You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMHÄLLSBYGGARNA GUIDEN<br />
Lönar det sig att jobba<br />
kommunalt?<br />
En ingenjör som väljer att ta jobb i en kommun kan ofta räkna med roliga,<br />
konkreta arbetsuppgifter. Att rusta samhället för framtiden och till exempel<br />
säkra tillgången på rent vatten känns meningsfullt. Men är det lönsamt?<br />
Det beror förstås på hur man ser<br />
det. Ingenjörer skiljer sig från de<br />
stora låglönegrupper som också<br />
verkar inom kommunerna och tjänar på<br />
det viset bra jämfört med andra akademiker<br />
på samma arbetsplats. Bara det<br />
faktum att det finns andra arbetsgivare<br />
som söker ingenjörer och skulle kunna<br />
bjuda över kommunerna bidrar till att hålla<br />
de kommunala lönerna uppe. I viss mån<br />
vill säga. För kommunal sektor har lägre<br />
genomsnittslöner än den privata även för<br />
ingenjörer.<br />
År 2013 konstaterade Sverige Ingenjörer<br />
i rapporten Den kommunala ingenjören<br />
– Kostnad eller tillgång att ett 20 procent<br />
lägre löneläge, jämfört med privat sektor,<br />
är en av kommunernas stora utmaningar<br />
när det gäller den nyrekrytering som måste<br />
ske de närmaste åren. Hur det såg ut 2014<br />
ser ni i diagrammet här intill. Observera<br />
att det inte beskriver en löneutveckling<br />
utan hur snittlönerna låg i respektive<br />
åldersgrupp. I Sveriges Ingenjörers rapport<br />
dras slut satsen att både lönen och<br />
löneutvecklingen måste blir bättre för att<br />
kunna rekrytera, men också för att kunna<br />
behålla ingenjörer i kommunal tjänst. Observera<br />
också att alla sorters kommunala<br />
ingenjörer ingår i statistiken från lärare till<br />
dem som arbetar på tekniska förvaltningar<br />
och bolag.<br />
MEDELLÖNER LÄNSVIS 2014<br />
60 000 kr<br />
50 000 kr<br />
40 000 kr<br />
30 000 kr<br />
20 000 kr<br />
10 000 kr<br />
0 kr<br />
MEDELLÖNER EFTER FÖDELSE<strong>ÅR</strong><br />
60 000 kr<br />
50 000 kr<br />
40 000 kr<br />
30 000 kr<br />
20 000 kr<br />
10 000 kr<br />
Blekinge<br />
Dalarna<br />
Gotland<br />
Gävleborg<br />
Halland<br />
Jämtland<br />
Jönköping<br />
Kalmar<br />
Kronoberg<br />
Norrbotten<br />
Skåne<br />
Stockholm<br />
Södermanland<br />
Uppsala<br />
Värmland<br />
Västerbotten<br />
Västernorrland<br />
Västmanland<br />
Västra Götaland<br />
Örebro<br />
Kommun<br />
Privat<br />
Östergötland<br />
Kommun<br />
Privat<br />
SOM SYNS I diagrammet är skillnaden störst<br />
mellan privat- och kommunalt anställda i<br />
de äldre grupperna. Yngre ingenjörer i storstadsområden<br />
kan lockas till kommuner av<br />
spännande arbetsupp gifter där de snabbt<br />
får stort ansvar och kan utvecklas på ett annat<br />
sätt än de kanske skulle ha gjort inom<br />
ett privat bolag. Men det är också vanligt<br />
att de efter att ha visat vad de kan ett par<br />
år, rekryteras över till de stora konsultbolag<br />
och entreprenörer som arbetar bland annat<br />
0 kr<br />
1985– 1980–1984 1975–1979 1970–1974 1965–1969 1960–1964 1955–1959 –1954<br />
mot kommunerna. Om en något lägre<br />
ingångslön kändes acceptabel i början av<br />
yrkeslivet kanske 20 procents löneskillnad<br />
inte lockar lika mycket efter ett par år i<br />
yrket.<br />
Om man ser till åldersstrukturen på de<br />
Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät<br />
kommunalt anställda ingenjörerna så finns<br />
det fler äldre och färre yngre ingenjörer. Det<br />
arbetar fler manliga än kvinnliga ingenjörer<br />
i kommunal sektor men bland de yngre<br />
kommunalt anställda ingenjörerna dominerar<br />
kvinnorna.<br />
JENNY GRENSMAN<br />
INGENJÖREN 1 • 201683
Change language