Ladda ner årsbok 2008 (6,5 MB) - Polarforskningssekretariatet

esultatredovisning
Ur regleringsbrev för 2008:
Politikområde: Verksamhetsområde: Verksamhetsgren:
Forskningspolitik Forskningens infrastruktur Polarforskningsexpeditioner
mål:
Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig
kvalitet.
Polarforskningssekretariatets verksamhetsområde – Forskningens infrastruktur
mål:
En effektiv infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning.
Återrapportering:
Polarforskningssekretariatet ska redovisa en samlad bedömning av hur sekretariatets
verksamhet bidragit till målet för verksamhetsområdet.
PolarÅret 2008
Verksamheten under Internationella polaråret 2007–2008
(IPY), som invigdes den 1 mars 2007, kulminerade 2008
med flera stora forskningsexpeditioner till Arktis och
Antarktis. För Polarforskningssekretariatets del har 2008
inneburit ett stort antal aktiviteter, vissa extra resurser,
samt ökad uppmärksamhet kring polarfrågor generellt.
Polarområdena har kommit i fokus geopolitiskt, genom
klimatfrågans aktualitet och i samband med samhällsutveckling
och levnadsvillkor för de arktiska befolkningarna.
Inom ramen för IPY kom även det subarktiska området i
norra Sverige att uppmärksammas och Polarforskningssekretariatet
deltog i en satsning för att knyta samman och
stärka den svenska fjällforskningen logistiskt.
Sammantaget har det inneburit att den svenska polarforskningen
haft en god utveckling under året som gått.
Stödet från forskningsråd och stiftelser till forskare har
också varit betydande, vilket indikerar att svenska polarforskare
haft en god förmåga att hävda sig i konkurrens
inom sina respektive discipliner. För den forskning som
krävt avancerad infrastruktur, logistik och internationell
samverkan har resurser från Polarforskningssekretariatet i
form av tjänster och materiel spelat en avgörande roll.
Förutsättningarna för att kunna vara en ledande forskningsnation
på polarforskningens område har således
varit goda. Dock måste konstateras att Sveriges insatser
är begränsade sett i ett större internationellt perspektiv.
Sverige har inte de storleksfördelar som flera andra aktörer
har och inte heller de direkta politiska/territoriella intressen
60 åRSREDoVISNING 2008
som länder som Norge och Kanada kan uppvisa. Därför
spelar också relationen till omvärlden och de kontakter och
samarbeten som utvecklas bilateralt och i internationella
fora en allt större roll.
Ett svenskt trumfkort i sammanhanget är isbrytaren
Oden. Genom ett mångårigt samarbetsavtal med Sjöfartsverket
har Odens roll som forskningsfartyg i polarområdena
säkerställts, vilket också resulterat i alltmer utvecklade
samarbeten med andra länder, såsom USA och Danmark,
för nyttjande av isbrytaren och därmed möjligheter för
svenska forskare att samarbeta och utnyttja Oden som
plattform under kostnadseffektiva villkor. Detta har också
inneburit betydande tjänsteexport för Polarforskningssekretariatets
del.
Denna typ av internationell samverkan och delning
av kostnader kan ses som en alltmer betydelsefull faktor
och man kan förmoda att det i framtiden varken kommer
att vara önskvärt (vetenskapligt och logistiskt) eller
ekonomiskt möjligt att bedriva svensk polarforskning utan
samarbete med andra länder och deras polarforskningsinstitut
eller motsvarande. I denna process spelar också
Vetenskapsrådet och andra finansiärer av forskning en
viktig roll. Inte minst har samarbetet med Vetenskapsrådet
varit en viktig läroprocess när det gäller att synkronisera
den vetenskapliga och den logistiska planeringen i relation
till en tredje part – i detta fall National Science Foundation
(NSF) och dess finansiering och planering av forskningsprogram.