You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
av den totala bränsletillförseln vid eldning i fastbränslepannor.<br />
Deponeringsdirektivet. EUs direktiv om deponering<br />
av avfall träder i kraft den 1 juli 2001. Direktivet<br />
ställer nya krav på utformning och drift av deponier.<br />
Senast den 1 juli 2002 ska alla ägare av deponier<br />
lämna in en omställningsplan som beskriver<br />
hur man tänker uppfylla direktivets krav. Åtgärder<br />
och eventuell avslutning av deponin ska vara genomförda<br />
vid utgången av 2008. Kraven på avslutning<br />
av gamla deponier och anläggning av nya<br />
innebär en tydlig skärpning.<br />
Förbud att deponera brännbart avfall. Från 2002<br />
blir det i Sverige förbjudet att deponera brännbart<br />
avfall. År 2005 utvidgas förbudet till att omfatta<br />
allt organiskt material.<br />
Deponiförbudet för organiskt material kan komma<br />
att innebära att sådant material måste förbrännas<br />
och då kan de mycket hårda reglerna enligt direktivet<br />
för avfallsförbränning komma att gälla.<br />
Uppföljning. Erfarenheterna av EUs lagstiftningsarbete<br />
är att industrin måste följa detta mycket noga<br />
och på ett tidigt stadium ge synpunkter för att reglerna<br />
ska bli rimliga.<br />
KLIMATFRÅGAN<br />
En av de viktigaste miljöfrågorna gäller växthuseffekten<br />
och klimatets förändring. Att begränsa<br />
utsläppen av koldioxid, den viktigaste växthusgasen,<br />
är en viktig men samtidigt svår uppgift.<br />
Skogen och skogsindustrin har en viktig roll i<br />
arbetet för att minska klimatförändringar. Några<br />
viktiga områden för insatser är att<br />
■ biobränsle ersätter fossilt bränsle<br />
■ träbaserade produkter ersätter fossila material<br />
■ energianvändning sker effektivare<br />
■ skogsbruket utvecklas för att öka upptaget av<br />
koldioxid.<br />
Koldioxidbalansen för Sverige framgår av<br />
diagram 1 som visar att upptaget av koldioxid i<br />
mark och skog är cirka 50 miljoner ton per år.<br />
Utsläppen av koldioxid ligger på en något högre<br />
nivå.<br />
Dagens uthålliga skogsbruk, där cirka 70 procent<br />
av tillväxten avverkas, medför att den svenska<br />
skogen är en stor koldioxidsänka, d v s den tar<br />
upp koldioxid. Skötseln av skogarna är därför en<br />
viktig del av klimatpolitiken.<br />
Diagram 2 visar att svensk skogsindustri har<br />
de lägsta koldioxidutsläppen per ton producerat<br />
papper i Europa. Diagram 3 anger att kostnaderna<br />
är högst i Sverige för att minska koldioxidutsläppen.<br />
P g a en redan hög teknisk standard är det<br />
både svårt och dyrt att minska dessa ytterligare.<br />
MILJÖORIENTERAD PRODUKTUTVECKLING<br />
– INTEGRATED PRODUCT POLICY, IPP<br />
Sverige kommer inom EU att verka för att en miljöorienterad<br />
produktpolitik formuleras.<br />
Enligt regeringens skrivelse 99/<strong>2000</strong>:114 är<br />
målet ”att få fram varor och tjänster som leder till<br />
minsta möjliga negativa påverkan på människors<br />
hälsa eller på miljön i varje led under produkternas<br />
livscykel.” Arbetet med IPP har ännu inte lett<br />
till några konkreta förslag.<br />
Under 2001 kommer Sverige som ordförandeland<br />
i EU att sträva efter att driva igenom ett<br />
principbeslut om IPP.<br />
■ Enligt <strong>Holmen</strong>s bedömning bör koncernens<br />
produkter klara sig bra i ett IPP-perspektiv med<br />
tanke på<br />
Råvaran Skogsråvaran är förnybar<br />
Produktionen Låga emissioner – låg miljöpåverkan<br />
Produkterna Ofarliga<br />
Nyttiga<br />
Många användningsområden<br />
Den använda<br />
produkten Kan återanvändas och ingå i nya produkter<br />
Kan brännas och ge energi<br />
Är nedbrytbar<br />
Arbetet med IPP inom EU har nyligen startats. Principen<br />
att optimera varje steg i produktens livscykel<br />
är viktig men innebär att en mycket komplex analys<br />
först måste ske, därefter ska miljöoptimering göras<br />
i praktiken. Indikationer på om det inom EU fi nns<br />
gehör för dessa tankar och om det går att fi nna<br />
gemensamma former för ett fortsatt arbete kan väntas<br />
under 2001.<br />
1. SVERIGES UTSLÄPP OCH<br />
UPPTAG AV KOLDIOXID<br />
Milj. ton utsläpp<br />
koldioxid<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
upptag<br />
0<br />
1990 1997 2010 mark<br />
Stapel för 2010 visar Sveriges<br />
åtagande (1990 års nivå plus<br />
fyra procent) efter Kyoto.<br />
Källa: Naturvårdsverket<br />
skog<br />
2. KOLDIOXIDUTSLÄPP<br />
I OLIKA LÄNDERS<br />
Ton koldioxid PAPPERSINDUSTRI 1997<br />
per ton<br />
papper<br />
1,6<br />
1,2<br />
0,8<br />
0,4<br />
0,0<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Sverige har de lägsta koldioxidutsläppen<br />
per ton papper i Europa.<br />
Källa: CEPI<br />
Sverige<br />
3. KOSTNADER FÖR<br />
UTSLÄPPSMINSKNINGAR<br />
Öre/kg<br />
koldioxid<br />
Kina<br />
Polen<br />
Finland<br />
USA<br />
Kanada<br />
Tyskland<br />
Källa: Edin, klimatpolitik efter Kyoto<br />
Sverige<br />
11
Change language