Rättspsykiatri

Rättsmedicinalverket 

Årsredovisning 2010 

Rättsmedicin • Rättspsykiatri • Rättskemi • Rättsgenetik •

ÅRSREDOVISNING 2010 


Vasagatan 52, 3 tr 

111 20 STOCKHOLM 

Tel: 08-441 76 00 

E-post: rmv@rmv.se 

Internet: www.rmv.se 

Grafisk formgivning och orginalproduktion: 

Forma Viva, Linköping 

Foto: Mark Olson, Forma Viva 

Foto sid 5: Karl Hedlund 

Illustrationer: Ebba Strid Udikas 

Tryck: Davidsons Tryckeri AB

ÅRSREDOVISNING 2010 


Innehåll 

5 Generaldirektören har ordet 

6 RESULTATREDOVISNING 

6 Rättspsykiatri 

20 Rättsmedicin 

32 Rättskemi 

38 Rättsgenetik 

44 Övrig återrapportering och redovisning 

52 Kostnader för och intäkter från myndighetens 

verksamhet per verksamhetsområde 

58 FINANSIELL REDOVISNING 

58 Sammanställning över väsentliga uppgifter 

60 Resultaträkning 

62 Balansräkning 

63 Anslagsredovisning 

64 Tilläggsupplysningar 

68 Noter 

Läsanvisning: 

Årsredovisningen följer kraven i förordningen om årsredovisning och 

budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för 

Rättsmedicinal verket (RMV) år 2009. RMV:s verksamhet återfinns inom 

utgiftsområdet Rättsväsendet och indelas i verksamhetsområdena 

• Rättspsykiatri 

• Rättsmedicin 

• Rättskemi 

• Rättsgenetik

Rättsmedicinalverket • Årsredovisning 2010 

Generaldirektören har ordet 

Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra verksamhetsområden 

- rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. 

Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av både 

specialistkunskaper, kunniga och engagerade medarbetare och god 

teknisk utrustning. Dessutom är verksamheten geografiskt spridd över 

landet, vilket ställer stora krav på samordning när det gäller bl.a. rutiner, 

planering och uppföljning samt kompetensutvecklingsinsatser. 

RMV tillfördes under 2010 åter mer resurser och den långsiktiga och 

strategiska satsningen på rekrytering och utbildning av läkare inom både 

rättsmedicinen och rättspsykiatrin och moderniseringen av det tekniska 

stödet i verksamheten kan nu genomföras med full kraft. Kvalitets utveckling 

är centralt inom alla verksamheter och inom t.ex. rättsmedicinen 

pågår nu ett konkret arbete med målet att kunna kvalitetssäkra verksamheten 

genom att ackreditera densamma – något som de rättskemiska och 

rättsgenetiska verksamheterna varit under många år. Även inom rättspsykiatrin 

har tankar väckts om möjligheterna att ackreditera delar av 

verksamheten. 

Under 2010 fortsatte arbetet efter de tre verksgemensamma prioriteringarna 

Bättre läkarbemanning, Kompetensförsörjning samt Forskning och 

utveckling. Fler läkare har anställts i enlighet med den beslutade tioårsplanen 

RMV 2018 och i verksamheterna har de ökade resurserna också 

kunnat användas till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser – inklusive 

planeringen av utbildningen av potentiella ledare – allt i enlighet 

med verkets kompetensförsörjningsplan. När det gäller behovet av att 

utöka utrymmet för forskning och utveckling så återstår ännu en del. 

Det är ett långsiktigt arbete att fylla behoven, men satsningar görs och 

frågan måste vara fortsatt på agendan. 

För att fortsatt styra resurserna och de satsningar som görs i verket är 

de verksgemensamma prioriteringarna för 2011 Kvalitetsutveckling, 

Teknikstödet nu och framöver och Forskning och utveckling. För att 

lyckas med dessa och andra områden och att därigenom utveckla verksamheten 

i enlighet med vårt uppdrag så behövs alla medarbetares 

engagemang och kunskaper tas till vara på bästa 

möjliga sätt och de ekonomiska resurserna 

användas klokt. 

Erna Zelmin 

Generaldirektör 

5

Rättsmedicinalverket • Årsredovisning 2010

Resultatredovisning 

Rättspsykiatri 


Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri 

Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov 

och bedrivas med hög kvalitet och effektivitet. 

De undersöktas personliga integritet ska respekteras. 

Återrapportering 

Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens 

resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen 

(2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket samt utifrån 

ovan angivna mål samt utifrån den statistikindelning som myndigheten 

använder. 

Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri 

Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket 

framgår att myndigheten särskilt ska svara för 

• rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg 

som avses i 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning 

i brottmål, m.m., 

• utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen 

(2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, 

• information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter 

och enskilda, 

• internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde, 

• utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för 

verksamheten. 

• Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra 

uppdrag om verksamheten i övrigt medger det. 

Beskrivning och analys av resultatet 

Allmänt 

Sedan den 1 januari 2010 bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten 

vid tre olika utredningsenheter. Två utredningsenheter ingår i Rättsmedicinalverkets 

organisation – de rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm 

respektive i Göteborg – och en i Umeå som bedrivs enligt ett avtal 

mellan Norrlands universitetssjukhus och RMV. De tillgängliga utredningsplatserna 

för häktade undersökningsfall har under 2010 minskat i antal 

genom att avtalet med Region Skåne om genomförande av rättspsykiatriska 

undersökningar upphört. Minskningen av antalet utredningsplatser är temporär 

eftersom antalet tillgängliga utredningsplatser på sikt kommer att öka 

i och med att nya och utökade lokaler kommer att tas i bruk för undersökningsverksamheten 

både i Stockholm och i Göteborg i slutet av 2012 res- 

7



pektive i början av 2013. I avvaktan på att de nya lokalerna tas i bruk ställs 

särskilda krav på samordning och samverkan mellan de olika utredningsenheterna 

för att inte fördröjningar i utredningsverksamheten skall uppstå på 

grund av brist på tillgängliga platser vid en undersökningsenhet. Under 

verksamhetsåret 2010 har inga utredningar försenats på grund av brist på 

utredningsplatser. 

De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska utredningsverksamheten 

inom RMV består av ca 150 fast anställda medarbetare. Dessa 

utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri (rättspsykiater), 

läkare under utbildning till rättspsykiater, psykologer, forensiska socialutredare, 

administrativ personal, personal som handhar port och säkerhet samt 

omvårdnadspersonal. Det är den enda verksamheten inom RMV som bedrivs 

dygnet runt. Av det skälet har RMV också ett hundratal timanställda 

medarbetare för att säkra bemanningen bland omvårdnadspersonalen dygnet 

runt, året runt. 

Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre 

veckor. Nattetid och helger finns alltid rättspsykiater i beredskap förutom 

tjänstgörande omvårdnadspersonal. Kapaciteten för den rättspsykiatriska 

utredningsverksamheten är förutom platstillgång också beroende av tillgänglig 

utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin rättspsykiater 

som brist förelegat och alltjämt föreligger. Ett systematiskt och långsiktigt 

arbete har dock, inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen RMV 

2018 för läkare inom RMV, påbörjats för att lösa denna resursbrist (se Övrig 

återrapportering och redovisning). 

Per den 1 januari 2010 kontrakterades ett 35-tal externa läkare för att utfärda 

läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning 

i brottmål, m.m. (s.k. § 7-läkare och § 7-intyg). Sammanlagt har 53 länsvisa 

områdeskontrakt ingåtts. Även inom verket anställda rättspsykiater 

utfärdar s.k. § 7-intyg. 

Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om 

omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande med RMV:s egna 

personalresurser. Denna utredningsverksamhet sker polikliniskt vid RMV:s 

utredningsenheter och/eller vid den kriminalvårdsanstalt där den intagne 

är placerad. 

Ärendeutvecklingen 

Allmänt 

Det totala antalet expedierade rättspsykiatriska undersökningar enligt lagen 

(1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning (s.k. RPU) ökade under 

2010 med 1,5 procent jämfört med 2009. Antalet häktade undersökningsfall 

var 3,7 procent högre 2010 jämfört med 2009. 

Antalet ärenden enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i 

brottmål m.m. (s.k. § 7-intyg) har minskat med knappt 1 procent under 

2010 jämfört med 2009. 

8


Antalet expedierade riskbedömningar enligt lagen (2006:45) om omvandling 

av fängelse på livstid uppgick till 18 ärenden 2010, vilket är en minskning 

med 3 ärenden jämfört med 2009. 

Tabell 1. Antal expedierade ärenden 

Typ av undersökning 2008 2009 2010 

Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) 558 453 460 

- varav häktade 431 333 346 

§ 7-intyg 1723 1531 1518 

Riskbedömningar i anslutning till 

lagen (2006:45) om omvandling av 

fängelse på livstid 21 21 18 


Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem PsykBase 

Fr.o.m. den 1 januari 2010 har den totala mängden undersökningar (jfr 

tabell 1) fördelat sig mellan utredningsenheterna så att Stockholm kommit 

att hantera 49 procent, Göteborg 40 procent och Umeå 11 procent av dessa. 

Göteborgsavdelningen har därmed kunnat notera en ökad andel av den 

totala produktionen med ca 10 procentenheter jämfört med tidigare verksamhetsår. 

Detta är en konsekvens av att utredningsverksamheten i Malmö 

upphörde fr.o.m. den 1 januari 2010. 

Förändrade regler om påföljder för psykiskt störda lagöverträdare trädde i 

kraft den 1 juli 2008. Genom ändringarna i 30 kap. 6 § första stycket punkten 

2 brottsbalken (BrB) och 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk 

undersökning kan en domstol begära att en rättspsykiatrisk utredning ska 

ge domstolen ett underlag för bedömning av frågan om den tilltalade till 

följd av sin allvarliga psykiska störning har saknat förmåga att inse gärningens 

innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om 

den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något 

annat liknande sätt. 

Domstolarnas benägenhet att efterfråga utredning i dessa avseenden framgår 

av tabellerna 2 och 3. Under 2010 efterfrågade domstolarna underlag för 

bedömning av den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd i 62 

procent av ärendena, vilket är en smärre ökning jämfört med 2009. 

Tabell 2. Förmåga att inse gärningens innebörd 

- antal förfrågningar från domstolarna 

2008 

juli-december 

(6 månader) 

2009 2010 

Antal förfrågningar 

under perioden 72 273 284 

Andel av alla avgivna RPU (%) under perioden 27 60 62 


9



Tabell 3. Självförvållad allvarlig psykisk störning 

- antal förfrågningar från domstolarna 

2008 

juli-december 

(6 månader) 

2009 2010 

Antal förfrågningar under perioden 41 122 139 

Andel av alla avgivna RPU (%) under 

perioden 15 27 30 


Under 2010 gjordes vid de rättspsykiatriska undersökningarna (RPU) bedömningen 

att 45 procent av de undersökta led av en allvarlig psykisk störning, 

vilket är en procentenhet mer jämfört med 2009. I 42 procent av 

samtliga RPU under året föreslogs rättspsykiatrisk vård som påföljd och i 

en procent skyddstillsyn. Detta framgår av tabell 4. 

Tabell 4. Rättspsykiatrisk bedömning 

- påföljdsförslag vid rättspsykiatrisk undersökning (RPU) 2008-2010 

2008 2009 2010 

Allvarlig psykisk störning i totala antalet RPU, 

andel i procent 46 44 45 

Påföljdsförslag* i totala antalet RPU, 

andel i procent 

- Rättspsykiatrisk vård 43 42 42 

- Skyddstillsyn 6 5 1 


* Påföljdsförslag ej lämnat i samtliga ärenden 

Nivån på antalet RPU synes ha stabiliserat sig de senaste budgetåren. År 

2009 noterades den lägsta nivån sedan 1992, 453 st. Samtidigt kan det 

konstateras att antalet domar till rättspsykiatrisk vård sjönk till en nivå 2009 

som är den lägsta sedan 1975 1 . En bakomliggande faktor till minskningen 

i den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten utgörs av en samtidig 

minskning av antalet fängelsedomar de senaste fem åren. Andelen skyddstillsynsdomar 

i förhållande till antalet fängelsedomar har samtidigt ökat. 

Dessa båda omständigheter har sannolikt medfört ett minskat behov hos 

domstolarna att få fängelseförbudsfrågan belyst genom rättspsykiatrisk 

undersökning. 

Kriminalvården har under 2010 på uppdrag av RMV sammanställt antalet 

domar till skyddstillsyn med föreskrift om öppen psykiatrisk vård mellan 

åren 2007 och 2009 och då funnit en ökning av dessa med 14,5 procent, 

från 662 till 758 stycken. Detta kan tyda på ett ökat förtroende hos domstolarna 

för denna påföljd i och med att den öppenpsykiatriska vården för 

kriminalvårdens frivårdsklienter funnit nya former och en ny organisation 

i framförallt storstadsområdena. Dom till skyddstillsyn med föreskrift om 

1 Källa. BRÅ 

10


öppen psykiatrisk vård kan i många fall antas ha ersatt dom till rättspsykiatrisk 

vård. Denna utveckling har i så fall också bidragit till ett minskat behov 

av RPU. 

Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU 

Under 2010 har i ett fall en häktad person inte kunnat tas in på en utredningsenhet 

inom den i lag föreskrivna tiden om sju dagar från och med att 

domstolen förordnat om RPU. Antalet sådana fall har successivt minskat 

den senaste treårsperioden. I den mån de förekommer är de vanligtvis orsakade 

av kriminalvårdens bristande transportresurser mellan häkte och undersökningsenhet. 

Andelen ärenden i vilka en utredningsenhet begärt anstånd 

hos domstol med avgivandet av det rättspsykiatriska utlåtandet minskade 

under 2010, jämfört med de två föregående åren beträffande häktade 

undersökningsfall. Grunden för anstånd utgörs av skäl som t.ex. ärendets 

särskilda komplexitet, behov av ytterligare observationstid, tidsutdräkt på 

grund av långa handläggningstider för inhämtande av handlingar från t.ex. 

andra myndigheter eller nödvändiga medicinska undersökningar som ej kan 

genomföras på undersöknings-enheten. I mer än hälften av fallen var orsaken 

till förlängningsbegäran ärendets komplexitet och/eller behov av ytterligare 

observationstid. 

De genomsnittliga undersökningstiderna för RPU, som varit stabila över 

tid, uppgår för häktade undersökningsfall till ca 28 dagar och för personer 

som befinner sig på fri fot till ca 51 dagar. Den genomsnittliga utredningstiden 

för häktade undersökningsfall är inom lagstadgad längsta tid (jfr 6 § 

lagen [1991:1137] om rättspsykiatrisk undersökning 2 ). 

Utredningstiden för ej häktade undersökningsfall överskrider den lagstadgade 

tiden om 42 dagar i ca 1/5 av ärendena. Anledningen till detta är 

vanligen att det finns svårigheter att nå den misstänkte, vilket är betingat av 

att de personer som det rör sig om lever i en marginaliserad tillvaro som 

präglas av psykiska problem, missbruk och dåliga bostadsförhållanden. Jfr 

tabell 5. 

Tabell 5. Väntetider, utredningstid och anstånd (andel i procent) 

2008 2009 2010 

Antal Andel Antal Andel Antal Andel 

Väntetid 

för häktade överstiger sju dagar 11 3 2 1 1 < 1 

Utredningstid 

för häktade överstiger 28 dagar 41 10 44 13 33 10 

för ej häktade överstiger 42 dagar 21 17 16 13 25 22 

Anstånd 

för häktade 40 9 41 12 29 8 

för ej häktade 19 15 15 13 23 20 



2 En rättspsykiatrisk undersökning skall utföras med största möjliga skyndsamhet. Den skall anpassas efter 

domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fallet. Ett utlåtande 

beträffande undersökningen skall utan dröjsmål ges in till rätten sedan undersökningsarbetet har avslutats. 

Utlåtandet ges in inom fyra veckor, om den misstänkte är häktad, och annars inom sex veckor från det att 

beslutet om undersökning kom in till undersökningsenheten. Rätten får medge anstånd, om det finns synnerliga 

skäl. 

11



Kravet på domstolarna att kalla till och hålla förhandling inom viss tid efter 

det att ett rättspsykiatriskt utlåtande inkommit till domstolen har emellanåt 

bidragit till att domstolarna inte önskat att RMV levererar utlåtandena 

före den initialt begärda tidpunkten (jfr 43 kap.11 § rättegångsbalken 

[RB]). De praktiska svårigheterna för en domstol att i ett relativt sent skede 

flytta en utsatt förhandling är betydande varför domstolen som regel begär 

in utlåtandet till tidpunkten för den maximalt möjliga utredningstiden. 

Detta har i sin tur gjort att incitamentet för RMV att korta utredningstiderna 

och att expediera utlåtandena till domstolen så snart de färdigställts 

inte varit så stort. 

Läkarsituationen inom den rättspsykiatriska verksamheten 

Ett långsiktigt arbete påbörjades under 2009 för att förbättra läkarbemanningen. 

Detta har fortsatt under 2010 i enlighet med tioårsplanen RMV 

2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning). 

Kvalitetsarbete 

Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra 

verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna 

Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning 

Allmänt 

Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de rättspsykiatriska 

utredningsenheterna och respektive verksamhetschef är ytterst 

ansvarig för detta. 

RPU-verksamheten 

Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09; dir 2008:93, dir 2009:93 3 och dir 

2010:883 har att se över regleringen av den psykiatriska tvångsvården. RMV 

har en expert med i utredningen och de utredningsförslag som förväntas bli 

resultatet av utredningens arbete bedöms komma påverka RMV:s framtida 

uppdrag i hög grad. RMV har också haft regelbundna kontakter med utredaren 

under 2010. Kontakterna har starkt bidragit till att ge impulser till 

det interna översynsarbete som påbörjats av RPU-verksamheten under 

2009, det s.k. RPU-projektet. Översynsarbetet har inledningsvis inriktats 

på att utveckla kvalitetsrutiner för den rättspsykiatriska verksamheten men 

kommer, i takt med att Psykiatrilagsutredningen lägger fram förslag och att 

dessa konkretiseras och läggs till grund för ny lagstiftning, också att omfatta 

föreskriftsarbete, utveckling av handbok och andra riktlinjer för verksamheten 

samt utveckling av utredningspersonalens roller i utredningsarbetet. 

RPU-projektet planeras att slutföras samtidigt med att en ny lagstiftning 

träder i kraft. 

Inom ramen för RPU-projektet genomförs också en revidering av det ITbaserade 

ärendehanteringssystemet för RPU-verksamheten. 

3 Utredningen ska vara klar med sitt arbete senast den 15 december 2011. 

12


Rättsliga rådet 

Under de tio första månaderna av 2010 remitterade domstolarna totalt nio 

rättspsykiatriska utlåtanden till Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala 

och medicinska frågor (Rättsliga rådet) för yttrande. Av de behandlade 

ärendena gjorde Rättsliga rådet i två fall en annan bedömning än undersökande 

läkare beträffande förekomst av allvarlig psykisk störning. Se tabell 6. 


Andelen rättspsykiatriska undersökningsfall som varit föremål för prövning 

av Rättsliga rådet visar en svag ökning 2010 i jämförelse med de två föregående 

åren. Andelen ärenden där rådet gjort en annan bedömning under 

2010 (t.o.m. oktober månad) utgör 0,5 procent av det totala antalet ärenden 

under perioden. Sammantaget är andelen prövade ärenden i Rättsliga rådet 

liten i förhållande till alla de rättspsykiatriska utredningsärenden som RMV 

hanterar per år. 

Tabell 6. Bedömning av rättspsykiatriska utlåtanden i Socialstyrelsens råd 

för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet) 

2008 2009 2010 (10 mån) 

Antal Andel Antal Andel Antal Andel 

Remitterade RPU 9 1,6 9 2,0 9 2,4 

- varav annan bedömning 

av allvarlig psykisk störning 3 0,5 34 0,9 2 0,5 


Anmärkning: Handläggningstiden i Rättsliga rådet är omkring två månader, varför bara tio månader 

av det senaste året kan redovisas vid årsskiftet. Uppgifterna uppdateras inför varje ny årsredovisning. 

Antalet ärenden som remitteras till Rättsliga rådet är inte en otvetydig kvalitetsindikator 

på den rättspsykiatriska utredningsverksamheten eftersom 

grunden för att ett ärende anhängiggörs för prövning vid rådet kan variera 

från att kanske utgöras av ett ifrågasättande av utlåtandets slutsatser eller till 

att ge ytterligare klarhet i argumentationen för en viss slutsats, till att ytterst 

spegla en ambition hos någon av parterna att primärt och uteslutande påverka 

påföljdvalsfrågan som sådan. Den närmare grunden till varför ett 

ärende anhängiggörs är långt ifrån alltid klar. 

§ 7-verksamheten 

Under 2010 har riktlinjer och föreskrifter för den s.k. § 7-verksamheten 

implementerats och detta arbete har inte minst tagit fasta på kvalitetsfrågor. 

Fortsatt rekrytering av ytterligare § 7-läkare kommer att genomföras under 

2011. Under 2010 har introduktionsutbildning genomförts av de helt nya 

§ 7-läkare som kontrakterats. För hela gruppen genomfördes utbildning inför 

införande av nya föreskrifter och ny handledning för § 7-verksamheten. 

I det långsiktiga arbetet med utvecklingen av den rättspsykiatriska utredningsverksamheten 

kan det inte uteslutas att föreskrifter och riktlinjer för 

RPU-verksamheten och § 7-verksamheten kommer att integreras. 

13



Metodutveckling 

Under 2010 har rapporten Livstidsdömda (RMV-rapport 2010:2) utarbetats 

tillsammans med Kriminalvården i avsikt att öka kunskapen beträffande 

gruppen livstidsdömda och risk- och skyddsfaktorer bland dessa när 

det gäller återfall i brott efter fullgjord verkställighet samt hot och våld 

under pågående verkställighet. Rapporten fyller också funktionen som ett 

led i valideringen av det kanadensiska risk- och behovskartläggningsinstrument, 

LSI-R (Level of Service – Revised), som RMV utvecklat en svensk 

version av. 

Riskbedömningar 

En samlad översyn av riskbedömningar inom ramen för lagen (2006:45) 

om omvandling av fängelse på livstid (omvandlingslagen) pågår i syfte att 

dels samla de kunskaper och erfarenheter som hittills vunnits i verksamheten, 

dels följa upp och utveckla kvaliteten i bedömningarna och göra dem 

så säkra som möjligt. 

Säkerhet 

Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande 

i verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete pågår för att generellt höja säkerhetsnivån 

vid RMV:s utredningsenheter genom återkommande utbildningsinsatser. 

Ny- och ombyggnadsåtgärder vid utredningsenheterna i 

Stockholm och Göteborg pågår. Under 2010 har – utöver det ständigt pågående 

arbetet med att öka den dynamiska säkerheten - särskild uppmärksamhet 

ägnats åt utvecklingen av rutiner och riktlinjer om fysisk säkerhet 

och bombhot. Arbetet kommer att fortsätta under 2011 för att skapa och 

uppdatera rutiner för åtgärder för att hantera konsekvenserna av att en arbetsplats 

slås ut helt eller delvis. 

Säkerhetsarbetet vid RMV:s utredningsenheter sker enligt Socialstyrelsen 

föreskrifter (SOSFS 2006:9) säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger 

psykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Under 

2010 återkopplade Socialstyrelsens tillsynsenhet det arbete som RMV gjort 

inom säkerhetsområdet genom ett uppföljande beslut av en föregående 

granskning av säkerheten i psykiatrisk verksamhet med säkerhetsklass 1 och 2. 

RMV har anmält säkerhetsnivå 2 till Socialstyrelsen för de båda utredningsenheterna 

i Göteborg och Stockholm. 

Enligt Socialstyrelsens beslut så markeras vårdgivarens ansvar att tidigare 

redovisade tidplaner för ombyggnad respektive nybyggnation följs samt att 

brister i de fysiska säkerhetssystemen kompenseras med dynamisk säkerhet 

och personal med erforderlig kompetens. Efter genomförda byggnationsmässiga 

förändringar bedömer RMV att de båda utredningsenheterna skall 

klassificeras enligt säkerhetsnivå 1. 

Förutom åtgärder inriktade på den dynamiska säkerheten (bl.a. genom 

vissa utbildningsinsatser) har RMV vidtagit vissa byggnadsmässiga föränd- 

14


ringar som ur ekonomisk synvinkel kan anses försvarbara i det längre perspektivet 

med ombyggnads- och nybyggnadsåtgärder som f.n. pågår. De 

byggnadsmässiga förändringarna har bestått i modifieringar i skalskyddet. 

I några fall sker de rättspsykiatriska undersökningarna vid häkte då det av 

säkerhetsskäl har bedömts som olämpligt att undersökningen sker på någon 

av RMV:s utredningsenheter. 

Vanligen har det i sådana fall bedömts att utredningsenhetens skydd mot 

intrång och andra yttre angrepp inte varit tillräckligt. Under 2010 genomfördes 

undersökningar i häkte i 2 fall i Stockholm och i 2 fall i Göteborg. 


Hot och våld 

Av tabellerna 7 och 8 framgår förekomsten av hot och våld i verksamheten. 

Den generella bilden av förekomsten av våld och hot vid utredningsavdelningarna 

är att den minskat under de senaste åren bl.a. som ett resultat av 

det säkerhetsarbete – inte minst när det gäller den dynamiska säkerheten 

– som bedrivits vid utredningsenheterna. I absoluta tal har en minskning av 

antalet rapporterade våldshändelser mellan intagna noterats, vilket till stor 

del kan förklaras utifrån ett betydligt lägre antal vistelsedygn jämfört med 

tidigare år. 

Tabell 7. Antal hot- och våldsincidenter 

på RMV:s rättspsykiatriska utredningsavdelningar 

Hot och våld mot personal 2008 2009 2010 

Stockholm 12 16 10 

Göteborg 14 23 12 

Totalt 26 39 22 

Hot och våld mellan medintagna 



Totalt 30 7 6 

Hot och våld totalt 



Totalt 56 46 28 

Källa: Avdelningarnas incidentrapporter 

Tabell 8. Antal hot- och våldsincidenter/1000 vistelsedygn 

Hot och våld totalt 2008 2009 2010 

Stockholm 3,8 5,0 3,8 

Göteborg 13,5 13,6 5,3 

Totalt - genomsnitt för båda avd 7,8 9,1 4,6 

Källa: Avdelningarnas incidentrapporter 

Under 2010 har inga rymningar eller fritagningsförsök förekommit från 

utredningsenheterna. Ett rymningsförsök i Göteborg har noterats. 

15



Tvångsmedel 

Inom ramen för den rättspsykiatriska verksamheten uppstår ibland behovet 

av att tillgripa olika tvångsåtgärder, åtgärder vars användning är noga reglerade 

i lag och då fr.a. i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 

lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Det är viktigt att beslut om att 

vidta tvångsåtgärder är välgrundade, att de är väl dokumenterade och att 

själva åtgärderna vidtas och genomförs på ett korrekt sätt. Tvång får enligt 

nu gällande regler som huvudregel enbart användas om medicinska skäl 

talar för det. I den rättspsykiatriska utredningsverksamheten saknas alltjämt 

ett fullödigt lagstöd för att en säker verksamhet skall kunna bedrivas. 

Bristerna i lagstödet för att kunna vidta tvångsåtgärder av säkerhets- eller 

ordningsskäl – på sätt som görs vid häktena – är belyst i betänkandet Ny 

häkteslag (SOU 2006:17) från februari 2005 men lagstiftningen har ännu 

inte ändrats. Psykiatrilagsutredningen har numera att hantera frågan och 

förslag i denna fråga kan förväntas under 2011. 

I tabell 9 nedan redovisas avskiljningar enligt nu gällande regler. Redovisningen 

enligt 26 § lagen (1976:371) om behandling av häktade och anhållna 

m.fl. avser intagna som efter beslut av åklagare hållits avskilda. 

Tabell 9. Avskiljningsbeslut 2010 vid Rättsmedicinalverkets 

utredningsavdelningar 

Avskiljning 

(5 § lagen [1991:1129] om rättspsykiatrisk vård) 

1-2 

dygn 

3-4 

dygn 

> 8 

dygn 

Incidens/1000 

vistelsedygn 

Stockholm 

2009 3 2 5 2,5 

2010 5 1 3 2,4 

Göteborg 

2009 1 0 2 1,4 

2010 3 0 0 1,1 

Totalt antal 

2009 4 2 7 2,3 

2010 8 1 3 1,8 

Avskiljning 

(26 § lagen [1976:371] om behandling av häktade och anhållna m.fl.) 

1-2 

dygn 

3-4 

dygn 

> 8 

dygn 

Incidens/1000 

vistelsedygn 

Stockholm 

2009 10 1 0 3,2 

2010 9 5 10 6,3 

Göteborg 

2009 3 0 0 1,4 

2010 1 0 1 0,4 

Totalt antal 

2009 13 1 0 2,5 

2010 10 5 11 3,4 

Källa: Avdelningarnas ärendesammanställning 

16


Vid utredningsavdelningen i Göteborg har tre fall av s.k. bältesläggning 

förekommit under budgetåret. Vid utredningsavdelningen i Stockholm 

förekom ett sådant fall under 2010. 

Personregister m.m. 

För RMV:s projekt för genomgång av verkets personregister och författningsstödet 

för dessa se Övrig återrapportering och redovisning. 


Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar att vidta 

för att hantera en ökad ärendetillströmning 

Stabiliserad ärendenivå – men fler uppgifter väntar och 

utrymme för kvalitetsarbete, forskning och utveckling skapas 

År 2010 innebar ingen större ökning av det totala antalet ärenden inom den 

rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Som nämnts ovan synes under 

de senaste budgetåren en stabilisering av ärendemängden ha ägt rum. Några 

tänkbara orsaker till detta redovisas ovan. RMV har redan tidigare kunnat 

konstatera att de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 4 i den 

rättspsykiatriska utredningsverksamheten inneburit en ökad komplexitet 

hos ärendena och krav på ökad arbetsinsats totalt sett för att genomföra dem. 

Domstolarna kan numera utvidga sina frågeställningar utöver frågan om 

förekomsten av en allvarlig psykisk störning till att begära underlag från 

RMV för bedömning av den tilltalades förmåga av att inse gärningens innebörd 

och underlag för en bedömning av om en allvarlig psykisk störning 

varit självförvållad. I drygt 60 procent av ärendena har domstolarna gjort 

en utvidgad frågeställning enligt de nya reglerna. Detta är en markant ökning 

i jämförelse med det första halvåret som den nya lagstiftningen var i 

kraft. I första hand har det ställt ökade krav på insatserna hos ansvariga 

rättspsykiater, dvs. en kategori som redan tidigare varit tungt arbetsbelastad 

på grund av den underbemanning som råder. 

Psykiatrilagsutredningens (S 2008:09) förslag kommer, som också nämnts 

ovan, att med största sannolikhet om de blir ny lagstiftning, och inom ett 

par års tid, att innebära utvidgade arbetsuppgifter för RMV. Volymmässigt 

kan motsvarigheten till dagens RPU antas vara oförändrad, men sannolikt 

kommer ytterligare utredningskategorier att tillkomma. Dessa utredningar 

kan komma att röra verkställighetsformer för utvecklingsstörda och för 

kategorien psykiskt störda med påtaglig risk för återfall i allvarlig brottslighet. 

De nya utredningsformerna kommer i viss mån att påverka kompetensprofilen 

för RMV:s medarbetare som ska delta i den delen av utredningsverksamheten. 

RMV:s kontinuerligt upprättade kompetensförsörjningsplan 

är ett viktigt instrument för att möta beslutade och aviserade kommande 

förändringar i kompetenskravhänseende hos utredningspersonalen 

liksom tioårsplanen för läkare RMV 2018 är det när det gäller tillgången på 

bl.a. rättspsykiater. I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att 

den som det synes stabiliserade nivån på antalet ärenden bidrar till ambitionerna 

i tioårsplanen att ge varje läkare, men även andra yrkeskategorier, 

utrymme för kvalitetsutveckling, forskning och utveckling – områden som 

under många år varit eftersatta. 

4 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning. 

17


Styckkostnaden för de olika ärendetyperna 


Tabell 10. Styckkostnad per ärendetyp (i kronor) 

Ärendetyp 2009* 2010 

RPU – häktad 322 000 315 000 

RPU – ej häktad 81 400 88 400 

§ 7-intyg 6 400 6 300 

* RMV har ingen jämförande redovisning för 2008 då rapporteringskravet var nytt 

fr.o.m. 2009. 

Kommentar: Förändringarna i styckkostnader för RPU under år 2010 förklaras med ett ökat antal 

undersökningar på häktad respektive minskat på ej häktad. 

Ärendetypen RPU - ej häktad inkluderar även riskbedömningar som är få till antalet och de skiljer 

sig inte i någon högre grad från ett RPU-ärende vad gäller behovet av personalresurser. 

Kostnadsberäkningen har gjorts på schablonmässig grund via verksamhetsstruktur i löne- och 

ekonomisystemen. I kostnadsberäkningen ingår andel av verkets indirekta kostnader s.k. overheadkostnader. 

Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri 

Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 

18



Årsredovisning 

2009 

20

Rättsmedicin 

Rättsmedicin 

Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin 

Rättsmedicinalverket ska på sätt som motsvarar uppdragsgivarnas 

behov bedriva sin verksamhet med hög kvalitet 

och effektivitet. 





ovan angivet mål samt annan författning. Redovisningen ska göras 

utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin, 

rättskemi och rättsgenetik) och enligt den statistikindelning 

som myndigheten använder. 

Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten 

under året ska redovisas och analyseras. De åtgärder som har vidtagits 

för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas särskild 

uppmärksamhet. 

Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin 



• rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar, 

• verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen 

(2005:225) om rättsintyg i anledning av brott, 

• rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse, 

allmän åklagare eller polismyndighet, 

• information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och 

enskilda, 


• utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten. 

Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra 

uppdrag om verksamheten i övrigt tillåter det. 


Allmänt 

Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna 

i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. 

Där arbetar ca 100 fast anställda som läkare med specialistkompetens i 

rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialistutbildning i 

rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utre- 

21


Rättsmedicin 

dare, biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger 

finns alltid en läkare i beredskap på varje avdelning. Därutöver har 

Rättsmedicinalverket kontrakterat ett femtiotal externa läkare på 35 olika 

platser i landet för att skriva läkarintyg enligt lagen (2005:225) om rättsintyg 

i anledning av brott (rättsintyg). 

Planeringen av nya lokaler för avdelningen i Göteborg fortgår med sikte på 

inflyttning 2012. 


Allmänt 

Antalet rättsmedicinska obduktioner har i landet totalt under många år 

legat uppemot ca 5 500 per år. Jämfört med 2009 har det totala antalet 

rättsmedicinska obduktioner minskat med ca en procent (se tabell 11). 

Fördelningen av det totala antalet rättsmedicinska ärendena (jfr tabell 11) 

mellan avdelningarna har under 2010 varit ungefär Stockholm 23 procent, 

Linköping 21 procent, Lund 16 procent, Göteborg 15 procent, Uppsala 13 

procent och Umeå 10 procent. 

Rättsintygsverksamhetens 1 femte år är nu till ända. Under år 2009 gick de 

första avtalen med de kontrakterade läkarna ut och en upphandling genomfördes 

som resulterade i att verket sedan 2010 har 56 stycken kontrakterade 

läkare vilket är ungefär lika många som under 2009. Som framgår av tabell 

11, har antalet rättsintyg totalt sett minskat med ca 0,3 procent. Inom ramen 

för rättsintygen kan dock konstateras att antalet kroppsundersökningar av 

levande totalt sett ökat med ca 6 procent och det totala antalet yttranden 

minskat med ca 4 procent jämfört med 2009. 

RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd rättsodontolog 

med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm 

med uppgift att undersöka oidentifierade avlidna. Vidare finns det inom 

RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare och som utför de 

rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i Linköping och 

Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga tandläkare) 

utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå. Antalet identifieringsundersökningar 

genom rättsodontologisk såväl som DNA-undersökning 

ligger i princip på samma nivå som 2009. 

Rättsodontologen utför även registreringar och sökningar i det register som 

RMV för över försvunna personer i landet. Vidare åldersbedömer rättsodontologen 

personer på uppdrag av Polisen och skriver rättsintyg på odontologiska 

traumafall. I rutinarbetet ingår också hjälp åt Interpol med identifiering 

av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i Sverige. 

1 Lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. 

22


Tabell 11. Antal utförda förrättningar per år 

Ärendetyp 2008 2009 2010 

Rättsmedicinsk obduktion 4 987 5 149 5 066 

Utvidgad rättsmedicinsk obduktion 196 196 201 

Rättsmedicinsk likbesiktning 15 25 15 

Klinisk obduktion 32 32 27 

Domstolsförhandling 158 52 - 

Brottsplatsundersökning 55 60 45 

Identifiering 324 319 327 

Rättsintyg RMV-personal - varav: 

Rättsmedicinsk kroppsundersökning 1 910 1 646 1 548 

Yttrande 1 566 1 386 1 096 

Rättsintyg RMV-personal totalt 3 476 3 032 2 644 

Rättsintyg kontrakt - varav: 

Rättsmedicinsk kroppsundersökning 969 879 1 137 

Yttrande 2 644 2 733 2 840 

Rättsintyg kontrakt totalt 3 613 3 612 3 977 

Rättsintyg totalt 7 089 6 644 6 621 

Rättsmedicin 

Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase. 

Anmärkning: Pga av att registreringen av domstolsärenden under 2010 flyttats till ett nytt 

ärendehanteringssystem som fortfarande är under utveckling är det f n stora svårigheter att 

beräkna antalet domstolsärenden för år 2010. 

Vid de rättsmedicinska avdelningarna i Stockholm och i Lund har vävnadsdonationer 

genomförts under många år. I syfte att öka tillgången på vävnadsdonationer, 

initierade landstingsdirektörerna och Sveriges Kommuner 

och Landsting (SKL) under 2008 ett nationellt donationsprojekt där RMV:s 

rättsmedicinska avdelningarna i Uppsala, Stockholm och Linköping ingått 

tillsammans med Socialstyrelsen, Donationsrådet, vävnadsinrättningar samt 

företrädare för vävnadsområden. Projektet, under namnet DORIS, pågick 

under perioden den 1 september 2009 – 31 oktober 2010. För RMV:s del 

har projektet medfört en viss ökning av antalet vävnadsdonationer, främst 

hjärtklaffar och hornhinnor och då framför allt vid avdelningen i Stockholm. 

De berörda avdelningarna har ambitionen att även fortsättningsvis försöka 

genomföra vävnadsdonationer i lämpliga fall. Den utvärdering av försöket 

som nu pågår väntas bli klar under 2011. 

Genomsnittliga handläggningstider 

Handläggningstiderna för obduktionsärenden har i förhållande till 2009 

förlängts. Se tabell 12. Den huvudsakliga orsaken till försämringen av handläggningstiderna 

står alltjämt att finna i situationen med stor rättsläkarbrist 

och i RMV:s åtgärder för att komma tillrätta med denna brist genom att 

anställa och utbilda ST-läkare till rättsläkare. Att RMV under 2010 lyckats 

anställa fler ST-läkare har medfört att de seniora rättsläkarna behövt avsätta 

än mer tid till handledning. En ytterligare förklaring är att de komplette- 

23


Rättsmedicin 

rande analyserna, framförallt toxikologiska och histopatologiska fortsätter 

att bli mer omfattande då ärendena blivit mer komplicerade och frågeställningarna 

breddats. Resultatet från dessa undersökningar måste väntas in då 

de påverkar bedömningen och slutsatserna i obduktionsärendena och måste 

därmed vägas in i det slutliga utlåtandet vilket leder till längre handläggningstid. 

Samma skäl förklarar att även handläggningstiden för kroppsundersökningar 

av levande har försämrats något under 2010. Inom ramen för 

kvalitetsprojektet inom rättsmedicin (se nedan) analyseras också metoder 

och processer bl.a. i syfte att se på möjligheterna att förändra dessa och att 

därigenom korta handläggningstiderna. 

Tabell 12. Handläggningstider – medeltal (kalenderdagar) 

för rättsmedicinska ärenden 

Ärendetyp 2008 2009 2010 

Kroppsundersökning av levande 10 12 13 

Rättsmedicinsk obduktion 57 69 81 

Utvidgad rättsmedicinsk obduktion 49 63 81 

Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem RättsBase. 

Läkarsituationen inom den rättsmedicinska verksamheten 

Ett långsiktigt arbete påbörjades under 2009 för att förbättra läkarbemanningen. 

Detta har fortsatt under 2010 i enlighet med tioårsplanen RMV 

2018, se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning. 

Katastrofarbete och katastrofberedskap 

En samlad redovisning av omfattningen av arbetet när det gäller 

myndighetens insatser vid katastrofer och katastrofberedskap 

och i vilken utsträckning myndigheten deltar i nationellt och 

internationellt utvecklingsarbete på området 

När det inträffar en stor olycka, ett terrordåd, en naturkatastrof eller en annan 

händelse där ett flertal personer hemmahörande i Sverige avlider kan 

Rikspolisstyrelsen, i samråd med Regeringskansliet och RMV, skicka ut en 

expertgrupp för att göra dödsfallsundersökningar och identifiera de omkomna 

2 på plats. I expertgruppen, ID-kommissionen, ingår bland andra 

kriminaltekniker, rättsodontologer, rättsläkare och rättsmedicinska assistenter. 

ID-kommissionens ordförande är Rikskriminalpolischefen. 

RMV har inte något författningsreglerat uppdrag att delta vid insatser utanför 

Sverige utan verkets insatser bygger helt på att verkets experter frivilligt 

åtar sig att resa utanför Sverige för att delta i identifieringsarbete. Verket har 

en samlad kontaktlista över rättsläkare, rättsmedicinska assistenter och 

rättsodontologer/identifieringskunniga tandläkare som har anmält sitt intresse 

av att delta i identifieringsarbetet i händelse av en större olycka. Ett 

avtal mellan Rikspolisstyrelsen och RMV av verkets insatser, försäkringsfrågor, 

utrustning m.m. slöts under 2010. 

2 Förordningen (1988:530) om expertgruppen för identifiering vid katastroffall 

24


Många av verkets experter deltog i arbetet i Thailand efter tsunamikatastrofen. 

Experter har också deltagit på plats vid olyckor - bl.a. flygolyckan i 

Milano, bombdådet på Bali, helikopterolyckan i Nepal och flygplansolyckan 

i Madrid. Den rättsgenetiska avdelningen bistod med DNA-analys 

på anhöriga till saknade i Air France olyckan utanför Brasilien sommaren 

2009. År 2010 har inga insatser varit aktuella för utlandsarbete. 

Rättsmedicin 

Internt inom verket finns en av Generaldirektören (GD) ledd katastrofledningsgrupp 

som ständigt kan nås av Rikspolisstyrelsen i händelse av en 

katastrofsituation nationellt eller internationellt. Gruppen består förutom 

av GD som ordförande och utvecklingsdirektören som ansvarig för bl.a. 

information och massmediakontakter av en expertgrupp med rättsläkare, 

rättsodontolog, genetiker och personaldirektören och har rutiner för meddelanden 

via sms/e-post. En webbaserad lösning för administration av 

verkets interna behov är framtagen att aktiveras vid behov. 

Inom verket finns också en katastrofberedskapsgrupp som leds av utvecklingsdirektören 

och som förutom verksintern kompetens även består av 

representanter från Rikspolisstyrelsen. Gruppen träffas någon gång per år 

för diskussion och planering inför eventuellt kommande identifieringsinsatser. 

Årligen sammankallar Interpol till möte angående DVI (Disaster Victim 

Identification) där RMV är representerat. Inom Norden hålls också årliga 

DVI-möten vid vilka RMV deltar. 

I samarbete med Svensk Rättsodontologisk Förening anordnar RMV sedan 

flera år kurser i att bli s.k. identifieringskunnig tandläkare. Till dags dato 

har 50 tandläkare gått kursen, som är i nio steg. Dessa tandläkare som på 

ideell basis deltar i kurserna är en viktig resurs för identifieringsarbete vid 

en större katastrof. 

RMV:s erfarenhet av insatser vid tidigare katastrofer är att, beroende på var 

i världen katastrofen inträffar och under vilka omständigheter som arbetet 

ska genomföras, det ställs särskilda krav på att medarbetarna är väl förberedda 

för uppgiften och på all den tekniska och annan utrustning som krävs 

för att kunna utföra arbetet. Bärbar röntgenutrustning och annan specifik 

och anpassad utrustning behöver fortsatt ses över, behovet av utbildning 

analyseras och det behöver göras vissa investeringar för att rusta RMV ännu 

bättre för kommande insatser. En annan aspekt som RMV börjat arbeta med 

tillsammans med företagshälsovården är den arbetsmiljömässiga i form av 

bl.a. kravet på vaccinering av medarbetare som är beredda att resa ut på 

katastrofuppdrag samt krav och form för läkarundersökningar inför och 

efter utfört uppdrag. 

25


Rättsmedicin 


Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla 

och kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av 

kvalitetsuppföljningarna 

Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning 

Allmänt 

Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning är ett naturligt och ständigt 

pågående arbete inom de rättsmedicinska avdelningarna där verksamhetscheferna 

är ytterst ansvariga på respektive avdelning. Vid varje avdelning 

finns också en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall verksamhetschefen 

själv inte är specialist i rättsmedicin eller legitimerad läkare. 

Inom den rättsmedicinska verksamheten pågår nu flera stora projekt som 

kommer att leda till betydande kvalitetshöjningar av olika slag bl.a. behöver 

handläggningstiderna kortas. 

• Det kvalitetsprojekt som startade år 2009 har fortsatt sitt arbete under 

2010. Syftet med projektet är att mellan avdelningarna uppnå ökad 

harmonisering av arbetssätt, samsyn och gemensam standard samt att 

införa ett gemensamt kvalitetsledningssystem som på sikt ska leda till 

att den rättsmedicinska verksamheten kan bli ackrediterad. Arbetet 

kommer att fortsätta under 2011 med ambitionen att verket under 

2012 ska ha ett kvalitetsledningssystem i kraft. 

• Den verksgemensamma arbetsgruppen som utrett ett eventuellt införandet 

av digital röntgenteknik (CT) i den rättsmedicinska rutinen avslutade 

sitt arbete i slutet av 2010. Planeringen av inköp av utrustning 

till en av de rättsmedicinska avdelningarna (Uppsala) och en utökad 

användning av tekniken inom rättsmedicinen har nu påbörjats med 

målet att senast i början av 2012 kunna börja använda den i undersökningsverksamheten. 

• Den långsiktiga planen för en utökad bemanning av läkare inom rättspsykiatri 

och rättsmedicin RMV 2018 som beslöts under 2009 har legat 

till grund för rekryteringar under 2010 och kommer att så göra 

även framöver. 

• GD, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna, de medicinskt ansvariga 

cheferna och de funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet 

träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). 

Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte 

minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättsmedicinska området. 

Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna 

och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen. 

26


Rättsliga rådet 

Under 2010 har sex rättsmedicinska ärenden prövats av Socialstyrelsens råd 

för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet). Rättsliga 

rådet har gjort likartade bedömningar som undersökande läkare, men har i 

vissa fall gjort tillägg som dock inte ändrat de ursprungliga bedömningarna. 

Den ärendegranskning som görs av rådet kan enligt RMV inte anses som 

regelrätt kvalitetsuppföljning utan möjligen som en indikator på utredningarnas 

validitet och reliabilitet. Grunden varför ärendena anhängiggörs för 

prövning vid rådet varierar nämligen och är i många fall inte ens fullt ut 

känd. Rådets granskning är oavsett detta något som RMV alltid tar del av 

och analyserar i syfte att bl.a. lära för framtiden. 

Rättsmedicin 

SPUR-inspektioner 

Sveriges Läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet 

anordnar extern granskning i form av inspektioner för att 

kartlägga allmäntjänstgöringens och specialiserings tjänstgöringens struktur 

och process. Inspektionerna initierades av Sveriges Läkarförbunds Specialistutbildningsråd, 

SPUR 3 , som ett verktyg till att säkra och höja kvaliteten i 

den målstyrda specialistutbildningen. 

En av verkets rättsmedicinska avdelningar (Lund) inspekterades under 

2010. Inspektionen gav till resultat att utbildningsverksamheten i stort lever 

upp till de krav som ställs, men att den bristande läkarbemanningen är 

bekymmersam med tanke på den knappa tillgången på handledning under 

utbildningen och att detta måste lösas långsiktigt av verket. I denna strävan 

är bemanningsplanen RMV 2018 ett viktigt verktyg. Beslut om inspektion 

av ytterligare en avdelning (Stockholm) togs under 2010 men inspektionen 

kommer att genomföras i början av 2011. Det omfattande arbete för att 

förbereda för dessa inspektioner som påbörjades redan under 2009 och som 

fortsatte under 2010 bedömer RMV som viktigt, inte för att enbart öka 

kvaliteten i utbildningen av nya läkare utan även till förbättringar av verksamheten 

generellt sett. Därför har de resultat som framkommit vid inspektionen 

tagits till vara inom bl.a. kvalitetsprojektet. 

Barnahus, projektet Karin 4 

Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska verksamheten 

är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka kvaliteten 

i de ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där 

respektive rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll inom 

Göteborgs, Lunds, Linköpings, Stockholms, Uppsalas och Umeås upptagningsområden. 

I december 2010 lämnade Rikspolisstyrelsen i samverkan 

med Åklagarmyndigheten, RMV och Socialstyrelsen en skriftlig slutredovisning 

av uppdraget att ta fram gemensamma nationella riktlinjer för samverkan 

vid utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för brott samt 

3 Jfr www.slf.se/Utbildning/SPUR 

4 Jfr www.projektkarin.se 

27


Rättsmedicin 

att utvärdera verksamheter där myndigheterna samverkar i gemensamma 

lokaler. Utvärderingen visar att brottsutredningar i barnahusens verksamhet 

idag lider av samma brister som i ordinarie polis- och åklagarverksamhet. 

Vad som fungerar bra på barnahus kan också fungera bra i den ordinarie 

verksamheten och handlar om kompetens och resurser, men också om organisation 

och engagemang. Någon signifikant skillnad mellan barnahusorterna 

och jämförelseorterna vid genomgången av förundersökningar fanns 

inte, snarare var lagföringsfrekvensen lägre på orter med barnahus. Däremot 

visar utvärderingen att myndighetssamverkan är högre på orter med barnahus, 

att fler barn får krisstöd och att medverkan av barnmedicinsk expertis 

vid samråden leder till fler läkarundersökningar. 

RMV har också deltagit i projektet ”Karin” som är resultatet av ett regeringsuppdrag 

inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet av mäns 

våld mot kvinnor, s.k. hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. 

Uppdraget är att genom en utökad samverkan mellan berörda myndigheter 

bygga upp och bedriva en verksamhet som ska fungera som ett nationellt 

exempel och kunskapscenter i arbetet mot våld mot kvinnor i Sverige. 

Projektet, som är ett samarbete mellan Malmöpolisens familjevåldsrotel, 

Kvinnokliniken UMAS, den rättsmedicinska avdelningen i Lund och 

Malmö stads verksamheter Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras 

barn samt Embla, ett skyddat boende för offer för hedersrelaterat våld, avslutades 

i sin första av två etapper i februari 2010. Samverkan har fortsatt. 

Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har ett fortlöpande arbete med 

Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala där avdelningen på 

konsultbasis undersöker offer som inte gjort polisanmälan. 

Särskilt om rättsintyg 

Rättsintygsverksamheten för vilken verket sedan 2006 är huvudman är nu 

inne på sitt femte år. De nya externa läkare som kontrakterades inför 2010 

genomgick en tvådagars utbildning i att skriva rättsintyg under våren 2010. 

Dessutom genomfördes den årliga fortbildningen av de tidigare kontrakterade 

externa läkarna under våren 2010. Vidare har verket under 2010 hållit 

en kurs i rättsmedicinsk barnmedicin för specialister i barnmedicin i syfte 

att öka kunskapen hos de barnläkare som redan är kontrakterade men 

också hos övriga barnläkare. 

Det skrivs fortfarande betydligt fler yttranden som baseras på sjukvårdsjournaler 

än rättsintyg som baseras på kroppsundersökningar av levande vilket 

RMV ser som en brist sett ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt. 

Kontinuerlig kontakt är upprättad med Rikspolisstyrelsen angående verksamheten 

och hur förutsättningarna för rättsintygsverksamheten ska kunna 

förbättras. Rättsläkarna vid de rättsmedicinska avdelningarna har löpande 

kontakt för återkoppling och kvalitetssäkring av intygen med de kontrakterade 

läkarna. På grund av bristen på rättsläkare och den höga ärendemängden 

på avdelningarna i förhållande till bemanningen sker det dock inte i 

den utsträckning som det vore önskvärt. 

28


Som en följd av under årens lopp genomförda, pågående och planerade 

aktiviteter och utvecklingsinsatser inom den rättsmedicinska verksamheten 

har det internt inom RMV gjorts en nulägesbeskrivning av svensk rättsmedicin 

under rubriken Kvalitetsutveckling inom svensk rättsmedicin i en 

internationell jämförelse. Arbetet är nu under slutredigering och ska slutligt 

redovisas i början av 2011. 

Rättsmedicin 




Kvalitetssäkring 

Det kvalitetsprojekt som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten har 

till syfte att uppnå ökad samsyn och gemensam standard. Målet är också att 

införa ett kvalitetsledningssystem i enlighet med ISO/IEC 17020 och 

17025 och att detta ska vara klart under 2012. 

Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar 

att vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning 

Stabiliserad ärendenivå – större utrymme 

för kvalitetsarbete, forskning och utveckling 

Inom den rättsmedicinska verksamheten har ärendetillströmningen, sett till 

de olika ärendetyperna, varierat även under 2010. Antalet rättsmedicinska 

obduktioner har minskat något, antalet rättsintyg har minskat när det gäller 

yttranden och ökat när det gäller levandeundersökningar – det senare en 

positiv förändring eftersom läkarna generellt sett ges bättre förutsättningar 

att säkra kvaliteten i rättsintyget efter en läkarundersökning än efter att ha 

studerat av andra upprättade journalhandlingar. De kliniska obduktioner 

ligger till antal på ungefär samma nivå som föregående år. 

Sammantaget kan dock konstateras att ärendemängderna inom rättsmedicin 

ligger på i stort sett samma nivå som 2009. Om ärendemängden stabiliseras 

på nuvarande nivå eller inte återstår att se framöver. Det faktum att 

ärendemängden legat kvar på 2009 års nivå har givit medarbetarna eftersträvat 

utrymme för kompetensutvecklingsinsatser m.m. som under senare 

år, bl.a. på grund av en ökande ärendemängd, fått stå tillbaka. Antalet nya 

läkare har ökat på flera av avdelningarna och det har ställt ökade krav på 

bl.a. handledning. Det är som nämns ovan en av förklaringarna till att 

handläggningstiderna har förlängts ytterligare jämfört med tidigare år. Detta 

är bekymmersamt och ambitionen är att de olika åtgärder inom kvalitetsarbetet 

som nu påbörjats inom den rättsmedicinska verksamheten, inklusive 

genomförandet av bemanningsplanen RMV 2018, på sikt ska bidra till att 

handläggningstiderna ska kunna kortas betydligt. Detta är nödvändigt 

också av det skälet att utrymmet för forsknings- och utvecklingsinsatser 

behöver bli större. Med en någorlunda stabil nivå på ärendemängden och 

en ökad läkarbemanning kommer detta att ske. Under tiden bemanningen 

29


byggs upp kommer externt kontrakterade rättsintygsskrivande läkare att 

under en god tid framöver utgöra en viktig resurs i den rättsmedicinska 

verksamheten i avvaktan på att en intensifierad rekrytering av läkare får 

genomslag. 



Ärendetyp 2009 * 2010 ** 

- Rättsmedicinsk obduktion 14 800 17 200 

- Utvidgad obduktion 31 700 34 600 

- Rättsintyg 

- Kroppsundersökning av levande 

- Yttrande 

4 200 

1 900 

4 400 

2 900 

* RMV har ingen jämförande redovisning för 2008 då rapporteringskravet var nytt för 2009. 

** Den ökade styckkostnaden år 2010 inom Yttranden beror på att ersättningen till kontrakterade 

rättsläkare höjts markant i samband med ny upphandling av dessa tjänster. Ökningen inom 

obduktion förklaras med något ökade löne- och overheadkostnader. 

Kommentar: Under rättsmedicinsk obduktion har den sammanlagda mängden rättsmedicinska 

ärenden redovisats då de är få till antalet samtidigt som tidsinsatsen kan variera betydligt vilket 

gör att en beräknad styckkostnad skulle variera kraftigt mellan åren. Verksamhet som inte ingår 

i de redovisade ärendetyperna utgörs främst av identifieringsärenden. Kostnads beräkningen 

har gjorts på schablonmässig grund via verksamhetsstruktur i löne- och ekonomisystemen. 

I kostnadsberäkningen ingår andel av verkets indirekta kostnader s.k. overheadkostnader. 

Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsmedicin 

Med hänsyn till de ännu svårbemästrade villkor och förhållanden som råder 

inom den rättsmedicinska verksamheten bedöms ändå att målen i huvudsak 

uppfyllts. 

30



Årsredovisning 

2008

Rättskemi 

Rättskemi 

Mål för verksamhetsområdet Rättskemi 

Rättsmedicinalverket ska på sätt som motsvarar uppdragsgivarnas 

behov bedriva sin verksamhet med hög kvalitet 

och effektivitet. 











för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas 

särskild uppmärksamhet. 

Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättskemi 



• rättskemiska undersökningar, 


enskilda, 






Allmänt 

Verksamhetsområdet rättskemi ingår i Avdelningen för rättsgenetik och 

rättskemi som ingår i Rättsmedicinalverkets enhet i Linköping. Den rättskemiska 

verksamheten är den enda i sitt slag i Sverige och är ackrediterad av 

Swedac sedan 1996. I verksamheten arbetar totalt ca 75 fast anställda medarbetare, 

främst biomedicinska analytiker eller motsvarande och kemister. 

Uppdraget är att göra analyser i främst blod och urin för att göra bestämningar 

av alkohol, narkotika, läkemedel och gifter samt att tolka analysresultaten. 

33


Rättskemi 


Allmänt 

Under senare år har verksamheten expanderat till följd av ökad efterfrågan 

på avdelningens tjänster. Under 2010 har totala antalet ärenden ökat med 

mer än 1 500 (2 procent) och ligger nu på 105 000 per år. Antalet ärenden 

avseende ringa narkotikabrott och drograttfylleri fortsätter att öka relativt 

kraftigt. Detta har krävt bl.a. ökade investeringar i utrustning. Genom 

teknikutveckling, rationaliseringar och förändringar i arbetssätt, bl.a. genom 

ett processorienterat sådant, har denna ökande efterfrågan klarats av. 

För den rättskemiska verksamhetens del har inom anslagsverksamheten 

antalet ärenden från rättsmedicin legat väsentligen oförändrat under 2010 

jämfört med 2009 medan antalet drograttfylleriärenden ökat med 657 till 

12 900, motsvarande en ökning med fem procent. 

Antalet ärenden från kriminalvården har legat väsentligen oförändrat, medan 

ärenden rörande eget narkotikabruk från polisen har ökat kraftigt till 

38 096 (ca 10 procent). Antalet ärenden från sjukvård, behandlingshem 

m.fl. (vårdärenden) har minskat jämfört med 2009. 

Avdelningen har noterat att begäran om yttranden och sakkunniguppdrag 

av domstolarna har ökat jämfört med tidigare. I första hand gäller detta 

trafikärenden och i synnerhet s.k. eftersupningsärenden. Totalt uppgick 

antalet begärda utlåtanden totalt till 514 under 2010 mot 390 stycken under 

2009 och 372 under 2008. Medverkan som vittne/expertvittne i domstol 

uppgick till 111 fall mot 101 fall under 2009 och 82 under 2008. 

Tabell 14. Ärendeutvecklingen rättskemi 2008-2010 

Ärendekategori 2008 2009 2010 

- Rättsmedicinska ärenden 5 103 5 244 5 228 

- Trafikärenden, enbart alkohol 3 706 3 225 2 506 

- Trafikärenden, droger, droger + alkohol 12 428 12 225 12 900 

- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk 33 287 34 667 38 093 

- Polisärenden, våldsbrott 1 590 1 473 1 574 

- Kriminalvårdsärenden 36 966 39 057 38 648 

- Vård, narkotika 4 699 7 076 5 652 

- Vård, övrig utredning 529 441 438 

Totalt 98 308 103 478 105 066 

Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase och LabMaster. 


Handläggningstiderna har ökat för de rättsmedicinska ärendena. Som tidigare 

påpekats har en alltmer ökad komplexitet bidragit till detta. Framför 

allt beror detta på att andra substanser än de som ingår i den rutinmässiga 

screeningen begärs, t.ex. efterfrågas allt oftare analyser av eventuell före- 

34


komst av nya droger och läkemedel och där RMV inte har rutinmässigt 

gående analysmetoder. Befintliga rutinmetoder måste kompletteras och i 

många fall måste då även helt nya metoder utvecklas för att kunna analysera 

de nya droger och läkemedel som introduceras på marknaden. Tolkning 

av resultaten av dessa analyser kräver också litteraturstudier och kontakter 

med andra nationella och internationella myndigheter och laboratorier. För 

trafikärenden noteras en förlängning av handläggningstiderna medan när 

det gäller ringa narkotikabrott, eget bruk har handläggningstiderna förkortats. 

Detta trots en kraftig ökning av antalet ärenden i den kategorin. Se 

tabell 15. 

Rättskemi 

För de s.k. ungdomsärendena har verket uppnått en medelhandläggningstid 

på 5,8 kalenderdagar vid misstänkt ringa narkotikabrott, eget bruk och 

medianhandläggningstiden ligger på 5 kalenderdagar. Detta är en klar förbättring 

jämfört med 2009, då motsvarnde siffror var 7,3 respektive 6 kalenderdagar. 

För drograttfylleriärenden gäller att på helårsbasis är 50 procent 

av ärendena klara inom 15 kalenderdagar jämfört med 13 kalenderdagar 

2009. Av trafikärenden med endast alkoholfrågeställning besvaras 50 procent 

inom 7 kalenderdagar jämfört med 4 dagar under 2009. 

Kriminalvårdsärenden och vårdärenden där frågeställningen är förekomst 

av narkotika har i särklass de kortaste handläggningstiderna. T.ex. besvaras 

hela 78 procent av kriminalvårdsärendena samma dag, resterande ärenden 

har en genomsnittlig handläggningstid på 6,2 kalenderdagar. 

Tabell 15. Genomsnittliga handläggningstider - medelvärde (kalenderdagar) 

Ärendekategori 2008 2009 2010 

- Rättsmedicinska ärenden 15,8 16,2 18,0 

- Trafikärenden, enbart alkohol 5,7 4,8 6,9 

- Trafikärenden, droger, plus droger och alkohol 17,9 15,2 17,2 

- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk 15,4 15,0 12,3 

- Polisärenden, våldsbrott 11,5 10.3 11,4 

- Kriminalvårdsärenden* 5,6 6,0 6,2 

- Vård, narkotika** 6,3 6,4 7,8 

- Vård, övrig utredning 20,1 16,9 17,8 

Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase och LabMaster. 

* Kriminalvårdsärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (78%). 

** Vårdärenden som besvaras ut samma dag är undantagna. 

35


Rättskemi 


Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra 

verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna 

Allmänt 

Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av Swedac ackrediterat laboratorium. 

Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens 

kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av Swedac genom årliga 

besök. Avdelningen försvarade sin status som ackrediterat laboratorium vid 

bedömningen år 2007. Swedac tog under 2007 beslutet att verksamheten 

är så väl fungerande att det räcker med Swedac-inspektion vartannat år. 

Under 2010 utfördes ingen Swedac-inspektion. 

Avdelningen deltar i ett antal olika externa kontrollprogram vilka genomgående 

har visat mycket goda resultat. 

Det har tidigare beslutats att cheferna i de rättskemiska och rättsgenetiska 

verksamheterna fr.o.m. 2009 ska mötas tre gånger per år i ett från rättsmedicinen 

skiljt särskilt chefsmöte (Verksamhetsområdesmöte) för att bl.a. 

kunna fokusera mer på de kvalitetsfrågor och utvecklingsfrågor som mer 

specifikt berör dessa verksamheter. Dessa möten har fortsatt under 2010. 

Verksamhetens kvalitetsledare har haft en fortsatt nära dialog också med 

företrädare för rättsmedicin kring kvalitetssäkringsfrågor. 

Under 2010 genomfördes en kundundersökning genom Statistiska 

Centralbyrån (SCB) enligt deras analysmodell med nöjd kundindex. 

Undersökningen gjordes mot såväl externa kunder (polis och kriminalvård) 

som interna (rättsmedicin). Det sammanfattande helhetsbetyget för den 

rättskemiska verksamheten blev 8,7 (på en tiogradig skala) i den externa 

undersökningen och 8,4 i den interna. Detta tolkas av SCB som att kunderna 

är mycket nöjda med kontakten med den rättskemiska verksamheten. 




Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar att vidta 

för att hantera en ökad ärendetillströmning 

Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att analysmetoderna 

skall bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller 

ökad kvalitet. Detsamma gäller logistiken, internt och externt. Under 2010 

har ett omfattande arbete lagts ned på att få till stånd en elektronisk hantering 

av beställningar från och svar till polisen. Under 2011 kommer detta 

36


att genomföras i skarp drift. Internt har arbetet med rutiner kring ankomstregistrering 

och uppackning av prover fortsatt vilket har lett till viss ytterligare 

effektivisering och kvalitetshöjning. Under 2010 har ett omfattande 

arbete lagts ned för att effektivisera ärendehanteringen i datasystemen och 

integrera dessa system i det verksgemensamma ärendehanteringssystem som 

nu är under uppbyggnad inom RMV. Så har skett för ärenden avseende 

ringa narkotikabrott och obduktionsärenden. 

Rättskemi 

För att kunna hantera den efterfrågan som finns när det gäller nya s.k. internetdroger 

där det ibland är oklart vilken substans det rör sig om har 

under 2010 prövats en ny teknik som ger möjligheter att relativt snabbt få 

en uppfattning om vilken substans det rör sig om. 


Generellt sett har styckkostnaden ökat något. För obduktionsärenden och 

polisärenden våldsbrott kan detta förklaras av att mer omfattande undersökningar 

görs idag jämfört med tidigare. 


Ärendetyp 2009* 2010 

- Rättsmedicinska ärenden 2 770 2 830 

- Trafikärenden, enbart alkohol 1 100 1 450 

- Trafikärenden, droger, droger + alkohol 1 200 1 160 

- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk 560 620 

- Polisärenden, våldsbrott 2 190 2 550 

- Kriminalvårdsärenden 145 180 

- Vård, narkotika 240 360 

* RMV har ingen jämförande redovisning för 2008 då rapporteringskravet 

var nytt för 2009. 

Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase och LabMaster 

samt ekonomisystem Agresso. 

Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättskemi 

Mot den bakgrund som beskrivs ovan och med de åtgärder som genomförts 

bedöms måluppfyllelsen i den rättskemiska verksamheten som mycket god. 

37


Rättsgenetik 

Rättsgenetik 

Mål för verksamhetsområdet Rättsgenetik 

Rättsmedicinalverket ska på sätt som motsvarar uppdragsgivarnas behov 

bedriva sin verksamhet med hög kvalitet och effektivitet. 











för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas 

särskild uppmärksamhet. 

Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsgenetik 



• rättsgenetiska undersökningar, 


enskilda, 






Allmänt 

Verksamhetsområdet rättsgenetik ingår i Avdelningen för rättsgenetik och 

rättskemi som ingår i Rättsmedicinalverkets enhet i Linköping. I verksamheten 

arbetar totalt ca 15 fast anställda medarbetare, främst genetiker och 

biomedicinska analytiker. 

Den rättsgenetiska avdelningen hanterar bl.a. faderskaps- och släktskapsutredningar 

åt domstolar, socialförvaltningar, migrationsverket och privatpersoner 

från hela Sverige och är ackrediterad av Swedac sedan 1997. 

39


Rättsgenetik 


Allmänt 

Under 2010 har avdelningen handlagt något flera faderskapsärenden/föräldraärenden/släkt-utredning 

jämfört med 2009. Antalet faderskapsärenden/föräldraärenden/släktutredning 

uppgick till 2938 jämfört med 2903 

under år 2009 och 2857 under år 2008. Detta är en ökning med 35 ärenden 

(1 procent) jämfört med 2009. Se tabell 17. 

Den 1 juli 2006 trädde den nya lagstiftningen angående DNA-analys i 

återföreningsärenden i kraft 1 . Den fick under 2007 och följande år stort 

genomslag. Den trenden har nu brutits. 

Antalet ärenden i denna kategori uppgick under år 2010 till 328 mot 526 

under år 2009 och 487 under år 2008. 

Ökningen i antalet ärenden totalt är att hänföra till faderskapsverksamheten. 

Antalet faderskapsärenden har under år 2010 varit 2271 stycken (en ökning 

med ca 8 procent) jämfört med 2108 under år 2009. Totala antalet prov har 

under år 2010 uppgått till 8726, en ökning med 61 stycken jämfört med år 

2009. 

Under år 2010 har 104 identifieringsärenden genomförts jämfört med 100 

under år 2009 och 110 under år 2008. Vidare har rättsgenetiken på uppdrag 

av olika forskargrupper och sjukvård utfört analyser. Analyserna till sjukvården 

har huvudsakligen bestått av utredning och uppföljning av stamcellstransplantationer. 

Uppdraget till sjukvården har ökat med 130 procent 

jämfört med år 2009. 

En mindre omfattning analyser av genetiska markörer för utredning av 

nedbrytning av läkemedel (farmakogenetik) har utförts under ett antal år 

och jämfört med år 2009 ser vi en ökning av dessa med ca 145 procent. 

Tabell 17. Ärendeutveckling rättsgenetik 2008-2010 

Ärendetyp 2008 2009 2010 

- Faderskapsärenden 2 014 2 108 2 271 

- Förälderärenden 746 706 593 

- Släktutredningar 97 89 74 

- ID-ärenden 110 100 104 

- Totalt antal ärenden 2 967 3 003 3 042 

- Undersökta prov 8 421 8 665 8 726 

Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem Fabian. 


Handläggningstiden för faderskapsärenden har kunnat hållas oförändrad 

(medel 10 dagar efter sista registrerat prov). För migrationsärenden har 

handläggningstiden kunnat kortas även om den fortfarande är något längre 

än för faderskapsärenden, medel 18 kalenderdagar, vilket avspeglar den mer 

komplexa karaktären hos migrationsärenden. Se tabell 18. 

40 

1 SFS 2006:262


Tabell 18. Genomsnittliga handläggningstider – medelvärde (kalenderdagar) 

Faderskap 

från ärenderegistrering 

Faderskap 

från 

sista prov 

Migration 

från ärenderegistrering 

Migration 

från 

sista prov 

2008 60 20 85 38 

2009 41 10 54 23 

2010 34 10 48 18 

Rättsgenetik 

Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem Fabian. 


Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och 

kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna 

Allmänt 

Den rättsgenetiska verksamheten är ackrediterad av Swedac sedan år 1997. 

Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens kvalitetssystem 

ständigt utvecklas, vilket följs upp av Swedac genom regelbundna 

besök. Swedac tog under 2007 beslutet att verksamheten är så väl fungerande 

att det räcker med Swedac-inspektion vartannat år. En sådan inspektion 

utfördes under 2009 med gott resultat. Swedac rekommenderar även fortsättningsvis 

inspektion vartannat år och något besök genomfördes inte 

under 2010. 

Avdelningen har deltagit i externa kontrollprogram vilka har visat mycket 

goda resultat. 

Rättsgenetiken har tillsammans med Klinisk Genetik i Göteborg och 

Rettsmedisinsk Institutt i Oslo startat en kvalitetssäkringsgrupp för att 

kvalitetssäkra s.k. chimäranalyser i samband med transplantationer. 




Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar 

att vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning 

Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att våra 

analysmetoder ska bli mer effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller 

ökad kvalitet. Ett exempel är införskaffandet av en robot som kan utföra 

vissa moment av det laborativa arbetet. 

Verksamheten arbetar också ständigt med att få logistiken att fungera så 

smidigt som möjligt, internt och externt. Under 2010 har ett intensivt arbete 

bedrivits med att se över verksamhetens IT-stöd och för att effektivisera 

ärendehanteringen. En del i detta projekt är att integrera rättsgenetikens 

system i det verksgemensamma ärendehanteringssystem som nu är under 

uppbyggnad inom RMV. Projektet fortsätter under 2011. 

41


Rättsgenetik 



Ärendetyp 2008 2009 2010 

Faderskapsärenden inkl. 

förälder- och släktärenden 6 500 6 200 6 100 

ID-ärenden 7 400 6 200 4 200 

Kommentar: Styckkostnaden för ID-ärenden år 2010 minskade bl a beroende på en ökad andel 

prover som var billigare att analysera (större andel av s k muskelprover) och på att årets inköp av 

förbrukningskemikalier blev mindre än normalt. 

Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsgenetik 

Måluppfyllelsen bedöms som mycket god. 

42



Övrig återrapportering 

och redovisning 

Vidtagna åtgärder för att säkerställa en strategisk kompetensförsörjning, 

särskilt när det gäller utbildning och rekrytering av 

rättsläkare och rättspsykiater 



Allmänt 

I slutet av 2009 genomfördes för första gången en verksgemensam medarbetarundersökning. 

Resultatet redovisades både för hela myndigheten och 

för respektive avdelning. Av undersökningen kunde konstateras styrkor och 

förbättringsområden kring kommunikation och samarbete. Det visade sig 

att medarbetarna var nöjda med information om verksamheten men att det 

önskades en tydligare kommunikation och återkoppling mellan chef och 

medarbetare liksom mellan medarbetare och medarbetare utifrån prestation 

och resultat samt samarbete. 

Utifrån avdelningens resultat arbetades det under första halvåret 2010 fram 

handlingsplaner med förslag på aktiviteter i förbättrande syfte. Som exempel 

kan nämnas utbildning i samtalsträning och bemötande. Vidare har insatser 

genomförts kring arbetsmiljön då många arbetsuppgifter inom RMV:s 

verksamheter är fysiskt och psykiskt krävande på olika sätt. 

En utvärdering genomfördes där avdelningarnas arbete med att ta fram 

handlingsplaner presenterades. En ny medarbetarundersökning ska genomföras 

hösten 2011. 

Kompetensförsörjning – policy och plan 

Medarbetarnas samlade kompetens är den viktigaste resursen som RMV har 

för att kunna genomföra sitt uppdrag, utveckla verksamheten och för att nå 

verksamhetens mål. För att säkra en effektiv kompetensförsörjning inom 

RMV görs löpande en systematisk analys av kompetensläget och utvecklingsbehoven 

samt av bemanningen inom RMV. Under 2010 utarbetades 

en ny policy för allmän kompetensförsörjning och för chefsförsörjning. 

Policyn ska säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål 

och för att tillgodose verksamhetens behov på både kort och lång sikt. 

Ett annat viktigt verktyg för en strategisk kompetensförsörjning inom RMV 

är den verksgemensamma kompetensförsörjningsplan som sedan 2008 årligen 

tas fram. 

Denna plan sammanställs i samverkan mellan RMV:s alla avdelningar och 

beskriver nuläget i myndigheten samt åtgärder och strategier för att attrahera, 

utveckla och behålla sina medarbetare. 

45




Kvalitetssäkrad rekryteringsprocess 

Under 2010 påbörjades ett arbete med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna 

med kvalificerade kompetensbaserade och strukturerade intervjuer 

och referenstagning. I syfte att ytterligare kvalitetssäkra rekryteringen ska 

bedömningsunderlaget kompletteras med test och djupintervju av extern 

konsult. 

Vidare bygger kompetensförsörjningen inom RMV på ett inkluderande 

synsätt. En jämn fördelning av män och kvinnor ska eftersträvas liksom att 

det på avdelningarna och i arbetsgrupperna ska finnas medarbetare med 

olika erfarenhet och bakgrunder. 

Chefsförsörjning 

En medveten och strategisk chefsförsörjning och en god chefs- och ledarskapsutveckling 

är viktiga faktorer för att myndigheten ska vara effektiv och 

i ständig utveckling. RMV har därför under de senaste åren fokuserat 

mycket på chefsutveckling. Under 2008 genomfördes ett chefsutvecklingsprogram 

för verksamhetschefer och chefer i staben och under 2009 och 

2010 startades ett ledarutvecklingsprogram för biträdande verksamhetschefer 

och medicinskt ansvariga chefer. Ett introduktionsprogram för nyblivna 

chefer fastställdes. En chefsförsörjningspolicy beslutades och vidare sammanställdes 

chefs- och ledarkriterier för myndigheten. Dessa kriterier ska 

ligga till grund för all rekrytering av chefer inom verket och även när det 

gäller urval till utvecklingsprogram för potentiella ledare. Nästa steg för en 

effektiv chefsförsörjning är att ta fram en process för att löpande hitta potentiella 

ledare i organisationen. 

Arbetsmiljö 

En god arbetsmiljö och goda kunskaper om hur sådan uppnås är en viktig 

förutsättning för att RMV ska kunna utföra sitt uppdrag, nå de mål för 

verksamheten som regeringen och Riksdagen satt upp liksom de mål som 

RMV formulerat i verksamhetsplaner och andra styrdokument. Arbetsmiljön 

ska vara avpassad och ändamålsenlig för våra uppgifter, systematiskt och 

återkommande kartlagd för att successivt kunna förbättras genom förebyggande 

insatser så att skador, förslitningar och otrivsel förhindras och för att 

goda resultat, kreativitet, personlig utveckling och trivsel främjas. 

Flera arbetsuppgifter inom RMV:s verksamheter är fysiskt och psykiskt 

krävande på många sätt. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är därför 

viktig för att undvika att medarbetare får skador och far illa. Ett gott samarbete 

med företagshälsovården är viktigt för att tidigt fånga upp ohälsa 

bland medarbetarna utifrån ett individ-, grupp- och verksamhetsperspektiv. 

Att främja hälsa och ha en god personalvård är ytterst viktigt. 

Under 2009 upprättades en ny arbetsmiljöpolicy och under 2010 fastslogs 

en arbetsmiljöplan som ska revideras årligen. Dessa dokument utgör grunden 

för hur RMV:s systematiska arbetsmiljöarbete ska bedrivas. Vidare 

sammanställdes även verksövergripande skyddsinstruktioner och en arbetsmiljöhandbok. 

Chefer och skyddsombud fick under 2010 utbildning inom 

46


arbetsmiljöområdet. För skyddsombuden startades också ett nätverk för 

kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i syfte att stärka dem i sin roll. 

RMV arbetar också aktivt med bl.a. ett säkerhetstänkande som ska genomsyra 

hela verksamheten. Särskilt fokus finns på användande av skyddsutrustning, 

hantering av kemikalier, ergonomi, våld, hot och krissituationer liksom 

fortsatt arbete med ledarskap och medarbetarskap. Under 2010 påbörjades 

utbildning i informationssäkerhet för alla medarbetare inom RMV. 



Läkarbemanningen - RMV 2018 

Regeringen har under flera år och senast i budgetpropositionen för 2010 1 

tydliggjort att RMV sedan flera år har ett behov av att öka antalet rättsläkare 

och rättspsykiater dels för att kunna fylla behovet av läkarkompetens 

och hantera ett ökande ärendeinflöde, dels för att skapa utrymme för forskning 

och utveckling samt handledning av blivande läkare inom dessa områden 

där myndigheten är utbildningsansvarig. Det har varit viktigt för 

RMV att rekrytera rättsläkare och rättspsykiater när det funnits praktiska 

förutsättningar att göra det. Bristen på läkare inom dessa specialistområden 

har varit och är ett bekymmer under ett antal år till framöver. Många läkare 

har under årens lopp lämnat verksamheten och det har inneburit ett oförsvarligt 

och kännbart kompetenstapp som inte är hållbart. 

De resurstillskott som RMV har fått under de senaste åren har varit en absolut 

förutsättning för att säkra att RMV ska kunna bedriva sin verksamhet 

och klara av sitt samhällsuppdrag med hög kvalitet och effektivitet. RMV:s 

rekrytering av läkare var fortsatt prioriterad under 2010 och genomfördes 

med den under 2009 framtagna tioårsplanen för läkarbemanningen RMV 

2018 som grund. Ambitionen är att fram till år 2018 ha fördubblat antalet 

rättspsykiater och tredubblat antalet rättsläkare i jämförelse med läget 2009 

– allt för att kunna möta det stora behovet av läkarkompetens och för att 

skapa alldeles nödvändigt utrymme för kvalitetsutveckling, forskning och 

utveckling. Forskning och utveckling har under senare år varit och är så även 

för 2011 en av de verksamhetsgemensamma prioriteringarna. 

Under 2010 har också rekryteringsprocessen när det gäller ST-läkare kvalitetssäkrats 

på ett mer strukturerat sätt än tidigare. Introduktionen av nyanställda 

läkare, liksom formerna för hur de följs och utvärderas under utbildningstiden, 

har också setts över. Allt i syfte att dels redan från början rekrytera 

in personer som är lämpade för utbildningen, dels se till att de som väl 

kommer till RMV också stannar kvar i verksamheten. 

Under 2010 rekryterades nya ST-läkare inom rättsmedicin och nya psykiater 

för utbildning till rättspsykiater. Samtidigt slutade ett par läkare och 

några beviljades tjänstledighet eller var föräldralediga. Några läkare återkom 

dessutom från tjänstledigheter eller föräldraledigheter. Inom rättspsykiatrin 

är det vanligare med deltidsanställningar än inom rättsmedicinen. 

Sammantaget innebär detta att antalet specialister och läkare under utbildning 

i december 2010 jämfört med september 2009 (då den första statistiken 

över läkare togs fram) såg ut enligt tabell 20. 

1 Prop. 2010/11:01, utg.omr. 4, s.60 

47




Tabell 20. Läkare (specialister och ST-läkare) 

Verksamhetsområde 

2009* 

Antal läkare 

(antal årsarbetskrafter, åa) 

2010** 

Antal läkare 

(antal årsarbetskrafter, åa) 

Rättsmedicin 

- Specialister 21 (17,1) 24 (17,2) 

- ST-läkare 17 (17) 27 (15,1) 


- Specialister 11 (8,9) 13 (8,4) 

- Psykiater 

under utbildning 5 (3,6) 7 (4,6) 

Källa: Rättsmedicinalverkets kompetensförsörjningsplaner 2010/2011 och 2011/2012, RMV 2018. 

* September 2009, ** December 2010 

Anmärkning: De förhållandevis stora differenserna under 2010 mellan antalet läkare och antalet 

årsarbetskrafter har att göra med att läkarna anställts vid olika tidpunkter under året, föräldraledigheter 

och tjänstledigheter. Ett par läkare har också slutat under året. 

Under 2008 trädde de av Socialstyrelsen beslutade nya målbeskrivningarna 

för specialistutbildningarna (ST-utbildningen) inom de olika läkarspecialiteterna 

och av respektive specialistförening framtagna rekommendationerna 

i kraft. Under 2010 har verket förordnat både en studierektor och en 

biträdande studierektor för ST-utbildningen inom rättsmedicin. Arbetet 

med att göra detsamma när det gäller ST-utbildningen inom rättspsykiatrin 

har påbörjats under 2010. Under 2010 har också extern granskning av STutbildningen 

inom rättsmedicin inletts. Se SPUR-inspektioner i avsnittet 

om rättsmedicin. 

Under 2010 har RMV fortsatt arbetet med att öka kvaliteten i verksamheten 

totalt sett bl.a. genom kvalitetsarbetet med syftet att införa ett kvalitetsledningssystem 

inom rättsmedicin och genom översynen av den rättspsykiatriska 

utredningsverksamheten. Arbetet med att långsiktigt stärka forsknings- 

och utvecklingsarbetet totalt sett inom RMV har fortsatt och kommer 

att behöva satsat på än mer framöver. Den nuvarande akademiska anknytningen 

behöver också säkras och för framtiden ökas. Alla dessa aspekter 

påverkar bemanningsfrågan genom att göra RMV till en attraktiv arbetsplats. 

I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att planen RMV 2018 

inte enbart är ett verktyg och ett underlag när det gäller planeringen av 

bemanningen av läkare utan i högsta grad även för övriga yrkeskategorier 

vid avdelningarna. I takt med att antalet läkare framöver ökar krävs också 

en bedömning och eventuell anpassning av övriga yrkeskategoriers bemanning 

liksom även lokalernas storlek och utformning - något som också uttryckligen 

beskrivs i planen. Under 2010 har beslut tagits att utöka/omdisponera 

lokalytan på två av de rättsmedicinska avdelningarna som en direkt 

konsekvens av en ökad bemanning. Dessa åtgärder kommer att slutföras 

under 2011. 

48


Sjukfrånvaro 

Den totala sjukfrånvaron motsvarar 3,1 procent av sammanlagd ordinarie 

arbetad tid och minskar för fjärde året i rad. Se tabell 21. Även långtidssjukfrånvaron 

har minskat flera år i rad och uppgår till 55,2 procent av den 

totala sjukfrånvaron. Minskningen beror på att flera av de medarbetare som 

har varit långtidssjukskrivna har återgått till anställning eller gått i pension. 

Sjukfrånvaron har sammantaget minskat både i kategorierna kvinnor och 

män. Inom kategorierna anställda yngre än 30 år samt anställda 50 år och 

äldre ökar sjukfrånvaron något. 



Tabell 21. Sjukfrånvaro i procent * 

2008 2009 2010 

Total sjukfrånvaro 3,6 3,3 3,1 

Andel långtidssjukfrånvaro 

(60 dagar eller mer) i förhållande 

till total sjukfrånvaro 69,2 58,8 55,2 

Kvinnor 3,1 3,2 3,0 

Män 4,4 3,5 3,3 

Anställda yngre än 30 år 3,5 1,5 2,0 

Anställda 30-49 år 3,3 3,0 2,4 

Anställda 50 år och äldre 3,9 4,0 4,4 

Källa: Löne- och PA-systemet Palasso. 

* I procent av sammanlagd ordinarie arbetad tid. 

Övrig redovisning 

Personregister – behov av utökat författningsstöd? 

Registrering och hantering av personuppgifter förekommer inom alla 

RMV:s verksamhetsområden och för ett flertal olika ändamål. 

RMV:s elektroniska informationshantering är av inte obetydlig omfattning, 

och utgör i mer eller mindre grad en integrerad del av den operativa verksamheten. 

Utan detta informationsstöd skulle varken den operativa verksamheten 

eller normala kvalitetskrav kunna upprätthållas. Vad som vidare 

kännetecknar informationshanteringen är att den innefattar behandling av 

känsliga personuppgifter. 

Sedan 2009 bedriver RMV ett projekt vars uppgift är att granska RMV:s 

informationshantering och analysera om personuppgiftslagen (1998:204; 

PUL) och i förekommande fall annan lagstiftning, t.ex. offentlighets- och 

sekretesslagen (2009:400), stödjer verkets både manuella och helt eller delvis 

automatiserade behandling av personuppgifter m.m. med beaktande av 

verksamheternas mål, forskningens behov, krav i författning och RIFarbetet. 

Mot bakgrund av RMV:s uppdrag, informationshanteringens strategiska 

betydelse samt mängden känsliga personuppgifter finns det anledning att 

ifrågasätta om PUL är en ändamålsenlig reglering för myndighetens personuppgiftsbehandling. 

Med ändamålsenlig avses här ett författningsstöd som 

49




tar i beaktande både verksamhetsintressen och den enskildes intresse av 

skydd för den personliga integriteten. Det kan inte uteslutas att flertalet av 

de frågeställningar beträffande RMV:s personuppgiftsbehandling bottnar i 

svårigheter för verksamheten att applicera PUL på densamma. Projektet ska 

därför närmare utreda om det föreligger behov av ett nytt eller ändrat författningsstöd 

för RMV:s personuppgiftsbehandling. 

I samband med projektets genomgång av verkets personregister och databaser 

har olika åtgärder kunnat vidtas i syfte att kvalitetssäkra inmatning 

och uttag av uppgifter vilket också bidrar till ökad kvalitet i ärendehanteringen 

m.m. Projektarbetet ska vara avslutat under 2011. 

50


Kostnader för och intäkter 

från myndighetens verksamhet 

per verksamhetsområde 

Kostnader 

Kostnader för 

och intäkter från 

myndighetens 

verksamhet 


Tabell 22. Redovisning av kostnader per verksamhetsområde (andel i procent) * 

2008 2009 2010 

Verksamhetsområde tkr andel tkr andel tkr andel 

Rättspsykiatri 130 466 38 133 992 38 142 496 37 

Rättsmedicin 124 601 36 130 655 37 149 792 38 

Rättskemi 69 397 20 71 399 20 79 736 20 

Rättsgenetik 19 531 6 19 691 5 18 765 5 

Totalt 343 995 100 355 737 100 390 789 100 

* Verksgemensamma kostnader, 35 655 tkr år 2010, har fördelats per verksamhetsområde i relation till 

personalkostnaderna. 

I tabell 26 ”Fördelade gemensamma kostnader” nedan återfinns en specifikation av de gemensamma 

kostnaderna. 

Rättsmedicinalverkets samlade kostnader har under år 2010 i löpande priser 

ökat med 35 miljoner kronor (tio procent) jämfört med året innan. Ökningen 

är huvudsakligen hänförlig till personalkostnader (+30 miljoner kronor) 

bl.a. till följd av nyrekryteringar, ökade löne kostnader samt satsningar på 

kompetensutveckling. 

Mer än hälften av kostnadsökningen, drygt 19 miljoner kronor, avser den 

rättsmedicinska verksamheten. 

Intäkter 

Tabell 23. Redovisning av anslagsintäkter per verksamhetsområde (andel i procent) * 

2008 2009 2010 

Verksamhetsområde tkr andel tkr andel tkr andel 


Rättsmedicin 102 696 39 108 977 40 123 296 42 

Rättskemi 33 076 13 34 062 12 37 703 13 

Rättsgenetik 984 1 1 193 1 706 0 

Totalt 260 705 100 270 396 100 296 011 100 

* Verksgemensamma anslagsintäkter, 32 175 tkr år 2010, har fördelats per verksamhetsområde (ej 

rättsgenetik) i relation till personalkostnaderna. 

Som framgår av tabellen har intäkterna av anslag ökat med 25,6 miljoner 

kronor vilket motsvarar en ökning med knappt tio procent jämfört med 

2009. År 2009 var ökningen knappt 10 miljoner kronor eller fyra procent. 

53




myndighetens 

verksamhet 


Verksamhetsområdenas andelar av anslagsintäkterna har i stort varit oförändrad 

de senaste åren men med ett par procentenheters ökning för rättsmedicin 

och motsvarande minskning för rättspsykiatrin det senaste året. 

Anslagsintäkterna inom rättsgenetik avser utförda identifieringsärenden åt 

den rättsmedicinska verksamheten. 

Tabell 24: Redovisning av intäkter exklusive anslagsintäkter 

per verksamhetsområde(andel i procent) * 

Verksamhetsområde 2008 2009 2010 

tkr andel tkr andel tkr andel 


Rättsmedicin 21 795 27 21 073 24 24 255 26 

Rättskemi 34 177 43 41 076 46 43 576 46 

Rättsgenetik 18 039 22 18 567 21 18 700 20 

Totalt 80 659 100 88 729 100 94 496 100 

* Verksgemensamma intäkter, 228 tkr år 2010, har fördelats per verksamhetsområde i relation till 

personalkostnaderna. 

Intäkterna exklusive anslagsintäkter har totalt ökat med knappt 6 miljoner 

kronor under år 2010 jämfört med året innan. Av ökningen är ca hälften 

hänförlig till rättsintygsverksamheten till följd av höjda avgifter och den 

andra hälften till den rättskemiska verksamheten. 

Avgiftsbelagd verksamhet 

Tabell 25: RMV:s uppdragsverksamhet 2008 - 2010 (tkr) 

Rättskemi Rättsgenetik Rättsintyg 

Ingående balans 2008 1 999 1 666 1 446 

Intäkter 34 306 18 039 19 159 

Kostnader 33 563 18 543 17 635 

Resultat 743 -504 1 524 


Intäkter 37 871 18 561 18 083 

Kostnader 33 968 18 499 18 660 

Resultat 3 903 62 -577 


Intäkter 43 188 18 649 20 891 

Kostnader 41 846 18 003 23 161 

Resultat 1 342 646 -2 270 

Utgående balans 2010 7 987 1 870 123 

De rättskemiska och rättsgenetiska uppdragsverksamheterna resulterade i 

ett bättre årsresultat än budgeterat medan rättsintygsverksamheten gjorde 

ett budgeterat underskott. 

54


Den rättskemiska uppdragsverk samheten ökade intäkterna med 5,3 miljoner 

kronor till följd av ökad efterfrågan vilket medförda ett positivt resultat 

på 1,3 miljoner kronor. 

Under de senaste åren har ett större överskott ackumulerats inom den rättskemiska 

verksamheten. Detta beror på en större ärendetillströmning än 

förväntat med åtföljande högre inkomster. För att kunna klara av den kraftiga 

ökningen har tidigare planerat utvecklings arbete blivit tvunget att 

nedprioriteras. Under 2010 har flera stora utvecklingsprojekt startats till 

vilka särskild personal anställts. Detta utvecklingsarbete avses att finansieras 

bl.a. med det ackumulerade överskottet. Utvecklingsarbetet rör bl.a. en 

översyn av logistiken kring ärenden rörande ringa narkotikabrott som är den 

vanligaste ärendekategorin bland uppdragen från polisen och vilken ökat 

med 10 procent under 2010. En sådan översyn har som mål att förenkla 

såväl RMV:s som polisens rutiner och därmed ge en ekonomisk besparing 

men också en kvalitetshöjning i hanteringen. Andra angelägna utvecklingsprojekt 

rör utvecklandet av metodik för att fånga nya ”internet-droger”, ett 

resurskrävande arbete som bl.a. kräver ny metodik och nya avancerade 

analysinstrument. 



myndighetens 

verksamhet 


Rättsintygsverksamheten resulterade i ett större underskott på 2,3 miljoner 

kronor vilket var budgeterat för att ta ner det upparbetade överskottet. 

Fr.o.m. år 2010 höjdes ersätt ning arna till de kontrakterade läkarna efter en 

förnyad upphandling. För att verksamheten skulle komma i ekonomisk 

balans höjdes också avgifterna för polisen ett kvartal senare. 

Den rättsgenetiska verksamheten medförde ett mindre överskott till följd 

av något minskade kostnader under året. 

Finansiering 

Figur: RMV:s finansiering 2008 - 2010 

Mnkr 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Anslag Avgifter m.m. 

94,5 

80,7 

88,7 

260,7 270,4 296 

2008 2009 2010 År 

55




myndighetens 

verksamhet 


Rättsmedicinalverkets totala intäkter under år 2010 uppgick till 390 miljoner 

kronor. Verksamheten finansierades till ca 75 procent genom anslag via 

statsbudgeten och till ca 25 procent genom avgifter och andra ersättningar. 

De rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna är till största delen 

anslags finansierade. Den rättskemiska verksamheten är till drygt hälften 

avgiftsfinansierad medan den rättsgenetiska verksamheten är helt avgiftsfinansierad. 

Intäkter av anslag uppgick till 296,0 miljoner kronor medan anslagsavräkningen 

blev något högre, 296,6 miljoner kronor. Detta innebär att verket 

har ett anslagssparande till år 2011 på knappt 4,3 miljoner kronor. 

Intäkterna av avgifter uppgick år 2010 till 93,8 miljoner kronor. Övriga 

intäkter, bidrag och räntor, uppgick till knappt 0,7 miljoner kronor. 

Verksgemensamma kostnader 

Tabell 26: Fördelade gemensamma kostnader 2008 – 2010 (andel i procent) 

2008 2009 2010 

tkr andel tkr andel tkr andel 

Verksledning och kansli 14 347 52 14 077 46 16 577 46 

IT-stöd 8 927 33 9 741 32 9 892 28 

Information/Arkiv 524 2 922 3 1 267 4 

FoU-samordning 

Övriga omkostnader *) 

427 2 

3 053 11 

510 2 453 1 

5 054 17 7 466 21 

Summa 27 278 100 30 304 100 35 655 100 

* Ekonomi- och personalsystem, kompetensutveckling, chefsmöten m.m. 

De verksgemensamma kostnaderna uppgick år 2010 till 35,6 miljoner kronor, 

motsvarande nio procent av verkets totala kostnader, vilket är ca 5 

miljoner kronor mer än föregående år men utgör samma procentandel (nio 

procent) av verkets totala kostnader. Ökningen av de verksgemensamma 

kostnaderna är främst hänförlig till ökade personalkostnader till följd av 

nyrekryteringar inom ledningskansliet samt verksgemensamma kompetensutvecklings 

insatser. 

Källa för samtliga tabeller och uppgifter i detta avsnitt är ekonomisystemet 

Agresso. 

56


Finansiell redovisning 

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 

(tkr) 2010 2009 2008 2007 2006 

Låneram i Riksgäldskontoret 

- beviljad i regleringsbrevet 80 000 80 000 75 000 75 000 75 000 

- utnyttjad 64 925 55 821 56 454 55 178 55 080 

Finansiell 

redovisning 

Kontokredit hos Riksgäldskontoret 


- maximalt utnyttjad 0 5 977 13 285 0 8 319 

Räntekonto i Riksgäldskontoret 

- ränteintäkter 120 94 149 532 257 

- räntekostnader 0 0 92 0 13 

Avgiftsintäkter 1) 

- budget i regleringsbrevet 71 500 70 000 61 000 59 000 56 500 

- utfall 93 844 87 937 79 668 76 481 70 370 

Anslagskredit 

04 01 008 ap.1 Rättsmedicinalverket 


- utnyttjad kredit 0 0 403 1 098 0 

Anslag 

- anslagssparande 04 01 008 ap.1 4 253 6 092 0 0 4 232 

- anslagssparande 13 03 001 ap.25 2) 0 239 300 0 0 

Bemyndiganden 

- tilldelat bemyndigande 0 0 0 0 0 

Personal under året 

- antalet årsarbetskrafter 362 351 349 340 331 

- medelantalet anställda 386 375 379 372 361 

Driftkostnad 

- per årsarbetskraft 1 049 984 951 920 893 

Kapitalförändring 

- balanserad kapitalförändring 10 263 6 874 -11 301 -13 082 -10 073 

- årets kapitalförändring -282 3 389 -2 631 1 781 -3 009 

- utgående myndighetskapital 9 981 10 263 -13 932 -11 301 -13 082 

1) Samtliga avgiftsintäkter disponeras av RMV. 

2) Anslaget disponerades under 2008-2009 och omdisponerades till Kammarkollegiet 2010. 

59


Finansiell 

redovisning 

RESULTATRÄKNING 

RMV totalt (tkr) 

2010 2009 

VERKSAMHETENS INTÄKTER 

Intäkter av anslag 296 011 270 396 

Intäkter av avgifter 

och andra ersättningar (not 1) 93 844 87 937 

Intäkter av bidrag (not 2) 519 698 

Finansiella intäkter (not 3) 132 94 

SUMMA 390 507 359 125 

VERKSAMHETENS KOSTNADER 

Kostnader för personal (not 5) -257 604 -227 733 

Kostnader för lokaler -44 871 -43 961 

Övriga driftkostnader -77 436 -73 706 

Finansiella kostnader (not 4) -293 -416 

Avskrivningar och nedskrivningar -10 585 -9 920 

SUMMA -390 789 -355 736 

VERKSAMHETSUTFALL -282 3 389 

TRANSFERERINGAR 

Medel som erhållits från statsbudgeten 

för finansiering av bidrag 200 0 

Lämnade bidrag (not 7) -200 0 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 6) -282 3 389 

60



Rättsgenetik, avgiftsbelagd verksamhet (tkr) 

2010 2009 


Intäkter av avgifter och andra ersättningar 18 622 18 551 

Intäkter av bidrag 20 10 

Finansiella intäkter 7 0,3 

SUMMA 18 649 18 561 

Finansiell 

redovisning 


Kostnader för personal -8 643 -8 542 



Finansiella kostnader -29 -56 

Avskrivningar och nedskrivningar -850 -1 031 

SUMMA -18 003 -18 499 

VERKSAMHETSUTFALL 646 62 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 6) 646 62 


Rättskemi, avgiftsbelagd verksamhet (tkr) 

2010 2009 



Finansiella intäkter 19 0 

SUMMA 43 188 37 871 






Avskrivningar och nedskrivningar -2 274 -1 616 

SUMMA -41 846 -33 968 

VERKSAMHETSUTFALL 1 342 3 903 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 6) 1 342 3 903 


Rättsintyg, avgiftsbelagd verksamhet (tkr) 

2010 2009 



Finansiella intäkter 7 0 

SUMMA 20 891 18 083 



Kostnader för lokaler -350 -495 



Avskrivningar och nedskrivningar -54 -40 

SUMMA -23 161 -18 660 

VERKSAMHETSUTFALL -2 270 -577 

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 6) -2 270 -577 

61


Finansiell 

redovisning 

BALANSRÄKNING 

TILLGÅNGAR 

2010-12-31 2009-12-31 

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8) 

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3 705 1 041 

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8) 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 29 159 25 241 

Maskiner, inventarier, installationer m.m 38 086 31 450 

FORDRINGAR 

Kundfordringar (not 9) 4 148 4 824 

Fordringar hos andra myndigheter (not 10) 13 844 13 161 

Övriga fordringar 42 31 

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 

Förutbetalda kostnader (not 11) 10 482 10 262 

Övriga upplupna intäkter (not 12) 2 082 75 

AVRÄKNING MED STATSVERKET 

Avräkning med statsverket (not 13) 8 084 6 602 

KASSA OCH BANK 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 14) 31 183 26 120 

Kassa och bank 40 42 

SUMMA TILLGÅNGAR 140 854 118 850 

tkr 

KAPITAL OCH SKULDER 

MYNDIGHETSKAPITAL 

Statskapital utan avkastningskrav 219 219 

Balanserad kapitalförändring (not 15) 10 263 6 874 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 6) -282 3 389 

Avsättningar (not 16) 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 687 929 

Övriga avsättningar 1 356 0 

SKULDER M.M. 

Lån i Riksgäldskontoret (not 17) 64 925 55 821 

Skulder till andra myndigheter (not 18) 8 933 7 491 

Leverantörsskulder (not 19) 25 072 12 921 

Övriga skulder (not 20) 4 657 3 886 

Förskott från uppdragsgivare och kunder 305 272 

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 

Upplupna kostnader (not 21) 23 933 26 218 

Oförbrukade bidrag (not 22) 731 775 

Övriga förutbetalda intäkter (not 23) 56 55 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 140 854 118 850 

62


Finansiell 

redovisning 

ANSLAGSREDOVISNING (tkr) 

Redovisning mot anslag 

Anslagsbeteckning 

Ingående 

överföringsbelopp 

Årets tilldelning 

enligt 

regleringsbrev 

Utnyttjad del 

av medgivet 

överskridande 

Omdisponerat 

Totalt 

disponibelt 

belopp 

Nettoutgifter 

Utgående 

överföringsbelopp 

04 01 008 ap 001 


Ramanslag 6 092 294 729 300 821 296 568 4 253 

13 03 001 ap 025 

Särskilda jämställdhets 

åtgärder del till till RMV 

Omdisponerat till 

Kammarkollegiet 2010 239 -239 0 

Bemyndiganden och finansiella villkor 

Anslag 04 01 008 ap 001 

Utöver tilldelat belopp under anslaget får RMV disponera en anslagskredit om 8 842 000 kr. 

63


Finansiell 

redovisning 

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR 

Redovisnings- och värderingsprinciper 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning 

och budgetunderlag. Rättsmedicinalverkets redovisning följer god redovisningssed 

såsom den kommer till uttryck i ESV:s föreskrifter och allmänna 

råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Fr o m 2009- 

01-01 avräknas anslagen kostnadsmässigt. 

Som brytdag enligt föreskrifterna till 10 § förordning (2000:606) om myndigheters 

bokföring har Rättsmedicinalverket fastställt 2011-01-10. 

I den finansiella redovisningen är beloppen avrundade till närmaste hela tusental 

kronor vilket kan medföra vissa summeringsfel. 

Anläggningstillgångar 

Med anläggningstillgångar avser Rättsmedicinalverket en tillgång som är avsedd 

för stadigvarande bruk eller innehav, t ex tekniska anläggningar, maskiner, inventarier 

och transportmedel. Tillgångens värde (exkl moms) ska uppgå till ett halvt 

prisbasbelopp, 21 200 kr år 2010, och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. 

För immateriella anläggningstillgångar ska anskaffningsvärdet uppgå till 100.000 

kronor. 

I anskaffningsvärdet ingår kostnader för installation, transporter, tull och motsvarande. 

Tillämpad princip innebär att ett objekt som understiger det fastställda 

beloppet, men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och 

betraktas som en tillgång. 

De olika tillgångarnas ekonomiska livslängd är klassade enligt följande: 

3 år: Förbättringsutgifter på annans fastighet där hyresavtalet löper på 3 år. 

4 år: IT- och kontorsutrustning samt programvaror. Foto och presentationsutrustning 

samt laborations-, obduktions- och verkstadsutrustning med kort livslängd. 

Förbättringsutgifter på annans fastighet där hyresavtalet löper på 4 år samt 

transportmedel. 

5 år: Immateriella anläggningstillgångar. 

6 år: Förbättringsutgifter på annans fastighet där hyresavtalet löper på 6 år. 

7 år: Telefonväxel, programvaror samt laborations-, obduktions- och verkstadsutrustning 

med medellivslängd. 

10 år: Inredning samt laborations-, obduktions- och verkstadsutrustning med 

lång livslängd, samt förbättringsutgifter av annans fastighet. 

15 år: Förbättringsutgifter på annans fastighet avseende byggnadsfast inredning. 

20 år: Förbättringsutgifter på annans fastighet avseende byggnadsfast inredning. 

64


Rättsmedicinalverket har undantagit vissa typer av tillgångar från tillgångsredovisning. 

Det gäller inventarier som utsätts för hårt slitage och bedöms ha en livslängd 

understigande tre år såsom datorer, mobiltelefoner samt möbler till rättspsykiatrins 

vårdavdelningar. 

Rättsmedicinalverket tillämpar planenlig linjär avskrivning. 

Finansiell 

redovisning 

Värdering av fordringar och skulder 

Fordringar har tagits upp till det belopp de förväntas inflyta med. 

Periodavgränsningsposter 

Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 000 kr. 

Redovisning av anställdas sjukfrånvaro 

enligt 7 kap 3 § FÅB (2000:605) 

Uppgifter om sjukfrånvaro: se Resultatredovisningen, avsnittet 

Övrig återrapportering och redovisning. 

65


Finansiell 

redovisning 

Uppgifter om 2010 års 

ledande befattningshavare och insynsråd 

Utbetald ersättning till ledande befattningshavare och rådsledamöter 

samt uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga 

myndigheter eller aktiebolag. (kronor) 

GD Erna Zelmin 995 444 

Nämnden för statligt tandvårdsstöd, vice ordförande 

Insynsråd 

Kerstin Haglö 1 900 

Rättshjälpsnämnden, ledamot 

Överklagandenämnden för nämndemän, ersättare 

Niels Lynöe 2 850 

Skatteverkets nämnd för dödförklaring 

Etikprövningsnämnd, avd.3, Stockholm 

Karolinska Institutets etikråd 

Tore Nilstun 0 

Gunnel Wennberg 2 850 

Partibidragsnämnden 

Statsrådsarvodesnämnden 

Revisorsnämndens tillsynsnämnd 

Åklagarväsendets tjänsteförslagsnämnd 

Barbro Westerholm 3 800 

Nämnden för statligt tandvårdsstöd, ledamot 

Statens medicinsk-etiska råd, ledamot 

Vårdbolaget TioHundra, styrelseledamot 

Andra förmåner eller framtida åtaganden har inte utgått. 

66



NOTER (tkr) 

2010 2009 

1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 93 844 87 937 

Noter 

Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen 8 697 9 257 

varav statliga 1 195 1 331 

Följande större poster ingår: 

Uthyrning lokaler och utrustning 2 376 2 418 

Utbildning och konferenser 439 803 

Konsulttjänster 5 480 5 785 

Övriga intäkter 402 252 

Offentligrättsliga avgifter Rättsgenetik 17 612 17 563 


Intäkter av uppdragsverksamhet: 65 177 59 545 



Laboratorieanalyser 44 066 41 233 

Utbildning och konferenser Rättskemi 116 66 

Övriga uppdragsintäkter 20 995 18 246 

Övriga intäkter i verksamheten 2 359 1 573 

varav statliga 15 7 

2 Intäkter av bidrag 519 698 

Bidrag från statliga myndigheter 416 192 

Bidrag från övriga organisationer 103 506 

3 Finansiella intäkter 132 94 

Ränteintäkter räntekonto Riksgälden 120 94 

Övriga finansiella intäkter 12 0,3 

4 Finansiella kostnader 293 416 

Räntekostnader lån i Riksgälden 283 381 

Övriga finansiella kostnader 10 35 

5 Kostnader för personal 257 604 227 733 

varav: 

Lönekostnader exkl sociala avgifter 160 873 144 825 

Arvoden till uppdragstagare exkl sociala avgifter 5 834 3 224 

Personalkostnaden har ökat pga ökade lönekostnader 

m a a nyrekrytering samt genom ökade kompetensutvecklingskostnader 

och lönerörelse RALS. 

6 Årets kapitalförändring -282 3 389 

Årets resultat Rättsgenetik 646 62 

Årets resultat Rättskemi 1 342 3 903 

Årets resultat Rättsintyg -2 270 -577 

69


Noter 

7 Lämnade bidrag 

Lämnat bidrag till Linköpings Universitet avseende 

datainsamling och forskningssamverkan. 

8 Anläggningstillgångar 

2010 2009 

-200 0 

Immateriella anläggningstillgångar 3 705 1 041 

Anskaffning IB 

Årets anskaffning 

Anskaffn. värde 

4 834 

3 180 

8 015 

4 834 

0 

4 834 

Avskrivningar IB 

Årets avskrivningar 

Avskrivningar UB 

-3 793 

-517 

-4 310 

-3 272 

-521 

-3 793 

Bokfört värde 3 705 1 041 

Materiella anläggningstillgångar 67 245 56 691 

Förbättringsutgifter på annans fastighet 29 159 25 241 




34 833 

6 517 

41 350 

34 586 

247 

34 833 




-9 592 

-2 599 

-12 191 

-7 351 

-2 241 

-9 592 


Maskiner, inventarier, installationer m m 







38 086 

105 563 

14 065 

119 628 

-74 113 

-7 429 

-81 542 

31 450 

95 894 

9 670 

105 563 

-66 846 

-7 267 

-74 113 


70 

9 Kundfordringar 4 148 4 824 


Jönköpings sjukvårdsområde 

Landstinget i Östergötland 

LMC, UC, Linköping 

Skånes Universitetssjukhus 

SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde 

Sociala Resursnämnden 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Uppsala kommun 

Övrigt 

101 

282 

217 

0 

221 

114 

500 

0 

2 713 

0 

0 

0 

261 

184 

0 

293 

136 

3 950


2010 2009 

10 Fordringar andra myndigheter 13 844 13 161 


Skatteverket Ludvika 6 582 4 722 

Polisen 5 653 6 424 

Kriminalvården 1 052 622 

Övrigt 557 1 393 

Noter 

11 Förutbetalda kostnader 10 482 10 262 


Förutbetalda hyreskostnader 9 867 8 788 

Övrigt 615 1 474 

12 Övriga upplupna intäkter 2 082 75 

Sent fakturerat för utförda Rättsintyg samt 

ersättning för medverkan i forskning. 

13 Avräkning med statsverket 8 084 6 602 

Anslag i räntebärande flöde 

Ingående balans -6 031 403 

Redovisat mot anslag 

04:01:008 RMV 296 567 273 160 

13:13:001 Särskilda jämställdhetsåtgärder 0 61 

26:01:004 Övergångseffekter 

av kostnadsmässig avräkning 0 5 349 

Anslagsmedel som tillförs räntekonto -294 729 -289 693 

Återbetalning av anslagsmedel 0 4 689 

Fordringar/skulder avseende anslag 

i räntebärande flöde -4 192 -6 031 

Fordran avs. sem.löneskuld 

som inte redovisats mot anslag 

Ingående balans 12 632 15 457 

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 

-356 -2 825 

Fordran avs. sem.löneskuld som inte redovisats 

mot anslag 12 276 12 632 

Summa Avräkning med statverket 8 084 6 602 

14 Behållning räntekonto i Riksgälden 31 183 26 120 

Av regeringen beviljad kredit 29 472 tkr. 

15 Balanserad kapitalförändring 10 263 6 874 

Balanserad kapitalförändring 


Balanserad kapitalförändring Rättsgenetik 62 -504 

Balanserad kapitalförändring Rättskemi 3 903 743 

Balanserad kapitalförändring Rättsintyg -577 1 524 

Utgående balans 10 263 6 874 

71


Noter 

2010 2009 

16 Avsättningar 

Avsättningar pensioner 687 929 

Ingående balans 929 688 

Avsättningar under året 255 636 

Pensionsutbetalningar under året -497 -395 

Utgående balans 687 929 

Övriga avsättningar 1 356 0 

Utgörs av kompetensutvecklingsmedel från s k 

RALS-medel avsatta fr o m år 2009 där beslut 

saknas om hur dessa ska användas. Medel avsatta 

t o m 2008 redovisas under upplupna kostnader 

och kommer att förbrukas under 2011. 

17 Lån i Riksgäldskontoret 64 925 55 821 

Följande poster ingår: 


Årets amortering -10 388 -9 824 

Årets lån 19 493 9 191 

Summa upptagna lån 64 925 55 821 

18 Skulder till andra myndigheter 8 933 7 491 


Skatteverket, arb.giv.avg, särsk.lskatt 4 302 3 702 

Skatteverket, momsskuld 1 567 1 449 

SPV avtalsförsäkring 1 171 1 437 

Övrigt 1 893 903 

19 Leverantörsskulder 25 072 12 921 


Rationell IT i Linköping HB 3 094 1 790 

A/B Sciex AB 2 212 0 

Akademiska Hus 2 178 0 

Specialfastigheter 2 118 0 

Västerbottens läns landsting 1 636 2 403 

Locum, Landstingsfastigheter 

STHLM 1 446 0 

Histolab Produkts AB 1 298 0 

Regionfastigheter Lund 531 0 

Leica Microsystem AB 0 949 

Tecan Nordic AB 0 1 031 

Övrigt 10 559 6 747 

Ökningen beror i huvudsak på att ett antal 

större hyresfakturor ingår bland leverantörsskulder 

år 2010. 

72


2010 2009 

20 Övriga skulder 4 657 3 886 


Personalens källskatt 4 483 3 698 

Övrigt 174 188 

Noter 

21 Upplupna kostnader 23 933 26 218 


Upplupen löneskuld inkl soc. Avgifter 3 882 1 725 

Upplupen kompledighetsskuld 747 669 

Upplupen semesterlöneskuld 18 567 18 125 

Avsättn till kompetensutveckl./Trygghetsstift. 396 1 276 

Upplupen entreprenörskostnad, Malmö 0 3 759 

Övriga upplupna kostnader 340 664 

22 Oförbrukade bidrag 731 775 

Bidrag från annan statlig myndighet 527 494 

Kriminalvården 228 172 

Linköpings Universitet 299 322 

Bidrag från privata företag och organisationer 204 281 

Östergötlands läns landsting 140 140 

Svenska Läkarsällskapet 23 75 

Schizo Detect 23 23 

Kungliga Fysiografiska Sällskapet 19 0 

S o B Johanssons Stiftelse 0 44 

Föregående års jämförelsesiffror har justerats pga 

att bidrag från privata företag och organisationer 

redovisades med ett felaktigt belopp, 118 tkr istället 

för 281 tkr. 

23 Övriga förutbetalda intäkter 56 55 

Förutbetalda hyresintäkter (statliga) 56 55 

73


Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens 

resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska 

ställning. 

Stockholm den 22 februari 2011 

Erna Zelmin 

Generaldirektör 

74

Rättsmedicin • Rättspsykiatri • Rättskemi • Rättsgenetik • 



Årsredovisning 2010

Rättspsykiatri

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?