Magasin Föräldrastöd, 2.16 MB - Statens folkhälsoinstitut
Magasin Föräldrastöd, 2.16 MB - Statens folkhälsoinstitut
Magasin Föräldrastöd, 2.16 MB - Statens folkhälsoinstitut
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
magasin<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrategin<br />
nummer 1 hösten 2011<br />
– Att samverka<br />
ger oss kraft!<br />
Peppade föräldrar i Umeå<br />
Förskolan, en naturlig<br />
arena för föräldrar<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 1
Föräldrar är viktiga!<br />
Förhållandena under barn- och ungdomsåren<br />
har stor betydelse för både den psykiska<br />
och fysiska hälsan under hela livet. Familjen och<br />
föräldrarna har störst betydelse för att barnen<br />
inte ska få problem och hamna snett i tillvaron.<br />
Det finns många tillfällen under ett barns uppväxt<br />
där föräldrarna kan uppleva att de behöver någon<br />
form av stöd. Det kan handla om allt från att få<br />
någon annan att prata med till att delta i olika<br />
föräldrastödsaktiviteter. Att utveckla samhällets<br />
stöd till föräldrar är högprioriterat. En satsning<br />
på barns och ungas hälsa är av vikt, inte bara för<br />
barnens skull utan även för att främja en positiv<br />
samhällsutveckling och bidra till att minska sociala<br />
skillnader. Regeringen har därför tagit fram en<br />
nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd – En<br />
vinst för alla. Avsikten med strategin är att den ska<br />
stimulera till lokal samverkan kring stöd och hjälp<br />
till föräldrar i deras föräldraskap.<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut har via särskilda uppdrag<br />
inom ramen för strategin fördelat närmare<br />
200 miljoner kronor i stöd till drygt 25 kommunala<br />
utvecklingsprojekt. I samverkan med forskningslärosäten<br />
ska de utveckla och utvärdera lokala strategier<br />
för föräldrastöd. Majoriteten av utvecklingsprojekten<br />
samverkar i sin tur med en rad andra<br />
kommuner. Det innebär att drygt 70 kommuner<br />
på ett eller annat sätt samverkar kring föräldrastöd<br />
inom ramen för något av projekten.<br />
Viktig kunskap om verksamma strategier för att<br />
öka antalet hälsofrämjande arenor och mötesplatser<br />
för föräldrar kommer också fram. Det ökar<br />
förutsättningarna för att fler föräldrar får del av<br />
det föräldrastöd som olika aktörer erbjuder. Vilka<br />
universella föräldrastödsprogram som fungerar i<br />
praktiken och som har positiva effekter på barns<br />
och ungas hälsa är en annan kunskap som kommer<br />
fram i projekten.<br />
I det här magasinet vill vi dela med oss av<br />
dessa kunskaper och erfarenheter men också<br />
sprida information om regeringens satsning på<br />
föräldrastöd. Vi hoppas att vi kan bidra till att<br />
inspirera och stimulera alla som jobbar på regional<br />
och lokal nivå i ert fortsatta viktiga arbete med<br />
föräldrastöd.<br />
Trevlig läsning!<br />
Sarah Wamala,<br />
generaldirektör, <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut<br />
Redan nu börjar intressanta resultat och<br />
erfarenheter från projekten att växa fram. Resultat<br />
som ger goda kunskaper om vilka strukturella<br />
förutsättningar som krävs för att lyckas med lokalt<br />
föräldrastödjande arbete liksom vilka framgångsfaktorerna<br />
är för en väl fungerande samverkan.<br />
© <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut, Östersund 2011<br />
ISBN 978-91-7257-915-6 (pdf)<br />
ISBN 978-91-7257-916-3 (print)<br />
Redaktion: Johanna Ahnquist, Karin Falkeström, Elsa Rudsby Strandberg<br />
Grafisk form: Syre, Östersund<br />
Omslagsfoto: Matton<br />
Tryck: Davidsons Tryckeri AB<br />
Fler exemplar av denna tidning kan beställas på www.fhi.se.<br />
Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan.<br />
2 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
Nationell satsning<br />
på föräldrastöd<br />
Avsikten med den nationella strategin<br />
för ett utvecklat föräldrastöd – En vinst för<br />
alla, är att stimulera till lokal samverkan<br />
kring stöd och hjälp till föräldrar i deras<br />
föräldraskap. Strategin betonar vikten<br />
av att stödet bygger vidare på befintliga<br />
strukturer, främjar samverkan och skapar<br />
förutsättningar för föräldrar att mötas.<br />
Utgångspunkten är ett universellt förebyggande<br />
föräldrastöd, det vill säga att alla<br />
föräldrar erbjuds samma möjligheter till<br />
stöd och hjälp. Målsättningen är att via<br />
föräldrar främja barns hälsa och positiva<br />
utveckling och maximera barnets skydd<br />
mot ohälsa och sociala problem. I strategin<br />
betonas att det är föräldrarna själva<br />
som är experter på sina barn. I första hand<br />
är det föräldrarnas och barnens behov som<br />
ska styra innehållet i det stöd som erbjuds.<br />
Det ska dessutom vara frivilligt att ta del<br />
av erbjudandena. Stödet, som ska utgå<br />
från forskning och erfarenhet, ska vara tillgängligt<br />
för föräldrarna fram tills dess att<br />
barnet fyller 18 år. Strategin innehåller en<br />
definition av föräldrastöd och ett övergripande<br />
mål med tre delmål.<br />
Regeringens definition<br />
av föräldrastöd:<br />
”En aktivitet som ger<br />
föräldrar kunskap<br />
om barns hälsa, emotionella,<br />
kognitiva samt<br />
sociala utveckling och/<br />
eller stärker föräldrars<br />
sociala nätverk”<br />
källa: Socialdepartementet<br />
Foto: Mattias Ahlm<br />
Övergripande målsättning och delmål enligt strategin<br />
Övergripande mål: Att erbjuda<br />
föräldrastöd till alla föräldrar tills dess att<br />
barnet fyller 18 år.<br />
Delmål 1: Ökad samverkan kring<br />
föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet<br />
riktar sig till föräldrar.<br />
Delmål 2: Ökat antal hälsofrämjande<br />
arenor och mötesplatser för föräldrar.<br />
Delmål 3: Ökat antal föräldrastödsaktörer<br />
med utbildning i hälsofrämjande och universella,<br />
evidensbaserade föräldrastödsprogram.<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 3
Uppdragen<br />
inom föräldrastödsstrategin<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut har<br />
flera pågående uppdrag med<br />
olika syften och inriktningar.<br />
Tillsammans bidrar de till målen<br />
i regeringens föräldrastödsstrategi<br />
– En vinst för alla.<br />
Kommunala strategier<br />
för föräldrastöd Tio<br />
kommuner samverkar med olika<br />
forskningslärosäten för att utveckla<br />
och utvärdera kommunala<br />
strategier för föräldrastöd.<br />
Kommunala<br />
strategier för<br />
föräldrastöd<br />
70 miljoner<br />
2010-2011<br />
Utvärdering och utveckling<br />
föräldrastöd Nio kommuner samverkar<br />
med olika forskningslärosäten för att<br />
klargöra frågor som har betydelse för utvärdering<br />
och utveckling av föräldrastöd.<br />
Utvärdering<br />
och utveckling<br />
föräldrastöd<br />
60 miljoner<br />
2011-2013<br />
Maria Larsson<br />
om regeringens<br />
satsning<br />
Varför behövs ett utvecklat<br />
föräldrastöd?<br />
Föräldrarna är de allra viktigaste personerna<br />
för barnets hälsa och utveckling. Därför<br />
är det viktigt att samhället erbjuder olika<br />
typer av stöd och råd i hur de kan möta<br />
sina barns behov i olika åldrar genom att<br />
vara ett kärleksfullt stöd och samtidigt<br />
sätta gränser på ett respektfullt sätt.<br />
Nämn några viktiga delar i den<br />
nationella föräldrastödsstrategin.<br />
Vi vill göra det möjligt för alla föräldrar<br />
med barn 0–17 år att ta del av föräldrastöd<br />
med hög kvalitet. För det krävs det<br />
både olika typer av insatser och på flera<br />
arenor.<br />
De lokala föräldrastödsprojekt som regeringen<br />
finansierar och som sker i sam-<br />
4 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
Dialogforum<br />
om<br />
föräldrastöd<br />
Nationell strategi<br />
för ett utvecklat<br />
föräldrastöd –<br />
En vinst för alla<br />
Öppna<br />
jämförelser<br />
föräldrastöd<br />
Samverkansgruppen<br />
för<br />
föräldrastöd<br />
Tre kompletterande uppdrag<br />
inom ramen för uppdraget<br />
kommunala strategier för<br />
föräldrastöd<br />
• Dialogforum föräldrastöd<br />
• Samverkansgrupp föräldrastöd<br />
• Webbaserat system för öppna jämförelser<br />
föräldrastöd<br />
Riktat<br />
föräldrastöd<br />
10 miljoner<br />
2011-2013<br />
Riktat föräldrastöd<br />
Två forskningslärosäten samverkar<br />
med olika kommuner<br />
för att utveckla, följa upp och<br />
utvärdera stöd till föräldrar<br />
med barn som har en funktionsnedsättning.<br />
Lokal samverkan<br />
för att främja barns<br />
och ungas hälsa<br />
50 miljoner<br />
2009-2011<br />
Lokal samverkan för att<br />
främja barns och ungas hälsa<br />
Sex kommuner samverkar med olika forskningslärosäten<br />
för att stärka och utveckla<br />
lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande<br />
arbete för barn och unga. Föräldrastöd finns<br />
med som en viktig komponent i flera av<br />
projekten.<br />
verkan med forskningslärosäten, är ett<br />
sätt att utveckla ny kunskap. Den bildar<br />
en bas att gå vidare utifrån i regeringens<br />
strävan att utveckla föräldrastödet i hela<br />
landet. Här ingår även ett utvecklings- och<br />
utvärderingsarbete för att ta reda på vilka<br />
föräldrastödsmetoder som fungerar.<br />
Ett ökat antal hälsofrämjande mötesplatser<br />
för föräldrar är också en viktig del i<br />
strategin. Föräldrar har gett uttryck för att<br />
de i sin vardag har behov av att komma i<br />
kontakt med andra föräldrar och profession<br />
för att på ett informellt sätt utbyta<br />
erfarenheter om föräldraskapets glädjeämnen<br />
och utmaningar.<br />
En fungerande samverkan mellan<br />
olika aktörer som erbjuder föräldrastöd<br />
är ännu ett viktigt utvecklingsområde. Vi<br />
strävar efter att erbjuda föräldrarna en<br />
sammanhängande kedja av stöd under<br />
barnets hela uppväxt.<br />
Låt oss använda all den kunskap och<br />
de goda exempel som växer fram och<br />
tillsammans arbeta för att ge föräldrar<br />
effektiva verktyg att ge sina barn en trygg<br />
och bra uppväxt!<br />
Hur skulle du vilja att föräldrastödet<br />
ser ut om fem år?<br />
Om fem år önskar jag att alla landets<br />
kommuner finns med i ett rikare utbud av<br />
kunskapsbaserade och effektiva föräldrastödjande<br />
aktiviteter där alla föräldrar<br />
med barn i åldrarna 0–17 år erbjuds det<br />
stöd man efterfrågar under hela barnets<br />
uppväxt.<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 5
Samverkan ger kraft<br />
och motivation<br />
Foto: John Magnusson<br />
6 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
Malin Gunnarsson är projektledare på Sjuhärads kommunal förbund<br />
och brinner för samverkan. Hon är socionom i grunden och har tidigare<br />
arbetat inom den kommunala verksamheten. Sedan 2010 är hon motorn<br />
och inspiratören i projektet ”Sam verkan kring föräldrastöd” i Sjuhärad/<br />
Södra Älvsborg.<br />
– Att samarbeta över huvudmannagränserna ger oss kraft.<br />
Samverkan är vår styrka.<br />
Text: helena bredberg<br />
Till skillnad från många andra kommuner<br />
finns här ett politiskt beslut att<br />
arbeta med samverkan för föräldrastöd.<br />
Åtta av de tio kommunerna i projektet<br />
tillhör Sjuhärads kommunalförbund som<br />
rekommenderar kommunerna att fatta<br />
strategiskt beslut om samverkan för föräldrastöd<br />
– och att inrätta samordnartjänster.<br />
Vinsten är struktur, långsiktighet<br />
och ett utbud av aktiviteter som är<br />
anpassade efter föräldrarnas behov.<br />
– Den politiska förankringen ger oss<br />
råg i ryggen att arbeta med föräldrastöd.<br />
Det är dock oklart hur omfattande<br />
samordnartjänsterna blir, förklarar Malin<br />
Gunnarsson. I vissa kommuner kan det<br />
till exempel bli folkhälsosamordnaren<br />
som arbetar 20 procent med föräldrastöd.<br />
Enklare att driva frågor<br />
Tack vare den politiska viljan att samordna<br />
insatserna för ett evidensbaserat,<br />
brett föräldrastöd har också arbetet för<br />
de enskilda kommunerna blivit lättare.<br />
Att samverka har stärkt, inspirerat och<br />
gett arbetet mer tyngd.<br />
– När vi startade började vi från<br />
noll. Vi hade alla olika åsikter om<br />
vad generellt föräldrastöd var och hur<br />
vi skulle jobba. Att sitta i grupp och<br />
komma fram till ett gemensamt syn- och<br />
arbetssätt har gjort oss starka. Nu har<br />
vi argument och vet vad vi ska göra,<br />
fortsätter Malin Gunnarsson.<br />
Vinster med samverkan<br />
Det finns många fördelar med samverkan<br />
på olika nivåer för att kunna erbjuda<br />
ett attraktivt, samlat och genomtänkt<br />
föräldrastöd.<br />
Malin Gunnarsson, projektledare på<br />
Sjuhärads kommunal förbund.<br />
– En tydlig, gemensam marknadsföring<br />
är ett konkret exempel. Det material<br />
som tagits fram i form av logotyp,<br />
affischer, annonser och radiospottar har<br />
varit generellt och har därför kunnat<br />
användas av alla kommuner, berättar<br />
Malin Gunnarsson.<br />
Man har även samarbetat för att<br />
förbättra de naturliga mötesplatserna<br />
för föräldrar, bland annat inom förskoleverksamheten.<br />
En del i det arbetet<br />
har varit att ge förskolepersonal nya<br />
kunskaper och verktyg för attraktivare<br />
mötesformer. Totalt ges 600 personer<br />
inom förskolan, men även mödra- och<br />
barnhälsovården möjlighet att gå en<br />
halvdagsutbildning.<br />
Foto: Jörgen Camper<br />
– Alla har vi varit på tråkiga möten.<br />
Här handlar det om att stimulera och<br />
skapa dialog så att det blir intressant.<br />
Utbildningarna har hållits av kommunägda<br />
utbildningscentra, också det ett<br />
resultat av samverkan. Det här var bara<br />
möjligt att genomföra tack vare att man<br />
samarbetade inom egna organ, säger<br />
Malin Gunnarsson.<br />
Utvärderar resultaten<br />
Till projektet finns forskare på psykologiska<br />
institutionen vid Göteborgs<br />
universitet knutna som utvärderar<br />
samverkansformerna. De tittar även på<br />
hur implementeringen av den nationella<br />
strategin för föräldrastöd fungerat i<br />
kommunerna. Genom intervjuer tar man<br />
reda på hur mycket föräldrarna själva<br />
känner till om det föräldrastöd som ges,<br />
hur det kan utvecklas och vilka föräldrar<br />
som väljer att delta. Malin Gunnarsson<br />
poängterar hur viktigt det är<br />
att se det stora sammanhanget och göra<br />
insatser tillsammans.<br />
– Man kan se tendenser att samverkan<br />
på kommun- och regionnivå ger kraft.<br />
Samverkan är en framgångsfaktor.<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 7
Familjepeppen har medvetet satsat på att nå ut till föräldrar på ett<br />
tilltalande sätt. Det började med att man valde att ge projektet ett<br />
namn som kommunicerar rätt saker.<br />
– Det ska kännas positivt och att det är en mötesplats för alla<br />
föräldrar, förklarar Kerstin Grundberg som är projektsamordnare.<br />
Text: helena bredberg<br />
Kunskap som peppar<br />
och stärker relationer<br />
Familjepeppen är ett samverkansprojekt<br />
i Umeåregionen mellan sex kommuner<br />
och tre kommundelar. Redan från början<br />
fanns en strategi för hur man ville<br />
profilera sig. Fokus riktades på begrepp<br />
som inspiration, pepp och att stärka<br />
barns självkänsla. Ord som problem,<br />
föräldrautbildning och stöd valdes bort.<br />
– Vi har noggrant valt hur vi uttrycker<br />
oss språkligt, men även vilka<br />
bilder och färger vi använder i vår<br />
kommunikation. Vi vänder oss till alla,<br />
utan att peka ut någon speciell grupp<br />
med särskilda behov, berättar Kerstin<br />
Grundberg.<br />
Föräldrautbildning för alla<br />
Kerstin är ansvarig för den övergripande<br />
planeringen och sitter även med i den<br />
forskargrupp med många spetskompetenser<br />
som är knutna till projektet. Hon<br />
är sociolog i grunden och har jobbat<br />
både utomlands med ungdomsprojekt<br />
och som enhetschef inom äldreomsorgen.<br />
Tillsammans med kollegorna Anna-<br />
Lena Püschel och Sari Vihtari arbetar<br />
Kerstin med förebyggande föräldrastöd i<br />
kommunerna. I projektet har man satsat<br />
på att erbjuda kostnadsfria föreläsningar<br />
med både lokala och mer kända<br />
föreläsare inom föräldrafrågor. Projektet<br />
erbjuder också ett tiotal föräldrastödsprogram,<br />
som ska inspirera till reflektion.<br />
Programmen tar upp ämnen som<br />
Kerstin Grundberg, projektsamordnare<br />
för Familjepeppen.<br />
berör alla föräldrar och handlar bland<br />
annat om barns utveckling, kommunikation<br />
och hur man hanterar känslor.<br />
– Alla föräldrar har olika behov,<br />
bakgrund och intressen. Därför försöker<br />
vi hela tiden anpassa utbudet av<br />
program efter det behov som finns, säger<br />
Kerstin Grundberg. Det är allt från<br />
småbarnliv och tonårsfrågor till unga<br />
föräldrar, föräldrar med utländsk bakgrund<br />
och relationer vuxna emellan.<br />
Konsten att nå ut<br />
Men det räcker inte med att kunna<br />
erbjuda en bra verksamhet, det gäller att<br />
Foto: Riitta Parpala<br />
sprida det på ett bra sätt i rätt kanaler<br />
också. Marknadsföring via dagspress<br />
och dialog med personal på till exempel<br />
skolor, barnavårdscentraler, öppna förskolan,<br />
företag och ute på stan har lett<br />
till goda resultat.<br />
– Vi tror på det personliga mötet<br />
och har bland annat besökt Umeås alla<br />
förskolor. Det har vi gjort både för att<br />
berätta om vår verksamhet och för att<br />
lyssna av vilka behov som personalen<br />
uppfattar att föräldrarna har. Nu blir<br />
vi allt oftare inbjudna till föräldrafika<br />
på såväl skolor som förskolor. Då är det<br />
mycket lättare att skapa förtroende hos<br />
föräldrarna och väcka intresse för att<br />
gå ett föräldrastödprogram, förklarar<br />
Kerstin Grundberg.<br />
Stort intresse på webben<br />
Familjepeppen har också en egen<br />
webbsida med över 400 unika besökare<br />
i veckan, vilket man är nöjd med. Man<br />
finns på Facebook och har även tagit<br />
fram trycksaker för varje program som<br />
erbjuds. Här anpassas foldrarna till just<br />
det geografiska område som man vänder<br />
sig för att det ska vara så riktat och relevant<br />
som möjligt för mottagaren.<br />
Kerstin upplever att projektet hittills<br />
har fått bra respons från både personal<br />
inom kommunen och från föräldrarna<br />
som har gått kurser. Många föräldrar<br />
har anmält sitt intresse på webben och<br />
8 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
Foto: Bodil Johansson / bildarkivet.se<br />
därefter antingen blivit guidade vidare<br />
till olika kurser eller fått Familjepeppens<br />
nyhetsbrev för att hålla sig informerade<br />
om vad som händer.<br />
Evidensbaserad verksamhet<br />
En central del av Familjepeppen är<br />
forskningen. Den syftar bland annat till<br />
att ta reda på om verksamheten inom<br />
projektet verkligen leder till att föräldrar<br />
blir stärkta i sin föräldraroll, om<br />
föräldrar behöver en mötesplats, om de<br />
behöver träffa andra i samma situation<br />
och om det är viktigt att föräldrastödet<br />
är frivilligt och riktar sig till alla<br />
föräldrar.<br />
Forskning om unga föräldrar<br />
En grupp som är extra viktig att nå ut<br />
till är unga föräldrar. Vid UFFE (utvecklings-<br />
och fältforskningsenheten) pågår<br />
ett delprojekt som riktar in sig på unga<br />
föräldrars tankar kring föräldrastöd.<br />
– Vi har i första steget intervjuat<br />
unga blivande föräldrar mellan 16 och<br />
25 år för att se vilka intentioner de har<br />
att delta i en föräldragrupp på BVC och<br />
vilka faktorer som påverkar dem, berättar<br />
Jan Hjelte, profilledare vid UFFE.<br />
Individuella val<br />
Av de 20 personer som intervjuats hade<br />
13 för avsikt att delta i en föräldragrupp.<br />
Den kvalitativa innehållsanalysen visar<br />
att intentionen påverkas av vilken nytta<br />
man ser med att delta, men också av<br />
praktiska omständigheter som arbete eller<br />
studier liksom vilka erfarenheter man har<br />
från mödravårdscentralen. Den personliga<br />
identiteten, om man exempelvis tror att<br />
man klarar föräldrarollen bra eller mindre<br />
bra, spelar också roll. En annan fundering<br />
är vilka andra man kommer att möta och<br />
vilken ålder de har. Män vill till exempel<br />
gärna utbyta erfarenheter med andra män<br />
i föräldragrupperna.<br />
Generellt kan man se att det finns<br />
stora variationer i svaren och att de unga<br />
blivande föräldrarna gör ett individuellt<br />
ställningstagande. Man lyssnar visserligen<br />
på vad andra tycker, men fattar<br />
sedan sina egna beslut.<br />
– I nästa steg, som vi håller på med<br />
nu, följer vi upp vad som har hänt med<br />
intentionerna efter att man blivit föräldrar.<br />
Det finns begränsat med forskning<br />
om unga föräldrars deltagande i föräldrastöd,<br />
så det här är mycket intressant,<br />
konstaterar Jan Hjelte.<br />
Så här tycker några av de<br />
föräldrar som deltagit<br />
i föräldragrupper:<br />
”Tänk vilken tid jag lagt ner på<br />
utbildning i min yrkesroll och så<br />
lite i min föräldraroll!”<br />
”Har löst många problem hemma<br />
och sparat mycket tid och energi i<br />
vardagen.”<br />
Ӏntligen en utbildning till min<br />
viktigaste roll – förälder!!!”<br />
”Jag fick en verktygslåda i vardagen!”<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 9
Föräldraguiden – lyckad<br />
kombination av fakta och tips<br />
Text: helena bredberg<br />
Gerd Lundquist är projektledare för projektet<br />
Föräldrakraft i Spånga-Tensta, som är en<br />
del av projektet ABC, Alla barn i centrum.<br />
Idén till Föräldraguiden föddes när hon var<br />
ute och pratade med personal på förskolor och<br />
skolor för att ta reda på vad de upplevde saknades<br />
när det gäller föräldrastöd. I första hand<br />
efterfrågades mer information om tillgängliga<br />
aktiviteter för barn, unga och föräldrar. Många<br />
familjer i området har inte varit i Sverige så<br />
länge. Personalen märkte också att deltagare i<br />
föräldraträffarna inom ABC-projektet med barn<br />
mellan tre och tolv år blev positivt överraskade<br />
när de fick information om allt som finns att<br />
göra och om de olika former av föräldrastöd som<br />
stadsdelen erbjuder.<br />
När man bestämt sig för att producera guiden<br />
startade ett stort urvalsarbete. Medverkande arrangörer<br />
skulle uppfylla vissa kriterier för att få<br />
vara med i guiden, till exempel att erbjuda verksamheter<br />
för såväl barn som vuxna och ha inslag<br />
av föräldrastöd. I guiden byggde man sedan på<br />
med konkret föräldrastödsinformation, bland<br />
annat var man vänder sig om man behöver stöd i<br />
sin föräldraroll eller är orolig för sitt barn.<br />
– En kombination som avdramatiserade föräldrastödet,<br />
menar Gerd Lundquist.<br />
Föräldraguiden har nu skickats ut till över<br />
5 200 föräldrar med barn mellan 0 och 16 år.<br />
Dessutom har man spridit den till arbetsplatser<br />
som kommer i kontakt med barn och unga,<br />
exempelvis skolor och förskolor. Gerd Lundquist<br />
är nöjd med slutresultatet och kan redan efter ett<br />
par månader konstatera att mottagandet hittills<br />
har varit positivt från många håll.<br />
– Vi har inte sett alla effekter ännu, men vi<br />
kan se ett ökat intresse eftersom många har svarat<br />
på den inbjudan till ABC-föräldraträffarna<br />
som vi skickade ut tillsammans med Föräldraguiden.<br />
Det finns också en webbversion av guiden på<br />
www.stockholm.se/foraldrakaft-spanga-tensta<br />
10 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
TÄNK OM – liten föräldrainsats<br />
kan ge stor vinst<br />
Forskning visar att föräldrar har stora möjligheter<br />
att påverka sina barns alkoholdebut<br />
och framtida konsumtionsmönster.<br />
TÄNK OM startades som ett projekt<br />
inom ramen för ett regeringsuppdrag där<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut samarbetade med<br />
en rad aktörer på lokal och regional nivå.<br />
Under 2011 arbetar länsstyrelser, kommuner<br />
och organisationer vidare med TÄNK<br />
OM, som handlar om att sprida kunskap<br />
till föräldrar om tonåringar och alkohol.<br />
Målet är att minska tillgängligheten av<br />
alkohol för tonåringar genom att få tonårsföräldrar<br />
att:<br />
• Förstå riskerna med en tidig alkoholdebut.<br />
• Inse vikten av tydlig gränssättning,<br />
normer och värderingar kring alkohol.<br />
• Inte köpa ut alkohol till ungdomar<br />
under 20 år.<br />
Folkhälso stämman 2012<br />
I CAN:s årliga skolundersökning uppger<br />
eleverna att föräldrarna blivit alltmer restriktiva<br />
när det gäller att bjuda dem eller på<br />
annat sätt förse dem med alkohol. Här kan<br />
TÄNK OM ha varit en bidragande orsak.<br />
Filmen som togs fram för Tänk om fick av SF<br />
Media utmärkelsen ”Biopublikens val”, sista<br />
kvartalet 2010.<br />
Nu kan du anmäla dig till Folkhälsostämman 2012 – årets mötesplats för inspiration och<br />
kreativa samtal med kollegor samt spännande föreläsningar kring folkhälsa. På stämman<br />
presenteras aktuell kunskap om effektiva metoder och strategier samt faktorer som påverkar<br />
utvecklingen av hälsan i befolkningen. Folkhälsostämman 2012 äger rum den 23–25<br />
april på Folkets Hus i Stockholm.<br />
Mer info och länk till anmälan finns på; www.fhi.se/folkhalsostamman2012<br />
Cannabissatsning<br />
2011–2014<br />
2011–2014 genomför <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut<br />
en omfattande satsning<br />
mot cannabis. Alkoholkonsumtionen<br />
bland ungdomar minskar medan<br />
missbruket av cannabis tycks öka, åtminstone<br />
i storstäderna. Ett problem<br />
som regeringen vill uppmärksamma i<br />
en kombination av tillgänglighetsbegränsande<br />
insatser och kommunikationsinsatser.<br />
Målgruppen är ungdomar<br />
16-18 år liksom deras föräldrar.<br />
Utgångspunkten är att utveckla<br />
och bygga vidare på de erfarenheter<br />
som gjordes i den pilotinsats<br />
som genomfördes i<br />
Skåne 2010, ”Testa<br />
dina gränser”.<br />
Insatsen ska<br />
anpassas och<br />
implementeras<br />
lokalt och<br />
regionalt.<br />
Aktuella<br />
uppdrag<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut<br />
Om barnets<br />
rättigheter i familjen<br />
Barnombudsmannen har tagit fram ett material<br />
om barnets rättigheter för föräldrar och blivande<br />
föräldrar. Materialet, som heter ”Viktigast av allt”,<br />
består bland annat av tre filmer och en handledning<br />
för föräldragruppsledare. Det visar hur FN:s<br />
konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)<br />
kan fungera som vägledning för föräldrar<br />
och andra som har daglig omvårdnad om barn. I<br />
första hand är materialet tänkt att användas i föräldragrupper<br />
på landets mödra- och barnavårdscentraler.<br />
Materialet ”Viktigast av allt” hittar du på<br />
www.barnombudsmannen.se/viktigastavallt.<br />
.• Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje<br />
barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I • alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. •<br />
Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla • barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I • alla beslut som<br />
rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla • barn har samma<br />
rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt att uttrycka<br />
sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn har rätt att<br />
överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I • alla beslut som rör barn ska barnets<br />
bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla • barn har samma rättigheter, ingen får<br />
diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli<br />
lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn har rätt att överleva och utvecklas.<br />
Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta<br />
rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla<br />
beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn<br />
har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt<br />
att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn<br />
har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska<br />
barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter,<br />
ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och<br />
att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och<br />
utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i<br />
främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. •<br />
I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla<br />
barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har<br />
rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje<br />
barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn<br />
ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma<br />
rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka<br />
sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att<br />
överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets<br />
bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får<br />
diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli<br />
lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.<br />
rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla<br />
beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn<br />
har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt<br />
att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn<br />
har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska<br />
barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter,<br />
ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och<br />
att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och<br />
utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i<br />
främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. •<br />
I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla<br />
barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har<br />
rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje<br />
barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn<br />
ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma<br />
rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka<br />
sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att<br />
överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets<br />
bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får<br />
diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli<br />
lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn har rätt att överleva och utvecklas.<br />
Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta<br />
rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla • barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I • alla<br />
beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla • barn<br />
har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt<br />
att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I • alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn<br />
har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla • barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I • alla beslut som rör barn ska<br />
barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla • barn har samma rättigheter,<br />
ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt att uttrycka sin åsikt och<br />
att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje • barn har rätt att överleva och<br />
utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i<br />
främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. •<br />
Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.<br />
• Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta<br />
• Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta<br />
Viktigast<br />
• Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta<br />
av allt<br />
Om barnets rättigheter i familjen<br />
• ska stödja mödra-och barnhälsovårdens<br />
ANDT-arbete när det gäller<br />
att informera blivande och nyblivna<br />
föräldrar om riskerna med alkohol,<br />
narkotika, dopning och tobak.<br />
• har fördelat 14 miljoner kronor till<br />
förebyggande insatser för barn som<br />
växer upp i riskmiljöer.<br />
• ska, inom ramen för regeringens<br />
strategi för funktionshinderpolitiken<br />
2011-2016, genomföra en kontinuerlig<br />
uppföljning av hälsan hos personer<br />
med funktionsnedsättning.<br />
Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.•I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i<br />
Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på.•Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras.<br />
I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje • barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. på.• • Alla<br />
barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. • Varje barn har<br />
rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på. • Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. • I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. • Varje<br />
I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.•Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.•Varje barn har<br />
Alla barn har samma rättigheter, ingen får diskrimineras. I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.<br />
I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 11
Var är papporna?<br />
– en manual för pappagruppledare<br />
I projektet ”Var är papporna” har<br />
Ovanåkers kommun i samarbete med<br />
erfarna pappagruppledare i Sverige tagit<br />
fram en manual. Den bygger på fyra<br />
separata pappagruppträffar och är tänkt<br />
som ett komplement till mödra- och<br />
barnhälsovårdens ordinarie föräldrautbildning.<br />
Pappagruppledare från Ovanåkers,<br />
Bollnäs och Ljusdals kommuner fick<br />
utbildning i mars 2011 och i Ovanåker<br />
och Bollnäs har arbetet med pappagrupper<br />
redan påbörjats. ”Var är papporna”<br />
är ett av delprojekten i ”Med förenade<br />
krafter utvecklas föräldrastöd – de tre<br />
handledning<br />
för pappagruppledare<br />
För utveckling<br />
av föräldraskapet<br />
F:en” där Ovanåkers kommun tillsammans<br />
med fyra kommuner i Gävleborgs<br />
län samverkar kring föräldrastöd.<br />
Vill du veta mer kontakta gärna<br />
Ulla-Marie Nilsson, projektledare,<br />
tel: 0271-572 85, 070-674 69 06,<br />
e-post: ulla-marie.nilsson@ovanaker.se<br />
och/eller:<br />
Lisa Johansson, tel: 0271-57046,<br />
070-407 22 33,<br />
e-post: lisa.johansson@ovanaker.se<br />
4 500 föräldrar om föräldrastöd<br />
För att bättre veta hur framtidens föräldrastöd ska utformas har<br />
4 500 slumpvis utvalda föräldrar telefonintervjuats. 200 av dessa<br />
bor i Södertälje som deltar i utvecklingsprojekt ”Föräldrastöd i<br />
Samverkan Södertälje (FiSS)”. Undersökningen visar att:<br />
• Föräldrarna uttrycker vikten av att få möjlighet att prata med<br />
andra föräldrar om föräldraskap men också få professionella tips<br />
och råd om hur man sätter gränser och stöder sitt barn.<br />
• 44 % av föräldrarna är intresserade av att delta i generella föräldrastödsaktiviteter,<br />
dvs. aktiviteter riktade till alla föräldrar.<br />
• 84 % vill ha tillgång till föräldrastöd i barnens förskolor eller<br />
skolor.<br />
• 73 % vill delta i föräldrastödsaktiviteter på vardagkvällar efter<br />
kl. 17.00.<br />
• 70 % vill att ett föräldrastödsprogram ska omfatta fem träffar<br />
eller mindre.<br />
Foto: ulrica Zwenger<br />
– Nu vet vi som utvecklar föräldrastöd i Södertälje mer om föräldrars<br />
behov och önskemål. Baserat på dessa resultat arbetar vi vidare<br />
inom projektet med att utveckla ett generellt föräldrastöd, säger<br />
Åke Martinsson, projektledare.<br />
Vill du veta mer, kontakta gärna Åke Martinsson, projekt ledare,<br />
tel: 08-52 30 17 84, e-post: ake.martinsson@sodertalje.se<br />
12 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
Brobyggare ger ökad<br />
kulturkompetens på<br />
familjecentralen<br />
Foto: Nils-Göran Karlsson<br />
Inom ramen för projektet ”Samverkande<br />
föräldrastöd – nätverk för<br />
forskning och utveckling”, där nio kommuner<br />
i Östergötlands län samverkar<br />
kring föräldrastöd, är familjecentraler<br />
en viktig arena för att utveckla föräldrastödet.<br />
”Brobyggare”, som är ett<br />
delprojekt, fungerar som en kulturell<br />
och språklig länk mellan föräldrar och<br />
professionella. På tre av Linköpings<br />
kommuns familjecentraler har somalisktalande<br />
brobyggare anställts på upp till<br />
tio timmar per vecka. Deras uppgift är<br />
att genom personlig kontakt med somaliska<br />
familjer i bostadsområdet informera<br />
om familjecentralens verksamhet,<br />
motivera till besök och själv finnas med i<br />
verksamheten.<br />
– Erfarenheterna så här långt är att<br />
satsningen har varit lyckad och väl fyller<br />
sitt syfte i berörda områden, säger Mats<br />
Mikiver, projektledare.<br />
Vill du veta mer, kontakta gärna<br />
Mats Mikiver, projektledare,<br />
Linköpings kommun,<br />
tel: 013-20 63 18,<br />
e-post: mats.mikiver@linkoping.se<br />
Föräldrabussen<br />
– kom in och snacka barn<br />
I projektet ”Föräldrastöd från A till<br />
Ö” som sker i samverkan mellan Ale,<br />
Kungälv, Stenungssund, Tjörn och Öckerö<br />
testas ett nytt grepp för att nå föräldrar<br />
och informera om föräldrastöd.<br />
– ”Föräldrabussen” var en inhyrd<br />
husbil där personal från socialtjänsten,<br />
förskola, skola, fritidsverksamheten och<br />
barnavårdscentralen besökte samtliga<br />
orter i Ale kommun några timmar på<br />
kvällarna under fyra vårveckor och två<br />
höstveckor, berättar Maria Martini,<br />
övergripande processamordnare för<br />
föräldrastöd.<br />
Syftet var att nå föräldrarna där de<br />
bor och informera om vilket föräldrastöd<br />
som kommunen erbjuder. Personalen<br />
bjöd in till dialog och hade en enkel<br />
enkät som många föräldrar besvarade.<br />
Föräldrastödsinsatserna marknadsfördes<br />
via foldrar, böcker och nyckelringar.<br />
– Särskilt på mindre orter höjde man<br />
på ögonbrynen och blev imponerade av<br />
att kommunen kom ut till dem och inte<br />
bara satt på kontoret, säger Maria.<br />
Vill du veta mer kontakta gärna<br />
Maria Martini, tel: 0304-60 12 11,<br />
0766-34 12 11,<br />
e-post: maria.martini@tjorn.se,<br />
alternativt Birgitta Freden,<br />
folkhälso planerare, tel: 0704-320711,<br />
e-post: birgitta.freden@ale.se<br />
Ideella krafter<br />
– kommun och<br />
föreningar<br />
tillsammans<br />
”Föräldrastöd i samverkan Uddevalla-<br />
Fyrbodal 2009-2011” satsar i delprojektet<br />
”Ideella krafter”, på att tillvarata<br />
föreningslivets kunskap och erfarenheter<br />
i det föräldrastödjande arbetet.<br />
Målet är utökat samarbete mellan<br />
kommun och idéburna verksamheter<br />
för att utveckla positiva föräldrabarnaktiviteter.<br />
– Syftet är att stärka föräldraskapet<br />
och samtidigt bilda nätverk för<br />
föräldrar, säger Renée Daun Josefsson,<br />
projektledare.<br />
En arbetsmodell testades under<br />
projekttiden i samarbete med<br />
orienteringsklubben och ridklubben i<br />
Bengtsfors och med badmintonsällskapet<br />
och scoutkåren i Vänersborg.<br />
Projektet sker i nära samverkan med<br />
forskare från Uppsala universitet som<br />
utvärderar resultaten. Modellen är<br />
numera implementerad i ordinarie<br />
verksamhet i Bengtsfors kommun.<br />
– För projektet återstår att ta fram<br />
en beskrivning av tillvägagångssättet<br />
som ska användas även i andra kommuner,<br />
säger Renée.<br />
Vill du veta mer, kontakta gärna<br />
Reneé Daun Josefsson, projektledare,<br />
tel:0522-69 72 81, e-post:<br />
renee.josefsson@uddevalla.se<br />
eller Mats Wiking, e-post:<br />
mats.wiking@bengtsfors.se<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 13
Kan förskolan<br />
vara nyckeln till<br />
bra föräldrastöd?<br />
Foto: Dan Petersson<br />
Det försöker Uppsala kommun i samverkan med Uppsala universitet ta reda<br />
på i projektet ”Förskolan som arena för föräldrastöd”. Sedan 2009 har drygt<br />
40 pedagoger utbildats i metoden Triple P, programmet för positivt föräldraskap.<br />
Efter två år kan man äntligen börja se resultat.<br />
– Häftigt att ha varit med i hela processen och nu kunna skörda det man<br />
sått, säger Ingela Hagström, projektledare.<br />
Text: helena bredberg<br />
14 • <strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011
Projektet ”Förskolan som arena för<br />
föräldrastöd” har mött positivt gensvar<br />
från både förskolepersonal och föräldrar<br />
även om intresset var mindre i början än<br />
man hade förväntat sig.<br />
– Vi gick ut med en förfrågan till alla<br />
förskolor i kommunen. Av de förskolor<br />
som anmälde intresse lottades en interventionsgrupp<br />
och en kontrollgrupp ut.<br />
Sedan har två till tre ur varje personalgrupp<br />
utbildats i Triple P, programmet<br />
för positivt föräldraskap. Nu kan de<br />
anordnat träffar på helger och kvällar<br />
med möjlighet till barnpassning. I takt<br />
med att föräldrar som nappat på det här<br />
har tipsat andra och att pedagogerna<br />
blivit varma i kläderna och kan prata<br />
mer för erbjudandet, har verksamheten<br />
blivit mer känd, konstaterar Ingela.<br />
Positiva resultat<br />
Föräldrar har fått svara på en enkät före<br />
programmets införande och sedan efter<br />
6, 12 och 18 månader. Resultaten visar<br />
med sina barn, tillbringa mer tid och<br />
berömma dem samt att gå ner i samma<br />
höjd, ta i barnet och ha ögonkontakt när<br />
man vill säga något.<br />
Det finns även hälsoekonomiska<br />
beräkningar kring hur stora besparingar<br />
man kan göra med den här typen av<br />
föräldrastöd som utförs av förskolepersonalen.<br />
– Jämför tre 90-minuters seminarier<br />
och fyra enskilda samtal på 20 minuter,<br />
totalt cirka fem timmar för en kostnad<br />
av 1 700 kronor per barn i driftskostnad<br />
i nuvarande studie, med till exempel<br />
ett enda besök på BUP som kostar<br />
2 500 kronor. Att denna relativt enkla<br />
insats ger effekter på gruppnivå innebär<br />
potentiellt stora vinster på samhällsnivå,<br />
poängterar Anna Sarkadi.<br />
Ingela Hagström, projektledare för ”För skolan som arena för föräldrastöd”<br />
och Anna Sarkadi, docent vid Uppsala universitet.<br />
erbjuda föräldrar ny kunskap och användbara<br />
verktyg genom seminarier med<br />
olika teman och även enskilda samtal,<br />
förklarar Ingela Hagström som själv är<br />
en av dem som har utbildat personalen.<br />
En naturlig plats<br />
Utgångspunkten för projektet är att<br />
stärka förskolan som en naturlig plats<br />
för att erbjuda föräldrar råd och stöd<br />
eftersom de flesta barn upp till fem år<br />
passerar där. Personalen träffar dagligen<br />
såväl barn som föräldrar och kan därför<br />
fånga upp de behov och den efterfrågan<br />
som finns. De har kunskaper om barns<br />
utveckling och ett etablerat förtroende<br />
hos föräldrarna.<br />
– När det gäller föräldrarna har bristen<br />
på tid varit avgörande. Därför har vi<br />
att beteendeproblem bland barnen har<br />
minskat i programgruppen jämfört med<br />
kontrollgruppen.<br />
– Vi kan dra viktiga lärdomar av<br />
studien. Dels att den når föräldrar som<br />
upplever olika typer av problem med sig<br />
själva eller med barnen utan att någon<br />
känner sig utpekad, eftersom många<br />
deltar av ren nyfikenhet. Dels att det<br />
räcker med att knappt en tredjedel av<br />
föräldrarna deltar för att man ska kunna<br />
utläsa ett resultat av insatsen, säger<br />
Anna Sarkadi som är docent vid Uppsala<br />
universitet. Vi når dock inte personer<br />
som inte kan språket eller de som har<br />
komplexa sociala eller andra problem.<br />
Studien visar att föräldrar som deltagit<br />
i programmet tycker att de har haft<br />
mest nytta av konkreta råd; att prata<br />
Foto: Cathrin Terreros<br />
Utveckling av en etablerad metod<br />
Anna berättar att totalt tio förskolor har<br />
erbjudit Triple P inom projektet och att<br />
30 procent av föräldrarna har deltagit.<br />
– Utbildningen för förskollärarna är<br />
ganska tuff med många övningar. Det<br />
handlar mycket om att tänka på ett nytt<br />
sätt, att inte bara ge råd utan lyssna på<br />
föräldrarna och vägleda. Vissa tycker att<br />
det är toppen, medan andra är tveksamma<br />
eller inte vill alls. Det är viktigt att<br />
de har ledningen med sig och att även de<br />
som inte utbildar sig får ett smakprov så<br />
att alla vet vad det handlar om. Det är<br />
främst en organisatorisk fråga och här<br />
har vi gjort en analys för vad som behövs<br />
från ledningens sida när det gäller<br />
förankring, tid och vikarier.<br />
Metoden Triple P har anpassats efter<br />
svenska förhållanden. Ett stort jobb<br />
gjordes inledningsvis för att se för- och<br />
nackdelar. Därefter utvecklades metoden<br />
utan att röra kärnkomponenterna, som<br />
har 30 års forskning bakom sig. Ingela<br />
Hagström är nöjd med processen.<br />
– Det är jätteviktigt att sätta på sig<br />
kritiska glasögon, utan att förkasta<br />
fungerande metoder och behöva uppfinna<br />
hjulet på nytt. Vi förde diskussioner<br />
med programgrundaren och fick<br />
tillstånd att göra förändringar, vilket<br />
är unikt för Sverige. Det innebar att vi<br />
kunde förfina metoder och strategier.<br />
<strong>Magasin</strong> föräldrastöd nr 1 hösten 2011 • 15
Forskning och praktik<br />
i ett givande samspel<br />
Anna Bessö är chef för avdelningen barns och äldres hälsa<br />
vid <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut. Vi bad henne reflektera över<br />
myndighetens roll inom ramen för regeringens nationella<br />
strategi för föräldrastöd.<br />
En framgångsfaktor när det gäller<br />
främjandet av barns och ungas uppväxtvillkor<br />
är att många olika aktörer på flera<br />
arenor hittar hållbara modeller för samverkan.<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts roll som<br />
nationellt kunskapscentrum för metoder<br />
och strategier inom folkhälsans målområde<br />
3, barns och ungas uppväxtvillkor, är en<br />
viktig pusselbit. Men för att pusslet ska<br />
kunna slutföras behöver kunskapen omsättas<br />
i praktik. De aktiviteter som regionala<br />
och lokala aktörer erbjuder för att förbättra<br />
samspelet och relationen mellan barn och<br />
föräldrar i hemmet, det är det som leder<br />
Foto: Sandra pettersson / fotograftina.se<br />
till resultat. Att det finns kraft och engagemang<br />
för att arbeta med frågorna framgår<br />
tydligt av reportagen i det här magasinet.<br />
Och då har vi ändå bara skrapat på ytan.<br />
Regeringen visar tydligt att de<br />
tror på effekten av ett utvecklat föräldrastöd.<br />
Satsningarna de senaste åren är ett<br />
kvitto på det. <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut har<br />
sedan 2009 fått medel för att utveckla och<br />
utvärdera lokala strategier för föräldrastöd.<br />
Närmare 200 miljoner har fördelats till<br />
kommunala projekt där vi har använt ett<br />
nytt och spännande sätt att utveckla kunskap<br />
som vi hoppas ska minska avståndet<br />
mellan forskning och praktik. Projekten<br />
genomförs i nära samarbete mellan kommuner<br />
och forskningslärosäten för att på<br />
så sätt skapa det som vi kallar forskningsnära<br />
praktik. Vår förhoppning är det här<br />
blir ett vinna-vinna-spel. Kommunen får ett<br />
forskningsperspektiv på sitt arbete liksom<br />
hjälp att utvärdera resultaten. Forskningen<br />
får en arena att studera och ett kvitto på att<br />
deras kunskapsutveckling kommer till nytta.<br />
Redan nu kan vi se spännande resultat<br />
av det nya arbetssättet som vi hoppas kan<br />
bli ett framtida sätt att ta sig an frågorna.<br />
När samtliga slutrapporter har kommit in,<br />
då blir det julafton på riktigt.<br />
Kommunala strategier för<br />
föräldrastöd, 2010-2011<br />
• Umeå – Umeå universitet<br />
• Ovanåker – Uppsala universitet<br />
• Uddevalla – Uppsala universitet<br />
• Linköping – Linköpings universitet<br />
• Tjörn – Göteborgs universitet<br />
• Sjuhärads kommunalförbund<br />
– Göteborgs universitet<br />
• Växjö – Örebro universitet<br />
• Kalmar – STAD/Karolinska Institutet<br />
• Södertälje – STAD/Karolinska Institutet<br />
• Spånga-Tensta SDF – STAD/Karolinska<br />
Institutet<br />
Utveckling och utvärdering<br />
av föräldrastöd, 2011-2013<br />
• Umeå – Umeå universitet<br />
• Östersund – Uppsala universitet<br />
• Karlskoga – Örebro universitet<br />
• Örebro – Örebro universitet<br />
• Linköping – Linköpings universitet<br />
• Tjörn – Göteborgs universitet<br />
• Västervik – Uppsala universitet<br />
• Upplands Väsby – Karolinska Institutet<br />
• Angered SDF – Uppsala universitet<br />
Lokal samverkan för barns och<br />
ungas hälsa, 2009-2011<br />
• Helsingborg-Landskrona – Lunds<br />
universitet<br />
• Karlstad – Karlstads universitet<br />
• Katrineholm – Linköpings universitet<br />
• Skara – Lunds universitet<br />
• Uppsala – Uppsala universitet<br />
• Östersund – Mittuniversitetet<br />
Riktat föräldrastöd, 2011-2013<br />
• Göteborgs universitet – Göteborg, Tjörn,<br />
Kungälv<br />
• Högskolan i Jönköping – Jönköping,<br />
Vetlanda<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut<br />
Distributionstjänst<br />
120 88 Stockholm<br />
fhi@strd.se<br />
www.fhi.se<br />
ISBN 978-91-7257-915-6 (pdf)<br />
ISBN 978-91-7257-916-3 (print)
Change language