digitaliseringen med innehåll

Dags att fylla digitaliseringen med innehåll 

Dags att fylla 

digitaliseringen 

med innehåll 

En miljardsatsning som 

snabbt kan lyfta skolan 

1


Skolan måste digitaliseras 

Ingen har kunnat undgå att skolan har problem. Ingen har kunnat missa 

att den svenska skolan halkar efter internationellt. Den senaste PISAmätningen 

var en plågsam påminnelse om att vi inte längre har världens 

bästa skola. Trots världsledande resurser 

ligger vi vad gäller kunskapsresultat i 

den undre halvan av OECD-listan och 

trenden är fortsatt negativ. 

Hur vi ska komma tillrätta med skolans stora problem fortsätter att 

vara en central politisk fråga. Vi inom Svenska Läromedel, som står 

bakom kampanjen Mer Tid för Lärande, tycker att det inger förhoppningar 

att de som har det yttersta ansvaret inser allvaret i utmaningarna. 

Till alla som under de närmaste åren kommer att arbeta med att 

utveckla och genomföra skolpolitiken vill vi bidra med en insikt: vi 

tror att det viktigaste är att ge lärarna tid att vara lärare, att spendera 

tid i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen för att det 

saknas bra läromedel. 

Vi har i tidigare rapporter lyft fram denna skolans bortglömda 

fråga. När kostnaden för skolan ökat med 60 procent de senaste 20 

åren har investeringarna i läromedel minskat. 

2


Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer 

tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller 

vid sin dator för att söka efter gratis material. Vi tror också att det 

skulle säkerställa en mer likvärdig skola. 

Olika åtgärder behöver vidtas för att förbättra kunskapsresultaten. 

Dit hör att digitalisera skolan, en process som pågår för fullt i hela 

landet. Men när skolan får ny digital teknik behövs digitala läromedel. 

Det har hittills nästan helt försummats, vilket riskerar att leda till att 

hela digitaliseringen blir ett tomt slag i luften. Det är det vi vill lyfta 

fram i denna rapport. 

Det är 30 år sedan Tim Berners Lee kom till forskningsinstitutet 

CERN för att arbeta på det som skulle bli World Wide Web. Tio år 

senare hade internet redan etablerats som ett viktigt verktyg inom 

forskning och universitet och hade precis börjat kommersialiseras 

med företag som Netscape och Amazon.com. 

Vi lever i dag i ett digitaliserat samhälle. Vi använder datorer, 

läsplattor och smarta mobiler så gott som dagligen. Vi shoppar på 

nätet, betalar räkningar över mobilen och läser böcker och tidningar 

på en läsplatta. 

Sverige är ett av världens mest IT-mogna länder. World Economic 

Forum raknar Sverige som ett av världens mest uppkopplade länder. 

Med företag som Spotify och Klarna och med forskning på våra högskolor 

leder vi utvecklingen internationellt. 

Men det finns ett område som släpar efter: skolan. Som ni kommer 

att kunna se i denna rapport ligger den svenska skolan efter internationellt 

när det gäller att använda digitaliseringen i undervisningen. 

År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in 

datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem 

med läromedel. 

Vi inom branschorganisationen Svenska Läromedel har startat 

kampanjen Mer Tid för Lärande eftersom vi bekymras över utvecklingen 

i skolan och att lärarna har allt för lite tid att ägna åt mötet med 

sina elever. Vi tror att digitalisering är en åtgärd som kan ge lärare 

mer tid att möta sina elever och därmed bidra till bättre resultat. Men 

digitaliseringen måste fyllas med digitala läromedel som öppnar nya 

möjligheter för lärare och elever. 

Erfarenheterna från Danmark, som investerar upp emot en miljard 

danska kronor på att digitalisera skolan, visar att det fungerar i praktiken 

(se vidare sidorna 6-7). 

Vi vet från andra områden att teknikutveckling tar längre tid än 

entusiasterna tror, men när den väl tar fart kan det gå fort. Så var 

det med persondatorn. När den kom såg experterna framför sig att 

vi skulle använda den för att spela spel och lagra matrecept. Nu finns 

den överallt. Vi trodde att internet och bredband till slut skulle finnas 

i nästan varje hem. Nu finns internet i en smart mobil i varje ficka. 

När nu skolan digitaliseras är det en utveckling som, rätt utnyttjad, 

kan ge lärare och elever nya förutsättningar och förbättra skolan. Det 

sker redan i andra länder runt om i världen. Om vi vill dra nytta av 

fördelarna måste också vi sätta igång. 

Mot den bakgrunden lägger vi nu fram ett förslag på en liknande 

satsning i Sverige. Vi föreslår att staten och kommunerna tillsammans 

satsar 1 000 miljoner kronor de kommande fyra åren för att fylla digitaliseringen 

med innehåll. 

3


En helt ny värld öppnas för eleverna 

Elever lever i dag i en digital värld. Nästan alla elever använder på sin 

fritid smarta mobiler, plattor och datorer för att kommunicera, kolla 

Facebook eller se på film och lyssna till musik. Sannolikheten att deras 

favoritmusik finns på ett kassettband i en Sony Walkman eller på en 

bunt LP-skivor är inte så stor. 

Men det märks ännu inte i skolans undervisning eftersom digitala 

läromedel saknas. De tryckta läromedlen är dessutom ofta föråldrade 

eller består av stenciler. 

År 2012 investerade kommunerna i snitt 1770 kronor per åttondeklassare 

på att köpa in datorer, läsplattor och annan hårdvara men 

bara 27 kronor på att fylla dem med innehåll. För varje hundralapp 

som man köper datorer köper man alltså läromedel för en krona och 

femtio öre. 

Att Sverige ligger efter internationellt framgår också av Digitaliseringskommissionens 

andra delbetänkande En digital agenda i människans 

tjänst (SOU 2014:13). Utredningen slår fast att ambitionen för 

skolan är att lärare och elever ska ha tillgång till moderna verktyg, 

och att en viktig del för att nå den ambitionen är tillgång till IT. ”Sverige 

ligger i toppen av de europeiska länderna när det gäller tillgång 

till teknik, men hamnar efter i användningen av den inom skola och 

4


undervisning. Danmark och Norge återfinns också i toppen avseende 

tekniktillgång men rankas högre än Sverige avseende användning av 

tekniken”, skriver man bland annat i betänkandet. 

Med digitala läromedel skapas nya möjligheter för lärare och 

elever. Tänk att du alltid kan nå läromedlen från vilken dator eller 

surfplatta som helst. Aldrig mera böcker som ligger kvar i skolan 

eller hemma. Du kan göra anteckningar när du läser på datorn hemma 

och titta på dem när du öppnar boken på en läsplatta i skolan. 

Läraren kan enkelt göra anteckningar och kommentarer som delas 

med en hel klass. Ibland väljer läraren att ge samma anteckningar till 

alla elever. Men tekniken gör det enkelt att individanpassa undervisningen. 

Läraren kan skicka med personligt anpassade kommentarer 

till varje elev, för att stötta med vad just hon eller han behöver hjälp 

med. 

Lärare kan också komplettera digitala läromedel med andra lärresurser, 

länkar till internet, övningar och lärarens egna stenciler. Det 

ger läraren och eleven möjlighet att fördjupa studierna med till exempel 

en länk till en aktuell tidningsartikel eller en film på Youtube. 

Läromedelsförlagen kan också hålla digtala läromedel löpande aktuella. 

En digital samhällskunskapsbok kan med ett klick ge svaret på 

vem som vann riksdagsvalet i Sverige eller presidentvalet i USA för 

en vecka sedan. När Nobelpriset i fysik delas ut finns informationen 

om vinnaren där omedelbart. 

Till skillnad från den tryckta boken är det digitala läromedlet inte 

bara text och bild, utan också film, animeringar och ljud. Avsnittet i 

samhällskunskapsboken om medborgarrättsrörelsen i USA kan illustreras 

med ett klipp av Martin Luther Kings berömda tal. Det är inte 

längre ett projekt att släpa in en TV till klassrummet för att visa rörlig 

bild. 

Övningsuppgifterna är interaktiva. Eleven ser direkt om han eller 

hon gör rätt, och på datorn kan eleven steg för steg få vägledning på 

ett pedagogiskt sätt som är helt omöjligt i en statisk bok. 

Ibland hör vi argumentet att den svenska skolan inte är redo för en 

digitalisering. Det finns en missuppfattning att det ännu inte finns bra 

digitala läromedel i alla ämnen och för alla åldrar. Det är fel. Det finns 

i dag en omfattande utgivning av digitala läromedel som följer läroplanen. 

Det finns också farhågor om att skolorna inte är redo och att lärarna 

saknar kompetens att ta steget mot en digitaliserad undervisning. 

Men som vi kommer att visa på de följande sidorna kan detta hanteras 

med enkla medel. 

Vi vet av tidigare studier att investeringar i både tryckta och digitala 

läromedel halkat efter i skolan. Det har lett till att lärarna tvingas 

ägna mer och mer tid vid kopieringsmaskinerna för att tillverka sina 

egna läromedel, i stället för att vara i klassrummen med eleverna. Det 

har också hotat likvärdigheten i skolan, eftersom vilket läromedel en 

enskild elev får är avhängigt av om han eller hon har turen att ha en 

lärare som har kunnandet och inte minst den tid som krävs att kompensera 

för bristen på professionellt framtagna läromedel. 

På de följande sidorna kommer vi att berätta om några föregångare 

när det gäller att digitalisera skolan. 

Myter 

Myt 

Fakta 

Myt 

De svenska lärarna 

har inte den kompetens 

som krävs för att 

börja använda 

digitala läromedel. 

Fakta 

& 

fakta 

Det finns inga bra digitala 

läromedel. 

Det finns i dag en 

omfattade utgivning 

av digitala läromedel i 

alla ämnen och för alla 

årskurser från svenska 

förlag. 

Sanningen är att 

kompetensen varierar 

stort mellan olika skolor 

och mellan enskilda 

lärare. Erfarenhet från 

Danmark visar att det 

kan hanteras med rätt 

utbildningsinsatser. 

5


Danmark visar vägen mot en digital 

skola 

I Danmarks drivs sedan år 2012 ett ambitiöst projekt för att digitalisera 

grundskolan. Sammanlagt satsar kommunerna och staten upp emot 

2 miljarder danska kronor på att ge skoleleverna moderna digitala 

läromedel och redan nu kan man se att satsningen har gett resultat. 

Liksom den svenska, hör den danska skolan till de dyraste i världen. 

Den danska skolan ligger emellertid i den senaste PISA-mätningen på 

eller över genomsnittet. Men man tycker ändå inte att det är tillräckligt 

utan satsar nu på att landet åter ska bli ledande. 

”Förhoppningen är att satsningen på digitala läromedel ska hjälpa 

vår grundskola att ta tillbaka en position i PISA-toppen”, säger Ebbe 

Dam Nielsen, ordförande för den danska förläggarföreningens läromedelssektion. 

Satsningen inleddes när den danska staten och motsvarigheten till 

SKL, Kommunernas Landsförening, kom överens om att satsa upp 

emot en miljard danska kronor (motsvarande ungefär 1,25 miljarder 

svenska kronor) på att köpa in digitala läromedel till de danska skolorna. 

Upplägget var att staten sköt till en halv miljard mot att kommunerna 

satsade lika mycket. 

Även om deltagandet var frivilligt så var det aldrig tal om att någon 

eller några enskilda kommuner skulle ställa sig utanför. 

”I och med att det fanns ett avtal mellan staten och Landsföreningen 

blev det som om varje kommun stod bakom det”, berättar Ebbe Dam 

Nielsen. 

De första undersökningar som gjorts av digitaliseringen visar att 

satsningen har gett önskat resultat. Managementkonsultföretagen 

BCG och Rambøll fick i uppdrag av det danska utbildningsdepartementet 

att utvärdera effekterna av digitaliseringen. 

Studien visar att digitala lärarresurser kan hjälpa till att frigöra tid, 

särskilt när det kommer till förberedelser, men också i utbildningen 

(att man kan åstadkomma mer på samma tid) och utvärderingen 

(t.ex. feedback till eleven), skriver man bland annat i rapporten. 

För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av 

cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid, exklusive semester och 

helgdagar. Detta är en bruttoeffekt av ett användande av digitala 

läromedel. 

”Det är visserligen ingen komplett vetenskaplig studie av elevernas 

resultat, utan bygger på intervjuer med lärare. Men den visar tydligt 

på att digitaliseringen har haft positiva effekter”, säger Ebbe Dam 

Nielsen. 

Vid sidan av den miljard danska kronor som avsatts för inköp av 

själva läromedlen har de danska kommunerna förbundit sig att satsa 

ytterligare upp till en miljard kronor på en digital infrastruktur, med 

bland annat inköp av datorer, surfplattor och trådlösa nätverk. Före 

2012 var det en mycket stor skillnad mellan enskilda kommuner, där 

6


vissa kommit mycket långt i att förse varje skolelev med en egen dator 

medan andra inte ens hade tillgång till wifi i klassrummen. 

Nu i efterhand menar Ebbe Dam Nielsen att satsningen på infrastruktur 

borde ha kommit innan man började köpa in läromedel. Nu sjösattes 

de parallellt med resultat att många skolor stod utan datorer att använda 

de nya läromedlen med. 

Detta är också den kanske viktigaste anledningen till att de avsatta 

pengarna inte hade förbrukats inom det ursprungliga projektet på fyra 

år. Egentligen skulle satsningen ha avslutats under 2015 men kommer nu 

att förlängas till och med år 2017. 

En annan utmaning har varit att lärarna kommit väldigt olika långt när 

det gäller kunnande kring digitala läromedel. I vissa skolor har lärarna 

varit redo att börja arbeta med de nya digitala läromedlen, medan 

andra varit mer avvaktande. Ebbe Dam Nielsen understryker vikten av 

utbildning och i många fall har förlagen tagit aktiv del i det arbetet. 

”Vi har varit runt i landet och visat upp vad digitala läromedel är och 

gett lärarna chansen att testa gratis under en period. I de fall där vi sett 

att en skola eller en kommun inte använt de läromedel man köpt in har 

vi tagit kontakt med dem och frågat varför och även erbjudit utbildning 

så att de ska komma igång”, berättar han. 

En oväntad komplikation var att inköpsprocessen för digitala läromedel 

ibland blev helt annorlunda än den som skolorna var vana vid. 

När lärarna haft ansvaret för att köpa in vanliga läromedel var det ofta 

kommunernas inköpare som tagit ansvar för att köpa in de digitala, 

med effekten att lärarna ibland kände sig vare sig intresserade eller 

delaktiga. 

”De undrade varför ska jag använda läromedel som jag inte varit med 

om att köpa in? Lärdomen är att det är viktigt att hela tiden ha med 

lärarna i processen”, säger Ebbe Dam Nielsen. 

I dag står tryckta läromedel fortfarande för cirka 75 procent av alla 

läromedel som köps in i den danska skolan. Målet är att fördelningen 

mellan tryckt och digitalt ska vara 50/50 när satsningen avslutas år 

2017. Därefter är förhoppningen att digitala läromedel ska vara en 

naturlig del av skolan, att det inte behövs några särskilda stödpengar. 

”Jag ser den här satsningen som en kickstart av digitaliseringen, för 

att få lärare och elever att börja arbeta med digitala läromedel. Jag tror 

att om vi inte gjort detta hade skolan inte börjat digitaliseras”, säger 

Ebbe Dam Nielsen och tillägger: 

”Tidigare fanns det ingen marknad för digitala läromedel. Det såldes 

bara för några få miljoner kronor per år. Därför fanns också en rädsla 

från förlagen att ta fram läromedel eftersom man inte visste om de 

skulle gå att sälja. Nu är situationen helt annorlunda med en god efterfrågan 

och en god tillgång till bra digitala läromedel.” 

7


Nöjda lärare och mer engagerade 

elever 

Men det finns skolor runt om i landet som gått före och använder digitala 

läromedel. Det visar sig ha goda effekter för både lärare och elever. 

Tina Robbstål är lärare på Fridaskolan i Mölnlycke. På skolan går 500 elever i årskurs 

0-9. Tina ingår i ett arbetslag och undervisar 72 elever i årskurs 7 i biologi 

och kemi. Alla elever har en egen bärbar dator. Tina använder ett digitalt läromedel 

i varje ämne. I flera andra ämnen på skolan används också digitala läromedel. 

– Med digitala läromedel kan jag ge flipped classroom-läxor så att eleverna i 

förväg får läsa på hemma. De som vill kan få texten uppläst eller läsa den med 

större typsnitt. Det fungerar jättebra. 

I biologi och kemi använder Tina inget tryckt material. Hon tycker att det är 

fantastiskt skönt att slippa alla papper och ha allt samlat. På Fridaskolan finns en 

lärplattform och i den kan Tina ta emot inlämningar, ge läxor och lägga länkar till 

filmer som kan komplettera läromedlen. 

Till de digitala läromedlen finns också digitala lärarhandledningar. För Tina 

fungerar de främst som inspiration. 

– I lärarhandledningarna finns bedömningsmatriser och det är väldigt viktigt att 

det finns. 

Majoriteten av eleverna tycker enligt Tina också att det är skönt att ha allt 

samlat i datorn och slippa bära på böcker. Några tycker att det är jobbigt att 

läsa på skärm och till dem har Tina tryckta läromedel som lånexemplar. 

– Undervisningen har blivit mer effektiv för både mig och mina elever. Egentligen 

har den inte ändrats i grunden och det är inte konstigt eftersom det är jag som 

lärare som är viktigast. Läromedel är verktyg som underlättar och ger struktur. 

Tina skulle gärna se att läromedlen utvecklades med färdiga, digitala prov. 

Conny Olofsman är lärare på fordons- och transportprogrammet på Kattegattsgymnasiet 

i Halmstad. För att ge eleverna helhet i studierna vill skolan att 

programämnena ska märkas i alla ämnen, även svenska, historia och matematik. 

Men viktigast för eleverna är programämnena. I fordonskurserna, som handlar 

bl.a. om motor, växellåda och broms, använder Conny Olofsman ett digitalt 

läromedel som består av en kunskapsdel, en frågebank och en lärarhandledning. 

Kunskapsdelen utökas med nya delar i årskurs 2 och 3. 

– Läromedlet har mycket bilder och illustrationer och man kan få texten 

uppläst. Det gör det lättare att få med alla elever i undervisningen. 

- Eleverna trivs med det digitala läromedlet. Jag kombinerar det förstås med 

muntliga genomgångar och teori. 

8


– Att läromedlet finns on-line gör att elever kan göra uppgifter även när de är på praktik. 

Enligt Conny Olofsman är det en omställningsprocess för lärare att gå över till digitala 

läromedel och det är viktigt att få stöd. Allt måste också fungera innan man låter eleverna 

börja använda dem. 

– Läromedlet spar tid för mig och jag kan också få överblick över alla elevers arbetsgång. 

Om jag lagt ut en läxa med uppgifter från frågebanken, kan jag se om en elev haft 

svårigheter. Jag gör ofta egna prov och eget material när det behövs. 

Annika Styf är gymnasielärare och undervisar i religion och psykologi på Hedbergska 

skolan i Sundsvall. Hon vill i sin undervisning utgå från elevernas frågeställningar och 

delar ofta upp klasserna i mindre grupper för att det ska bli en bra dialog. 

Sundsvalls kommun har länge arbetat medvetet med it i skolan och var den första 

kommunen som införde Skolfederation. 

– Skolfederation förenklar genom att eleverna med en enda inloggning i skolans system 

kan gå direkt in i alla lärresurer. 

Annika använder digitala läromedel i båda sina ämnen. De har samma innehåll som motsvarande 

tryckta läroböcker men dessutom extra funktioner såsom att kunna göra egna 

anteckningar. Annika tycker att är roligt att se när elever återupptäckter det pedagogiska 

värdet av att göra anteckningar i den egna boken, någonting elever inte fått göra på 

många år. 

– Jag kan också från min dator i elevernas böcker lägga 

in anteckningar med förklaringar och uppgifter. 

Annika ger ibland eleverna prov på vilka de fritt får 

använda alla resurser på internet och även skriva 

svaren på dokument i datorn. 

– Då får eleverna träna på att använda riktiga 

källor och kritiskt tänkande. 

Eleverna är positiva till digitala läromedel och 

tycker att det är praktiskt att alltid ha böckerna 

med sig. Men Annika skulle gärna se att 

de innehöll mer bild och film. Tidigare kunde 

hon själv hitta bra resurser på nätet. Men nu 

har utbudet blivit helt oöverskådligt. Det skulle 

ge en enorm tidsvinst om förlagen kunde ha 

förslag på länkar till det som är bäst. 

9


Vad säger forskningen? 

Forskningen hittills om digitala läromedel visar att elevernas 

motivation ökar och det förbättrar förstås förutsättningarna 

att nå högre kunskapsresultat. 

Flera studier har gjorts som visar att datorer och läsplattor i undervisningen 

ökar elevers motivation och engagemang. De visar emellertid 

också att det inte finns något direkt positivt samband mellan ökad användning 

av it och högre kunskap i den form som kan mätas med prov. 

Det finns ändå studier som pekar på förbättrade resultat i matematik 

och språk. Den finns också studier som visar att datorerna i svenska 

skolor inte används särskilt mycket integrerat i undervisningen. 

I vart fall är det avgörande inte tekniken i sig utan hur den används. 

Lärarens roll och ledarskap är central. Dessutom måste användningen 

av teknik anpassas till uppgiften och ämnet. Det kan påpekas att 

det dröjde många år innan de stora investeringar näringslivet gjorde 

i it ledde till ökad produktivitet. Det skedde först när arbetsformerna 

ändrats. 

Resultatet av en så stor och sammanhållen satsning som man har gjort 

i vårt grannland Danmark är förstås särskilt intressant. Den utvärdering 

som det danska utbildningsdepartementet har låtit managementkonsultföretagen 

BCG och Rambøll göra visar att från juni 2012 till augusti 

2014 mer än tredubblades antalet digitala läromedel på marknaden 

som uppfyller statens kvalitetskrav. 

10


Skolfederation förenklar 

Staffan Hagnell, ansvarig för Skolfederation på Stiftelsen för internetinfrastruktur 

.SE, menar att digitala läromedel bör bli en viktig del i den svenska 

skolan. 

–Sverige har kommit väldigt långt i internetanvändande och de flesta 

unga är vana med datorer och smarta mobiler. Det gör att vi har 

mycket goda förutsättningar att digitalisera skolan. Förutom våra 

nordiska grannländer är det dessutom få länder som har kommit speciellt 

långt när det gäller att digitalisera undervisningen. Men skolan 

ligger efter resten av samhället. Det visar också flera undersökningar. 

–.SE har i uppdrag är att utveckla internet och vi såg att vi kunde 

göra det genom att se till att lärare och elever enkelt kunde använda 

digitala on-line-tjänster i undervisningen, d.v.s. digitala läromedel. 

Därför startade vi Skolfederation. Med Skolfederation behöver man 

bara logga in i sin dator en gång. Sedan kommer man åt alla läromedel 

och andra tjänster. Skolfederations knyter samman skolhuvudmän 

och tjänsteleverantörer i en gemensam nationell lösning för inloggning. 

Användarna förblir anonyma mot tjänsterna, vilket är bra om 

exempelvis data sparas till nästa gång en elev ska använda ett läromedel. 

Staffan Hagnell 

Ansvarig för 

Skolfederation på .SE 

–Hittills har vi sett att elever känner igen sig i digitala läromedel 

eftersom de är vana vid datorer och det skapar motivation. Lärarna 

märker också att elevernas kommunikativa förmåga utvecklas. När 

digitaliseringen finns överallt annars i samhället ska den förstås också 

användas i skolan. 

En stor utmaning är att det finns så varierande kunskap om hur 

man ska förhålla sig till digitala läromedel. Det varierar stort mellan 

olika kommuner och till och med mellan enskilda skolor hur redo man 

är för det nya arbetssättet. Så här långt är det bara i några piloter i 

enstaka skolor där man använder digitala läromedel i större skala. 

Ett problem är att infrastrukturen, även om det finns många datorer, 

på många skolor inte fungerar. Det krävs både datorer, nätverk 

och ordentlig bredbandsuppkoppling. Dessutom måste blivande 

lärare få en god utbildning både om it och digitala läromedel i sin 

utbildning. 

Det är nu 40 huvudmän, kommuner och friskoleföretag, som är med 

i Skolfederation. Om det var fler skulle förstås digitaliseringen ta fart 

snabbare. Jag skulle därför gärna se att staten gav kommunerna 

en strategi för att komma igång ordentligt. Om alla kommuner och 

friskolor hade Skolfederation skulle lärare och elever verkligen kunna 

använda digitala lärresurser. Då skulle även den svenska skolan kunna 

dra fördel av vi faktiskt ligger långt framme med it. 

11


Tre steg för att digitalisera skolan 

En miljard som kan förändra allt 

Fakta/Vårt förslag 

1 

En satsning på minst 1 000 Mkr 

kronor under fyra år på att fylla 

digitaliseringen med innehåll. 

Staten står för 500 Mkr och 

kommunerna för lika mycket. 

2 

Statligt, digitalt kompetenslyft 

för lärare och skolchefer. 

3 

Digitala läromedel förutsätter 

datorer, läsplattor och nätverk. 

Det bör vara en central del i den 

digitala strategin för skolan hur 

man ska säkra att alla elever 

går i skolor med en väl utbyggd 

infrastruktur. 

Vi har i denna rapport visat att digitala läromedel är ett självklart 

inslag i den moderna skolan. Men år 2014 ligger Sverige fortfarande 

långt efter internationellt. Länder som Danmark och Sydkorea har alla 

kommit längre än Sverige när det gäller att ge eleverna moderna digitala 

läromedel. Dessa länder har också det gemensamt att de rankas 

högre i PISA-mätningen än Sverige. 

Vi anser att det är dags att adressera den här frågan nu. Vi tror 

inte att situationen kan lösas enbart av kommunerna. I så fall kommer 

vi att få se några kommuner med ambitiösa satsningar medan 

eleverna i andra delar av landet fortsätter att halka efter. Vi behöver 

någon form av samordning. 

Därför föreslår vi en flerårig digitalisering av den svenska skolan 

enligt dansk modell. Vi vill se ett samarbete mellan kommuner och 

staten där man tillsammans ser till att fylla digitaliseringen med innehåll. 

Modellen innebär att staten satsar 500 miljoner kronor under fyra 

år medan kommunerna går in med lika mycket för att köpa in moderna 

digitala läromedel. 

Redan genom att satsa lika mycket pengar som Danmark gjort 

skulle vi få ett rejält lyft. För landets åttondeklassare skulle det betyda 

att skolorna kan öka investeringen från 27 till drygt 300 kronor per 

elev och år. Det är en tiodubbling, låt vara från en nästan löjligt låg 

nivå. 

Vi vet från den svenska skolan att många kommuner kommit mycket 

långt i att bygga ut en infrastruktur. I vissa skolor har alla elever 

en egen dator eller läsplatta (det som kallas 1:1), medan andra skolor 

nästan helt saknar datorer och nätverk. 

Därför anser vi att en väl utbyggd digital infrastruktur måste vara 

en central del i den digitala strategin för skolan. 

Men vi tror inte att enbart pengar kommer att lösa den här frågan. 

Digitalisering kräver också kunskap. Här har staten och Skolverket ett 

ansvar att se till att alla lärare och skolchefer i landet har de kunskaper 

som behövs för att verkligen dra nytta av digitaliseringen. 

Därför föreslår vi ett program under tre år med ett digitalt kunskapslyft 

för det svenska skolväsendet. Vi vill också se ett ökat fokus på 

digital kompetens i lärarutbildningarna. 

Vi tror inte på tvång. Det ska vara frivilligt för kommunerna att 

delta i programmet. Tvång brukar vara ett effektivt sätt att ta död på 

entusiasmen för en satsning. Även för kommunerna rör det sig om en 

liten satsning jämfört med den totala kostnaden för skolan. När politiker, 

lärare och skolchefer ser resultatet i andra kommuner är vi helt 

övertygade om att ingen kommer att vilja stå utanför. 

Digitaliseringen är ett viktigt steg mot att ta oss tillbaka mot 

världens bästa skola. 

12


“Vi måste ta tillvara digitaliseringens 

positiva kraft och ge alla elever 

de bästa förutsättningarna för sitt 

lärande.” 

/Åsa Steholt Vernerson 

Åsa Steholt Vernerson 

Kampanjen Mer tid för lärande 

Två saker har blivit uppenbart för oss när vi arbetat med denna 

rapport om digitaliseringen av den svenska skolan. Det första är att 

digitaliseringen är en enorm kraft, den andra att det här inte händer 

av sig själv. 

Vi kan se från goda exempel både i vårt grannland Danmark och i 

olika svenska skolor och kommuner som varit föregångare, att digitaliseringen 

haft stora positiva effekter. Lärarna får inte bara mer tid 

att vara med sina elever tack vare att de har tillgång till bra läromedel, 

de kan också på ett helt nytt sätt anpassa undervisningen efter 

varje elevs individuella behov. 

Vi har också sett att flera saker måste falla på plats innan den 

här utvecklingen verkligen tar fart och skolan tar steget in i det 21:a 

århundrandet. Lärare måste få tillgång till läroplansanpassade, digitala 

läromedel. En undersökning av Lärarnas Riksförbund i höstas 

visade att endast 28 procent av lärarna har tillgång till digitala läromedel 

med tillräcklig eller mycket hög kvalitet, trots att sådana finns 

för alla ämnen och för alla årskurser. Vi måste också överkomma 

praktiska hinder, som att långt ifrån alla elever har datorer och/eller 

surfplattor och att långt ifrån alla skolor har hunnit bygga ut trådlösa 

nätverk och annan infrastruktur. De måste fungera direkt på varje lektion. 

Alla skolans huvudmän borde också ansluta sig till Skolfederation. 

Det är hög tid att även i Sverige göra en satsning. Det är därför vi 

i den här rapporten föreslår en helhetssatsning med digitalt innehåll, 

kompetensutveckling och infrastruktur. 

Vi är övertygande om att digitaliseringen har förutsättningar att bli 

en av de viktigaste komponenterna när den svenska skolan ska återta 

en topposition i PISA-mätningarna och som vi visat i denna rapport 

kan det göras med förhållandevis begränsade satsningar. Vi har inte 

råd att vänta länge – och att slösa bort en stor möjlighet. 

13


Sagt om digitala läromedel 

“Vari ligger vinsten med att skicka trettio 

tonåringar ut i cyberrymden för att ta reda 

på något som en lärare, med eller utan stöd 

av lärobok, under ordnade former kan 

redogöra för omedelbart?” 

/Lokalpolitiker i kommun i södra Sverige 

“Kunskapernas kvalitet och djup kan 

försämras vid 1-1 om pedagogiken i 

övrigt blir oförändrad.” 

/Fil. Dr Håkan Fleischer 

Tillgången till teknik i klassrummet 

är god men lärarnas kunskaper att 

använda den bristfällig. Därför blir 

teknik liggande och samlar damm. 

Den första frågan måste vara vad 

lärarna behöver för att bedriva 

utbildningen. 

/Elina Helmer på Dell Sverige, 

i Computer Sweden 2014 

14


”Jag skulle önska att fler lärare fick ta 

del av digitaliseringen. Många efterfrågar 

möjligheten att lära sig det från 

grunden. Många klarar det själva men 

alltför många har vittnat om att de 

inte har den tiden.” 

/Läraren Helena Kvarnsell“ 

”Det digitala kommer att ändra skolan och 

utbildningen i grunden.” 

/Framtidsforskaren Thomas Fürth i Almedalen 2014 

”Kompetensutvecklingen har i för stor utsträckning 

varit beroende av eldsjälar. Jag 

ser ett behov att ett lärarlyft 3.0 som enbart 

inriktar sig på den digitala kompetensen.” 

/Camilla Waltersson Grönvall i Almedalen 2014 

15


Kontakta oss 

Rickard Vinde 

VD Svenska Läromedel 

E-post rickard.vinde@svenskalaromedel.se 

Mobil 070 8431211 

16 

Åsa Steholt Vernerson 

Ordförande Svenska Läromedel 

och talesperson för Mer tid för lärande 

E-post asa.steholt.vernerson@svenskalaromedel.se 

Mobil 070 4663730

digitaliseringen med innehåll

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?