Kjdh^`Zgidbjh - Kuurojen Liitto ry

Årsberättelse

Text: Antti Mäkipää 

Översättning: Nina Tapper-Floman 

Layout: Turning Point Oy 

Bilder: Sanni Kostiainen, Dawn Jani Birley 

(seniorbild) 

Tryckeri: Forssan kirjapaino Oy

ÅrsbErÄTTElsE 2007 

Finlands dövas Förbund rF 

innehållsförteckning: 

Finlands Dövas Förbund 2 

Verksamhetsledarens översikt 4 

Serviceverksamheten 6 

Föreningsverksamheten 6 

Den svenskspråkiga verksamheten 7 

Den regionala servicen 8 

Sysselsättningsverksamheten 8 

Välfärds- och kulturenheten 9 

Teckenspråkiga terapitjänster 9 

Anpassningskurserna år 2007 10 

Frivilligverksamheten (Viva-projektet) 10 

Ungdomsverksamheten 11 

Seniorverksamheten 11 

Kulturproduktionen 12 

Teatteri Totti 12 

Specialfrågor 13 

Utvecklingsverksamheten 14 

Teckenspråksenheten 14 

Tolkverksamheten 15 

Biblioteket och informationstjänsten 16 

Dövas museum 16 

Utvecklingen av undervisningen 17 

Osata-projektet 17 

Kommunikationsenheten 18 

Programproduktionen (Dövas Video) 19 

Kentauri-projektet 19 

Webbtjänsten 20 

Dövas tidskrift 20 

Specialfrågor 20 

Enheten för internationella ärenden 21 

Projektarbetet 

Den nordiska verksamheten och det 

21 

europeiska samarbetet 22 

Dövas världsförbund 23 

Administrationen 24 

Personalberättelse 2007 24 

Ekonomin 26 

Medelanskaffningen 26 

Kurscentret Malmåsen 

Förtroendeorganisationen och 

26 

ledningsgruppen 27 

Förbundsmötet 27 

Ledningsgruppen 27 

Styrelsen 28 

Dövas Folkhögskola 29 

Finlands Dövas Förbunds koncernbolag 

Representationen i olika 

30 

sammanslutningar 2007 32 

Utskott och arbetsgrupper 2007 33 

Utlåtanden 2007 34 

Medlemsföreningarna 2007 35 

Verksamhetsberättelse 2007 

- Resultaträkning 1.1-31.12.2007 

- Balansräkning 

- Revisionsberättelse

2 

KuurOJEn liiTTO rY 

Grundat 1905 

antal medlemsföreningar 43 

antal medlemmar i 

föreningarna 4 158 

Publikation 

Kuurojen Lehti - Dövas Tidskrift 

lokaliteter 

● Centralbyrån, Ljusa huset, Haga, Helsingfors 

3 000 kvadratmeter + gemensamma lokaliteter 

4 000 kvadratmeter 

● Kurs- och semestercentret Malmåsen, Heinola 

regionkanslier 

● Jyväskylä, Joensuu, Helsingfors, Tavastehus, 

Kouvola, Kuopio, S:t Michel, Uleåborg, 

Björneborg, Rovaniemi, Seinäjoki, Tammerfors, 

Åbo, Vasa 

Finlands dövas Förbunds 

tema år 2007 

Välfärd på teckenspråk 


värden 

● Respekt för människovärdet 

● Social rättvisa 

● Kundcentrering 

● Tillförlitlighet 

● Gemenskap 

● Dynamik 

verksamhetsidé 

Finlands Dövas Förbund rf fungerar som teckenspråkiga 

dövas intresse-, expert- och serviceorganisation. 

I samarbete med andra organisationer 

främjar förbundet en omvärld som 

lämpar sig för alla och där teckenspråkiga döva 

är jämlika medborgare. Förbundet producerar 

sakkunnig- och annan service också för personer 

som använder eller behöver teckenspråk 

eller teckenkommunikation. 

vision av dövas förbund år 

2015 

Finlands Dövas Förbund är en både nationellt 

och internationellt ansedd intresse-, sakkunnig 

och serviceorganisation för teckenspråkiga 

döva. Förbundet bedriver en innovativ verksamhet 

och reagerar snabbt på sina medlemmars 

och kunders behov och på de förändringar 

som sker i samhället. 

Förbundet är en riksomfattande organisation 

som samarbetar med olika förvaltningsområden 

och andra riksomfattande parter. Förbundets 

medlemsföreningar, klubbar och verksamhetsoch 

servicecenter bildar heltäckande regionala 

samarbetsnätverk tillsammans med andra regionala 

organisationer. 

Den internationella verksamheten omfattar 

Norden och närområdena samt EU och övriga 

länder genom Dövas världsförbund och utvecklingssamarbetet. 

Man fäster särskild vikt 

vid att förbättra dövas ställning i u-länderna. 

Förbundet är en flerspråkig och mångkulturell 

arbetsplats där alla anställda har goda kunskaper 

i finskt teckenspråk och finska samt i 

andra tecknade och talade språk som behövs 

i arbetet. Förbundet har en kompetent ledning 

och kunnig personal, som tillsammans med 

förbundets förtroendevalda och olika intressentgrupper 

arbetar för att uppnå de mål man 

har ställt upp. 

Finlands Dövas Förbund producerar högklassiga 

sakkunnig- och andra tjänster för 

teckenspråkiga i alla åldrar och för personer 

som använder eller behöver teckenspråk 

och teckenkommunikation. De produkter och 

tjänster som utarbetas inom förbundets utvecklingsprojekt 

planeras i så stor utsträckning 

som möjligt enligt principen Design för 

All. Förbundet äger flera företag som verkar 

både nationellt och internationellt.

vision om omvärlden och 

livsmiljön år 2015 

Samhället vi lever i är flerspråkigt, mångkulturellt 

och pluralistiskt. Människovärdet och 

människors olikheter respekteras och minoriteternas 

rättigheter är tryggade. Samhället präglas 

av välfärd, social trygghet och hög livskvalitet. 

Alla har en tillräcklig utkomst, möjligheter till 

högklassig utbildning och livslångt lärande. 

Varje människa har, oberoende av ålder 

och bostadsort, tillgång till service och möjligheter 

att upprätthålla sociala kontakter och 

att delta. Teckenspråkiga döva är jämlika med 

andra medborgare i livets alla skeden och på 

alla områden. De är två- eller flerspråkiga och 

har språk- och andra kunskaper även för internationell 

växelverkan. I fråga om anordnandet 

av service beaktar man utöver teckenspråkiga 

döva även hörselskadade och döva med behov 

av särskilt stöd. De nationella organisationerna, 

stiftelserna och övriga sammanslutningarna 

inom hörselsektorn har bildat en koncern 

för samarbete, koordinering och framsteg på 

området. 

Livsmiljöerna och omvärlden med sina olika 

nätverk och former av samverkan är gemensamma 

och lämpliga för alla. Tekniken 

för information och interaktion möjliggör visuell 

kommunikation samt kontakter och användning 

av service på teckenspråk eller med 

hjälp av teckenkommunikation. 


tyngdpunktsområden 

1. Livslångt lärande 

Att utveckla sådana inlärnings- och livsmiljöer 

som stödjer en kognitiv, moralisk och social utveckling, 

där döva kan inhämta alla kunskaper, 

färdigheter och insikter som behövs i livet. 

2. Trygga det sociala välbefinnandet 

Alla kan få sina grundläggande behov tillgodosedda, 

känna sig trygga, ha goda människorelationer, 

sociala kontakter, arbete och utkomst 

samt möjlighet att påverka och styra sitt eget liv 

så att självbestämmanderätten respekteras. 

3. En livsmiljö som är lämplig för alla, även 

teckenspråkiga. 

Samhällets fysiska, funktionella och kunskapsmässiga 

tjänster är tillgängliga för alla och alla 

människor har möjlighet att ta del av bildning 

och kultur. Alla kan obehindrat delta i det politiska, 

ekonomiska och samhälleliga livet och 

beslutsfattandet. 

4. Barnen 

Att säkerställa mångsidiga teckenspråkiga tjänster 

för barn. 

5 Regional utveckling 

Öka den regionala servicen, bygga upp nätverken 

inom den regionala verksamheten och 

förstärka den. 

3

4 

ETT År av sTabilisErinG 

OCH uTvECKlinG 

verksamhetsledarens 

översikt 

Finlands Dövas Förbunds verksamhetsår 

2007 präglades av strävanden att stabilisera 

verksamheten och ekonomin genom att rikta 

blickarna på interna faktorer. Att ägna uppmärksamhet 

åt personalens trivsel i arbetet 

utgjorde en del av processen. Under året såg 

ledningsgruppen i samråd med cheferna på 

mellannivå över organisationens verksamhet 

som helhet. Vid analysen av förbundets 

struktur och verksamhet framgick att en starkare 

betoning av kundperspektivet bör ges 

en alltmer central roll vid planering, genomförande 

och utvärdering av verksamheten. 

Beaktandet av kundens perspektiv togs upp 

bland annat på diskussionsdagarna för föreningar 

och kretsar. 

Då Penningautomatföreningen RAY i slutet 

av året meddelade att inkomstökningarna 

avstannar de närmaste åren befästes förbundets 

strategiska mål att balansera ekonomin 

under de kommande åren och att också utveckla 

organisationen och verksamheten i 

riktning mot bättre resultat och högre kvalitet. 

Förbundsstyrelsen satte för åren 2007- 

2008 upp följande huvudmål: att internt stärka 

och utveckla förbundets organisation samt 

att förlägga verksamhetens tyngdpunkt på 

teckenspråks-, ungdoms- och seniorarbete. 

Man fortsatte att bygga upp koncernadministrationen 

och verksamheten vid de företag 

som förbundet äger klargjordes. Förbundets 

ekonomi kunde stabiliseras genom ett positivt 

bokslut. Ledningsgruppen satsade i sitt 

arbete hårt på att analysera hela organisationens 

verksamhet och systemen för planering 

och beslutsfattande. Man fäste vikt vid vad 

som behövs parallellt med strategiarbete och 

teamorganisation för att få organisationen 

att fungera effektivare och förbättra kundcentreringen. 

Man beslutade att vid sidan av 

strategiarbete och teamorganisation införa en 

processtyrningsmodell för att förbättra ledningskulturen 

inom förbundet. 

Beredningen av det språkpolitiska programmet 

fortsatte och man justerade innehållet så 

att det motsvarar FN-konventionen om rättigheter 

för personer med funktionshinder. Teckenspråksarbetet 

kunde på grund av bristande 

tilläggsresurser inte utvidgas, men i och med 

att tolktjänstverksamheten står inför en riksomfattande 

omläggning koncentrerade man 

krafterna på intressebevakning på detta område. 

Den nya FN-konventionen kommer att ha 

vittgående effekter när det gäller en förbättrad 

ställning för teckenspråket och främjandet av 

dövas mänskliga rättigheter och därför dryftade 

man den på bred bas inom hela förbundet 

och medlemskåren. Finlands Dövas Förbund

har genom Dövas världsförbund haft en synnerligen 

betydande roll i att konventionen 

utformades till ett internationellt avtal, där 

teckenspråket och dövas språkliga rättigheter 

starkt framträder. 

Förbundets utvecklingssamarbetsprojekt 

fick mycket positiv respons på Dövas världsförbunds 

kongress i Madrid i juli. Genom sitt 

långvariga utvecklingssamarbete har förbundet 

fått status av förebild när de övriga europeiska 

dövförbunden nu har blivit intresserade 

att inleda eget utvecklingssamarbete. 

Behovet av seniorarbete och dess betydelse 

fördjupades under verksamhetsåret, då man 

bedömde att detta redan de närmaste åren 

kommer att bli ett viktigt tyngdpunktsområde. 

Det regionala arbetet stärktes ytterligare 

så att samarbetet mellan de regionala teamen 

och medlemsföreningarna ställdes i centrum. 

Ändå återstår mycket arbete för att föreningarna 

ska inse att regionteamen är ett effektivt 

instrument för kommunal och regional intressebevakning. 

Inom ramen för kommun- och 

servicestrukturreformen var Paras-projektet 

givetvis en sak vars effekter och betydelse 

HEdErsbEYTYGElsEr 

OCH PrisEr 

● Dövas världsförbund (WFD) tilldelade 

Finlands Dövas Förbunds verksamhetsledare 

och Dövas världsförbunds president Markku 

Jokinen världsförbundets förtjänstmedalj av 

I klass för hans omfattande insatser för dövas 

rättigheter och situation. 

● Organisationsrådet Liisa Kauppinens insat- 

ser inom det internationella människorätts- 

arbetet högtidlighölls genom ett seminarium 

som bar hennes namn. På seminariet behand- 

lades frågor beträffande FN-konventionen om 

rättigheter för personer med funktionshin- 

der. Kauppinen fick även Centralförbundet 

för socialskydd och hälsas medborgarpris. 

dryftades inom hela förbundet, inklusive medlemsföreningarna. 

Förbundet bedrev en aktiv bevakning av 

rättigheter. Man satsade bland annat på en förbättring 

av lagstiftningen gällande likabehandling 

och beredning av det barn-, ungdoms- och 

familjepolitiska program som det nya regeringsprogrammet 

innefattar. Under berättelseåret 

gjorde man bedömningen att förbundet 

snabbt behöver jurister för att leda det alltmer 

målinriktade arbetet i fråga om övervakning av 

lagstiftning och rättigheter, vilket ingår i det 

dagliga arbetet för en stor del av förbundets 

anställda. 

Sammantaget var det ett mycket viktigt år i 

fråga om utvärdering av förbundets verksamhet 

och dess betydelse för det teckenspråkiga 

samfundets utveckling och för bevakningen 

och främjandet av dess medlemmars mänskliga 

rättigheter både i Finland och i andra länder. 

Markku Jokinen, 

verksamhetsledare 

● Ryska dövas federation utnämnde Liisa 

Kauppinen till hedersmedlem, vilket är orga- 

nisationens högsta hedersbetygelse. Markku 

Jokinen tilldelades federationens förtjänst- 

medalj av I klass för sitt internationella 

arbetet för döva. 

● EU-komissionen utsåg det av Finlands 

Dövas Förbund ledda Deafvoc-projektet till 

ett de av hundra framgångsrikaste projekten 

som finansierats av kommissionen. 

● Stakes gav Terve-Sos-pris till två projekt 

som Finlands Dövas Förbund medverkade 

i: hälsoportalen Hyvis och stödservicen för 

missbrukarvård av funktionshindrade Vapa. 

5

6 

sErviCEvErKsaMHETEn 

service och kultur som 

källor för välbefinnande 

Under verksamhetsåret fortsatte vi att målmed- 

vetet utveckla den regionala servicen. Regi- 

onteamen byggde upp och intensifierade sin 

växelverkan såväl med de lokala dövförening- 

arna som med de regionala samarbetsnätver- 

ken. Samarbetet stärktes också genom kursen 

organisationsledarskap genom påverkan och 

nätverk. Förbundets verksamhet stöttade döv- 

föreningarna i deras strävanden att bli aktiva 

intressebevakare och mångsidiga aktörer i sina 

egna regioner. 

Serviceverksamheten utvecklades bland 

annat i fråga om missbrukarvård och välfärds- 

tjänster. Inom regionverksamheten skapade 

man nya modeller för kontakt och kundservice 

genom att använda teckenspråkiga distanskon- 

takter. I och med att Ripa-projektet avslutades 

minskade andelen terapiarbete i förbundets 

verksamhet. Behovet av teckenspråkig terapi är 

ändå betydande och de terapeuter som förbun- 

det utbildat satsade på detta i sitt eget arbete. 

Projektet för en utveckling av frivilligverk- 

samheten, VIVA, fungerade effektivt under 

Föreningsverksamheten 

I början av året dryftade man föreningsverksamhetens 

strategier på diskussionsdagarna 

för föreningar och kretsar. Mötet granskade 

strukturen på föreningarnas medlemskår och 

grunden för deras ekonomiska funktionsförmåga 

och framtiden. Förbundet såg en gemensam 

utmaning i att få aktiva aktörer med 

i föreningsarbetet och föreverkliga sina idéer. 

Man tog upp såväl föreningarnas intressebevakning 

under riksdagsvalsåret som kommunreformens 

påverkan på servicen för teckenspråkiga. 

Den två år långa kursen Organisationsledarskap 

genom nätverk och påverkan avslutades. 

Under berättelseåret hölls kursen för 

representanter för föreningarna i team väst 

sitt sjätte år 

och utbildade 

mera frivilliga 

stödpersoner. 

Tyngdpunkten 

låg på barns 

och ungas möj- 

ligheter att få 

en stödperson. 

För dövkulturens del var verksamhetsåret 

en kraftfull period. Det omfattande kulture- 

venemanget för seniorer bjöd deltagarna och 

publiken rikligt med upplevelser. Förbundets 

målsättningar inbegriper att främja teckensprå- 

kigas egen kultur och konst och göra dem till- 

gängliga för en bred publik. Detta förverkligades 

på många kulturarenor. Filmvänner entusiasme- 

rades av Finlands genom tiderna första tecken- 

språkiga filmfestival och kulturåret kulminerade 

i Teatteri Tottis 20-årsjubileum med succépjä- 

sen Tvingad att tala. Det levande teckensprå- 

kiga kulturutbudet stärkte samfundets kultu- 

rella identitet. 

ari Pokkinen 

vik. servicedirektör 

På Helsingfors Dövas Förenings valvaka var spänningen 

hög när man väntade på resultaten för de teckenspråkiga 

riksdagskandidaterna. Foto: Annika Posti

och team öst. Utbildningen gav alla föreningar 

och regionteamsrepresentanter ett enhetligt 

faktapaket i organisationsledarskap. Samarbetet 

mellan regionteamen och föreningarna 

fortsatte efter kursen med regionala utvecklingsdagar, 

som arrangerades i Varkaus och 

Uleåborg 

den svenskspråkiga 

verksamheten 

Finlands Dövas Förbund fick berättelseåret 

bidrag om 268 000 euro för den regionala 

och den svenskspråkiga verksamheten. 

Den svenskspråkiga verksamhetens andel 

koordinerades av utskottet för utveckling 

av finlandssvensk service, som består av representanter 

för föreningen och förbundet. 

Förbundet stöttade den finlandssvenska organisationsverksamheten 

genom regionteamens 

föreningsinstruktörer, habiliteringssekreterare 

och arbetsombud. Finlands Dövas Förbunds 

svenskspråkiga verksamhet genomfördes som 

ett samarbete med medlemsföreningen Finlandssvenska 

teckenspråkiga rf. Enligt den 

överenskomna arbetsfördelningen verkade 

den svenska föreningen som en effektiv in- 

Övrigt Övrigt 

utvecklingsarbete 

utvecklingsarbete 

123,45 123,45 t123,45 

För- 

För- och För- och efterarbete och efterarbete för för kursen för kursen 

Egen Egen Egen utbildning 

och och arbetshandledning 

och arbetshandledning 

Statistik 2007 

Statistik över över habiliteringssekreterarnas verksamhet (antal (antal gånger) 2007 

Team- Team- 

och och andra och andra arbetsmöten 

202 202 202 

 

Annat Annat nätverksmöte 163 163 163 

Arbetsgrupper 

Arbetsgrupper m.m. m.m. 112 112 112 

Extern 

Extern information/ utbildning 68 68 68 

276,69 276,69 t276,69 

Kundmöte 187 187 187 

Kursarbete Kursarbete dygn dygn dygn 151 151 151 

Förenings-/ 

Förenings-/ klubbbesök 165 165 165 

Ansökningar 

Ansökningar och och utlåtanden och utlåtanden 

 

Övriga Övriga kundträffar 

Hembesök 

 

Bildtelefontjänster 

 

Annat Annat utvecklingsarbete 

403 403 

403 

383 383 

383 

379 

379 379 

789 789 

789 

968 968 968 

Professor Markku Suksi från Åbo Akademi talade på 

svenska teckenspråksdagens seminarium. Han tackas 

av Håkan Westerholm, medlem av Finlands Dövas 

Förbunds styrelse och ordförande för Finlandssvenska 

teckenspråkiga. Foto: Jorma Tarvonen 

tressebevakare och arrangör av aktiviteter för 

finlandssvenska teckenspråkiga. Föreningen firade 

femårsjubileum med ett jubileumsseminarium 

i Åbo. Föreningens viktigaste verksamhet 

var att informera, vilket sköttes genom projektet 

Kompetens 2008. Finlands Dövas Förbund 

var representerat i projektets styrgrupp. Ett annat 

stort samarbetsprojekt var förberedelserna 

av kulturdagarna 2008. 

Utveckling 

Utveckling av arbetet av av arbetet 

Nätverk Nätverk Nätverk 

Kundarbete 

Kundarbete i grupp i grupp i grupp och och samfund och samfund 

Kundarbete 

Kundarbete på enhetsnivå på på enhetsnivå 

2605 2605 

 

2605 

 

0 0 0 500 500 

 

500 1000 1000 

 

1000 1500 1500 

 

1500 2000 2000 

 

2000 2500 2500 

 

2500 3000 3000 

 

3000 

7

Statistik Statistik över föreningsinstruktörernas verksamhet (antal gånger) 

över föreningsinstruktörernas föreningsinstruktörernas verksamhet verksamhet (antal (antal gånger) 

gånger) 2007 

För- För- 

och och efterarbete för för kursen 

För- och efterarbete för kursen 

Egen utbildning 

och och arbetshandledning 

Egen utbildning och arbetshandledning 

Team- och 

och andra arbetsmöten 

Team- och andra arbetsmöten 

Utbildning/ 

kursarbete 

Utbildning/ kursarbete 

Utbildning 

och och information 5 

Utbildning och information 

5 

 

Annat nätverksbesök 3 

Annat nätverksbesök 

3 

 

Myndighetsbesök 3 

Myndighetsbesök 

3 

Övrigt/ 

finansiering 1 

Övrigt/ finansiering 

1 

Föreningsbesök/ klubb 

Föreningsbesök/ klubb 

Föreningsbesök/ annat 

Föreningsbesök/ annat 

Föreningsbesök/ 

Föreningsbesök/ möte 

Föreningsbesök/ möte 


 

Bildtelefontjänster 0 


0 

Övrigt/ 

finansiering 

Övrigt/ finansiering 

 

Föreningsärenden 

Föreningsärenden 

8 den regionala servicen 

28 

28 

22 

22 

36 36 

47 47 

Finlands Dövas Förbunds regionala service 

sköttes av de multiprofessionella teamen och 

omfattade föreningshandledning, rehabilitering 

och sysselsättningsverksamhet. Uppgifterna 

utfördes av 15 habiliteringssekreterare, 4 föreningsinstruktörer 

och 4 arbetsombud. Habiliteringssekreterarna 

gav individuell handledning 

och intressebevakning och samarbetade i nätverk. 

Föreningsinstruktörerna ordnade kurser, 

handledning och evenemang på föreningarna. 

Arbetsombuden erbjöd teckenspråkig arbetskraftsservice 

samt producerade kurser och information 

om arbetslivet och om att ta sig in i 

arbetslivet. 

Regionteamen samarbetade med lokala dövföreningar, 

myndigheter och organisationsnätverk 

för att utveckla omgivningen så att den 

lämpar sig för teckenspråkiga. De viktigaste 

målen var att öka den sociala välfärden, trygga 

sysselsättningen och förebygga utslagning. Hos 

dövföreningarna skapade man beredskap att i 

sina egna områden fungera som aktiva intressebevakare, 

utbildare och producenter av hobby- 

och annan verksamhet för medlemskåren. 

I enlighet med syftemålet för kursen i organisationsledarskap 

genom nätverk och påverkan 

intensifierade regionteamen sitt samarbete med 

1 

0 

3 

3 

5 

22 

28 

36 

61,8 61,8 

61,8 

83 83 

47 

58 58 

58 

83 

 

139 139 

139 

138 138 

138 

 

00 20 20 40 40 60 60 80 80 100 100120 120140 140 160 160 

0 20 40 60 80 100 120 140 

 

160 

Föreningsarbete 



Kundarbete 

Kundarbete 

Kundarbete 

i grupp i grupp 

i grupp 

och och samfund 

och samfund 

Utveckling 

Utveckling 

Utveckling 

av av arbetet 

av arbetet 

föreningarna och klargjorde regionarbetets målsättningar 

och strukturer. 

Viktiga specialfrågor som behandlades i de 

aktiva samarbetsnätverken var till exempel boende- 

och hemservicetjänster, en utveckling av 

missbrukarvården, förbättrandet av teckenspråkiga 

invandrares ställning samt äldre teckenspråkigas 

situation. Under riksdagsvalsåret ägnade 

man på många orter särskild uppmärksamhet åt 

intressebevakningen och ordnade informationer 

för bl.a. beslutsfattare och myndigheter. För att 

utveckla de regionala tjänsterna med hjälp av 

distanskontakter provade man olika slags bildtelefon- 

och nätanslutningar. I maj prisbelönade 

Stakes på Terve-Sos-mässan två projekt som 

Finlands Dövas Förbund medverkade i, dvs. 

hälsoportalen Hyvis och stödservicen för missbrukarvård 

av funktionshindrade Vapa. 

sysselsättnings- 

verksamheten 

Sysselsättningsläget för döva förbättrades under 

året. I slutet av verksamhetsåret låg dövas arbetslöshetsgrad 

på 16 %. 

I Södra Finlands region avlutades det tvååriga 

Noste-projektet. Dess viktigaste resultat var de 

enhetliga förfaringssätt som man utarbetat inom 

nätverksamarbetet. Med hjälp av dem eftersträ-

För- 

och efterarbete för kursen 5 5 

För- och efterarbete för kursen 

Egen utbildning 

Egen utbildning 

Team- 

och andra arbetsmöten 

Team- och andra arbetsmöten 

 

Annat nätverksmöte 

Annat nätverksmöte 

Arbetskraftsmyndighet 

 

Arbetskraftsmyndighet 10 

Arbetskraftsmyndighet 

Besök 

på läroanstalter 5 5 

Besök på läroanstalter 

Information 18 

Information 

Utbildning/kursarbete 

 

Utbildning/kursarbete 

Utbildning 

och information 27 

Utbildning och information 

Klubb 

för arbetslösa 23 

Klubb för arbetslösa 

Ansökningar 

och utlåtanden 3 3 

Ansökningar och utlåtanden 

Kundmöte 

på arbetsplatsen och på arbetskraftsbyrån 

Kundmöte på arbetsplatsen och på arbetskraftsbyrån 

Statistik 

Statistik över 

över arbetsombudens 

arbetsombudens verksamhet 

verksamhet (antal 

(antal gånger) 

gånger) 2007 2007 

 

Kundmöte annanstans 

Kundmöte annanstans 

 



 

Kundmottagning 

Kundmottagning 

85 85 

85 

61 61 

61 

66 66 

66 

var man att för personer med bristfällig utbildning 

hitta vägar till utbildning och arbete. 

Inom projektet framställdes broschyren Viittomakielinen 

yksi meistä (ung. ” teckenspråkiga 

är som vi ”), som riktar sig till arbetsgivare. 

Arbetsombuden stod under året för två sysselsättningskurser, 

som hade totalt 34 deltagare. 

I sina egna regioner handledde och stöttade 

arbetsombuden döva genom individuella träffar, 

regionala jobbsökarklubbar och hjälpte 

ungdomar med yrkesval. 

Dövas arbetsandelslag Osku, som omvandlats 

till ett socialt företag blev en nära samarbetspartner 

till Finlands Dövas Förbund. 

Osku startade ett regionaliseringsprojekt, där 

man med projektstöd anställde projektledare 

och fyra döva som arbetskonsulter. Projektets 

mål är att förbättra dövas kunskaper om 

arbetsmarknaden och deras möjligheter att få 

jobb samt att förebygga utslagning från arbetsmarknaden. 

vÄlFÄrds- OCH 

KulTurEnHETEn 

Kopplingen mellan kultur och välfärd betonades 

i dövförbundets verksamhet även i samband 

5 

5 

3 

10 

57 57 

57 

18 

27 

23 

73 73 

73 

125 125 

125 

180 

180 

Utveckling 

Utveckling av arbetet 

Utveckling av arbetet 

Nätverk Nätverk 

Nätverk 

Kundarbete 

Kundarbete i 

Kundarbete 

grupp 

i grupp 

och samfund 

och samfund 

Kundarbete 

Kundarbete 

Kundarbete 

på enhetsnivå 

på enhetsnivå 

0 0 50 50 100 100 150 200 250 300 350 

0 50 100 150 200 250 300 350 

med en utveckling av organisationen. I början 

av året sammanslogs kulturverksamheten, välfärdsservicen 

samt ungdoms- och seniorverksamheten 

till välfärds- och kulturenheten. 

Välfärdsteamet producerade terapitjänster, 

genomförde anpassningskurser, organiserade 

frivilligt kamratstöd för kunder som önskade 

det, samt arrangerade rikligt med evenemang 

för såväl teckenspråkiga ungdomar som seniorer. 

För kulturpubliken producerade enheten 

olika slag av teckenspråkiga kulturtjänster och 

konstupplevelser 

Teckenspråkiga 

terapitjänster 

296 

296 

Förbundet tillhandahöll teckenspråkig terapi för 

döva kunder genom en deltidsanställd psyko- 

/familjeterapeut, som verkade i Södra Finlands 

län. Därtill skapade man inom habiliterarsekreterarnätverket 

förutsättningar att svara på 

kundernas behov av terapi. 

Individuell terapi gavs 88 gånger, av vilka 

37 i form av distansterapi, andelen parterapi 

uppgick till 10 gånger och andelen familjeterapi 

till 25 gånger. Antalet nya kunder var 12. 

Det totala antalet kunder (räknat i terapibesök) 

9

10 

anpassningsverksamheten 

Inom anpassningsverksamheten förbättrade man processtyrningen 

och genomförde år 2007 följande kurser: 

Med finansiering från FPA deltagare kursdygn 

● 1 resurskurs för döva föräldrar 18 144 

● samt uppföljning för kursen år 2006 18- 21.1.07 25 100 

● 1 familjekurs för döva barn och deras familjer 25 150 

● 2 kompasskurser 36 21 

● 1 uppföljningskurs för kursen år 2006 5 30 

● 1 kurs för ungdomar som går ut grundskolan I och II 22 308 

Med finansiering från RAY 

● 2 Sysselsättningskurs 34 170 

● Kurs för döva föräldrars hörande barn 21 126 

● Kurs för invandrare 13 39 

● Finlandssvenskt familjeveckoslut 34 102 

● Språkäventyrsläger 17 102 

● ”Eget val”-kurs 9 18 

● Kurs för äldre döva (Eden, Uleåborg) 10 40 

● Kurser för äventyrsledare 57 171 

Rekreationskurser finansierade av RAY 

● Två (2) rekreationskurser på Malmåsen 34 204 

uppgick under året till 231. 

Frivilligverksamheten 

(viva-projektet) 

Det stödpersonsystem som utarbetats under 

utvecklingsprojektet för den teckenspråkiga 

frivilligverksamheten (Viva) fortsatte i Nyland, 

i samarbete med de frivilliga och samarbetsnätverket. 

Man inledde verksamhet också 

i Lahtis, S:t Michel och Tammerfors. Under 

årets lopp utbildades elva nya stödpersoner. 

I Nylands region deltog aktivt tolv utbildade 

stödpersoner, som hade sammanlagt 16 personkunder. 

Stödpersonerna bistod olika slag 

av grupper och fungerade som teckenspråkiga 

interaktörer på caféträffar. I de nya regionerna 

verkade aktivt fem stödpersoner som hade fem 

personkunder. Man prioriterade stöd till barn, 

unga och långtidssjuka. 

Stödpersonernas färdigheter utökades genom 

påbyggnadskurser med psykisk hälsa som tema. 

Man stärkte deras engagemang och ork genom 

grupparbetshandledning och vederkvickande 

tillställningar. 

För att garantera verksamhetens fortbestånd 

och grunda en träffpunkt för den teckenspråkiga 

frivilligverksamheten (en s.k. Viva-hållplats) 

utökades samarbetet med dövföreningarna och 

kommunerna i verksamhetsregionerna och man 

utarbetade ett förslag om hur Viva-hållplatsen 

ska förverkligas. Vid en feedbackträff för alla 

aktörer och stödpersoner inom projektet dryftades 

olika förslag att utveckla verksamheten. 

Projektets teckenspråkiga praktikant sammanställde 

en utvärdering av stödverksamheten 

för äldre inom Viva. Projektet genomfördes med 

understöd från Penningautomatföreningen.

ungdomsverksamheten 

Ungdomsverksamheten ordnade sommarläger. 

I språkäventyrslägret deltog 17 juniorer och i 

äventyrslägret 31 juniorer. 

Ungdomsverksamheten arrangerade på hösten 

i samarbete med Viito ry de riksomfattande 

teckenspråkiga ungdomsdagarna i Jyväskyla, 

med temat Deaf Amazing Race. De 64 unga 

som deltog diskuterade bl.a. grundandet av ett 

ungdomsförbund och ungdomsklubbar. Ungdomsdagarnas 

resolution betonade förebyggandet 

av utslagning av barn och unga samt 

förbättrad informationsförmedling i textform, 

i synnerhet i televisionen. Ungdomarna gav 

under verksamhetsåret ut två nummer av tidningen 

Visiot. 

Under året genomfördes ett ungdomsutbyte 

med Irland, så att tio finländska teckenspråkiga 

ungdomar besökte Irland och lika många 

irländska unga fick bekanta sig med Finland. 

En av ungdomsutskottets medlemmar representerade 

Finland i EUDY (European Union 

of the Deaf Youth) som styrelsesekreterare. 

Ungdomsutskottets representanter deltog under 

året också i många internationella möten, 

seminarier och evenemang. 

Förbundets seniorverksamhet bjöd på 

rekreation och aktiviteter i kamratgrupper. 

Foto: Dawn Jani Birley. 

Ungdomsdagarnas tema var Deaf Amazing Race. 

seniorverksamheten 

Inom seniorverksamheten ordnades olika slags 

rekreationsträffar och man producerade information 

riktad till äldre döva. Seniorverksamheten 

samarbetade såväl med Centralförbundet 

för de gamlas väl som med Finlands Dövas 

Förbunds regionteam och kulturenhet. 

Seniorevenemangen år 2007 var bl.a. en gemensam 

semesterperiod för Östra och Västra 

Finland, en semesterperiod för Norra Finland, 

seniorernas kulturevenemang i Björneborg, 

seniorernas sommardagar, seniorernas diskussionsdagar 

och två julfester för seniorer. 

11

12 

Kulturproduktionen 

Kulturverksamheten bjöd på många tillställningar 

som stärkte den kulturella identiteten 

inom samfundet och storslagna upplevelser för 

både den teckenspråkiga publiken och andra 

som är intresserade av teckenspråkig kultur. 

Under kulturdagarna för seniorer, som under 

verksamhetsåret ordnades för tolfte gången, 

gav de teckenspråkiga medborgare som 

uppnått senioråldern prov på sin aktivitet. 

Evenemanget ägde rum på teknologicentret 

Pripoli i Björneborg i maj. Förbundets kulturproduktion 

samarbetade inom ramen för detta 

med dövföreningen i Björneborg och Björneborgs 

stad. Programmet omfattade mångsidiga 

teckenspråkiga uppvisningar, frågesport och 

en utställning med 50 konst- och hobbyarbeten. 

Sammanlagt deltog 250 personer i evenemanget, 

av vilka 65 var tävlingsdeltagare och 

utgjorde 150 publik. 

Intresset för dövmedvetenhet fick ett starkt 

uppsving i dövsamfundet. Dövmedevetenhetskursen 

Finn din inre styrka, som ordnades på 

kurscentret Malmåsen i juni, samlade 39 deltagare. 

Man satte sig in i så väl dövmedvetenhetsrörelsens 

olika skeden som empowermentprocessen 

under ledning av välkända teckenspråkiga 

föreläsare. Kursen arrangerades 

i samarbete med ungdomsverksamheten och 

Dövas folkhögskola. 

Intresset för dövmedvetenhet ökade. På 

bilden deltagare i kursen Finn din inre styrka. 

Foto: Timo Jaakola. 

Kulturevenemanget för seniorer: Jaakko Flinkman 

och Anja Ojantakanen från dövföreningen i Åbo 

framför verket Måsen i teckenkör. Foto: Dawn Jani Birley. 

I september ordnade kulturproduktionen i 

samarbete med Ateneum-salen Finlands första 

teckenspråkiga filmfestival i Helsingfors. 

Den visade sig vara en succé och samlade sammanlagt 

462 besökare. Festivalen förevisade 

19 utländska och fem inhemska teckenspråkiga 

filmer. Gästande stjärna var den döve filmregissören 

Louis Neethling, som också ledde en 

workshop för aktiva inom den teckenspråkiga 

film- och AV-branschen. Gruppen Signmarks 

musikvideo Kahleet (2006) i regi av Sami Vuoriheimo 

prisbelönades som festivalens bästa inhemska 

teckenspråkiga film. Juho Saarinen fick 

ett hedersomnämnande för sina dokumentärer 

inspelade i Afrika. Den teckenspråkiga filmfestivalen 

besökte också i Jyväskylä i samarbete 

med Jyväskylä universitet. Där lockade evenemanget 

140 besökare. 

Teatteri Totti 

Undervisningsministeriets finansiella stöd gav 

den finska teckenspråkiga teatern Teatteri Totti 

en god bas för att utveckla sin verksamhet, 

Den finska teckenspråkiga teatern Teatteri 

Totti firade sin 20-åriga verksamhet med att 

producera jubileumspjäsen Tvingad att Tala 

som lockade mycket publik och också uppmärksammades 

väl av massmedierna. Pjäsen, som

aserade sig en bok med samma namn av Satu 

Flinkman, var en tribut till hela det finländska 

dövsamfundet och väckte genom sin spegling av 

det teckenspråkiga samfundets erfarenheter debatt 

om förhållandena i dövskolorna på 1950-talet. Premiären 

ägde rum i Åbo och under verksamhetsåret 

gavs nio föreställningar för en publik på totalt 476 

personer. Pjäsen överskred nyhetströskeln bl.a. 

genom en recension i Turun Sanomat och inslag i 

tv-nyheterna på Ylekanalerna TV1 och TV2. 

Under året producerade Teatteri Totti också minipjäsen 

Guldvinges underverk i två versioner, 

Den finska teckenspråkiga teatern Teatteri 

Totti fyllde 20 år 

den ena avsedd för dagisbarn och den andra för lågstadieelever 

och seniorer. I samband med föreställningen 

ordnades också teckenspråkiga och visuella 

verkstäder. Pjäsen spelades i Helsingfors, Åbo, Hyvinge, 

Tavastehus, Jyväskylä, Villmanstrand och på 

etnofestivalen Faces i Karis. Antalet föreställningar 

var 20 och det totala antalet åskådare 729. 

Ett intressant kulturutbyte ägde rum i Windhoek 

i Namibia, där Teatteri Tottis scenartister 

gjorde en betydande insats. Artisterna arrangerade 

under två veckor fyra konstverkstäder för namibiska 

döva. Deltagarantalet varierade mellan 75 

och 100 personer. 

Teatteri Totti stöttade artisters möjligheter till 

teaterstudier och teaterns anställda gjorde ett samarbetsbesök 

i Kiev i på inbjudan av det ukrainska 

dövförbundet. 

Teatteri Tottis succépjäs Tvingad att tala skildrade 

dövas hårda skolförhållanden på 50-talet. 

Foto: Synnöve Rabb. 

sPECialFrÅGOr 

● Finlands Dövas Förbund och Dövas 

folkhögskola planerade ett omfattande 

kommunutbildningsprogram, som ska 

genomföras 2009-2010. Som mål för kur- 

sen ställdes att kommun- och servicestruk- 

turreformen beaktas vid utvecklingen av 

föreningsverksamheten. 

● Därtill följde förbundet utvecklingen i 

fråga om föreningslagstiftningen och för- 

faringssätten i anslutning till den. För- 

bundets specialsakkunniga fungerade som 

expert inom projekt om organisationsverk- 

samhet, förenings- och serviceverksamhet 

och närområdessamarbete. 

13

14 

uTvECKlinGsvErKsaMHETEn 

Förändringar utmanar till 

utveckling 

År 2007 utvisade att förbundets utvecklingsverk- 

samhet står på en bärande och stark grund. Per- 

sonalbyten, olika avgöranden om hur arbetet på 

avdelningen ska ledas och en omplanering på ny 

bas av förbundets företagsverksamhet i mediebran- 

schen innebar utmaningar för det vardagliga arbetet 

på utvecklingsavdelningen. Förändringarna skedde 

behärskat och man kunde dra fördel av dem. De gav 

tillfälle att utvärdera den tidigare verksamheten ur 

ett nytt perspektiv och söka nya lösningar. 

Förbundets ekonomiska realiteter innebar fort- 

sättningsvis att avdelningens verksamhet inte just 

kunde öka eller expandera. Den grundläggande 

finansieringen hölls stabil men för många önskemål 

räckte den inte till. Man hade särskilt önskat få till- 

läggsresurser för grundläggande verksamhet såsom 

teckenspråksarbete, nätarbete och information. 

Man koncentrerade krafterna på uppföljning och 

intressebevakning kring tolktjänstverksamheten, 

i och med att tjänsten och finansieringen av den 

omorganiserades på ett landsomfattande plan. 

För de olika sektorerna noterades bl.a. följande 

utvecklingsmoment: man startade det nya projek- 

tet OSATA, som fördjupar sig i inlärningssvårighe- 

ter och orsakerna till dem, och utbildnings- och 

TECKEnsPrÅKsEnHETEn 

Finlands Dövas Förbund tog genom utlåtanden 

och representation ståndpunkt för en förbättring 

av teckenspråkets ställning ur i synnerhet människorättslig 

synvinkel. Förbundet medverkade 

och deltog också aktivt i tolkverksamhetens 

samarbetsforum och på tillställningar som rörde 

tolkverksamheten. Utarbetandet av förbundets 

språkpolitiska program framskred under berättelseåret 

och dess innehåll reflekterade även 

riktlinjerna i FN-konventionen om rättigheter 

för personer med funktionshinder. Förbundets 

representanter föreläste om det språkpolitiska 

programmet och tolkverksamheten för en internationell 

publik på dövas världskongress. 

Förbundet tog ställning till Utbildningsstyrelsens 

läroplansgrund för andra stadiet och 

informationssam- 

hällsprojektetKen- tauri visade sig ha 

effektiv inverkan på 

föreningarnas och 

samfundets vardag. 

Förbundets resultat 

inom utvecklings- 

samarbetet väckte synnerligen positiv internationell 

uppmärksamhet på dövas världskongress. Dövas 

museum firade sitt 100-årsjubileum och för nätun- 

dervisningsprojekten planerades en alltmer omfat- 

tande helhet. 

För att kunna gestalta de stora linjerna och 

utvecklingstendenserna krävs en sådan lyhördhet 

och sakkunnig observation av verksamhetsmiljön, 

som sträcker sig utöver kalenderåren. Under år 

2007 började många stora saker som påverkar pla- 

neringen av utvecklingsverksamheten ta form. De 

viktigaste av dem är effekterna av FN-konventionen 

om rättigheter för personer med funktionshinder, 

effekterna av det språkpolitiska program som för- 

bundet har under beredning, processtyrningens 

framtida resultat samt hur snabbt och i vilken rikt- 

ning förbundskoncernen växer. 

Kaisa alanne 

utvecklingsdirektör 

betonade betydelsen av teckenspråket som modersmål 

och undervisningen i finska som andra 

språk. Man drev också undervisningsministeriets 

projekt Det teckenspråkiga biblioteket vidare, 

men det förverkligades dock inte under berättelseåret 

(se specialfrågor). Det teckenspråkiga 

perspektivet lyftes fram vid funktionshindrade 

kvinnors nätverksmöten samt på tillställningar 

som rörde tillgänglighet och rundradion Yle:s 

språkminoritetsforum. Förbundet medverkade 

aktivt i förtroende- och andra organ inom läroanstalter 

och institutioner på teckenspråksområdet. 

Temat för det två dagar långa fjärde riksomfattande 

teckenspråksseminariet, som förbundet 

arrangerade i Helsingfors, var Forskarens 

roll i språkpolitikens – än lärarens? Seminariet 

lockade ca 130 deltagare. Förbundet var också 

väl representerat på internationella evenemang

inom teckenspråksområdet och undervisning 

(bl.a. ett specialutbildningsseminarium i Oslo, 

ett nordiskt teckenspråksordboksseminarium i 

Stockholm samt ett teckenspråksseminarium 

som arrangerades av det serbiska social- och sysselsättningsministeriet 

i Belgrad). 

Under berättelseåret inleddes en förnyelse av 

teckenspråkstentamina på nivåerna A och K för 

att motsvara språkkunskapsnivåernas krav. Man 

diskuterade de allmänna riktlinjerna för reformen 

av tentamenssystemet med Utbildningsstyrelsen. 

Inom ordboksarbetet fortsatte man med att 

förbättra användargränssnittet för nätordbokstjänsten 

Suvi. Inom teckenspråksforskningen 

samarbetade Finlands Dövas Förbund intensivt 

med Forskningscentralen för de inhemska språken 

(Focis). 

Pedagogie magister Jaana Aaltonen föreläser 

på teckenspråksseminariet. Foto: Sanni Kostiainen. 

Teckenspråksenhetens verksamhetsstatistik: 

● Teckenspråkstentamina på nivå A: 4 st./42 deltagare), nivå K 10 st./123 deltagare (108). Två 

personer deltog i utvärderingen av kunskaperna i finskt teckenspråk, avsedd för döva invandrare 

● För avgiftsfria informations-, utbildnings- och konsultuppdrag användes 88 personarbetstim- 

mar. Det sammanlagda antalet deltagare på 16 tillställningar var 220. Totalt såldes 60 tim- 

mar avgiftsbelagda kurs-, konsult- och översättartjänster (bl.a. grundkurser i teckenspråk för 

gymnasier, föreläsningar på Dövas folkhögskola och Helsingfors universitet). Man tog rikligt med 

nytryck av material som rör teckenspråksområdet. 

● Tidningen Käsillä kääntäjät utkom två (tre) gånger i en upplaga om 1 275 exemplar. Tidning- 

en publicerades också i elektronisk form. 

Tolkverksamheten 

Överföringen av tolktjänsterna till staten präglade 

förbundets intressebevakningsarbete, vilket 

bedrevs i samarbete med tolkcentralerna och 

hörsel- och talhandikapporganisationerna. Förbundet 

fungerade som sakkunnig för ett nytt distanstolkningsprojekt 

finansierat av social- och 

hälsovårdsministeriet, kommunerna och samkommunerna. 

Man deltog ur intressebevakningssynvinkel 

också i yrkeshögskolan Diakonias mobiltolkningsprojekt. 

Som en del av den regionala 

intressebevakningen följde och utvärderade man 

upphandlingsdistriktens verksamhet. Arbetet 

med att översätta material rörande tolktjänsten 

till teckenspråk för bl.a. föreningsnätet inleddes. 

Finlands Dövas Förbund deltog i egenskap 

av expert i arbetsgrupperna för projektet ESOK, 

som handlar om tillgängliga studier på höge nivå. 

Information som framställts av grupperna publicerade 

också på teckenspråk i projektets webbportal. 

Årsrapporten om studietolkning inbegrep 

material även om partolkning. 

Lärarhandboken om studietolkning uppdaterades. 

Inom tolkverksamhetens samarbetsgrupp 

koncentrerade man sig på att förnya bestämmelserna 

gällande tolkregistret. Man publicerade 

artiklar om tolkarnas yrkesetik i olika branschtidningar. 

Förbundet stödde på individnivå kundernas 

rätt att anlita tolktjänst bland annat genom att 

ge utlåtanden för att säkerställa tillgången till 

tolktjänst i enlighet med handikappservicelagen 

och genom att förhandla om kundernas rätt att 

använda tolktjänster i arbetslivet. 

15

16 

biblioteks- och informationstjänsten 

Förbundets specialbibliotek om dövhet och 

teckenspråksområdet betjänade såväl studerande 

och forskare som alla andra intresserade. 

Bibliotekets materialdatabas på internet 

ökade materialets synlighet och förbättrade 

ur lånarnas perspektiv tillgången till det. 

Databasen ingick i bl.a. specialbibliotekens 

sökportal. Antalet lån, som var 4 447, sjönk 

jämfört med föregående år (5 086), det var 

särskilt vhs-kassetternas popularitet som dalade. 

Vid verksamhetsårets slut upptog kundregistret 

970 personer (som hade lånat på 

biblioteket under de senaste fem åren). 

dövas museum 

Carl Oscar Malms museirum renoverades 

och nyinvigdes i början av februari. Museets 

100-års jubileumsutställning Från skomakare 

till rapartist öppnades för publik 9.6. Den 

teckenspråkiga museiguide som hör till utställningen 

blev klar i maj. Vandringsutställningen 

Från dövstumma till teckenspråkiga 

besökte fem orter. Skolor och läroanstalter 

erbjöds guidningar och föreläsningar. 

Museet erbjöd kunderna fakta och bildkopior 

som rör dövas historia och de egna 

Intendent Tiina Naukkarinen (t.h.) presenterar 

Dövas museums 100-årsjubileumsutställning. 

Foto: Sanni Kostiainen. 

9 789517 920 773 

FINN LECTURA 

De mest lånade böckerna år 2007 var 

Viittomakieliset Suomessa och Maahan 

lämpimään: Suomen viittomakielisten 

historia. 

samlingarna. Man antecknade också möjliga 

forskningsämnen för forskningstemabanken. 

Arbetet med att förenhetliga ämnesordsindexet 

för teckenspråksområdet framskred 

men visade sig vara mera omfattande och 

krävande än man kunde bedöma när verksamhetsplanen 

utarbetades. 

Samlingarna utökades med 103 föremål 

och 2 030 fotografier. Uppgifterna för 150 

föremål och 160 fotografier fördes i digital 

form in museidatasystemet. 

Historieklubben ordnade tre klubbkvällar, 

som behandlade Nationalarkivets tjänster, 

dövmedvetenhet och Nikkarila hushållsskola. 

Antalet deltagare var 105. 

För museet bereddes en fyraårig verksamhets. 

och ekonomiplan, en säkerhetsplan, ett 

samlingspolitiskt program och ett reglemente, 

i enlighet med den reformerade lagen om 

museer. 

Museet hade under året ca 1000 utställningsbesökare 

och informationstjänstkunder. 

Omkring 1200 personer stiftade bekantskap 

med vandringsutställningen.

utvecklingen av 

undervisningen 

Teamet för utveckling av undervisningen koncentrerade 

under berättelseåret sig främst på 

tre EU-projekt inom undervisningssektorn. 

För två av dem noterades resultat: SignOn!projektet 

färdigställde en kurs i engelska avsedd 

för teckenspråkiga, med undervisning i 

engelska på teckenspråk över nätet. SignOn!kursen 

omfattar tio textstycken på engelska, 

som utöver till finskt teckenspråk är översatta 

till brittiskt, holländskt, österrikiskt, norskt, 

isländskt och katalanskt teckenspråk och delvis 

till internationella tecken. Kursen går att 

använda för att studera också andra teckenspråk 

än engelska. 

Inom ETSL-projektet producerades webbsidor 

där man samlat tecken inom olika ämnesområden 

på finskt, grekiskt och brittiskt 

teckenspråk. 

Därtill utsåg EU-kommissionen det av Finlands 

Dövas Förbund ledda DEAFVOC-projektet, 

som avslutades 2006, till ett av de 20 

bästa EU-undervisningsprojekten. Projektet 

producerade läroplansgrunderna Viittomakieli 

äidinkielenä (Teckenspråket som modersmål) 

och Kirjoittettu kieli toisena kielenä (det 

skrivna språket som andra språk) att användas 

inom yrkesutbildningen. 

Osata-projektet 

Under verksamhetsåret startade OSATA-projektet 

med stöd av Penningautomatföreningen. 

Projektet söker lösningar i fråga om döva och 

hörselskadade barns inlärningssvårigheter. 

Det producerar också information och upprättar 

ett samarbetsnätverk rörande döva och 

hörselskadade barns inlärningssvårigheter. 

Projektet utvecklar metoder för att identifiera 

inlärningssvårigheter hos målgruppen och utarbetar 

pedagogiska medel och material för 

att stötta inlärningen. Målet är att motverka 

utslagning av döva och hörselskadade barn. 

Under sitt första verksamhetsår grundade projektet 

behövliga produktionsarbetsgrupper 

och en evalueringsarbetsgrupp. En preliminär 

webbplats grundades och planeringen av den 

egentliga portalen osata.net inleddes. Projektet 

började också samla ett handbibliotek om 

inlärningssvårigheter och hur man testar dem 

och man sammanställde en preliminär databas 

med forskningsartiklar. 

Projekten för att 

utveckla undervisningen 

har resulterat i 

en stor mängd webbmaterial. 

17

18 

KOMMuniKaTiOnsEnHETEn 

Det teckenspråkiga samfundets offentliga framtoning 

byggde under verksamhetsåret på synlighet 

inom framför allt politik, idrott, kultur och 

internationell samhällsaktivitet. I samband med 

riksdagsvalet trädde två teckenspråkiga kandidater 

i rampljuset och inom kulturen respektive populärkulturen 

Teatteri Tottis föreställningar och 

rapartisten Signmark. Finlands Dövas Förbund 

drev i samband med riksdagsvalet en kampanj 

för förbättrad teckenspråkig service genom att via 

partikanslierna till riksdagskandidaterna skicka 

sitt ställningstagande Finlands Dövas Förbunds 

valteman. 

Två omfattande utställningar förde också fram 

också det teckenspråkiga perspektivet. Förbundet 

var samarbetspartner både på vetenskapscentret 

Heurekas utställning Dialog i tystnaden och på 

servicecentret för utvecklingssamarbetes festival 

Världen i byn. 

I fråga om medieutvecklingen dominerades året 

av höstens övergång till digitala tv-sändningar. På 

nätmediesidan accentuerades framför allt de medborgarbaserade 

sociala mediernas frammarsch. 

Finlands Dövas Förbund svarade på de utmaningar 

som den alltmer digitaliserade informationen och 

kommunikationen ställer genom att från början av 

året ge ut sitt videomeddelande också som dvdversion. 

Under verksamhetsåret utreddes också 

Det teckenspråkiga föreningsnätet 

öppnades. 

Digital-tv gjorde sitt intåg. Även 

Rundradions Nyheter på teckenspråk 

tog ny form. Foto: Heli Vanhatupa 

Kentauri-projektet fick under 

verksamhetsåret stor 

uppmärksamhet i medierna. 

I samband med utställningen Dialog i tystnaden stod speciellt förbundets kulturproduktion 

för en stor insats när det gällde arrangemangen och ihopsamlandet av en grupp med 

teckenspråkiga guider. Foto: Sanni Kostiainen.

möjligheterna till teckenspråkiga webbsändningar 

och förmedling av program över nätet. 

På Finlands Dövas Förbunds kommunikationsenhet 

startade under verksamhetsåret ett 

utbildnings- och utvecklingsprojekt för att stärka 

yrkeskunskapen hos förbundets mediepersonal 

med tanke på de förändringar som sker 

inom kommunikationssektorn. Man finslipade 

också sina arbetsprocesser. Som samarbetspartner 

i detta fungerade Adultas radio- och 

tv-institut ARTO. 

Programproduktionen 

(dövas video) 

Finlands Dövas Förbunds teckenspråkiga videomeddelande, 

som utgör en av de mest centrala 

teckenspråkiga tjänsterna, skickades till de 1 

130 kunder som beviljats betalningsförbindelse 

för det av sin hemkommun. Under verksamhetsåret 

publicerades 18 videomeddelanden av vilka 

tre var utvidgade dubbelnummer. Programformaten 

och arbetet med att utveckla produktionen 

fortsatte under året. Aktuella programteman 

under året var bl.a. riksdagsvalet och stora evenemang 

inom det internationella dövsamfundet: 

dövas olympiska vinterspel och Dövas världsförbunds 

världskongress i Spanien. 

Antal träffar i alla medier 

Dövas video producerade och framställde 

mångsidiga program. Foto: Harry Malmelin 

Kentauri-projektet 

Förbundets Kentauri-projekt öppnade Det teckenspråkiga 

föreningsnätet i juni. Tjänsten sammanlänkar 

förbundet och föreningsfolket genom 

att erbjuda möjligheten att utveckla den teckenspråkiga 

informationsförmedlingen och interaktionen 

på webben. Projektet fortsatte också med 

sina kurser i informationssamhällsfärdigheter 

för teckenspråkiga. Statistiken för de regionala 

kurserna under året är följande: Antalet kurser 

var 92 med ett sammanlagt deltagarantal om 

753 fördelat på 446 personer. Av dem var 53 % 

Observer statistik om förekomsten av artiklar och massmedieinslag om teckenspråkiga 

och förbundets verksamhetsfält under perioden december 2006 - december 2007. 

19

20 

kvinnor och 47 % män, andelen arbetande 45 % 

och arbetslösa 13 %. Kursdeltagarnas medelålder 

var 55 år. Kentauri-projektets arbete avspeglade 

sig också påtagligt i hela förbundets regionala 

verksamhet. RAY var projektets huvudfinansiär 

och man fick också betydande stöd genom Microsoft 

Oy:s Unlimited potential-program. 

Webbtjänsten 

Förbundets webbtjänst www.kl-deaf.fi registrerade 

under verksamhetsåret 228 403 enskilda 

besök. Inom webbtjänsten koncentrerade man 

sig på att förbättra tillgången till tjänsterna och 

alla webbsidors innehåll ämnesordsindexerades 

och klassificerades. Webbplatsen utökades med 

egna sidor riktade till seniorer och Vipat-sidors, 

som består av omfattande information om teckenspråkig 

service. För webbtjänsten planerades 

ett användarvänligt program för produktion av 

teckenspråkig information. 

Kulturrådet Anneli Äyräs (andra fr.v.) från undervisningsministeriet 

och dövförbundets representanter 

Jari Heiskanen och Kaisa Alanne överlämnade ett 

betänkande om grundandet av ett teckenspråkigt 

bibliotek till kulturminister Tanja Karpela. Foto: 

Annika Posti. 

specialfrågor 

● Till verksamhetsårets viktigaste aktuella frågor 

hörde att planera och sammanställa ett finansieringsförslag 

för det statsfinansierade projektet det 

teckenspråkiga biblioteket, som ska producera 

och distribuera teckenspråkigt material. Undervisningsministeriet 

utarbetade tillsammans med Finlands 

Dövas Förbund ett betänkande rörande det 

teckenspråkiga bibliotekets verksamhetsmodell, 

som överlämnades till kulturministern och undervisningsministern. 

Grundandet av biblioteket sköts 

upp då det under verksamhetsåret inte beviljades 

finansiering i statsbudgeten för år 2008. 

dövas tidskrift 

Teckning: 

Petra Juva 

Dövas tidskrift höll ställningen som en viktig 

publikation för dövsamfundet. I början av 

verksamhetsåret förnyades layouten och man 

utvecklade också konceptet för tidningen, 

som utkom sex gånger under året. 

Dövas tidskrift presenterade de 

teckenspråkiga riksdagskandidaterna. 

● Förbundet deltog intensivt i att utveckla 

och genomföra strategin Design for all. Under 

verksamhetsåret gav förbundet många utlåtanden 

gällande tillgänglighet och tillgång, 

bl.a. till kommunikationsministeriet, undervisningsministeriet 

och riksdagen. Under 

arbete hade man dessutom ett projekt rörande 

teckenspråkig utvecklings- och forskningsverksamhet 

samt ett socialt företag i 

mediebranschen

EnHETEn För inTErna- 

TiOnElla ÄrEndEn 

Finlands Dövas Förbund fungerade fortsättningsvis 

som en stark och inflytelserik påverkare 

inom det internationella samarbetet mellan 

döva och på teckenspråksområdet. Den internationella 

verksamheten påverkades av FNkonventionen 

om rättigheter för personer med 

funktionshinder, som Finland undertecknade 

i mars. Finlands Dövas Förbund deltog aktivt 

i hemlandet genom bl.a. ett utlåtande i samband 

med förberedelserna för översättningen 

av konventionstexten. Förbundet arrangerade 

också ett seminarium om FN-konventionens 

betydelse. Detta jubileumsseminarium utgjorde 

en hedersbetygelse till organisationsrådet 

Liisa Kauppinen för hennes betydande insatser 

under den förhandlingsprocess genom vilken 

konventionen utarbetades. 

Finlands Dövas Förbund bedriver det mest 

omfattande utvecklingssamarbetet av alla dövorganisationer. 

Presentationen av förbundets 

utvecklingssamarbete på dövas världskongress 

rönte stor uppmärksamhet och sporrade döva i 

de övriga västländerna att inleda utvecklingssamarbete. 

Projektarbetet 

Utvecklingssamarbetet fortsatte i de traditionella 

regionerna och med samarbetspartner 

som redan blivit bekanta. Tyngdpunkten för 

arbetet låg på att förbättra dövas mänskliga 

rättigheter. I praktiken innebar detta att informera 

döva om deras egna rättigheter, påverka 

myndigheter – i synnerhet dem som ansvarar 

för skolundervisningen för döva – och idka ett 

mångsidigt teckenspråksarbete för att stödja 

det lokala teckenspråket. Eftersom resultaten 

av ett sådant här arbete märks först efter 

många år har vi satsat på långa samarbetsförhållanden 

i vissa länder i stället för att arbeta 

på ett så vidsträckt geografiskt område som 

möjligt. 

Det kulturutbyte som ägde rum med Namibia 

i maj innebar en ny samarbetsform med en 

gammal samarbetspartner. En grupp bestående 

av fem döva artister ordnade under två veckor 

workshops i trakterna kring Windhoek, med 

bland annat dockteater och teckenspråkig rap 

som teman. Verkstäderna var enormt populära 

och den kulturverksamhet som startade genom 

den fortsätter i Windhoek. 

Kulturutbyte med Namibia: Man tillverkade tecknande dockor i konstverkstaden. 

Foto: Maija Koivisto 

21

22 

Här hemma är särskilt döva ungdomar intresserade 

av utvecklingssamarbetsfrågor. För 

servicecentret för utvecklingssamarbete Kepas 

webbsidor framställdes ett teckenspråkigt 

informationspaket i syfte är att få teckenspråkiga 

döva att bättre förstå globala frågor 

och i synnerhet dövas situation i u-länderna. 

http://www.kansainvalisyyskasvatus.net/viittomakieli 

(på finska). 

den nordiska verksamheten 

och det europeiska samarbetet 

Dövas Nordiska Råd (DNR) firade under berättelseåret 

100 år av organiserad gemensam 

nordisk verksamhet. Rådet samlades i Finland 

i april, då Finlands Dövas Förbund för 

dess medlemsorganisationer arrangerade ett 

seminarium om FN-konventionen om rättigheter 

för funktionshindrade. Den egentliga jubileumskonferensen 

ägde rum i Köpenhamn 

i oktober. Rådet främjade dövas ställning i 

Norden och koordinerade närområdes- och 

utvecklingssamarbetet. Under verksamhetsåret 

var Sverige i turen att leda rådets verksamhet. 

I den nordiska verksamheten ingick 

under årets lopp många seminarier, läger och 

sammankomster. De nordiska utvecklingsarbetarna 

hade ett möte och representanter från 

Namibiska kvinnor iförda folk- och stamdräkter. 

Foto: Maija Koivisto 

u-länderna fick nordiskt stöd för delta i dövas 

världskongress. 

Finlands Dövas Förbund samarbetade med 

Dövas europeiska union (EUD) för att främja 

erkännandet av teckenspråken som europeiska 

minoritetsspråk. Från förbundet deltog 

två representanter i EUD-seminariet Equal 

Opportunities for All i Berlin i maj och det 

åtföljande årsmötet. Finland stod också för 

en stor insats inom EUD:s ungdomsarbete. 

Förbundet hade projektsamarbete med många 

EU-länder. 

Medlemmarna i Dövas Nordiska Råd: Ragnar Veer från Sverige, Jaana Keski-Levijoki, Markku Jokinen, 

Lars Åke Wikström från Sverige, Ingela Johansson från Island, Asger Bergmann från Danmark, 

Hjördis Anna Haraldsdottir från Island, Hanne B. Kvitvaer från Norge, Helle Skjoldan från Danmark 

och Pal Richard Peterson från Norge. Foto: Finlands Dövas Förbunds arkiv.

dövas världsförbund 

Dövas världsförbund WFD hade sin generalförsamling 

jämte 15:e världskongress i Madrid 

i juli. Finlands Dövas Förbunds kraftfulla 

insatser i det världsomspännande dövsamfundet 

hade här en framträdande roll. Förbundets 

kandidat Markku Jokinen återvaldes för en 

fyraårsperiod som världsförbundets president. 

Dövas världsförbund tilldelade Markku Jokinen 

WFD:s medalj av I klass som erkänsla för 

ett framstående världsomspännande, regionalt 

och nationellt arbete för att förbättra dövas 

rättigheter och levnadsförhållanden. Finlands 

Dövas Förbund erbjöd WFD kontorslokaliteter 

och kontorstjänster, som sköts av 

administrativa sekreteraren och ordförandens 

assistent. WFD:s generalförsamling beslutade 

att Finland registreras som organisationens 

officiella hemland. 

Dövas världsförbund hade vid verksamhetsårets 

slut 129 medlemsorganisationer, sex 

regionala sekretariat och en regional samarbetsorganisation. 

Världsförbundet representerar 

sina medlemmar inom samarbetet 

med FN, där det har haft en officiell ställning 

sedan 1959. I sin verksamhet prioriterar 

världsförbundet att förbättra dövas språkliga 

rättigheter och dövas situation i u-länderna. 

De väsentligaste verksamhetsområdena är 

att stärka dövas egna organisationer, teckenspråket, 

dövundervisningen och tillgången till 

information. 

Finlands Dövas Förbunds 

utvecklings- och 

närområdessamarbete 

Östra och södra Afrika 

Etiopien 

Malawi 

Moçambique 

Namibia 

Tanzania 

Uganda 

Sydostasien 

Kambodja 

Centralasien 

Georgien 

Kirgisien 

Tadzjikistan 

Uzbekistan 

Balkan 

Albanien 

Kosovo 

Närområdena 

Nordvästra Ryssland 

S:t Petersburg/Leningradområdet 

Karelska republiken 

Kolahalvön 

Arkhangelskregionen 

23

24 

adMinisTraTiOnEn 

stabilisering skapar god 

grund för utveckling 

Förbundets ekonomi stärktes genom att man för 

verksamhetsåret upprättade ett positivt bokslut. 

Genom detta kunde man höja förbundets solidi- 

tet till 21,5 procent. Som mål har för förbundet 

fastställts en soliditet på 50 procent. För hela 

koncernens del uppnåddes målet redan i bokslu- 

tet 2006, då soliditeten var 65,6 procent. 

Man fortsatte under året med att bygga upp 

koncernadministrationen. Prosign Ab:s och Sign 

Line Oy:s bokföring överfördes vid årsskiftet till 

ekonomienheten och en överföring av bokförin- 

gen för Fastighets Ab Ljusa huset förbereddes. 

Under året upprättades en gemensam kontoplan 

för koncernen. Inom personaladministrationen 

fortsatte man skapa gemensamma tillvägagångs- 

sätt genom att utarbeta skriftliga anvisningar. 

Inom företagshälsovården infördes en modell för 

tidig intervention vid sjukfrånvaro. Man försöker 

på det sättet förebygga långa sjukskrivningar. 

På administrationsavdelningen byttes båda 

enhetscheferna ut under året. Maarit Saarelainen 

började som ny ekonomichef i början av augusti 

och i oktober inledde Marjo Kaipainen-Vilppula 

Personalberättelse 2007 

År 2007 fastställdes personalens välbefinnande 

som ett tyngdpunktsområde i Finlands Dövas 

Förbunds verksamhetsstrategi. Under berättelseåret 

togs små men betydelsefulla steg för att 

öka trivseln i arbetet. 

Chefskapet utgör en av hörnstenarna när det 

gäller trivseln på arbetet. Cheferna innehar en 

viktig roll i det dagliga umgänget och i att skapa 

en jämlik och trivsam stämning på arbetsplatsen. 

För att stötta cheferna i deras arbete började 

man på förbundet utarbeta skriftliga personalinstruktioner. 

Instruktionerna är ett praktiskt 

redskap för cheferna att använda vid de dagliga 

avgöranden som rör personalen. Genom gemensamma, 

skriftliga och synliga spelregler skapar 

man förutsättningar för ett jämlikt bemötande 

av de anställda på förbundets olika avdelningar. 

Arbetet med skriftliga personalinstruktioner 

inleddes med anvisningar om distansarbete och 

sitt arbete som 

visstidsanställd 

personalchef. 

Koncernföre- 

tagensverksam- het klargjordes 

under året. Man 

beslutade att 

kontrollerat avsluta Oy Prosign Ab:s verksamhet 

och inledde förberedelser för en fortsättning på 

verksamheten i mediebranschen under en ny 

företagsform. I samband med detta beaktades de 

höjda statliga understöden för funktionshindrade 

och långtidsarbetslösa. 

Förbundet utredde möjligheterna att uppföra 

den planerade tillbyggnaden bredvid Ljusa huset 

tillsammans med nya samarbetspartner. Man 

deltog i den omorganisering av yrkesutbildningen 

som ingår i statens Paras-projekt genom att börja 

planera grundandet av ett företag för denna 

verksamhet. Inom Signline Oy beredde man sig 

på att ansvaret för ordnandet av tolktjänster 

överförs till Folkpensionsanstalten i början av år 

2009. 

Markku Torniainen 

administrativ direktör 

bisysslor samt upprättandet av en verksamhetsmodell 

för att eliminera och motverka psykiskt 

våld. I personalinstruktionerna ingår också att 

man aktivt ska informera om dem. Som informationskanal 

valdes intranet, personaldagarna och 

enhetsmöten enligt behov. 

Den interna kommunikationen gör sitt till för 

att främja trivseln på arbetsplatsen. För att effektivera 

den interna informationsgången inledde 

förbundet en omstrukturering av intranet. Personalenheten 

och kommunikationsenheten utarbetade 

tillsammans en klar grund för hur sektionen 

för personalfrågor ska vara uppbyggd. Det praktiska 

arbetet fortsätter ännu år 2008. Målet är att 

göra intranet till en tydlig informationskanal som 

är tillgänglig för alla och där det är lätt att hitta det 

man letar efter. 

År 2007 inledde 27 nya anställda sitt arbete på 

förbundet. En välplanerade introduktion har stor 

betydelse för hur nyanställda integreras i organisationen, 

därigenom ingår introduktionsverksam

heten också i företagshälsovården. Till stöd för 

cheferna och teamen utarbetades för introduktionen 

en checklista, där man från olika delområden 

har samlat förfaranden m.m. som är bra för nyanställda 

att känna till om den nya arbetsplatsen. 

Därtill ordnade man liksom tidigare år i december 

en introduktionsdag för ny personal. 

Våren 2007 utsågs Diacor Terveyspalvelut Oy 

att handha Finlands Dövas Förbunds företagshälsovård. 

Under berättelseåret genomförde förbundet 

i samarbete med Diacor en förfrågan om 

arbetshälsa och trivsel på arbetsplatsen. Genom 

denna fick man värdefull information om personalens 

arbetshälsa och enskilda frågor, som arbetsgivaren 

bör ta itu med. De fortsatta åtgärderna 

efter rundfrågan har bestått av hälsokontroller 

hos företagshälsovårdaren eller -läkaren. Diacors 

arbetsfysioterapeut gjorde också en ergonomiutredning 

av de anställdas enskilda arbetsplatser. 

Detta ledde till att en del inredning förnyades. 

Hösten 2007 sammanträdde jämlikhetsarbetsgruppen 

under ledning av personalchefen för 

första gången. Under de två gånger som gruppen 

sammanträdde under hösten skapade den en 

grund för kommande verksamhet genom att utarbeta 

en verksamhetsplan och fastställa jämlikhetsarbetsgruppens 

mål och roll inom Finlands 

Dövas Förbund. 

Arbetet för att öka trivseln på arbetsplatsen 

160 

160 

160 

140 

140 

140 

120 

120 

120 

100 

100 

100 

80 

80 

80 

60 

60 

60 

40 

40 

40 

20 

20 

20 

Finlands Finlands Finlands Dövas Dövas Dövas Förbunds Förbunds Förbunds personal personal personal 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

är långsiktigt och fortlöpande – de resultat som 

uppnåddes år 2007 ger en god grund för en fortsatt 

utveckling. 

Personalsiffror 31.12.2007 

● Antalet anställda på Finlands Dövas För- 

bund (106) och dess anslutna organisationer 

inkluderande Dövas folkhögskola (10), KL 

Support (5), WFD (2) och Sign Line Oy (20), 

Prosign Oy Ab (1) samt Fastighets Ab Ljusa 

huset (8) uppgick i slutet av året till samman- 

lagt 152 personer. 

● Av dövförbundets anställda (förbundet, 

folkhögskolan, WFD) var (81) 69 % kvinnor och 

(37) 31 % män. 

● Personalens medelålder (förbundet, 

folkhögskolan, WFD) var 43,3 år. Kvinnornas 

medelålder var 45 år och männens 42,8 år. De 

flesta hörde till åldersgruppen 40-44 år. 

● Den genomsnittliga oavbrutna anställnings- 

tiden var 10 år, 8 månader och 13 dagar. Hela 

personalens totala anställningstid var 1262 år. 

● Anställningarnas art i slutet av året 

- ordinarie heltidsarbete 69 % 

- ordinarie deltidsarbete 8 % 

- heltidsarbete på viss tid 22 % 

- deltidsarbete på viss tid 1 % 

● Andelen hörande anställda var 64 % och 

andelen döva 36 %.. 

0 

0 

0 

 

25

26 

Ekonomi 

Ekonomin presenteras i den egentliga verksamhetsberättelsen 

i samband med bokslutsbilagorna. 

Medelanskaffningen 

Den ekonomiska utvecklingen i Finland var år 

2007 fortsatt stabil och ur medelanskaffningens 

synvinkel gynnsam. Insamlingstillståndet som 

Länsstyrelsen i Södra Finlands Län beviljade 

för år 2007 gavs i enlighet med den nya insamlingslagen 

och -förordningen, som trädde 

i kraft 2006. Det nya och mera detaljerade insamlingstillståndet 

medförde inga stora förändringar 

i förbundets medelanskaffningsmetoder 

men man bedömde att det kommer att påverka 

verksamheten i framtiden. 

Det totala resultatet av Finlands Dövas Förbunds 

tillståndsbelagda medelanskaffning uppgick 

till 1 112 236,53 euro. Därtill fick förbundet 

en donation genom testamente. Insamlingskostnaderna 

var 33,11 %. Kostnadsökningen 

berodde på att materialproduktionspriserna steg 

och på post- och distributionskostnaderna, som 

var det största kostnadsmomentet. Medelanskaffningens 

andel av förbundets totala finansiering 

var 11,4 %. 

Insamlingsmålen valdes utgående från verksamhetsplanen 

och enligt de olika funktionernas behov 

av finansiering. Medelanskaffningens resultat 

insamlades genom brevkampanjer, direktdebiteringar 

som stödjarna gett fullmakt för, och bidrag 

via gåvotelefonerna. Utöver den tillståndsbelagda 

medelanskaffningen sålde organisationen annonsutrymme 

i Finlands Dövas Förbunds organisationstidning. 

Innehållet i brevkampanjerna förnyades så att 

man allt mer gick in för att informera om vårt förbunds 

mångsidiga verksamhet. För informationen 

valdes teman och frågor som förbundet tror att 

stödjarna uppfattar som viktiga och intressanta. 

Också medelanskaffningens webbsidor uppdaterades 

regelbundet 

Kurscentret Malmåsen 

Finlands Dövas Förbunds kurscenter Malmåsen 

i Heinola bokförde sammanlagt 4 103 övernattningsdygn, 

vilket är flera än föregående år (3 

771). På Malmåsen ordnas förbundets egen kurs-, 

läger- och semesterverksamhet. Under berättelseåret 

utvecklades kurscentrets äventyrsverksamhet 

och man byggde nya anläggningar för den. Man 

förbättrade också belysningen utomhus. 

Kurscentret Malmåsens häftiga vattenrutschbana bjöd på upplevelser. Foto: Taina Sänkiniemi.

FörTrOEndEOrGanisaTiOnEn 

OCH lEdninGsGruPPEn 

Jaana Keski-Levijoki. 

Förbundsmötesfolket på Ljusa husets trappa. Foto: Sanni Kostiainen 

FörbundsMöTET 

Finlands Dövas Förbunds förbundsmöte samlades 

9–10.6 2007 i Ljusa huset i Helsingfors. 

På mötet representerades 34 dövföreningar av 

sammanlagt 47 delegater, I sin resolution fäste 

förbundet uppmärksamhet vid att teckenspråkig 

ska ha möjlighet att påverka FN-konventionen 

om rättigheter för funktionshindrade och delta 

i det fortsatta arbete som syftar till att få konventionen 

att träda i kraft. Ur konventionens 

innehåll lyfte förbundsmötet fram följande: en 

utveckling av utbildningen, den teckenspråkiga 

tolktjänsten, tillgången till information 

samt finansieringen av kultur och forskning på 

teckenspråksområdet. Mötesförfarandet reformerades 

så att utskottsarbetet ersattes med en 

allmän diskussion. 

Föreningsmotionerna fäste uppmärksamhet 

vid bland annat myndigheternas möjligheter 

att vid nödsituationer kontakta döva personers 

anhöriga samt möjligheterna att göra en anmälan 

om diskriminering. 

lEdninGsGruPPEn 

Ledningsgruppen bestod av verksamhetsledaren 

Markku Jokinen, servicedirektören Päivi 

Lappi (till 3.9 varefter Ari Pokkinen fungerade 

som servicedirektörens vikarie), administrativa 

direktören Markku Torniainen och utvecklingsdirektören 

Jari Heiskanen (vid sidan av egen 

tjänst). I slutet av året valdes enhetschef Kaisa 

Alanne till ny utvecklingsdirektör från början 

av 2008. Direktörernas gemensamma uppdrag 

var att ansvara för att förbundet till fullo utför 

sin grundläggande uppgift samt att de anslutna 

organisationerna är kopplade till förbundets 

verksamhet. Ledningsgruppens medlemmar 

deltog i koncernens dotterbolags verksamhet 

genom medverkan i deras styrelser. 

27

28 

sTYrElsEn 

Finlands Dövas Förbunds styrelse sammanträdde 

5 gånger under berättelseåret. Vid förbundsmötet 

återvaldes styrelsen i den tidigare 

sammansättningen: som ordförande fortsatte 

ped.mag. Jaana Keski-Levijoki från Lieto och 

som vice ordförande maskinskötaren Sirpa 

Lehtinen från S:t Michel. De övriga medlemmarna 

var Annukka Hiekkanen, verksamhets- 

ledare för teckenspråkigas förening i Tammerfors, 

Markus Aro, företagare från Helsingfors, 

Tiina Jaakola, studerande från Rovaniemi, Jarkko 

Helminen, teckenspråksutbildare från Reso, 

Hannele Ilomäki, studerande från Kuopio, Tarja 

Laine, socionom från Rovaniemi, Rami Lehtinen, 

studerande från Åbo / Helsingfors och Håkan 

Westerholm, konditor från Sibbo. 

Styrelsens medlemmar: Annukka Hiekkanen, Rami Lehtinen, Jaana Keski-Levijoki (ordförande), 

Håkan Westerholm, Tarja Laine, Markus Aro, Sirpa Lehtinen, Jarkko Helminen, Hannele Ilomäki, 

Tiina Jaakola. Foto: Sanni Kostiainen.

dövas FOlKHöGsKOla 

Dövas folkhögskola erbjöd mångsidig undervisning 

i en teckenspråkig inlärningsmiljö. 

Foto: Sanni Kostiainen. 

För Dövas folkhögskolas del var 2007 ett bra 

år både verksamhetsmässigt och ekonomiskt 

sett. På verksamhetssidan uppnåddes de fastställda 

målen för antalet studerande i en situation 

då konkurrensen blir allt hårdare. Verksamhetens 

omsättning steg för första gången 

till drygt en miljon euro. Folkhögskolans 

verksamhetsprofil baserar sig på tre sektioner 

– grundkurser, kursverksamhet och det öppna 

universitetet. 

Samarbetet mellan Dövas folkhögskola 

och humanistiska yrkesskolan Humaks tolkutbildning, 

som verkar i folkhögskolans lokaliteter, 

fortsatte. Samarbetet baserade sig på ett 

avtal med Humanistinen ammattikorkeakoulu 

Oy. På verksamhetsårets höst inledde den 

sjunde årskursen sina studier på läroanstalten. 

Yrkeshögskolan hade 85 tolkstuderande. 

För Dövas folkhögskolas grundkurser noterades 

sammanlagt 1 050 studerandeveckor. 

För kortkursernas del var antalet studerandveckor 

under verksamhetsåret 1 150. Totalantalet 

2 200 är något högre än år 2006 (2 

076). Folkhögskolan kunde med hjälp av nya 

utbildningsprojekt uppnå det resultatmål som 

hade fastställts för år 2007. 

Folkhögskolans grundkurser på vår- och 

höstterminen var den grundskolekompletterande 

linjen, linjen för finska och teckenspråk, 

linjen för det öppna universitetet samt 

teckenspråkslinjen. Antalet studerande på de 

olika linjerna uppgick under året till 35. Den 

grundläggande linjen för invandrare hade sex 

studerande. Folkhögskolan ordnade många 

populära teckenspråkskurser för hörande. I 

samarbete med Finlands Dövas Förbund ordnades 

olika kurser i bl.a. teckenspråk för personalen 

och en fortsättning på kursen organisationsledarskap 

genom nätverk och påverkan 

för föreningsaktiva samt utbildarkurser och 

IT-kurser för föreningarna runt om i Finland 

inom ramen för Kentauri-projektet. 

Folkhögskolan har deltagit i folkhögskolornas 

gemensamma projekt Opinnollinen kuntoutus 

och som en del av det utvecklat egna 

metoder för uppsökande verksamhet. Nostesamarbetet 

med Finlands Dövas Förbunds 

arbetsombud och Keskuspuiston erityisammattioppilaitos 

fortsatte. 

29

30 


KOnCErnFörETaG 

siGn linE 

Sign Line Oy är ett företag som erbjuder 

teckenspråkiga tolktjänster och har över 

tjugo års erfarenhet av vardagstolkning. 

Hösten 2007 utökades serviceutbudet med 

studietolkning och under perioden september-december 

utgjorde studietolkningen 

åtta procent av alla genomförda tolkningsuppdrag. 

Antalet tolkningstimmar under året var 

något större än året innan och inom vardagstolkningen 

gällde de flesta beställningarna 

hälsovård (23 %), arbetsliv (22 %) och olika 

former av fritidsaktiviteter (14 %). Även om 

Sign Lines verksamhet är koncentrerad till 

Nylandsregionen genomfördes tolkningar 

också annanstans i Finland och utomlands 

– till exempel i Rovaniemi och på Åland 

samt i Norge och Spanien. 

Under år 2007 satsade Sign Line speciellt 

på teckenspråkstolkarnas yrkeskunskap 

och för att säkra kvaliteten på tolkningen 

ordnade man kurser för de anställda och förbättrade 

det interna responssystemet. Därtill 

förnyades företagets image och det teckenspråkiga 

inslagen på webbplatsen (www. 

signline.fi), där man utöver finskt teckenspråk 

använde även finlandssvenskt teckenspråk 

och internationella tecken. 

PrOsiGn 

I enlighet med det beslut som Finlands Dövas 

Förbunds styrelse fattat innebar år 2007 för Oy 

Prosign Ab att verksamheten avslutades under 

kontrollerade former. Trots att företaget under 

sina tidigare verksamhetsår kraftigt satsade på 

produktutveckling, ledde denna inte till en lönsam 

affärsverksamhet. Under det sista verksamhetsåret 

gjorde man för Rundradion en pilotversion 

av formatet Kohtaamispaikka (träffpunkten), 

som fick positiv feedback. Som testbed-produktion 

för projektet Animake gjordes en demoversion 

av en animerad figur, som presenterades på 

Dövas världsförbunds kongress i Madrid och på 

Vägförvaltningens sektion på trafikbranschens 

internationella mässa i Paris. 

Den kontrollerade nedläggningen av verksamheten 

innebar att allt arbete gjordes klart. 

I slutet av 2007 färdigställdes teckenspråkiga 

versioner av två barnfilmer som undervisningsministeriet 

hade beviljat understöd för. Dessa 

var Valo av Kaija Juurikkala samt Unna & Nuuk 

av Saara Cantell. Filmerna kommer i sinom tid 

att förevisas på Rundradions tv-kanaler. De som 

arbetat på Prosign fick dels jobb inom Finlands 

Dövas Förbund, dels på den fria arbetsmarknaden. 

Dövförbundet började i början av november 

utreda möjligheterna att starta ett nytt teckenspråkigt 

företag i mediebranschen. Utredningen 

görs med hjälp av sysselsättningspolitiskt understöd 

från Nylands TE-central. Till sin juridiska 

form skulle det eventuella nya medieföretaget 

vara ett socialt företag.

Kl suPPOrT 

KL Support Ab:s omsättning ökade något under 

år 2007. Den största produktgruppen bestående 

av text- och bildtelefoner var fortsatt eftertraktad 

och antalet apparater ökade jämnt. 

Hörhjälpmedlens popularitet ökade stabilt. 

Sortimentet kompletterades med nya produkter 

både på telefon- och hörselsidan. Sennheisers 

trådlösa hörhjälpmedel fick ett positivt mottagande 

av kunderna. 

Också läs-tv-apparaterna fortsatte att öka stadigt. 

Världens första automatiska läs-tv my- 

Reader uppgraderades med version 2, vars minnesfunktion 

gav produkten nya användare. I 

slutet av året introducerades också en Daisyläsapparat 

av helt ny typ, Victor Stream, som 

väckte uppmärksamhet i kundkretsen. 

Kunderna upptäckte också apparaterna för 

ljudåtergivning och -överföring och en ny typ 

av alarmsystem presenterades. Som helhet fortsatte 

KL Supports verksamhet uppvisa en stabil 

tillväxt. 

FasTiGHETs ab 

lJusa HusET 

Ljusa 

huset 

Fastighets Ab Ljusa huset betjänade organisationerna 

i fastigheten samt erbjöd företag 

och sammanslutningar olika slag av konferenstjänster. 

Finlands Dövas Förbund rf äger 

54,8 procent av aktierna i Fastighets Ab Ljusa 

huset, Hörselvårdsförbundet 43,1 procent, 

Dövas Servicestiftelse 1,4 procent och Hörselskadade 

Barns Föräldraförbund 0,7 procent. 

Fastighetsbolagets egen personalstyrka 

omfattade åtta personer. Den totala omsättningen 

uppgick under berättelseåret till 1 883 

129,44 euro. Under året utfördes också en 

putsning av ungefär halva husets fasad av vitbetong, 

som hade angripits av mossa. Fastighetsbolagets 

långvarige verkställande direktör 

Veikko Kivi gick i pension och styrelsen 

utsåg Teuvo Jyrkinen till hans efterträdare 

fr.o.m. 15.3.2007. 

31

32 

representation i olika 

sammanslutningar 2007 

År 2007 var Finlands Dövas Förbund representerat i 

följande organisationer. 

• Ablis-stiftelsen – styrelsen 

• Arbetarteatrarnas förbund 

• Arbetarnas bildningsförbund 

• Aura-instituutti 

- projektet Aura 05– 07 

• Boendeservicestiftelsen Aspa - styrelsen 

• Centralförbundet för barnskydd 

• Centralförbundet för de gamlas väl rf 

• Centralförbundet för socialskydd och hälsa 

• Centralförbundet för studieverksamhet rf 

• Cost 219 ter/Stakes 

(datateknik och telematik för äldre och funktionshindrade) 

• Cost 349/lvm 

(tillgänglig busstrafik) 

• Deaf History International 

• Delegationen för social- och hälsoorganisationernas 

Rysslandsnätverk 

• Det riksomfattande distanstolkningsprojektet/styrgruppen 

• Det riksomfattande handikapprådet VANE 

• Diakonia-yrkeshögskolan 

- styrelsen 

- Teaching sign Language and the Culture 

of the Deaf for Different Education Groups 

(EU/Grundvik -projektet) 

- styrgruppen 

- planeringsteamet 

• Design for All 

- EDeAN (det europeiska nätverket) 

- det finländska nätverket 

• Dövas arbetsandelslag Osku 

- styrelsen 

• Dövas mission rf 

• Dövas Nordiska Råd (DNR 

• Dövas Nordiska Ungdomsråd 

• Dövas Servicestiftelse 

- styrelsen 

- Aku-projektet 2004–2008 

- Junior-programmets stödgrupp 

• EDF/Expert Network 

- sakkunnig 

• ESOK (tillgängliga studier på högre stadier) 

- kommittén för förbättrad tillgänglighet 

• EUD:s ICT-grupp 

• European Society for Mental Health and 

Deafness 

• European Union of the Deaf (EUD) 

• European Union of the Deaf Youth (EUDY) 

• FDPI ry 

(den internationella handikapporganisationens avdelning 

i Finland) 

• FIDIDA ry (Föreningen för handikapporganisationernas 

biståndssamarbete) 

• Finlands Folkhögskoleförening 

• Finlands museiförbund rf 

• Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) 

• Finlandssvenska teckenspråkiga rf 

- projekt Kompetens 2008, styrgruppen 

• Finlands Ungdomssamarbete - Allians rf 

• Finlands vetenskapliga bibliotekssamfund 

- arbetsgruppen för specialbibliotek 

• FINSE 

(Finlands nätverk för stödd sysselsättning) 

• Fastighets Ab Ljusa huset 

- bespisningsutskottet 

- arbetsgruppen för förmedling av texttelefonsamtal 

• Fastighets Ab Villa Rurik 

• Folkpensionsanstalten 

- Arbetsgruppen för främjande av service för handikappade 

och sjuka 

• Forskningscentralen för de inhemska språken 

- nämnden för finländskt teckenspråk 

(1.6.2006–31.5.2009) 

• Handikappforum 

- påverkarnätverket 

• Handikapphistoriska sällskapet 

• Handikapporganisationernas ungdomsarbetsgrupp 

VNY 

• Humanistiska yrkeshögskolan 

- den riksomfattande delegationen 

- Helsingforsteamets regionala delegation 

- Kuopioteamets regionala delegation 

- högskolans styrelse 

• Hörselvårdsförbundet rf 

- projektet för utveckling av tolktjänsten 

• ICSW 

(The International Council of Social Welfare) 

• Kehys 

(EU-plattformen för finländska biståndsorganisationer) 

• Kommunikationsverket 

- HF-standardiseringsgruppen 

• Kulturföreningen Finlands EUCREA rf 

• Kynnys ry 

• Kyrkostyrelsen 

- Arbetsgruppen för kyrkliga förrättningar 

Tupu - etikarbetsgruppen 

• Länsstyrelsen i Södra Finlands län 

- Handikappolitiska arbetsgruppen 2006–2007 

- Projektet informationssamhällsfärdigheter för alla, 

styrgruppen 

• NOPS (nordisk arbetsgrupp för personal inom dövmentalvård)

• Nordisk arbetsgrupp för koordinering av utvecklingssamarbete 

• Nordisk Audiologisk Selskap 

• Nuorisotutkimusseura 

• Penningautomatföreningen 

• Pohjola-Norden 

(Centralförbundet för folkligt nordiskt samarbete) 

• Satakieliohjelma 

- styrgruppen 

• Selkokeskus - delegationen 

• Servicecentret för utvecklingssamarbete Kepa 

- styrelsesuppleant 

• Sininauhaliitto 

- stödtjänster inom handikappmissbrukarvården, 

Vapa-ansvarig 

• Skattebetalarnas centralförbund 

• Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförening 

SAF rf 

- delegationen för handikappomsorg 

• Suomen audiologian yhdistys - 

Finlands audiologiska förening ry 

• Sällskapet Finland-Moçambique 

• Samfundet för informationstjänst i Finland 

• Tidskrifternas förbund 

• Tolkverksamhetens samarbetsgrupp 

• Työvalmennussäätiö Tekevä 

- delegationen 

• Utbildningsstyrelsen 

• Valinsamlingsdelegationen 

• Vammaisten ihmisoikeuskeskuksen 

neuvottelukunta 

• VATES-stiftelsen 

(främjar rekryteringen av handikappade och funktionshindrade 

personer) 

- examensnämnden för teckenspråkshandledning 

• World Federation of the Deaf WFD 

(Dövas världsförbund) 

uTsKOTT OCH 

arbETsGruPPEr 

2007 

serviceavdelningen 

• Arrangörskommittén för Kulturdagarna 

2008 

• Arrangörskommittén för seniorernas kulturevenemang 

2007 

• Ungdomsutskottet 

• Seniorutskottet 2006–2007 

• Utskottet för utveckling av finlandssvensk 

service 

• Viva II-projektets styrgrupp 2006–2008 

utvecklingsavdelningen 

• Internationella utskottet 

• WFD:s stödgrupp 

• Kentauri-projektets styrgrupp 

• Dövas tidskrifts redaktionsråd 

• Översättningsutskottet 

• Teckenspråksutskottet 

• Museiutskottet 

• Vetenskapsutskottet 

administrationen 

• Arbetarskyddskommittén (2007–2008) 

• Personalarbetsgruppen 2007–2008 

• Malmåsens nöjesutskott 

• Dövas folkhögskolas direktion (2006– 

2007) 

33

34 


utlåtanden år 2007 

• Nödcentralsverket: Nödtextmeddelanden 

• Kommunikationsverket: Promemoria beträffande 

praxis och motiveringar för urval av 

företag som tillhandahåller samhällsomfattande 

tjänster i tele- och dataöverföringsbranschen 

• Kommunikationsministeriet: Förslag för att 

komplettera kommunikationsmarknadslagens 

4 kap. gällande skyldigheten att överlåta 

nyttjanderätten samt revidera regleringen i 

fråga om telefonkataloger och registertjänster 

• Kommunikationsverket: Promemoria beträffande 

praxis och motiveringar för urval av 

företag som tillhandahåller samhällsomfattande 

tjänster i registerbranschen 

• Finlandssvenska Teckenspråkiga rf: Plan för 

projektet Sign Webb 

• Rundradion Ab: Förteckning över behov 

som, vid fortsätta förhandlingar om samarbete 

med Finlands Dövas Förbund, anses vara 

primära. 

• Undervisningsministeriet: Utvärdering av 

upphovsrättssystemet och en utveckling av 

upphovsrättslagstiftningen 

• Kommunikationsministeriet: Utlåtande om 

revideringen av kommunikationsmarknadslagen 

• Jämlikhetskommissionen: Behov av förnyelse 

och alternativ i expertpromemoria/Finlands 

Dövas Förbunds ställningstaganden i 

samband med hörande 

• Finansministeriet: Svar/Förfrågan beträffande 

hörande av medborgare och medborgarorganisationer 

• Utrikesministeriet: FN:s konvention om rättigheter 

för personer med funktionshinder 

*Statsrådets kansli: Utredning gällande immateriella 

rättigheter 

• Åbo kristliga institut: Behov och placering 

av personer som blir utexaminerade teckenspråkshandledare 

samt branschens utvecklingslinjer 

och behov av arbetskraft 

• Undervisningsministeriet: Barn- och ungdomspolitiskt 

utvecklingsprogram för åren 

2007–2011 

• Riksdagen/kommunikationsutskottet: Rundradions 

förvaltningsråds berättelse till riskdagen 

• Kommunikationsministeriet: Revideringen 

av regleringssystemen gällande EU:s elektroniska 

kommunikationsnät och -tjänster. 

• Undervisningsministeriet: Strategi för specialundervisningen


medlemsföreningar 2007 

Grundad Medlemsantal 

BORGÅ NEJDENS DOVA – PORVOON SEUDUN KUUROT RF 1982 54 

ESPOON VIITTOMAKIELISET RY 1974 130 

ETELÄ-KARJALAN KUUROT RY 1908 68 

FINLANDS SVENSKA TECKENSSPRÅKIGA RF 2002 201 

HELSINGIN KUUROJEN YHDISTYS RY – 

HELSINGFORS DÖVAS FÖRENING RF 1895 340 

HÄMEENLINNAN KUUROT RY 1924 51 

ITÄ-SAVON KUUROT RY 1945 36 

JACOBSTADS NEJDENS DÖVA – 

PIETARSAAREN SEUDUN KUUROT RF 1923 29 

JYVÄSKYLÄN KUUROJEN YHDISTYS RY 1907 155 

JÄMSÄNJOKILAAKSON KUUROT RY 1981 28 

KAINUUN KUUROT RY 1944 20 

KESKI-UUDENMAAN KUUROT RY 1941 57 

KOKKOLANSEUDUN VIITTOMAKIELISET RY 1929 55 

KOTKAN KUUROJEN YHDISTYS RY 1908 33 

KOUVOLAN KUUROT RY 1949 38 

KUOPION KUUROJENYHDISTYS RY 1909 87 

KUUROJEN YHDISTYS HEFFATA RY 1907 9 

LAHDEN KUUROJEN YHDISTYS RY 1930 89 

LAPIN KUUROJEN YHDISTYS RY 1949 28 

LÄNSI-POHJAN KUUROT RY 1942 20 

MIKKELIN KUUROJEN YHDISTYS RY 1937 57 

OULUN KUUROJENYHDISTYS RY 1932 160 

POHJOIS-KARJALAN KUUROT RY 1942 47 

PORIN KUUROJEN YHDISTYS RY 1924 79 

RAISION SEUDUN VIITTOMAKIELISET RY 2005 29 

RAUMAN SEUDUN KUUROT RY. 1941 37 

RIIHIMÄEN KUUROT RY 1913 47 

SALON SEUDUN KUUROT RY 1926 19 

SEINÄJOEN SEUDUN KUUROT RY 1929 95 

TAMPEREEN VIITTOMAKIELISET RY 1898 168 

TURUN KUUROJEN YHDISTYS RY 1866 262 

UUDENKAUPUNGIN SEUDUN KUUROT RY 1949 28 

VAASAN KUUROJEN YHDISTYS RY 1898 80 

VANTAAN KUUROT - VANDA DÖVA RY 1979 140 

VARKAUDEN KUUROJEN YHDISTYS RY 2004 9 

VIITO! RY 2005 57 

VIITTOVAT PERHEET RY 2004 44 

WOIKKIKSEN VIITTOMAKIELISET RY 2004 26 

KUUROJEN KALALIITTO RY 1979 94 

KUUROJEN LOMAJÄRJESTÖ RY 2007 41 

TURUN KUUROJEN SATEENKAARITEATTERI 1989 37 

SUOMEN KUUROJEN URHEILULIITTO RY 1920 1050 

KUUROJEN TEATTERIRYHMÄ ELÄVÄT KÄDET 1983 24 

antal föreningar 43 Medlemmar 4 158 

35

1 

vErKsaMHETsbErÄTTElsE För 

rÄKEnsKaPsPEriOdEn 

01.01 − 31.12.2007 

Koncernbokslut 

I koncernbokslutet ingår bokslutsuppgifter för 

Finlands Dövas Förbund rf och dotterbolagen 

som lyder under dess bestämmanderätt. Dotterbolagens 

bokslut har konsoliderats i bokslutet 

enligt förvärvsmetoden. Kostnaderna 

för förvärvandet av dessa har eliminerats mot 

eget kapital i balansräkningen vid förvärvstidpunkten. 

det ekonomiska resultatet 

Finlands Dövas Förbunds koncerns intäkter 

uppgick berättelseåret till 12,7 miljoner euro 

(12,4 miljoner år 2006 och 11,3 miljoner år 

2005). Kostnaderna var 12,4 miljoner euro 

(11,9 miljoner respektive 11,5 miljoner). 

Koncernens soliditet var under berättelseåret 

66,1 % (65,6 % respektive 61,1 %). 

Finlands Dövas Förbund rf:s intäkter uppgick 

berättelseåret till 9,6 miljoner euro (9,1 

miljoner respektive 9,3 miljoner). RAY spelar 

en viktig roll som finansiär av förbundets 

verksamhet. Understöden från RAY var sammanlagt 

4,4 miljoner euro (4,3 miljoner respektive 

4,3 miljoner). Andra betydande intäktsposter 

var statsunderstöden om 2,0 miljoner 

euro (2,0 miljoner respektive 2,2 miljoner) 

och medelanskaffningen 1,1 miljoner euro (1,1 

miljoner respektive 1,0 miljoner). 

Kostnaderna var 9,3 miljoner euro (8,7 miljoner 

respektiver 9,6 miljoner). Den största 

utgiftsposten var personalkostnaderna om 5,0 

miljoner euro (4,8 miljoner respektiver 4,9 

miljoner). Resultatet var 0,2 miljoner euro (0,3 

miljoner respektive -0,3 miljoner). 

Förbundets soliditet var berättelseåret 21,5 % 

(16,2 % respektiver 2,7 %) 


ledning och revisorer 

Medlemmar i styrelsen är Markus Aro, Jarkko 

Helminen, Annukka Hiekkanen, Hannele Ilomäki, 

Tiina Jaakola, Jaana Keski-Levijoki 

(ordförande), Tarja Laine, Rami Lehtinen, 

Sirpa Lehtinen och Håkan Westerholm. 

Som förbundets verksamhetsledare fungerade 

Markku Jokinen, som började 1.1.2007. 

Som förbundets revisorer fungerade Frej 

Lobbas (CGR) och Jukka Havaste (CGR) från 

Nexia Tilintarkastus Oy. 

Personal 

Antalet anställda inom Finlands Dövas Förbunds 

koncern var i slutet av året 151 (146 

respektive 165). Koncernens löner och arvoden 

uppgick under räkenskapsperioden till totalt 


4,7 miljoner). 

Förbundets personal uppgick i slutet av 

året till 118 personer (101 respektive 118). 

Denna siffra inkluderar inte personalen i de 

företag som förbundet äger. Löner och arvoden 

uppgick under räkenskapsperioden till totalt 


4,0 miljoner).

Koncernägda bolag 

Intäkterna för KL Support Ab, som till 100 %, 

uppgick till 1,0 miljoner euro (0,9 miljoner 

och 0,9 miljoner) och resultatet före extraordinära 

poster, reserver och skatter var -8.142,31 

euro (-9.619,40 € respektive 41.139,56 €). 

Som företagets verkställande direktör fungerade 

under året Ulf Itäinen. 

Intäkterna för Prosign Oy Ab, som till 100 

% ägs av Finlands Dövas Förbund, var 0,2 

miljoner euro (0,2 miljoner respektive 0,2 miljoner), 

och resultatet före extraordinära poster, 

reserver och skatter var -70.651,85 euro 

(-48.089,96 euro respektive 2.660,31 euro); 

affärsverksamheten avvecklades i slutet av år 

2007. 


under året Veli-Pekka Krook. 

Intäkterna för Sign Line Oy, som till 90 % 

ägs av Finlands Dövas Förbund, var 1,5m€ 

(1,7 m€ ja 0,5 miljoner euro) och resultatet 

före extraordinära poster, reserver och skatter 

var 0,1 miljoner euro (0,4 miljoner respektive 

0,1 miljoner). 


under berättelseåret Jorma Kuosmanen. 

Intäkterna för Fastighets Ab Ljusa huset, som 

till 54,8 % ägs av Finlands Dövas Förbund, 

uppgick till 1,9 miljoner euro (1,7 miljoner 

respektive 1,7 miljoner), och resultatet före 

extraordinära poster, reserver och skatter 

var 1.191,75 euro (1.081,85 euro respektive 

1.977,23 euro). 


under berättelseåret Teuvo Jyrkinen. 

Framtidsutsikter 

Förväntningen är att koncernens intäkter via 

dotterbolagen ökar och att och resultatet är 

vinstbringande. 

Förbundets verksamhet fortsätter som under 

tidigare år och enligt den budget som gjorts 

upp kommer intäkterna att vara 9,5 miljoner 

euro och resultatet förväntas utvisa vinst. 

2

3 

RESULTATRÄKNING 1.1.-31.12.2007 1.1.-31.12.2006 

ORDINARIE VERKSAMHET 

Intäkter 6 766 804,16 6 426 783,22 

Kostnader 

Personalkostnader -4 694 755,92 -4 708 048,66 

Avskrivningar -57 099,55 -61 474,97 

Övriga kostnader -4 099 285,28 -3 579 629,85 

-8 851 140,75 -8 349 153,48 

Tot. -2 084 336,59 -1 922 370,26 

MEDELANSKAFFNING 

Intäkter 1 112 236,53 1 060 118,51 

Kostnader 

Personalkostnader -47 561,13 -52 658,94 

Övriga kostnader -324 613,95 -265 994,96 

Extraordinära intäkter 11 788,60 

-360 386,48 -318 653,90 

Tot. 751 850,05 741 464,61 

Över-/underskott -1 332 486,54 -1 180 905,65 

INVESTERING OCH FINANSIERING 

Intäkter 155 951,93 72 670,61 

Kostnader -124 461,77 -72 694,63 

Tot. 31 490,16 -24,02 

Över-/underskott -1 300 996,38 -1 180 929,67 

FONDER MED EGEN TÄCKNING 

Intäkter 2 927,59 2 732,08 

Kostnader -2 400,01 -2 165,80 

Överförs till balansräkning -527,58 -566,28 

ALLMÄNNA UNDERSTÖD 

Allmänna understöd 1 543 000,00 1 513 000,00 

Investeringsbidrag 38 137,59 

Överförs till balansräkning -38 137,59 

Räkenskapsperiodens överskott 242 003,62 332 070,33

BALANSRÄKNING 31.12.2007 31.12.2006 

AKTIVA 

BESTÅENDE AKTIVA 

Immateriella tillgångar 

IT-program 11 620,86 7 943,82 

Materiella tillgångar 

Mark- och vattenområden 45 152,93 45 152,93 

Byggnader 521 048,77 521 048,77 

Maskiner och inventarier 66 538,08 85 104,69 

Övriga materiella tillgångar 26 873,30 38 619,64 

659 613,08 689 926,03 

Placeringar 

Andelar i företag i samma koncern 1 157 825,95 1 157 825,95 

Andelar i ägarintresseföretag 2 300,00 2 300,00 

Övriga aktier och andelar 22 284,90 22 284,90 

1 182 410,85 1 182 410,85 

TILLG. I FONDER M. EGEN TÄCKNING 

Akteri och andelar 8 976,48 8 976,48 

RÖRLIGA AKTIVA 

Omsättningstillgångar 

Varor 35 417,49 36 769,11 

Kortfristiga fordringar 

Försäljningsfordringar 46 512,63 70 477,77 

Förs.fordr. hos företag i samma koncern 14 071,99 8 592,71 

Lånefordr. av företag i samma koncern 40 928,89 83 880,32 

Lånefordr. av företag i samma koncern 7 637,95 7 637,95 

Lånefordringar av andra 94 118,40 95 033,34 

Utestående RAY-bidrag 194 912,26 34 291,00 

Utestående bidrag 79 412,87 54 837,51 

Resultatregleringar 69 793,63 84 412,81 

547 388,62 439 163,41 

Kassa- och banktillgodohavanden 793 373,26 446 358,33 

3 238 800,64 2 811 548,03 

4

5 


PASSIVA 

EGET KAPITAL 

Bundna fonder 

Fonder med egen täckning 64 699,89 64 172,31 

Driftskapital 59 073,28 326 558,00 

Överskott (underskott) fr. föreg.räk.period 332 070,33 -267 484,72 

Räkensk.periodens underskott(överskott) 242 003,62 332 070,33 

633 147,23 391 143,61 

FRÄMMANDE KAPITAL 

697 847,12 455 315,92 

Långfristigt 

Banklån 785 696,48 951 106,24 

Kortfristigt 

Banklån 165 409,76 165 409,76 

Leverantörsskulder t. föret. i samma konc. 46 104,61 21 791,58 

Skulder till leverantörer 147 785,09 136 953,57 

Övriga skulder 122 812,47 138 779,51 

Resultatregleringar 1 273 145,11 942 191,45 

1 755 257,04 1 405 125,87 

3 238 800,64 2 811 548,03

NOTER 

NOTER ANGÅENDE UPPRÄTTANDE AV BOKSLUT 

1. VÄDERINGSPRINCIPER OCH -METODER 

Immateriella och materiella tillgågar har värderats till sin anskaffningsutgift. 

Bidrag för investeringar har avdragits från anskaffningskostnaden före aktivering. 

Omsättningstillgångar har värderats till anskaffningsutgiften enligt principen om lägsta värde. 

Fordringar som bokförts under finansieringstillgångarna har värderats till sitt nominella värde. 

2. PERIODISERINGSPRINCIPER OCH -METODER 

Avskrivningar på maskiner och inventarier samt immateriella rättigheter har gjorts 

som linjära avskrivningar under fem år enligt på förhand uppgjord avskrivningsplan 

3. INBÖRDES JÄMFÖRBARHET MELLAN FÖREGÅENDE OCH DEN AVSLUTADE RÄKENSKAPSPERIODEN 

Uppgifterna för den avslutade räkenskapsperioden har enligt BFL:s krav preciserats med konteringarna 

av koncernsbolagens interna skulder och fordringar. 

I specifikationen av de olika funktionerna för den avslutade räkenskapsperioden har de frivilliga lönebikostnadernas andel 

av personalkostnaderna i enlighet med BFF:s resultaträkningsschema överförts till Övriga kostnader. 

4. INTÄKTER OCH KOSTNADER FÖR TIDIGARE RÄKENSKAPSPERIODER SAMT KORRIGERING AV FEL 

Under räkenskapsperioden har ej framgått betydande korrigeringar, intäkter eller kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder. 

som skulle påverka balansräkningen. 

5. REDOGÖRELSE ÖVER KONCERNBOLAGEN 

Finlands Dövas Förbund äger hela aktiestocken i KL Support Ab och Prosign Ab. Aktierna i Sign Line, 

som grundades hösten 2005, fördelar sig mellan Helsingfors Dövas Förening rf (10%) och Finlands Dövas Förbund (90%). 

Dövförbundet äger 54,8 % av fastighetsbolaget Ljusa Huset Ab, återstående fördelas mellan de övriga 

hörselorganisationerna som verkar i fastigheten. 

Verksamheten i det av dövförbundet ägda Prosign Ab upphörde vid räkenskapsperiodens slut 

och beslut om företagets framtid kommer att fattas under senare inledd räkenskapsperiod. 

Ett koncernbokslut har upprättats för den avslutade räkenskapsperioden. 

6

7 

NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 1.1. - 31.12.2007 1.1. - 31.12.2006 

1. SPECIFIKATION AV ORDINARIE VERKSAMHET 

Serviceavdelningen 

Tjänster 

Intäkter 1 326 929,48 1 486 550,11 

Kostnader 



Kostnader sammanlagt -243 558,49 -313 037,44 

Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 083 370,99 1 173 512,67 

Norra Finlands regionenhet 

Intäkter 272 375,44 275 461,64 

Kostnader 




Räkenskapsperiodens över-/underskott -427 825,36 -424 876,77 

Södra Finlands regionenhet 

Intäkter 44 594,13 32 278,42 

Kostnader 





Välfärdsenheten 

Intäkter 476 702,80 316 367,16 

Kostnader 





Kulturenheten 

Intäkter 214 219,13 171 949,81 

Kostnader 





Utvecklingsavdelningen 

Utveckling 

Intäkter 14 407,89 50,00 

Kostnader 





Utbildningsenheten 

Intäkter 100 610,18 85 467,98 

Kostnader 




Räkenskapsperiodens över-/underskott -102 651,23 -136 830,89

1. SPECIFIKATION AV ORDINARIE VERKSAMHET 1.1. - 31.12.2007 1.1. - 31.12.2006 

Teckenspråksenheten 

Intäkter 372 570,22 521 525,96 

Kostnader 





Kommunikationsenheten 

Intäkter 1 221 292,25 1 046 731,29 

Kostnader 



Kostnader sammanlagt -1 073 740,29 -1 022 210,09 

Räkenskapsperiodens över-/underskott 147 551,96 24 521,20 

Enheten för internationella ärenden 

Intäkter 1 232 930,54 1 154 296,75 

Kostnader 


Övriga kostnader -1 179 396,59 -1 106 364,54 



Folkhögskolan 

Intäkter 1 100 377,34 983 151,24 

Kostnader 




Räkenskapsperiodens över-/underskott 119 165,25 189 145,10 

Administrationsavdelningen 

Intäkter 389 794,76 352 952,86 

Kostnader 

Personalkostnader -1 047 995,03 -948 169,23 

Avskrivningar -57 099,55 -61 474,97 



Räkenskapsperiodens över-/underskott -1 311 118,91 -1 160 836,00 

Ordinarie verksamhet sammanlagt -2 084 336,59 -1 922 370,26 

Medelanskaffning 2007 2006 

Intäkter 

Insamlingsintäkter 1 094 190,19 1 042 389,36 

Donationer 18 046,34 16 809,90 

Donation genom teastamente 11 788,60 919,25 

1 124 025,13 1 060 118,51 

2. TOTALAVKASTNING OCH KOSTNADER 2007 2006 

Totalavkastning 9 592 708,81 9 113 442,01 

Totalkostnader -9 350 705,19 -8 781 371,68 

Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 242 003,62 332 070,33 

8

9 

3. ANTAL ANSTÄLLDA 31.12. 2007 2006 

4. PERSONALKOSTNADER 

118 101 

Löner 3 896 218,99 3 745 099,15 

Pensionskostnader 635 770,41 616 172,15 

Övriga lönebikostnader 210 327,65 222 678,19 

Frivilliga lönebikostnader 227 528,91 180 118,12 

4 969 845,96 4 764 067,61 

5. PLANMÄSSIGA AVSKRIVNINGSTIDER 

Immateriella rättigheter 5 år 

Maskiner och inventarier 5 år 

Övriga utgifter med lång verkningstid 5 år 

6. PLANMÄSSIGA AVSKRIVNINGAR 2007 2006 

Immateriella tillgångar 4 607,16 3 075,53 

Materiella tillgångar 52 492,39 58 399,44 

57 099,55 61 474,97 

7. VERIFIKATSLAG 

KA kassaverifikat 1. - 203. 

PA bankverifikat 1. - 1399. 

MU memorialverifikat 1. -587. 

PL löneregistrering 1. - 48. 

AU automatregistrering 1. - 45. 

OL inköpsfaktura 1. - 3800. 

OM betalning av inköpsfaktura 1. - 3867. 

ML försäljningsfaktura 1. - 1759. 

MS försäljningsprestation 1. - 3993. 

HL kreditnota 1. - 255. 

BM BookMaster registerfaktura 2002005 - 2003158 

Verifikaten uppbevaras i pappersform sam som säkerhetskopior lagrade av IT-gruppen 

8. ANVÄNDA KONTOBÖCKER 

Kassakirja 

Huvudbok 

Dagbok (ADB) 

Inbunden balansbok

NOTER TILL BALANSENS AKTIVA SIDA 

1. FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA IT-program markområden Byggnader 

Utgiftsrest 1. 1. 2007 125 221,14 45 152,93 896 453,90 

Ray-understöd från tidigare år -117 277,32 - -375 405,13 

7 943,82 45 152,93 521 048,77 

Ökning under räk.perioden 16 750,20 - - 

Ray-understöd år 2007 -8 466,00 

Utgiftsrest före avskrivningar 16 228,02 45 152,93 521 048,77 

Planmässiga avskr. för räk.perioden -4 607,16 - - 

Utgiftsrest 31.12.2007 11 620,86 45 152,93 521 048,77 

Mask. och invent. Övr. mat. tillg. 

Utgiftsrest 1. 1. 2007 1 424 551,52 62 478,45 

UVM-understöd från tidigare år -30 269,37 -2 018,26 

Ray-understöd från tidigare år -1 309 177,46 -21 840,55 

85 104,69 38 619,64 

Ökning under räk.perioden 63 683,15 - 

Ray-understöd för år 2007 -41 503,71 - 

Utgiftsrest före avskrivningar 107 284,13 38 619,64 

Planmässiga avskr. för räk.perioden -40 746,05 -11 746,34 

Utgiftsrest 31.12.2006 66 538,08 26 873,30 

2. PLACERINGAR 2007 2006 

Andelar i företag i samma koncern 1.1 1 157 825,95 1 160 125,95 

Ökning under räkenskapsperioden 

Överföring till ägarintresseföretag Civicum Oy -2 300,00 

Andelar i företag i samma koncern 31.12. 1 157 825,95 1 157 825,95 

Akiter och andelar i ägarintresseföretag 2 300,00 2 300,00 

Övriga aktier och andelar 1.1. 22 284,90 22 284,90 

förändringar under räkenskapsperioden 

Övriga aktier och andelar 31.12. 22 284,90 22 284,90 

3. DOTTERBOLAG Ägarandel Andel av AK Balansräkn. € Result.räkn. 2007 

KL Support Ab, Helsingfors 100 % 139 959,18 327 173,60 -15 315,92 

Prosign Ab 100 % -104 763,98 37 790,34 -70 651,85 

Sign Line Oy 90 % 416 714,60 637 840,17 109 926,04 

Förslag till vinstfördelning 80 000,00 

Fastighets Ab Ljusa huset 54,8 % 6 277 428,98 11 710 266,73 1 191,75 

4. FORDRINGAR PÅ KONCERNBOLAG 2007 2006 

Kundfordringar 14 071,99 8 592,71 

Lånefordringar 40 928,89 83 880,32 

55 000,88 92 473,03 

De kapitallån som år 2007 beviljades Prosign Ab (tot. 75.000 €) har vid räkenskapsperiodens slut 

bokförts som givna koncernbidrag, eftersom det visade sig att bolagets fortsatta verksamhet inte var möjlig 

på grund av bristande lönsamhet. 

5. TILLGÅNGAR I FONDER MED EGEN TÄCKNING 2007 2006 

Bokföringsvärde 1.1. 8 976,48 8 976,48 

Bokföringsvärde 31.12. 8 976,48 8 976,48 

Marknadsvärde 20 560,82 21 119,44 

Skillnad 11 584,34 12 142,96 

10

11 

NOTER TILL BALANSENS PASSIVA SIDA 

1. FONDER MED EGEN TÄCKNING 2007 2006 

Puro-Lembergfonden 

Kapital 1.1 9 872,38 9 535,98 

Dividendintäkter 882,98 630,70 

Fondens kostnader -94,30 

Beviljade stipendier -400,00 -200,00 

Kapital 1.12 10 355,36 9 872,38 

Donationsfonden 

kapital 1.1 54 300,23 54 070,05 

Ränteintäkter 2 044,61 2 101,38 

Fondens kostnader -21,20 

Beviljade stipendier -2 000,01 -1 850,00 

Kapital 31.12. 54 344,83 54 300,23 

Fonderna sammanlagt 64 700,19 64 172,61 

2. SKULDER SOM FÖRFALLER OM FEM ÅR ELLER SENARE 

Banklån 124 057,44 230 146,24 

3. SKULDER TILL KONCERNBOLAG 

Leverantörsskulder 46 104,61 21 791,58 

Prosign Ab 2 430,00 8 093,40 

Sign Line Oy 2 879,25 2 055,12 

Fastighets Ab Ljusa huset 40 795,36 11 643,06 

4. SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Som säkerhet för egna lån 

Lån från finansinstitut 951 106,24 1 116 516,00 

Pantsatta aktier 4 439 405,60 4 439 405,60 

Ray-understöd -3 778 378,11 -3 778 378,11 

De pantsatta aktiernas bokföringsvärde 661 027,49 661 027,49 

Säkerheter och ansvarsförbindelser för företag i samma koncern 

Säkerhet skuldebrev 578954-80020143 100 000,00 100 000,00 

Säkerhet kapitalleasing 150 000,00 150 000,00 

Pantsatta aktier som säkerhet för lån (154.166,66) 156 990,15 156 990,15 

Säkerhet för checkkonto 50 456,38 50 456,38 

457 446,53 457 446,53 

Övriga egna ansvarsförbindelser 

Leasingansvar, påbörjad räkenskapsperiod 36 265,80 26 077,52 

" senare räkenskapsperioder 44 939,26 52 848,62 

81 205,06 78 926,14 

Totalt 

Pantsättningar 818 017,64 818 017,64 

Borgensförbindelser 300 456,38 300 456,38 

Övriga ansvarsförbindelser 81 205,06 78 926,14 

1 199 679,08 1 197 400,16

13 

KONSERNENS RESULTATRÄKNING 

RESULTATRÄ 0 

0 

2 

. 

2 

1 

. 

1 

3 

- 

. 

1 

. 

1 

G 

N 

I 

N 

K 7 1.1. - 31.12.2006 

ORDINARIE VERKSAMHET 

Intäkter 9 

3 

, 

1 

4 

1 

3 

8 

7 

9 

6 

9 

, 

1 

8 

8 

7 

9 

9 

9 

Kostnader 

Material och tjänster 5 

5 

, 

9 

0 

3 

4 

7 

3 

- 

2 

7 

, 

4 

8 

4 

3 

9 

4 

- 

Personalkostnader -6 465 490,55 -6 475 343,56 

A 8 

1 

, 

7 

3 

1 

1 

9 

2 

- 

2 

7 

, 

8 

1 

0 

8 

1 

3 

- 

r 

a 

g 

n 

i 

n 

v 

i 

r 

k 

s 

v 

Övriga kostnader 8 

0 

, 

7 

2 

8 

3 

9 

1 

4 

- 

6 

2 

, 

2 

1 

0 

6 

4 

7 

4 

- 

-12 023 006,25 -11 334 617,37 

8 

9 

, 

5 

7 

4 

1 

5 

5 

1 

- 

9 

2 

, 

4 

2 

1 

5 

2 

0 

2 

- 

. 

t 

o 

T 

MEDELANSKAFFNING 

Intäkter 1 

5 

, 

8 

1 

0 

9 

5 

0 

1 

3 

5 

, 

6 

3 

2 

2 

1 

1 

1 

Kostnader 

Personalkostnader 4 

9 

, 

8 

5 

6 

2 

5 

- 

3 

1 

, 

1 

6 

5 

7 

4 

- 

Övriga kostnader 6 

9 

, 

4 

9 

9 

5 

6 

2 

- 

5 

9 

, 

3 

1 

6 

4 

2 

3 

- 

Extraordinära intäkter 11 788,60 

0 

9 

, 

3 

5 

6 

8 

1 

3 

- 

8 

4 

, 

6 

8 

3 

0 

6 

3 

- 

1 

6 

, 

4 

6 

3 

0 

4 

7 

5 

0 

, 

0 

5 

8 

1 

5 

7 

. 

t 

o 

T 

Intäkts-/utgiftsrest 7 

3 

, 

1 

1 

1 

1 

1 

8 

- 

4 

2 

, 

4 

7 

2 

3 

7 

2 

1 

- 

INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET 

Intäkter 5 

7 

, 

9 

1 

7 

0 

2 

6 

7 

, 

6 

2 

8 

0 

4 

Kostnader 5 

0 

, 

0 

5 

0 

5 

6 

- 

5 

9 

, 

5 

8 

4 

7 

5 

- 

0 

3 

, 

0 

3 

3 

4 

4 

- 

9 

1 

, 

9 

5 

6 

6 

1 

- 

Intäkts-/utgiftsrest 7 

6 

, 

1 

4 

4 

5 

5 

8 

- 

3 

4 

, 

3 

3 

9 

9 

8 

2 

1 

- 

FONDER MED EGEN TÄCKNING 

Intäkter 8 

0 

, 

2 

3 

7 

2 

9 

5 

, 

7 

2 

9 

2 

Kostnader 0 

8 

, 

5 

6 

1 

2 

- 

1 

0 

, 

0 

0 

4 

2 

- 

Ö 8 

2 

, 

6 

6 

5 

8 

5 

, 

7 

2 

5 

g 

n 

i 

n 

k 

ä 

r 

s 

n 

a 

l 

a 

b 

l 

l 

i 

t 

s 

r 

ö 

f 

r 

e 

v 

ALLMÄNNA UNDERSTÖD 

A 0 

0 

, 

0 

0 

0 

3 

1 

5 

1 

0 

0 

, 

0 

0 

0 

3 

4 

5 

1 

d 

ö 

t 

s 

r 

e 

d 

n 

u 

a 

n 

n 

ä 

m 

l 

l 

Investeringsbidrag 38 137,59 

9 

5 

, 

7 

3 

1 

8 

3 

- 

g 

n 

i 

n 

k 

ä 

r 

s 

n 

a 

l 

a 

b 

l 

l 

i 

t 

s 

r 

ö 

f 

r 

e 

v 

Ö 

BOKSLUTSDISPOSITIONER 

INKOMSTSKATTER 

1 

7 

, 

0 

5 

3 

6 

1 

1 

- 

3 

9 

, 

2 

1 

9 

5 

4 

- 

r 

e 

t 

t 

a 

k 

s 

a 

t 

k 

e 

r 

i 

D 

8 

1 

, 

1 

7 

7 

8 

7 

8 

, 

8 

6 

8 

1 

- 

r 

e 

t 

t 

a 

k 

s 

a 

t 

n 

e 

t 

a 

L 

3 

5 

, 

9 

7 

5 

7 

0 

1 

- 

0 

8 

, 

1 

8 

7 

7 

4 

- 

2 

0 

, 

4 

5 

0 

2 

3 

- 

8 

2 

, 

1 

3 

5 

1 

1 

- 

R 

A 

L 

E 

D 

N 

A 

S 

T 

E 

T 

I 

R 

I 

O 

N 

I 

M 

RÄKENSK PERIODENS ÖVER-/ 8 

7 

, 

4 

2 

9 

7 

1 

5 

9 

4 

, 

3 

5 

7 

3 

9 

1 

UNDERSKOTT

KONSERNENS BALANSRÄKNING 


AKTIVA 

BESTÅENDE AKTIVA 

Immateriella tillgångar 

IT-program 12 534,46 9 881,68 

Övriga utgifter med lång verkningstid 59 316,49 68 717,65 


Mark- och vattenområden 45 152,93 45 152,93 

Byggnader 5 918 033,97 5 958 033,97 

Maskiner och inventarier 569 722,36 767 934,17 

Övriga materiella tillgångar 43 679,48 55 425,82 

Förskottslikvider 20 268,78 

6 596 857,52 6 826 546,89 

Placeringar 

Andelar i andra ägarintresseföretag 2 300,00 2 300,00 

Övriga aktier och andelar 156 754,06 53 448,58 

159 054,06 55 748,58 

TILLGÅNGAR I FONDER M. EGEN TÄCKN. 

Aktier och andelar 8 976,48 8 976,48 

RÖRLIGA AKTIVA 

Omsättningstillgåmgar 

Varor 203 097,23 187 724,45 

Varor under tillverkning 14 247,17 

Kortfristiga fordringar 

Försäljningsfordringar 297 436,24 284 567,64 

Lånefordringar 7 637,95 7 637,95 

Latenta skattefordringar 15 647,16 17 516,03 

Övriga fordringar 118 595,55 130 846,12 

Utestående bidrag 79 412,87 54 837,51 

Utestående RAY-bidrag 194 912,26 34 291,00 

Resultatregleringar 278 017,71 153 342,11 

991 659,74 683 038,36 

Kassa och banktillgodohavanden 1 270 668,19 1 238 967,27 

9 302 164,17 9 093 848,53 

BALANSRÄKNIG 31.12.2007 31.12.2006 

PASSIVA 

EGET KAPITAL 

Fonder med egen täckning 64 699,89 64 172,31 

Verksamhetskapital 59 073,28 326 558,00 

Över-/underskott fr.föreg.räkenskapsperiod 615 995,69 -169 413,82 

Räkenskapsperiodens under-/överskott 193 753,49 517 924,78 

868 822,46 675 068,96 

Tot. 933 522,35 739 241,27 

FRÄMMANDE KAPITAL 

5 219 404,86 5 222 873,59 

Långfristigt 

Banklån 785 696,48 996 939,56 

Kortfristigt 

Erhållna förskott 22 500,00 19 632,30 

Banklån 211 243,08 243 455,66 

Leverantörsskulder 338 491,09 296 561,05 

Övriga skulder 235 791,57 248 300,12 

Resultatregleringar 1 555 514,74 1 326 844,99 

2 363 540,48 2 134 794,12 

9 302 164,17 9 093 848,53 

14

15 

NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET 

1. Koncernstruktur 

Finlands Dövas Förbunds koncern består av Finlands Dövas Förbund rf och förbundets dotterföretag 

med följande ägarförhållanden 

moderbolag: Finlands Dövas Förbund rf grundat 1905, riksomfattande intresseorganisation i socialbranchen 

hemort Helsingfors 

FO-nummer 0213564-6 

dotterföretag: KL Support Ab Finlands Dövas Förbund äger 100 %, grundat 1991 

hemort Helsingfors huvudsektor försäljning och uthyrning av hjälpmedel 400 aktier 


2. Koncernavtal 

Prosign Ab Finlands Dövas Förbund äger 100 %, grundat 1998 

hemort Helsingfors huvudsektor teckenspråkig programproduktion 250 aktier 


Sign Line Oy Finlands Dövas Förbund äger 90 %, grundat 2005 

hemort Helsingfors Minoritetsdelägare Helsingfors Dövas Förening rf (10%) 

FO-nummer 1985593-0 huvudsektor tolktjänster 900 aktier 

Fast. Ab Ljusa huset Finlands Dövas Förbund äger 54,8 %, grundat 1985 

hemort Helsingfors Allaktivitetshus för olika hörselorganisationer 

FO-nummer 0603498-1 Finlands Dövas Förbund ökade sitt ägande år 2004 genom köp av 

de aktier som Helsingfors Dövas Förening tecknat som grundande 

medlem, vilka utgör 3,6 % av heöa aktiestocken 546 aktier 

Koncernledningen har tilsvidare inte avtalat om införande av gemensamma avskrivningsplaner eller 

andra förvaltningsmodeller som styr delägarsamfunden. 

Koncernens ekonomiförvaltning har år 2007 koncentrerats till den gemensamma koncernadministrationen. 

Samtidigt har man eftersträvat att överföra koncernens IT-frågor till Fastighets Ab Ljusa husets IT-team. 

Under den inledda räkenskapsperioden överförs även ekonomiförvaltningen för Fastighets Ab Ljusa huset till koncernadministrationen. 

3. Noter angående upprättandet av koncernboklsutet 

Alla koncernföretag och förbundet är anslutna till bokslutet. Ägarintresseföretaget Civicum Oy 

kan inte anses ingå i koncernen då Finlands Dövas Förbund eller dess dotterföretag varken tillsammans eller 

eskilt har bestämmanderätt i bolaget. 

3.1. VÄRDERINGSPRINCIPER- OCH METODER 

De immateriella och materiella tillgångarna har värderats till ankaffningsutgiften. 

Bidrag för investeringar har avdragits från anskaffningsutgiften för aktivering. 

Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningsutgiften enligt principen om lägsta värde. 

3.2. PERIODISERINGSPRINCIPER OCH -METODER 

Vid upprättande av bokslut har avskrivningarn i dotterföretagens egna bokslut inte ändrats enligt 

moderbolagets avskrivningsplan. 

Avskrivningar för immateriella och materiella tillgångar har gjorts företagsvis enligt plan. 

Dessa planenliga avskrivningar är till största delen linjära avskrivningar på fem år. 

Avskrivningar har inte gjorts för byggnader, och alltså inte heller för koncernaktiva som ingår i dem. 

Avskrivningar enligt post i balansräkningen 2007 

Immateriella tillgåmgar IT-program Affärsvärde 

Immateriella 

rättigheter tot. 

Utgiftsrest 1.1.2007 128 181,00 10 431,77 138 612,77 

understöd fr. tidigare år -117 277,32 -117 277,32 

Balansvärde 1.1. 10 903,68 10 431,77 21 335,45 

Ökning under räk.perioden 16 750,20 16 750,20 

understöd 2007 -8 466,00 -8 466,00 

Utgiftsrest före avskrivn. 19 187,88 10 431,77 29 619,65 

Räk.periodens plan.avskr. -6 653,42 -3 477,26 -10 130,68 

Utgiftsrest 31.12.2007 12 534,46 6 954,51 19 488,97 ./..

../. 

övr utg. m 

långt.verkan Immateriella tot. 

Utgiftsrest1.1.2007 58 285,88 196 898,65 

understöd fr. tidigare år -117 277,32 

Balansvärde 1.1. 58 285,88 79 621,33 

Ökning under räk.perioden 16 750,20 

understöd 2007 -8 466,00 

Utgiftsrest före avskrivn. 58 285,88 87 905,53 

Räk.periodens plan.avskr. -5 923,90 -16 054,58 

Utgiftsrest 31.12.2007 52 361,98 71 850,95 

Materiella tillgångar Markområden 

Byggnader 

konstruktioner Mask. och invent. 

Utgiftsrest 1.1.2007 45 152,93 11 773 750,57 2 107 381,00 

understöd fr. tidigare år -5 815 716,60 -1 339 446,83 

45 152,93 5 958 033,97 767 934,17 

Ökning under räk.perioden 116 698,13 

Minskn. under räk.perioden -23 188,43 

understöd 2007 -41 503,71 

Utgiftsrest före avskrivn. 45 152,93 5 958 033,97 819 940,16 


Utgiftsrest 31.12.2007 45 152,93 5 918 033,97 569 722,36 


Övr. mat. 

tillgångar 

Förskottsbet. 

och påg. nyanl. Materiella tot. 

Utgiftsrest 1.1.2007 79 284,63 14 005 569,13 

understöd fr. tidigare år -23 858,81 -7 179 022,24 

Balansvärde 1.1. 55 425,82 0,00 6 826 546,89 

Ökning under räk.perioden 20 268,78 136 966,91 

Minskn. under räk.perioden -23 188,43 

understöd 2007 -41 503,71 

Utgiftsrest före avskrivn. 55 425,82 20 268,78 6 898 821,66 


Utgiftsrest 31.12.2007 43 679,48 20 268,78 6 596 857,52 

3.3. ELIMINERINGSREGLER 

Dotterbolagens resultaträkningar har sammanställts i moderbolagets sammanställningsdokument 

enligt kostnadsgrupp så att omsättningen utgör intäkt av ordinarie verksamhet. 

Koncernbolagens interna transaktioner har eliminerats på basis av uppgifterna i huvudbokföring 

samt försäljnings- och inköpsreskontra. Man har infört en koncernkod som underlättar hämtande av uppgifter ur 

i bruk varande system. 

Det interna ägandet har eliminerats genom förvärvsmetoden. 

För eliminerade aktier erhållna RAY-bidrag har avdragits från byggnadens värde. 

Minoritetsandelarna för både Sign Line Oy och Fastighets Ab Ljusa huset har avskilts från det egna kapitalet på 

bokslutsdagen enligt repektiva minoritets ägarandel (%). 

I minoritetsandelarna ingår erhållna RAY-bidrag om tot. 4 439 42,55 € 

för byggande av delägarnas fastighet. 

Interna skulder och fordringar har eliminerats till sitt nominella värde. 

För fordringarna har beräknats ränta enligt finansministeriets grundränta, vilken har beaktats vid elimineringarna. 

De interna ansvarsförbndelserna är specificerade i noterna. 

4. Specifikaiton av ordinarie verksamhet 

FDF KL S Ab S L Oy Prosign Ab Fast.bol. Ljusa koncernen 

Intäkter 

Omsättning 986 698,51 1 498 735,05 75 765,23 323 451,23 2 884 650,02 

Övr.intäkter av aff.verks. 6 714 189,81 529,25 1 312,34 13 000,00 384 200,54 7 113 231,94 

Kostnader 

6 714 189,81 987 227,76 1 500 047,39 88 765,23 707 651,77 9 997 881,96 

Material och tjänster -437 820,80 -55 663,92 -493 484,72 

Personalkostnader 

Läner och arvoden -3 896 218,99 -197 637,14 -848 008,84 -126 922,51 -285 031,11 -5 353 818,59 

Pensionskostnader -635 770,41 -34 467,07 -141 203,09 -23 368,04 -48 324,25 -883 132,86 

Övriga lönebikostnader -210 327,65 -14 960,13 -35 367,46 -3 070,69 -12 374,30 -276 100,23 

-4 742 317,05 -247 064,34 -1 024 579,39 -153 361,24 -345 729,66 -6 513 051,68 

Avskrivningar -57 099,55 -102 797,07 -7 328,10 -1 945,87 -148 848,13 -318 018,72 

Övriga kostnader -3 324 470,24 -184 687,65 -338 310,38 -13 073,69 -885 470,30 -4 746 012,26 

-8 123 886,84 -972 369,86 -1 370 217,87 -224 044,72 -1 380 048,09 -12 070 567,38 

FDF:s personalkostnader fördelas i resultaträkningen som medelanskaffningens och den ordinarie verksamhetens kostnader. 

16

17 

5. Förändringar i koncernens eget kapital 2007 2006 

Fonder med egen täckning kapital 1.1. 64 172,31 63 606,03 

intäkter 2 927,59 2 732,08 

kostnader -2 400,01 -2 165,80 

kapital 31.12. 64 699,89 64 172,31 

Verksamhetskapital 1.1. 326 558,00 787 152,91 

Byggnadsfond 11 370 031,94 11 370 031,94 

elimineringar -11 637 516,66 -11 830 626,85 

Verksamhetskapital 31.12. 59 073,28 326 558,00 

Över-/underskott fr. föreg.räk.per. 1.1. 675 068,96 102 858,57 

Förändr. Under räk.per.: 

Korrigering av föreg.räk.per. 54 285,61 

Elimineringar 75 926,73 -262 558,00 

Vinstfördelning (eliminerad) -135 000,00 -64 000,00 

Över-/underskott fr. föreg.räk.per. 31.12. 615 995,69 -169 413,82 

Räk.per. över-/underskott 193 753,49 517 924,78 

868 822,46 675 068,96 

Eget kapital 31.12. 933 522,35 739 241,27 

6. Inbördes ansvars- och borgensförbindelser 2007 2006 

Finlands Dövas Förbund har gått i borgen för KL Support Ab: 

Säkerhet kapitalleasing 150 000,00 150 000,00 

Pantsatta aktier som säkerhet för lån (154.166,66) 156 990,15 156 990,15 

Säkerhet för chekkonto 50 456,38 50 456,38 

Finlands Dövas Förbund har gått i borgen för Sign Line Oy: 

357 446,53 357 446,53 

Säkerhet skuldebrev 578954-80020143 100 000,00 100 000,00 

7. Minoritetsandelar 31.12.2007 31.12.2006 

Fastighets Ab Ljusa husets minoritetsandelar är sammanlagt 45,2 %. 

Aktiekapital 251 272,76 251 272,76 

Minoritetsandel av aktiekapitalet 113 575,29 113 575,29 

Byggnadsfond 11 370 031,94 11 370 031,94 

Minoritetsandel i byggnadsfonden 5 139 254,44 5 139 254,44 

Föreg.räk.per. över-/underskott -167 334,07 -168 415,92 

Minoritetsandel av vinstmedel -75 635,00 -76 124,00 

Räk.periodens vinst/förlust 1 191,75 1 081,85 

Minoritetsandel av räk.per. resultat 538,67 489,00 

Minoritetsandel tot. 5 177 733,40 5 177 194,73 

Sign Line Oy:s minoritetsandel är 10 % 

Aktiekapital 100 000,00 100 000,00 

Minoritetsandel av aktiekapitalet 10 000,00 10 000,00 

Föreg.räk.per. över-/underskott 356 788,53 101 138,35 

Dividendutdelning -150 000,00 -60 000,00 

Minoritetsandel av vinstmedel 206 788,53 20 678,85 41 138,35 4 113,84 

Räk.periodens vinst/förlust 109 926,04 315 650,18 

Minoritetsandel av räk.per. resultat 10 992,60 31 565,02 

Minoritetsandel tot. 41 671,46 45 678,85 

Minoritetsandelar i balansräkningen sammanlagt 5 219 404,86 5 222 873,59

Insamlingsintäkter 

11 % 

Möten och utbildning 

2 % 

Dövas Dövas Förbunds Förbunds kostnader kostnader år år 2007 2007 9,4 9,4 miljoner miljoner euro 

euro 

Anskaffningskostnader 

10 % 

Resor 

8 % 

Lokaler och anläggningar 

12 % 

Finlands Dövas Förbunds intäkter 9,6 miljoner euro år 2007 

Försäljningsintäkter 

19 % 

Bidrag 

23 % 

Övriga kostnader 

14 % 

Understöd från RAY 

47 % 

Personalkostnader 

54 %

Finlands Dövas Förbund rf 

PB 57, 00401 Helsingfors 

tel. (09) 58031 

(även texttelefon) 

fax (09) 5803 770 

kuurojenliitto@kl-deaf.fi 

www.kl-deaf.fi

Kjdh^`Zgidbjh - Kuurojen Liitto ry

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?