Årsbok 2008 - Kuurojen Liitto ry

Å rsbok
Å r s b o k
2008

FINLANDS DÖVAS FÖRBUND RF
ÅRSBOK 2008
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Finlands Dövas Förbund 2
Verksamhetsledarens översikt 3
Serviceverksamheten
Teckenspråkiga tjänster i en omvärld som förändras 5
Viva – verkningsfull teckenspråkig frivilligverksamhet 6
Händerna kallade till Åland 8
Den teckenspråkiga operan gjorde teaterhistoria 10
Utvecklingsverksamheten
Intressebevakning och påverkan en del av
utvecklingsverksamheten 12
Med sikte på språklag genom språkpolitik 13
Osata – nya metoder för att avhjälpa inlärningssvårigheter 14
Kommunikationen som teckenspråkigas budbärare 16
Kentauri öppnade nya dörrar till informationssamhället 18
Finlands Dövas Förbund som internationell påverkare och
samarbetspartner 20
Administrationen
Förvaltningsberättelse 22
Förtroendeorganisationen och ledningsgruppen 25
Dövas Folkhögskola 27
Finlands Dövas Förbunds koncernbolag 28
Representationen i olika sammanslutningar 2008 29
Utskott och arbetsgrupper 2008 30
Utlåtanden 2008 31
Medlemsföreningarna 2008 32
Redigering:
Antti Mäkipää, Tiina Vihra
Översättning: Nina Tapper-Floman
Ombrytning: Turning Point Oy
Omslagsbild: Dawn Jani Birley
Tryckeri: Paar

FINLANDS DÖVAS FÖRBUND RF
Grundat 1905
Medlemsföreningar 42
Medlemmar i föreningarna 4170
Publikation
Kuurojen lehti - Dövas Tidskrift
Verksamhetsställen
● Centralkansliet, Ljusa huset, Haga, Helsingfors
● Kurs- och semestercentret Malmåsen, Heinola
Regionkanslier
● Jyväskylä, Joensuu, Helsingfors, Tavastehus, Kouvola,
Kuopio, S:t Michel, Uleåborg, Björneborg, Rovaniemi,
Seinäjoki, Tammerfors, Åbo, Vasa
Våra värden
● Respekt för människovärdet
● Social rättvisa
● Kundcentrering
● Tillförlitlighet
● Gemenskap
● Dynamik
Vår mission*
Finlands Dövas Förbunds uppgift är att garantera
dövas mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter.
Vår vision*
Teckenspråket är starkt livskraftigt i ett pluralistiskt,
flerspråkigt och mångkulturellt samhälle.
Finlands Dövas Förbund är en ledande intresse- och
expertorganisation på sitt område både nationellt
och internationellt.
* Missionen (organisationens grundläggande syfte och uppgift i samhället)
och den komprimerade visionen utarbetades under verksamhets-
året och godkändes av förbundsstyrelsen i början av år 2009 för faststäl-
lan av förbundsmötet. Förbundets vittgående organisations- och sam-
hällsvisioner kan läsas på förbundets webbplats www.kl-deaf.fi.

TECKENSPRÅKIGAS FANBÄRARE I EN
FÖRÄNDERLIG VÄRLD
De allt snabbare förändringarna och nya signalerna
både i samhället och i vårt teckenspråkiga samfund bidrog
till att vi under verksamhetsåret med kraft gick in
för att utveckla planerings- och styrningssystemet för
förbundets verksamhet. Förändringarna i omvärlden
analyserades också på nordisk nivå i Dövas Nordiska
Råd (DNR). Det nordiska strategiarbetet fungerar jämsides
med vår egen verksamhet också som en ypperlig
referensram för utvecklingen av vårt förbunds strategiarbete.
I sin analys identifierade DNR följande trender som
påverkar de egna samfunden: att identiteten blir mångsidigare,
den bioteknologiska utvecklingens inverkan
och förändringar som rör organisationslivet (den individualistiska
livsstilen blir starkare och engagemanget
i olika frågor kortvarigare). Genom våra egna SWOTanalyser
av förbundet, börjande på teamnivå, kom vi
fram till samma trender.
Vi identifierade dessutom följande förändringsfaktorer:
webbkraften blir vanligare och näten blir allt
starkare arenor för social samvaro och påverkan. En
sammanslutning måste kunna erbjuda olika webbplattformar
och förändra sin organisation i en mer nätverksaktig
riktning. I och med de nya identiteterna splittras
grupperna ytterligare, vilket innebär nya utmaningar
för vår verksamhet. Andelen äldre ökar fortsättningsvis
kraftigt. Intressebevakningens roll accentueras ytterligare
och den teckenspråkiga kulturen och konsten blir
instrument för attityd- och annan påverkan. Prioriteringen
av förbundets verksamhet betonas – det går inte
att erbjuda alla allting. Pressen på ett ökat samarbete
mellan organisationerna ökar genom kraven från penningautomatföreningen
RAY. Den nya konventionen
om rättigheter för personer med funktionshinder ger oss
nya möjligheter och instrument för påverkan.
Under verksamhetsåret utarbetade vi förbundets mål
för åren 2012–2015 och finslipade den nuvarande visionen,
som sträcker sig till år 2020. En ledarskapsutbildning
för förbundsledningen och cheferna gav ett
Markku Jokinen
utmärkt stöd för strategiprocessen. Målet för planeringen
och utvecklingen av styrsystemet är att införa en
processtyrningsmodell så att man effektivare kan beakta
kundens perspektiv och bygga upp en fungerande utvärdering
på verksamhetens alla nivåer.
Under verksamhetsåret 2008 signalerades på de traditionella
och vällyckade diskussionsdagarna för föreningar
och kretsar ett starkt behov att i verksamheten
bättre än förr fokusera på kundperspektivet. Man ville
också ha en ökad växelverkan mellan föreningsfolkets
representanter och förbundet. Budskapet har gått fram:

nu vill vi ännu mer målinriktat än tidigare hitta sätt att
vara våra medlemmar och kunder nära.
Under verksamhetsåret planerade vi tydligare och
mer målinriktade tillvägagångssätt för vårt intressebevakningsarbete.
Vi vill satsa allt mera på att effektivt och
exakt bevaka intressena för den minoritetsgrupp som vi
representerar.
Vår årsbok handlar i stor utsträckning om resultaten
av vår verksamhet, av vilka särskilt publiceringen av det
språkpolitiska programmet framträder som en vägvisare
mot framtiden. Av de planer som inte realiserades var
det teckenspråkiga biblioteket och den av fältet mycket
eftertraktade kristjänsten de viktigaste. Ingetdera projektet
fick finansiering. Att teckenspråket genom konst
och kultur syntes mer i samhället än tidigare hörde till de
mest positiva och glädjande prestationerna under verksamhetsåret.
Genom det kunde attityderna gentemot vårt
samfund, vårt språk och vår kultur i en vidare utsträckning
omformas i en öppnare och positivare riktning. Detta
väckte oss att tänka på andra motsvarande effektfulla sätt
att påverka som vi inom förbundet och medlemskåren kan
använda till vår gemensamma fördel.
Diskussionsdagarna för föreningar och kretsar fick beröm för diskussion och växelverkan.
Veckoslutet uppvisade en stark samhörighet.
Markku Jokinen
verksamhetsledare
Foto: Sanni Kostiainen

SERVICEVERKSAMHETEN
Teckenspråkiga tjänster i en
omvärld som förändras
Finlands Dövas Förbund producerar service för teckenspråkiga
döva och deras anhöriga. Genom olika samarbetsnätverk
betjänas också t.ex. myndigheter och samarbetspartner.
När samhället och de ekonomiska ramvillkoren
snabbt förändras tvingas vi att allt noggrannare
analysera vad den service vi producerar består av och hur
den ska riktas och utvecklas.
Under verksamhetsåret berättade nyhetsrubrikerna om
skolskjutningar, växande drogmissbruk, mentala problem
och behov av barnskydd, ökande fattigdom, resursproblem
inom sjukvården samt stora antal permitteringar och
uppsägningar. Alla dessa berörde också teckenspråkiga
döva, vilket innebar ytterligare utmaningar för Finlands
Dövas Förbunds service.
Samtidigt minskar de resurser som står till buds. Serviceavdelningens
verksamhet finansieras till 70 procent av
Penningautomatföreningen, som frös ned bidragen på nivån
för år 2007. Eftersom kostnadsnivån hela tiden stiger
var vi tvungna att skära ned något på resurserna genom
att till exempel delvis låta bli att besätta en del vikariat.
Ny personal anställdes inte längre på hösten för att sköta
habiliteringssekreterartjänsten i Jyväskylä, utan de andra
habiliteringssekreterarnas arbetsområden utvidgades att
omfatta också Jyväskyläregionen.
Den tydliga brytningspunkten för servicen var slutet
av år 2008 då de familjeterapitjänster som förbundet
producerade upphörde i och med att en långvarig arbetstagare
gick i pension. Terapiverksamheten startades och
utvecklades åren 2000-2005 i form av RIPA-projekten,
som finansierades av Penningautomatföreningen. När
projektfinansieringen tog slut hade förbundet i fyra års tid
en anställd som producerade avgiftsbelagda terapitjänster.
Vid årsskiftet flyttades produktionen av teckenspråkiga
terapitjänster i sin helhet över till terapeuter med privatföretag.
De flesta av dem har utbildats för arbetet genom
RIPA-projektet eller på annat sätt, åtminstone delvis, med
Finlands Dövas Förbunds stöd.
Behovet av teckenspråkiga kristjänster har redan länge
med kraft efterlysts av det teckenspråkiga samfundet. I
en krissituation accentueras behovet av hjälp på det egna
språket. I Finland saknas fortfarande en systematiskt
organiserad kristtjänst på teckenspråk. I Sverige finns
en sådan. I samband med skolskjutningstragedin i Kauhajoki
kunde vi dock konstatera att också det nuvarande
service- och samarbetsnätverket mycket snabbt kunde
reagera på dövas behov av krishjälp.
Förbundet har eftersträvat att systematiskt utveckla
sina anpassningskurser. Goda resultat har nåtts tack vare
kunniga och motiverade anställda och en arbetsgrupp
bestående av personer från olika team och enheter inom
organisationen. Anpassningskursernas deltagarantal och
kursdygn har reducerats på grund av att finansieringen
minskat men å andra sidan klarar vi av att mera lyhört än
tidigare reagera på ändrade kursbehov. Behovet av regionala
kurser har ökat speciellt i fråga om äldre döva.
Den långa högkonjunkturen förskönade också genom
åren dövas sysselsättningsstatistik och man tänkte sig att
den föresvävade arbetskraftsbristen skulle förbättra också
dövas sysselsättningssituation. Den överraskande och
snabba försämringen av sysselsättningsläget i slutet av
året innebar nya noteringar i arbetsombudens kundregister
i form av permitterade döva och döva som löpte risk
att bli uppsagda. Återstår att se om den här recessionen, i
likhet med den förra i början av 1990-talet, medför en ny
grupp av döva långtidsarbetslösa.
Päivi Lappi
servicedirektör

VIVA – VERKNINGSFULL TECKENSPRÅKIG
FRIVILLIGVERKSAMHET
Den teckenspråkiga frivilligverksamheten Viva ökade kontakten
människor emellan och ledde till möten och medverkan
för många döva och dövblinda som lever i ensamhet.
”Möjligheten att träffa den döva stödpersonen har varit av
största vikt för honom, då han knappt har några andra döva
eller teckenspråkiga vänner eller kompisar”, berättade en anhörig.
Det samarbetsbaserade verksamhetskoncept som Viva
har upprättat bildade strukturen för stödpersonsverksamheten
och den andra frivilligverksamheten. De utbildade stödpersonerna
fungerade som kamratstöd i långvariga stödrelationer
och de som utbildats för frivilligarbete tjänstgjorde som stöd
vid enskilda tillfällen.
Kunderna upplevde att de mådde mycket bra av mötena.
De deltog i olika evenemang som de annars inte av olika
anledningar hade kunnat vara med om: ”De besökte dövföreningen.
Timo var entusiastisk när han där fick träffa
barn och unga som tecknade!”
Viva gav kundernas liv mervärde: de äldre fann samtalen
med stödpersonerna givande, pratstunderna ökade betydelsen
och värdet av det de upplevt i sitt liv.
Stödpersonerna underlättade också familjernas vardag:
”Ur vår familjs perspektiv har stödpersonen varit viktig,
eftersom jag är den enda i familjen som använder teckenspråk.”
Sammankomsterna med stödpersonerna var betydelsefulla
för kunderna, som höll reda på de överenskomna
tiderna och ivrigt väntade på träffarna: ”Kunden har blivit
Plock ur förbundets verksamhet
● Under kommunalvalsåret arrangerade dövföreningarna valtill-
ställningar, dit också kandidaterna inbjöds för att bli utfrågade.
Till exempel i Uleåborg gjorde teckenspråkiga sig väl synliga
under temat Esteetön Oulu (ett tillgängligt Uleåborg). Antalet
teckenspråkiga kommunalvalskandidater var 14.
● Förbundet uppmärksammade seniorarbetet bland annat i
regionverksamheten och anpassningsverksamheten. Seniorernas
situation togs upp på de fester som ordnades under de gamlas
vecka bl.a. i Uleåborg och Vasa. Förbundets regionpersonal
besökte riksdagen och träffade arbetsgruppen för äldres välfärd.
I Jyväskylä ordnades teckenspråkigas egen fest Viisas vanhuus.
● De riksomfattande teckenspråkiga ungdomsdagarna ägde rum
piggare och aktivare”; ”Kunden sköter om sig själv bättre
än tidigare”.
Försöken med teckenspråkiga träffpunkter, som man
inledde på Vandaförsamlingarnas caféer, visade sig fruktbara.
De ökade i synnerhet ensamma mäns sociala liv.
För stödpersonerna innebar Viva-verksamheten möjligheter
att lära sig nya saker, växa och utvecklas: ”Min
egen identitet som teckenspråkig döv har blivit starkare”.
”Många färdigheter har förbättrats”. Gemenskapen och
samarbetet mellan stödpersonerna ökade samhörigheten
och tilliten: ”Jag har lärt mig att förstå andra människor i
deras olikhet”.
Under professionell ledning var det möjligt att uppfölja,
utvärdera och utveckla verksamheten och upprätthålla samarbetsnätverket,
vilket skapade en trygg struktur och kanal
för att genomföra frivilligverksamheten.
Under projekttiden verkade 15 stödpersoner aktivt i huvudstadsregionen,
fyra i Tammerforsregionen och en i S:t
Michelregionen. Antalet andra frivilligaktörer var i huvudstadsregionen
sex och i övriga regioner fem.
Projektet upphörde i slutet av verksamhetsåret i sin
RAY-finansierade form. Verksamheten fortsätter dock permanent
med hjälp av verksamhetsbidrag från RAY.
Som Viva-samarbetspartner fortsätter Finlands Dövblinda
rf, Dövas Servicestiftelse och dövarbetet inom försam-
lingarnas verksamhetsområden.
i Seinäjoki i oktober med temat Via Österbotten. Dövmedveten-
heten fördjupades på evenemangen Audism och Deafhood, som
ordnades av ungdoms- och kulturverksamheten. Ungdoms- och
kulturverksamheten arrangerade också ett konst- och dramalä-
ger.
● Med stöd från Penningautomatföreningen RAY ordnades nio
anpassningskurser och två rekreationskurser. Med finansiering
från FPA arrangerades tio kurser (kurs + uppföljning).
● Verksamhetsårets arbetslöshetsgrad för döva noterades i juni
till 17 procent (16,9 procent föregående år).
Airi Kärpänen
projektkoordinator

Foto: Airi Kärpänen
Foto: Mervi Nevalainen
Stödpersonerna
utbildades på förbundets
eget kurscenter
Malmåsen
Trädkramande ger krafter.

HÄNDERNA KALLADE TILL ÅLAND
Finlands Dövas Förbunds stora kulturevenemang, de riksomfattande
kulturdagarna som arrangeras vartannat år,
ligger det teckenspråkiga samfundet varmt om hjärtat.
Evenemangets historia sträcker sig långt över 50 år bakåt
i tiden. De första kulturdagarna ordnades i Helsingfors
Foto: Sanni Kostiainen
Turun Kuurojen Sateenkaariteatteri tävlade med
kortpjäsen Stormskärs Maja.
år 1956, då över 40 tävlingsdeltagare från olika delar av
landet medverkade. Kulturdagarna har genom årens lopp
befäst sin ställning och är fortsättningsvis ett populärt och
livskraftigt evenemang. De första kulturdagarna skapade en
stark gemensam ungdomskultur, senare har denna konstnärliga
växelverkan spridit sig till alla åldersgrupper. Den
här gången hade för första gången i kulturdagarnas historia
alla med teckenspråket som modersmål eller första språk
rätt att delta i tävlingarna.
Kulturdagarna ordnades nu första gången utanför fasta
Finland, på Åland. Temat för evenemanget, som ägde rum
i Mariehamn 15-18.5, var Händerna kallar till Åland. Som
värd fungerade Finlandssvenska teckenspråkiga rf jämte
Ålands teckenspråkiga, med Ålands landskapsregering
som samarbetspartner. Kulturdagarna hade också många
sponsorer: PAF, Svenska Kulturfonden, Undervisningsministeriet,
Viking Line, Ålandsresor, Mariehamns stad,
Ålandsbanken, Rundsbergs Bil och Service Ab samt
SALT.
Kulturdagarnas viktigaste mål var att informera om
kulturens inverkan på välbefinnandet och att verkställa
tävlingarna. På seminariet om kultur och välbefinnande
föreläste experter inom kulturforskning, hälsovetenskap
och företagsliv: pedagogie studerande Maija Koivisto,
överläkare Markku T. Hyyppä, som forskat i kultur och
hälsa, samt filosofie doktor Riggert Munsterhjelm. En
uppväxt i en kultur- och konstutövande omgivning utgör
grunden för det teckenspråkiga samfundets välbefinnande.
Under kulturdagarna tävlade man i fyra olika grenar:
konst- och hobbyarbeten, tävlingsuppvisningar, frågesport
samt dikt- och skrivtävling. De totalt 307 tävlingsdeltagarna
kom bl.a. från dövföreningar och dövskolor
och var antingen döva eller hörande teckenspråkiga med
teckenspråket som modersmål eller första språk.
Tävlingen för konst- och hobbyarbeten omfattade 198
bidrag, av vilka 89 tävlade i vuxenklassen och 109 i barnklassen.
Kategorierna var målarkonst, teckningskonst,
seriekonst, skulptur, handarbete, fri teknik, fotokonst,
digital konst och filmkonst. De bästa konst- och hobbyarbetena
ställdes ut på Mariehamns bibliotek.
Tävlingsuppvisningarna hade 52 deltagare i teckenspråkig
eller visuell deklamation, ex temporetal, humor,
fria uppvisningar, teckenkör, kortpjäs, sketch, folkdans,
pantomim och berättelse. Frågesporten omfattade både
en lagtävling (16 lag) och en individuell tävling (22 deltagare).
I skriv- och dikttävlingen deltog en vuxen och
tre barn.
Evenemangets resultat och intryck visade vägen inför
framtiden. Allt fler upplever att kreativitet och livlig kulturell
verksamhet utgör en vital del av såväl individens
som samfundets välbefinnande.
Helena Torboli
chef för välfärds- och kulturenheten

Foto: Martin Aro
Juuso Ojala mottar
ett sporrande stipendium
av överdomaren
Jaana Aaltonen.
Foto: Sanni Kostiainen
De små ekorrarna och nallarna
i Albertin koulus barnpjäs charmade
publiken.

DEN TECKENSPRÅKIGA OPERAN GJORDE TEATERHISTORIA
Teckenspråkets själ och den teckenspråkiga uttryckskonsten
antog en ny skepnad när den teckenspråkiga operan Kung
Karls jakt hade sin historiska premiär den 12 maj i samband
med Dövas riksomfattande kulturdagar i Mariehamn på
Åland. Den av Salla Lähteenmäki bearbetade teckenspråkiga
operan baserar sig på den första finska operan Kung
Karls jakt, som uruppfördes i Helsingfors 1852 med text av
Skådespelarna Kolbrún Võlkudóttir och Dawn Jani
Birley gav prov på stark inlevelse.
Zacharias Topelius och musik av Fredrik Pacius. Idén till
produktionen framfördes av Lena Wenman.
Den åländska tidningspressen uppmärksammade den
teckenspråkiga operans uruppförande med stora rubriker
och långa artiklar. Därefter spred sig informationen också
via andra medier och webben såväl i hemlandet som utomlands,
ända till Kina. Också Reuters journalister imponerades
av vår teckenspråkiga opera.
0
Foto: Sanni Kostiainen
Att göra en opera på teckenspråk kräver mod men det
var det värt; en motsvarande föreställning har inte skådats
någonstans i världen. Översättningen till teckenspråk var
den största utmaningen, både för regissören Marianne Aro
och för skådespelarna, som fick hjälp av teckenspråksöversättaren
Aliisa Lehtonen. Översättningen krävde bland
annat nya uttrycksformer.
Utöver hemlandet väckte den teckenspråkiga operaföreställningen
stort intresse och förtjusning i Ukraina.
Ingen teckenspråkig ordbok eller teckenspråkslärare klarar
av en lika kreativ framställning som den Teatteri Tottis
produktionsgrupp gjorde med den teckenspråkiga operan
på ”sitt eget språk”.
Efterfrågan på vår operaföreställning ökar hela tiden
och också utomlands finns intresse för den.
Marita Barber
teaterproducent/regissör
Bilden till höger: Darren Frazier

UTVECKLINGSVERKSAMHETEN
Intressebevakning och påverkan en
del av utvecklingsverksamheten
Verksamhetsåret 2008 hade människorättsaspekten en
framträdande roll både i förbundets arbete och i samhället.
Detta genom dels FN-konventionen om rättigheter
för personer med funktionshinder, dels genom det nya
språkpolitiska program som Finlands Dövas Förbund
utarbetade tillsammans med teckenspråksnämnden vid
Forskningscentralen för de inhemska språken.
Samhället och samhällsstrukturerna är i ständig omvandling.
De för förbundet ur intressebevakningssynvinkel
viktiga teckenspråkiga tolktjänsterna överförs till
Folkpensionsanstalten år 2010. Förbundet följde aktivt
denna förändring för att den ska resultera i ett system
som fungerar och betjänar kunderna så bra som möjligt.
Samhälleliga förändringar av den här typen driver oss att
ständigt utveckla nya arbetsmetoder för uppföljning och
påverkansarbete.
Utvecklingsavdelningens alla enheter har aktivt deltagit
i intressebevakningsarbetet genom att sammanställa
utlåtanden och genom medverkan på olika forum skapa
nätverk med samarbetspartner och knyta expertkontakter.
Samtidigt utarbetade vi också nya instrument för
intressebevakningsarbetet. Under verksamhetsåret var
det en glädje att se hur teckenspråkiga syntes på stora publikevenemang
såsom Världen i byn och i massmedierna
genom t.ex. Signmarks framträdanden i Eurovisionsschlagerfestivalen.
För oss är det viktigt att kunna organisera och styra
vårt arbete rätt – därför analyserar vi genom olika metoder
våra arbetsresultat och går in för att utvärdera vilken
effekt de har. Det professionella kunnandet hos förbundets
personal utgör en av grundstenarna i vår verksamhet.
Med goda kunskaper och färdigheter kan vi urskilja
signaler på kommande nya förändringar, behov och möjligheter.
Via intressebevakningsarbetet har vi skaffat
råämnen i rikliga mängder som sedan kan förädlas till
exempel genom utvecklingsprojekt. OSATA-projektet,
som är inriktat på inlärningssvårigheter hos döva och hörselskadade,
är ett bra exempel: det startades uttryckligen
utgående från befintliga behov.
Vi har under verksamhetsåret fått rikligt med feedback
från fältet – kundinriktad service är ett av våra värden och
genom det stakar responsen ut riktningen för vår utvecklingsverksamhet.
Teckenspråkiga önskar att man också
på beslutsfattarnivå ska vara väl medvetna om och förstå
deras budskap och önskemål.
Kaisa Alanne
utvecklingsdirektör

MED SIKTE PÅ SPRÅKLAG GENOM SPRÅKPOLITIK
Teckenspråket behöver en egen språklag lydde Varkaudens
sanomats rubrik 8.6.2008 då tidningen tog upp frågor som
behandlats på Finlands Dövas Förbunds förbundsmöte.
Teckenspråkigas språkpolitiska program 2008-2015 jämte
redogörelse med bakgrundsfakta hade då i form av utkast
framlagts mötet för godkännande. I programmet presenterar
man detaljerade åtgärdsförslag för olika förvaltningsområden
för att främja teckenspråkens och teckenspråkigas
ställning. När programmet utarbetades diskuterades också
behovet av att skydda teckenspråken.
Det språkpolitiska programmets huvudpunkter är sammanfattningsvis
följande:
1 Teckenspråkslag
Teckenspråket och rättigheterna för personer som använder
teckenspråk ska enligt grundlagen beaktas på lagstiftningens
olika delområden. Detta åläggande efterlevs
ännu inte tillräckligt bra. En egen separat språklag stärker
tillgodoseendet av teckenspråkigas språkliga rättigheter
på bland annat följande delområden: tryggandet av teckenspråkiga
barns språkliga rättigheter, undervisning av
och förmedling av information till teckenspråkiga. En
egen språklag är också ett instrument genom vilket teckenspråkiga
själva kan bli mer medvetna om sina språkliga
rättigheter och övervaka att de görs gällande.
2 Grundandet av en teckenspråksdelegation
Staten bör tillsätta en teckenspråksdelegation för att följa,
förhandla om och övervaka att teckenspråkigas språkliga
rättigheter görs gällande i språklagstiftningen men
också på andra lagstiftningsområden och i internationella
överenskommelser. Därtill bör man även i fortsättningen
stödja teckenspråksforskning och språkvård. Särskilt bör
behovet av att skydda teckenspråken utredas.
3 Tryggandet av teckenspråkig basservice
Staten och kommunerna måste säkerställa att teckenspråkiga
får information och service på sitt eget språk
till exempel i samband med myndighetsärenden och
äldreomsorg. Tolktjänsten måste säkerställas.
4 Tillämpandet av FN-konventionen om rättigheter för
personer med funktionshinder
De olika förvaltningsområdenas myndigheter måste
förbinda sig till att verkställa de reformer som FN-konventionen
förutsätter och som främjar teckenspråkigas
ställning. Tillräckliga resurser ska reserveras för reformarbetet.
Teckenspråkiga döva och hörselskadade ska
inkallas som sakkunniga i samband med beredning av
alla finska lagar som rör språkliga rättigheter.
Teckenspråksenheten ansvarade för beredningen av programmet
men man diskuterade dess mål och verkställande
med förbundets personal vid särskilda informationsträffar
och språkpolitiska morgonkaffemöten som
ordnades under hösten 2008. Den språkpolitiska intressebevakningen
inkluderas i sina olika former i verksamhetsplaneringen
för kommande år både på individuell,
regional och landsomfattande nivå.
Förankringen av programmet inleddes genom informationsmöten
på dövföreningarna och också inom tolkverksamheten
som ett delområde – överföringen av tolktjänsterna
från kommunerna till FPA är ett gott exempel
på ett förvaltningsprojekt där teckenspråkigas behov och
önskemål måste framföras med eftertryck redan i beredningsskedet.
Påverkansarbetet har genomförts i samarbete
med många andra organisationer.
Förbundets teckenspråksenhet fortsatte givetvis också
att producera redan etablerad basservice: inom ordboksarbetet
koncentrerade man sig på att förbereda en revidering
av nätordboken, och biblioteket och museet dryftade
hur den språkpolitiska aspekten ska införlivas i den dagliga
verksamheten och i kommande utställningars teman.
Teamet för utveckling av undervisningen betonade i sitt
arbete den internationella dimensionen av förbundets intressebevakning;
genom projekten Signall 2 och DeafVoc
2 sprider man i Europa kunskap om teckenspråkigas rättigheter.
Pirkko Selin-Grönlund
chef för teckenspråksenheten

OSATA – NYA METODER FÖR ATT AVHJÄLPA
INLÄRNINGSSVÅRIGHETER
Osata-projektets (2007-2009) syfte är att hitta nya metoder
att för känna igen och avhjälpa inlärningsproblem hos
döva och hörselskadade barn och ungdomar. Problemen kan
gälla läsning och skrivning (dyslexi), eller vara på annat sätt
språkrelaterade, eller handla om t.ex. matematiska begrepp.
Projektet är ett av 22 som ingår i Penningautomatföreningen
RAY:s program rörande inlärningssvårigheter. Som resultat
av Finlands Dövas Förbunds projekt finns bl.a. Förbundets
för all inlärning publikation LukSitko på teckenspråk på projektets
webbplats www.osata.net. På webbsidorna kan man
också stifta bekantskap med teckenspråkiga som lär sig på ett
annorlunda sätt samt kamratgruppsverksamhet. Kamratgruppen
för teckenspråkiga som lär sig på ett annorlunda sätt har
för första gången kunnat prova på olika sorters stödmaterial,
som har producerats av en av våra samarbetspartner, Luki-
Tuki-keskus vid Åbo kristliga institut.
Enligt den senaste forskningen ger sig språkstörningar
inte till känna endast i tecknat eller talat tal utan också i att
producera seriella sekvenser, till exempel rytmer. Genom ett
samprojekt med konstindustriella högskolan utarbetades ett
nätspel med syfte att förbättra igenkännande och produktion
av rytmiska sekvenser redan före skolåldern.
Spelet stöds av dvd-dokumentären Syke (rytm), som producerats
av Osata-projektet, där experter på rytm, från en
döv rapartist till en dövblind musikterapeut, berättar om den
inre rytmens betydelse för döva och hörselskadade barn.
Dokumentären är gjord på finskt teckenspråk och internationella
tecken och textad på sex talade språk. Visuell rytmik
presenterades också i grundskolor för hörselskadade och
Plock ur förbundets verksamhet
● Visste du att kan uppge teckenspråket som ditt modersmål
i befolkningsdatasystemet? Hösten 2008 uppdaterade
Befolkningsregistercentralen anmälningsblanketten på sin
webbplats så att man kan ange teckenspråk som modersmål
och finska eller svenska som s.k. kontaktspråk. Med
kontaktspråk avser befolkningsregistercentralen det språk
på vilket myndigheterna skickar ut information till alla
medborgare (t.ex. information från skatteverket). Blanketten
heter Ändring av modersmål och finns på internetadressenwww.suomi.fi/suomifi/suomi/asiointi_ja_lomakkeet/lomakkeet/maist_vrk_5_05_fi_sv/index.html
inom undervisningen av döva invandrarungdomar.
Inlärningssvårigheter är medfödda och ofta ärftliga men
även faktorer som är oberoende av den lärande kan utgöra
hinder, till exempel bristande undervisningsarrangemang,
problem med språk och tolkning, eller läromedel och stödmaterial
som är olämpligt ut teckenspråks- eller hörselperspektiv.
Projektet producerade tillsammans med Keskuspuiston
ammattiopisto Arla och föräldraförbundet för hörselskadade
barn föreläsningsblocket Visuaalista matematiikkaa (visuell
matematik) där man tar upp det för den teckenspråkiga
kulturen typiska sättet att gestalta räkneprocessen genom att
teckna. Utöver detta informerar man om undervisningsmetoder,
som konkretiserar gestaltandet av matematiska begrepp
och lämpar sig för både döva och hörande elever. En artikel
om detta publicerades i publikationsserien Tutkiva opettaja
hösten 2008.
Projektet tackar de förbund som deltagit i att ordna kurser
samt resurscentren för specialundervisning i Esbo, Vanda
och S:t Michel, Hörselförbundets habiliteringsenhet i Rovaniemi
samt alla kursdeltagare. Responsen har varit sporrande:
Tack, det var en mycket bra kurs! Jag har själv svårigheter
med matematiken och senast blev min tentamen också
underkänd. Orsaken till det var att jag räknade uppgifterna
fel, även om svaret var rätt. Läraren godtog inte mitt sätt att
räkna – jag uttryckte mina tankar just på ett såhär här mera
visuellt sätt. -- tack än en gång!
Päivi Rainó
projektkoordinator
Flertalet döva är vana att uppge antingen finska eller
svenska som sitt modersmål eftersom andra alternativ inte
har funnits.
● Dövas museum hade under verksamhetsåret ca 1 700
utställningsbesökare och 71 guidningar. Besökarna hade till
sitt förfogande också en virtuell museiguide med guidning
på fem språk. Museet förevisade utställningen Från
skomakare till rapartist – teckenspråkigas yrken samt en
specialutställning om Carl Oscar Malms fritidsintressen,
som byggdes upp inför C. O. Malms dag.

Osata-projektets dokumentär Syke handlar om
den inre rytmens betydelse för döva barn.
Foto: Suvi Kitunen

KOMMUNIKATIONEN SOM TECKENSPRÅKIGAS BUDBÄRARE
Medvetenheten om behovet av teckenspråkig information
och kommunikation har gradvis ökat i samhället. Men särskilt
av finansieringsskäl har den teckenspråkiga informationen
inte utvidgats och i tillräckligt omfattning spridits som en
del av de offentliga informationstjänsterna. Finlands Dövas
Förbunds egen informations- och kommunikationsservice
hade under verksamhetsåret fortsättningsvis en nyckelställning
när det gäller utvecklingen av den teckenspråkiga
kommunikationen. En ny möjlighet för utvecklingsarbetet
öppnade sig vid årsskiftet då förbundet genom en donation
från GoodMood till sitt förfogande fick en webbtevekanal.
En ökning av det teckenspråkiga medieutbudet försvårades
av att man inte ännu har hittat något ersättande utomstående
produktionsbolag som är jämförbart med förbundets eget,
som lades ned på grund av olönsamhet. Det under verksamhetsåret
avslutade projektet Signall 1, som handlade om information
om sysselsättningsfrågor rörande döva, belönades
med kvalitetspriset European level.
Förbundets kommunikationspolitiska påverkansarbete
riktade sig speciellt till Rundradion (Yle) och Undervisningsministeriet
samt beslutsfattande instanser som inom
ministeriet påverkar finansieringen. Av Rundradion krävde
förbundet större satsningar på produktion av program för
teckenspråkiga och ökad textning. Förbundet utövade påverkansarbete
också för att grundandet av det teckenspråkiga
biblioteket, som man planerat tillsammans med Undervisningsministeriet,
skulle förverkligas. Som statsfinansierat
projekt skulle detta trygga en mångsidig produktion och
spridning av teckenspråkigt material. Projektet kom dock
inte att startas ännu under verksamhetsåret.
Finlands Dövas Förbund och det teckenspråkiga samfundet
fick mest synlighet i samhället genom de teman som
fördes fram i förbundets nya språkpolitiska program, publiciteten
under kommunalvalet, den teckenspråkiga rapartisten
Signmarks framträdanden på underhållningsarenorna
samt förbundets kultur- och teaterevenemang och medverkan
på Världen i byn-festivalen.
Kommunalvalet var också ett forum för publicitet som
förbundet använde för sitt kommunikationsrelaterade påverkansarbete.
I samband med kommunalvalet uppmuntrades
det teckenspråkiga samfundet att delta i valet och
föra kampanjer för teckenspråkigas rättigheter. Förbundet
förmedlade viktiga valteman både till massmedierna och
till den politiska debatten. Genom samma kampanj höjde
man också profilen för dövas internationella vecka och dag
i vårt land.
Dövas videoproduktion, som verkat i tjugo år, utvidgade
sin verksamhet till att upprätthålla en webbplats och började
också producera material för en webbtevekanal. Vårt
internationellt aktiva förbund arrangerade i samarbete med
Rundradion ett möte för europeiska producenter av teckenspråkiga
program, vilket stärkte samarbetet mellan dem.
På Dövas tidskrift, som utkom med sex nummer, arbetade
man under året med att slipa det journalistiska greppet
och man utvecklade också tidningens koncept, struktur och
visuella uttryck. Webbproduktionen fick positiv respons för
den dagliga teckenspråkiga bloggen under Dövas kulturdagar.
Särskilt beröm fick webbredaktionen för sin snabba
teckenspråkiga rapportering och förmedling av kontakter i
samband med skottdramat i skolan i Kauhajoki. Responsen
påvisade det stora behovet av teckenspråkig informationsförmedling
inom teckenspråkssamfundet i en krissituation.
Under verksamhetsåret var antalet besök på förbundets
webbplats 247 244. En rundfråga om användarvänligheten
visade att webbsidorna framför allt behövde göras tydligare.
Antti Mäkipää
chef för kommunikationsenheten
Antal inslag och artiklar om teckenspråkiga och förbundets
verksamhetsområde i medierna år 2008.

Barnprogramsserien Den magiska boken var en av
årets nya produktioner.
Foto: Jouko Keltanen

KENTAURI ÖPPNADE NYA DÖRRAR TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET
Det i slutet av verksamhetsåret avslutade treåriga Kentauriprojektets
mål var att förebygga och undanröja utslagning
genom de metoder som informationssamhället erbjuder.
Utgångspunkten var att webben med sina tjänster erbjuder
teckenspråkiga en kanal för jämbördig kommunikation på
det egna språket och medverkan oberoende av bostadsort.
Projektets nyckelord var teckenspråkighet, utbildning på
eget språk, informationssamhälle och nätverksbildning.
Målsättningarna uppfylldes genom att förbättra teckenspråkiga
dövas kunskaper och färdigheter att verka i informationssamhället,
utveckla den teckenspråkiga kommunikationen
över nätet och bistå föreningsmedlemmarnas
möjligheter att komma in på datanäten.
Beträffande projektfinansieringen åstadkom man goda
tillvägagångssätt med hjälp av flera olika stödjare. Penningautomatföreningen
stod för den grundläggande finansieringen.
Projektet stöddes också av Microsofts Unlimited
Potential-program, Länsstyrelsen i Södra Finlands län,
Kommunikationsministeriet, IBM och Finska kulturfonden.
För att förbättra de kunskaper och färdigheter som behövs
i informationssamhället planerade och genomförde
Kentauriprojektet ett landsomfattande kursprogram. Man
nådde väl ut till landets döva teckenspråkiga vuxna genom
att erbjuda teckenspråkiga it-kurser så nära deras hem som
möjligt. Kursinnehållet utarbetades enligt deltagarnas behov
och önskemål och kurserna leddes av teckenspråkiga
utbildare. Feedbacken från kursdeltagarna visade att det
var ett utomordentligt koncept. Som kursledare fungerade
de 11 teckenspråkiga döva som projektet utbildat för uppgiften.
Huvudvikten i utbildarutbildningen, som också
gavs av teckenspråkiga lärare, låg på pedagogiska färdigheter.
Projektet genomförde under tre år totalt 116 kurser om
femton lektioner med 1 335 deltagare. Kursdeltagarnas
medelålder var omkring 60 år. För de teckenspråkiga
kursdeltagarnas del var verksamheten både sysselsättande
och förkovrande. Kurserna förverkligades i samarbete med
Dövas folkhögskola. Det strukturella och innehållsmässiga
koncept som projektet utarbetade kan som god praxis i stor
utsträckning tillämpas av till exempel organisationer.
Kommunikationen mellan lokalföreningarna och för-
bundet förbättrades genom att man öppnade Det teckenspråkiga
föreningsnätet, där huvudspråket var finskt teckenspråk.
I fråga om innehållet betonades sådant material
som stödjer föreningsverksamheten. Materialet producerades
av både föreningarna och Finlands Dövas Förbund.
Projektet erbjöd en ypperlig möjlighet att utforska och
utveckla strukturen på en teckenspråkig webbplats och att
klargöra vilka önskemål och krav den teckenspråkiga befolkningen
har på nättjänster. När projektet avslutades tog
man de av föreningsnätets strukturer och tillvägagångssätt
som konstaterats fungera bäst i permanent bruk vid nätkommunikationen
mellan förbundet och föreningarna.
Kentauriprojektet stödde föreningsmedlemmarnas tillgång
till datanäten genom att förse alla föreningar med en
dator försedd med de vanligaste programmen, en webbkamera
och en multifunktionsskrivare. När projektet avslutades
överfördes anläggningen, som på föreningslokalen
stått till alla medlemmars förfogande, i föreningens ägo.
Under tre år deltog sammanlagt
1335 personer i kurserna.
Riitta Vivolin-Karén
projektkoordinator
Foto: Maarit Malinen

Användning av webbkamera hörde till
kursernas mest önskade ämnen.
Foto: Maarit Malinen

FINLANDS DÖVAS FÖRBUND SOM INTERNATIONELL PÅVER-
KARE OCH SAMARBETSPARTNER
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder
trädde officiellt i kraft den 3 maj, då 20 medlemsstater
hade ratificerat den. Trots att Finland inte ännu
har ratificerat konventionen har den redan nu blivit ett
starkt instrument för intressebevakning. I synnerhet döva
i u-länderna får genom den en fast grund att utgå från i
påverkansarbetet. I slutet av året tillsatte FN också en
kommitté som har i uppgift att globalt övervaka hur konventionen
verkställs.
Finlands Dövas Förbunds och Dövas världsförbunds
gemensamma arbete för att förbättra dövas mänskliga rättigheter
stödjer sig på FN-konventionen. Världsförbundet
slutförde med finansiering från Sverige en världsomspännande
utredning av dövas levnadsförhållanden. I augusti
samlades projektpersonal och representanter för dövorganisationer
i olika delar av världen, bl.a. Chile och Filippinerna,
i Ljusa huset för att dryfta utredningens resultat
och det utbildningsprojekt som utgår från dem. Det ambitiösa
målet är att orientera alla världens dövorganisationer
i konventionens innehåll och dess betydelse ur intressebevakningsperspektiv.
Ett exempel på lyckat intressebevakningsarbete finner
man i Kosovo, där Finlands Dövas Förbund har samarbetat
med landets döva sedan år 2000. Dövförbundet
i Kosovo grundades först 2007 men har redan fått status
som dövas offentliga representant och på förbundets
initiativ har man tillsatt en teckenspråksarbetsgrupp, där
representanter för olika ministerier ingår. I den unga staten
Kosovo har möjligheterna till intressebevakning varit
goda och det lokala teckenspråket är på väg att bli erkänt i
lag. I de övriga utvecklingssamarbetsprojekten har temat
varierat från teckenspråksarbete till att stärka organisationens
kunnande och förbättra dövas möjligheter till sysselsättning.
Teckenspråksmaterial, antingen ordböcker eller
läromedel, publicerades i fem länder: Etiopien, Kirgisien,
Georgien, Tadzjikistan och Uzbekistan. Finlands Dövas
Förbund drev under verksamhetsåret sammanlagt 15 utvecklingssamarbetsprojekt.
Den internationella finanskrisen höjde priserna särskilt
i u-länderna, matpriserna steg ställvis med upp till 100
procent. Kriser av den här typen slår hårt mot döva och
0
funktionshindrade, som i fattiga länder oftast inte har stadigvarande
arbete. Finlands Dövas Förbund har medverkat
i kampanjer med syftet att få beslutsfattarna att höja
det finländska biståndet till internationellt avtalad nivå.
På Världen i byn-festivalen, som varje vår äger rum i
Kajsaniemiparken i Helsingfors, genomförde man ett effektfullt
teckenspråkigt jippo tillsammans med Humaks
tolkstuderande, Helsingfors Dövas Förening och föreningen
för främjande av rättvis handel. På det teckenspråkiga
caféet fick besökarna utöver rättvisemärkt kaffe
och färsk bulle också smaka på att ta teckenspråket i egna
händer då cafépersonalen var teckenspråkig och man fick
teckna sin beställning. I festivaltältet på Järnvägstorget
uppträdde en döv teatergrupp från Namibia med en pjäs
om hiv och aids och de attityder som berör dem. Döva festivalbesökare
fick en tolk till förfogande. På det levande
biblioteket kunde man låna en teckenspråkig person och
låtskrivaren John McGregors framträdande tolkades till
finskt teckenspråk.
Anja Malm
chef för enheten för internationella ärenden
Foto: Susan Emerson
Glada elever i dövskolan i Priz-ren i Kosovo.

En grupp teckenspråkiga från
Namibia besökte Världen i bynfestivalen
i maj.
Foto: Harry Malmelin

ADMINISTRATIONEN
Förvaltningsberättelse
Det ekonomiska resultatet av Finlands Dövas Förbunds verksamhet
var under verksamhetsåret sämre än föregående år.
Den främsta orsaken till detta var att de belopp som förbundet
erhöll i bidrag var lika många euro som året innan. Förhöjda
löneutgifter och den allmänna inflationen ökade kostnaderna.
Tecknen tyder på att bidragen i flera år framöver kommer att
ligga på ungefär samma nivå som under verksamhetsåret. I
praktiken leder detta till att verksamhetsutgifterna reellt kommer
att reduceras.
Den ekonomiska recessionen i samhället gav sig inte ännu
till känna i förbundets verksamhet. Däremot minskade intäkterna
av insamlingsverksamheten på grund av att bestämmelserna
för insamlingsverksamhet ändrades. Också den kringskurna
kursverksamheten återspeglades i förbundets ekonomi
genom att användningen av kurscentret Malmåsen minskade.
Ur administrativt perspektiv eftersträvade man att utveckla
förbundets verksamhet i en effektivare och tydligare riktning.
Koncernens ekonomi- och personalförvaltning förenhetligades.
Under årets lopp övergick man inom hela koncernen till
elektronisk handläggning av reseräkningar. Genom satsningar
på utbildning förkovrade cheferna och direktörerna sina färdigheter
i ledarskap.
Inom ekonomiförvaltningen gick man särskilt in för att
utveckla ekonomiförvaltningen inom utvecklingssamarbetet.
Syftet var att införliva utvecklingssamarbetsprojektens
ekonomiförvaltning i förbundets system för planering och
uppföljning av ekonomin. Projektens ekonomiförvaltning
uppdaterades att motsvara Utrikesministeriets respektive bok-
föringslagens krav.
Organisationerna som verkar i Ljusa huset har förverkligat
en del av förvaltningstjänsterna genom samarbete. I praktiken
produceras dessa tjänster av fastighetsaktiebolaget Ljusa huset.
Man gick framför allt in för att förbättra it-systemet och
dess stödfunktioner. Under verksamhetsåret inleddes en kraftig
utveckling av helpdesk-funktionerna. Man började också
konkurrensutsätta telefonväxelsystemet och -kontakterna.
Markku Torniainen
administrativ direktör
Finlands Dövas Förbunds personal (även anslutna organisationer)
Finlands Dövas Förbund rf Dövas Folkhögskola WFD ProSign Oy Ab KL Support Ab Sign Line Oy Fastighets Ab Ljusa huset

Insamlingsintäkter
Finlands Dövas Förbunds intäkter 9,4 miljoner euro år 2008
Bidrag
Möten och utbildning
Resor
Lokaler och
anläggningar
Försäljningsintäkter
Finlands Dövas Förbunds utgifter 9,4 miljoner euro år 2008
Anskaffningskostnader Övriga kostnader
RAY-understöd
Personalkostnader

PERSONALADMINISTRATION
Finlands Dövas Förbunds verksamhetsstrategi betonade ett
förstärkande av organisationen genom satsningar på personalens
välbefinnande, inlärning och kundbetjäning.
Utvecklingen av förbundets personalstrategi och -politik
fortsatte genom samarbete mellan administrationsavdelningen
och ledningsgruppen. För att förbättra personalens
jämlikhet utarbetades och uppdaterades personalinstruktioner
och spelregler. En jämställdhetsplan utarbetades av en
jämställdhetsarbetsgrupp. Arbetsgruppen fortsätter att utveckla
jämlikheten, följa upp trivseln på arbetsplatsen samt
förbättra och uppdatera personalinstruktionerna.
Personaladministrationen bistod avdelningarna vid rekrytering.
Under verksamhetsåret tog man i bruk en rekryterings-e-postlåda
och centrerade utskicket av rekryteringsannonser
till medierna. För att förbättra den interna kommunikationen
gjordes elektroniska blanketter för intranet.
För personalbeslut inrättades ett elektroniskt beslutsregister,
i vilket man samlade beslut börjande från år 1999.
Förbundet främjade personalens arbetshälsa genom att
sköta om de behov av rehabilitering som konstaterats under
den senaste rundfrågan. I samarbete med företagshälsovården
ansökte man för förbundets personal om en FPAfinansierad
ASLAK-rehabiliteringskurs, som genomförs
åren 2009 – 2010. Företagshälsovårdens verksamhetsplan
uppdaterades. Personalen på Diacor, som producerar förbundets
företagshälsovård, undervisades i bemötande av
teckenspråkiga kunder. Man ordnade också en responsdiskussion
om företagshälsovården.
För att förbättra ledarskapsfärdigheter och chefspraxis
startade dövförbundet tillsammans med Johtamistaidon
opisto en chefsutbildning för förbundsledningen. Målet är
också att med hjälp av denna kurs förbättra arbetshälsan
och trivseln på arbetsplatsen. Man fick finansiering för utbildningsprojektet
från pensionsförsäkringsbolaget Varma.
Under verksamhetsåret inledde 17 nya anställda sitt
arbete på Finlands Dövas Förbund. I april ordnades en introduktion
för nyanställda. Man fortsatte också att ordna
teckenspråkskurser i samarbete med Dövas folkhögskola.
Också den regelbundna motionsverksamheten fortsatte.
Ari Pokkinen
personalchef
Personalsiffror 31.12.2008
● Finlands Dövas Förbunds koncern hade i slutet
av året sammanlagt 147 anställda:
- Finlands Dövas Förbund rf 102
- Dövas folkhögskola 8
- KL Support Oy 5
- WFD 2
- Sign Line Oy 21
- Fastighets Ab Ljusa huset 9
● Av Finlands Dövas Förbunds personal (FDF, DFH,
WFD) var andelen kvinnor 72 (79) procent och
andelen män 28 (31) procent.
● Personalens medelålder (FDF, DFH, WFD) var 45
år och 3 månader. Kvinnornas medelålder var
45 år och 1 månad och männens 45 år och 11
månader. Åldersgruppen 36 – 45 år var störst.
● Den genomsnittliga oavbrutna tjänstgöringstiden
var 10 år, 8 månader och 13 dagar. Hela personalens
sammanlagda tjänstgöring uppgick till 1
351 år, 7 månader och 26 dagar. Anställningsförhållandenas
genomsnittliga längd var 11 år och
9 månader.
● Anställningsslag i slutet av året
- fastanställning på heltid 68 %
- fastanställning på deltid 6 %
- tidsbunden heltidsanställning 23 %
- tidsbunden deltidsanställning 3 %
● Av personalen var 65 procent hörande och 35
procent döva.

FÖRTROENDEORGANISATION
OCH LEDNINGSGRUPP
FÖRBUNDSMÖTET
Finlands Dövas Förbunds förbundsmöte sammanträdde i
Varkaus 7–8.6 2008. På förbundsmötet representerades 30
föreningar av totalt 42 delegater. Under det två dagar långa
mötet antogs Teckenspråkigas språkpolitiska redogörelse
och språkpolitiska program. Programmet betonar bland annat
behovet av att stifta en egen teckenspråkslag i Finland.
Pressinformationen före mötet resulterade i riklig publicitet
för de teman som det språkpolitiska programmet tar upp. I
sin resolution krävde förbundsmötet särskilt att Rundradion
i egenskap av public servicebolag ska erbjuda mera teckenspråkiga
program än endast nyheter och, i enlighet med
Europa-parlamentets ställningstagande, texta hela sitt
programutbud. Vid behandlingen av föreningsmotionerna
uppmärksammade man speciellt en utveckling av teckenspråkstolkutbildningen
tillsammans med humanistiska
yrkeshögskolan Humak och yrkeshögskolan Diakonia,
som anordnar tolkutbildning.
En av förbundets minsta medlemsföreningar, dövföreningen i Varkaus, lyckades fint med
förbundsmötesarrangemangen. På bilden hela förbundsmötesförsamlingen.
Foto: Annika Posti

STYRELSEN
Finlands Dövas Förbunds styrelse sammanträdde fem
gånger under verksamhetsåret. Vid förbundsmötet valdes
tre nya förbundsstyrelsemedlemmar i stället för dem som
stod i tur att avgå: specialklasslärare, biträdande rektor
Jaana Aaltonen från Lundo, specialklasslärare Sanna
Lehti från Vanda samt pensionären Heikki Sandholm
från Tammerfors. Som ordförande fortsatte pedagogie
magister Jaana Keski-Levijoki från Lundo och som vice
ordförande maskinskötare Sirpa Lehtinen från S:t Michel.
Övriga styrelsemedlemmar var företagare Markus Aro
från Helsingfors, studerande i administrativa vetenskaper
Tiina Jaakola från Rovaniemi, teckenspråksutbildare
Jarkko Helminen från Reso, materialproducent Hannele
Ilomäki från Kuopio och konditor Håkan Westerholm
från Sibbo.
LEDNINGSGRUPPEN
Ledningsgruppen bestod av verksamhetsledaren Markku
Jokinen, servicedirektören Päivi Lappi (från 27.8.2008,
före det fungerade Ari Pokkinen som hennes vikarie),
administrativa direktören Markku Torniainen och utvecklingsdirektören
Kaisa Alanne. Direktörernas gemensamma
uppdrag var att ansvara för att förbundet fullt ut utför sin
grundläggande uppgift samt att de anslutna organisationerna
är kopplade till förbundets verksamhet.
Ledningsgruppens medlemmar deltog i koncernens
dotterbolags verksamhet genom medverkan i deras styrelser.
Styrelsen:
Heikki Sandholm, Hannele Ilomäki, Håkan Westerholm, Jarkko Helminen, Jaana Keski-Levijoki, Sanna
Lehti, Sirpa Lehtinen. Markus Aro, Jaana Aaltonen och Tiina Jaakola.

DÖVAS FOLKHÖGSKOLA
Dövas folkhögskola inledde år 2008 med att fira sina 20
verksamhetsår. Jubileet samlade en stor skara f.d. elever,
lärare och andra som deltagit i att utveckla högskolans
verksamhet. Även om högskolans verksamhet och ekonomi
nådde de uppställda målen inverkade den ekonomiska
recessionen på verksamhetsutvecklingen redan på
sommaren. Målet i fråga om elevantal uppnåddes i en allt
stramare konkurrens. Verksamhetens omsättning var nästan
på samma nivå som året innan. Verksamhetsprofilen
baserade sig fortsättningsvis på tre sektorer – grundstudier,
kursverksamhet och det öppna universitetets utbud.
På hösten startades med framgång den första studielinjen
avsedd för döva invandrare.
Samarbetet med Dövas folkhögskola och tolkutbildningen
vid humanistiska yrkeshögskolan Humak, som
verkar i skolans lokaler, fortsatte. Samarbetet grundar sig
på ett serviceavtal med Humanistinen ammattikorkeakoulu
Oy. Man började planera en utbyggnad av de lokaler
som Humak använder. På verksamhetsårets höst inledde
tolkutbildningens åttonde årskurs sina studier. Yrkeshögskolan
hade 85 tolkstuderande.
Dövas folkhögskola noterade sammanlagt 850 studerandeveckor
för grundstudierna. För kortkursernas del
var antalet studerandeveckor 1 150. Den sammanlagda
mängden om 2 000 studerandeveckor var något mindre
än år 2007 (2 200).
Folkhögskolans grundstudier utgjordes under vårterminen
av den grundutbildningskompletterande linjen, på
hösten startades den nya linjen för invandrare, linjen för
finska och teckenspråk för teckenspråkiga samt teckenspråkslinjen
för hörande. Folkhögskolan ordnade många
populära teckenspråkskurser för hörande. I samarbete
med Finlands Dövas Förbund ordnade man olika kurser,
t.ex. i teckenspråk, för personalen och fortsatte med utbildarutbildningen
för Kentauriprojektet och projektets
it-kurser för dövföreningarna runt om i landet.
Dövas Folkhögskola har deltagit i folkhögskolornas
gemensamma projekt Opinnollinen kuntoutus och inom
ramen för det utvecklat metoder för uppsökande verksamhet.
Foto: Nils Eschenhagen
Eleverna på studielinjen för
invandrare bekantar sig med
finsk kultur under ledning av
läraren Maija Koivisto.

KONCERNBOLAG
SIGN LINE
Sign Line Oy är ett företag med drygt 60 anställda som
erbjuder teckenspråkstolkningstjänster. Företaget har i mer
än 20 år erbjudit kontakttolkning, de senaste åren även i
form av distanstolkning. Sedan hösten 2007 ingår även
studietolkning i serviceutbudet. År 2008 utgjorde studietolkningen
24 procent av alla tolkningstimmar.
Antalet tolkningstimmar ökade med 33 procent jämfört
med 2007. Tillväxten förklaras bl.a. med att verksamheten
utvidgades till Åbotrakten, där 40 procent av företagets
studietolkning genomfördes. Även andelen kontakttolkning
ökade med nästan tio procent.
År 2008 satsade man på att utveckla servicen. Företaget
övergick till en utvecklingsteamorganisation genom
vilken man eftersträvar att förbättra såväl den interna som
den externa servicen. Därtill infördes programmet ARVI,
som är inriktat på att utvärdera och förbättra tolkningens
kvalitet, plus att man utarbetade ett system för att ombesörja
en systematisk och målinriktad personalutbildning
KL SUPPORT
KL Support Ab:s affärsverksamhet fortgick i stort sett
som tidigare med text- och bildtelefoner som största produktgrupp.
Hörhjälpmedlen ökade stabilt i popularitet. Induktionsslingorna
utgjorde fortsättningsvis en stor produktgrupp
och efterfrågan på i synnerhet hörslingor för mobiltelefoner
var livlig.
I slutet av året presenterades på läshjälpmedelssidan
den helt nya produkten ZoomEx, som väckte stort intresse
genom sina exceptionella egenskaper. Apparaten blev
mycket efterfrågad i och med att den kan omvandla text
till tal, bild och text genom att man trycker på en enda
tangent.
Anläggningarna för ljudåtergivning och -överföring
utvecklades och sortimentet utökades ytterligare så att
det täcker behov av väldigt många slag för olika typer av
allmänna utrymmen.
Antalet anställda var det samma hela året.
FASTIGHETS AB LJUSA
HUSET
Ägarorganisationerna erbjöds genom fastighetsbolaget Ljusa
huset koordinerade tjänster rörande fastighetsunderhåll,
kundbetjäning, telefonväxel, och informationsteknik och
därtill stod man till tjänst med konferensservice för företag
och sammanslutningar. Ljusa huset administrerade också
den rikstäckande texttelefonförmedlingen, som finansieras
av RAY. Finlands Dövas Förbund äger 54,8 procent av
aktierna i Fastighets Ab Ljusa huset, Hörselvårdsförbundet
rf 43,1 procent, Dövas Servicestiftelse 1,4 procent
och Hörselskadade barns föräldraförbund rf 0,7 procent.
Personalen omfattade under verksamhetsåret åtta personer.
Fastighetsbolagets omsättning var 953 699,20 euro, texttelefonförmedlingens
därtill 522 953,76 euro. Under året
renoverades fastighetens samtliga hissar grundligt av Kone
Oy. Fastighetsbolaget utsåg Protone Oy att fr.o.m. 1.1.2009
sköta texttelefonförmedlingen.

Representation i olika
sammanslutningar 2008
Organisation
• Abilis-stiftelsen - styrelsen
• Arbetarteatrarnas förbund
• Boendeservicestiftelsen Aspa - styrelsen
• Centralförbundet för barnskydd
• Centralförbundet för de gamlas väl rf
• Centralförbundet för socialskydd och hälsa
• Centralförbundet för studieverksamhet
• Cost 219 ter/Stakes
(datateknik och telematik för
äldre och funktionshindrade)
• Deaf History International
• Design for All
- EDeAN (det europeiska nätverket)
• Diakonia-yrkeshögskolan
- styrelsen
• Dövas arbetsandelslag Osku
- styrelsen
• Dövas mission rf
• Dövas Nordiska Råd (DNR)
• Dövas servicestiftelse
- styrelsen
- Aku-projektet 2004 - 2008
- Juniori-programmets stödgrupp
• Dövas Nordiska Ungdomsråd
• EDF/Expert Network
- sakkunnig
• ESOK (tillgängliga studier på högre stadier) - kommittén
för förbättrad tillgänglighet
• EUD:s ICT-grupp
• European Society for Mental Health and Deafness
• European Union of the Deaf (EUD)
• European Union of the Deaf Youth (EUDY)
• Fastighets Ab Ljusa huset
- bespisningsutskottet
- arbetsgruppen för förmedling
av texttelefonsamtal
• FDPI ry
(den internationella handikapporganisationens
avdelning i Finland)
• FIDIDA ry (Föreningen för
handikapporganisationernas biståndssamarbete)
- styrelsemedlem
- suppleant i styrelsen
• Finlands Svenska Handikappförbund (FSH)
• Finlands Folkhögskoleförening
• Finlandssvenska teckenspråkiga rf
- projektet Kompetens 2008 styrgruppen
• Finlands museiförbund rf
• Finlands ungdomssamarbete Allians
• Finlands vetenskapliga bibliotekssamfund
- arbetsgruppen för specialbibliotek
• FINSE
(Finlands nätverk för stödd sysselsättning)
• Folkpensionsanstalten
- Arbetsgruppen för främjande av service
för handikappade och sjuka
• Forskningscentralen för de inhemska språken
- nämnden för finländskt teckenspråk
(1.6.2006 - 31.5.2009)
• Handikappforum
- påverkarnätverket
• Handikapphistoriska sällskapet
• Handikapporganisationernas
ungdomsarbetsgrupp VNY
• Humanistiska yrkeshögskolan
- den riksomfattande delegationen
- Helsingforsteamets regionala delegation
- Kuopioteamets regionala delegation
- högskolans styrelse
• Hörselvårdsförbundet ry
- projektet för utveckling av tolktjänsten
Tupu etikarbetsgruppen
- arbetsgruppen för främjande av textning
• ICSW
(The International Council of Social Welfare)
• Justitieministeriet/jämlikhetskommissionen/
sektionen för medborgarorganisationer
• Kepa, servicecentret för utvecklingssamarbete
- styrelsen

• Kehys
(EU-plattformen för finländska
biståndsorganisationer)
- styrelsen
• Kommunikationsministeriet
- Cost 349/tillgänglig busstrafik
- tillgänglighetsstrategisk uppföljningsgrupp
• Kommunikationsverket
- HF-standardiseringsgruppen
• Kulturföreningen Finlands EUCREA ry
• Kynnys ry
• Kyrkostyrelsen
- Arbetsgruppen för kyrkliga förrättningar
• NOPS
(nordisk arbetsgrupp för personal inom
dövmentalvården)
• Nordisk arbetsgrupp för koordinering av
utvecklingssamarbete utvecklingssamarbetsteamet
• Nordisk Audiologisk Selskap
• Nuorisotutkimusseura
• Penningautomatföreningen
• Pohjola-Norden
(Centralförbundet för folkligt nordiskt samarbete)
• Riksomfattande handikapprådet VANE
- suppleant
• Satakieliohjelma
- styrgruppen
• Selkokeskus – delegationen
• Sininauhaliitto
- stödtjänster inom
handikappmissbrukarvården,
Vapa-ansvarig
• Skattebetalarnas centralförbund
• Social- och hälsoorganisationernas
samarbetsförening SAF rf
- delegationen för handikappomsorg
• Suomen audiologian yhdistys -
Finlands audiologiska förening ry
• Tidskrifternas förbund
• Tietoasiantuntija ry
• Tolkverksamhetens samarbetsgrupp
• Tukinainen, kriscentralen för våldtäktsoffer
- nätprojektets stödgrupp
• Työvalmennussäätiö Tekevä
- delegationen
0
• Utbildingsstyrelsen
- examensnämnden för grundexamen
i teckenspråkshandledning
• Valinsamlingsdelegationen
• VATES-stiftelsen
(främjar rekryteringen av handikappade
och funktionshindrade personer)
• World Federation of the Deaf WFD
(Dövas världsförbund)
Utskott och
arbetsgrupper 2008
Serviceavdelningen
● Arrangörskommittén för kulturdagarna 2008
● Ungdomsutskottet
● Seniorutskottet 2008 - 2009
● Utskottet för utveckling av finlandssvensk service
● Viva II-projektets styrgrupp 2006 - 2008
● Viva II-projektets koordineringsgrupp 2006 - 2008
Utvecklingsavdelningen
● Internationella utskottet
● WFD:s stödgrupp
● Kentauri-projektets styrgrupp
● Dövas tidskrifts redaktionsråd
● Teckenspråksutskottet
● Museiutskottet
● Vetenskapliga utskottet
● Det teckenspråkiga bibliotekets förberedelsegrupp
● Stödgruppen för planering av ett socialt företag
(i mediebranschen)
Administrationsavdelningen
● Arbetarskyddskommissionen (2007- 2008)
● Kuurojen kansanopiston johtokunta (2008 - 2009)

FINLANDS DÖVAS FÖRBUNDS
UTLÅTANDEN ÅR 2008
Kommunikationsministeriet
Revidering av lagstiftningen om yrkeskompetens för
taxi-, lastbils- och bussförare - utkast
Social- och hälsovårdsministeriet
Åsikter om tolktjänstchef Timo Heiskalas expertutlåtande
beträffande överföringen av tolktjänsterna från kommunerna
till staten
Justitieministeriet
Behov av revidering samt alternativ i fråga om lagstiftningen
om jämställdhet och likabehandling
Kommunikationsministeriet
TeliaSonera Finland Abp:s tolkning av kraven beträffande
byte av teknik på glesbygden
Kommunikationsministeriet
Utkast till förordning om stöd till tidningspressen
Justitieministeriet
Projektet Utveckling av elektroniskt hörande inom statsförvaltningen,
fas II
Riksomfattande handikapprådet
Kommentarer till Rakennustieto Oy:s förslag beträffande
bygginfo-anvisningskort
Undervisningsministeriet
Utredning gällande överföring av upphovsrätt i arbets-
och tjänsteförhållanden
Utrikesministeriet
Finlands fjärde periodiska rapport om verkställandet av
FN-konventionen om barns rättigheter/hörande 28.8/
FDF:s tilläggskommentar 10.9.
Undervisningsministeriet
Grön bok om upphovsmannarätten i kunskapsekonomi
Kommunikationsministeriet
Samtrafik i de allmänna mobiltelefonnäten
Kommunikationsministeriet
Bredband för alla - handlingsplan
Kommunikationsministeriet
Ändring av kommunikationsmarknadslagen och lagen
om radiofrekvenser och teleutrustningar
Kommunikationsministeriet
Statsrådets principbeslut om den nationella datasäkerhetsstrategin

MEDLEMSFÖRENINGARNA I SLUTET AV ÅR 2008
Grundad år Medlemsantal
BORGÅ NEJDENS DÖVA – PORVOON SEUDUN KUUROT 1982 51
ESPOON VIITTOMAKIELISET RY 1974 134
ETELÄ-KARJALAN KUUROT RY 1908 68
FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA RF 2002 201
HELSINGIN KUUROJEN YHDISTYS RY -
HELSINGFORS DÖVAS FÖRENING RF 1895 340
HÄMEENLINNAN KUUROT RY 1924 51
ITÄ-SAVON KUUROT RY 1945 36
JAKOBSTADS NEJDENS DÖVA –
PIETARSAAREN SEUDUN KUUROT RF 1923 29
JYVÄSKYLÄN KUUROJEN YHDISTYS RY 1907 155
JÄMSÄNJOKILAAKSON KUUROT RY 1981 28
KAINUUN KUUROT RY 1944 23
KESKI-UUDENMAAN KUUROT RY 1941 57
KOKKOLANSEUDUN VIITTOMAKIELISET 1929 38
KOTKAN KUUROJEN YHDISTYS RY 1908 32
KOUVOLAN KUUROT RY 1949 38
KUOPION KUUROJENYHDISTYS RY 1909 87
KUUROJEN YHDISTYS HEFFATA RY 1907 9
LAHDEN KUUROJEN YHDISTYS RY 1930 89
LÄNSI-POHJAN KUUROT RY 1942 20
MIKKELIN KUUROJEN YHDISTYS RY 1937 57
OULUN KUUROJENYHDISTYS RY 1932 160
POHJOIS-KARJALAN KUUROT RY 1942 45
PORIN KUUROJEN YHDISTYS RY 1924 79
RAISION SEUDUN VIITTOMAKIELISET RY 2005 29
RAUMAN SEUDUN KUUROT RY 1941 36
RIIHIMÄEN KUUROT RY 1913 52
ROVANIEMEN VIITTOMAKIELISET RY 1949 28
SALON SEUDUN KUUROT RY 1926 17
SEINÄJOEN SEUDUN KUUROT RY 1929 90
TAMPEREEN VIITTOMAKIELISET RY 1898 168
TURUN KUUROJEN YHDISTYS RY 1866 262
UUDENKAUPUNGIN SEUDUN KUUROT RY 1949 28
VAASAN KUUROJEN YHDISTYS RY –
VASA DÖVAS FÖRENING RF 1898 81
VANTAAN KUUROT - VANDA DÖVA RY 1979 129
VARKAUDEN KUUROJEN YHDISTYS RY 2004 9
VIITO! RY 2005 57
VIITTOVAT PERHEET RY 2004 44
WOIKKIKSEN VIITTOMAKIELISET RY 2004 26
KUUROJEN KALALIITTO RY 1979 97
KUUROJEN LOMAJÄRJESTÖ RY 2007 41
TURUN KUUROJEN SATEENKAARITEATTERI RY 2007 31
SUOMEN KUUROJEN URHEILULIITTO RY 1920 1050
Antal föreningar 42 Medlemmar totalt 4170

Finlands Dövas Förbund rf
PB 57, 00401 Helsingfors
tel. (09) 58031
(även texttelefon)
fax (09) 5803 770
kuurojenliitto@kl-deaf.fi
www.kl-deaf.fi