”OM FEM ÅR VILL JAG VARA SVENSK”

et var genom gemensamma
kompisar på Chalmers
som Gustav Henman
och Andreas Flodström
träffades för tre år sedan.
A la i gänget var vilda
entreprenörs hjärnor på entreprenörsskolan.
De drev flera små start­ups
i olika konste lationer, de flesta IT­
Gustav och Andreas visade sig ha
e t gemensamt intresse som de inte
delade med de andra. Båda var fascinerade
av Ryssland och talade hyfsad
ryska. Gustav hade läst e t år på det
tekniska universitetet Bauman
i Moskva och Andreas hade
orienterade.
varit mycket i Sankt
Petersburg hos sin
dåvarande ryska
flickvän.
Det första fröet
ti l Beetroot, det
gemensamma ITbolaget
i Ukraina,
såddes hösten
2011 på tågstationen
i Sankt
Petersburg.
– Gustav var
på väg ti l Moskva
och vi tog e t par öl
på centralstationen
vägarna.
i e t halvår.
Gustav.
pluggat ryska ett
par månader året
innan.
– Roman blev
jä te glad och Odessa.
hade e t rum
ledigt på si t
kontor som vi
genast åkte
och tittade
på. Eftersom
vi inte hade
ordnat någon
lägenhet frågade
vi om vi kunde bo
i rummet, högst
tillfä ligt. Det
foT o: ly n j ohnS on/nATionA l GeoG r A phic ST ock
och i Moldavien.
polska gränsen.
TEXT KARIN VIRGIN
FOTO HANNA PYSANA
av Sture henckel
Utbildning:
Gustav – Civilingenjör, medicinsk
teknik.
Andreas – Civilingenjör,
Industriell ekonomi.
informella maktstrukturer.
RÖDBETORNA.
Företagsnamnet
Beetroot är symbolen för
kopplingen me lan öst
och väst. Andreas och
Gustav sökte efter namn som passar på e t
företag i borsjtjbältet.
INSÄNDARE
Kan en ingenjör vara bagare?
Vad är en ingenjör? Den frågan dyker ständigt upp. För redaktionen är det en människa
med ingenjörsexamen eller motsvarande yrkeserfarenhet. Men så tänker inte alla.
MISSLYCKANDE. Jag tycker att artikeln om
ingenjören Kerstin Lekander som satsade på
Frankrike var ytterst olycklig. Kerstins försök
i Frankrike var ett misslyckande när det
gäller ingenjörskarriären – för visst handlar
tidningen om det och inte om att lyckas som
bagare? – vilket ledsnar mig oerhört mycket.
Jag är själv född och uppvuxen i Aten, pluggade
på universitet i England på engelska,
och sen flyttade jag till Stockholm och har
nu tio års arbetserfarenhet som ingenjör på
svenska, som jag lärde mig när jag flyttade
hit. Nu är min dröm att flytta till Paris och
jobba som ingenjör. Men er artikel tyder på
att jag med största sannolikhet kommer att
misslyckas då jag inte kan franska än. Synd
då att er tidning inte heter ”Bagaren” för då
hade den varit mer aktuell. I artikeln skriver
ni att hon använde sin ingenjörsförmåga för
att lyckas som bagare. Men det är verkligen
så feltänkt. Att hon lyckades som bagare har
mest att göra med hennes driv och hennes
förmåga att tänka logiskt precis som alla
företagare kan. Att vara ingenjör innebär inte
att man kan bli företagare. Min poäng är att
artikeln om henne är helt irrelevant sett till
det som kallas ”ingenjör” förutom då att flytten
till Frankrike bidrog till döden på hennes
ingenjörskarriär. Och jag som ingenjör blir
rädd när jag läser er artikel och tänker på
mina framtidsdrömmar om att flytta till
Frankrike. En ”anti-inspirations”- artikel var
det!
MYRTO
Redaktionens svar: Hej Myrto! Vi tänker
på helt olika sätt. En ingenjör är för oss
i första hand någon som har genomgått en
ingenjörs utbildning. Om de sedan ägnar
sig åt fisk odling, robotutveckling, att vara
vd för Ericsson eller, som i Kerstins fall, blir
bagare gör dem inte till mindre ingenjörer.
Tvärtom tycker vi att en av poängerna
med en ingenjörs utbildning är att du kan
använda den i så många olika sammanhang
beroende på omständigheter i livet eller egna
intressen. Vi skriver ofta om ingenjörer som
gör andra saker än det man kanske i första
hand tänker på och tycker att det är det som
gör ingenjörer så intressanta.
JENNY GRENSMAN, CHEFREDAKTÖR
ARTIKELSÖK. Jag vill tacka för en bra
tidning med intressanta artiklar. Ni har överraskat
positivt flera gånger och nu ser jag
fram emot att få tidningen. Jag gillar särskilt
er inriktning på miljöområdet.
För några år sedan läste jag en intressant
artikel i tidningen om ”ekologisk ekonomi”
och hur det ekonomiska systemet som
bygger på tillväxt skapar problem med
jordens begränsade resurser och att ett
system som bygger på jämvikt skulle vara
bättre anpassat till miljön.
Jag har letat lite på hemsidan utan framgång,
kan ni hjälpa mig?
Tack på förhand
ERIK BEETS
Redaktionens svar: Hej Erik! Vi tror att du kanske
tänker på ”Klockan klämtar för tillväxten”
från nummer
3, 2010? Du
hittar den på
ingenjoren.se
under fliken
Magasinet/
Arkiv. För den
som vill söka
något i magasinet
är e-publikationen e-magin bra för där kan
du i sökfunktionen välja ”alla nummer” och
få fram artiklar från hela produktionen sedan
2010. Men det går naturligtvis bra att skriva
och fråga oss också. Alla våra nummer finns
arkiverade både som pdf och med länk till
e-magin på hemsidan.
ÅLDERDOMLIGT. Jag vill tacka för en bra
artikel i senaste numret av Ingenjören Nr. 5.
Jag är själv civilingenjör (maskintekniklinjen)
i 50-årsåldern och stödjer artikeln
till 100%. Tycker att arbetsmarknaden för
äldre ingenjörer är åt h-lvete snedvriden
och att det behövs en kraftig attitydförändring.
Hoppas att denna artikel inte är någon
engångsföreteelse utan att ni fortsätter att
belysa problemet.
CHALMERIST
Skriv gärna! Skriv kort! Skriv till:
ingenjoren@sverigesingenjorer.se
reportage
Klockan
klämtar för
tillväxten!
Ökad konsumtion i a l evighet, går det bra?
Nej, s varade en grupp forskare redan på 70-talet.
R apporten hånades och glömdes. Nu tar de
e kologiska ekonomerna revansch.
VAD HÄNDE SEN?
RESAN
GUSTAV HENMAN OCH
ANDREAS FLODSTRÖM
I nummer 3, 2014 skrev vi om
Chalmersingenjörerna Gustav
Henman och Andreas Flodström
som startat det svensk-ukrainska
IT-outsourcingbolaget
Beetroot.
Vad har hänt sedan dess?
– Nu sysselsätter Beetroot
cirka 70 personer i Odessa,
Poltava och Kiev. Med stöd från
Sida startades hösten 2014
Beetroot Academy, en ITutbildningssatsning
med målet
att ge unga ukrainare chansen att
börja sin karriär inom IT-området.
Sedan starten har omkring 40 studenter
tagit examen och cirka
70 procent av dem arbetar nu i
branschen, säger Gustav Henman.
Ni har också fått stöd från FN,
berätta.
– Nyligen vann Beetroot också
en upphandling som FN:s utvecklingsprogram
(UNDP) genomfört
i Ukraina med stöd av Japan.
Syftet är att ge interflyktingar
från konfliktregionerna Lugansk,
Donetsk och Krimhalvön en
Uppdrag Odessa
kostnadsfri
grundläggande
webbutvecklarutbildning.
Beetroot
utbildar
60 studenter
i Odessa och
Poltava. Förutom
en trygg
anställning på ett internationellt
företag innebär ett jobb inom
den ukrainska IT-branschen
en ekonomisk trygghet med
D
Gustav och Andreas driver ett IT-bolag i Ukraina. Uppdragen strömmar
in och på kontoret i Odessa finns nu 25 anstä lda. Men kriget kryper
närmare och evakueringsplanen är klar om det värsta sku le hända.
innan hans tåg sku le gå på na ten. Där var inga problem och vi ru lade ut sovsäckarna
under skriv bordet, säger Gustav.
började vi spåna om a t starta e t gemensamt
bolag för IT­outsourcing i Ukraina. Det var tänkt som en ti lfä lig lösning
Våren 2012 gjorde vi en studieresa för men killarna blev kvar under skrivbordet
a t knyta kontakter, säger Andreas.
Efter sommaren startade äventyret – Men oftast var v inte där eftersom
på riktigt. Ki larna packade Andreas vi ti lbringade mycket tid på resande
Lada i Sankt Petersburg och påbörjade fot. Vi åkte runt och träffade olika team
resan söderut. Under na ten öste regnet med IT­utvecklare i Ukraina men också
ner medan Ladan skumpade fram på i Moldavien och sa te igång med några
uppdrag som vi hade med oss, säger
Framme i Kiev tog Andreas och
Gustav in på ett hostel och började leta I januari 2013 kände Gustav och
efter e t kontor. Gustav ringde Roman, Andreas a t det var dags a kravla sig ur
en arkitekt som han träffat i en sovsäckarna och öppna e t kontor där
taxi i Odessa, där han IT­konsulterna sa t tillsammans. Att
det inte sku le bl i Kiev var klart ganska
tidigt. Gustav och Andreas letade efter
en mindre stad med mindre konkurrens
i IT­branschen. Valet fö l på hamnstaden
– Den är lite som Ukrainas Göteborg.
Det är en avspänd livsstil med e t långsamt
tempo och trots a t man talar ryska
här är befolkningen väldigt opolitisk.
Invånarna har mångkulture la rö ter
och hamnen betyder a lt för stadens
ekonomi. Man gi lar ordvitsar och har
en slags Göteborgshumor. Dessutom är
klimatet lika underbart som vid Medelhavet,
säger Gustav med ett nöjt leende.
Nu har Beetroot ett trevligt kontor
och omkring 25 anställda. Konsulterna
hyrs ut ti l bolag som vi l bygga ut sina
utvecklingsteam. Det handlar ofta om
webbutveckling men även andra typer av
IT­tjänster. Kunderna finns i å ta länder,
Sverige, USA, Ho land och Tyskland är
störst. En del uppdrag hamnar också på
team som si ter i andra delar av Ukraina
När oroligheterna i vintras bröt ut
i Kiev, Krim och i de östra delarna av
landet var Odessa fortfarande lugnt.
Men nu kryper kriget a lt närmare.
– Först var jag inte orolig men nu
har folk börjat dö på gatorna. Några
kvä lar har det cirkulerat rykten om
a t ryssarna ska slå ti l och jag har
sa t väckarklockan på tre, vaknat och
konstaterat a t allt är lugnt, säger Andreas.
Nu har Beetroot en evakueringsplan.
Om det bryter ut strider i Odessa
kommer a la anstä lda a t samlas på
kontoret med varsin väska och gemensamt
lämna staden i en buss. Resan
kommer att gå ti l staden Lviv nära den
– Det klart a t vi känner e t ansvar och
vi åker inte utan a t ge våra anstä lda
chansen a t åka med, säger Gustav.
– Vi hoppas givetvis a t vi slipper
men vi är redo om vi måste evakuera
i morgon, säger Andreas.
Största utmaning i Ukraina: Att
förstå sig på och förhålla sig ti l
Gör om fem år: Är en progre siv
aktör i utvecklingen av Ukraina
och driver verksamhet i flera
CIS­länder.
lönenivåer 2–20 gånger högre
än en ukrainsk snittlön som är
150 USD, säger Gustav Henman.
KARIN VIRGIN
12 INGENJÖREN 1 • 2016