SKYTTEHOLMSSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN

Skytteholmsskolan
Barn- och utbildningsförvaltningen
SKYTTEHOLMSSKOLANS
LIKABEHANDLINGSPLAN
– PLAN MOT DISKRIMINERING
OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
Läsåret 2013/2014

LIKABEHANDLINGSPLAN
Skytteholmsskolan i Solna
2013-2014
Årlig plan gällande likabehandling i skola år F-9 och fritidshem.
Gäller under perioden augusti 2013-augusti 2014
SKYTTEHOLMSSKLAN S VISION
Skytteholmsskolans devis är "Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en framtid för alla våra barn
och ungdomar" vilket märks i personalens engagemang och kreativitet samt i elevernas resultat och
sociala utveckling. Skolan präglas av arbetsro, vänligt bemötande och ett demokratiskt arbetssätt. Hos
oss förbereds eleverna för ett livslångt lärande.

LIKABEHANDLIN GSPLANE NS ÅRSHJUL
MÅNAD UPPGIFT AKTIVITET
augusti –
september
Fastställa och förankra
Likabehandlingsplanen
Remiss till klass- och elevråd
Remiss till föräldraråd
Publicera på skolans hemsida
oktober –
december
januari –
februari
mars
Förankra normer och värdegrund
Utvärdera och komma med förslag inom
personalgruppen
Fastställa aktiviteter för innevarande
läsår
Ingår i undervisningen som ett naturligt
inslag.
Illustreras på fritids genom drama, musik,
bild och form
Inom ramen för APT utvärderar vi
föregående års arbete samt kommer med
förslag till främjande och förebyggande
likabehandlingsarbete
Inom ramen för APT
april Trygghetsenkät bland elever Skytteholmsenkäten (en för yngre och en för
äldre elever) används som
kartläggningsmodell för att få reda på vad
eleverna upplever som trygga respektive
otrygga miljöer
maj – juni Vernissage
Revidera och färdigställa
Likabehandlingsplanen
Eleverna är aktiva i att planera och skapa
aktiviteter till vernissagen
Inom ramen för APT
augusti –
september
Se högst upp.
DENNA PLAN KOMME R AT T UTVÄRDE RAS:
februari 2014

UTVÄRDERIN G FRÅN FÖR RA LÄSÅRE T 2012 -13
Skytteholmsskolan har under läsåret 2012-13 inte haft en levande likabehandlingsplan. Däremot har
likabehandlingsarbete fortgått i det dagliga arbetet bland annat genom värderingsövningar som ingår
i undervisningen som ett naturligt inslag.
Åk F-3 har arbetat utifrån böckerna Livsviktigt, Gruppen som grogrund, Dramaboken och Vem är du?
Vidare har vi arbetat med kompissamtal (helklass och i halvklass). Haft Dramaverkstad och Forumspel
på Kulturskolan. Lekt gemensamma styrda lekar, haft hemliga kompisar, olika bildskapande,
värderingsövningar och faddergrupper.
Åk 4-5 har under vårterminen arbetat i projektform med ”Världens viktigaste bok”. Författaren till
boken, Natalie Simonsson, har kommit och pratat med eleverna i små grupper och svarat på deras
frågor. Boken handlar om vikten att få vara sig själv, att få bli kär i vem man vill, att känna sig bra och
viktig och att kunna bestämma över sin egen kropp.
Åk 6-9
Elevhälsoteamet har kontinuerligt tagit upp och rett ut incidenter, kränkningar, mobbningsärenden.
I januari/februari 2013 hade Barn- och utbildningsnämnden i Solna fattat beslut om gemensamma
rutiner och blanketter för att arbeta med kränkningar. Dessa gjordes kända bland all personal och alla
vårdnadshavare och ingår nu i Skytteholmsskolans arbete med kränkningar.
DEFIN ITIONE R OM LIKA BE HANDLIN G
Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för Skytteholmsskolans arbete mot kränkande
behandling enligt Skollagen (6 kap) samt mot diskriminering enligt Diskrimineringslagen. Planen gäller
både för skolan och fritidshemmet.
VAD INNEBÄR TRAKASSE RIER?
Det kan vara trakasserier om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en elev. Det kan
också vara trakasserier att bli behandlad respektlöst av andra elever i skolan. Trakasserier kan inträffa
en gång eller förekomma vid upprepade tillfällen.
VAD INNEBÄR KRÄN KAN D E BEHAN DLIN G?
Att bli behandlad illa en eller flera gånger, att få kränkande kommentarer eller att utsättas för
mobbning definieras som kränkande behandling. Den som blir utsatt upplever sig kränkt av ord eller
beteenden. Det är eleven som avgör om en handling är oönskad eller kränkande. Kränkningar kan
vara synliga och lätt upptäckbara likväl som de kan vara dolda och subtila som t.ex. utfrysning. De kan
äga rum inte bara under den tid och plats där verksamhet pågår utan även via dator och mobiltelefon
t ex via e-post, olika chatsidor, sms och mms.
VAD INNEBÄR DISKRIMI N ERIN G?
Att bli diskriminerad p.g.a. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder innebär att bli särbehandlad
eller missgynnad på ett icke önskvärt sätt. Skolan har i uppdrag att förebygga, förhindra och agera vid
all form av diskriminering. Diskriminering kan ske direkt, indirekt och genom att någon ger order eller
instruktioner att diskriminera.
SKOLAN S ROLL
Normer och värderingar präglar hela samhället. Skolan har en viktig uppgift att förhindra och
motverka trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Skolan har även till uppgift att
främja likabehandling så att eleverna blir demokratiska och toleranta medborgare. Skytteholmsskolan
strävar efter att ge alla elever och personal samma möjligheter och ansvar.

FRÄMJAN DE ARBETE
ÖVERGRIPANDE FRÄMJAN DE INSATSE R PÅ SKYTTEHOLMSSKOLAN :
Alla elever är allas ansvar.
Skytteholmsskolans personal visar ett stort engagemang och tillgänglighet.
Skytteholmsskolans personal sätter tydliga gränser för ett oacceptabelt beteende. Detta sker
genom att vi tydliggör vem man direkt vänder sig till om något hänt. Vidare görs arbetet med
vad som händer om en elev blir kränkt känt för alla elever och vårdnadshavare.
Vi har klassråd en gång i månaden (på i kalendariet angivna datum) där klassens sociala
klimat uppmärksammas och arbetas med.
Elevrådet uppmärksammar sociala klimatet på skolan i sin dagordning på möten. Elevrådets
handledare (en av personalen) bevakar rollen som elevskyddsombud för de yngre eleverna.
Vi har alltid rastvärdar som utifrån ett separat schema cirkulerar i utomhusmiljö. När det
gäller inomhusmiljön är det den lärare som är ansvarig för lektionen som ser till att eleverna
går ut samt tar emot dem efter rasten.
DE 6 DISKRIMINERIN GS GRUN DERN A
Kön och könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskrimineringsgrunderna innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att man är man
eller kvinna samt om någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på
annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet
Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin nationalitet eller
sitt etniska ursprung, sin hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin religion eller sin
trosuppfattning.
Funktionshinder
Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att man har
varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar i sin funktionsförmåga.
Sexuell läggning
Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning
(homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning)
Ålder
Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin ålder.
Vi på Skytteholmsskolan strävar mot att:
Visa varandra respekt och använda ett vårdat språk.
Alla elever har kontinuerligt diskussioner och värderingsövningar kring frågor om genus, kön,
sexualitet och jämställdhet i syfte att stärka elevernas normkritiska förhållningssätt.
Alla elever skall ha samma möjligheter oavsett hudfärg, kultur eller etnisk tillhörighet. Ingen
skall bli diskriminerad.
Alla elever skall ha bästa möjliga tillgång till likvärdig skolgång efter egna behov, oberoende
av funktionshinder.
Integrera ett HBTQH-perspektiv (homo- bi- trans- queer- hetero) i undervisningen.
Vara uppmärksam på hur dessa frågor tas upp i de läromedel som används.
Alla barns åsikter alltid ska mötas med största respekt oavsett ålder.
Främjande insatser
Båda könen är jämt representerade i skolans elevråd, samt i andra sammanhang.
Att de bilder som vi publicerar på vår hemsida representerar pojkar och flickor i lika hög
utsträckning.

Utöka skolans pedagogiska bibliotek med normkritisk litteratur för barn.
Använda konferenstid till planerade pedagogiska träffar för att fördjupa kunskaperna och
förståelsen för dessa frågor hos personalen.
Alla elevers och personals rätt att inte bli kränkt pga. sin religiösa tillhörighet eller
trosuppfattning värnas. Detta innebär att man inte kan be elev att obligatoriskt närvara
under högtider eller skolavslutningar som har en konfessionell prägel utan skolan ska då
erbjuda annat alternativ.
Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. religion eller
trosuppfattning, både mellan elev och elev samt elev och personal.
Att aktivt arbeta för att öka förståelsen för olika typer av funktionshinder, t.ex. genom att ha
temadagar, göra studiebesök, att träffa personer som berättar om sina funktionshinder.
Samtal om värderingar och normer kring sexualitet och könsroller ingår som en del av
skolarbetet.
Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. sexualitet, både
mellan elev och elev samt elev och personal.
Åldersintegrerad fritidsverksamhet där barnen lär sig att umgås naturligt och ha förståelse
för varandras mognadsnivå och kompetens.
FÖRE BYGGAN DE ARBE TE
Kartläggningsmetoder
Skolans trygghetsenkät genomförs i åk F-9. Vi använder oss av Skytteholmsenkäten, en för de yngre
och en för de äldre eleverna. Den går ut på att kartlägga var eleverna känner sig otrygga.
Personalen genomför en utvärdering av förgående års likabehandlingsplan. Utvärderingen tar upp
planens mål för årets arbete där personalen får skatta huruvida målen uppnåtts eller inte.
Likabehandlingsfrågor har tagits upp i elevråden.
RESULTATE T AV ÅRE TS KARTLÄGGNIN GAR OCH UTVÄRDE RIN G AR BLAND ELE VER OCH
PERSONAL
Utvärdering av föregående likabehandlingsplan och aktiviteter genomfördes i maj 2013.
Skytteholmsskolan har inte haft en levande Likabehandlingsplan, däremot har ett
likabehandlingsarbete pågått i den dagliga verksamheten.
SAMMANSTÄLLNIN G AV LI KABEHAN DLINGSUTVÄRDE RIN GEN
Analys av trivselenkäten åk 4-9 gjord maj 2013 Svarsfrekvens 227 av totalt 302 elever
Område 1 Trygghet
203 av våra elever uppger att de känner sig trygga på skolan. 21 elever upplever att de inte är det.
49 elever upplever att det finns platser på skolan som de inte känner sig trygga vid.
Dessa platser är följande:
Matsalen, Skolgården, Idrottssalen, Omklädningsrummen, Högstadiekorridoren, Toaletterna,
Klassrummet
Åtgärd:
Lärare i åk 6-9 blir även de schemalagda som rastvärdar i matsal eller på skolgården.
Se över rastvärdschema gällande hela skolan så att fler vuxna är ute på rasterna.
Inrätta ”veckans lek” på skolgården.
I omklädningsrummen schemalägger vi en personal för att vara med där i åk F-3. I åk 4-9 är
idrottsläraren tillgänglig i pojkarnas omklädningsrum.
Syfte med åtgärden: Öka tryggheten i de av eleverna angivna platserna där de känner sig otrygga.

Område 2 Många av våra yngre elever från F-5 tycker att högstadiedelen är en otrygg del av skolan.
Åtgärd: Fadderverksamhet
Syfte med åtgärden: Få våra yngre elever att känna sig trygga med de äldre eleverna och ge våra
elever möjlighet att lära känna varandra mellan åldergränserna.
Område 3 Utsatthet 24 elever uppger att de känner sig utsatta av någon i skolan. 24 elever upplever
att de ibland känner sig utsatta av någon i skolan.
29 elever uppger att de känner till någon i skolan som är utsatt av någon i skolan. 40 elever uppger
att de ibland känner till någon som blir utsatt av någon i skolan.
Det är ett stort mörkertal för oss vuxna hur gör vi för att förebygga och upptäcka och åtgärda detta?
Åtgärd
Arbeta kontinuerligt i klassen med värdegrundsarbete hur är vi mot varandra, hur visar vi respekt osv
Göra kontinuerliga enkäter, undersökningar och samtal med eleverna för att fånga upp hur eleverna
upplever sin trivsel på skolan.
På varje utvecklingssamtal ska frågan alltid tas upp hur eleven trivs i skolan/klassen med
klasskamrater och övriga elever.
Arbetslaget och EHT tar vid varje möte upp frågan gällande kränkande behandling/ likabehandling.
Syfte med åtgärden: Att fånga upp dessa elever och jobba vidare tillsammans för att eleverna ska må
bättre och känna sig trygga i skolan. Representanter från likabehandlingsgruppen finns med i alla
arbetslag och EHT.
Område 4 Vuxenkontakt 28 elever tycker inte att det finns någon vuxen på skolan som de kan prata
med om de får problem. 40 elever uppger att det ibland finns någon vuxen som de kan prata mer om
de får problem.
Åtgärder för att eleverna ska känna att de finns vuxna som i skolan som de kan gå till om de har
problem.
Schemalägg mentors tid för åk 6-9 då träffar varje mentor sin mentors elev minst en gång i veckan.
Nytt mötesforum på åk 4-9 där lärare kan anmäla en elev eller grupp/klass för konsultation till EHT.
Kanske finns det någon annan än mentor/ klassföreståndare som har en bra kontakt och öppning med
de eleverna. Där samarbetar arbetslaget med EHT och representanter för likabehandlingsgruppen för
att fånga upp denna grupp elever.
Syfte med åtgärden: Fånga upp oro med mentor och elevhälsan på ett strukturerat sätt runt de
elever som personal upplever har svårare att öppna sig/ utrycka vad de tycker.
TYDLIGA MÅL FÖR ÅRE T S ARBETE
Öka tryggheten på raster, i omklädningsrum på idrotten och i matsalen
Ha ett fungerande faddersystem mellan yngre och äldre elever
Främjande arbete som del av skolvardagen (lösningsinriktad pedagogik, breddad kompetens
inom normkritik, styrda rastaktiviteter),
Genomföra och utvärdera det nya mötesforum som EHT erbjuder till lärarna

ÅTGÄRDAN DE ARBE TE
RUTINE R FÖR ATT UPPT ÄCKA, UTREDA OCH ÅTG ÄRDA KRÄNKNING OCH
DISKRIMINE RIN G
All personal är förtrogen med skolans likabehandlingsarbete som finns beskrivet i denna plan. Det
finns väl inarbetade rutiner för att dokumentera och anmäla incidenter och kränkningar till skolans
elevhälsoteam. Elevhälsoteamet sammanträder en gång per vecka. Som en del av rutinen inom
elevhälsoteamet går vi igenom nya incidenter och anmälningar om kränkningar samt följer upp
pågående ärenden. På skolan har vi ett anti-mobbningsteam som består av personal från de olika
arbetslagen. De utreder parvis kränkningar och mobbningsärenden enligt Solna stads riktlinjer.
Elevhälsoteamets arbete syftar till att följa samtliga elevers skolgång avseende kunskapsinhämtning,
medicinsk- och psykosocial hälsa. Beslut kring elever avseende detta fattas inom ramen för
elevhälsoteamet. Ansvarig för besluten är rektor.
Rutiner för åtgärder vid kränkning eller diskriminering mellan elever
Skytteholmsskolan använder Solna stads riktlinjer och rutiner för åtgärder vid kränkande behandling.
Rutiner för åtgärder vid kränkande behandling eller diskriminering från skolans/fritids personal
eller ledning
Skytteholmsskolan använder Solna stads riktlinjer och rutiner för åtgärder vid kränkande behandling.
Rutiner vid kränkande behandling, och diskriminering – för skolledare och personal i Solna Stad
http://www.solna.se/sv/forskola-skola/nyheter-forskola-skola/rutiner-vid-anmalan-av-krankandebehandling-och-diskriminering/
1. Lärare, förskollärare eller annan personal vid skola och förskola får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering.
2. Läraren, förskolläraren eller annan personal är skyldiga att anmäla detta omgående till rektor
eller förskolechef.
3. Förskolechef eller rektor är enligt delegation från barn- och utbildningsnämnden skyldig att
skyndsamt utreda anmälan samt återrapportera det till nämnden med hjälp av framtagna
blanketter för anmälan, utredning och åtgärder av kränkande behandling och diskriminering.
Det är viktigt att respektive blankett diarieförs på berörd enhet för att säkerställa
återrapportering av delegationsbesluten till nämnden.
4. Anser förskolechef/rektor att ärendet är av så allvarlig karaktär att utredningen inte kan
hanteras på enheten, ska förskolechef/rektor i samråd med chef förskola alternativt chef
skola avgöra om ärendet ska utredas av staben vid central förvaltning. Är däremot ärendet
av en mildare karaktär kan förskolechef/rektor besluta att utredning är gjord och att ärendet
avslutas. Beslutet ska återrapporteras till nämnden som delegationsbeslut.
5. Efter att en utredning har avslutats ska förskolechef/rektor göra regelbundna återkopplingar,
utvärderingar och uppföljningar av händelsen med berörda barn, elever samt
vårdnadshavare. Dokumentation kring uppföljning av åtgärder samt utvärdering ska göras i
de framtagna blanketterna, diarieföras samt återrapporteras till nämnden.
6. När samtliga steg i ett ärende har utförts och förskolechef/rektor anser att insatta åtgärder
fungerar kan ärendet avslutas i sin helhet, genom beslut från förskolechef/rektor. Beslutet
ska diarieföras och återrapporteras till nämnden