KALLELSE Kommunfullmäktige

rickardvinde

Kommunfullm%C3%A4ktige%2B2016-10-31

1/2

KALLELSE

Kommunfullmäktige

Dag och tid: 2016-10-31 kl 18:00

Plats:

Disponentvillan

Justerare:

Othmar Fiala eller Per-Erik Thurén

Ulf Persson eller Runo Johansson

Kallade

Ledamöter

Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S), Kenneth

Svedlund (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Zelal Yesildeniz (S),

Christer Johansson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S) förhindrad, Peter Ezelius (S)

förhindrad, Ulla Brissman (S), Cathrine Karlsson (S) förhindrad, Malin Skatt

(S), Håkan Joelsson (S), Berndt Gustafsson (S), Ulla Johansson (S), Lennart

Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V), Torgny Hedlund (KD),

Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson (C), Ulf Persson (C), Runo Johansson

(L), Halina Gustavsson (L), Ingemar Johansson (L), Peter Friberg (M),

Elisabeth Alfredsson (M), Gunilla Dverstorp (M), Ida Davidsson (M), Ambjörn

Lennartsson (M), Johan Liljegrahn (M), Per Bromander (-), Maj-Britt Hiltunen

(SD), Stig-Erik Werner (-), Lucas Lorentsson (SD), Tomas Vestin (MP), Annica

Snäll (MP), Erik Ezelius (S) ordförande förhindrad, Lena Andersson (S) första

vice ordförande, Krister Rohman (KD) andre vice ordförande

Tjänstgörande ersättare

Helena Qvick (S) ersätter Ann-Sofie Hagenvind (S), Gunilla Djurberg (S)

ersätter Peter Ezelius (S), Susanne Lindgren (S) ersätter Cathrine Karlsson

(S), Nils-Åke Johansson (S) ersätter Erik Ezelius (S)

Ersättare

Astrid Bengtsson (S), Jesper Carlman (S), Monica Karlén (S), Ingvar Jansson

(S), Ulrika Storm (S), Juha Weckman (S), Lars-Ove Larsson (V), Anna Ider

(V), Charlotte Daremark (KD), Claes Andersson (KD), Bengt Gunnarsson (C),

Per-Inge Karlsson (C), Tetyana Zakrevska-Johansson (L), Birgitta Andersson

(L), Fredrik Kvist (M), Bill Malm (M), Ulf Alteg (M), Karin Olofsson (MP), Nils

Werner (-)

ÄRENDEN

1 Godkännande av dagordning

2 Allmänhetens frågestund 2016/23

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

1


2/2

3 Handlingar att anmäla 2016/24

4 Beslut om entledigande från uppdrag Per-Erik Thurén

(S)

5 Svar på interpellation ställd till barn- och

utbildningsnämndens ordförande Per-Erik Thurén (S)

2014/291

2016/325

6 Beslut om delårsrapport 2 2016/194

7 Beslut om revidering av reglemente för revisorer 2014/335

8 Beslut om besvarande av motion om handlingsplan för

Tidaholms kommun utifrån klimatavtal

9 Beslut om besvarande av medborgarförslag om att

utreda förutsättningarna för att använda Gamla

Köpstad till flyktingmottagande vintertid

10 Beslut om besvarande av motion om att delar av den

kommunala verksamheten för löpande skötsel läggs ut

på entreprenad

11 Rapport över motioner och medborgarförslag som har

inkommit till kommunfullmäktige till och med 2016-09-

27 och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller

nämnd

12 Rapport över medborgarförslag som har beretts och

beslutats av nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27

13 Fyllnadsval av ledamot i barn- och utbildningsnämnden

efter Per-Erik Thurén (S)

14 Fyllnadsval av ordförande i barn- och

utbildningsnämnden efter Per-Erik Thurén (S)

15 Fyllnadsval av nämndeman i Skaraborgs tingsrätt efter

Michael Brisman (M)

16 Beslut om entledigande från uppdrag - Lucas

Lorentsson (SD)

17 Mötets avslutande

2015/444

2015/361

2015/342

2016/134

2016/134

2014/291

2014/291

2014/291

2014/291

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

2


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-13

Social- och omvårdnadsnämnden

2016/261

§ 82 Information om kvartalsrapporterer

En rapporteringsskyldighet har införts i socialtjänstlagen 16 kap § 6 f-h samt

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade § 28 f-h.

Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 §

socialtjänstlagen och 9 § lagen om stöd och service. Rapporteringen skall ske

till inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och till

kommunfullmäktige.

Rapporteringsskyldigheten gäller alla gynnande beslut om bistånd som inte

verkställs inom tre månader från dagen för beslutet.

Rapporteringsskyldigheten gäller också beslut som inte verkställs på nytt inom

tre månader efter det att verkställigheten avbrutits.

Rapporteringen ska ske en gång per kvartal. Om kommunen inte inom skälig

tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 § SOL eller 9 § LSS som någon är

berättigad till kan kommunen åläggas att betala en särskild sanktionsavgift.

Omvårdnadsförvaltningen har rapporterat tre beslut.

Ett beslut om daglig verksamhet LSS har verkställt under perioden. Två beslut

om boende vuxna, LSS har ej kunnat verkställas under perioden

Socialförvaltningen har inga beslut att rapportera.

Beslutsunderlag


Kvartalsrapport om icke verkställda gynnande beslut från

omvårdnadsförvaltningen.

Kvartalsrapport om ej verkställda gynnande beslut från

socialförvaltningen

Förslag till beslut

- Social- och omvårdnadsnämnden beslutar att ta till sig informationen

och sända den vidare till kommunfullmäktige för information.

Social- och omvårdnadsnämndens beslut

Social- och omvårdnadsnämnden beslutar att ta till sig informationen

och sända den vidare till kommunfullmäktige för information.

Sändlista

Kommunfullmäktige

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3


4


5


6


7


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-10-05

Kommunstyrelsen

2016/194

§ 217 Beslut om delårsrapport 2

Sammanfattning av ärendet

Delårsrapport augusti 2016 innehåller:

Ekonomi i form av utfall per 2016-08-31 samt en prognos för helåret

2016.

Måluppföljning mot av kommunfullmäktige fastställda mål

enligt den Strategiska planen för år 2016-2018.

Nämndernas ekonomi och verksamhetsuppföljning för år 2016.

Resultatet för delårsrapporten augusti 2016 uppgår till 60,9 mnkr och

helårsprognosen indikerar ett resultat på 61,8 mnkr. Om prognosen rensas

från extra generella statsbidrag, intäkter från migrationsverksamhet samt

försäljning av Tidaholms bostads AB till Tidaholms energi AB uppgår

resultatprognosen till 12,5 mnkr.

Beslutsunderlag


Tjänsteskrivelse ”Delårsrapport Augusti 2016”, ekonomichef Henrik

Johansson, 2016-09-22.

Delårsrapport augusti 2016.

Tabeller för lönepottsfördelning.

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna

fördelningen av lönepotten för 2016, vilket medför ett underskott på 1,2

mnkr mot budgeten för lönepotten.

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna

delårsrapporten augusti 2016 till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsens beslut


Kommunstyrelsen beslutar att godkänna fördelningen av lönepotten för

2016, vilket medför ett underskott på 1,2 mnkr mot budgeten för

lönepotten.

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna delårsrapporten augusti 2016

till kommunfullmäktige.

Sändlista

Ekonomiavdelningen

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8


1/1

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-09-22

Ärendenummer

2016/194 Kommunstyrelsen

Henrik Johansson

0502-60 21 11

henrik.johansson@tidaholm.se

Tjänsteskrivelse - Delårsrapport Augusti 2016

Ärendet

Delårsrapport Augusti 2016 överlämnas härmed till kommunstyrelsen.

Delårsrapporten innehåller:

Ekonomi. Utfall per 2016-08-31 samt en prognos för helåret 2016

Måluppföljning mot av kommunfullmäktige fastställda mål

enligt den Strategiska planen för år 2016-2018

Nämndernas ekonomi och verksamhetsuppföljning 2016

Resultatet för delårsrapporten augusti 2016 uppgår till 60,9 mnkr, och

helårsprognosen indikerar ett resultat på 61,8 mnkr. Rensas prognosen från

extra generella statsbidrag, intäkter från migrationsverksamheten samt

försäljningen av Tidaholms bostads AB till Tidaholms energi AB är

resultatprognosen 12,5 mnkr.

Beslutsunderlag

Delårsrapport Augusti 2016.

Tabeller lönepottsfördelning.

Förslag till beslut


Kommunstyrelsen beslutar att godkänna fördelningen av lönepotten för

2016, vilket medför ett underskott på 1,2 mnkr mot budgeten för

lönepotten.

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna delårsrapporten augusti 2016

till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

9


Kommunledning

Handläggare, Tina Gustavsson

Fastställd:

Reviderad:

Version:

Delårsrapport

31 augusti 2016

1/54

10


Innehåll

Inledning.......................................................................................................................................................3

Ekonomi........................................................................................................................................................4

Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Resultaträkning och noter..............................................................4

Upplysningar om redovisningsprinciper.................................................................................................14

Ekonomisk analys ....................................................................................................................................15

Driftsprognos 2016..................................................................................................................................16

Resultat....................................................................................................................................................17

Finansiell målsättning – avstämning ......................................................................................................17

Balanskravsutredning..............................................................................................................................18

Skatteberäkning .......................................................................................................................................19

Investeringar ...........................................................................................................................................20

Lån...........................................................................................................................................................21

Likvida medel ..........................................................................................................................................21

De kommunala bolagen...........................................................................................................................22

Personal ......................................................................................................................................................23

Verksamhet ................................................................................................................................................25

Uppföljning av vision och mål 2016........................................................................................................25

Prognos – Attraktiv kommun...................................................................................................................27

Prognos – Medborgaren i fokus..............................................................................................................30

Prognos – Boende ...................................................................................................................................31

Prognos – Näringsliv...............................................................................................................................32

Prognos – Livslångt lärande ...................................................................................................................33

Nämndernas verksamhetsberättelser ......................................................................................................35

Kommunstyrelsen ....................................................................................................................................35

Kultur- och fritidsnämnden .....................................................................................................................38

Barn- och utbildningsnämnden ...............................................................................................................40

Miljö- och byggnadsnämnden .................................................................................................................44

Social- och omvårdnadsnämnden ...........................................................................................................45

Tekniska nämnden ...................................................................................................................................50

2/54

11


Delårsrapport 31 augusti 2016

Inledning

Kommunens resultat till och med augusti månad 2016 uppgår till 58,8 mnkr. Resultatet är 45,0

mnkr bättre än föregående år för samma period. Verksamheternas nettokostnader har ökat med

4,0 mnkr, intäkterna i verksamheten har ökat med ökat 47,8 mnkr och kostnaderna med 49,6

mnkr. Främsta orsaken till intäktsökningen är statsbidrag hänfört till migrationsverksamheten.

Skatteintäkterna har ökat med 35,7 mnkr, största delen av ökningen avser det extra generella

statsbidraget som kommunerna erhållit. För Tidaholms kommun är denna summa i

delårsbokslutet 17,0 mnkr (helåret 25,5 mnkr). I delårsresultatet ingår också en intäkt under

finansiella intäkter på 13,0 mnkr, detta är intäkten för försäljningen av Tidaholms

bostadsbolag(TBAB) till Tidaholms energibolag (TEAB).

Helårsprognosen för 2016 visar ett prognostiserat överskott på 61,8 mnkr. Prognosen inkluderar

ett överskott av intäkter hänfört till migrationen på 12,0 mnkr samt extra statsbidrag på 25,5

mnkr där 24,3 mnkr beräknas återstå vid årets slut. Tidaholms kommun har beslutat att dessa

medel ska kunna användas över en längre tidsperiod och bör betraktas som en intäkt av

engångskaraktär. Här finns även intäkten på 13,0 mnkr, för försäljningen av TBAB med.

Exkluderat dessa medel är prognosen 12,5 mnkr vilket är i linje med kommunens resultatmål på

2 %.

I denna rapport presenteras prognostiserad uppföljning av mål utifrån vad nämnderna och

verksamheterna genomfört hittills, för att nå måluppfyllelse på sikt. Uppföljningen utgår från

strategi per effektmål för att ge en indikation av arbetet. Utifrån prognosen för 2016 ger de 24

övergripande strategiska målen att, 7 st mål når en fullständig måluppfyllelse, 13 st en

förbättrad måluppfyllelse och för 4 st en oförändrad eller försämrad måluppfyllelse. Prognosen

ger en antydan hur verksamheternas arbete mot målen gått och vad resultat blir samt vilka mål

som bör prioriteras/arbetas mer med.

Kommunen har under första delen av 2016 ökat antalet anställda med 59 st. Detta beror främst

på fler anställda inom migrationsverksamheten. Sjukfrånvaron har minskat för Tidaholms

kommun som arbetsgivare. Totala sjukfrånvaron har minskat till 6,2 % jämfört med 6,6 % vid

årsskiftet.

Kommunen har under året bland annat genomfört följande:

För kommunens utveckling på längre sikt skall en översiktsplan arbetas fram. Detta

arbete kommer att inledas med en visionsfas. Upphandlingen är klar och projektet

väntas starta under hösten.

En strategi för ett förbättrat företagsklimat har antagits.

Projektet kring utveckling av arbetsinriktade sociala företag fortlöper och en

avknoppning av Yttre Hemtjänst har genomförts den 1 april, projektet pågår fram till

2018.

Byggnationen av Hellidens förskola är klar och verksamheten är igång sedan 1 augusti.

Tidaholms kommun klättrar från plats 233 till plats 186 i Svensk näringslivs ranking.

Kommunen har erhållit ett extra statligt stöd för sommarlovsaktiviteter, detta har

bidragit till att ett flertal aktiviteter genomförts under sommaren.

I april publicerade Skolverket statistik som visar att Tidaholms kommun har en stor

andel fritidspedagoger i fritidshemmen jämfört med kommungenomsnittet i Sverige.

Detta uppmärksammades av flera nyhetsmedier.

Detaljplan för kvarteret Järnskog har godkänts av miljö- och byggnadsnämnden. Planen

ger förutsättningar för att bygga cirka 50 lägenheter.

Planprogram för Bälteberga har godkänts av miljö- och byggnadsnämnden.

3/54

12


Delårsrapport 31 augusti 2016

4/54

13


Delårsrapport 31 augusti 2016

Ekonomi

Resultaträkning, Kassaflödesanalys, Resultaträkning och noter

Resultaträkning – skattefinansierat

Resultaträkning Skattefinansierat

tkr 2016 2015

Not Augusti Prognos* Budget* Augusti Helår

Verksamhetens intäkter 150 897 266 698 242 618 103 118 177 659

Verksamhetens kostnader -545 249 -878 623 -869 079 -495 553 -757 545

Avskrivningar -22 076 -33 561 -31 473 -19 990 -30 653

Jämförelsestörande poster 5 759

Verksamhetens nettokostnader -416 428 -645 486 -657 934 -412 425 -604 780

Skatteintäkter 462 910 694 611 670 363 427 188 640 906

Finansiella intäkter, internt 308 459 446 171 265

Finansiella kostnader, internt

Finansiella intäkter 13 378 13 576 480 465 570

Finansiella kostnader -1 354 -1 951 -2 150 -1 599 -2 240

ÅRETS RESULTAT 58 814 61 209 11 205 13 800 34 721

*Prognos och budget är inkl interna poster

Resultaträkning – kommunen

Resultaträkning Kommunen*

tkr 2016 2015

Not Augusti Prognos Budget Augusti Helår

Verksamhetens intäkter 1 161 979 286 789 261 509 116 240 194 554

Verksamhetens kostnader 2 -552 129 -893 699 -883 603 -505 005 -769 246

Avskrivningar 3 -23 846 -37 482 -35 394 -22 163 -33 963

Jämförelsestörande poster 4 5 759

Verksamhetens nettokostnader -413 996 -644 392 -657 488 -410 928 -602 896

Skatteintäkter 5 462 910 694 611 670 363 427 188 640 906

Finansiella intäkter 6 13 384 13 582 480 472 581

Finansiella kostnader 7 -1 379 -1 963 -2 150 -1 619 -2 264

ÅRETS RESULTAT 60 919 61 838 11 205 15 113 36 327

*Kommunen = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen

5/54

14


Delårsrapport 31 augusti 2016

Kassaflödesanalys – kommunen

Kommunen*

2016 2015

Not Augusti Prognos Budget Augusti Helår

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 60 919 61 838 11 205 15 113 36 327

Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar -591

Justering för av- och nedskrivningar 23 946 37 582 35 394 22 163 33 963

Justering övr ej likvidpåverkande poster 20 -384 -338 -63 1 293

Medel före förändring av rörelsekapital 84 481 99 420 46 261 37 213 70 992

Ökn/minskn av kortfristiga fordringar -42 763 -10 681 -13 678

Ökn/minskn av kortfristiga fordringar internt 5 965 88 -1 151

Ökn/minskn av förråd och varulager 28 -4 -65

Ökn/minskn av kortfristiga skulder -9 370 -11 628 31 353

Ökn/minskn av kortfristiga skulder internt -5 966 -88 1 152

Kassaflöde från den löpande verksamheten 32 375 99 420 46 261 14 900 88 603

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i materiella

anläggningstillgångar -34 957 -50 770 -57 595 -28 410 -51 785

Investeringsbidrag till materiella anläggn tillg 1 222

Försäljningar i materiella

anläggningstillgångar 558 612 305 473

Investeringar i finansiella

anläggningstillgångar -13 -13

Försäljning av finansiella

anläggningstillgångar

Kassaflöde från investeringsverksamheten -34 399 -50 158 -57 595 -28 118 -50 103

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån

Nyupptagna lån internt 7 000 7 000 9 350 5 000

Amortering av skuld -5 492 -8 617 -8 617 -5 494 -8 617

Amortering av skuld internt -1 085 -2 170 -2 413 -785 -1 570

Ökning av långfristiga fordringar

Ökning av långfristiga fordringar, internt -7 000 -7 000 -9 350 -5 000

Minskning av långfristiga fordringar

Minskning av långfristiga fordringar internt 1 085 2 170 2 413 785 1 570

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -5 492 -8 617 -8 617 -5 494 -8 617

Årets kassaflöde -7 516 40 645 -19 951 -18 712 29 883

Likvider vid årets början 115 950 115 950 115 950 86 067 86 067

Likvider vid årets slut/periodens slut 108 434 156 595 95 999 67 355 115 950

*Kommunen = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen

6/54

15


Delårsrapport 31 augusti 2016

Balansräkning – kommunen

TILLGÅNGAR

tkr

TIDAHOLMS KOMMUN*

Not 2016-08-31 2015-08-31 2015-12-31

Mark, byggn. och tekn. anläggningar 8 500 711 476 204 489 329

Maskiner och inventarier 9 24 578 26 041 24 949

Summa materiella anläggningstillgångar 525 289 502 245 514 278

Värdepapper, andelar, bostadsrätter mm 10 11 891 11 891 11 891

Summa materiella anläggningstillgångar 11 891 11 891 11 891

SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 537 180 514 136 526 169

Medfinansiering E20 11 4 933 5 333 5 200

SUMMA BIDRAG TILL STATLIG

INFRASTRUKTUR

4 933 5 333 5 200

Förråd 673 640 701

Fordringar 12 100 749 63 607 57 985

Kassa och bank 13 108 434 67 355 115 950

SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 209 856 131 602 174 636

SUMMA TILLGÅNGAR 751 969 651 071 706 005

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR

OCH SKULDER

tkr

TIDAHOLMS KOMMUN*

Not 2016-08-31 2015-08-31 2015-12-31

Årets resultat 60 919 15 114 36 327

Resultatutjämningsreserv 35 649 12 613 12 613

Lokal utvecklingsreserv 11 998 12 092 11 998

Övrigt eget kapital 344 975 331 684 331 684

EGET KAPITAL 14 453 541 371 503 392 622

Avsättn. penisioner o likn förpliktelser 15 5 409 4 519 5 434

Avsättn. Bidrag till infrastruktur 16 6 000 6 000 6 000

SUMMA AVSÄTTNINGAR 11 409 10 519 11 434

Lån i banker och kreditinstitut 17 123 386 140 620 128 878

Investeringinkomster 18 1 992 401 2 059

Långfristiga skulder, totalt 125 378 141 021 130 937

Skuld VA-kollektiv 3 047 180 3 047

Övriga kortfristiga skulder 158 594 127 848 167 965

Kortfristiga skulder, totalt 19 161 641 128 028 171 012

SUMMA SKULDER 287 019 269 049 301 949

SUMMA SKULDER, AVS. OCH EGET KAPITAL 751 969 651 071 706 005

*Tidaholms kommun = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen

ANSVARSFÖRBINDELSER TIDAHOLMS KOMMUN*

tkr

Not 2016-08-31

Pensionsförpliktelser inkl löneskatt ej upptagna i

balansräkningen 21 182 931

Borgen och andra förpliktelser** 22, 23 352 769

Summa ansvarsförbindelser 535 700

*Tidaholms kommun = Skattefinansierad verksamhet + VA-verket + Renhållningen

** Förutom en större förändring på TEAB är uppgifterna från 2015-12-31

7/54

16


Delårsrapport 31 augusti 2016

Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys

Not 1 Verksamhetens intäkter 201608 201508 2015

Taxor och avgifter 22 183 23 852 32 927

Hyror och arrenden 12 128 10 508 15 940

Bidrag 89 082 45 260 85 592

Försäljn av verksamhet o

27 489 26 786 42 892

entreprenader

Övriga intäkter 11 097 9 834 17 203

Summa 161 979 116 240 194 554

Not 2 Verksamhetens kostnader 201608 201508 2015

Personalkostnader -365 725 -329 831 -498 185

Pensionskostnader o personalsociala

omkostnader m.m.

-21 622 -21 837 -34 587

Material, tjänster o övr kostn -146 801 -136 782 -211 473

Bidrag och transfereringar -17 714 -16 288 -24 601

Upplösning bidrag till statlig

-267 -267 -400

infrastruktur

Summa -552 129 -505 005 -769 246

Not 3 Av- och nedskrivningar 201608 201508 2015

Fastigheter och anläggningar -19 779 -17 694 -26 976

Maskiner och inventarier -4 067 -4 469 -6 987

Summa -23 846 -22 163 -33 963

Not 4 Jämförelsestörande poster 201608 201508 2015

Återbetalning från AFA år 2004 0 0 5 759

Summa 0 0 5 759

Not 5 Skatteintäkter och generella

statsbidrag 201608 201508 2015

Utdebitering 22,07 22,07 22,07

Skatteintäkter 344 293 332 905 498 927

Kommunalskatt 347 254 332 905 499 357

Slutavräkningar -2 961 -430

Generella statsbidr o utjämn 118 617 94 283 141 979

Inkomstutjämning 95 981 89 958 134 937

Kostnadsutjämning -8 342 -8 690 -13 035

Kostnadsutjämning LSS -681 -2 503 -3 754

Regleringsbidrag/-avgift -289 -326 -489

Strukturbidrag 876 1 314

Fastighetsavgift 14 936 14 778 22 055

Övriga generella statsbidrag 17 012 190 951

Summa 462 910 427 188 640 906

8/54

17


Delårsrapport 31 augusti 2016

Not 6 Finansiella intäkter 201608 201508 2015

Ränteintäkter externt 262 280 387

Ränteintäkter från dotterbolag 0 6 8

Utdelning aktier och andelar 2 3 3

Övriga finansiella intäkter 120 183 183

Reavinst vid avyttring av TBAB 13 000

aktier

Summa 13 384 472 581

Not 7 Finansiella kostnader 201608 201508 2015

Räntekostnader externt -1 267 -1 418 -2 104

Räntekostnader pensionsavsättn -19 -44 -61

Övriga finansiella kostnader -93 -74 -99

Indexreglering medfinansiering

0 -83

E20

Summa -1 379 -1 619 -2 264

Not 8 Fastigheter och anläggningar 201608 201508 2015

Markreserv 14 194 14 148 14 208

Verksamhetsfastigheter 369 348 342 901 353 993

Fastighet för affärsverksamhet 19 444 21 710 20 951

Industrifastigheter 23 367 23 841 23 512

Publika fastigheter (Gator, vägar,

parker mm)

48 140 41 939 46 903

Fastigheter för annan verksamhet 2 786 1 935 1 869

Övriga fastigheter 4 591 4 376 4 373

Pågående ny, till- eller ombyggn. 18 841 25 355 23 520

Summa 500 711 476 204 489 329

Not 9 Maskiner och inventarier 201608 201508 2015

Fordon 2 398 1 823 2 552

Övriga inventarier 22 180 24 218 22 397

Summa 24 578 26 041 24 949

9/54

18


Delårsrapport 31 augusti 2016

Not 10 Värdepapper och andelar 201608 201508 2015

Aktier

Tidaholms Bostads AB (helägt) 1) 775 775

Tidaholms Energi AB (helägt) 11 175 10 400 10 400

Swedbank 23 23 23

Delsumma aktier 11 198 11 198 11 198

Andelar

Tolkförmedling Väst 13 13 13

Kommuninvest 2) 660 660 660

Companion 10 10 10

Delsumma andelar 683 683 683

Grundfondskapital

Tidaholm-Hökensås Semesterby

Tidaholm-Hökensås Semesterby 10 10 10

Delsumma grundfondskapital 10 10 10

Totalsumma 11 891 11 891 11 891

1)

Kommunens aktier i Tidaholms Bostadsbolag har avyttrats under året till Tidaholms

Energi AB till ett försäljningspris om 13 mnkr.

2)

Insatsen hos Kommuninvest värderas till anskaffningsvärde. Överskottsutdelning i form

av återbäring ochinsatsränta på inbetalda medlemsinsater har nästan omgående gått tillbaka

till Kommuninvest för att öka kapitalet. Detta är enligt RKRs yttrande inte att beakta som

en intäkt i kommunen och värdet på insatsen har inte skrivits upp. Enlig Kommuninvest är

värdet på Tidaholms andel 3 949 tkr 2016-06-30 (3 341 tkr vid årsskiftet).

Not 11 Bidrag till statlig

infrastruktur 201608 201508 2015

Medfinansiering E20 6 000 6 000 6 000

Ackumulerad upplösning -1 067 -667 -800

Summa 4 933 5 333 5 200

Kommunfullmäktige har i avsiktsförklaring från maj 2013 beslutat sin avsikt att

medfinansiera utbyggnaden av E20 upp t o m 6 milj kr i 2013 års penningvärde (Kf §

55/2013). Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 15 år. Indexering av

medfinansieringsbeloppet sker t o m utbetalningstidpunkten enligt Trafikverkets Infrastrukturindex

- Investering Väg.

Not 12 Kortfristiga fordringar 201608 201508 2015

Kundfordringar 5 315 5 839 12 402

Konsumtionsavgifter 192 454 3 872

Fakturafordringar 5 018 5 310 6 363

Fakturafordringar AÖS 1) 105 75 2 167

Statsbidragsfordringar 11 420 21 172

Diverse kortfristiga fordringar 6 326 4 452 7 038

Mervärdeskatt 6 165 2 248 6 875

Skattekonto 150 2 098 50

Övriga 11 106 113

Förutbetalda kostnader 29 064 26 121 6 278

Upplupna intäkter 48 624 27 195 11 095

Upplupna skatteintäkter 9 579 8 568 9 233

Övriga upplupna intäkter 39 045 18 627 1 862

Summa 100 749 63 607 57 985

1) Från 1 oktober 2011 debiterar Tidaholms kommun Falköpings kommuns

renhållningsavgifter för AÖS (Avfallshantering Östra Skaraborg) räkning

10/54

19


Delårsrapport 31 augusti 2016

Not 13 Kassa och bank 201608 201508 2015

Kassa 78 51 59

Bank 108 356 67 304 115 891

Summa 108 434 67 355 115 950

Kommunen har en checkkredit på 60 miljoner som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället.

Not 14 Eget kapital 201608 201508 2015

Ingående eget kapital 392 622 356 389 356 389

Nyttjande av lokal utvecklingsreserv -94

Årets resultat 60 919 15 114 36 327

Totalt eget kapital 453 541 371 503 392 622

Varav resultatutjämningsreserv 35 649 12 613 12 613

Varav lokal utvecklingsreserv 11 998 12 092 11 998

Varav övrigt eget kapital 405 894 346 798 368 011

Fullmäktige har under 2014 beslutat att avsätta 12 613 tkr av tidigare års resultat till

resultatutjämningsreserv samt att avsätta 12 092 tkr till en lokal utvecklingsreserv.

Not 15 Avsättning för pensioner 201608 201508 2015

Specifikation - Avsatt till pensioner

Förmånsbestämd ålderspension

Avtalspension, visstidspension m.m. 408 847 702

Särskild avtals/ålderspension 2 688 2 790 2 763

Ålderspension 1 161 837

Efterlevandepension 92 71

Löneskatt 1 060 882 1 061

Summa avsatt till pensioner 5 409 4 519 5 434

Antal visstidsförordnanden

Politiker 2 2 2

Tjänstemän 0 0 0

Avsatt till pensioner

Ingående avsättning 5 434 4 544 4 544

Nya förpliktelser under året 367 374 1 308

- nyintjänand pension 344 464

- ränte- och basbeloppsuppräkning 19 44 70

- övrig post 4 330 774

Årets utbetalningar -392 -394 -591

Förändring av löneskatt 0 -5 173

Summa avsatt till pensioner 5 409 4 519 5 434

Aktualiseringsgrad 97% 97% 97%

Överskottsmedel 124 0 1 351

Från och med 2015 har vi bokat en avsättning för de förtroendevalda som har ett nytt avtal

från den 15 oktober 2014, OPF-KL. Avsättning för det äldre avtalet PBF har tagits upp

under raden övrig post 2015. Avättningar enligt detta avtal har tidigare inte redovisats.

För avtalen KAP-KL och AKAP-KL är årets ålderspensions-och indexeringspremier samt

riskpremier inbetalda under året. Tidaholms kommun har försäkrat bort

efterlevandeskyddet samt förmånsbestämd ålderspension för dessa avtal.

Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper se sid 14.

11/54

20


Delårsrapport 31 augusti 2016

Not 16 Avsättningar bidrag till

statlig infrastruktur 201608 201508 2015

Medfinansiering E20

Bidrag till statlig infrastruktur 6 000 6 000 6 000

Indexering 0% 0% 0%

Utgående avsättning 6 000 6 000 6 000

Kommunfullmäktige har i avsiktsförklaring från maj 2013 beslutat sin avsikt att

medfinansiera utbyggnaden av E20 upp t o m 6 milj kr i 2013 års penningvärde (Kf §

55/2013). Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 15 år. Indexering av

medfinansieringsbeloppet sker t o m utbetalningstidpunkten enligt Trafikverkets Infrastrukturindex

- Investering Väg. År 2016 prognostiseras ingen indexering.

Not 17 Långfristiga skulder 201608 201508 2015

Handelsbanken

Ingående skuld 3 405 3 806 3 806

Kortfristig del av lån -400 -400

Årets amortering -300 -300 -400

Återstående långfristig del 2 705 3 506 3 006

Swedbank hypotek

Ingående skuld 7 583 8 215 8 215

Kortfristig del av lån -632 -632

Årets amortering -316 -316 -632

Återstående långfristig del 6 635 7 899 6 951

Kommuninvest

Ingående skuld 126 507 134 091 134 091

Kortfristig del av lån -7 585 -7 585

Årets amortering -4 876 -4 876 -7 585

Återstående långfristig del 114 046 129 215 118 921

Summa 123 386 140 620 128 878

Sammanställning lån i banker o

kreditinstitut 201608 201508 2015

Ingående skuld 137 495 146 112 146 112

Nyupptagna lån

Årets amortering -5 492 -5 492 -8 617

Kortfristig del av lån -8 617 -8 617

Långfristig del av lån 123 386 140 620 128 878

Kortfristig del av lån (nästa års amortering) redovisas i not 18

Not 18 Investeringsinkomster,

förutbetalda kostnader som

regleras över flera år 201608 201508 2015

Investeringsbidrag 1 992 401 2 059

återstående antal år (vägt snitt) 31 32 32

Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång

har.

12/54

21


Delårsrapport 31 augusti 2016

Not 19 Kortfristiga skulder 201608 201508 2015

Leverantörsskulder 18 537 14 384 26 925

Korta skulder kreditinstitut 8 617 0 8 617

Avräkning Avfallshantering Östra

206 124 5 501

Skaraborg

Moms och punktskatter 0 0 1 180

Personalens källskatt och avgifter 21 117 18 568 18 102

källskatt 9 636 8 589 8 277

arbetsgivaravgifter 11 481 9 979 9 825

Övriga kortfristiga skulder 2 534 1 931 1 437

Skuld till VA-kollektivet 3 047 180 3 047

Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

107 583 92 841 106 203

semesterlöneskuld 21 807 20 866 21 807

upplupna löner 0 819 197

upplupna soc avg på semlöneskuld 8 387 8 282 8 447

och uppl löner

pensionskostn individuell 12 727 11 658 17 681

sammandrag för prel F-skatt, se

spec nedan

3 606 5 003 4 741

förutbetalada skatteintäkter 2 468 885

förutbetalt tillfälligt statsbidrag 8 506 25 518

upplupna räntekostnader 154 226 239

interimsskulder 49 928 45 987 25 920

förutbetalda hyror 0 0 768

Summa 161 641 128 028 171 012

Det förutbetalda statsbidraget på 25 518 tkr har periodiserats i sin helhet till år 2016.

Specifikation F-skatt 201608 201508 2015

Inbetald preliminär F-skatt -6 538 -6 538

Fastighetsskatt 348 348

Uppl särsk löneskatt individuell del 3 942 3 942

Uppl särsk löneskatt på utbet

1 332 1 332

pensioner

Uppl särsk löneskatt

1 077 1 077

pensionsförsäkring

Summa tax 15 0 161 161

Inbetald preliminär F-skatt -6 415 -3 742 -6 415

Fastighetsskatt 361 210 320

Uppl särsk löneskatt individuell del 4 177 4 114 4 177

Uppl särsk löneskatt på utbet

1 491 958 1 491

pensioner

Uppl särsk löneskatt

448 448 712

pensionsförsäkring

Summa tax 16 62 1 988 285

Inbetald preliminär F-skatt -5 235

Fastighetsskatt

Uppl särsk löneskatt individuell del 4 312 2 854 4 295

Uppl särsk löneskatt på utbet

1 012

pensioner

Uppl särsk löneskatt

373

pensionsförsäkring

Summa tax 17 462 2 854 4 295

Uppl särsk löneskatt individuell del 3 082

Summa tax 18 3 082

Summa 3 606 5 003 4 741

13/54

22


Delårsrapport 31 augusti 2016

Not 20 Justering övr ej likviditetspåverkande

poster 201608 201508 2015

Försäljningspris avyttran

anläggningstillgång

-558 -305 -473

Förändring lokal utvecklingsreserv,

eget kapital

Upplösning investeringsbidrag -68 -39

Pensionsskuld förändring avsättning -25 -25 1 481

Upplösning av bidrag till statlig

infrastruktur

267 267 400

VA-återförda investeringskostnader 0 18

Summa -384 -63 1 293

-94

Not 21 Pensionsskuld

Pensionsförplikter som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar

Upparbetad skuld fr.o.m 1998 samt garanti- och visstidspensioner redovisas som avsättning

i balansräkningen. Individuell del som kommer att utbetalas under mars månad 2017

redovisas som kortfristig skuld.

Beräknad löneskatt (24,26 %) ingår i beloppen. Pensionsskuld upparbetad före 1998

redovisas som ansvarsförbindelse dvs. utanför balansräkningen. Uppgifterna om

pensionsåtaganden baseras på beräkningar gjorda av KPA per 2016-08-31.

201608 201508 2015

Ingående ansvarsförbindelse 149 273 149 772 149 772

Aktualisering -176

Ränteuppräkning 695 716 1 073

Basbeloppsuppräkning 1 354 1 786 1 787

Nyintjänande förtroendevalda 417

Övrig post -336 1 116 1 956

Årets utbetalningar -3 770 -3 600 -5 556

Summa pensionsförpliktelser 147 216 149 790 149 273

Löneskatt (24,26%) 35 715 36 339 36 214

Utgående ansvarsförbindelser 182 931 186 129 185 487

Aktualiseringsgrad 97% 97% 97%

Från och med 2015 har ansvarsförbindelsen för penisonsåtagande till förtroendevalda tagits

upp enligt avtalet PBF, ingående belopp redovisas under övrig post.

Not 22 Solidarisk borgen

Tidaholms kommun har i november 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld

för Kommunisvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga

282 kommuner som per 2016-06-30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening

har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett

regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett

eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska

ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive

medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på

medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tidaholms kommuns ansvar enligt ovan

nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-06-30 uppgick Kommuninvest i

Sverige AB:s totala förpliktelser till 350,5 miljarder kronor och totala tillgångar till 346,3

miljarder kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 406,6 miljoner

kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 401,3 miljoner kronor.

14/54

23


Delårsrapport 31 augusti 2016

Not 23 Borgen och andra förpliktelser 201608

Tidaholms Bostads AB* 59 963

Tidaholms Energi AB 289 376

Borgen för föreningar* 2 701

Bösab (Bredband Östra Skaraborg)* 500

Egna hem, 40% kommunal garanti* 180

Övriga* 49

Summa 352 769

*Uppgifter om borgen och andra förpliktelser har inte tagits fram till

delårsbokslutet utan vi använder uppgifter ifrån närmast föregående

årsbokslut 2015-12-31. Uppgift ombBorgensförbindelse för TEAB har dock

uppdaterats då ytterligare 13 milj har getts i beslutats i utökad borgen.

Upplysningar om redovisningsprinciper

Delårsbokslutet är upprättad i enlighet med lagen om

kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet

för kommunal redovisning (Rkr) vilket innebär att:

Tillämpade principer

Tidaholms kommun följer den kommunala

redovisningslagen på alla punkter utom vad som anges i

lagens 2 kap 7§. I denna paragraf föreskrivs en

dokumentation av redovisningssystemet. Planer finns på

att ta fram en dokumentation under de närmaste åren.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits

till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda

avskrivningar. Kommunen arbetar för närvarande med

upprättande av ett nytt anläggningsregister. När detta är

klart räknar vi med att fullt ut kunna tillgodose de krav

beträffande redovisning av anläggningstillgångarna som

framgår av Rkr nr 11.4.

Anslutningsavgifter

Avskrivningar

Planenliga avskrivningar beräknas på objektens

anskaffningsvärden. Avskrivningar sker linjärt, d v s med

belopp som är lika stora under objektets beräknade

livslängd. Avskrivningen påbörjas när anläggningen tas i

bruk.

Följande avskrivningstider tillämpas normalt i

kommunen: 5, 10, 20, 33, 50 år.

På anläggningstillgångar i form av mark, konst och

pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar.

Enligt Rkr 11.4 rekommenderas tillämpning av

komponentavskrivning om det förväntas vara en väsentlig

skillnad i förbrukning av en materiell

anläggningstillgångs betydande komponenter, tillgången

ska då delas upp på dessa komponenter. Tidaholms

kommun har ännu inte börjat tillämpa

komponentavskrivning, däremot har dotterbolaget TEAB

nu infört komponentavskrivning.

Anslutningsavgifter ska enligt Rkr 18.1 redovisas som en

skuld och intäktsföras i takt med att investeringsobjekten

skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder.

Tidaholms kommun tillämpar ännu inte denna

rekommendation utan redovisar anslutningsavgiften som

en intäkt då beloppen är av mindre art.

15/54

24


Delårsrapport 31 augusti 2016

Ekonomisk analys

Budgetuppföljning 2016

En budgetuppföljning har genomförts efter augusti månad och en prognos av utfallet på

helårsbasis har gjorts. Prognosen pekar mot ett resultat på + 61,8 mnkr totalt för Tidaholms

kommun, budgeterat överskott var 11,2 mnkr. Det tillfälliga statsbidraget på 25,5 mnkr

prognostiseras att ge 24,3 mnkr i överskott. Prognosen för ersättningar från Migrationsverket

bygger på nuvarande ersättningsnivåer och ligger på ett överskott på 12,0 mnkr. Förslag till ny

ersättningsmodell och ersättningsnivåer föreligger, men det är ännu oklart för social- och

omvårdnadsnämnden vad förändringarna kommer att innebära.

Försäljning av Tidaholms Bostads AB (Tbab) till Tidaholms Energi AB har gjorts, detta har

genererat en vinst på 13 mnkr.

Exkluderas vinsten från försäljningen av Tbab, medlen från tillfälligt statsbidrag och

ersättningar från Migrationsverket, som social-och omvårdnadsnämnden erhåller för

flyktingmottagningen uppgår resultatet enligt prognosen till ca 12,5 mnkr, vilket ligger i nivå

med kommunens överskottsmål

Skatteintäkterna visar ett mindre underskott på – 1,3 mnkr. Avsatta medel för 2016 års

lönerörelse räckte inte fullt ut för årets lönerörelse utan genererade ett underskott på – 1,3 mnkr

på grund av att avtalet med kommunal blev högre än budgeterat.

Resultatet av nämndernas bedömning i form av en helårsprognos redovisas i tabell på nästa sida

och kommenteras i rapporten av respektive nämnd:

16/54

25


Delårsrapport 31 augusti 2016

Driftsprognos 2016

Sammanfattning av budgetavvikelser och årets resultat

Helårsprognos augusti

2016

Budget 2016

Budgetavvikelse

Nämnd

Kommunstyrelsen 57 551 479

Gemensam lönepott -1 271 -1 271

Årets

Resultat

Kultur- och fritidsnämnd 19 432

Barn- och utbildningsnämnd 244 774 2 850

Miljö- och byggnadsnämnd 11 061 414

Social- och omvårdnadsnämnden

Omvårdnadsförvaltningen inkl nämnd 209 253 -580

Socialförvaltningen 36 675 -1 941

Migration 12 033

Teknisk nämnd 50 262 2 295

627 737 14 279

Finansiering

Skatteintäkter 670 363 -1 270

Ränta -1 224 308

PO-Diff 1 800 652

Reavinst 612

Medfinansiering E20 -524 124

Avskrivningar/upplösning -31 473 -1 999

638 942 -1 573

12 706

Tillfälligt statsbidrag 24 298

Fsg aktier TBAB 13 000

Årets resultat 11 205 50 004

Årets Resultat - VA-kollektivet

Årets Resultat - Renhållning 629

Prognos Årets Resultat 11 205 50 633 61 838

17/54

26


Delårsrapport 31 augusti 2016

Resultat

Årets resultat 2007-2016

mnkr 70

60

61.8

50

40

30

25.1

20

10

0

-10

8.3

6.8

17.8

1.4

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Not: exklusive jämförelsestörande poster

Prognosen för år 2016 visar på ett överskott på 61,8 mnkr, 24,3 mnkr härrör från det tillfälliga

statsbidraget , 13 mnkr är en reavinst vid försäljningen av Tidaholms Bostadsbolag AB (Tbab)

till Tidaholms Energibolag AB (Teab) och 12,0 mnkr är prognostiserat överskott från erhållna

medel från migrationsverket.

-7.3

11.4

-1

9.8

Finansiell målsättning – avstämning

Kommunens finansiella mål uttrycks i form av resultatmål och mål för egenfinansiering av

investeringar.


Ett övergripande finansiellt mål har fastställts innebärande att Årets resultat skall vara

positivt och minst motsvara två procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk

utjämning.

Prognosen för 2016 visar ett resultat som uppgår till 8,9 % av skatteintäkter och

generella statsbidrag. Exkluderas reavinsten från försäljningen av Tbab aktier, medlen

från tillfälligt statsbidrag och ersättningar från Migrationsverket för

flyktingmottagningen ligger resultatet i nivå med kommunens överskottsmål på 2 %.


Lånepolicyn är att undvika upplåning till investeringar i skattefinansierad verksamhet.

Däremot kan förmånliga lån t.ex. räntebidrag utnyttjas. Lån kan förekomma till

investeringar inom affärsdrivande verksamheter.

Inga nya lån prognostiseras under 2016.

18/54

27


Delårsrapport 31 augusti 2016

Balanskravsutredning

(tkr)

2010

Bokslut

2011

Bokslut

2012

Bokslut

2013

Bokslut

2014

Bokslut

2015

Bokslut

Prognos

2016

per 31/8

Årets resultat 18 810 3 294 7 223 -119 086 347 36 327 61 838

Samtliga realisationsvinster -666 67 -1 343 -3 095 -30 -473 -13 612

Realisationsvinster enl undantag

Realisationsförlust enl undantag 124 2 133 2 979

Orealiserade förluster i värdepapper 3 924

Återföring av orealiserade förluster i värdepapper -3 924

Årets resultat efter balanskravsjusteringar 18 268 9 418 4 935 -122 181 317 35 854 48 226

Medel till RUR -12 613 -23 036

Medel från RUR

Synnerliga skäl 139 192

Årets Balanskravsresultat 5 655 9 418 4 935 17 011 317 12 818 48 226

UB (RUR) 12 613 12 613 12 613 12 613 12 613 35 649 35 649

Skatteintäkter 565 490 571 207 572 315 602 958 611 037 640 906 694 611

1 % av skatteintäkter 5 655 5 712 5 723 6 030 6 110 6 409 6 946

2 % av skatteintäkter 12 818 13 892

Positivt EK Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Reservering RUR 1 % 12 613 0 0 0 0 41 280

Reservering RUR 2 % 23 036 34 334

I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges när avsättning respektive

disposition får ske av medel avseende resultatutjämningsreserven. Kommunen får reservera

medel till resultatutjämningsreserven med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen

den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger

1 % av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning

(förutsatt att eget kapital är positivt). Vilket också är lagens minimikrav.

Beslut om reservering bör fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med

årsredovisningen fastställs den verkliga reserveringen.

Den framtida nivån för när reservering av medel till RUR kan ske får avgöras i resp års

budgetbeslut beroende på vad som är ett rimligt resultatkrav bl a avhängigt kommunens

investeringsnivå (självfinansieringsgraden av investeringar utan att behöva uppta lån),

ekonomiska ställning och andra faktorer. Har kommunen ett större investeringsprogram torde

resultatkravet vara större än 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och

kommunalekonomisk utjämning.

I årsredovisningen för 2015 gjordes en avsättning på 23,0 mnkr vilket innebär att

resultatutjämningsreserven uppgår till 35,6 mnkr. I samband med årsredovisningen för 2016 får

ett nytt beslut tas om en eventuell ny avsättning.

19/54

28


Delårsrapport 31 augusti 2016

Skatteberäkning

Budget

Prognos augusti

2016

Egna skatteintäkter 522 045 520 881

Slutavräkning -1 065 -4 195

Inomkommunal inkomstutjämning 141 153 143 971

Inomkommunal kostnadsutjämning -12 320 -12 513

Inomkommunal kostnadsutjämning LSS -1 217 -1 021

Regleringsbidrag/ -avgift -363 -434

Strukturbidrag 0 0

Kommunal fastighetsavgift 22 130 22 404

Totalt 670 363 669 093

Skillnad -1 270

Skatteintäkter 670 363 669 093

Tillfälligt statsbidrag 25 518

Totalt skatteintäkter 694 611

Avvikelse mot budget 24 248

Skatteintäkterna visar ett underskott -1,3 mnkr för 2016 främst på grund av att slutavräkningen

är 3,1 mnkr lägre än budgeterat , de egna skattintäkterna prognostiseras -1,2 mnkr lägre än

budgeterat samt att den interkommunala inkomstutjämningen prognostiseras bli 2,8 mnkr högre

än budgeterat.

Det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen på 25,5 mnkr redovisas ovan

på en separat rad och är inte budgeterat. Enligt beslut om fördelning av medel, KS §80/16,

fördelas medlen enligt nedan.

Social och omvårdnadsnämnd 5 000

Barn- och utbildningsnämnd 5 000

Kultur- och fritidsnämnd 5 000

Kommunstyrelsen 6 000

Kommunstyrelsen, utåtriktade medel 3 000

Miljö- och byggnadsnämnd 500

Tekniska nämnd 1 000

Summa 25 500




Medlen ska kunna användas under flera år.

Respektive nämnd ska rapportera närmare användning av medlen i samband med

delårsrapport per augusti 2016 samt vid årsredovisningarna 2016-2018.

Det extra statsbidraget som disponeras av nämnderna under en begränsad tid redovisas

vid sidan av ordinarie kommunbidrag som projektmedel.

Nämnderna har återkopplat hur stor del av dessa medel de kommer förbruka under 2016.

Prognosen visar att de endast kommer utnyttja 1,2 mnkr under 2016. Ett överskott på 24,3 mnkr

prognostiseras i helårsprognosen.

20/54

29


Delårsrapport 31 augusti 2016

Investeringar

Nämnd

Budget

2016

Tilläggsanslag

o

omdisp

Summa

budget 2016

Bokfört

tom aug

2016

Prognos

helår 2016

Avvikelse

helår 2016

Teknisk nämnd 29 895 8 997 38 892 23 627 35 062 3 830

Kommunstyrelsen 1 906 1 026 2 932 1 707 2 627 305

Barn- och utbildningsnämnd 3 180 1 177 4 357 2 545 4 357 0

Kultur- och fritidsnämnd 250 113 363 178 363 0

Social- och omvårdnadsnämnd 300 181 481 0 481 0

Skattefinansierad verksamhet 35 531 11 494 47 025 28 057 42 890 4 135

VA-verk 8 850 -504 8 346 6 671 6 805 1 541

Renhållningsenhet 500 1 724 2 224 227 1 075 1 149

44 881 12 714 57 595 34 955 50 770 6 825

Totalt omfattar 2016 års investeringsbudget 57 595 tkr fördelat på ett antal olika

investeringsprojekt.

För den skattefinansierade verksamheten ingår bland annat:

Kungsbroskolan rivning – är klar och området färdigställs

Hellidsområdet – ny förskola, 5 avdelningar – är klar och har tagits i bruk

Ny matarled Marbodal – pågår och beräknas vara klar under 2016

Investeringar i våra befintliga fastigheter och vägar

För den affärsdrivande verksamheten ingår bland annat:

Kvävereningsprojekt vid reningsverk – på gång

Reservvattentäkt – projektering

21/54

30


Delårsrapport 31 augusti 2016

Lån

Lånespecifikation (tkr)

Skuld

2016-01-01

Prognos

amortering

2016

Prognos

ränta 2016

Prognos

skuld

2016-12-31

Gymnasieskolan - Handelsbanken 3 405 400 41 3 005

Tändstickan - Swedbank hypotek 7 583 632 67 6 951

Bruket - Kommuninvest aug 2017 17 631 1 085 174 16 546

Nya Forsenskolan - Kommuninvest 108 876 6 500 1 662 102 376

Bundet okt 2016 32 438 3 250 258 29 188

Bundet nov 2017 43 000 929 43 000

Bundet sept 2019 33 438 3 250 475 30 188

Totalt 137 495 8 617 1 944 128 878

Kommunens låneskuld uppgick per 2015-12-31 till 137 495 tkr och beräknas per 2016-12-31

uppgå till 128 878 tkr.

Likvida medel

Likvida medel (tkr) 31-aug

2012 2013 2014 2015 2016

Skattefinansierad verksamhet 109 736 75 685 79 204 104 781 94 904

Kommunen 32 468 61 818 69 397 95 239 88 623

Inlösen Teab 64 084

Skatteskuld inlösen pension 3 397

Ej utnyttjad kreditiv 9 794

AÖS 3 390 4 306 3 643 3 378 117

Återstående pensionsmedel 6 164 6 164 6 164 6 164

Pensionsfond 78 702

VA-verk 4 520 2 115 1 682 4 863 3 961

Renhållningsverk -13 3 468 5 181 6 306 9 569

Summa 192 945 81 268 86 067 115 950 108 434

Av den skattefinansierade verksamhetens likviditet på 94 904 tkr ingår återstående

pensionsmedel på 6 164 tkr (kvar av pensionsfond).

22/54

31


Delårsrapport 31 augusti 2016

De kommunala bolagen

Någon sammanställd redovisning görs inte för kommunkoncernen i delårsbokslutet. Nedan

redovisas respektive bolag i kommunkoncernen med en resultaträkning för perioden och

helårsprognos. I juli månad förvärvade Tidaholms Energi AB (TEAB Tidaholms Bostads AB

(TBAB) från Tidaholms kommun och TBAB ingår nu mera i koncernen med TEAB som

koncernbolag.

De kommunala bolagens resultaträkning för perioden och helårsprognos

Resultaträkning tkr

Tidaholms

Energi AB

Tidaholms

Elnät AB

2016-08-31

Resultat

2016

Prognos

2016-08-31

Resultat

2016

Prognos

2016-08-31

Resultat

Tidaholms

Bostads AB

2016

Prognos

Intäkter 48 412 76 580 26 573 39 592 13 567 20 333

Kostnader -37 381 -59 044 -15 016 -23 860 -9 925 -15 769

Avskrivningar -5 445 -8 650 -3 601 -5 391 -1 445 -2 188

Periodens/årets rörelseresultat 5 586 8 886 7 956 10 341 2 197 2 376

Finansiella intäkter 1 161 1 500 4 4 13 16

Finansiella kostnader -2 298 -3 320 -1 136 -1 899 -1 250 -1 875

Periodens/årets resultat efter

finansiella poster 4 449 7 066 6 824 8 446 960 517

Extra ordinära intäkter 0 0

Periodens/årets resultat före skatt 4 449 7 066 6 824 8 446 960 517

Prognosen för Tidaholms Energi AB indikerar mot ett resultat på + 7 066 tkr och för Tidaholms

Elnät AB + 8 446 tkr. För Tidaholms Bostads AB pekar prognosen mot ett resultat på + 517 tkr.

Tidaholms Energi AB

En väsentlig del av bolagets verksamhet under årets första åtta månader har varit

bredbandsutbyggnaden i kommunen. Målsättningen är att uppnå 1400 nya fiberanslutningar

under 2016.

Vid halvårsskiftet 2016 förvärvades aktierna i Tidaholms Bostads AB. Bostadsbolaget finns nu

tillsammans med energibolagen i gemensamma lokaler på Smedjegatan i Tidaholm.

Tidaholms Elnät AB

Den nya mottagningsstationen Täppan är i drift sedan hösten 2015. Anläggningen motsvarar

våra förväntningar. För att kunna upprätthålla en säker elleverans har bolaget under våren 2016

bytt båda transformatorerna i Västra station.

23/54

32


Delårsrapport 31 augusti 2016

Personal

Under första halvåret av 2016 har Tidaholms kommun arbetat med ett flertal gemensamma

friskvårds- och arbetsmiljöinsatser.

Alla anställda har förmånen att få bada fritt samt använda motionshallen. Våra utbildade

hälsoinspiratörer som finna på ett flertal arbetsplatser har fortsatt arbetet med våra HIT (Hälsa I

Tidaholm) veckor som genomförts även i år tillsammans med både Nobia och Swedish Match.

HIT veckorna ger medarbetarna möjlighet att prova på olika friskvårdsaktiviteter samt gå på

föreläsningar under 4 veckor.

För att fånga upp och förebygga eventuell ohälsa får våra medarbetare möjlighet att gå på

Hälsosamtal hos företaghälsovård om de varit sjuka 3 gånger under en 6 månaders period.

Användandet av detta har ökat under första delen av 2016.

Det har även genomförts utbildning för samtliga chefer i den nya AFS:en 2015:4 gällande social

och organisatorisk arbetsmiljö.

Som ett led i att få med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har arbetet med att revidera

vår arbetsmiljöpolicy påbörjats.

Arbetet med att införa ett systemstöd för chefer gällande sjukfrånvaro och rehabilitering samt

arbetsskador och tillbud har påbörjats.

Det är viktigt att få en bra start på ett nytt arbete därför har personalavdelningen tagit fram en

Riktlinje för introduktion av nyanställda i Tidaholms kommun.

Antal anställda per år

Jan-juni 2016 2015 2014

Kommunstyrelse 36 35 40

Tekniska 78 81 83

Miljö- och bygg 11 9 8

Kultur- och fritid 38 33 32

Barn- och utb. 444 420 428

Social- och omv. 564 534 496

Totalt 1 171 1 112 1 087

Antal årsarbetare per år

Jan-juni 2016 2015 2014

Kommunstyrelse 33 32 36

Tekniska 73 76 78

Miljö- och bygg 11 9 8

Kultur- och fritid 33 28 27

Barn- och utb. 425 403 412

Social- och omv. 501 470 437

Totalt 1 076 1 018 997

Personalvolymen har under första halvåret ökat med 59 medarbetare. En stor anledning till det

är organisationen kring ensamkommande flykting barn.

24/54

33


Delårsrapport 31 augusti 2016

Kvinnor

Jan-juni 2016 2015 2014

Åldersgrupp Antal Sjuka i % Antal Sjuka i % Antal Sjuka i %

-29 131 4,4 149 4,4 127 4,1

30-39 208 5,1 215 7,1 192 6,0

40-49 328 7,5 357 8,2 329 7,8

50-59 287 6,8 308 7,3 280 5,4

60+ 158 8,3 153 6,5 147 9,5

Totalt kvinnor 1 112 6.6 1 182 7 1 075 6,6

Män

Jan-juni 2016 2015 2014

Åldersgrupp Antal Sjuka i % Antal Sjuka i % Antal Sjuka i %

-29 39 4,7 34 1,5 29 1,7

30-39 51 3,0 61 1,8 46 1,2

40-49 53 6,3 56 6,1 56 5,4

50-59 78 2,6 80 3,7 68 3,9

60+ 56 8,4 53 7,7 51 4,2

Totalt män 277 4.8 284 4 250 3,3

Sjukfrånvaro per förvaltning i %

Jan-juni 2016 2015 2014

Kommunstyrelse 3,1 2,6 4,1

Tekniska 4,3 5,0 5,7

Miljö- och bygg 8,9 3,7 2,2

Kultur- och fritid 7,2 8,5 8,1

Barn- och utb. 5,4 5,6 5,4

Social- och omv. 7,5 8,2 7,1

Totalt 6,2 6,6 6,2

Sjukfrånvaron har minskat under det första halvåret 2016 från 6,6 % till 6,2 %. Vi ser också att

kvinnors sjukfrånvaro har minskat från 7 % till 6,6 % och att mäns sjukfrånvaro har ökat från 4

% till 4,8 %. Vi ser en nedåtgående trend när det gäller sjukfrånvaron som vi tror kommer att

fortsätta.

25/54

34


Delårsrapport 31 augusti 2016

Verksamhet

Uppföljning av vision och mål 2016

För att veta vart vi vill och vad vi vill uppnå har en strategisk plan arbetats fram. Vi alla,

kommunens politiker och engagerade samt intresserade Tidaholmare arbetar med hur vi vill se

kommunen i framtiden. Vision och målbild utgår från kommunfullmäktiges viljeriktning i

Strategisk plan 2016-2018.

Vår Vision

Så här arbetar vi med mål inom kommunen

Målstyrningsmodellen bygger på en kommungemensam vision. Under visionen finns fem

målområden.

Respektive målområde har brutits ner till ett antal effektmål, som konkretiserar målområdet.

Effektmålen inom respektive målområde är knutna till olika ansvarsområden(nämnder) för att

skapa styrning ner på verksamhetsnivå.

För att arbeta på kort och lång sikt har kommunfullmäktige definierat följande fem strategiska

målområden:

26/54

35


Delårsrapport 31 augusti 2016

Mål- och resultatuppföljning

För att få en antydan om vi når våra mål, det vill säga om vi uppnått resultat av vårt arbete mäts

effektmålen och resultatet analyseras. För att ge en överblick används färgkodning för mål- och

resultatuppföljning.

Så här tyder du mål- och resultatuppföljning:

Grönt = Fullständig måluppfyllelse, vi har uppnått målet.

Gult = Förbättrad måluppfyllelse, vi har närmat oss målet.

Rött = Oförändrad eller försämrad måluppfyllelse, vi har ännu inte uppnått målet.

Sammantagen prognos av måluppfyllnad

Efterföljande sidor beskriver prognos av måluppfyllelse för respektive mål som bygger på

nämndernas/förvaltningarnas uppföljning av verksamhetsmålen och genomfört arbete. Flertal av

de indikatorer/mätmetoder som ska ge en indikation vid uppföljningen genomförs vid årets slut,

vilket måste tas i beaktande.

27/54

36


Delårsrapport 31 augusti 2016

Prognos – Attraktiv kommun

Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet.

Effektmål

Andelen medborgare som

upplever Tidaholms

kommun som en bra plats

att leva och bo i ska öka.

Utfall

Målvärde

2013 2014 2015 2016 2017 2018

64

(59)

-

59

(60)

- 67 - Gult

Bedömning av

måluppfyllelse

Strategi: för att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och

leva ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud,

värna om den lokala handeln samt ha en skola och omsorg med hög kvalité.

Analys: Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer

Tidaholms kommun som en plats att bo och leva på blev 59 vid senaste mätning, vilket är något sämre

jämfört med rikssnittet för kommuner, som är 60. Utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikationer,

kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter och trygghet har enligt senaste mätning försämrats. Arbete med

individuellt anpassade insatser inom skola och omsorg för att öka kvaliteten för den enskilde fortgår. För

att stärka och värna om den lokala handeln görs löpande företagsbesök, frukostmöten, samordning av

sommaröppna verksamheter, genomfört evenemang i centrum och arbetat för komplettering av handelns

utbud.

Värdering: Målvärdet för 2017 är högt satt och prognosen för 2016 är att målet inte kommer uppfyllas

fullt ut, trots att aktiviteter och samarbeten har fungerat bra.

Lärdomar och Förbättringsområden: För att öka betygindex framkommer ur undersökningen att

områden gällande trygghet ger mest effekt att arbeta vidare inom men om möjlig även kommersiellt

utbud och fritidsmöjligheter. Efter utvärdering av Stadens dag har det framkommit ett behov att arbeta

vidare med Tidaholms identitet.

Andel medborgare som är

nöjda med kommunens

verksamheter ska öka.

60

(53)

-

60

(54)

- 64 - Gult

Strategi: Kommunen ska verka för en effektiv och rättsäker ärendehantering där medborgaren har insyn

i handläggningsprocessen, detta bland annat genom att minska ledtider, verka för en ökad digitalisering

och kommunicering. Kommun ska även verka för att samtliga medborgare och andra besökare upplever

att de blir väl bemötta av kommunens tjänstemän. För att nå detta krävs en kommunövergripande

diskussion kring värdegrund och utbildning. Medborgaren ska ha möjlighet till inflytande i den

kommunala beslutsprocessen, detta bland annat genom medborgardialog.

Analys: Utifrån senaste mätning blev det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI)

för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Tidaholms kommun 60. I förhållande till

högsta(69) och lägsta betygindex(38) samt rikssnitt (54) ligger Tidaholm högt. Nämnderna arbetar på

olika sätt utifrån strategin genom att införa exempelvis e-tjänster för att öka digitaliseringen utifrån

kundbehov, olika aktiviteter som verka för en effektiv och rättssäker ärendehantering, aktivt arbete med

avvikelsehantering och egenkontroll för att förbättra kvaliteten. Vidare ur strategin är att främja

medborgarens inflytande i den kommunala beslutsprocessen med hjälp av medborgardialog. Under 2016

har representanter för de olika nämnderna och förvaltningarna deltagit i en utbildning om

medborgardialog samt arbetat fram en riktlinje för medborgardialog.

Värdering: Nämndernas aktiviteter har haft en positiv effekt på målet. En del aktiviteter är inte helt

genomförda, men arbete har påbörjats som kommer att fortlöpa under året och även in på nästa år, vilket

gör att prognosen är att kommunen närmats sig målet.

Lärdomar och Förbättringsområden: För att öka betygindex framkommer ut undersökningen att

följande områden ger mest effekt att arbeta vidare inom: Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan,

Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer, Gator och vägar samt miljöarbete. En del är att genomföra

utbildning för att öka medborgarnas nöjdhet i möten med tjänstemän samt införa fler och efterfrågade e-

tjänster. En förbättring för att nå ut till medborgare är att öka produktions- och sändningskvalitet på

kommunfullmäktiges möte.

28/54

37


Delårsrapport 31 augusti 2016

Öka effektiviten och

kvalitén för medborgaren

17 27 40 50 60 Grönt

Strategi: Skapa förutsättningar för verksamheterna att utveckla e-tjänster utifrån befintlig plattform. Ta

fram en ny e-strategi som reglerar mål och önskvärt läge för e-service, e-demokrati och e-förvaltning. Ta

fram kommunikationsplan för e-tjänster för att öka användandet.

Analys: Målet mäts i antal e-tjänster. Förutsättningar finns i nuläget för att utöka antal tjänster utifrån

plattform. Kommunen har under våren undersökt möjligheter för e-tjänster i barnomsorgen och för

bygglov samt utvärderat användarvänligheten av nuvarande tjänster.

Värdering: Utifrån analys ser kommunen att målvärdet och målet uppnås under 2016. I nuläget är vi på

god väg har ca 30 e-tjänster.

Lärdomar och Förbättringsområden: Utpeka ansvar på förvaltningarna gällande e-tjänster, där det

inte finns.

Andel medborgare som

skulle rekommendera

67 60 70 Rött

andra att bosätta sig i

Tidaholm ska öka

Strategi: Kommunen ska tillhandahålla väl fungerande verksamheter som upplevs som trygga och

professionella. Kommunen ska arbeta för att stärka den lokala stoltheten, detta bland annat genom

marknadsföring, aktiviteter och en satsning på de gröna offentliga rummen. En viktig faktor är även att

marknadsföra och att satsa på det breda föreningslivet och det rika kulturutbudet.

Analys: SCB:s indexvärde för "rekommendation" mäter i vilken mån kommunens medborgare skulle

rekommendera andra att bosätta sig i kommunen. Tidaholms "rekommendationsindex" har sjunkit från

67 till 60 mellan åren 2013 och 2015. Trots detta har Tidaholm år 2015 samma indexvärde som

genomsnittet bland kommuner med 10000 - 14999 invånare.

Vid evenemang i centrum läggs vikt på att attrahera olika åldersgrupper, med tanke om att locka en bred

men med fokus något yngre publik. För att förbättra kvalitet och tillgänglighet, arbetar kommunen

exempelvis med att se över upphandling för att tillgängliggöra avtal och göra det möjlig för

förvaltningarna att köpa in på ett enklare och bättre sätt samt införskaffat ett system för att säkerställa

våra utbetalningar. Detta för att vara säkra på att skattebetalarnas pengar inte betalas ut till fel

leverantörer eller bedrägeriföretag med mera. Vidare stöttar och samverkar kommunen med föreningoch

frivilligverksamheter samt informerar om olika uppdrag för att nå ut till berörda medborgare.

Värdering: Medborgare ska känna glädje och stolthet över att bo och leva i Tidaholm och öka

motivationen att flytta tillbaka efter att eventuellt ha bott på annan ort. Arbetet som genomförs är på god

väg och trots god feedback på olika insatser ser prognosen ut att kommunen inte kommer nå målvärdet

på 70, vilket är högt satt i förhållande till sänkningen utifrån senaste mätning. Då det är ett långsiktigt

mål kommer arbetet att ta längre tid för att uppnå målet än ett år.

Lärdomar och Förbättringsområden: Gällande aktiviteter i centrum har kommunen fått mycket

positiv feedback har kommit vilket motiverar att arbeta på följande sätt i framtiden.

13,60% 14,40% 13,60% 13,80% 13,60% 13,40% Grönt

Analys: Mätvärde anger sjukpenningtal för Tidaholms kommun som helhet.

Arbetet med projektet ”Upprop Friskare Tidaholm” och att Folkhälsorådet

stöttat arbetet med att öka frisknärvaron på arbetsplatserna och samtidigt

minska sjukskrivningarna pågår. Internt inom kommunen som arbetsgivare

pågår även en rad aktiviteter för friskare medarbetare.

Värdering: Bedömningen är att projektet ”Upprop Friskare Tidaholm” och

övriga aktiviteter haft positiva effekter vilket gör att prognosen ger att

målvärdet kommer att nås.

Lärdomar och Förbättringsområden: Implementering utifrån resultat"

Upprop friskare Tidaholm" behöver fortsätta i kommunens verksamheter.

Folkhälsan skall förbättras

81%

(77%)

77%

(78%)

68%

(70,3%)

69% 70% 71% Grönt

29/54

38


Delårsrapport 31 augusti 2016

Analys: Våren 2015 erhöll 68 % av alla gymnasieelever som är

folkbokförda i Tidaholms kommun en gymnasieexamen inom 4 år. Omkring

hälften av dessa elever studerade vid Rudbecksgymnasiet. Under hösten

2015 utformade tjänstemän en handlingsplan med syfte att öka andelen

elever som tar gymnasieexamen inom planerad tid. Handlingsplanen

sträcker sig över hela läsåret 2015/2016. Utredning har skett under våren

2016 hur skolan kan utveckla elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande

arbete med mål att höja elevernas resultat.

Värdering: Utifrån de aktiviteter som genomförts gör att prognosen ser bra

ut för året.

Lärdomar och Förbättringsområden: Fler mätmetoder för att kunna se

om genomförda aktiviteter haft resultat.

80% 85,10% 84,4%

(85,6%)

81% 82% 83% Gult

Analys: Våren 2015 erhöll 84,4 % av Tidaholms elever i åk 9 behörighet till

gymnasieskolans yrkesprogram.

En del i arbetet är att undersöka vad som ökar/minskar elevernas

studiemotivation och vidta åtgärder. En åtgärd som vidtagits är bland annat

den kompetenshöjande insatsen "Bedömning och betyg". Insatsen

förväntades bland annat främja elevernas studiemotivation.

Värdering: De insatser som nämnderna gör för att nå mål och målvärde ger

att vi är på väg i rätt riktning.

Lärdomar och Förbättringsområden: Fler metoder för att uppnå

barnrättsbaserade beslut och barns delaktighet samt elevernas lust att lära är

ett utvecklingsområde.

Strategi: Genomföra ett ”välfärdsbokslut” under mandatperioden för att få underlag för fortsatt arbete.

Fortsatt samverkan med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Närhälsan ibland annat projektet

”Friskare Tidaholm”. Arbeta vidare med att genomföra ”Verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete

2015/2016.

Den positiva upplevelsen

av centrala offentliga

platser ska öka

Nytt

mål

Nytt mål

Nytt

mål

85% 90% 95% Rött

Strategi: Ta fram en strategi för parker och grönområden. Samverka med andra förvaltningar.

Analys: Under 2016 har kommunen satsat extra på bland annat parker och att försköna med hjälp av

blomsterarrangemang samt utsmyckningar.

Värdering: Målet har inte mätts tidigare därför är det svårt att uttala sig om målet uppnåtts. En

mätmetod(enkät) kommer att arbetas fram för att ha ett utgångsläge vad medborgarna tycker.

Bedömningen är ändå att besöksantalet på turbinhusön har ökat.

Lärdomar och Förbättringsområden: Fortsätta och utveckla Turbinhusön som är en stor tillgång för

centrala Tidaholm. Samverka med andra aktörer kring offentlig utsmyckning ses som en del i

förbättringarna.

Kommunens arbete med

att skapa det hållbara 237 177 237 170 165 160 Gult

samhället ska förbättras

Strategi: Analysera resultaten och därifrån vidta åtgärder.

Analys: Miljöaktuellts ranking utgår från en enkät där kommunens miljöarbete poängsätts. År 2015 fick

Tidaholm 16,6 av 60 möjliga poäng och sjönk då från plats 177 till 237. Det arbete som genomförs i

förvaltningar kommer först kunna ge resultat 2017.

Värdering: Målet för 2016 är inte uppnått fullt ut, men utvecklingen går åt rätt håll.

Lärdomar och Förbättringsområden: Tidigare erfarenheter av kulturarvskvällar är mycket positiva,

vilket gör att ett fortsatt anordnande av kulturarvskvällar för föreningslivet genomförs. Uppstart av

miljöcertifiering planeras under hösten inom kultur och fritidsförvaltningen.

30/54

39


Delårsrapport 31 augusti 2016

Prognos – Medborgaren i fokus

Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet.

Effektmål

Utfall

Målvärde

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bedömning av

måluppfyllelse

Andel medborgare som är

nöjda med inflytandet i 43% - 41% - 55% - Gult

kommunen ska öka

Strategi: Kommunen ska aktivt skapa delaktighet hos medborgarna bland annat genom medborgardialog

och råd. Ta tillvara klagomål och synpunkter från medborgarna samt revidera strategi för

synpunktshantering. Arbeta med förhållningssätt och värderingar i den kommunala verksamheten.

Analys: SCB:s nöjd inflytandeindex (NII) är en sammanvägning av faktorerna information, kontakt,

förtroende och påverkan. Enligt SCB bör Tidaholms kommun stärka medborgarnas förtroende för

kommunen och möjligheter att påverka kommunen för att medborgarna ska bli mer nöjda med

inflytandet i kommunen. En rad aktiviteter genomförs och är på gång exempelvis har kommunen köpt in

stödverktyg för att hantera synpunkter och felanmälan, vilket kommer medföra förbättrade och enklare

hantering. Vidare har riktlinje för medborgardialog arbetats fram som skall utgöra stöd till politiker och

tjänstemän för aktivt deltagande.

Värdering: Utveckling är på väg åt rätt håll gällande inflytande för medborgare. Dock är målet högt satt

men prognosen är att vi är på rätt väg. Förvaltningarna arbetar för snabb handläggning, bland annat

genom att implementera stödverktyg, utveckla rutiner och mallar.

Lärdomar och Förbättringsområden: Tidig medborgardialog av vikt för att fånga upp alla synpunkter

i ett tidigt skede. Utveckla och förbättra barns delaktighet och inflytande i verksamheterna.

Andel medborgare som

upplever att de är trygga 61% - 54% - 65% - Rött

ska öka

Strategi: Samverkan med andra aktörer tex andra myndigheter och civilsamhället (polis, föreningar,

Närhälsan). Arbeta utifrån handlingsplanen ”Samverkan mellan Tidaholms kommun –

Polismyndigheten”.

Analys: 2015 var indexvärdet för medborgarnas trygghet 54 % i Tidaholm, vilket är strax under SCB:s

gränsvärde för "nöjda medborgare" (55). Indexvärdet baseras på enkätfrågor om trygghet vad gäller

vistelse utomhus på kvällar och nätter, vad gäller hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. Polisen

tillsammans med representanter från Tidaholms kommun har vid två tillfällen på Gamla Torget i

Tidaholm genomfört medborgardialog för att få medborgarnas upplevelse av o/tryggheten i Tidaholm.

Ytterligare medverkan har gjorts via träff med företagare, BRÅ-möte med tjänstemännen och

arbetsgrupp, samt olika styrgrupper inom kommunen. En behovsanalys ska göras tillsammans med

polisen som sedan ska ligga som underlag för en ny handlingsplan enligt samverkansavtal vilken

inkluderar medborgarlöfte. För barn och ungdomars del arbetar kommunen med att vidta åtgärder som

stärker trygghet, till exempel genom insatser inom arbetsmiljöarbetet, likabehandlingsarbetet och

utveckling av elevhälsans förebyggande arbete. För äldre arbetar kommunen med uppsökande

verksamhet till 80 - och 85-åringar för att informera om verksamheten samt att biståndshandläggarna har

informationsträffar.

Värdering: Arbete med upplevelsen av trygghet för medborgare är ett långsiktigt arbete. Prognos ger

därför att vi inte uppnår målet under 2016.

Lärdomar och Förbättringsområden: -

Information som finns

tillgänglig på kommunens

hemsida ska förbättras

77% 76% 76% 82 % 84% 88 % Grönt

Strategi: Årlig analys av resultatet i SKL:s mätning och därefter genomföra förbättringsåtgärder. Då e-

tjänster ingår i resultatet även inkludera strategier för fler e-tjänster. Genomföra mätningar av

medborgarnas upplevelse av tidaholm.se

Analys: SKL:s granskning av kommunens hemsida är en sammanvägning av flera faktorer. Av

webbgranskning framgår även vilken typ av information eller e-tjänst som finns/saknas på

verksamheternas respektive webbsidor. Denna information är ett värdefullt tillskott till förvaltningarnas

31/54

40


Delårsrapport 31 augusti 2016

behovsanalys vad gäller utveckling av e-tjänster. Justeringsarbete genomförs kontinuerligt för att

förbättra information till medborgarna.

Värdering: Omarbetning sker kontinuerligt och analys har genomförts av kommunens hemsida.

Prognosen som kommunen ser är att målvärdet och målet uppnås.

Lärdomar och Förbättringsområden: För att ytterligare förbättra tillgänglighet och service till

medborgarna bör kommunen genomföra fler analyser av sökningar på hemsidan för att på så sätt öka

servicen. Arbeta vidare med att samordna information på hemsidan, öka användningen nämndernas e-

tjänster samt utveckla e-tjänster utifrån prioriterat behov från medborgare för att nå fler.

Prognos – Boende

Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla

Effektmål

Utfall

Målvärde

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bedömning av

måluppfyllelse

Öka antal lägenheter/villor 7 5 4 17 23 5 Rött

Strategi: Ta fram ett underlag för framtidens boende i Tidaholm samt en översiktsplan (ÖP) genom bland

annat genomföra medborgardialoger. Genom inventering och behovsanalyser initiera nya planområden så

att byggnation underlättas. Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatuoch

parkmark som ger en attraktiv miljö. Information till byggherrar och andra intressenter kring möjliga

områden för exploatering ska lyftas fram.

Analys: Ett antal villor kommer står klara under 2016 men det räcker inte för att nå målet. Arbetet med

översiktsplan, ÖP påbörjas och intensifieras under hösten, vilket innefattar att flera medborgardialoger

kommer att ske. I det bostadsstrategiska programmet har byggrätter inventerats som är ett underlag för

byggherrar och andra intressenter. Kommunen har tagit fram detaljplaner för lägenheter och

villabebyggelse för att möjliggöra att målet kan nås.

Värdering: Det finns en planberedskap på att kunna bygga 130 lgh och cirka 7-8 villatomter i tätorten.

Byggandet av lägenheter beräknas komma igång 2017 men för 2016 kommer inte målet nås.

Lärdomar och Förbättringsområden: Kommunen planerar nu för fler villatomter, exempelvis en

detaljplan för Bälteberga, för att kunna ge mer valmöjlighet för medborgarna.

Tillgängligheten för

personer med

0 0 0% 70% 90% 100% Grönt

funktionsnedsättning ska

förbättras

Strategi: Uppdatera strategin för tillgänglighetsarbetet i Tidaholms kommun. Informera fastighetsägare

om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs.

Analys: Inom kommunen underhåller och uppdateras Tillgänglighetsdatabasen, TD vilket förbättrar

information till besökare. Inventering av kommunens lokaler i TD påbörjades undre 2016.

Värdering: Målvärdet bedöms uppnås, vilket anger % av kommunens lokaler som finns med i TD.

Lärdomar och Förbättringsområden: Skapa förutsättningar för att underhålla TD när alla kommunala

lokaler finns med i TD samt en fortsatt utveckling utifrån rapporter för lätt avhjälpta hinder. Enligt

resultat av myndigheten för delaktighets kommunenkät kan tillgängligheten stärkas inom olika områden,

exempel arbetsmarknad, kultur, utbildning, transport. Analys bör därför göras utifrån enkätens resultat

och ta fram förbättringsåtgärder för respektive förvaltning som berörs.

32/54

41


Delårsrapport 31 augusti 2016

Prognos – Näringsliv

Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället.

Effektmål

Utfall

Målvärde

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Bedömning av

måluppfyllelse

Placering i Svenskt

Näringslivsklimat ska

förbättras

241 168 233 100 90 85 Gult

Analys: Svenskt näringslivs företagsklimat är en ranking som utgår från en enkät till företagare, samt

statistik som beskriver strukturella förutsättningar för företagande. Den tyngst vägande faktorn i

rankingen är företagens sammanfattande omdöme om näringslivsklimatet i kommunen. Förberedande

insatser har gjorts under våren för att starta genomförande under hösten, t ex utbildningen "Förenkla helt

enkelt" och servicemätningen Insikt. Enligt kommunens strategi ska förvaltningar samverka med andra

aktörer. Samverkan med näringsliv och högskola görs på en rad olika sätt såsom deltagande vid

yrkesmässa, teknikevent, företagsbesök och föreläsning samt PRAO. Vidare arbetar kommunen för att

erbjuda flera alternativa möjligheter till praktik eller rehabiliteringsplatser i samverkan med näringslivet

samt att minska handläggningstiden avseende ansökan om serveringstillstånd. Kommunen stödjer även

kulturella och kreativa näringar på olika sätt för att förbättra näringslivsklimatet.

Värdering: Tidaholms kommun har förbättrat sin ranking från föregående år från plats 233 till 186, dock

når kommunen inte upp till målvärdet som är högt satt för 2016. Arbete pågår enligt strategin för ett

förbättrat företagsklimat.

Lärdomar och Förbättringsområden: Målvärde är för högt satta, tar längre tid att vända. För att bättre

stödja näringsliv gällande arkivfrågor, finns behov av en ny databas företrädesvis i samarbete med annan

kommun.

Antal uthyrda lokaler skall

öka på Brukets

industriområde

52% 50% 58 % 62% 75% Gult

Analys: Kommunen arbetar aktivt för att bemöta intressenter med kreativa lösningar. Vidare försöker

kommunen inte att ta in hyresgäster som är ute efter alltför små ytor, då det kan ge mer kostnader än

intäkter.

Värdering: I nuläget är 49-50% uthyrt av industriområdet, vilket gör att målet prognostiseras att inte

uppnås fullt ut för 2016 men är på god väg.

Lärdomar och Förbättringsområden: Kommunens beslut att flytta in i byggnad 40 samt en eventuell

försäljning av byggnad 237 genomförs, kommer detta att påverka resultatet.

Antal nya företag ska öka 3,7 3 2,8 3,4 3,6 3,8 Gult

Strategi: Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom bra dialog, snabb och effektiv

ärendehantering och skapa mötesplatser. Ta fram och erbjuda attraktiv industrimark och lokaler. Se över

och förbättra rutiner mellan förvaltningarna och beskrivningar för effektiva flöden. Skolan ska utbilda

elever för framtida behov. Samverka med andra aktörer tex Högskolor. Marknadsföra ledigt

lokalinnehav. Dialog mellan kommun och företagare.

Analys: Förnyat arbete har startats upp under våren, fler aktiviteter för att främja och stimulera till

nyföretagande kommer att ske under hösten. Under sommaren har Sommarlovsentreprenörerna, SLE

genomförts med gott resultat, 10 ungdomar som tillsammans drev 8 företag. Insatserna har varit

uppskattade av berörda elever så visar även utvärderingen för sommaren 2016. Projektet visar goda

tecken på att SLE är bra för inblandade parter. Kommunens invånare får ökat utbud på tjänster och varor

samt sysselsättningsgraden hos ungdomarna i Tidaholm har ökat då ett flertal av eleverna har valt att

fortsätta bedriva sina företag och kommer att stöttas av NyföretagarCentrum.

Värdering: I Tidaholm har det under 2015 startats 2,8 företag per 1000 invånare. Under årets första åtta

33/54

42


Delårsrapport 31 augusti 2016

månader har totalt åtta fler företag startats varav 11 fler aktiebolag och 3 färre enskilda firmor än för

samma period 2015. Utifrån prognos ser kommunen att vi är på god väg att nå mätvärde och målet.

Lärdomar och Förbättringsområden: Mycket positivt med sommarlovsentreprenörerna, de lär sig

mycket om eget företagande. Handledarna för sommarlovsentreprenörerna, vill se en fortsatt satsning på

SLE år 2017. Nyföretagarcentrum behöver finnas och synas mer och på fler ställen.

Antal besökare till

kommunens

turistanläggningar,

evenemang och

sevärdheter ska öka (1000-

tal)

414,2

t

369,6 t 373,5t 380 t 390 t 400 t Gult

Analys: Arbete pågår med att stimulera besöksnäringen till att skapa attraktiva paketerbjudanden till

besökare, skapa mötesplatser och attraktiva event för såväl invånare och besökare samt att en ny

webbsida har lanserats. Planering pågår för att utveckla Hökensåsområdet

Värdering: Antal besökare vid idrottsarrangemang har ökat.

Lärdomar och Förbättringsområden: -

Antalet gästnätter i

kommunen ska öka

54

531

53 181

55

512

56

000 57 000 58

000 Gult

Strategi: Tidaholms kommun ska Identifiera den lokala attraktionskraften och stärka varumärket.

Fortsätta att stimulera besöksnäringen till att skapa attraktiva paketerbjudanden till besökare. Skapa

mötesplatser och attraktiva event för såväl invånare och besökare.

Analys: Mäts på helår.

Värdering: Bedömningen är en ökning.

Lärdomar och Förbättringsområden: Det finns behov av ytterligare boendeanläggningar

Andel hushåll som har

tillgång till minst 100 Mbit 16 % 22% 23% 50% 60% 70% Gult

ska öka

Strategi: Tidaholms kommun tar i samverkan fram en Bredbandsstrategi tillsammans med TEAB,

fiberföreningar m.fl. Samverkan med Länsstyrelsen

Analys: Kommunen arbetar med att i första hand se till att alla fastigheter kan få en fiberuppkoppling,

det vill säga rör till fastighetsgräns.

Värdering: I de områden som kommunen dragit kanalisation har vi ca: 50% anslutning, är målet att

kunden kan koppla upp sig det vill säga rör till tomtgräns så når vi målet. Målvärde anger dock

tillgång/antal inkopplade enligt PTS mätning.

Lärdomar och Förbättringsområden: Q4 2017 bör alla i Tidaholms tätort kunna koppla upp sig det

vill säga slang i tomtgräns. Under 2017 flyttas fokus till landsbygd för fortsatt utbyggnad i Tidaholm.

Prognos – Livslångt lärande

Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och

förutsättningar

Effektmål

Öka utbildningsnivån i

Tidaholms kommun

Utfall

Målvärde

Bedömning av

måluppfyllelse

2013 2014 2015 2016 2017 2018

9%

9%, 23,9%,

6% m, 30,5%kv,

24,50% 10% 10% 11% Gult

23%kv, 17,6%

-19% m,

(32,3%)

34/54

43


Delårsrapport 31 augusti 2016

Strategi: Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor

och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet.

Analys: Mellan åren 2014 och 2015 ökade andelen invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning med

0,5 procentenheter, vilket motsvarar ungefär 30 personer.

Barn- och utbildningsnämnden har antagit målet att "samtliga elever tar gymnasieexamen inom 3 år".

Resultatet år 2015 var 57,4 % för Tidaholm och 54,4 % för kommuner i Sverige. Då cirka 30 procent av

eleverna vid Rudbecksgymnasiet läser introduktionsprogram (som ger möjlighet att läsa in behörighet till

nationella program) är det max cirka 70 % av eleverna som har möjlighet att få en gymnasieexamen från

ett nationellt program inom 3 år. Det är därmed inte möjligt att nå målet till 100 %. Barn- och

utbildningsnämnden har även antagit målet att "allt fler elever uppnår grundläggande behörighet till

universitet och högskola inom 3 år". Målvärdet för 2016 är 41 %. Redan 2015 var resultatet 45,7 %.

Kommungenomsnittet i Sverige är 41,8 %. Sommarsimskola och idrottskola har genomförts under

sommaren för att stärka barns kompetens kring hälsa, idrott och säkerhet. Kommunen arbetar aktivt inom

Vård- och omsorgscollage (VoC) för att säkra tillgången till personal med rätt kompetens samt

marknadsför och informera om utbudet av föräldrastöd och erbjuder ett lätt tillgängligt föräldrastöd.

Värdering: Kommunen arbetar på lång och kort sikt med livslånga lärandet vilket gör att kommunen

närmar sig målet. Simskolan uppnår målet och idrottsskolan ökar jämfört med tidigare år.

Lärdomar och Förbättringsområden: -

Sammanvägt resultat i

grundskolan,

258 192 166 180 175 170 Gult

lägeskommun, ranking

(av 290 kommuner)

Strategi: Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor

och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet.

Analys: Rankingen är en sammanvägning av faktorer som beskriver kunskapsresultaten i åk 9. Att

Tidaholm stiger i rankingen beror bland annat på att en större andel elever uppnår kunskapskraven i alla

ämnen. År 2015 är andelen 79 %, jämfört med 76 % år 2014. Detta är Tidaholms bästa resultat sedan 2006

då andelen var 84 procent. Sedan 2008 sammanställer SKL en årlig kommunranking utifrån skolresultaten

i årskurs 9. År 2015 rankas Tidaholms kommun på plats 166 av 290.

Värdering: Utifrån genomförda aktiviteter och tjänster samt en positiv klättring i ranking föregående år

gör att målet är på god väg att uppnås även för 2016.

Lärdomar och Förbättringsområden: -

Bedömningen av vad

brukarna tycker om

äldreomsorgen i sin

helhet ska öka

89%

(91%)

85%

(84%)

96%

(91%)

88%,

(84%)

94%

(91%)

87%

(83%)

98% 98% 98% Grönt

90% 95% 95% Grönt

Strategi: Förvaltningen ska bland annat arbeta med bemötande, ta hänsyn till önskemål och arbeta med en

bättre personalkontinuitet., skapa tillräckligt med tid för den enskilde, bättre måltidsmiljö och trivsel i

gemensamma utrymmen. Planera individuella insatser.

Analys: De tjänster och service som kommunen erbjuder inom området håller en hög kvalitet utifrån

brukarnas önskemål. En ny enkätundersökning skickas ut till brukarna (Hemtjänst och särskilt boende)

under våren. Resultatet kommer i höst.

Värdering: Prognos för måluppfyllelse är kommunen når målvärde och målet, utifrån tidigare

erfarenheter och en bibehållen eller ökad service.

Förbättringsförslag och lärdomar: -

35/54

44


Kommunstyrelsen

Nämndernas verksamhetsberättelser

Kommunstyrelsen

Extern verksamhet

I januari antogs en ny ”Strategi för ett förbättrat företagsklimat”. Arbete pågår med att

genomföra aktiviteter i handlingsplanen och det kommer att pågå under både resten av

2016 och 2017.

Aktiviteter på torget, frukostmöten, företagsbesök och arbete med nya etableringar

pågår löpande. Utmaning inför hösten är att ta nya beslut kring utvecklingen av

samarbete i ”Tidaholm i centrum” och att tillsammans med fastighetsägare finna nya

etableringar i lediga lokaler.

• Tillsammans med företag och turistbyrån drivs Besöksnäringsrådet för samordning av

paket och andra erbjudanden till turister. Rabatthäftet ”Hej turist” har tagits fram för

besökare och delas ut på olika boenden, ca 30 företag är med i häftet.

• Aktiviteter i form av Yrkesmässa och öppna företag, Sommarlovsentreprenörer, Unga

jobbmässa har genomförts, alla med goda resultat. Samverkan med UF-företagen och

Nyföretagarcentrum pågår även. Näringslivsenheten ingår i samarbetet DUA

(delegationen unga i arbete) och i bildandet av ny integrationsorganisation.

• Näringslivsenheten ingår i kommunikationsgruppen, arbetar aktivt för att vara

uppdaterade på sidan Tidaholm.se/näringsliv, Näringslivsenhetens Facebook-sida och

sänder ut nyhetsbrev en gång per månad.

• Löpande genomförs Företagarfrukostar, Företagsbesök och samordning av utbildningar.

Vi representerar även i styrelse för Leader Östra Skaraborg, nätverket för

Näringslivschefer i Skaraborg och vi länkar vid behov till diverse

utvecklingsorganisationer, ALMI, IDC West Sweden, Connect väst, Gothia Science

Park, Agro Väst m fl

Intern verksamhet

Genomfört förstudie av Projekt heltid där bland annat styrgrupp, projektgrupp och

referensgrupp har fastställts.

Påbörjat arbetet med att ta fram Riktlinje för introduktion av nyanställda i Tidaholms

kommun.

Riktlinje för rökfri arbetstid har färdigställts.

Påbörjat arbetet med att införa systemstöd för sjukfrånvaro och rehabilitering samt

arbetsskador och tillbud.

Arbetat med att revidera arbetsmiljöpolicyn kopplat till AFS 2015:4 gällande den

organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Under våren 2016 har ett projekt startats för att införa ett webbaserat verktyg för

planering och uppföljning av mål och budget, vilket leds av KLK. Projektet inför

kommunens fastställda måldokument i verktyget och ser samtidigt över kommunens

styrmodell, samt förtydligar kommunens processer vid styrning och uppföljning, i syfte

att etablera ett kommungemensamt arbetssätt.

Som en del av projektet och arbete på långsikt är att utbilda och skapa förståelse för

planering, uppföljning och rapportering av målstyrning inom kommunen. Arbetet

fortgår även efter projekttidens slut som en del av en förändringsprocess gällande

målstyrnings arbete.

36/54

45


Kommunstyrelsen








KLK stödjer arbete i kommunfullmäktiges utvecklingsberedning och har under våren

genomfört arbete med att ta fram riktlinje för medborgardialog och en utbildning för

politiker, förvaltningschefer samt utvecklingsledare som en introduktion av arbetet att ta

fram en riktlinje.

En-till-en genomförs till alla sjundeklassare i kommunen (en dator/elev)

För målet öka effektiviteten och kvaliteten för medborgare arbetar vi med att ta fram

fler e-tjänster. Steg 2 blir att ta fram integrationer för kompletta e-tjänster in i

verksamhetssystemen.

Under våren har diskussionen fortsatt med Falköpings kommun om olika

samverkansområden. Ett konkret exempel på resultat är ett gemensamt projekt för e-

arkiv.

Utarbetat riktlinjer för Intern kontroll samt tagit fram ett system för riskanalys och

uppföljning.

Tagit fram riktlinjer för beredning av motioner och medborgarförslag.

Påbörjat arbete för att införa digitalt system för synpunktshantering med bl.a. plan för

utbildning och utarbetande av policy för synpunktshantering.

Uppgradering av affärssystemet Agresso pågår och projektet är klart under 2016.

Systemet kommer att medföra enklare uppföljningen och ett nytt gränssnitt där fler

moment kan genomföras via webbmodulen.


Arbetet med att utveckla kommunens upphandling och inköpsprocess har påbörjats.

Denna process kommer pågå under en längre tid. Steg 1 innebär bland annat att vi

kommer åskådliggöra våra avtal så att det blir enklare att handla på rätt ställe.

Ekonomi

Driftsredovisning

Kommunstyrelsens helårsprognos visar ett överskott på 479 tkr. Överskottet kommer främst

från att lägre kostnader för oförutsedda utgifter är längre än budget samt att kostnaderna för

pensionerna är lägre. Detta beror på att kommunen har en överskottsfond hos KPA pension som

vi har valt att lyfta medel ifrån. Det största underskottet kommer från kostnader hänfört till

bostadsanpassningar. Budget avvikelsen indikerar ett underskott på 700 tkr vid åretsslut. Denna

del är mycket svår att prognostisera på grund av stora svängningar och enskilda anpassningar

kan medföra stora kostnader.

Inom Kommunstyrelsens budget finns också den gemensamma lönepotten. Denna redovisas

utanför det ordinarie kommunbidraget. Underskottet på 1 271 tkr beror på att avtalet till

kommunal blev dyrare än vad som var beräknat i budgeten.

Nämndsresultat tkr (exkl lönepott)

Utfall aug

2015

Utfall aug

2016

Utfall år

2015

Budget 2016

Prognos

2016

Verksamhetens intäkter 5 698 3 889 8 003 3 265 6 675

Verksamhetens kostnader -45 510 -38 872 -68 423 -60 816 -63 747

Därav personalkostnader -21 700 -19 754 -32 064 -30 907 -32 247

Verksamhetens nettokostnader -37 812 -34 983 -60 420 -57 551 -57 072

Kommunbidrag 39 047 38 326 59 756 57 551 57 551

Nämndsresultat 1 235 3 343 -664 0 479

Ingående medel vid årets början 10 114 21 851 10 114 21 851

Nämndens totala medel vid årets slut 23 691 21 851 22 330

37/54

46


Kommunstyrelsen

Verksamhetsområden, avvikelser (tkr)

Aug Prognos

2016

Nämnd och utskott -226

Kommunövergripande 1 457

Pensioner 457

Oförutsedda behov 1 000

Extern verksamhet -726

Näringslivsfrågor -100

Transfereringar -700

Räddningstjänst -55

Krisberedskap -4

Avgift kommunförbund 60

Överförmyndare 36

Leaderprojektet 0

Vänortsutbyte -3

Lokala Folkhälsorådet 40

Intern verksamhet -26

Kommunledning 0

Kansliavdelning -319

Personalavdelning 145

Personalbefrämjande åtgärder 0

Ekonomiavdelning 0

IT-avdelning 148

Klk gemensamt 0

Summa Kommunstyrelsen 479

Gemensam lönepott -1 271

Totalt -792

Investeringar

Projekt

Budget

2016

Tilläggsanslag

o

omdisp

Summa

budget

2016

Bokfört

tom aug

2016

Prognos

helår 2016

Avvikelse

helår 2016

Div fastighetsregleringar 0 15 15 -15

Trådlösa nät 500 500 413 490 10

Digitala informationstavlor 10 10 156 156 -146

E-arkiv medborgaren i fokus 600 600 600

Uppgradering Agresso affärssyst 250 250 21 750 -500

Systemstöd adato+uppgr e-companion 356 356 356

Inventarier Stadshus 200 200 86 200 0

Förvärv Tidaholm Välten 8 1 016 1 016 1 016 1 016 0

1 906 1 026 2 932 1 707 2 627 305

38/54

47


Kultur och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Verksamheten

Med det extra statliga stödet för sommarlovsaktiviteter har ett flertal aktiviteter genomförts

under sommaren, idrottsskolan, öppet på Barnens hus under 4 veckor, målarskola, cirkusskola,

sommarboken, erbjudande om fiskeskola och 4H dagläger i Siggestorpsstugan.

Den allmänna kulturverksamheten har genomfört sin verksamhet enligt plan med bland annat

kulturcaféer och filmserien, nationaldagsfirande kombinerat med Mångkulturdagen,

konstutställning i Konsthallen och sommaraktiviteter på Turbinhusön mm.

Badhuset är mycket populärt och har lockat många besökare. Detta kräver ytterligare

personalresurser som delvis kan finansieras med ökade intäkter från integrationsmedel.

Sommarsimskola är genomförd med gott resultat och många deltagare.

Biblioteket har anordnat en mängd aktiviteter delvis med andra organisationer som

medarrangörer. Biblioteket ligger nästan i fas med målen för antal besökare, utlån och

tillgänglighet/öppettid. En läsfrämjande verksamhet under sommaren med ”Sommarboken” har

genomförts med gott resultat.

Arbetet med Bibliotek Skaraborg, som är ett utvecklingssamarbete mellan de andra biblioteken i

Skaraborg, fortgår och kan i förlängningen innebära ett mer effektivt arbetssätt och minskade

kostnader för IT. Projektledare är anställd.

Fritidsverksamhet och föreningsliv

Tidaholms kommun har ett aktivt föreningsliv, som erbjuder ett varierat utbud av

fritidsaktiviteter. Många föreningar utför stora insatser inom integrationsarbetet. Idrottsskola

som sommaraktivitet är genomförd med gott resultat och många deltagare.

Godsmagasinet är en levande integrationsmötesplats, där vi dagligen ser prov på hur

olika kulturer kommer närmare varandra. Under sommaren har en riktad sommarverksamhet i

Gamla köpstad i samverkan med barn- och utbildningsnämnden och social- och

omvårdnadsnämnden genomförts med 22 deltagare.

Tidaholms museum har arbetat med att utveckla basutställningen kring Brukets historia, visat

utställningen 112 – på liv och död. Årets sommarutställning invigdes 7 maj och handlade om

Mods. I slutet av augusti avslutas utställningen om Eddie.

Turistbyrån har lanserat en ny webbsida. Bedömningen är att Tidaholm under sommaren varit

välbesökt och målen för antal besökare och tillgänglighet/öppettid kommer att uppnås.

Giffcupen var fördelad på två helger i april och hade fler deltagande lag och besökare än

tidigare år. Detsamma gäller för U6-veckan.

39/54

48


Kultur och fritidsnämnden

Ekonomi

Driftsredovisning

I två av nämndens verksamheter; Forshallen och Godsmagasinet, redovisas en negativ

avvikelse. Denna avvikelse beror till stor del på det ökade besökstryck som varit med anledning

av de asylsökande och de ensamkommande flyktingbarnen. I Forshallen finns även i

normalläget en brist på personalresurser sedan ombyggnationen.

Åtgärder

De negativa avvikelserna för Forshallen och Godsmagasinet förväntas regleras genom en

förändrad fördelning av de integrationsmedel som tillfaller kommunen. Kultur- och

fritidsförvaltningen kommer att få del av dessa medel retroaktivt från 1 januari 2016.

Integrationsmedel

De integrationsmedel som kultur- och fritidsnämnden erhöll har hittills använts för att inköp till

studieplatserna och utveckling av wifi-nätet på biblioteket. Ytterligare resurser avses att täcka

ökade personalkostnader för Forshallen och Godsmagasinet. Rekrytering pågår av en person

som ska jobba med integrationsstöd till föreningslivet.

Nämndsresultat tkr

Utfall aug

2015

Utfall aug

2016

Utfall år

2015 Budget 2016

Prognos

2016

Verksamhetens intäkter 3 350 4 088 5 299 5 770 6 065

Verksamhetens kostnader -14 250 -17 441 -22 073 -25 202 -25 497

Därav personalkostnader -8 850 -5 600 -13 800 -16 800 -16 900

Verksamhetens nettokostnader -10 900 -13 353 -16 744 -19 432 -19 432

Kommunbidrag 11 000 12 924 16 478 19 432 19 432

Nämndsresultat 100 -429 -296 0 0

Ingående medel vid årets början 1 300 987 1 283 987 987

Nämndens totala medel vid årets slut 987 987

Justering i prognos m 400 tkr Simhallen på personal – integrationsmedel

Justering i prognos m 250 tkr Godsmagasinet på personal – integrationsmedel

Investeringar

De investeringar som har genomförts är målburarna i Rosenbergshallen, trapphiss och

utveckling av visningarna i Muséet, glaspartier vid Turbinhuset samt nya möbler i biblioteket.

Kommande investeringar under året är ny klocka i Rosenbergshallen, ytterligare glaspartier vid

Turbinhusön, utveckling av basutställningen på muséet samt larmknappar i Forshallen.

Projekt

Budget

2016

Tilläggsanslag

o

omdisp

Summa

budget

2016

Bokfört

tom aug

2016

Prognos

helår 2016

Avvikelse

helår 2016

Inventarier KFN 250 81 331 146 331 0

Biblioteket inventarier 0 32 32 32 32 0

250 113 363 178 363 0

40/54

49


Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden

Verksamheten

Under hösten 2015 utförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn av huvudmannen och

riktad tillsyn av utvalda enheter inom förvaltningen. I februari 2016 meddelade

Skolinspektionen sina uppföljningsbeslut. Skolinspektionen anser att förvaltning och

huvudman har åtgärdat de brister som Skolinspektionen noterade vid tillsynen.









Arbetet med att ta emot nyanlända elever har varit en stor uppgift för förvaltningen

under inledningen av 2016. Rudbecksgymnasiets olika introduktionsprogram har flyttat

in i nya lokaler på Smedjegatan. Arbetet med mottagningsenheten och språkslussen är

igång från och med augusti.

Byggnationen av Hellidens förskola är klar och verksamheten är igång sedan 1 augusti.

I mars beslutade nämnden att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid vardagar,

”nattis”, från och med hösten 2016. Personal är nu anställd och verksamheten beräknas

komma igång i oktober.

I april publicerade Skolverket statistik som visar att Tidaholms kommun har en stor

andel fritidspedagoger i fritidshemmen jämfört med kommungenomsnittet i Sverige.

Detta uppmärksammades av flera nyhetsmedier.

I april publicerade Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporten Öppna

jämförelser, grundskola 2016. I rapporten redovisas bland annat SKL:s årliga

kommunranking som utgår från skolresultat i årskurs 9. År 2015 rankas Tidaholms

kommun på plats 166 av 290. Tidaholm har därmed klättrat 26 placeringar sedan år

2014, då kommunen rankades på plats 192. Placeringen år 2015 är Tidaholms bästa

sedan 2011, då kommunen låg på plats 127.

Skolinspektionen gjorde under våren 2016 en granskning av förskolans arbete med

jämställdhet vid förskolorna Stallängen och Björnen i Tidaholms kommun. Beslut efter

granskning kom förvaltningen till del 160824. Kritik riktas mot bland annat att

jämställdhetsarbetet bör dokumenteras i det systematiska kvalitetsarbetet, personalen

bör erbjudas kompetensutveckling och kollegial tid för reflektion kring värderingar och

förhållningssätt samt utforma miljö och anpassa material i större utsträckning för att

motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Huvudman ska presentera en

planering i oktober 2016 samt redovisa åtgärder utifrån identifierade

utvecklingsområden augusti 2017.

Den första redovisningen har nu gjorts i det systematiska kvalitetsarbetet.

Utvecklingsområden har presenterats för nämnden. Utifrån det årshjul som är framtaget

så fortsätter kvalitetsarbetet i olika former.

Sedan augusti 2016 har förvaltningen en ny förvaltningschef

41/54

50


Barn- och utbildningsnämnden






Arbete pågår med planering av ny skola samt utökning av fler förskoleavdelningar.

Beslut kring detta kommer att starta ett långsiktigt arbete i förvaltningen. Flera

verksamheter blir involverade i lokalutredningen.

I slutet av våren och början av sommaren var det ett ansträngt läge kring rekrytering av

personal. Det fanns en stor oro bland skolledarna som hade svårt att hitta behörig

personal att rekrytera. Nuläget är ändå positivt med behöriga pedagoger på de flesta

tjänster.

En till en satsning är igång. Från och med höstterminen 2016 får årskurs 7 en egen

dator. Satsningen på den digitala lärmiljön fortsätter.

En utökning av skolledartjänster har gjorts till grundskolorna vilket medfört mer

hanterbart uppdrag. Organisationen kring skolledarna är ett pågående arbete med

anledning av ett ökat barn- och elevantal.

Under hösten fortsätter förvaltningen att ta del av flera satsningar som finansieras med

statsbidrag, såsom karriärtjänster, skapande skola, kvalitetsäkrande åtgärder i förskola,

lärarlönelyft, läxhjälp och lärlingsutbildning.

Ekonomi

Driftsredovisning

Barn- och utbildningsnämndens samlade prognos för helår visar ett överskott på 2 850 tkr.

Nämndsresultat tkr

Utfall aug

2015

Utfall aug

2016

Utfall år

2015

Budget

2016

Prognos

2016

Verksamhetens intäkter 44 283 54 324 72 370 79 835 80 935

Verksamhetens kostnader -195 568 -210 525 -298 581 -324 609 -322 859

Därav personalkostnader -137 781 -151 131 -209 682 -234 222 -234 222

Verksamhetens nettokostnader -151 286 -156 201 -226 211 -244 774 -241 924

Kommunbidrag 155 543 163 689 232 218 244 774 244 774

Nämndresultat 4 257 7 488 6 007 0 2 850

Ingående medel vid årets början -1 709 4 298

Nämndens totala medel vid årets slut 4 298 7 148

Kommentarer till utfall augusti 2016

Delårsresultat för barn- och utbildningsnämnden efter augusti är + 7 488 tkr. Det positiva

delårsresultatet beräknas täcka:

Läromedel

Läromedelsinköp inför läsår 2016/2017.

Inköp av datorer och IT-utrustning. Från år 2016 skall inköp av datorer ske inom förvaltningens

driftsbudget. Inköpen sker inför nytt läsår.

42/54

51


Barn- och utbildningsnämnden

Barn och elever i behov av särskilt stöd, BIS

Nämnden utökade i budget 2016 resurs till BIS med 1 000 tkr. Medlen hanteras av Centrala

resursteamet (CRT). Skolorna ansöker hos CRT om att få del av resurs till BIS. Alla resurser

som riktats till BIS kommer att användas under året. Inför hösten 2016 har CRT fördelat

resurser till förvaltningens verksamheter motsvarande 10 tjänster.

Statsbidrag för lågstadiesatsning läsår 2015/2016

Hösten 2015 ansökte Tidaholms kommun om statsbidrag för lågstadiesatsning. Beslut om

statsbidrag för lågstadiesatsning fattades av skolverket den 3 november 2015. Tidaholms

kommuns bidragsram var 2 274 tkr. Tidaholm ansökte om medel utöver bidragsramen och

beviljades 4 460 tkr. Då större delen av hösten 2015 passerat innan beslut om bidrag fattades av

Skolverket har förstärkningen med lågstadiesatsningen inte kunnat inledas förrän i slutet av

hösten 2015. Hela statsbidraget kommer därför inte att nyttjas under läsår 2015/2016. Ej nyttjat

statsbidrag skall återbetalas till Skolverket. Överskott från lågstadiesatsning läsår 2015/2016

beräknas bli 1 500 tkr.

Skolverket har aviserat en fortsättning på lågstadiesatsningen läsår 2016/2017.

Undervisning

Under höstterminen kommer vi ha högre kostnader än under vårterminen för vissa av våra

utbildningar, främst inom gymnasiet. Detta beror på ett ökat elevantal.

Enhet för flerspråkigt lärande

Enheten för flerspråkigt lärande ansvarar för mottagningsenhet, svenska som andraspråk (SVA),

modersmål och studiehandledning för grundskolan. Enheten finansieras med de bidrag som

eftersöks från Migrationsverket. Då antalet nyanlända/asylsökande elever ökade kraftigt under

hösten 2015 är de beräknade intäkterna från Migrationsverket för våren 2016 högre än enhetens

kostnader för samma period. Inför hösten 2016 har organisationen förstärkts med personal som

stödjer skolenheter som integrerat nyanlända elever i klasserna.

Medel för oförutsett

Av barn- och utbildningsnämndens medel för oförutsett återstår 1 000 tkr, vilket bidrar till ett

positivt utfall i augusti. Medel för oförutsett kommer att användas under året. Helårsprognosen

för nämnden är en budget i balans.

Riktat statsbidrag, 5 000 tkr

Under år 2016 har staten beslutat om extra statsbidrag till de kommuner som har ett högt

mottagande av nyanlända invånare. Tidaholms kommun har erhållit 25 000 tkr, varav barn- och

utbildningsnämndens andel är 5 000 tkr, pengarna skall disponeras under åren 2016-2018.

Nämnden har beslutat om fördelning inom verksamheten. Bidraget har disponerats enligt tabell

nedan.

Summa

kvar att

disponera

Ändamål (Tkr) 2016 2017-2018 Summa

Förstärkning av elevhälsa, vägledning

och ledning samt administration på

mottagningsenheten 105 1 695 1 800

Kompetensutvecklingsinsatser för

personal 40 160 200

Inköp av böcker och läromedel 425 2 575 3 000

Summa 570 4 430 5 000

43/54

52


Barn- och utbildningsnämnden

Kommentarer till prognos 2016

Barnomsorg

Förskolan Stallängen kommer fortsätta att ha en extra avdelning utöver de fyra ordinarie

avdelningarna. Avdelningen har varit i drift under våren 2016, och då antalet barn är fortsatt

högt behöver avdelningen behållas.

Förvaltningen sökte riktat statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan inför läsår 2016/2017,

669 tkr, bidraget blev lägre än förväntat. Merkostnaderna för en extra avdelning på förskolan

täcks dels genom statsbidraget för mindre barngrupper och dels genom att intäkterna inom

barnomsorgen är större än beräknat.

Bidrag från migrationsverket blir uppskattningsvis 100 tkr högre än beräknat för asylsökande

barn i förskolan

Prognos helår är +100 tkr.

Grundskola F-9

Kostnaden för köp av skolplatser av andra huvudmän är 900 tkr lägre än budgeterat. Kostnaden

för skolskjuts är 100 tkr lägre än budgeterat. Lokalkostnader för moduler blev 250 tkr lägre än

planerat då befintliga moduler kunde användas och inte behövde flyttas.Bidrag från

migrationsverket för asylsökande barn i skolan blir uppskattningsvis 1 000 tkr högre än

beräknat. Prognos helår +2 250 tkr

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolan visar ett överskott på 500 tkr vilket framförallt beror på minskade kostnader

för interkommunala ersättningar. Prognos helår är +500 tkr. Prognos helår är en budget i balans.

Vuxenutbildning

Elevantalet på svenska för invandrare (SFI) har ökat, vilket innebär ökade intäkter och

kostnader. I övrigt mindre avvikelser från budget.

Investeringar

Projekt

Budget

2016

Tilläggsanslag

o

omdisp

Summa

budget

2016

Bokfört

tom aug

2016

Prognos

helår

2016

Avvikelse

helår

2016

Kulturskolan 70 6 76 64 76 0

CRT 25 50 75 75 0

Treklöverns uo 235 106 341 213 341 0

Rudbecksgymnasiet 162 13 175 105 70

Forsen skolomr. 172 47 219 75 219 0

Hökensås skolomr. 336 155 491 491 0

SFI Smedjegatan 830 830 856 900 -70

Ny förskola Helliden 775 775 134 775 0

Moduler (5st) som övergår till klassrum 575 575 508 575 0

Förstudie lokalbehov försk/skola 0 800 800 695 800 0

3 180 1 177 4 357 2 545 4 357 0

44/54

53


Barn- och utbildningsnämnden

45/54

54


Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamheten

Detaljplan för kvarteret Järnskog har godkänts av miljö- och byggnadsnämnden. Planen ger

förutsättningar för att bygga cirka 50 lägenheter. Planprogram för Bälteberga har godkänts av

miljö- och byggnadsnämnden. Planprogrammet kommer att utgöra underlag för fortsatt

detaljplan för Bälteberga. Nämnden har påbörjat planarbete för Hägne 2:4 m.fl. Planen ger

förutsättningar för att bygga lägenheter i markplan.

Bostadsstrategiskt program har godkänts av nämnden.

Miljöpriset har delats ut till intresseföreningen Hellidens trädgårdar.

Nämnden har beslutat om åtgärdsplan för avvikelser inom livsmedelskontrollen som har

skickats till Länsstyrelsen.

Utvalda Nyckeltal 2016 2015

Utförda tillsynsbesök enligt tillsynsplan 71 120

Antal delegationsbeslut miljö 88 181

Antal delegationsbeslut bygg 111 117

Detaljplaner (antagna/godkända) 1 0

Ekonomi

Driftsredovisning

Miljö- och byggnadsnämnden: Nämndens verksamhet bedöms ge ett överskott på 60 tkr

eftersom kostnader för förlorad arbetsförtjänst och utbildning inte uppnår budgeterade medel.

Plan & byggenheten: Intäkterna för byggenheten uppgår till 559 tkr (bygglov, kartavgift,

planavgift m.m.) och intäkterna bedöms nå budgeterade 700 tkr.

Miljöenheten: Intäkterna för livsmedelstillsyn är budgeterat till 421 tkr men prognosen visar på

ett utfall på cirka 360 tkr. Avvikelsen beror på att verksamheter som klassats om ger mindre

intäkter.

För miljötillsynen bedöms intäkterna uppgå till 420 tkr mot budgeterade 450 tkr. Avvikelsen

bedöms bero på färre ansökningar om installation av värmepump och att antalet C –

anläggningar är färre än budgeterat, d.v.s. att mindre intäkter har kommit från årsavgift för

miljöfarlig verksamhet C. Vissa kostnader bedöms inte användas (personal, konsulter).

Sammantaget bedöms enheten göra ett underskott på – 46 tkr.

Nämndresultat tkr

Utfall aug

2015

Utfall aug

2016

Utfall år

2015

Budget

2016

Prognos

2016

Verksamhetens intäkter 1 186 1 281 1 467 1 750 1 621

Verksamhetens kostnader -4 324 -7 844 -6 445 -12 811 -12 268

Därav personalkostnader -3 833 -4 123 - -6 620 -6 420

Verksamhetens nettokostnader -3 138 -6 563 -4 978 -11 061 -10 647

Kommunbidrag 3 545 7 361 5 332 11 061 11 061

Nämndsresultat 407 798 354 0 414

Ingående medel vid årets början 5 212 5 567 5 212 5 566 5 566

Nämndens totala medel vid årets slut 5 566 5 56 5 980

46/54

55


Social- och omvårdnadsnämnden

Social- och omvårdnadsnämnden

Sammanfattning

Omvårdnadsförvaltningen

Äldreomsorg

Kommunen har inför 2016 fått ca 3 mnkr i stimulansmedel för att öka bemanningen inom

äldreomsorgen. Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Ca 1,8 mnkr har

fördelats till äldreboendena för att fokusera på de sociala aktiviteterna för den enskilde.

Resterande ca 1,2 mnkr har fördelats till stöd i ordinärt boende bl. annat för att öka hemtjänstens

nattbemanning.

Inför rekryteringen av semestervikarier har en hårdare konkurrens märkts vilket har medfört att

ordinarie personal fått arbeta på övertid.

Särskilda boenden

Från och med 1 mars minskades antalet äldreboendeplatser på Midgård från 41 till 30.

Kommunen har totalt 153 äldreboendeplatser. En viss väntetid för inflyttning på boende har

uppstått men ingen har dock behövt vänta längre än tre månader vilket är en rimlig väntetid.

Förvaltningen följer utvecklingen noga.

Kort- och växelvård

Minskat antal boendeplatser medför högre nyttjandegrad av kort- och växelvårdsplatser.

Stöd i ordinärt boende

I början av året startades arbetet med att övergå från analoga trygghetslarm till digitala

trygghetslarm. Utbytet och omställningen till ny teknik har varit resurskrävande

personalmässigt. Det förekommer fortfarande vissa problem med täckning av mobilsignal och

samarbete med leverantör sker för att hitta en lösning som ger acceptabel täckningsnivå.

Generellt ses en ökning av beslutad tid i hemvården. Enheten ser en tydlig ökning av den

registrerade arbetade tiden.

Områdesindelningen inom hemvården har ändrats från fyra områden till fem för att öka

kontinuiteten för vårdtagarna, d.v.s. att vårdtagarna ska få färre antal personal i hemmet.

Dagverksamheten lokaler har koncentrerats till två platser istället för tre. Effekten har blivit att

det är lättare att samordna personalresursen. Antalet beslut om dagverksamhet har också

minskat något. Detta beror delvis på att personer som flyttat in på särskilt boende har fått

avsluta sina beslut om dagverksamhet då de får sina behov tillgodosedda på boendet istället.

Psykiatri

Dagverksamheten Alfhem har flyttat ut från sina lokaler på Telefongatan och har tillfälligt

förlagt sin verksamhet på Midgård. Under hösten kommer verksamheten att flytta till

Fredsgatan (Arbetsförmedlingens lokaler). De nya lokalerna är bättre anpassade för

verksamheten. Vidare är lokalerna större och kan användas för annan verksamhet.

Under tertialet har en brukarundersökning inom boendestöd genomförts. Resultatet kommer att

analyseras och eventuellt åtgärdas.

47/54

56


Social- och omvårdnadsnämnden

LSS

Kommunen hade i juli 23 personer med personlig assistans varav kommunen är utförare hos

fem brukare.

Enheten ser att det blivit vanligare med tillfälliga utökningar inom personlig assistans.

Kommunen står kostnaden för detta även om brukaren har en privat utförare. Kostnaden fram

till och med augusti uppgår till ca 200 tkr.

AME

Utvecklingsarbete pågår enligt följande:

Ett utvecklat arbetssätt för att öka flödet ut från AME;s olika verksamheter börjar nu

visa resultat. Fler praktikplatser för deltagare har kunnat erbjudas såväl inom

kommunen som övriga näringslivet. Arbetsmetoden Supported Employment innebär

täta uppföljningar och stöd till arbetsgivare och praktikanter.


Utredningsverksamheten har haft ett bra inflöde under hela 2016 men under slutet av

maj och juni kunde man inte emot fler nyinskrivna för att hinna klart de påbörjade

utredningarna i tid.

I delårsrapport till Samordningsförbundet redovisas att deltagare som har gjort någon

form av stegförflyttning har överskridit målet 30 % under jan-juni. Flera

stegförflyttningar har gjorts även efter att utredningen är slutförd. Det har inte heller

varit så många denna period som gått över till sjukersättning/aktivitetsersättning.

Arbetsförmågeutredningarna har ökat när det gäller målgruppen unga upp till 29 år.

Vilket stämmer bra in på Samordningsförbundets viljeinriktning.





Inom AME-Produktion har inflödet av deltagare och praktikanter minskat något under

perioden, men ett samarbete har inletts med AF om de som ingår i etableringen

(utomeuropeiska födda personer)

Under 2015 var det anställningsstopp gällande tillsvidare och visstidsanställda med

lönestöd men för AMEs del har vissanställningar fortsatt minskat under 2016.

Riktlinjerna kring lönestödsanställda med ”En väg in -AME” har inte varit känd

tillräckligt och skolan har anställt ganska många med nystartsjobb inom integration som

de också haft behov av. Ett samarbete har nu kommit igång kring dessa anställningar

för att AME ska kunna ha en helhetsbild av läget.

Arbetet med DUA (delegationen för unga till arbete) börjar ta form och har bl a

resulterat i en Mötesplats; ”Ung Arena” för ungdomar. Detta ska generera ett utvecklat

arbete i ett samordningsteam mellan AME, skolan, näringslivsenheten, socialtjänsten

och AF.

I DUA ingår att öka möjligheteten för unga genom sk. utbildningskontrakt eller trainnejobb.



ESF projektet Arena 9.0 har startat.

I samverkansprojektet ingår 9 kommuner och ett utvecklat samarbete ska leda till

förbättrat stöd till unga mot arbetet eller studier.

48/54

57


Social- och omvårdnadsnämnden


Pilotprojekt ”Bryggan” startar upp med medel från Samordningsförbundet. Framöver

ska Tidaholms kommun tillsammans med Försäkringskassan och arbetsförmedlingen ha

upparbetade rutiner för arbetet med ungdomar som har aktivitetsersättning.

Socialförvaltningen

Socialförvaltningen är fortfarande starkt påverkade av 2015 år mycket intensiva arbete med

mottagande av ensamkommande barn. Under de två första tertialen har förvaltningens

administrativa arbete avseende de ensamkommande barnen inriktas på att komma i fas med

utrednings och uppföljningsarbetet gällande de mottagan barnen.

Socialförvaltningen har under de två första tertialen mottagit och förhandsbedömt 300

anmälningar avseende oro för barn som far illa.

Socialförvaltningens ekonomigrupp har under de två första tertialen handlagt 77

flyktinghushålls biståndsansökningar. Det är 58 pågående flyktingärenden under slutet av andra

tertialet. Av dessa är det 20 ärenden som genomgått etableringsperioden.

Ekonomi

Övergripande om prognosberäkningen

Social- och omvårdnadsnämndens årsprognos pekar mot ett överskott på ca 9 500 tkr och i detta

ingår Migrationsenhetens överskott som har beräknats till ca 12 000 tkr.

I prognosberäkningen ingår nämndens medel för oförutsedda behov, 1 900 tkr, som ett överskott

på nämndnivå. Socialförvaltningens underskott beräknas till ca 1 900 tkr och

Omvårdnadsförvaltningens underskott beräknas till ca 2 500 tkr. De

kommunbidragsfinansierade verksamheterna beräknas alltså göra ett underskott på ca 2 500 tkr.

Nämnden har fått ett tilläggsanslag på 5 000 tkr (de s.k. ”välfärdspengarna”) vilka inte ingår i

årsprognosen eller kommunbidraget utan ligger utanför denna redovisning. Dessa medel har

ännu inte nyttjats men kan användas även kommande år.

Försörjningsstöd

Under de två första tertialen har social- och omvårdnadsnämnden utbetalat 4 019 tkr. En

prognos för hela året pekar mot en total kostnad motsvarande 6 029 tkr, vilket innebär ett

positivt resultat mot budget med 472 tkr.

Kontot för försörjningsstöd har belastats med 400 tkr för flyktingar som efter genomgången

etableringsperiod inte klarar sin försörjning utan social- och omvårdnadsnämndens bistånd.

Kostnaderna för försörjningsstöd för nyanlända uppgår till 1 000 tkr. En linjär prognos för hela

året pekar mot en total kostnad med 1 500 tkr.

Institutionsvård Barn- och unga

Social- och omvårdnadsnämnden har under årets åtta första månader beviljat 11 barn bistånd i

form av institutionsvård. Fyra av dessa placeringar har en direkt koppling till våld i nära

relation. Social- och omvårdnadsnämnden har, efter förvaltningsrättens beslut om vård enligt

lagen om vård av unga (LVU), placerat sex barn på institution. Institutionsvården avseende barn

och unga beräknas till 8 000 tkr. Vilket innebär ett budget överskridande med 2 302 tkr.

49/54

58


Social- och omvårdnadsnämnden

Familjehemsvård

Under de två första tertialen har 29 barn varit placerade i familjehem. Fem nya placeringar

genomfördes under första tertialet, ytterligare en placering har tillkommit under andra tertialet.

Några barn har varit placerade under enstaka dagar medan merparten varit placerade under hela

perioden. Familjehemsvården har under perioden kostat 3 116 tkr. Prognosen för hela året är 3

570 tkr Vilket ger ett positivt resultat mot budget med 1 208 tkr.

Institutionsvård vuxna missbruk

Social- och omvårdnadsnämnden har under de två första tertialen beviljat fem personer med

missbruks problem frivillig vård. Tre av dessa har inletts under andra tertialet. En person har

under sex månader vårdas med städ av lagen om vård av missbrukare (LVM). Kostnaderna för

den externa missbruksvården har under året kostat 1 305 tkr. Prognosen för hela året är 2 000

tkr. Detta innebär ett prognostiserat nollresultat.

Institutionsvård vuxna

Kostnaderna för institutionsvården avseende vuxna ungdomar, tidigare placerade som barn,

beräknas till 2 121 tkr.

Migrationssamordning

Kommunens har under de två första tertialet tagit emot åtta nyanlända. Kommunens åtagande

under 2016 är att ta emot 10 personer.

Mottagandet av ensamkommande har helt avstannat, under de två första tertialen har inget barn

mottagits i kommunen. Under 2015 startade social- och omvårdnadsnämnden sex nya boenden

för ensamkommande barn. Social- och omvårdnadsnämnden har under 2015 haft åtta boenden

för ensamkommande barn i drift. Då mottagandet avstannat och behovet av bondeplatser

minskar kommer en avvecklingsplan avseende boendeplatser att upprättas.

Intäkterna för mottagande och boende för ensamkommande barn beräknas till 59 486 tkr,

kostnaderna för verksamheten beräknas till 71 519 tkr. Detta ger ett prognostiserat överkott med

12 033 tkr.

Våld i närarelation

Social- och omvårdnadsnämnden har under de två första tertialen genomfört 13 utredningar

angående våld i nära relation. Nämnden har nödgats att skydda fem kvinnor genom att bevilja

dem placering vid skyddat boende. Kostande för skyddat boende uppgår för det två första

tertialen till 818 tkr. Arbetet pågår med att finna eget boende för de skyddade kvinnorna, lyckas

inte detta kan kostnaderna öka med ytterligare 500 tkr. Det innebär en prognos motsvarande

1 318 tkr.

LSS

LSS-enheten beräknas i helårsprognosen avvika från budgeten med ca 3 mnkr.

För att bemanningen ska stå i proportion till brukarnas behov kommer budgeten att avvika med

drygt 1 mnkr i för stödboendena.

På daglig verksamhet är det inte så stor ökning av antalet brukare men flera av brukarna behöver

stöttning av en egen personal. Avvikelsen från budget har i prognosen beräknats till 670 tkr.

Habiliteringsersättningen ingår i den avvikelsen och ger en påverkan med ca 60 tkr.

Prognosen på korttidsvistelsen Hattstugan visar på ett under skott på ca 700 tkr. Det motsvarar

ca 1,5 tjänst vilket är nödvändigt för att möta brukarnas behov.

Antalet personer som har personlig assistans med kommunen som utförare har minskat med två

personer under året. Detta innebär att intäkterna i form av assistansstöd från Försäkringskassan

50/54

59


Social- och omvårdnadsnämnden

kommer att avvika från budget med ca 4,5 mnkr. Kostnadsminskningen är svårare att minska

lika hastigt som intäktsminskningen och därför kommer personlig assistans avvika från budget

med knappt en halv miljon kr.

Hemvård

Ökade vårdbehov och montering av nya larm har krävt extra personalkraft. Enheten kommer att

avvika från budget med ca 1,5 mnkr.

Arbetet pågår att komma till bemanningstal inom hemvården som överensstämmer med

brukarens grundbehov, arbetet pågår löpande.

Psykiatri

Inom psykiatrin har ytterligare en extern placering gjorts i juli. Kostnaden har i prognosen

beräknats till ca 400 tkr. Denna ryms inom den budget som finns, men i tidigare prognos har

verksamheten beräknats generera ett överskott som påverkat helheten.

Åtgärder

Minskningen av antalet äldreboende platser beräknas ge ett överskott på enheten Midgård med

ca 1,7 mnkr. Detta är inte enbart en åtgärd för att komma tillrätta med prognostiserat underskott

i omvårdnadsförvaltningen utan också en anpassning till den vikande efterfrågan som vi sett de

senaste åren.

Nämndsresultat tkr*

Utfall aug

2015

Utfall aug

2016

Utfall år

2015

Budget

2016

Prognos

2016

Verksamhetens intäkter 48 281 83 319 86 234 100 533 117 933

Verksamhetens kostnader -207 368 -237 939 -314 125 -346 461 -354 349

Därav personalkostnader -160 756 -143 053 -243 500 -272 000 -265 000

Verksamhetens nettokostnader -159 087 -154 620 -227 891 -245 928 -236 416

Kommunbidrag 159 075 164 108 237 496 245 928 245 928

Nämndsresultat -12 9 488 9 605 0 9 512**

Ingående medel vid årets början 0 5 645 0 5 645 5 645

Nämndens totala medel vid årets slut 5 645 13 962

*tilläggsanslag om 5 mnkr ingår varken i prognos eller i kommunbidrag i denna sammanställning.

** inkluderar ett överskott om 12 033 tkr avseende Migrationsenheten (statsfinansierat) I nämndens beslut hade

överskottet beräknats till 10 800 tkr för migrationen och det totala överskottet till 8 317 tkr, men en ny beräkning har

gjorts och överskottet har ändrats. Nämnden har informerats om detta.

Investeringar

Projekt

Budget

2016

Tilläggsanslag

o

omdisp

Summa

budget 2016

Bokfört

tom aug

2016

Prognos

helår 2016

Avvikelse

helår 2016

Äldreomsorg, inventarier 300 127 427 0 427 0

Inventarier, Nya LSS-boendet 0 54 54 0 54 0

300 181 481 0 481 0

51/54

60


Tekniska nämnden

Tekniska nämnden

Sammanfattning

Vi gjorde utrednings- och projekteringsarbeten vad avser ny skola, Infartsväg mot

Marbodal, förändringsarbeten inom Brukets Ind omr byggnad 40 för att inrymma

näringslivsenheten m fl samt VA-arbeten i bl a Madängsholm och inom det nya

tomtområdet Helliden etapp III.






Byggnationen av ny förskola på S Helliden har slutförts, ombyggnadsarbeten på

stadshuset pågår

Rivningsarbeten på Kungsbroskolan har slutförts.

Inom parkenheten har man koncentrerat sig på olika sommarplanteringar runt om i

tätorten för att förhöja den positiva upplevelsen inom kommunens parkområden.

VA-verkets ombyggnad för förbättrat kväverening har utförts.

Ledningsarbeten har utförts i Madängsholm och ett flertal serviser har bytts ut.

Ekonomi

Driftsredovisning

Nettot från skogsavverkningar/gallringar kommer på årsbasis att hamna på runt 1,3 Mkr.

Kostnadssidan på fastighetsenheten har varit stora när det gäller driftunderhåll, ligger ca -260

tkr mot budget, inlösen av inventarier och hyresgäståtgärder på lilla Bryggeriet som vi inte

budgeterat, -340 tkr samt en miljöutredning på Valstad skola -60 tkr. Även kostnaderna för

larm/bevakning och skadeförebyggande åtgärder kommer att hamna på runt 600 tkr, -200 mot

budget. Park- och gatuenheten ligger inom budgetramen. Det extra bidraget för att försköna

stadens gröna rum har användas till bl a blomsterarrangemang m.m. Kostnadssidan inom

Brukets Industri områrde kommer troligen hamna lägre än budget. Prognosen för helåret är att

vi gör ett överskott på ca 1,7 mkr i förhållande till budget, där skogsintäkter och Brukets

Industri område står för de större posterna.

Åtgärder

Inom fastighetsenheten kommer vi från 2017 att budgetera med mer medel för driftunderhåll, då

hela anslaget flyttades till planerade åtgärder i investeringsbudgeten för 2015. Under resten av

året hoppas vi kunna minimera åtgärder inom driftunderhåll.

Även konto för skadeförebyggande åtgärder och försäkringsärenden kommer att höjas med 200

tkr för att täcka ökande kostnader för larm/bevakning och riskförebyggande åtgärder.

52/54

61


Tekniska nämnden

Nämndsresultat tkr

Utfall aug

2015

Utfall aug

2016

Utfall år

2015

Budget

2016

Prognos

2016

Verksamhetens intäkter 34 197 36 413 56 113 51 465 52 767

Verksamhetens kostnader -68 780 -67 523 -105 436 -101 727 -100 734

Därav personalkostnader -25 140 -23 571 -37 287 -36 389 -36 389

Verksamhetens nettokostnader -34 583 -31 110 -49 323 -50 262 -47 967

Kommunbidrag 33 995 33 131 51 126 50 262 50 262

Nämndsresultat -588 2 334 1 803 0 2 295

Ingående medel vid årets början 928 1 280 928 1 280 1 280

Nämndens totala medel vid årets slut 340 1 280 3 575

Investeringar

Projekt

Budget

2016

Tilläggsanslag

o

omdisp

Summa

budget 2016

Bokfört

tom aug

2016

Prognos

helår 2016

Avvikelse

helår 2016

Inventarier tekniskt kontor 100 100 50 50

Inventarier lekplatser 200 200 136 200 0

Städutrustning 50 50 20 50 0

Fordon fastighetsenheten 200 200 280 280 -80

Forsenskolan -aktivitetsytor 400 400 400 0

Fastighet - handikappanpassn 134 134 134 0

Asfaltsprogrammet 1 000 1 000 1 681 1 681 -681

Broar - renovering 1 300 -1 188 112 2 112 0

Trafikbelysning 200 200 69 200 0

Expl nytt område 321 321 321

Saneringsfastigheter - rivning 80 80 146 146 -66

Friluftsbad - byte bryggor mm 400 400 379 379 21

Ny matarled Marbodal 6 537 6 537 464 6 537 0

GC-programmet 1 000 -123 877 180 877 0

Lekutrustning verksamh lokaler 125 125 57 125 0

Bruket - förbättringsåtgärder 0 0 104 120 -120

Bruket - fastighetskomponenter 0 0 1 002 1 050 -1 050

Bruket - omb byggn 40 5 000 5 000 0 5 000

Rudbeck Sm 11 - utsug 300 300 7 300 0

S Helliden - ny förskola 8 000 5 147 13 147 14 033 13 697 -550

Tidan - belysning 200 -200 0 48 48 -48

Camping - brygga o strand 85 85 0 0 85

Planerat fastighetsunderhåll 5 000 -348 4 652 1 917 4 652 0

Äventyrsbana Stallängen 84 84 27 84 0

Parker - div åtgärder 320 320 142 320 0

Rudbeck Sm 11 - omb för SFI 2 500 -2 467 33 269 275 -242

Stadshus - ombyggnad 340 -81 259 239 259 0

Industrigatan Järnvägsgatan 144 144 102 144 0

53/54

62


Tekniska nämnden

Forts investeringar

Projekt

Budget

2016

Tilläggsanslag

o

omdisp

Summa

budget 2016

Bokfört

tom aug

2016

Prognos

helår 2016

Avvikelse

helår 2016

Kungsbroskolan -rivning 2 000 -48 1 952 1 594 1 952 0

Sparbankshallen - omklädn rum 300 300 300

Bergshyddan - avlopppsanläggn 50 50 50 0

Tidan - omläggning kajkant 280 280 0 280

Medel till förstudie/projektering 1 000 -800 200 200 0

Expl S Helliden - gata 500 500 560 560 -60

Expl S Helliden - mark 0 89 100 -100

Expl S Helliden - Trafikbelysning 0 80 80 -80

Expl S Helliden - etapp III 850 850 850

VA - Gälleberg AVR 300 300 300

VA - Kväverening 7 000 -3 095 3 905 2 441 3 905 0

VA - Reservvattentäkt 2 291 2 291 2 291

VA - S Helliden etapp III 850 850 9 850 0

VA - Madängsholm ledningsnät 1 000 1 000 1 294 2 000 -1 000

Renhålln - återställn deponi 500 1 724 2 224 37 1 000 1 224

39 245 10 217 49 462 27 408 42 817 6 645

Tekniska nämnden – taxefinansierade enheter

tkr

VA

Renhållning

augusti Prognos Budget augusti Prognos Budget

2016 2016 2016 2016 2016 2016

Verksamhetens intäkter 9 659 18 300 18 300 7 495 10 900 10 900

Verksamhetens kostnader -7 010 -15 447 -15 454 -5 943 -8 750 -9 379

Avskrivningar -1 354 -2 411 -2 411 -416 -1 510 -1 510

VERKSAMHETENS NETTO-

KOSTNADER 1 295 442 435 1 136 640 11

Finansiella intäkter 6 6

Finansiella kostnader -322 -448 -435 -10 -11 -11

RESULTAT EFTER SKATTE-

INTÄKTER

OCH FINANSNETTO 979 0 0 1 126 629 0

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

ÅRETS RESULTAT 979 0 0 1 126 629 0

54/54

63


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-10-05

Kommunstyrelsen

2014/335

§ 222 Beslut om revidering av reglemente för revisorer

Sammanfattning av ärendet

Kommunfullmäktiges presidium har gett kommunledningsförvaltningen i

uppdrag att revidera Tidaholms kommuns reglemente för revisorer.

Innehållet i utkastet till nytt reglemente är i stora drag detsamma som tidigare

men ett antal förtydliganden och tillägg har gjorts. Utöver detta har det även

gjorts en språklig genomgång och textdisponeringen har setts över i syfte att

förenkla tillämpningen av reglementet.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 135/2016 ”Beslut om

revidering av reglemente för revisorer”, 2016-09-21.

Tjänsteskrivelse ”Revidering av reglemente för revisorer”,

kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2016-09-08.

Utkast ”Revisionsreglemente”, 2016-09-08.

Remissvar från kommunrevisionen avseende förslag till

revisionsreglemente, 2016-08-31.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 78/2016 ”Beslut om

revidering av reglemente för revisorer”, 2016-05-18.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) ” Underlag

revisionsreglemente”, 2014-09-17.

Reglemente för revisorerna i Tidaholms kommun, antaget av

kommunfullmäktige 2006-11-27.

Förslag till beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorer i

enlighet med upprättat förslag.

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

revidera reglemente för revisorer i enlighet med upprättat förslag.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

64


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-21

Kommunstyrelsens arbetsutskott

2014/335

§ 135 Beslut om revidering av reglemente för revisorer

Sammanfattning av ärendet

Kommunfullmäktiges presidium har gett kommunledningsförvaltningen i

uppdrag att revidera Tidaholms kommuns reglemente för revisorer.

Innehållet i utkastet till nytt reglemente är i stora drag detsamma som tidigare

men ett antal förtydliganden och tillägg har gjorts. Utöver detta har det även

gjorts en språklig genomgång och textdisponeringen har setts över i syfte att

förenkla tillämpningen av reglementet.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ”Revidering av reglemente för revisorer”,

kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2016-09-08.

Utkast ”Revisionsreglemente”, 2016-09-08.

Remissvar från kommunrevisionen avseende förslag till

revisionsreglemente, 2016-08-31.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 78/2016 ”Beslut om

revidering av reglemente för revisorer”, 2016-05-18.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) ” Underlag

revisionsreglemente”, 2014-09-17.

Reglemente för revisorerna i Tidaholms kommun, antaget av

kommunfullmäktige 2006-11-27.

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorer i

enlighet med upprättat förslag.

Ingemar Johansson (L) föreslår arbetsutskottet besluta att

formuleringen ”De sakkunniga bör vara certifierade kommunala

yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer” läggs till i

§ 15 i reglementet och därefter föreslå kommunstyrelsen besluta

föreslå kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för

revisorer i enlighet med upprättat förslag.

Beslutsgång

Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och

Johanssons. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet

beslutar enligt Johanssons förslag.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut

Arbetsutskottet beslutar att formuleringen ”De sakkunniga bör vara

certifierade kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer”

läggs till i § 15 i reglementet.

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorer i

enlighet med upprättat förslag.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

65


1/2

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-09-08

Ärendenummer

2014/335 Kommunstyrelsen

Sofie Thorsell

0502- 60 60 45

sofie.thorsell@tidaholm.se

Tjänsteskrivelse - Revidering av reglemente för revisorer

Ärendet

Kommunfullmäktiges presidium har gett kommunledningsförvaltningen i

uppdrag att revidera Tidaholms kommuns reglemente för revisorer.

Förvaltningen presenterade 2016-05-18 ett förslag till reviderat reglemente för

kommunstyrelsens arbetsutskott. Förslaget utgår från Sveriges Kommuner

och Landstings förslag till revisonsreglemente samt gällande reglemente för

revisorer i Tidaholms kommun.

Innehållet i utkastet är i stora drag detsamma som tidigare men ett antal

förtydliganden och tillägg har gjorts, dessa är markerade med grön text i

utkastet. Utöver detta har det även gjorts en språklig genomgång och

textdisponeringen har setts över i syfte att förenkla tillämpningen av

reglementet.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade, KSAU § 78/2016, att uppdra åt

kommunledningsförvaltningen att lägga till formuleringen ”De sakkunniga ska

vara certifierade kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer” i

§ 15 i reglementet och därefter skicka det på remiss till kommunrevisionen

innan ärendet hanteras för beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Kommunrevisionen har inkommit med synpunkter och framhåller bland annat

att det föreslagna tillägget i § 15 i reglementet strider mot bestämmelser i

kommunallagen, KL, lagen om offentlig upphandling, LOU, samt God

revisionssed i kommunal verksamhet 2014.

Det framgår av 9 kap 8 § 1 st KL att revisorerna i sin granskning ska biträdas

av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs

för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Av tredje stycket samma

paragraf framgår det att de sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av

kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.

Förarbeten till KL anger att det är viktigt att revisorerna har rätt att välja vilka

sakkunniga de ska anlita. Införandet av ett krav på att sakkunniga ska vara

certifierade har diskuterats av lagstiftaren men har inte införts med hänsyn till

att en sådan bestämmelse riskerar att strida mot LOU och EU-rätten.

Kommunledningsförvaltningen konstaterar således att kommunrevision har

rätt i sina synpunkter och har tagit bort den föreslagna formuleringen ur

utkastet.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

66


2/2

Utöver detta har kommunrevisionen framfört ytterligare två, mindre,

synpunkter på formuleringar i reglementet. Kommunledningsförvaltningen har

justerat utkastet efter dessa synpunkter.

Beslutsunderlag

Utkast ”Revisionsreglemente”, 2016-09-08.

Remissvar från kommunrevisionen avseende förslag till

revisionsreglemente, 2016-08-31.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 78/2016 ”Beslut om

revidering av reglemente för revisorer”, 2016-05-18.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) ” Underlag

revisionsreglemente”, 2014-09-17.

Reglemente för revisorerna i Tidaholms kommun, antaget av

kommunfullmäktige 2006-11-27.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

revidera reglemente för revisorer i enlighet med upprättat förslag.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

67


Kommunledning

Ärendenr:

Fastställd:

Reviderad:

FÖRFATTNINGSSAMLING

Revisionsreglemente

68


2/8

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning...........................................................................................2

Revisionens roll ..........................................................................................3

Revisionens formella reglering ...................................................................3

Revisorernas antal och organisation ..........................................................4

Revisorernas uppgifter ...............................................................................4

Revisorernas ekonomi och förvaltning .......................................................5

Revisorernas sakkunniga biträden .............................................................5

Revisorernas arbetsformer.........................................................................6

Revisorernas rapportering..........................................................................6

Revisorerna och fullmäktige .......................................................................7

Revisorernas arkiv......................................................................................7

Reglementets giltighet................................................................................7

Dokumentansvarig: Mats Sandquist

Giltighetstid:

Foto:

69


3/8

Revisionens roll

§ 1

Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom

nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De

granskar och prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt, och från

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om

den interna kontrollen är tillräcklig.

Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i

kommunens företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige

utser i företagen.

Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I

revisionsberättelsen redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar

ett särskilt utlåtande om de tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas.

Revisorerna kan också rikta anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande

sätt rapporterar lekmannarevisorer och revisorer i företagen – med

granskningsrapporter och revisionsberättelser. Lekmannarevisorerna kan rikta

anmärkning, men lämnar inget uttalande i ansvarsfrågan.

Revisionens formella reglering

§ 2

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta

reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen (1991:900), främst kapitel 9.

Lekmannarevisionen regleras i aktiebolagslagen (2005:551), kapitel 10. Regler för

revision finns också i lagstiftning för andra företagsformer till exempel stiftelselagen

(1994:1220).

God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och

tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den

goda seden uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar

liksom processer, principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i

kommunen och dess kommunala företag. God revisionssed i kommunal verksamhet

utgår från den kommunala sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i kommunen ska

bedrivas med utgångspunkt från den goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i

skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet” som Sveriges Kommuner och

Landsting tar fram.

70


4/8

När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar

också regelverket för beslutsfattande med mera i kommunallagen och kommunens

nämndreglementen.

Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig

verksamhet – tryckfrihetsförordningen (1949:105), offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400), förvaltningslagen (1986:223), personuppgiftslagen (1998:204), lag

(2007:1091) om offentlig upphandling med flera. Likaså har de att följa

kommun-övergripande riktlinjer från fullmäktige.

Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad av speciallagstiftning

som revisorerna behöver vara orienterade i för att få insikt om hur dessa styr och

påverkar de organ revisorerna granskar.

Revisorernas antal och organisation

§ 3

Tidaholms kommun har fem revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige

för en mandatperiod.

Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden

förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt.

§ 4

Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget.

§ 5

Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till

kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det

antal som fastställs för varje enskilt företag.

§ 6

Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en ordförande och en vice

ordförande. Uppdraget är att vara sammankallande och leda gemensamma

sammankomster och sammanträden. Ordförande hämtas ur minoriteten i

fullmäktige.

§ 7

Fullmäktige väljer revisorerna för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när

revisorerna under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde

årets verksamhet och avlämnat revisionsberättelse. Det första året i

mandatperioden inleds därför med dubbla grupper revisorer.

71


5/8

Revisorernas uppgifter

§ 8

Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen

lämnade donationsstiftelser.

§ 9

I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig till och i

fullmäktige.

§ 10

Kommunens revisorer föreslår, efter upphandling, auktoriserade och godkända

revisorer till kommunens företag.

Revisorernas ekonomi och förvaltning

§ 11

För beredning av budget till revisorerna utser fullmäktige en särskild oberoende

beredning. Förtroendevalda i styrelser och nämnder som själva är föremål för

granskning kan inte ingå i denna beredning.

§ 12

Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen

och revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa.

§ 13

För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna

enligt de regler som gäller för en kommunal nämnd.

§ 14

Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning som

fullmäktige utsett för revisorernas budget.

Revisorerna lämnar de upplysningar och det material som begärs för denna

granskning.

Revisorernas sakkunniga biträden

§ 15

Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i

den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. De

sakkunniga bör vara certifierade kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade

revisorer.

Vid upphandling tillämpas kommunens upphandlingsregler. Revisorerna och

lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling.

72


6/8

§ 16

Revisorerna är anställningsmyndighet för de sakkunniga biträden som anställs i

kommunen.

§ 17

Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om

revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder

revisorerna och lekmannarevisorerna.

Revisorernas arbetsformer

§ 18

Ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet och till

sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Revisorerna får även kalla

sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar,

styrelser och nämnder till dessa sammankomster.

§ 19

Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i

granskningsarbetet. Ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas.

§ 20

De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i

protokoll. Ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas.

Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna kan

besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska

redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den.

§ 21

En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att

alla revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden

och av ytterligare en person som revisorerna utser.

Revisorernas rapportering

§ 22

Revisionsberättelsen lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige

bestämmer.

Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av

revisorernas granskning.

73


7/8

Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den

tidpunkt som fullmäktige bestämmer.

§ 23

Revisorernas utlåtande om delårsrapport lämnas till fullmäktige inför deras

behandling av delårsrapporten.

§ 24

Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De

sakkunnigas rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs

fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium

svarar för vidare spridning till fullmäktiges alla ledamöter.

Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas

revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats

till fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen.

Revisorerna och fullmäktige

§ 25

Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar.

Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller

revisorernas initiativ informera om revisionen samt svara på frågor.

§ 26

Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning och

om sin förvaltning när de bedömer att så behövs. Fullmäktiges ordförande svarar för

att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning

skett.

Revisorerna kan initiera ärende i nämnder och styrelser med anledning av sin

granskning, när de bedömer att så behövs. Nämndens alternativ styrelsens

ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till behandling så snart som

möjligt.

Revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att

misstanke om brott av förmögenhetsrättlig karaktär förövats eller om allmän

förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts. Om berörd nämnd inte vidtagit

tillfredsställande åtgärder med anledning därav rapporterar revisorerna till

fullmäktige. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp till

behandling så snart som möjligt efter att beredning har skett.

74


8/8

Revisorernas arkiv

§ 27

För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) och

i av fullmäktige fastställt arkivreglemente.

Reglementets giltighet

§ 28

Reglementet gäller från …… till dess fullmäktige fattar annat beslut.

75


76


77


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-05-18

Kommunstyrelsens arbetsutskott

2014/335

§ 78 Beslut om revidering av reglemente för revisorer

Sammanfattning av ärendet

Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till reviderat

revisionsreglemente.

Förslaget utgår från Sveriges Kommuner och Landstings förslag till

revisonsreglemente samt gällande reglemente för revisorer i Tidaholms

kommun.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ”Förslag till revidering av reglemente för revisorer”,

kanslichef Anna Eklund, 2016-04-01.

Utkast ”Revisionsreglemente”, 2016-04-01.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) ” Underlag

revisionsreglemente”, 2014-09-17.

Reglemente för revisorerna i Tidaholms kommun, antaget av

kommunfullmäktige 2006-11-27.

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att revidera reglemente för revisorer i

enlighet med upprättat förslag.

Ingemar Johansson (L) föreslår arbetsutskottet besluta att uppdra åt

kommunledningsförvaltningen att lägga till formuleringen ”De

sakkunniga ska vara certifierade kommunala yrkesrevisorer eller

auktoriserade revisorer” i § 15 i reglementet och därefter skicka det på

remiss till kommunrevisionen innan ärendet hanteras för beslut i

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Beslutsgång

Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, förvaltningens och

Johanssons. Hon ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet

beslutar enligt Johanssons förslag.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut

Arbetsutskottet beslutar att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att

lägga till formuleringen ”De sakkunniga ska vara certifierade

kommunala yrkesrevisorer eller auktoriserade revisorer” i § 15 i

reglementet och därefter skicka det på remiss till kommunrevisionen

innan ärendet hanteras för beslut i kommunstyrelsen och

kommunfullmäktige.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

78


PM

2014-09-17 1 (16)

Avdelningen för ekonomi och styrning

Sektionen för demokrati och styrning

Karin Tengdelius

Underlag revisionsreglemente

Inledning

Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om revisionen. Det framgår av 9 kap 18

§ kommunallagen (KL). Det sker i allmänhet genom att fullmäktige antar ett

revisionsreglemente. Även i ett kommunalförbund kan ett revisionsreglemente

upprättas av förbundets fullmäktige, eller i ett förbund med direktion av

medlemskommunernas respektive fullmäktige.

Ett reglemente kompletterar lagstiftningens reglering kring revisionen med lokala

föreskrifter om hur revisionen ska organiseras, förvaltas, bedrivas etc.

Syftet med detta underlag är att ge stöd och stimulans till utformningen av lokala

reglementen. Att utveckla revisionsreglementet kan vara av värde för att lokalt

tydliggöra och stärka revisionens uppdrag, arbetsformer, dialog och resultat.

Läsanvisning

I underlaget använder vi ordet kommun som sammanfattande begrepp för kommun,

landsting, region och kommunalförbund och företag som sammanfattande begrepp för

aktiebolag, stiftelser och övriga företagsformer om inte annat särskilt anges.

Exempel på formulering av punkter i reglementet är inrutade, markerade med

§-tecken och har kursiverad stil. I direkt anslutning lämnas kommentarer och ibland

tillkommande och alternativa förslag.

Underlaget är sorterat under ett antal rubriker:

Revisionens roll

Revisionens formella reglering

Revisorernas antal och organisation

Revisorernas uppgifter

Revisorernas ekonomi

Sakkunniga biträden

Revisorernas arbetsformer alt sammankomster alt

Revisionens rapportering

Revisorernas dialog med fullmäktige

Revisorernas arkiv

Granskning av revisorerna

Sveriges Kommuner och Landsting

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20

Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50

info@skl.se Org nr: 222000-0315 www.skl.se

79


2014-09-17

2 (16)

Underlaget kan fungera som en ”plocklista” att välja från. Punkterna bör givetvis

omformuleras, kompletteras och anpassas med egna uppgifter utifrån lokala

förutsättningar. En utgångspunkt för detta underlag har varit att i reglementet inte

upprepa regler som finns i lagstiftning och andra föreskrifter, om det inte behövs för

förståelse och samband.

För att förenkla den slutliga utformningen har vi på hemsidan www.skl.se/revision

lagt ut två textexempel på reglementen, ett kortare och ett längre.

Har ni frågor och synpunkter med anledning av detta underlag är ni välkomna att

kontakta

Karin Tengdelius, 08/452 76 46, karin.tengdelius@skl.se

Lotta Ricklander, 08/452 74 61, lotta.ricklander@skl.se

80


2014-09-17

3 (16)

Revisionens roll

Vissa kommuner och landsting har valt att använda reglementet som ett pedagogiskt

redskap till att förmedla information om revisionens uppdrag och förutsättningar.

Reglementet kan då inledas med en ingress som inringar den kommunala revisionens

roll och ger uttryck för fullmäktiges syn på revisionen. Här lämnas två exempel på

texter, som kan ge uppslag till en lokal formulering av en sådan ingress.

§

Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som bedrivs i

styrelser, nämnder, fullmäktigeberedningar och företag. Revisionen har en central roll när det

gäller att säkerställa insynen i och kontrollen av all verksamhet som kommuner och landsting

ansvarar för. Den har därmed en viktig funktion i den lokala självstyrelsen. Revisionen kan

skänka legitimitet och förtroende åt verksamheten, men också vara förmedlare av väsentlig

och nödvändig kritik. Med sina insatser kan revisionen också generera bidrag till förbättring

och utveckling.

Den övergripande revisionsuppgiften i kommuner och landsting är att granska om

verksamheten följer fullmäktiges beslut och om verksamheten uppnår de politiska målen inom

givna ekonomiska ramar. En väsentlig del är att främja arbetet med styrning och kontroll av

verksamheten.

Att vara revisor och lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med

oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten.

Alternativ:

Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders,

styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden. De granskar och prövar om

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt,

om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är

tillräcklig.

Revisorerna har också uppgiften att på samma sätt granska verksamheten i kommunens

företag, genom de lekmannarevisorer och revisorer som fullmäktige utser i företagen.

Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse till fullmäktige. I revisionsberättelsen

redogör revisorerna för resultatet av sin granskning och lämnar ett särskilt utlåtande om de

tillstyrker att ansvarsfrihet ska beviljas eller nekas. Revisorerna kan också rikta

anmärkningar i sin revisionsberättelse. På motsvarande sätt rapporterar lekmannarevisorer

och revisorer i företagen – med granskningsrapporter och revisionsberättelser.

Lekmannarevisorerna kan rikta anmärkning, men lämnar inget uttalande i ansvarsfrågan

81


2014-09-17

4 (16)

Ett mera formellt alternativ till ingress kan vara att citera revisorernas

uppdragsparagrafer i kommunallagen och aktiebolagslagen för att tydliggöra exakt

vilka uppdrag revisorerna har.

Revisionens formella reglering

Syftet med reglementet är att det ska komplettera lagstiftning och andra föreskrifter

med vad som särskilt ska gälla i den egna kommunen eller landstinget. Då kan det

finnas ett pedagogisk värde att inledningsvis informera om på vilka formella grunder

revisionen verkar. Den som behöver kan då söka vidare i dessa regelverk mm.

§

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt

utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen, främst kapitel 9. Lekmannarevisionen

regleras i aktiebolagslagen, kapitel 10. Regler för revision finns också i lagstiftning för andra

företagsformer t ex stiftelselagen.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande

förutsättningarna i det aktuella förbundet.

God revisionssed i kommunal verksamhet är de föredömliga och goda principer och

tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna när kommunal revision utförs. Den goda seden

uttrycker grundläggande värden, förhållningssätt och förutsättningar liksom processer,

principer och tillvägagångssätt i granskning och bedömning i kommunen och dess

kommunala företag. God revisionssed i kommunal verksamhet utgår från den kommunala

sektorns förhållanden. Revisionsarbetet i kommunen ska bedrivas med utgångspunkt från den

goda sed som senast är uttolkad och uttryckt i skriften ”God revisionssed i kommunal

verksamhet” (Sveriges Kommuner och Landsting).

När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga delar också

regelverket för beslutsfattande mm i kommunallagen och kommunens nämndreglemente.

Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som allmänt gäller i offentlig verksamhet –

tryckfrihetsförordning, offentlighets- och sekretesslag, förvaltningslag, personuppgiftslag,

lagen om offentlig upphandling m fl. Likaså har de att följa kommunövergripande riktlinjer

från fullmäktige.

Revisorerna granskar verksamhet som i sin tur är reglerad i speciallagstiftning som

revisorerna behöver vara orienterade om, för insikt om hur dessa styr och påverkar de organ

revisorerna granskar.

Revisorernas antal och organisation

Antal. Fullmäktige fastställer antalet revisorer. Efter allmänna val utser fullmäktige

revisorer till bestämt antal för en mandatperiod. Antalet behöver inte vara låst i

reglementet, men det ger en viss stabilitet över tid.

82


2014-09-17

5 (16)

Kommunallagen stadgar att minsta antal revisorer som ska utses är 5. Ersättare ska

inte utses. Varje kommun beslutar själv om det antal revisorer man behöver utifrån

verksamhetens omfattning och organisation. Det är viktigt att antalet revisorer räcker

till att också bemanna de obligatoriska uppdragen i de kommunala företagen – i direkt

och indirekt helägda aktiebolag och i stiftelser som kommunen ensamt bildat.

Det genomsnittliga antalet revisorer i kommunerna är för mandatperioden 2011-2014

sex (6) och i landstingen åtta (8).

§

Kommunen har … revisorer som efter allmänna val utses av fullmäktige för en mandatperiod.

Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar

fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt.

Fördelningen av revisionsuppdragen mellan partierna sker ofta utifrån valresultatet,

men andra modeller förekommer. En modell är att fullmäktige beslutar att välja en

revisor från varje parti som är representerat i fullmäktige. Partierna kommer i så fall

överens om denna modell.

Organisation. Revisionen organiseras på olika sätt. Majoriteten arbetar med samfälld

revision, dvs. att fullmäktige väljer en grupp som svarar för revisionen av alla

nämnder, styrelser och beredningar. Texten i detta underlag utgår från en samfälld

revision.

§

Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningsuppdraget.

Om kommunen väljer att arbeta med delad revision delas uppdraget formellt mellan

två eller flera grupper. Vid en delad revision förekommer också att fullmäktige väljer

ett revisorskollegium som fungerar som en sammanhållande nämnd för revisionens

förvaltningsbeslut. Vid delad revision behöver reglementet reglera antalet grupper,

deras storlek och respektive grupps uppdrag samt ett eventuellt revisorskollegiums

storlek och uppgifter.

Lekmannarevisorer och revisorer i kommunens företag. I helägda aktiebolag ska

fullmäktige utse minst en lekmannarevisor. I av kommunen ensamt bildad stiftelse ska

fullmäktige utse minst en revisor Även suppleanter kan utses i dessa företag.

Lekmannarevisorer, revisorer i stiftelser och suppleanter till dessa ska hämtas ur

kretsen av kommunens revisorer (personsamband).

I delägda kommunala företag utses lekmannarevisorer och revisorer i den utsträckning

överenskommelser om detta kan träffas med andra delägare. Eventuell

lekmannarevisor i delägt aktiebolag ska utses ur kretsen av kommunens revisorer

83


2014-09-17

6 (16)

(personsamband). Personsamband är däremot inte obligatoriskt i andra delägda

företag, men eftersträvansvärt. Även i delägda företag kan suppleanter utses.

Den samordnade revisionen består av kommunens revisorer inklusive de som utses

till lekmannarevisorer i aktiebolag och revisorer i stiftelser. Genom den samordnade

revisionen kan kommunen som helhet granskas och bedömas. Hur kommunen väljer

att organisera den samordnade revisionen bör tydliggöras i reglementet, men också i

kommunens företagspolicy, i bolagsordningar och/eller ägardirektiv. Vanligast är att

fullmäktige utser 1-2 lekmannarevisorer/revisorer med suppleanter till varje företag.

Ett alternativ är att alla kommunens revisorer utses till lekmannarevisorer/revisorer i

alla företag (totalt personsamband). Då behöver i allmänhet inte suppleanter utses.

§

Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och suppleanter till

kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i kommunala stiftelser i det antal som

fastställs för varje enskilt företag.

Alternativ:

För att främja ett fullt samordnat revisionsarbete utser fullmäktige samtliga kommunens

revisorer till lekmannarevisorer i aktiebolag samt revisorer i kommunens stiftelser.

Varje revisor är självständig men enligt god revisionssed eftersträvar revisorerna att

samverka. Revisorerna behöver därför oftast en sammankallande för att kalla och leda

gruppen när den träffas gemensamt. Fullmäktige kan välja att själva utse en sådan

person eller överlåta till revisorerna att göra detta inom sig. Kommunallagen saknar

regler om ordförande för revisorerna, men i flertalet kommuner och landsting utses i

praktiken en sammankallande/ordförande och ofta även en vice.

Fullmäktige kan välja benämningen sammankallande för att markera rollens

karaktär, som skiljer sig från ett ordförandeskap i en nämnd.

Reglementet kan också reglera om sammankallande/ordföranden ska hämtas ur

majoritetens eller minoritetens partier. 83 % av kommunerna och 76 % av landstingen

har valt att välja sammankallande/ordförande från minoritetens partier enligt

mandatperioden 2011-2014.

§

Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en sammankallande/ordförande och

en (eller två) vice ordförande. Uppdraget är att vara sammankallande/ordförande och leda

gemensamma sammankomster och sammanträden.

Sammankallande/ordförande hämtas ur minoriteten i fullmäktige.

84


2014-09-17

7 (16)

Alternativ:

Revisorerna väljer själva inom sig en sammankallande/ordförande och vice.

Uppdragstid. Revisorerna utses för en mandatperiod, men avslutar inte sitt uppdrag

förrän granskningen av det 4:e året i mandatperioden är slutförd och avrapporterad.

Detta är ett särskilt förhållande som skiljer revisorerna från andra förtroendevalda och

som kan behöva tydliggöras i reglementet. De första månaderna av en mandatperiod –

maximalt t o m juni månad – tjänstgör därför två grupper revisorer parallellt, ett

förhållande som behöver uppmärksammas vid tilldelning av resurser.

§

Fullmäktige väljer revisorerna för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört när revisorerna

under det femte året efter valet har avslutat granskningen av det fjärde årets verksamhet och

avlämnat revisionsberättelsen. Det första året i mandatperioden inleds med dubbla grupper

revisorer.

Revisorernas uppgifter

Utöver de uppgifter som revisorerna har enligt lagstiftning kan uppdraget utvidgas

lokalt genom beslut i fullmäktige. Detta kan regleras och tydliggöras i reglementet.

Ett tilläggsuppdrag kan vara granskningen av de donationsstiftelser som lämnats för

förvaltning till kommunen. Granskningen av dessa ingår inte i revisorernas

grunduppdrag enligt kommunallagen. Om stiftelsen är skyldig att upprätta

årsredovisning och tillgångarna är omfattande måste även yrkesrevisor utses.

Ett annat tilläggsuppdrag kan vara att revisorerna genomför upphandling av

yrkesrevisorer i kommunens företag och därmed bereder frågan om att utse

yrkesrevisorer på bolagsstämman (motsvarande) Om fullmäktige beslutar att

revisorerna ska sköta denna uppgift behövs en motsvarande reglering i ägardirektiv till

företagen.

Ytterligare en uppgift eller snarare möjlighet som kan tydliggöras är revisorernas rätt

att i fullmäktige yttra sig i frågor som gäller revision.

§

Utöver lagstadgade uppdrag svarar revisorerna för granskningen av till kommunen lämnade

donationsstiftelser.

§

I ärenden som avser och berör revision har revisorerna rätt att yttra sig till och i fullmäktige.

85


2014-09-17

8 (16)

§

Kommunens revisorer föreslår, efter upphandling, auktoriserade och godkända revisorer till

kommunens företag.

Revisorernas ekonomi och förvaltning

Ekonomi. Fullmäktige beslutar om revisorernas ekonomiska resurser. Hur stora

resurserna ska vara bestäms lokalt, men det måste förutsättas att revisorerna får ett

sådant anslag att revisionsuppdraget kan fullgöras enligt lag och god revisionssed.

Fullmäktige ansvarar för detta. Har revisorerna tilldelats ytterligare uppdrag måste

hänsyn tas också till detta.

Styrelsen kan inte av beroendeskäl bereda revisorernas budgetförslag eftersom de

själva är föremål för revisorernas granskning. För att markera revisorernas oberoende

ställning är det lämpligt att fullmäktige utser en särskild budgetberedning av

revisionsanslaget. Den kan bestå av några av fullmäktiges ledamöter (oftast presidiet).

Det förekommer att även någon/några revisorer ingår i beredningen. Vid

sammansättningen är det viktigt att betänka beredningens oberoende, att den består av

personer som i andra uppdrag inte är föremål för revisorernas granskning. Det beredda

budgetförslaget för revisorerna inlemmas sedan i det samlade budgetförslaget som

styrelsen ansvarar för att upprätta.

En särskild utsedd beredning för revisionens anslag skulle också kunna ges uppdraget

att vara beredning inför fullmäktiges ansvarsprövningsbeslut, dels för att hantera

processen med att inhämta eventuella förklaringar, dels för att föreslå

beslutsmotiveringar mm. Detta förslag utvecklas inte vidare här.

Reglementet kan därtill tydliggöra hur det ska fungera med lekmannarevisorernas

budget och finansiering. Olika modeller förekommer och det råder ibland oklarhet om

vad som ska gälla.

Den i praktiken mest vanliga modellen är att varje företag beslutar om och svarar för

finansieringen av lekmannarevisionen i det egna företaget. Lekmannarevisorernas

budgetförslag lämnas till företagsledningen för beredning och inlemmas i företagets

budget. Beslut om budget tas upp på respektive årsstämma. Fullmäktige är då inte

delaktiga i berednings- och beslutsprocessen.

En annan modell är att ägaren/fullmäktige lägger fast budgetnivå för

lekmannarevisorerna, men att kostnaderna belastar respektive företag (olika modeller

för detta förekommer). Lekmannarevisorernas budgetförslag lämnas då till

fullmäktige för beredning och beslut. Fullmäktiges beslut om budgetram förmedlas till

företagen via ägardirektiv.

Ytterligare en modell är att ägaren/fullmäktige fullt ut finansierar lekmannarevisionen

inom kommunens budget, oftast med motivet att man ser lekmannarevisorerna som ett

86


2014-09-17

9 (16)

redskap för ägaren. Lekmannarevisionens budget integreras då i allmänhet i den

kommunala revisionens.

Kommunens revisionsreglemente reglerar inte vad som gäller för beredning och beslut

om yrkesrevisorernas ekonomiska resurser i företagen.

§

För beredning av revisorernas budget utser fullmäktige en särskild oberoende beredning.

Alternativ:

För beredning av budget till revisorerna, lekmannarevisorerna och av fullmäktige utsedda

revisorer i stiftelser utser fullmäktige en särskild oberoende beredning.

§

Fullmäktige beslutar om budget för lekmannarevisorerna och av fullmäktige utsedda

revisorer i stiftelser. Kostnaderna belastar respektive företag alternativt fördelas efter

granskningsårets slut i proportion till företagens storlek.

Alternativ:

Fullmäktige svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen och revisorerna i

stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa.

Alternativ:

Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorerna i aktiebolagen och

revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till dessa.

Förvaltning. Revisorerna svarar för sin egen förvaltning. Det innebär att de gör

framställning om budget, upprättar internbudget, upphandlar sakkunniga biträden,

beslutar om att delta i utbildningsaktiviteter, beslutar i förekommande fall om jäv,

sekretess m.fl. förvaltningsfrågor.

När revisorerna fattar förvaltningsbeslut ska de i princip fungera som en kommunal

nämnd. Beslut fattas med de revisorer som är närvarande. Med nedanstående

bestämmelse i reglementet kommer de regler om bl.a. beslutsförhet som gäller för

nämnd i 6 kap. 23 § KL, att gälla också för revisorerna i ärenden om förvaltning och

jäv.

§

För att besluta i ärenden om sin förvaltning och om jäv sammanträder revisorerna enligt de

regler som gäller för en kommunal nämnd.

87


2014-09-17

10 (16)

Det är rimligt att revisorernas egna räkenskaper och förvaltning granskas. Det har

betydelse för förtroende och legitimitet. Olika modeller förekommer, med utsedda

granskare från fullmäktige eller externt anlitade revisorer. Här har vi formulerat ett

exempel där en av fullmäktige utsedd budgetberedning av revisionsanslaget också

granskar revisorernas ekonomi och förvaltning.

§

Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning som fullmäktige utsett

för revisorernas budget.

Revisorerna lämnar de upplysningar och material som begärs för denna granskning.

Revisorernas sakkunniga biträden

Revisorerna ska anlita sakkunniga biträden som de själva väljer och anlitar.

Sakkunniga biträden ska anlitas i den omfattning som behövs för att genomföra

granskningen enligt god revisionssed. Lagstiftaren har med denna formulering

förtydligat kraven på en professionellt och likvärdigt utförd revision.

Sakkunniga biträden anlitas på olika sätt – med egen anställd personal och med

konsulter från den externa marknaden, efter upphandling som revisorerna genomför.

Även lekmannarevisorerna ska anlita sakkunniga biträden, som de själva väljer och

beslutar om. Enligt god revisionssed ska lekmannarevisor inte anlita den person som

är utsedd till yrkesrevisor i bolaget till sakkunnigt biträde. Biträdet bör vara ett annat,

men kan komma från samma revisionsföretag som yrkesrevisorn.

§

Revisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som behövs för att

fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling tillämpar revisorerna

kommunens/landstingets upphandlingsregler. Revisorerna beslutar om upphandling med

förvaltningsbeslut.

Lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den omfattning som

behövs för att fullgöra granskningen enligt god sed för detta slag av granskning. Vid

upphandling tillämpar lekmannarevisorerna kommunens/landstingets upphandlingsregler.

Lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling.

Alternativ:

Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga till sin granskning i den

omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed. Vid upphandling

tillämpas kommunens/landstingets upphandlingsregler. Revisorerna och lekmannarevisorerna

beslutar själva om upphandling.

88


2014-09-17

11 (16)

När sakkunniga biträden anställs i kommunen eller landstinget är revisorerna

arbetsgivare och anställningsmyndighet. Avsikten är att revisorerna och deras

sakkunniga ska ha en oberoende ställning i kommunen eller landstinget. Anställda

sakkunniga kan biträda såväl revisorerna som lekmannarevisorerna. Övergripande

frågor som rör förhållandet mellan kommunen/landstinget som arbetsgivare och

anställda sakkunniga åvilar vanligen kommun- eller landstingsstyrelsen eller en

särskild nämnd (personalnämnd), t ex rätten att sluta kollektivavtal eller att besluta om

stridsåtgärder. Revisorerna har att följa och förvalta sådana övergripande och

gemensamma beslut i personalfrågor.

§

Revisorerna är anställningsmyndighet för de sakkunniga biträden som anställs i

kommunen/landstinget. Revisorerna beslutar om lön och anställningsvillkor inom kommunens

gemensamma villkor (ev. hänvisning till vad som gäller lokalt…).

Revisorerna har enligt kommunallagen rätt att av nämnderna, de enskilda ledamöterna

och ersättarna i dessa samt de anställda få de upplysningar som behövs för

revisionsarbetet. En revisor får när som helst ta del av handlingar och räkenskaper

samt inventera tillgångar och värdehandlingar som finns hos en nämnd. Reglementet

tydliggör att samma rätt till upplysningar, handlingar och andra underlag gäller för de

sakkunniga som revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar (såväl anställda som

externa konsulter).

Mellan revisorerna i kommunen (även kommunalförbund) och revisorer/

lekmannarevisorer i kommunens företag råder upplysningsplikt, som är reglerad i

kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen m fl. Reglementet kan tydliggöra

att rätten till upplysningar också gäller de sakkunniga som revisorerna anlitar.

§

Bestämmelserna i kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de

sakkunniga som biträder revisorerna.

Alternativ:

Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen om revisorernas rätt

till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna och

lekmannarevisorerna.

Revisorernas arbetsformer

Sammankomster i granskningsarbetet. I granskningsarbetet är revisorerna

fristående och självständiga. Varje revisor kan göra egna val och bedömningar.

Revisorerna är alltså inget kollektivt organ som fattar majoritetsbeslut i

89


2014-09-17

12 (16)

granskningsarbetet. Men enligt god revisionssed strävar revisorerna efter att samverka

och enas för att nå största möjliga effekt och genomslag med sin granskning. För att

kunna samverka behöver revisorerna träffas. Det sker med regelbundna

sammankomster. Kommunallagen har inga bestämmelser om sådana sammankomster

mellan revisorerna. Det kan vara rimligt att det förs noteringar – minnesanteckningar

– över vad som framkommer vid sammankomsterna. Reglementet kan därför reglera

kraven på kallelser och anteckningar vid revisorernas sammankomster, liksom

möjligheten att kalla sakkunniga, andra experter samt förtroendevalda till dessa

sammankomster. Rätten att kalla andra till sammankomsterna kan tillkomma

sammankallande/ordföranden alternativt alla revisorerna.

Sammanträden för beslut om förvaltning och jäv. I frågor som rör förvaltning och

jäv beslutar revisorerna kollektivt, på liknande sätt som en nämnd (se tidigare § under

Revisorernas ekonomi och förvaltning). Av 9 kap 15 § KL följer att bestämmelserna

för nämnderna om justering av protokoll och tillkännagivande av justering ska

tillämpas på motsvarande sätt vid dessa beslut. Revisorernas beslut om förvaltning och

jäv kan överklagas enligt kommunallagen10 kap 2 § KL. I revisionsreglementet

förtydligas kraven på sammankallande/ordföranden att kalla till sammanträden samt

att protokoll ska upprättas.

§

Sammankallande/ordföranden kallar revisorerna till sammankomster i granskningsarbetet

och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv.

Sammankallade/ordföranden alternativt Revisorerna får kalla även sakkunniga och andra

experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder till dessa

sammankomster.

§

Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammankomster i granskningsarbetet.

Sammankallande/ordföranden ansvarar för att anteckningar upprättas.

§

De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.

Sammankallande/ordföranden ansvarar för att protokoll upprättas.

Protokollet justeras av sammankallande/ordföranden och ytterligare en revisor. Revisorerna

kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas

skriftligt innan revisorerna justerar den.

Eftersom varje revisor är självständig i sitt granskningsuppdrag kan revisorn själv

bestämma om skrivelser med anledning av granskningsarbetet. I reglementet kan

klargöras att en skrivelse i samtliga revisorers namn förutsätter att revisorerna är

eniga. Samma sak gäller om revisorerna på annat sätt än genom en skrivelse vill göra

sin gemensamma uppfattning tydlig t ex genom utdrag ur minnesanteckningar.

90


2014-09-17

13 (16)

§

En skrivelse (eller motsvarande) i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla

revisorer är eniga om innehållet. Skrivelsen ska undertecknas av den/de som revisorerna

utser.

Revisorernas rapportering

Formellt rapporterar revisorerna till fullmäktige vid två tillfällen - med sitt utlåtande

om resultatet i delårsrapporten och med revisionsberättelsen efter granskningsårets

slut.

Revisionsberättelsen är den slutliga rapporteringen till fullmäktige. Revisorerna

väljer att upprätta en eller flera revisionsberättelser. Till revisionsberättelsen hör

revisorernas sammanfattande redogörelse för resultatet av granskningen, om denna

upprättas separat.

Tidpunkten för när revisionsberättelsen ska lämnas till fullmäktige anges inte i

kommunallagen. Revisorerna måste dock ges ett rimligt tidsutrymme för att

färdigställa sin revisionsberättelse efter att styrelsen har lämnat sin årsredovisning till

fullmäktige och revisorerna.

Reglementet kan reglera när revisionsberättelsen ska lämnas och anpassa tidpunkten

till kravet på när styrelsen ska lämna årsredovisningen och när fullmäktige ska besluta

i ansvarsfrågan. Fullmäktige ska besluta i ansvarsfrågan vid ett sammanträde före

utgången av juni månad (5 kap. 25 a § KL).

Granskningsrapporter från lekmannarevisorer ska formellt bifogas

revisionsberättelsen i kommunen. Men det finns skäl att granskningsrapporten också

kommer till fullmäktige i särskild ordning. Fullmäktige kan behöva ta ställning i

ansvarsfrågan också i aktiebolaget och ge eventuella uppdrag till sitt ägarombud.

Därför kan även tidpunkten för granskningsrapportens överlämnande till fullmäktige

behöva regleras så att fullmäktige hinner ta ställning i tid före stämman.

Till revisionsberättelsen i kommunen ska fogas de sakkunnigas rapporter (se § nedan),

granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i kommunens aktiebolag samt

revisionsberättelser från kommunalförbund och kommunens företag.

Syftet med att foga dessa dokument till revisionsberättelsen är att fullmäktige ska få

en så bred och fullständig bild av tillståndet i hela organisationen som möjligt. Det ska

ge fullmäktige ett fördjupat underlag för att kunna ta ställning till beslut om åtgärder

och/eller beslut i ansvarsfrågan.

§

Revisionsberättelsen/-erna ska lämnas till fullmäktige senast …… varje år.

91


2014-09-17

14 (16)

Alternativ:

Revisionsberättelsen/-erna lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige

bestämmer.

Alternativ:

Revisionsberättelsen/-erna lämnas till fullmäktige senast … veckor efter det att styrelsen

överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna.

Till revisionsberättelsen fogas en sammanfattande redogörelse för resultatet av revisorernas

granskning.

Lekmannarevisorernas granskningsrapporter ska lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som

fullmäktige bestämmer.

Utlåtande om måluppfyllelse. Revisorerna har också uppdraget att i ett särskilt

utlåtande bedöma om resultaten i delårsrapport och årsbokslut är förenliga med de mål

fullmäktige beslutat om för verksamhet och ekonomi. Det sker vid två tillfällen – i

samband med upprättad delårsrapport och i anslutning till årsredovisningen. Det

senare utlåtandet inlemmas i revisionsberättelsen. Utlåtandet i samband med

delårsrapport utgör ett eget dokument som ska fogas till delårsrapporten inför

behandlingen i fullmäktige.

§

Revisorernas utlåtande om delårsrapport lämnas (senast ….. varje år) till fullmäktige inför

deras behandling av delårsrapporten.

Sakkunnigas rapporter. De sakkunnigas rapporter ska formellt bifogas till

revisionsberättelsen. Mer ändamålsenligt för fullmäktiges möjlighet att löpande hållas

informerad om revisorernas arbete och resultat är att successivt förmedla dessa

rapporter tillsammans med revisorernas egna bedömningar och eventuella egna

rapporter. En successiv förmedling av de sakkunnigas rapporter bör uppfylla kravet i

kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.

Detta kan tydliggöras i reglementet. I anslutning till revisionsberättelsen förtecknas i

så fall de rapporter som successivt har förmedlats till fullmäktige och som formellt hör

till revisionsberättelsen.

§

Revisorerna redovisar löpande resultatet av sin granskning till fullmäktige. De sakkunnigas

rapporter samt rapporter och bedömningar från revisorerna tillställs fullmäktiges presidium

så snart en granskning är avslutad. Fullmäktiges presidium svarar för vidare spridning till

fullmäktiges alla ledamöter.

Detta uppfyller kravet i kommunallagen på att de sakkunnigas rapporter ska bifogas

revisionsberättelsen. I revisionsberättelsen förtecknas de rapporter som förmedlats till

fullmäktige och som formellt hör till revisionsberättelsen.

92


2014-09-17

15 (16)

Revisorerna och fullmäktige

Kontakten och dialogen mellan revisorerna och fullmäktige är mycket viktig för

ömsesidigt utbyte av information och förankring. Formerna för dessa kontakter kan

definieras i reglementet. Exempel på former är regelbundna överläggningar mellan

fullmäktiges presidium (ev. också med gruppledarna) och revisorerna, revisorernas

närvaro och information vid fullmäktiges möten, successiv skriftlig rapportering av

granskningsresultat till fullmäktiges ledamöter, stående revisionspunkt på fullmäktiges

dagordning, särskilt arrangerade seminarier för fullmäktige. Här lämnas exempel på

hur formerna kan definieras i reglementet.

§

Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar, minst … varje år.

Alternativ:

Revisorerna närvarar vid fullmäktiges möten för att på fullmäktiges eller revisorernas

initiativ informera om revisionen samt svara på frågor.

Alternativ:

Fullmäktiges sammanträden har en stående punkt där revisorerna har möjlighet att informera

om revisionens arbete och resultat.

Det finns också lagreglerade former för kontakt mellan revisorerna, nämnder och

fullmäktige. Revisorerna kan väcka/initiera ärenden i fullmäktige med anledning av

sin granskning, men också om sin förvaltning. I initiativärenden i fullmäktige gäller

vanliga beredningsregler. Revisorerna kan också initiera ärenden med anledning av sin

granskning i nämnder och styrelser.

Revisorerna har också vissa lagstadgade rapporteringsskyldigheter till nämnder och

fullmäktige. Det kan finnas skäl att i reglementet tydliggöra dessa former för initiativ

och rapportering eftersom de är sällan förekommande och det kan finnas en osäkerhet

om hur de ska hanteras.

§

Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige med anledning av sin granskning och om sin

förvaltning, när de bedömer att så behövs. Fullmäktiges ordförande svarar för att sådana

ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning har skett.

Revisorerna kan initiera ärende i nämnder och styrelser med anledning av sin granskning,

när de bedömer att så behövs. Nämndens ordförande svarar för att sådana ärenden tas upp

till behandling så snart som möjligt.

Revisorerna rapporterar till ansvarig nämnd om de i sin granskning funnit att misstanke om

att brott av förmögenhetsrättlig karaktär förövats eller om allmän förvaltningsdomstols

avgörande åsidosatts. Om berörd nämnd inte vidtagit tillfredsställande åtgärder med

anledning därav rapporterar revisorerna till fullmäktige. Fullmäktiges ordförande svarar för

93


2014-09-17

16 (16)

att sådana ärenden tas upp till behandling, så snart som möjligt, efter att beredning har skett.

Revisorernas arkiv

§

För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och i av fullmäktige

fastställt arkivreglemente.

Reglementets giltighet

§

Reglementet gäller från … till dess fullmäktige fattar annat beslut.

94


KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

FÖR TIDAHOLMS KOMMUN

2007:8

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TIDAHOLMS KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-27.

Revisionens roll som demokratiskt kontrollinstrument

§1

Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och

kontroll av den verksamhet som bedrivs i styrelser, nämnder,

fullmäktigeberedningar och i de kommunala företagen.

Att vara revisor och lekmannarevisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte

är att med oberoende, saklighet och integritet främja och bedöma

verksamheten i kommunen. Därmed kan revisionen bidra till att skänka

legitimitet och förtroende för verksamheten och det demokratiska

samhället och dess grunder.

Revisionen har en central roll, när det gäller att säkerställa insynen i och

kontrollen av all verksamhet som kommunen ansvarar för. En väsentlig

del är att främja arbetet med styrning och kontroll av verksamheten.

Lagar och bestämmelser för revision

§2

För revisorerna gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta

reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

Grundläggande bestämmelser för revisorerna finns i kommunallagen.

Lekmannarevisorerna är ett bolagsorgan vars verksamhet regleras i

aktiebolagslagen. Regler för revision finns också i stiftelselagen.

95

1


Revisionsarbetet i kommunen skall bedrivas med utgångspunkt i de

principer och förhållningssätt som är vedertagna och som uttrycks i

senaste utgåvan av skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet”

När revisorerna beslutar om sin förvaltning och om jäv gäller i tillämpliga

delar också de regler för beslutsfattande som uttrycks i kommunallagen,

andra lag- och regelverk.

Revisorerna verkar i övrigt under den lagstiftning som gäller för offentlig

verksamhet. De har även att följa kommunövergripande riktlinjer från

fullmäktige.

Revisorernas antal och organisation

§3

Tidaholms kommun har fem revisorer som efter allmänna val utses av

fullmäktige för en mandatperiod.

Om en revisor avgår eller uppdraget på något annat sätt upphör under

mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjlig.

§ 4

Revisorerna arbetar samfällt med hela granskningen.

§5

Bland kommunens revisorer utser fullmäktige lekmannarevisorer och

suppleanter till kommunens aktiebolag och revisorer med suppleanter i

kommunala stiftelser till det antal som fastställs för varje enskilt företag.

§6

Fullmäktige väljer för den tid som fullmäktige bestämmer en

ordförande/sammankallande och en vice ordförande/sammankallande.

96

2


§7

Fullmäktige väljer revisorer för en mandatperiod. Uppdraget är slutfört

när revisorerna under det femte året efter valet har avslutat

granskningen av det fjärde årets verksamhet och avlämnat sin

revisionsberättelse. Det första året i mandatperioden inleds med dubbla

grupper revisorer.

Revisorernas uppgifter

§8

Utöver de lagstadgade uppdragen svarar revisorerna även för

granskningen av till kommunen lämnade donationsstiftelser.

För att säkerställa en samordnad och oberoende revision gäller att de

kommunala revisorerna avger förslag vem som skall vara revisor i de

kommunala företagen och stiftelserna.

I alla frågor som gäller revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Revisorernas ekonomi och förvaltning

§ 9

För beredning av revisorernas budget utser fullmäktige en särskild

oberoende beredning. Förtroendevalda i styrelser och nämnder som

själva är föremål för granskning kan inte ingå i denna beredning.

Respektive företag svarar för kostnaderna för lekmannarevisorer i

aktiebolagen och revisorerna i stiftelserna samt sakkunniga biträden till

dessa.

§ 10

När revisorerna sammanträder för att besluta i förvaltningsärenden och

jäv gäller samma bestämmelser som för kommunal nämnd.

3

97


§ 11

Revisorernas räkenskaper och förvaltning granskas av den beredning

som fullmäktige utsett för revisorernas budget.

Revisorerna lämnar de upplysningar och det material som krävs för en

sådan granskning.

Revisorernas sakkunniga biträden

§ 12

Revisorerna och lekmannarevisorerna anlitar själva sakkunniga i den

utsträckning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god

revisionssed.

Revisorerna och lekmannarevisorerna beslutar själva om upphandling.

§ 13

Revisorerna är anställningsmyndighet för de sakkunniga biträden som

anställs i kommunen.

§ 14

Bestämmelserna i kommunallagen, aktiebolagslagen och stiftelselagen

om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga.

4

98


Revisorernas arbetsformer

§ 15

Ordförande/sammankallande kallar revisorerna till sammankomster i

granskningsarbetet och till sammanträden om sin förvaltning och jäv.

Revisorerna kallar de sakkunniga samt förtroendevalda i styrelser och

nämnder som behövs för granskningsarbetet.

Minnesanteckning skall föras vid sammankomster.

De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv skall tas

upp i protokoll.

En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla

revisorer är eniga om innehållet. Sådan skrivelse undertecknas av

sammankallande och av ytterligare en person som revisorerna utser.

Revisorernas rapportering

§ 16

Revisorerna redovisar fortlöpande resultatet av sin granskning till

fullmäktige. Revisorernas bedömningar och de sakkunnigas rapporter

tillställs fullmäktiges presidium så snart en granskning är avslutad.

Fullmäktiges presidium svarar för att granskningsresultatet delges

fullmäktige.

Ovanstående förfarande innebär att kravet i kommunallagen om att de

sakkunnigas rapporter skall bifogas revisionsberättelsen är uppfyllt.

Revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapporter

lämnas till fullmäktige vid den tidpunkt som fullmäktige fastställer varje

år.

Revisorernas utlåtande om delårsrapporten skall lämnas till styrelsens

vid den tidpunkt som fastställes varje år.

5

99


Revisorerna och fullmäktige

§ 17

Revisorerna och fullmäktiges presidium har regelbundna överläggningar.

Revisorerna är närvarande vid fullmäktiges sammanträden för att på

fullmäktiges eller revisorernas initiativ informera om och redogöra för

revisionens arbete och resultat.

Revisorernas initiativrätt

§ 18

Revisorerna kan initiera ärende i fullmäktige i anslutning till sin

granskning och förvaltning. Fullmäktiges ordförande svarar för att

sådana ärende tas upp till behandling snarast.

Revisorerna kan även initiera ärende i styrelser och nämnder i anledning

av sin granskning. Styrelsens eller nämndens ordförande svarar för att

sådana ärenden tas upp till behandling snarast.

Revisorernas arkiv

§ 19

För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och

kommunens arkivreglemente.

Reglementets giltighet

§ 20

Detta reglemente gäller från den 1 januari 2007 och till dess fullmäktige

fattat annat beslut.

100

6


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-10-05

Kommunstyrelsen

2015/444

§ 224 Beslut om besvarande av motion om handlingsplan för

Tidaholms kommun utifrån klimatavtal

Sammanfattning av ärendet

Annica Snäll (MP) med flera har lämnat in en motion i vilken de framhåller att

världens länder har enats om ett nytt, globalt och rättsligt bindande,

klimatavtal som ska utgöra ramverk för ländernas klimatarbete framöver.

Motionärerna föreslår att Tidaholms kommun genast ska påbörja arbetet med

att ta fram en handlingsplan för klimatet som tar sikte på att i mesta mån

minska utsläpp i kommunens verksamheter samt att hjälpa invånare,

näringsliv och föreningar att minska utsläpp i sina liv och verksamheter.

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige inte har

delegerat ansvaret för miljöstrategiska frågor till någon verksamhetsnämnd

eller till kommunstyrelsen vilket gör att det är kommunfullmäktige som

ansvarar för den här typen av frågor. Det finns i dagsläget inte heller någon

tjänsteman som har i uppdrag att arbeta med miljöstrategiska frågor i

Tidaholms kommun.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 139/2016 ”Beslut om

besvarande av motion om handlingsplan för Tidaholms kommun utifrån

klimatavtal”, 2016-09-21.

Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om handlingsplan för Tidaholms

kommun utifrån klimatavtal”, 2016-07-04.

Motion om handlingsplan för Tidaholms kommun utifrån klimatavtal

(MP, C, L), 2015-12-14.

Förslag till beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

bifalla motionen.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

101


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-21

Kommunstyrelsens arbetsutskott

2015/444

§ 139 Beslut om besvarande av motion om handlingsplan för

Tidaholms kommun utifrån klimatavtal

Sammanfattning av ärendet

Annica Snäll (MP) med flera har lämnat in en motion i vilken de framhåller att

världens länder har enats om ett nytt, globalt och rättsligt bindande,

klimatavtal som ska utgöra ramverk för ländernas klimatarbete framöver.

Motionärerna föreslår att Tidaholms kommun genast ska påbörja arbetet med

att ta fram en handlingsplan för klimatet som tar sikte på att i mesta mån

minska utsläpp i kommunens verksamheter samt att hjälpa invånare,

näringsliv och föreningar att minska utsläpp i sina liv och verksamheter.

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige inte har

delegerat ansvaret för miljöstrategiska frågor till någon verksamhetsnämnd

eller till kommunstyrelsen vilket gör att det är kommunfullmäktige som

ansvarar för den här typen av frågor. Det finns i dagsläget inte heller någon

tjänsteman som har i uppdrag att arbeta med miljöstrategiska frågor i

Tidaholms kommun.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om handlingsplan för Tidaholms

kommun utifrån klimatavtal”, 2016-07-04.

Motion om handlingsplan för Tidaholms kommun utifrån klimatavtal

(MP, C, L), 2015-12-14.

Förslag till beslut

Ordföranden föreslår arbetsutskottet besluta föreslå kommunstyrelsen

besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

102


1/2

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-07-04

Ärendenummer

2015/444 Kommunstyrelsen

Sofie Thorsell

0502- 60 60 45

sofie.thorsell@tidaholm.se

Utredning av motion om handlingsplan för Tidaholms kommun

utifrån klimatavtal

Ärendet

Annica Snäll (MP) med flera har lämnat in en motion i vilken de framhåller att

världens länder har enats om ett nytt, globalt och rättsligt bindande,

klimatavtal som ska utgöra ramverket för ländernas klimatarbete framöver.

Enligt motionärerna innebär avtalet att världens länder nu har en gemensam

plan för att minska klimatutsläppen. Avtalet slår fast att den globala

uppvärmningen ska hållas under 2 grader och att strävan ska vara att den ska

begränsas till 1,5 grader. Motionärerna menar att målet i avtalet ska utgöra

vägledning för arbetet i Tidaholms kommun.

Motionärerna framhåller vidare att de anser att kommunen bör samordna

arbetet i en handlingsplan där alla i kommunens verksamheter, alla invånare,

allt näringsliv och alla föreningar ska kunna se sin del i arbetet som ska ledas

av kommunen.

Enligt motionärerna bör handlingsplanen även innehålla åtgärder för att

skydda Tidaholm och dess invånare och näringsverksamheter mot

klimatförändringens följder med extremt väder, höga vattenflöden, intensiva

skyfall, stormar och torka.

Motionärerna föreslår således att Tidaholms kommun genast ska påbörja

arbetet med att ta fram en handlingsplan för klimatet som tar sikte på att i

mesta mån minska utsläpp i kommunens verksamheter samt att hjälpa

invånare, näringsliv och föreningar att minska utsläpp i sina liv och

verksamheter.

Beslutsunderlag

Motion om handlingsplan för Tidaholms kommun utifrån klimatavtal

(MP, C, L), 2015-12-14.

Utredning

Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige inte har

delegerat ansvaret för miljöstrategiska frågor till någon verksamhetsnämnd

eller till kommunstyrelsen vilket gör att det är kommunfullmäktige som

ansvarar för den här typen av frågor. Det finns i dagsläget inte heller någon

tjänsteman som har i uppdrag att arbeta med miljöstrategiska frågor i

Tidaholms kommun.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

103


2/2

Med anledning av detta gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att

det saknas både kompetens och resurser inom Tidholms kommun för att ta

fram den typen av dokument som efterfrågas i motionen.

Om kommunfullmäktige bedömer att motionen bör bifallas behöver

kommunfullmäktige samtidigt anslå medel för arbetet då kommunen behöver

anlita någon utifrån, alternativt nyrekrytera, för att kunna leverera det som

efterfrågas.

Vid bifall bör kommunfullmäktige även fastslå vilken nämnd som ska ansvara

för miljöstrategiska frågor och även besluta att revidera den nämndens

reglemente. Om kommunfullmäktige inte ger uppdraget till en

verksamhetsnämnd tillfaller uppdraget kommunstyrelsen som då har i uppgift

att hantera ärendet.

Kommunledningsförvaltningen lämnar åt kommunstyrelsen att ta ställning till

hur motionen ska besvaras.

Förslag till beslut

Kommunledningsförvaltningen lämnar över motionen till kommunstyrelsen för

övervägande och beslut.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

104


105


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-10-05

Kommunstyrelsen

2015/361

§ 225 Beslut om besvarande av medborgarförslag om att utreda

förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid

Sammanfattning av ärendet

Roger Lundvold har lämnat in ett medborgarförslag i vilket han framhåller att

det finns ett stort behov av boende för människor som flyr för sitt liv. Lundvold

menar att kommunens sommargård i Gamla Köpstad är ett bättre

boendealternativ för flyktingar än tältläger även om sommargården inte är

vinterbonad. Med anledning av detta föreslår Lundvold att kommunen

skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid.

Medborgarförslaget har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och

tekniska nämnden. Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå

kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget medan tekniska

nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka medborgarförslaget.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 138/2016 ”Beslut om

besvarande av medborgarförslag om att utreda förutsättningarna för

attanvända Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid”,

2016-09-21.

Tjänsteskrivelse ”Utredning av medborgarförslag om att utreda

förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid”, kommunsekreterare Sofie Thorsell,

2016-06-28.

Kultur- och fritidsnämndens beslut § 22/2016 ”Medborgarförslag om att

skyndsamt utreda förutsättningarna att när Gamla Köpstad annars

skulle varit vinterstängt använda byggnaderna till flyktingmottagande”

2016-02-25.

Tekniska nämndens beslut § 13/2016 ”Beslut om yttrande angående

medborgarförslag om att utreda möjligheten att använda Gamla

Köpstad som flyktingmottagande vintertid”, 2016-01-28.

Medborgarförslag från Roger Lundvold om att utreda förutsättningarna

för att använda Gamla Köpstad till flyktingmottande vintertid,

2015-11-30.

Förslag till beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

avslå medborgarförslaget.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

106


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-21

Kommunstyrelsens arbetsutskott

2015/361

§ 138 Beslut om besvarande av medborgarförslag om att utreda

förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid

Sammanfattning av ärendet

Roger Lundvold har lämnat in ett medborgarförslag i vilket han framhåller att

det finns ett stort behov av boende för människor som flyr för sitt liv. Lundvold

menar att kommunens sommargård i Gamla Köpstad är ett bättre

boendealternativ för flyktingar än tältläger även om sommargården inte är

vinterbonad. Med anledning av detta föreslår Lundvold att kommunen

skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid.

Medborgarförslaget har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och

tekniska nämnden. Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå

kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget medan tekniska

nämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att tillstyrka medborgarförslaget.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ”Utredning av medborgarförslag om att utreda

förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid”, kommunsekreterare Sofie Thorsell,

2016-06-28.

Kultur- och fritidsnämndens beslut § 22/2016 ”Medborgarförslag om att

skyndsamt utreda förutsättningarna att när Gamla Köpstad annars

skulle varit vinterstängt använda byggnaderna till flyktingmottagande”

2016-02-25.

Tekniska nämndens beslut § 13/2016 ”Beslut om yttrande angående

medborgarförslag om att utreda möjligheten att använda Gamla

Köpstad som flyktingmottagande vintertid”, 2016-01-28.

Medborgarförslag från Roger Lundvold om att utreda förutsättningarna

för att använda Gamla Köpstad till flyktingmottande vintertid,

2015-11-30.

Förslag till beslut

Ordföranden föreslår arbetsutskottet besluta föreslå kommunstyrelsen

besluta att avslå medborgarförslaget.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå

medborgarförslaget.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

107


1/3

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-06-28

Ärendenummer

2015/361 Kommunstyrelsen

Sofie Thorsell

0502- 60 60 45

sofie.thorsell@tidaholm.se

Utredning av medborgarförslag om att utreda förutsättningarna för

att använda Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid

Ärendet

Roger Lundvold har lämnat in ett medborgarförslag i vilket han framhåller att

det finns ett stort behov av boende för människor som flyr för sitt liv. Lundvold

menar att kommunens sommargård i Gamla Köpstad är ett bättre

boendealternativ för flyktingar än tältläger även om sommargården inte är

vinterbonad.

Med anledning av detta föreslår Lundvold att kommunen skyndsamt ska

utreda förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till flyktingmottagande

vintertid.

Beslutsunderlag

Kultur- och fritidsnämndens beslut § 22/2016 ”Medborgarförslag om att

skyndsamt utreda förutsättningarna att när Gamla Köpstad annars

skulle varit vinterstängt använda byggnaderna till flyktingmottagande”

2016-02-25.

Tekniska nämndens beslut § 13/2016 ”Beslut om yttrande angående

medborgarförslag om att utreda möjligheten att använda Gamla

Köpstad som flyktingmottagande vintertid”, 2016-01-28.

Medborgarförslag från Roger Lundvold om att utreda förutsättningarna

för att använda Gamla Köpstad till flyktingmottande vintertid,

2015-11-30.

Utredning

Medborgarförslaget har skickats på remiss till tekniska nämnden och kulturoch

fritidsnämnden.

Tekniska nämnden framhåller i beslut, TN § 13/2016, att det redan har gjorts

en utredning kring om Gamla Köpstad skulle kunna användas till boende för

flyktingar där följande har konstaterats.

Huvudbyggnaden har 36 bäddar, ett enkelt kök samt tillräckligt många

duschar och toaletter. Byggnaden är inte vinterbonad vilket innebär att det inte

går att garantera att det är över 20 grader inomhus vid kall väderlek samt att

uppvärmningskostnaderna skulle bli höga.

För att kunna säkerställa ett tillfredsställande klimat i byggnaden samt rimliga

uppvärmningskostnader vintertid krävs tilläggsisolering av byggnaden.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

108


2/3

Kostnaden för att vinterbona huvudbyggnaden bedöms till cirka 1,5 miljoner

kronor. Därutöver kan det tillkomma kostnader för eventuella kompletteringar

ur brandskyddssynpunkt samt kostander för uppvärmning, sophämtning,

vatten- och avlopp samt kostnader för återställning av lokalerna när vintern är

över.

Nämnden bedömer att det skulle ta två till tre månader att vinterbona

byggnaden vilket skulle innebära att en uthyrning av lokalen i bästa fall kan

ske cirka tre månader efter ordinarie uthyrningsperiod vilken avslutas i mitten

av oktober. Detta gör att inflyttning skulle kunna ske tidigast 1 januari 2017.

Lokalerna behöver därefter återställas innan ordinarie verksamhet startar i

sommargården igen vilket sker i slutet av mars. Återställningen bedöms ta

cirka två till tre veckor.

Nämnden framhåller att en eventuell uthyrning av sommargården till

flyktningboende inte har förankrats hos migrationsverket eller Varbergs

kommun.

Tekniska nämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att tillstyrka

medborgarförslaget.

Kultur- och fritidsnämnden framhåller i beslut, KOF § 22/2016, att nämnden

disponerar sommargården i Gamla Köpstad från april till oktober eftersom

husen inte är vinterbonade. 2016 års uthyrningar är redan bokade och

nämnden bedömer därför att det är svårt att samordna att sommargården

ställs om för flyktingmottagande då det inte finns tid att göra sommargården

vinerbonad inför 2017.

Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

avslå medborgarförslaget.

Utredningens slutsatser

Det Lundvold frågar efter i sitt medborgarförslag är att förutsättningarna för att

använda Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid ska utredas. Det

framgår av tekniska nämndens beslut att nämnden till stor del redan har utrett

vad som krävs för att sommargården ska kunna användas till

flyktingmottagnade vintertid. Det som saknas i utredningen är hur

migrationsverket och Varbergs kommun ställer sig till ett eventuellt

användande av Gamla Köpstad som flyktingboende, hur ett sådant boende

skulle organiseras samt om det finns behov av ett sådant boende under

kommande vinter 2016-2017.

Tekniska nämnden föreslår att kommunfullmäktige ska besluta att tillstyrka

medborgarförslaget. Kommunledningsförvaltningen ställer sig positiv till att

frågan utreds ytterligare för att besvara även de kvarstående frågorna. Detta

om kommunfullmäktige bedömer att det bör läggas resurser, främst i form av

arbetstid, på att komplettera den utredning som tekniska nämnden redan har

gjort.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

109


3/3

Förslag till beslut

Om kommunstyrelsen bedömer att kommunen bör lägga resurser på att

komplettera tekniska nämndens tidigare utredning föreslår

kommunledningsförvaltningen kommunstyrelsen besluta enligt följande:



Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

bifalla medborgarförslaget.

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

uppdra åt tekniska nämnden att göra en fullständig utredning av

förutsättningarna för att använda Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

110


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-02-25

Kultur- och fritidsnämnden

2015/121

§ 22 Medborgarförslag om att skyndsamt utreda förutsättningarna

att när Gamla Köpstad annars skulle varit vinterstängt använda

byggnaderna till flyktingmottagande

Sammanfattning av ärendet

Kommunfullmäktige har överlämnat bifogat medborgarförslag från Roger

Lundvold till kommunstyrelsen för beredning. I medborgarförslaget föreslås att

kommunen skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda

byggnaderna på Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid.

Tidaholms kommuns sommargård i Gamla Köpstad är en mycket uppskattad

anläggning. Kultur- och fritidsnämnden disponerar sommargården en

begränsad period, från april till oktober, då husen inte är vinterbonade. 2016

års uthyrningar är redan bokade och kultur- och fritidsnämnden bedömer det

därför som svårt att samordna så att sommargården ställs om för

flyktingmottagande då tid till ombyggnation för vinterboning inför 2017 inte

finns.

Beslutsunderlag

Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts beslut § 21/2016

”Medborgarförslag om att skyndsamt utreda förutsättningarna att när

Gamla Köpstad annars skulle varit vinterstängt använda byggnaderna

till flyktingmottagande” 2016-02-11.

Tjänsteskrivelse ”Yttrande angående medborgarförslag om att vintertid

använda Gamla Köpstad för flyktingmottagande”, kultur- och fritidschef

Pema Malmgren, 2016-02-02.

Begäran om yttrande angående medborgarförslag om att utreda

möjligheten att använda Gamla Köpstad som flyktingmottagande

vintertid, 2015-12-14.

Medborgarförslag om att utreda möjligheten att använda Gamla

Köpstad som flyktingmottagande vintertid, 2015-10-24.

Förslag till beslut

- Arbetsutskottet föreslår kultur- och fritidsnämnden besluta föreslå

Kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om att utreda

möjligheten att använda Gamla Köpstad som flyktingmottagande

vintertid.

Kultur- och fritidsnämndens beslut

Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå Kommunfullmäktige att

avslå medborgarförslaget om att utreda möjligheten att använda

Gamla Köpstad som flyktingmottagande vintertid

Sändlista

Kommunstyrelsen

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

111


1/2

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-01-28

Tekniska nämnden

2015/297

§ 13 Beslut om yttrande angående medborgarförslag om att utreda

möjligheten att använda Gamla Köpstad som flyktingmottagande

vintertid

Sammanfattning av ärendet

Kommunfullmäktige har överlämnat ett medborgarförslag från Roger Lundvold

till tekniska nämnden för yttrande. I medborgarförslaget föreslås att

kommunen skyndsamt ska utreda förutsättningarna för att använda

byggnaderna på Gamla Köpstad till flyktingmottagande vintertid.

Det har redan tidigare gjorts en utredning kring hur Gamla Köpstad skulle

kunna användas till boende för flyktingar där man kunnat konstatera följande:

Huvudbyggnaden har 36 bäddar, och ett enkelt kök. Duschar och toaletter

finns i erforderligt antal. Byggnaden är inte vinterbonad, vilket innebär att det

inte går att garantera +20 o C inomhus vid kall väderlek.

Uppvärmningskostnaderna kommer dessutom att bli väldigt höga.

För att kunna säkerställa ett tillfredsställande klimat i byggnaden samt rimliga

uppvärmningskostnader vintertid krävs tilläggsisolering av byggnaden.

Det finns även 4 bäddar och WC/dusch i annexet, men det bedöms inte rimligt

att tilläggsisolera hela annexet för att erhålla 4 platser.

Kostnad för vinterboning av byggnaden bedöms till ca 1,5 Mkr. Eventuella

kompletteringar ur brandskyddssynpunkt kan tillkomma. Befintligt

uppvärmningssystem via elradiatorer bör kunna behållas med vissa

kompletteringar. Tidsåtgång för arbetet beräknas ta ca 2-3 månader.

Uthyrning av lokalen till flyktingboende kan alltså i bästa fall ske ca 3 månader

efter ordinarie uthyrningsperiod, vilket infaller i mitten av oktober (det vill säga

tidigast 1 januari 2017). Lokalerna behöver också återställas innan övergång

ordinarie verksamhet (bedömd tidsåtgång ca 2-3 veckor). Ordinarie uthyrning

brukar starta i slutet av mars.

Kostnadstäckning för återställande, uppvärmning VA, sophämtning ska också

tas med i kostnadsberäkningen.

Uthyrning till flyktingboende i sommargården är inte förankrat hos

Migrationsverket och behöver framförallt förankras hos Varbergs kommun.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse, Johan Claesson, fastighetsförvaltare, 2016-01-08

Begäran om yttrande, kommunstyrelsen, 2015-12-14

Medborgarförslag från Roger Lundvold, 2015-10-24

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

112


2/2

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-01-28

Tekniska nämnden

Arbetsutskottet har diskuterat frågan men beslutat överlämna ärendet till

tekniska nämnden för förslag till beslut.

Förslag till beslut

- Håkan Daremark (KD), anser det vara positivt att kunna skapa ett bra

boende vintertid (under ej ordinarie uthyrningsperiod) till flyktingar samt

att man samtidigt ger fastigheten en standardhöjning.

- Bill Malm (M) yrkar att tekniska nämnden beslutar föreslå

kommunfullmäktige avslå medborgarförslaget.

Beslutsgång

Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, ordförandens och

Bill Malms. Han ställer förslagen mot varandra och finner att tekniska

nämnden beslutar enligt Håkan Daremarks förslag att föreslå

kommunfullmäktige att ställa sig positiv till medborgarförslaget

Tekniska nämndens beslut

Tekniska nämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att

tillstyrka medborgarförslaget om att kommunen skyndsamt utreder

förutsättningar för att använda byggnaderna på Gamla Köpstad till

flyktingmottagande vintertid.

Reservation

Bill Malm (M) reserverar sig mot beslutet.

Sändlista

Kommunfullmäktige

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande

113


114


115


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-10-05

Kommunstyrelsen

2015/342

§ 226 Beslut om besvarande av motion om att delar av den

kommunala verksamheten för löpande skötsel läggs ut på

entreprenad

Sammanfattning av ärendet

Ambjörn Lennartsson (M) har lämnat in en motion i vilken han framhåller att

en del av det arbete som idag utförs i kommunal regi skulle kunna utföras av

lokala entreprenörer. Lennartsson menar att några områden skulle var särskilt

fördelaktiga att upphandla i mindre delar så att uppgifterna kan fördelas

mellan flera lokala utförare. Dessa är gräsklippning, snöröjning, parkskötsel,

planteringar, skogsvård, lokalvård och vaktmästeri.

Lennartsson föreslår således att delar av den kommunala verksamheten för

löpande skötsel läggs ut på entreprenad.

Samtliga exempel på verksamheter som Lennartsson anser skulle vara

lämpliga att lägga ut på entreprenad ligger inom tekniska nämndens

verksamhetsområde. Tekniska nämnden har lämnat en redogörelse av vilken

det framgår att flera av de verksamheter som Lennartsson nämner kan utföras

av annan utförare än kommunen, vilket redan i dagsläget är fallet för en del av

dem.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut § 140/2016 ”Beslut om

besvarande av motion om att delar av den kommunala verksamheten

för löpande skötsel läggs ut på entreprenad”, 2016-09-21.

Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om att delar av den löpande

verksamheten läggs ut på entreprenad”, 2016-06-14.

Sammanställning över redovisning av verksamheter/del av verksamhet

som kan konkurrenssättas eller utföras i ett alternativt utförande,

tekniska nämnden, 2016-05-18.

Kommunstyrelsens beslut § 11/2016 ”Beslut om uppdrag att utreda

vilka kommunala verksamheter som skulle kunna konkurrensutsättas”,

2016-01-13.

Motion om att delar av den löpande verksamheten läggs ut på

entreprenad, (M), 2015-10-07.

Minnesanteckningar från utvecklingsberedningen, 2015-09-17.

Förslag till beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad.

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att

motionen ska anses vara besvarad.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

116


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-09-21

Kommunstyrelsens arbetsutskott

2015/342

§ 140 Beslut om besvarande av motion om att delar av den

kommunala verksamheten för löpande skötsel läggs ut på

entreprenad

Sammanfattning av ärendet

Ambjörn Lennartsson (M) har lämnat in en motion i vilken han framhåller att

en del av det arbete som idag utförs i kommunal regi skulle kunna utföras av

lokala entreprenörer. Lennartsson menar att några områden skulle var särskilt

fördelaktiga att upphandla i mindre delar så att uppgifterna kan fördelas

mellan flera lokala utförare. Dessa är gräsklippning, snöröjning, parkskötsel,

planteringar, skogsvård, lokalvård och vaktmästeri.

Lennartsson föreslår således att delar av den kommunala verksamheten för

löpande skötsel läggs ut på entreprenad.

Samtliga exempel på verksamheter som Lennartsson anser skulle vara

lämpliga att lägga ut på entreprenad ligger inom tekniska nämndens

verksamhetsområde. Tekniska nämnden har lämnat en redogörelse av vilken

det framgår att flera av de verksamheter som Lennartsson nämner kan utföras

av annan utförare än kommunen, vilket redan i dagsläget är fallet för en del av

dem.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ”Utredning av motion om att delar av den löpande

verksamheten läggs ut på entreprenad”, 2016-06-14.

Sammanställning över redovisning av verksamheter/del av verksamhet

som kan konkurrenssättas eller utföras i ett alternativt utförande,

tekniska nämnden, 2016-05-18.

Kommunstyrelsens beslut § 11/2016 ”Beslut om uppdrag att utreda

vilka kommunala verksamheter som skulle kunna konkurrensutsättas”,

2016-01-13.

Motion om att delar av den löpande verksamheten läggs ut på

entreprenad, (M), 2015-10-07.

Minnesanteckningar från utvecklingsberedningen, 2015-09-17.

Förslag till beslut

Ordföranden föreslår arbetsutskottet besluta föreslå kommunstyrelsen

besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses

vara besvarad.

Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut

Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå

kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

117


1/2

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-06-14

Ärendenummer

2015/342 Kommunstyrelsen

Sofie Thorsell

0502- 60 60 45

sofie.thorsell@tidaholm.se

Utredning av motion om att delar av den löpande verksamheten

läggs ut på entreprenad

Ärendet

Ambjörn Lennartsson (M) har lämnat in en motion i vilken han framhåller att

en del av det arbete som idag utförs i kommunal regi skulle kunna utföras av

lokala entreprenörer.

Lennartsson menar att några områden skulle var särskilt fördelaktiga att

upphandla i mindre delar så att uppgifterna kan fördelas mellan flera lokala

utförare. Dessa är gräsklippning, snöröjning, parkskötsel, planteringar,

skogsvård, lokalvård och vaktmästeri.

Lennartsson föreslår att delar av den kommunala verksamheten för löpande

skötsel läggs ut på entreprenad.

Beslutsunderlag

Mall för redovisning av verksamheter/ del av verksamhet som kan

konkurrenssättas eller utföras i ett alternativt utförande, tekniska

nämnden, 2016-05-18.

Kommunstyrelsens beslut § 11/2016 ”Beslut om uppdrag att utreda

vilka kommunala verksamheter som skulle kunna konkurrensutsättas”,

2016-01-13.

Motion om att delar av den löpande verksamheten läggs ut på

entreprenad, (M), 2015-10-07.

Minnesanteckningar från utvecklingsberedningen, 2015-09-17.

Utredning

2015-09-17 föreslog utvecklingsberedningen att kommunstyrelsen, med

utgångspunkt i verksamhetsöversynen, skulle ge uppdrag till nämnderna att

redovisa vilka verksamheter inom respektive nämnds verksamhetsområde

som är lämpliga att konkurrensutsätta eller utföra i ett alternativt utförande.

Kommunstyrelsen beslutade, KS § 11/2016, att ge i uppdrag till

kommunledningsförvaltningen att utreda vilka kommunala verksamheter som

är möjliga att konkurrensutsätta eller genomföra i ett alternativt utförande.

Samtliga nämnder ombeddes därefter att fylla i en mall som anger vilka

verksamheter inom nämndens verksamhetsområde som nämnden bedömer

vara möjliga att konkurrensutsätta eller driva i ett alternativt utförande.

Samtliga nämnder har inkommit med sina respektive redogörelser.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

118


2/2

Samtliga exempel på verksamheter som Lennartsson anser skulle vara

lämpliga att lägga ut på entreprenad ligger inom tekniska nämndens

verksamhetsområde.

Tekniska nämnden har i sin redogörelse angivit att följande verksamheter kan

konkurrensutsättas eller drivas i ett alternativt utförande:






Delar av gatuunderhåll

Delar av parkunderhåll

Fastighetsunderhåll

Lokalvård

Renhållning

Nämnden framhåller samtidigt att följande redan i dagsläget sköts via

entreprenad:








Delar av gatuunderhåll

Delar av gatuutbyggnad

Delar av vatten- och avloppsnätsutbyggnad

Delar av parkunderhåll

Delar av skogsskötsel

Om- och nybyggnad av fastigheter

Om- och tillbyggnad av övriga tekniska omläggningar

Utredningens slutsatser

Det framgår av tekniska nämndens redogörelse av vilka verksamheter som

kan konkurrensutsättas eller utföras i ett alternativt utförande att flera av de

verksamheter som Lennartsson nämner kan utföras av annan utförare än

kommunen. Det framgår även att flera av dessa verksamheter redan i

dagsläget sköts via entreprenad.

Kommunledningsförvaltningen bedömer att det är ett rent politiskt

ställningstagande att avgöra om ytterligare verksamheter ska läggas ut på

entreprenad på det sätt som Lennartsson föreslår i sin motion.

Förslag till beslut

Kommunledningsförvaltningen överlämnar motionen till kommunstyrelsen för

övervägande och beslut.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

119


120


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-10-05

Kommunstyrelsen

2016/134

§ 227 Rapport över motioner och medborgarförslag som har

inkommit till kommunfullmäktige till och med 2016-09-27 och inte

slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd

Sammanfattning av ärendet

Det fram går av 31-32 §§ i kommunfullmäktiges arbetsordning att

kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och

medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Den andra redovisningen ska

göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i oktober.

Förvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och

medborgarförslag som har anmälts till kommunfullmäktige före 2016-09-27

och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ”Rapport över motioner och medborgarförslag som

har anmälts till kommunfullmäktige före 2016-09-27 och inte

slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd”,

kommunsekreterare Sofie Thorsell, 2016-09-14.

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna

rapporten till kommunfullmäktige för kännedom.

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till

kommunfullmäktige för kännedom.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

121


1/4

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-09-14

Ärendenummer

2016/134 Kommunstyrelsen

Sofie Thorsell

0502- 60 60 45

sofie.thorsell@tidaholm.se

Rapport över motioner och medborgarförslag som har anmälts till

kommunfullmäktige före 2016-09-27 och inte slutbehandlats av

kommunfullmäktige eller nämnd

Ärendet

Det fram går av 31-32 §§ i kommunfullmäktiges arbetsordning att

kommunstyrelsen två gånger per år ska redovisa de motioner och

medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Den andra redovisningen ska

göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i oktober.

Förvaltningen har gjort en sammanställning över de motioner och

medborgarförslag som har anmälts till kommunfullmäktige före 2016-09-27

och inte slutbehandlats av kommunfullmäktige eller nämnd.

Motioner

Motion om gångoch

cykelväg mot

Ekedalen

Ärendenr: 2015/363

Motion om att delar

av den kommunala

verksamheten för

löpande skötsel

läggs ut på

entreprenad

Ärendenr: 2015/342

Motion om

handlingsplan

utifrån klimatavtal

Ärendenr: 2015/444

Motion om att

förbereda

anslutningar till

Götalandsbanan

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-10-26

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-10-26

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-12-14

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-12-14

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Ärendenr : 2015/442

Motion om att utreda

behov av

trygghetsboende

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-01-25

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

122


2/4

Ärendenr; 2016/47

Motion om att införa

kommunala väktare

Ärendenr: 2016/138

Motion om utegym

längs Ringleden

Ärendenr:2016/198

Motion om att alla

elever i årskurs 9

ska göra en resa till

Auschwitz eller

annat

koncentrationsläger

Ärendenr: 2016/199

Motion om att barn

till skiftarbetare ska

få bättre möjlighet till

barnomsorg

Ärendenr:2016/262

Motion om att

beställa utökning av

grundutbudet till att

omfatta måndagsöndag

från

Västtrafik

Ärendenr:2016/263

Motion om att alla

barn och ungdomar

ska få fiska

kostnadsfritt utmed

Tidan året runt i

centrala Tidaholm

där det idag krävs

fiskekort

Ärendenr: 2016/264

Motion om att utreda

möjligheten att

etablera bebyggelse

på Hellidsberget

Ärendenr:2016/265

Motion om att göra

friskvårdsbidraget

individuellt

Ärendenr: 2016/298

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-03-21

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-04-25

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-04-25

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-06-27

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-06-27

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-06-27

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-06-27

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-08-29

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

123


3/4

Motion om

kontaktperson

Ärendenr:

Motion om

demokratilyft

Ärendenr:

Motion om

förberedelseskola

Ärendenr:

Motion om att bygga

en ny 7-9 skola i

centrala Tidaholm

Ärendenr:

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-09-26

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-09-26

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-09-26

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-09-26

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Medborgarförslag

Medborgarförslag om

asylsökande och

frivillighetsarbete i

kommunen – Maria

Campbell

Ärendenr: 2015/173

Medborgarförslag om

att skyndsamt utreda

förutsättningarna att

använda Gamla

Köpstad till

flyktingmottagning

Ärendenr: 2015/361

Medborgarförslag om

broddar

Ärendenr: 2015/424

Medborgarförslag -

tillgång till

klubbrummet i

Sparbankshallen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-05-25

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-11-30

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-12-14

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-12-14

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Ärendenr: 2015/402

Medborgarförslag om

att placera ett utegym

i centrala Tidaholm

Ärendenr: 2016/40

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-02-29

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

124


4/4

Medborgarförslag om

enklare grusplan vid

Forsenskolan

Ärendenr: 2016/59

Medborgarförslag om

lekplats och sittplatser

framför

bibliotekshuset

Ärendenr:2016/150

Medborgarförslag om

naturstig för ryttare,

cyklister och andra

motionärer på

Hellidsberget

Ärendenr: 2016/188

Medborgarförslag om

uteplats med grill vid

Disponentvillan

Ärendenr:2016/212

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-02-29

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-04-25

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-05-30

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-05-30

Ärendet bereds för närvarande av kommunstyrelsen

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till

kommunfullmäktige för kännedom.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

125


1/1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-10-05

Kommunstyrelsen

2016/134

§ 228 Rapport över medborgarförslag som har beretts och

beslutats av nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27

Sammanfattning av ärendet

Det framgår av 6 kap 27 a § kommunallagen att en nämnd som handlägger

medborgarförslag minst en gång om året ska informera kommunfullmäktige

om beslut som fattats i ärendena.

Kommunstyrelsen ansvarar för att en sådan sammanställning tas fram och

kommunledningsförvaltningen har därför upprättat en lista över de

medborgarförslag som har beretts och beslutats av nämnder sedan den

senaste redovisningen gjordes på kommunfullmäktiges sammanträde i april.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse ”Rapport över medborgarförslag som har beretts och

beslutats av nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27”, kommunsekreterare

Sofie Thorsell, 2016-09-14.

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna

rapporten till kommunfullmäktige för kännedom.

Kommunstyrelsens beslut

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till

kommunfullmäktige för kännedom.

Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

126


1/2

TJÄNSTESKRIVELSE

2016-09-14

Ärendenummer

2016/134 Kommunstyrelsen

Sofie Thorsell

0502- 60 60 45

sofie.thorsell@tidaholm.se

Rapport över medborgarförslag som har beretts och beslutats av

nämnder 2016-04-02 - 2016-09-27

Ärendet

Det framgår av 6 kap 27 a § kommunallagen att en nämnd som handlägger

medborgarförslag minst en gång om året ska informera kommunfullmäktige

om beslut som fattats i ärendena.

Kommunstyrelsen ansvarar för att en sådan sammanställning tas fram och

kommunledningsförvaltningen har därför upprättat en lista över de

medborgarförslag som har beretts och beslutats av nämnder sedan den

senaste redovisningen gjordes på kommunfullmäktiges sammanträde i april.

Medborgarförslag om

belysning vid gångoch

cykelbana från

Basaregatan ut mot

Hägnevägen – Eva

Nörgaard Larsson

Ärendenr: 2015/397

Medborgarförslag om

prioritering vid

uthyrning av Gamla

Köpstad – Anja

Johansson med flera

Ärendenr: 2016/163

Medborgarförslag om

installation av

bokningsbara, låsbara

cykelboxar på

lämpliga platser i

Tidaholms kommun –

Monika Jakobsson

Medborgarförslag om

hundrastgård i

stadsparken i

Tidaholm

Ärendenr: 2016/224

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2015-11-30

Tekniska nämnden beslutade att den aktuella gångoch

cykelstigen läggs med i cykelplanen 2016-04-21.

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-04-25

Kultur- och fritidsnämnden beslutade att avslå

medborgarförslaget 2016-09-14.

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-04-25

Tekniska nämnden beslutade att avslå

medborgarförslaget 2016-08-25.

Anmäldes under kommunfullmäktiges sammanträde

2016-06-27

Tekniska nämnden beslutade att avslå

medborgarförslaget 2016-09-15.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

127


2/2

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till

kommunfullmäktige för kännedom.

Kommunstyrelsen

Postadress: Tidaholms kommun | 522 83 Tidaholm

Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A | Telefon: 0502-60 60 00 | Fax: 0502- 60 63 50

E-post: tidaholm@tidaholm.se

www.tidaholm.se

128


129


130


131


132


133

More magazines by this user
Similar magazines