foi i latou e gata a <strong>le</strong><br />
loto te<strong>le</strong> i <strong>le</strong> amataga ae alualu a<br />
tei ua faamaamulu, e fiu <strong>le</strong> tufuga<br />
ta pe’a e faatali mai ua <strong>le</strong> toe alu<br />
atu ua ainiumea, Aisea?<br />
Leaga e tiga, e maini <strong>le</strong> pa’i o <strong>le</strong> au<br />
i <strong>le</strong> tino, aua o <strong>le</strong> meafaigaluega e<br />
ma’amaa’i ona nifo. Afai la ae <strong>le</strong><br />
uma ona ta sau pe’a, o <strong>le</strong> a fai oe<br />
ma mea ula a <strong>le</strong> tupulaga aua o <strong>le</strong><br />
a lau oe o <strong>le</strong> pe’a mutu, e i ai foi <strong>le</strong><br />
talitonuga e fai ma luma e <strong>le</strong> gata<br />
o oe a ia, ae o <strong>le</strong> a ta’u ai lou aiga<br />
aemaise e fai ma gao o se fanau. O<br />
<strong>le</strong> toate<strong>le</strong> <strong>le</strong>na o tagata ua uma ona<br />
ta a latou pe’a, fai mai a latou ua<br />
faauma lava o <strong>le</strong> mataga nei fai ma<br />
ulaga, ae ua <strong>le</strong> mafai ona tatali <strong>le</strong><br />
tiga te<strong>le</strong> o <strong>le</strong> au. A tagai foi i itutino<br />
nei e ta o <strong>le</strong> tagata o ni vaega o <strong>le</strong><br />
tino e aupito sili ona tiga , tatou te<br />
iloa <strong>le</strong><strong>le</strong>i a, pe a faamanualia i ni<br />
taaloga po o <strong>le</strong> faiga foi o se<br />
galuega,<br />
O <strong>le</strong> taina la o <strong>le</strong> pe’a e manaomia<br />
<strong>le</strong> lotote<strong>le</strong> e tali tiga, onosai ma faamalosi<br />
aua a oo ina maea ma<br />
faauma <strong>le</strong> galuega a <strong>le</strong> tufuga, o <strong>le</strong><br />
taimi <strong>le</strong>na e <strong>le</strong> toe lagona se tiga, ae<br />
na o <strong>le</strong> tuliususu faasoloatoa ma<br />
sisii i luga ou lima o <strong>le</strong> faailoga o <strong>le</strong><br />
tagata ua manumalo ma faaeaina<br />
mai <strong>le</strong> matuitui o tiga sa feagai ai,<br />
o <strong>le</strong> isi lava mea taua ia manatua o<br />
<strong>le</strong> faamaoni i <strong>le</strong> tausiga o <strong>le</strong> pe’a<br />
aua a gau e afaina ai lava <strong>le</strong> soifua.<br />
Ua faatusaina faapena <strong>le</strong> soifua<br />
tautua o <strong>le</strong> tagata. O <strong>le</strong> aiga samoa<br />
lava ia e pei ona sa sau ai, o <strong>le</strong><br />
tau<strong>le</strong>a<strong>le</strong>a o ona faiva alofilima ia, o<br />
<strong>le</strong> mu o mata i <strong>le</strong> umukuka, o <strong>le</strong><br />
sami ,o <strong>le</strong> vao,e mata’alia i taimi<br />
uma ina ne’i i ai se faa<strong>le</strong>tonu o lona<br />
nofotuavae. O <strong>le</strong> faamoemoe ia inu<br />
malie <strong>le</strong> matai o <strong>le</strong> aiga i <strong>le</strong> tautua,<br />
ia faafiafiaina foi matua i lau<br />
tausiga.<br />
E alu aso sau aso ona to pu<strong>le</strong> <strong>le</strong>a o<br />
<strong>le</strong> matai e faamanuia i lau tautua<br />
ma faapa<strong>le</strong>ina oe e avea ma matai,<br />
ao <strong>le</strong> tatalo faifai pea <strong>le</strong> <strong>le</strong>oa a<br />
matua, ia mau lou malosi, ia maua<br />
sau fanau, ia e atamai e tausi <strong>le</strong><br />
aiga, ia faamauia <strong>le</strong> Atua i lou<br />
olaga. O ia faamanuiaga e <strong>le</strong> fo’i<br />
fua, aua fo’i o faamanuiaga ua to<br />
atu ma <strong>le</strong> malie atoatoa o <strong>le</strong> loto<br />
i lau tautua sa fai. Sa e laina sa<br />
e timuia, ua e maosiosia, sa lagona<br />
<strong>le</strong> <strong>le</strong>lava i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o taimi ae e<br />
te <strong>le</strong>i faalogologotiga, Aisea? O<br />
lau tautua, Ioe, a e manao i<br />
manuia, ia e talia tiga o <strong>le</strong> ola<br />
tautua.<br />
Ua faapa<strong>le</strong>ina oe ma ua e inu i<br />
faamanuiaga, e te lagona <strong>le</strong> fiafia<br />
loloto aua ua tauia lou<br />
tautiga sa faia ma <strong>le</strong> faamaoni.<br />
E faapena i so o se tautua o lo o<br />
e faia i <strong>le</strong>nei foi vaitau, aua <strong>le</strong><br />
faalogologo tiga, aua so o se mea<br />
e te maua ma <strong>le</strong> fi<strong>le</strong>mu, e te <strong>le</strong><br />
lagonaina sona taua, a’o <strong>le</strong><br />
faaeaina e te maua ina ua e<br />
maosiosia i <strong>le</strong> ola tautua, e logo i<br />
tino matagi <strong>le</strong><strong>le</strong>i, e lagona fo’i i<br />
lou loto <strong>le</strong> taua o <strong>le</strong> pa’i mai o se<br />
faamanuia a so o se tasi ua faamalieina<br />
lona finagalo e ala i lau<br />
tautua.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 29
Tusia: Vui Masinamua<br />
E taua <strong>le</strong> fai paaga o <strong>le</strong><br />
Media Samoa ma <strong>le</strong><br />
Matagaluega o Leo<strong>le</strong>o<br />
O fuafuaga faataoto a <strong>le</strong> Matagaluega<br />
o Leo<strong>le</strong>o a NSW ma <strong>le</strong> Tulafono,<br />
e matua moomia ai <strong>le</strong> galulue<br />
vava lalata ma fai paaga ma <strong>le</strong> au<br />
faasalalau ma tusi<strong>tala</strong> o auaunaga<br />
Samoa ma <strong>le</strong> Pasefika. O <strong>le</strong> afiafi la<br />
o <strong>le</strong> aso Toonai 30 o Oketopa na<br />
maua ai se feiloaiga a <strong>le</strong> Matagaluega<br />
o Leo<strong>le</strong>o ma <strong>le</strong> tusi<strong>tala</strong> o <strong>le</strong><br />
Le Manamea Samoa i Sini, ona o <strong>le</strong><br />
fia manino ma faamalamalamaina<br />
<strong>le</strong> tulaga o loo fuafuaina ai <strong>le</strong> Matagaluega<br />
mo Mt Druitt i <strong>le</strong> aso 6 o<br />
O <strong>le</strong> aso Toonai aso 2 o Oketopa<br />
2010, na molimauina ai e tuaā, aiga<br />
ma uo a <strong>le</strong> tamaitai o Marah Nerisha<br />
Toailoa ma <strong>le</strong> alii o Fabian Vita<strong>le</strong><br />
Shortland, i lā laua osiga<br />
feagaiga i luma o <strong>le</strong> Atua e ala <strong>le</strong>a i<br />
lo lā’ua faapaiaina i <strong>le</strong> sauniga o <strong>le</strong><br />
faaiopoipoga. E to’ate<strong>le</strong> aiga ma uo<br />
a i laua nei na faimalaga mai Niu<br />
Sila, Samoa ma isi atunuu o <strong>le</strong> lalolagi,<br />
faapea foi ma isi setete lava o<br />
Ausetalia, ona o lo latou lotulotu<br />
mai lava e fia ‘auai ma molimauina<br />
lo laua aso fiafia.<br />
O <strong>le</strong> sauniga o <strong>le</strong> faapaiaina na<br />
feagai lava <strong>le</strong>a ma <strong>le</strong> unc<strong>le</strong> o <strong>le</strong><br />
tamaitai o Mara, <strong>le</strong> susuga i <strong>le</strong><br />
Toeaina Faatonu ia Rev; Pe<strong>le</strong>ti<br />
MAI LAUFANUA O SINI AUSETALIA<br />
Novema 2010.<br />
I <strong>le</strong>a feiloaiga ua manino mai ai <strong>le</strong><br />
agaga maualuga o <strong>le</strong> Matagaluega, ina<br />
ia malamalama o tatou tagata i <strong>le</strong> taua<br />
o <strong>le</strong> galuega faa<strong>le</strong>o<strong>le</strong>o, ae maise ai o <strong>le</strong><br />
fesoasoani e latou te tyuuina atu pea<br />
mo <strong>le</strong> mamalu laute<strong>le</strong> o tagata.<br />
Ua te<strong>le</strong> taimi o loo manatu ai <strong>le</strong><br />
toate<strong>le</strong> e faapea o <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o ma la latou<br />
auaunaga, latou te faafefeina ma faamatauina<br />
tagata, ma latou luiina foi<br />
tagata i <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o taimi ina ia latou<br />
lokaina ai ma faafa<strong>le</strong>puipuiina. Atonu<br />
lava ai ona o uiga o ni nai ofisa toaitiiti,<br />
ae <strong>le</strong> mafai ai foi ona alofiaina <strong>le</strong> tulafono<br />
i uiga faapea o nisi o <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o.<br />
Ae o <strong>le</strong> 99% o i latou o loo latou<br />
tauaveina lava lo latou tiute i <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
ma uiga tausaafia. O <strong>le</strong> alal <strong>le</strong>a ua<br />
talosagaina ai e <strong>le</strong> Matagaluega o Leo<strong>le</strong>o<br />
o tataou tagata mai lava i matua<br />
e oo atu i <strong>le</strong> fanau iti ina ia auai atu ai<br />
i <strong>le</strong>a mafutaga faalauaite<strong>le</strong> o <strong>le</strong> a faatinoina<br />
i Mt Druitt. E mafai ai ona<br />
silasila i tulaga uma o <strong>le</strong> galuega faa<strong>le</strong>o<strong>le</strong>o,<br />
i luga o <strong>le</strong> fogae<strong>le</strong>e<strong>le</strong> faapea foi<br />
O <strong>le</strong> Fatu o se aiga<br />
fiafia o <strong>le</strong> Alofa <strong>le</strong>a<br />
Toese Toailoa, ae fesoasoani i ai <strong>le</strong><br />
susuga i <strong>le</strong> alii faifeau o <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia Aso<br />
Fitu o <strong>le</strong> toe afio mai mai Minto, <strong>le</strong><br />
susuga ia Pastor Tuni Laikum ma Pastor<br />
Roland Amituanai-Talamaivao. O<br />
<strong>le</strong> sauniga o <strong>le</strong> faapaiaga na faia lava<br />
<strong>le</strong>a i <strong>le</strong> malumalu o <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia EFKS<br />
a Fairfield <strong>le</strong> Peteli Fou, ae faai’u ai i<br />
<strong>le</strong> taumafataga te<strong>le</strong> na faia <strong>le</strong>a i <strong>le</strong><br />
maota talimalo o <strong>le</strong> Paradiso i Fairfield<br />
lava. O <strong>le</strong> tuagane lava o <strong>le</strong> tamaitai<br />
faaipoipo <strong>le</strong> alii o Timothy Luaao Soé-<br />
Toailoa, na ia foaiina lona tuafafine e<br />
avea ma ava faaipoipo faa<strong>le</strong>tulafono<br />
a<strong>le</strong> alii o Fabian Vita<strong>le</strong> Shortland. O <strong>le</strong><br />
afioga ia Tagaloa Uga Fialauia Amituanaí<br />
o <strong>le</strong> uso o <strong>le</strong> tina o <strong>le</strong> tamaitai<br />
faaipoipo, na avea ma fofoga o <strong>le</strong><br />
tausamaaga, na te auaunaina <strong>le</strong> aso<br />
aua <strong>le</strong> ulugalii fou ma aiga na lua. O<br />
faafiafiaga o <strong>le</strong> aso fiafia na gafa <strong>le</strong>a ma<br />
<strong>le</strong> 685 New Zealand dace Group, <strong>le</strong><br />
Khalani Dances, Extended E<strong>le</strong>ment<br />
Dance Group, U/Limit Dance Group<br />
and the Toailoa Diamonds.<br />
O <strong>le</strong> tamaitai uosili o Lilly Mae<br />
Toailoa, ma lana galu tamaitai e aofia<br />
ai Pe<strong>le</strong>seti Shortland,Emmily Toailoa<br />
Victoria Toailoa, Venessa Shortland,<br />
Sailau Nanai, Katarina Limu ma Henrietta<br />
Ah Wong-Toailoa. O <strong>le</strong> alii uosili<br />
o Edmond Huch, Soé Toailoa, Sam Asiata,<br />
Michael Tuua, Johnathan Pula,<br />
Trenze Tuua, Vincent Huch ma Kiwa<br />
Manoo. O <strong>le</strong> susuga lava i <strong>le</strong> Toeaina<br />
<strong>le</strong> ea i taava<strong>le</strong> ma helikopa.<br />
O se avanoa <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong>a mo i latou o<br />
loo fia avea ma alii ma tamaitai <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o,<br />
e tautuaina ma vaavaaia <strong>le</strong><br />
saoga<strong>le</strong>mulaute<strong>le</strong> o <strong>le</strong> atunuu. Ia<br />
tama ma tina, susu ane laia ma ave<br />
uma ane <strong>le</strong> fanau i <strong>le</strong>a aso Toonai<br />
aso 6 Novema i Mt Druitt,aua o <strong>le</strong> a<br />
te<strong>le</strong> foi faafiafiaga ma e faatauina ai<br />
foi taumafa ae maise o taaloga mo<br />
<strong>le</strong> fanau. Ae silasila ane i <strong>le</strong> Flyer<br />
<strong>le</strong>na mo faama<strong>tala</strong>ga uma o <strong>le</strong>a<br />
faamoemoe.<br />
(Faatasia Marah ma Fabian i <strong>le</strong> sauniga o <strong>le</strong> faaipoipoga)<br />
Faatonu ia Rev; Toese Toailoa na ia<br />
saunoa i <strong>le</strong> malumalu e faafeiloaia<br />
<strong>le</strong> faalapotopotoga ma <strong>le</strong> ulugalii<br />
faaipoipo ma aiga. O <strong>le</strong> alii o<br />
Fabian o lona tama o <strong>le</strong> tangata<br />
fenua o Aotearoa, ao lona tina o<br />
Me<strong>le</strong>tino o lona tuaa o <strong>le</strong> Huch o<br />
Maagiagi, ao <strong>le</strong> tama o lona tina o<br />
Manoo Tolomua Vaa o Samatau. O<br />
se aso lava o <strong>le</strong> fiafia o <strong>le</strong> fatu foi <strong>le</strong>a<br />
o se aiga manuia, aua na faatoa<br />
taape lava ina ua ta <strong>le</strong> sefululua i<br />
<strong>le</strong> po ma aga atu ai loa <strong>le</strong> aiga fou i<br />
lo laua hotel fuafuaina, ae faapea<br />
foi <strong>le</strong> auvalaaulia ma aiga ona<br />
taape fiafia ma <strong>le</strong> sootaga ua<br />
mauaa ona o <strong>le</strong> finagalo o <strong>le</strong> Atua.<br />
30 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 31
Tusia: Peilua David Lam Sam<br />
MAI LAUFANUA O KALAIESETETE<br />
Fa’asalaina Se Kamupani<br />
Toso Laina (Lined)<br />
I Le $30,000<br />
O se kamupani toso laina (lined<br />
company) i <strong>le</strong> aai nei ua fa’asalaina<br />
e <strong>le</strong> fa’amasinoga ina ia totogi se<br />
sala tupe e tusa ma <strong>le</strong> $30,000.00.<br />
Na molia e <strong>le</strong> matagaluega o Leipa<br />
(Dept of Labour) <strong>le</strong>nei kamupani i <strong>le</strong><br />
fa’amasinoga, ina ua pa’u ma<br />
manua tigaina se tasi o tagata<br />
faigaluega a <strong>le</strong>nei kamupani. Sa<br />
taua i <strong>le</strong> fa’amasinoga, o se alii na<br />
a’e i luga o se pou moli i <strong>le</strong> pitonuu<br />
o Governors Bay i <strong>le</strong> masina o Aper-<br />
ila i <strong>le</strong> tausaga na tea nei 2009. Ao i<br />
luga si nei tama faigaluega ae fa’afuasei<br />
ona gau <strong>le</strong> pou ona ua pala <strong>le</strong> pito i<br />
lalo o loo tu i <strong>le</strong> palapala. O <strong>le</strong> finauga<br />
la a <strong>le</strong> vaega su’esu’e a <strong>le</strong> matagaluega<br />
o Leipa, sa tatau i <strong>le</strong> kamupani toso<br />
laina ona uia uma ala o <strong>le</strong> saoga<strong>le</strong>mu i<br />
galuega (work safety precaution) e ala<br />
i <strong>le</strong> silafia muamua o <strong>le</strong> pou atoa ma <strong>le</strong><br />
fa’aaogaina o mea uma mo <strong>le</strong> malu<br />
puipuia o tagata faigaluega. Peitai e <strong>le</strong><br />
i fa’aaogaina pe usitaia foi e <strong>le</strong> kamu-<br />
pani nei aiaiga. O <strong>le</strong> tama la na a’e i <strong>le</strong><br />
pou na oso ese ina ua pa’u <strong>le</strong> pou pe<br />
tusa o <strong>le</strong> lima i <strong>le</strong> ono mita <strong>le</strong> maualuga<br />
ina ia fa’asaoina mai i <strong>le</strong> taomia i <strong>le</strong><br />
pou. Peitai o <strong>le</strong> oso esega <strong>le</strong>a na pa’u ai<br />
a gau lona itu, fa’apea lona tapuvae<br />
(ank<strong>le</strong>) tau agava<strong>le</strong>. O <strong>le</strong> iuga o <strong>le</strong> fa’amasinoga<br />
ua totogi ai e <strong>le</strong> kamupani<br />
toso laina <strong>le</strong>nei tupe te<strong>le</strong> ona o <strong>le</strong> <strong>le</strong> usitaia<br />
o fa’atonuga mo <strong>le</strong> saoga<strong>le</strong>mu i<br />
galuega. E fautuaina ai foi <strong>le</strong> mamalu<br />
osi o tatou atunuu i totonu o fa<strong>le</strong><br />
faigaluega, a taga’i atu e tau i ai se<br />
fa’a<strong>le</strong>tonu, pe lē silafia <strong>le</strong><strong>le</strong>i foi <strong>le</strong><br />
mea e tatau ona fai o <strong>le</strong> galuega,<br />
aua <strong>le</strong> faia ae vaai se tasi e mafai<br />
ona maua mai ai se fesoasoani, po o<br />
<strong>le</strong> supavaisa po o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong> foi o <strong>le</strong><br />
galuega. Ae ua masani lava tatou<br />
pei e fa’aali <strong>le</strong> malova<strong>le</strong> (tulou) i nisi<br />
taimi ae galo ai se faalavelave e<br />
tulai mai ona o <strong>le</strong> lē galulue ma <strong>le</strong><br />
fa’aeteete ma <strong>le</strong> mafaufau tonu.<br />
Tau Saili Se Tamaititi<br />
11 Tausaga<br />
Na fa’ama<strong>tala</strong> ma <strong>le</strong> loto popo<strong>le</strong><br />
ma <strong>le</strong> atuatuva<strong>le</strong> se tina o <strong>le</strong> aai<br />
nei i <strong>le</strong> tau sailiina o si ona alo 11<br />
tausaga <strong>le</strong> matua ua atoa nei <strong>le</strong><br />
vaiaso e <strong>le</strong>i toe foi atu i lona aiga.<br />
Na taua foi e malu o <strong>le</strong> malo (<strong>le</strong>o<strong>le</strong>o)<br />
o lo o saili ma <strong>le</strong> lē mautonu<br />
<strong>le</strong>nei tamaitiiti ona ua umi se<br />
taimi o toesea ma lona aiga. Ae na<br />
taua e lona tina na maua mai ni fa’ama<strong>tala</strong>ga,<br />
sa vaaia <strong>le</strong>nei tamaitiiti o<br />
feoai ma nisi tamaiti matutua atu ia te<br />
ia i <strong>le</strong> Aso Toanai na tea nei i <strong>le</strong> koneseti<br />
a faili tuufaatasi (Band Together<br />
Concert) sa faia mo <strong>le</strong> lagolagoina o <strong>le</strong><br />
feagai ai o <strong>le</strong> aai nei ma mafatiaga i <strong>le</strong><br />
mafuie. Na vaaia <strong>le</strong>nei tamaitiiti<br />
mulimuli ane o feoai ma se tama ta-<br />
lavou pe tusa o <strong>le</strong> 19 tausaga. Na taua<br />
foi e <strong>le</strong>nei lava tina sa <strong>le</strong>iloa muamua<br />
foi lona alo peitai e na o <strong>le</strong> tolu aso ae<br />
toe maua, ae o <strong>le</strong>nei ua atoa <strong>le</strong> vaiaso e<br />
<strong>le</strong>i toe vaaia lava o ia. O <strong>le</strong>nei tamaitiiti<br />
o se alii Maori e 1.57 mita o lona umi.<br />
O loo laeiina se ofu faipulou (hoodie)<br />
lanu enaena, ofuvae lanu uliuli (black<br />
jeans) seevae uliuli ma <strong>le</strong> pulou paepae<br />
(white beanie). O lo o fa’atalosagaina<br />
foi e <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o so o se fa’ama<strong>tala</strong>ga,<br />
po o se tasi o ona<br />
silafiaina se <strong>tala</strong> i <strong>le</strong>nei tamaitiiti ia<br />
fa’afesotai <strong>le</strong> Susuga i <strong>le</strong> <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o su’esu’e<br />
(Detective) o Arona Pauloseni<br />
(Aaron Paulsen) i <strong>le</strong> te<strong>le</strong>foni<br />
3637478.<br />
32 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Fili o <strong>le</strong> Kama o <strong>le</strong> Maua<br />
Ua vaaia nei <strong>le</strong> lolofi atu o sui<br />
tauva e fia avea <strong>le</strong> HRPP ma a<br />
latou vaega faaupufai e tauva ai i<br />
<strong>le</strong> palota o <strong>le</strong> tausaga fou. Ae e <strong>le</strong>’o<br />
se’etia gofie ai Situi ma lana vaega<br />
i <strong>le</strong> pulu naunau atu o i latou. Le isi<br />
sui matua sa faipu<strong>le</strong> i tausaga ua<br />
mavae ma faifai upu i <strong>le</strong> faigamalo<br />
a <strong>le</strong> HRPP aua sa lagolago <strong>le</strong> sui<br />
<strong>le</strong>a i <strong>le</strong> Itu agai. Na faateia taliga<br />
ina ua laulau ane suafa o sui<br />
faaulu ae sau ai ma lona suafa ae<br />
na fiu autilo poo fea o iai, e <strong>le</strong>ai se<br />
isi. Faato’a maua nei <strong>tala</strong> ma<br />
ua<strong>le</strong>si mosooi e faapea ua filifilia <strong>le</strong><br />
isi matai e tauva, ae tapua’i si<br />
matai matua <strong>le</strong>a. Masalo ua na iloa<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i poo <strong>le</strong> a <strong>le</strong> umi o <strong>le</strong> taimi talu<br />
ona <strong>le</strong> toe faipu<strong>le</strong>, ae o loo malamalama<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i Situi i lona tagata,<br />
aua o loo tumau lava <strong>le</strong> tino i a<br />
Esau ae <strong>le</strong>o i a Iakopo. O <strong>le</strong> iteite<br />
foi o <strong>le</strong>a pati i sui ua fia <strong>le</strong>si<strong>tala</strong> e<br />
tauva mo <strong>le</strong> latou vaega, ua <strong>le</strong> vave<br />
faia iai se tali pe talia pe <strong>le</strong>ai, ae ua<br />
na ona fautuaina e taatia atu sei<br />
silasila muamua <strong>le</strong> komiti e suesueina<br />
sui tauva. Faapea lava si<br />
vaega e faigofie ona avane <strong>le</strong> tali<br />
ioe a <strong>le</strong> ta’ita’i ma lana vaegaau. O<br />
<strong>le</strong> Fili o <strong>le</strong> kama o <strong>le</strong> maua, ma e<br />
sili ai ona taufetuli faa tutoatasi. A<br />
manuia mai <strong>le</strong><strong>le</strong>i a <strong>le</strong>ai, su’e <strong>le</strong> mea<br />
e ola ai <strong>le</strong> Initia latou. Ia poo <strong>le</strong><br />
faasasa’o loa i <strong>le</strong> Tautua Samoa e<br />
tauva mai ai.<br />
***************************<br />
Ua faatupu manatu pea <strong>le</strong> <strong>le</strong> nofonofo<br />
o <strong>le</strong> ta’ita’i o <strong>le</strong> Malo i <strong>le</strong> osofa’ia<br />
pea o <strong>le</strong> alii tusi<strong>tala</strong> Niu Sila o<br />
Campbell ma lana lipoti na<br />
faasalalau ai galuega fesoasoani o<br />
<strong>le</strong> sunami, ma <strong>le</strong> fesili poo fea ua<br />
ave uma iai <strong>le</strong> isi selau miliona ae<br />
o loo fia feinu pea nisi tagata na<br />
aafia, <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>i fa<strong>le</strong> o nisi, ma e <strong>le</strong>i oo<br />
atu foi <strong>le</strong> e<strong>le</strong>tise ma <strong>le</strong> suavai i nisi<br />
aiga. Sa faapea ua muta <strong>le</strong> finagalo<br />
ma’ema’e o <strong>le</strong> Malo o Pipo i sia alii<br />
tusi<strong>tala</strong> papalagi o loo fai foi si ana<br />
galuega e aoga ma taua e feala ai<br />
mafaufau o ta’ita’i o <strong>le</strong> Malo, ma toe<br />
silasila ane pe o sa’o atoatoa <strong>le</strong> faaaogaina<br />
o se<strong>le</strong>ni na alolofa mai ai Malo i<br />
fafo ma faalapotopotoga ma tagata<br />
taito’atasi. Ua pei ai o se i’a lavea <strong>le</strong> alii<br />
pa<strong>le</strong>mia i lona afea pea o <strong>le</strong>nei<br />
mataupu i ana saunoaga<br />
sa faia i nisi o<br />
sauniga i <strong>le</strong> vaiaso<br />
ua mavae. Fai<br />
mai se isi matai<br />
toeaina e <strong>le</strong> tutupu<br />
fua mea<br />
faapena, aua e tiga<br />
te<strong>le</strong> se tuua’iga ae<br />
<strong>le</strong> sa’o. Ua <strong>le</strong><strong>le</strong>i foi<br />
<strong>le</strong> sa’i pea o <strong>le</strong> finagalo<br />
o <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mia i <strong>le</strong>a<br />
lipoti e atili ai ona sasa’a<br />
mai pea fesoasoani mai<br />
fafo aua o <strong>le</strong> a liua ai<br />
lagona o <strong>le</strong> ita i <strong>le</strong><br />
alofa mutimutiva<strong>le</strong>,<br />
pe a tagi masusu<br />
pea ua fiu e<br />
fa’anana. Ua<br />
manatu nisi o <strong>le</strong><br />
lagolago a <strong>le</strong><br />
Tautua Samoa<br />
i <strong>le</strong> lipoti a<br />
Campbell o se<br />
mai<strong>le</strong>i o <strong>le</strong><br />
palota e<br />
fatosina atu ai<br />
tagata, ae o <strong>le</strong> mea<br />
moni e pogisa foi mafaufau o ta’ita’i o<br />
<strong>le</strong>a vaega faaupufai i <strong>le</strong> faaaogaina o fesoasoani<br />
o <strong>le</strong> sunami. O <strong>le</strong> Fili o <strong>le</strong><br />
Kama o <strong>le</strong> maua, pulou loa <strong>le</strong> ie’afu ma<br />
<strong>le</strong> povi.<br />
*****************************<br />
Ua to’ate<strong>le</strong> tama fanau a Samoa ua<br />
galulue i se tasi o galuega pito<br />
maualuga lona tulaga, o <strong>le</strong> loia. Se tasi<br />
o galuega ma tomai e faananau uma<br />
matua e lava se<strong>le</strong>ni e faaa’ooga ai<br />
fanau e fia o’o iai lona atalii ma lona<br />
afafine. Ae o <strong>le</strong> galuega foi e maualuga<br />
ae e iai ma ona taiala e lima taitaiina<br />
ai, ina ia saga tonu ma savali sa’o <strong>le</strong><br />
loia i <strong>le</strong> faiga o lana galuega. Ua<br />
to’ate<strong>le</strong> fanau a Samoa ua galulue<br />
ai ma maua faailoga maualuluga o<br />
<strong>le</strong>a tomai, ae ua faatasina solo lo<br />
latou maualuluga i nei galuega ona<br />
oni tuua’iga ma fa’a<strong>le</strong>tonu ua taia<br />
ai lo latou olaga galue. E<br />
faapei foi o <strong>le</strong> galuega<br />
faa<strong>le</strong>o<strong>le</strong>o e taua<br />
aua o latou e faa-<br />
malosia<br />
ma tausia tulafono, ae<br />
peitai ua matua vali uliuli <strong>le</strong>a tautua<br />
taua ona o nisi foi mataupu ua<br />
aafia ai nisi o <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o, mai lava i <strong>le</strong><br />
au <strong>tala</strong>vou e o’o i <strong>le</strong> au matutua.<br />
Palasi ifo i <strong>le</strong> galuega faafaife’au,<br />
ose tautua e faananau foi matua e<br />
fia o’o iai a latou fanau, aua o <strong>le</strong> sini<br />
<strong>le</strong>a o galuega a so’o se Samoa o <strong>le</strong><br />
galuega a <strong>le</strong> Atua. Peitai ua tatou<br />
faalogo ma silasila i faa<strong>le</strong>tonu ua<br />
aafia ai foi <strong>le</strong>a auaunaga faa<strong>le</strong>agaga.<br />
O faipu<strong>le</strong> foi o itumalo ma<br />
nisi o tamalii ma failauga sa<br />
tauaveina tofi nei, ua faamamasagia<br />
foi o latou tulaga mamalu<br />
ma <strong>le</strong> maualuluga ona o faafitauli<br />
lava o <strong>le</strong> soifuaga. A tatou tu’u<br />
faatasi lava la tautua taua ma <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
mo <strong>le</strong> soifua fiafia o tagata, ma tuu<br />
faatasi foi mea faa<strong>le</strong>tonu e aafia ai<br />
<strong>le</strong> soifuaga mai <strong>le</strong>a taimi i <strong>le</strong>a taimi,<br />
ona tatou faapea ane <strong>le</strong>a e <strong>le</strong>ai se isi<br />
e atoatoa pe sa’o pea i aso ma taimi<br />
uma. O lona uiga o <strong>le</strong> Fili lava o <strong>le</strong><br />
Kama o <strong>le</strong> maua.<br />
********************************<br />
Ua amata ona<br />
vaaia foi <strong>le</strong> ‘au<br />
sulu ‘iefaitaga<br />
mai<br />
nuu i tua i<br />
vaipanoa o <strong>le</strong><br />
taulaga o Apia o<br />
feoa’i ai ma a latou<br />
ato ta’ita’i. Ua <strong>le</strong> oni<br />
‘ato sipi ma ‘ato pa’u<br />
eena sa masani ona<br />
vaaia ai <strong>le</strong> au ao<br />
sinasina i aso ua mavae,<br />
ae o ‘ato e fusi ai <strong>le</strong> puimanava<br />
faata’amilo i <strong>le</strong> ‘ie faitaga,<br />
ae e iai <strong>le</strong> tama’i ‘ato e te<strong>le</strong> ona sipi<br />
i <strong>le</strong> pito i luma. ‘Ato ia o loo feoa’i<br />
ma <strong>le</strong> tupulaga e fafao ai te<strong>le</strong>foni<br />
feavea’i ma isi teuga o tifiga a tama<br />
<strong>tala</strong>vou i nei aso. Ua fai mai <strong>le</strong> isi<br />
alii <strong>tala</strong>vou, e fiafia nai toeaiina<br />
sulu ‘ie faitaga i ituaiga o ‘ato<br />
ia aua e faigofie ona feavea’i.<br />
Na ona fafao lava i ai o se fusi<br />
tupe mai <strong>le</strong> faipu<strong>le</strong> poo se sui tauva<br />
pe a o’o ina maua ni lafo. O <strong>le</strong> mea<br />
mali i <strong>le</strong> au fai ‘ato fusipa’u ona e<br />
usupo i <strong>le</strong> taulaga e nao nai siliva<br />
ma nai ta’i $2 <strong>tala</strong> o fafao ai, ae a<br />
o’o ina foi i <strong>le</strong> nuu ma <strong>le</strong> aiga, ua<br />
mafiafia lana ‘ato, ma <strong>le</strong> faatauga e<br />
fia sefulu taga pepa o loo fafao ai<br />
meaai, ma isi mea aoga mo <strong>le</strong> aiga.<br />
Ua amata nei ona faatatafa sui<br />
tauva o <strong>le</strong> palota ma nai faipu<strong>le</strong> o<br />
iai nei ma kama sese ia, aua a faamatanana<br />
nei e <strong>le</strong>’i taitai <strong>le</strong> palota,<br />
o lona uiga e oo atu i <strong>le</strong> aso o <strong>le</strong><br />
taaloga ua mafo’e uma se<strong>le</strong>ni e fai<br />
ai <strong>le</strong> kemupegi. O <strong>le</strong> Fili o <strong>le</strong> fai ‘ie<br />
faitaga o <strong>le</strong> maua pe a uma <strong>le</strong><br />
palota<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 33
Tusia: Rosetta Galuma<strong>le</strong>mana Ah Lam<br />
MAI LE LAUMUA I UELIGITONE<br />
Faailogaina o <strong>le</strong> 21st<br />
tausaga o Stephen Neli<br />
O <strong>le</strong> alii o Stephen e malaga mai<br />
Ausetalia ma ona aiga e faailoga<br />
lona 21st tausaga i Niu Sila i ona<br />
matua. O loo alala i Ausetalia ae<br />
faafetai i <strong>le</strong> agaga ia te ia e fia<br />
malaga mai i <strong>le</strong> mea o loo aumau ai<br />
ona matua, e sii faatasi <strong>le</strong> faafetai i<br />
<strong>le</strong> e ona <strong>le</strong> ola ma <strong>le</strong> malosi ua mafai<br />
ai e ia ona aulia mai nei aso e te<strong>le</strong>. O<br />
lana faafetai i ona matua ma aiga aemaise<br />
<strong>le</strong> Atua i lona aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i i <strong>le</strong><br />
tausiga ia te ia mai lona laititi se’ia oo<br />
mai ina ua atoa lona 21 tausaga. O ona<br />
matua o <strong>le</strong> susuga ia Fanaea Palolo ma<br />
<strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia Leonia Neli mai <strong>le</strong><br />
alalafaga o Samatau ma Vailuutai, sa<br />
Stephen Neli Stephen and parents, Fanaea Palolo Neli and Leonia Neli<br />
Vaasili, Viena, Ela and Sefo<br />
faia <strong>le</strong>nei sauniga i <strong>le</strong> Hall a <strong>le</strong> PIPC i<br />
Porirua sa faatasi ai foi ma nisi o alo<br />
ma fanau ta<strong>le</strong>nia i mea tau musika<br />
pese mai Ausetalia e igoa o <strong>le</strong> Mati<br />
Leifi Sisters (Maria, Glora & Sera).O <strong>le</strong><br />
faili foi <strong>le</strong>a sa faafiafia i <strong>le</strong><br />
ta<strong>tala</strong>ina(Launch) o <strong>le</strong> nusipepa Le<strong>manamea</strong><br />
Samoa i Sini Ausetalia. Sa<br />
Maria, Gloria and Sarah<br />
faatumulia foi <strong>le</strong> aso i <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o<br />
ona aiga ma uo ma <strong>le</strong> mamalu o <strong>le</strong><br />
au valaaulia sa faatasi ai. Maua foi<br />
<strong>le</strong>nei avanoa e momoli atu ai alofaaga<br />
o <strong>le</strong> Le<strong>manamea</strong> Samoa i lau<br />
susuga Stephen ia faamuamua <strong>le</strong><br />
Atua i fuafuaga o lou lumanai e<br />
manuia ai.<br />
Seirosa, Mafoe, Paula.<br />
34 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
O se Tatau<br />
poo se Ata<br />
Tusia: SIMA Nius<br />
Valivali?<br />
Ua maualuga pea <strong>le</strong> siisii o <strong>le</strong><br />
tomai o tufuga ta tatau i <strong>le</strong>nei<br />
vaitau i <strong>le</strong> faatinoina o <strong>le</strong> galuega<br />
aua <strong>le</strong> faalaei’ina o se tasi i <strong>le</strong> malofie<br />
a Samoa.<br />
O <strong>le</strong> maualuga <strong>le</strong>nei o<strong>le</strong> siisii o<br />
<strong>le</strong>a tomai ua amata ona sau ai ma isi<br />
tulaga ua <strong>le</strong> foliga Samoa ai ia nisi<br />
sogaimiti. O <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o isi tatau i <strong>le</strong>nei<br />
vaitau ua vaaia <strong>le</strong> valavala ma <strong>le</strong> toe<br />
vaaia <strong>le</strong> faasologa sa amata mai ai<br />
<strong>le</strong> tatau a Samoa.<br />
O nisi o tatau ua vaaia i <strong>le</strong>nei<br />
vaitau ua <strong>le</strong> toe tapuluina nisi vaega<br />
ae ua mamanu atoa. Ua <strong>le</strong>ai ni<br />
faaatualoa a nisi tatau. O <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o<br />
atualoa pei sa iloga ai nisi sogaimiti<br />
i aso ua tuanai aepeitai o <strong>le</strong>a e foliga<br />
mai o nisi tatau i <strong>le</strong>nei vaitau ua<br />
matuai pe moni ai lava <strong>le</strong> atualoa.<br />
O loo vaaia <strong>le</strong> taumafai pea o nisi<br />
tufuga Samoa moni e faaolaola <strong>le</strong>nei<br />
measina a Samoa ona e iloa gofie<br />
lava <strong>le</strong> Samoa i lana tatau.<br />
Ua amata foi ona ofi mai i totonu<br />
ia masini ta pe’a a papalagi <strong>le</strong>a ua<br />
iu ai lava ina ta ai e nisi ua tomai i<br />
<strong>le</strong> faaaogaina o nei masini ia sogaimiti.<br />
O <strong>le</strong> lagi malofie e i ai ona tapu<br />
ma sa e tatau ona uia pe a taoto se<br />
tasi. Ae a faapea nei la ae ta se sogaimiti<br />
i <strong>le</strong> masini, faamata la e<br />
faaaoga pea tapu ma sa nei.<br />
O <strong>le</strong> isi fesili ua tulai mai, pe o <strong>le</strong><br />
pe’a poo <strong>le</strong> sogaimiti e ta i <strong>le</strong> masini<br />
o se sogaimiti pe o se ata valivali.<br />
Ua i ai sogaimiti i <strong>le</strong>nei vaitau ua<br />
mamanu atoa peiseai o pe’a ia e ta i<br />
fatafata ma tauau o <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o alii.<br />
Ua na o <strong>le</strong> vaa lava e iloa ai o <strong>le</strong> so-<br />
gaimiti ona mamanu atoa loa <strong>le</strong>a pei<br />
o<strong>le</strong> taina o pe’a a isi atunuu faapei o<br />
Maori.<br />
O <strong>le</strong>a <strong>le</strong> tulaga ua tatau ai foi ona<br />
malosi mai i ai <strong>le</strong> au tufuga ta tatau<br />
aemaise <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>lua o Su’a ma Tulouena<br />
aua a tuai ona faia se<br />
galuega e toe apata atu ua suia e <strong>le</strong><br />
au ta pe’a ia vaega o <strong>le</strong> tatau a<br />
Samoa. E te<strong>le</strong> <strong>le</strong> mau ‘au e faaaogaina<br />
e <strong>le</strong> tufuga Samoa pe a taoto<br />
se tasi i <strong>le</strong> lagi malofie ae e na o <strong>le</strong><br />
tasi lava <strong>le</strong> mata o <strong>le</strong> masini <strong>le</strong>a e<br />
valivali ai pe’a.<br />
A tagai nei i <strong>le</strong> ata o lomia atu,<br />
ona e fesili ifo lava <strong>le</strong>a o oe ia oe lava<br />
ia, Pe o se Sogaimiti <strong>le</strong>nei mea poo<br />
se ata valivali?<br />
Tusia: Rosetta Galuma<strong>le</strong>mana Ah Lam<br />
Groom:Teaiola Foua, Bride:Naomi Foua<br />
MAI LE LAUMUA<br />
I UELIGITONE<br />
Se vaaiga i se tasi o Faaipoipoga<br />
sa faataunuuina i <strong>le</strong> Laumua i<br />
Ueligitone i <strong>le</strong> vaiaso ua mavae.<br />
Groom:Teaiola Foua, Bride:Naomi Foua, MC:Lutelu Toloa, Grooms men:Patrick Kurucake,<br />
Vaniah Toloa, Brides maids: Vaolilo Toloa, Ta<strong>le</strong>i Pasika<strong>le</strong><br />
Groom:Teaiola Foua, Bride:Naomi Foua, Children: Pepeloha Foua, Juiana Foua, Foua Foua,<br />
FaivaLua Foua, Kava Vahefenua, Grooms men:Patrick Kurucake, Vaniah Toloa<br />
Brides maids: Vaolilo Toloa, Ta<strong>le</strong>i Pasika<strong>le</strong><br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 35
Tusia: Rosetta Galuma<strong>le</strong>mana Ah Lam<br />
MAI LE LAUMUA I UELIGITONE<br />
50 Tausaga Seetia<br />
Togia Te<strong>le</strong>a<br />
Sa faatumulia <strong>le</strong><br />
hall a <strong>le</strong> Matauala i<br />
Porirua i aiga ma uo,<br />
ma <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia aemaise<br />
<strong>le</strong> mamalu o <strong>le</strong><br />
atunuu e molimauina<br />
<strong>le</strong> aga<strong>le</strong><strong>le</strong>i o <strong>le</strong> Atua i<br />
<strong>le</strong> faailogaina o <strong>le</strong> 50<br />
tausaga o <strong>le</strong> Fa<strong>le</strong>tua<br />
ia Seetia Te<strong>le</strong>a.<br />
O <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia Seetia<br />
e mai <strong>le</strong> alalafaga o<br />
Vailoa Fa<strong>le</strong>ata o lona alii<br />
e mai <strong>le</strong> alalafaga o<br />
Manono Uta. Oi laua o<br />
loo vaaia poo o <strong>le</strong> faafeagaiga<br />
o <strong>le</strong> Samoa Baptist<br />
Church i Porirua.E<br />
toafitu o laua alo o se tasi<br />
o laua alo sa faafoeina<br />
<strong>le</strong>a aso o <strong>le</strong> alii o Ropati<br />
Te<strong>le</strong>a.<br />
O <strong>le</strong> susuga ia Pastor<br />
Faatagi Faaita sa taitai i<br />
<strong>le</strong> sauniga o <strong>le</strong> lotu. O ia<br />
o <strong>le</strong> faafeagaiga o <strong>le</strong> Full<br />
Gospel poo <strong>le</strong> House of<br />
Grace i Tawa e toate<strong>le</strong> foi<br />
Tama ma Tina matutua<br />
sa auai ma <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o o<br />
la alo faa<strong>le</strong>agaga i totonu<br />
lava o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia sa auai<br />
e molimauina <strong>le</strong>nei aso<br />
taua. O <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia Seetia<br />
o se tina ua te<strong>le</strong> foi<br />
sona sao i ulugalii laiti<br />
ma tina laiti i <strong>le</strong> faamalosi’au<br />
e ala i lana fesoasoani<br />
i saunoaga<br />
faatina i totonu o mafu-<br />
taga. O se tina laufofoga<br />
fiafia i lana Eka<strong>le</strong>sia e<br />
tutusa ia te ia tagata<br />
uma so o se mea na te<br />
faia o loo sisila <strong>le</strong> Atua<br />
ma faafofoga e atagia ona<br />
uiga la<strong>le</strong><strong>le</strong>i aua o loo ofu<br />
i uiga matagofie o <strong>le</strong> Alii.<br />
Avea ia <strong>le</strong>nei avanoa e<br />
faamanuia atu ai Le<strong>manamea</strong><br />
Samoa i <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong>tua, aua <strong>le</strong> galuega<br />
o loo auauna ai. Faamanuia<br />
te<strong>le</strong> <strong>le</strong> Atua i<br />
lou aso soifua.<br />
Pastor Lui & Seetia Te<strong>le</strong>a and Pastor Faatagi & Roseline Faaita<br />
36 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Tusia: Soe Robert Tugaga<br />
MAI LAUFANUA O KALAIESETETE<br />
Meaalofa mo <strong>le</strong> Mafuie<br />
i Kalaiesetete<br />
O <strong>le</strong> aso Toonai aso 30 o Oketopa,<br />
i<strong>le</strong> 10 i<strong>le</strong> taeao, sa faatumulia<br />
ai <strong>le</strong> mamalu o <strong>le</strong> atunuu, i <strong>le</strong> molimauina<br />
<strong>le</strong>a o ni fesoasoani ave fua<br />
o soo se ituaiga o oloa, mo so’o se<br />
tasi i totonu o Kalaiesetete, talu<br />
mai lava <strong>le</strong> mafatiaga i <strong>le</strong> mafuie sa<br />
afaina ai si o matou aai nei.<br />
O <strong>le</strong>nei fesoasoani sa gafa tonu<br />
<strong>le</strong>a i<strong>le</strong> susuga i<strong>le</strong> faafeagaiga, <strong>le</strong><br />
susuga ia Alofa Fonoti Noa ma <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong>tua ia Seepa ma <strong>le</strong> mamalu o<strong>le</strong><br />
Trust po o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia o<strong>le</strong> Ola Taumafai<br />
Charitab<strong>le</strong> Trust with Faith<br />
and Life Changing Ministry.<br />
I <strong>le</strong> maitau ai a <strong>le</strong> sui o Le Manamea<br />
Samoa ina ua faatasi atu iai,<br />
sa vaaia <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o tagata sa auai<br />
atu iai, o Papalagi, Maori, Tonga,<br />
Fiti aemaise o tagata o si o tatou<br />
atunuu ma isi lava lanu eseese. O<br />
nei oloa o ni oloa fou ma ua mafai<br />
ona tuufaatasia aua lava <strong>le</strong> loto fesoasoani<br />
pe a maua i tatou i mafatiaga<br />
o<strong>le</strong> olaga e ala mai <strong>le</strong>a i ni<br />
faalavelave matautia e ono aafia ai<br />
Sui mai <strong>le</strong> Siufofoga o<strong>le</strong> Ma<strong>tala</strong>si, Fa<strong>le</strong>tuai Nisani, Peilua, Matagi<br />
soifuaga o tagata.<br />
E lagona ai <strong>le</strong> loto faafetai ona o<strong>le</strong><br />
tofa mamao ua a’e i<strong>le</strong> susuga i<strong>le</strong><br />
Faafeagaiga ma <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia ina ua<br />
mafai ona faataunuuina nei tautua i<strong>le</strong><br />
mamalu o<strong>le</strong> atunuu. Fai mai <strong>le</strong> upu a<br />
<strong>le</strong> Tusi, “E sili <strong>le</strong> manuia o <strong>le</strong> na te foa’i,<br />
nai lo <strong>le</strong> na te talia.”<br />
Nisi o<strong>le</strong> mamalu o<strong>le</strong> atunuu i<strong>le</strong> latou lagolago<br />
Meaalofa ave fua aua <strong>le</strong> fesoasoani i<strong>le</strong> mafatiaga<br />
i<strong>le</strong> mafuie<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 37
Tusia: Vui Masinamua<br />
MAI LAUFANUA O SINI AUSETALIA<br />
Talimalo <strong>le</strong> Lord Mayor ma<br />
<strong>le</strong> Itumalo o Parrammatta<br />
i Au o <strong>le</strong> Four Nations<br />
Ua <strong>le</strong> o toe pouliuli i <strong>le</strong> lalolagi o<br />
taaloga, <strong>le</strong> tulaga alu i luma o alo<br />
ma fanau a atumotu o <strong>le</strong> Pasefika,<br />
i soo se faāgatama, ae maise lava i<br />
taaloga faatautino (contact<br />
sports). E <strong>le</strong> pogisa foi i soo se<br />
tagata lava <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o tausaga o tau<br />
faaofi pea a tatou tama fanau i ia<br />
taaloga, e ui ina maoaé ma<br />
maualuga pea lo latou faatinoina<br />
ma <strong>le</strong> finafinau i soo se taaloga<br />
lava, ae sa matua <strong>le</strong> maluelue ai<br />
lava <strong>le</strong> va’ai ma se ioeina e tagata<br />
papaé o ia tomai ma ia ta<strong>le</strong>ni, ona<br />
o <strong>le</strong> tulaga faailoga lanu sa sau aí.<br />
Ae o nei talutalu fou, ua mafai ona<br />
faaosofia ma faatupu manatu mai<br />
i latou nei, i <strong>le</strong> sailiiliina <strong>le</strong>a o ni<br />
auala e fesoasoani ai i <strong>le</strong> tulaga<br />
taalo o tama fanau a atumotu<br />
Pasefika, ae maise lava ia Samoa,<br />
ona ua <strong>le</strong> mafai lava ona toe faafitifitia<br />
lo latou <strong>le</strong><strong>le</strong>i ma <strong>le</strong> mata’alia<br />
i soo se taaloga, e pei foi o taaloga<br />
lakapi Iuni ma <strong>le</strong> Liki.<br />
O <strong>le</strong> ala foi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> manatu ai o<br />
ARL poo <strong>le</strong> Liki a Ausetalia, ina ia<br />
faia se taamilosaga faapenei i<br />
tausaga taitasi e saga fesoasoani<br />
ai i <strong>le</strong> atinaéina o <strong>le</strong> Lakapi Liki i<br />
<strong>le</strong> Pasefika. O <strong>le</strong> ala foi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
malaga mai o <strong>le</strong> Aú Liki a <strong>le</strong> Toa<br />
Samoa, ma maua ai <strong>le</strong> avanoa e<br />
faia ai se taaloga ma <strong>le</strong> Kiwi a Niu<br />
Sila, <strong>le</strong>a na maimoaina e lo tatou<br />
atunuu laute<strong>le</strong>. E ui lava foi ina<br />
maitauina <strong>le</strong> te<strong>le</strong> i ai o ni tusitusiga<br />
faaseā a nisi o tusi<strong>tala</strong>, ae ao lava i na<br />
o tatou manatua, e <strong>le</strong>í fausia lava<br />
Roma i se aso e tasi. E oo lava i <strong>le</strong> ‘Au<br />
a <strong>le</strong> Kiwi lava ia, na matuā fia ni sefulu<br />
oni tausaga, faato’ā maua so latou<br />
manumalo i <strong>le</strong> Kagalu (Kangaroo).<br />
O <strong>le</strong> toai taunuu mai la o Au i Sini nei,<br />
na tali faaāloalo ai loa <strong>le</strong> Alii Pu<strong>le</strong>nuu<br />
ma <strong>le</strong> Aai o Parrammatta, <strong>le</strong>a na faatinoina<br />
i <strong>le</strong> hall autū a <strong>le</strong>a aai, <strong>le</strong> Parrammatta<br />
Town Hall. O <strong>le</strong> afioga lava<br />
i <strong>le</strong> alii pu<strong>le</strong>nuu na ia fofogaina <strong>le</strong><br />
saunoaga autū,e talia <strong>le</strong><strong>le</strong>i ai au uma e<br />
fa i <strong>le</strong>a aso, faatasi ai ma se tali<br />
faaāloalo i se taumafataga māmā, ona<br />
alo ai loa <strong>le</strong>a i faafiafiaga ma <strong>le</strong> sainia<br />
o saini faaāloalo (autograph) a tama<br />
ta’a’alo mo <strong>le</strong> mamalu laute<strong>le</strong> o <strong>le</strong><br />
atunuu. Na maua <strong>le</strong> avanoa o <strong>le</strong> tusi<strong>tala</strong><br />
e faa<strong>tala</strong>noaina ai <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga a <strong>le</strong><br />
‘Au e aofia ai <strong>le</strong> afioga ia Tafi<strong>le</strong><strong>le</strong>a<br />
Faavae Gagamoe (Trevor) o <strong>le</strong> Pu<strong>le</strong> o<br />
vaega o fefaatauaiga o <strong>le</strong> Pasefika a <strong>le</strong><br />
Air NZ, ma <strong>le</strong> susuga i <strong>le</strong> Failautusi o<br />
<strong>le</strong> Pu<strong>le</strong>ga a <strong>le</strong> Au, <strong>le</strong> susuga ia Fritz Tuiavii,<br />
ae maise ai o se tasi o tamalii<br />
iloga o <strong>le</strong> atunuu i <strong>le</strong> taaloga Lakapi i<br />
<strong>le</strong> lalolagi, <strong>le</strong> Tofa ia Lauaki Tuilagi.<br />
Na manino mai ai <strong>le</strong> <strong>le</strong>ai lava o se<br />
faa<strong>tala</strong>lē ma se faatemutemu o i <strong>le</strong> ‘au<br />
taa’alo i <strong>le</strong>nei taamilosaga, ae manatu<br />
foi o loo faapena uma lava ‘au o <strong>le</strong><br />
taaloga, ae maise ai <strong>le</strong> ‘au tautaua<br />
<strong>le</strong>nei a Ausetalia <strong>le</strong> Kangaroo. O <strong>le</strong><br />
taimi lava foi na valaaulia ai <strong>le</strong> Toa<br />
Samoa i luga o <strong>le</strong> tulaga aūtū, se’i<br />
maimoaina foi e <strong>le</strong> atunuu, na saunoa<br />
ai loa <strong>le</strong> susuga ia Fritz Tuiavii o <strong>le</strong><br />
Failautusi, ma valaauina ai loa <strong>le</strong> alii<br />
Pu<strong>le</strong>nuu ma taua’aoina atu loa i ai <strong>le</strong><br />
meaalofa o <strong>le</strong> Ipu mafolafola ua<br />
vaneina i mamanu Samoa, e faafeta’ia<br />
ai <strong>le</strong> agaga tali faaāloalo mo latou ma<br />
<strong>le</strong> taamilosaga, ma na pau foi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
‘Au na faia se faiga meaālofa faapea i<br />
<strong>le</strong> aso. O se vaaiga mata’ina foi i <strong>le</strong>a<br />
lava aso, ona o <strong>le</strong> mafai <strong>le</strong>a ona faaāvanoaina<br />
atu o <strong>le</strong> taimi o se tasi o ‘Au<br />
Faafiafia iloga i Sini ma Ausetalia, <strong>le</strong>a<br />
o loo faafoeina e <strong>le</strong> tamaitai ia Moe<br />
Leaupepe ma <strong>le</strong> tamaitai siva<br />
faapolofesa i Dubai o Emmily Toailoa,<br />
ae sa ‘ai’aiuli ai lava foi <strong>le</strong> tofa ia<br />
Lauaki Tuilagai i <strong>le</strong> matagofie o lana<br />
tatau. E ui lava foi ina mamao Campbelltown,<br />
ae na malaga atu lava <strong>le</strong> aoga<br />
a <strong>le</strong> fanau ona o <strong>le</strong> fia feiloai <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> Toa<br />
Samoa. Na maua foi <strong>le</strong> avanoa e feiloa’i<br />
ai ma <strong>tala</strong><strong>tala</strong>noa ma <strong>le</strong> alii Kapeteni<br />
o <strong>le</strong> Kangaroo i <strong>le</strong>a aso, <strong>le</strong> susuga ia<br />
Darren Lockyer. Na maua foi se<br />
avanoa e <strong>tala</strong>noa ai ma <strong>le</strong> Alii Pu<strong>le</strong>nuu,<br />
ma ia taua ai se fiafiaga te<strong>le</strong> ia te ia ina<br />
ua manumalo <strong>le</strong> faia i Parrammatta o<br />
<strong>le</strong>nei taamilosaga, auā o loo i ai <strong>le</strong> lagolago<br />
te<strong>le</strong> i <strong>le</strong>a faamoemoe mai <strong>le</strong> toete<strong>le</strong><br />
o tagata atumotu o loo ua latou avea<br />
Parrammatta ma o latou nuu ma aiga<br />
moni.<br />
38 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Tusia: Tualoaina Moana Tuala - Tama<strong>le</strong>lagi<br />
Le Fono ma Le Alofi o Tuimanu’a<br />
Ua fono <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tolu, o <strong>le</strong> a aofia<br />
Manua. Ona fono ai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong>tolu, o <strong>le</strong> a tutu’u ni savali I<br />
Manua uma. Ona filifili ai <strong>le</strong>a o<br />
<strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tolu ini tootoo e avea <strong>le</strong>a<br />
savali, poo Faamau pooAlalamua,<br />
poo Fofo, poo Atiu. Ona<br />
alu <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> savali i Fitiuta, alu<br />
<strong>le</strong> isi savali i Ofu , ae alu <strong>le</strong> isi i<br />
Olosega.<br />
Afai ua o ia savali ma ni po e o<br />
mai; a ua nonofo <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tolu ma<br />
sauni ni mea e faatali ai, ina potopoto<br />
mai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tolu. Ona<br />
oo <strong>le</strong>a i <strong>le</strong>a aso o <strong>le</strong>a usu ai <strong>le</strong><br />
fono. Ona tulai <strong>le</strong>a <strong>le</strong> tootoo o <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong>tolu, o <strong>le</strong> a amataina <strong>le</strong> fono.<br />
Ona faalia ai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> mea o<br />
faamoemoe i ai <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tolu. Ona<br />
tulai <strong>le</strong>a <strong>le</strong> tootoo o Fitiuta, ona<br />
fai foi <strong>le</strong>a o lana lauga; faapea<br />
foi <strong>le</strong> tootoo o Ofu, ae mulimuli<br />
<strong>le</strong> lauga a Olosega ma Sili.<br />
Afai ua finagalo <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tolu ma<br />
<strong>le</strong> Manu’a o <strong>le</strong> a tapa <strong>le</strong> ipu a<br />
Tuiman’a ma faaali sa o <strong>le</strong> ipu,<br />
ona faofa<strong>le</strong> ai <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> Fa<strong>le</strong>ula,<br />
O LAU AGANUU<br />
ua fai ai <strong>le</strong> alofi te<strong>le</strong> e tapa ai <strong>le</strong> ipu<br />
a Tuimanu’a. Ona fai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> alofi,<br />
ona faamamalu <strong>le</strong>a, ua nofo <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
tagata uma, ua saoo faa<strong>le</strong><strong>le</strong>i foi <strong>le</strong><br />
aumaga, ua <strong>le</strong>ai se tagata o toe<br />
tulai i fafo.<br />
Ona fai ava <strong>le</strong>a o se tasi alii; ona<br />
pu<strong>le</strong> <strong>le</strong>a e se tasi tootoo, ona pau <strong>le</strong>a<br />
i <strong>le</strong> aumaga latou te vaaia fafo. Ona<br />
fe<strong>tala</strong>i atu <strong>le</strong>a o se tootoo: Siitia<br />
maia i fa<strong>le</strong> o <strong>le</strong> alofi.” A ua tofia se<br />
tasi itu o <strong>le</strong> aumaga latou te tautuuina<br />
<strong>le</strong> alofi; pe sefulu pe luafulu<br />
tanoa ua tutumu i ava o <strong>le</strong> alofi.<br />
Ona usi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> alofi, ona pati <strong>le</strong>a e<br />
<strong>le</strong> aumaga; ona togi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> tufa<br />
ava, pe tufa Sapua poo Saite. Ona<br />
alu <strong>le</strong>a o <strong>le</strong>a nuu i la latou tufa. Afai<br />
e sefulu tanoa, o tauasu foi ia e<br />
toasefulu e sii faatasi a latou ipu i<br />
<strong>le</strong> tauasu o <strong>le</strong> ava; e uta lava tauasu<br />
uma i <strong>le</strong> tagata o i<strong>le</strong> matuatu e faapea<br />
<strong>le</strong> alaga: Ina aumai <strong>le</strong> ipu!”<br />
Ona alu uma lava <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> aumaga<br />
ma <strong>le</strong> taupou e aamai <strong>le</strong><br />
ipu. Ona oo atu <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> o iai<br />
<strong>le</strong> ipu, ona tago <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> teina, ua<br />
ui <strong>le</strong> ipu.<br />
Ona ulufafo mai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> teine i<br />
fafo, ae o <strong>le</strong> aumaga ua amata<br />
ona taei o vaa, faafasi o manu<strong>le</strong><strong>le</strong><br />
ma puaa, taatu’u ma niu.<br />
Ona o’o mai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> teine i <strong>le</strong><br />
saofaiga, ona ui ane <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
teine i tua o Tuimanu’a. Ona<br />
tuu mai <strong>le</strong> o <strong>le</strong> ipu ia Tuimanu’a;<br />
ae sau i fa<strong>le</strong> <strong>le</strong> teine. Ona toe<br />
tuu atu <strong>le</strong>a i ai o <strong>le</strong> ipu e Tuimanu’a.<br />
Ona sapai ai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
ipu e <strong>le</strong> teine ma alu i <strong>le</strong> alofi.<br />
Ona ave muamua <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> matuatu,<br />
ona fefo’ifo’iai <strong>le</strong>a i tanoa<br />
ma asuasu solo ai <strong>le</strong> ipu. Ona<br />
ta’i ai <strong>le</strong>a o ipu ia Tuimanu’a,<br />
ona taute ai <strong>le</strong>a o Tuimanu’a;<br />
ona alu ai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> teine i fafo, ae<br />
tufa ai <strong>le</strong> alofi .<br />
Ona tuua loa <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> alofi.<br />
Ia manuia lau faitau Samoa I<br />
<strong>le</strong>nei itula…<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 39
Tusia: SIMA Nius<br />
TALA MAI LE KAPENETA<br />
Ipu a <strong>le</strong> Lalolagi mo <strong>le</strong><br />
taaloga Judo 2010<br />
Ua faamaonia e <strong>le</strong> Kapeneta <strong>le</strong><br />
avea o <strong>le</strong> Pu<strong>le</strong>ga o Tupe Faava o<br />
Malo a Samoa (SIFA) e fai ma lagolago<br />
autu o <strong>le</strong> Ipu a <strong>le</strong> Lalolagi i <strong>le</strong><br />
taaloga o <strong>le</strong> Judo, <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> a talimalo<br />
ai Samoa i <strong>le</strong> aso 12 – 16 Novema<br />
2010.<br />
Ua manatu <strong>le</strong> SIFA ua <strong>tala</strong>feagai<br />
<strong>le</strong> lagolagoina o <strong>le</strong>a taaloga mo<br />
<strong>le</strong> faalauiloaina o <strong>le</strong> Pu<strong>le</strong>ga. E pei<br />
ona silafia o <strong>le</strong> taaloga o <strong>le</strong> Judo e<br />
fofoa mai <strong>le</strong>a i totonu o Asia o <strong>le</strong> ala<br />
foi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o au tauva mai Asia<br />
o <strong>le</strong> a auai i <strong>le</strong>a taaloga. Ua mae’a<br />
foi ona faamautu ane e <strong>le</strong> Asosi<br />
Judo fuafuaga tau faasalalauga tuusa’o<br />
mo atunuu i Asia, ma o se itu<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong>a mo <strong>le</strong> faalauiloaina e <strong>le</strong><br />
gata i <strong>le</strong> Pu<strong>le</strong>ga a o si o tatou<br />
atunuu foi.<br />
Taaloga Lona 16 a Asia<br />
Ua faamaonia e <strong>le</strong> Kapeneta <strong>le</strong> auai<br />
atu o <strong>le</strong> alii Minisita o Punaoa Faa<strong>le</strong>natura<br />
ma <strong>le</strong> Siosiomaga, Afioga Faumuina<br />
Tiatia Liuga ma nisi o sui o <strong>le</strong><br />
Komiti Faafoe o Malae ma Fa<strong>le</strong> Taalo<br />
e tali <strong>le</strong> valaau mai i <strong>le</strong> Minisita o<br />
Taaloga a Saina, ina ia auai atu i <strong>le</strong><br />
ta<strong>tala</strong>ina ma <strong>le</strong> faafoeina o Taaloga<br />
Lona 16 a Asia, <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> a faataunuuina<br />
i Saina i <strong>le</strong> aso 12 - 27 Novema 2010.<br />
E pei ona silafia o <strong>le</strong> tausaga 2015 o<br />
loo fuafua e talimalo ai Samoa i<br />
Taaloga a Tupulaga a <strong>le</strong> Taupu<strong>le</strong>ga.<br />
Ua <strong>tala</strong>feagai foi <strong>le</strong>a valaaulia, e maua<br />
ai <strong>le</strong> avanoa e mata’itu ai e sui o <strong>le</strong><br />
Komiti Faafoe o Malae ma Fa<strong>le</strong> Taalo<br />
ia tapenaga ma <strong>le</strong> ta<strong>tala</strong>ina o Taaloga<br />
a Asia a’o sauniuni atu Samoa i <strong>le</strong>a taligamalo<br />
faavaomalo.<br />
O <strong>le</strong> Afioga i <strong>le</strong> Minisita o <strong>le</strong> Ta’ita’ifono<br />
foi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> Komiti Faafoe o Malae ma<br />
Fa<strong>le</strong> Taalo.<br />
Manumalo Ca’Bella<br />
Kramer Ausenco i<br />
Tauofoga<br />
Ua faamaonia e <strong>le</strong> Kapeneta <strong>le</strong> tuuina<br />
atu o <strong>le</strong> galuega mo <strong>le</strong> fauga o <strong>le</strong><br />
fa<strong>le</strong> fogafa<strong>le</strong> tolu e sui ai <strong>le</strong> fa<strong>le</strong> o<br />
Mo<strong>le</strong>si o loo i lalo o <strong>le</strong> vaavaaiga a <strong>le</strong><br />
Faalapotopotoga mo <strong>le</strong> Lumana’i<br />
Manuia o Samoa (SNPF).<br />
O <strong>le</strong>nei galuega sa faasalalauina mo<br />
ofo e fia tuuina atu, ma e to’asefulu<br />
(10) Kamupani sa tusi talosaga mo<br />
<strong>le</strong>nei galuega. E ono(6) Kamupani sa<br />
valaauina mo faa<strong>tala</strong><strong>tala</strong>noaga e uiga<br />
i <strong>le</strong> galuega. I <strong>le</strong> mae’a ai o nei iloiloga<br />
ma faa<strong>tala</strong><strong>tala</strong>noaga, sa tuuina atu ai<br />
loa <strong>le</strong> galuega i <strong>le</strong> Ca’Bella Kramer<br />
Ausenco.<br />
Ua faamalieina atoa e <strong>le</strong>nei Kamupani<br />
aiaiga o <strong>le</strong>nei tauofoga faatasi ai<br />
ma <strong>le</strong> pa’ū o <strong>le</strong> tau o <strong>le</strong> ofo na tuuina<br />
atu.<br />
Talimalo <strong>le</strong> Pa<strong>le</strong>mene i<br />
<strong>le</strong> Fono Faa<strong>le</strong>aoaoga a<br />
<strong>le</strong> Taupu<strong>le</strong>ga ma <strong>le</strong><br />
Pasefika<br />
Ua faamaonia e <strong>le</strong> Kapeneta <strong>le</strong> talimalo<br />
o <strong>le</strong> Fono Aoao Faitulafono a<br />
Samoa i se Fono Faa<strong>le</strong>aoaoga a <strong>le</strong><br />
Faalapotopotoga o Malo o <strong>le</strong> Taupu<strong>le</strong>ga<br />
ma <strong>le</strong> Pasefika e faia mai i Samoa i <strong>le</strong><br />
aso 8 – 11 Novema 2010 i <strong>le</strong> Maota o<br />
Tofilau Eti A<strong>le</strong>sana.<br />
O <strong>le</strong> faamoemoe o <strong>le</strong>nei Fono o <strong>le</strong><br />
fia faa<strong>le</strong><strong>le</strong>ia atili <strong>le</strong>a o auaunaga tau<br />
pa<strong>le</strong>mene. E 40 sui o <strong>le</strong> a auai mai<br />
ai mai Niu Sila, Tuvalu, Kiribati,<br />
Toga, Niue, Tasmania, Papua Niu<br />
Kini, faapea ma sui o <strong>le</strong> Faalapotopotoga<br />
a Pa<strong>le</strong>mene o Malo o <strong>le</strong><br />
Taupu<strong>le</strong>ga (CPA).<br />
Malaga sui o <strong>le</strong> Soifua<br />
Maloloina i <strong>le</strong> Fono a<br />
Malo o <strong>le</strong> Taupu<strong>le</strong>ga<br />
Ua faamaonia e <strong>le</strong> Kapeneta <strong>le</strong><br />
auai atu o ni sui se toalua o <strong>le</strong> Matagaluega<br />
a <strong>le</strong> Soifua Maloloina i <strong>le</strong><br />
Fono a Malo o <strong>le</strong> Taupu<strong>le</strong>ga e faia i<br />
Aukilani, Niu Sila i <strong>le</strong> aso 11 – 12<br />
Novema 2010.<br />
O <strong>le</strong> autu o <strong>le</strong>a fono o “Tagata<br />
Faigaluega i <strong>le</strong> Soifua Maloloina i<br />
totonu o Atunuu Laiti”. O <strong>le</strong> a <strong>tala</strong>noa<br />
ai faafitauli e feagai ma <strong>le</strong><br />
toate<strong>le</strong> o tagata faigaluega o <strong>le</strong> Soifua<br />
Maloloina e autovaa atu i<br />
atunuu ese e saili galuega ai.<br />
O <strong>le</strong> a aofia ai foi:<br />
- Atiina a’e <strong>le</strong> tomai o aufaigaluega<br />
toalaiti ina ia <strong>le</strong> tasi se tomai i <strong>le</strong><br />
faatinoina o galuega a ia faalaute<strong>le</strong>;<br />
- Fetufaiga o finagalo;<br />
- Toe iloiloina <strong>le</strong> faagasologa o <strong>le</strong><br />
faatinoina o Galuega a <strong>le</strong> Fono a<br />
Malo o <strong>le</strong> Taupu<strong>le</strong>ga.<br />
O <strong>le</strong> alii fomai o Dr. Robert Thomsen<br />
ma <strong>le</strong> Ofisa Sinia o <strong>le</strong> Matagaluega<br />
o Catherine Viliamu o <strong>le</strong> a<br />
fai ma sui o Samoa.<br />
40 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Tusia: SIMA Nius<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Faamavae Rev. La<strong>le</strong> Iosefa<br />
& Vini Peteru mai <strong>le</strong> Savali<br />
o <strong>le</strong> Fi<strong>le</strong>mu EFKS<br />
O <strong>le</strong> vaiaso na tea nei na ta<strong>tala</strong><br />
aloaia ai <strong>le</strong> feagaiga a <strong>le</strong> susuga i <strong>le</strong><br />
faafeagaiga ia Rev. Iosefa La<strong>le</strong> Peteru<br />
ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia Vini ma <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia i<br />
Mangere Bridge sa o laua tausia mo ni<br />
nai tausaga ua tuanai.<br />
I se faaaliga mai sui o <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia na<br />
taua ai o <strong>le</strong> faaiuga a<strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia e faamalolo<br />
ma toesea tofiga faifeau o <strong>le</strong><br />
faafeagaiga ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua na faia ina ua<br />
mautinoa ua ta <strong>le</strong> malu a <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia<br />
Vini.<br />
O <strong>le</strong> laei o <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua i <strong>le</strong> malu ua<br />
faaupuina e <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia Faapotopotoga<br />
Kerisiano Samoa o se faamaligi toto ma<br />
ua <strong>le</strong> o gatasi ma tulafono faavae a <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia.<br />
E ui ina talia e <strong>le</strong> faifeau ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua<br />
<strong>le</strong> faaiuga a<strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia aepeitai o loo<br />
manino i<strong>le</strong> lauga faaiu a Rev. La<strong>le</strong> ia<br />
lona finagalo ua tatau ma onomea ona<br />
suia nei tulafono a <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia ona o tulafono<br />
na faia i taimi o Misionare.<br />
Saunoa foi Rev. La<strong>le</strong> e uiga i nei tulafono<br />
a Misionare “Ua o latou faaiugafonoina<br />
<strong>le</strong>aga a tatou aganuu mamalu<br />
ma <strong>le</strong> taua.”<br />
Na fesiligia foi e Rev. La<strong>le</strong> <strong>le</strong> <strong>le</strong>ai o<br />
se faaiuga o faia i nisi o ta taulima ma<br />
tau vae ona o loo faamaligi ai foi <strong>le</strong> toto.<br />
I <strong>le</strong>a lava lauga na taua ai e <strong>le</strong><br />
faafeagaiga <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o matatia ua faatutu<br />
i totonu o <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia faapotopotoga<br />
kerisiano Samoa ina ua ta<strong>tala</strong> la laua<br />
feagaiga ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ma <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia<br />
a<strong>le</strong> Savali o <strong>le</strong> Fi<strong>le</strong>mu.<br />
O <strong>le</strong> atoaga <strong>le</strong>nei o <strong>le</strong> lauga<br />
mulimuli a Rev. Iosefa La<strong>le</strong> Peteru i <strong>le</strong><br />
ta<strong>tala</strong>ina o <strong>le</strong> feagaiga.<br />
Lauga Faamavae Iosefa La<strong>le</strong> Peteru<br />
Ua paia <strong>le</strong> malu nei, aua o <strong>le</strong> malu o<br />
malu. O <strong>le</strong> malu o aiga, o <strong>le</strong> malu o nuu.<br />
O <strong>le</strong> malu o malo, o <strong>le</strong> malu o agaga ua<br />
mataoge, ma fia aai ma fia inu i <strong>le</strong><br />
Amiotonu.<br />
E tolu vaega o la'u Upu<br />
1.Le au Toeaiina<br />
Le paia i <strong>le</strong> Au Toeaiina, Susuga i<br />
Faafeagaiga Tau i <strong>le</strong> lagi ma outou fa<strong>le</strong>tua.<br />
A'oa'o ma Tiakono ma fanau lalovaoa,<br />
o <strong>le</strong> Pu<strong>le</strong>ga a Mauga Kiekie, ma<br />
<strong>le</strong> Matagaluega a Aukilani i NZ.<br />
Ua ou tu nei e pei o se pagota i o outou luma<br />
ua uma ona lau lona i'uga. Ua ou sauni e<br />
oti. Ou te oti foi ma <strong>le</strong> fiafia, aua ua tali mai<br />
<strong>le</strong> Atua i a'u tatalo.<br />
E <strong>le</strong>i <strong>le</strong>va ona amata <strong>le</strong> folauga a <strong>le</strong> Savali<br />
o <strong>le</strong> Fi<strong>le</strong>mu, ae se'e ese ma lona alavaa. Sa<br />
ou fai ia Vini, o <strong>le</strong> a o'u faamavae. Ou te <strong>le</strong><br />
faatau matatao ma tagata. O <strong>le</strong> galuega fo'i<br />
a Iesu, e pu<strong>le</strong> lava <strong>le</strong> Atua. Ae fai mai Vini,<br />
"La<strong>le</strong>, aua ete faafaiainaina <strong>le</strong> Atua. O <strong>le</strong><br />
Atua manumalo, e <strong>le</strong> se Atua Faiaina. E <strong>le</strong><br />
gata i <strong>le</strong>a, o <strong>le</strong> feagaiga a <strong>le</strong> Atua, e <strong>le</strong> se<br />
mea e faa<strong>tala</strong>noa ona ta<strong>tala</strong>. Ua uma ona<br />
iai aiaiga e ta<strong>tala</strong> ai. (1) Mulilua. (2) Gaoi<br />
(3) Fasioti Tagata. Ae sa ou fai ia Vini, "Ua<br />
faasolo ina o’u fefe i o'u lagona, Ina nei feala<br />
feala, ona tupu <strong>le</strong>a o nisi mea e <strong>le</strong> tatau ma<br />
<strong>le</strong> finagalo o Keriso.<br />
Faafetai i <strong>le</strong> Au Toeaiina, i la latou<br />
faatofalaiga, ua ta<strong>tala</strong> ai <strong>le</strong>nei feagaiga, e<br />
aunoa ma lo'u faatoilaloina o <strong>le</strong> Atua. A ua<br />
saunia e<strong>le</strong> Atua <strong>le</strong> mea faatauvaa, e aumai<br />
ai <strong>le</strong> fi<strong>le</strong>mu i o tatou loto.<br />
Masalo o <strong>le</strong> matati'a <strong>le</strong>nei i <strong>le</strong> EFKS. O<br />
se feagaiga na osi ua sili ona puupuu <strong>le</strong><br />
taimi ae toe ta<strong>tala</strong>. Ui i <strong>le</strong>a, o <strong>le</strong> matatia foi<br />
<strong>le</strong>a o se faifeau ua ta<strong>tala</strong> se feagaiga ina ua<br />
ta <strong>le</strong> malu a lona toalua.<br />
Ua te<strong>le</strong> taimi o faa<strong>tala</strong>noa <strong>le</strong> mataupu i<br />
<strong>le</strong> "Tatau" i Mafutaga a <strong>le</strong> EFKS. Te<strong>le</strong> finagalo<br />
faaalia, pe <strong>le</strong> i tatau ona aveese ia Iugafono.<br />
Aua o mea na fai e Misionare. Ua o<br />
latou faaiugafonoina <strong>le</strong>aga a tatou aganuu<br />
mamalu ma <strong>le</strong> taua. Ae <strong>le</strong> mafai lava. O <strong>le</strong>a<br />
fo'i ua ta faa<strong>le</strong> iloga tauvae, taulima, etc. E<br />
maligi ai <strong>le</strong> toto.<br />
Fai mai Vini ina ua fesiligia e Pouniu,<br />
"E <strong>le</strong>i ta nanaina la'u malu, na ou alu lava<br />
ta, ina ua ou lagonaina. O <strong>le</strong> laei o tamaitai<br />
Samoa. O la'u culture, o la'u identity. E <strong>le</strong><br />
tau nanaina foi. Ae o <strong>le</strong> Malu a <strong>le</strong> tamaitai<br />
Samoa, e <strong>le</strong> se mea e faaalialia. O <strong>le</strong> Laei o<br />
Tama Sa, faatoa faaali i <strong>le</strong> taimi e mo'emo'e<br />
ai"<br />
Na ou mo'emo'e i taalolo ma faaaliga<br />
Tausala e <strong>le</strong>ai sa'u malu, ou te <strong>le</strong> toe mo'emo'e<br />
foi ini mea faa<strong>le</strong>lalolagi, aua o <strong>le</strong>a ua<br />
ou mo'emo'e mo Iesu. Ae ou te faafetai i <strong>le</strong><br />
Atua, ua ou laeiina <strong>le</strong> lagimalofie a la'u<br />
aganuu Samoa. E <strong>le</strong> o tagata uma e laeiina.<br />
Ua ou sauni foi poo <strong>le</strong> a <strong>le</strong> iuga e aumai<br />
e<strong>le</strong> au toeaiina, pe afai e toe sui mai a latou<br />
faaiuga, pei ona muai tauina mai e <strong>le</strong> isi<br />
toeaina faatonu. Ou te fiafia pea, e ave ou<br />
vae e femoei ai mo Iesu, e faaaoga ai aso o<br />
totoe o lo'u ola.<br />
2. Savali o <strong>le</strong> Fi<strong>le</strong>mu<br />
E faamalulu atu ma avatu malu i<br />
puega. O ai na tiga i sa ma aoaiga. O ai na<br />
mapuitiga i sa ma faatonuga. O ai na mafatia<br />
i sa ma amio soonafai ma <strong>le</strong> ma fanau,<br />
ia <strong>le</strong> taitai atu o <strong>le</strong> galuega a <strong>le</strong> Atua. Ia faa-<br />
magalo i matou e<strong>le</strong> Atua. O mea na mai lo<br />
matou va<strong>le</strong>a. O lo ma naunau ma Vini e<br />
tu<strong>le</strong>i i luma <strong>le</strong> Savali o <strong>le</strong> Fi<strong>le</strong>mu, ina ia<br />
tatou o faatasi ma sa o aulotu ua mautu. O<br />
<strong>le</strong> agaga saili malo.<br />
Ae faafetai <strong>le</strong> alolofa i nei tagata sa<br />
tatou galulue ai, 2 tausaga, 6 masina, 2 aso.<br />
Faafetai <strong>le</strong> talia o maua e fai ma outou<br />
taitai. Faafetai onosai ma <strong>le</strong> faalogo, ma <strong>le</strong><br />
faapa<strong>le</strong>pa<strong>le</strong> mai o matou uiga. Faafetai mo<br />
<strong>le</strong> tausiga o matou i soo se manaoga o <strong>le</strong> ola.<br />
Ia alofa <strong>le</strong> Atua ma faamanuia outou. Faamanuia<br />
outou ma a outou fanau. Matou te<br />
faanoanoa ona o <strong>le</strong> a matou o ese ma <strong>le</strong><br />
Aulotu, ae mafatia ona o <strong>le</strong> mafutaga o <strong>le</strong> a<br />
tetea ma outou <strong>le</strong> au uso pe<strong>le</strong>.<br />
3. Mo o ma aiga ma Vini.<br />
Fai mai <strong>le</strong> Tusi o Faataoto 17:17 "E<br />
alofa <strong>le</strong> uo i aso uma lava, ae fanau <strong>le</strong> uso<br />
mo <strong>le</strong> aso va<strong>le</strong>" A friend loves at all times,<br />
and a brother is born for adversity" O itu-<br />
aiga aso faapenei, e maua ai viiga o <strong>le</strong><br />
tiapolo. Aua o taimi o <strong>le</strong> faalumaluma,<br />
ma <strong>le</strong> taufaifai. O <strong>le</strong> taimi e taui ma sui<br />
ai <strong>le</strong> o ita mai. Ae o ituaso faapenei,<br />
tatou te ola ai i <strong>le</strong> alofa moni o <strong>le</strong> Atua,<br />
e mai ai vai ae suamalie ava i <strong>le</strong> Alofa<br />
o <strong>le</strong> Atua. E inu faatasi ai mea tiga e<br />
uso moni. E tea ai <strong>le</strong> fefe i <strong>le</strong> alofa.<br />
Ua outou tausoa la ma avega, ua<br />
mama ai. Faafetai.<br />
Le Au-Uso pe<strong>le</strong>, o ituaso faapenei, na<br />
fe<strong>tala</strong>i ai Iesu, "Ina sulu ia <strong>le</strong> pelu i<br />
lona faamoega. Aua o <strong>le</strong> tago i <strong>le</strong> pelu,<br />
e oti foi i <strong>le</strong> pelu" Ia ia i tatou uma <strong>le</strong><br />
fi<strong>le</strong>mu o <strong>le</strong> Atua.<br />
Ona o Iesu<br />
Tofa Soifua.<br />
Ia fesoasoani mai <strong>le</strong> Atua ia i maua.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 41
Tusia: Leatiogie Ifopo Etena Pouli<br />
MAI LAUFANUA O TIMARU<br />
Osiga-Feagaiga a <strong>le</strong> E.F.K.S i<br />
Timaru <strong>le</strong> Susuga ia Rev. Uosepi<br />
O <strong>le</strong> afa tonu o <strong>le</strong> itula e iva i <strong>le</strong><br />
aso Toonai na sei mavae atu nei,<br />
aso 6/11/2010, ae taunu’u loa i laufanua<br />
o Timaru <strong>le</strong> faigamalaga a <strong>le</strong><br />
susuga i <strong>le</strong> toeaina o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga ma<br />
<strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua, susuga ia Tumama ma<br />
Elisapeta Vili, <strong>le</strong> aufaigaluega<br />
faifeau ma o latou fa<strong>le</strong>tua aemaise<br />
foi o <strong>le</strong> paia o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga a <strong>le</strong> motu i<br />
sauté nei aua <strong>le</strong> fa’ataunu’uina o <strong>le</strong><br />
osiga- feagaiga a <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia i<br />
Timaru ma <strong>le</strong> latou faifeau, <strong>le</strong><br />
susuga ia Uosepi ma Tumanu Paiaaaua.<br />
Sa auai faatasi atu i <strong>le</strong>a<br />
malaga <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua o <strong>le</strong> toeina faatonu<br />
o <strong>le</strong> Matagaluega a Manukau<br />
i Aukilani, <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia Tumanu<br />
Tau<strong>le</strong>alo. O se taeao lagi <strong>le</strong><strong>le</strong>i ma <strong>le</strong><br />
matagofie vagana si savili laititi na<br />
tau lagona ai si malulu.<br />
O <strong>le</strong> E.F.K.S i Timaru sa faatuina<br />
i <strong>le</strong> amataga o <strong>le</strong> tausaga na tea<br />
Susuga ia Uosepi ma Tumanu Paiaaaua<br />
ma Tumanu Paiaaaua<br />
nei, ma tofia aloaia ai <strong>le</strong> susuga ia<br />
Uosepi ma Tumanu la te vaaia <strong>le</strong><br />
Eka<strong>le</strong>sia i lalo o <strong>le</strong> polokalame Faamisionare<br />
a <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia aoao.<br />
O <strong>le</strong> uiga o <strong>le</strong>nei polokalame, e<br />
aumai e <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia aoao <strong>le</strong> tupe e tausi<br />
ai <strong>le</strong> faifeau ma lona aiga a’o la feagai<br />
ma <strong>le</strong> vaaia o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia. Peitai ua<br />
tuputupu <strong>le</strong> galuega ma ua ola, ua<br />
maitauina foi e <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia <strong>le</strong> mata’alia<br />
o <strong>le</strong> faifeau misionare ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua i <strong>le</strong><br />
taumafaiga ma <strong>le</strong> atinaega o <strong>le</strong> Tala<strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
a <strong>le</strong> Atua. Ona tonu ai <strong>le</strong>a i lo<br />
latou finagalo e valaau aloaiaina<br />
Uosepi ma Tumanu ina ia osia sa latou<br />
feagaiga ma aloaia ai <strong>le</strong> avea o i laua<br />
ma latou faifeau. Na matua taliaina foi<br />
e <strong>le</strong> faifeau misionare ma <strong>le</strong> aiga <strong>le</strong><br />
valaauina o i laua.<br />
Amataina <strong>le</strong> polokalame o <strong>le</strong> aso i <strong>le</strong><br />
sauniga lotu o <strong>le</strong> osiga foi <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> feagaiga.<br />
O <strong>le</strong> toeaina lava o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga sa<br />
taitaia <strong>le</strong> sauniga. O <strong>le</strong> susuga i <strong>le</strong> faafeagaiga<br />
ia Patini Waterhouse sa fofogaina<br />
<strong>le</strong> Tusi Paia, ona alo ai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong><br />
toeaina i <strong>le</strong> osiga o <strong>le</strong> feagaiga a <strong>le</strong><br />
faifeau ma lona fa<strong>le</strong>tua ma <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia.<br />
O <strong>le</strong> afioga i <strong>le</strong> Tiakono ia Tiasamoa<br />
sa saunoa e momoli la latou mau ma <strong>le</strong><br />
faamoemoe ua latou filifilia ai <strong>le</strong> misionare<br />
e tauaveina <strong>le</strong> galuega, na<br />
faapena fo’i ona saunoa <strong>le</strong> misionare<br />
ma ia faaalia ai ua <strong>le</strong> atu tasi ona<br />
faatau atu <strong>le</strong> manaoga o <strong>le</strong> aulotu a ua<br />
tu’itu’i atu pea ma <strong>tala</strong><strong>tala</strong>noa atu. Sa<br />
<strong>le</strong> mapu fo’i <strong>le</strong> tu’uina atu pea i <strong>le</strong> Atua<br />
e ala i <strong>le</strong> tatalo se’ia o’o ina<br />
musumusuina i la’ua e <strong>le</strong> Agaga o <strong>le</strong><br />
Atua e talia <strong>le</strong> vala’au a <strong>le</strong> aulotu, ma<br />
o se fiafiaga sili fo’i <strong>le</strong>a mo i laua ona<br />
ua i ai <strong>le</strong> faatuatuaga o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia i o<br />
la tagata fa’atauva’a.<br />
Sa tolaulauina e <strong>le</strong> ta’ita’i folafolaga<br />
uma e ao ona tausisia mo <strong>le</strong> tau’aveina<br />
o <strong>le</strong> galuega fa’a-faifeau, ona tatalo<br />
fa’amanuia ai <strong>le</strong>a mo <strong>le</strong> alo atu o <strong>le</strong><br />
faifeau i <strong>le</strong> galuega. Sa saunia fo’i e<br />
<strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia <strong>le</strong> ‘ie te<strong>le</strong> lava e osi ai la<br />
latou feagaiga ma <strong>le</strong> faifeau. O <strong>le</strong><br />
susuga ia Posala Tioa sa feagai ma<br />
talosaga a’o <strong>le</strong> susuga ia Pe<strong>le</strong>nato<br />
Fonoti sa saunia <strong>le</strong> fe’au fa’a<strong>le</strong>agaga<br />
e tomatauina ai <strong>le</strong> aulotu aemaise <strong>le</strong><br />
faalotote<strong>le</strong>ina pea o <strong>le</strong> auauna mo <strong>le</strong><br />
valauina. O <strong>le</strong> fefa’amalolosia’i e<br />
maua ai pea o <strong>le</strong> malosi e faaauau ai<br />
<strong>le</strong> galuega.<br />
Ma’ea ai o <strong>le</strong> sauniga ona alo ai<br />
foi <strong>le</strong>a i tulaga masani o <strong>le</strong> taumafataga<br />
ma fa’aaloaloga a <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia.<br />
O <strong>le</strong> tofa ia Fulimago Iosefa sa fai<br />
ma fofoga o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia, a’o <strong>le</strong> tofa ia<br />
Lemusu Lemusu sa fai ma fofoga o<br />
<strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga e momoli <strong>le</strong> fa’afetai i tapenaga<br />
uma a <strong>le</strong> eka<strong>le</strong>sia sa saunia mo<br />
<strong>le</strong>nei aso taua.<br />
Taimi o <strong>le</strong> Osiga o <strong>le</strong> feagaiga. Tina malolo manumalo Tumanu A<strong>le</strong>sana<br />
Uosepi,Elisapeta,Tumama,Tumanu Tau<strong>le</strong>alo maTumanu Paiaaua. Lealaiauloto Paiaaaua ,Uosepi,Tumanu P,Tumanu T.<br />
42 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Tusia: Leatiogie Ifopo Etena Pouli<br />
MAI LAUFANUA O TIMARU<br />
Le taimi ua faaiuina ma <strong>le</strong> manuia <strong>le</strong> Aso ma lona faamoemoe sa alo atu i ai ona tutulai ai <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> Paia i <strong>le</strong> Aufaigaluega a <strong>le</strong> Atua ma <strong>le</strong> mamalu o <strong>le</strong> aofia mo <strong>le</strong> tatalo faaiu.<br />
Nisi o fa<strong>le</strong>tua sa auai i <strong>le</strong>a faamoemoe. Nisi o Susuga i Faafeagaiga o <strong>le</strong> Matagaluega sa auai.<br />
Se vaaiga i nisi o malo sa auai.<br />
Tofa ia Fulimago Iosefa sa fai ma fofoga o <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia.<br />
Le tausi ia Menime ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia Tumanu. Susuga i Faafeagaiga ia Patini ma Pe<strong>le</strong>nato.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 43
Tusia: Rosetta Galuma<strong>le</strong>mana Ah Lam<br />
O aso anamua a’o <strong>le</strong>’i i ai ni<br />
taava<strong>le</strong> afi, sa iloga tagata<br />
mauoloa, tagata mamalu ma<br />
maualuluga e feoa’i ma femalagaa’i<br />
i a latou taava<strong>le</strong> solofanua.<br />
Sa i ai se faifeau poo se failotu e<br />
<strong>le</strong> gata ina mauoloa, ae mamalu<br />
te<strong>le</strong> foi, aua o <strong>le</strong> tagata e tino ese<br />
ma maualuga.<br />
O <strong>le</strong> masani a <strong>le</strong>nei failotu, pe<br />
a oo ina fetaui lana taava<strong>le</strong> ma<br />
se taava<strong>le</strong> a se isi tagata i se<br />
vaega o <strong>le</strong> ala e va iti, e alaga<br />
<strong>le</strong>ote<strong>le</strong> ina ia faatafa <strong>le</strong> taava<strong>le</strong>,<br />
sei alu muamua lana taava<strong>le</strong><br />
solofanua. E musu te<strong>le</strong> e faatafa<br />
lana taava<strong>le</strong> i se isi taava<strong>le</strong>.<br />
Na oo i <strong>le</strong> isi aso, sa alu atu ai<br />
foi <strong>le</strong> taava<strong>le</strong> a <strong>le</strong> failotu ma ua<br />
fetaui ma <strong>le</strong> taava<strong>le</strong> a se tagata,<br />
o <strong>le</strong>nei tagata na te <strong>le</strong>iloaina<br />
lava se <strong>tala</strong> i amioga a <strong>le</strong> failotu<br />
<strong>le</strong>nei. E faapena foi i <strong>le</strong> failotu,<br />
na te <strong>le</strong>iloaina foi <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a e<br />
sau i lana taava<strong>le</strong> solofanua, po<br />
o ai?<br />
O <strong>le</strong> ala ua va iti, ma ua alaga<br />
atu nei <strong>le</strong> failotu i <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a.<br />
Faatafa lau taava<strong>le</strong>, afai o <strong>le</strong> a <strong>le</strong><br />
TALA MO TAMAI TI<br />
faatafa lau taava<strong>le</strong> o <strong>le</strong> a e vaai nei<br />
i ai i <strong>le</strong> faalavelave.Tiga ona alaga<br />
atu <strong>le</strong> failotu ma faasaoasaoa atu<br />
lana taava<strong>le</strong>, ae <strong>le</strong>ai e <strong>le</strong> amanaia<br />
foi e <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a,o loo sau lana<br />
taava<strong>le</strong>.O <strong>le</strong>a sa fetaui loa taava<strong>le</strong><br />
ma tau fai ma<strong>le</strong><strong>le</strong>pe uma ai.<br />
Sa oso i lalo <strong>le</strong> fai lotu, ua matua<br />
mumu ona mata i <strong>le</strong> ita, ma <strong>le</strong> manatu,<br />
o <strong>le</strong> a vaai nei i ai <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a<br />
i <strong>le</strong> <strong>le</strong><strong>le</strong>i o ona lima. A uma ona ia<br />
fasia ona, momoli <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> faamasinoga,<br />
aua o <strong>le</strong> faamasino ma <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o, e lolotu ia te ia. O <strong>le</strong> a<br />
faigofie foi ona totogi e <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a<br />
<strong>le</strong> faiga o lana taava<strong>le</strong> pe a ave e toe<br />
fai mea ua <strong>le</strong>aga, talu ai <strong>le</strong> fetauiga<br />
<strong>le</strong>a.<br />
O <strong>le</strong> mea e malie ai, e masau atu<br />
<strong>le</strong> failotu ae masau atu foi <strong>le</strong> tagata<br />
<strong>le</strong>a ua matua ita lava. Sa fetaui ma<br />
sasao atu loa <strong>le</strong> ita o <strong>le</strong> failotu. Sa<br />
faateia <strong>le</strong> failotu ina ua taofi mai e<br />
<strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a lona fiapoto. Fai mai<br />
<strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a, “O <strong>le</strong> faiga <strong>le</strong>a o loo e<br />
fai ai o’u tagata”? Talofa e, na uma<br />
mai lava upu na, ma malamalama<br />
loa <strong>le</strong> failotu, o <strong>le</strong> tagata <strong>le</strong>a ua la<br />
fetaui o <strong>le</strong> tupu o <strong>le</strong> malo.<br />
O <strong>le</strong> malo <strong>le</strong>a, e <strong>le</strong> tofia ese lotu<br />
lona failotu, e tofi e <strong>le</strong> tupu. Pei<br />
lava o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> pula o <strong>le</strong> ato a <strong>le</strong><br />
failotu. E <strong>le</strong>’i te<strong>le</strong> lava ni upu a <strong>le</strong><br />
tupu. “Vaai oe, a o’o taeao ona e o’o<br />
atu <strong>le</strong>a e vaai a’u. E tolu lava fesili<br />
ou te tuuina ia te oe, afai e te <strong>le</strong><br />
talia se fesili e tasi o na fesili, ona<br />
fa’ao’o <strong>le</strong>a o <strong>le</strong> oti ia te oe. Sa fo’i <strong>le</strong><br />
failotu ma <strong>le</strong> faanoanoa o ona mata,<br />
ua fiu lona fa<strong>le</strong>tua e tau faasufi ua<br />
<strong>le</strong> tau<strong>tala</strong> pei a pe <strong>le</strong> fatu.Ua i ai<br />
lava i <strong>le</strong> fa’aiuga a <strong>le</strong> failotu o lona<br />
i’uga <strong>le</strong>a, auā e <strong>le</strong>ai se isi na te<br />
mafaia ona tali fesili a <strong>le</strong> tupu.<br />
A’o nofonofo ma mafaufau loloto<br />
<strong>le</strong> failotu, ona mapuea <strong>le</strong>a, e pei ua<br />
tau poloka lana manava. A mapuea,<br />
mapuea tu i luga, savalivali i<br />
totonu o lona fa<strong>le</strong>, alu i fafo savali i<br />
luma savali i tua. Ua alu <strong>le</strong>na aso o<br />
tau faasufi e lona fa<strong>le</strong>tua, e tau mai<br />
<strong>le</strong> faalavelave ua tupu. Pe o i ai se<br />
mea o tiga o lona tino, po o ni ana<br />
tupe ua <strong>le</strong>iloa, aua o mea ia e iloa<br />
ai e <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua e mafatia ai <strong>le</strong> failotu,<br />
o tupe, a’o se upu e mafatia i se<br />
puapuaga o se tasi o <strong>le</strong> aulotu, e<br />
<strong>le</strong>ai.<br />
O <strong>le</strong> aso lava <strong>le</strong>a na savalivali<br />
mai ai <strong>le</strong> alii tiakono teu fa<strong>le</strong>sa, i <strong>le</strong><br />
maota o <strong>le</strong> fai lotu. Na faate’ia <strong>le</strong><br />
tiakono i <strong>le</strong> faama<strong>tala</strong> atu e <strong>le</strong><br />
failotu, <strong>le</strong> mea o loo mafatia ai lona<br />
loto. Sa ia faapea atu loa i <strong>le</strong><br />
tiakono teu fa<strong>le</strong>sa, e sili ona e sau e<br />
te alu, aua o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o fesili a tagata<br />
popoto, tusa pe faigata, e mafai ona<br />
tali e se va<strong>le</strong> e pei o oe. Faalogo <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
oe fai mai Paulo, E faamaina mea<br />
va<strong>le</strong>a mea popoto, ma mea malolosi<br />
i mea vaivai.<br />
O mea e <strong>le</strong>’o i ai e faamaina ai<br />
mea o i ai. Fai mai <strong>le</strong> tiakono teu<br />
fa<strong>le</strong>sa,Tuu maia ia te a’u ou te alu<br />
masalo o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> afaina. Ou te<br />
faamoemoe i <strong>le</strong> fesoasoani mai o <strong>le</strong><br />
Atua.<br />
Na alu <strong>le</strong> tiakono, ua fai <strong>le</strong> kola<br />
ma <strong>le</strong> ofu <strong>tala</strong>loa e gata i <strong>le</strong> failotu<br />
Licensed Agent (REAA 2008)<br />
Independent, Local<br />
and Looking After You.<br />
“Mo manaoga uma mo <strong>le</strong> fa'atau atu, fa'atau mai<br />
ma <strong>le</strong> mau totogi i lou fa<strong>le</strong> ma au mea totino,<br />
<strong>tala</strong>noa mai i <strong>le</strong> tamaitai laufofoga fiafia o Ursla Parkinson”<br />
Ursla Parkinson<br />
Property Consultant<br />
ursla@initialrealty.co.nz<br />
ona latou faaogaina. E taunuu<br />
atu ae fetaui tutu lava ma <strong>le</strong><br />
tupu, ua afio mai i lona ofisa, i<br />
totonu lava o lona maota. Fesili<br />
<strong>le</strong> tupu, “O oe <strong>le</strong>a ua e sau”? Tali<br />
<strong>le</strong> tiakono, “O <strong>le</strong>a lava.” “Ua e<br />
sauni mai mo fesili?” “O <strong>le</strong>a<br />
lava.” Fesili muamua, “O <strong>le</strong> a <strong>le</strong><br />
mamao o sasae ma sisifo”? Tali<br />
<strong>le</strong> tiakono, “Tusa o <strong>le</strong> malaga o<br />
<strong>le</strong> aso e tasi.” “O <strong>le</strong> a <strong>le</strong> uiga o lau<br />
tali”? Tali <strong>le</strong> tiakono, “Afai e oso<br />
<strong>le</strong> la i sasae ae goto i sisifo, e <strong>le</strong>’i<br />
lava <strong>le</strong>na e te silafia ai <strong>le</strong> mamao<br />
o sasa’e ma sisisfo?” Fai mai <strong>le</strong><br />
tupu “Sa’o.” Fesili 2, “O <strong>le</strong> a sou<br />
taofi, afai e faatauina a’u, fa’amata<br />
e fia so’u tau?” Tali <strong>le</strong><br />
tiakono, “Afai o <strong>le</strong> tau na<br />
fa’atauina ai Iesu e 30 tupe<br />
siliva, afai la ‘ou te faia lou tau,<br />
ma ou fa’atauina atu ‘oe, e <strong>le</strong><br />
mafai lava ona sili atu i <strong>le</strong> 29<br />
tupe siliva.” Fai mai <strong>le</strong> tupu,<br />
“Sa’o.” Fesili mulimuli, “E te iloa<br />
o <strong>le</strong> a <strong>le</strong> mea <strong>le</strong>a ‘ou te mafaufau<br />
i ai?” Fai mai <strong>le</strong> tiakono, “O <strong>le</strong>na<br />
e te mafaufau faapea lava ‘oe o<br />
a’u o <strong>le</strong> failotu. E <strong>le</strong>ai,o a’u o <strong>le</strong><br />
tiakono teu fa<strong>le</strong>sa.” Ua te’i <strong>le</strong><br />
tupu, fai mai, “E a?, o ‘oe o <strong>le</strong><br />
tiakono teufa<strong>le</strong>sa?” “O <strong>le</strong>a<br />
lava.”Fai mai <strong>le</strong> tupu, “Ia sau<br />
ina alu, ia fai oe ma failotu, a’o<br />
<strong>le</strong> fai lotu, ia fai o ia ma teu<br />
fa<strong>le</strong>sa. ‘Ave <strong>le</strong> tusi <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> failautusi<br />
e logo atu i ai <strong>le</strong> suiga fou ua<br />
i ai nei.”<br />
E fa’aeaina <strong>le</strong> ‘au’auana fa’amaoni,<br />
‘ae lafotuina <strong>le</strong> ‘au’auna<br />
fa’asaua ma <strong>le</strong> fia mamalu. O fe<strong>tala</strong>iga<br />
olaola a Iesu, “Ou te <strong>le</strong>’i<br />
sau e auauna mai tagata ia te<br />
‘au, a ia ‘ou auauna atu.”<br />
O <strong>le</strong> faaeaina e amata i <strong>le</strong> ola<br />
auauna.<br />
Ia manuia te<strong>le</strong> outou tamaiti<br />
i <strong>le</strong> feagai ai ma kuata mulimuli<br />
o aoga.<br />
Cnr Withells Road and Aps<strong>le</strong>y Drive,<br />
Avonhead, Christchurch<br />
Office (03) 358-7469<br />
Mobi<strong>le</strong> 027 275 9210<br />
www.initialrealty.co.nz<br />
44 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Saili mai upu o loo i lalo i totonu o<br />
<strong>le</strong> paso. E mafai ona sipela sao,<br />
faalava, faaautafa, luga i lalo poo<br />
lalo foi agai i luga.<br />
A maea ona saili au upu, ona tuufaatasi<br />
<strong>le</strong>a o mataitusi na e totoe<br />
ina ia maua ai <strong>le</strong> suafa o se tasi o<br />
taitai iloga o Samoa.<br />
Fesili i matua poo se tagata matua<br />
e fesoasoani ia oe i lau paso <strong>le</strong>nei.<br />
Manatua e faatumu avanoa i lalo<br />
ona lafo mai <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> tatou tuatusi<br />
aua <strong>le</strong> tatou se’i o faailoga mo <strong>le</strong><br />
fanau i <strong>le</strong>nei vaiaso. Tagai i <strong>le</strong> pito<br />
o i ai <strong>le</strong> suafa o<strong>le</strong> tatou pa'aga ua<br />
manumalo i <strong>le</strong>nei vaiaso.<br />
Saili mai upu nei i totonu o <strong>le</strong><br />
paso. Faatumu lou suafa ma<br />
auina mai i <strong>le</strong> tatou tuatusi mo <strong>le</strong><br />
faailoga.<br />
TUILAEPA<br />
ALE<br />
PAPALII<br />
TOOMATA<br />
UNASA<br />
MISA<br />
LAAULI<br />
TUISUGALETAUA<br />
TAPUAI<br />
LEIATAUALESA<br />
MUAGUTUTIA<br />
I TULAU A TAMAI TI<br />
PATU<br />
FONOTOE<br />
TUUU<br />
LEMAMEA<br />
VAEOLENOFOA<br />
TUIA<br />
TOLEAFOA<br />
FIAME<br />
TUILOA<br />
TOLOFUA<br />
PALUSALUE<br />
KEIL<br />
ANAULI<br />
TALI PASO 2<br />
PUZZLE WINNER<br />
Mirac<strong>le</strong> Malu from Palmerston North<br />
Faamolamo<strong>le</strong> faafesootai mai lo tatou ofa autu mo<br />
lou faailoga. $50.00<br />
Mapusaga Aoga Amata (EFKS Kalaiesetete)<br />
Faataua ma faatumauina la<br />
tatou gagana i alo ma fanau o<br />
soifua mai i totonu o <strong>le</strong>nei<br />
atunuu.<br />
O <strong>le</strong>nei Aoga Amata ua matua<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i atoatoa ma saunia lona<br />
puipuiga malu mo alo ma fanau<br />
o loo aoaoaina ai.<br />
E ao foi ona silafia o totonu o <strong>le</strong><br />
siosiomaga o <strong>le</strong>nei aoga o loo<br />
puipuia lava i <strong>le</strong> Aganuu<br />
Faasamoa faapea foi <strong>le</strong> Eka<strong>le</strong>sia.<br />
O loo avanoa la tatou Aoga<br />
Amata mo soo se alo ma fanau e<br />
fia maua se fesoasoani.<br />
Faafesootai vave loa <strong>le</strong> Susuga i<br />
<strong>le</strong> Pu<strong>le</strong> Aoga Elisepeta Vili<br />
poo soo se tasi foi o Faiaoga i <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong>foni ma <strong>le</strong> tuatusi o loo tusia<br />
i lalo.<br />
Tel: (03) 384 3557<br />
Tuatusi: 6 Vili Place,<br />
Woolston, Christchurch<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 45
Tusia: eventpolynesia.com<br />
LE MANAMEA SAMOA SPORTS<br />
TAPENA E VILI’S<br />
UPPERCUTS TAMA FUSU<br />
O <strong>le</strong> fusuaga te<strong>le</strong> i <strong>le</strong> Aso Farai<strong>le</strong><br />
19 Novema i Aukilani <strong>le</strong>a e<br />
fa’afoeina e <strong>le</strong> Vili’s Boxing Gym o <strong>le</strong><br />
a fusu ai alo e toalua e malaga mai<br />
Samoa ; <strong>le</strong> alii o Pe<strong>le</strong> Faumui (midd<strong>le</strong>weight)<br />
ma Oli Filimaua (welterweight).<br />
Peitai o <strong>le</strong> vaiaso nei ua<br />
fa’aopoopo ai <strong>le</strong> isi auaunaga a <strong>le</strong><br />
susuga a Ofisa ma <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>tua ia<br />
Cammy, <strong>le</strong>a ua ta<strong>tala</strong> ai <strong>le</strong> fa<strong>le</strong>otiulu<br />
(barber shop) ua fa’aigoaina o<br />
<strong>le</strong> Vili’s Uppercuts i lalo o <strong>le</strong> la fa<strong>le</strong>fusu<br />
i Manurewa.<br />
I <strong>le</strong> ta<strong>tala</strong>ina o <strong>le</strong> Vili’s Uppercuts,<br />
na fa’apea ona fa’alauiloa ai foi<br />
<strong>le</strong> fa’amautuina o <strong>le</strong> sootaga fa’apaga<br />
a <strong>le</strong> Vili’s Gym Boxing Promotion<br />
ma <strong>le</strong> Event Polynesia Boxing<br />
o lo o fa’afoeina <strong>le</strong> ta’amilosaga o<br />
fusuaga o <strong>le</strong> Samoa Pro Am Fights i<br />
Apia fa’apea <strong>le</strong> ta’amilosaga o <strong>le</strong><br />
Manukau Pro Am Fights i Aukilani.<br />
Fa’aalia e <strong>le</strong> fe<strong>tala</strong>iga Te<strong>le</strong>iai<br />
Fereti Puni o <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga a <strong>le</strong> Event<br />
Polynesia, “O <strong>le</strong> taimi muamua<br />
<strong>le</strong>nei o <strong>le</strong> a ta’aalo ai tama fusu<br />
fa’apolofesa a <strong>le</strong> Event Polynesia i se<br />
fusuaga a Vili’s Gym Boxing Promotion.<br />
Ua ta<strong>tala</strong> ai foi <strong>le</strong> avanoa mo<br />
Tusia: SIMA Sports<br />
tama fusu a Vili’s Boxing Gym e ta’aalo<br />
i fusuaga a Event Polynesia i Aukilani<br />
po o Samoa .”<br />
O <strong>le</strong> susuga ia Ofisa Vili e mai <strong>le</strong><br />
afioaga o Magiagi i Samoa ma ua loa<br />
tausaga o avea ma tama fusu, sosoo ai<br />
ma <strong>le</strong> fa’atuina o lana fa<strong>le</strong>fusu ma avea<br />
ai ma promoter e oo mai i <strong>le</strong> taimi nei.<br />
Saunoa Ofisa, “O se la’asaga <strong>le</strong><strong>le</strong>i te<strong>le</strong><br />
mo tama fusu Samoa <strong>le</strong> sootaga ua fa’amautuina<br />
nei ma <strong>le</strong> Event Polynesia<br />
Boxing. O se avanoa o <strong>le</strong> a te<strong>le</strong> ai<br />
fusuaga fa’apolofesa mo <strong>le</strong> tapenaina o<br />
tama fusu Samoa e iai <strong>le</strong> talitonuga e<br />
gafatia <strong>le</strong> oo atu i fusuaga tete<strong>le</strong> a <strong>le</strong> lalolagi.”<br />
Ta<strong>tala</strong> <strong>le</strong> auaunaga a <strong>le</strong> Vili’s Uppercuts<br />
i <strong>le</strong>a taeao i <strong>le</strong> fa’afugaina o <strong>le</strong> ao o<br />
<strong>le</strong> fe<strong>tala</strong>iga a Te<strong>le</strong>iai sosoo ai ma alii<br />
fusu ia Warren Fuiava, Kalolo Fa’atua<br />
ma <strong>le</strong> tama tuai o <strong>le</strong> maea ia Iosua Anae<br />
<strong>le</strong>a o <strong>le</strong> toe foi i <strong>le</strong> maea i <strong>le</strong> fusuaga o<br />
lumanai nei.<br />
E sefulu paga o <strong>le</strong> fusuaga i <strong>le</strong> Aso<br />
Farai<strong>le</strong> 19 Novema 2010 <strong>le</strong>a e faia i <strong>le</strong><br />
Netball Stadium i <strong>le</strong> 94 Browns Road ,<br />
Manurewa; amata i <strong>le</strong> 6 i <strong>le</strong> afiafi.<br />
Fa’alia e Ofisa, “O paga mataina o<br />
<strong>le</strong>a afiafi o <strong>le</strong> a fetaui ai Pe<strong>le</strong> Faumui o<br />
Samoa ma <strong>le</strong> alii o Joshua Tai o <strong>le</strong> Atu<br />
ATA: Ofisa Vili, Te<strong>le</strong>iai Fereti Puni, Kalolo Fa’atua ma Warren Fuiava.<br />
Kuki i <strong>le</strong> aupaga midd<strong>le</strong>weight, ae<br />
faipe<strong>le</strong> Oli Filimaua o Samoa ma Ryan<br />
Tauaki o Niu Sila i <strong>le</strong> aupaga welterweight.”<br />
O <strong>le</strong> alii o Pe<strong>le</strong> e mai afioaga o Vaiafai<br />
o Iva ma Lalomalava, ae o <strong>le</strong> alii o Oli<br />
Filimaua e mai afioaga o Fagalii ma<br />
Fa’ala Palauli ma o lana uluai<br />
fusuaga <strong>le</strong>a i totonu o Niu Sila.<br />
Mo nisi fa’ama<strong>tala</strong>ga, fa’afesootai<br />
<strong>le</strong> Vili’s Boxing Gym i <strong>le</strong><br />
(09) 268-7476.<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Faataitai puipuiga i<br />
<strong>le</strong> Eden Park aua <strong>le</strong><br />
Ipu a <strong>le</strong> Lalolagi<br />
O taaloga a <strong>le</strong> Lakapi Liki i <strong>le</strong><br />
faaiuga o<strong>le</strong> vaiaso na tea nei <strong>le</strong>a sa<br />
faaaogaina e tagai ai <strong>le</strong> Komiti o <strong>le</strong><br />
Ipu a <strong>le</strong> Lalolagi i <strong>le</strong> lakapi aua<br />
puipuiga i <strong>le</strong> tausaga fou.<br />
O se tulaga <strong>le</strong><strong>le</strong>i na i ai <strong>le</strong> fegasoloai<br />
o tagata maimoa aemaise ai<br />
<strong>le</strong> faaaogaina o nofoafi ma pasi e<br />
feaveai ai tagata maimoa.<br />
Sa unaia tagata e tuu a latou<br />
taava<strong>le</strong> ae faaaoga ia pasi ma nofoaafi<br />
e malaga atu ai i <strong>le</strong> malae. E<br />
silia i <strong>le</strong> 60 ia pasi sa faaaogaina e<br />
<strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o <strong>le</strong> taaloga e felauai ai <strong>le</strong><br />
au maimoa.<br />
I <strong>le</strong> maea o <strong>le</strong> taaloga e oo atu i <strong>le</strong> 40<br />
minute talu ona maea ua <strong>le</strong>ai ma ni<br />
tagata o i ai i <strong>le</strong> malae.<br />
Na faaalia e <strong>le</strong> pu<strong>le</strong>ga o felauaiga <strong>le</strong><br />
gasologa malie o <strong>le</strong> tulaga na i ai <strong>le</strong> felauaiga<br />
o <strong>le</strong> au maimoa e ui ina sa i ai<br />
lava na i faafitauli laiti.<br />
O nisi o <strong>le</strong> au maimoa na faaalia e<br />
faapea, e tatau ona toate<strong>le</strong> nisi e faasinosinoina<br />
ia itu e agai i ai tagata faapei<br />
o <strong>le</strong> faasino pe o fea <strong>le</strong> nofoafi e alu i<br />
sisifo ao fea <strong>le</strong> nofoa afi e alu i saute.<br />
E iai nai faigata i <strong>le</strong> taimi maea o<br />
taaloga ona o <strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>na ua filogia<br />
toto o <strong>le</strong> au maimoa i <strong>le</strong> ava malosi ma<br />
e manaomia ai foi <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o <strong>le</strong> au <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o<br />
e latou te faagasoloina ma faasoasoa<br />
tagata agai i pasi ma nofoa afi.<br />
I <strong>le</strong> vaega o nofoa afi e faatapulaa<br />
tagata e mafai ona i luga o <strong>le</strong> nofoaga<br />
ona e i ai mamafa faatapulaaina.<br />
O <strong>le</strong> isi itu faigata na feagai ma <strong>le</strong><br />
pu<strong>le</strong>ga o <strong>le</strong> malae ona o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o lapisi<br />
tauai e tagata aemaise lava i <strong>le</strong> taimi<br />
<strong>le</strong>a e faaalu ai <strong>le</strong> galugalu a tagata<br />
maimoa.<br />
O <strong>le</strong> tasi o taimi na faapea ai ona<br />
tauai e tagata ia fagu ma lapisi i totonu<br />
o <strong>le</strong> malae. Na faaalia e se tasi o tama<br />
taalo a Ausetalia sa faa<strong>le</strong>o<strong>le</strong>o ia <strong>le</strong><br />
lavea o i latou i nisi o lapisi tauai e<br />
tagata.<br />
Na fai foi si faigata i <strong>le</strong>o<strong>le</strong>o o <strong>le</strong><br />
malae ona puipuia <strong>le</strong> saoga<strong>le</strong>mu o<br />
tagata ona o <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o <strong>le</strong> mau fusuaga<br />
na tulai solo mai i <strong>le</strong> va o <strong>le</strong> aumaimoa.<br />
E ui i nei mau faa<strong>le</strong>tonu laiti<br />
aepeitai na faaalia <strong>le</strong> manuia o <strong>le</strong><br />
uluai faataitaiga aua <strong>le</strong> faaaogaina<br />
o <strong>le</strong> malae o Eden Park mo <strong>le</strong><br />
taamilosaga a <strong>le</strong> Ipu a <strong>le</strong> Lalolagi i<br />
<strong>le</strong> tausaga fou.<br />
46 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand
Tusia: SIMA Nius<br />
O <strong>le</strong> vaiaso nei na<br />
tauaaoina atu ai e <strong>le</strong> sui o<br />
<strong>le</strong> Kamupani Lafo Tupe a<br />
<strong>le</strong> Pacific Ezy Money<br />
Transfer i Samoa ia <strong>le</strong><br />
siaki e $260 i <strong>le</strong> tina o<br />
Eseta Gauta ina ua ia<br />
mateina <strong>le</strong> Leo Lilo a <strong>le</strong><br />
FM88.5 mo <strong>le</strong> masina o<br />
Oketopa.<br />
O <strong>le</strong>nei polokalame a <strong>le</strong><br />
Leitio o loo lagolagoina e <strong>le</strong><br />
Pacific Ezy Money Transfer<br />
ma o se “auala <strong>le</strong><strong>le</strong>i<br />
<strong>le</strong>nei e toe faafoi atu ai ni<br />
se<strong>le</strong>ni maua a <strong>le</strong> kamupani<br />
aua <strong>le</strong> mamalu o <strong>le</strong> atunuu<br />
o faafofoga i <strong>le</strong> ala <strong>le</strong>o aemaise<br />
foi o paaga a <strong>le</strong> tatou<br />
kamupani lafo tupe,”<br />
saunoa ai <strong>le</strong> tamaitai pu<strong>le</strong><br />
o<strong>le</strong> Pacific Ezy Money<br />
Transfer i Samoa o Lynette<br />
Ah Kau.<br />
Na faaalia foi e <strong>le</strong> tamaitai<br />
pu<strong>le</strong>, “o <strong>le</strong> agaga o<strong>le</strong> faafetai<br />
ona o <strong>le</strong> mafai ona<br />
maua <strong>le</strong>nei avanoa e tuu<br />
atu ai lo matou tauau i<br />
Ua faailoa mai <strong>le</strong> tauva<br />
ai o <strong>le</strong> afa muamua a <strong>le</strong><br />
Manu Samoa o Fa<strong>le</strong>omavaega<br />
Vincent Fepu<strong>le</strong>ai<br />
mo<strong>le</strong> faiga palota a <strong>le</strong><br />
atunuu i <strong>le</strong> tausaga fou.<br />
O Fa<strong>le</strong>omavaega poo<br />
Vincent e pei ona lauiloa ai<br />
o <strong>le</strong> a tauva i lalo o <strong>le</strong> fu’a a<br />
<strong>le</strong> vaega faaupufai o <strong>le</strong><br />
HRPP i <strong>le</strong> vaega o palota<br />
taitoatasi. O loo agavaa<br />
Vincent e tauva i <strong>le</strong> itu o<br />
lona tina o Rosita Brighouse.<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Sola <strong>le</strong> Salafai ma <strong>le</strong><br />
Leo Lilo o Oketopa<br />
polokalame a <strong>le</strong> <strong>le</strong>itio i ni nai<br />
faailoga aua <strong>le</strong> faamalieina o<br />
<strong>le</strong> faafofogaaga a <strong>le</strong> atunuu.”<br />
O <strong>le</strong> tolu ai <strong>le</strong>nei o masina talu<br />
ona lagolagoina e <strong>le</strong> Pacific<br />
Ezy Money <strong>le</strong>nei polokalame a<br />
<strong>le</strong> Talofa FM ma o se<br />
polokalame o loo vaaia <strong>le</strong> naunau<br />
i ai o <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> ona o <strong>le</strong> siisii<br />
pea i luga o <strong>le</strong> faailoga tupe<br />
pe a <strong>le</strong> maua <strong>le</strong> <strong>le</strong>o i <strong>le</strong>a aso ma<br />
<strong>le</strong>a aso.<br />
Na faafetaia ai foi e <strong>le</strong><br />
tamaitai pu<strong>le</strong> ia <strong>le</strong> mamalu o<br />
<strong>le</strong> atunuu o fiafia pea e taaalo<br />
i <strong>le</strong> Leo Lilo a <strong>le</strong> Talofa FM aemaise<br />
ai i lagtou o faaaogaina<br />
<strong>le</strong> auaunaga a <strong>le</strong> Pacific Ezy<br />
Money Transfer aua <strong>le</strong> lafoina<br />
o se<strong>le</strong>ni.<br />
O <strong>le</strong> Pacific Ezy Money Transfer<br />
e fa ona ofisa o loo i ai i<br />
Samoa nei. O lona Ofisa autu<br />
o loo i <strong>le</strong> Amau Apartments &<br />
Mall i Sa<strong>le</strong>ufi ma <strong>le</strong> tasi Ofisa<br />
i <strong>le</strong> Maketi i Fuga<strong>le</strong>i. O Salafai<br />
o loo i <strong>le</strong> maota o Mateo &<br />
Avau i Sa<strong>le</strong>lologa faapea ma <strong>le</strong><br />
itu Asa i <strong>le</strong> maota o Tui Vaai.<br />
Fiafia <strong>le</strong> tina ia Eseta Gauta mai Salafai e talia lana siaki o <strong>le</strong> manumalo mai <strong>le</strong> sui o <strong>le</strong> Pacific Ezy Money Transfer <strong>le</strong><br />
tamaitai o Debra A<strong>le</strong>nepi.<br />
TALA OTOOTO A LE MANAMEA<br />
Tusia: Aukuso Victor<br />
Tauva <strong>le</strong> Afa muamua<br />
a<strong>le</strong> Manu Samoa<br />
i <strong>le</strong> palota<br />
O <strong>le</strong> naunautaiga o <strong>le</strong> sui<br />
tauva ia faaaoga <strong>le</strong> filiga ma <strong>le</strong><br />
tauivi <strong>le</strong>a na mafai ai ona ofi i<br />
<strong>le</strong> Manu Samoa i <strong>le</strong> 1988 e<br />
saili avanoa atu ai i upufai o <strong>le</strong><br />
Malo o Samoa i totonu o lana<br />
Pa<strong>le</strong>mene.<br />
Na saunoa Vincent e te<strong>le</strong> ni<br />
metotia aemaise auala aoga o<br />
loo nofo ma ia ma ua alagatatau<br />
lona tauva i <strong>le</strong><br />
tausaga fou ina ia mafai ai ona<br />
faatino nei metotia ma auala<br />
aua se manuia o Samoa.<br />
O Vincent o <strong>le</strong> tasi o alo o <strong>le</strong><br />
afioga Feesago Siaosi Fepu<strong>le</strong>ai<br />
<strong>le</strong>a ua loa tausaga o tautua mo<br />
Samoa e <strong>le</strong> gata i tualaga tau<br />
Konesula, Hai Komesina ma<br />
<strong>le</strong> te<strong>le</strong> o isi vaega o<strong>le</strong> Malo o<br />
Samoa.<br />
Ua 45 nei tausaga o Vincent<br />
ma e manatu o ia e <strong>le</strong>ai se<br />
isi taimi e sili atu na i loo <strong>le</strong><br />
taimi <strong>le</strong>nei. A toe tuu i se 5<br />
tausaga, o lona uiga ua tuai e<br />
pei ona ia faaalia.<br />
O loo taulai <strong>le</strong> vaai a Fa<strong>le</strong>omavaega<br />
Vincent ia Joe Keil <strong>le</strong><br />
faipu<strong>le</strong> o i ai nei i <strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mene<br />
ma lona tuaa o Feesago o nisi<br />
o pou tu o lana taumafaiga mo<br />
<strong>le</strong> pa<strong>le</strong>mene.<br />
O Keil ua faaalia e <strong>le</strong> toe<br />
tauva o ia i <strong>le</strong> tausaga fou ma<br />
ua avanoa ai <strong>le</strong> nofoa mo nisi<br />
sui fou.<br />
Na taua e Fa<strong>le</strong>omavaega <strong>le</strong><br />
te<strong>le</strong> o <strong>le</strong> soifuaga o lona tama<br />
sa tuuina atu e tautua <strong>le</strong> Malo<br />
o Samoa ma ua manatu o ia o<br />
<strong>le</strong> taimi <strong>le</strong>nei e tulai atu ai se<br />
tasi o lana fanau e faaauau <strong>le</strong>a<br />
tulaga.<br />
O Fa<strong>le</strong>omavaega sa<br />
aoaoina i <strong>le</strong> aoga a Fe<strong>le</strong>la i<br />
Mulivai, Kolisi o Sane<strong>le</strong> i<br />
Moamoa ma <strong>le</strong> Kolisi o St.<br />
Patrick i Ueligitone. E te<strong>le</strong><br />
tulaga tau pisinisi aemaise<br />
taaloga o loo auauna ma<br />
tautua ai Fa<strong>le</strong>omavaega<br />
Vincent Fepu<strong>le</strong>ai i <strong>le</strong> taimi<br />
nei ma o se tasi o pou tu o <strong>le</strong><br />
Kalapu Taalo a Malisi<br />
Sagato Iosefo.<br />
O isi sui o <strong>le</strong> palota<br />
taitoatasi ua mautinoa o<br />
Papalii Niko Lee Hang,<br />
Tama<strong>le</strong>ta Taimang Jensen,<br />
Pat Ah Him ma Fa<strong>le</strong>omavaega<br />
Vincent Fepu<strong>le</strong>a’i.<br />
Le Manamea Samoa - New Zealand 8th November 2010 47
Tusia: SIMA Sports<br />
LE MANAMEA SPORTS<br />
Manaomia ni taaloga<br />
faifai pea mo Samoa<br />
ma Tonga<br />
Ua manaomia e Samoa<br />
ma Tonga ni taaloga faifaipea<br />
i <strong>le</strong> Lakapi Liki ona ua<br />
vaaia <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o <strong>le</strong> ta<strong>le</strong>ni o loo<br />
ia atunuu aepeitai e utiuti<br />
avanoa e faaalia ai. O <strong>le</strong>a <strong>le</strong><br />
manatu o <strong>le</strong> Tupu o <strong>le</strong><br />
Lakapi Liki o Wally Lewis.<br />
Na faaalia e Wally <strong>le</strong><br />
toate<strong>le</strong> o alo ma fanau pasefika<br />
o loo ua ulufa<strong>le</strong> i <strong>le</strong><br />
taaloga ma o nisi e mautinoa<br />
<strong>le</strong> iloga o ni tulaga e oo<br />
i ai i <strong>le</strong> lumanai.<br />
O <strong>le</strong>a saunoga a Wally<br />
na faia ina ua maea <strong>le</strong><br />
taaloga a Tonga ma Samoa<br />
<strong>le</strong>a na manumalo ai Samoa i<br />
Ausetalia i ni nai vaiaso ua tuanai.<br />
Na faaalia e Wally, o <strong>le</strong> tulaga<br />
<strong>le</strong><strong>le</strong>i te<strong>le</strong> pe a te<strong>le</strong> ni<br />
avanoa e maua e Samoa ma<br />
Tonga e taaalo faavaomalo ai<br />
ma au <strong>le</strong><strong>le</strong>i faapei o Ausetalia,<br />
Niu Sila, Egelani ma isi.<br />
E manatu <strong>le</strong> Tupu o <strong>le</strong><br />
taaloga ua te<strong>le</strong> te<strong>le</strong> <strong>le</strong> aia a <strong>le</strong><br />
NRL i <strong>le</strong> faagasologa o taaloga<br />
ma <strong>le</strong> fetuunaiga o taaloga<br />
faavaomalo ma o <strong>le</strong>a <strong>le</strong> tulaga<br />
e pa pupuni i ni taumafaiga<br />
aua se <strong>le</strong><strong>le</strong>i o <strong>le</strong> taaloga i <strong>le</strong><br />
Pasefika aemaise lava ia<br />
Samoa ma Tonga.<br />
O <strong>le</strong> faia o taaloga a <strong>le</strong> Four<br />
Nation i Ausetalia ma Niu Sila<br />
o se tulaga <strong>le</strong><strong>le</strong>i <strong>le</strong>a mo <strong>le</strong><br />
taaloga e pei ona saunoa ai<br />
Wally aepeitai e manaomia<br />
pea <strong>le</strong> faate<strong>le</strong> o nisi taaloga ma<br />
faifai ai pea.<br />
Na saunoa Wally, e pau <strong>le</strong><br />
tulaga e mautinoa ai <strong>le</strong> alualu<br />
pea i luga o <strong>le</strong> taaloga o <strong>le</strong> faia<br />
<strong>le</strong>a o taaloga faavaomalo. E<br />
manatu foi o ia e na o <strong>le</strong> ta<strong>le</strong>ni<br />
lava mai <strong>le</strong> Pasefika e mautinoa<br />
pe a faaaogaina <strong>le</strong><strong>le</strong>i ia <strong>le</strong><br />
siisii ai pea ma laute<strong>le</strong> <strong>le</strong><br />
salalau atu a <strong>le</strong> taaloga.<br />
O <strong>le</strong> te<strong>le</strong> o <strong>le</strong>a ta<strong>le</strong>ni o loo<br />
agai mai i Niu Sila ma e<br />
mautinoa <strong>le</strong> manuia ai o <strong>le</strong> au<br />
a <strong>le</strong> Kiwi i <strong>le</strong> lumanai.<br />
I vaega laiti o <strong>le</strong> taaloga, na<br />
saunoa ai Wally, e <strong>le</strong> mafai<br />
ona natia <strong>le</strong> toate<strong>le</strong> o alo ma<br />
fanau mai Samoa ma Tonga o<br />
loo ua maualuluga tulaga<br />
taalo i nei vaega ma o i latou<br />
nei e mautinoa <strong>le</strong> agai atu e<br />
faatumu au tete<strong>le</strong> a <strong>le</strong> Kiwi a<br />
Niu Sila ma <strong>le</strong> Kangaroo a<br />
Ausetalia.<br />
O Papua Niu Kini na<br />
manumalo i <strong>le</strong> tausaga na tea<br />
nei ia Tonga ma Fiti <strong>le</strong>a na ofi<br />
atu ai e fai ma sui o <strong>le</strong> Pasefika<br />
i <strong>le</strong> Four Nation faatasi<br />
ma Ausetalia, Niu Sila ma<br />
Egelani <strong>le</strong>a na faamaea i <strong>le</strong><br />
vaiaso na tea nei.<br />
Sa faaaogaina e <strong>le</strong> Kiwi<br />
ia <strong>le</strong> au a <strong>le</strong> Toa SamoaTel<br />
e fai ma ana taaloga<br />
faasauni mo <strong>le</strong> Four Nation.<br />
O <strong>le</strong> uluai taaloga <strong>le</strong>a i <strong>le</strong> va<br />
o nei au e lua ma na manumalo<br />
ai <strong>le</strong> Kiwi i <strong>le</strong> 50-6 a <strong>le</strong><br />
Toa SamoaTel.<br />
48 8th November 2010 Le Manamea Samoa - New Zealand