Magasin FÃ¶rÃ¤ldrastÃ¶d, 2.16 MB - Statens folkhÃ¤lsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Kan förskolan vara nyckeln till bra föräldrastöd? Foto: Dan Petersson Det försöker Uppsala kommun i samverkan med Uppsala universitet ta reda på i projektet ”Förskolan som arena för föräldrastöd”. Sedan 2009 har drygt 40 pedagoger utbildats i metoden Triple P, programmet för positivt föräldraskap. Efter två år kan man äntligen börja se resultat. – Häftigt att ha varit med i hela processen och nu kunna skörda det man sått, säger Ingela Hagström, projektledare. Text: helena bredberg 14 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
Projektet ”Förskolan som arena för föräldrastöd” har mött positivt gensvar från både förskolepersonal och föräldrar även om intresset var mindre i början än man hade förväntat sig. – Vi gick ut med en förfrågan till alla förskolor i kommunen. Av de förskolor som anmälde intresse lottades en interventionsgrupp och en kontrollgrupp ut. Sedan har två till tre ur varje personalgrupp utbildats i Triple P, programmet för positivt föräldraskap. Nu kan de anordnat träffar på helger och kvällar med möjlighet till barnpassning. I takt med att föräldrar som nappat på det här har tipsat andra och att pedagogerna blivit varma i kläderna och kan prata mer för erbjudandet, har verksamheten blivit mer känd, konstaterar Ingela. Positiva resultat Föräldrar har fått svara på en enkät före programmets införande och sedan efter 6, 12 och 18 månader. Resultaten visar med sina barn, tillbringa mer tid och berömma dem samt att gå ner i samma höjd, ta i barnet och ha ögonkontakt när man vill säga något. Det finns även hälsoekonomiska beräkningar kring hur stora besparingar man kan göra med den här typen av föräldrastöd som utförs av förskolepersonalen. – Jämför tre 90-minuters seminarier och fyra enskilda samtal på 20 minuter, totalt cirka fem timmar för en kostnad av 1 700 kronor per barn i driftskostnad i nuvarande studie, med till exempel ett enda besök på BUP som kostar 2 500 kronor. Att denna relativt enkla insats ger effekter på gruppnivå innebär potentiellt stora vinster på samhällsnivå, poängterar Anna Sarkadi. Ingela Hagström, projektledare för ”För skolan som arena för föräldrastöd” och Anna Sarkadi, docent vid Uppsala universitet. erbjuda föräldrar ny kunskap och användbara verktyg genom seminarier med olika teman och även enskilda samtal, förklarar Ingela Hagström som själv är en av dem som har utbildat personalen. En naturlig plats Utgångspunkten för projektet är att stärka förskolan som en naturlig plats för att erbjuda föräldrar råd och stöd eftersom de flesta barn upp till fem år passerar där. Personalen träffar dagligen såväl barn som föräldrar och kan därför fånga upp de behov och den efterfrågan som finns. De har kunskaper om barns utveckling och ett etablerat förtroende hos föräldrarna. – När det gäller föräldrarna har bristen på tid varit avgörande. Därför har vi att beteendeproblem bland barnen har minskat i programgruppen jämfört med kontrollgruppen. – Vi kan dra viktiga lärdomar av studien. Dels att den når föräldrar som upplever olika typer av problem med sig själva eller med barnen utan att någon känner sig utpekad, eftersom många deltar av ren nyfikenhet. Dels att det räcker med att knappt en tredjedel av föräldrarna deltar för att man ska kunna utläsa ett resultat av insatsen, säger Anna Sarkadi som är docent vid Uppsala universitet. Vi når dock inte personer som inte kan språket eller de som har komplexa sociala eller andra problem. Studien visar att föräldrar som deltagit i programmet tycker att de har haft mest nytta av konkreta råd; att prata Foto: Cathrin Terreros Utveckling av en etablerad metod Anna berättar att totalt tio förskolor har erbjudit Triple P inom projektet och att 30 procent av föräldrarna har deltagit. – Utbildningen för förskollärarna är ganska tuff med många övningar. Det handlar mycket om att tänka på ett nytt sätt, att inte bara ge råd utan lyssna på föräldrarna och vägleda. Vissa tycker att det är toppen, medan andra är tveksamma eller inte vill alls. Det är viktigt att de har ledningen med sig och att även de som inte utbildar sig får ett smakprov så att alla vet vad det handlar om. Det är främst en organisatorisk fråga och här har vi gjort en analys för vad som behövs från ledningens sida när det gäller förankring, tid och vikarier. Metoden Triple P har anpassats efter svenska förhållanden. Ett stort jobb gjordes inledningsvis för att se för- och nackdelar. Därefter utvecklades metoden utan att röra kärnkomponenterna, som har 30 års forskning bakom sig. Ingela Hagström är nöjd med processen. – Det är jätteviktigt att sätta på sig kritiska glasögon, utan att förkasta fungerande metoder och behöva uppfinna hjulet på nytt. Vi förde diskussioner med programgrundaren och fick tillstånd att göra förändringar, vilket är unikt för Sverige. Det innebar att vi kunde förfina metoder och strategier. <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 15
Page 1 and 2: magasin Statens folkhälsoinstituts
Page 3 and 4: Nationell satsning på föräldrast
Page 5 and 6: Dialogforum om föräldrastöd Nati
Page 7 and 8: Malin Gunnarsson är projektledare
Page 9 and 10: Foto: Bodil Johansson / bildarkivet
Page 11 and 12: TÄNK OM - liten föräldrainsats k
Page 13: Brobyggare ger ökad kulturkompeten

Magasin FÃ¶rÃ¤ldrastÃ¶d, 2.16 MB - Statens folkhÃ¤lsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?