Miljöredovisning 2000 - Holmen

Miljöredovisning 2000

INNEHÅLL 

HOLMEN OCH MILJÖN 

Holmen Miljöredovisning ................................ 2 

Detta är Holmen ............................................. 3 

VD Per Ericson: Holmens miljöstatus är god.. 4 

Miljöpolicy ...................................................... 5 

Sammanfattning 2000 .................................... 6 

Värdering av miljöarbetet ............................... 8 

Omvärldens krav .......................................... 10 

RESURSANVÄNDNING 

Energi ........................................................... 13 

Virke ............................................................. 14 

Returpapper ................................................. 16 

MILJÖPÅVERKAN 

Skog ............................................................. 17 

Vatten ........................................................... 18 

Luft ............................................................... 19 

Avfall............................................................. 20 

Transporter ................................................... 21 

MILJÖARBETE 2000 

Holmen Paper............................................... 22 

Iggesund Paperboard .................................. 24 

Iggesund Timber .......................................... 26 

Holmen Skog ............................................... 27 

PRODUKTERNA .......................................... 28 

ALLA FAKTA 

Holmen, totalt............................................... 29 

Enhet för enhet ............................................. 30 

Miljöorganisation .......................................... 35 

Ordlista 

Adresser

”Att vår miljöstatus är 

god är en av förutsättningarna 

för att vi även framöver ska 

kunna konkurrera framgångsrikt 

på den alltmer miljömedvetna 

europeiska marknaden.” 

Per Ericson 

VD och koncernchef


2 

HOLMEN MILJÖREDOVISNING 

HOLMEN MILJÖREDOVISNING 2000 

Holmen Miljöredovisning 2000 tar upp de frågor 

som ur miljösynpunkt är förknippade med tillverkning 

och användning av företagets produkter. 

■ Målgrupper är främst anställda och kunder. 

Redovisningen vänder sig också till exempelvis 

lärare och elever, miljöorganisationer, analytiker 

och den intresserade allmänheten. Med tanke på 

att redovisningen ska vara tillgänglig även för 

dem som inte i detalj är insatta i miljöfrågorna 

är sammanställningen och redigeringen gjorda 

utifrån dessa förutsättningar. 

■ Faktaunderlag utgörs av ett urval av de uppgifter 

företaget rapporterar till miljömyndigheterna. 

Utredningar och sammanställningar gjorda specifi 

kt för denna miljöredovisning bildar också 

underlag. Urvalet av fakta är gjort med utgångspunkt 

från vad som prioriteras av myndigheterna 

och som dimensionerar anläggningarnas 

miljöåtgärder. Eftersom data för miljöredovisningen 

tas fram redan i slutet av det år den 

beskriver kan dessa i vissa fall skilja sig något 

från dem som slutligt rapporteras till myndigheterna. 

Den fullständiga miljörapporteringen för 

de svenska enheterna är tillgänglig hos både 

Holmen och myndigheterna. För de engelska 

och spanska enheterna fi nns den hos Holmen. 

■ Denna miljöredovisning ser Holmen som ett bra 

sätt att ytterligare utveckla kompetensen på miljöområdet. 

Sammanställningen är liksom de närmast 

föregående åren gjord helt internt. 

DISPOSITION 

Innehållet i Holmen Miljöredovisning 2000 disponeras 

i fem avsnitt. 

■ Holmen och miljön ger översiktligt en bild av 

Holmens miljöarbete. Här återges de policyrelaterade 

delarna och sammanfattningen av 

miljöåret 2000. 

Klimatfrågan beskrivs också i detta avsnitt, 

liksom den svenska skogens roll som s k 

koldioxidsänka. 

■ Resursanvändning och Miljöpåverkan beskriver de 

resurser företaget utnyttjar i form av råvaror och 

energi liksom tillverkningens miljöpåverkan. 

Utsläpp till vatten och deras miljöpåverkan 

redovisas enhet för enhet på företagets hemsida 

på Internet. 

■ Miljöarbete 2000 redovisar grundligt miljöarbetet 

runt om i företaget. 

■ Produkterna beskriver ur ett kretsloppsperspektiv 

Holmens produkter. 

■ Alla fakta återger detaljerat uppgifter om produktion 

och produkter, råvaror, användning av 

energi samt utsläpp enhet för enhet och för företaget 

totalt.

DETTA ÄR HOLMEN 

Holmen är ett fi nansiellt starkt och internationellt 

orienterat företag. Verksamheten är främst inriktad 

på tryckpapper och kartong. Tillverkningen 

omfattar tidnings- och journalpapper, kartong och 

trävaror. Fokusering sker på de kundsegment som 

kräver högsta kvalitet och service. 

Företaget har långvariga och nära relationer 

med sina kunder. Kvalifi cerad produktutveckling, 

integrerad produktion med högt förädlingsvärde 

samt god service ger konkurrensfördelar på marknaden. 

Holmens ambition är att av egen kraft inom 

valda nischer växa mer än den västeuropeiska 

marknaden. 

AFFÄRSOMRÅDEN 

Holmen Paper tillverkar och säljer tidningspapper, 

MF Special, SC-papper samt bestruket tryckpapper. 

Anläggningar i Norrköping, Hallstavik och 

Vargön i Sverige samt Madrid i Spanien. 

Holmen Kraft ingår i Holmen Paper och svarar 

för elförsörjningen till Holmens svenska enheter. 

Iggesund Paperboard producerar och säljer kartong 

med fokusering på de kunder som ställer 

högsta krav på kvalitet och service. 

Anläggningar i Iggesund och Strömsbruk i 

Sverige samt i Workington, Storbritannien. 

Iggesund Timber tillverkar, distribuerar och säljer 

trävaror. Produktprogrammet koncentreras till 

insatsvaror av furu, avsedda för industrikunder 

med tillverkning av konsumentprodukter i s k 

synligt trä för boendemiljön. 

Anläggningar i Iggesund och Domsjö. 

Holmen Skog anskaffar virke till Holmens svenska 

enheter, bedriver handel med virke och sköter 

Holmens skogar. 

Verksamheten bedrivs genom fyra regioner, 

en central virkesavdelning samt dotterbolag i 

Estland. 

Huvudkontor 

Produktionsorter 

Försäljning, distribution etc. 

Holmen Paper 

Iggesund Paperboard 

Iggesund Timber 

Holmen Skog 

Australien 

Japan 

Hongkong 

Singapore 

USA 

Madrid 

Madrid 

2000 1999 

Nettoomsättning, Mkr 15 155 20 508 

Rörelseresultat, Mkr 4 842 2 615 

Resultat efter fi nansiella poster, Mkr 4 741 2 409 

Årets resultat, Mkr 3 972 1 814 

Resultat per aktie, kr 45,90 20,40 

Utdelning, kr 9,00* 11,00 

Extra utdelning, kr 60,00* – 

Skuldsättningsgrad, ggr –0,02 0,13 

Investeringar, Mkr 1 115 1 988 

Medelantal årsanställda 5 275 8 433 

varav i Sverige 4 165 6 176 

varav utanför Sverige 1 110 2 257 

* Styrelsens förslag 

Workington 

Strömsbruk 

Str msbruk 

Domsj Domsjö 

Iggesund 

Stockholm 

Hallstavik 

Vargön 

Norrköping 

3


4 

HOLMENS MILJÖSTATUS ÄR GOD 

Holmens miljöstatus är god. Detta är en av förutsättningarna för att vi även framöver ska kunna konkurrera framgångsrikt 

på den alltmer miljömedvetna europeiska marknaden. Successivt förbättrade produktionsmetoder och effektiva reningsanläggningar 

gör att miljöpåverkan från Holmens produktionsanläggningar nu är mycket begränsad. 


Miljöledningssystemet ISO 14001 har införts 

vid fl ertalet enheter. Effektivare transportsystem 

medför minskad förbrukning av resurser och 

därmed lägre påverkan på miljön. Skogsbruket 

uppfyller höga miljökrav och är certifi erat enligt 

den internationella skogsstandarden FSC. 

Den positiva utveckling Holmen uppvisat i sitt 

miljöarbete kommer att fortsätta, men i lugnare 

takt med tanke på de resultat som redan uppnåtts. 

Att nå dagens goda miljöstatus, som är resultatet 

av ett drygt 30-årigt aktivt miljöarbete, har självfallet 

krävt stora investeringar. Därtill kostar det stora 

belopp varje år att driva miljö utrustningen vid 

enheterna. 

Holmens miljöstatus är en stabil grund för det 

fortsatta miljöarbetet, men vår kompetens inom 

området måste hela tiden utvecklas. Detta för att 

kunna bedriva ett minst lika effektivt miljöarbete 

som hittills och undvika felsatsningar. 

KLIMATET I FOKUS 

Nya frågor tillkommer hela tiden. Just nu är 

det gradvis allt varmare klimatet i fokus. Många 

ledande klimatforskare anser att det verkligen 

rör sig om en förändring, där mycket tyder på 

att det är mänskliga aktiviteter snarare än naturliga 

fl uktuationer som inverkar. Utsläppen av koldioxid 

från förbränning av fossila bränslen ses 

allmänt som huvudorsaken. För oss i Holmen är 

det därför viktigt att klargöra att vi tack vare 

våra skogar är upptagare av koldioxid, men att 

vi också bidrar till utsläppen genom transporterna 

och processerna. 

Med alla våra enheter och huvuddelen av försäljningen 

inom EU påverkas Holmen i hög grad 

av den europeiska unionens syn på miljöfrågorna. 

Det är därför angeläget för oss att fortsatt noga 

följa utvecklingen på miljöområdet inom EU för 

att vi på ett så tidigt stadium som möjligt ska kunna 

påverka utformningen och analysera effekterna 

av nya lagar och regler. Vi måste alltså även i fort- 

sättningen besitta den kompetens som krävs för 

att med sakliga argument bidra till att fokus sätts 

på de mest angelägna områdena. 

ANLEDNING ATT SE FRAMÅT 

Holmen Miljöredovisning 2000 är den sjunde i 

raden av koncernens fristående beskrivningar av 

detta område. Att innehållet ska präglas av fakta 

och samtidigt vara lätt att ta till sig har hela tiden 

varit vår ledstjärna. Miljöredovisningen visar översiktligt 

verksamhetens miljöpåverkan. Den innehåller 

en stor mängd fakta, men jämfört med alla 

de uppgifter vi lämnar till de miljöövervakande 

myndigheterna utgör de endast en bråkdel. 

Ett år som detta – då vi speglar miljön under 

det nya årtusendets första år – fi nns det särskild 

anledning att se framåt. Ett på miljöområdet fulländat 

Holmen är en utopi. Men vår ambition är 

att även framöver ligga i frontlinjen på miljöområdet 

inom vår bransch. Vi ska också i fortsättningen 

och hela tiden utifrån en helhetssyn, som 

omfattar allt ifrån de frågor som rör vårt skogsbruk 

till återvinning av de använda produkterna, 

utveckla såväl vår kompetens som våra insatser. 

Stockholm i februari 2001 

Per Ericson, VD och koncernchef

MILJÖPOLICY 

Reviderad i december 2000 

För en fortsatt god utveckling av Holmen är det nödvändigt att ta stor hänsyn till de krav miljön 

ställer. Detta är grunden för Holmens miljöpolicy. 

MILJÖVÅRDSARBETE 

Holmens verksamhet ska bedrivas så att miljön 

skyddas. Råvaror och energi ska användas effektivt 

och så att hållbar utveckling främjas. Våra 

insatser bestäms av vad som är tekniskt möjligt, 

ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Miljöarbetet 

ska präglas av helhetssyn. Målet är att 

uppnå ständiga förbättringar. För att skapa handlingsfrihet 

strävar Holmen efter att klara myndigheternas 

krav med god marginal. 

ANSVAR 

Ansvarsfördelningen för miljöfrågorna ska vara 

klart defi nierad. Koncernens styrelse, koncernchefen 

och affärsområdescheferna har det övergripande 

ansvaret för miljöfrågorna. Platscheferna 

och regioncheferna ansvarar för det löpande miljöarbetet, 

medan medarbetarna tar sitt personliga 

ansvar för miljön i det dagliga arbetet. 

Inför större beslut i miljöfrågor ska platschef 

eller motsvarande chef samråda med koncernens 

miljöchef. Risker för störningar och haverier som 

kan påverka miljön ska rapporteras så att förebyggande 

åtgärder kan vidtas. Vid allvarliga störningar 

och haverier prioriteras miljön före produktionen. 

SKOGSBRUK 

Holmens skogar och skogsbruk ska skötas med 

sikte på hög och uthållig virkesproduktion under 

iakttagande av största möjliga miljöhänsyn. Skogsbruket 

ska bedrivas så att viktiga ekologiska processer 

vidmakthålls. De metoder som används ska 

säkerställa biologisk mångfald. 

PRODUKTER 

Krav på funktion och miljö ska beaktas ur ett 

helhetsperspektiv. 

MARKNADSFÖRING 

Marknadsföring med miljöargument ska grundas 

på fakta och helhetssyn. 

UTVECKLING 

Holmen ska ha en långsiktig miljöplanering och 

följa utvecklingen inom miljöområdet. Vid nyinvesteringar 

och ombyggnader ska möjligheterna 

att kombinera effektiv produktion med effektiv 

miljövård tas tillvara. Metoder, processer och produkter 

som i ett helhetsperspektiv ger mindre miljöbelastning 

prioriteras framför i övrigt likvärdiga 

alternativ. Nya kunskaper och erfarenheter ska 

beaktas för att göra miljöinsatserna så effektiva 

som möjligt. Holmen ska ha goda kunskaper om 

de miljöeffekter som verksamheten ger upphov till 

för att kunna minska negativ miljöpåverkan. 

Holmen ska bidra till utvecklingen på miljöområdet 

genom eget arbete och genom att delta i 

samarbetsprojekt. 

INKÖP OCH KRAV PÅ LEVERANTÖRER 

Miljöaspekter ska beaktas vid inköp av varor och 

tjänster. Holmens miljökrav ska uppfyllas. 

INFORMATION 

Holmens miljöinformation ska vara öppen och 

saklig. 

Per Ericson 

VD och koncernchef 

5


6 

SAMMANFATTNING 2000 

VIKTIGA MILJÖÄRENDEN 

Hallsta. Miljödomstolen meddelade i juni dom med 

anledning av den ansökan om ökad produktion och 

blekning som inlämnades i slutet av 1998. Bruket 

fi ck tillstånd till den begärda produktionsökningen 

och till ökad mängd blekta produkter. Holmens 

styrelse har därefter beslutat om en investering i en 

ny pappersmaskin, som ersätter en 35 år gammal 

maskin. 

Peninsular. Bruket har i kontakter med de lokala 

myndigheterna utlovat att uppföra en anläggning 

för biologisk rening av avloppsvattnet. Åtgärden 

görs för att klara miljökraven och sänka avgifterna 

för utsläppen. 

Iggesunds Bruk. Ansökan enligt miljöskyddslagen 

som inlämnades i slutet av 1998 ska kompletteras 

med ytterligare utredningar. En viktig del är fullskaleförsök 

för effektivisering av den luftade dammen 

och biologiska tester på behandlat och obehandlat 

avloppsvatten. Förhandling i Miljödomstolen beräknas 

ske under 2001. 

Workington. I samarbete med Environmental Agency 

har miljösituationen vid bruket utretts. Ytterligare 

undersökningar ska ske då bruket tagit de 

nya delarna i full drift och peroxidblekning sker. 

Därefter bedöms behovet av miljöåtgärder. I början 

av 2001 ska en ansökan enligt EUs IPPCdirektiv 

lämnas till Environmental Agency. 

CERTIFIERING ENLIGT ISO 14001 

MILJÖLEDNING OCH CERTIFIERING 

ISO 14001. Miljöarbetet har sedan 1970-talet 

bedrivits systematiskt med hjälp av egna miljöledningssystem. 

För att ytterligare effektivisera 

arbetet införs efterhand miljöledningssystem enligt 

ISO 14001, vilka integreras med kvalitetssystemen 

enligt ISO 9000. De enheter som ännu ej 

Erhållen Planerad är certifi erade har kommit långt i förbe- 

Hallsta 

Braviken 1999 

Wargön 1999 

Början av 2001 

redelserna och huvuddelen har genomgått 

förrevision inför den slutliga certifi e- 

Peninsular Början av 2002 ringen. 

Iggesunds Bruk 

Workington 

Ströms Bruk 2000 



Erfarenheterna av miljöledningssystem 

enligt ISO 14001 är överlag goda. 

Iggesunds Sågverk 1999 

Miljömedvetenheten har ökat hos perso- 

Holmen Skog 1999 

nalen. 


Holmens skogsbruk är sedan 1998 certifi erat 

enligt den internationella skogsstandarden FSC, 

Forest Stewardship Council, vilket innebär att 

skogarna sköts enligt den svenska FSC-standardens 

krav. Året därpå certifi erades miljöledningssystemet 

enligt ISO 14001 och Holmen 

Skog erhöll ytterligare två certifi kat. Dels FSC 

- spårbarhet, som innebär att Holmen Skog har 

rutiner för att spåra virkets ursprung, dels FSC 

- gruppcertifi ering, innebärande att Holmen Skog 

kan FSC-certifi era enskilda skogsägare. 

AVFALL 

Holmens enheter har idag bra lösningar för deponering 

av de avfall som oundvikligen uppkommer. Att 

fi nna nya platser lämpliga för deponier är svårt. Det 

är därför viktigt att så länge som möjligt kunna utnyttja 

befi ntliga deponier. Mängden avfall till deponi 

ska därför vara så liten som möjligt. Genom källsortering 

sorteras sådant material ut som kan återanvändas 

eller återvinnas, t ex metallskrot och brännbart 

avfall. Den ökande mängden biobränslen gör 

emellertid att mängden biobränsleaska ökar. I stor 

utsträckning bränns slam från reningsprocesser vilket 

också ökar askmängderna. Vid fl era av Holmens 

bruk är askor den dominerande delen av avfallet. F n 

deponeras huvuddelen av dessa. 

Ett sätt är att använda askan istället för grus och 

stenkross som utfyllnad, t ex vid vägbyggen. Holmen 

deltar i studier och försök inom området. 

FÖRSÄKRINGAR 

Holmen har ett samordnat försäkringsskydd för 

de tillverkande enheterna. Det gäller skydd för 

egendoms- och avbrottsrisker samt skadeståndskrav 

som kan ställas mot Holmen avseende allmänt 

ansvar och produktansvar. 

Skydd för plötslig och oförutsedd miljöskada 

fi nns inbyggt i ansvarsförsäkringen. Skydd mot 

långsiktig påverkan på miljön i anslutning till 

Holmens verksamhet tecknas i en miljö ansvarsförsäkring.

FORSKNING OCH UTVECKLING 

I enlighet med Holmens miljöpolicy ingår miljövärderingar 

som en naturlig del i koncernens verksamhet 

och i alla utvecklingsprojekt. Holmen deltar 

med egen personal i branschens gemensamma 

utvecklingsarbete på miljöområdet. Under 2000 

bearbetades bl a följande områden: 

■ Miljöeffekter av biologisk rening 

■ Minskning av kväveoxider 

■ Förekomst av hormonellt verkande ämnen 

■ Förorenad mark – handbok ”Miljötekniska 

markundersökningar”. 

De branschgemensamma projekten genomförs 

vid högskolor, universitet och miljöforskningsinstitut. 

En del av projekten drivs i samverkan med 

Naturvårdsverket och delfi nansieras av staten. Projekten 

drivs inom ramen för SSVL (Stiftelsen Skogsindustrins 

Vatten och Luftvårdsforskning). Sedan 

starten i början på 1970-talet har branschen gemensamt 

satsat totalt cirka 600 Mkr i löpande penningvärde 

på miljöforskning som resulterat i över 600 

rapporter. Dessa rapporter har använts som underlag 

vid beslut om miljöåtgärder och som underlag 

vid kontakter med miljömyndigheter. 

FÖRORENADE OMRÅDEN 

Ströms Bruk. Avfall innehållande kvicksilver och 

arsenik från de nedlagda sulfi t- och klorfabrikerna 

har deponerats inom fabriksområdet. Efter samråd 

med länsstyrelsen har området undersökts. 

Resultaten visar på låga halter kvicksilver och 

arsenik i grundvattnet och på en mycket långsam 

och låg transport av dessa ämnen till omgivande 

vattenområden. Länsstyrelsens beslut är att den 

åtgärd som f n kan krävas är att fortsätta med 

mätningar för att kontrollera att läckaget även i 

fortsättningen är försumbart. 

Robertsfors. Marken vid den nedlagda impregneringsplatsen 

för trä innehåller arsenik. Det aktuella 

området är inhägnat. Föroreningen ägde rum 

innan Holmen tog över området. Det är Holmens 

bedömning att koncernen inte har något formellt 

ansvar för sanering. 

Domsjö. Holmen har beslutat att det kvicksilverhaltiga 

slammet från den nedlagda klorfabriken i 

Domsjö, vilket förvaras inom fabriksområdet, ska 

tas omhand av SAKAB under 2001. Kostnaden 

har beräknats till fem Mkr. 

Svartsjöarna. Hultsfreds kommun samt länsstyrelserna 

i Kalmar och Jönköpings län har aktualiserat 

frågan om sanering av Svartsjöarna som är förorenade 

med kvicksilver. Saneringskostnaden har 

uppskattats till 80 Mkr. Myndigheternas förslag är 

att de berörda företagen, svenska staten och EU 

gemensamt ska bekosta en sanering. Under 2001 

fortsätter myndighetskontakterna i denna fråga. 

Stocka och Håstaholmen. Vid de nedlagda sågverken 

ska kompletterande undersökningar ske för att fastställa 

om det krävs marksanering på grund av pentaklorfenol, 

arsenik eller hydraulolja i marken. 

ÖVERSKRIDANDEN OCH KLAGOMÅL 

Braviken. Biobränsleaska användes 1997 som utfyllnad 

och markberedning inom industriområdet utan 

att detta först anmäldes till länsstyrelsen. Brukets 

förre platschef dömdes av tingsrätten till 30 dagsböter, 

vilket är lägsta möjliga påföljd. 

Iggesunds Bruk. Villkoren för buller har överskridits 

vilket medförde att länsstyrelsen överlämnade ärendet 

till åklagare, som emellertid beslöt lägga ned 

förundersökningen. 

Workington. Ett fåtal klagomål på buller inkom. 

Tillsammans med lokal myndighet ska bullersituationen 

utvärderas. 

7


8 

VÄRDERING AV MILJÖARBETET 

Miljöåtgärdernas stora värde ligger i de miljöförbättringar som sker i vattnen utanför fabrikerna, i atmosfären och i skogarna. 

Miljöarbetet ger Holmen en god miljöprofi l och skapar förmåga att uppfylla kundernas miljökrav. God miljöprofi l är lika självklart 

som hög produktkvalitet, leveranssäkerhet, service och konkurrenskraftiga priser. Holmen strävar efter att ta tillvara de värden, 

som ligger i dagens goda miljöanseende. Miljön har i många fall förbättrats så mycket att det i framtiden är nödvändigt att 

mycket omsorgsfullt värdera miljönyttan av ytterligare åtgärder. 

Den optimala miljövården 

En ofta förbisedd omständighet är att även miljöåtgärder, 

i synnerhet extern rening, orsakar miljöpåverkan. 

Vi tänker oss en anläggning, bild 1, där utsläppen 

till vattenområdet utanför en fabrik är så 

stora att miljöpåverkan är oacceptabel. Påverkan 

på omgivningen p g a fabrikens utsläpp minskar 

enligt kurvan efterhand som miljöåtgärder sätts in. 

Vi bestämmer oss för att sätta in miljöåtgärder, 

en kombination av både processinterna och externa 

sådana. Dessa kräver resurser i form av material, 

kemikalier och energi, vilket i sin tur innebär 

Den totala miljöpåverkan fås genom att lägga ihop tillverkningens utsläpp med den 

påverkan miljöåtgärderna själva orsakar. 

1 2 3 

Massa- och 

pappersbruk 

Utan miljöåtgärder blir 

miljöpåverkan från produktionsprocessen 

stor. 

Vid produktion (ex. kemikalier, 

energi m m) och drift av reningsutrustning 

påverkas miljön. 

Fabrikens miljöpåverkan Miljöpåverkan av åtgärder Sammanlagd miljöpåverkan 

Miljöpåverkan 

Produktionsprocessens 

miljöpåverkan vid olika 

reningsgrader. Ju mer 

åtgärder desto lägre 

miljöpåverkan. 

Miljöåtgärder 


Miljöpåverkan Miljöpåverkan 

Miljöpåverkan på 

grund av resursanvändning 

för rening. 

Miljöåtgärder 

att åtgärderna också medför en miljöpåverkan 

enligt kurvan i bild 2. Ju mer åtgärder, desto högre 


Summeras effekterna av fabrikens minskade 

påverkan med åtgärdernas miljöpåverkan får man 

den röda kurvan i bild 3. Vid rätt val av miljöåtgärder 

erhålls lägsta möjliga miljöpåverkan – ett 

optimalt val av åtgärdsnivå. I bästa fall är miljöpåverkan 

acceptabel vid denna åtgärdsnivå. 

Skulle ytterligare resurser sättas in ökar både 

miljöpåverkan och resursförbrukning. 

Produktionsprocessen 

förbättras och ger 

mindre utsläpp. 

Extern reningsutrustning 

minskar 

utsläppen. 

Summa miljöpåverkan av 

produktionsprocess och 

reningsåtgärder. 

Acceptabel påverkan 

Miljöåtgärder

INTÄKTER 

Ökat naturvärde. Miljövårdens primära mål är att 

förbättra miljön. Det miljöarbete som Holmen 

bedrivit i 30 års tid innebär att 

■ vattenkvaliteten utanför bruken starkt förbättrats 

■ de minskade utsläppen till luft bidrar till att 

minska den globala påverkan som luftföroreningarna 

innebär 

■ det i skogarna skapas naturliga förutsättningar 

för att de arter som ingår i naturliga ekosystem 

ska kunna fortleva i livskraftiga bestånd. 

Naturvärdena har förbättrats påtagligt i enheternas 

närhet och i skogarna. Omställnings pro ces serna 

i naturen är långsamma och den positiva utvecklingen 

kommer att fortsätta efterhand som 

åtgärderna får effekt. 

Ekonomiska effekter. Miljöinvesteringarnas 

intäktssida är svår att precisera i kronor och 

ören. Några områden där det fi nns ekonomiska 

fördelar av miljöarbetet kan dock påvisas. 

Produktionsekonomi. Minskade förluster av 

fi brer, energi och kemikalier är ofta resultat av 

de i produktionsprocessen integrerade miljöåtgärderna. 

Återvunna fi brer kan användas 

som råvara eller biobränsle. Minskad energiförbrukning 

innebär lägre emissioner till 

atmosfären samt lägre bränslekostnader för 

t ex olja. 

Marknadsfördelar. Holmens goda miljöprofi l ger 

långsiktiga fördelar på marknaden. Den kan 

bidra till att behålla och ta marknadsandelar 

och/eller för att kunna genomföra vissa affärer. 

Ett gott miljöanseende är viktigt för både kund 

och säljare. 

Miljöled nings system, t ex ISO 14001, hos 

kunderna medför med automatik miljökrav på 

säljaren, d v s Holmen. Värdet av kundernas 

förtroende för Holmens miljöarbete i ekonomiska 

termer är betydande. Holmen kan emellertid, trots 

ansträngningar, inte precisera detta värde. 

INVESTERINGAR OCH KOSTNADER 

Direkta miljöinvesteringar. Miljöåtgärder i en 

skogsindustri kan ske med hjälp av externa 

reningsanläggningar, där avlopp eller avgaser från 

tillverkningsprocessen renas. Holmen defi nierar 

detta som direkta miljöinvesteringar. De är lätta 

att identifi era. Hela investeringen i en sådan 

anläggning är en miljöinvestering. De kostnader, 

som är förknippade med den, är också helt och 

hållet en miljökostnad för t ex kapital och drift. 

Integrerade miljöinvesteringar. Vid moderniseringar 

sker val av ny effektiv utrustning så att miljöpåverkan 

ska bli så låg som möjligt. Ny processutrustning 

får därför bättre miljöprestanda än 

gammal utrustning. 

En del av investeringen i sådan utrustning är 

därför betingad av miljökrav. Miljöandelen av 

investeringen kan bara fastställas genom att man 

gör en bedömning. Miljöhänsyn väger 

MILJÖINVESTERINGAR, MKR 2000 1999 

tungt vid val av processutrustning, varför 

Direkta 52 19 

de integrerade miljöinvesteringarna är Integrerade 50 120 

betydande. De totala miljöinvesteringarna Totalt 102 139 

under 2000 var 102 Mkr, vilket innebär 

MILJÖKOSTNADER, MKR 2000 1999 

att dessa utgjorde cirka nio procent av 

Drift 85 79 

Holmens totala investeringar. 

Kapital 74 74 

Kostnader. De specifi ka miljökostnaderna Miljöskatter och -avgifter 43 40 

Övrigt 30 22 

visar att de bruk som framställer kemisk 

Totalt 232 215 

massa – Wargön och Iggesunds Bruk – 

Värdet på det virke som av miljöskäl undantas 

har de högsta kostnaderna. För de bruk från avverkning är cirka 50 Mkr/år. 

som tillverkar mekanisk massa – Hallsta, 

Braviken och Workington – är kostnaderna 

lägre. Sågverken har de lägsta 

miljö kostnaderna. 

Sammanställningen visar att 

kostnaderna för miljövården är cirka 

200 Mkr per år. Holmen kan i dag 

inte för utse några minskade kostnader. 

Inför ytterligare miljöåtgärder bör de 

miljöproblem som ska lösas noga 

defi nieras. Därefter bör nyttan av ytterligare 

insatser värderas omsorgsfullt. 

MILJÖKOSTNADER, 

KRONOR PER TON PRODUKT 2000 1999 

Hallsta 104 100 

Braviken 90 90 

Wargön 216 230 

Iggesunds Bruk 181 200 

Workington 37 40 

Ströms Bruk 39 42 

Iggesunds Sågverk (per m 3 ) 7 8 

Domsjö Sågverk (per m 3 ) 3 0,6 

Peninsular, Madrid, har inte ingått i Holmen hela 

2000 och är inte med i sammanställningarna ovan. 

9


10 

OMVÄRLDENS KRAV 

Miljöarbetet är en pågående process. Nya krav på industrin formuleras både på nationell och internationell nivå. Lagstiftningen 

inom EU påverkar Holmen i allt högre grad. Det är därför nödvändigt att noga följa utvecklingen inom EU och att tidigt bedöma 

konsekvenser av nya lagar. 


IPPC OCH MILJÖBALKEN 

Ett av grunddokumenten i EUs miljölagstiftning 

är direktivet Integrated Pollution Prevention and 

Control (IPPC). Den svenska miljöbalken från 1999 

uppfyller de formella kraven enligt IPPC. Detta innebär 

att redan givna tillstånd enligt miljöbalken 

inte behöver omprövas för att IPPC ska anses vara 

implementerat i Sverige. IPPC antogs av EU 1997 

och ska tillämpas inom EU senast 2007. 

Inom EU har ett dokument om vad som kan 

anses vara bästa tillgängliga teknik tagits fram inom 

ramen för IPPC, ”Reference Document on Best 

Available Techniques in the Pulp and Paper Industry”. 

Det är de tekniska möjligheterna att minska 

emissioner och energiförbrukning som redovisas. 

Miljöpåverkan och ekonomi berörs inte. Dokumentet 

är, enligt förordet, avsett att vara till vägledning 

vid prövning av enskilda anläggningar. En risk, som 

industrin ser, är att de siffervärden som anges så 

småningom omvandlas till bindande utsläppskrav 

oberoende av vad miljösituationen kräver. Det är 

vårt ansvar att påminna om att dokumentet är 

vägledande och inte bindande. 

Miljöbalken är en ny lag som det saknas längre 

erfarenhet av. Tillämpningen sker genom domstols- 

förfarande. Det innebär att parterna för sin talan 

utifrån befi ntlig bevisning och tillgängliga utredningar. 

Industrin har alltid varit tvungen att redovisa 

ett omfattande bevismaterial i sina ansökningar. 

Det nya systemet ställer också krav på bevisning 

från myndigheternas sida. Erfarenheter hittills är 

att miljödomstolarna fungerar bra och att tiden 

från förhandling till meddelad dom är kortare. 

En för industrin besvärande omständighet är 

att även en mindre ändring av en fabrik kan medföra 

en fullständig omprövning av hela tillståndet 

för verksamheten. Vid den översyn av balken som 

påbörjats, har industrin krävt att mindre ändringar 

måste kunna prövas separat och helst direkt av 

tillsynsmyndigheten. 

LAGSTIFTNING OM AVFALL 

Under senare år har en omfattande lagstiftning 

inom avfallsområdet utvecklats. Den slutliga utformningen 

av dessa lagar är inte klar men bedömningen 

är att de medför stora förändringar som kan 

komma att medföra betydande kostnader. 

Avfallsförbränningsdirektivet. EUs defi nition av 

avfall innebär att allt som inte klassas som primär 

slutprodukt är avfall. Bark och fl is som sedan länge 

använts som energiråvara vid bruken är därför 

enligt EUs defi nition avfall. Användning av dessa 

biobränslen skulle därför falla under de mycket 

stränga reglerna för avfallsförbränning. 

Efter långvarigt arbete från svensk och fi nsk 

skogsindustri har biobränslen undantagits från 

direktivets regler – men de är fortfarande defi nierade 

som avfall. Undantaget innebär att grenar, 

toppar, bark och annat obehandlat träavfall, inklusive 

rent rivningsavfall är undantagna från 

direktivets regler. Vad gäller förbränning av olika 

slam från avloppsrening är önskemålet att detta 

kan eldas tillsammans med övriga bränslen i fastbränslepannor. 

Förbränning av reningsslam tillsammans 

med övriga biobränslen är ett praktiskt 

och ekonomiskt sätt att minska mängden avfall 

till deponi. Mäng den slam är oftast en liten andel

av den totala bränsletillförseln vid eldning i fastbränslepannor. 

Deponeringsdirektivet. EUs direktiv om deponering 

av avfall träder i kraft den 1 juli 2001. Direktivet 

ställer nya krav på utformning och drift av deponier. 

Senast den 1 juli 2002 ska alla ägare av deponier 

lämna in en omställningsplan som beskriver 

hur man tänker uppfylla direktivets krav. Åtgärder 

och eventuell avslutning av deponin ska vara genomförda 

vid utgången av 2008. Kraven på avslutning 

av gamla deponier och anläggning av nya 

innebär en tydlig skärpning. 

Förbud att deponera brännbart avfall. Från 2002 

blir det i Sverige förbjudet att deponera brännbart 

avfall. År 2005 utvidgas förbudet till att omfatta 

allt organiskt material. 

Deponiförbudet för organiskt material kan komma 

att innebära att sådant material måste förbrännas 

och då kan de mycket hårda reglerna enligt direktivet 

för avfallsförbränning komma att gälla. 

Uppföljning. Erfarenheterna av EUs lagstiftningsarbete 

är att industrin måste följa detta mycket noga 

och på ett tidigt stadium ge synpunkter för att reglerna 

ska bli rimliga. 

KLIMATFRÅGAN 

En av de viktigaste miljöfrågorna gäller växthuseffekten 

och klimatets förändring. Att begränsa 

utsläppen av koldioxid, den viktigaste växthusgasen, 

är en viktig men samtidigt svår uppgift. 

Skogen och skogsindustrin har en viktig roll i 

arbetet för att minska klimatförändringar. Några 

viktiga områden för insatser är att 

■ biobränsle ersätter fossilt bränsle 

■ träbaserade produkter ersätter fossila material 

■ energianvändning sker effektivare 

■ skogsbruket utvecklas för att öka upptaget av 

koldioxid. 

Koldioxidbalansen för Sverige framgår av 

diagram 1 som visar att upptaget av koldioxid i 

mark och skog är cirka 50 miljoner ton per år. 

Utsläppen av koldioxid ligger på en något högre 

nivå. 

Dagens uthålliga skogsbruk, där cirka 70 procent 

av tillväxten avverkas, medför att den svenska 

skogen är en stor koldioxidsänka, d v s den tar 

upp koldioxid. Skötseln av skogarna är därför en 

viktig del av klimatpolitiken. 

Diagram 2 visar att svensk skogsindustri har 

de lägsta koldioxidutsläppen per ton producerat 

papper i Europa. Diagram 3 anger att kostnaderna 

är högst i Sverige för att minska koldioxidutsläppen. 

P g a en redan hög teknisk standard är det 

både svårt och dyrt att minska dessa ytterligare. 

MILJÖORIENTERAD PRODUKTUTVECKLING 

– INTEGRATED PRODUCT POLICY, IPP 

Sverige kommer inom EU att verka för att en miljöorienterad 

produktpolitik formuleras. 

Enligt regeringens skrivelse 99/2000:114 är 

målet ”att få fram varor och tjänster som leder till 

minsta möjliga negativa påverkan på människors 

hälsa eller på miljön i varje led under produkternas 

livscykel.” Arbetet med IPP har ännu inte lett 

till några konkreta förslag. 

Under 2001 kommer Sverige som ordförandeland 

i EU att sträva efter att driva igenom ett 

principbeslut om IPP. 

■ Enligt Holmens bedömning bör koncernens 

produkter klara sig bra i ett IPP-perspektiv med 

tanke på 

Råvaran Skogsråvaran är förnybar 

Produktionen Låga emissioner – låg miljöpåverkan 

Produkterna Ofarliga 

Nyttiga 

Många användningsområden 

Den använda 

produkten Kan återanvändas och ingå i nya produkter 

Kan brännas och ge energi 

Är nedbrytbar 

Arbetet med IPP inom EU har nyligen startats. Principen 

att optimera varje steg i produktens livscykel 

är viktig men innebär att en mycket komplex analys 

först måste ske, därefter ska miljöoptimering göras 

i praktiken. Indikationer på om det inom EU fi nns 

gehör för dessa tankar och om det går att fi nna 

gemensamma former för ett fortsatt arbete kan väntas 

under 2001. 

1. SVERIGES UTSLÄPP OCH 

UPPTAG AV KOLDIOXID 

Milj. ton utsläpp 

koldioxid 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

upptag 

0 

1990 1997 2010 mark 

Stapel för 2010 visar Sveriges 

åtagande (1990 års nivå plus 

fyra procent) efter Kyoto. 

Källa: Naturvårdsverket 

skog 

2. KOLDIOXIDUTSLÄPP 

I OLIKA LÄNDERS 

Ton koldioxid PAPPERSINDUSTRI 1997 

per ton 

papper 

1,6 

1,2 

0,8 

0,4 

0,0 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Sverige har de lägsta koldioxidutsläppen 

per ton papper i Europa. 

Källa: CEPI 

Sverige 

3. KOSTNADER FÖR 

UTSLÄPPSMINSKNINGAR 

Öre/kg 

koldioxid 

Kina 

Polen 

Finland 

USA 

Kanada 

Tyskland 

Källa: Edin, klimatpolitik efter Kyoto 

Sverige 

11


12 


SULFATBRUK (Iggesunds Bruk) TMP-BRUK (Hallsta, Braviken, Workington) 

Svavel 

kg/ton 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

NOx 

kg/ton 

20 

15 

10 

5 

0 

AOX 

kg/ton 

3,5 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0 

USA Kanada Finland Sverige 

Värde 2000: Iggesunds Bruk 0,86 

USA Finland Sverige 




INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE 

Iggesunds 

Bruk 1,2 

Iggesunds 

Bruk 2,5 

Iggesunds 

Bruk 0,18 

Sammanställningen på denna sida visar utsläppen 

från olika skogsindustrier i skilda länder. 

Holmens bruk är markerade medan övriga redovisas 

anonymt. Alla värden i diagrammen gäller 

1998. Holmens värden för 2000 redovisas separat. 

Jämförelsen ger en bild av var Holmens anläggningar 

ligger i ett internationellt perspektiv. Dock 

är jämförelsen tyvärr inte fullständig eftersom 

Svavel 

kg/ton 

NOx 

kg/ton 

3,0 

2,5 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

0 

Värde 2000: Braviken 0,20, Hallsta 0,17, Workington 0,79 

COD 

kg/ton 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

USA Finland Sverige 


USA Finland 

Sverige 

Kanada 

Finland Sverige 


■ Varje punkt representerar utsläppet från ett enskilt bruk. TMP = Termomekanisk massa. 

Källa: EKONO/Duoplan, ”Environmental Performance, Regulation and Technologies in the Pulp and Paper Industry”. 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

öppenheten om miljönyckeltal inte är lika stor i 

alla redovisade länder. För Sverige och Finland 

ingår så gott som alla bruk medan underlaget från 

USA och Kanada är ofullständigt. Trots detta 

framgår att vissa miljöfrågor prioriterats högre i 

Skandinavien än i USA och Kanada. Till exempel 

är utsläppen av AOX avsevärt lägre från svenska 

och fi nska bruk än från nordamerikanska. 

Workington 0,01 

Hallsta 0,21 

Braviken 0,02 


Hallsta 0,3 

Braviken 0,24 


Hallsta 5,34 

Braviken 2,0

RESURSANVÄNDNING – ENERGI 

Energi i form av värme och elkraft är en viktig resurs för Holmen. Värmeenergin framställs i egna 

anläggningar av främst biobränsle. Merparten av elkraften köps externt. Vissa kvantiteter elkraft 

produceras som intern mottryckskraft och av egen vattenkraft. 

VÄRMEENERGI 

Biobränsle kommer från den del av veden som inte 

används för massatillverkning. Vid Iggesunds Bruk, 

som är ett sulfatbruk, genereras värmeenergi med 

returlutar som innehåller stora mängder ved ämnen. 

Där används också vedrester och sågspån från det 

närbelägna Iggesunds Sågverk. Vid övriga bruk 

används bark, vedrester och reningsslam. 

Fossila bränslen. Olja används som komplement 

för att producera ånga vid de fl esta bruk. I Workington 

och Peninsular används naturgas. I Hallsta, 

Braviken och Workington utnyttjas också 

överskottsvärme från massatillverkningen, vilket 

minskar behovet av fossila bränslen. 

ELENERGI 

Mottryckskraft alstras då högtrycksånga passerar en 

turbin som driver en elgenerator. Efter passage 

genom turbinen har ångan fortfarande övertryck 

och hög temperatur och används för uppvärmning. 

Detta sätt att ta fram elenergi är mycket effektivt. 

Värmeenergi 

TJ 

Olja 

Naturgas 

Returlutar 

Bark, ved 

Totalt 


2 664 

4 760 

7 254 

4 780 

19 458 

Andel av Holmens totala 

värmeenergi 2000 

Bioenergi 

Olja 

14% 

Fossil energi 

4 494 

3 330 

7 178 

4 999 

20 001 

Returlutar 37% 

Naturgas 

24% 

Bark, ved 

25% 

Elenergi från naturgas. Energiförsörjning i Workington 

och Peninsular (fr o m våren 2001) sker 

genom leverans från s k gaskombianläggningar. 

I dessa produceras på ett mycket effektivt sätt 

elenergi och värmeenergi. 

Vattenkraft produceras i egna och partnerfi nansierade 

bolag med kraftverk i Umeälven, Fax älven, 

Gideälven, Ljusnan, Iggesundsån och Motala 

Ström. 

ANVÄNDNING AV ENERGI 

Elenergi används huvudsakligen till drift av motorer, 

t ex vid framställning av mekanisk massa. 

Värmeenergi används för torkning av papper och 

kartong och för uppvärmning. 

Elenergi 

GWh 

Inköpt elenergi 

Vattenkraft 

Mottryckskraft 

Totalt 

2 783 

1 308 

304 

4 395 

Inköpt energi 

63% 


2 464 

1 135 

338 

3 937 

Andel av Holmens totala 

elenergi 2000 

Mottryckskraft 

7% 

Vattenkraft 

30% 


13


14 

RESURSANVÄNDNING – VIRKE 

SVERIGE 

VIRKESMARKNADEN 

Privata skogsägare 

Det finns cirka 240 000 

privata skogsägare, av 

vilka många är medlemmar i 

skogsägarföreningar 

Det finns cirka 

350 sågverk 

Virkestransporter 


Bolag B:s skog 

Bolag A:s massa- 

och pappersbruk 

Sågverk 

Den svenska virkesmarknaden är komplicerad. Det finns ett litet antal skogsföretag och ett stort 

antal privata skogsägare. Virket levereras till massabruk, sågverk och träförädlingsindustrier. Olika 

industrier behöver olika typer av virke och av det skälet, men också för att minska transporter och 

miljöpåverkan, byts virke mellan marknadens parter i ett komplicerat flöde. 

HOLMENS VIRKESANSKAFFNING 

Bolag B:s massa- 

och pappersbruk 

Import av virke 

Holmens pappersbruk och sågverk är belägna i 

de mellersta och södra delarna av Sverige. De 

egna skogarna omfattar cirka en miljon hektar 

produktiv skogsmark, varav merparten fi nns i 

norra Sverige. 

Totalt anskaffar Holmen cirka elva miljoner 

kubikmeter virke per år. Av denna kvantitet 

kommer drygt två miljoner kubikmeter från egna 

skogar. Huvuddelen av virket anskaffas genom 

köp från privata skogsägare, skogsägarföreningar, 

allmänningar, sågverk och andra skogsföretag. 

I Holmens egna anläggningar förbrukas varje 

år cirka 4,5 miljoner kubikmeter virke. Drygt 

sex miljoner kubikmeter levereras till andra 

skogsföretags industrier samt till sågverk och 

andra träförädlande industrier. 

Bolag A:s skog 

MILJÖCERTIFIERING 

Alla de stora svenska skogsföretagen är certifi - 

erade enligt den internationella skogsstandarden 

FSC, Forest Stewardship Council. Även en del 

pri vata skogsägare är FSC-certifi erade, ofta genom 

s k gruppcertifi ering som utförs av Holmen Skog 

och fl era andra skogsföretag. Skogsägarföreningarna 

i Sverige har utvecklat egna certifi eringssystem, 

som de avser inordna i det nya europeiska 

certifi eringssystemet PEFC – Pan European 

Forestry Certifi cation. 

MILJÖCERTIFIERAD SKOG I SVERIGE 

Areal, Andel av 

milj. hektar all skog, % 

FSC, skogsföretag 9,6 43 

FSC, skogsägare 0,4 2 

Andra certifi eringssystem 1,3 6 

Totalt 11,3 51

MILJÖCERTIFIERING, HOLMEN SKOG 

Holmen Skog innehar följande miljöcertifi kat: 

FSC – skogsskötsel. Certifi katet betyder att Holmen 

Skog sköter sina egna skogar i enlighet med 

den svenska FSC-standardens krav. 

FSC – spårbarhet. Certifi katet innebär att Holmen 

Skog har rutiner för att spåra virket till sitt ursprung. 

FSC – gruppcertifi ering. Certifi katet medför att 

Holmen Skog kan FSC-certifi era också sina 

virkesleverantörer. 

ISO 14001. Certifi katet innebär att Holmen 

Skog bedriver sitt miljöarbete i enlighet med 

miljöledningssystemet ISO 14001. 

ESTLAND 


Sedan 1994 fi nns det helägda dotterbolaget 

Holmen Mets i Estland. Verksamheten omfattar 

inköp och transport av virke. Företaget utför inga 

avverkningar. Under 2000 importerade Holmen 

800 000 kubikmeter virke från Estland. Merparten 

utgjordes av björkved som levererades till Iggesunds 

Bruk. 

Cirka tre procent av de estniska skogarna är 

helt skyddade. Andelen delvis skyddade skogar är 

cirka tolv procent. En omfattande inventering 

pågår för att identifi era de biologiskt mest 

värdefulla skogsbiotoperna. 

FSC – FOREST STEWARDSHIP COUNCIL 

FSC är en oberoende internationell organisation som verkar 

för att världens skogar brukas på ett sätt som är 

acceptabelt ur tre olika perspektiv: 

■ miljömässigt 

■ socialt 

■ ekonomiskt. 

FSC bildades 1993 på grundval av bl a de tankar 

som föddes under FNs miljökonferens i Rio 1992. 

HOLMEN SKOGS RIKTLINJER FÖR VIRKESKÖP 

Grundkrav. Gällande lagar och föreskrifter i respektive 

ursprungsland ut gör grundnivån för ställda miljökrav. 

Holmen Skog avverkar inte i eller köper virke som kommer 

från följande typer av skogar: 

■ Nyckelbiotoper i Sverige enligt skogsvårdsmyndighetens 

tillämpning 

■ Skogar som är skyddade av naturvårdsskäl 

■ Urskogar 

■ Gammelskogar, d v s utpräglat olikåldriga och skiktade 

naturskogar med riklig förekomst av gamla, grova träd 

och rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier. 

Undantag från dessa restriktioner kan göras för virke som 


En arbetsgrupp har bildats för certifi ering av det 

estniska skogsbruket. Det är inte klart vilket eller 

vilka certifi eringssystem som kommer att tillämpas. 

STORBRITANNIEN 


Iggesund Forestry anskaffar cirka 300 000 kubikmeter 

granved och 50 000 kubikmeter sågverksfl is 

per år till kartongbruket i Workington. Merparten 

av virket kommer från statligt ägda skogar, främst i 

sydvästra Skottland och norra England. En mindre 

del köps av privata skogsägare. Holmen äger inga 

egna skogar i Storbritannien. Iggesund Forestry 

har en egen avverknings organisation. Den avverkar 

årligen cirka 200 000 kubikmeter virke. 


Alla statligt ägda skogar är certifi erade enligt 

FSC sedan 1999. Under 2000 certifi erades också 

merparten av de privatägda skogarna. Det innebär 

att så gott som all virkesråvara till kartongbruket 

i Workington kommer från skogar som är 

certifi erade enligt den brittiska FSC-standarden. 

De företag som certifi erar sin skog enligt FSC förbinder sig 

att bruka skogen i enlighet med FSCs principer 

och den nationella standarden i respektive land. 

Bakom den svenska FSC-standarden av 

år 1997 står bl a skogsföretag, miljöorganisationer, 

kunder, fackföreningar, samer samt svenska 

kyrkan. 

SGS–FM/COC–0533 FSC Trademark © 1996 Forest Stewardship Council A.C. 

kommer från biotopvårdande avverkning i enlighet med 

skogsvårdsmyndighetens rekommen dation. 

Ursprungskontroll. Det är Holmen Skogs strävan att ha 

en så god bild som möjligt av virkets ursprung. I de fall 

det fi nns farhågor om att erbjudet virke härrör från skogar 

av ovan beskrivna typ söker Holmen Skog klarhet genom 

kontakter med myndigheter eller genom att av säljaren/ 

avverkaren kräva uppgift om ursprung. Oriktigt lämnade 

uppgifter om ursprung ger Holmen Skog rätt att avbryta 

affären utan att ersätta säljaren. 

15


16 

RESURSANVÄNDNING – RETURPAPPER 

Returpapper används vid Braviken, Hallsta och Peninsular som råvara vid produktion av främst tidningspapper och telefon 

katalogpapper. Holmen Paper förbrukar cirka 570 000 ton returpapper per år, främst dagstidningar, veckotidningar, 

telefonkataloger och reklamtrycksaker. 


Merparten består av papper som samlats in 

från hushållen medan en mindre del utgörs av 

tryckerispill och osålda tidningar. De svenska 

bruken använder något mer än hälften inhemskt 

returpapper medan resten importeras. 

Huvuddelen av returpapperet anskaffas av det 

delägda bolaget PÅAB, Pappersåtervinning AB, 

som utöver anskaffning i Sverige även importerar 

returpapper från Norge, Danmark och Tyskland. 

Betydande kvantiteter anskaffas också i Storbritannien, 

där Holmen Paper byggt upp en egen organisation 

för insamling av returpapper. Holmen 

Recycling, som företaget heter, tar hand om spill 

från större kunders tryckerier och samlar in returpapper 

från hushållen i vissa kommuner i Londonområdet. 

Transporterna från England sker 

som returtransporter med Holmen Papers långtidschartrade 

fartyg. 

Peninsular, Holmen Papers spanska tidningspappersbruk, 

använder enbart returpapper som 

fi berråvara. Returpapperet anskaffas främst i 

Spanien. Något mindre än hälften av behovet 

erhålls från det delägda insamlingsbolaget Carpa. 

Holmen Papers förbrukning av returpapper 

uppgick till cirka 570 000 ton. Detta användes vid 

tillverkning av cirka 1 040 000 ton tidningspapper 

och telefonkatalogpapper. Returfi berinblandningen 

blev därmed 55 procent. Räknat på Holmen 

Papers totala pappers pro duktion, cirka 1 610 000 

ton, var inbland ningen 36 procent. 

RETURPAPPER GER NYTT PAPPER 

ELLER ENERGI 

Returpapper kan användas på två sätt. Dels som 

råvara till nytt papper, dels som biobränsle för 

energiframställning. Insamlade och returnerade 

tidningar är en homogen råvara som är lätt att 

använda. Livscykelanalyser visar att det oftast 

är ett miljömässigt bättre alternativ att återvinna 

tidningar som material än som energi. Däremot 

är hantering av använda förpackningar resurskrävande 

och dyrbar varför det i många 

fall är för delaktigare att använda dem för 

energiframställning. 

BRA FÖR VISSA PAPPERSTYPER 

– MEN INTE FÖR ALLA 

Returpapper är en bra råvara för tidningspapper, 

katalogpapper, hygienpapper, wellpapp samt vissa 

typer av förpackningskartong. Däremot är returpapper 

inte någon lämplig råvara för högkvalitativ 

kartong. Inte heller är det lämpligt för pappersprodukter 

med krav på styrka, vithet och fi n yta för 

god tryckbarhet. 

NYA FIBRER BEHÖVS 

En vedfi ber kan användas fl era gånger. Dock inte 

hur många gånger som helst eftersom den slits 

och försvagas varje gång den används. Därför är 

det viktigt för pappersindustrin att fi bersystemen i 

Europa hela tiden fylls på med nya fi brer från de 

nordiska skogarna. Att vissa bruk idag kan tillverka 

tidningspapper av enbart returpapper beror på att 

den råvara man använder till betydande del består 

av papper tillverkat av nyfi ber. 

HÖG INSAMLINGSNIVÅ 

I Sverige samlas varje år cirka 600 000 ton lästa och 

olästa tidningar in. Det innebär att hela 80 procent, 

eller fyra tidningar av fem, återvinns. Därmed är det 

insamlingsmål på 75 procent som gäller enligt förordningen 

om producentansvar uppfyllt med god 

marginal. Totalt insamlas i Sverige cirka 1,4 miljoner 

ton returpapper, vilket motsvarar 61 procent av 

den totala papperskonsumtionen i landet. I Spanien 

är insamlingen tre miljoner ton, motsvarande 46 

procent. För Västeuropa som helhet är motsvarande 

tal 41 miljoner ton och 52 procent. 

Den europeiska skogsindustrin offentliggjorde 

i november initiativet att ytterligare öka återvinningen 

av returpapper. Relaterat till den totala 

papperskonsumtionen ska återvinningen öka från 

49 procent 1999 till 56 procent senast år 2005.

MILJÖPÅVERKAN – SKOG 

Holmens skogsbruk är certifi erat enligt FSC och uppfyller kraven i den svenska FSC-standarden. 

Skogarna sköts med inriktning att minska skillnaderna mellan den ursprungliga skogen och den 

brukade skogen. 

Den övervägande delen av de svenska skogarna 

är präglade av skogsbruk under mycket lång tid. 

Samtidigt har de kvar många av sina ursprungliga 

naturkvaliteter. De utgör naturligt fungerande ekosystem. 

Detta skiljer dem från de renodlade plantageskogar 

som är vanliga i många andra länder. 

De ursprungliga skogarna i Sverige utgjordes 

av en mosaik av olikåldriga skogstyper som mejslats 

fram under årtusenden av återkommande 

skogsbränder. Där fanns bl a 

■ olikåldriga tallskogar med månghundraåriga 

tallar samt döende och döda träd 

■ skogar som dominerades av lövträd, uppvuxna 

direkt efter skogsbrand 

■ blandskogar, dominerade av gran och med 

inslag av gamla och grova lövträd 

■ granskogar som inte brunnit på lång tid och med 

stort inslag av gamla, döende och döda träd samt 

fallna träd i olika stadier av nedbrytning. 

SKOGSBRUKETS PÅVERKAN 

Människan har brukat de svenska skogarna i fl era 

hundra år. Olika typer av skogsbruk har avlöst varandra. 

Fram till andra hälften av 1800-talet var det i 

huvudsak ett rent exploaterande skogsbruk. Därefter 

har skogarna restaurerats och virkesförrådet i dem 

fördubblats. Detta långvariga nyttjande av skogarna 

har gradvis förändrat dem. Andelen månghundraåriga 

träd, stående och liggande döda träd liksom 

bränd skog och mark, lövdominerad skog och orörda 

gransump skogar har minskat. Samtidigt har stora 

arealer tidigare betesmarker omvandlats till skogsmark, 

framförallt i södra Sverige. De växter och djur 

som är anpassade till förhållandena i den ursprungliga 

skogen och till de öppna betes- och jordbruksmarkerna 

har trängts tillbaka. Vissa arters långsiktiga 

fortlevnad i den svenska naturen är hotad. 

HOLMENS ÅTGÄRDER 

För att skapa förutsättningar för alla arter 

att fortleva i skogslandskapet brukas Holmens 

skogar med anpassade metoder. Målet är att 

minska skillnaderna mellan den brukade skogen 

och den av människor orörda skogen. Viktiga 

urskogselement som t ex gamla och döda träd 

byggs på sikt in i den brukade skogen. Vissa delar 

av skogen undantas helt från skogsbruk. 

PRIORITERADE MILJÖMÅL I HOLMEN SKOG 

De prioriterade miljömålen är basen i Holmen 

Skogs miljöcertifi eringar enligt ISO 14001 och 

FSC. De är långsiktiga och gäller därför över en 

längre tidsperiod: 

■ Minst fem procent av den produktiva 

skogsmarksarealen inom var och en av Holmen 

Skogs regioner undantas från avverkning 

■ År 2002 ska vart och ett av Holmen Skogs 

distrikt ha utformat en eller fl era hänsynsplaner 

gällande för all Holmens skogsmark inom 

distriktets gränser 

■ Under närmaste femårsperiod ska varje region 

inom Holmen Skog vidta alla rimliga åtgärder 

för att hyggesbränna en areal som motsvarar 

minst fem procent av föryngringsarealen på torr 

och frisk mark 

■ På sikt ska minst fem procent av arealen frisk 

och fuktig skogsmark utgöras av skogsbestånd 

som domineras av lövträd under merparten av 

omloppstiden 

■ Minst 20 procent av den produktiva skogsmarksarealen 

inom varje distrikt ska långsiktigt utgöras 

av bestånd som är äldre än den lägsta slutavverkningsålder 

som anges i skogsvårdslagen från 1994. 

På sidan 27 fi nns en uppföljning av miljömålen. 


URSKOG 

BRUKAD SKOG 

BARRPLANTAGESKOG 

VIKTIGA SKILLNADER MELLAN OLIKA SKOGSTYPER, se även bilderna ovan 

Urskog Brukad skog Barrplantageskog 

Gamla träd Vanliga Ovanliga Saknas 

Döda träd Vanliga Ovanliga Saknas 

Skogsbränder Vanliga Ovanliga Saknas 

Lövrika bestånd Vanliga Ovanliga Saknas 

Fuktiga barrskogar Ostörda Skyddas/brukas varsamt Omvandlade 

Brukade skogar av den typ som fi nns i Sverige utgör en mellanform mellan de helt orörda urskogarna och 

de totalt omvandlade plantageskogarna. I de brukade skogarna fi nns det kvar urskogselement, även om 

de idag har minskat i antal och i vissa fall är ovanliga. Avsikten är nu att öka andelen urskogselement i 

de brukade skogarna. 

17


18 

MILJÖPÅVERKAN – VATTEN 

Hur vattenområden och vattendrag påverkas av en fabriks utsläpp beror på många olika faktorer. Öppenhet, djup och 

vattenomsättning, belastning med andra utsläpp samt ekosystemets sammansättning och känslighet är exempel på 

omständigheter som har betydelse. 

Massa- och 

pappersbruk 

En del ämnen sjunker 

till botten och binds 

till bottenskiktet. 


Utsläpp: 

Sockerarter från cellulosan 

Lignin, extraktivämnen, näringsämnen 

och spårämnen från veden 

Olika typer av processkemikalier 

Vissa ämnen 

påverkar växter 

och fiskar. 

Vissa ämnen bryts 

ned, varvid de 

förbrukar syre. 

Miljö förhållandena i den recipient – vattenområde 

eller vattendrag – som tar emot utsläppen från 

anläggningarna beror på många olika faktorer: 

■ Öppenhet, djup och vattenomsättning 

■ Belastning med andra utsläpp 

■ Ekosystemets sammansättning 

■ Ekosystemets känslighet 

Ämnena i utsläppen späds ut och sprids. En del 

organiska ämnen bryts ned och förbrukar då syre. 

Andra sjunker till botten och binds i bottensedimenten. 

En del ämnen är svårnedbrytbara och sprids 

över stora vattenområden i låga koncentrationer. 

Vattenkvaliteten utanför Holmens anläggningar har 

successivt förbättrats under de senaste 30 åren. 

Idag är miljöförhållandena goda vid de fl esta bruk. 

För att kartlägga om det fi nns kvardröjande 

effekter på vattenkvaliteten och ekosystemen har 

omfattande undersökningar gjorts under senare 

år. Arbetet har skett inom ramen för de kontrollprogram 

och utredningar som ingår i brukens 

När utsläppen når öppet 

vatten späds de ut och 

effekterna minskar. 

En del ämnen som är 

svårnedbrytbara sprids 

i små koncentrationer 

över stora områden. 

miljötillstånd. Studierna omfattar bland annat 

fi sk, alger, bottenvegetation och bottendjur. 

Dessa rapporter utgör underlag för den mera 

detaljerade redovisningen som återfi nns på koncernens 

hemsida, www.holmen.com, avsnitt Miljö. 

Resultat i korthet. Tillståndet är gott i vattenmiljöerna 

utanför Holmens anläggningar. Utanför 

Iggesunds Bruk fi nns dock fortfarande vissa biologiska 

effekter, men det är inte klarlagt om det är just 

utsläppen från bruket som är orsaken.

MILJÖPÅVERKAN – LUFT 

Holmens verksamhet orsakar olika typer av utsläpp till atmosfären. De har endast marginell effekt 

i brukens närområden, men bidrar tillsammans med samhällets övriga utsläpp till den globala 

påverkan på atmosfären. 

UTSLÄPP TILL ATMOSFÄREN 

Skogsbruket. Fossil koldioxid, svaveloxider och 

kväveoxider fi nns i avgaserna från skogsmaskiner 

och lastbilar. 

Tillverkningen. Biogen koldioxid frigörs då man 

eldar biobränslen i brukens energianläggningar 

medan fossil koldioxid frigörs då man eldar olja, 

kol och naturgas. 

Svaveloxid och kväveoxid fi nns i avgaserna 

från samma energianläggningar. 

Utsläpp från sulfatfabriker luktar illa på grund 

av extremt luktstarka svavelföreningar. Dessa ger 

en påtaglig lukt även i mycket låga koncentrationer. 

Transporterna. Fossil koldioxid, svaveldioxid och 

kväveoxider fi nns i avgaserna från fartyg och 

lastbilar som transporterar råvaror och produkter. 

MILJÖEFFEKTER 

Biogen koldioxid. Koldioxid är en kolförening i 

gasform. Kol är livets byggsten och ingår i allt 

levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt 

material multnar eller när man eldar ved. Den 

biogena koldioxiden ingår sedan miljoner år i 

kolets kretslopp i atmosfären och har ingen negativ 


Fossil koldioxid frigörs när man eldar fossila bränslen 

som olja, kol och naturgas. Detta tillför atmosfären 

nya mängder koldioxid, då dessa kommer 

från kol och olja som tidigare legat lagrade i jordskorpan. 

Fossil koldioxid är den viktigaste växthusgasen. 

Svaveldioxid bildas då svavelhaltiga, fossila bränslen 

eldas. I atmosfären ombildas svaveldioxiden 

till svavelsyra som når mark och vatten i form av 

sur nederbörd. Försurningen av mark och vatten 

har minskat men är fortfarande ett problem. 

Kväveoxider bildas då fossila och biogena bränslen 

förbränns. Dessa kan bidra till att ozon bildas 

i atmosfären. Kväveoxiderna kan också omvandlas 

till salpetersyra och via nederbörden 

verka både försurande och gödande på mark 

och vatten. 

Lukt. Den karaktäristiska lukt som omger alla sulfatfabriker 

är ofarlig men upplevs av de fl esta 

människor som obehaglig. 

HOLMENS ÅTGÄRDER 

Minskade utsläpp av kväveoxider åstadkoms 

genom att 

■ styra förbränningen så att så lite kväveoxider 

som möjligt bildas 

■ effektivisera användningen av energi och tillsätta 

kemikalier vid förbränning, vilket minskar 

mängden kväveoxider 

■ effektivisera transporterna. 

Minskade utsläpp av svaveloxid blir följden av att 

■ processteknik som ger låga utsläpp installeras 

■ rökgasrening effektiviseras 

■ bränslen med låg svavelhalt används i pannor 

och fartyg 

■ transporterna effektiviseras. 

Minskade utsläpp av fossil koldioxid erhålls 

genom att 

■ använda mer biobränslen och 

mindre fossila bränslen 

■ effektivisera 

energianvändningen. 

Minskad lukt blir resultatet av att 

■ sluta systemen så långt det är 

möjligt 

■ effektivisera luktdestruktionen. 

UPPSKATTADE CO2-EMISSIONER FRÅN FOSSILA 

BRÄNSLEN, MASSA- OCH PAPPERSBRUK, 1997 


CO2 kg/ton produkt 1 167 769 545 299 

Produktion milj. ton/år 94,4 29,1 7,7 13,2 

Källa: Ekono/Duoplan 

VÄGT MEDELVÄRDE 

FÖR HOLMEN 2000 1999 1997 

CO2 kg/ton produkt 222 265 250 

19


20 

MILJÖPÅVERKAN – AVFALL 

Då man tillverkar massa och papper uppstår restprodukter och avfall. Restprodukterna kan nyttiggöras på olika sätt medan 

avfallet deponeras eller tas om hand av särskilda återvinnings företag. 

Vad händer med avfallet? 

Vid tillverkning av Holmens produkter 

uppstår restprodukter och avfall. 

1 1 000 000 kg kg papper 

papper 

Då man tillverkar ett ton 

papper bildas samtidigt… 


En viktig del i ekonomin vid Holmens anlägg ningar 

är att utnyttja råvaror och energi effektivt. Dock 

uppstår oundvikligen restprodukter och avfall. 

Vissa restprodukter, t ex bark och vedrester, 

används som biobränsle. Sedan de eldats återstår 

aska som det inte fi nns någon användning för och 

som därför deponeras. 

I brukens reningsanläggningar bildas också 

slam som avvattnas och bränns, vilket ger upphov 

till aska. Vissa typer av slam kan inte eldas utan 

måste deponeras. 

Trots ambitionerna att minimera mängderna 

handlar det om stora sådana varje år. Av total 

mängd råvaror som förbrukas vid Holmens anläggningar 

blir cirka tre (två torrt) procent avfall. 

Holmen har därför under en följd av år arbetat 

för att minska mängden avfall till deponi. Vid 

alla bruk tillämpas källsortering. Försök görs med 

att använda biobränsleaska som fyllmaterial i vägar. 

Studierna är ännu inte av slutade. 

De deponier som utnyttjas vid Holmens 

anläggningar bedöms ha liten eller marginell miljöpåverkan. 

Mängden lakvatten är liten. 

... 57 (32 torrt) kg avfall 

... 0,5 kg 

farligt avfall 

RESTPRODUKTER 

Bark och vedrester utnyttjas som biobränsle eller 

som råvara för jordtillverkning. 

Sågspån utnyttjas som biobränsle. 

Avsvärtningsslam bildas då returpapper avsvärtas. 

Utnyttjas som biobränsle. 

Reningsslam bildas vid avloppsrening. Används 

som biobränsle eller komposteras till jord. 

Metallskrot skickas till externa företag för 

återvinning. 

AVFALL 

Aska uppstår då man eldar biobränslen och måste 

i de fl esta fall deponeras. Försök med alternativa 

användningsområden pågår. 

Reningsslam bildas vid avloppsrening. Måste 

i vissa fall deponeras, beroende på lokala 

förutsättningar. 

Grovavfall. Byggnadsavfall, rivningsmassor och liknande. 

Visst grovavfall kan efter källsortering 

användas som biobränsle. 

Farligt avfall. Slip- och tvättvätskor, spilloljor, kemikalierester, 

lysrör och elektronikskrot. Allt farligt 

avfall tas om hand av auktoriserade återvinningsföretag. 

Avfallet läggs 

på deponi 

Farligt avfall tas om 

hand av auktoriserade 

återvinningsföretag

MILJÖPÅVERKAN – TRANSPORTER 

Holmen tar genom att ställa krav på transportleverantörer och genom god logistik vara på de 

möjligheter som fi nns att minska miljöpåverkan av transporter. 

Transporter av produkter mellan olika regioner är 

en av grundförutsättningarna för dagens samhälle. 

Fabrikernas miljöpåverkan har successivt minskat. 

Under senare år har transporternas miljöeffekter 

allt mer kommit i fokus för miljödebatten. Av 

Holmens totala miljöpåverkan står transporter av 

råvaror och produkter för en betydande del. Det 

gäller i synnerhet utsläppen av kväveoxider som 

till stor del härrör från transporterna. Sedan 

1995 har Holmen arbetat med att kartlägga dessa 

utsläpp och identifi era möjligheter att minska 

dem. 

1995. Pilotstudie. En första studie av transporternas 

miljöpåverkan genomfördes. 

1996-1997. Omfattande transportstudie. En livscykelinventering 

genomfördes för ett antal av koncernens 

huvudprodukter avsedda för typiska kunder 

på kontinenten. Alla transporter studerades 

från den plats där virket avverkades i skogen till 

dess papperet levererats till kundens lager. 

1998. Lågsvavlig olja vid fartygstransporter. Holmen 

Papers långtidschartrade fartyg har alltid använt 

lågsvavlig olja. Vid slutet av året hade alla övriga 

egna och långtidschartrade fartyg som transporterar 

Holmens produkter till kontinenten och Storbritannien 

gått över till lågsvavlig olja. 

1999. Transportörernas miljöarbete studerades. 

Holmen började kartlägga miljöarbetet hos de 

transportföretag som utför arbete åt koncernen. 

Studien omfattade transporter med fartyg, tåg och 

lastbil. Syftet med kartläggningen är att i ökad 

utsträckning kunna ställa relevanta miljökrav i samband 

med att transporttjänster upphandlas. 

2000. Uppföljning. Erfarenheten av transportörernas 

miljöarbete utvärderades och beslut om miljökrav på 

dessa formulerades. 

SÅ KAN TRANSPORTERNAS 

MILJÖPÅVERKAN MINSKAS 

Holmen arbetar för att minska transporternas 

miljöpåverkan på i huvudsak följande sätt: 

Ökade krav på transportörer. Den under 1999 

genomförda studien av transportörernas miljöarbete 

utgör grunden för den kravspecifi kation som 

ska gälla vid all upphandling av transporttjänster. 

Miljökraven sätts inledningsvis på sådan nivå att 

huvuddelen av transportörerna kan uppfylla dem. 

■ Holmen anser det viktigare att bidra till en 

positiv utveckling bland många transportörer än 

att ställa krav som bara kan uppfyllas av få. Ett 

baskrav är att alla transportörer ska ha en miljöpolicy 

samt förbinda sig att införa miljöledningssystem. 

De transportörer som inför miljöledningssystem 

tar samtidigt på sig uppgiften att åstadkomma 

”ständiga förbättringar”. 

Bättre logistik. Holmen samarbetar med SCA och 

Metsä-Serla om sjötransporter av produkter från 

Iggesunds Bruk till kontinenten och Storbritannien. 

Genom ett ökat samspel mellan olika företag, 

inte bara skogsföretag, ska möjligheterna 

att skapa effektiva och bränsleeffektiva transportlösningar 

tillvaratas. 

Holmen Papers fyra långtidschartrade fartyg, 

som svarar för cirka 50 procent av uttransporterna 

från Hallsta och Braviken, har en mycket hög 

fyllnadsgrad. Över 90 procent av lastvikten utnyttjas. 

Holmen Paper utnyttjar dessutom fartygen för 

returtransport av returpapper från England och 

bilar från Tyskland. 

Ny teknik. Successivt byts äldre lastbilar mot nya 

med bättre miljöprestanda. Omfattande för sök 

visar också att det går att minska bränsleförbrukningen 

med upp till 20 procent genom att utbilda 

förarna i ett mer energibesparande körsätt. Genom 

att förse fartyg med katalysatorer kan utsläppen 

av kväveoxider minska. 

■ Holmen anser att nuvarande transportsystem 

ska användas så effektivt som möjligt för att miljöpåverkan 

därigenom ska kunna minskas. Holmen 

ser de ökade miljökraven på leveran törer av transporttjänster 

som ett sätt att driva utvecklingen mot 

mer miljöanpassad logistik och teknik. 

21


22 

HOLMEN PAPER 



Hallsta. Miljödomstolen beslutade i juni enligt 

Holmen Papers ansökan att den årliga pappersproduktionen 

får öka från 665 000 till 880 000 

ton med tillhörande ökning av massaproduktionen. 

Domen motsvarade brukets förväntningar, men 

länsstyrelsen och Naturvårdsverket överklagade på 

några punkter. Bolagets svar på överklagandet 

inlämnades i december. Beslut från Miljööverdomstolen 

väntas 2001. Överklagandet påverkar 

inte genomförandet av den beslutade investeringen 

att ersätta en äldre pappersmaskin med en ny för 

högre produktion och högre kvalitet. 

Arbetet med att införa ISO 14001 fortsatte 

med hög intensitet under året. Certifi ering 

beräknas ske i början av 2001. 

Utsläppen till vatten har minskat betydligt jämfört 

med föregående år tack vare att bioreningen 

fungerat mycket bättre. Detta beror främst på att 

kemikaliedoseringen i anläggningen har optimerats 

och att kyltorn för ingående avloppsvatten 

installerats. Även mängden avloppsvatten har 

minskat, både genom vattenbesparande åtgärder 

och något ökad återanvändning. Ett investeringsprojekt 

för att kunna öka återanvändningen 

av renat avloppsvatten påbörjades i slutet av året 

och beräknas vara klart sommaren 2001. 

Utsläppen till luft minskade ytterligare genom 

minskad oljeförbrukning och förbättrad rökgasrening 

i slampannan (svaveldioxid) och barkpannan 

(kväveoxider). En mindre ombyggnad av 

barkpannan har gett en effektivare förbränning. 

Fem takfl äktar bullerdämpades under året 

Holmen Paper tillverkar och 

säljer tidningspapper, MF Special, 

SC-papper samt bestruket 

tryckpapper (MWC). 

Anläggningar i Norr köping, Hallstavik 

och Vargön i Sverige samt 

Madrid (fr o m juli 2000) i Spanien. 

Holmen Kraft ingår i Holmen 

Paper och svarar för 

elförsörjningen till Holmens 

svenska enheter. 

DE STÖRSTA MARKNADERNA 

Tyskland 

Storbritannien 

Sverige 

Spanien/Portugal 

PRODUKTION OCH MARKNAD 

Tillverkning 

Försäljningskontor 

Australien 

Japan 

Madrid 

Vargön 

som ett led i det pågående femårsprogrammet 

(1998-2002) för minskning av buller. 

Braviken. Utsläppen till vatten låg på ungefär samma 

nivå som föregående år. Vid avloppsvattenreningen 

påbörjades en modernisering av styr- och 

övervakningssystemet, som bl a ska ge en mer optimal 

dosering av närsalter. 

En ny slampress för reningsslam installerades 

under sommaren för att underlätta slammets upparbetning 

till jord. 

Utsläppen till luft minskade, främst p g a lägre 

oljeförbrukning. 

I ångcentralen togs ett nytt styrsystem i drift. 

Detta medförde att fastbränslepannan går stabilare 

och bättre. Denna utrustades under sommaren 

med en silo för fl ygaska, som bl a medförde att den 

nödvändiga befuktningen före deponering kunde 

minskas. 

Avfallsmängden till egen deponi minskade kraftigt. 

Detta berodde främst på lägre produktion av 

returpappersmassa (DIP) och på ökad eldning av 

DIP-avfall samt att allt avfall numera vägs, vilket ger 

säkrare värden jämfört med de tidigare beräknade 

värdena. Även mängden farligt avfall, främst olja, 

minskade som en följd av ett systematiskt åtgärdsprogram. 

Wargön. Utsläppen till vatten ökade jämfört med 

1999 men är ändå under nivåerna för tidigare år. 

Orsaken var främst att den kemiska fällningen inte 

fungerade lika effektivt som tidigare, vilket sannolikt 

berodde på ändrad karaktär hos avloppsvattnet. 

Problemet bearbetades på olika sätt, bl a 

testades alternativa fällningskemikalier. 

Hallstavik 

Norrköping 

PRODUKTION, 1 000 ton 2000 1999 

Tidningspapper 700 652 

MF Special 583 513 

SC-papper 131 127 

MWC-papper 121 114 

EKONOMIFAKTA, Mkr 

Miljöinvesteringar 

och -kostnader* 

Investeringar 44 29 

varav integrerade 8 20 

Drift, kapital, övrigt 155 152 

Nettoomsättning 7 618 6 944 

Rörelseresultat 1 389 1 418 

Fakta om bruken, se sid. 30-31. 

*Exkl. Peninsular, Madrid.

Utsläppen av fosfor och kväve ökade under början 

av året som en följd av höjd närsaltdosering med 

syfte att öka reningseffekten i den biologiska reningen. 

Då detta inte gav avsedd effekt, minskades närsaltdoseringen 

efter sommaren. 

Utsläppen till luft av svaveldioxid ökade p g a 

olika störningar i sulfi tfabriken och ökad eldning 

av slam. Stoftutsläppet minskade däremot kraftigt 

genom det elektrofi lter som fastbränslepannan 

ut rustades med i maj. 

Förbättrad källsortering medförde att avfallsfraktionen 

”hushållssopor” minskade med över 

80 procent. 

Peninsular. Bruket, som förvärvades den 1 juli 

2000, togs i drift i maj 1998. Det ligger i utkanten 

av Madrid, Spanien, och tillverkar tidningspapper 

baserat på 100 procent returfi bermassa (DIP) på 

en pappersmaskin. 

Bruket försörjs med vatten från kommunens 

dricksvattennät. Avloppsvattnet genomgår en enklare 

rening, innan det leds till kommunens avloppsvattennät 

för slutrening. 

Produktionen ökade med cirka 15 procent. 

Vattenförbrukningen har reducerats något. Utsläppen 

ökade som följd av högre produktion. Tidvis 

låg halterna av syreförbrukande ämnen (COD, 

BOD) över gällande, generella krav. En investering 

i en biologisk reningsanläggning för att minska 

utsläppen till kommunens nät utreddes. Bruket har 

lovat de lokala miljömyndigheterna att bygga en 

reningsanläggning under 2001. 

Bruket försörjs med ånga från naturgaseldade 

pannor, vilket ger förhållandevis låga utsläpp till 

atmosfären. En mindre del av elenergibehovet produceras 

i en gasturbin, medan resten köps. 

Under året påbörjades uppförandet av en hälftenägd 

s k gaskombianläggning inom industriområdet. 

I denna produceras från våren 2001 brukets 

hela energibehov, både el och ånga, mycket energieffektivt. 

Tillverkning av DIP ger upphov till mycket av fall 

i form av slam (huvudsakligen fi ber och fyllmedelsrester) 

och rejekt (”skräp”). För att minska mängden 

avfall till deponering har man arbetat mycket 

aktivt med att fi nna användare för slammet, som 

svarar för cirka 90 procent av den totala avfalls- 

mängden. Detta medförde att cirka 50 procent 

av DIP-slammet återanvändes inom byggmaterialindustrin 

vid tillverkning av keramiska byggnadsstenar. 

Arbete med att införa miljöledningssystemet 

ISO 14001 påbörjades. Certifi ering planeras ske i 

början av 2002. 

ÖVERSKRIDANDE OCH KLAGOMÅL 

Braviken. Biobränsleaska användes 1997 som utfyllnad 

och markberedning inom industri området 

utan att detta först anmäldes till länsstyrelsen. 

Brukets förre platschef dömdes av tingsrätten till 

30 dagsböter, vilket är lägsta möjliga påföljd. 

PLANERADE MILJÖÅTGÄRDER 

Hallsta. Ljuddämpare installeras på fem takfl äktar 

för att minska bullernivån i brukets närhet. 

Wargön. Ljuddämpare installeras på sex takfl äktar 

för att minska bullernivån i brukets närhet. 

Peninsular. Installation av en anläggning för biologisk 

rening av avloppsvattnet. 

UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅL 2000 

Hallsta. Alla anställda ska utbildas i miljöfrågor. 

Alla anställda miljöutbildades 0,5-1 dag. 

ISO 14001-certifi ering ska erhållas. 

Målet ej nått, certifi ering väntas i början av 

2001. 

Utsläppen av svaveldioxid ska minskas med 

tio procent, motsvarande 20 ton. 

Målet nåddes med god marginal, minskningen 

blev cirka 50 procent. 

Braviken. Den biobränslebaserade produktionen 

av ånga i barkpannan ska ökas med 20 procent. 

Målet nåddes inte. Utfallet blev sex procent. 

Det klorhaltiga köldmedlet HCFC ska ersättas 

av det klorfria HFC. 

Målet nåddes. 

Wargön. Mängden reningsslam till deponi ska 

minska med 25 procent. 

Målet nåddes, minskningen blev 31 procent. 

Stoftutsläppet från fastbränslepannan ska 

under andra halvåret minskas till under 80 

mg/Nm3, d v s med 60 procent. 

Målet överträffades med god marginal. 

Miljömål 2001 

Följande är ett urval av de miljömål 

som gäller vid Holmen Papers bruk 

under 2001: 

Hallsta. ISO 14001-certifi ering 

ska erhållas under första kvartalet. 

Utsläppen av NOx från barkpannan 

ska minskas med 20 procent, motsvarande 

cirka tio ton. 

Braviken. Avloppsfl ödet ska 

senast under fjärde kvartalet ha 

minskat med 0,5 m 3 per ton papper. 

Minst 60 procent av personalen 

ska erhålla uppföljande miljöutbildning. 

Wargön. Kväveutsläppet till vatten 

ska minska med 20 procent. 

Svaveldioxidutsläppet ska minska 

20 procent. 

Peninsular. Avloppsvattnet ska 

renas biologiskt fr o m december. 

Mängden avfall till deponi ska 

minska med 20 procent. 

23


24 

IGGESUND PAPERBOARD 



Iggesunds Bruk. Den nya anläggningen för indunstning 

av svartlut infriade uppsatta mål avseende 

minskat energibehov samt minskad emission av 

svavel. Det minskade energibehovet uppskattas till 

cirka 2,2 GJ/ton massa. Svavelutsläppen från 

sodapannan minskade med 50 procent. 

Inför kommande förhandling med Miljödomstolen 

har försök genomförts för att undersöka 

om den befi ntliga luftade dammens effektivitet 

kan ökas. Dessutom har det avloppsvatten som 

förs till och lämnar den luftade dammen karaktäriserats 

med omfattande biologiska tester på regnbåge. 

Ytterligare försök kommer att genomföras. 

Försöken ska utvärderas och dokumentation lämnas 

till Miljödomstolen. Detta kommer att utgöra 

grund för beslut om eventuella ytterligare åtgärder. 

Drifterfarenheter från den nya avfallsdeponin 

visar att ledningar för lakvatten tenderar att sätta 

igen. Utredning pågår för att söka en lösning på 

problemet. 

Efter samråd med myndigheter kommer nu renserigrus 

– en restprodukt från vedhanteringen – till 

nytta externt genom att det används som material 

för att ställa i ordning en fritidsanläggning. 

En förrevision avseende miljöledningssystemet 

enligt ISO 14001 genomfördes i oktober. Certifi eringsrevision 

är planerad till januari 2001. 

Workington. De under 1999 och 2000 införda, 

förbättrade systemen för fi beråtervinning och energiåtervinning 

har inneburit tydliga förbättringar. 

Iggesund Paperboard producerar 

och säljer kartong med 

fokusering på de kunder som 

ställer högsta krav på kvalitet och 

service. 

Anläggningar i Iggesund och 

Strömsbruk i Sverige samt i 

Workington, Storbritannien. 


Tyskland 


Frankrike 

Holland 


Tillverkning 

Försäljning, 

distribution 

Hongkong 

Str Strömsbruk msbruk 

Singapore 

Iggesund 

USA 

Workington 

orkington 

Specifi k vattenförbrukning och fi berförluster har 

minskat med 30 procent. 

Samarbetet med Environmental Agency för att 

studera recipienten utanför bruket fortsatte. Arbetet 

omfattade studier av potentiella toxiska effekter, 

karaktärisering av avloppen, strandzonens 

ekologi, hydrogeologiska förhållanden för fabriksområdet 

och fl yktiga organiska ämnen från massaprocessen. 

Den viktigaste delen av arbetet gäller 

påverkan på recipienten. Hittills erhållna resultat 

visar inte på några tydliga miljöeffekter. Undersökningarna 

ska fortsätta under 2001 och även 

omfatta situationer med full drift vid det nyligen 

moderniserade bruket. 

EU-direktivet ”Integrated Pollution Prevention 

and Control” (IPPC) infördes i brittisk lagstiftning 

i augusti 2000. Massa- och pappersindustrin är 

först att regleras enligt IPPC. Detta innebär att 

arbete redan pågår för att anpassa gällande tillstånd 

till kraven enligt IPPC. Ett nytt tillstånd 

enligt IPPC kommer att utfärdas under juli 2001. 

Det nya systemet ger Environmental Agency en 

tyngre roll än tidigare. Nya aspekter, som t ex 

val av råmaterial, buller och vibrationer, energieffektivitet 

och miljöledning, kommer att behandlas 

i den nya prövningen. 

Arbetet med att införa miljöledningssystemet 

ISO 14001 fortsatte. Certifi ering planeras ske 

under första kvartalet 2001. 

PRODUKTION, 1 000 ton 2000 1999 

Kartong, SBB 281 253 

Kartong, FBB 164 144 

Plastbelagd kartong 34 34 



och -kostnader 

Investeringar 52 109 

varav integrerade 36 99 

Drift, kapital, övrigt 70 59 


Rörelseresultat 569 318 

Fakta om bruken, se sid. 32-33.

Ströms Bruk. Befi ntligt kylmedium, som fått användas 

fram till 2002, byttes ut mot ett nytt. P g a 

lägre verkningsgrad för det nya kylmediet installerades 

en ny värmeväxlare. 

Bruket certifi erades för ISO 14001 i december. 

För att möta framtida krav från slutanvändare 

inom livs- och läkemedelsindustrierna har ett hygiensystem 

införts. Detta är uppbyggt utifrån en 

riskanalys (HACCP – Hazard Analysis of Critical 

Control Points). 

Under hösten utfördes en kartläggning av utsläppen 

av kolväten och ozon från plastbeläggningen. 

Resultaten ska användas för att bedöma 

behovet av åtgärder, främst för ozon. 

ÖVERSKRIDANDEN OCH KLAGOMÅL 

Iggesunds Bruk. Bullret från bruket överskred 

nattetid det tillåtna gränsvärdet 45 dBA. Länsstyrelsen 

överlämnade ärendet till åklagare för 

vidare undersökning. Förundersökningen lades 

emellertid ned. 

Workington. Året präglades av en omfattande verksamhet 

för att modernisera bruket. Ett litet antal 

klagomål på buller och vibrationer förekom. 

Under december genomfördes en bullerundersökning 

som ska presenteras för den lokala myndigheten. 

Koncentrationen av partikler, suspenderade 

ämnen, i avloppsvatten till recipienten överskred 

vid fl era tillfällen den tillåtna nivån. Den totala 

mängden per dygn överskreds dock inte vid något 

tillfälle. 

Ströms Bruk. En nedlagd sedimenteringsdamm 

med gammalt slam fi ck uppmärksamhet i lokala 

media. Efter miljömyndigheters analyser och 

kontroll har nuvarande ägaren av dammen fått 

tillåtelse att fylla igen denna med sand. 


Iggesunds Bruk. Under 2001 kommer förhandlingar 

med Miljödomstolen att genomföras. Utfallet 

av dessa påverkar i hög grad det framtida 

miljöprogrammet. 

Workington. Samarbetet med Environmental Agency 

fortsätter för att undersöka miljöför hållandena 

i recipienten. Ansökan enligt IPPC ska inlämnas. 

Framtidens miljöprogram påverkas i hög grad av 

beslut från Environmental Agency. 

FÖRPACKNINGAR 

Iggesund Paperboards kartong används till en 

mängd olika förpackningar och för grafi ska ändamål 

som t ex omslaget till denna miljöredo visning. 

Förpackningar är en förutsättning för effektiv distribution 

av livsmedel och många andra varor. Kartong 

är ett lätt, starkt och styvt material. Genom att 

endast använda nyfi ber och modern processteknik 

är det möjligt att tillverka förpackningar som möter 

höga krav på renhet och styrka. 

Förpackningar och förpackningsmaterial är 

integrerade delar av tillverknings- och distributionskedjan 

för många varor. Förpack ningar skyddar 

produkter och sparar resurser. 

Genom produktutveckling och ny teknik har 

kartongens prestanda förbättrats över åren. Diagrammet 

härintill visar hur minimivikten för att 

möta givna krav har reducerats – i genomsnitt med 

0,7 procent per år. Produktiviteten har samtidigt 

ökat med 50 procent vid tillverkning av kartong. 

I de efterföljande leden har den nästan fördubblats. 

Denna utveckling har sänkt kostnader och minskat 

såväl resursförbrukning som miljöpåverkan. 

g/m 2 

260 

240 

220 

200 

180 

GENOMSNITTLIG 

VIKTREDUKTION 

0,7 procent/år 

1970 

1980 

1990 

2000 

25


26 

IGGESUND TIMBER 

Miljömål 2001 

Miljömålen avser hela Iggesund 

Timbers verksamhet och ligger 

fast även under verksamhetsåret 

2001. De innebär att 

■ miljöbelastningen orsakad av 

interna och externa transporter 

ska minskas 

■ hanteringen av avfall och 

kemikalier ska förbättras 

■ det externa bullret ska 

minskas. 

Domsjö Sågverk avvecklas 

Holmens styrelse har beslutat 

att Domsjö Sågverk ska 

av vecklas. I framtiden kommer 

därför Iggesund Timbers hela 

produktion att vara förlagd till 

Iggesund. Detta innebär stora 

positiva förändringar vad gäller 

resursanvändning och miljöpåverkan. 



Miljöarbetet inriktades under året på certifi ering 

av Domsjö Sågverk vilket innebar att nya arbetsrutiner 

infördes vid sågverket samt att all personal 

miljöutbildades. Därmed har all personal – cirka 

250 personer – vid Iggesund Timber genomgått 

miljöutbildning. 

Iggesunds Sågverk lät uppföra en ny anläggning 

för virkestorkning. Detta innebar att all virkestorkning 

vid enheten i Håstaholmen avslutades vid 

halvårs skiftet och fl yttades till Iggesund. Transportarbetet 

vid Iggesunds Sågverk minskade. Samtidigt 

stängdes också pannhuset vilket nu innebär 

att i stort sett all energi för virkestorkning produceras 

med biobränsle från Iggesunds Bruks fastbränslepanna. 

Den nya torkanläggningen är placerad 

så att den fungerar som bullerskydd mellan 

sågverket och det närbelägna bostadsområdet. 

Förrådsverksamheten fl yttades från Håstaholmen 

till Iggesund där den integrerades med Iggesunds 

Bruks Centralförråd, vilket innebär bättre 

rutiner för kemikaliehanteringen. Avfallshanteringen 

vid Iggesunds Sågverk är integrerad med 

Iggesunds Bruks. 

MARKNADENS MILJÖKRAV 

Europa är Iggesund Timbers huvudmarknad för 

trävaror. En ökande del av leveranserna går till 

träbearbetande industrier som är ledande tillverkare 

av möbler, fönster, dörrar, trappor och andra 

snickeriprodukter. Många av dem utnyttjar miljö- 

Iggesund Timber tillverkar, 

distribuerar och säljer trävaror. 

Produktprogrammet koncentreras 

till insatsvaror av furu, avsedda 

för industrikunder med tillverkning 

av konsumentprodukter i s k synligt 

trä för boendemiljön. 

Anläggningar i Iggesund och 

Domsjö. 



Holland 

Frankrike 

Sverige 

Danmark 

Norge 


Tillverkning 

Försäljningskontor, 

distribution 

argument i sin marknadsföring av de färdiga produkterna. 

Därför är det en styrka i marknadsföringen 

av Iggesund Timbers trävaror att 

■ råvaran kommer från Holmen Skog som 

arbetar enligt ett ISO 14001-certifi erat miljöledningssystem 

■ en stor andel av timmerråvaran kommer från 

FSC-certifi erade skogar 

■ Iggesunds Sågverk arbetar efter miljöledningssystemet 

ISO 14001. 

Trä är ett kretsloppsanpassat och förnybart 

material som i såväl huskonstruktioner som i 

boendemiljö tilltalar en allt mer miljömedveten 

allmänhet i Europa. Trovärdiga miljöargument 

kommer därför att spela en allt viktigare roll i 

marknadsföringen. 

Som exempel kan nämnas att en av Skandi naviens 

största tillverkare av furumöbler ställer som 

villkor att leverantören av trävaror ska uppfylla kraven 

i deras ”Forest Tracing System”, ett system som 

kan spåra varifrån virket kommer. Detta utnyttjas 

sedan fl itigt i marknadsföringen av möbler. 


Markundersökningar ska utföras vid de nedlagda 

sågverksområdena i Stocka och Håstaholmen 

för att kartlägga behovet av saneringsåtgärder. 

Detta avser i första hand pentaklorfenol, arsenik 

och hydraulolja. Efter undersökningarna kan 

kostnaderna för sanering bedömas. 

Domsjö 

Iggesund 

PRODUKTION, 1 000 m 3 2000 1999 

Trävaror 374 354 



och -kostnader 

Investeringar 5,7 1,8 

varav integrerade 5,7 0,5 

Drift, kapital, övrigt 2,3 2,1 

Nettoomsättning 762 767 

Rörelseresultat –116 –66 

Fakta om sågverken, se sid. 33-34.

HOLMEN SKOG 


Kompletterande universitetsutbildningar i skogsekologi 

samt vattenvård genomfördes. Därmed har 

minst en tjänsteman vid alla distrikt gått igenom 

dessa utbildningar sedan starten 1996. Dessutom 

genomfördes en utbildning i hyggesbränning, där 

personal från samtliga distrikt deltog. 

Ett nytt certifi eringsföretag, SGS Forestry, an litades 

för revision av certifi eringarna enligt FSC 

och ISO 14001. Ambitionen är att samordna miljörevisionerna 

och därmed göra tillämpningen av 

de båda certifi eringssystemen effektivare. 


Tillsammans med Våtmarksfonden påbörjar Holmen 

Skog ett projekt för restaurering av våt marker. På sikt 

kommer Holmen Skog också att kunna ge råd i detta 

ämne till privata skogsägare. 

I stora delar av Sverige är skadorna av älgbet ning 

oacceptabelt stora. Omfattande inventeringar av skador 

på egna ungskogar genomförs under 2001 med 

syfte att skapa underlag för älgskötselplaner. 

KLAGOMÅL 

■ En privatperson inkom med synpunkter om att 

Holmen Skog i alltför hög grad tagit bort vindfällda 

träd efter en storm i november 1999. 

Utredning visade att utom i några enstaka fall 

hade instruktionerna följts korrekt. För att förhindra 

misstag gick förnyad information ut till all 

berörd personal om vilka regler som gäller. 

■ Företrädare för en sameby anförde att renbetet 

på ett område hade försämrats på grund av en 

alltför omfattande markberedning. 

Holmen Skog ansvarar för virkesförsörjningen 

till koncernens svenska 

enheter och skötseln av Holmens skogar 

som omfattar en miljon hektar produktiv 

skogsmark. 

Verksamheten bedrivs genom 

avverkning i egna skogar och genom 

virkeshandel där virke köps från privata 

skogsägare, skogsägarföreningar och 

sågverk och säljs till egna och andra 

skogsföretags industrier och sågverk. 

Cirka 60 procent av försäljningen går 

till externa kunder. 

Organisationen omfattar fyra regioner; 

Lycksele, Örnsköldsvik, Iggesund 

och Norrköping samt dotterbolag i 

Estland. 


Samråd med samebyn hade i förväg skett om 

markberedningen, men av misstag genomfördes 

den alltför kraftigt. Tillsammans med samebyn har 

rutinerna för samråd nu setts över. 

■ Holmen Skogs interna rutiner för bl a virkes köp 

och kontakter med myndigheter sågs över och förbättrades, 

föranlett av påpekanden 1999 av miljöorganisationer 

i Östergötland. 

■ I samband med en avverkning hos en privat 

skogsägare i Vilhelmina överskreds gränsen till 

Sjulsbergets naturreservat av misstag, varvid 0,1 

hektar mark avverkades. Händelsen polisanmäldes 

av länsstyrelsen. Beslut om eventuell rättslig 

prövning väntas under 2001. 

PRIORITERADE MILJÖMÅL 

Se sidan 17. 

Miljöinvesteringar och -kostnader 

Holmen Skog undantar av miljöskäl cirka 

tio procent av den möjliga avverkningsvolymen. 

Värdet på det virke som inte avverkas 

är cirka 50 Mkr/år. 

Miljökostnader 2000 1999 

Utbildning, certifiering 1,8 1,2 


Rörelseresultat 466 521 

Fakta om Holmen Skog, se sid. 34. 

UPPFÖLJNING AV PRIORITERADE MILJÖMÅL 

De prioriterade miljömålen är långsiktiga och 

gäller över en längre tid. 

Samtliga miljömål kommer att nås, dock med reservation 

för att vädret kan göra det svårt att nå 

målet för hyggesbränning. Under 2000 genomfördes 

mycket få bränningar på grund av det regniga vädret. 

UPPFÖLJNING 

AV HOLMEN SKOGS RIKTLINJER 

På ett slumpvis utvalt antal avverkningar kontrolleras 

varje år hur natur- och kulturmiljöhänsyn 

enligt Holmens Skogs riktlinjer för uthålligt skogsbruk 

efterlevs. De studerade områdena utgjorde 

15 procent av den totala hyggesarealen under 

2000. Resultatet visas i diagrammet. 

VERKSAMHETSOMRÅDE 

Huvudkontor 

Regionkontor och 

dotterbolag 

Plantskolor 

Friggesund 

Iggesund 

Norrköping 

Lycksele 

Gideå 

Örnsköldsvik 

Tallinn 

ANDEL GODKÄNDA 

AVVERKNINGAR 

Andelen godkända avverkningar låg kvar 

på samma nivå som vid den tidigare 

inventeringen. Kraven har skärpts 

successivt under åren. 

% 

100 

95 94 93 

85 87 

80 

60 

40 

20 

0 

-95 -96/97 -98 -99 -00 

27

28 

PRODUKTERNA 

Holmens produkter fyller viktiga funktioner. Tidnings- och journalpapper återger det tryckta ordet och bilder i både fyrfärg 

och svartvitt. Kartong för förpackningar skyddar och lyfter fram innehållet i dessa och används också för avancerade grafi ska 

ändamål. Trävaror utgör vackra och ändamålsenliga komponenter i boendemiljöer. 


Produkterna är genuint anpassade till kretsloppet. 

Förutsättningarna är mycket goda för att de framöver 

ska kunna stärka sina positioner ytterligare i 

det alltmer resursmedvetna samhället. 

Värdefulla produkter… 

Papper, kartong och trävaror är värdefulla och 

nyttiga produkter för människor i hela världen. 

Varje dag, år ut och år in. 

… som kan återvinnas som material… 

Papper och kartong kan bli nya produkter efter att 

ha återvunnits som material. 

… eller energi 

Papper, kartong och trävaror kan 

som biobränslen användas för 

framställning av energi. 

Förnybar råvara… 

Skogen är – rätt skött – en evig och värdefull 

råvarukälla. Ved bildas i växande träd med solenergins, 

luftens, vattnets och näringsämnenas 

hjälp. 

… som uppfyller höga miljökrav 

Holmens skogsbruk uppfyller den svenska FSCstandardens 

krav. Företaget köper inte virke från 

nyckelbiotoper, gammelskogar och skogar som av 

naturvårdsskäl är skyddade. 

Bidrar inte till växthuseffekten 

Biogen koldioxid frigörs när papper, kartong och 

trävaror bränns eller multnar. Den biogena koldioxiden 

ingår sedan miljoner år i kolets kretslopp 

i atmosfären och bidrar därför inte – till skillnad 

från fossil koldioxid – till växthuseffekten.

ALLA FAKTA 

Sammanställningen på denna sida visar Holmens samlade resursanvändning, utsläpp och avfall. 

På de följande fem sidorna fi nns motsvarande uppgifter för samtliga produktionsenheter samt 

Holmen Skog. 

För varje enhet redovisas råvaruförbrukning, energianvändning 

och utsläpp totalt samt per ton tillverkad 

produkt. 

Produktion och vissa utsläpp redovisas i 

diagramform. Uppgifter redovisade på detta sätt 

är de som dimensionerar miljöåtgärderna och som 

oftast tjänar som underlag för en bedömning av 

miljösituationen. 

Miljöinvesteringar och -kostnader: Se defi nition 

på sidan 9. Siffror inom parentes anger värde 

för 1999. 

Energianvändning och miljöpåverkan i samband 

med avverkning och transporter av virke för 

hela koncernen ingår. 

Energianvändning och miljöpåverkan från transporter 

och distribution av produkter ingår inte. 

Miljömyndigheternas villkor redovisas där det 

är möjligt. För vissa utsläpp är villkoren relaterade 

till produktion eller angivna som halter av t ex 

rökgaser, varför de inte enkelt låter sig redovisas 

inom ramen för en sammanställning som denna. 

Överskridanden av miljövillkoren redovisas 

under ”Överskridanden och klagomål” i respektive 

affärsområdesavsnitt, sidorna 22–27. 

Ytterligare information om miljöfakta kan fås 

från kontaktpersonerna i adressförteckningen. 

MÅTTENHETER 

Elenergi: 

MWh – megawattimme En MWh = 1 000 kilowattimmar 

GWh – gigawattimme En GWh = en miljon kilowattimmar 

TWh – terawattimme En TWh = en miljard kilowattimmar 

Värmeenergi 

GJ – gigajoule. En GJ har ett värmevärde motsvarande cirka 26 liter olja 

TJ – terajoule. 1 000 GJ. En TJ har ett värmevärde som motsvarar cirka 

26 m3 olja 

HOLMEN TOTALT 


RÅVARUFÖRBRUKNING Totalt Totalt 

Virke, m3 fub 5 217 070 4 589 982 

Inköpt massa, ton 167 640 162 383 

Returpapper, ton 571 800 246 290 

Processvatten, milj. m3 66,2 65,4 

Kemikalier, ton1) 169 328 144 635 

Fyllmedel, pigment, ton 185 580 195 113 


ENERGIFÖRBRUKNING Totalt Totalt 

Fossila bränslen Olja TJ 3 034 4 494 

Naturgas TJ 4 760 2 162 

Biobränslen Returlutar TJ 7 254 7 178 

Bark, ved TJ 5 368 4 999 

Inköpt el GWh 4 085 3 464 

Mottryckskraft GWh 304 338 


UTSLÄPP TILL LUFT Totalt ton Totalt ton 

S 476 548 

NOX 1 281 1 326 

Stoft 307 308 

CO2 fossilt 481 000 497 100 

CO2 biogent 1 290 000 1 202 000 

CO2 totalt 1 771 000 1 699 100 


UTSLÄPP TILL VATTEN Totalt ton Totalt ton 

COD 21 760 20 560 

BOD 2 623 2 270 

AOX 62 60 

SÄ 2 000 2 030 

N 294 290 

P 22,5 20,3 


AVFALL Totalt ton Totalt ton 

Farligt 1 119 708 

Deponerat, vått 122 300 119 400 

– beräknat som torrt avfall 68 400 64 700 

1) 100% aktiv substans 

29

ALLA FAKTA 

30 

HALLSTA 

Råvara: Granved, returpapper 

Process: Tillverkning av papper baserat på TMP-, slip- och 

DIP-massa 

Produkter: Tidnings-, MF Journal-, SC-papper 

Varumärken: HOLMEN NEWS, HOLMEN ULTRA BRIGHT, 

HOLMEN XLNT, SCANMAG GRAVURE m fl . 

Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr: 

Investeringar 8,42 (3,3) 

varav bedömda 0 (0) 

Drift, kapital, övrigt 68 (64,8) 

Gävle 

Uppsala 

Bottenhavet 

Hallsta Pappersbruk 

Stockholm 

Produktion 

Papper 1 000-tal ton 

1990 1999 2000 


per ton per ton 

RÅVARUFÖRBRUKNING Totalt slutprod Totalt slutprod 

Ved, m3 fub 1 207 100 1,8 1 151 300 1,8 

Inköpt massa, ton resp kg 28 300 0,04 29 900 0,05 

Returpapper, ton 99 400 0,15 107 000 0,17 

Processvatten, milj. m3 resp m3 8,8 13 9,8 15 

Kemikalier, ton 1) 30 200 0,05 29 500 0,05 

Fyllmedel, pigment, ton 67 100 0,10 84 200 0,13 



ENERGIFÖRBRUKNING Totalt slutprod Totalt slutprod 

Fossila bränslen Olja 589 TJ 0,9 GJ 1 099 TJ 1,7 GJ 

Naturgas 0 0 0 0 

Biobränslen Returlutar 0 0 0 0 

Bark, ved 1 501 TJ 2,3 GJ 1 389 TJ 2,2 GJ 

Inköpt el 1 786 GWh 2,72 MWh 1 671 GWh 2,62 MWh 

Mottryckskraft 49 GWh 0,07 MWh 89 GWh 0,14 MWh 


Totalt Kg/ton Totalt Kg/ton 

UTSLÄPP TILL LUFT ton slutprod ton slutprod 

Svavel kg/ton Kväveoxider kg/ton S 43 0,07 92 0,14 

0,16 

0,14 

0,46 

0,07 0,24 

NOX 109 0,17 154 0,24 

Stoft 25 0,04 28 0,04 

0,17 

1990 1999 2000 1990 1999 2000 

Svavel ton/dygn Kväveoxider ton/dygn 

CO2 fossilt 45 400 69 84 500 132 

CO2 biogent 169 100 258 157 300 247 

0,25 

0,22 

0,63 

CO2 totalt 214 500 327 241 793 379 

0,42 

0,12 

0,30 

1990 1999 2000 

1990 1999 2000 



UTSLÄPP TILL VATTEN ton slutprod ton slutprod 

COD kg/ton AOX kg/ton COD 2 478 3,8 3 839 6,0 

10,2 

6,0 

Ingen blekning 

med klorkemikalier 

BOD 55 0,1 192 0,3 

AOX 0 0 0 0 

3,8 

SÄ 165 0,3 310 0,5 


COD ton/dygn AOX ton/dygn 

14,1 Tillstånd 12,0 

N 34 0,05 54 0,08 

P 1,4 0,002 2,8 0,004 

10,5 


6,8 med klorkemikalier 

1990 1999 2000 

1990 1999 2000 



AVFALL ton slutprod ton slutprod 

Farligt 332 0,51 148 0,23 

Deponerat, vått 24 800 38 35 000 55 

– beräknat som torrt avfall 16 100 25 31 000 49 

1) 100 % aktiv substans 


504 

639 

656 

BRAVIKEN 

Råvara: Granved, returpapper 

Process: Tillverkning av papper baserat på TMP- och DIPmassa 

Produkter: Tidningspapper, telefonkatalogpapper 

Varumärken: HOLMEN NEWS, HOLMEN COLOURED 

NEWS, HOLMEN BRIGHT GUIDE m fl . 



varav bedömda 8,2 (19,2) 

Drift, kapital, övrigt 61,4 (60,4) 

Stockholm 

Bravikens 

Pappersbruk 

Norrköping 

Oskarshamn 

Östersjön 

Produktion 


1990 1999 2000 




Ved, m3 fub 939 000 1,4 849 200 1,3 


Returpapper, ton 278 000 0,41 308 700 0,47 







Fossila bränslen Olja 513 TJ 0,8 GJ 1 076 TJ 1,6 GJ 




Inköpt el 1 650 GWh 2,42 MWh 1 463 GWh 2,24 MWh 





Svavel kg/ton Kväveoxider kg/ton S 7,5 0,01 19 0,03 

0,15 

NOX 133 0,20 166 0,25 

0,03 0,39 

0,01 0,25 Stoft 12 0,02 13 0,02 

0,20 



CO2 fossilt 

CO2 biogent 

CO2 totalt 

39 400 58 82 600 126 

159 300 234 135 000 206 

198 700 292 217 600 333 

0,17 

0,44 0,45 

Tillstånd 0,07 

0,36 

0,05 

0,02 

1990 1999 2000 

1990 1999 2000 




COD kg/ton 

1,9 

2,1 

1990 1999 2000 

COD ton/dygn 

2,1 


3,8 4,0 

2,2 

1990 1999 2000 

AOX kg/ton 



1990 1999 2000 

AOX ton/dygn 



1990 1999 2000 

COD 1 455 2,1 1 405 2,1 

BOD 36 0,1 40 0,1 

AOX 0 0 0 0 

SÄ 329 0,5 298 0,5 

N 76 0,11 88 0,13 

P 2,9 0,004 2,5 0,004 




Farligt 270 0,41 325 0,5 




412 

654 

681

WARGÖN 

Råvara: Granved 

Process: Tillverkning av papper baserat på sulfi t- och slipmassa 

Produkter: Bestruket journalpapper, sulfi tmassa 

Varumärken: SCANGLOSS, SCANMATT, SCANPLUS 



varav bedömda 0 (0,4) 





Ved, m3 fub 275 000 2,3 271 480 2,3 









Fossila bränslen Olja, gasol 615 TJ 5,1 GJ 721 TJ 6,1 GJ 


Biobränslen Returlutar 679 TJ 2) 5,6 GJ 674 TJ 2) 5,7 GJ 

Bark, ved 373 TJ 3,1 GJ 356 TJ 3,0 GJ 

Inköpt el 180 GWh 1,48 MWh 168 GWh 1,41 MWh 





Svavel kg/ton Kväveoxider kg/ton 

S 100 0,82 66 0,56 

1,37 

0,87 

NOX 96 0,79 98 0,73 

0,82 0,73 0,79 

0,55 



Stoft 

CO2 fossilt 

CO2 biogent 

30 

46 200 

49 700 

0,25 

381 

410 

54 

54 200 

46 300 

0,45 

456 

390 

CO2 totalt 95 900 791 100 470 845 

0,41 

0,27 

0,18 

1990 1999 2000 

0,26 0,24 0,26 

1990 1999 2000 

Göteborg 

Vänern 

Wargöns Bruk 

Produktion 


1990 1999 2000 




COD kg/ton AOX kg/ton COD 4 710 38,8 3 870 33 

111 



BOD 1 750 14,4 1 170 9,8 

AOX 0 0 0 0 

33 38,8 

SÄ 365 3,0 180 1,5 



33 

N 48 0,40 38 0,32 

P 3 0,025 2 0,017 

Tillstånd 24 

10,6 

12,9 

1990 1999 2000 



1990 1999 2000 




Farligt 132 1,09 104 0,87 



1) 100 % aktiv substans. 2) Spillånga från Wargön Alloys (smältverk). 

100 

119 

121 

PENINSULAR 

Bruket förvärvades 2000-07-01 

Råvara: Returpapper 

Process: Tillverkning av papper baserat på DIP-massa 

Produkter: Tidnings-, MF Journal- och FCO-papper 

Miljöinvesteringar och -kostnader: 

Anges ej, då bruket ägts endast andra halvåret 2000. 

SPANIEN 




Ved, m3 fub 0 0 – – 

Inköpt massa, ton resp kg 0 0 – – 

Returpapper, ton 194 400 1,28 – – 

Processvatten, milj. m3 resp m3 1,6 11 – – 

Kemikalier, ton 1) 8 990 0,06 – – 

Fyllmedel, pigment, ton 0 0 – – 




Fossila bränslen Olja 0 0 – – 

Naturgas 1 227 TJ 8,1 GJ – – 

Biobränslen Returlutar 0 0 – – 

Bark, ved 0 0 – – 

Inköpt el 152 GWh 1,00 MWh – – 

Mottryckskraft 25 GWh 0,17 MWh – – 




Svavel kg/ton Kväveoxider kg/ton S 2 0,01 – – 

NOX 86 0,57 – – 

Stoft 0 0 – – 

0,01 


Svavel ton/dygn 

0,57 


Kväveoxider ton/dygn 

CO2 fossilt 

CO2 biogent 

66 200 437 – – 

0 0 – – 

CO2 totalt 66 200 437 – – 

0,01 


0,24 





COD kg/ton AOX kg/ton COD 483 3,2 – – 

3,2 


COD ton/dygn 

1,3 




AOX ton/dygn 

1999 2000 




BOD 80 0,5 – – 

AOX 0 0 – – 

SÄ 5 0,03 – – 

N 15 0,10 – – 

P 0,2 0,001 – – 




Farligt 11 0,07 – – 

Deponerat, vått 36 190 239 – – 

– beräknat som torrt avfall 19 390 128 – – 


PORTUGAL 

Madrid 

Papelera Peninsular 

Produktion 


129 

151 


31

ALLA FAKTA 

32 

IGGESUNDS BRUK 

Råvara: Barr- och lövved 

Process: Tillverkning av kartong baserad på sulfatmassa 

Produkter: Helblekt kartong för förpackningar och grafi ska 

ändamål 

Varumärken: Invercote, Invercote Albato, Invercote Creato m fl . 





Sundsvall 

Hudiksvall 

Bottenhavet 

Iggesunds Bruk 

Söderhamn 

1990 1999 2000 




Ved, m3 fub 1 482 000 4,4 1 393 300 4,4 

Inköpt massa, ton resp kg 756 0 1 940 0,01 

Returpapper, ton 0 0 0 







Fossila bränslen Olja 1 144 TJ 3,4 GJ 1 265 TJ 4,0 GJ 


Biobränslen Returlutar 7 254 TJ 21,3 GJ 6 504 TJ 20,6 GJ 







Svavel kg/ton Kväveoxider kg/ton S 292 0,86 337 1,07 

1,5 


1,7 

1,1 0,86 

2,23 2,03 

NOX 692 2,03 702 2,23 

Stoft 231 0,68 204 0,65 



CO2 fossilt 84 649 249 93 182 296 

CO2 biogent 884 347 2 599 831 785 2 640 

1,4 

1,5 

1,92 1,90 CO2 totalt 968 996 2 848 924 967 2 936 

0,92 

0,80 

1990 1999 2000 

1990 1999 2000 

Produktion 

1 000-tal ton 

■ Kartong ■ Avsalumassa 





61,1 

1,6 

Tillstånd 1,8 BOD 702 2,1 870 2,8 

27,3 24,9 0,19 0,18 

AOX 62 0,18 60 0,19 

SÄ 24 0,07 15 0,05 



Tillstånd 65 

47,3 

1,2 

23,6 23,3 

0,16 0,17 

N 121 0,36 111 0,35 

P 15 0,045 13 0,042 





Farligt 267 0,78 86 0,27 





245 

69 

253 

62 

282 

58 

WORKINGTON 

Råvara: Granved och inköpt sulfatmassa 

Process: Tillverkning av kartong baserad på RMP-massa 

Produkter: Falskartong för förpackningar och grafi ska 

ändamål 

Varumärken: Graphique-Silkia, Carton-Silkia, Tabac-Silkia, 

Carton-Cote, Carton-Excel 





SKOTTLAND 

Glasgow 

Irländska sjön 

Nordsjön 

Workington orkington 

ENGLAND 

Produktion 

Kartong 1 000-tal ton 

1990 1999 2000 




Ved, m3 fub 338 970 1,91 294 106 1,9 



Processvatten, milj. m3 resp m3 6,84 38,59 7,4 48 

Kemikalier, ton1) 7 480 0,04 7 365 0,05 




ENERGIFÖRBRUKNING 2) Totalt slutprod Totalt slutprod 

Fossila bränslen Olja 51 TJ 0,3 GJ 149 TJ 1,0 GJ 

Naturgas 3 533 TJ 19,9 GJ 3 330 TJ 21,5 GJ 


Bark, ved 0 0 0 0 

Inköpt el 2) 0 0 0 0 





Svavel kg/ton Käveoxider kg/ton S 4,6 0,03 6,5 0,04 

1,44 

NOX 140 0,79 181 1,17 

0,02 

0,04 0,03 

1,17 

0,79 Stoft 7,5 0,04 6,1 0,04 

CO2 fossilt 190 000 1 072 168 785 1 089 


CO2 biogent 0 0 0 0 


CO2 totalt 190 000 1 072 168 785 1 089 

0,55 

0,50 

0,38 

0,02 

0,008 

0,01 

1990 1999 2000 

1990 1999 2000 





39,1 

18,4 

23,4 





15 

11,4 

7,81 

1990 1999 2000 



1990 1999 2000 

BOD – – – – 

AOX 0 0 0 0 

SÄ 1 112 6,3 1 230 7,94 

N – – – – 

P – – – – 




Farligt 52 0,29 29,38 0,19 

Deponerat, vått 0 3) 0 0 3) 0 


1) 100 % aktiv substans. 2) Energi genereras i anslutning till bruket av annat företag. Elförbrukningen 

var 302 GWh under 2000. 3) Inget avfall till deponi, slam används som jordförbättringsmedel. 

140 

155 

177

STRÖMS BRUK 

Råvara: Kartong från övriga Iggesund Paperboard-enheter 

och inköpt plastgranulat. 

Process: Plastbeläggning 

Produkter: Plastbelagd kartong 

Varumärken: Invercote, Carton-Cote, Carton-Excel 





Sundsvall 

Ströms Bruk 

Hudiksvall 




Ved, m3 fub 0 0 0 0 

Inköpt kartong, ton resp kg 35 940 2) 1,07 2) 35 200 2) 1,07 2) 


Processvatten, milj. m3 resp m3 0 0 – – 


Fyllmedel, pigment, ton 0 0 0 0 




Fossila bränslen Olja 1 TJ3) 0 0,8 TJ3) 0 

Naturgas – – – – 

Biobränslen Returlutar – – – – 

Bark, ved – – – – 


Mottryckskraft – – – – 

1) 100 % aktiv substans. 2) Baskartong från Iggesunds Bruk och Workington. 3) Gasol. 

32 

Bottenhavet 

Söderhamn 

Produktion 

Plastbelagd kartong 

1 000-tal ton 

33 33 

1990 1999 2000 

IGGESUNDS SÅGVERK 

Råvara: Gran- och talltimmer 

Process: Sågverk 

Produkter: Trävaror 

Varumärken: Monolit, Duolit, Quatrolit, Relax 





Sundsvall 

Botten- 

Hudiksvall 

havet 

Iggesunds 

Sågverk 

Söderhamn 

Produktion 

Trävaror 1 000 m 3 

1990 1999 2000 


per m 3 per m 3 


Timmer, m3 fub 765 000 2,6 716 000 2,6 

Inköpt massa, ton resp kg 0 0 0 0 


Processvatten, milj. m3 resp m3 – – – – 

Kemikalier, ton 1) 65 0,22 68 0,25 

Fyllmedel, pigment, ton – – – – 




Fossila bränslen Olja 116 TJ 0,49 G 177 TJ 0,7 GJ 




Inköpt el 25 GWh 0,08 GWh 23 GWh 0,08 MWh 

Mottryckskraft 0 0 0 0 


Totalt Kg/m 3 Totalt Kg/m 3 


Käveoxider kg/m S 26 0,64 27 0,10 

NOX 24 0,12 35,5 0,13 

ej 

0,13 0,12 Stoft 1,9 0 2,5 0,01 

mätt 

CO2 fossilt 

1990 1999 2000 

CO2 biogent 

CO2 totalt 

8 828 

18 447 

27 275 

33 13 490 

63 15 382 

96 28 872 

50 

57 

106 

3 

Svavel kg/m 

0,15 

0,10 0,09 

1990 1999 2000 

3 


0,07 0,07 0,07 

1990 1999 2000 

0,08 0,08 

ej 

mätt 

1990 1999 2000 




Farligt 55 0,18 15,2 0,06 




165 

272 

295 

33

ALLA FAKTA 

34 

DOMSJÖ SÅGVERK 

Råvara: Talltimmer 

Process: Sågverk 

Produkter: Trävaror 


Investeringar 0 (1,0) 




Domsjö 

Sågverk 

Bottenhavet 

Härnösand 

Lycksele 

Umeå 

Produktion 

Trävaror 1 000 m 3 

1990 1999 2000 




Timmer, m3 fub 210 000 2,5 204 000 2,5 

Inköpt massa, ton resp kg 0 0 0 0 


Processvatten, milj. m3 resp m3 – – – – 

Kemikalier, ton 1) 33 0,4 32 0,4 

Fyllmedel, pigment, ton – – – – 




Fossila bränslen Olja 4,7 TJ 0,2 GJ 6 TJ 0,1 GJ 





Mottryckskraft 0 0 0 0 


Totalt Kg/m3 Totalt Kg/m3 UTSLÄPP TILL LUFT ton slutprod ton slutprod 

Svavel kg/m 3 

0,013 

0,01 0,01 

1990 1999 2000 

Svavel ton/dygn 

0,003 0 0 

1990 1999 2000 

Kväveoxider kg/m 3 

ej 

mätt 

0,01 

0,01 

1990 1999 2000 

Kväveoxider ton/dygn 

ej 0,01 

mätt 0 

1990 1999 2000 

S 0,62 0,01 0,79 0,01 

NOX 0,61 0,01 0,78 0,01 

Stoft – – – – 

CO2 fossilt 356 4 391 5 

CO2 biogent 9 438 112 16 244 198 

CO2 totalt 9 794 116 16 635 203 




Farligt 0,4 0,00 0 0 


– beräknat som torrt avfall 24 0,3 – – 



75 

82 

84 

HOLMEN SKOG 

Huvudkontor 

Regionkontor 

Plantskolor 

Holmens 

egna skogar 

Lycksele 

Friggesund 

Norrköping 

Holmen Skog svarar för virkes försörjningen till 

Holmens svenska enheter, förvaltar koncernens 

skogsmark och bedriver handel med virke. 

FAKTA OM HOLMENS SKOGAR 

Total landareal 1 300 000 hektar 

varav produktiv 

skogsmark 1 031 000 hektar 

Tillväxt per år 3,6 m 3 sk per hektar 

Virkesförråd 109 m 3 sk per hektar 

Virkesförråd, 

totalt 111 990 000 m 3 sk 

TRÄDSLAG 

Tall 50 % 

Gran 38 % 

Lövträd 10 % 

Contortatall 2 % 

ÅLDERSKLASSFÖRDELNING 

0 – 30 år 37 % 

31 – 60 år 22 % 

61 – 90 år 16 % 

91 – 25 % 

VIRKESANSKAFFNING, miljoner m3f 2000 1999 

Totalt, brutto 

varav från 

11,2 12,3 

– egen skog 21 % 20 % 

– övriga svenska skogsägare 68 % 61 % 

– import 

Virkesleveranser 

11 % 19 % 

Till Holmens enheter 44 % 64 % 

Extern försäljning 56 % 36 % 

AVVERKNING I EGEN SKOG, miljoner m3f Totalt 2,3 2,4 

i procent av tillväxten 80 82 

SKOGSSKÖTSEL, hektar 

Markberedning, inkl bränning 8 700 11 100 

Återbeskogning 

varav 

10 970 11 000 

Plantering 77 % 75 % 

Frösådd 

Naturlig föryngring 

13 % 15 % 

– under fröträd 9 % 8 % 

– under skärmträd 1 % 2 % 

PLANTPRODUKTION 

Gideå 


Iggesund 

mljoner plantor 32 30 

m3 Kubikmeter per hektar i 

Holmens skogar vid olika tillfällen 

per 

hektar 

110 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

ALLT MER VIRKE I 

HOLMENS SKOGAR 

109 

48 55 65 75 88 95 00

MILJÖORGANISATION 

Holmens miljöpolicy är utgångspunkt för hur miljöansvaret fördelas och för hur miljöarbetet 

organiseras. 

LINJEANSVAR 

Övergripande miljöansvar. Koncernens styrelse och 

VD samt affärsområdeschefer har ett övergripande 

ansvar för miljöarbetet i Holmen. 

Operativt miljöansvar. Ansvaret för det fortlöpande 

miljöarbetet ligger hos platschefer och regionchefer. 

KOMPETENSER 

Miljöchef. Holmens miljöchef ansvarar för att 

bevaka utvecklingen på miljöområdet, initiera 

gemensamma miljöprojekt och samordna miljöinsatserna 

inom koncernen. 

Miljösamordnare. Vid varje affärsområde fi nns miljösamordnare 

som samordnar miljöarbetet inom 

enheten. 

Miljöingenjör. Vid de fl esta bruk fi nns en eller fl era 

miljöingenjörer med ansvar för teknik, kontroll och 

utbildning inom området miljö samt kontakter med 

miljöövervakande myndigheter. 

Forskare. En stor del av FoU-arbetet inom skogsbruket 

och industrierna är inriktat mot miljöanpassade 

processer och produkter. 

Miljöledningsansvariga. En per bruk/skogs region. 

Ansvarar för ISO 14001. 

Miljörevisorer. Lokala miljörevisorer fi nns vid varje 

bruk/skogsregion. 

Kemikalieråd. Ett vid varje bruk. Godkänner de 

kemikalier som används och ansvarar för kemikalieregister 

och instruktioner. 

Miljötalesmän. Vid vissa affärsområden och säljbolag 

fi nns miljötalesmän. De fyller en viktig roll 

som länk mellan Holmen och framför allt kunderna 

i miljöfrågor. 

Sju av Holmen Miljöråds ledamöter. Fr v Christer Söderberg, Iggesund Paperboard, Lars Munter, Holmen Paper, Ola Kårén, Holmen 

Skog, Matz Ståby, Iggesund Timber, Bengt Hultman, ordförande och miljöchef, Anders Lindström, Holmen Paper och Christer Engman, 

Iggesund Paperboard. På bilden saknas Lars Klingström och Erik Normark, Holmen Skog, samt Åke Eklöf, Holmen Kraft. 

35

ALLA FAKTA 

36 


SAMVERKAN 

Holmen Miljöråd. Består av representanter för 

marknad och teknik inom affärsområden och staber. 

Verkar för att Holmens miljöpolicy tillämpas, 

utbyter erfarenheter, bereder policyfrågor, följer 

utvecklingen inom miljöområdet och identifi erar 

nya frågor. Representanterna utses av koncernens 

VD och respektive affärsområdeschef. 

ÖVRIGT 

Säkerhetschef fi nns vid varje enhet. Ansvarar för 

skydds- och säkerhetsrutiner samt katastrofberedskap. 

I organisationen fi nns också skyddsingenjörer, 

skyddsombud och s k samariter. Industribrandkår 

fi nns på de fl esta bruk. 

EXTERNA KONTAKTER 

Forskning och utveckling. Holmen samarbetar med 

ett stort antal externa forsknings- och utvecklingsaktörer. 

Några av dessa är STFI, CPM och SLU 

HOLMEN MILJÖRÅD 

Bengt Hultman, ordf. Miljöchef 

Anders Lindström Holmen Paper 

Lars Munter Holmen Paper 

Christer Engman Iggesund Paperboard 

Christer Söderberg Iggesund Paperboard 

Miljöorganisation 

i Sverige samt PIRA och UMIST i Storbritannien. 

Holmen är även representerat i fl era organ för 

fi nansiering och samordning av forskning. Hit hör 

t ex SSVL, MISTRA, NUTEK, Stiftelsen för Strategisk 

forskning, Värmeforsk och SkogForsk. 

Nätverk i branschen. Holmen är representerat i 

Skogsindustrierna, The Paper Federation of Great 

Britain och UK Forest Products Association liksom 

de europeiska branschorganisationerna CEPI, 

CEPIPRINT, Pro Carton och CEPICARTON- 

BOARD. 

Övriga nätverk. Holmen är även representerat i 

organisationer som arbetar mer heltäckande, bl a 

i olika standardiseringskommittéer inom t ex ISO, 

CEN, BS, SIS, Europen och SCAN. 

Matz Ståby Iggesund Timber 

Lars Klingström Holmen Skog 

Ola Kårén Holmen Skog 

Erik Normark Holmen Skog 

Åke Eklöf Holmen Kraft 

Det operativa miljöansvaret i Holmen ligger i linjeorganisationen. Vid sidan 

av denna finns ett antal samverkansgrupper där miljöfrågorna belyses och 

utbyte av kunskaper och erfarenheter äger rum. 

Linjeorganisation Organisation 

Styrelse 

för samverkan Kompetenser 

Koncern-VD 

Affärsområdeschef 

Fabrikschef/ 

regionchef 

Holmen Miljöråd 

Miljöchef 

Miljösamordnare 

Miljöingenjör 

Forskare 

Miljöledningsansvariga 

Miljörevisorer 

Kemikalieråd 

Miljötalesmän

ORDLISTA 

AOX 

Ett mått på den mängd klor som är bunden 

till organisk substans. Bildas vid blekning med 

klorhaltiga kemikalier men också naturligt. 

Biobränsle/bioenergi 

Förnybara bränslen som kommer från växtriket, t ex 

ved (inklusive returlutar och bark). 

Biologisk rening 

Avloppsvatten renas med hjälp av mikroorganismer. 

Principen är densamma som i naturen men 

nedbrytningen går mycket snabbare. 

Biotop 

Ett område som utgör livsmiljö för en viss karaktäristisk 

kombination av växt- och djurarter. 

Blekkemikalier 

Vid blekningen löses, alternativt omformas, lignin 

från/i massan. Vanliga blekkemikalier är syrgas, 

ozon, väteperoxid och klordioxid. 

BOD 

Biokemiskt syreförbrukande substans. Den mängd 

syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning 

under en bestämd tidsperiod, oftast sju dygn. 

Certifi ering 

Granskning gjord av tredje part som visar att en 

identifi erad produkt eller arbetsmetod är i överensstämmelse 

med en bestämd standard eller 

annat regelgivande dokument. 

Certifi kat 

Dokument som visar att villkoren för certifi ering 

är uppfyllda. 

COD 

Kemiskt syreförbrukande substans. Ett mått på 

den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning 

av organiskt material. 

DIP 

Massa tillverkad av avsvärtat returpapper 

(De-Inked Pulp). 

Extern rening 

Externa reningsanläggningar 

Rening av avloppsvatten utanför den egentliga 

produktionsprocessen. Det fi nns tre huvudtyper: 

mekanisk, biologisk och kemisk rening. 

FBB-kartong 

Flerskiktskartong (Folding Box Board) av mekanisk 

och kemisk massa. 

FCO-papper (Film Coated Offset) 

Ett ytlimmat eller pigmenterat journalpapper med 

tryckegenskaper för heatset offset-tryckning. 

Fosfor (P) 

Ett grundämne som ingår i veden. För stor mängd 

fosfor i vattnet kan orsaka övergödning och syretäring 

(se kväve). 

Fossila bränslen 

Olja och kol som legat lagrade i jordskorpan i 

miljoner år. 

FSC 

Forest Stewardship Council. En världsomspännande 

organisation med huvudkontor i Mexiko. 

FSC har tagit fram tio grundprinciper som 

beaktar miljöaspekter, ekonomiska aspekter och 

sociala aspekter för skogsbruk i hela världen. 

Den svenska FSC-standarden är anpassad till 

de speciella förhållanden som gäller i Sverige. 

På samma sätt anpassas andra länders nationella 

standarder till förhållandena i respektive land. 

Bakom den svenska FSC-standarden står bl a 

skogsbolag, miljöorganisationer, kunder, samer, 

svenska kyrkan samt fackföreningar. 

Fyllmedel 

Fyllmedel används för att fylla ut papperet och 

göra det jämnare och ljusare. Olika typer av pigment 

används, till exempel mald marmor och 

kaolin (lera). 

Gallring 

Utglesning i medelålders skog där de avverkade 

träden kan användas som råvara för papperstillverkning. 

Gammelskog 

Skog som utvecklat höga naturvärden, dock 

utan att vara en orörd urskog. Defi nieras: 

Utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog med 

riklig förekomst av gamla, grova träd och riktligt 

med död ved i olika nedbrytningsstadier. 

Hänsynsplan 

En plan med vidhängande karta över ett bestämt 

skogsområde och som innehåller alla de basfakta 

som krävs för att skogen ska kunna brukas 

ekonomiskt och biologiskt uthålligt. I hänsynsplanen 

anges bl a de biologiskt mest värdefulla 

områdena som ska undantas skogsbruk eller 

brukas med anpassade metoder. I planen fi nns 

också kvantifi erade miljömål och avverkningsberäkningar 

som beaktar miljörestriktionerna. 

Illaluktande gaser 

Svavelföreningar som bildas när man tillverkar 

sulfatmassa. De luktar mycket illa även i extremt 

låga koncentrationer. 

ISO 14001 

Ett internationellt miljöledningssystem. 

Se också Miljöledningssystem. 

Kemisk rening 

Rening av avloppsvatten med hjälp av kemiska 

tillsatser. Lösta ämnen omvandlas till olösligt 

material med hjälp av s k fällningskemikalier. Fällningen 

kan separeras från det renade vattnet 

genom sedimentering; materialet sjunker och 

avskiljs från botten eller genom fl otation; materialet 

fl yter upp och avskiljs från ytan. 

Klordioxid 

Se blekkemikalier. 

Koldioxid (CO2) 

Kol i gasform. Kol är livets byggsten och ingår 

i allt levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt 

material multnar eller när man eldar ved. 

Fossil koldioxid frigörs när man eldar kol eller olja. 

Se också Växthuseffekten. 

Kväve (N) 

Ett grundämne som ingår i ved. För mycket 

kväve i vatten kan orsaka algblomning och 

syretäring. 

Kväveoxider 

Gaser (NOX ), vilka består av kväve och syre som 

bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas 

kväveoxider till salpetersyra som faller ned som 

surt regn. Eftersom gasen innehåller kväve har 

utsläpp av kväveoxider även en gödslande effekt. 

Lignin 

Ett vedämne. Cirka 25 procent av veden består 

av lignin som fungerar som ett bindemedel och 

håller samman cellulosafi brerna. 

Livscykelanalys (LCA) 

LCA (eng. Life Cycle Assessment) är en metod 

att värdera samtliga miljöeffekter för en produkt 

från råvara till avfall. 

Miljöledningssystem 

Ett sätt att organisera miljöarbetet enligt fastställda 

rutiner. Miljöledningssystem kräver miljöpolicy, 

miljö mål, handlingsprogram, miljöorganisation 

samt även miljörevision där de uppnådda resultaten 

kon trol leras. Med den egna miljöpolicyn som 

grund är strävan att uppnå ständiga förbättringar. 

Miljömärkning 

Ett sätt att förse en produkt med ett märke som 

anger att produkten är framställd på ett sätt som 

uppfyller vissa bestämda miljökrav. 

Miljörevision 

En revision som innebär en värdering av 

hur miljöskyddsorganisation, ledningsrutiner och 

miljöutrustning fungerar. 

MWC-papper 

Bestruket tryckpapper i ytvikter mellan 80 och 

110 gram per m2 . 

N 

Se kväve. 

NOX 

Se kväveoxider. 

Naturlig föryngring 

Skog som etableras med hjälp av självsådda frön 

från kvarlämnade fröträd. 

Nyckelbiotop 

Biotop med höga naturvärden som är viktig för 

många krävande och specialiserade arter. Det 

fi nns ingen entydig defi nition av vad som är en 

nyckelbiotop, utan är något som fastställs från fall 

till fall enligt skogsvårdsstyrelsens metodik. 

Nyfi ber 

Vedfi brer som kommer direkt från avverkade 

träd och som tidigare inte använts för massatillverkning. 

Benämns ibland också färskfi ber. Jämför 

returfi ber. 

Organisk substans 

Ämnen som innehåller kol, väte och en del andra 

ämnen. Organisk substans fi nns i allt levande. 

P 

Se fosfor. 

Returfi ber 

Vedfi brer från återvunnet papper. 

Röjning 

Utglesning av 10–20-årig ungskog där de fällda 

träden är så klena att de inte har något kommersiellt 

värde.

SBB-kartong 

Enskiktskartong (Solid Bleached Board) av blekt 

kemisk massa. 

SC-papper 

Superkalandrerat papper. Obestruket, glättat 

journalpapper i ytvikter mellan 50 och 65 g per 

m2. Sedimenteringsanläggning 

Mekanisk rening av avloppsvatten där fi brer och 

suspenderat material (SÄ) avskiljs. 

SO2 

Se svaveldioxid. 

Stoft 

Partiklar som bildas vid förbränning av t ex bark 

eller lut. 

Sulfatmassa 

Kemisk massa. Veden kokas i alkalisk kokvätska 

som löser upp bindemedlet i veden så att cellulosafi 

brerna frigörs. 

Svavel 

Ett grundämne som ingår i t ex svaveldioxid och 

svavelväte samt andra illaluktande gaser. Svavlet 

i massaindustrins utsläpp härrör huvudsakligen 

från kok- och blekkemikalier samt olja. 

Svaveldioxid (SO2) 

En gas bestående av svavel och syre som bildas 

vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som 

t ex svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft 

omvandlas svaveldioxid till svavelsyra. Utsläpp av 

svaveldioxid bidrar därmed till försurning. 

Syremättnadsgrad 

Ett mått på den mängd syre som fi nns löst 

i vattnet. Syremättnadsgraden kan variera från 

100 procent i ett rent vatten till 0 procent i ett 

mycket förorenat vatten. 

SÄ 

Suspenderade ämnen. Ett mått på den mängd 

partiklar i avloppsvatten som kan avskiljas i ett 

fi nmaskigt fi lter. 

TMP-massa 

Termomekanisk massa. En högutbytesmassa 

(94–96 procents vedutbyte) som erhålls genom 

att granfl is värms och därefter mals i raffi nörer. 

Växthuseffekten 

Den ökande mängden koldioxid i atmosfären gör 

att jordens klimat riskerar att gradvis bli varmare. 

Orsaken är att koldioxiden hindrar värmeutstrålning 

till rymden och därvid innesluter jorden i 

vad som populärt kan liknas vid ett växthus. 

Att mängden koldioxid i atmosfären ökar beror 

på mänsklighetens ökade användning av fossila 

bränslen som kol och olja. När man utnyttjar fossila 

bränslen frigörs koldioxid som legat lagrad 

i jordskorpan som kol i miljoner år. Även andra 

gaser, t ex metan, bidrar till växthuseffekten. Biobränslen 

frigör också koldioxid, men denna ingår 

redan i kolatomernas kretslopp i naturen. Det 

frigörs lika mycket koldioxid vare sig man bränner 

ved eller den ruttnar i skogen. Samma mängd 

koldioxid som frigörs räcker för att på nytt bygga 

upp samma mängd levande material i naturen. 

Genom denna balans bidrar inte biobränslen till 

växthuseffekten.

ADRESSER 

Holmen Miljöinformation 

Box 5407 Koncernstab Teknik, Bengt Hultman 

114 84 STOCKHOLM Tel 0660-755 13 Fax 0660-570 71 

Tel 08-666 21 00 e-post: bengt.hultman@holmen.com 

Fax 08-666 21 30 

Koncernstab Teknik, Lars Strömberg 

Tel 08-666 21 54 Fax 08-666 21 35 

e-post: lars.stromberg@holmen.com 

Koncernstab Teknik, Sven Wird 

Tel 08-666 21 32 Fax 08-666 21 35 

e-post: sven.wird@holmen.com 

Koncernstab Information, Christer Lewell 

Tel 08-666 21 15 Fax 08-666 21 30 

e-post: christer.lewell@holmen.com 

Holmen Paper Anders Lindström 

601 88 NORRKÖPING Tel 011-23 64 04 Fax 011-23 60 30 

Tel 011-23 50 00 e-post: anders.lindstrom@holmenpaper.com 

Fax 011-23 63 04 

Iggesund Paperboard Christer Engman 

825 80 IGGESUND Tel +31 20 655 93 71 Fax +31 20 655 93 03 

Tel 0650-280 00 e-post: christer.engman@iggesundpaperboard.com 

Fax 0650-288 00 

Iggesund Timber Matz Ståby 

Box 45 Tel 0650-280 00 Fax 0650-280 57 

825 21 IGGESUND e-post: matz.staby@iggesundtimber.com 

Tel 0650-280 00 

Fax 0650-280 57 

Holmen Skog Ola Kårén 

891 80 ÖRNSKÖLDSVIK Tel 0660-754 58 Fax 0660-759 87 

Tel 0660-754 00 e-post: ola.karen@holmenskog.com 

Fax 0660-754 23 

MILJÖREDOVISNING 2000 

Holmen Miljöredovisning 2000 fi nns också på engelska och tyska. 

Ytterligare exemplar kan beställas från 

Holmen AB 

Koncernstab Information 

Box 5407 

114 84 STOCKHOLM 

Tel 08-666 21 00 

Fax 08-666 21 30 

e-post: info@holmen.com 

HOLMEN PÅ INTERNET 

Holmens hemsida på svenska och engelska innehåller också miljöinformation och 

uppdateras fortlöpande. Adress: www.holmen.com 

Miljöredovisningens omslag är tryckt på kartong, Invercote® Creato matt 260 g/m 2 , 

från Iggesund Paperboard. 

Grafi sk form och produktion: Holmen i samarbete med LINK Finansiell Kommunikation. 

Tryck: DB Grafi ska. 

Grafi ska illustrationer: Svenska Grafi kbyrån. 

Foto: Anders Engman m fl .

Holmen AB 

Box 5407, 114 84 STOCKHOLM 

Telefon 08-666 21 00, fax 08-666 21 30 

www.holmen.com

Miljöredovisning 2000 - Holmen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?