2010-02, 2010-03 - Inerisaavik
2010-02, 2010-03 - Inerisaavik
2010-02, 2010-03 - Inerisaavik
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
•<br />
3 <strong>2010</strong>
PI - Paasissutissat/Information<br />
Saqqummersitsisoq:<br />
<strong>Inerisaavik</strong><br />
Postboks 1610<br />
3900 Nuuk<br />
PI tassaavoq paasissutissiinermik oqallissaarinermillu<br />
atuagassiaq<br />
Kalaallit Nunaanni atuartitsisunut/ilinniartitsisunut.<br />
Ilanngutassianik assitalinnilluunniit<br />
ilanngussiniaraanni ajornanngilaq<br />
aaqqissuisunullu nassiunneqarsinnaallutik.<br />
Aaqqisuisut:<br />
Kirsten Olsen (akisuss.)<br />
E-mail: kir@inerisaavik.gl<br />
Ilusilersuisoq:<br />
René Olsen - ReneDesign.gl<br />
Nutserisoq/Oversætter:<br />
Lars Petersen, Kaali Olsen, Signe Åsblom<br />
Oplag: 1950<br />
PI - Paasissutissat/Information<br />
Udgives af:<br />
<strong>Inerisaavik</strong><br />
Postboks 1610<br />
3900 Nuuk<br />
PI er et informations- og debatblad for<br />
undervisere i Grønland.<br />
Bidrag i form af artikler og illustrati oner<br />
modtages gerne og bedes sendt til<br />
redaktionen.<br />
Redaktion:<br />
Kirsten Olsen (ansv.): kir@inerisaavik.gl<br />
Grafisk tilrettelæggelse:<br />
René Olsen - ReneDesign.gl<br />
Imai<br />
Siulequt ................................................................ 3<br />
Meeqqap pisinnaatitaaffii ........................................ 4<br />
Nunani avannarlerni klimap ullua ............................ 14<br />
“Kammagiitta” ....................................................... 18<br />
Atuarfik Edvard Kruse-mi 2. klassini<br />
qallunaatut atuartitsisarneq ..................................... 24<br />
Nalliuttorsiorneq .................................................... 27<br />
Videreuddannelse for lærere.................................... 28<br />
Sara Heilmann Rosing ............................................ 29<br />
Hector Lennert Sørensen ........................................ 30<br />
Merete Smith-Sivertsen .......................................... 32<br />
Pia Poulsen............................................................ 34<br />
Ida Mathiassen ...................................................... 36<br />
Laila Lyberth........................................................... 38<br />
Indhold<br />
Forord ................................................................... 3<br />
Barnets rettigheder ................................................ 8<br />
Nordisk Klimadag .................................................. 16<br />
Fri for mobberi ...................................................... 21<br />
Dansk-undervisning i 2. klasse på Atuarfik<br />
Edvard Kruse ......................................................... 26<br />
Jubilæum .............................................................. 27<br />
Videreuddannelse for lærere.................................... 28<br />
Sara Heilmann Rosing ............................................ 29<br />
Hector Lennert Sørensen ........................................ 30<br />
Merete Smith-Sivertsen .......................................... 32<br />
Pia Poulsen............................................................ 34<br />
Ida Mathiassen ...................................................... 36<br />
Laila Lyberth........................................................... 38<br />
Assit - Fotos:<br />
Lars Poort<br />
Fartato Olsen<br />
Leiff Josefsen<br />
Titartakkat - Tegninger:<br />
Nuka Abia Broberg<br />
Angutitaq Broberg<br />
Flora Hansen Damm
Siulequt<br />
Ukioq atuarfiusoq <strong>2010</strong>/2011 aallartilluarpoq, ilaatigut ukiamut silaannaap pissusaa pillugu<br />
atuartitsinermut annertuumik suliniuteqartumik.<br />
Ukioq manna nunani avannarlerni ataatsimut suliniuteqarneq qitiuvoq, tassani atuartut<br />
Kalaallit Nunaanneersut ”unammissavaat” atuartut ukunani nunaninngaaneersut;<br />
Norge, Sverige, Danmark, Finland aamma Island, tassalu unammineqassapput silap<br />
pissusaa pillugu unammisitsinerni sisamani assigiinngitsuni.<br />
Ilinniartitsisut amerlasuut ukiuni kingullerni ilinniaqqipput, sammillugit AD-nngorniarneq<br />
masterinngorniarneq aamma kandidatinngorniarneq. Taamaalillutillu atuarfiit inunnik<br />
immikkut sapinngisalinnik pissarsissapput, sumiiffinni atuarfiit ineriartornerini suleqa-<br />
taasussanik. Ilinniaqqittuniit nalunaarusianik/oqaluttuanik tigusaqarsimavugut, taakkunani<br />
oqaluttuarineqarput ilinniaqqinnermi pissarsiat. Uani PI-mi saqqummertumi<br />
meeqqat pisinnaatitaaffii pillugit atuartitsineq qitiutinniarlugu aalajangerpugut, eqqartugarmi<br />
atuarfinni klassini tamani piukkunnarluinnarmat.<br />
Uummannami ilinniartitsisut marluk ilanngussami misilittakkatik ingerlateqqippaat,<br />
2. klassemi qallunaatut atuartitsinermi isumassarsiffiusinnaanngortillugit.<br />
Atuagassiap aamma imarai paasissutissat maannakkut aallutanut tunngasut, soorlu<br />
qinngasaarinaveersaartitsilluni suliniut ”Kammagiitta – Fri for Mobberi”.<br />
Forord<br />
Skoleåret <strong>2010</strong>/2011 er nu godt i gang, og efteråret byder bl.a. på en stor indsats for<br />
klimaundervisningen.<br />
Fokus i år er et fællesnordisk arrangement, hvor elever i Grønland skal ’kæmpe’ mod<br />
elever fra Norge, Sverige, Danmark, Finland og Island i fire forskellige klimakonkurrencer.<br />
Mange lærere er i de senere år gået i gang med at videreuddanne sig gennem AD-<br />
master- og kandidatuddannelser, og på den måde får skolerne et antal ressourcepersoner,<br />
der kan deltage i den lokale skoleudvikling. Vi har modtaget nogle beretninger fra<br />
studerende, som fortæller om deres udbytte af videreuddannelsen.<br />
Vi har i dette nummer af PI valgt at sætte fokus på undervisningen i Barnets rettigheder,<br />
da emnet er særdeles relevant på alle trin i folkeskolen.<br />
To lærere fra Uummannaq videregiver i en artikel deres erfaringer og gode ideer til<br />
danskundervisningen i 2. klasse.<br />
Bladet indeholder endvidere information om aktuelle tiltag, bl.a. om antimobbeprogrammet<br />
”Kammagiitta – Fri for Mobberi”.<br />
3
Meeqqap pisi<br />
Allattoq: Kirsten Olsen, <strong>Inerisaavik</strong><br />
August <strong>2010</strong>-mi UNICEF Danmarkip<br />
saqqummersippaa kalaallit<br />
meeqqat pillugit misissuisimanerup<br />
inerneri, tassani meeqqat<br />
namminneq oqaluttuarput pisinnaatitaaffitik<br />
qanoq isiginerlugit.<br />
Misissuinerup takutippaa<br />
meeqqat kalaallit nunani avannarlerni<br />
meeqqat pingaartitaasa<br />
assinginik pingaartitaqartut.<br />
Soorlu assersuutigalugu atuarfimmi<br />
oqartussaaqataaneq<br />
pingaartutut isigaat. Meeqqat<br />
kalaallit nunani avannarlerni<br />
meeqqanut allanut naleqqiullugit<br />
atuarfinni aalajangeeqataanerusarput<br />
aammattaaq suli-<br />
4<br />
niaqatigiiffinni inuusuttunut<br />
isumasioqatigiiffinni aammalu<br />
politikkimi partiini. Akerlianilli<br />
kalaallit meeqqat nunani avannarlerni<br />
allani meeqqanut naleqqiullugit<br />
meeqqat pisinnaatitaaffiinut<br />
nalunngisaqarnermikkut<br />
kinguaqqapput. Taamaalilluni<br />
pisariaqarpoq tamakkuninnga<br />
paasititsiniaanissaq – meeqqanut<br />
inersimasunuttaaq.<br />
Meeqqap<br />
pisinnaatitaaffiinut<br />
isumaqatigiissut<br />
Meeqqap pisinnaatitaaffiinut<br />
isumaqatigiissut, meeqqanut<br />
nunarsuaq tamakkerlugu ”inat-<br />
sisaavoq”. Akuerineqarpoq<br />
20.november 1989 FN-ip generalforsamlingiani.<br />
Meeqqanut<br />
isumaqatigiissut nu-narsuup<br />
oqaluttuarisaanerani inuiaqatigiippassuit<br />
akornanni allataavoq<br />
siulleq, meeqqat pisinnaatitaaffii<br />
pillugit, nunarsuarmi nunat tamarmik<br />
meeqqanut isumaqatigiissut<br />
akueraat, USA Somalialu<br />
kisimik pinnatik.<br />
(http://www.emu.dk/<br />
gym/3verden/aktuelletemaer/<br />
boernsrettigheder.html)<br />
Isumaqatigiissut meeqqanut<br />
pisinnaatitaaffiit pillugit gruppit<br />
annerit sisamanngorlugit agguarneqarsimavoq:<br />
• Tunngaviatigut pisinnaatitaaf-<br />
fiit, tamatuma ataani nerisas-<br />
saqartitaaneq, ineqartitaaneq<br />
aammalu peqqissuuneq.<br />
• Pisinnaatitaaffiit ineriartor-<br />
nissamut, tamatuma ataani<br />
atuartitaaneq, ilinniartitaa-<br />
neq, pinnguarsinnaaneq,<br />
sunngiffeqarneq aamma paa-<br />
sissutissanik tuniorarneqar-<br />
neq.<br />
• Pisinnaatitaaffiit sorsunnernut<br />
illersorneqarnissamut, nakuu-<br />
serfigineqannginnissamut,<br />
ikiaroornartunut aammalu<br />
kinguaassiuutitigut atornerlu-<br />
gaannginnissamut.<br />
• Pisinnaatitaaffiit aalajangee-<br />
qataasarnissamut, tamatuma<br />
ataani killilersorneqarani
nnaatitaaffii<br />
isummanik annissisinnaaneq,<br />
sunniuteqarsinnaaneq, nam-<br />
mineerluni ilaaneq, aalaja-<br />
ngeeqataasarneq aamma<br />
imminut nammineq aqunneq.<br />
Tamatuma saniatigut isumaqatigiissutip<br />
ilagaa, naalagaaffiup<br />
isumaqataalluni atsiortup<br />
isumaqatigiissutip nalunnginneqarnera<br />
siammartissagaa.<br />
Piffinni tamani atussaaq pissutsit<br />
meeqqanut pitsaanerpaat anguniarneqarnissaat<br />
– anguniagaq<br />
pitsaanerpaaq – aalajangersakkanit<br />
tamanit pingaarnersaavoq.<br />
Uani meeqqanut isumaqatigiissut<br />
atuaruminarsagaq takuneqarsinnaavoq:<br />
http://da.wikipedia.org/wiki/<br />
B%C3%B8rnekonventionen<br />
Siunertaa<br />
Meeqqat pisinnaatitaaffiinik atuartitsinerup<br />
siunertaraa:<br />
• Atuartut piginnaatitaaffinnik<br />
paasinninnissaasa annertusarneqarnissaa,<br />
aammalu<br />
pisinnaatitaaffiit akisussaaffimmik<br />
ilaqarneri paasissallugit<br />
• Atuartut paasitissallugit inuit<br />
tamarmik assigineqanngitsut<br />
iluatinnarlutillu<br />
• Atuartut periarfississallugit<br />
iliuuseqarnissaannut “Isumatigiissut<br />
Meeqqat Pisinnaatitaaffiinut”<br />
siunertalimmik.<br />
Ilikkagassatut<br />
anguniakkat -<br />
Inuiaqatigiilerineq<br />
Nukarlernut<br />
- najukkami atuarfimmilu piginnaatitaaffitik<br />
pisussaaffitillu ilisimassagaat,<br />
Akullernut<br />
- meeqqat inuuniarnermikkut<br />
atugarisaat pisinnaatitaaffiillu<br />
pillugit nunani tamaginni suleqatigiinneq<br />
ilisimasaqarfigissagaat,<br />
Angajullernut<br />
- nunat tamalaat akornanni<br />
inuit pisinnaatitaaffii, avatangiisit<br />
il.il. pillugit soqutigisaqaqatigiif-<br />
fiit naalagaaffittut pituttorsimanngitsut<br />
ilisimasaqarfigissagaat,<br />
Ilikkagassatut<br />
anguniagassaq – Inuttut<br />
ineriartorneq<br />
Nukarlernut<br />
Suleqatigiissinnaanermi<br />
ataqatigiissinnaanermilu<br />
- klassimi atuaqatigisat ilinni-<br />
artitsisorisallu suleqatigalugit<br />
imminut qanoq pissuseqarfeqatigiinnissaminnikisumaqatigiissusiorsimassasut,<br />
taassanilu<br />
qinngasaarisarnermut uumisaarinermullumaleruagassiorsimassasut<br />
klassimi suleqatigiinnermi<br />
5
ataatsimoornermilu ajornartorsiuteqartoqalerpat.<br />
Atuartitsinissamut<br />
siunnersuut<br />
Meeqqat pisinnaatitaaffii sammissallugit<br />
klassenut tamanut<br />
piukkunnarpoq. Pingaarporli<br />
atuartut sammisaqartissallugit<br />
ukiuinut naleqquttunik. Ataani<br />
atuartitsinissamut SIUNNER-<br />
SUUT nukarlernut suliaavoq,<br />
nammineq atuartitanut tulluarsarneqarsinnaavoq,<br />
imaluunniit<br />
allanik su-liaqarnerni isumassarsiorfiusinnaapput.<br />
Nukarlernut atuartitsinermi<br />
meeqqat ataatsimooriaasii, soorlu<br />
klasseminni, angerlarsimaffimminni<br />
aammalu nalinginnaasumik<br />
ulluinnarni aallaavigissallugit<br />
pissusissamisuussaaq.<br />
Tassani aallaqqaasiutigineqarsinnaapput<br />
pisinnaatitaaffiit<br />
taakkununnga piukkunnartut<br />
FN-ip Meeqqanut isumaqatigiissusiaanit<br />
(oqaatsit FN aamma<br />
isumaqatigiissut meeqqanut nassuiarneqassapput).<br />
Pisinnaatitaaffiit pingaartut naatsumik<br />
takutillugit:<br />
• Meeqqat tamarmik assigiim-<br />
mik pisinnaatitaaffeqarput<br />
(immikkoortoq 2)<br />
• Ataatap anaanallu meeqqat<br />
paaralugillu akisussaaffigaat<br />
(immikkoortoq 5)<br />
6<br />
• Meeqqat tamarmik pisinnaa -<br />
titaaffeqarput pitsaanerpaa-<br />
mik ineriartornissaminnut<br />
(immik-koortoq 6)<br />
• Meeraq kinaagaluartoq<br />
pisinnaatitaaffeqarpoq ate-<br />
qarnissaminut aamma nu-<br />
naqarnissaminut/nunami<br />
innuttaanissamut<br />
(immikkoortoq 7)<br />
• Meeraq pisinnaatitaaffeqar-<br />
poq tusarneqarnissaminut<br />
(immikkoortoq 12)<br />
• Meeraq kinaagaluartoq atuar-<br />
fimmi pitsaasumi atuassaaq<br />
(immikkoortut 28 aamma 29)<br />
Paasinninnerup annertusinissaa<br />
siunertaralugu immikkoortortat<br />
ataasiakkaat oqaatsillu<br />
aalajangersimasut atorneqartut<br />
sammineqarneri itisilerneqarsinnaapput.<br />
• Inuk suua? Uumasut asser-<br />
suutigineqarsinnaapput, aam-<br />
malu assigiinngissutaat misis-<br />
sorlugit.<br />
• Sutigut inuit assigiippat, qa-<br />
norlu assigiinngissuseqarpat?<br />
Tassani titartaasoqarsinnaavoq<br />
aviisiniillu saqqummersartuniillu<br />
assinik qiortaasoqarsinnaalluni,<br />
takutinniarlugu inuit assigiinngissusaat.<br />
• Pisinnaatitaaffik sunaana?<br />
Assersuutigalugu meeqqat<br />
tamarmik pisinnaatitaaffeqar-<br />
put nerisassanut, atisanut<br />
najugassamullu.<br />
• Kia pisinnaatitaaffiit eqqortu-<br />
mik atorneqarneri qularnaas-<br />
savai?<br />
Meeqqat eqqarsaatigalugit<br />
angajoqqaavi pisussaapput,<br />
taakkuli saperpassuk kom-<br />
muni ikiuuttussaavoq.<br />
• Pisussaaffiit pisinnaatitaaf-<br />
finnut malinnaasarpat? Aap,<br />
inatsisit malinneqassapput,<br />
meeqqallu atuarnertik paaris-<br />
savaat.<br />
• Angajoqqaat suut pisussaaf-<br />
figaat suullu pisinnaatitaaf-<br />
figaat? Angajoqqaat meeqqa-<br />
tik paarisussaavaat, aammali<br />
angerlarsimaffimmi meeqqa -<br />
minnut aalajangiisuusarput.
Klassemut<br />
isumaqatigiissummik<br />
sanagitsi<br />
Malittarisassat qulit klassemi<br />
atuuttussat sanasigik.<br />
Susoqarsinnaanermut malittarisassaqartariaqarpoq,<br />
aammalu<br />
susoqarsinnaannginnermut<br />
malittarisassaqassalluni, klassemiittut<br />
tamarmik nuannersumik<br />
peqataassappata.<br />
Aajuku apeqqutit isumassarsiffiusinnaasut:<br />
• Sulerissallutit nuannarilluin-<br />
narpiuk?<br />
• Nuannarisavit sammineqar-<br />
nissaat akuerineqarpa?<br />
• Kikkut tamarmik taamaalior-<br />
sinnaappat?<br />
• Klassissinni suna ajornerpaa-<br />
va?<br />
• Qaqugukkut misigisarpiuk?<br />
• Pinngitsoortissinnaaviuk?<br />
• Klassissinni periaatsinik iner -<br />
teqqutaasoqarpa?<br />
• Tamanna pissusissamisoorpa?<br />
• Qaqugukkut klassissinni atua-<br />
qat ikinngut pitsaanngittutut<br />
iliortarpa?<br />
Malittarisassat qulit sanareerussigit<br />
kusanartumik plancheliussaasi,<br />
taamaalilluni – meeqqat<br />
inersimasullu – malittarisassat<br />
puigunnginniassammassuk.<br />
Malittarisassat pappiaqqamut<br />
qeratasuumut takisuumut allassigit.<br />
Planche kusanarsarsiuk<br />
takuneqarsinnaanngorlugu kusanartuusoq<br />
pingaartuullunilu.<br />
Taavalu planche klassissinni<br />
nivinngarsiuk. Maannakkut nam-<br />
mineq pissinnik isumaqatigiissuteqalerpusi,<br />
taassuma nuannarisasi<br />
illersussavai, nuannarinngisassinnullu<br />
illersorlusi.<br />
Ataani takuneqarsinnaapput<br />
atuartitsinermi atortussat tulleriiaakkat,<br />
taakku atorneqarsinnaapput<br />
Inerisaaviup Atorniartarfiani.<br />
Atortussat ilaat atoriaannarnik<br />
siunnersuutitaqarput<br />
klassini tamani atuartitsinerit<br />
ingerlanerini.<br />
7
Barnets re<br />
Af: Kirsten Olsen, <strong>Inerisaavik</strong><br />
I august <strong>2010</strong> offentliggjorde<br />
UNICEF Danmark en undersøgelse<br />
lavet blandt grønlandske<br />
børn, hvor børnene selv fortæller,<br />
hvordan de ser på deres<br />
rettigheder.<br />
Undersøgelsen viste, at de grønlandske<br />
børn lægger vægt på<br />
mange af de samme forhold<br />
som børn i det øvrige Norden.<br />
De mener fx, at det er vigtigt<br />
at have indflydelse på forhold i<br />
skolen. Grønlandske børn tager i<br />
højere grad end andre nordiske<br />
børn aktiv del i beslutningsprocesserne<br />
i skolen, organisationer,<br />
ungdomsråd og politiske partier.<br />
8<br />
Til gengæld halter grønlandske<br />
børn markant bagud i forhold til<br />
børn i de øvrige nordiske lande,<br />
når det gælder viden om børns<br />
rettigheder. Der er således behov<br />
for at udbrede kendskabet<br />
til dette område – både blandt<br />
børn og voksne.<br />
Konventionen om Barnets<br />
Rettigheder<br />
Konventionen om Barnets Rettigheder<br />
er børnenes internationale<br />
’lov’. Den blev vedtaget den<br />
20. november 1989 af FNs generalforsamling.Børnekonventionen<br />
er verdenshistoriens første<br />
bindende folkeretslige dokument<br />
om barnets rettigheder, og alle<br />
verdens lande pånær USA og<br />
Somalia har tiltrådt Børnekonventionen.<br />
(http://www.emu.dk/<br />
gym/3verden/aktuelletemaer/boernsrettigheder.html).<br />
Konventionen opdeler børns rettigheder<br />
i fire hovedgrupper:<br />
• Grundlæggende rettigheder,<br />
herunder til mad, bolig og<br />
sundhed.<br />
• Rettigheder til udvikling, her-<br />
under til skolegang, uddan-<br />
nelse, leg, fritid og informa-<br />
tion.<br />
• Rettigheder til beskyttelse<br />
mod krig, vold, narkotika og<br />
seksuel udnyttelse.<br />
• Rettigheder til medbestem-<br />
melse, herunder ytringsfri-<br />
hed, indflydelse, selvstændig<br />
deltagelse, medbestemmelse<br />
og selvbestemmelse.<br />
Her ud over omfatter traktaten<br />
en forpligtelse af den underskrivende<br />
stat til at sikre udbredelse<br />
af kendskabet til konventionen.<br />
Overordnet gælder til alle tider<br />
reglen om at barnets tarv - bedste<br />
interesse - går forud for alle<br />
paragraffer.<br />
Her kan man finde Børnekonventionen<br />
i en forenklet udgave:<br />
http://da.wikipedia.org/wiki/<br />
B%C3%B8rnekonventionen
ttigheder<br />
Formålet<br />
Formålet med undervisning i<br />
børnerettigheder er:<br />
• At udvikle elevernes forstå-<br />
else af deres rettigheder og<br />
det ansvar, der følger med<br />
disse<br />
• At bevidstgøre eleverne om,<br />
at hvert enkelt individ er<br />
unikt og dyrebart<br />
• At fremme elevernes mulig-<br />
heder for at handle i relation<br />
til ”Konventionen om Barnets<br />
Rettigheder”.<br />
Læringsmål –<br />
samfundsfag<br />
Yngstetrinnet<br />
- kender deres rettigheder og<br />
pligter i skolen og i lokalsamfundet.<br />
Mellemtrinnet<br />
- har kendskab til internationalt<br />
samarbejde om børns levevilkår<br />
og rettigheder.<br />
Ældstetrinnet<br />
- har kendskab til internationale,<br />
statsligt uafhængige interesseorganisationer<br />
omkring menneskerettigheder,<br />
miljø mv.<br />
Læringsmål – Personlig<br />
udvikling<br />
Yngstetrinnet<br />
Samarbejde og<br />
kommunikation<br />
- i samarbejde med klassekammeraterne<br />
og læreren har udarbejdet<br />
en aftale om, hvordan<br />
man gerne vil behandle hinanden,<br />
herunder regler for drillerier<br />
og mobning, og hvordan man<br />
i fællesskab skal handle, såfremt<br />
der opstår samarbejds- eller<br />
samværsproblemer i klassen.<br />
Undervisningsforslag<br />
Børnerettigheder er et relevant<br />
emne på alle klassetrin. Det er<br />
dog vigtigt, at eleverne præsen-<br />
teres for oplysninger, der passer<br />
til deres alder. Nedenstående<br />
undervisningsforløb er FORSLAG<br />
beregnet til yngstetrinnet, som<br />
evt. kan tilpasses, så de passer<br />
den aktuelle elevgruppe, eller<br />
de kan bruges som inspiration til<br />
andre aktiviteter. (Ide: ”Det er<br />
enhvers ansvar” af Mattias Andersson<br />
m.fl.)<br />
I undervisningen på dette trin vil<br />
det være naturligt at tage udgangspunkt<br />
i børnenes samvær<br />
i klassen, i hjemmene og den<br />
almindelige dagligdag.<br />
Her kan introduceres udvalgte<br />
rettigheder fra FNs Børnekonvention<br />
(Ordene FN og konvention<br />
må forklares for børnene.)<br />
9
Nogle vigtige rettigheder i kort<br />
form:<br />
• Alle børn har lige rettigheder<br />
(art. 2)<br />
• Far og mor passer på og har<br />
ansvar for deres børn (art. 5)<br />
• Alle børn har ret til at udvikle<br />
sig bedst muligt (art. 6)<br />
• Ethvert barn har ret til et<br />
navn og et land/statsborger -<br />
skab (art. 7)<br />
• Et barn har ret til at blive<br />
hørt (art. 12)<br />
• Ethvert barn skal gå i en god<br />
skole (art. 28 og 29)<br />
For at fremme forståelsen kan<br />
der arbejdes mere i dybden med<br />
de enkelte artikler og de begreber,<br />
de omhandler.<br />
• Hvad er et menneske? Her<br />
kan sammenlignes med dyr,<br />
og forskellene kan kortlæg-<br />
ges.<br />
• Hvordan er mennesker ens,<br />
og hvordan er de forskellige?<br />
Her kan tegnes eller klippes billeder<br />
ud fra aviser og blade, der<br />
viser forskellene.<br />
• Hvad er en rettighed? Fx har<br />
alle børn ret til mad, tøj og et<br />
sted at bo.<br />
• Hvem skal sikre rettigheder?<br />
For børnene er det først og<br />
fremmest forældrene, men hvis<br />
10<br />
de ikke kan klare det, så skal<br />
kommunen hjælpe til.<br />
• Følger der pligter med ret-<br />
tigheder? Ja, man skal over-<br />
holde loven, og børn skal gå i<br />
skole.<br />
• Hvilke pligter har forældre og<br />
hvilke rettigheder?<br />
Forældrene skal passe på deres<br />
børn, men de bestemmer også<br />
over deres børn derhjemme.<br />
Lav en klassekonvention<br />
Skriv 10 regler, der skal gælde i<br />
jeres klasse.<br />
Der skal være regler for, hvad<br />
der er tilladt, og hvad der ikke<br />
er tilladt, hvis alle skal have det<br />
godt i klassen.<br />
Her er nogle spørgsmål, der kan<br />
inspirere jer:<br />
• Hvad kan du rigtig godt lide<br />
at lave?<br />
• Får du lov til at gøre det, du<br />
kan li’?<br />
• Har alle lov til det?<br />
• Hvad er det værste, du ved i<br />
klassen?<br />
• Hvornår oplever du det?<br />
• Kan du undgå det?<br />
• Er der noget, du ikke må i<br />
klassen? Er det rimeligt?<br />
• Hvornår er en klassekamme-<br />
rat en dårlig kammerat?<br />
Når I har fundet de 10 regler,<br />
skal I lave en flot planche, så<br />
alle – både børn og voksne –<br />
ikke glemmer dem.<br />
Skriv reglerne op på et langt<br />
stykke pap. Udsmyk planchen,<br />
så den ser flot og vigtig ud.<br />
Hæng så planchen<br />
op i klassen. Nu har I<br />
jeres helt egen konvention,<br />
der beskytter<br />
det, I godt kan li’<br />
og beskytter jer mod<br />
det, I ikke kan li’.<br />
Nedenfor findes en<br />
oversigt over undervisningsmaterialer,<br />
der kan lånes fra<br />
Atorniartarfik i <strong>Inerisaavik</strong>.<br />
Flere af materialerne<br />
har konkrete<br />
forslag til undervisningsforløb<br />
til alle<br />
klassetrin.
Qulequtaq/titel<br />
Det er enhvers<br />
ansvar<br />
Vi skaber<br />
fred magasinet<br />
Drøm og virkelighed<br />
-<br />
om barnets<br />
rettigheder<br />
Vandtyven –<br />
tolv fortællinger<br />
om<br />
verdens børn<br />
Børn har også<br />
rettigheder<br />
Meeqqat<br />
aamma<br />
FN/Børnene<br />
og FN<br />
Imm. qulequtaa<br />
/Serietitel<br />
Medborgerskab<br />
i<br />
skolen<br />
Atuakkiortoq/forfatter<br />
Andersson,<br />
Mathias<br />
m.fl.<br />
Mamonia,<br />
Marie<br />
Landsted,<br />
Anne Lea<br />
Blay, Charlotte<br />
Panah, Neeni<br />
Elahi<br />
(red.)<br />
Petrussen,<br />
Johanne<br />
Saqqummersitsisoq/forlag<br />
Alinea 2008<br />
Herold 2008<br />
Udenrigsministeriet<br />
Danida<br />
1996<br />
Høst & Søn<br />
2008<br />
Amnesty International<br />
2006<br />
Auakkiorfik<br />
2001<br />
Nassuiaat/beskrivelse<br />
Inuiaqatigiinni innuttaaqataaneq qanoq isumaqarpa,<br />
aammalu qanoq ililluni atuarfiup meeqqat inuusuttullu<br />
kaammattorsinnaavai perorsarlugillu innuttaaqataanissamut.<br />
Ilinniartitsisunut ilinniartitsisunngornianullu saaffiginnippoq.<br />
Aallarniutaasinnaavoq grundskolemi innuttaaqataaneq<br />
pillugu suliaqarnermi.<br />
Hvad det vil sige at være medborger i samfundet, samt<br />
hvordan skolen kan støtte børns og unges opdragelse til<br />
medborgerskab.<br />
Henvender sig til lærere og lærerstuderende. Giver introduktion<br />
til, hvordan man kan arbejde med medborgerskab<br />
i grundskolen<br />
Saqqummersartoq, tassani ikiuiniarluni suliniaqatigiit<br />
assigiinngitsut suliaminnik pingaarnernik oqaluttuarput.<br />
Atuartunut suliassartaqarpoq soorlu meeqqat pisinnaatitaaffii<br />
pillugit.<br />
Magasin, hvor forskellige hjælpeorg. Fortæller om deres<br />
kernesager.<br />
Indeholder opgaver til eleverne om bl.a. børns rettigheder<br />
Atuartitsinermi atortut atuartumut atuagartaqarput aammalu<br />
ilinniartitsisumut ilitsersuutitaqarluni. Atortut piukkunnarput<br />
fagit akimorlugit 4.-6.klasseni atuartitsinermut.<br />
Undervisningsmaterialet består af en elevbog og en<br />
lærervejledning. Materialet er velegnet til tværfaglig undervisning<br />
i 4.-6. kl.<br />
Oqaluttuat nipituumik atuarneqarsinnaasut 7-niit 10-nut<br />
ukiulinnut. Oqaluttuat meeqqat nunarsuarmi qanoq inuunersut<br />
pillugit, meeqqat kikkuugaluarunik soqutigissaqaat,<br />
taakkumi annikittuinnarmilluunniit avatangiisiminnut soqutinnikkaluarunik.<br />
Atuagaq aalajangersimasumik sammisaqarluni<br />
nunarsuarmi meeqqat pillugit suliaqarnermut<br />
piukkunnarluinnarpoq, nukarlernilu qallunaatut atuartitsinermut.<br />
En samling fortællinger der kan læses højt for børn i<br />
alderen 7-10 år. Historierne om, hvordan børn lever rundt<br />
om i verden, vil fængsle ethvert barn, der blot er en smule<br />
interesseret i sin omverden. Bogen egner sig fantastisk<br />
godt til emnearbejde om verdens børn og til danskundervisningen<br />
i de yngste klasser.<br />
Atuartitsinissamut aaqqissuussap ”Meeqqat aamma<br />
pisinnaatitaaffeqarput” siunertaraa, meeqqat pisinnaatitaaffinnik<br />
paasisaqartinnissaat, aammalu pisussaaffimmik<br />
akisussaaffimmillu taakkununnga atasoqarnera. Tamanna<br />
isumaqarpoq atuartut ilinniassagaat, aamma klassi ataatsimoorluni<br />
naammassissagaa, soorlu atuartut tamarmik<br />
isumaminnik annissisinnaanerat, tusaaneqarnissaat<br />
aammalu pinnguarnermi ilaanissaat. Meeqqat pisinnaatitaaffii<br />
pilllugit atuartitsinerup klassini inuuneq atuartut<br />
akornanni ataqqeqatigiiffiusoq pilersissinnaavaa, aammalu<br />
imminut akisussaaffeqaqatigiiffiusoq.<br />
Formålet med undervisningsforløbet "Børn har også<br />
rettigheder" er at gøre eleverne bevidste om deres rettigheder<br />
samt den forpligtelse og det ansvar, de indebærer.<br />
Det betyder, at eleverne skal lære, hvordan klassen i<br />
fællesskab kan sikre, at alle elever eksempelvis har ret til<br />
at udtrykke deres holdninger, blive lyttet til og deltage i<br />
leg. Undervisning i børns rettigheder er dermed et emne,<br />
der kan medvirke til at etablere et klassemiljø, hvor eleverne<br />
respekterer og tager ansvar for hinanden<br />
FNi isumaqatigiissuteqarput meeqqat piginnaatitaaffiinik.<br />
Kalaallit Nunaat Danmarki ilaatut meeqqat piginnaatitaaffiinik<br />
akuerseqataavoq. Uani isumaqatigiissummi sammisat<br />
pingasut atuarsinnaavatit: Meeqqap namminiunissaa,<br />
meeqqap illersorneqarnissaa meeqqap ilinniagaqarnissaalu.<br />
FN har en aftale om børns rettigheder. Som en del af<br />
Danmark har Grønland også godkendt disse rettigheder.<br />
Her kan du læse om tre af dem: Barnets ret til at være sig<br />
selv, barnets ret til at blive beskyttet og barnets ret til<br />
uddannelse.<br />
Læs her både på dansk og grønlandsk (pdf-fil 4,62 MB)<br />
11
Børnekonventionen<br />
giver perspektiv<br />
i undervisningen<br />
Børn og rettigheder<br />
–<br />
jagten på et<br />
godt liv<br />
12<br />
Raahauge,<br />
Jens<br />
Blankholm,<br />
Torben<br />
Unicef 2004<br />
Alinea 20<strong>03</strong><br />
Saqqummiussineq isumaqatigiissutip immikkoortortai<br />
pilllugit. Atortussaq hæftiuvoq 20-nik quppernilik, aallaqqaasigaq<br />
Meeqqat pillugit Isumaqatigiissutip pilernerata<br />
oqaluttuassartaanik. Siunnersuutigineqarpoq isiginneriaatsit<br />
pingasut atorneqassasut immikkoortortat samminerini;<br />
oqaluttuarisaanermut tunngasut, nunat assigiinngitsut<br />
akornanni sulinermut tunngasut, aammalu najugaqarfinni<br />
qanittunut tunngasut. Tamatuma kingornatigut<br />
Meeqqat pillugit Isumaqatigiissutip imaa nassuiarneqassaaq,<br />
aallaavigalugu taassuma pisinnaatitaaffinnut annernut<br />
sisamanngorlugu agguarneqarsimanera:tassalu<br />
meeqqqat pisinnaatitaaffii pisariaqartitanik tunngaviusunik<br />
imaqartut<br />
• Pisinnaatitaaffiit pinnguarnissamut, sun- ngiffeqarnissanut<br />
aamma atuartinneqarnissamut<br />
• Pisinnaatitaaffiit makkununnga illersorneqarnissamut,<br />
atupilunneqarnermut, atornerlunneqarnermut<br />
aamma immikkoortitaanermut<br />
• Pisinnaatitaaffiit makkununnga tunngasut, sunneeqataasinnaaneq<br />
pissutsinut imminut tunngasunik<br />
Isumaqatigiissutip aalajangersagartai nassuiaatitaqarput<br />
soqutiginartumik atuaruminartumillu allagaallutik. Immikkoortortat<br />
pillugit assersuusiat qallunaat meerartaasa<br />
isiginneriaasiannik annerusumik aallaaveqarput. Isiginneriaatsip<br />
taassuma ilinniartitsisoq periarfissippaa atuartitsinermini<br />
apeqqutit pitsaasut atorsinnaanngortillugit.<br />
Oplæg om indholdet i konventionens artikler. Materialet<br />
består af et 20 siders hæfte, der indleder med den historiske<br />
baggrund for tilblivelsen af Børnekonventionen. Det<br />
foreslås, at tre perspektiver kan anlægges i arbejdet med<br />
artiklerne; det historiske perspektiv, det internationale<br />
perspektiv og det lokale perspektiv. Herefter forklares<br />
børnekonventionens indhold opdelt ud fra konventionens<br />
fire overordnede typer af rettigheder: Børns ret til at få<br />
dækket de grundlæggende behov<br />
• Børns ret til leg, fritid og undervisning<br />
• Børns ret til at blive beskyttet mod udnyttelse,<br />
misbrug og diskriminering<br />
• Børns ret til at have medindflydelse på de forhold,<br />
der angår dem selv<br />
Forklaringerne af konventionens bestemmelser er skrevet<br />
i et vedrørende og læseligt sprog. Eksempler til understøttelse<br />
af artiklerne er primært set ud fra det danske<br />
barns synsvinkel. Det nærværende perspektiv gør det let<br />
for læreren at stille de gode spørgsmål i undervisningen.<br />
Uani atuakkami nunarsuarmi meeqqat arfineq pingasut<br />
tikeraarpagut. Qanoq inuuppat? Qanoq isumaqarpat?<br />
Qanoq iliorpat namminneq inuunertik pitsaanerulersinniarlugu,<br />
taamaaqqatimilu angajoqqaallu inuunerattaaq?<br />
Aammalu Danmarkimi meeqqat ilaat alakkarpagut, asserssuussisinnaassagatta.<br />
Aamma meeqqat pisinnaatitaaffii<br />
pillugit paasisaqangaatsiarpugut, inuillu pisinnaatitaaffii,<br />
qallunaallu tunngaviusumik inatsisaat (den danske<br />
grundlov)pillugu – taavalu meeqqat nunat najugaasa<br />
paasissutissartaat pingaarnerit. Atuagaq pilersinneqarsimavoq<br />
Red Barnet-ip EASY FILM-illu suleqatigiinnerisigut,<br />
kinguneqartumik tv-kkut aallakaatitat arfineq pingasut<br />
cd-rom-ilu. CD-romimi atuakkap iluaniittumi suliassanik<br />
ilanngussaqarpoq spil-leqarlunilu. TV-kkut aallakaatitassiat<br />
videocassette-miipput, taakkulu pisiarineqaarsinnaapput.<br />
(I denne bog besøger vi otte børn rundt omkring på kloden.<br />
Hvordan lever de? Hvad tænker de? Hvad gør de for<br />
at skabe en bedre tilværelse for sig selv, deres jævnaldrende<br />
og familie? Og så kikker vi indenfor hos nogle børn<br />
her i Danmark, bare for sammenligningens skyld. Vi får<br />
også en masse at vide om børns rettigheder, menneskerettigheder<br />
og den danske grundlov - plus de vigtigste<br />
fakta om børnenes lande. Bogen er blevet til i samarbejde<br />
med Red Barnet og EASY FILM, der har produceret otte<br />
tv-programmer og en cd-rom. På cd-rommen, som er
Zapp jorden<br />
rundt<br />
Zapp jorden<br />
rundt<br />
Innuuttaasut<br />
pisinnaatitaaffii<br />
Links:<br />
Børnearbejde:<br />
Hård hud<br />
Børnearbejde<br />
-<br />
hvad har<br />
du ret til?<br />
Carl Christian<br />
Olsen<br />
Nr.2 April 20<strong>03</strong><br />
Mellemfolkeligt<br />
samvirke<br />
Mellemfolkeligt<br />
Samvirke,<br />
2006 nr.4<br />
Atuakkiorfik<br />
1990<br />
indlagt i denne bog, findes supplerende materiale og spil.<br />
Tv-programmerne er samlet på videokassette, der kan<br />
købes separat<br />
Imaa: Assilitittartoq, nukappiaraq sulisartoq aamma naatitsivimmi<br />
sulisoq; Akissarsiaqarani immuiaasartumiit…;<br />
Meeqqat ilaquttatik inuutissarsiuuppaat; Meeqqat sulisut<br />
top 5; ullup unnuallu ingerlanerani tiimit 18-it; Oqallinneq:<br />
Pisiassanik pisiumajunnaarneq iluaqutaava?; Meqqut<br />
ujalussiarlu iluanaarnarput; Quppernerit sungaartut;<br />
Timeq kisimi atorsinnaappat; Nukappiaqqat aatsitassaajaasut<br />
Omega Camp-imi; Unigit! Naammalerpoq; Zappit;<br />
Kinguaariinni tulleq.<br />
Indhold: Fotomodellen, arbejdsdrengen og gartneriarbejderen<br />
; Fra ulønnet malkepige til ... ; Børnene forsørger<br />
familien ; Børnearbejde top 5 ; 18 timer i døgnet ; Debat :<br />
Nytter forbrugerboycot? ; Nål og tråd er godt betalt ; De<br />
gule sider ; Når kun kroppen dur ; Minedrengene i Omega<br />
Camp ; Stop! Nu er det nok ; Zapperne ; Next generation<br />
Meeqqat inuusuttullu sulinerat sammineqarput nunarsuup<br />
ilaani, aammalu meeqqat sulisartut pisinnaatitaaffii qanoq<br />
innnersut, sulinermilu pissutsit atukkat.<br />
Om børn og unges arbejde rundt om i verden, og om<br />
hvordan det står til med børnearbejdernes rettigheder og<br />
arbejdsvilkår<br />
Nunarsuarmioqatigiit naalakkersugaaneranni najoqqutassat<br />
tunngaviusut, tassa innuttaasut pisinnaatitaaffiinik<br />
Naalagaaffiit Peqatigiit (FN) isumaqatigiissutaat 1948meersut,<br />
tamakkiisumik kalaallisut saqqummiunneqarsimanngillat<br />
manna tikillugu.<br />
Maannali isumaqatigiissutit taakku atuagannguami uani<br />
tamakkiisumik kalaallisut pineqarsinnaalerput: Pisinnaatitaaffiit<br />
pillugit silarsuarmioqatigiinnut nalunaarut kiisalu<br />
isumaqatigiissutit immikkoortut marluk.<br />
ICC-ip siulittaasua Mary Simon atuakkamik siulequtsiivoq,<br />
aammalu professor Robert Petersenip nunat inuiisa<br />
pisinnaatitaaffii pillugit 1970-ikkunni oqalugiaatigisimasai<br />
marluk atuakkami ilaapput.<br />
Links: http://mipi.gl<br />
http://www.fgb.dk/projekterevents/boerns-rettigheder.aspx<br />
http://mipi.gl http://www.modnord.gl/sitecore/content/Websites/MIPI/Emner/Viden%20om%20boern%20og%20<br />
unge/Kategorier/Boerns%20rettigheder%20BRED.aspx<br />
http://www.fgb.dk/projekter-<br />
www.viskaberfred.dk<br />
events/boerns-rettigheder.aspx<br />
www.redbarnet.dk<br />
www.viskaberfred.dk<br />
www.unicef.dk<br />
www.redbarnet.dk<br />
www.amnesty.dk<br />
http://www.boerneinfoen.dk/dine+rettigheder<br />
www.unicef.dk<br />
http://www.boerneraadet.dk/<br />
www.amnesty.dk<br />
http://www.boerneinfoen.dk/<br />
dine+rettigheder<br />
http://www.boerneraadet.dk/<br />
http://www.emu.dk<br />
13
Nunani avannarle<br />
Allattoq: Lars Poort,<br />
pinngortitalerinermi siunnersorti<br />
”Silaannaap pissusaata allanngornera”<br />
atuarfinni sammineqartariaqarnerluni?Ilinniartitsisutut<br />
tamatumunnga akisussaaffeqarpugut?<br />
Aap, akissutaavoq naatsoq. Aap,<br />
apeqqutinut marlunnut. Ullutsinni<br />
kinguaariinni inuusuttut,<br />
silarsuarmi inuupput teknologiip<br />
sukkasuumik ineriartorfiani,<br />
aamma atuinermut sukkasuumik<br />
alliartorfiusumi. Teknologiimi<br />
ineriartorneq aamma atuineq<br />
tunngaveqarput nukissamik annertusiartuinnartumikatuinermik,<br />
silarsuarlu tamaat isigigaanni<br />
nukissiat ikummatissanik<br />
14<br />
nunap iluaninngaaneersunik<br />
pilersinneqartarput. Kalaallit<br />
Nunaanni illoqarfiit ataasiakkaat<br />
eqqaassanngikkaanni, erngup<br />
nukinganik nukissiorfiusut, nuna<br />
tamakkingajallugu uulia kallerup<br />
inniliornermi atugaavoq. Kalaallit<br />
Nunaanni uuliamik atuinerujussuup<br />
kinguneraa ukiumut CO2-p<br />
650.000 tonsip silaannarmut<br />
aniatinneqartarnera. Tamatuma<br />
nunarput silarsuarmi atuinerpaat<br />
20-it akornaniitippaat, tassami<br />
innuttaasup ataatsip silaannarmut<br />
aniatittarpaa 12 tonsi.<br />
Pissutsit allanngortinneqassappata,<br />
kinguaariinnullu tulliuttunut<br />
nunarsuaq alliartorfigalugu<br />
inuuffigiuminartuussappat, pisariaqarluinnarpoq<br />
pimoorullugu<br />
gassit silaannarmut kiassaasut<br />
aniatinnerisa millisinnissaat,<br />
pingaartumik CO2 aamma CH4<br />
– (methan) eqqarsaatigalugit.<br />
Taamaattumik pingaarluinnarpoq,<br />
silaannaap kiassusaata<br />
atuartitsinermut ilanngunnissaa.<br />
Inuusuttut pisunik piviusunik<br />
paasitittariaqarput siunissaannut<br />
pingaartuusunik, aammalu<br />
qanoq ilillutik namminneq iliuuseqarsinnaanerannutatorsinnaasunik.<br />
Atuartitsinerup sammisanik immaqa<br />
ajornakusoortunik imallip,<br />
inuusuttunit amerlanerusunit<br />
ilaaffigineqarnissaa siunertaralugu,<br />
Inerisaaviup, ilinniarfeqarfiit<br />
nunani makkunanngaaneersut;<br />
Danmark, Sverige, Norge,<br />
Finland aamma Island suleqatigalugit,<br />
aallartissimavaa ukiaq<br />
manna web aqqutigalugu unamminerit,<br />
taaneqarsimasoq:<br />
Nunani Avannarlerni Klimap<br />
Ullua <strong>2010</strong>.<br />
Ukioq ataaseq matuma siorna<br />
unammisitsineq Kalaallit Nunaanni<br />
nunap iluinnaani ingerlavoq,<br />
Nordisk Klimadag 2009<br />
ingerlaqatigalugu.<br />
2009-mi Kalaallit Nunaanni<br />
unammisitsineq atuartumit Upernavimmi<br />
2. klassemeersumit<br />
aamma atuartumit Kangillinnguit<br />
Atuarfiani Nuummi 8. klassemeersumit<br />
ajugaaffigineqarpoq.<br />
Tamarmik eqqartuipput najuk-
ni klimap ullua<br />
kaminni silaannaap allanngorneranik<br />
misigisimasaminnik,<br />
aammalu kaammattuillutik<br />
torlulaaruteqarlutik silarsuarmi<br />
ajornartorsiut paaseqqullugu,<br />
iliuuseqartoqaqqullugulu.<br />
Ukioq manna silaannaap pissusaa<br />
pillugu atuartitsineq<br />
aamma unammisitsineq, soorlu<br />
taaneqareersoq, nunani avannarlerni<br />
ataatsimut suliniutinngorpoq,<br />
taamaalilluni silaannaap<br />
pissusaa atuartitsissutaalissaaq<br />
immikkut qulequtalik.<br />
Tamannami tamatta soqutigisaqarfigaarput,<br />
kulturit, sumiiffiit<br />
oqaatsillu akimorlugit.<br />
Nunani avannarlerni unammisitsinerit<br />
aaqqissuunneqarsimapput<br />
Nordisk Ministerråd tunuliaqutaralugu,<br />
tamatumalu saniatigut<br />
nunat ataasiakkaat namminneq<br />
suliniuteqarput/unammisitsipput.<br />
Paasissutissat, unammisitsinerit<br />
aamma avannaani silap pissusaa<br />
pillugu atuartitsinermi isumassarsiorfiusinnaasoq,<br />
uani nittartakkami<br />
takuneqarsinnaapput:<br />
www.klimanorden.org.<br />
Avannaani unammisitsinerit sisamanngorlugitagguarneqarsimapput.<br />
1.-6. klassenut unammisitsineq<br />
titartaalluni unammineruvoq<br />
3.-6. klassenut unammisitsi-<br />
neq web aqqutigalugu unammisitsineruvoq,<br />
tassani atuartut<br />
apeq-qutit ataasiakkaat akisartussaa-vaat<br />
krydsilersuinikkut.<br />
6.-9. klassenut unammisitsineq<br />
aamma web aqqutigalugu<br />
unammisitsineruvoq. Tassani<br />
unammisitsinermi atuartut nunani<br />
unammisitsinermi ilaasuni<br />
nittartakkat assigiinngitsut misissussavaat,<br />
taavalu apeqqutit 12it<br />
silaannaap pissusaanut tunngasut<br />
akissutaat nassaaralugit.<br />
9.-12. klassenut unammisitsineq<br />
ammaneruvoq, tassani<br />
atuartut 10.klasseni aamma GUmi<br />
HTX-imilu ilaasinnaapput.<br />
Unammisitsineq taanna marlunnik<br />
immikkoortortaqarpoq:<br />
1. Allaaserinninnikkut unammisitsineruvoq,<br />
tassani annerpaamik<br />
A4-it quppernerit marluk<br />
ilanngutassanngorlugit uunga:<br />
www.klimanorden.org.<br />
2. Videoliornikkut unammisitsineq<br />
(30 sekundit ingerlanerini<br />
nunarsuaq annaaguk), tassani<br />
atuartut/ilinniartut videoliornikkut<br />
30 sekundit ingerlanerini<br />
siunnersuuteqassapput qanoq<br />
ilillutik nunarsuaq/najugaqarfillu<br />
silaannarmik paarinninnerulersinnaanersut.<br />
Video youtubemut<br />
ilanngunneqassaaq (tamanna<br />
angerlarsimaffimmi isumagineqassaaq<br />
atuarfiit/ilinniarfiit youtubemut<br />
atassuteqanngimmata),<br />
aammalu uunga link-erneqassaaq:<br />
www.klimanorden.org.<br />
Unammisitsinerit taasat marluk<br />
pillugit klimanorden.org-imi ilaanissamut<br />
sukumiisumik ilitsersuuteqarpoq.<br />
Nunani avannarlerni unammisitsinermi<br />
annertunerusumik paasisaqarumasunut<br />
ikiortissamik,<br />
Inerisaaviup unammisitsinerit/<br />
ilinniartitsisunullu ilitsersuutit<br />
kalaallisuunngortillugit nutsertissimavai.<br />
Ilitsersuutit Inerisaaviup<br />
nittartagaani takuneqarsinnaapput,<br />
uani ”Nyt fra fagene”, ”Naturfagskonsulenten”,<br />
amma uani:<br />
http://<strong>2010</strong>klima.blogspot.com<br />
Nunani avannarlerni unammisitsinerit<br />
sisamat saniatigut aamma<br />
atuartitsinermi link-ertalinnut,<br />
http://<strong>2010</strong>klioma.blogspot.comimi<br />
ilanngunneqarpoq ilitsersuut<br />
nunap iluinnaani unammisitsinermi<br />
malittarissassanik atuartunut<br />
Kalallit Nunaanniittuinnarnut,<br />
aammattaaq Nuummi unammisitsinermi<br />
atuartunut/atuarfinnut<br />
nassuiaateqarpoq.<br />
Apeqqutissaqarussi, qulaani quppersakkat<br />
atorlugit akissutissarsiffigisinnaanngi-sassinnik,tikilluaqqusaajuarpusi<br />
Inerisaaviup<br />
silaannaap pissusaa pillugu suleqatigiissitaanut,<br />
una mailadresse<br />
atorlugu: <strong>2010</strong>klima@gmail.com.<br />
15
Nordisk Kl<br />
Af: Lars Poort, konsulent for<br />
naturfagene<br />
Er ”klimaændringer” et tema vi<br />
i folkeskolen overhovedet skal<br />
beskæftige os med? Har vi et<br />
ansvar som lærere?<br />
Ja, er det enkle svar. Ja til begge<br />
spørgsmål. Ungdomsgenerationen,<br />
der vokser op i dag, lever<br />
i en verden præget af hastige<br />
teknologisk fremskridt og et<br />
lige så hastigt stigende forbrug.<br />
Både den teknologiske udvikling<br />
og forbruget bliver drevet af et<br />
stigende forbrug af energi, der i<br />
et globalt perspektiv for en meget<br />
stor dels vedkommende er<br />
baseret på olie og andre fossile<br />
brændstoffer. Bortset fra enkelte<br />
16<br />
byer i Grønland, hvor vandkraft<br />
leverer elektriciteten, er det<br />
også olie, der er udgangspunktet<br />
for el-produktionen i landet.<br />
Det store forbrug af olie i Grønland<br />
medfører et årligt udslip<br />
på 650.000 tons CO2 alene fra<br />
Grønland. Det bringer landet op<br />
i top tyve med et udlip på mere<br />
end 12 tons pr. indbygger.<br />
Hvis udviklingen skal vendes,<br />
hvis planeten også skal være et<br />
behageligt sted for kommende<br />
generationer at vokse op på, er<br />
det nødvendigt, at der gøres en<br />
effektiv indsats for at nedbringe<br />
udledningen af drivhusgasser,<br />
specielt CO2 og CH4 – (methan).<br />
Derfor er det helt essentielt, at<br />
klimabegrebet bringes ind i undervisningen<br />
i skolen. Ungdom-<br />
men skal have en reel viden og<br />
forståelse for de mekanismer,<br />
der vil få en markant betydning<br />
for deres fremtid, samt hvilke<br />
muligheder de har personligt for<br />
at kunne gøre en forskel.<br />
For at undervisningen i et måske<br />
svært tilgængeligt tema kan få<br />
flere unge mennesker aktiveret,<br />
har <strong>Inerisaavik</strong>, i samarbejde<br />
med uddannelsesinstitutioner<br />
i Danmark, Sverige, Norge,<br />
Finland og Island, igangsat en<br />
række web-baserede konkurrencer<br />
her i efteråret <strong>2010</strong>: Nordisk<br />
Klimadag <strong>2010</strong>.<br />
For et år siden var konkurrencen<br />
i Grønland et rent grønlandsk arrangement,<br />
der kørte sideøbende<br />
med Nordisk Klimadag 2009.<br />
I 2009 blev Grønlands-konkurrencerne<br />
vundet af en elev i 2.<br />
klasse fra Upernavik samt en<br />
elev i 8. klasse fra Kangillinnguit<br />
Atuarfiat i Nuuk. Begge havde<br />
bidraget med et udtryk for henholdsvis<br />
egne oplevelser af et<br />
ændret lokalt klima, samt opråb<br />
om at verden må se at få øjnene<br />
op, og gøre noget.<br />
I år er klimaundervisningen og<br />
konkurrencerne som sagt blevet<br />
et fællesnordisk arrangement,<br />
hvor man vil sætte fokus på<br />
klimaundervisning som et undervisningstema,<br />
der angår os alle,<br />
på tværs af kulturer, geografi og<br />
sprog.<br />
De nordiske konkurrencer er
imadag<br />
arrangeret på initiativ af Nordisk<br />
Ministerråd, og derudover arrangerer<br />
hvert land sine egne<br />
aktiviteter/konkurrencer.<br />
Information, konkurrencer og<br />
inspiration til en nordisk klimaundervisning<br />
kan findes på følgende<br />
hjemmeside:<br />
www.klimanorden.org.<br />
De nordiske konkurrencer er<br />
opdelt i fire dele.<br />
1.-6. klasses konkurrencen er<br />
en tegnekonkurrence<br />
3.-6. klasses konkurrencen<br />
er en web-konkurrence, hvor<br />
eleverne skal besvare enkelte<br />
spørgsmål med afkrydsning.<br />
6.-9. klasses konkurrencen<br />
er også en web-konkurrence. I<br />
denne konkurrence skal eleverne<br />
ved at kigge på forskellige hjemmesider<br />
fra de deltagende lande<br />
finde svarene på 12 klimarelaterede<br />
spørgsmål.<br />
9.-12. klasses konkurrencen er<br />
en mere fri øvelse, hvor elever i<br />
10. Klasse samt GU + HTX har<br />
mulighed for at deltage. Denne<br />
konkurrence har to elementer.<br />
1. en skrivekonkurrence, hvor<br />
der skal uploades max 2 A4 sider<br />
på: www.klimanorden.org<br />
2. en videokonkurrence (Red<br />
verden på 30 sekunder), hvor<br />
eleverne ved hjælp af videomediet<br />
får 30 sekunder til at komme<br />
med fx et forslag til, hvordan<br />
verden/lokalsamfundet kan blive<br />
mere klimavenligt. Videoen skal<br />
uploades til youtube (må gøres<br />
hjemmefra, da skolerne ikke har<br />
adgang til youtube.), og linkes<br />
til fra www.klimanorden.org.<br />
For begge ovenstående konkurrencer<br />
er der på www.klimanorden.org<br />
en udførlig vejledning.<br />
Som hjælp og for yderligere<br />
vejledning til de nordiske konkurrencer<br />
har <strong>Inerisaavik</strong> versioneret<br />
alle fire konkurrencer/<br />
lærervejledninger til grønlandsk.<br />
Vejledningerne er tilgængelige<br />
på <strong>Inerisaavik</strong>s hjemmeside, under<br />
’Nyt fra fagene’,` Naturfags-<br />
konsulenten´, samt på følgende<br />
side: http://<strong>2010</strong>klima.blogspot.<br />
com.<br />
Ud over de fire nordiske konkurrencer<br />
og tilhørende links<br />
til undervisning er der på:<br />
http://<strong>2010</strong>klima.blogspot.com<br />
uploadet konkurrencevejledning<br />
til en national konkurrence kun<br />
for grønlandske elever samt en<br />
konkurrencevejledning for elever/skoler<br />
i Nuuk.<br />
Har I spørgsmål, som I ikke kan<br />
finde svar på via ovenstående<br />
hjemmesider, er I altid velkomne<br />
til at kontakte <strong>Inerisaavik</strong>s<br />
klimagruppe på følgende mailadresse:<br />
<strong>2010</strong>klima@gmail.com<br />
17
“Kammagiitta”<br />
All.: Birgitte Hagemann Snabe<br />
Pisortaaneq, Mary Fonden<br />
Aqutsisoqatigiit sinnerlugit<br />
Lise Lennert Olsen,<br />
Pisortaaneq, Kultureqarnermut,<br />
Ilinniartitaanermut,<br />
Ilisimatusarnermut<br />
Ilageeqarnermullu<br />
Naalakkersuisoqarfik<br />
Martha Labansen, Pisortaaneq,<br />
KANUKOKA<br />
Aaja C. Larsen, Pisortaaneq ,<br />
Kommuneqarfik Sermersooq,<br />
Tungiuinermut immikkioortortaq<br />
Mimi Jakobsen, Allattaaneq, Red<br />
Barnet, Danmark<br />
Qinngasaaruttarneq akiorniarlugu<br />
suliniutip “Kammagiitta-p”<br />
Kalaallit Nunaanni ingerlanniar-<br />
neqarnerapaasissutissiissutiginiarlugu allaffigaassi. Suliamut<br />
attuumassuteqartut tamaasa<br />
suleqatigilluarpavut Kalaallillu<br />
Nunaanni susassaqartutut pi-<br />
ngaarutilittut pisarialittullu isigassi<br />
allakkatigut ukunatigut<br />
ilisimatilaarniarlusi allaffigaassi.<br />
Siunissami aamma ilisimatinneqartarumaarpusi.<br />
Pisortat kommunillu suliffeqarfippassui<br />
meeqqerivinnik atuarfinnillu<br />
inerisaanernut akisussaasuusut<br />
meeqqerivinni atuarfinnilu<br />
atugarissaarnerulernissap<br />
toqqissisimanerulernissallu<br />
anguniarneranni atortussaminnik<br />
tigussaasunik soqutiginnillutik<br />
takutitsisimapput.<br />
Taamaammat aqutsisoqatigiit<br />
Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut,<br />
Ilisimatusarnermut<br />
Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfimmit,<br />
KANUKOKA-mit<br />
Kommuneqarfik Sermersuumit,<br />
Mary Fondimit kiisalu Red Barnet-imit<br />
inuttaqartut qinngasaaruttarneq<br />
akiorniarlugu suliniut.<br />
”Fri for Mobberi” kalaallit kulturi-<br />
annut oqaasiinullu tulluussarlugu<br />
inerisalersimavaat.<br />
Perorsaanikkut atortussiat Kalaallit<br />
meerartaasa sullissisullu<br />
pisariaqartitaannut naapertuutsikkumallugit<br />
misileraanerit<br />
<strong>2010</strong>-mi upernaakkut aallartisarneqarput.<br />
Ullumikkut suliffeqarfinni<br />
toqqakkani arfineq pingasuusuni<br />
– kommuneqarfinni<br />
tamani suliffeqarfinni marluusuni<br />
- “Kammagiitta” 2011-mi aasar-<br />
Atuartut nunaqarfimmi Saqqami misilerarpaat, Kalaallit Nunaanni atuarfiit allat arfineq marluk assigalugit, ”Kammagiitta – Fri for Mobberi”.<br />
18
nissaa tikillugu atorneqassapput.<br />
Suliffeqarfinni misilittaaffiusuni<br />
misilittagarineqalerumaartussat<br />
inaarutaasumik tulluussaanermi<br />
tunngavigineqassapput. Killiffimmi<br />
tassani Roskilde Universitetimi<br />
ilisimatusartut malinnaatinneqassapput.<br />
Suliniutip suliarinera naammassippat<br />
“Kammagiitta” tassaalissaaq<br />
qinngasaarisarneq akiorniarlugu<br />
periaaseq kalaallit<br />
pisariaqartitaannut kissaataannullu<br />
tulluussarluagaasimasoq.<br />
Angorusutaq tassaavoq 2011-mi<br />
aasakkut aallartikkaanni 2012mi<br />
periaaseq nuna tamakkerlugu<br />
meeqqerivinni atuarfinnilu<br />
tamani atorneqarsinnaalersimassasoq.<br />
”Kammagiitta” sunaana<br />
“Fri for mobberi” perorsaanikkut<br />
atortussianik meeqqanut<br />
pingasuniit arfineq pingasunut<br />
ukiulinnut tulluussagaasimasunik<br />
imaqarpoq. Atortussiat kuffertimiipput<br />
ilaatigut bamsinik,<br />
atuakkanik, allagartanik oqallisissianik,<br />
rytmikki, tagiartuinermi<br />
periusissanik nipilersuutinik<br />
imaqartumi. Atortussiat taakkua<br />
atorlugit suliniummi pingaartinneqartut<br />
ataqqinninneq, inoqatinut<br />
akuerinninneq, sapiissuseqarneq<br />
isumassuinerlu<br />
pinnguarneq aqqutigalugu ilikkarneqartarput<br />
oqariartuutillu<br />
tigussaasunngortinneqartarlutik<br />
- soorlu qinngasaarineq qinngasaarisuusaarnerluassigiinngitsuusut.<br />
Neriuppugut Kammagiittap Kalaallit<br />
Nunaanni ingerlanniarneqarnera<br />
pillugu nassuiaat una<br />
aqqutigalugu Kalaallit Nunaanni<br />
soqutigisaqaqatigiit ilaatut<br />
naammaginartumik ilisimatinneqarsimassasutit.<br />
Suliniut pillugu<br />
apeqqutissaqassaguit imaluunniit<br />
siunnersuutissaqaruit suliniummi<br />
pisortaqatigiit ataani<br />
allattorsimasut attaviginissaannut<br />
tikilluaqqusaavutit.<br />
Morten Aagaard, LEGO Fonden-imi pisortaq:<br />
”Legop aningaasaateqarfiata meeqqat isummersorusuppai innuttaaqataalluarnissaminnut soqutiginnilernissaannik.<br />
Taamaattumillu uagutsinnut piukkunnaqaaq qinngasaarinaveersaartitsilluni suliap<br />
”Fri for Mobberi”-p Kalaallit Nunaanni atulernissaa tapersersussallugu – meeqqanut kalaallinut<br />
tamanna tunniutissallugu piukkunnarluinnarmat, taakkumi nunap pisuussutaasa pingaarnersarai.”<br />
Kalaallit Nunaata Danmarkillu<br />
suleqatigiinnerat ”Kammagiitta<br />
– Fri for Mobberi” annertuvoq<br />
aqqutissiuisuullunilu. Kalaallit<br />
borgmesteriisa Kalaallit Nunaan-<br />
ni pitsaasumik suliffeqarfinni<br />
atuarfinnilu inuunissamut suliniut<br />
sakkuutissatut pingaartutut isigaat.<br />
Kalaallillu borgmesteriisa<br />
tapersiinerisigut suliniut imaan-<br />
naanngitsumik taperserneqarpoq<br />
soqutiginneqataasunit qitiusunit.<br />
KANUKOKA-mi direktørip Martha<br />
Labansenip suleqataaneq annertooq<br />
nuannaarutigaa.<br />
Martha Labansen, KANUKOKAp, Kalaallit Nunaanni Kommunit Kattufiata pisortaa:<br />
”Nuannaarutigaara borgmesterit sisamat suliniummut tapersersuinerat – qilanaarutigalugulu Kalaallit<br />
Nunaanni meeqqat ukiuni aggersuni perorsaanikkut sakkuutit pitsaasut iluaqutigilissagaat,<br />
taamaalillutillu alliartorsinnaassammata toqqissisimanartunik avatangiiseqarlutik, meeraqatigiillutillu<br />
ataatsimoorlutik - qinngasaarisoqarfiunngitsumi.”<br />
Lise Lennert Olsen, Naalakkersuisoqarfimmi KIIIN-imi pisortaq:<br />
”Katitikkami inissitassaq pingaartoq maannakkut inissippoq eqaatsumik aamma kinguneqarluartussamik<br />
suleqatigeereernikkut. Maannakkut suliaqarsimavugut departementimi kommunenilu suliatsinni<br />
pisariaqartissimasatsinnik ”Atuarfitsialak” aamma ”Meeqqerivitsialak” eqqarsaatigalugit. Taakkulu<br />
siunertaat Kalaallit Nunaanni meeraqataaffiulluartussat nukittorsarnissaat.”<br />
19
Suliap uuma Kalaallit Nunaanni<br />
aallarterlaap ingerlanerani alloriarneq<br />
pingaartoq naliliinissaq<br />
ingerlanneqaruttulerpoq.<br />
Mary Fonden aamma Red Barnet<br />
suliniummi ”Fri for Mobberi”-mik<br />
20<br />
Paasissutissat – Danmarkimi Fri for Mobberi<br />
Birgitte Hagemann Snabe, Mary Fonden-ip pisortaa:<br />
”Suliaq iluatsilluassappat atorsinnaallunilu pingaartorujussuuvoq,<br />
suliap ingerlanerata ataavartumik malinnaaffigineqarnissaa,<br />
uppernarsarneqarnissaa aamma iluarsartuarneqarnissaa.”<br />
Suliniut februaarip aallaqqaataani 2007-mi aallarnerneqarpoq<br />
• Misileraanerit kommunini pingasuni ingerlanneqarput Roskilde Universitetimilu<br />
ilisimatusartunik malinnaaffigineqarlutik<br />
• Suliniut Danmarkimi 2009-mi aasakkut siaruartinniarneqalerpoq<br />
Suliniutip 1. Septembarimi <strong>2010</strong>-mi siammarsimassusaa:<br />
• Meeqqeriviit: 876<br />
• Atuarfiit: 305<br />
• Meeqqat peqataasut: 70.000<br />
• Sulisut pikkorissarsimasut: 2800<br />
Paasissutissat tunuliaqutaasut<br />
Atuarfiit Kammagiittamik misileraaffiusut<br />
• Narsaq: Narsap Atuarfia<br />
• Nuuk: Ukaliusap atuarfia (USK)<br />
• Saqqaq: Naatap Atuarfia<br />
• Sisimiut: Nalunnquarfiup Atuarfia<br />
Meeqqeriviit Kammagiittamik misileraaffiusut<br />
• Qaqortoq: Inneriilat<br />
• Qeqertarsuatsiaat: Amauligaq<br />
• Saqqaq: Pakkutaq<br />
• Sisimiut: Nuniaffik<br />
taasami Danmarkimi angusaqarluarsimapput,<br />
tassani meeqqat<br />
70.000-init amerlanerusut ilaaffigereersimasaanni.<br />
Suliniummi pisortaqatigiit<br />
• Kaali Olsen, Ilinniartitaanermut nakkutilliisoq, Kultureqarnermut, Ilinniartitaanermut,<br />
Ilisimatusarnermut Ilageeqarnermullu Naalakkersuisoqarfik : kaol@nanoq.gl<br />
• Wencke Kathrine Jansen, Suliniutinnut pisortaq, Mary Fonden: wkj@maryfonden.dk<br />
• Lars Stilling Netteberg, Suliniutinik ataqatigiissarisoq, Red Barnet: lsn@redbarnet.dk<br />
”Fri for Mobberi” pillugu paasissutissat annertunerusut ukunani takuneqarsinnaapput:<br />
www.maryfonden.dk og www.redbarnet.dk/mobning.
Fri for mobberi<br />
Af: Birgitte Hagemann Snabe<br />
Direktør, Mary Fonden<br />
På vegne af Styregruppen<br />
Lise Lennert Olsen,<br />
Departementschef for Departement<br />
for Kultur, Uddannelse, Forskning<br />
og Kirke<br />
Martha Labansen, Direktør for<br />
KANUKOKA<br />
Aaja C. Larsen, Direktør<br />
for velfærdsforvaltningen i<br />
Kommuneqarfik Sermersooq<br />
Mimi Jakobsen, Generalsekretær<br />
for Red Barnet, Danmark<br />
Vi skriver for at informere jer<br />
om antimobbeprogrammet<br />
”Kammagiitta - Fri for Mobberi”s<br />
forankring i Grønland. Vi har<br />
et rigtig godt samarbejde med<br />
alle involverede parter og ønsker<br />
med dette og kommende breve<br />
at informere jer, da vi også anser<br />
jer som en vigtig og relevant<br />
aktør i Grønland.<br />
Mange af de offentlige og kommunale<br />
aktører, som er ansvarlige<br />
for det igangværende reformarbejde<br />
på skole- og førskoleområdet<br />
i Grønland, har udvist<br />
interesse for konkrete værktøjer<br />
i kampen for øget trivsel og<br />
tryghed i grønlandske børnehaver<br />
og skoler.<br />
Derfor er styregruppen, repræsenteret<br />
ved Departement for<br />
Kultur, Uddannelse, Forskning og<br />
Kirke, KANUKOKA, Kommuneqarfik<br />
Sermersooq, Mary Fonden<br />
og Red Barnet, i færd med at<br />
udvikle antimobbe-programmet<br />
”Fri for Mobberi”, så det tilpasses<br />
grønlandsk kultur og sprog.<br />
For at sikre at de pædagogiske<br />
redskaber bedst muligt rammer<br />
de grønlandske børn og fagpersoners<br />
behov, påbegyndtes en<br />
pilot-fase i foråret <strong>2010</strong>. I dag<br />
bruger otte udvalgte institutioner<br />
– to fra hver kommune - ”Kammagiitta<br />
- Fri for Mobberi” frem<br />
til sommeren 2011. Erfaringerne<br />
i test-institutionerne vil danner<br />
grundlaget for den endelige tilpasning.<br />
Desuden vil tilknyttede<br />
forskere fra Roskilde Universitet<br />
følge projektet i denne fase.<br />
Det endelige ”Kammagiitta - Fri<br />
for Mobberi” bliver derfor et antimobbe-program,<br />
der er skræddersyet<br />
til grønlandske behov og<br />
ønsker. Ambitionen er, at man<br />
efter sommeren 2011 og frem<br />
til 2012 vil udrulle programmet<br />
bredt til alle børnehaver og skoler<br />
i Grønland.<br />
Hvad er ”Kammagiitta -<br />
Fri for Mobberi”<br />
”Fri for Mobberi” består af pædagogiske<br />
redskaber målrettet<br />
3 til 8-årige børn. Redskaberne<br />
kommer i en kuffert, der bl.a.<br />
rummer bamser, bøger, samtaletavler,<br />
rytmik, massage og<br />
musik. Via disse redskaber leges<br />
projektets værdier om respekt,<br />
tolerance, mod og omsorg ind<br />
og gør budskaberne konkrete,<br />
der bl.a. handler om, at der er<br />
en forskel på at drille for sjov og<br />
drille for alvor.<br />
Vi håber med denne aktuelle<br />
beskrivelse af ”Kammagiitta - Fri<br />
for Mobberi”s udrulning i Grønland,<br />
at I - som relevant grønlandsk<br />
aktør - er blevet behørigt<br />
informeret. Har du spørgsmål<br />
eller input til projektet, er du<br />
meget velkommen til at kontakte<br />
vores projektlederteam, som<br />
du finder kontaktinformationer<br />
på herunder.<br />
Morten Aagaard, direktør for LEGO Fonden:<br />
”LEGO Fonden handler om at inspirere og udvikle børn til engagerede samfundsborgere. Derfor var<br />
det oplagt for os at støtte op om en grønlandsk version af antimobbe-programmet ”Fri for Mobberi”<br />
– det fortjener de grønlandske børn, der er landets vigtigste ressource.”<br />
Samarbejdet mellem Grønland<br />
og Danmark om ”Kammagiitta<br />
- Fri for Mobberi ” er bredt og<br />
banebrydende. Grønlands borgmestre<br />
ser programmet som et<br />
vigtigt redskab i kampen for et<br />
sundt institutions- og skoleliv i<br />
Grønland - og med opbakningen<br />
fra Grønlands borgmestre har<br />
projektet den vigtige støtte fra<br />
alle centrale aktører. Direktør for<br />
KANUKOKA Martha Labansen<br />
glæder sig over det store engagement.<br />
21
Skolebørn fra bygden Saqqaq tester, som en ud af 8 institutioner i Grønland, ”Kammagiita – Fri for Mobberi”.<br />
Martha Labansen, direktør for KANUKOKA – de grønlandske kommuners landsforening:<br />
”Samarbejdet mellem Grønland og Danmark om ”Kammagiitta - Fri for Mobberi ” er bredt og banebrydende.<br />
Grønlands borgmestre ser programmet som et vigtigt redskab i kampen for et sundt institutions-<br />
og skoleliv i Grønland - og med opbakningen fra Grønlands borgmestre har projektet den<br />
vigtige støtte fra alle centrale aktører. Jeg er meget glad for de 4 borgmestres opbakning til projektet<br />
– og glæder mig til at Grønlands børn i de kommende år kan få glæde af de gode pædagogiske<br />
værktøjer, så de kan vokse op i trygge børnemiljøer og børnefællesskaber - fri for mobberi.”<br />
Lise Lennert Olsen,<br />
departementschef for Departementet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke i Grønland:<br />
”Det er betydningsfulde brikker, der nu er faldet på plads i et dynamisk og konstruktivt samarbejde.<br />
Vi har sammen skabt et projekt, der passer rigtigt godt med det, som vi i departementet og kommunerne<br />
har efterspurgt i vores igangværende aktiviteter med ”Den gode skole” og ”Den gode<br />
daginstitution” for at styrke børnefællesskaberne i Grønland”.<br />
Birgitte Hagemann Snabe, direktør i Mary Fonden:<br />
Et vigtigt skridt i processen er den evaluering, der er i fuld gang med at følge projektets indledende<br />
fase i Grønland. ”Det er afgørende for projektets succes og levedygtighed, at processen løbende<br />
monitoreres, dokumenteres og korrigeres”.<br />
Mary Fonden og Red Barnet<br />
har opnået gode resultater med<br />
22<br />
”Fri for Mobberi”-programmet i<br />
Danmark, hvor flere end 70.000<br />
børn indtil nu har været involveret.
Faktaboks – Fri for Mobberi i Danmark<br />
Projektet startede d. 1. februar 2007<br />
• Pilot etableret i 3 kommuner og fulgt af forskere fra<br />
Roskilde Universitet<br />
• Projektet blev udrullet i Danmark fra sommeren 2009<br />
Udbredelse pr. 1. september <strong>2010</strong>:<br />
• Børnehaver: 876<br />
• Skoler: 305<br />
• Antal børn: 70.000<br />
• Antal Fagfolk på kursus: 2800<br />
Baggrundsinformation<br />
Skoler der tester ”Kammagiitta - Fri for Mobberi”<br />
• Narsaq: Narsap Atuarfia<br />
• Nuuk: Ukaliusaq skolen (USK)<br />
• Saqqaq: Naatap Atuarfia<br />
• Sisimiut: Nalunnquarfiup Atuarfia<br />
Børnehaver der tester ”Kammagiitta - Fri for Mobberi”<br />
• Qaqortoq: Inneriilat<br />
• Qeqertarsuatsiaat: Amauligaq<br />
• Saqqaq: Pakkutaq<br />
• Sisimiut: Nuniaffik<br />
Projektlederteamet<br />
• Kaali Olsen, Undervisningsinspektør i Departement for Kultur, Uddannelse, Forskning og<br />
Kirke: kaol@nanoq.gl<br />
• Wencke Kathrine Jansen, Projektleder i Mary Fonden: wkj@maryfonden.dk<br />
• Lars Stilling Netteberg, Programkoordinator i Red Barnet: lsn@redbarnet.dk<br />
Yderligere information om ”Fri for Mobberi” kan ses på www.maryfonden.dk og<br />
www.redbarnet.dk/mobning.<br />
23
Atuarfeqarneq pillugu peqqussut<br />
Atuarfik 20<strong>02</strong>-meersoq Edvard Kruse-mi nalileqqin- 2. klas<br />
neqassaaq!<br />
All: Inger Jeremiassen &<br />
Nuka Nielsen Grønvold<br />
Septemberip qiteqqunnerata<br />
missaani Inerisaavimmiit qallunaatut<br />
oqaatsit aappaattut<br />
atuartitsinermik kursusertinneqarpugut.<br />
Kursuserutigisavut<br />
atuartunut atortalernerisa kinguneriniksaqqummiussaqalaarniarpugut.<br />
Pikkorissaasuniit uagutsinnut<br />
ilinniartitsisunut anguniagassanngortinneqarpoq<br />
atuartut qulit<br />
qallunaatut oqaaseqatigiinnik<br />
atuisinnaalissasut, Februar 15-ni<br />
tikeqqinnissaannut.<br />
Aallaqqaammut atuartullu angu-<br />
24<br />
niagassarputoqaloqatigiissutigaarput, tassa minnerpaamik<br />
atuartut 10 qallunaatut aperineqarunik<br />
akisinnaalissasut qaammat<br />
Februar naatinnagu. Taavalu<br />
qallunaatoornermi ilinniartitsisut<br />
qallunaatut oqalunnerusalissasut<br />
atuartut qallunaatut oqaluttumik<br />
tusartarnissaat pingaaruteqarmat.<br />
Uummannamimi<br />
qallunaaqarpianngilaq, taamaattumik<br />
atuartut atuarfiup avataatigut<br />
qallunaatut oqaluttumik<br />
tusagaqartarnerat annikippoq.<br />
Qallunaatoorneq aallartikkaangat<br />
oqaaseqatigiit ilinniarneqartussat<br />
saqqummiunneqartarput,<br />
qanorlu suleriuseqarnissaq nassuiaassutigineqartarpoq.<br />
Aallaqqaataani alerseq inuusaliaq<br />
qallunaatoornermi ilisarnaatitut<br />
atorneqarpoq. Inuusaq<br />
atuartut Juuliusimik atserpaat,<br />
taannalu atuartitsinermi peqa-<br />
taatillugu qallunaatuinnaq<br />
oqaluttoqartassasoq isumaqatigiissutigaarput.<br />
Pissutigalugu<br />
Juuliusi kalaallisut paasisanngimmat.<br />
Taamaalilluni qallunaatut<br />
atuartitsinerit annertunerujartortumik<br />
qallunaatut oqalunniarfinngorput,<br />
tassa atuartut<br />
qallunaatut oqarnissaminnut<br />
misileraanerat annertusivoq.<br />
Misileraasarnerat annertusimmat<br />
inuusaq Juuliusi atuartitsinermi<br />
atorneqassaarpoq, atuartullu<br />
oqarfigineqarput Juuliusi ta-
sini qallunaatut atuartitsisarneq<br />
maaniinngikkaluarpalluunniit<br />
qallunaatut oqaluttarneq ingerlatiinnarneqassasoq,<br />
tamannalu<br />
malinneqarpoq.<br />
Qallunaatut oqaaseqatigiinnik<br />
annikitsunik ilinniarneq ingerlanneqarpoq.<br />
Soorlu: ”hvad hedder<br />
din far/mor?” akissutissaq ”min<br />
far/mor hedder………..” angajoqqaami<br />
atia taasarpaat.<br />
Taamatut oqaaseqatigiit annikitsut<br />
ilinniarnerini eqqaamannissinnaanerat<br />
annertuvoq, pigiliussipalluttarpullu.<br />
Oqaaseqatigiit<br />
ilikkarneqaraangata oqaaseqatigiinnik<br />
allanik ilinniaqqittarput,<br />
taamaasillutik oqaatsit nalunngisaat<br />
annertusiartuinnarput, suli<br />
maannamut. Atuartitsinermi ilinniartitsisut,<br />
angajoqqaat<br />
atuartulluunniit allat iseraangata<br />
taakkuttaaq qallunaatuinnaq<br />
oqaluunneqartarput. Taamatut<br />
iliuuseqarneq ataqqineqarpoq.<br />
Oqaatsinik ilinniarnermi pigiliunneqartuttutsillattaarneqartarlerput.<br />
Atuartut oqaatsit ilikkakkatik<br />
meeqqatut qallunaatut<br />
allallattaartalerpaat.<br />
Maannakkut angajoqqaaniit<br />
utertitsiffigineqartalerpugut<br />
atuartuutertik annertuumik<br />
aamma angerlarsimaffimmi qallunaatut<br />
oqalunniartalersimasoq,<br />
tassa oqaaseqatigiit ilinniarneqartut<br />
angerlarsimaffimminni<br />
aamma atortalersimavaat. Angajoqqaanit<br />
tamanna assut iluarisimaaneqarpoq.<br />
Uagut ilinniartitsisuusugut atuartut<br />
siuariarnerat malugisimavarput,<br />
nuannaarutingaarlugulu.<br />
Anguniagarput qaangerlugu<br />
angusaqarpugut, tassa atuartut<br />
tamarmik qallunaatut oqaaseqatigiinnik<br />
atuisinnaalerput pigiliussaminnik.<br />
Qallunaatut oqaluttunik<br />
paasinnittalerput, tamannalu<br />
qallunaat nunaanniit ilinniartitsisunngornianitmalugisimaneqarpoq.<br />
Neriulluta sinerissami ilinniartitsisoqativuteqqarsaatissilaassallutigit.<br />
25
Dansk-undervisning i 2. klasse<br />
på Atuarfik Edvard Kruse<br />
Af: Inger Jeremiassen &<br />
Nuka Nielsen Grønvold<br />
Omkring midten af september<br />
var vi på et kursus i undervisning<br />
i dansk som andetsprog,<br />
som var arrangeret af <strong>Inerisaavik</strong>.<br />
Vi vil hermed gerne fremlægge<br />
nogle af de erfaringer, vi<br />
har fået ved at bruge det, som<br />
vi lærte på kurset.<br />
Kursuslederne bad os lærere om<br />
at sætte os det mål, at vi lærte<br />
ti elever at bruge danske sætninger<br />
inden 15. februar.<br />
Vi begyndte med at tale om,<br />
hvad vi skal opnå sammen med<br />
eleverne, og det er, at inden<br />
udgangen af februar skal mindst<br />
10 elever kunne svare, når de<br />
bliver spurgt på dansk. Desuden<br />
skal dansklærerne tale mere<br />
dansk, fordi det er vigtigt, at<br />
eleverne lytter til nogen, der taler<br />
dansk. I Uummannaq er der<br />
nemlig ikke ret mange danskere,<br />
og derfor har eleverne ikke<br />
mange chancer for at høre nogen<br />
tale dansk udenfor skolen. I<br />
begyndelsen af dansktimerne får<br />
eleverne at vide, hvilke sætninger,<br />
der skal læres, og det bliver<br />
forklaret, hvordan det kommer<br />
til at foregå.<br />
26<br />
I begyndelsen brugte vi en<br />
strømpedukke som hovedfigur i<br />
danskundervisningen. Eleverne<br />
kaldte dukken Julius, og vi blev<br />
enige om, at når han var med i<br />
undervisningen, skulle vi udelukkende<br />
tale dansk. Fordi Julius<br />
ikke forstår grønlandsk.<br />
På den måde blev der talt mere<br />
og mere dansk i dansktimerne,<br />
og det vil sige, at eleverne<br />
gjorde mere for at forsøge på<br />
at tale dansk. Efterhånden som<br />
forsøget skred frem, blev dukken<br />
Julius ikke længere brugt i<br />
undervisningen, og eleverne fik<br />
at vide, at de skulle tale dansk,<br />
selv om Julius ikke var til stede,<br />
og det gjorde de så også.<br />
Undervisningen foregik ved at<br />
lære dem korte sætninger. Som<br />
for eksempel: ”Hvad hedder din<br />
far/mor?” og i svaret ”min far/<br />
mor hedder …” nævnte de forældrenes<br />
navne. Når de lærte<br />
korte sætninger på den måde,<br />
huskede de dem i høj grad og<br />
blev ved med at huske dem. Og<br />
når de havde lært sætningerne,<br />
fortsatte de med at lære andre<br />
sætninger, og på den måde fik<br />
de forøget deres ordforråd, og<br />
denne udvikling fortsætter stadig.<br />
Lærere, forældre eller andre<br />
elever, der kom ind, blev også<br />
udelukkende tiltalt på dansk.<br />
Denne fremgangsmåde blev accepteret.<br />
Og nu kunne man ind<br />
imellem høre, at de indlærte ord<br />
blev brugt. Af og til skrev børnene<br />
også disse danske ord, på<br />
samme måde som danske børn<br />
gør det.<br />
Nu begynder der at komme tilbagemeldinger<br />
fra forældre om,<br />
at deres børn også i højere grad<br />
er begyndt at prøve på at tale<br />
dansk derhjemme, og det vil<br />
sige, at de også er begyndt at<br />
bruge de lærte sætninger i deres<br />
hjem. Forældrene er meget<br />
tilfredse med den udvikling.<br />
Vi lærere har mærket, at eleverne<br />
er blevet dygtigere, og<br />
det er vi meget glade for. Vi er<br />
nået længere end vores fastsatte<br />
mål, og det indebærer, at<br />
alle disse elever nu er i stand<br />
til at bruge danske sætninger,<br />
og at de husker dem. Nu er de<br />
begyndt at kunne forstå dansk<br />
tale, og det er blevet bemærket<br />
af de danske lærere.<br />
Vi håber, at vi hermed har videregivet<br />
nogle idéer til vores kolleger<br />
langs kysten.
Nalliuttorsiorneq / Jubilæum<br />
All.: Kirsten Olsen<br />
Atuartitsissutinik pissamaataasivimmi aqutsisoq Gunnar<br />
Olsen ukioq manna naalagaaffimmi atorfeqarnermini<br />
ukiuni 50-ini sulisimanermini nalliuttorsiorpoq.<br />
Nunaqarfinni arlalinni ilaatigut niuvertussaasimavoq,<br />
nunallu immikkoortortai assigiinngitsut nalunngisaqarfigilluarlugit.<br />
Ukiut 23-it kingulliit Inerisaavimmi atorfeqarpoq,<br />
siornatigut Pilersuiffimmik taaneqartartumi. Gunnarip<br />
ilaatigut akisussaaffigaa Inerisaaviup atuartitsinermi<br />
atortuinik nassiussuisarneq, aammalu atuakkanik pissamaataasivik<br />
suleqatini ikiortigalugit aqulluakkani.<br />
Suna tamaat ataatsimut isigisinnaanerata eqqaamallaqqinneratalu<br />
qularnaarpaa atuarfiit sullinneqarluarnerat.<br />
Qujanartumik Gunnar toqqorsivimmi aqutseriaatsinut<br />
nutaalianut pitsaasumik ikaarsaarsinnaatillugu, aammalu<br />
torersumik suleriaasia pissutaalluni, makku aqunneqarluarput:<br />
inniminniinerit, fakturat aamma<br />
uppernarsaatitut ilanngussat.<br />
Gunnar suleqamminit nuannarineqaqaaq, minnerunngitsumik<br />
quiasaallaqqillunilu illarumatuujugami.<br />
Gunnar qamannga pisumik nalliuttorsiornerani<br />
pilluaqquarput.<br />
* * * * * * * * * *<br />
Lagerformand Gunnar Olsen har i år fejret 50 års jubilæum<br />
i statens tjeneste.<br />
Han har bl.a. fungeret som udstedsbestyrer i flere<br />
bygder og har et indgående kendskab til forskellige<br />
dele af landet.<br />
De seneste 23 år har han været ansat i <strong>Inerisaavik</strong>,<br />
tidligere Pilersuiffik.<br />
Gunnar har bl.a. ansvaret for <strong>Inerisaavik</strong>s distribution<br />
af undervisningsmaterialer og boglager, som han i<br />
samarbejde med sine medarbejdere styrer på fornemste<br />
vis. Hans fantastiske overblik og gode hukommelse<br />
er med til at sikre, at skolerne får den bedste service.<br />
Takket være Gunnars gode evne til at omstille sig til<br />
moderne lagerstyringsprogrammer og hans veludviklede<br />
ordenssans, er der rigtig godt styr på alle de<br />
ordrer, fakturaer og bilag, der kommer gennem hans<br />
hænder.<br />
Gunnar er en meget afholdt kollega, ikke mindst på<br />
grund af sin veludviklede humoristiske sans. Vi ønsker<br />
Gunnar hjertelig tillykke med jubilæet.<br />
27
Apeqqutit uku aallaavigalugit ilinniartitsisut ilaannut<br />
ilinniaqqinnerminni misilittagaannik oqaluttuaqqullugit<br />
qinnuiginikuuagut:<br />
1. Ateq ukiullu<br />
2. Ilinniarneq suna ingerlappiuk/imalt. Naammas-<br />
siviuk?<br />
3. Ilinniarsimaneq (ilinniartitsisoq? Il.il?)<br />
4. Ilinniaqqisimanerpit qanoq sunnersimavaatit:<br />
- Inuttut<br />
- Ilisimasatigut (fagligt)<br />
5. Ilikkarsimasatit siunissami qanoq atorsinnaanis-<br />
saat qanoq takorloorpigit?<br />
6. Allat ilinniaqqikkusuttut, qanoq siunnersorsin-<br />
naavigit?<br />
7. Eqqaasassat allat<br />
28<br />
Videreuddannelse<br />
for lærere<br />
Af: Aviâja Egede Lynge og Kirsten Olsen<br />
Vi har bedt nogle lærere om at berette lidt om deres<br />
erfaringer med videreuddannelse ud fra disse<br />
spørgsmål:<br />
1. Navn og alder<br />
2. Hvilken videreuddannelse er du i gang med/<br />
eller er du færdig med?<br />
3. Hvad er din uddannelsesmæssige baggrund?<br />
4. Hvordan har din uddannelse påvirket dig:<br />
- personligt?<br />
- fagligt?<br />
5. Hvordan forestiller du dig at dine nye kompe-<br />
tencer kan bruges i fremtiden?<br />
6. Hvilke gode råd kan du give andre, der påtæn-<br />
ker at starte en videreuddannelse?<br />
7. Øvrige bemærkninger.
1) Sara Heilmann Rosing 45<br />
2) AD pædagosik psykologi naammassivara <strong>2010</strong><br />
3) Pædagog<br />
Sara H. Rosing<br />
4) Inuttut ineriartornera ilutigalugu, sullissutut<br />
ineriartortitsilerpunga.<br />
a. – Inuiaqatigiinni inooqataasutut inissisimanera<br />
naleqarnerusumik imminut paasillunga, sun-<br />
neeqataasinnaasutut akisussaaqataasutut im-<br />
minullu tatigilerlunga inissippunga.<br />
b. – Perorsaanikkut, asanninnerinnaanngitsumik<br />
akisussaaffeqarnerinnaanngitsumillu suliniutis-<br />
sakka ersarissipput. Nunarsuarmioqataanermi<br />
oqaasissaqaqataanissamut, inuiattut kinaassu-<br />
seq ilisimaarinissaa naleqartinnissaalu, ilisima-<br />
saqalernikkut inuttut inissippara. Pingaartumik<br />
sullitanuinnaanngitsoq sullissisutulli angusaqar-<br />
niarnermi imminut ilisimaarinissaq pingaarute-<br />
qassusia inissippara. Siunissami inuiattut inis-<br />
sisimanissap takorloorneratigut sullissisutut<br />
anguniagara ersarisseqaaq.<br />
5) Ilikkarsimasakka atorlugit tunngavigalugillu,<br />
meeqqat inersimasunngorunik qanoq ittuutikkusunnerinik<br />
takorluuinikkut, anguniagara ersarissivoq,<br />
taamatullu sullissusutut angajoqqaanut<br />
suleqatiginninneq pingaartuusoq naleqarnerulersippara.<br />
6) Isummersorsinnaassuseqaraluaraanniluunniit<br />
annertusisamik ilinniarnermik<br />
misiliin-<br />
ngikkaanni nammineq<br />
naleqassuseq<br />
takujuminaassinnaavoq.<br />
7) Alapernaanneq-,<br />
inerteqqutaanngilaq,<br />
imminulli akilersinnaavoq.<br />
1) Sara Heilmann Rosing 45<br />
2) Jeg gennemførte AD i pædagogisk psykologi i<br />
<strong>2010</strong><br />
3) Pædagog<br />
4) Samtidigt med min personlige udvikling bliver<br />
jeg bedre til at arbejde for andre.<br />
a. – Nu opfatter jeg mig selv som en mere værdi-<br />
fuld samfundsborger med større selvtillid og<br />
større evne til medindflydelse og medansvarlig-<br />
hed.<br />
b. – Indenfor det pædagogiske arbejde er mine<br />
virkemidler blevet tydeligere - også de ting,<br />
der findes udenfor omsorg, kærlighed og an-<br />
svar. Som menneske er jeg gennem tilgangen<br />
til viden blevet i stand til at have noget at sige<br />
som verdensborger og at erkende et folke-<br />
slags identitet og værdi. Og jeg har især fun-<br />
det ud af, hvor vigtigt det er at kende sig selv,<br />
når man vil nå et mål, ikke bare for dem, man<br />
arbejder for, men også som den, der gør et<br />
arbejde for andre. Når jeg forestiller mig, hvor-<br />
dan vi er placeret som et folkeslag i fremtiden,<br />
er mit formål med arbejdet for andre blevet<br />
meget tydeligt.<br />
5) Når jeg med grundlag i mine kundskaber forestiller<br />
mig, hvordan jeg ønsker at børnene skal<br />
have det, når de bliver voksne, så kan jeg tydeligt<br />
se mit mål foran mig, og på den måde er jeg,<br />
som den der arbejder for andre, i højere grad<br />
blevet i stand til at værdsætte vigtigheden af at<br />
samarbejde med forældrene.<br />
6) Og selv om man har evnen til at finde på idéer,<br />
kan det være svært at se sit eget værd, hvis ikke<br />
man har prøvet at tage en videregående uddannelse.<br />
7) Det er ikke forbudt at være nysgerrig, det kan<br />
derimod betale sig for én selv.<br />
29
1.: Hector Lennert Sørensen 37-nik ukioqarpunga.<br />
Nuliaqarpunga: Helle Ravn Sørensen Panipput:<br />
Ivaana 3-nik ukiulik.<br />
2.: Masteruddannelsen i almen Pædagogik.<br />
3.: Assistent indenfor Handel & Kontor 1991-1995<br />
Life-Coach (Manning Inspire) 2004 Ilinniartitsisoq<br />
1999-.<br />
4.: Annertunerpaamik nammineq uanga ulluinnarni<br />
atuartitsisarninni sammisartakkagut eqqarsaatigalugit<br />
timitalerniarlugit iliuuseqartarnertigut.<br />
Sammisartakkagut ilinniarnitsinnut atatillugu atuagarsornikkut<br />
annertunerpaamik oqaasertaliinermik<br />
kinguneqartillugit paasinniffigisarpakka. Assersuutigiinnarlugu<br />
nammineq atuartitsinissami eqqarsaatigineqarsinnaasut<br />
kiisalu aaqqissueriaatsit<br />
assigiinngitsut inuiaqatigiit ilaasa oqaasertalersorlugit<br />
inississorsimasarpaat taakkualu atuagarsornerni<br />
pikkorissarnernilu atassuserneqartarnerisigut<br />
naqissuserneqartarput.<br />
Atuagarsorneq eqqarsaatigalugu atuarluni paasisaqarnartartoq<br />
uppernarseqqippara. Atuartitseriaatsit<br />
assigiinngitsut ilisimasaqarfigilerpakka kiisalu<br />
ilikkartarnermut tunngassutillit assigiinngitsut<br />
aamma ilisimasaqarfigilerlugit.<br />
Pingaarnerpaasutut assersuutigalugu meeqqap<br />
atuartup qitiusumik inissisimatillugu kiisalu piginnaasai<br />
aallaaviginerullugit ineriartortitseqqissinnaaneq<br />
annertunerpaamik soqutigalugu ilisimasaqarfigilerpara.<br />
Ulluinnarnilu sulininni misilittartarneratigut<br />
aamma uppernarsartarlugu ilumut sammisarisartakkatta<br />
ilarsui aamma timitalerluarlugit<br />
taamatut pissuseqartartut.<br />
5.: Paasisat nutaajutillugit ingerlaannartumik<br />
30<br />
Hector L. Sørensen<br />
1.: Hector Lennert Sørensen, jeg er 37 år. Jeg<br />
har en kone: Helle Ravn Sørensen. Vores datter:<br />
Ivaana er 3 år.<br />
2.: Masteruddannelsen i almen Pædagogik.<br />
3.: Assistent indenfor Handel & Kontor 1991-1995.<br />
Life-Coach (Manning Inspire) 2004. Lærer 1999-.<br />
4.: Det har påvirket mig selv mest i mit daglige<br />
arbejde med undervisning i de emner, som vi arbejder<br />
med, i den måde vi reelt gør tingene på.<br />
Når vi har gennemgået emnerne under studiet,<br />
forstår jeg dem bedst, når vi taler om dem bagefter.<br />
Som for eksempel de ting, der kan opstå,<br />
når vi selv skal undervise, og forskellige måder<br />
at organisere ting på, som nogle folkeslag sætter<br />
ord på, og som derefter bliver forbundet med<br />
hinanden og understreget i boglige studier og på<br />
kurser.<br />
Jeg fandt igen ud af, hvor meget viden man kan<br />
få gennem studier. Jeg fik kendskab til forskellige<br />
undervisningsmetoder og til forskellige teorier for<br />
indlæring.<br />
Og som et par af de vigtigste ting kan jeg nævne<br />
dét at sætte eleven i centrum og at koncentrere<br />
sig om at støtte barnets videre udvikling med basis<br />
i dets egne kundskaber. I mit daglige arbejde<br />
har jeg prøvet de fleste ting i virkeligheden og<br />
også fået bekræftet, at det virker.<br />
5.: Jeg synes, at det er vigtigt at afprøve de nye<br />
ting så hurtigt som muligt, også fordi jeg har<br />
fundet ud af, at det ellers kan være svært at forstå<br />
alle de mange forskellige forklaringer. Jeg vil
misilittartarnissaat pingaartutut isigivara, pissutigalugu<br />
nassuiaatit assigiinngissinnaasorpassuit<br />
misilittanngikkaanni iluamik paasineqarsinnaasannginnerat<br />
aamma malugisarakku. Soorunami<br />
ulluinnarni atuarfimmi sulininni atorluarlugit ingerlakkusuppakka,<br />
ilisimasakkalu aamma suleqatigisannut<br />
ingerlateqqikkusuppakka – soqutigivaralu<br />
annertunerusumik nassuiaateqarnissamik pisariaqartitsisoqassatillugu<br />
aamma itisiliisinnaanermik<br />
ingerlatsisinnaanera.<br />
6.: Ilinniaqqikkusuttunut soorunami tunngaviusumik<br />
innersuunnarpoq. Aamma imminut ilinniartinnermik<br />
kiisalu paasisassanik nutaanik aallerfissatut<br />
periarfissaalluartumik inissisimammat.<br />
Taamaakkaluartoq ulapinnarsinnaanera ilaatigullu<br />
puullaaqinarsinnaasarnera eqqaanngittuugassaanngilaq.<br />
Ilaquttat qanigisallu annertuumik kalluarneqartarput<br />
taakkualu paaseqatigilluarnissaat<br />
pingaaruteqartutut issoraara. Kiisalu aamma imminut<br />
ilinniartinnermik atuagassanillu amerlasinnaasunik<br />
atuarnissamik soqutigisaqartuusinnaanerup<br />
pingaaruteqassusiata qiteraa. Ilinniartitsisut allatut<br />
oqaaseqartuusinnaanerat annertoorujussuuvoq.<br />
Assersuutigiinnarlugu skandinaviamiusut aammalu<br />
tuluit oqaasiisut oqaluttunik ilinniartitsisoqaratarsinnaaneq<br />
annertuvoq. Taamaattumik oqaatsit<br />
pineqartussat pillugit aamma ilikkariarnissaanut<br />
sungiusarnissaanullu piumassuseqarsinnaanera<br />
pingaaruteqarpoq.<br />
Nuannerpoq taamatut ilinniarnissamik periarfissinneqarluni,<br />
tassami suliffigisaq qimanngikkaluarlugu<br />
aaqqissuussinerit ingerlanneqarsinnaaneri periarfissaqartinneqarmat.<br />
Paasisat nutaat namminerlu<br />
suliffigisami atuuttunngorlugit ingerlatilersinnaanera<br />
unamminarsinnaasarpoq.<br />
naturligvis gerne bruge dem i mit daglige arbejde<br />
i skolen, og jeg vil også gerne videregive mine<br />
kundskaber til mine kolleger – og det er også vigtigt<br />
for mig at forklare tingene nærmere, når der<br />
er brug for det.<br />
6.: Jeg kan i grunden kun anbefale andre at tage<br />
en videregående uddannelse. Både fordi man selv<br />
lærer noget, og fordi det er en god mulighed for<br />
at tilegne sig nye kundskaber. Alligevel må man<br />
nævne, at det kan være stressende og ind imellem<br />
også forvirrende. Det kan gå ud over både<br />
familie og venner, og derfor synes jeg, at det er<br />
vigtigt at tale det igennem med dem. Derudover<br />
er det meget vigtigt, at man villig til selv at lære<br />
noget og at have interesse for at læse den til tider<br />
store mængde bøger. Mange af lærerne taler<br />
andre sprog. Som for eksempel skandinaviske og<br />
engelsktalende lærere. Derfor er det også vigtigt,<br />
at man har vilje til at lære og træne sig selv til at<br />
kunne bruge de anvendte sprog.<br />
Det er dejligt at få mulighed for at tage sådan en<br />
uddannelse, fordi det er muligt at arbejde med<br />
planlægning, selv om man stadig passer sit arbejde.<br />
Det kan være udfordrende at begynde at<br />
bruge sin nye viden på sin egen arbejdsplads.<br />
31
Eqqarsaatit masterimut ilinniartumit sprogdidaktikimi<br />
kandidatinngorniarfimmi Ilinniartitaanermi<br />
Institutimi.<br />
Ateqarpunga Merete Smith-Sivertsen, 34-nik ukioqarpunga.<br />
2005-imiilli ilinniaqqinnera ingerlappara.<br />
Ribe Statsseminarium-imi 2000-mi ilinniartitsisunngorpunga,<br />
Kalaallit Nunaannilu najugaqarlunga<br />
20<strong>02</strong>-miit ilinniartitsisutut sulivunga. Januar 2004miit<br />
nunaqarfimmi Itillermi najugaqarpunga Qeqqata<br />
Kommuniani, taamaattumillu tassani najugaqarpunga<br />
ilinniaqqinnerma annersaata nalaani.<br />
Ilinniartuuninni inuunermut atalluinnarpoq ilinniartitsisutut<br />
inuunera/TR-iullunga piffissaq tamaat,<br />
anaanaallunga nuliaallunga, aamma nunaqarfimmiuullunga<br />
il.il. Arnaalluartariaqarpoq tamakku<br />
tamaasa angumerissagaanni – ingammik soraarummeernissamut<br />
piareersarnermi allaaserinnilluni.<br />
Ilinniaqqinnerma nalaani nukippassuakka ilinniarninnut<br />
atorpakka. Ilinniarnermali aallaqqaataaniit<br />
aalajangerpunga iluameerusullunga pitsaanerpaamillu<br />
iliorusullunga.<br />
Tamanna imannak kinguneqarpoq; feeriakka,<br />
weekend-ikka ulluinnarnilu unnuit annertunermik<br />
ilinniarninnut atortarsimaneri. Piffiit taakku sunngiffimmut<br />
atorsinnaasimagaluarpakka. Kisianni<br />
ugguarnanngilaq, ineriartorsimaqaangami, tamannalu<br />
pinngitsoorusunngilluinnarpara. Ilinniarnera<br />
aqqutigalugu sakkuutissaqalerpunga, fagit tungaatigut<br />
inuttullu, silarsuup isigeriaasia allanngortissallugu<br />
allaanerusumillu iliuuseqalersinnaallunga.<br />
Ilinniarpara ”ulluinnarni pisut” tunuliaqutaat misissussallugu,<br />
aammalu fagit pillugit ajornartorsiutit<br />
qanoq misissussallugit, teoriit tunngavigalugit<br />
misissuinikkut nalilersuinikkullu. Isumarpassuaqarneq<br />
pinnagu aallartippara misissuisarneq, tunngavilersuineq<br />
takussutissaliornerlu. Fagit tungaatigut<br />
inuttullu ineriartornerup kingunerivaa faginut<br />
tunngasunut allanut unammillernissamut soqutiginnilerneq.<br />
Maannakkut inersimasunik misiligutigalugu<br />
aallarterlaajusumik ”forsøgs – piareersarfik<br />
– klasse”-mik atuartitsisarpunga, meeqqat atuar-<br />
32<br />
Merete Smith-Sivertsen<br />
Tanker fra en masterstuderende på kandidatuddannelsen<br />
i sprogdidaktik ved institut<br />
for læring.<br />
Mit navn er Merete Smith-Sivertsen, jeg er 34<br />
år og har siden 2005 været i gang med min videreuddannelse.<br />
Jeg er læreruddannet fra Ribe<br />
Statsseminarium i 2000, og har boet i Grønland<br />
og arbejdet som lærer siden 20<strong>02</strong>. Siden januar<br />
2004 har jeg boet i bygden Itilleq i Qeqqata Kommunia,<br />
og har derfor været i gang med min efteruddannelse<br />
i det meste af den tid, jeg har boet i<br />
bygden.<br />
Mit liv som studerende hænger tæt sammen med<br />
mit liv som lærer/TR på fuld tid, mor til 2, kone<br />
til en, bygdebeboer osv. Det kræver sin kvinde at<br />
holde tungen lige i munden og klare det hele –<br />
især i eksamensperioder med opgaveskrivning. I<br />
al den tid jeg har læst, har jeg brugt meget tid og<br />
energi på mit studie. Helt fra starten besluttede<br />
jeg mig for, at stramme mig an og gøre mit bedste.<br />
Det har betydet, at alle ferier, mange weekender<br />
og hverdagsaftener i perioder er blevet<br />
brugt på studiet - den tid, jeg ellers ville have haft<br />
som fritid. Men det har været det hele værd, for<br />
den måde jeg har udviklet mig på, ville jeg aldrig<br />
have undværet.<br />
Gennem min uddannelse har jeg fået redskaber,<br />
både fagligt og personligt, til at se verden på en<br />
anden måde og gribe tingene anderledes an. Jeg<br />
har lært at gå bagom ”hverdagstingene” og forskellige<br />
faglige problemstillinger ved at undersøge<br />
og analysere ud fra et teoretisk grundlag. I stedet<br />
for at synes og mene en masse, er jeg begyndt at<br />
undersøge, begrunde, og dokumentere.<br />
Denne faglige og personlige udvikling har betydet,<br />
at jeg er begyndt at interessere mig for nye faglige<br />
udfordringer. I øjeblikket er jeg startet med at<br />
undervise voksne i vores nyoprettede ” forsøgspiareersaarfik-klasse”i<br />
Itilleq ved siden af folkesko-
fianni atuartitsinerma saniatigut atuarfittaatsinni.<br />
Qamannga pisumik pingaartippara inuit inuunermikkut<br />
ingerlaqqinnissaat ilinniarnikkut, tamannalu<br />
pillugu ilungersorlunga suliannut pikkorissartuarpunga,<br />
tassalu nammineq oqaaserinngisanut ilinniartitsineq.<br />
Meeqqanik inersimasunillu nunaqarfimmi nammineq<br />
oqaaserinngisanik atuartitsinera misilittakkakka<br />
sumullu killisimanera qanoq atorsinnaanerikkalu<br />
siunissap takutikkumaarpaa.<br />
Ilinniarninni paasivara inuunermi nammineq periaaseqartariaqartoq<br />
fagit tungaatigut inuttullu<br />
ingerlaqqissagaanni. Taamaattumik ilinniaqqissagaanni<br />
piareersimaffigisariaqarpoq nammineq imminut<br />
allanngortinnissaq, pereersimasullu unammillissallugit<br />
ineriartornermut akornutaasinnaasut.<br />
Tamanna inuttut PIUMASSUSEQARFIGISARIAQAR-<br />
POQ! Minnerunngitsumillu ilinniartitsisoqarpugut<br />
pikkorissorsuarnik fagit tungaatigut piginnaanilerujussuarnik,<br />
aamma nalunngisaqaqaat ilinniartuulluni<br />
ilorrisimaarnartunik, tamakkulu qujamasuutigeqaakka.<br />
len på vores nybyggede skole. Mit hjerte banker<br />
for at hjælpe folk videre i livet gennem uddannelse,<br />
hvorfor jeg bruger meget krudt og energi<br />
på at dygtiggøre mig inden for mit eget felt, som<br />
er andetsprogsundervisning.<br />
Hvilket niveau og hvordan jeg kommer til at bruge<br />
min viden og erfaringer om sprog og andetsprogsundervisning<br />
af børn og voksne (i en bygdekontekst),<br />
må fremtiden vise.<br />
Mit studium har lært mig, at man selv skal gøre<br />
en indsats her i livet, hvis man vil flytte sig fagligt<br />
og personligt. Så hvis man vil begynde at læse<br />
videre, skal man være villig til at ændre på sig<br />
selv, og tage kampen op med fortiden og alt det<br />
der måtte bremse en i at udvikle sig. Man skal<br />
VILLE det! Sidst men ikke mindst har vi hele vejen<br />
igennem haft helt fantastisk dygtige undervisere<br />
med en høj faglighed og viden samt meget luksuriøse<br />
forhold som studerende, som jeg er meget<br />
taknemmelig over!<br />
33
1. Ateq ukiullu<br />
Ida Mathiassenimik ateqarpunga, Tasiilarmiuuvunga<br />
37-nillu ukioqarlunga.<br />
2. Ilinniarneq suna ingerlappiuk/imalt.<br />
Naammassiviuk?<br />
Massakkut Ukaliusami ilinniartitsisutut suliitigalunga<br />
AD-mi ilinniarnerma ukiup pingajussaa ingerlappara.<br />
Ilinniakkap qulequtaa: almen pædagogik<br />
med fokus på coaching af lærere og ledere<br />
i folkeskolen.<br />
3. Ilinniarsimaneq?<br />
2006-mi ilinniartitsisunngorpunga. Tamatuma<br />
kingorna 2008-mi Tasiilami ilinniartitsisutut immikkoortortaqarfimmilu<br />
nukarlerni aqutsisutut suliitigalunga<br />
coacherinermi ilinniagaqarlunga aallartikkama<br />
2009-mi coach-itut allagartartaarpunga.<br />
4. Ilinniaqqisimanerpit qanoq sunnersi-<br />
mavaatit?:<br />
Ilinniaqqittarnerit tamarmik sunnertissimanartorujussuupput,<br />
sunniutigisaalu inuttut uannut,<br />
ilaquttannut, sullitannullumi aamma sunniuteqartorujussuupput.<br />
a. Inuttut<br />
Siornatigut inoqatima pisariaqartitaat suunersut<br />
tusaraangakkit eqqumiigisinnaasarpakka, ilinniakkamali<br />
uisissimavaanga tamakkiinerusumik takunnissinnaalersillunga<br />
taavalu inoqatinnut paasinnissinnaanerulersillunga.<br />
Imminut allanullumi tusarnaarsinnaanerulerpunga.<br />
b. Ilisimasatigut (fagligt)<br />
Ilinniarnerma sunnersimavaanga ilisimasassatigut,<br />
ilisimatuut paasisatut saqqummiuttagaaniit, atuakkat<br />
qaammarsaataasunit, ilinniartoqatit ilinniartitsisorisallu<br />
oqalliseqatigisarnerannit pissarsiakka<br />
ilisimalikkakkalu, nunatsinnut ittumut inooriaasilinnut<br />
kulturilinnullu qanoq atorsinnaasunngussallugit<br />
misissuerusulerninni, taavalu paasisama nalilersorluartarneratigut<br />
qanoq ingerlariaqqissinnaaneq<br />
34<br />
Ida Mathiassen<br />
1. Navn og alder<br />
Jeg hedder Ida Mathiassen. Jeg kommer fra<br />
Tasiilaq og er 37 år gammel.<br />
2. Hvilken videreuddannelse er du i gang<br />
med? / Er du færdig med den?<br />
Nu arbejder jeg som lærer på Ukaliusaq samtidigt<br />
med, at jeg tager mit tredje år på AD-uddannelsen.<br />
Uddannelsesretning: Almen pædagogik med<br />
fokus på coaching af lærere og ledere i folkeskolen.<br />
3. Hvad er din uddannelse?:<br />
Jeg blev lærer i 2006. Derefter blev jeg i 2008<br />
lærer og leder for Trin 1 i Tasiilaq samtidigt med,<br />
at jeg begyndte min uddannelse som coach og fik<br />
mit uddannelsesbevis i 2009.<br />
4. Hvordan har din uddannelse påvirket<br />
dig?:<br />
Alle typer videreuddannelse har i høj grad indflydelse,<br />
og det har det haft en stor virkning for<br />
mig selv personligt og for min familie og også for<br />
dem, som jeg arbejder for.<br />
a. Personligt<br />
Tidligere havde jeg det sådan, at jeg sommetider<br />
syntes, at folk havde nogle underlige behov, når<br />
jeg hørte om dem, men gennem min uddannelse<br />
har jeg fået et bredere udsyn, så jeg på den<br />
måde har fået en større forståelse for mine medmennesker.<br />
Jeg er blevet bedre i stand til at lytte<br />
til både mig selv og andre mennesker.<br />
b. Fagligt<br />
Mit studium har påvirket mig kundskabsmæssigt<br />
gennem forskernes udgivelser, oplysende bøger,<br />
alt hvad jeg har lært ved diskussioner med medstuderende<br />
og lærere og også på den måde, at<br />
jeg har fået lyst til at undersøge, hvordan vi skal<br />
bruge de ting, som vedrører grønlandsk levevis<br />
og kultur, og at jeg skal vurdere mine kundskaber<br />
omhyggeligt og ved hjælp af dette være med til
ujartuiffigeqataarusullugu. Ersarissarusuppara<br />
oqannginnama ilisimatuut atuakkallu imatut imatullu<br />
oqarmata taamatut iliortariaqarlunga, kisiannili<br />
inuit isigisat, tusaasat malugisallu, taavalu<br />
inooriaatsit kulturillu assigiinngitsut naapiffiat aallaavigalugit,<br />
ilikkakkakka taakkununnga tulluarsarlugit<br />
qanoq atorsinnaanerat pingaartitarigakku.<br />
5. Ilikkarsimasatit siunissami qanoq atorsinnaanissaat<br />
qanoq takorloorpigit?<br />
Kalaallit immikkuullarissumik inooriaaseqarlutalu<br />
kultureqartuusugut inuiaqatigiinni nunatsinni<br />
”europamiorpalaartumik” ineriartornermut malinnaaniarnermi<br />
pissutsit eqqarsaatigigaanni, taava<br />
pingaaruteqarpoq pitsaasumik uatsinnullu tulluartumik<br />
qanoq nalimmassarsinnaanerput eqqarsaatersuutigisassallugulu<br />
oqallisigiuartarnissaa. Ilikkarsimasakka<br />
meeqqat atuarfianiinerusoq inerisaaqataallunga<br />
atorluarusoqaakka.<br />
6. Allat ilinniaqqikkusuttut, qanoq siunnersorsinnaavigit?<br />
Ilinniaqqikkusuttut ilinniaqqinnissaannut kaammattorusoqaakka.<br />
Ilinniaqqilluni peqqissiminanngeqaaq,<br />
ilinniarnerlu inuttut ilisimassatigullu ineriartorfiummat<br />
ilaquttanut suliffimmullu annaasaqaataanani<br />
pissarsiaqarfiuvoq.<br />
at finde frem til måden at gøre tingene på i fremtiden.<br />
Jeg vil gerne pointere, at jeg ikke har sagt,<br />
at jeg agter at gøre det ene eller det andet, fordi<br />
forskerne siger, at det skal gøres på den måde,<br />
men at jeg synes, det er vigtigt, at jeg tilpasser<br />
min nyvundne viden til dét, som mennesker ser,<br />
hører og føler og deres mødepunkter med hensyn<br />
til levevis og kultur – og at gøre noget på basis af<br />
det brugbare.<br />
5. Hvordan forestiller du dig at dine nye<br />
kompetencer kan bruges i fremtiden?<br />
Vi grønlændere har en helt særlig levevis og<br />
kultur, og når man tænker på forholdene i vores<br />
folkeslags udvikling i ”europæiseringens” retning i<br />
Grønland, så er det vigtigt, at vi på en god måde<br />
overvejer og diskuterer en form for tilpasning,<br />
som kommer til at passe til os. Mine tilegnede<br />
kundskaber hører mest til folkeskolen, og jeg vil<br />
meget gerne bruge dem på en god måde ved at<br />
medvirke til udvikling.<br />
6. Hvilke gode råd kan du give andre, der<br />
påtænker at starte en videreuddannelse?<br />
Jeg vil meget gerne opmuntre andre til at videreuddanne<br />
sig. Man fortryder ikke en videreuddannelse,<br />
og man udvikler sig både kundskabsmæssigt<br />
og personligt, og derfor giver det udbytte for<br />
både familien og for arbejdspladsen.<br />
35
Ateqarpunga Laila Lyberth 33inillu ukioqarpunga.<br />
Tamatigoortumik pædagogikkimi akademisk diplomitut<br />
ilinniarneq pingaarnerutillugu ilinniartitsisunik<br />
atuarfeqarfimmilu pisortanik siunnersuisarnissaq<br />
ukiut pingajussaat ingerlappara.<br />
Ukioq 20<strong>02</strong>mi Ilinniarfissuarmi ilinniartitsisut allagartartaarpunga.<br />
Ilinniaqqinnera ilisimasatigut inuttullu pissarsiffigilluaqaakka.<br />
Assorsuaq pikkunarpoq nuannerlunilu<br />
isit nutaat atorlugit paasinninnerlu annertooq<br />
pigilerlugu. Qujamasuutikka amerlaqaat, atuaqatikka<br />
suleqatikka ilinniartitsisukkalu uannut inuttut<br />
pissarsitilluarpaannga, pingaartuusoraaralu inuttut<br />
ammasuunissaq tatiginninnissarlu ilisimasatigut<br />
angusaqarluarniaraanni aporfissarsiorani periarfissanik<br />
inissaqartitsinissaq.<br />
Ilikkarsimasakka siunissami atorsinnaanissaanut<br />
takorloorpara atuarfimmi ineriartortitsisutut suliassama<br />
ilagissagaat peqqussummit timitaliiniarnermi<br />
ilinniartitsisut sulineranni pitsanngorsaaqataassallunga,<br />
soorlu; pilersaarusiortarnermi, atuartitsinermi<br />
naliliinermilu kiisalu atuartut ilikkartinneqarnissaanni<br />
ilinniartitsisullu atuartitsineranni imaluunniit<br />
pisortat inerisaaneranni.<br />
Akademisk diplomitut ilinniarneq ingerlariaqqiffiuvoq<br />
taamaattumillu inuttut naatsorsuutigisariaqarpara<br />
ilinniarnerup ingerlanissaa annertuumik<br />
namminersuutigisariaqarlugu, soorlu allaaserinninnermi<br />
aamma soraarummeeruteqarnissannut<br />
piareersartarnissara. Aammattaaq naatsorsuutigisariaqarpoq<br />
weekendini atuanngiffeqarnernilu<br />
ilinniagasserisarnissaq.<br />
Atuakkat najoqqutassat annertunersaat qallunaatut<br />
tuluttullu allagaapput, oqaatsilli kalaallisut<br />
36<br />
Laila Lyberth<br />
Jeg hedder Laila Lyberth og er 33 år gammel.<br />
Jeg er i gang med mit tredje studieår på Almen<br />
pædagogisk diplomuddannelse med fokus på coaching<br />
af lærere og ledere i folkeskolen.<br />
I 20<strong>02</strong> blev jeg færdig som lærer og fik mit eksamenbevis<br />
fra Ilinniarfissuaq (Grønlands Seminarium).<br />
Både fagligt og personligt har jeg fået rigtig meget<br />
ud af min videreuddannelse. Det er fantastisk<br />
dejligt at kunne se ting fra nye sider og at få en<br />
meget større viden. Jeg har meget at være taknemmelig<br />
over. Mine studiekammerater, kolleger<br />
og lærere har medvirket til at give mig et stort<br />
personligt udbytte, og jeg tror, det er vigtigt, at<br />
man som menneske er åben og tillidsfuld og ikke<br />
søger efter forhindringer, når man gerne vil åbne<br />
vejen for mulighederne og få et stort fagligt udbytte.<br />
For at kunne bruge mine nye kundskaber i fremtiden,<br />
forestiller jeg mig, at noget af mit udviklingsarbejde<br />
i skolen skal dreje sig om at medvirke til<br />
forbedringer ved at samarbejde med lærerne for<br />
at virkeliggøre lovens indhold, som for eksempel i<br />
arbejdet med planlægning, evaluering af undervisning<br />
og endelig ved elevernes indlæring og lærernes<br />
undervisning og udvikling af ledere.<br />
Akademisk diplomuddannelse er et videregående<br />
studium, og derfor må jeg personligt regne med<br />
en høj grad af selvstudium, som for eksempel<br />
under opgaveskrivning og forberedelse til min<br />
afgangseksamen. Derudover må man regne med<br />
at bruge weekender og ferier på at studere.<br />
De fleste grundlæggende bøger er skrevet på<br />
dansk og engelsk, men der lægges vægt på at<br />
tale grønlandsk. Dansk og engelsk tale forekom-
pingaartinneqarput, qallunaatut tuluttullu aamma<br />
oqaatsit pipput ilinniartitsisugut apeqqutaallutik.<br />
Ilinniaqqikkusuttut allat siunnersorusussinnaavakka<br />
nangaanatik ilinniagarerusutartik takorluugartik<br />
upperissagaat piviusunngortissinnaagaallu – GO<br />
FOR IT !! Apeqqutaaginnarpoq illit nammineq<br />
piumassutsit. Atuaqatissarsiornissaq ilisimasatigullu<br />
avitseqateqartarnissaq ikorfartuutaalluartarput.<br />
Peqqissiminanngeqaaq aamma inuttut peqqinnaqaaq<br />
ingerlariaqqilluni ilisimasatigullu qaammaasaqarnerulerluni.<br />
mer dog også, når det drejer sig om lærerne.<br />
Til alle dem, der ønsker at videreuddanne sig, vil<br />
jeg bare komme med den opfordring, at de uden<br />
at tvivle skal tro på dét, som de ønsker sig, og<br />
at det kan lade sig gøre at virkeliggøre det – GO<br />
FOR IT !! Din egen vilje er din vej. Det er en god<br />
støtte at læse sammen med medstuderende og at<br />
dele sin viden med dem.<br />
Man kommer ikke til at fortryde det, og som menneske<br />
et det utrolig sundt at videreuddanne sig og<br />
få meget større viden.<br />
37
Uanga ateqarpunga Pia Poulsen, 42-nik ukioqarlunga<br />
ukiullu arfineq pingajussaat Kalaallit<br />
Nunaanniippunga. April <strong>2010</strong>-mi Pædagogisk Psykologiimi<br />
Akademisk Diplomuddannelse naammassivara.<br />
Haderslev Seminariumimi ilinniartitsisutut<br />
ilinniarnikuuvunga uku sisamat liniefageralugit:<br />
matematik, fysik/kemi, hjemkundskab aamma<br />
natur/teknik.<br />
AD-ip ineriartortippaanga inuttut fag-illu tungaatigut<br />
assigiinngitsorpassuartigut. Maannakkut annerusumik<br />
assigiinngissutsit takusinnaanngorpakka,<br />
tassalu kulturit pillugit aammalu nalinginnaasumik<br />
inuit pillugit. Tamanna siornatigut ajornakusoortutut<br />
isigisimagaluarpara – mannakkulli takusinnaalersimavara<br />
tamanna paasisimasaqannginnermik<br />
tunngaveqartoq aammalu ilinniarsimasakka<br />
sungiusimasakkalu tunngavigalugit isigisakka<br />
paasisarsimallugit. Ullumikkut periarfissat takusinnaanngorpakka,<br />
assigiinngissutsinik aallaavillit,<br />
atuartitsinermilu atorsinnaallugit aammalu ulluinnarni<br />
inuunermi. Uannut pingaarnerpaasimavoq<br />
paasillugu isit sorliit takusaat paasinninnermut<br />
apeqqutaasartut – paasillugulu iliuuseqarnerit tamarmik<br />
nassuiaatissaqartut, aammalu minnerun-<br />
ngitsumik kinaaneq apeqqutaalluni pisut isumaqartinneqartartut<br />
isumalersorneqartarlutillu.<br />
Tamakku paasereerlugit paatsoornerpassuit akerleriinnerillu<br />
pinngitsoortinneqarsinnaapput.<br />
Ullumikkut AD uanga ulluinnarni atuartitsinermi<br />
atortarpara, ulluinnarnilu inuuninni. Aamma AKTitut<br />
ilinniartitsisunngorpunga (periaaseq, atassuteqarneq<br />
aamma atugarissaarneq), tassanilu aamma<br />
atorluartarpakka ilinniarsimasakka makkununnga<br />
tunngasut: pædagogikki, psykologii minnerunngitsumillu<br />
antropologii.<br />
Ilinniaqqinniarlutik pilersaarutilinnut oqarusuppunga<br />
qaa aallartinniaritsi, inuttummi assut<br />
ineriartornarpoq tamanna sammillugu. Nalunngittariaqarporli<br />
ilinniarneq piffissamik annertuumik<br />
tigusisarmat. Pingaarnerpaasoraarali ilinniarnermut<br />
soqutiginninneq, taamaappammi sulerusussuseq<br />
nammineq malinnaassaaq…<br />
38<br />
Pia Poulsen<br />
Mit navn er Pia Poulsen og jeg er 42 år gammel<br />
og er i Grønland på 8. år. Jeg blev i april <strong>2010</strong><br />
færdig med Akademisk Diplomuddannelse i Pædagogisk<br />
Psykologi. I forvejen er jeg uddannet som<br />
folkeskolelærer med følgende 4 linjefag: matematik,<br />
fysik/kemi, hjemkundskab og natur/teknik fra<br />
Haderslev Seminarium.<br />
AD har udviklet mig personligt og fagligt på mange<br />
forskellige måder. Jeg har i langt højere grad<br />
fået øjnene op for de forskelligheder, der er mellem<br />
forskellige kulturer og mennesker generelt,<br />
som jeg før i tiden ind i mellem anså for værende<br />
problematisk – jeg kan se nu, at det bunder i uvidenhed,<br />
og at jeg kun så tingene på den måde,<br />
jeg har lært det. I dag har jeg lært at se de muligheder,<br />
der er i forskelligheden og bruge det<br />
både i min undervisning, men også i det daglige<br />
liv. Det vigtigste har været for mig at forstå, at<br />
det hele drejer sig om, med hvilke øjne man ser<br />
– og forstå, at bag hver en handling ligger der en<br />
forklaring og ikke mindst en fortolkning, alt efter<br />
hvem man er. Med det i bagagen tror jeg, man<br />
kan undgå mange misforståelser og konflikter.<br />
Jeg bruger i dag min AD i den daglige undervisning,<br />
i det daglige liv og samtidig er jeg blevet<br />
AKT-lærer (adfærd, kontakt og trivsel), hvor jeg<br />
i høj grad gør brug at det pædagogiske, psykologiske<br />
og ikke mindst det antropologiske jeg har<br />
lært.<br />
Mht. til gode råd til dem, der påtænker at begynde<br />
en videreuddannelse vil jeg sige, at det er bare<br />
med at komme i gang, for man udvikler sig virkelig<br />
som menneske gennem studiet. Dog skal man<br />
være helt afklaret med, at studiet faktisk kræver<br />
megen tid, men jeg mener, at det vigtigste er<br />
interessen for studiet, så følger arbejdsindsatsen<br />
forhåbentligt automatisk med..