KALLELSE Kommunfullmäktige

1/2 

KALLELSE 

Kommunfullmäktige 

Dag och tid: 2016-10-31 kl 18:00 

Plats: 

Disponentvillan 

Justerare: 

Othmar Fiala eller Per-Erik Thurén 

Ulf Persson eller Runo Johansson 

Kallade 

Ledamöter 

Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S), Kenneth 

Svedlund (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Zelal Yesildeniz (S), 

Christer Johansson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S) förhindrad, Peter Ezelius (S) 

förhindrad, Ulla Brissman (S), Cathrine Karlsson (S) förhindrad, Malin Skatt 

(S), Håkan Joelsson (S), Berndt Gustafsson (S), Ulla Johansson (S), Lennart 

Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V), Torgny Hedlund (KD), 

Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson (C), Ulf Persson (C), Runo Johansson 

(L), Halina Gustavsson (L), Ingemar Johansson (L), Peter Friberg (M), 

Elisabeth Alfredsson (M), Gunilla Dverstorp (M), Ida Davidsson (M), Ambjörn 

Lennartsson (M), Johan Liljegrahn (M), Per Bromander (-), Maj-Britt Hiltunen 

(SD), Stig-Erik Werner (-), Lucas Lorentsson (SD), Tomas Vestin (MP), Annica 

Snäll (MP), Erik Ezelius (S) ordförande förhindrad, Lena Andersson (S) första 

vice ordförande, Krister Rohman (KD) andre vice ordförande 

Tjänstgörande ersättare 

Helena Qvick (S) ersätter Ann-Sofie Hagenvind (S), Gunilla Djurberg (S) 

ersätter Peter Ezelius (S), Susanne Lindgren (S) ersätter Cathrine Karlsson 

(S), Nils-Åke Johansson (S) ersätter Erik Ezelius (S) 

Ersättare 

Astrid Bengtsson (S), Jesper Carlman (S), Monica Karlén (S), Ingvar Jansson 

(S), Ulrika Storm (S), Juha Weckman (S), Lars-Ove Larsson (V), Anna Ider 

(V), Charlotte Daremark (KD), Claes Andersson (KD), Bengt Gunnarsson (C), 

Per-Inge Karlsson (C), Tetyana Zakrevska-Johansson (L), Birgitta Andersson 

(L), Fredrik Kvist (M), Bill Malm (M), Ulf Alteg (M), Karin Olofsson (MP), Nils 

Werner (-) 

ÄRENDEN 

1 Godkännande av dagordning 

2 Allmänhetens frågestund 2016/23 

Kommunstyrelsen 

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm 

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50 

E-post: tidaholm@tidaholm.se 

www.tidaholm.se 

1

2/2 

3 Handlingar att anmäla 2016/24 

4 Beslut om entledigande från uppdrag Per-Erik Thurén 

(S) 

5 Svar på interpellation ställd till barn- och 

utbildningsnämndens ordförande Per-Erik Thurén (S) 

2014/291 

2016/325 

6 Beslut om delårsrapport 2 2016/194 

7 Beslut om revidering av reglemente för revisorer 2014/335 

8 Beslut om besvarande av motion om handlingsplan för 

Tidaholms kommun utifrån klimatavtal 

9 Beslut om besvarande av medborgarförslag om att 

utreda förutsättningarna för att använda Gamla 

Köpstad till flyktingmottagande vintertid 

10 Beslut om besvarande av motion om att delar av den 

kommunala verksamheten för löpande skötsel läggs ut 

på entreprenad 

11 Rapport över motioner och medborgarförslag som har 

inkommit till kommunfullmäktige till och med 2016-09- 

27 och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller 

nämnd 

12 Rapport över medborgarförslag som har beretts och 

beslutats av nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27 

13 Fyllnadsval av ledamot i barn- och utbildningsnämnden 

efter Per-Erik Thurén (S) 

14 Fyllnadsval av ordförande i barn- och 

utbildningsnämnden efter Per-Erik Thurén (S) 

15 Fyllnadsval av nämndeman i Skaraborgs tingsrätt efter 

Michael Brisman (M) 

16 Beslut om entledigande från uppdrag - Lucas 

Lorentsson (SD) 

17 Mötets avslutande 

2015/444 

2015/361 

2015/342 

2016/134 

2016/134 

2014/291 

2014/291 

2014/291 

2014/291 






2

1/1 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-13 

Social- och omvårdnadsnämnden 

2016/261 

§ 82 Information om kvartalsrapporterer 

En rapporteringsskyldighet har införts i socialtjänstlagen 16 kap § 6 f-h samt 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade § 28 f-h. 

Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 § 

socialtjänstlagen och 9 § lagen om stöd och service. Rapporteringen skall ske 

till inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och till 

kommunfullmäktige. 

Rapporteringsskyldigheten gäller alla gynnande beslut om bistånd som inte 

verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. 

Rapporteringsskyldigheten gäller också beslut som inte verkställs på nytt inom 

tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. 

Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Om kommunen inte inom skälig 

tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 § SOL eller 9 § LSS som någon är 

berättigad till kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift. 

Omvårdnadsförvaltningen har rapporterat tre beslut. 

Ett beslut om daglig verksamhet LSS har verkställt under perioden. Två beslut 

om boende vuxna, LSS har ej kunnat verkställas under perioden 

Socialförvaltningen har inga beslut att rapportera. 

Beslutsunderlag 

 

Kvartalsrapport om icke verkställda gynnande beslut från 

omvårdnadsförvaltningen. 

Kvartalsrapport om ej verkställda gynnande beslut från 

socialförvaltningen 

Förslag till beslut 

- Social- och omvårdnadsnämnden beslutar att ta till sig informationen 

och sända den vidare till kommunfullmäktige för information. 

Social- och omvårdnadsnämndens beslut 

Social- och omvårdnadsnämnden beslutar att ta till sig informationen 

och sända den vidare till kommunfullmäktige för information. 

Sändlista 


Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 

3

4

5

6

7

1/1 



2016/194 

§ 217 Beslut om delårsrapport 2 

Sammanfattning av ärendet 

Delårsrapport augusti 2016 innehåller: 

Ekonomi i form av utfall per 2016-08-31 samt en prognos för helåret 

2016. 

Måluppföljning mot av kommunfullmäktige fastställda mål 

enligt den Strategiska planen för år 2016-2018. 

Nämndernas ekonomi och verksamhetsuppföljning för år 2016. 

Resultatet för delårsrapporten augusti 2016 uppgår till 60,9 mnkr och 

helårsprognosen indikerar ett resultat på 61,8 mnkr. Om prognosen rensas 

från extra generella statsbidrag, intäkter från migrationsverksamhet samt 

försäljning av Tidaholms bostads AB till Tidaholms energi AB uppgår 

resultatprognosen till 12,5 mnkr. 


 

Tjänsteskrivelse ”Delårsrapport Augusti 2016”, ekonomichef Henrik 

Johansson, 2016-09-22. 

Delårsrapport augusti 2016. 

Tabeller för lönepottsfördelning. 


Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna 

fördelningen av lönepotten för 2016, vilket medför ett underskott på 1,2 

mnkr mot budgeten för lönepotten. 

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna 

delårsrapporten augusti 2016 till kommunfullmäktige. 

Kommunstyrelsens beslut 

 

Kommunstyrelsen beslutar att godkänna fördelningen av lönepotten för 

2016, vilket medför ett underskott på 1,2 mnkr mot budgeten för 

lönepotten. 

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna delårsrapporten augusti 2016 

till kommunfullmäktige. 

Sändlista 

Ekonomiavdelningen 


8

1/1 

TJÄNSTESKRIVELSE 

2016-09-22 

Ärendenummer 

2016/194 Kommunstyrelsen 

Henrik Johansson 

0502-60 21 11 

henrik.johansson@tidaholm.se 

Tjänsteskrivelse - Delårsrapport Augusti 2016 

Ärendet 

Delårsrapport Augusti 2016 överlämnas härmed till kommunstyrelsen. 

Delårsrapporten innehåller: 

Ekonomi. Utfall per 2016-08-31 samt en prognos för helåret 2016 

Måluppföljning mot av kommunfullmäktige fastställda mål 

enligt den Strategiska planen för år 2016-2018 

Nämndernas ekonomi och verksamhetsuppföljning 2016 

Resultatet för delårsrapporten augusti 2016 uppgår till 60,9 mnkr, och 

helårsprognosen indikerar ett resultat på 61,8 mnkr. Rensas prognosen från 

extra generella statsbidrag, intäkter från migrationsverksamheten samt 

försäljningen av Tidaholms bostads AB till Tidaholms energi AB är 

resultatprognosen 12,5 mnkr. 


Delårsrapport Augusti 2016. 

Tabeller lönepottsfördelning. 


 

Kommunstyrelsen beslutar att godkänna fördelningen av lönepotten för 

2016, vilket medför ett underskott på 1,2 mnkr mot budgeten för 

lönepotten. 

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna delårsrapporten augusti 2016 

till kommunfullmäktige. 






9

Kommunledning 

Handläggare, Tina Gustavsson 

Fastställd: 

Reviderad: 

Version: 

Delårsrapport 

31 augusti 2016 

1/54 

10

Innehåll 

Inledning.......................................................................................................................................................3 

Ekonomi........................................................................................................................................................4 

Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Resultaträkning och noter..............................................................4 

Upplysningar om redovisningsprinciper.................................................................................................14 

Ekonomisk analys ....................................................................................................................................15 

Driftsprognos 2016..................................................................................................................................16 

Resultat....................................................................................................................................................17 

Finansiell målsättning – avstämning ......................................................................................................17 

Balanskravsutredning..............................................................................................................................18 

Skatteberäkning .......................................................................................................................................19 

Investeringar ...........................................................................................................................................20 

Lån...........................................................................................................................................................21 

Likvida medel ..........................................................................................................................................21 

De kommunala bolagen...........................................................................................................................22 

Personal ......................................................................................................................................................23 

Verksamhet ................................................................................................................................................25 

Uppföljning av vision och mål 2016........................................................................................................25 

Prognos – Attraktiv kommun...................................................................................................................27 

Prognos – Medborgaren i fokus..............................................................................................................30 

Prognos – Boende ...................................................................................................................................31 

Prognos – Näringsliv...............................................................................................................................32 

Prognos – Livslångt lärande ...................................................................................................................33 

Nämndernas verksamhetsberättelser ......................................................................................................35 

Kommunstyrelsen ....................................................................................................................................35 

Kultur- och fritidsnämnden .....................................................................................................................38 

Barn- och utbildningsnämnden ...............................................................................................................40 

Miljö- och byggnadsnämnden .................................................................................................................44 

Social- och omvårdnadsnämnden ...........................................................................................................45 

Tekniska nämnden ...................................................................................................................................50 

2/54 

11

Delårsrapport 31 augusti 2016 

Inledning 

Kommunens resultat till och med augusti månad 2016 uppgår till 58,8 mnkr. Resultatet är 45,0 

mnkr bättre än föregående år för samma period. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 

4,0 mnkr, intäkterna i verksamheten har ökat med ökat 47,8 mnkr och kostnaderna med 49,6 

mnkr. Främsta orsaken till intäktsökningen är statsbidrag hänfört till migrationsverksamheten. 

Skatteintäkterna har ökat med 35,7 mnkr, största delen av ökningen avser det extra generella 

statsbidraget som kommunerna erhållit. För Tidaholms kommun är denna summa i 

delårsbokslutet 17,0 mnkr (helåret 25,5 mnkr). I delårsresultatet ingår också en intäkt under 

finansiella intäkter på 13,0 mnkr, detta är intäkten för försäljningen av Tidaholms 

bostadsbolag(TBAB) till Tidaholms energibolag (TEAB). 

Helårsprognosen för 2016 visar ett prognostiserat överskott på 61,8 mnkr. Prognosen inkluderar 

ett överskott av intäkter hänfört till migrationen på 12,0 mnkr samt extra statsbidrag på 25,5 

mnkr där 24,3 mnkr beräknas återstå vid årets slut. Tidaholms kommun har beslutat att dessa 

medel ska kunna användas över en längre tidsperiod och bör betraktas som en intäkt av 

engångskaraktär. Här finns även intäkten på 13,0 mnkr, för försäljningen av TBAB med. 

Exkluderat dessa medel är prognosen 12,5 mnkr vilket är i linje med kommunens resultatmål på 

2 %. 

I denna rapport presenteras prognostiserad uppföljning av mål utifrån vad nämnderna och 

verksamheterna genomfört hittills, för att nå måluppfyllelse på sikt. Uppföljningen utgår från 

strategi per effektmål för att ge en indikation av arbetet. Utifrån prognosen för 2016 ger de 24 

övergripande strategiska målen att, 7 st mål når en fullständig måluppfyllelse, 13 st en 

förbättrad måluppfyllelse och för 4 st en oförändrad eller försämrad måluppfyllelse. Prognosen 

ger en antydan hur verksamheternas arbete mot målen gått och vad resultat blir samt vilka mål 

som bör prioriteras/arbetas mer med. 

Kommunen har under första delen av 2016 ökat antalet anställda med 59 st. Detta beror främst 

på fler anställda inom migrationsverksamheten. Sjukfrånvaron har minskat för Tidaholms 

kommun som arbetsgivare. Totala sjukfrånvaron har minskat till 6,2 % jämfört med 6,6 % vid 

årsskiftet. 

Kommunen har under året bland annat genomfört följande: 

För kommunens utveckling på längre sikt skall en översiktsplan arbetas fram. Detta 

arbete kommer att inledas med en visionsfas. Upphandlingen är klar och projektet 

väntas starta under hösten. 

En strategi för ett förbättrat företagsklimat har antagits. 

Projektet kring utveckling av arbetsinriktade sociala företag fortlöper och en 

avknoppning av Yttre Hemtjänst har genomförts den 1 april, projektet pågår fram till 

2018. 

Byggnationen av Hellidens förskola är klar och verksamheten är igång sedan 1 augusti. 

Tidaholms kommun klättrar från plats 233 till plats 186 i Svensk näringslivs ranking. 

Kommunen har erhållit ett extra statligt stöd för sommarlovsaktiviteter, detta har 

bidragit till att ett flertal aktiviteter genomförts under sommaren. 

I april publicerade Skolverket statistik som visar att Tidaholms kommun har en stor 

andel fritidspedagoger i fritidshemmen jämfört med kommungenomsnittet i Sverige. 

Detta uppmärksammades av flera nyhetsmedier. 

Detaljplan för kvarteret Järnskog har godkänts av miljö- och byggnadsnämnden. Planen 

ger förutsättningar för att bygga cirka 50 lägenheter. 

Planprogram för Bälteberga har godkänts av miljö- och byggnadsnämnden. 

3/54 

12


4/54 

13


Ekonomi 

Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Resultaträkning och noter 

Resultaträkning – skattefinansierat 

Resultaträkning Skattefinansierat 

tkr 2016 2015 

Not Augusti Prognos* Budget* Augusti Helår 

Verksamhetens intäkter 150 897 266 698 242 618 103 118 177 659 

Verksamhetens kostnader -545 249 -878 623 -869 079 -495 553 -757 545 

Avskrivningar -22 076 -33 561 -31 473 -19 990 -30 653 

Jämförelsestörande poster 5 759 

Verksamhetens nettokostnader -416 428 -645 486 -657 934 -412 425 -604 780 

Skatteintäkter 462 910 694 611 670 363 427 188 640 906 

Finansiella intäkter, internt 308 459 446 171 265 

Finansiella kostnader, internt 

Finansiella intäkter 13 378 13 576 480 465 570 

Finansiella kostnader -1 354 -1 951 -2 150 -1 599 -2 240 

ÅRETS RESULTAT 58 814 61 209 11 205 13 800 34 721 

*Prognos och budget är inkl interna poster 

Resultaträkning – kommunen 

Resultaträkning Kommunen* 

tkr 2016 2015 

Not Augusti Prognos Budget Augusti Helår 

Verksamhetens intäkter 1 161 979 286 789 261 509 116 240 194 554 

Verksamhetens kostnader 2 -552 129 -893 699 -883 603 -505 005 -769 246 

Avskrivningar 3 -23 846 -37 482 -35 394 -22 163 -33 963 

Jämförelsestörande poster 4 5 759 


Skatteintäkter 5 462 910 694 611 670 363 427 188 640 906 

Finansiella intäkter 6 13 384 13 582 480 472 581 

Finansiella kostnader 7 -1 379 -1 963 -2 150 -1 619 -2 264 

ÅRETS RESULTAT 60 919 61 838 11 205 15 113 36 327 

*Kommunen = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen 

5/54 

14


Kassaflödesanalys – kommunen 

Kommunen* 

2016 2015 

Not Augusti Prognos Budget Augusti Helår 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 60 919 61 838 11 205 15 113 36 327 

Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar -591 

Justering för av- och nedskrivningar 23 946 37 582 35 394 22 163 33 963 

Justering övr ej likvidpåverkande poster 20 -384 -338 -63 1 293 

Medel före förändring av rörelsekapital 84 481 99 420 46 261 37 213 70 992 

Ökn/minskn av kortfristiga fordringar -42 763 -10 681 -13 678 

Ökn/minskn av kortfristiga fordringar internt 5 965 88 -1 151 

Ökn/minskn av förråd och varulager 28 -4 -65 

Ökn/minskn av kortfristiga skulder -9 370 -11 628 31 353 

Ökn/minskn av kortfristiga skulder internt -5 966 -88 1 152 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 32 375 99 420 46 261 14 900 88 603 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investeringar i materiella 

anläggningstillgångar -34 957 -50 770 -57 595 -28 410 -51 785 

Investeringsbidrag till materiella anläggn tillg 1 222 

Försäljningar i materiella 

anläggningstillgångar 558 612 305 473 

Investeringar i finansiella 

anläggningstillgångar -13 -13 

Försäljning av finansiella 

anläggningstillgångar 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -34 399 -50 158 -57 595 -28 118 -50 103 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nyupptagna lån 

Nyupptagna lån internt 7 000 7 000 9 350 5 000 

Amortering av skuld -5 492 -8 617 -8 617 -5 494 -8 617 

Amortering av skuld internt -1 085 -2 170 -2 413 -785 -1 570 

Ökning av långfristiga fordringar 

Ökning av långfristiga fordringar, internt -7 000 -7 000 -9 350 -5 000 

Minskning av långfristiga fordringar 

Minskning av långfristiga fordringar internt 1 085 2 170 2 413 785 1 570 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 492 -8 617 -8 617 -5 494 -8 617 

Årets kassaflöde -7 516 40 645 -19 951 -18 712 29 883 

Likvider vid årets början 115 950 115 950 115 950 86 067 86 067 

Likvider vid årets slut/periodens slut 108 434 156 595 95 999 67 355 115 950 

*Kommunen = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen 

6/54 

15


Balansräkning – kommunen 

TILLGÅNGAR 

tkr 

TIDAHOLMS KOMMUN* 

Not 2016-08-31 2015-08-31 2015-12-31 

Mark, byggn. och tekn. anläggningar 8 500 711 476 204 489 329 

Maskiner och inventarier 9 24 578 26 041 24 949 

Summa materiella anläggningstillgångar 525 289 502 245 514 278 

Värdepapper, andelar, bostadsrätter mm 10 11 891 11 891 11 891 

Summa materiella anläggningstillgångar 11 891 11 891 11 891 

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 537 180 514 136 526 169 

Medfinansiering E20 11 4 933 5 333 5 200 

SUMMA BIDRAG TILL STATLIG 

INFRASTRUKTUR 

4 933 5 333 5 200 

Förråd 673 640 701 

Fordringar 12 100 749 63 607 57 985 

Kassa och bank 13 108 434 67 355 115 950 

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 209 856 131 602 174 636 

SUMMA TILLGÅNGAR 751 969 651 071 706 005 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 

OCH SKULDER 

tkr 

TIDAHOLMS KOMMUN* 

Not 2016-08-31 2015-08-31 2015-12-31 

Årets resultat 60 919 15 114 36 327 

Resultatutjämningsreserv 35 649 12 613 12 613 

Lokal utvecklingsreserv 11 998 12 092 11 998 

Övrigt eget kapital 344 975 331 684 331 684 

EGET KAPITAL 14 453 541 371 503 392 622 

Avsättn. penisioner o likn förpliktelser 15 5 409 4 519 5 434 

Avsättn. Bidrag till infrastruktur 16 6 000 6 000 6 000 

SUMMA AVSÄTTNINGAR 11 409 10 519 11 434 

Lån i banker och kreditinstitut 17 123 386 140 620 128 878 

Investeringinkomster 18 1 992 401 2 059 

Långfristiga skulder, totalt 125 378 141 021 130 937 

Skuld VA-kollektiv 3 047 180 3 047 

Övriga kortfristiga skulder 158 594 127 848 167 965 

Kortfristiga skulder, totalt 19 161 641 128 028 171 012 

SUMMA SKULDER 287 019 269 049 301 949 

SUMMA SKULDER, AVS. OCH EGET KAPITAL 751 969 651 071 706 005 

*Tidaholms kommun = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen 

ANSVARSFÖRBINDELSER TIDAHOLMS KOMMUN* 

tkr 

Not 2016-08-31 

Pensionsförpliktelser inkl löneskatt ej upptagna i 

balansräkningen 21 182 931 

Borgen och andra förpliktelser** 22, 23 352 769 

Summa ansvarsförbindelser 535 700 

*Tidaholms kommun = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen 

** Förutom en större förändring på TEAB är uppgifterna från 2015-12-31 

7/54 

16


Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys 

Not 1 Verksamhetens intäkter 201608 201508 2015 

Taxor och avgifter 22 183 23 852 32 927 

Hyror och arrenden 12 128 10 508 15 940 

Bidrag 89 082 45 260 85 592 

Försäljn av verksamhet o 

27 489 26 786 42 892 

entreprenader 

Övriga intäkter 11 097 9 834 17 203 

Summa 161 979 116 240 194 554 

Not 2 Verksamhetens kostnader 201608 201508 2015 

Personalkostnader -365 725 -329 831 -498 185 

Pensionskostnader o personalsociala 

omkostnader m.m. 

-21 622 -21 837 -34 587 

Material, tjänster o övr kostn -146 801 -136 782 -211 473 

Bidrag och transfereringar -17 714 -16 288 -24 601 

Upplösning bidrag till statlig 

-267 -267 -400 

infrastruktur 

Summa -552 129 -505 005 -769 246 

Not 3 Av- och nedskrivningar 201608 201508 2015 

Fastigheter och anläggningar -19 779 -17 694 -26 976 

Maskiner och inventarier -4 067 -4 469 -6 987 

Summa -23 846 -22 163 -33 963 

Not 4 Jämförelsestörande poster 201608 201508 2015 

Återbetalning från AFA år 2004 0 0 5 759 

Summa 0 0 5 759 

Not 5 Skatteintäkter och generella 

statsbidrag 201608 201508 2015 

Utdebitering 22,07 22,07 22,07 

Skatteintäkter 344 293 332 905 498 927 

Kommunalskatt 347 254 332 905 499 357 

Slutavräkningar -2 961 -430 

Generella statsbidr o utjämn 118 617 94 283 141 979 

Inkomstutjämning 95 981 89 958 134 937 

Kostnadsutjämning -8 342 -8 690 -13 035 

Kostnadsutjämning LSS -681 -2 503 -3 754 

Regleringsbidrag/-avgift -289 -326 -489 

Strukturbidrag 876 1 314 

Fastighetsavgift 14 936 14 778 22 055 

Övriga generella statsbidrag 17 012 190 951 

Summa 462 910 427 188 640 906 

8/54 

17


Not 6 Finansiella intäkter 201608 201508 2015 

Ränteintäkter externt 262 280 387 

Ränteintäkter från dotterbolag 0 6 8 

Utdelning aktier och andelar 2 3 3 

Övriga finansiella intäkter 120 183 183 

Reavinst vid avyttring av TBAB 13 000 

aktier 

Summa 13 384 472 581 

Not 7 Finansiella kostnader 201608 201508 2015 

Räntekostnader externt -1 267 -1 418 -2 104 

Räntekostnader pensionsavsättn -19 -44 -61 

Övriga finansiella kostnader -93 -74 -99 

Indexreglering medfinansiering 

0 -83 

E20 

Summa -1 379 -1 619 -2 264 

Not 8 Fastigheter och anläggningar 201608 201508 2015 

Markreserv 14 194 14 148 14 208 

Verksamhetsfastigheter 369 348 342 901 353 993 

Fastighet för affärsverksamhet 19 444 21 710 20 951 

Industrifastigheter 23 367 23 841 23 512 

Publika fastigheter (Gator, vägar, 

parker mm) 

48 140 41 939 46 903 

Fastigheter för annan verksamhet 2 786 1 935 1 869 

Övriga fastigheter 4 591 4 376 4 373 

Pågående ny, till- eller ombyggn. 18 841 25 355 23 520 

Summa 500 711 476 204 489 329 

Not 9 Maskiner och inventarier 201608 201508 2015 

Fordon 2 398 1 823 2 552 

Övriga inventarier 22 180 24 218 22 397 

Summa 24 578 26 041 24 949 

9/54 

18


Not 10 Värdepapper och andelar 201608 201508 2015 

Aktier 

Tidaholms Bostads AB (helägt) 1) 775 775 

Tidaholms Energi AB (helägt) 11 175 10 400 10 400 

Swedbank 23 23 23 

Delsumma aktier 11 198 11 198 11 198 

Andelar 

Tolkförmedling Väst 13 13 13 

Kommuninvest 2) 660 660 660 

Companion 10 10 10 

Delsumma andelar 683 683 683 

Grundfondskapital 

Tidaholm-Hökensås Semesterby 

Tidaholm-Hökensås Semesterby 10 10 10 

Delsumma grundfondskapital 10 10 10 

Totalsumma 11 891 11 891 11 891 

1) 

Kommunens aktier i Tidaholms Bostadsbolag har avyttrats under året till Tidaholms 

Energi AB till ett försäljningspris om 13 mnkr. 

2) 

Insatsen hos Kommuninvest värderas till anskaffningsvärde. Överskottsutdelning i form 

av återbäring ochinsatsränta på inbetalda medlemsinsater har nästan omgående gått tillbaka 

till Kommuninvest för att öka kapitalet. Detta är enligt RKRs yttrande inte att beakta som 

en intäkt i kommunen och värdet på insatsen har inte skrivits upp. Enlig Kommuninvest är 

värdet på Tidaholms andel 3 949 tkr 2016-06-30 (3 341 tkr vid årsskiftet). 

Not 11 Bidrag till statlig 

infrastruktur 201608 201508 2015 

Medfinansiering E20 6 000 6 000 6 000 

Ackumulerad upplösning -1 067 -667 -800 

Summa 4 933 5 333 5 200 

Kommunfullmäktige har i avsiktsförklaring från maj 2013 beslutat sin avsikt att 

medfinansiera utbyggnaden av E20 upp t o m 6 milj kr i 2013 års penningvärde (Kf § 

55/2013). Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 15 år. Indexering av 

medfinansieringsbeloppet sker t o m utbetalningstidpunkten enligt Trafikverkets Infrastrukturindex 

- Investering Väg. 

Not 12 Kortfristiga fordringar 201608 201508 2015 

Kundfordringar 5 315 5 839 12 402 

Konsumtionsavgifter 192 454 3 872 

Fakturafordringar 5 018 5 310 6 363 

Fakturafordringar AÖS 1) 105 75 2 167 

Statsbidragsfordringar 11 420 21 172 

Diverse kortfristiga fordringar 6 326 4 452 7 038 

Mervärdeskatt 6 165 2 248 6 875 

Skattekonto 150 2 098 50 

Övriga 11 106 113 

Förutbetalda kostnader 29 064 26 121 6 278 

Upplupna intäkter 48 624 27 195 11 095 

Upplupna skatteintäkter 9 579 8 568 9 233 

Övriga upplupna intäkter 39 045 18 627 1 862 

Summa 100 749 63 607 57 985 

1) Från 1 oktober 2011 debiterar Tidaholms kommun Falköpings kommuns 

renhållningsavgifter för AÖS (Avfallshantering Östra Skaraborg) räkning 

10/54 

19


Not 13 Kassa och bank 201608 201508 2015 

Kassa 78 51 59 

Bank 108 356 67 304 115 891 

Summa 108 434 67 355 115 950 

Kommunen har en checkkredit på 60 miljoner som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. 

Not 14 Eget kapital 201608 201508 2015 

Ingående eget kapital 392 622 356 389 356 389 

Nyttjande av lokal utvecklingsreserv -94 

Årets resultat 60 919 15 114 36 327 

Totalt eget kapital 453 541 371 503 392 622 

Varav resultatutjämningsreserv 35 649 12 613 12 613 

Varav lokal utvecklingsreserv 11 998 12 092 11 998 

Varav övrigt eget kapital 405 894 346 798 368 011 

Fullmäktige har under 2014 beslutat att avsätta 12 613 tkr av tidigare års resultat till 

resultatutjämningsreserv samt att avsätta 12 092 tkr till en lokal utvecklingsreserv. 

Not 15 Avsättning för pensioner 201608 201508 2015 

Specifikation - Avsatt till pensioner 

Förmånsbestämd ålderspension 

Avtalspension, visstidspension m.m. 408 847 702 

Särskild avtals/ålderspension 2 688 2 790 2 763 

Ålderspension 1 161 837 

Efterlevandepension 92 71 

Löneskatt 1 060 882 1 061 

Summa avsatt till pensioner 5 409 4 519 5 434 

Antal visstidsförordnanden 

Politiker 2 2 2 

Tjänstemän 0 0 0 

Avsatt till pensioner 

Ingående avsättning 5 434 4 544 4 544 

Nya förpliktelser under året 367 374 1 308 

- nyintjänand pension 344 464 

- ränte- och basbeloppsuppräkning 19 44 70 

- övrig post 4 330 774 

Årets utbetalningar -392 -394 -591 

Förändring av löneskatt 0 -5 173 

Summa avsatt till pensioner 5 409 4 519 5 434 

Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 

Överskottsmedel 124 0 1 351 

Från och med 2015 har vi bokat en avsättning för de förtroendevalda som har ett nytt avtal 

från den 15 oktober 2014, OPF-KL. Avsättning för det äldre avtalet PBF har tagits upp 

under raden övrig post 2015. Avättningar enligt detta avtal har tidigare inte redovisats. 

För avtalen KAP-KL och AKAP-KL är årets ålderspensions-och indexeringspremier samt 

riskpremier inbetalda under året. Tidaholms kommun har försäkrat bort 

efterlevandeskyddet samt förmånsbestämd ålderspension för dessa avtal. 

Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper se sid 14. 

11/54 

20


Not 16 Avsättningar bidrag till 

statlig infrastruktur 201608 201508 2015 

Medfinansiering E20 

Bidrag till statlig infrastruktur 6 000 6 000 6 000 

Indexering 0% 0% 0% 

Utgående avsättning 6 000 6 000 6 000 

Kommunfullmäktige har i avsiktsförklaring från maj 2013 beslutat sin avsikt att 

medfinansiera utbyggnaden av E20 upp t o m 6 milj kr i 2013 års penningvärde (Kf § 

55/2013). Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 15 år. Indexering av 

medfinansieringsbeloppet sker t o m utbetalningstidpunkten enligt Trafikverkets Infrastrukturindex 

- Investering Väg. År 2016 prognostiseras ingen indexering. 

Not 17 Långfristiga skulder 201608 201508 2015 

Handelsbanken 

Ingående skuld 3 405 3 806 3 806 

Kortfristig del av lån -400 -400 

Årets amortering -300 -300 -400 

Återstående långfristig del 2 705 3 506 3 006 

Swedbank hypotek 


Kortfristig del av lån -632 -632 

Årets amortering -316 -316 -632 


Kommuninvest 


Kortfristig del av lån -7 585 -7 585 

Årets amortering -4 876 -4 876 -7 585 


Summa 123 386 140 620 128 878 

Sammanställning lån i banker o 

kreditinstitut 201608 201508 2015 


Nyupptagna lån 

Årets amortering -5 492 -5 492 -8 617 

Kortfristig del av lån -8 617 -8 617 

Långfristig del av lån 123 386 140 620 128 878 

Kortfristig del av lån (nästa års amortering) redovisas i not 18 

Not 18 Investeringsinkomster, 

förutbetalda kostnader som 

regleras över flera år 201608 201508 2015 

Investeringsbidrag 1 992 401 2 059 

återstående antal år (vägt snitt) 31 32 32 

Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång 

har. 

12/54 

21


Not 19 Kortfristiga skulder 201608 201508 2015 

Leverantörsskulder 18 537 14 384 26 925 

Korta skulder kreditinstitut 8 617 0 8 617 

Avräkning Avfallshantering Östra 

206 124 5 501 

Skaraborg 

Moms och punktskatter 0 0 1 180 

Personalens källskatt och avgifter 21 117 18 568 18 102 

källskatt 9 636 8 589 8 277 

arbetsgivaravgifter 11 481 9 979 9 825 

Övriga kortfristiga skulder 2 534 1 931 1 437 

Skuld till VA-kollektivet 3 047 180 3 047 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 

107 583 92 841 106 203 

semesterlöneskuld 21 807 20 866 21 807 

upplupna löner 0 819 197 

upplupna soc avg på semlöneskuld 8 387 8 282 8 447 

och uppl löner 

pensionskostn individuell 12 727 11 658 17 681 

sammandrag för prel F-skatt, se 

spec nedan 

3 606 5 003 4 741 

förutbetalada skatteintäkter 2 468 885 

förutbetalt tillfälligt statsbidrag 8 506 25 518 

upplupna räntekostnader 154 226 239 

interimsskulder 49 928 45 987 25 920 

förutbetalda hyror 0 0 768 

Summa 161 641 128 028 171 012 

Det förutbetalda statsbidraget på 25 518 tkr har periodiserats i sin helhet till år 2016. 

Specifikation F-skatt 201608 201508 2015 

Inbetald preliminär F-skatt -6 538 -6 538 

Fastighetsskatt 348 348 

Uppl särsk löneskatt individuell del 3 942 3 942 

Uppl särsk löneskatt på utbet 

1 332 1 332 

pensioner 

Uppl särsk löneskatt 

1 077 1 077 

pensionsförsäkring 

Summa tax 15 0 161 161 

Inbetald preliminär F-skatt -6 415 -3 742 -6 415 

Fastighetsskatt 361 210 320 

Uppl särsk löneskatt individuell del 4 177 4 114 4 177 


1 491 958 1 491 

pensioner 


448 448 712 


Summa tax 16 62 1 988 285 

Inbetald preliminär F-skatt -5 235 

Fastighetsskatt 

Uppl särsk löneskatt individuell del 4 312 2 854 4 295 


1 012 

pensioner 


373 


Summa tax 17 462 2 854 4 295 

Uppl särsk löneskatt individuell del 3 082 

Summa tax 18 3 082 

Summa 3 606 5 003 4 741 

13/54 

22


Not 20 Justering övr ej likviditetspåverkande 

poster 201608 201508 2015 

Försäljningspris avyttran 

anläggningstillgång 

-558 -305 -473 

Förändring lokal utvecklingsreserv, 

eget kapital 

Upplösning investeringsbidrag -68 -39 

Pensionsskuld förändring avsättning -25 -25 1 481 

Upplösning av bidrag till statlig 

infrastruktur 

267 267 400 

VA-återförda investeringskostnader 0 18 

Summa -384 -63 1 293 

-94 

Not 21 Pensionsskuld 

Pensionsförplikter som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar 

Upparbetad skuld fr.o.m 1998 samt garanti- och visstidspensioner redovisas som avsättning 

i balansräkningen. Individuell del som kommer att utbetalas under mars månad 2017 

redovisas som kortfristig skuld. 

Beräknad löneskatt (24,26 %) ingår i beloppen. Pensionsskuld upparbetad före 1998 

redovisas som ansvarsförbindelse dvs. utanför balansräkningen. Uppgifterna om 

pensionsåtaganden baseras på beräkningar gjorda av KPA per 2016-08-31. 

201608 201508 2015 

Ingående ansvarsförbindelse 149 273 149 772 149 772 

Aktualisering -176 

Ränteuppräkning 695 716 1 073 

Basbeloppsuppräkning 1 354 1 786 1 787 

Nyintjänande förtroendevalda 417 

Övrig post -336 1 116 1 956 

Årets utbetalningar -3 770 -3 600 -5 556 

Summa pensionsförpliktelser 147 216 149 790 149 273 

Löneskatt (24,26%) 35 715 36 339 36 214 

Utgående ansvarsförbindelser 182 931 186 129 185 487 

Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 

Från och med 2015 har ansvarsförbindelsen för penisonsåtagande till förtroendevalda tagits 

upp enligt avtalet PBF, ingående belopp redovisas under övrig post. 

Not 22 Solidarisk borgen 

Tidaholms kommun har i november 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld 

för Kommunisvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 

282 kommuner som per 2016-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening 

har ingått likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett 

regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett 

eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska 

ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive 

medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på 

medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tidaholms kommuns ansvar enligt ovan 

nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-06-30 uppgick Kommuninvest i 

Sverige AB:s totala förpliktelser till 350,5 miljarder kronor och totala tillgångar till 346,3 

miljarder kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 406,6 miljoner 

kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 401,3 miljoner kronor. 

14/54 

23


Not 23 Borgen och andra förpliktelser 201608 

Tidaholms Bostads AB* 59 963 

Tidaholms Energi AB 289 376 

Borgen för föreningar* 2 701 

Bösab (Bredband Östra Skaraborg)* 500 

Egna hem, 40% kommunal garanti* 180 

Övriga* 49 

Summa 352 769 

*Uppgifter om borgen och andra förpliktelser har inte tagits fram till 

delårsbokslutet utan vi använder uppgifter ifrån närmast föregående 

årsbokslut 2015-12-31. Uppgift ombBorgensförbindelse för TEAB har dock 

uppdaterats då ytterligare 13 milj har getts i beslutats i utökad borgen. 

Upplysningar om redovisningsprinciper 

Delårsbokslutet är upprättad i enlighet med lagen om 

kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet 

för kommunal redovisning (Rkr) vilket innebär att: 

Tillämpade principer 

Tidaholms kommun följer den kommunala 

redovisningslagen på alla punkter utom vad som anges i 

lagens 2 kap 7§. I denna paragraf föreskrivs en 

dokumentation av redovisningssystemet. Planer finns på 

att ta fram en dokumentation under de närmaste åren. 

Anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits 

till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda 

avskrivningar. Kommunen arbetar för närvarande med 

upprättande av ett nytt anläggningsregister. När detta är 

klart räknar vi med att fullt ut kunna tillgodose de krav 

beträffande redovisning av anläggningstillgångarna som 

framgår av Rkr nr 11.4. 

Anslutningsavgifter 

Avskrivningar 

Planenliga avskrivningar beräknas på objektens 

anskaffningsvärden. Avskrivningar sker linjärt, d v s med 

belopp som är lika stora under objektets beräknade 

livslängd. Avskrivningen påbörjas när anläggningen tas i 

bruk. 

Följande avskrivningstider tillämpas normalt i 

kommunen: 5, 10, 20, 33, 50 år. 

På anläggningstillgångar i form av mark, konst och 

pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. 

Enligt Rkr 11.4 rekommenderas tillämpning av 

komponentavskrivning om det förväntas vara en väsentlig 

skillnad i förbrukning av en materiell 

anläggningstillgångs betydande komponenter, tillgången 

ska då delas upp på dessa komponenter. Tidaholms 

kommun har ännu inte börjat tillämpa 

komponentavskrivning, däremot har dotterbolaget TEAB 

nu infört komponentavskrivning. 

Anslutningsavgifter ska enligt Rkr 18.1 redovisas som en 

skuld och intäktsföras i takt med att investeringsobjekten 

skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. 

Tidaholms kommun tillämpar ännu inte denna 

rekommendation utan redovisar anslutningsavgiften som 

en intäkt då beloppen är av mindre art. 

15/54 

24


Ekonomisk analys 

Budgetuppföljning 2016 

En budgetuppföljning har genomförts efter augusti månad och en prognos av utfallet på 

helårsbasis har gjorts. Prognosen pekar mot ett resultat på + 61,8 mnkr totalt för Tidaholms 

kommun, budgeterat överskott var 11,2 mnkr. Det tillfälliga statsbidraget på 25,5 mnkr 

prognostiseras att ge 24,3 mnkr i överskott. Prognosen för ersättningar från Migrationsverket 

bygger på nuvarande ersättningsnivåer och ligger på ett överskott på 12,0 mnkr. Förslag till ny 

ersättningsmodell och ersättningsnivåer föreligger, men det är ännu oklart för social- och 

omvårdnadsnämnden vad förändringarna kommer att innebära. 

Försäljning av Tidaholms Bostads AB (Tbab) till Tidaholms Energi AB har gjorts, detta har 

genererat en vinst på 13 mnkr. 

Exkluderas vinsten från försäljningen av Tbab, medlen från tillfälligt statsbidrag och 

ersättningar från Migrationsverket, som social-och omvårdnadsnämnden erhåller för 

flyktingmottagningen uppgår resultatet enligt prognosen till ca 12,5 mnkr, vilket ligger i nivå 

med kommunens överskottsmål 

Skatteintäkterna visar ett mindre underskott på – 1,3 mnkr. Avsatta medel för 2016 års 

lönerörelse räckte inte fullt ut för årets lönerörelse utan genererade ett underskott på – 1,3 mnkr 

på grund av att avtalet med kommunal blev högre än budgeterat. 

Resultatet av nämndernas bedömning i form av en helårsprognos redovisas i tabell på nästa sida 

och kommenteras i rapporten av respektive nämnd: 

16/54 

25


Driftsprognos 2016 

Sammanfattning av budgetavvikelser och årets resultat 

Helårsprognos augusti 

2016 

Budget 2016 

Budgetavvikelse 

Nämnd 

Kommunstyrelsen 57 551 479 

Gemensam lönepott -1 271 -1 271 

Årets 

Resultat 

Kultur- och fritidsnämnd 19 432 

Barn- och utbildningsnämnd 244 774 2 850 

Miljö- och byggnadsnämnd 11 061 414 


Omvårdnadsförvaltningen inkl nämnd 209 253 -580 

Socialförvaltningen 36 675 -1 941 

Migration 12 033 

Teknisk nämnd 50 262 2 295 

627 737 14 279 

Finansiering 

Skatteintäkter 670 363 -1 270 

Ränta -1 224 308 

PO-Diff 1 800 652 

Reavinst 612 

Medfinansiering E20 -524 124 

Avskrivningar/upplösning -31 473 -1 999 

638 942 -1 573 

12 706 

Tillfälligt statsbidrag 24 298 

Fsg aktier TBAB 13 000 

Årets resultat 11 205 50 004 

Årets Resultat - VA-kollektivet 

Årets Resultat - Renhållning 629 

Prognos Årets Resultat 11 205 50 633 61 838 

17/54 

26


Resultat 

Årets resultat 2007-2016 

mnkr 70 

60 

61.8 

50 

40 

30 

25.1 

20 

10 

0 

-10 

8.3 

6.8 

17.8 

1.4 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Not: exklusive jämförelsestörande poster 

Prognosen för år 2016 visar på ett överskott på 61,8 mnkr, 24,3 mnkr härrör från det tillfälliga 

statsbidraget , 13 mnkr är en reavinst vid försäljningen av Tidaholms Bostadsbolag AB (Tbab) 

till Tidaholms Energibolag AB (Teab) och 12,0 mnkr är prognostiserat överskott från erhållna 

medel från migrationsverket. 

-7.3 

11.4 

-1 

9.8 

Finansiell målsättning – avstämning 

Kommunens finansiella mål uttrycks i form av resultatmål och mål för egenfinansiering av 

investeringar. 

 

Ett övergripande finansiellt mål har fastställts innebärande att Årets resultat skall vara 

positivt och minst motsvara två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk 

utjämning. 

Prognosen för 2016 visar ett resultat som uppgår till 8,9 % av skatteintäkter och 

generella statsbidrag. Exkluderas reavinsten från försäljningen av Tbab aktier, medlen 

från tillfälligt statsbidrag och ersättningar från Migrationsverket för 

flyktingmottagningen ligger resultatet i nivå med kommunens överskottsmål på 2 %. 

 

Lånepolicyn är att undvika upplåning till investeringar i skattefinansierad verksamhet. 

Däremot kan förmånliga lån t.ex. räntebidrag utnyttjas. Lån kan förekomma till 

investeringar inom affärsdrivande verksamheter. 

Inga nya lån prognostiseras under 2016. 

18/54 

27


Balanskravsutredning 

(tkr) 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 

Bokslut 

2013 

Bokslut 

2014 

Bokslut 

2015 

Bokslut 

Prognos 

2016 

per 31/8 

Årets resultat 18 810 3 294 7 223 -119 086 347 36 327 61 838 

Samtliga realisationsvinster -666 67 -1 343 -3 095 -30 -473 -13 612 

Realisationsvinster enl undantag 

Realisationsförlust enl undantag 124 2 133 2 979 

Orealiserade förluster i värdepapper 3 924 

Återföring av orealiserade förluster i värdepapper -3 924 

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 18 268 9 418 4 935 -122 181 317 35 854 48 226 

Medel till RUR -12 613 -23 036 

Medel från RUR 

Synnerliga skäl 139 192 

Årets Balanskravsresultat 5 655 9 418 4 935 17 011 317 12 818 48 226 

UB (RUR) 12 613 12 613 12 613 12 613 12 613 35 649 35 649 

Skatteintäkter 565 490 571 207 572 315 602 958 611 037 640 906 694 611 

1 % av skatteintäkter 5 655 5 712 5 723 6 030 6 110 6 409 6 946 

2 % av skatteintäkter 12 818 13 892 

Positivt EK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 

Reservering RUR 1 % 12 613 0 0 0 0 41 280 

Reservering RUR 2 % 23 036 34 334 

I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges när avsättning respektive 

disposition får ske av medel avseende resultatutjämningsreserven. Kommunen får reservera 

medel till resultatutjämningsreserven med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen 

den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 

1 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning 

(förutsatt att eget kapital är positivt). Vilket också är lagens minimikrav. 

Beslut om reservering bör fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med 

årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen. 

Den framtida nivån för när reservering av medel till RUR kan ske får avgöras i resp års 

budgetbeslut beroende på vad som är ett rimligt resultatkrav bl a avhängigt kommunens 

investeringsnivå (självfinansieringsgraden av investeringar utan att behöva uppta lån), 

ekonomiska ställning och andra faktorer. Har kommunen ett större investeringsprogram torde 

resultatkravet vara större än 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och 

kommunalekonomisk utjämning. 

I årsredovisningen för 2015 gjordes en avsättning på 23,0 mnkr vilket innebär att 

resultatutjämningsreserven uppgår till 35,6 mnkr. I samband med årsredovisningen för 2016 får 

ett nytt beslut tas om en eventuell ny avsättning. 

19/54 

28


Skatteberäkning 

Budget 

Prognos augusti 

2016 

Egna skatteintäkter 522 045 520 881 

Slutavräkning -1 065 -4 195 

Inomkommunal inkomstutjämning 141 153 143 971 

Inomkommunal kostnadsutjämning -12 320 -12 513 

Inomkommunal kostnadsutjämning LSS -1 217 -1 021 

Regleringsbidrag/ -avgift -363 -434 

Strukturbidrag 0 0 

Kommunal fastighetsavgift 22 130 22 404 

Totalt 670 363 669 093 

Skillnad -1 270 

Skatteintäkter 670 363 669 093 

Tillfälligt statsbidrag 25 518 

Totalt skatteintäkter 694 611 

Avvikelse mot budget 24 248 

Skatteintäkterna visar ett underskott -1,3 mnkr för 2016 främst på grund av att slutavräkningen 

är 3,1 mnkr lägre än budgeterat , de egna skattintäkterna prognostiseras -1,2 mnkr lägre än 

budgeterat samt att den interkommunala inkomstutjämningen prognostiseras bli 2,8 mnkr högre 

än budgeterat. 

Det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen på 25,5 mnkr redovisas ovan 

på en separat rad och är inte budgeterat. Enligt beslut om fördelning av medel, KS §80/16, 

fördelas medlen enligt nedan. 

Social och omvårdnadsnämnd 5 000 

Barn- och utbildningsnämnd 5 000 

Kultur- och fritidsnämnd 5 000 

Kommunstyrelsen 6 000 

Kommunstyrelsen, utåtriktade medel 3 000 

Miljö- och byggnadsnämnd 500 

Tekniska nämnd 1 000 

Summa 25 500 

 

 

 

Medlen ska kunna användas under flera år. 

Respektive nämnd ska rapportera närmare användning av medlen i samband med 

delårsrapport per augusti 2016 samt vid årsredovisningarna 2016-2018. 

Det extra statsbidraget som disponeras av nämnderna under en begränsad tid redovisas 

vid sidan av ordinarie kommunbidrag som projektmedel. 

Nämnderna har återkopplat hur stor del av dessa medel de kommer förbruka under 2016. 

Prognosen visar att de endast kommer utnyttja 1,2 mnkr under 2016. Ett överskott på 24,3 mnkr 

prognostiseras i helårsprognosen. 

20/54 

29


Investeringar 

Nämnd 

Budget 

2016 

Tilläggsanslag 

o 

omdisp 

Summa 

budget 2016 

Bokfört 

tom aug 

2016 

Prognos 

helår 2016 

Avvikelse 

helår 2016 

Teknisk nämnd 29 895 8 997 38 892 23 627 35 062 3 830 

Kommunstyrelsen 1 906 1 026 2 932 1 707 2 627 305 

Barn- och utbildningsnämnd 3 180 1 177 4 357 2 545 4 357 0 

Kultur- och fritidsnämnd 250 113 363 178 363 0 

Social- och omvårdnadsnämnd 300 181 481 0 481 0 

Skattefinansierad verksamhet 35 531 11 494 47 025 28 057 42 890 4 135 

VA-verk 8 850 -504 8 346 6 671 6 805 1 541 

Renhållningsenhet 500 1 724 2 224 227 1 075 1 149 

44 881 12 714 57 595 34 955 50 770 6 825 

Totalt omfattar 2016 års investeringsbudget 57 595 tkr fördelat på ett antal olika 

investeringsprojekt. 

För den skattefinansierade verksamheten ingår bland annat: 

Kungsbroskolan rivning – är klar och området färdigställs 

Hellidsområdet – ny förskola, 5 avdelningar – är klar och har tagits i bruk 

Ny matarled Marbodal – pågår och beräknas vara klar under 2016 

Investeringar i våra befintliga fastigheter och vägar 

För den affärsdrivande verksamheten ingår bland annat: 

Kvävereningsprojekt vid reningsverk – på gång 

Reservvattentäkt – projektering 

21/54 

30


Lån 

Lånespecifikation (tkr) 

Skuld 

2016-01-01 

Prognos 

amortering 

2016 

Prognos 

ränta 2016 

Prognos 

skuld 

2016-12-31 

Gymnasieskolan - Handelsbanken 3 405 400 41 3 005 

Tändstickan - Swedbank hypotek 7 583 632 67 6 951 

Bruket - Kommuninvest aug 2017 17 631 1 085 174 16 546 

Nya Forsenskolan - Kommuninvest 108 876 6 500 1 662 102 376 

Bundet okt 2016 32 438 3 250 258 29 188 

Bundet nov 2017 43 000 929 43 000 

Bundet sept 2019 33 438 3 250 475 30 188 

Totalt 137 495 8 617 1 944 128 878 

Kommunens låneskuld uppgick per 2015-12-31 till 137 495 tkr och beräknas per 2016-12-31 

uppgå till 128 878 tkr. 

Likvida medel 

Likvida medel (tkr) 31-aug 

2012 2013 2014 2015 2016 

Skattefinansierad verksamhet 109 736 75 685 79 204 104 781 94 904 

Kommunen 32 468 61 818 69 397 95 239 88 623 

Inlösen Teab 64 084 

Skatteskuld inlösen pension 3 397 

Ej utnyttjad kreditiv 9 794 

AÖS 3 390 4 306 3 643 3 378 117 

Återstående pensionsmedel 6 164 6 164 6 164 6 164 

Pensionsfond 78 702 

VA-verk 4 520 2 115 1 682 4 863 3 961 

Renhållningsverk -13 3 468 5 181 6 306 9 569 

Summa 192 945 81 268 86 067 115 950 108 434 

Av den skattefinansierade verksamhetens likviditet på 94 904 tkr ingår återstående 

pensionsmedel på 6 164 tkr (kvar av pensionsfond). 

22/54 

31


De kommunala bolagen 

Någon sammanställd redovisning görs inte för kommunkoncernen i delårsbokslutet. Nedan 

redovisas respektive bolag i kommunkoncernen med en resultaträkning för perioden och 

helårsprognos. I juli månad förvärvade Tidaholms Energi AB (TEAB Tidaholms Bostads AB 

(TBAB) från Tidaholms kommun och TBAB ingår nu mera i koncernen med TEAB som 

koncernbolag. 

De kommunala bolagens resultaträkning för perioden och helårsprognos 

Resultaträkning tkr 

Tidaholms 

Energi AB 

Tidaholms 

Elnät AB 

2016-08-31 

Resultat 

2016 

Prognos 

2016-08-31 

Resultat 

2016 

Prognos 

2016-08-31 

Resultat 

Tidaholms 

Bostads AB 

2016 

Prognos 

Intäkter 48 412 76 580 26 573 39 592 13 567 20 333 

Kostnader -37 381 -59 044 -15 016 -23 860 -9 925 -15 769 

Avskrivningar -5 445 -8 650 -3 601 -5 391 -1 445 -2 188 

Periodens/årets rörelseresultat 5 586 8 886 7 956 10 341 2 197 2 376 

Finansiella intäkter 1 161 1 500 4 4 13 16 

Finansiella kostnader -2 298 -3 320 -1 136 -1 899 -1 250 -1 875 

Periodens/årets resultat efter 

finansiella poster 4 449 7 066 6 824 8 446 960 517 

Extra ordinära intäkter 0 0 

Periodens/årets resultat före skatt 4 449 7 066 6 824 8 446 960 517 

Prognosen för Tidaholms Energi AB indikerar mot ett resultat på + 7 066 tkr och för Tidaholms 

Elnät AB + 8 446 tkr. För Tidaholms Bostads AB pekar prognosen mot ett resultat på + 517 tkr. 

Tidaholms Energi AB 

En väsentlig del av bolagets verksamhet under årets första åtta månader har varit 

bredbandsutbyggnaden i kommunen. Målsättningen är att uppnå 1400 nya fiberanslutningar 

under 2016. 

Vid halvårsskiftet 2016 förvärvades aktierna i Tidaholms Bostads AB. Bostadsbolaget finns nu 

tillsammans med energibolagen i gemensamma lokaler på Smedjegatan i Tidaholm. 

Tidaholms Elnät AB 

Den nya mottagningsstationen Täppan är i drift sedan hösten 2015. Anläggningen motsvarar 

våra förväntningar. För att kunna upprätthålla en säker elleverans har bolaget under våren 2016 

bytt båda transformatorerna i Västra station. 

23/54 

32


Personal 

Under första halvåret av 2016 har Tidaholms kommun arbetat med ett flertal gemensamma 

friskvårds- och arbetsmiljöinsatser. 

Alla anställda har förmånen att få bada fritt samt använda motionshallen. Våra utbildade 

hälsoinspiratörer som finna på ett flertal arbetsplatser har fortsatt arbetet med våra HIT (Hälsa I 

Tidaholm) veckor som genomförts även i år tillsammans med både Nobia och Swedish Match. 

HIT veckorna ger medarbetarna möjlighet att prova på olika friskvårdsaktiviteter samt gå på 

föreläsningar under 4 veckor. 

För att fånga upp och förebygga eventuell ohälsa får våra medarbetare möjlighet att gå på 

Hälsosamtal hos företaghälsovård om de varit sjuka 3 gånger under en 6 månaders period. 

Användandet av detta har ökat under första delen av 2016. 

Det har även genomförts utbildning för samtliga chefer i den nya AFS:en 2015:4 gällande social 

och organisatorisk arbetsmiljö. 

Som ett led i att få med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har arbetet med att revidera 

vår arbetsmiljöpolicy påbörjats. 

Arbetet med att införa ett systemstöd för chefer gällande sjukfrånvaro och rehabilitering samt 

arbetsskador och tillbud har påbörjats. 

Det är viktigt att få en bra start på ett nytt arbete därför har personalavdelningen tagit fram en 

Riktlinje för introduktion av nyanställda i Tidaholms kommun. 

Antal anställda per år 

Jan-juni 2016 2015 2014 

Kommunstyrelse 36 35 40 

Tekniska 78 81 83 

Miljö- och bygg 11 9 8 

Kultur- och fritid 38 33 32 

Barn- och utb. 444 420 428 

Social- och omv. 564 534 496 

Totalt 1 171 1 112 1 087 

Antal årsarbetare per år 

Jan-juni 2016 2015 2014 

Kommunstyrelse 33 32 36 

Tekniska 73 76 78 

Miljö- och bygg 11 9 8 

Kultur- och fritid 33 28 27 

Barn- och utb. 425 403 412 

Social- och omv. 501 470 437 

Totalt 1 076 1 018 997 

Personalvolymen har under första halvåret ökat med 59 medarbetare. En stor anledning till det 

är organisationen kring ensamkommande flykting barn. 

24/54 

33


Kvinnor 

Jan-juni 2016 2015 2014 

Åldersgrupp Antal Sjuka i % Antal Sjuka i % Antal Sjuka i % 

-29 131 4,4 149 4,4 127 4,1 

30-39 208 5,1 215 7,1 192 6,0 

40-49 328 7,5 357 8,2 329 7,8 

50-59 287 6,8 308 7,3 280 5,4 

60+ 158 8,3 153 6,5 147 9,5 

Totalt kvinnor 1 112 6.6 1 182 7 1 075 6,6 

Män 

Jan-juni 2016 2015 2014 

Åldersgrupp Antal Sjuka i % Antal Sjuka i % Antal Sjuka i % 

-29 39 4,7 34 1,5 29 1,7 

30-39 51 3,0 61 1,8 46 1,2 

40-49 53 6,3 56 6,1 56 5,4 

50-59 78 2,6 80 3,7 68 3,9 

60+ 56 8,4 53 7,7 51 4,2 

Totalt män 277 4.8 284 4 250 3,3 

Sjukfrånvaro per förvaltning i % 

Jan-juni 2016 2015 2014 

Kommunstyrelse 3,1 2,6 4,1 

Tekniska 4,3 5,0 5,7 

Miljö- och bygg 8,9 3,7 2,2 

Kultur- och fritid 7,2 8,5 8,1 

Barn- och utb. 5,4 5,6 5,4 

Social- och omv. 7,5 8,2 7,1 

Totalt 6,2 6,6 6,2 

Sjukfrånvaron har minskat under det första halvåret 2016 från 6,6 % till 6,2 %. Vi ser också att 

kvinnors sjukfrånvaro har minskat från 7 % till 6,6 % och att mäns sjukfrånvaro har ökat från 4 

% till 4,8 %. Vi ser en nedåtgående trend när det gäller sjukfrånvaron som vi tror kommer att 

fortsätta. 

25/54 

34


Verksamhet 

Uppföljning av vision och mål 2016 

För att veta vart vi vill och vad vi vill uppnå har en strategisk plan arbetats fram. Vi alla, 

kommunens politiker och engagerade samt intresserade Tidaholmare arbetar med hur vi vill se 

kommunen i framtiden. Vision och målbild utgår från kommunfullmäktiges viljeriktning i 

Strategisk plan 2016-2018. 

Vår Vision 

Så här arbetar vi med mål inom kommunen 

Målstyrningsmodellen bygger på en kommungemensam vision. Under visionen finns fem 

målområden. 

Respektive målområde har brutits ner till ett antal effektmål, som konkretiserar målområdet. 

Effektmålen inom respektive målområde är knutna till olika ansvarsområden(nämnder) för att 

skapa styrning ner på verksamhetsnivå. 

För att arbeta på kort och lång sikt har kommunfullmäktige definierat följande fem strategiska 

målområden: 

26/54 

35


Mål- och resultatuppföljning 

För att få en antydan om vi når våra mål, det vill säga om vi uppnått resultat av vårt arbete mäts 

effektmålen och resultatet analyseras. För att ge en överblick används färgkodning för mål- och 

resultatuppföljning. 

Så här tyder du mål- och resultatuppföljning: 

Grönt = Fullständig måluppfyllelse, vi har uppnått målet. 

Gult = Förbättrad måluppfyllelse, vi har närmat oss målet. 

Rött = Oförändrad eller försämrad måluppfyllelse, vi har ännu inte uppnått målet. 

Sammantagen prognos av måluppfyllnad 

Efterföljande sidor beskriver prognos av måluppfyllelse för respektive mål som bygger på 

nämndernas/förvaltningarnas uppföljning av verksamhetsmålen och genomfört arbete. Flertal av 

de indikatorer/mätmetoder som ska ge en indikation vid uppföljningen genomförs vid årets slut, 

vilket måste tas i beaktande. 

27/54 

36


Prognos – Attraktiv kommun 

Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. 

Effektmål 

Andelen medborgare som 

upplever Tidaholms 

kommun som en bra plats 

att leva och bo i ska öka. 

Utfall 

Målvärde 

2013 2014 2015 2016 2017 2018 

64 

(59) 

- 

59 

(60) 

- 67 - Gult 

Bedömning av 

måluppfyllelse 

Strategi: för att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och 

leva ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, 

värna om den lokala handeln samt ha en skola och omsorg med hög kvalité. 

Analys: Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer 

Tidaholms kommun som en plats att bo och leva på blev 59 vid senaste mätning, vilket är något sämre 

jämfört med rikssnittet för kommuner, som är 60. Utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikationer, 

kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter och trygghet har enligt senaste mätning försämrats. Arbete med 

individuellt anpassade insatser inom skola och omsorg för att öka kvaliteten för den enskilde fortgår. För 

att stärka och värna om den lokala handeln görs löpande företagsbesök, frukostmöten, samordning av 

sommaröppna verksamheter, genomfört evenemang i centrum och arbetat för komplettering av handelns 

utbud. 

Värdering: Målvärdet för 2017 är högt satt och prognosen för 2016 är att målet inte kommer uppfyllas 

fullt ut, trots att aktiviteter och samarbeten har fungerat bra. 

Lärdomar och Förbättringsområden: För att öka betygindex framkommer ur undersökningen att 

områden gällande trygghet ger mest effekt att arbeta vidare inom men om möjlig även kommersiellt 

utbud och fritidsmöjligheter. Efter utvärdering av Stadens dag har det framkommit ett behov att arbeta 

vidare med Tidaholms identitet. 

Andel medborgare som är 

nöjda med kommunens 

verksamheter ska öka. 

60 

(53) 

- 

60 

(54) 

- 64 - Gult 

Strategi: Kommunen ska verka för en effektiv och rättsäker ärendehantering där medborgaren har insyn 

i handläggningsprocessen, detta bland annat genom att minska ledtider, verka för en ökad digitalisering 

och kommunicering. Kommun ska även verka för att samtliga medborgare och andra besökare upplever 

att de blir väl bemötta av kommunens tjänstemän. För att nå detta krävs en kommunövergripande 

diskussion kring värdegrund och utbildning. Medborgaren ska ha möjlighet till inflytande i den 

kommunala beslutsprocessen, detta bland annat genom medborgardialog. 

Analys: Utifrån senaste mätning blev det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) 

för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Tidaholms kommun 60. I förhållande till 

högsta(69) och lägsta betygindex(38) samt rikssnitt (54) ligger Tidaholm högt. Nämnderna arbetar på 

olika sätt utifrån strategin genom att införa exempelvis e-tjänster för att öka digitaliseringen utifrån 

kundbehov, olika aktiviteter som verka för en effektiv och rättssäker ärendehantering, aktivt arbete med 

avvikelsehantering och egenkontroll för att förbättra kvaliteten. Vidare ur strategin är att främja 

medborgarens inflytande i den kommunala beslutsprocessen med hjälp av medborgardialog. Under 2016 

har representanter för de olika nämnderna och förvaltningarna deltagit i en utbildning om 

medborgardialog samt arbetat fram en riktlinje för medborgardialog. 

Värdering: Nämndernas aktiviteter har haft en positiv effekt på målet. En del aktiviteter är inte helt 

genomförda, men arbete har påbörjats som kommer att fortlöpa under året och även in på nästa år, vilket 

gör att prognosen är att kommunen närmats sig målet. 

Lärdomar och Förbättringsområden: För att öka betygindex framkommer ut undersökningen att 

följande områden ger mest effekt att arbeta vidare inom: Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, 

Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer, Gator och vägar samt miljöarbete. En del är att genomföra 

utbildning för att öka medborgarnas nöjdhet i möten med tjänstemän samt införa fler och efterfrågade e- 

tjänster. En förbättring för att nå ut till medborgare är att öka produktions- och sändningskvalitet på 

kommunfullmäktiges möte. 

28/54 

37


Öka effektiviten och 

kvalitén för medborgaren 

17 27 40 50 60 Grönt 

Strategi: Skapa förutsättningar för verksamheterna att utveckla e-tjänster utifrån befintlig plattform. Ta 

fram en ny e-strategi som reglerar mål och önskvärt läge för e-service, e-demokrati och e-förvaltning. Ta 

fram kommunikationsplan för e-tjänster för att öka användandet. 

Analys: Målet mäts i antal e-tjänster. Förutsättningar finns i nuläget för att utöka antal tjänster utifrån 

plattform. Kommunen har under våren undersökt möjligheter för e-tjänster i barnomsorgen och för 

bygglov samt utvärderat användarvänligheten av nuvarande tjänster. 

Värdering: Utifrån analys ser kommunen att målvärdet och målet uppnås under 2016. I nuläget är vi på 

god väg har ca 30 e-tjänster. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Utpeka ansvar på förvaltningarna gällande e-tjänster, där det 

inte finns. 

Andel medborgare som 

skulle rekommendera 

67 60 70 Rött 

andra att bosätta sig i 

Tidaholm ska öka 

Strategi: Kommunen ska tillhandahålla väl fungerande verksamheter som upplevs som trygga och 

professionella. Kommunen ska arbeta för att stärka den lokala stoltheten, detta bland annat genom 

marknadsföring, aktiviteter och en satsning på de gröna offentliga rummen. En viktig faktor är även att 

marknadsföra och att satsa på det breda föreningslivet och det rika kulturutbudet. 

Analys: SCB:s indexvärde för "rekommendation" mäter i vilken mån kommunens medborgare skulle 

rekommendera andra att bosätta sig i kommunen. Tidaholms "rekommendationsindex" har sjunkit från 

67 till 60 mellan åren 2013 och 2015. Trots detta har Tidaholm år 2015 samma indexvärde som 

genomsnittet bland kommuner med 10000 - 14999 invånare. 

Vid evenemang i centrum läggs vikt på att attrahera olika åldersgrupper, med tanke om att locka en bred 

men med fokus något yngre publik. För att förbättra kvalitet och tillgänglighet, arbetar kommunen 

exempelvis med att se över upphandling för att tillgängliggöra avtal och göra det möjlig för 

förvaltningarna att köpa in på ett enklare och bättre sätt samt införskaffat ett system för att säkerställa 

våra utbetalningar. Detta för att vara säkra på att skattebetalarnas pengar inte betalas ut till fel 

leverantörer eller bedrägeriföretag med mera. Vidare stöttar och samverkar kommunen med föreningoch 

frivilligverksamheter samt informerar om olika uppdrag för att nå ut till berörda medborgare. 

Värdering: Medborgare ska känna glädje och stolthet över att bo och leva i Tidaholm och öka 

motivationen att flytta tillbaka efter att eventuellt ha bott på annan ort. Arbetet som genomförs är på god 

väg och trots god feedback på olika insatser ser prognosen ut att kommunen inte kommer nå målvärdet 

på 70, vilket är högt satt i förhållande till sänkningen utifrån senaste mätning. Då det är ett långsiktigt 

mål kommer arbetet att ta längre tid för att uppnå målet än ett år. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Gällande aktiviteter i centrum har kommunen fått mycket 

positiv feedback har kommit vilket motiverar att arbeta på följande sätt i framtiden. 

13,60% 14,40% 13,60% 13,80% 13,60% 13,40% Grönt 

Analys: Mätvärde anger sjukpenningtal för Tidaholms kommun som helhet. 

Arbetet med projektet ”Upprop Friskare Tidaholm” och att Folkhälsorådet 

stöttat arbetet med att öka frisknärvaron på arbetsplatserna och samtidigt 

minska sjukskrivningarna pågår. Internt inom kommunen som arbetsgivare 

pågår även en rad aktiviteter för friskare medarbetare. 

Värdering: Bedömningen är att projektet ”Upprop Friskare Tidaholm” och 

övriga aktiviteter haft positiva effekter vilket gör att prognosen ger att 

målvärdet kommer att nås. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Implementering utifrån resultat" 

Upprop friskare Tidaholm" behöver fortsätta i kommunens verksamheter. 

Folkhälsan skall förbättras 

81% 

(77%) 

77% 

(78%) 

68% 

(70,3%) 

69% 70% 71% Grönt 

29/54 

38


Analys: Våren 2015 erhöll 68 % av alla gymnasieelever som är 

folkbokförda i Tidaholms kommun en gymnasieexamen inom 4 år. Omkring 

hälften av dessa elever studerade vid Rudbecksgymnasiet. Under hösten 

2015 utformade tjänstemän en handlingsplan med syfte att öka andelen 

elever som tar gymnasieexamen inom planerad tid. Handlingsplanen 

sträcker sig över hela läsåret 2015/2016. Utredning har skett under våren 

2016 hur skolan kan utveckla elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande 

arbete med mål att höja elevernas resultat. 

Värdering: Utifrån de aktiviteter som genomförts gör att prognosen ser bra 

ut för året. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Fler mätmetoder för att kunna se 

om genomförda aktiviteter haft resultat. 

80% 85,10% 84,4% 

(85,6%) 

81% 82% 83% Gult 

Analys: Våren 2015 erhöll 84,4 % av Tidaholms elever i åk 9 behörighet till 

gymnasieskolans yrkesprogram. 

En del i arbetet är att undersöka vad som ökar/minskar elevernas 

studiemotivation och vidta åtgärder. En åtgärd som vidtagits är bland annat 

den kompetenshöjande insatsen "Bedömning och betyg". Insatsen 

förväntades bland annat främja elevernas studiemotivation. 

Värdering: De insatser som nämnderna gör för att nå mål och målvärde ger 

att vi är på väg i rätt riktning. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Fler metoder för att uppnå 

barnrättsbaserade beslut och barns delaktighet samt elevernas lust att lära är 

ett utvecklingsområde. 

Strategi: Genomföra ett ”välfärdsbokslut” under mandatperioden för att få underlag för fortsatt arbete. 

Fortsatt samverkan med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Närhälsan ibland annat projektet 

”Friskare Tidaholm”. Arbeta vidare med att genomföra ”Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete 

2015/2016. 

Den positiva upplevelsen 

av centrala offentliga 

platser ska öka 

Nytt 

mål 

Nytt mål 

Nytt 

mål 

85% 90% 95% Rött 

Strategi: Ta fram en strategi för parker och grönområden. Samverka med andra förvaltningar. 

Analys: Under 2016 har kommunen satsat extra på bland annat parker och att försköna med hjälp av 

blomsterarrangemang samt utsmyckningar. 

Värdering: Målet har inte mätts tidigare därför är det svårt att uttala sig om målet uppnåtts. En 

mätmetod(enkät) kommer att arbetas fram för att ha ett utgångsläge vad medborgarna tycker. 

Bedömningen är ändå att besöksantalet på turbinhusön har ökat. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Fortsätta och utveckla Turbinhusön som är en stor tillgång för 

centrala Tidaholm. Samverka med andra aktörer kring offentlig utsmyckning ses som en del i 

förbättringarna. 

Kommunens arbete med 

att skapa det hållbara 237 177 237 170 165 160 Gult 

samhället ska förbättras 

Strategi: Analysera resultaten och därifrån vidta åtgärder. 

Analys: Miljöaktuellts ranking utgår från en enkät där kommunens miljöarbete poängsätts. År 2015 fick 

Tidaholm 16,6 av 60 möjliga poäng och sjönk då från plats 177 till 237. Det arbete som genomförs i 

förvaltningar kommer först kunna ge resultat 2017. 

Värdering: Målet för 2016 är inte uppnått fullt ut, men utvecklingen går åt rätt håll. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Tidigare erfarenheter av kulturarvskvällar är mycket positiva, 

vilket gör att ett fortsatt anordnande av kulturarvskvällar för föreningslivet genomförs. Uppstart av 

miljöcertifiering planeras under hösten inom kultur och fritidsförvaltningen. 

30/54 

39


Prognos – Medborgaren i fokus 

Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet. 

Effektmål 

Utfall 

Målvärde 

2013 2014 2015 2016 2017 2018 

Bedömning av 


Andel medborgare som är 

nöjda med inflytandet i 43% - 41% - 55% - Gult 

kommunen ska öka 

Strategi: Kommunen ska aktivt skapa delaktighet hos medborgarna bland annat genom medborgardialog 

och råd. Ta tillvara klagomål och synpunkter från medborgarna samt revidera strategi för 

synpunktshantering. Arbeta med förhållningssätt och värderingar i den kommunala verksamheten. 

Analys: SCB:s nöjd inflytandeindex (NII) är en sammanvägning av faktorerna information, kontakt, 

förtroende och påverkan. Enligt SCB bör Tidaholms kommun stärka medborgarnas förtroende för 

kommunen och möjligheter att påverka kommunen för att medborgarna ska bli mer nöjda med 

inflytandet i kommunen. En rad aktiviteter genomförs och är på gång exempelvis har kommunen köpt in 

stödverktyg för att hantera synpunkter och felanmälan, vilket kommer medföra förbättrade och enklare 

hantering. Vidare har riktlinje för medborgardialog arbetats fram som skall utgöra stöd till politiker och 

tjänstemän för aktivt deltagande. 

Värdering: Utveckling är på väg åt rätt håll gällande inflytande för medborgare. Dock är målet högt satt 

men prognosen är att vi är på rätt väg. Förvaltningarna arbetar för snabb handläggning, bland annat 

genom att implementera stödverktyg, utveckla rutiner och mallar. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Tidig medborgardialog av vikt för att fånga upp alla synpunkter 

i ett tidigt skede. Utveckla och förbättra barns delaktighet och inflytande i verksamheterna. 

Andel medborgare som 

upplever att de är trygga 61% - 54% - 65% - Rött 

ska öka 

Strategi: Samverkan med andra aktörer tex andra myndigheter och civilsamhället (polis, föreningar, 

Närhälsan). Arbeta utifrån handlingsplanen ”Samverkan mellan Tidaholms kommun – 

Polismyndigheten”. 

Analys: 2015 var indexvärdet för medborgarnas trygghet 54 % i Tidaholm, vilket är strax under SCB:s 

gränsvärde för "nöjda medborgare" (55). Indexvärdet baseras på enkätfrågor om trygghet vad gäller 

vistelse utomhus på kvällar och nätter, vad gäller hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. Polisen 

tillsammans med representanter från Tidaholms kommun har vid två tillfällen på Gamla Torget i 

Tidaholm genomfört medborgardialog för att få medborgarnas upplevelse av o/tryggheten i Tidaholm. 

Ytterligare medverkan har gjorts via träff med företagare, BRÅ-möte med tjänstemännen och 

arbetsgrupp, samt olika styrgrupper inom kommunen. En behovsanalys ska göras tillsammans med 

polisen som sedan ska ligga som underlag för en ny handlingsplan enligt samverkansavtal vilken 

inkluderar medborgarlöfte. För barn och ungdomars del arbetar kommunen med att vidta åtgärder som 

stärker trygghet, till exempel genom insatser inom arbetsmiljöarbetet, likabehandlingsarbetet och 

utveckling av elevhälsans förebyggande arbete. För äldre arbetar kommunen med uppsökande 

verksamhet till 80 - och 85-åringar för att informera om verksamheten samt att biståndshandläggarna har 

informationsträffar. 

Värdering: Arbete med upplevelsen av trygghet för medborgare är ett långsiktigt arbete. Prognos ger 

därför att vi inte uppnår målet under 2016. 

Lärdomar och Förbättringsområden: - 

Information som finns 

tillgänglig på kommunens 

hemsida ska förbättras 

77% 76% 76% 82 % 84% 88 % Grönt 

Strategi: Årlig analys av resultatet i SKL:s mätning och därefter genomföra förbättringsåtgärder. Då e- 

tjänster ingår i resultatet även inkludera strategier för fler e-tjänster. Genomföra mätningar av 

medborgarnas upplevelse av tidaholm.se 

Analys: SKL:s granskning av kommunens hemsida är en sammanvägning av flera faktorer. Av 

webbgranskning framgår även vilken typ av information eller e-tjänst som finns/saknas på 

verksamheternas respektive webbsidor. Denna information är ett värdefullt tillskott till förvaltningarnas 

31/54 

40


behovsanalys vad gäller utveckling av e-tjänster. Justeringsarbete genomförs kontinuerligt för att 

förbättra information till medborgarna. 

Värdering: Omarbetning sker kontinuerligt och analys har genomförts av kommunens hemsida. 

Prognosen som kommunen ser är att målvärdet och målet uppnås. 

Lärdomar och Förbättringsområden: För att ytterligare förbättra tillgänglighet och service till 

medborgarna bör kommunen genomföra fler analyser av sökningar på hemsidan för att på så sätt öka 

servicen. Arbeta vidare med att samordna information på hemsidan, öka användningen nämndernas e- 

tjänster samt utveckla e-tjänster utifrån prioriterat behov från medborgare för att nå fler. 

Prognos – Boende 

Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla 

Effektmål 

Utfall 

Målvärde 

2013 2014 2015 2016 2017 2018 

Bedömning av 


Öka antal lägenheter/villor 7 5 4 17 23 5 Rött 

Strategi: Ta fram ett underlag för framtidens boende i Tidaholm samt en översiktsplan (ÖP) genom bland 

annat genomföra medborgardialoger. Genom inventering och behovsanalyser initiera nya planområden så 

att byggnation underlättas. Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatuoch 

parkmark som ger en attraktiv miljö. Information till byggherrar och andra intressenter kring möjliga 

områden för exploatering ska lyftas fram. 

Analys: Ett antal villor kommer står klara under 2016 men det räcker inte för att nå målet. Arbetet med 

översiktsplan, ÖP påbörjas och intensifieras under hösten, vilket innefattar att flera medborgardialoger 

kommer att ske. I det bostadsstrategiska programmet har byggrätter inventerats som är ett underlag för 

byggherrar och andra intressenter. Kommunen har tagit fram detaljplaner för lägenheter och 

villabebyggelse för att möjliggöra att målet kan nås. 

Värdering: Det finns en planberedskap på att kunna bygga 130 lgh och cirka 7-8 villatomter i tätorten. 

Byggandet av lägenheter beräknas komma igång 2017 men för 2016 kommer inte målet nås. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Kommunen planerar nu för fler villatomter, exempelvis en 

detaljplan för Bälteberga, för att kunna ge mer valmöjlighet för medborgarna. 

Tillgängligheten för 

personer med 

0 0 0% 70% 90% 100% Grönt 

funktionsnedsättning ska 

förbättras 

Strategi: Uppdatera strategin för tillgänglighetsarbetet i Tidaholms kommun. Informera fastighetsägare 

om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. 

Analys: Inom kommunen underhåller och uppdateras Tillgänglighetsdatabasen, TD vilket förbättrar 

information till besökare. Inventering av kommunens lokaler i TD påbörjades undre 2016. 

Värdering: Målvärdet bedöms uppnås, vilket anger % av kommunens lokaler som finns med i TD. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Skapa förutsättningar för att underhålla TD när alla kommunala 

lokaler finns med i TD samt en fortsatt utveckling utifrån rapporter för lätt avhjälpta hinder. Enligt 

resultat av myndigheten för delaktighets kommunenkät kan tillgängligheten stärkas inom olika områden, 

exempel arbetsmarknad, kultur, utbildning, transport. Analys bör därför göras utifrån enkätens resultat 

och ta fram förbättringsåtgärder för respektive förvaltning som berörs. 

32/54 

41


Prognos – Näringsliv 

Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället. 

Effektmål 

Utfall 

Målvärde 

2013 2014 2015 2016 2017 2018 

Bedömning av 


Placering i Svenskt 

Näringslivsklimat ska 

förbättras 

241 168 233 100 90 85 Gult 

Analys: Svenskt näringslivs företagsklimat är en ranking som utgår från en enkät till företagare, samt 

statistik som beskriver strukturella förutsättningar för företagande. Den tyngst vägande faktorn i 

rankingen är företagens sammanfattande omdöme om näringslivsklimatet i kommunen. Förberedande 

insatser har gjorts under våren för att starta genomförande under hösten, t ex utbildningen "Förenkla helt 

enkelt" och servicemätningen Insikt. Enligt kommunens strategi ska förvaltningar samverka med andra 

aktörer. Samverkan med näringsliv och högskola görs på en rad olika sätt såsom deltagande vid 

yrkesmässa, teknikevent, företagsbesök och föreläsning samt PRAO. Vidare arbetar kommunen för att 

erbjuda flera alternativa möjligheter till praktik eller rehabiliteringsplatser i samverkan med näringslivet 

samt att minska handläggningstiden avseende ansökan om serveringstillstånd. Kommunen stödjer även 

kulturella och kreativa näringar på olika sätt för att förbättra näringslivsklimatet. 

Värdering: Tidaholms kommun har förbättrat sin ranking från föregående år från plats 233 till 186, dock 

når kommunen inte upp till målvärdet som är högt satt för 2016. Arbete pågår enligt strategin för ett 

förbättrat företagsklimat. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Målvärde är för högt satta, tar längre tid att vända. För att bättre 

stödja näringsliv gällande arkivfrågor, finns behov av en ny databas företrädesvis i samarbete med annan 

kommun. 

Antal uthyrda lokaler skall 

öka på Brukets 

industriområde 

52% 50% 58 % 62% 75% Gult 

Analys: Kommunen arbetar aktivt för att bemöta intressenter med kreativa lösningar. Vidare försöker 

kommunen inte att ta in hyresgäster som är ute efter alltför små ytor, då det kan ge mer kostnader än 

intäkter. 

Värdering: I nuläget är 49-50% uthyrt av industriområdet, vilket gör att målet prognostiseras att inte 

uppnås fullt ut för 2016 men är på god väg. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Kommunens beslut att flytta in i byggnad 40 samt en eventuell 

försäljning av byggnad 237 genomförs, kommer detta att påverka resultatet. 

Antal nya företag ska öka 3,7 3 2,8 3,4 3,6 3,8 Gult 

Strategi: Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom bra dialog, snabb och effektiv 

ärendehantering och skapa mötesplatser. Ta fram och erbjuda attraktiv industrimark och lokaler. Se över 

och förbättra rutiner mellan förvaltningarna och beskrivningar för effektiva flöden. Skolan ska utbilda 

elever för framtida behov. Samverka med andra aktörer tex Högskolor. Marknadsföra ledigt 

lokalinnehav. Dialog mellan kommun och företagare. 

Analys: Förnyat arbete har startats upp under våren, fler aktiviteter för att främja och stimulera till 

nyföretagande kommer att ske under hösten. Under sommaren har Sommarlovsentreprenörerna, SLE 

genomförts med gott resultat, 10 ungdomar som tillsammans drev 8 företag. Insatserna har varit 

uppskattade av berörda elever så visar även utvärderingen för sommaren 2016. Projektet visar goda 

tecken på att SLE är bra för inblandade parter. Kommunens invånare får ökat utbud på tjänster och varor 

samt sysselsättningsgraden hos ungdomarna i Tidaholm har ökat då ett flertal av eleverna har valt att 

fortsätta bedriva sina företag och kommer att stöttas av NyföretagarCentrum. 

Värdering: I Tidaholm har det under 2015 startats 2,8 företag per 1000 invånare. Under årets första åtta 

33/54 

42


månader har totalt åtta fler företag startats varav 11 fler aktiebolag och 3 färre enskilda firmor än för 

samma period 2015. Utifrån prognos ser kommunen att vi är på god väg att nå mätvärde och målet. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Mycket positivt med sommarlovsentreprenörerna, de lär sig 

mycket om eget företagande. Handledarna för sommarlovsentreprenörerna, vill se en fortsatt satsning på 

SLE år 2017. Nyföretagarcentrum behöver finnas och synas mer och på fler ställen. 

Antal besökare till 

kommunens 

turistanläggningar, 

evenemang och 

sevärdheter ska öka (1000- 

tal) 

414,2 

t 

369,6 t 373,5t 380 t 390 t 400 t Gult 

Analys: Arbete pågår med att stimulera besöksnäringen till att skapa attraktiva paketerbjudanden till 

besökare, skapa mötesplatser och attraktiva event för såväl invånare och besökare samt att en ny 

webbsida har lanserats. Planering pågår för att utveckla Hökensåsområdet 

Värdering: Antal besökare vid idrottsarrangemang har ökat. 


Antalet gästnätter i 

kommunen ska öka 

54 

531 

53 181 

55 

512 

56 

000 57 000 58 

000 Gult 

Strategi: Tidaholms kommun ska Identifiera den lokala attraktionskraften och stärka varumärket. 

Fortsätta att stimulera besöksnäringen till att skapa attraktiva paketerbjudanden till besökare. Skapa 

mötesplatser och attraktiva event för såväl invånare och besökare. 

Analys: Mäts på helår. 

Värdering: Bedömningen är en ökning. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Det finns behov av ytterligare boendeanläggningar 

Andel hushåll som har 

tillgång till minst 100 Mbit 16 % 22% 23% 50% 60% 70% Gult 

ska öka 

Strategi: Tidaholms kommun tar i samverkan fram en Bredbandsstrategi tillsammans med TEAB, 

fiberföreningar m.fl. Samverkan med Länsstyrelsen 

Analys: Kommunen arbetar med att i första hand se till att alla fastigheter kan få en fiberuppkoppling, 

det vill säga rör till fastighetsgräns. 

Värdering: I de områden som kommunen dragit kanalisation har vi ca: 50% anslutning, är målet att 

kunden kan koppla upp sig det vill säga rör till tomtgräns så når vi målet. Målvärde anger dock 

tillgång/antal inkopplade enligt PTS mätning. 

Lärdomar och Förbättringsområden: Q4 2017 bör alla i Tidaholms tätort kunna koppla upp sig det 

vill säga slang i tomtgräns. Under 2017 flyttas fokus till landsbygd för fortsatt utbyggnad i Tidaholm. 

Prognos – Livslångt lärande 

Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och 

förutsättningar 

Effektmål 

Öka utbildningsnivån i 

Tidaholms kommun 

Utfall 

Målvärde 

Bedömning av 


2013 2014 2015 2016 2017 2018 

9% 

9%, 23,9%, 

6% m, 30,5%kv, 

24,50% 10% 10% 11% Gult 

23%kv, 17,6% 

-19% m, 

(32,3%) 

34/54 

43


Strategi: Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor 

och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet. 

Analys: Mellan åren 2014 och 2015 ökade andelen invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning med 

0,5 procentenheter, vilket motsvarar ungefär 30 personer. 

Barn- och utbildningsnämnden har antagit målet att "samtliga elever tar gymnasieexamen inom 3 år". 

Resultatet år 2015 var 57,4 % för Tidaholm och 54,4 % för kommuner i Sverige. Då cirka 30 procent av 

eleverna vid Rudbecksgymnasiet läser introduktionsprogram (som ger möjlighet att läsa in behörighet till 

nationella program) är det max cirka 70 % av eleverna som har möjlighet att få en gymnasieexamen från 

ett nationellt program inom 3 år. Det är därmed inte möjligt att nå målet till 100 %. Barn- och 

utbildningsnämnden har även antagit målet att "allt fler elever uppnår grundläggande behörighet till 

universitet och högskola inom 3 år". Målvärdet för 2016 är 41 %. Redan 2015 var resultatet 45,7 %. 

Kommungenomsnittet i Sverige är 41,8 %. Sommarsimskola och idrottskola har genomförts under 

sommaren för att stärka barns kompetens kring hälsa, idrott och säkerhet. Kommunen arbetar aktivt inom 

Vård- och omsorgscollage (VoC) för att säkra tillgången till personal med rätt kompetens samt 

marknadsför och informera om utbudet av föräldrastöd och erbjuder ett lätt tillgängligt föräldrastöd. 

Värdering: Kommunen arbetar på lång och kort sikt med livslånga lärandet vilket gör att kommunen 

närmar sig målet. Simskolan uppnår målet och idrottsskolan ökar jämfört med tidigare år. 


Sammanvägt resultat i 

grundskolan, 

258 192 166 180 175 170 Gult 

lägeskommun, ranking 

(av 290 kommuner) 

Strategi: Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor 

och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet. 

Analys: Rankingen är en sammanvägning av faktorer som beskriver kunskapsresultaten i åk 9. Att 

Tidaholm stiger i rankingen beror bland annat på att en större andel elever uppnår kunskapskraven i alla 

ämnen. År 2015 är andelen 79 %, jämfört med 76 % år 2014. Detta är Tidaholms bästa resultat sedan 2006 

då andelen var 84 procent. Sedan 2008 sammanställer SKL en årlig kommunranking utifrån skolresultaten 

i årskurs 9. År 2015 rankas Tidaholms kommun på plats 166 av 290. 

Värdering: Utifrån genomförda aktiviteter och tjänster samt en positiv klättring i ranking föregående år 

gör att målet är på god väg att uppnås även för 2016. 


Bedömningen av vad 

brukarna tycker om 

äldreomsorgen i sin 

helhet ska öka 

89% 

(91%) 

85% 

(84%) 

96% 

(91%) 

88%, 

(84%) 

94% 

(91%) 

87% 

(83%) 

98% 98% 98% Grönt 

90% 95% 95% Grönt 

Strategi: Förvaltningen ska bland annat arbeta med bemötande, ta hänsyn till önskemål och arbeta med en 

bättre personalkontinuitet., skapa tillräckligt med tid för den enskilde, bättre måltidsmiljö och trivsel i 

gemensamma utrymmen. Planera individuella insatser. 

Analys: De tjänster och service som kommunen erbjuder inom området håller en hög kvalitet utifrån 

brukarnas önskemål. En ny enkätundersökning skickas ut till brukarna (Hemtjänst och särskilt boende) 

under våren. Resultatet kommer i höst. 

Värdering: Prognos för måluppfyllelse är kommunen når målvärde och målet, utifrån tidigare 

erfarenheter och en bibehållen eller ökad service. 

Förbättringsförslag och lärdomar: - 

35/54 

44


Nämndernas verksamhetsberättelser 


Extern verksamhet 

I januari antogs en ny ”Strategi för ett förbättrat företagsklimat”. Arbete pågår med att 

genomföra aktiviteter i handlingsplanen och det kommer att pågå under både resten av 

2016 och 2017. 

Aktiviteter på torget, frukostmöten, företagsbesök och arbete med nya etableringar 

pågår löpande. Utmaning inför hösten är att ta nya beslut kring utvecklingen av 

samarbete i ”Tidaholm i centrum” och att tillsammans med fastighetsägare finna nya 

etableringar i lediga lokaler. 

• Tillsammans med företag och turistbyrån drivs Besöksnäringsrådet för samordning av 

paket och andra erbjudanden till turister. Rabatthäftet ”Hej turist” har tagits fram för 

besökare och delas ut på olika boenden, ca 30 företag är med i häftet. 

• Aktiviteter i form av Yrkesmässa och öppna företag, Sommarlovsentreprenörer, Unga 

jobbmässa har genomförts, alla med goda resultat. Samverkan med UF-företagen och 

Nyföretagarcentrum pågår även. Näringslivsenheten ingår i samarbetet DUA 

(delegationen unga i arbete) och i bildandet av ny integrationsorganisation. 

• Näringslivsenheten ingår i kommunikationsgruppen, arbetar aktivt för att vara 

uppdaterade på sidan Tidaholm.se/näringsliv, Näringslivsenhetens Facebook-sida och 

sänder ut nyhetsbrev en gång per månad. 

• Löpande genomförs Företagarfrukostar, Företagsbesök och samordning av utbildningar. 

Vi representerar även i styrelse för Leader Östra Skaraborg, nätverket för 

Näringslivschefer i Skaraborg och vi länkar vid behov till diverse 

utvecklingsorganisationer, ALMI, IDC West Sweden, Connect väst, Gothia Science 

Park, Agro Väst m fl 

Intern verksamhet 

Genomfört förstudie av Projekt heltid där bland annat styrgrupp, projektgrupp och 

referensgrupp har fastställts. 

Påbörjat arbetet med att ta fram Riktlinje för introduktion av nyanställda i Tidaholms 

kommun. 

Riktlinje för rökfri arbetstid har färdigställts. 

Påbörjat arbetet med att införa systemstöd för sjukfrånvaro och rehabilitering samt 

arbetsskador och tillbud. 

Arbetat med att revidera arbetsmiljöpolicyn kopplat till AFS 2015:4 gällande den 

organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 

Under våren 2016 har ett projekt startats för att införa ett webbaserat verktyg för 

planering och uppföljning av mål och budget, vilket leds av KLK. Projektet inför 

kommunens fastställda måldokument i verktyget och ser samtidigt över kommunens 

styrmodell, samt förtydligar kommunens processer vid styrning och uppföljning, i syfte 

att etablera ett kommungemensamt arbetssätt. 

Som en del av projektet och arbete på långsikt är att utbilda och skapa förståelse för 

planering, uppföljning och rapportering av målstyrning inom kommunen. Arbetet 

fortgår även efter projekttidens slut som en del av en förändringsprocess gällande 

målstyrnings arbete. 

36/54 

45


 

 

 

 

 

 

 

KLK stödjer arbete i kommunfullmäktiges utvecklingsberedning och har under våren 

genomfört arbete med att ta fram riktlinje för medborgardialog och en utbildning för 

politiker, förvaltningschefer samt utvecklingsledare som en introduktion av arbetet att ta 

fram en riktlinje. 

En-till-en genomförs till alla sjundeklassare i kommunen (en dator/elev) 

För målet öka effektiviteten och kvaliteten för medborgare arbetar vi med att ta fram 

fler e-tjänster. Steg 2 blir att ta fram integrationer för kompletta e-tjänster in i 

verksamhetssystemen. 

Under våren har diskussionen fortsatt med Falköpings kommun om olika 

samverkansområden. Ett konkret exempel på resultat är ett gemensamt projekt för e- 

arkiv. 

Utarbetat riktlinjer för Intern kontroll samt tagit fram ett system för riskanalys och 

uppföljning. 

Tagit fram riktlinjer för beredning av motioner och medborgarförslag. 

Påbörjat arbete för att införa digitalt system för synpunktshantering med bl.a. plan för 

utbildning och utarbetande av policy för synpunktshantering. 

Uppgradering av affärssystemet Agresso pågår och projektet är klart under 2016. 

Systemet kommer att medföra enklare uppföljningen och ett nytt gränssnitt där fler 

moment kan genomföras via webbmodulen. 

 

Arbetet med att utveckla kommunens upphandling och inköpsprocess har påbörjats. 

Denna process kommer pågå under en längre tid. Steg 1 innebär bland annat att vi 

kommer åskådliggöra våra avtal så att det blir enklare att handla på rätt ställe. 

Ekonomi 

Driftsredovisning 

Kommunstyrelsens helårsprognos visar ett överskott på 479 tkr. Överskottet kommer främst 

från att lägre kostnader för oförutsedda utgifter är längre än budget samt att kostnaderna för 

pensionerna är lägre. Detta beror på att kommunen har en överskottsfond hos KPA pension som 

vi har valt att lyfta medel ifrån. Det största underskottet kommer från kostnader hänfört till 

bostadsanpassningar. Budget avvikelsen indikerar ett underskott på 700 tkr vid åretsslut. Denna 

del är mycket svår att prognostisera på grund av stora svängningar och enskilda anpassningar 

kan medföra stora kostnader. 

Inom Kommunstyrelsens budget finns också den gemensamma lönepotten. Denna redovisas 

utanför det ordinarie kommunbidraget. Underskottet på 1 271 tkr beror på att avtalet till 

kommunal blev dyrare än vad som var beräknat i budgeten. 

Nämndsresultat tkr (exkl lönepott) 

Utfall aug 

2015 

Utfall aug 

2016 

Utfall år 

2015 

Budget 2016 

Prognos 

2016 



Därav personalkostnader -21 700 -19 754 -32 064 -30 907 -32 247 


Kommunbidrag 39 047 38 326 59 756 57 551 57 551 

Nämndsresultat 1 235 3 343 -664 0 479 

Ingående medel vid årets början 10 114 21 851 10 114 21 851 

Nämndens totala medel vid årets slut 23 691 21 851 22 330 

37/54 

46


Verksamhetsområden, avvikelser (tkr) 

Aug Prognos 

2016 

Nämnd och utskott -226 

Kommunövergripande 1 457 

Pensioner 457 

Oförutsedda behov 1 000 

Extern verksamhet -726 

Näringslivsfrågor -100 

Transfereringar -700 

Räddningstjänst -55 

Krisberedskap -4 

Avgift kommunförbund 60 

Överförmyndare 36 

Leaderprojektet 0 

Vänortsutbyte -3 

Lokala Folkhälsorådet 40 

Intern verksamhet -26 

Kommunledning 0 

Kansliavdelning -319 

Personalavdelning 145 

Personalbefrämjande åtgärder 0 

Ekonomiavdelning 0 

IT-avdelning 148 

Klk gemensamt 0 

Summa Kommunstyrelsen 479 

Gemensam lönepott -1 271 

Totalt -792 

Investeringar 

Projekt 

Budget 

2016 


o 

omdisp 

Summa 

budget 

2016 

Bokfört 

tom aug 

2016 

Prognos 

helår 2016 

Avvikelse 

helår 2016 

Div fastighetsregleringar 0 15 15 -15 

Trådlösa nät 500 500 413 490 10 

Digitala informationstavlor 10 10 156 156 -146 

E-arkiv medborgaren i fokus 600 600 600 

Uppgradering Agresso affärssyst 250 250 21 750 -500 

Systemstöd adato+uppgr e-companion 356 356 356 

Inventarier Stadshus 200 200 86 200 0 

Förvärv Tidaholm Välten 8 1 016 1 016 1 016 1 016 0 

1 906 1 026 2 932 1 707 2 627 305 

38/54 

47

Kultur och fritidsnämnden 

Kultur- och fritidsnämnden 

Verksamheten 

Med det extra statliga stödet för sommarlovsaktiviteter har ett flertal aktiviteter genomförts 

under sommaren, idrottsskolan, öppet på Barnens hus under 4 veckor, målarskola, cirkusskola, 

sommarboken, erbjudande om fiskeskola och 4H dagläger i Siggestorpsstugan. 

Den allmänna kulturverksamheten har genomfört sin verksamhet enligt plan med bland annat 

kulturcaféer och filmserien, nationaldagsfirande kombinerat med Mångkulturdagen, 

konstutställning i Konsthallen och sommaraktiviteter på Turbinhusön mm. 

Badhuset är mycket populärt och har lockat många besökare. Detta kräver ytterligare 

personalresurser som delvis kan finansieras med ökade intäkter från integrationsmedel. 

Sommarsimskola är genomförd med gott resultat och många deltagare. 

Biblioteket har anordnat en mängd aktiviteter delvis med andra organisationer som 

medarrangörer. Biblioteket ligger nästan i fas med målen för antal besökare, utlån och 

tillgänglighet/öppettid. En läsfrämjande verksamhet under sommaren med ”Sommarboken” har 

genomförts med gott resultat. 

Arbetet med Bibliotek Skaraborg, som är ett utvecklingssamarbete mellan de andra biblioteken i 

Skaraborg, fortgår och kan i förlängningen innebära ett mer effektivt arbetssätt och minskade 

kostnader för IT. Projektledare är anställd. 

Fritidsverksamhet och föreningsliv 

Tidaholms kommun har ett aktivt föreningsliv, som erbjuder ett varierat utbud av 

fritidsaktiviteter. Många föreningar utför stora insatser inom integrationsarbetet. Idrottsskola 

som sommaraktivitet är genomförd med gott resultat och många deltagare. 

Godsmagasinet är en levande integrationsmötesplats, där vi dagligen ser prov på hur 

olika kulturer kommer närmare varandra. Under sommaren har en riktad sommarverksamhet i 

Gamla köpstad i samverkan med barn- och utbildningsnämnden och social- och 

omvårdnadsnämnden genomförts med 22 deltagare. 

Tidaholms museum har arbetat med att utveckla basutställningen kring Brukets historia, visat 

utställningen 112 – på liv och död. Årets sommarutställning invigdes 7 maj och handlade om 

Mods. I slutet av augusti avslutas utställningen om Eddie. 

Turistbyrån har lanserat en ny webbsida. Bedömningen är att Tidaholm under sommaren varit 

välbesökt och målen för antal besökare och tillgänglighet/öppettid kommer att uppnås. 

Giffcupen var fördelad på två helger i april och hade fler deltagande lag och besökare än 

tidigare år. Detsamma gäller för U6-veckan. 

39/54 

48

Kultur och fritidsnämnden 

Ekonomi 


I två av nämndens verksamheter; Forshallen och Godsmagasinet, redovisas en negativ 

avvikelse. Denna avvikelse beror till stor del på det ökade besökstryck som varit med anledning 

av de asylsökande och de ensamkommande flyktingbarnen. I Forshallen finns även i 

normalläget en brist på personalresurser sedan ombyggnationen. 

Åtgärder 

De negativa avvikelserna för Forshallen och Godsmagasinet förväntas regleras genom en 

förändrad fördelning av de integrationsmedel som tillfaller kommunen. Kultur- och 

fritidsförvaltningen kommer att få del av dessa medel retroaktivt från 1 januari 2016. 

Integrationsmedel 

De integrationsmedel som kulturoch fritidsnämnden erhöll har hittills använts för att inköp till 

studieplatserna och utveckling av wifi-nätet på biblioteket. Ytterligare resurser avses att täcka 

ökade personalkostnader för Forshallen och Godsmagasinet. Rekrytering pågår av en person 

som ska jobba med integrationsstöd till föreningslivet. 

Nämndsresultat tkr 

Utfall aug 

2015 

Utfall aug 

2016 

Utfall år 

2015 Budget 2016 

Prognos 

2016 





Kommunbidrag 11 000 12 924 16 478 19 432 19 432 

Nämndsresultat 100 -429 -296 0 0 

Ingående medel vid årets början 1 300 987 1 283 987 987 

Nämndens totala medel vid årets slut 987 987 

Justering i prognos m 400 tkr Simhallen på personal – integrationsmedel 

Justering i prognos m 250 tkr Godsmagasinet på personal – integrationsmedel 

Investeringar 

De investeringar som har genomförts är målburarna i Rosenbergshallen, trapphiss och 

utveckling av visningarna i Muséet, glaspartier vid Turbinhuset samt nya möbler i biblioteket. 

Kommande investeringar under året är ny klocka i Rosenbergshallen, ytterligare glaspartier vid 

Turbinhusön, utveckling av basutställningen på muséet samt larmknappar i Forshallen. 

Projekt 

Budget 

2016 


o 

omdisp 

Summa 

budget 

2016 

Bokfört 

tom aug 

2016 

Prognos 

helår 2016 

Avvikelse 

helår 2016 

Inventarier KFN 250 81 331 146 331 0 

Biblioteket inventarier 0 32 32 32 32 0 

250 113 363 178 363 0 

40/54 

49

Barn- och utbildningsnämnden 


Verksamheten 

Under hösten 2015 utförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn av huvudmannen och 

riktad tillsyn av utvalda enheter inom förvaltningen. I februari 2016 meddelade 

Skolinspektionen sina uppföljningsbeslut. Skolinspektionen anser att förvaltning och 

huvudman har åtgärdat de brister som Skolinspektionen noterade vid tillsynen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetet med att ta emot nyanlända elever har varit en stor uppgift för förvaltningen 

under inledningen av 2016. Rudbecksgymnasiets olika introduktionsprogram har flyttat 

in i nya lokaler på Smedjegatan. Arbetet med mottagningsenheten och språkslussen är 

igång från och med augusti. 

Byggnationen av Hellidens förskola är klar och verksamheten är igång sedan 1 augusti. 

I mars beslutade nämnden att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid vardagar, 

”nattis”, från och med hösten 2016. Personal är nu anställd och verksamheten beräknas 

komma igång i oktober. 

I april publicerade Skolverket statistik som visar att Tidaholms kommun har en stor 

andel fritidspedagoger i fritidshemmen jämfört med kommungenomsnittet i Sverige. 

Detta uppmärksammades av flera nyhetsmedier. 

I april publicerade Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporten Öppna 

jämförelser, grundskola 2016. I rapporten redovisas bland annat SKL:s årliga 

kommunranking som utgår från skolresultat i årskurs 9. År 2015 rankas Tidaholms 

kommun på plats 166 av 290. Tidaholm har därmed klättrat 26 placeringar sedan år 

2014, då kommunen rankades på plats 192. Placeringen år 2015 är Tidaholms bästa 

sedan 2011, då kommunen låg på plats 127. 

Skolinspektionen gjorde under våren 2016 en granskning av förskolans arbete med 

jämställdhet vid förskolorna Stallängen och Björnen i Tidaholms kommun. Beslut efter 

granskning kom förvaltningen till del 160824. Kritik riktas mot bland annat att 

jämställdhetsarbetet bör dokumenteras i det systematiska kvalitetsarbetet, personalen 

bör erbjudas kompetensutveckling och kollegial tid för reflektion kring värderingar och 

förhållningssätt samt utforma miljö och anpassa material i större utsträckning för att 

motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Huvudman ska presentera en 

planering i oktober 2016 samt redovisa åtgärder utifrån identifierade 

utvecklingsområden augusti 2017. 

Den första redovisningen har nu gjorts i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Utvecklingsområden har presenterats för nämnden. Utifrån det årshjul som är framtaget 

så fortsätter kvalitetsarbetet i olika former. 

Sedan augusti 2016 har förvaltningen en ny förvaltningschef 

41/54 

50


 

 

 

 

 

Arbete pågår med planering av ny skola samt utökning av fler förskoleavdelningar. 

Beslut kring detta kommer att starta ett långsiktigt arbete i förvaltningen. Flera 

verksamheter blir involverade i lokalutredningen. 

I slutet av våren och början av sommaren var det ett ansträngt läge kring rekrytering av 

personal. Det fanns en stor oro bland skolledarna som hade svårt att hitta behörig 

personal att rekrytera. Nuläget är ändå positivt med behöriga pedagoger på de flesta 

tjänster. 

En till en satsning är igång. Från och med höstterminen 2016 får årskurs 7 en egen 

dator. Satsningen på den digitala lärmiljön fortsätter. 

En utökning av skolledartjänster har gjorts till grundskolorna vilket medfört mer 

hanterbart uppdrag. Organisationen kring skolledarna är ett pågående arbete med 

anledning av ett ökat barn- och elevantal. 

Under hösten fortsätter förvaltningen att ta del av flera satsningar som finansieras med 

statsbidrag, såsom karriärtjänster, skapande skola, kvalitetsäkrande åtgärder i förskola, 

lärarlönelyft, läxhjälp och lärlingsutbildning. 

Ekonomi 


Barn- och utbildningsnämndens samlade prognos för helår visar ett överskott på 2 850 tkr. 


Utfall aug 

2015 

Utfall aug 

2016 

Utfall år 

2015 

Budget 

2016 

Prognos 

2016 





Kommunbidrag 155 543 163 689 232 218 244 774 244 774 

Nämndresultat 4 257 7 488 6 007 0 2 850 

Ingående medel vid årets början -1 709 4 298 

Nämndens totala medel vid årets slut 4 298 7 148 

Kommentarer till utfall augusti 2016 

Delårsresultat för barn- och utbildningsnämnden efter augusti är + 7 488 tkr. Det positiva 

delårsresultatet beräknas täcka: 

Läromedel 

Läromedelsinköp inför läsår 2016/2017. 

Inköp av datorer och IT-utrustning. Från år 2016 skall inköp av datorer ske inom förvaltningens 

driftsbudget. Inköpen sker inför nytt läsår. 

42/54 

51


Barn och elever i behov av särskilt stöd, BIS 

Nämnden utökade i budget 2016 resurs till BIS med 1 000 tkr. Medlen hanteras av Centrala 

resursteamet (CRT). Skolorna ansöker hos CRT om att få del av resurs till BIS. Alla resurser 

som riktats till BIS kommer att användas under året. Inför hösten 2016 har CRT fördelat 

resurser till förvaltningens verksamheter motsvarande 10 tjänster. 

Statsbidrag för lågstadiesatsning läsår 2015/2016 

Hösten 2015 ansökte Tidaholms kommun om statsbidrag för lågstadiesatsning. Beslut om 

statsbidrag för lågstadiesatsning fattades av skolverket den 3 november 2015. Tidaholms 

kommuns bidragsram var 2 274 tkr. Tidaholm ansökte om medel utöver bidragsramen och 

beviljades 4 460 tkr. Då större delen av hösten 2015 passerat innan beslut om bidrag fattades av 

Skolverket har förstärkningen med lågstadiesatsningen inte kunnat inledas förrän i slutet av 

hösten 2015. Hela statsbidraget kommer därför inte att nyttjas under läsår 2015/2016. Ej nyttjat 

statsbidrag skall återbetalas till Skolverket. Överskott från lågstadiesatsning läsår 2015/2016 

beräknas bli 1 500 tkr. 

Skolverket har aviserat en fortsättning på lågstadiesatsningen läsår 2016/2017. 

Undervisning 

Under höstterminen kommer vi ha högre kostnader än under vårterminen för vissa av våra 

utbildningar, främst inom gymnasiet. Detta beror på ett ökat elevantal. 

Enhet för flerspråkigt lärande 

Enheten för flerspråkigt lärande ansvarar för mottagningsenhet, svenska som andraspråk (SVA), 

modersmål och studiehandledning för grundskolan. Enheten finansieras med de bidrag som 

eftersöks från Migrationsverket. Då antalet nyanlända/asylsökande elever ökade kraftigt under 

hösten 2015 är de beräknade intäkterna från Migrationsverket för våren 2016 högre än enhetens 

kostnader för samma period. Inför hösten 2016 har organisationen förstärkts med personal som 

stödjer skolenheter som integrerat nyanlända elever i klasserna. 

Medel för oförutsett 

Av barn- och utbildningsnämndens medel för oförutsett återstår 1 000 tkr, vilket bidrar till ett 

positivt utfall i augusti. Medel för oförutsett kommer att användas under året. Helårsprognosen 

för nämnden är en budget i balans. 

Riktat statsbidrag, 5 000 tkr 

Under år 2016 har staten beslutat om extra statsbidrag till de kommuner som har ett högt 

mottagande av nyanlända invånare. Tidaholms kommun har erhållit 25 000 tkr, varav barn- och 

utbildningsnämndens andel är 5 000 tkr, pengarna skall disponeras under åren 2016-2018. 

Nämnden har beslutat om fördelning inom verksamheten. Bidraget har disponerats enligt tabell 

nedan. 

Summa 

kvar att 

disponera 

Ändamål (Tkr) 2016 2017-2018 Summa 

Förstärkning av elevhälsa, vägledning 

och ledning samt administration på 

mottagningsenheten 105 1 695 1 800 

Kompetensutvecklingsinsatser för 

personal 40 160 200 

Inköp av böcker och läromedel 425 2 575 3 000 

Summa 570 4 430 5 000 

43/54 

52


Kommentarer till prognos 2016 

Barnomsorg 

Förskolan Stallängen kommer fortsätta att ha en extra avdelning utöver de fyra ordinarie 

avdelningarna. Avdelningen har varit i drift under våren 2016, och då antalet barn är fortsatt 

högt behöver avdelningen behållas. 

Förvaltningen sökte riktat statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan inför läsår 2016/2017, 

669 tkr, bidraget blev lägre än förväntat. Merkostnaderna för en extra avdelning på förskolan 

täcks dels genom statsbidraget för mindre barngrupper och dels genom att intäkterna inom 

barnomsorgen är större än beräknat. 

Bidrag från migrationsverket blir uppskattningsvis 100 tkr högre än beräknat för asylsökande 

barn i förskolan 

Prognos helår är +100 tkr. 

Grundskola F-9 

Kostnaden för köp av skolplatser av andra huvudmän är 900 tkr lägre än budgeterat. Kostnaden 

för skolskjuts är 100 tkr lägre än budgeterat. Lokalkostnader för moduler blev 250 tkr lägre än 

planerat då befintliga moduler kunde användas och inte behövde flyttas.Bidrag från 

migrationsverket för asylsökande barn i skolan blir uppskattningsvis 1 000 tkr högre än 

beräknat. Prognos helår +2 250 tkr 

Gymnasieskola och gymnasiesärskola 

Gymnasiesärskolan visar ett överskott på 500 tkr vilket framförallt beror på minskade kostnader 

för interkommunala ersättningar. Prognos helår är +500 tkr. Prognos helår är en budget i balans. 

Vuxenutbildning 

Elevantalet på svenska för invandrare (SFI) har ökat, vilket innebär ökade intäkter och 

kostnader. I övrigt mindre avvikelser från budget. 

Investeringar 

Projekt 

Budget 

2016 


o 

omdisp 

Summa 

budget 

2016 

Bokfört 

tom aug 

2016 

Prognos 

helår 

2016 

Avvikelse 

helår 

2016 

Kulturskolan 70 6 76 64 76 0 

CRT 25 50 75 75 0 

Treklöverns uo 235 106 341 213 341 0 

Rudbecksgymnasiet 162 13 175 105 70 

Forsen skolomr. 172 47 219 75 219 0 

Hökensås skolomr. 336 155 491 491 0 

SFI Smedjegatan 830 830 856 900 -70 

Ny förskola Helliden 775 775 134 775 0 

Moduler (5st) som övergår till klassrum 575 575 508 575 0 

Förstudie lokalbehov försk/skola 0 800 800 695 800 0 

3 180 1 177 4 357 2 545 4 357 0 

44/54 

53


45/54 

54

Miljö- och byggnadsnämnden 

Miljö- och byggnadsnämnden 

Verksamheten 

Detaljplan för kvarteret Järnskog har godkänts av miljö- och byggnadsnämnden. Planen ger 

förutsättningar för att bygga cirka 50 lägenheter. Planprogram för Bälteberga har godkänts av 

miljö- och byggnadsnämnden. Planprogrammet kommer att utgöra underlag för fortsatt 

detaljplan för Bälteberga. Nämnden har påbörjat planarbete för Hägne 2:4 m.fl. Planen ger 

förutsättningar för att bygga lägenheter i markplan. 

Bostadsstrategiskt program har godkänts av nämnden. 

Miljöpriset har delats ut till intresseföreningen Hellidens trädgårdar. 

Nämnden har beslutat om åtgärdsplan för avvikelser inom livsmedelskontrollen som har 

skickats till Länsstyrelsen. 

Utvalda Nyckeltal 2016 2015 

Utförda tillsynsbesök enligt tillsynsplan 71 120 

Antal delegationsbeslut miljö 88 181 

Antal delegationsbeslut bygg 111 117 

Detaljplaner (antagna/godkända) 1 0 

Ekonomi 


Miljö- och byggnadsnämnden: Nämndens verksamhet bedöms ge ett överskott på 60 tkr 

eftersom kostnader för förlorad arbetsförtjänst och utbildning inte uppnår budgeterade medel. 

Plan & byggenheten: Intäkterna för byggenheten uppgår till 559 tkr (bygglov, kartavgift, 

planavgift m.m.) och intäkterna bedöms nå budgeterade 700 tkr. 

Miljöenheten: Intäkterna för livsmedelstillsyn är budgeterat till 421 tkr men prognosen visar på 

ett utfall på cirka 360 tkr. Avvikelsen beror på att verksamheter som klassats om ger mindre 

intäkter. 

För miljötillsynen bedöms intäkterna uppgå till 420 tkr mot budgeterade 450 tkr. Avvikelsen 

bedöms bero på färre ansökningar om installation av värmepump och att antalet C – 

anläggningar är färre än budgeterat, d.v.s. att mindre intäkter har kommit från årsavgift för 

miljöfarlig verksamhet C. Vissa kostnader bedöms inte användas (personal, konsulter). 

Sammantaget bedöms enheten göra ett underskott på – 46 tkr. 

Nämndresultat tkr 

Utfall aug 

2015 

Utfall aug 

2016 

Utfall år 

2015 

Budget 

2016 

Prognos 

2016 



Därav personalkostnader -3 833 -4 123 - -6 620 -6 420 


Kommunbidrag 3 545 7 361 5 332 11 061 11 061 

Nämndsresultat 407 798 354 0 414 

Ingående medel vid årets början 5 212 5 567 5 212 5 566 5 566 

Nämndens totala medel vid årets slut 5 566 5 56 5 980 

46/54 

55



Sammanfattning 

Omvårdnadsförvaltningen 

Äldreomsorg 

Kommunen har inför 2016 fått ca 3 mnkr i stimulansmedel för att öka bemanningen inom 

äldreomsorgen. Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Ca 1,8 mnkr har 

fördelats till äldreboendena för att fokusera på de sociala aktiviteterna för den enskilde. 

Resterande ca 1,2 mnkr har fördelats till stöd i ordinärt boende bl. annat för att öka hemtjänstens 

nattbemanning. 

Inför rekryteringen av semestervikarier har en hårdare konkurrens märkts vilket har medfört att 

ordinarie personal fått arbeta på övertid. 

Särskilda boenden 

Från och med 1 mars minskades antalet äldreboendeplatser på Midgård från 41 till 30. 

Kommunen har totalt 153 äldreboendeplatser. En viss väntetid för inflyttning på boende har 

uppstått men ingen har dock behövt vänta längre än tre månader vilket är en rimlig väntetid. 

Förvaltningen följer utvecklingen noga. 

Kort- och växelvård 

Minskat antal boendeplatser medför högre nyttjandegrad av kort- och växelvårdsplatser. 

Stöd i ordinärt boende 

I början av året startades arbetet med att övergå från analoga trygghetslarm till digitala 

trygghetslarm. Utbytet och omställningen till ny teknik har varit resurskrävande 

personalmässigt. Det förekommer fortfarande vissa problem med täckning av mobilsignal och 

samarbete med leverantör sker för att hitta en lösning som ger acceptabel täckningsnivå. 

Generellt ses en ökning av beslutad tid i hemvården. Enheten ser en tydlig ökning av den 

registrerade arbetade tiden. 

Områdesindelningen inom hemvården har ändrats från fyra områden till fem för att öka 

kontinuiteten för vårdtagarna, d.v.s. att vårdtagarna ska få färre antal personal i hemmet. 

Dagverksamheten lokaler har koncentrerats till två platser istället för tre. Effekten har blivit att 

det är lättare att samordna personalresursen. Antalet beslut om dagverksamhet har också 

minskat något. Detta beror delvis på att personer som flyttat in på särskilt boende har fått 

avsluta sina beslut om dagverksamhet då de får sina behov tillgodosedda på boendet istället. 

Psykiatri 

Dagverksamheten Alfhem har flyttat ut från sina lokaler på Telefongatan och har tillfälligt 

förlagt sin verksamhet på Midgård. Under hösten kommer verksamheten att flytta till 

Fredsgatan (Arbetsförmedlingens lokaler). De nya lokalerna är bättre anpassade för 

verksamheten. Vidare är lokalerna större och kan användas för annan verksamhet. 

Under tertialet har en brukarundersökning inom boendestöd genomförts. Resultatet kommer att 

analyseras och eventuellt åtgärdas. 

47/54 

56


LSS 

Kommunen hade i juli 23 personer med personlig assistans varav kommunen är utförare hos 

fem brukare. 

Enheten ser att det blivit vanligare med tillfälliga utökningar inom personlig assistans. 

Kommunen står kostnaden för detta även om brukaren har en privat utförare. Kostnaden fram 

till och med augusti uppgår till ca 200 tkr. 

AME 

Utvecklingsarbete pågår enligt följande: 

Ett utvecklat arbetssätt för att öka flödet ut från AME;s olika verksamheter börjar nu 

visa resultat. Fler praktikplatser för deltagare har kunnat erbjudas såväl inom 

kommunen som övriga näringslivet. Arbetsmetoden Supported Employment innebär 

täta uppföljningar och stöd till arbetsgivare och praktikanter. 

 

Utredningsverksamheten har haft ett bra inflöde under hela 2016 men under slutet av 

maj och juni kunde man inte emot fler nyinskrivna för att hinna klart de påbörjade 

utredningarna i tid. 

I delårsrapport till Samordningsförbundet redovisas att deltagare som har gjort någon 

form av stegförflyttning har överskridit målet 30 % under jan-juni. Flera 

stegförflyttningar har gjorts även efter att utredningen är slutförd. Det har inte heller 

varit så många denna period som gått över till sjukersättning/aktivitetsersättning. 

Arbetsförmågeutredningarna har ökat när det gäller målgruppen unga upp till 29 år. 

Vilket stämmer bra in på Samordningsförbundets viljeinriktning. 

 

 

 

 

Inom AME-Produktion har inflödet av deltagare och praktikanter minskat något under 

perioden, men ett samarbete har inletts med AF om de som ingår i etableringen 

(utomeuropeiska födda personer) 

Under 2015 var det anställningsstopp gällande tillsvidare och visstidsanställda med 

lönestöd men för AMEs del har vissanställningar fortsatt minskat under 2016. 

Riktlinjerna kring lönestödsanställda med ”En väg in -AME” har inte varit känd 

tillräckligt och skolan har anställt ganska många med nystartsjobb inom integration som 

de också haft behov av. Ett samarbete har nu kommit igång kring dessa anställningar 

för att AME ska kunna ha en helhetsbild av läget. 

Arbetet med DUA (delegationen för unga till arbete) börjar ta form och har bl a 

resulterat i en Mötesplats; ”Ung Arena” för ungdomar. Detta ska generera ett utvecklat 

arbete i ett samordningsteam mellan AME, skolan, näringslivsenheten, socialtjänsten 

och AF. 

I DUA ingår att öka möjligheteten för unga genom sk. utbildningskontrakt eller trainnejobb. 

 

 

ESF projektet Arena 9.0 har startat. 

I samverkansprojektet ingår 9 kommuner och ett utvecklat samarbete ska leda till 

förbättrat stöd till unga mot arbetet eller studier. 

48/54 

57


 

Pilotprojekt ”Bryggan” startar upp med medel från Samordningsförbundet. Framöver 

ska Tidaholms kommun tillsammans med Försäkringskassan och arbetsförmedlingen ha 

upparbetade rutiner för arbetet med ungdomar som har aktivitetsersättning. 

Socialförvaltningen 

Socialförvaltningen är fortfarande starkt påverkade av 2015 år mycket intensiva arbete med 

mottagande av ensamkommande barn. Under de två första tertialen har förvaltningens 

administrativa arbete avseende de ensamkommande barnen inriktas på att komma i fas med 

utrednings och uppföljningsarbetet gällande de mottagan barnen. 

Socialförvaltningen har under de två första tertialen mottagit och förhandsbedömt 300 

anmälningar avseende oro för barn som far illa. 

Socialförvaltningens ekonomigrupp har under de två första tertialen handlagt 77 

flyktinghushålls biståndsansökningar. Det är 58 pågående flyktingärenden under slutet av andra 

tertialet. Av dessa är det 20 ärenden som genomgått etableringsperioden. 

Ekonomi 

Övergripande om prognosberäkningen 

Social- och omvårdnadsnämndens årsprognos pekar mot ett överskott på ca 9 500 tkr och i detta 

ingår Migrationsenhetens överskott som har beräknats till ca 12 000 tkr. 

I prognosberäkningen ingår nämndens medel för oförutsedda behov, 1 900 tkr, som ett överskott 

på nämndnivå. Socialförvaltningens underskott beräknas till ca 1 900 tkr och 

Omvårdnadsförvaltningens underskott beräknas till ca 2 500 tkr. De 

kommunbidragsfinansierade verksamheterna beräknas alltså göra ett underskott på ca 2 500 tkr. 

Nämnden har fått ett tilläggsanslag på 5 000 tkr (de s.k. ”välfärdspengarna”) vilka inte ingår i 

årsprognosen eller kommunbidraget utan ligger utanför denna redovisning. Dessa medel har 

ännu inte nyttjats men kan användas även kommande år. 

Försörjningsstöd 

Under de två första tertialen har social- och omvårdnadsnämnden utbetalat 4 019 tkr. En 

prognos för hela året pekar mot en total kostnad motsvarande 6 029 tkr, vilket innebär ett 

positivt resultat mot budget med 472 tkr. 

Kontot för försörjningsstöd har belastats med 400 tkr för flyktingar som efter genomgången 

etableringsperiod inte klarar sin försörjning utan social- och omvårdnadsnämndens bistånd. 

Kostnaderna för försörjningsstöd för nyanlända uppgår till 1 000 tkr. En linjär prognos för hela 

året pekar mot en total kostnad med 1 500 tkr. 

Institutionsvård Barn- och unga 

Social- och omvårdnadsnämnden har under årets åtta första månader beviljat 11 barn bistånd i 

form av institutionsvård. Fyra av dessa placeringar har en direkt koppling till våld i nära 

relation. Social- och omvårdnadsnämnden har, efter förvaltningsrättens beslut om vård enligt 

lagen om vård av unga (LVU), placerat sex barn på institution. Institutionsvården avseende barn 

och unga beräknas till 8 000 tkr. Vilket innebär ett budget överskridande med 2 302 tkr. 

49/54 

58


Familjehemsvård 

Under de två första tertialen har 29 barn varit placerade i familjehem. Fem nya placeringar 

genomfördes under första tertialet, ytterligare en placering har tillkommit under andra tertialet. 

Några barn har varit placerade under enstaka dagar medan merparten varit placerade under hela 

perioden. Familjehemsvården har under perioden kostat 3 116 tkr. Prognosen för hela året är 3 

570 tkr Vilket ger ett positivt resultat mot budget med 1 208 tkr. 

Institutionsvård vuxna missbruk 

Social- och omvårdnadsnämnden har under de två första tertialen beviljat fem personer med 

missbruks problem frivillig vård. Tre av dessa har inletts under andra tertialet. En person har 

under sex månader vårdas med städ av lagen om vård av missbrukare (LVM). Kostnaderna för 

den externa missbruksvården har under året kostat 1 305 tkr. Prognosen för hela året är 2 000 

tkr. Detta innebär ett prognostiserat nollresultat. 

Institutionsvård vuxna 

Kostnaderna för institutionsvården avseende vuxna ungdomar, tidigare placerade som barn, 

beräknas till 2 121 tkr. 

Migrationssamordning 

Kommunens har under de två första tertialet tagit emot åtta nyanlända. Kommunens åtagande 

under 2016 är att ta emot 10 personer. 

Mottagandet av ensamkommande har helt avstannat, under de två första tertialen har inget barn 

mottagits i kommunen. Under 2015 startade social- och omvårdnadsnämnden sex nya boenden 

för ensamkommande barn. Social- och omvårdnadsnämnden har under 2015 haft åtta boenden 

för ensamkommande barn i drift. Då mottagandet avstannat och behovet av bondeplatser 

minskar kommer en avvecklingsplan avseende boendeplatser att upprättas. 

Intäkterna för mottagande och boende för ensamkommande barn beräknas till 59 486 tkr, 

kostnaderna för verksamheten beräknas till 71 519 tkr. Detta ger ett prognostiserat överkott med 

12 033 tkr. 

Våld i närarelation 

Social- och omvårdnadsnämnden har under de två första tertialen genomfört 13 utredningar 

angående våld i nära relation. Nämnden har nödgats att skydda fem kvinnor genom att bevilja 

dem placering vid skyddat boende. Kostande för skyddat boende uppgår för det två första 

tertialen till 818 tkr. Arbetet pågår med att finna eget boende för de skyddade kvinnorna, lyckas 

inte detta kan kostnaderna öka med ytterligare 500 tkr. Det innebär en prognos motsvarande 

1 318 tkr. 

LSS 

LSS-enheten beräknas i helårsprognosen avvika från budgeten med ca 3 mnkr. 

För att bemanningen ska stå i proportion till brukarnas behov kommer budgeten att avvika med 

drygt 1 mnkr i för stödboendena. 

På daglig verksamhet är det inte så stor ökning av antalet brukare men flera av brukarna behöver 

stöttning av en egen personal. Avvikelsen från budget har i prognosen beräknats till 670 tkr. 

Habiliteringsersättningen ingår i den avvikelsen och ger en påverkan med ca 60 tkr. 

Prognosen på korttidsvistelsen Hattstugan visar på ett under skott på ca 700 tkr. Det motsvarar 

ca 1,5 tjänst vilket är nödvändigt för att möta brukarnas behov. 

Antalet personer som har personlig assistans med kommunen som utförare har minskat med två 

personer under året. Detta innebär att intäkterna i form av assistansstöd från Försäkringskassan 

50/54 

59


kommer att avvika från budget med ca 4,5 mnkr. Kostnadsminskningen är svårare att minska 

lika hastigt som intäktsminskningen och därför kommer personlig assistans avvika från budget 

med knappt en halv miljon kr. 

Hemvård 

Ökade vårdbehov och montering av nya larm har krävt extra personalkraft. Enheten kommer att 

avvika från budget med ca 1,5 mnkr. 

Arbetet pågår att komma till bemanningstal inom hemvården som överensstämmer med 

brukarens grundbehov, arbetet pågår löpande. 

Psykiatri 

Inom psykiatrin har ytterligare en extern placering gjorts i juli. Kostnaden har i prognosen 

beräknats till ca 400 tkr. Denna ryms inom den budget som finns, men i tidigare prognos har 

verksamheten beräknats generera ett överskott som påverkat helheten. 

Åtgärder 

Minskningen av antalet äldreboende platser beräknas ge ett överskott på enheten Midgård med 

ca 1,7 mnkr. Detta är inte enbart en åtgärd för att komma tillrätta med prognostiserat underskott 

i omvårdnadsförvaltningen utan också en anpassning till den vikande efterfrågan som vi sett de 

senaste åren. 

Nämndsresultat tkr* 

Utfall aug 

2015 

Utfall aug 

2016 

Utfall år 

2015 

Budget 

2016 

Prognos 

2016 





Kommunbidrag 159 075 164 108 237 496 245 928 245 928 

Nämndsresultat -12 9 488 9 605 0 9 512** 


Nämndens totala medel vid årets slut 5 645 13 962 

*tilläggsanslag om 5 mnkr ingår varken i prognos eller i kommunbidrag i denna sammanställning. 

** inkluderar ett överskott om 12 033 tkr avseende Migrationsenheten (statsfinansierat) I nämndens beslut hade 

överskottet beräknats till 10 800 tkr för migrationen och det totala överskottet till 8 317 tkr, men en ny beräkning har 

gjorts och överskottet har ändrats. Nämnden har informerats om detta. 

Investeringar 

Projekt 

Budget 

2016 


o 

omdisp 

Summa 

budget 2016 

Bokfört 

tom aug 

2016 

Prognos 

helår 2016 

Avvikelse 

helår 2016 

Äldreomsorg, inventarier 300 127 427 0 427 0 

Inventarier, Nya LSS-boendet 0 54 54 0 54 0 

300 181 481 0 481 0 

51/54 

60

Tekniska nämnden 


Sammanfattning 

Vi gjorde utrednings- och projekteringsarbeten vad avser ny skola, Infartsväg mot 

Marbodal, förändringsarbeten inom Brukets Ind omr byggnad 40 för att inrymma 

näringslivsenheten m fl samt VA-arbeten i bl a Madängsholm och inom det nya 

tomtområdet Helliden etapp III. 

 

 

 

 

 

Byggnationen av ny förskola på S Helliden har slutförts, ombyggnadsarbeten på 

stadshuset pågår 

Rivningsarbeten på Kungsbroskolan har slutförts. 

Inom parkenheten har man koncentrerat sig på olika sommarplanteringar runt om i 

tätorten för att förhöja den positiva upplevelsen inom kommunens parkområden. 

VA-verkets ombyggnad för förbättrat kväverening har utförts. 

Ledningsarbeten har utförts i Madängsholm och ett flertal serviser har bytts ut. 

Ekonomi 


Nettot från skogsavverkningar/gallringar kommer på årsbasis att hamna på runt 1,3 Mkr. 

Kostnadssidan på fastighetsenheten har varit stora när det gäller driftunderhåll, ligger ca -260 

tkr mot budget, inlösen av inventarier och hyresgäståtgärder på lilla Bryggeriet som vi inte 

budgeterat, -340 tkr samt en miljöutredning på Valstad skola -60 tkr. Även kostnaderna för 

larm/bevakning och skadeförebyggande åtgärder kommer att hamna på runt 600 tkr, -200 mot 

budget. Park- och gatuenheten ligger inom budgetramen. Det extra bidraget för att försköna 

stadens gröna rum har användas till bl a blomsterarrangemang m.m. Kostnadssidan inom 

Brukets Industri områrde kommer troligen hamna lägre än budget. Prognosen för helåret är att 

vi gör ett överskott på ca 1,7 mkr i förhållande till budget, där skogsintäkter och Brukets 

Industri område står för de större posterna. 

Åtgärder 

Inom fastighetsenheten kommer vi från 2017 att budgetera med mer medel för driftunderhåll, då 

hela anslaget flyttades till planerade åtgärder i investeringsbudgeten för 2015. Under resten av 

året hoppas vi kunna minimera åtgärder inom driftunderhåll. 

Även konto för skadeförebyggande åtgärder och försäkringsärenden kommer att höjas med 200 

tkr för att täcka ökande kostnader för larm/bevakning och riskförebyggande åtgärder. 

52/54 

61



Utfall aug 

2015 

Utfall aug 

2016 

Utfall år 

2015 

Budget 

2016 

Prognos 

2016 





Kommunbidrag 33 995 33 131 51 126 50 262 50 262 

Nämndsresultat -588 2 334 1 803 0 2 295 


Nämndens totala medel vid årets slut 340 1 280 3 575 

Investeringar 

Projekt 

Budget 

2016 


o 

omdisp 

Summa 

budget 2016 

Bokfört 

tom aug 

2016 

Prognos 

helår 2016 

Avvikelse 

helår 2016 

Inventarier tekniskt kontor 100 100 50 50 

Inventarier lekplatser 200 200 136 200 0 

Städutrustning 50 50 20 50 0 

Fordon fastighetsenheten 200 200 280 280 -80 

Forsenskolan -aktivitetsytor 400 400 400 0 

Fastighet - handikappanpassn 134 134 134 0 

Asfaltsprogrammet 1 000 1 000 1 681 1 681 -681 

Broar - renovering 1 300 -1 188 112 2 112 0 

Trafikbelysning 200 200 69 200 0 

Expl nytt område 321 321 321 

Saneringsfastigheter - rivning 80 80 146 146 -66 

Friluftsbad - byte bryggor mm 400 400 379 379 21 

Ny matarled Marbodal 6 537 6 537 464 6 537 0 

GC-programmet 1 000 -123 877 180 877 0 

Lekutrustning verksamh lokaler 125 125 57 125 0 

Bruket - förbättringsåtgärder 0 0 104 120 -120 

Bruket - fastighetskomponenter 0 0 1 002 1 050 -1 050 

Bruket - omb byggn 40 5 000 5 000 0 5 000 

Rudbeck Sm 11 - utsug 300 300 7 300 0 

S Helliden - ny förskola 8 000 5 147 13 147 14 033 13 697 -550 

Tidan - belysning 200 -200 0 48 48 -48 

Camping - brygga o strand 85 85 0 0 85 

Planerat fastighetsunderhåll 5 000 -348 4 652 1 917 4 652 0 

Äventyrsbana Stallängen 84 84 27 84 0 

Parker - div åtgärder 320 320 142 320 0 

Rudbeck Sm 11 - omb för SFI 2 500 -2 467 33 269 275 -242 

Stadshus - ombyggnad 340 -81 259 239 259 0 

Industrigatan Järnvägsgatan 144 144 102 144 0 

53/54 

62


Forts investeringar 

Projekt 

Budget 

2016 


o 

omdisp 

Summa 

budget 2016 

Bokfört 

tom aug 

2016 

Prognos 

helår 2016 

Avvikelse 

helår 2016 

Kungsbroskolan -rivning 2 000 -48 1 952 1 594 1 952 0 

Sparbankshallen - omklädn rum 300 300 300 

Bergshyddan - avlopppsanläggn 50 50 50 0 

Tidan - omläggning kajkant 280 280 0 280 

Medel till förstudie/projektering 1 000 -800 200 200 0 

Expl S Helliden - gata 500 500 560 560 -60 

Expl S Helliden - mark 0 89 100 -100 

Expl S Helliden - Trafikbelysning 0 80 80 -80 

Expl S Helliden - etapp III 850 850 850 

VA - Gälleberg AVR 300 300 300 

VA - Kväverening 7 000 -3 095 3 905 2 441 3 905 0 

VA - Reservvattentäkt 2 291 2 291 2 291 

VA - S Helliden etapp III 850 850 9 850 0 

VA - Madängsholm ledningsnät 1 000 1 000 1 294 2 000 -1 000 

Renhålln - återställn deponi 500 1 724 2 224 37 1 000 1 224 

39 245 10 217 49 462 27 408 42 817 6 645 

Tekniska nämnden – taxefinansierade enheter 

tkr 

VA 

Renhållning 

augusti Prognos Budget augusti Prognos Budget 

2016 2016 2016 2016 2016 2016 

Verksamhetens intäkter 9 659 18 300 18 300 7 495 10 900 10 900 

Verksamhetens kostnader -7 010 -15 447 -15 454 -5 943 -8 750 -9 379 

Avskrivningar -1 354 -2 411 -2 411 -416 -1 510 -1 510 

VERKSAMHETENS NETTO- 

KOSTNADER 1 295 442 435 1 136 640 11 

Finansiella intäkter 6 6 

Finansiella kostnader -322 -448 -435 -10 -11 -11 

RESULTAT EFTER SKATTE- 

INTÄKTER 

OCH FINANSNETTO 979 0 0 1 126 629 0 

Extraordinära intäkter 

Extraordinära kostnader 

ÅRETS RESULTAT 979 0 0 1 126 629 0 

54/54 

63

1/1 



2014/335 

§ 222 Beslut om revidering av reglemente för revisorer 


Kommunfullmäktiges presidium har gett kommunledningsförvaltningen i 

uppdrag att revidera Tidaholms kommuns reglemente för revisorer. 

Innehållet i utkastet till nytt reglemente är i stora drag detsamma som tidigare 

men ett antal förtydliganden och tillägg har gjorts. Utöver detta har det även 

gjorts en språklig genomgång och textdisponeringen har setts över i syfte att 

förenkla tillämpningen av reglementet. 


Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 135/2016 ”Beslut om 

revidering av reglemente för revisorer”, 2016-09-21. 

Tjänsteskrivelse ”Revidering av reglemente för revisorer”, 

kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2016-09-08. 

Utkast ”Revisionsreglemente”, 2016-09-08. 

Remissvar från kommunrevisionen avseende förslag till 

revisionsreglemente, 2016-08-31. 



SKL (Sveriges kommuner och landsting) ” Underlag 

revisionsreglemente”, 2014-09-17. 

Reglemente för revisorerna i Tidaholms kommun, antaget av 

kommunfullmäktige 2006-11-27. 


Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå 

kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorer i 

enlighet med upprättat förslag. 


Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att 

revidera reglemente för revisorer i enlighet med upprättat förslag. 


64

1/1 


Kommunstyrelsens arbetsutskott 

2014/335 





Innehållet i utkastet till nytt reglemente är i stora drag detsamma som tidigare 

men ett antal förtydliganden och tillägg har gjorts. Utöver detta har det även 

gjorts en språklig genomgång och textdisponeringen har setts över i syfte att 

förenkla tillämpningen av reglementet. 


Tjänsteskrivelse ”Revidering av reglemente för revisorer”, 












Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå 



Ingemar Johansson (L) föreslår arbetsutskottet besluta att 

formuleringen ”De sakkunniga bör vara certifierade kommunala 

yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer” läggs till i 

§ 15 i reglementet och därefter föreslå kommunstyrelsen besluta 

föreslå kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för 

revisorer i enlighet med upprättat förslag. 

Beslutsgång 

Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och 

Johanssons. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet 

beslutar enligt Johanssons förslag. 

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 

Arbetsutskottet beslutar att formuleringen ”De sakkunniga bör vara 

certifierade kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer” 

läggs till i § 15 i reglementet. 





65

1/2 


2016-09-08 

Ärendenummer 


Sofie Thorsell 

0502- 60 60 45 

sofie.thorsell@tidaholm.se 

Tjänsteskrivelse - Revidering av reglemente för revisorer 

Ärendet 



Förvaltningen presenterade 2016-05-18 ett förslag till reviderat reglemente för 

kommunstyrelsens arbetsutskott. Förslaget utgår från Sveriges Kommuner 

och Landstings förslag till revisonsreglemente samt gällande reglemente för 

revisorer i Tidaholms kommun. 

Innehållet i utkastet är i stora drag detsamma som tidigare men ett antal 

förtydliganden och tillägg har gjorts, dessa är markerade med grön text i 

utkastet. Utöver detta har det även gjorts en språklig genomgång och 

textdisponeringen har setts över i syfte att förenkla tillämpningen av 

reglementet. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade, KSAU § 78/2016, att uppdra åt 

kommunledningsförvaltningen att lägga till formuleringen ”De sakkunniga ska 

vara certifierade kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer” i 

§ 15 i reglementet och därefter skicka det på remiss till kommunrevisionen 

innan ärendet hanteras för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 

Kommunrevisionen har inkommit med synpunkter och framhåller bland annat 

att det föreslagna tillägget i § 15 i reglementet strider mot bestämmelser i 

kommunallagen, KL, lagen om offentlig upphandling, LOU, samt God 

revisionssed i kommunal verksamhet 2014. 

Det framgår av 9 kap 8 § 1 st KL att revisorerna i sin granskning ska biträdas 

av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs 

för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Av tredje stycket samma 

paragraf framgår det att de sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av 

kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget. 

Förarbeten till KL anger att det är viktigt att revisorerna har rätt att välja vilka 

sakkunniga de ska anlita. Införandet av ett krav på att sakkunniga ska vara 

certifierade har diskuterats av lagstiftaren men har inte införts med hänsyn till 

att en sådan bestämmelse riskerar att strida mot LOU och EU-rätten. 

Kommunledningsförvaltningen konstaterar således att kommunrevision har 

rätt i sina synpunkter och har tagit bort den föreslagna formuleringen ur 

utkastet. 






66

2/2 

Utöver detta har kommunrevisionen framfört ytterligare två, mindre, 

synpunkter på formuleringar i reglementet. Kommunledningsförvaltningen har 

justerat utkastet efter dessa synpunkter. 













revidera reglemente för revisorer i enlighet med upprättat förslag. 






67

Kommunledning 

Ärendenr: 

Fastställd: 

Reviderad: 

FÖRFATTNINGSSAMLING 

Revisionsreglemente 

68

2/8 

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning...........................................................................................2 

Revisionens roll ..........................................................................................3 

Revisionens formella reglering ...................................................................3 

Revisorernas antal och organisation ..........................................................4 

Revisorernas uppgifter ...............................................................................4 

Revisorernas ekonomi och förvaltning .......................................................5 

Revisorernas sakkunniga biträden .............................................................5 

Revisorernas arbetsformer.........................................................................6 

Revisorernas rapportering..........................................................................6 

Revisorerna och fullmäktige .......................................................................7 

Revisorernas arkiv......................................................................................7 

Reglementets giltighet................................................................................7 

Dokumentansvarig: Mats Sandquist 

Giltighetstid: 

Foto: 

69

3/8 

Revisionens roll 

§ 1 

Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom 

nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De 

granskar och prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från 

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om 

den interna kontrollen är tillräcklig. 

Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i 

kommunens företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige 

utser i företagen. 

Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I 

revisionsberättelsen redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar 

ett särskilt utlåtande om de tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas. 

Revisorerna kan också rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande 

sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen – med 

granskningsrapporter och revisionsberättelser. Lekmannarevisorerna kan rikta 

anmärkning, men lämnar inget uttalande i ansvarsfrågan. 

Revisionens formella reglering 

§ 2 

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta 

reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. 

Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen (1991:900), främst kapitel 9. 

Lekmannarevisionen regleras i aktiebolagslagen (2005:551), kapitel 10. Regler för 

revision finns också i lagstiftning för andra företagsformer till exempel stiftelselagen 

(1994:1220). 

God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och 

tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den 

goda seden uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar 

liksom processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i 

kommunen och dess kommunala företag. God revisionssed i kommunal verksamhet 

utgår från den kommunala sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i kommunen ska 

bedrivas med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i 

skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet” som Sveriges Kommuner och 

Landsting tar fram. 

70

4/8 

När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar 

också regelverket för beslutsfattande med mera i kommunallagen och kommunens 

nämndreglementen. 

Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig 

verksamhet – tryckfrihetsförordningen (1949:105), offentlighets- och sekretesslagen 

(2009:400), förvaltningslagen (1986:223), personuppgiftslagen (1998:204), lag 

(2007:1091) om offentlig upphandling med flera. Likaså har de att följa 

kommun-övergripande riktlinjer från fullmäktige. 

Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad av speciallagstiftning 

som revisorerna behöver vara orienterade i för att få insikt om hur dessa styr och 

påverkar de organ revisorerna granskar. 

Revisorernas antal och organisation 

§ 3 

Tidaholms kommun har fem revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige 

för en mandatperiod. 

Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden 

förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. 

§ 4 

Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 

§ 5 

Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till 

kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det 

antal som fastställs för varje enskilt företag. 

§ 6 

Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en ordförande och en vice 

ordförande. Uppdraget är att vara sammankallande och leda gemensamma 

sammankomster och sammanträden. Ordförande hämtas ur minoriteten i 

fullmäktige. 

§ 7 

Fullmäktige väljer revisorerna för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när 

revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde 

årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i 

mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer. 

71

5/8 

Revisorernas uppgifter 

§ 8 

Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen 

lämnade donationsstiftelser. 

§ 9 

I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig till och i 

fullmäktige. 

§ 10 

Kommunens revisorer föreslår, efter upphandling, auktoriserade och godkända 

revisorer till kommunens företag. 

Revisorernas ekonomi och förvaltning 

§ 11 

För beredning av budget till revisorerna utser fullmäktige en särskild oberoende 

beredning. Förtroendevalda i styrelser och nämnder som själva är föremål för 

granskning kan inte ingå i denna beredning. 

§ 12 

Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen 

och revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa. 

§ 13 

För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna 

enligt de regler som gäller för en kommunal nämnd. 

§ 14 

Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning som 

fullmäktige utsett för revisorernas budget. 

Revisorerna lämnar de upplysningar och det material som begärs för denna 

granskning. 

Revisorernas sakkunniga biträden 

§ 15 

Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i 

den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. De 

sakkunniga bör vara certifierade kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade 

revisorer. 

Vid upphandling tillämpas kommunens upphandlingsregler. Revisorerna och 

lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 

72

6/8 

§ 16 

Revisorerna är anställningsmyndighet för de sakkunniga biträden som anställs i 

kommunen. 

§ 17 

Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om 

revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder 

revisorerna och lekmannarevisorerna. 

Revisorernas arbetsformer 

§ 18 

Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till 

sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Revisorerna får även kalla 

sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar, 

styrelser och nämnder till dessa sammankomster. 

§ 19 

Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i 

granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 

§ 20 

De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i 

protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. 

Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna kan 

besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska 

redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den. 

§ 21 

En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att 

alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden 

och av ytterligare en person som revisorerna utser. 

Revisorernas rapportering 

§ 22 

Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige 

bestämmer. 

Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av 

revisorernas granskning. 

73

7/8 

Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den 

tidpunkt som fullmäktige bestämmer. 

§ 23 

Revisorernas utlåtande om delårsrapport lämnas till fullmäktige inför deras 

behandling av delårsrapporten. 

§ 24 

Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De 

sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs 

fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium 

svarar för vidare spridning till fullmäktiges alla ledamöter. 

Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas 

revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats 

till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. 

Revisorerna och fullmäktige 

§ 25 

Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar. 

Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller 

revisorernas initiativ informera om revisionen samt svara på frågor. 

§ 26 

Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning och 

om sin förvaltning när de bedömer att så behövs. Fullmäktiges ordförande svarar för 

att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning 

skett. 

Revisorerna kan initiera ärende i nämnder och styrelser med anledning av sin 

granskning, när de bedömer att så behövs. Nämndens alternativ styrelsens 

ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som 

möjligt. 

Revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att 

misstanke om brott av förmögenhetsrättlig karaktär förövats eller om allmän 

förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om berörd nämnd inte vidtagit 

tillfredsställande åtgärder med anledning därav rapporterar revisorerna till 

fullmäktige. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till 

behandling så snart som möjligt efter att beredning har skett. 

74

8/8 

Revisorernas arkiv 

§ 27 

För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) och 

i av fullmäktige fastställt arkivreglemente. 

Reglementets giltighet 

§ 28 

Reglementet gäller från …… till dess fullmäktige fattar annat beslut. 

75

76

77

1/1 



2014/335 



Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderat 

revisionsreglemente. 

Förslaget utgår från Sveriges Kommuner och Landstings förslag till 

revisonsreglemente samt gällande reglemente för revisorer i Tidaholms 

kommun. 


Tjänsteskrivelse ”Förslag till revidering av reglemente för revisorer”, 

kanslichef Anna Eklund, 2016-04-01. 







Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå 



Ingemar Johansson (L) föreslår arbetsutskottet besluta att uppdra åt 

kommunledningsförvaltningen att lägga till formuleringen ”De 

sakkunniga ska vara certifierade kommunala yrkesrevisorer eller 

auktoriserade revisorer” i § 15 i reglementet och därefter skicka det på 

remiss till kommunrevisionen innan ärendet hanteras för beslut i 

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 

Beslutsgång 

Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och 

Johanssons. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet 

beslutar enligt Johanssons förslag. 


Arbetsutskottet beslutar att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att 

lägga till formuleringen ”De sakkunniga ska vara certifierade 

kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer” i § 15 i 

reglementet och därefter skicka det på remiss till kommunrevisionen 

innan ärendet hanteras för beslut i kommunstyrelsen och 

kommunfullmäktige. 


78

PM 

2014-09-17 1 (16) 

Avdelningen för ekonomi och styrning 

Sektionen för demokrati och styrning 

Karin Tengdelius 

Underlag revisionsreglemente 

Inledning 

Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Det framgår av 9 kap 18 

§ kommunallagen (KL). Det sker i allmänhet genom att fullmäktige antar ett 

revisionsreglemente. Även i ett kommunalförbund kan ett revisionsreglemente 

upprättas av förbundets fullmäktige, eller i ett förbund med direktion av 

medlemskommunernas respektive fullmäktige. 

Ett reglemente kompletterar lagstiftningens reglering kring revisionen med lokala 

föreskrifter om hur revisionen ska organiseras, förvaltas, bedrivas etc. 

Syftet med detta underlag är att ge stöd och stimulans till utformningen av lokala 

reglementen. Att utveckla revisionsreglementet kan vara av värde för att lokalt 

tydliggöra och stärka revisionens uppdrag, arbetsformer, dialog och resultat. 

Läsanvisning 

I underlaget använder vi ordet kommun som sammanfattande begrepp för kommun, 

landsting, region och kommunalförbund och företag som sammanfattande begrepp för 

aktiebolag, stiftelser och övriga företagsformer om inte annat särskilt anges. 

Exempel på formulering av punkter i reglementet är inrutade, markerade med 

§-tecken och har kursiverad stil. I direkt anslutning lämnas kommentarer och ibland 

tillkommande och alternativa förslag. 

Underlaget är sorterat under ett antal rubriker: 





Revisorernas ekonomi 

Sakkunniga biträden 

Revisorernas arbetsformer alt sammankomster alt 

Revisionens rapportering 

Revisorernas dialog med fullmäktige 


Granskning av revisorerna 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 

Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 

info@skl.se Org nr: 222000-0315 www.skl.se 

79

2014-09-17 

2 (16) 

Underlaget kan fungera som en ”plocklista” att välja från. Punkterna bör givetvis 

omformuleras, kompletteras och anpassas med egna uppgifter utifrån lokala 

förutsättningar. En utgångspunkt för detta underlag har varit att i reglementet inte 

upprepa regler som finns i lagstiftning och andra föreskrifter, om det inte behövs för 

förståelse och samband. 

För att förenkla den slutliga utformningen har vi på hemsidan www.skl.se/revision 

lagt ut två textexempel på reglementen, ett kortare och ett längre. 

Har ni frågor och synpunkter med anledning av detta underlag är ni välkomna att 

kontakta 

Karin Tengdelius, 08/452 76 46, karin.tengdelius@skl.se 

Lotta Ricklander, 08/452 74 61, lotta.ricklander@skl.se 

80

2014-09-17 

3 (16) 


Vissa kommuner och landsting har valt att använda reglementet som ett pedagogiskt 

redskap till att förmedla information om revisionens uppdrag och förutsättningar. 

Reglementet kan då inledas med en ingress som inringar den kommunala revisionens 

roll och ger uttryck för fullmäktiges syn på revisionen. Här lämnas två exempel på 

texter, som kan ge uppslag till en lokal formulering av en sådan ingress. 

§ 

Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas 

demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i 

styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Revisionen har en central roll när det 

gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner och landsting 

ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan 

skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig 

och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring 

och utveckling. 

Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om 

verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom 

givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av 

verksamheten. 

Att vara revisor och lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med 

oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. 

Alternativ: 

Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, 

styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om 

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, 

om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är 

tillräcklig. 

Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i kommunens 

företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige utser i företagen. 

Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I revisionsberättelsen 

redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar ett särskilt utlåtande om de 

tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas. Revisorerna kan också rikta 

anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer 

och revisorer i företagen – med granskningsrapporter och revisionsberättelser. 

Lekmannarevisorerna kan rikta anmärkning, men lämnar inget uttalande i ansvarsfrågan 

81

2014-09-17 

4 (16) 

Ett mera formellt alternativ till ingress kan vara att citera revisorernas 

uppdragsparagrafer i kommunallagen och aktiebolagslagen för att tydliggöra exakt 

vilka uppdrag revisorerna har. 


Syftet med reglementet är att det ska komplettera lagstiftning och andra föreskrifter 

med vad som särskilt ska gälla i den egna kommunen eller landstinget. Då kan det 

finnas ett pedagogisk värde att inledningsvis informera om på vilka formella grunder 

revisionen verkar. Den som behöver kan då söka vidare i dessa regelverk mm. 

§ 

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt 

utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 

Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen, främst kapitel 9. Lekmannarevisionen 

regleras i aktiebolagslagen, kapitel 10. Regler för revision finns också i lagstiftning för andra 

företagsformer t ex stiftelselagen. 

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande 

förutsättningarna i det aktuella förbundet. 

God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och 

tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den goda seden 

uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar liksom processer, 

principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i kommunen och dess 

kommunala företag. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala 

sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i kommunen ska bedrivas med utgångspunkt från den 

goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i skriften ”God revisionssed i kommunal 

verksamhet” (Sveriges Kommuner och Landsting). 

När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också 

regelverket för beslutsfattande mm i kommunallagen och kommunens nämndreglemente. 

Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet – 

tryckfrihetsförordning, offentlighets- och sekretesslag, förvaltningslag, personuppgiftslag, 

lagen om offentlig upphandling m fl. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer 

från fullmäktige. 

Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad i speciallagstiftning som 

revisorerna behöver vara orienterade om, för insikt om hur dessa styr och påverkar de organ 

revisorerna granskar. 


Antal. Fullmäktige fastställer antalet revisorer. Efter allmänna val utser fullmäktige 

revisorer till bestämt antal för en mandatperiod. Antalet behöver inte vara låst i 

reglementet, men det ger en viss stabilitet över tid. 

82

2014-09-17 

5 (16) 

Kommunallagen stadgar att minsta antal revisorer som ska utses är 5. Ersättare ska 

inte utses. Varje kommun beslutar själv om det antal revisorer man behöver utifrån 

verksamhetens omfattning och organisation. Det är viktigt att antalet revisorer räcker 

till att också bemanna de obligatoriska uppdragen i de kommunala företagen – i direkt 

och indirekt helägda aktiebolag och i stiftelser som kommunen ensamt bildat. 

Det genomsnittliga antalet revisorer i kommunerna är för mandatperioden 2011-2014 

sex (6) och i landstingen åtta (8). 

§ 

Kommunen har … revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod. 

Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar 

fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. 

Fördelningen av revisionsuppdragen mellan partierna sker ofta utifrån valresultatet, 

men andra modeller förekommer. En modell är att fullmäktige beslutar att välja en 

revisor från varje parti som är representerat i fullmäktige. Partierna kommer i så fall 

överens om denna modell. 

Organisation. Revisionen organiseras på olika sätt. Majoriteten arbetar med samfälld 

revision, dvs. att fullmäktige väljer en grupp som svarar för revisionen av alla 

nämnder, styrelser och beredningar. Texten i detta underlag utgår från en samfälld 

revision. 

§ 

Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget. 

Om kommunen väljer att arbeta med delad revision delas uppdraget formellt mellan 

två eller flera grupper. Vid en delad revision förekommer också att fullmäktige väljer 

ett revisorskollegium som fungerar som en sammanhållande nämnd för revisionens 

förvaltningsbeslut. Vid delad revision behöver reglementet reglera antalet grupper, 

deras storlek och respektive grupps uppdrag samt ett eventuellt revisorskollegiums 

storlek och uppgifter. 

Lekmannarevisorer och revisorer i kommunens företag. I helägda aktiebolag ska 

fullmäktige utse minst en lekmannarevisor. I av kommunen ensamt bildad stiftelse ska 

fullmäktige utse minst en revisor Även suppleanter kan utses i dessa företag. 

Lekmannarevisorer, revisorer i stiftelser och suppleanter till dessa ska hämtas ur 

kretsen av kommunens revisorer (personsamband). 

I delägda kommunala företag utses lekmannarevisorer och revisorer i den utsträckning 

överenskommelser om detta kan träffas med andra delägare. Eventuell 

lekmannarevisor i delägt aktiebolag ska utses ur kretsen av kommunens revisorer 

83

2014-09-17 

6 (16) 

(personsamband). Personsamband är däremot inte obligatoriskt i andra delägda 

företag, men eftersträvansvärt. Även i delägda företag kan suppleanter utses. 

Den samordnade revisionen består av kommunens revisorer inklusive de som utses 

till lekmannarevisorer i aktiebolag och revisorer i stiftelser. Genom den samordnade 

revisionen kan kommunen som helhet granskas och bedömas. Hur kommunen väljer 

att organisera den samordnade revisionen bör tydliggöras i reglementet, men också i 

kommunens företagspolicy, i bolagsordningar och/eller ägardirektiv. Vanligast är att 

fullmäktige utser 1-2 lekmannarevisorer/revisorer med suppleanter till varje företag. 

Ett alternativ är att alla kommunens revisorer utses till lekmannarevisorer/revisorer i 

alla företag (totalt personsamband). Då behöver i allmänhet inte suppleanter utses. 

§ 

Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till 

kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det antal som 

fastställs för varje enskilt företag. 

Alternativ: 

För att främja ett fullt samordnat revisionsarbete utser fullmäktige samtliga kommunens 

revisorer till lekmannarevisorer i aktiebolag samt revisorer i kommunens stiftelser. 

Varje revisor är självständig men enligt god revisionssed eftersträvar revisorerna att 

samverka. Revisorerna behöver därför oftast en sammankallande för att kalla och leda 

gruppen när den träffas gemensamt. Fullmäktige kan välja att själva utse en sådan 

person eller överlåta till revisorerna att göra detta inom sig. Kommunallagen saknar 

regler om ordförande för revisorerna, men i flertalet kommuner och landsting utses i 

praktiken en sammankallande/ordförande och ofta även en vice. 

Fullmäktige kan välja benämningen sammankallande för att markera rollens 

karaktär, som skiljer sig från ett ordförandeskap i en nämnd. 

Reglementet kan också reglera om sammankallande/ordföranden ska hämtas ur 

majoritetens eller minoritetens partier. 83 % av kommunerna och 76 % av landstingen 

har valt att välja sammankallande/ordförande från minoritetens partier enligt 

mandatperioden 2011-2014. 

§ 

Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en sammankallande/ordförande och 

en (eller två) vice ordförande. Uppdraget är att vara sammankallande/ordförande och leda 

gemensamma sammankomster och sammanträden. 

Sammankallande/ordförande hämtas ur minoriteten i fullmäktige. 

84

2014-09-17 

7 (16) 

Alternativ: 

Revisorerna väljer själva inom sig en sammankallande/ordförande och vice. 

Uppdragstid. Revisorerna utses för en mandatperiod, men avslutar inte sitt uppdrag 

förrän granskningen av det 4:e året i mandatperioden är slutförd och avrapporterad. 

Detta är ett särskilt förhållande som skiljer revisorerna från andra förtroendevalda och 

som kan behöva tydliggöras i reglementet. De första månaderna av en mandatperiod – 

maximalt t o m juni månad – tjänstgör därför två grupper revisorer parallellt, ett 

förhållande som behöver uppmärksammas vid tilldelning av resurser. 

§ 

Fullmäktige väljer revisorerna för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna 

under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och 

avlämnat revisionsberättelsen. Det första året i mandatperioden inleds med dubbla grupper 

revisorer. 


Utöver de uppgifter som revisorerna har enligt lagstiftning kan uppdraget utvidgas 

lokalt genom beslut i fullmäktige. Detta kan regleras och tydliggöras i reglementet. 

Ett tilläggsuppdrag kan vara granskningen av de donationsstiftelser som lämnats för 

förvaltning till kommunen. Granskningen av dessa ingår inte i revisorernas 

grunduppdrag enligt kommunallagen. Om stiftelsen är skyldig att upprätta 

årsredovisning och tillgångarna är omfattande måste även yrkesrevisor utses. 

Ett annat tilläggsuppdrag kan vara att revisorerna genomför upphandling av 

yrkesrevisorer i kommunens företag och därmed bereder frågan om att utse 

yrkesrevisorer på bolagsstämman (motsvarande) Om fullmäktige beslutar att 

revisorerna ska sköta denna uppgift behövs en motsvarande reglering i ägardirektiv till 

företagen. 

Ytterligare en uppgift eller snarare möjlighet som kan tydliggöras är revisorernas rätt 

att i fullmäktige yttra sig i frågor som gäller revision. 

§ 

Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen lämnade 

donationsstiftelser. 

§ 

I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig till och i fullmäktige. 

85

2014-09-17 

8 (16) 

§ 

Kommunens revisorer föreslår, efter upphandling, auktoriserade och godkända revisorer till 

kommunens företag. 


Ekonomi. Fullmäktige beslutar om revisorernas ekonomiska resurser. Hur stora 

resurserna ska vara bestäms lokalt, men det måste förutsättas att revisorerna får ett 

sådant anslag att revisionsuppdraget kan fullgöras enligt lag och god revisionssed. 

Fullmäktige ansvarar för detta. Har revisorerna tilldelats ytterligare uppdrag måste 

hänsyn tas också till detta. 

Styrelsen kan inte av beroendeskäl bereda revisorernas budgetförslag eftersom de 

själva är föremål för revisorernas granskning. För att markera revisorernas oberoende 

ställning är det lämpligt att fullmäktige utser en särskild budgetberedning av 

revisionsanslaget. Den kan bestå av några av fullmäktiges ledamöter (oftast presidiet). 

Det förekommer att även någon/några revisorer ingår i beredningen. Vid 

sammansättningen är det viktigt att betänka beredningens oberoende, att den består av 

personer som i andra uppdrag inte är föremål för revisorernas granskning. Det beredda 

budgetförslaget för revisorerna inlemmas sedan i det samlade budgetförslaget som 

styrelsen ansvarar för att upprätta. 

En särskild utsedd beredning för revisionens anslag skulle också kunna ges uppdraget 

att vara beredning inför fullmäktiges ansvarsprövningsbeslut, dels för att hantera 

processen med att inhämta eventuella förklaringar, dels för att föreslå 

beslutsmotiveringar mm. Detta förslag utvecklas inte vidare här. 

Reglementet kan därtill tydliggöra hur det ska fungera med lekmannarevisorernas 

budget och finansiering. Olika modeller förekommer och det råder ibland oklarhet om 

vad som ska gälla. 

Den i praktiken mest vanliga modellen är att varje företag beslutar om och svarar för 

finansieringen av lekmannarevisionen i det egna företaget. Lekmannarevisorernas 

budgetförslag lämnas till företagsledningen för beredning och inlemmas i företagets 

budget. Beslut om budget tas upp på respektive årsstämma. Fullmäktige är då inte 

delaktiga i berednings- och beslutsprocessen. 

En annan modell är att ägaren/fullmäktige lägger fast budgetnivå för 

lekmannarevisorerna, men att kostnaderna belastar respektive företag (olika modeller 

för detta förekommer). Lekmannarevisorernas budgetförslag lämnas då till 

fullmäktige för beredning och beslut. Fullmäktiges beslut om budgetram förmedlas till 

företagen via ägardirektiv. 

Ytterligare en modell är att ägaren/fullmäktige fullt ut finansierar lekmannarevisionen 

inom kommunens budget, oftast med motivet att man ser lekmannarevisorerna som ett 

86

2014-09-17 

9 (16) 

redskap för ägaren. Lekmannarevisionens budget integreras då i allmänhet i den 

kommunala revisionens. 

Kommunens revisionsreglemente reglerar inte vad som gäller för beredning och beslut 

om yrkesrevisorernas ekonomiska resurser i företagen. 

§ 

För beredning av revisorernas budget utser fullmäktige en särskild oberoende beredning. 

Alternativ: 

För beredning av budget till revisorerna, lekmannarevisorerna och av fullmäktige utsedda 

revisorer i stiftelser utser fullmäktige en särskild oberoende beredning. 

§ 

Fullmäktige beslutar om budget för lekmannarevisorerna och av fullmäktige utsedda 

revisorer i stiftelser. Kostnaderna belastar respektive företag alternativt fördelas efter 

granskningsårets slut i proportion till företagens storlek. 

Alternativ: 

Fullmäktige svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen och revisorerna i 

stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa. 

Alternativ: 

Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen och 

revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa. 

Förvaltning. Revisorerna svarar för sin egen förvaltning. Det innebär att de gör 

framställning om budget, upprättar internbudget, upphandlar sakkunniga biträden, 

beslutar om att delta i utbildningsaktiviteter, beslutar i förekommande fall om jäv, 

sekretess m.fl. förvaltningsfrågor. 

När revisorerna fattar förvaltningsbeslut ska de i princip fungera som en kommunal 

nämnd. Beslut fattas med de revisorer som är närvarande. Med nedanstående 

bestämmelse i reglementet kommer de regler om bl.a. beslutsförhet som gäller för 

nämnd i 6 kap. 23 § KL, att gälla också för revisorerna i ärenden om förvaltning och 

jäv. 

§ 

För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de 

regler som gäller för en kommunal nämnd. 

87

2014-09-17 

10 (16) 

Det är rimligt att revisorernas egna räkenskaper och förvaltning granskas. Det har 

betydelse för förtroende och legitimitet. Olika modeller förekommer, med utsedda 

granskare från fullmäktige eller externt anlitade revisorer. Här har vi formulerat ett 

exempel där en av fullmäktige utsedd budgetberedning av revisionsanslaget också 

granskar revisorernas ekonomi och förvaltning. 

§ 

Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning som fullmäktige utsett 

för revisorernas budget. 

Revisorerna lämnar de upplysningar och material som begärs för denna granskning. 


Revisorerna ska anlita sakkunniga biträden som de själva väljer och anlitar. 

Sakkunniga biträden ska anlitas i den omfattning som behövs för att genomföra 

granskningen enligt god revisionssed. Lagstiftaren har med denna formulering 

förtydligat kraven på en professionellt och likvärdigt utförd revision. 

Sakkunniga biträden anlitas på olika sätt – med egen anställd personal och med 

konsulter från den externa marknaden, efter upphandling som revisorerna genomför. 

Även lekmannarevisorerna ska anlita sakkunniga biträden, som de själva väljer och 

beslutar om. Enligt god revisionssed ska lekmannarevisor inte anlita den person som 

är utsedd till yrkesrevisor i bolaget till sakkunnigt biträde. Biträdet bör vara ett annat, 

men kan komma från samma revisionsföretag som yrkesrevisorn. 

§ 

Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att 

fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpar revisorerna 

kommunens/landstingets upphandlingsregler. Revisorerna beslutar om upphandling med 

förvaltningsbeslut. 

Lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som 

behövs för att fullgöra granskningen enligt god sed för detta slag av granskning. Vid 

upphandling tillämpar lekmannarevisorerna kommunens/landstingets upphandlingsregler. 

Lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 

Alternativ: 

Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den 

omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling 

tillämpas kommunens/landstingets upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna 

beslutar själva om upphandling. 

88

2014-09-17 

11 (16) 

När sakkunniga biträden anställs i kommunen eller landstinget är revisorerna 

arbetsgivare och anställningsmyndighet. Avsikten är att revisorerna och deras 

sakkunniga ska ha en oberoende ställning i kommunen eller landstinget. Anställda 

sakkunniga kan biträda såväl revisorerna som lekmannarevisorerna. Övergripande 

frågor som rör förhållandet mellan kommunen/landstinget som arbetsgivare och 

anställda sakkunniga åvilar vanligen kommun- eller landstingsstyrelsen eller en 

särskild nämnd (personalnämnd), t ex rätten att sluta kollektivavtal eller att besluta om 

stridsåtgärder. Revisorerna har att följa och förvalta sådana övergripande och 

gemensamma beslut i personalfrågor. 

§ 

Revisorerna är anställningsmyndighet för de sakkunniga biträden som anställs i 

kommunen/landstinget. Revisorerna beslutar om lön och anställningsvillkor inom kommunens 

gemensamma villkor (ev. hänvisning till vad som gäller lokalt…). 

Revisorerna har enligt kommunallagen rätt att av nämnderna, de enskilda ledamöterna 

och ersättarna i dessa samt de anställda få de upplysningar som behövs för 

revisionsarbetet. En revisor får när som helst ta del av handlingar och räkenskaper 

samt inventera tillgångar och värdehandlingar som finns hos en nämnd. Reglementet 

tydliggör att samma rätt till upplysningar, handlingar och andra underlag gäller för de 

sakkunniga som revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar (såväl anställda som 

externa konsulter). 

Mellan revisorerna i kommunen (även kommunalförbund) och revisorer/ 

lekmannarevisorer i kommunens företag råder upplysningsplikt, som är reglerad i 

kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen m fl. Reglementet kan tydliggöra 

att rätten till upplysningar också gäller de sakkunniga som revisorerna anlitar. 

§ 

Bestämmelserna i kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de 

sakkunniga som biträder revisorerna. 

Alternativ: 

Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt 

till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och 

lekmannarevisorerna. 


Sammankomster i granskningsarbetet. I granskningsarbetet är revisorerna 

fristående och självständiga. Varje revisor kan göra egna val och bedömningar. 

Revisorerna är alltså inget kollektivt organ som fattar majoritetsbeslut i 

89

2014-09-17 

12 (16) 

granskningsarbetet. Men enligt god revisionssed strävar revisorerna efter att samverka 

och enas för att nå största möjliga effekt och genomslag med sin granskning. För att 

kunna samverka behöver revisorerna träffas. Det sker med regelbundna 

sammankomster. Kommunallagen har inga bestämmelser om sådana sammankomster 

mellan revisorerna. Det kan vara rimligt att det förs noteringar – minnesanteckningar 

– över vad som framkommer vid sammankomsterna. Reglementet kan därför reglera 

kraven på kallelser och anteckningar vid revisorernas sammankomster, liksom 

möjligheten att kalla sakkunniga, andra experter samt förtroendevalda till dessa 

sammankomster. Rätten att kalla andra till sammankomsterna kan tillkomma 

sammankallande/ordföranden alternativt alla revisorerna. 

Sammanträden för beslut om förvaltning och jäv. I frågor som rör förvaltning och 

jäv beslutar revisorerna kollektivt, på liknande sätt som en nämnd (se tidigare § under 

Revisorernas ekonomi och förvaltning). Av 9 kap 15 § KL följer att bestämmelserna 

för nämnderna om justering av protokoll och tillkännagivande av justering ska 

tillämpas på motsvarande sätt vid dessa beslut. Revisorernas beslut om förvaltning och 

jäv kan överklagas enligt kommunallagen10 kap 2 § KL. I revisionsreglementet 

förtydligas kraven på sammankallande/ordföranden att kalla till sammanträden samt 

att protokoll ska upprättas. 

§ 

Sammankallande/ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet 

och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. 

Sammankallade/ordföranden alternativt Revisorerna får kalla även sakkunniga och andra 

experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder till dessa 

sammankomster. 

§ 

Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet. 

Sammankallande/ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas. 

§ 

De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll. 

Sammankallande/ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas. 

Protokollet justeras av sammankallande/ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna 

kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas 

skriftligt innan revisorerna justerar den. 

Eftersom varje revisor är självständig i sitt granskningsuppdrag kan revisorn själv 

bestämma om skrivelser med anledning av granskningsarbetet. I reglementet kan 

klargöras att en skrivelse i samtliga revisorers namn förutsätter att revisorerna är 

eniga. Samma sak gäller om revisorerna på annat sätt än genom en skrivelse vill göra 

sin gemensamma uppfattning tydlig t ex genom utdrag ur minnesanteckningar. 

90

2014-09-17 

13 (16) 

§ 

En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla 

revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av den/de som revisorerna 

utser. 


Formellt rapporterar revisorerna till fullmäktige vid två tillfällen - med sitt utlåtande 

om resultatet i delårsrapporten och med revisionsberättelsen efter granskningsårets 

slut. 

Revisionsberättelsen är den slutliga rapporteringen till fullmäktige. Revisorerna 

väljer att upprätta en eller flera revisionsberättelser. Till revisionsberättelsen hör 

revisorernas sammanfattande redogörelse för resultatet av granskningen, om denna 

upprättas separat. 

Tidpunkten för när revisionsberättelsen ska lämnas till fullmäktige anges inte i 

kommunallagen. Revisorerna måste dock ges ett rimligt tidsutrymme för att 

färdigställa sin revisionsberättelse efter att styrelsen har lämnat sin årsredovisning till 

fullmäktige och revisorerna. 

Reglementet kan reglera när revisionsberättelsen ska lämnas och anpassa tidpunkten 

till kravet på när styrelsen ska lämna årsredovisningen och när fullmäktige ska besluta 

i ansvarsfrågan. Fullmäktige ska besluta i ansvarsfrågan vid ett sammanträde före 

utgången av juni månad (5 kap. 25 a § KL). 

Granskningsrapporter från lekmannarevisorer ska formellt bifogas 

revisionsberättelsen i kommunen. Men det finns skäl att granskningsrapporten också 

kommer till fullmäktige i särskild ordning. Fullmäktige kan behöva ta ställning i 

ansvarsfrågan också i aktiebolaget och ge eventuella uppdrag till sitt ägarombud. 

Därför kan även tidpunkten för granskningsrapportens överlämnande till fullmäktige 

behöva regleras så att fullmäktige hinner ta ställning i tid före stämman. 

Till revisionsberättelsen i kommunen ska fogas de sakkunnigas rapporter (se § nedan), 

granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i kommunens aktiebolag samt 

revisionsberättelser från kommunalförbund och kommunens företag. 

Syftet med att foga dessa dokument till revisionsberättelsen är att fullmäktige ska få 

en så bred och fullständig bild av tillståndet i hela organisationen som möjligt. Det ska 

ge fullmäktige ett fördjupat underlag för att kunna ta ställning till beslut om åtgärder 

och/eller beslut i ansvarsfrågan. 

§ 

Revisionsberättelsen/-erna ska lämnas till fullmäktige senast …… varje år. 

91

2014-09-17 

14 (16) 

Alternativ: 

Revisionsberättelsen/-erna lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige 

bestämmer. 

Alternativ: 

Revisionsberättelsen/-erna lämnas till fullmäktige senast … veckor efter det att styrelsen 

överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna. 

Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas 

granskning. 

Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som 

fullmäktige bestämmer. 

Utlåtande om måluppfyllelse. Revisorerna har också uppdraget att i ett särskilt 

utlåtande bedöma om resultaten i delårsrapport och årsbokslut är förenliga med de mål 

fullmäktige beslutat om för verksamhet och ekonomi. Det sker vid två tillfällen – i 

samband med upprättad delårsrapport och i anslutning till årsredovisningen. Det 

senare utlåtandet inlemmas i revisionsberättelsen. Utlåtandet i samband med 

delårsrapport utgör ett eget dokument som ska fogas till delårsrapporten inför 

behandlingen i fullmäktige. 

§ 

Revisorernas utlåtande om delårsrapport lämnas (senast ….. varje år) till fullmäktige inför 

deras behandling av delårsrapporten. 

Sakkunnigas rapporter. De sakkunnigas rapporter ska formellt bifogas till 

revisionsberättelsen. Mer ändamålsenligt för fullmäktiges möjlighet att löpande hållas 

informerad om revisorernas arbete och resultat är att successivt förmedla dessa 

rapporter tillsammans med revisorernas egna bedömningar och eventuella egna 

rapporter. En successiv förmedling av de sakkunnigas rapporter bör uppfylla kravet i 

kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen. 

Detta kan tydliggöras i reglementet. I anslutning till revisionsberättelsen förtecknas i 

så fall de rapporter som successivt har förmedlats till fullmäktige och som formellt hör 

till revisionsberättelsen. 

§ 

Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas 

rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium 

så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till 

fullmäktiges alla ledamöter. 

Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas 

revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till 

fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen. 

92

2014-09-17 

15 (16) 


Kontakten och dialogen mellan revisorerna och fullmäktige är mycket viktig för 

ömsesidigt utbyte av information och förankring. Formerna för dessa kontakter kan 

definieras i reglementet. Exempel på former är regelbundna överläggningar mellan 

fullmäktiges presidium (ev. också med gruppledarna) och revisorerna, revisorernas 

närvaro och information vid fullmäktiges möten, successiv skriftlig rapportering av 

granskningsresultat till fullmäktiges ledamöter, stående revisionspunkt på fullmäktiges 

dagordning, särskilt arrangerade seminarier för fullmäktige. Här lämnas exempel på 

hur formerna kan definieras i reglementet. 

§ 

Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar, minst … varje år. 

Alternativ: 

Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller revisorernas 

initiativ informera om revisionen samt svara på frågor. 

Alternativ: 

Fullmäktiges sammanträden har en stående punkt där revisorerna har möjlighet att informera 

om revisionens arbete och resultat. 

Det finns också lagreglerade former för kontakt mellan revisorerna, nämnder och 

fullmäktige. Revisorerna kan väcka/initiera ärenden i fullmäktige med anledning av 

sin granskning, men också om sin förvaltning. I initiativärenden i fullmäktige gäller 

vanliga beredningsregler. Revisorerna kan också initiera ärenden med anledning av sin 

granskning i nämnder och styrelser. 

Revisorerna har också vissa lagstadgade rapporteringsskyldigheter till nämnder och 

fullmäktige. Det kan finnas skäl att i reglementet tydliggöra dessa former för initiativ 

och rapportering eftersom de är sällan förekommande och det kan finnas en osäkerhet 

om hur de ska hanteras. 

§ 

Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning och om sin 

förvaltning, när de bedömer att så behövs. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana 

ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning har skett. 

Revisorerna kan initiera ärende i nämnder och styrelser med anledning av sin granskning, 

när de bedömer att så behövs. Nämndens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp 

till behandling så snart som möjligt. 

Revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att misstanke om 

att brott av förmögenhetsrättlig karaktär förövats eller om allmän förvaltningsdomstols 

avgörande åsidosatts. Om berörd nämnd inte vidtagit tillfredsställande åtgärder med 

anledning därav rapporterar revisorerna till fullmäktige. Fullmäktiges ordförande svarar för 

93

2014-09-17 

16 (16) 

att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning har skett. 


§ 

För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av fullmäktige 

fastställt arkivreglemente. 


§ 

Reglementet gäller från … till dess fullmäktige fattar annat beslut. 

94

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 

FÖR TIDAHOLMS KOMMUN 

2007:8 

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TIDAHOLMS KOMMUN 

Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27. 

Revisionens roll som demokratiskt kontrollinstrument 

§1 

Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och 

ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och 

kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder, 

fullmäktigeberedningar och i de kommunala företagen. 

Att vara revisor och lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte 

är att med oberoende, saklighet och integritet främja och bedöma 

verksamheten i kommunen. Därmed kan revisionen bidra till att skänka 

legitimitet och förtroende för verksamheten och det demokratiska 

samhället och dess grunder. 

Revisionen har en central roll, när det gäller att säkerställa insynen i och 

kontrollen av all verksamhet som kommunen ansvarar för. En väsentlig 

del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten. 

Lagar och bestämmelser för revision 

§2 

För revisorerna gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta 

reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 

Grundläggande bestämmelser för revisorerna finns i kommunallagen. 

Lekmannarevisorerna är ett bolagsorgan vars verksamhet regleras i 

aktiebolagslagen. Regler för revision finns också i stiftelselagen. 

95 

1

Revisionsarbetet i kommunen skall bedrivas med utgångspunkt i de 

principer och förhållningssätt som är vedertagna och som uttrycks i 

senaste utgåvan av skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet” 

När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga 

delar också de regler för beslutsfattande som uttrycks i kommunallagen, 

andra lag- och regelverk. 

Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som gäller för offentlig 

verksamhet. De har även att följa kommunövergripande riktlinjer från 

fullmäktige. 


§3 

Tidaholms kommun har fem revisorer som efter allmänna val utses av 

fullmäktige för en mandatperiod. 

Om en revisor avgår eller uppdraget på något annat sätt upphör under 

mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjlig. 

§ 4 

Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningen. 

§5 

Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och 

suppleanter till kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i 

kommunala stiftelser till det antal som fastställs för varje enskilt företag. 

§6 

Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en 

ordförande/sammankallande och en vice ordförande/sammankallande. 

96 

2

§7 

Fullmäktige väljer revisorer för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört 

när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat 

granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat sin 

revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds med dubbla 

grupper revisorer. 


§8 

Utöver de lagstadgade uppdragen svarar revisorerna även för 

granskningen av till kommunen lämnade donationsstiftelser. 

För att säkerställa en samordnad och oberoende revision gäller att de 

kommunala revisorerna avger förslag vem som skall vara revisor i de 

kommunala företagen och stiftelserna. 

I alla frågor som gäller revision har revisorerna rätt att yttra sig. 


§ 9 

För beredning av revisorernas budget utser fullmäktige en särskild 

oberoende beredning. Förtroendevalda i styrelser och nämnder som 

själva är föremål för granskning kan inte ingå i denna beredning. 

Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorer i 

aktiebolagen och revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till 

dessa. 

§ 10 

När revisorerna sammanträder för att besluta i förvaltningsärenden och 

jäv gäller samma bestämmelser som för kommunal nämnd. 

3 

97

§ 11 

Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning 

som fullmäktige utsett för revisorernas budget. 

Revisorerna lämnar de upplysningar och det material som krävs för en 

sådan granskning. 


§ 12 

Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga i den 

utsträckning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god 

revisionssed. 

Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling. 

§ 13 

Revisorerna är anställningsmyndighet för de sakkunniga biträden som 

anställs i kommunen. 

§ 14 

Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen 

om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga. 

4 

98


§ 15 

Ordförande/sammankallande kallar revisorerna till sammankomster i 

granskningsarbetet och till sammanträden om sin förvaltning och jäv. 

Revisorerna kallar de sakkunniga samt förtroendevalda i styrelser och 

nämnder som behövs för granskningsarbetet. 

Minnesanteckning skall föras vid sammankomster. 

De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv skall tas 

upp i protokoll. 

En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla 

revisorer är eniga om innehållet. Sådan skrivelse undertecknas av 

sammankallande och av ytterligare en person som revisorerna utser. 


§ 16 

Revisorerna redovisar fortlöpande resultatet av sin granskning till 

fullmäktige. Revisorernas bedömningar och de sakkunnigas rapporter 

tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. 

Fullmäktiges presidium svarar för att granskningsresultatet delges 

fullmäktige. 

Ovanstående förfarande innebär att kravet i kommunallagen om att de 

sakkunnigas rapporter skall bifogas revisionsberättelsen är uppfyllt. 

Revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapporter 

lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige fastställer varje 

år. 

Revisorernas utlåtande om delårsrapporten skall lämnas till styrelsens 

vid den tidpunkt som fastställes varje år. 

5 

99


§ 17 

Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar. 

Revisorerna är närvarande vid fullmäktiges sammanträden för att på 

fullmäktiges eller revisorernas initiativ informera om och redogöra för 

revisionens arbete och resultat. 

Revisorernas initiativrätt 

§ 18 

Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige i anslutning till sin 

granskning och förvaltning. Fullmäktiges ordförande svarar för att 

sådana ärende tas upp till behandling snarast. 

Revisorerna kan även initiera ärende i styrelser och nämnder i anledning 

av sin granskning. Styrelsens eller nämndens ordförande svarar för att 

sådana ärenden tas upp till behandling snarast. 


§ 19 

För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och 

kommunens arkivreglemente. 


§ 20 

Detta reglemente gäller från den 1 januari 2007 och till dess fullmäktige 

fattat annat beslut. 

100 

6

1/1 



2015/444 

§ 224 Beslut om besvarande av motion om handlingsplan för 



Annica Snäll (MP) med flera har lämnat in en motion i vilken de framhåller att 

världens länder har enats om ett nytt, globalt och rättsligt bindande, 

klimatavtal som ska utgöra ramverk för ländernas klimatarbete framöver. 

Motionärerna föreslår att Tidaholms kommun genast ska påbörja arbetet med 

att ta fram en handlingsplan för klimatet som tar sikte på att i mesta mån 

minska utsläpp i kommunens verksamheter samt att hjälpa invånare, 

näringsliv och föreningar att minska utsläpp i sina liv och verksamheter. 

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige inte har 

delegerat ansvaret för miljöstrategiska frågor till någon verksamhetsnämnd 

eller till kommunstyrelsen vilket gör att det är kommunfullmäktige som 

ansvarar för den här typen av frågor. Det finns i dagsläget inte heller någon 

tjänsteman som har i uppdrag att arbeta med miljöstrategiska frågor i 

Tidaholms kommun. 



besvarande av motion om handlingsplan för Tidaholms kommun utifrån 

klimatavtal”, 2016-09-21. 

Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om handlingsplan för Tidaholms 

kommun utifrån klimatavtal”, 2016-07-04. 

Motion om handlingsplan för Tidaholms kommun utifrån klimatavtal 

(MP, C, L), 2015-12-14. 



kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. 



bifalla motionen. 


101

1/1 



2015/444 

§ 139 Beslut om besvarande av motion om handlingsplan för 





klimatavtal som ska utgöra ramverk för ländernas klimatarbete framöver. 

Motionärerna föreslår att Tidaholms kommun genast ska påbörja arbetet med 

att ta fram en handlingsplan för klimatet som tar sikte på att i mesta mån 

minska utsläpp i kommunens verksamheter samt att hjälpa invånare, 

näringsliv och föreningar att minska utsläpp i sina liv och verksamheter. 








Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om handlingsplan för Tidaholms 

kommun utifrån klimatavtal”, 2016-07-04. 


(MP, C, L), 2015-12-14. 


Ordföranden föreslår arbetsutskottet besluta föreslå kommunstyrelsen 

besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. 



kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. 


102

1/2 


2016-07-04 

Ärendenummer 



0502- 60 60 45 


Utredning av motion om handlingsplan för Tidaholms kommun 

utifrån klimatavtal 

Ärendet 



klimatavtal som ska utgöra ramverket för ländernas klimatarbete framöver. 

Enligt motionärerna innebär avtalet att världens länder nu har en gemensam 

plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala 

uppvärmningen ska hållas under 2 grader och att strävan ska vara att den ska 

begränsas till 1,5 grader. Motionärerna menar att målet i avtalet ska utgöra 

vägledning för arbetet i Tidaholms kommun. 

Motionärerna framhåller vidare att de anser att kommunen bör samordna 

arbetet i en handlingsplan där alla i kommunens verksamheter, alla invånare, 

allt näringsliv och alla föreningar ska kunna se sin del i arbetet som ska ledas 

av kommunen. 

Enligt motionärerna bör handlingsplanen även innehålla åtgärder för att 

skydda Tidaholm och dess invånare och näringsverksamheter mot 

klimatförändringens följder med extremt väder, höga vattenflöden, intensiva 

skyfall, stormar och torka. 

Motionärerna föreslår således att Tidaholms kommun genast ska påbörja 

arbetet med att ta fram en handlingsplan för klimatet som tar sikte på att i 

mesta mån minska utsläpp i kommunens verksamheter samt att hjälpa 

invånare, näringsliv och föreningar att minska utsläpp i sina liv och 

verksamheter. 



(MP, C, L), 2015-12-14. 

Utredning 












103

2/2 

Med anledning av detta gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att 

det saknas både kompetens och resurser inom Tidholms kommun för att ta 

fram den typen av dokument som efterfrågas i motionen. 

Om kommunfullmäktige bedömer att motionen bör bifallas behöver 

kommunfullmäktige samtidigt anslå medel för arbetet då kommunen behöver 

anlita någon utifrån, alternativt nyrekrytera, för att kunna leverera det som 

efterfrågas. 

Vid bifall bör kommunfullmäktige även fastslå vilken nämnd som ska ansvara 

för miljöstrategiska frågor och även besluta att revidera den nämndens 

reglemente. Om kommunfullmäktige inte ger uppdraget till en 

verksamhetsnämnd tillfaller uppdraget kommunstyrelsen som då har i uppgift 

att hantera ärendet. 

Kommunledningsförvaltningen lämnar åt kommunstyrelsen att ta ställning till 

hur motionen ska besvaras. 


Kommunledningsförvaltningen lämnar över motionen till kommunstyrelsen för 

övervägande och beslut. 






104

105

1/1 



2015/361 

§ 225 Beslut om besvarande av medborgarförslag om att utreda 

förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till 

flyktingmottagande vintertid 


Roger Lundvold har lämnat in ett medborgarförslag i vilket han framhåller att 

det finns ett stort behov av boende för människor som flyr för sitt liv. Lundvold 

menar att kommunens sommargård i Gamla Köpstad är ett bättre 

boendealternativ för flyktingar än tältläger även om sommargården inte är 

vinterbonad. Med anledning av detta föreslår Lundvold att kommunen 

skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till 

flyktingmottagande vintertid. 

Medborgarförslaget har skickats på remiss till kulturoch fritidsnämnden och 

tekniska nämnden. Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå 

kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget medan tekniska 

nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka medborgarförslaget. 



besvarande av medborgarförslag om att utreda förutsättningarna för 

attanvända Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid”, 

2016-09-21. 

Tjänsteskrivelse ”Utredning av medborgarförslag om att utreda 


flyktingmottagande vintertid”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 

2016-06-28. 

Kultur- och fritidsnämndens beslut § 22/2016 ”Medborgarförslag om att 

skyndsamt utreda förutsättningarna att när Gamla Köpstad annars 

skulle varit vinterstängt använda byggnaderna till flyktingmottagande” 

2016-02-25. 

Tekniska nämndens beslut § 13/2016 ”Beslut om yttrande angående 

medborgarförslag om att utreda möjligheten att använda Gamla 

Köpstad som flyktingmottagande vintertid”, 2016-01-28. 

Medborgarförslag från Roger Lundvold om att utreda förutsättningarna 

för att använda Gamla Köpstad till flyktingmottande vintertid, 

2015-11-30. 



kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget. 



avslå medborgarförslaget. 


106

1/1 



2015/361 

§ 138 Beslut om besvarande av medborgarförslag om att utreda 


flyktingmottagande vintertid 






vinterbonad. Med anledning av detta föreslår Lundvold att kommunen 

skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till 


Medborgarförslaget har skickats på remiss till kulturoch fritidsnämnden och 

tekniska nämnden. Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå 

kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget medan tekniska 

nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka medborgarförslaget. 


Tjänsteskrivelse ”Utredning av medborgarförslag om att utreda 


flyktingmottagande vintertid”, kommunsekreterare Sofie Thorsell, 

2016-06-28. 




2016-02-25. 






2015-11-30. 



besluta att avslå medborgarförslaget. 


Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå 

medborgarförslaget. 


107

1/3 


2016-06-28 

Ärendenummer 



0502- 60 60 45 


Utredning av medborgarförslag om att utreda förutsättningarna för 

att använda Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid 

Ärendet 





vinterbonad. 

Med anledning av detta föreslår Lundvold att kommunen skyndsamt ska 

utreda förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till flyktingmottagande 

vintertid. 





2016-02-25. 






2015-11-30. 

Utredning 

Medborgarförslaget har skickats på remiss till tekniska nämnden och kulturoch 

fritidsnämnden. 

Tekniska nämnden framhåller i beslut, TN § 13/2016, att det redan har gjorts 

en utredning kring om Gamla Köpstad skulle kunna användas till boende för 

flyktingar där följande har konstaterats. 

Huvudbyggnaden har 36 bäddar, ett enkelt kök samt tillräckligt många 

duschar och toaletter. Byggnaden är inte vinterbonad vilket innebär att det inte 

går att garantera att det är över 20 grader inomhus vid kall väderlek samt att 

uppvärmningskostnaderna skulle bli höga. 

För att kunna säkerställa ett tillfredsställande klimat i byggnaden samt rimliga 

uppvärmningskostnader vintertid krävs tilläggsisolering av byggnaden. 






108

2/3 

Kostnaden för att vinterbona huvudbyggnaden bedöms till cirka 1,5 miljoner 

kronor. Därutöver kan det tillkomma kostnader för eventuella kompletteringar 

ur brandskyddssynpunkt samt kostander för uppvärmning, sophämtning, 

vatten- och avlopp samt kostnader för återställning av lokalerna när vintern är 

över. 

Nämnden bedömer att det skulle ta två till tre månader att vinterbona 

byggnaden vilket skulle innebära att en uthyrning av lokalen i bästa fall kan 

ske cirka tre månader efter ordinarie uthyrningsperiod vilken avslutas i mitten 

av oktober. Detta gör att inflyttning skulle kunna ske tidigast 1 januari 2017. 

Lokalerna behöver därefter återställas innan ordinarie verksamhet startar i 

sommargården igen vilket sker i slutet av mars. Återställningen bedöms ta 

cirka två till tre veckor. 

Nämnden framhåller att en eventuell uthyrning av sommargården till 

flyktningboende inte har förankrats hos migrationsverket eller Varbergs 

kommun. 

Tekniska nämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att tillstyrka 

medborgarförslaget. 

Kultur- och fritidsnämnden framhåller i beslut, KOF § 22/2016, att nämnden 

disponerar sommargården i Gamla Köpstad från april till oktober eftersom 

husen inte är vinterbonade. 2016 års uthyrningar är redan bokade och 

nämnden bedömer därför att det är svårt att samordna att sommargården 

ställs om för flyktingmottagande då det inte finns tid att göra sommargården 

vinerbonad inför 2017. 

Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att 

avslå medborgarförslaget. 

Utredningens slutsatser 

Det Lundvold frågar efter i sitt medborgarförslag är att förutsättningarna för att 

använda Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid ska utredas. Det 

framgår av tekniska nämndens beslut att nämnden till stor del redan har utrett 

vad som krävs för att sommargården ska kunna användas till 

flyktingmottagnade vintertid. Det som saknas i utredningen är hur 

migrationsverket och Varbergs kommun ställer sig till ett eventuellt 

användande av Gamla Köpstad som flyktingboende, hur ett sådant boende 

skulle organiseras samt om det finns behov av ett sådant boende under 

kommande vinter 2016-2017. 

Tekniska nämnden föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att tillstyrka 

medborgarförslaget. Kommunledningsförvaltningen ställer sig positiv till att 

frågan utreds ytterligare för att besvara även de kvarstående frågorna. Detta 

om kommunfullmäktige bedömer att det bör läggas resurser, främst i form av 

arbetstid, på att komplettera den utredning som tekniska nämnden redan har 

gjort. 






109

3/3 


Om kommunstyrelsen bedömer att kommunen bör lägga resurser på att 

komplettera tekniska nämndens tidigare utredning föreslår 

kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen besluta enligt följande: 

 

 


bifalla medborgarförslaget. 


uppdra åt tekniska nämnden att göra en fullständig utredning av 








110

1/1 


Kultur- och fritidsnämnden 

2015/121 

§ 22 Medborgarförslag om att skyndsamt utreda förutsättningarna 

att när Gamla Köpstad annars skulle varit vinterstängt använda 

byggnaderna till flyktingmottagande 


Kommunfullmäktige har överlämnat bifogat medborgarförslag från Roger 

Lundvold till kommunstyrelsen för beredning. I medborgarförslaget föreslås att 

kommunen skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda 

byggnaderna på Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid. 

Tidaholms kommuns sommargård i Gamla Köpstad är en mycket uppskattad 

anläggning. Kultur- och fritidsnämnden disponerar sommargården en 

begränsad period, från april till oktober, då husen inte är vinterbonade. 2016 

års uthyrningar är redan bokade och kulturoch fritidsnämnden bedömer det 

därför som svårt att samordna så att sommargården ställs om för 

flyktingmottagande då tid till ombyggnation för vinterboning inför 2017 inte 

finns. 


Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 21/2016 

”Medborgarförslag om att skyndsamt utreda förutsättningarna att när 

Gamla Köpstad annars skulle varit vinterstängt använda byggnaderna 

till flyktingmottagande” 2016-02-11. 

Tjänsteskrivelse ”Yttrande angående medborgarförslag om att vintertid 

använda Gamla Köpstad för flyktingmottagande”, kulturoch fritidschef 

Pema Malmgren, 2016-02-02. 

Begäran om yttrande angående medborgarförslag om att utreda 

möjligheten att använda Gamla Köpstad som flyktingmottagande 

vintertid, 2015-12-14. 

Medborgarförslag om att utreda möjligheten att använda Gamla 

Köpstad som flyktingmottagande vintertid, 2015-10-24. 


- Arbetsutskottet föreslår kulturoch fritidsnämnden besluta föreslå 

Kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om att utreda 


vintertid. 

Kultur- och fritidsnämndens beslut 

Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att 

avslå medborgarförslaget om att utreda möjligheten att använda 

Gamla Köpstad som flyktingmottagande vintertid 

Sändlista 



111

1/2 



2015/297 

§ 13 Beslut om yttrande angående medborgarförslag om att utreda 


vintertid 


Kommunfullmäktige har överlämnat ett medborgarförslag från Roger Lundvold 

till tekniska nämnden för yttrande. I medborgarförslaget föreslås att 

kommunen skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda 

byggnaderna på Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid. 

Det har redan tidigare gjorts en utredning kring hur Gamla Köpstad skulle 

kunna användas till boende för flyktingar där man kunnat konstatera följande: 

Huvudbyggnaden har 36 bäddar, och ett enkelt kök. Duschar och toaletter 

finns i erforderligt antal. Byggnaden är inte vinterbonad, vilket innebär att det 

inte går att garantera +20 o C inomhus vid kall väderlek. 

Uppvärmningskostnaderna kommer dessutom att bli väldigt höga. 

För att kunna säkerställa ett tillfredsställande klimat i byggnaden samt rimliga 

uppvärmningskostnader vintertid krävs tilläggsisolering av byggnaden. 

Det finns även 4 bäddar och WC/dusch i annexet, men det bedöms inte rimligt 

att tilläggsisolera hela annexet för att erhålla 4 platser. 

Kostnad för vinterboning av byggnaden bedöms till ca 1,5 Mkr. Eventuella 

kompletteringar ur brandskyddssynpunkt kan tillkomma. Befintligt 

uppvärmningssystem via elradiatorer bör kunna behållas med vissa 

kompletteringar. Tidsåtgång för arbetet beräknas ta ca 2-3 månader. 

Uthyrning av lokalen till flyktingboende kan alltså i bästa fall ske ca 3 månader 

efter ordinarie uthyrningsperiod, vilket infaller i mitten av oktober (det vill säga 

tidigast 1 januari 2017). Lokalerna behöver också återställas innan övergång 

ordinarie verksamhet (bedömd tidsåtgång ca 2-3 veckor). Ordinarie uthyrning 

brukar starta i slutet av mars. 

Kostnadstäckning för återställande, uppvärmning VA, sophämtning ska också 

tas med i kostnadsberäkningen. 

Uthyrning till flyktingboende i sommargården är inte förankrat hos 

Migrationsverket och behöver framförallt förankras hos Varbergs kommun. 


Tjänsteskrivelse, Johan Claesson, fastighetsförvaltare, 2016-01-08 

Begäran om yttrande, kommunstyrelsen, 2015-12-14 

Medborgarförslag från Roger Lundvold, 2015-10-24 


112

2/2 



Arbetsutskottet har diskuterat frågan men beslutat överlämna ärendet till 

tekniska nämnden för förslag till beslut. 


- Håkan Daremark (KD), anser det vara positivt att kunna skapa ett bra 

boende vintertid (under ej ordinarie uthyrningsperiod) till flyktingar samt 

att man samtidigt ger fastigheten en standardhöjning. 

- Bill Malm (M) yrkar att tekniska nämnden beslutar föreslå 

kommunfullmäktige avslå medborgarförslaget. 

Beslutsgång 

Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ordförandens och 

Bill Malms. Han ställer förslagen mot varandra och finner att tekniska 

nämnden beslutar enligt Håkan Daremarks förslag att föreslå 

kommunfullmäktige att ställa sig positiv till medborgarförslaget 

Tekniska nämndens beslut 

Tekniska nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att 

tillstyrka medborgarförslaget om att kommunen skyndsamt utreder 

förutsättningar för att använda byggnaderna på Gamla Köpstad till 


Reservation 

Bill Malm (M) reserverar sig mot beslutet. 

Sändlista 


Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 

113

114

115

1/1 



2015/342 

§ 226 Beslut om besvarande av motion om att delar av den 

kommunala verksamheten för löpande skötsel läggs ut på 

entreprenad 


Ambjörn Lennartsson (M) har lämnat in en motion i vilken han framhåller att 

en del av det arbete som idag utförs i kommunal regi skulle kunna utföras av 

lokala entreprenörer. Lennartsson menar att några områden skulle var särskilt 

fördelaktiga att upphandla i mindre delar så att uppgifterna kan fördelas 

mellan flera lokala utförare. Dessa är gräsklippning, snöröjning, parkskötsel, 

planteringar, skogsvård, lokalvård och vaktmästeri. 

Lennartsson föreslår således att delar av den kommunala verksamheten för 

löpande skötsel läggs ut på entreprenad. 

Samtliga exempel på verksamheter som Lennartsson anser skulle vara 

lämpliga att lägga ut på entreprenad ligger inom tekniska nämndens 

verksamhetsområde. Tekniska nämnden har lämnat en redogörelse av vilken 

det framgår att flera av de verksamheter som Lennartsson nämner kan utföras 

av annan utförare än kommunen, vilket redan i dagsläget är fallet för en del av 

dem. 



besvarande av motion om att delar av den kommunala verksamheten 

för löpande skötsel läggs ut på entreprenad”, 2016-09-21. 

Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om att delar av den löpande 

verksamheten läggs ut på entreprenad”, 2016-06-14. 

Sammanställning över redovisning av verksamheter/del av verksamhet 

som kan konkurrenssättas eller utföras i ett alternativt utförande, 

tekniska nämnden, 2016-05-18. 

Kommunstyrelsens beslut § 11/2016 ”Beslut om uppdrag att utreda 

vilka kommunala verksamheter som skulle kunna konkurrensutsättas”, 

2016-01-13. 

Motion om att delar av den löpande verksamheten läggs ut på 

entreprenad, (M), 2015-10-07. 

Minnesanteckningar från utvecklingsberedningen, 2015-09-17. 



kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad. 



motionen ska anses vara besvarad. 


116

1/1 



2015/342 

§ 140 Beslut om besvarande av motion om att delar av den 

kommunala verksamheten för löpande skötsel läggs ut på 

entreprenad 




lokala entreprenörer. Lennartsson menar att några områden skulle var särskilt 

fördelaktiga att upphandla i mindre delar så att uppgifterna kan fördelas 

mellan flera lokala utförare. Dessa är gräsklippning, snöröjning, parkskötsel, 

planteringar, skogsvård, lokalvård och vaktmästeri. 

Lennartsson föreslår således att delar av den kommunala verksamheten för 

löpande skötsel läggs ut på entreprenad. 



verksamhetsområde. Tekniska nämnden har lämnat en redogörelse av vilken 

det framgår att flera av de verksamheter som Lennartsson nämner kan utföras 

av annan utförare än kommunen, vilket redan i dagsläget är fallet för en del av 

dem. 


Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om att delar av den löpande 

verksamheten läggs ut på entreprenad”, 2016-06-14. 

Sammanställning över redovisning av verksamheter/del av verksamhet 

som kan konkurrenssättas eller utföras i ett alternativt utförande, 

tekniska nämnden, 2016-05-18. 



2016-01-13. 






besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses 

vara besvarad. 



kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad. 


117

1/2 


2016-06-14 

Ärendenummer 



0502- 60 60 45 


Utredning av motion om att delar av den löpande verksamheten 

läggs ut på entreprenad 

Ärendet 



lokala entreprenörer. 

Lennartsson menar att några områden skulle var särskilt fördelaktiga att 

upphandla i mindre delar så att uppgifterna kan fördelas mellan flera lokala 

utförare. Dessa är gräsklippning, snöröjning, parkskötsel, planteringar, 

skogsvård, lokalvård och vaktmästeri. 

Lennartsson föreslår att delar av den kommunala verksamheten för löpande 

skötsel läggs ut på entreprenad. 


Mall för redovisning av verksamheter/ del av verksamhet som kan 

konkurrenssättas eller utföras i ett alternativt utförande, tekniska 

nämnden, 2016-05-18. 



2016-01-13. 




Utredning 

2015-09-17 föreslog utvecklingsberedningen att kommunstyrelsen, med 

utgångspunkt i verksamhetsöversynen, skulle ge uppdrag till nämnderna att 

redovisa vilka verksamheter inom respektive nämnds verksamhetsområde 

som är lämpliga att konkurrensutsätta eller utföra i ett alternativt utförande. 

Kommunstyrelsen beslutade, KS § 11/2016, att ge i uppdrag till 

kommunledningsförvaltningen att utreda vilka kommunala verksamheter som 

är möjliga att konkurrensutsätta eller genomföra i ett alternativt utförande. 

Samtliga nämnder ombeddes därefter att fylla i en mall som anger vilka 

verksamheter inom nämndens verksamhetsområde som nämnden bedömer 

vara möjliga att konkurrensutsätta eller driva i ett alternativt utförande. 

Samtliga nämnder har inkommit med sina respektive redogörelser. 






118

2/2 



verksamhetsområde. 

Tekniska nämnden har i sin redogörelse angivit att följande verksamheter kan 

konkurrensutsättas eller drivas i ett alternativt utförande: 

 

 

 

 

 

Delar av gatuunderhåll 

Delar av parkunderhåll 

Fastighetsunderhåll 

Lokalvård 

Renhållning 

Nämnden framhåller samtidigt att följande redan i dagsläget sköts via 

entreprenad: 

 

 

 

 

 

 

 

Delar av gatuunderhåll 

Delar av gatuutbyggnad 

Delar av vatten- och avloppsnätsutbyggnad 

Delar av parkunderhåll 

Delar av skogsskötsel 

Om- och nybyggnad av fastigheter 

Om- och tillbyggnad av övriga tekniska omläggningar 

Utredningens slutsatser 

Det framgår av tekniska nämndens redogörelse av vilka verksamheter som 

kan konkurrensutsättas eller utföras i ett alternativt utförande att flera av de 

verksamheter som Lennartsson nämner kan utföras av annan utförare än 

kommunen. Det framgår även att flera av dessa verksamheter redan i 

dagsläget sköts via entreprenad. 

Kommunledningsförvaltningen bedömer att det är ett rent politiskt 

ställningstagande att avgöra om ytterligare verksamheter ska läggas ut på 

entreprenad på det sätt som Lennartsson föreslår i sin motion. 


Kommunledningsförvaltningen överlämnar motionen till kommunstyrelsen för 

övervägande och beslut. 






119

120

1/1 



2016/134 

§ 227 Rapport över motioner och medborgarförslag som har 

inkommit till kommunfullmäktige till och med 2016-09-27 och inte 

slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd 


Det fram går av 31-32 §§ i kommunfullmäktiges arbetsordning att 

kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och 

medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Den andra redovisningen ska 

göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i oktober. 

Förvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och 

medborgarförslag som har anmälts till kommunfullmäktige före 2016-09-27 

och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd. 


Tjänsteskrivelse ”Rapport över motioner och medborgarförslag som 

har anmälts till kommunfullmäktige före 2016-09-27 och inte 

slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd”, 




rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. 


Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till 

kommunfullmäktige för kännedom. 


121

1/4 


2016-09-14 

Ärendenummer 



0502- 60 60 45 


Rapport över motioner och medborgarförslag som har anmälts till 

kommunfullmäktige före 2016-09-27 och inte slutbehandlats av 

kommunfullmäktige eller nämnd 

Ärendet 

Det fram går av 31-32 §§ i kommunfullmäktiges arbetsordning att 

kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och 

medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Den andra redovisningen ska 

göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i oktober. 

Förvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och 

medborgarförslag som har anmälts till kommunfullmäktige före 2016-09-27 

och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd. 

Motioner 

Motion om gångoch 

cykelväg mot 

Ekedalen 

Ärendenr: 2015/363 

Motion om att delar 

av den kommunala 

verksamheten för 

löpande skötsel 

läggs ut på 

entreprenad 


Motion om 

handlingsplan 

utifrån klimatavtal 


Motion om att 

förbereda 

anslutningar till 

Götalandsbanan 

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde 

2015-10-26 

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen 


2015-10-26 



2015-12-14 



2015-12-14 


Ärendenr : 2015/442 

Motion om att utreda 

behov av 

trygghetsboende 


2016-01-25 






122

2/4 

Ärendenr; 2016/47 

Motion om att införa 

kommunala väktare 


Motion om utegym 

längs Ringleden 

Ärendenr:2016/198 

Motion om att alla 

elever i årskurs 9 

ska göra en resa till 

Auschwitz eller 

annat 

koncentrationsläger 


Motion om att barn 

till skiftarbetare ska 

få bättre möjlighet till 

barnomsorg 


Motion om att 

beställa utökning av 

grundutbudet till att 

omfatta måndagsöndag 

från 

Västtrafik 


Motion om att alla 

barn och ungdomar 

ska få fiska 

kostnadsfritt utmed 

Tidan året runt i 

centrala Tidaholm 

där det idag krävs 

fiskekort 


Motion om att utreda 

möjligheten att 

etablera bebyggelse 

på Hellidsberget 


Motion om att göra 

friskvårdsbidraget 

individuellt 




2016-03-21 



2016-04-25 



2016-04-25 



2016-06-27 



2016-06-27 



2016-06-27 



2016-06-27 



2016-08-29 







123

3/4 

Motion om 

kontaktperson 

Ärendenr: 

Motion om 

demokratilyft 

Ärendenr: 

Motion om 

förberedelseskola 

Ärendenr: 

Motion om att bygga 

en ny 7-9 skola i 

centrala Tidaholm 

Ärendenr: 


2016-09-26 



2016-09-26 



2016-09-26 



2016-09-26 


Medborgarförslag 

Medborgarförslag om 

asylsökande och 

frivillighetsarbete i 

kommunen – Maria 

Campbell 



att skyndsamt utreda 

förutsättningarna att 

använda Gamla 

Köpstad till 

flyktingmottagning 



broddar 


Medborgarförslag - 

tillgång till 

klubbrummet i 

Sparbankshallen 


2015-05-25 



2015-11-30 



2015-12-14 



2015-12-14 




att placera ett utegym 

i centrala Tidaholm 



2016-02-29 







124

4/4 


enklare grusplan vid 

Forsenskolan 



lekplats och sittplatser 

framför 

bibliotekshuset 



naturstig för ryttare, 

cyklister och andra 

motionärer på 

Hellidsberget 



uteplats med grill vid 

Disponentvillan 



2016-02-29 



2016-04-25 



2016-05-30 



2016-05-30 










125

1/1 



2016/134 

§ 228 Rapport över medborgarförslag som har beretts och 

beslutats av nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27 


Det framgår av 6 kap 27 a § kommunallagen att en nämnd som handlägger 

medborgarförslag minst en gång om året ska informera kommunfullmäktige 

om beslut som fattats i ärendena. 

Kommunstyrelsen ansvarar för att en sådan sammanställning tas fram och 

kommunledningsförvaltningen har därför upprättat en lista över de 

medborgarförslag som har beretts och beslutats av nämnder sedan den 

senaste redovisningen gjordes på kommunfullmäktiges sammanträde i april. 


Tjänsteskrivelse ”Rapport över medborgarförslag som har beretts och 

beslutats av nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27”, kommunsekreterare 

Sofie Thorsell, 2016-09-14. 



rapporten till kommunfullmäktige för kännedom. 





126

1/2 


2016-09-14 

Ärendenummer 



0502- 60 60 45 


Rapport över medborgarförslag som har beretts och beslutats av 

nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27 

Ärendet 

Det framgår av 6 kap 27 a § kommunallagen att en nämnd som handlägger 

medborgarförslag minst en gång om året ska informera kommunfullmäktige 

om beslut som fattats i ärendena. 

Kommunstyrelsen ansvarar för att en sådan sammanställning tas fram och 

kommunledningsförvaltningen har därför upprättat en lista över de 

medborgarförslag som har beretts och beslutats av nämnder sedan den 

senaste redovisningen gjordes på kommunfullmäktiges sammanträde i april. 


belysning vid gångoch 

cykelbana från 

Basaregatan ut mot 

Hägnevägen – Eva 

Nörgaard Larsson 



prioritering vid 

uthyrning av Gamla 

Köpstad – Anja 

Johansson med flera 



installation av 

bokningsbara, låsbara 

cykelboxar på 

lämpliga platser i 

Tidaholms kommun – 

Monika Jakobsson 


hundrastgård i 

stadsparken i 

Tidaholm 



2015-11-30 

Tekniska nämnden beslutade att den aktuella gångoch 

cykelstigen läggs med i cykelplanen 2016-04-21. 


2016-04-25 

Kultur- och fritidsnämnden beslutade att avslå 

medborgarförslaget 2016-09-14. 


2016-04-25 

Tekniska nämnden beslutade att avslå 



2016-06-27 

Tekniska nämnden beslutade att avslå 







127

2/2 









128

129

130

131

132

133

KALLELSE Kommunfullmäktige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?