Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SBB-kartong<br />
Enskiktskartong (Solid Bleached Board) av blekt<br />
kemisk massa.<br />
SC-papper<br />
Superkalandrerat papper. Obestruket, glättat<br />
journalpapper i ytvikter mellan 50 och 65 g per<br />
m2. Sedimenteringsanläggning<br />
Mekanisk rening av avloppsvatten där fi brer och<br />
suspenderat material (SÄ) avskiljs.<br />
SO2<br />
Se svaveldioxid.<br />
Stoft<br />
Partiklar som bildas vid förbränning av t ex bark<br />
eller lut.<br />
Sulfatmassa<br />
Kemisk massa. Veden kokas i alkalisk kokvätska<br />
som löser upp bindemedlet i veden så att cellulosafi<br />
brerna frigörs.<br />
Svavel<br />
Ett grundämne som ingår i t ex svaveldioxid och<br />
svavelväte samt andra illaluktande gaser. Svavlet<br />
i massaindustrins utsläpp härrör huvudsakligen<br />
från kok- och blekkemikalier samt olja.<br />
Svaveldioxid (SO2)<br />
En gas bestående av svavel och syre som bildas<br />
vid förbränning av svavelhaltiga bränslen som<br />
t ex svartlut och olja. I kontakt med fuktig luft<br />
omvandlas svaveldioxid till svavelsyra. Utsläpp av<br />
svaveldioxid bidrar därmed till försurning.<br />
Syremättnadsgrad<br />
Ett mått på den mängd syre som fi nns löst<br />
i vattnet. Syremättnadsgraden kan variera från<br />
100 procent i ett rent vatten till 0 procent i ett<br />
mycket förorenat vatten.<br />
SÄ<br />
Suspenderade ämnen. Ett mått på den mängd<br />
partiklar i avloppsvatten som kan avskiljas i ett<br />
fi nmaskigt fi lter.<br />
TMP-massa<br />
Termomekanisk massa. En högutbytesmassa<br />
(94–96 procents vedutbyte) som erhålls genom<br />
att granfl is värms och därefter mals i raffi nörer.<br />
Växthuseffekten<br />
Den ökande mängden koldioxid i atmosfären gör<br />
att jordens klimat riskerar att gradvis bli varmare.<br />
Orsaken är att koldioxiden hindrar värmeutstrålning<br />
till rymden och därvid innesluter jorden i<br />
vad som populärt kan liknas vid ett växthus.<br />
Att mängden koldioxid i atmosfären ökar beror<br />
på mänsklighetens ökade användning av fossila<br />
bränslen som kol och olja. När man utnyttjar fossila<br />
bränslen frigörs koldioxid som legat lagrad<br />
i jordskorpan som kol i miljoner år. Även andra<br />
gaser, t ex metan, bidrar till växthuseffekten. Biobränslen<br />
frigör också koldioxid, men denna ingår<br />
redan i kolatomernas kretslopp i naturen. Det<br />
frigörs lika mycket koldioxid vare sig man bränner<br />
ved eller den ruttnar i skogen. Samma mängd<br />
koldioxid som frigörs räcker för att på nytt bygga<br />
upp samma mängd levande material i naturen.<br />
Genom denna balans bidrar inte biobränslen till<br />
växthuseffekten.
Change language