och värderingar

val för personer med funktionsnedsättning,efterlevnad av FNs resolution 1325 ochlagen om våld mot kvinnor.Rättigheter i praktiken– från börjanTrots att den största delen av SAKs arbetehistoriskt sett har utgjorts av tillhandahållandetav grundläggande tjänster har stegettill rättighetsbaserat arbete varit kortare ändet kan verka.SAK verkar i en tradition av solidaritetsarbetefolk-till-folk. När organisationensmedlemmar påbörjade de första insatsernavar drivkraften en stark övertygelse om attmänniskor i Afghanistan har rätt till självbestämmande,vilket också omfattar att intebli utvecklade av andra, utan av sig själva.Detta är synligt i den starka betoningen påafghansk personal, i motsats till utländskpersonal på korta kontrakt, liksom samarbetetmed traditionella strukturer på denafghanska landsbygden däribland shuror,det vill säga traditionella byråd.Även om rötterna till SAKs fältarbetetydligt är inom grundläggande tjänster somexempelvis hälsovård har organisationenalltid understrukit betydelsen av kommunikation,lokal personal, respekt för och ansvargentemot de lokala forum för beslutfattandesom redan finns. Likaså för har det alltidvarit absolut nödvändigt av att förhandla omtillträde till områden och människor före insatser.I Afghanistan finns det inget alternativ.SAK involverar alla parter. Prioriteringargörs i diskussion med byar ochprojekt genomförs i samarbete med dem.Planer och verksamhet utformas i linje mednationella strukturer när så är relevant ochmöjligt. Betoningen på deltagande har ocksåinneburit att SAK måste vara icke-diskriminerandeoch beredd på att hållas ansvarig.Detta förhållningssätt kan spåras från80-talet till idag och har tjänat SAK väl. Dethar gjort utveckling möjligt under ockupation,inbördeskrig och talibanstyre. Detmanifesterar också den betydelse som SAKfäster vid hållbarhet. Hållbara arbetssättbehövs för att uppnå hållbara resultat.Under 2013 var detta tydligt i arbetetmed att ta fram en ny strategisk plan för2014–17. Ett exempel är den de workshopssom hållits med alla intressenter;byar, lokala organisationer, myndigheter pånationell, distrikts- och provinsnivå, SAKsanställda och medlemmar har alla varit medoch definierat problem och prioriteringarför framtiden.MalalaiprisetSAK delar årligen ut ett jämställdhetspris, det såkallade Malalaipriset. Det går till en avdelning ellerenhet inom organisationen som gjort inspirerande ellermotiverande insatser, varit innovativa eller använtnya arbetssätt för bättre jämställdhet. Priset för 2013gick till programmet för rehabilitering av personermed funktionsnedsättning för deras hårda arbete.Andra pris i tävlingen gick till utbildningsprogrammetför en innovativ metod att minska flickors frånvaro iblandade skolor. Särskilda utbildningsråd för kvinnorbildades, vilket ökade kontakterna mellan skolor ochföräldrar. Råden gav en plattform för mödrar, eleveroch kvinnliga lärare att diskutera skolfrågor ochmöjliggjorde flickors skolgång på ett hållbart sätt.Ett fall som särskilt lyftes fram handlar om Parween,en ung kvinna med hörselnedsättning, som kommerfrån fattiga förhållanden i provinsen Samangan.Hon lärde sig teckenspråk och utbildade sig i sömnadgenom SAKs program för rehabilitering. Hennesbehärskning av teckenspråk var så imponerande attSAK anställde henne som lärare i teckenspråk. Efteratt ha varit lärare ett tag öppnades nya möjligheter ochunder 2013 blev Parween den första nyhetsuppläsarenpå teckenspråk hos Samangans rikstäckande tv-kanal.Bebe Ziba, Parweens mamma:”Jag kommer ihåg min inställning till Parween för 15 år sedannär jag skämdes för henne och inte trodde att hon någonsinskulle kunna göra någonting. Idag har jag ändrat mig. Detvar mer kunskap som fick mig att tillåta att hon fick börja iSAKs hembaserade utbildningsprogram och yrkesutbildning.Jag är stolt över min dotter för att hon inte bara drömde utanockså såg till att drömmarna blev verkliga. Idag är hon gift,något som jag aldrig trodde skulle hända. 2013 blev hon detförsta kvinnliga nyhetsankaret på teckenspråk. Att se henneläsa nyheterna gör mig djupt lycklig.”Bebe Sharafat är Parweens svärmor och tilläggeratt hon är stolt över Parween, eftersom hon vid sidanav allt i arbete i hemmet också syr och bidrar ekonomiskttill hushållet.7