4 Samtycke och information

4 Samtycke och information
Inledning
När det gäller frågan om samtycke är det viktigt att man skiljer mellan samtycke till undersökning
och samtycke till utfärdande av ett rättsintyg.
Huvudregel om samtycke till läkarundersökning
Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot
påtvingat kroppsligt ingrepp. Begreppet kroppsligt ingrepp avser främst våld mot
människokroppen. Dessutom hänförs hit läkarundersökningar, smärre ingrepp som
blodprovstagning och liknande åtgärder.
En läkarundersökning för utfärdande av ett rättsintyg är således ett sådant kroppsligt ingrepp som
avses i regeringsformen. Detta innebär att man som huvudregel måste ha samtycke från den
enskilde för att få utföra en läkarundersökning.
Undantag från krav på samtycke till läkarundersökning beträffande
misstänkt gärningsman
Inskränkningar i det ovan nämnda skyddet finns dock. Den som skäligen kan misstänkas för ett
brott på vilket fängelse kan följa får nämligen oberoende av samtycke tvingas att underkasta sig en
kroppsbesiktning i enlighet med 28 kap. 12 § rättegångsbalken. En förutsättning är att personen är
skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelse kan följa och formellt har meddelats detta.
Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre. Vid
kroppsbesiktning må, om så erfordras blodprov tas, så också annan undersökning, som kan ske
utan nämnvärt men, utföras. Kroppsbesiktning får ske för att söka efter föremål som kan tas i
beslag eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om
brottet.
Kroppsbesiktning av en misstänkt är en tvångsåtgärd som kan beslutas av undersökningsledare,
åklagare och domstol eller vid fara i dröjsmål av polisman.
Huvudregel om samtycke till utfärdande av rättsintyg
Enligt lagen om rättsintyg i anledning av brott får ett rättsintyg inte utfärdas utan den enskildes
samtycke. Många gånger är det givet att ett samtycke till en läkarundersökning också omfattar att
utfärda ett rättsintyg. Situationer kan dock tänkas där en skadad person uppsöker läkare för
undersökning och behandling av skador och att ett rättsintyg aktualiseras först senare. När
personen sökte vård kanske det inte fanns en tanke på att ett rättsintyg skulle kunna utfärdas i
efterhand. Om samtycke inte krävdes för utfärdande av ett intyg skulle vetskapen om att läkaren
kan utfärda ett intyg kunna avhålla den skadade från att söka vård. I en sådan situation måste
läkaren förvissa sig om att personen lämnat sitt samtycke till utfärdandet av rättsintyget.

Undantag från krav på samtycke för utfärdande av rättsintyg
Det finns dock undantag från kravet på samtycke till utfärdande av rättsintyg. Undantagen hänger
samman med bestämmelserna om utlämnande av uppgifter till polismyndighet och
åklagarmyndighet enligt sekretesslagen (1980:100). Enligt sekretesslagen får nämligen
sekretessbelagda uppgifter lämnas ut vid vissa allvarligare brott. Ett sådant utlämnande kan ske i
form av ett rättsintyg. Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter och bestämmelserna om
samtycke för utfärdande av rättsintyg korresponderar därför med varandra. Bestämmelserna har
ändrats genom lagen (2006:861) om ändring i lagen (2005:225 ) om rättsintyg i anledning om
brott.
När det gäller en målsägande får ett rättsintyg utfärdas utan samtycke
vid misstanke om brott med ett minimistraff på ett års fängelse (t.ex. grov misshandel, se
särskild förteckning)
vid misstanke om försök till brott med minimistraff på två års fängelse (t.ex. våldtäkt, se
särskild förteckning),
vid misstanke om försök till brott med ett minimistraff på ett års fängelse om gärningen
har innefattat försök till överföring av allvarlig sjukdom (t.ex. klamydia eller HIV-infektion),
vid misstanke om vissa brott (t.ex. misshandel, sexualbrott eller brott enligt lagen med
förbud mot könsstympning av kvinnor) mot någon som inte har fyllt 18 år, eller
om sekretessbelagda uppgifter, t.ex. från sjukvårdsbesök som målsägande har gjort, med
hans eller hennes samtycke tidigare har lämnats ut till polis eller åklagare.
För den exakta lydelsen av aktuell paragraf se 5§ andra stycket, lag (2005:225) om rättsintyg i
anledning av brott.
När det gäller misstanke om brott mot underåriga kan rättsintyg alltid utfärdas om en underårig
har blivit utsatt för misshandel eller ett sexualbrott.
Innebörden av den femte punkten är att polismyndighet eller åklagarmyndighet, som med
samtycke från målsäganden fått del av uppgifter t.ex. i en journal från ett besök inom sjukvården,
skall vara oförhindrade att inhämta ett rättsintyg över dessa uppgifter även om samtycke inte
föreligger.
När det gäller den som är misstänkt för brott får rättsintyg utfärdas utan samtycke
i samband med kroppsbesiktning enligt 28 kap. rättegångsbalken,
om den misstänkte frivilligt har genomgått en undersökning t.ex. för att få vård och han
eller hon är misstänkt för
1. brott med ett minimistraff på ett års fängelse (t.ex. grov misshandel, se särskild förteckning),
2. försök till brott med minimistraff på två års fängelse (t.ex. våldtäkt, se särskild förteckning),
3. försök till brott med ett minimistraff på ett års fängelse om gärningen har innefattat försök
till överföring av allvarlig sjukdom (t.ex. klamydia eller HIV-infektion),
4. vissa brott (t.ex. misshandel, sexualbrott eller brott enligt lagen med förbud mot
könsstympning av kvinnor) mot någon som inte har fyllt 18 år.
Av första punkten framgår att samtycke inte krävs för utfärdande av ett rättsintyg i samband med
en kroppsbesiktning enligt rättegångsbalkens regler, vilket är en tvångsåtgärd beslutad av polis
eller åklagare.

För det fall den misstänkte gärningsmannen inte blivit föremål för kroppsbesiktning utan t.ex.
genomgått undersökning på eget initiativ kan ett rättsintyg utfärdas utan samtycke om det
föreligger misstanke om vissa allvarligar brott samt vissa brott mot underårig.
Återkallelse av samtycke
När det gäller undersökning för ett rättsintyg kan samtycke återkallas när som helst och följden blir
då att undersökning inte kan ske om det inte är fråga om läkarundersökning som en tvångsåtgärd
enligt reglerna om kroppsbesiktning i rättegångsbalken.
I fråga om utfärdande av ett rättsintyg kan den enskilde återkalla ett tidigare samtycke till
utfärdande fram till dess att intyget har utfärdats av läkaren. Att ett rättsintyg utfärdas innebär att
den ansvarige läkaren undertecknar det skriftligen avfattade rättsintyget. Därefter kan personen
inte återkalla rättsintyget.
Målsäganden saknar förmåga att lämna samtycke m.m.
I vissa situationer kan målsäganden vara ur stånd att själv lämna samtycke till en undersökning
eller utfärdande av ett rättsintyg.
Underåriga
Frågan om undersökning av den som inte fyllt 18 år avgörs i regel av vårdnadshavaren. Har den
underårige uppnått en sådan ålder och mognad att han eller hon själv kan ta grundad ställning i
frågan bör hans eller hennes vilja respekteras. Finns det två vårdnadshavare måste de vara
överens. Om det skett ett omhändertagande av Socialtjänsten har denna rollen av vårdnadshavare
och beslutar om samtycke.
Vuxna som saknar rättslig handlingsförmåga
Läkaren som skall utföra en undersökning bör vara uppmärksam på om den som skall undersökas
kan ta ställning till undersökningens innebörd och eventuella risker med densamma. Samtycke
kan i annat fall ges av god man eller förvaltare för den enskilde.
Medvetslösa
En undersökning av en medvetslös person får normalt inte sträcka sig längre än vad som från
behandlingssynpunkt är medicinskt motiverat. De fynd som gjorts vid en sådan undersökning
skall journalföras och kan senare ligga till grund för ett rättsintyg. Som har beskrivits ovan kan ett
sådant bara utfärdas om samtycke föreligger, såvida det inte är fråga om någon av de
undantagssituationer där krav på samtycke inte förutsätts. Utfärdande av intyg kan alltså få anstå
till dess målsäganden vaknar till medvetande.
Detta kan dock i vissa fall vålla problem i praktiken, t.ex. om den misstänkte gärningsmannen är
häktad. Utredningen måste i sådant fall avslutas skyndsamt och att avvakta målsägandens eget
samtycke är kanske inte möjligt. Vidare kanske det bedöms nödvändigt med ytterligare

undersökning utöver vad som är motiverat ur behandlingssynpunkt. Den lösning på problem av
den här typen som torde finnas är att rätten förordnar en god man för den medvetslöse.
Dokumentation
Att erforderligt samtycke har inhämtats skall dokumenteras av läkaren i rättsintyget. Om samtycke
har inhämtats av den beställande myndigheten skall läkaren anteckna att så skett.
Informationsskyldighet
För att den som har råkat ut för ett brott eller en misstänkt gärningsman skall kunna ta ställning
till huruvida samtycke till undersökning eller utfärdande av rättsintyg skall lämnas är det viktigt att
han eller hon förstår innebörden härav. Av detta skäl skall den enskilde lämnas information om
vad ett rättsintyg är och under vilka förutsättningar samtycke för undersökning och utfärdande av
ett rättsintyg krävs.
Enligt förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning om brott ska information om vad ett
rättsintyg är och under vilka förutsättningar samtycke krävs, lämnas av den myndighet som har
beslutat att inhämta ett rättsintyg om detta endast avser ett yttrande över dokumentation. Om en
läkarundersökning i syfte att utfärda ett rättsintyg skall göras, skall informationen lämnas av den
läkare som skall utföra undersökningen. Informationen skall lämnas före undersökningen.
Information ska om möjligt lämnas både muntligt och skriftligt. Rättsmedicinalverket har i
samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Socialstyrelsen tagit fram ett
informationsblad som kan lämnas till den som ska undersökas (se RMV:s hemsida).