LEXICONORDICA

More documents

Recommendations

Info

Litteratur 289 CD-Perussanakirja 1997. Red. Risto Haarala. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 94. Helsinki: Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Lingsoft Oy, Kustantaja. Kielitoimiston sanakirja. Asennus ja pikaohjeet 2005. Helsinki: Kotimaisten kielten tutkimuskeskus, Kielikone OY. Kielitoimiston sanakirja. Uusin tieto suomen kielen sanoista. 100 000 sanan nykymerkitukset. 21 000 paikannimeä taivutuksineen: 2005. Red. Marja Lehtinen och Eija-Riitta Grönros. CD-ROM- skiva. Helsinki: Kotimaisten kielten tutkimuskeskus och Kielikone OY. Oy Edita Ab. Korhonen, Ritva 1990. Alastarolla Ylistarossa, Suomen asutusnimet ja niiden taivutus. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja. Helsinki: Valtion painatuskeskus. Nykysuomen sanakirja 1–6 1951–1961. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Porvoo: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Oy Edita Ab. Suomen kielen perussanakirja I–III 1990–1994. Red. Risto Haarala. Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen julkaisuja 55. Helsinki: Valtion painatuskeskus, Kotimaisten kielten tutkimuskeskus. http://www.kotus.fi/julkaisut/sanakirjat/ks/(3.5.2005). Birgitta Romppanen professor Institutionen för modern finska Vasa universitet pl 700 FIN-65 101 Vasa biro@uwasa.fi
Klaas Ruppel LexicoNordica 12 – 2005 293 Kaisa Häkkinen: Nykysuomen etymologinen sanakirja. WSOY, Juva 2004. 1633 s. År 2004 utkom än en gång ett stort bokverk med Kaisa Häkkinen som författare. Den produktiva professorn vid Åbo finska universitet har denna gång utarbetat en tegelsten på 22x16,5x7 cm, ”Nykysuomen etymologinen sanakirja” (Nufinsk etymologisk ordbok, NES), i samarbete med förlaget WSOY:s erfarna ordboksredaktörer Kalevi Koukkunen och Vuokko Hosia. Det har bara gått några år sedan den stora finska etymologiska ordboken i tre band, ”Suomen sanojen alkuperä” (De finska ordens ursprung, SSA), kom ut. (Nämnas bör att jag själv var en av redaktörerna för SSA.) Varför då en ny ordbok? Frågan besvaras av huvudförfattaren själv i förordet (s. 7): ”De tidigare utgivna etymologiska ordböckerna har varit avsedda främst för forskare, och de ställer mycket höga krav på användarna. Utformningen av artiklarna är knapphändig, det vimlar av förkortningar och i många fall är det läsaren själv som får dra de egentliga slutsatserna. I extrema fall innebär det att en etymologisk artikel består enbart av en serie ordmotsvarigheter utan explicita förklaringar eller kommentarer.” Just så är det, och här kan tilläggas att det i princip var meningen att också SSA skulle bli ett populärvetenskapligt verk. Men å andra sidan ville man inte göra avkall på det vetenskapliga innehållet, vilket gör att SSA trots allt ”främst” är en vetenskaplig ordbok. Och även om ordboken till sin struktur är mer överskådlig än sin föregångare (Suomen kielen etymologinen sanakirja, 1955–1978, ordindex 1981, SKES), är det inte alltid säkert att ens en språkligt utbildad läsare nödvändigtvis kan tolka SSA så att författarnas budskap kommer till sin rätt. Här kan man förstås fråga sig vad detta är ett tecken på – kryptiska ordboksartiklar eller möjligen det faktum att universitetens språkhistoriska utbildning har kommit på undantag. Det är här NES har sin nisch: den nya ordboken med cirka 6 000 uppslagsord är avsedd uttryckligen för lekmän som är intresserade av ordens ursprung och språkhistorien. Uppslagsorden har valts ut ”genom att vi har gått igenom och jämfört Suomen kielen perussanakirja (den nufinska basordboken), SSA och Kalevi Koukkunens etymologiska ordbok över främmande ord, Atomi ja Missi” (s. 6). Urvalet är väl motiverat och säkerställer att ordboken upptar de ord som en lekman
Page 1 and 2:
LEXICONORDICA Redaksjon Henning Ber
Page 3 and 4:
Innehåll Henning Bergenholtz & Sve
Page 5:
Historical Dictionaries and Histori
Page 8 and 9:
posiet, utan att det alltid uppnåd
Page 10 and 11:
edömning. Vi ser gärna fler recen
Page 12 and 13:
Handelshøjskolen i Århus Box 200
Page 14 and 15:
Norsk Ordbok er ei gammal ordbok; a
Page 16 and 17:
å vere variabel, blei det som nemn
Page 18 and 19:
ordbøker til eit elektronisk mediu
Page 20 and 21:
til de Schryver (2003) for inspirer
Page 22 and 23:
mønsterbetinga aspekta av språkbr
Page 24 and 25:
De Schryver, G.-M. 2003: Lexicograp
Page 26 and 27:
Henning Bergenholtz Den usynlige el
Page 28 and 29:
optimalt indrettet online-ordbog ku
Page 30 and 31:
Det er alt sammen leksikografisk se
Page 32 and 33:
middelbrug hos professionelle overs
Page 34 and 35:
søgninger: 1.016.960 ”fundne”
Page 36 and 37:
osse 96.800 belæg præsis 4.900 be
Page 38 and 39:
forkert forslag 2 2% intet forslag,
Page 40 and 41:
På denne måde bliver brugeren tvu
Page 42 and 43:
ugere til at variere stilen eller t
Page 44 and 45:
ordbok leksikografisk oppslagsverk,
Page 46 and 47:
Lew, Robert 2004: Which Dictionary
Page 48 and 49:
Lars Borin Mannen är faderns mormo
Page 50 and 51:
nåbart från varje annat lexem uta
Page 52 and 53:
(Application Program Interface; ett
Page 54 and 55:
I figur 1 på nästa sida visas tv
Page 56 and 57:
tryckt i sådana kontrollerade voka
Page 58 and 59:
För att SAL ska bli riktigt använ
Page 60 and 61:
FIGUR 2: Grafiskt SAL-gränssnitt 3
Page 62 and 63:
En grundprincip i SAL:s uppbyggnad
Page 64 and 65:
Lars Borin professor Institutionen
Page 66 and 67:
terminologiske databanker kom hurti
Page 68 and 69:
ikke opfylder alle gængse kriterie
Page 70 and 71:
serede ordbogssystem (WebWords), de
Page 72 and 73:
Der findes forskellige tekniske lø
Page 74 and 75:
egenskaber kan også opnås ved dig
Page 76 and 77:
opslagsord, desuden meget detaljere
Page 78 and 79:
Den Danske Idiomordbog, Center for
Page 80 and 81:
Alexander Paile Elektroniska ordbö
Page 82 and 83:
finska och svenska. Svenskan är p
Page 84 and 85:
I en del artiklar, t.ex. huomiointi
Page 86 and 87:
ordbok ur vilken de härstammar. P
Page 88 and 89:
användargränssnitt. Innehållet i
Page 90 and 91:
Bild 3. Sökruta, söklista, artike
Page 92 and 93:
För en del av orden i den finsk-en
Page 94 and 95:
i sökfönstret. Vad gäller kopier
Page 96 and 97:
netversionerna håller i stort sett
Page 98 and 99:
88 versioner beror främst på att
Page 100 and 101:
90 ett komplement till de konventio
Page 102 and 103:
92 de ordböcker som kan nås grati
Page 104 and 105:
94 områden, t.ex. teknik, affärsl
Page 106 and 107:
96 4.2. Innehållsbaserade sökning
Page 108 and 109:
98 Figur 4.2.4. NEO: avgränsning a
Page 110 and 111:
100 visning av båda artiklarna til
Page 112 and 113:
102 Figur 5.1. LDOCE och länk till
Page 114 and 115:
104 Figur 5.3. Collins-Roberts Fren
Page 116 and 117:
106 snittet i e-ordböcker till ord
Page 118 and 119:
108 Institutionen för svenska spr
Page 120 and 121:
110 lemmaer. Ellers er det især le
Page 122 and 123:
3. Elektroniske muligheder 112 I de
Page 124 and 125:
3 (med.) = ’ledmus [15] Hvis bru
Page 126 and 127:
116 Derfor er det nødvendigt at ud
Page 128 and 129:
118 derimod en betydelig indsats. E
Page 130 and 131:
120 Jeg har forsøgt at antyde nogl
Page 132 and 133:
Loránd-Levente Pálfi Den Danske O
Page 134 and 135:
125 Man kan egentlig med en vis ret
Page 136 and 137:
127 betalelig, overskuelig i størr
Page 138 and 139:
129 11. november 2003 udkom så end
Page 140 and 141:
131 500 citater, jf. Kristensen (20
Page 142 and 143:
133 Omstridt og altså ikke hidtidi
Page 144 and 145:
135 tilsyneladende som først og fr
Page 146 and 147:
137 sproglige nuancer hos dem, der
Page 148 and 149:
139 Marianne Krogh Andersens indlæ
Page 150 and 151:
141 lydligt meddelelsesmiddel, hvil
Page 152 and 153:
143 bestemmer over det danske sprog
Page 154 and 155:
145 Gang på gang bliver det fremh
Page 156 and 157:
147 Pumpeteknologisk Ordbog = Peder
Page 158 and 159:
149 Møller, Kristen 1959: Leksikol
Page 160 and 161:
150 Konferansen ble innledet med et
Page 162 and 163:
152 Mer historisk orientert var Dag
Page 164 and 165:
Henning Bergenholtz Alt for lidt om
Page 166 and 167:
155 leksikograf spildt sin tid. Erf
Page 168 and 169:
157 retisk niveau. Det drejer sig o
Page 170 and 171:
159 bøger” er meget lettere end
Page 172 and 173:
161 givne ækvivalenter. Uden en el
Page 174 and 175:
163 bestille til biblioteket: Lidt
Page 176 and 177:
Henning Bergenholtz Metaleksikograf
Page 178 and 179:
167 mindre end 461 sider. Som læse
Page 180 and 181:
Handelshøjskolen i Århus Fuglesan
Page 182 and 183:
170 denne sammenligning mindre lær
Page 184 and 185:
172 ringssproget, herunder også fo
Page 186 and 187:
174 lemminge(e)ffekt. Ifølge bruge
Page 188 and 189:
Grammatik i ordbogen 176 Samme argu
Page 190 and 191:
Lemma DDO NET ekskrementer brunlig
Page 192 and 193:
For få synonymer 180 Hvis en poten
Page 194 and 195:
182 øvrigt også med eksempelangiv
Page 196 and 197:
Lemma DDO NET hjertedød 1 0 beskyt
Page 198 and 199:
186 Lemma DDO NET ekskrementer Der
Page 200 and 201:
iscenesætte en af de allerførste
Page 202 and 203:
190 DEN DANSKE NETORDBOG = Henning
Page 204 and 205:
Lars Trap-Jensen Kommentar til Henn
Page 206 and 207:
191 brug af synonymer og antonymer.
Page 208 and 209:
193 kan der nemlig godt være tale
Page 210 and 211:
195 efter i kildefortegnelsen, får
Page 212 and 213:
197 Konferens om Lexikografi i Nord
Page 214 and 215:
200 referera de grundläggande prin
Page 216 and 217:
3. Begreppsfälten 202 Begreppsfäl
Page 218 and 219:
204 substantiv har de uttryckssätt
Page 220 and 221:
206 varit hjälpt av sin intuition;
Page 222 and 223:
208 begreppsfälten. Intuitivt kän
Page 224 and 225:
210 , där objektet är icke-mänsk
Page 226 and 227:
Henrik Hovmark LexicoNordica 12 - 2
Page 228 and 229:
215 og fraser” sammen i salgsmate
Page 230 and 231:
217 mere detaljeret på sparestrate
Page 232 and 233:
côte f. 1. ribben; 2. skråning; 3
Page 234 and 235:
221 (croisière), [krwa'j|a ng] (cr
Page 236 and 237:
223 organisationerne OCDE (’OECD
Page 238 and 239:
225 Det er nemt at gøre nar ad par
Page 240 and 241:
227 rabat- eller periodekort, men l
Page 242 and 243:
229 i den gode, trygge tradition. D
Page 244 and 245:
231 bruge illustrationer i forskell
Page 246 and 247:
234 Danielsen (2004) inneheld alle
Page 248 and 249:
Boka til bruk for språkforskarar 2
Page 250 and 251: 238 Danielsen, Daniel 1984: Kunnska
Page 252 and 253: Terminography is normally viewed as
Page 254 and 255: for alt åbner Wüster selv op for
Page 256 and 257: ger: 1. den moderate og loyale hold
Page 258 and 259: ganske praktisk. Termerne - ’bovi
Page 260 and 261: svære ord, faste formler og udtryk
Page 262 and 263: viser til og giver et par eksempler
Page 264 and 265: tion. Og implicit, fordi bidraget e
Page 266 and 267: planlægning, der styrer begge dele
Page 268 and 269: Carl-Erik Lundbladh LexicoNordica 1
Page 270 and 271: 259 personliga intuitiva överväga
Page 272 and 273: Sven-Göran Malmgren Skolordlistan
Page 274 and 275: upprättar man man i stället ett l
Page 276 and 277: parenteser, så att själva lemmate
Page 278 and 279: markörerna ”någon”, ”något
Page 280 and 281: öra dra öronen åt sig inte vilja
Page 282 and 283: felen är mycket få, och det som e
Page 284 and 285: Tore Nesset & Trond Trosterud Ny no
Page 286 and 287: helsesjekk, helsevern for psykisk u
Page 288 and 289: Bokmål - nynorsk 277 Når ein skal
Page 290 and 291: 279 viktig at ein får informasjon
Page 292 and 293: 281 kan ein sjølvsagt argumentere
Page 294 and 295: 283 ny utgåve bør forfattarane, e
Page 296 and 297: Birgitta Romppanen Den nya finska e
Page 298 and 299: 287 ’en viss målsättning med ve
Page 302 and 303: 294 kan förväntas leta efter. Men
Page 304 and 305: 296 verkliga generationsskiftet ske
Page 306 and 307: 298 motsvarighet i mordvinskan, som
Page 308 and 309: 300 Det är glädjande att ordens u
Page 310 and 311: Erik Simensen LexicoNordica 12 - 20
Page 312 and 313: 305 1, s. 148) og deretter fått ei
Page 314 and 315: 307 ”onsdag før eller etter pins
Page 316 and 317: Bo Svensén LexicoNordica 12 - 2005
Page 318 and 319: gångspunkt huvudsakligen från sin
Page 320 and 321: Det hela börjar med ordboksförfat
Page 322 and 323: härstammar från en artikelsamling
Page 324 and 325: Inlärningsordböcker utgör tema
Page 326 and 327: som text, kollokationer, ekvivalens
Page 328 and 329: ”dokumentationsmetalexikografi”
Page 330 and 331: Sven Tarp LexicoNordica 12 - 2005 3
Page 332 and 333: 325 (Tarp 2004). Hvis Hollós - i s
Page 334 and 335: hinsichtlich deutscher Basen konzip
Page 336 and 337: 329 kring 5.000 lemmata i den prim
Page 338 and 339: DK-8210 Århus V st@asb.dk 331
Page 340 and 341: 332 Men på eitt punkt er eg redd f
Page 342 and 343: 334 of Contemporary English. Han le
Page 344 and 345: 336 makrostrukturen. Dei andre ”s
Page 346 and 347: 338 ikkje har nokon formell normati
Page 348 and 349: 340 side av same sak når han på s
Page 350 and 351:
342 tydinga ikkje er etablert, men
Page 352 and 353:
344 gyldigheit for det aktuelle spr
Page 354 and 355:
346 denne typen, m.a. ei som gjeld
Page 356 and 357:
Magnhild Vollan LexicoNordica 12 -
Page 358 and 359:
349 oversikten over forenkla oppfø
Page 360 and 361:
351 Hver bokstav får en liten omta
Page 362 and 363:
353 I oppslagsdelen får brukeren b
Page 364 and 365:
355 fagord som kobles til illustrer
Page 366 and 367:
357 Noen uheldige og upresise formu
Page 368 and 369:
359 blemområdene i rettskrivinga f
Page 370 and 371:
361 Hellevik, Alf 2001: Nynorsk ord
Page 372 and 373:
estämningar komma med. Sålunda bo
Page 374 and 375:
prata om ngt, prata ngt och ngn pra
Page 376 and 377:
Namnet Svenskt språkbruk Vilket na
Page 378 and 379:
Øvrige meddelelser EURALEX Kongres
Page 380:
10. LexicoNordica vil udkomme både
show all

LEXICONORDICA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?