Årsbok 2008 - Kuurojen Liitto ry

SERVICEVERKSAMHETEN
Teckenspråkiga tjänster i en
omvärld som förändras
Finlands Dövas Förbund producerar service för teckenspråkiga
döva och deras anhöriga. Genom olika samarbetsnätverk
betjänas också t.ex. myndigheter och samarbetspartner.
När samhället och de ekonomiska ramvillkoren
snabbt förändras tvingas vi att allt noggrannare
analysera vad den service vi producerar består av och hur
den ska riktas och utvecklas.
Under verksamhetsåret berättade nyhetsrubrikerna om
skolskjutningar, växande drogmissbruk, mentala problem
och behov av barnskydd, ökande fattigdom, resursproblem
inom sjukvården samt stora antal permitteringar och
uppsägningar. Alla dessa berörde också teckenspråkiga
döva, vilket innebar ytterligare utmaningar för Finlands
Dövas Förbunds service.
Samtidigt minskar de resurser som står till buds. Serviceavdelningens
verksamhet finansieras till 70 procent av
Penningautomatföreningen, som frös ned bidragen på nivån
för år 2007. Eftersom kostnadsnivån hela tiden stiger
var vi tvungna att skära ned något på resurserna genom
att till exempel delvis låta bli att besätta en del vikariat.
Ny personal anställdes inte längre på hösten för att sköta
habiliteringssekreterartjänsten i Jyväskylä, utan de andra
habiliteringssekreterarnas arbetsområden utvidgades att
omfatta också Jyväskyläregionen.
Den tydliga brytningspunkten för servicen var slutet
av år 2008 då de familjeterapitjänster som förbundet
producerade upphörde i och med att en långvarig arbetstagare
gick i pension. Terapiverksamheten startades och
utvecklades åren 2000-2005 i form av RIPA-projekten,
som finansierades av Penningautomatföreningen. När
projektfinansieringen tog slut hade förbundet i fyra års tid
en anställd som producerade avgiftsbelagda terapitjänster.
Vid årsskiftet flyttades produktionen av teckenspråkiga
terapitjänster i sin helhet över till terapeuter med privatföretag.
De flesta av dem har utbildats för arbetet genom
RIPA-projektet eller på annat sätt, åtminstone delvis, med
Finlands Dövas Förbunds stöd.
Behovet av teckenspråkiga kristjänster har redan länge
med kraft efterlysts av det teckenspråkiga samfundet. I
en krissituation accentueras behovet av hjälp på det egna
språket. I Finland saknas fortfarande en systematiskt
organiserad kristtjänst på teckenspråk. I Sverige finns
en sådan. I samband med skolskjutningstragedin i Kauhajoki
kunde vi dock konstatera att också det nuvarande
service- och samarbetsnätverket mycket snabbt kunde
reagera på dövas behov av krishjälp.
Förbundet har eftersträvat att systematiskt utveckla
sina anpassningskurser. Goda resultat har nåtts tack vare
kunniga och motiverade anställda och en arbetsgrupp
bestående av personer från olika team och enheter inom
organisationen. Anpassningskursernas deltagarantal och
kursdygn har reducerats på grund av att finansieringen
minskat men å andra sidan klarar vi av att mera lyhört än
tidigare reagera på ändrade kursbehov. Behovet av regionala
kurser har ökat speciellt i fråga om äldre döva.
Den långa högkonjunkturen förskönade också genom
åren dövas sysselsättningsstatistik och man tänkte sig att
den föresvävade arbetskraftsbristen skulle förbättra också
dövas sysselsättningssituation. Den överraskande och
snabba försämringen av sysselsättningsläget i slutet av
året innebar nya noteringar i arbetsombudens kundregister
i form av permitterade döva och döva som löpte risk
att bli uppsagda. Återstår att se om den här recessionen, i
likhet med den förra i början av 1990-talet, medför en ny
grupp av döva långtidsarbetslösa.
Päivi Lappi
servicedirektör