Riskanalys Avseende Ammoniakhantering

Riskanalys Avseende 

Ammoniakhantering 

Ishall, Stenungsund 

2012-10-31

Riskanalys Avseende Ammoniakhantering 

Ishall, Stenungsund 

2012-10-31 

Beställare: 

Jan Schuman 

Stenungsunds kommun 

444 82 Stenungsund 

Beställarens representant: Jan Schuman 

Konsult: 

Uppdragsledare 

Teknikansvarig 

Handläggare 

Norconsult AB 

Box 8774 

402 76 Göteborg 

Anna-Lena Frennborn 

Herman Heijmans 

Malin Spångberg 

Uppdragsnr: 1021851 

Filnamn och sökväg: 

Kvalitetsgranskad av: 

Tryck: 

n:\102\18\1021851\0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\riskanalys 

kylanläggning\riskanalys avseende 

ammoniakhantering_121112.docx 


Norconsult AB

\\norconsult.no\dfs\swe\got\n-data\102\18\1021851\0-mapp\09 beskr-utrednpm-kalkyl\riskanalys 



3 (27) 

Innehållsförteckning 

Innehållsförteckning ................................................................................. 3 

Sammanfattning ....................................................................................... 4 

1. Inledning................................................................................................ 5 

1.1 Syfte ..................................................................................................... 5 

1.2 Metod ................................................................................................... 5 

1.3 Resurser ............................................................................................... 5 

1.4 Avgränsningar ...................................................................................... 6 

2. Beskrivning av omgivning och anläggning ........................................ 7 

2.1 Byggnader och omgivning .................................................................... 7 

2.2 Beskrivning av anläggningen ................................................................ 8 

2.3 Beskrivning av kylanläggningen ............................................................ 8 

3. Väder och klimat ................................................................................... 9 

4. Hanterat ämne ..................................................................................... 10 

4.1 Ammoniak ........................................................................................... 10 

4.2 Sammanfattning .................................................................................. 11 

5. Riskanalys ........................................................................................... 12 

5.1 Riskvärdering ...................................................................................... 12 

5.2 Skador på person ............................................................................... 12 

5.3 Spridningsmodell ................................................................................ 13 

5.4 Scenariobeskrivning ........................................................................... 14 

5.5 Utsläpp och spridning utomhus ........................................................... 14 

5.6 Utsläpp inomhus i närbelägna byggnader ........................................... 14 

5.7 Placering av kylmaskinrum ................................................................. 15 

5.8 Osäkerheter ........................................................................................ 15 

6. Slutsatser ............................................................................................ 16 

7. Referenser ........................................................................................... 17 

Bilaga 1 Illustrationskarta Nya Nösnäs idrottsområde ........................ 18 

Bilaga 2 Detaljerad scenariobeskrivning .............................................. 19 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




4 (27) 

Sammanfattning 

Riskanalysen har utförts i syfte att utreda risken för tredje person i och i nära 

anslutning till, de planerade ishallarna vid Sundahallen i Stenungsund, där kylanläggningen 

kommer att drivas med ammoniak som köldmedium. 

I denna riskanalys har riskerna beräknats på konservativa antaganden där scenarierna 

utgår från att hela kylsystemets innehåll läcker ut. Beräkningarna har gjorts 

för att få fram konsekvenserna i form av koncentration ammoniak, vid utsläpp för 

olika fall och på olika avstånd från en potentiell utsläppskälla. Beräkningarna har 

även tagit hänsyn till olika källstyrkor, varaktighet vid utsläppspunkter och väderförhållanden. 

Med beaktande av de konsekvenser som framkommit samt med hänsyn till de föreslagna 

säkerhetsåtgärderna bedöms risken för tredje person som tolerabel. 

Dock bör man beakta att överkänsliga personer kan få allvarligare skador än normalpersonen. 

Vid en eventuell insats av räddningstjänsten måste hänsyn tas till 

detta. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




5 (27) 

1. Inledning 

1.1 Syfte 

Riskutredningen är gjord i syfte att kartlägga riskerna för tredje man som vistas i, 

eller i närheten av, den planerade ishallen i Stenungsund. 

De lagar och föreskrifter som reglerar bestämmelserna om Riskanalys vid användandet 

av Ammoniak i kylanläggningar är: 

Svensk Kylnorm – Aggregat med Ammoniak, del 1-5, utgåva 1 2007 

Plan- och bygglagen (1987:10) 

Anläggningen kan komma att prövas av Länsstyrelsen och faller under kriteriet 

”farlig verksamhet” enligt 2 kap. 4 §, ”Lag (2003:778) om skydd mot olyckor”. 

Denna riskanalys anses uppfylla kraven enligt angiven paragraf. 

Anläggningen berörs dock inte av ”Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga 

och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor” då den hanterade mängden 

giftig gas underskrider den nedre gräns på 5 ton som lagen innefattar. Kylanläggningen 

kommer endast kräva en hantering på 50-75 kg ammoniak. 

1.2 Metod 

För att bestämma riskerna av eventuellt utsläpp från kylanläggningen har beräkningarna 

utförts med hjälp av datamodellen ALOHA. 

Scenarierna är utvalda utifrån händelser kopplade till läckage på kylanläggningen. 

Läckagens påverkan på omgivningen har beräknats utifrån de ventilationssystem 

som leder förgasad produkt ut ur kylmaskinsrummet. Koncentrationerna som framkommit 

ur beräkningarna är jämnförda med Räddningsverkets riktlinjer för sannolika 

effekter av olika ammoniakkoncentrationers påverkan på exponerafe människor. 

1.3 Resurser 

Riskanalysen är utförd av följande personer: 

Herman Heijmans – Teknikansvarig, civ.ing. risk och miljö, Norconsult AB, 

Göteborg 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




6 (27) 

Malin Spångberg – Miljöhandläggare, miljö och säkerhet, Norconsult AB, 

Göteborg 

Veronica Lindblom – Miljöhandläggare, miljö och säkerhet, Norconsult AB, 

Göteborg 

1.4 Avgränsningar 

Riksutredningen har enbart utförts för att studera risken för skador på tredje man i 

fall av olyckshändelse med kylanläggningen. Definitionen på tredje man i detta 

sammanhang är personer som vistas utomhus eller inomhus i den direkta omgivningen 

samt personer som befinner sig inne i ishallens publika delar. 

. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




7 (27) 

2. Beskrivning av omgivning och 

anläggning 

2.1 Byggnader och omgivning 

Den idag befintliga Sundahallen inrymmer lokaler för flera olika idrotts- och rekreationsformer. 

I direkt anslutning till hallen finns dessutom kommunens stora 

idrottsplats Nösnäsvallen, med fotbolls- och friidrottsanläggning samt en elbelyst 

grusbelagd fotbollsplan, tre tennisplaner och en omklädningspaviljong. Intill Sundahallen 

på den västra sidan ligger Nösnäsgymnastiet med cirka 1400 elever och 

150 anställda. I söder gränsar Nösnäsområdet till ett skogs- och närrekreationsområde, 

se fig. 2.1. 

Figur 2.1 

Sundahallen med omgivningar före planerad utbyggnation. (bild från 

eniro.se) 

Den planerade utbyggnationen av Sunddahallen inkluderar en ny entré, simhall, 

multihall samt två ishallar. I förhållande till den befintliga Sundahallens byggnad 

kommer dessa att placeras längs de östra och södra sidorna, se figur 2.2. För 

fullständig illustration av anläggningen med planerad utbyggnad se bilaga 1. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




8 (27) 

N 

Figur 3.2 

Illustration över planerad utbyggnad av Sundahallen. Befintliga byggnader 

i orange och planerade nya anläggningar i blått. (Figur från 

Detaljplan, Nya Nösnäs, idrottsområde, Stenungsunds kommun.) 

2.2 Beskrivning av anläggningen 

Den nya entrén kommer att placeras längs med den befintliga Sundahallens östra 

sida, med entrédörrarna mot norr. Därefter kommer simhallen placeras, som i sin 

tur gränsar till multihallen. 

De bägge ishallarna kommer byggas längs Sundahallens södra sida. Ishall 1 

kommer att ha läktare längs den norra långsidan. Under läktaren placeras ett antal 

klubbrum, förråd och ett sliprum. I anslutning till ishall 1 och Sundahallens västra 

sida kommer en mindre utbyggnad placeras med omklädningsrum. 

Ishall 2 utgörs enbart av en isrink, här finns inga läktare eller andra publika delar. 

Inom ishallarna finns också utrymmen för ismaskinen och kylanläggningen. 

2.3 Beskrivning av kylanläggningen 

Kylanläggningen förväntas bli av typen indirekt verkande kylsystem där ammoniak 

endast finns som köldmedium i primärsystemet (d.v.s. inom kylmaskinrummet). 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




9 (27) 

Kylaggregatet, ett ishallsaggregat med en fyllnadsmängd på mellan 50-75 kg 

ammoniak, placeras inom ett kylmaskinrum. Exakt placering av kylmagasinrummet 

i ishallen utgör en del av denna utredning. 

3. Väder och klimat 

Stenungsunds kommun har kustklimat likt det i Göteborgs kommun. Det nära 

avståndet till havet medför ett relativt milt och nederbördsrikt klimat året om. 

De dominerande vindriktningarna inom Stenungsund är sydliga till västliga och 

utgör cirka 50 %. Därtill är även nordostlig vind relativt vanlig, cirka 12 %. En 

översikt över vindarnas riktning och fördelning går att se i vindrosen i figur 3.1. 

Den lokala topografin i området för Sundahallen och tänkta utbyggnaden kommer 

dock att påverka vindriktningen något. Sundahallen ligger precis norr om en skogbevuxen 

kulle som effektivt skyddar från vindar från söder. Det medför att vindar 

från sydväst vrider in mot väst då de måste runda kullen. 

Figur 3.1 

Vindros över vindriktning samt – fördelning i Stenungsund. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




10 (27) 

4. Hanterat ämne 

4.1 Ammoniak 

I Räddningsverkets rapport ”Vägledning för riskbedömning av kyl- och frysanläggningar 

med ammoniak”, 2000, är ammoniaks egenskaper väl beskrivna. 

Ammoniak är ett vanligt köldmedium i ishallar men beroende på dess farlighet vid 

högre koncentrationer måste den hanteras med respekt. 

Ammoniak är vid rumstemperatur och normalt tryck en färglös gas. Vid exponering 

kan den på grund av sin giftighet utgöra en risk för människor och miljö, 

även om dess karaktäristiska lukt utgör en tidig varningssignal. 

Ammoniak som används i kyl- och frysanläggningar är vattenfri, d.v.s. innehåller 

minst 99,96 % ammoniak. Redan vid låga koncentrationer och kort exponeringstid 

kan ammoniakgas irritera luftvägar och ögon, inandning ger hosta och sveda i 

luftvägarna. Höga koncentrationer kan ge frätskador på slemhinnor, ögon och hud. 

Kramp i andningsorgan kan utlösas samt andnöd och medvetslöshet men även 

långtidsskador i form av försämrad syn, blindhet eller nedsatt funktion av andningsorgan. 

I värsta fall kan dödsfall inträffa. 

Stänk av flytande ammoniak kan p.g.a. sin mycket låga temperatur orsaka köldskador 

på huden. Risken för bestående skador på t.ex. hornhinnan är mycket stor 

om droppar träffar ögonen. 

Ammoniak löser sig lätt i vatten under kraftig värmeutveckling. Ammoniakförorenat 

vatten måste förhindras att komma ut i avlopp och vattendrag, då fiskar och 

andra vattenorganismer är mycket känsliga för ammoniak. Redan låg koncentration 

och kortvarig exponering kan orsaka död eller förgiftning av vattenorganismer och 

flera fiskarter med LC50-värden på mindre än 1 mg/l. 

Utsläpp av ammoniak i luft kan ge upphov till svedning av skog och allvarlig påverkan 

på växter och djur. 

Vid projektering av lokal är det viktigt att alla potentiella läckageställen identifieras. 

Man bör också tänka igenom var blixtljus och sirener skall placeras för att 

säkerställa att personal blir uppmärksammade på faran och inte går in i något 

Ammoniakfyllt utrymme utan sätter sig i säkerhet enligt på förhand uppgjord plan. 

Vid montering av detektorerna måste man också ta hänsyn till hur lokalen ser ut, 

till- och frånluftsventilation etc. för att uppnå maximal täckning och för att undvika 

s.k. falsklarm. 

En översikt av effekten på människors hälsa vid olika koncentrationer kan utläsas 

ur tabell i bilaga 2. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




11 (27) 

4.2 Sammanfattning 

Sammanställning av Ammoniaks fysikaliska egenskaper samt riskfraser. 

Enhet 

CAS-nummer 7664-41-7 

Eu-nummer 231-635-3 

Smältpunkt °C -77,7 

Kokpunkt °C -33 

Kritisk temp. °C 132,4 

Explosionsgränser vol-% 15-30 

Ångtryck vid 20°C bar 8,6 

Riskfras 

R10, R23, R34, R50 

Säkerhetsfras S9, S16, S26, 

S36/37/39, S45, S61 

Märkning 

T, N 

Akut oral tox. LC50 ppm/1h 7338 

Löslighet i vatten mg/l Hydrolyserar 

Riskfras Förklaring riskfras Säkerhetsfraser Förklaring säkerhetsfraser 

R10 Brandfarlig S9 Förvara gasflaskan på en väl ventilerad 

plats 

R32 Giftig vid inandning S16 Förvaras åtskilt från antändningskällor – 

R34 

R50 

Frätande för ögon, 

andningsvägar och hud 

Mycket giftig för 

vattenorganismer 

S26 

S36/37/39 

S45 

S61 

Rökning förbjuden 

Vid ögonkontakt, skölj ögonen genast med 

vatten och sök medicinsk rådgivning. 

Använd lämpliga skyddshandskar samt 

skyddsglasögon eller ansiktsskydd. 

Vid olycksfall eller om du mår dåligt, sök 

genast medicinsk rådgivning (märkning 

visas där det är möjligt.) 

Undvik utsläpp till miljön. Läs särskilda 

instruktioner/varuinformations blad. 

Tabell 4.2 

Fysiska egenskaper, risk- och säkerhetsfraser för ammoniak. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




12 (27) 

5. Riskanalys 

5.1 Riskvärdering 

Värdering av risk utgår från de konsekvenser en olycka kan innebära samt med 

vilken frekvens dessa inträffar. Ur ett samhällsperspektiv uttrycks ofta risker 

utifrån kvantitativa acceptanskriterier. I Sverige finns inga formellt antagna 

kvantitativa acceptanskriterier. 

I de fall där sannolikheterna för olyckshändelser bedöms vara mycket låga och 

konsekvenserna visat sig vara begränsade, värderas risken i huvudsak utifrån 

konsekvensberäkningarna. Konsekvensen (uttryckt som koncentration, tid och 

avstånd) sätts i relation till de skadeeffekter som olika koncentrationer av ammoniak 

kan ge på människan. 

Aktuell riskanalys bygger på konservativa antaganden där aktuella scenarion utgår 

från händelsen att kylsystemets hela innehåll läcker ut. Mängden ammoniak i 

denna typ av anläggning ligger normalt mellan 50-75 kg och beräkningarna utgår 

från den största mängden ammoniak, 75 kg. Beräkningarna bygger även på olika 

källstyrkor och varaktighet vid olika utsläppspunkter och väderförhållanden. 

5.2 Skador på person 

Skador på person vid ett läckage är beroende av dosen, exponeringstid /koncentration. 

Exponeringstiden är avgörande för den dos som personer utsätts för och måste 

ställas i relation till de gränsvärden som studerats benämns som IDLH (Immediately 

Dangerous to Life or Health) och anger koncentration (ppm d.v.s. part per 

million) i luft kopplat till hälsoeffekter vid exponering. Nivåerna som använts vid 

beräkning är: 50 ppm, 300 ppm och 500 ppm, se tabell 5.1 nedan. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




13 (27) 

Koncentration Effekt 

(ppm) 

5 Luktgräns för många 

människor 

25 Tydlig lukt, inga 

skadliga effekter för 

normalperson. 

50 Inga skadliga effekter 

för normalperson, 

lukten känns tydlig av 

de flesta personer 

(luktgräns kan variera, 

1-50 ppm) 

100 Besvärande att vistas i 

utan andningsskydd, 

lindriga 

ögonirritationer 

300 

(IDLH) 

Maximal tolerabel utan 

allvarliga störningar 

400 – 700 Irritation av näsa och 

hals, ögonirritation, 

tårbildning. 

Personer kan 

omkomma om de är 

särskilt känsliga (t.ex. 

barn, astmatiker) 

2000 - 3000 Krampaktig hostning, 

svår ögonirritation. 

5000 - 7000 Krampaktig andning, 

snabb kvävning. 

Tabell 5.1 

Varaktighet av exponering 

- 

Maximalt tillåten koncentration för en 

arbetsdag (nivågränsvärde). 

Maximal tillåten koncentration för vistelse i 

15 minuter (takgränsvärde), förlängd 

upprepad exponering framkallar inte några 

skador. 

- 

1 timme. 

Sällsynt exponering upp till 1 timme orsakar 

vanligen ingen allvarlig påverkan. 

Ej tillåten koncentration, personer kan 

omkomma efter längre exponering. 

Ej tillåten koncentration, personer kan 

omkomma efter kortvarig exponering. 

Riktlinjer för sannolika effekter av olika ammoniakkoncentrationernas 

påverkan på exponerade människor. Källa: Vägledning för riskbedömning 

av kyl- och frysanläggningar med ammoniak, Räddningsverket. 

5.3 Spridningsmodell 

Beräkningar av utsläpp har skett med hjälp av datamodellen ALOHA som är 

framtagen och utvecklad av US Enviromental Protection Agency (EPA) och 

national Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA). 

Beräkningsmodellen ALOHA ger generellt ett mycket konservativt resultat. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




14 (27) 

5.4 Scenariobeskrivning 

Val av scenarion har skett utifrån händelser kopplade till läckage på kylmaskinen. 

Läckagens påverkan på omgivningen har beräknats utifrån de två ventilationssystem 

som leder förgasad produkt ut ur kylmaskinsrummet. För detaljerad 

beskrivning se bilaga 2. 

Scenario 1. Läckage via säkerhetsventiler 

Genom en brand sker ett utsläpp via säkerhetsventilerna på kylsystemets högtrycksida. 

Beräkningar har genomfört med utgångspunkt i att säkerhetsventilens rör 

mynnar på 3 m respektive 10 m höjd. Det råder för området typisk väderlek. 

Scenario 2. Läckage via nödventiler 

Genom ett rörbrott sker ett utsläpp till maskinrum som ventileras automatiskt via 

nödventilationen. Beräkningar har genomfört med utgångspunkt i att på mynning 

av nödventilationens rör mynnar på 3 m respektive 10 m höjd. 

5.5 Utsläpp och spridning utomhus 

Beräkningar visar att utsläpp via säkerhetsventiler(t.ex. på grund av brand) ger ett 

snabbt händelseförlopp med en stor mängd ammoniak under en kort tid med hög 

koncentration. Detta scenario kan räknas som värsta tänkbara händelse där koncentrationer 

kan upp gå till 500 ppm och ge allvarliga hälsoeffekter. 

Det är stor skillnad mellan placering av ventilmynning vid 3m och 10m. Placering 

av ventilationsmynning på 3 m höjd ger en fördubbling av läckagets spridning i 

närområdet jämfört med en placering på 10 m. Vid 3 m är området med en koncentration 

på 500 ppm dubbelt så stort som vid 10 m. 

Utsläpp via nödventilationen (t.ex. på grund av rörbrott) ger ett långsammare händelseförlopp 

under längre tid och innebär lägre koncentration vid utsläppet. Detta 

scenario ger inte de höga koncentrationerna på 500 ppm här ligger koncentrationerna 

på 50 ppm. Även detta scenario visar stora skillnader av spridning av läckage 

kopplat till placering av ventilationsmynning. Placering av ventilationsmynning på 

3 m höjd ger en fördubbling av läckagets spridning i närområdet jämfört med 10 m. 

5.6 Utsläpp inomhus i närbelägna byggnader 

För personer som vistas inomhus kan exponeringstiden för en viss koncentration 

vara längre än för personer utomhus, då luftomsättningen inomhus gör att ammo- 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




15 (27) 

niak dröjer sig kvar. Däremot är koncentrationen avsevärt lägre inomhus varför en 

låg dos kan förväntas. 

Det är av stor vikt att placering av friskluftintag och nödventilon och säkerhetsventiler 

beaktas vid planering av ishallen samt intilliggande idrotts- och aktivitetslokaler 

samt skola. Skadliga koncentrationer av ammoniak kan uppkomma i ishallen 

samt intilliggande idrotts- och aktivitetslokaler samt skola om friskluftsintag är 

placerat närmare än 10 m från mynning av nödventilation och säkerhetsventiler. 

5.7 Placering av kylmaskinrum 

Placering av kylmaskinrum har en inverkan på risk för tredje man. Genom att strategiskt 

ta hänsyn till risker som finns vid planering och placering av kylmaskinrum 

kan risken för tredje man minska. Då den förhärskande vindriktningen i området är 

sydväst kommer ett eventuellt läckage att spridas åt nord/nordost. Kylrummet bör 

placeras så att ett eventuellt utsläpp i möjligaste mån inte får kontakt med persontät 

verksamhet. Detta medför att skulle ett läckage uppstå sprids läckaget bort från 

ishallen och intilliggande idrotts- och aktivitetslokaler samt skola. 

5.8 Osäkerheter 

Beräknade halter av utsläppet utgår från koncentrationen mitt i gasmolnet. Dosen 

varierar kraftigt mellan ett kontinuerligt utsläpp och ett mer eller mindre momentant 

utsläpp. Koncentrationen varierar också kraftigt från gasmolnets mitt till dess 

yttre gränser. Scenarier med stora momentana läckage innebär mycket hastiga förlopp 

där ammoniaken i systemet töms ut på mycket kort tid med höga koncentrationer. 

Den korta utsläppstiden medför även att den höga koncentrationen snabbt 

späds ut på några minuter. 

Vädret och vindstyrka påverkar också utspädning av koncentrationen i gasmolnet. 

Låg vindstyrka kan medföra att gasmolnet ligger kvar längre. Vid höga vindhastigheter 

går utspädningen av gasmolnet fortare. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




16 (27) 

6. Slutsatser 

Förslag till riskreducerande åtgärder 

• Kylmaskinrum i egen brandcell EI 60. 

• Utsläppspunkter från nödventilationen och säkerhetsventiler för 

ammoniak från kylanläggningen skall vara placerade minst 10 m över 

marknivå. Utsläppsriktning skall vara vertikalt uppåt. 

• Friskluftsintag för ishallen och kringliggande byggnader skall vara 

placerade minst 10 m från utsläppspunkterna för nödventilation och 

säkerhetsventiler. 

• Ammoniakdetektor med larmfunktion kopplat till: 

o nöd- och säkerhetsventiler 

o Jourhavande driftpersonal och räddningstjänst 

• Dörrstängare på dörrar till det fria, samt in till ishallen från 

kylmaskinrummet. 

• Sluss mellan kylmaskinrum och ishall rekommenderas. 

Rutiner 

MTO-åtgärder i enlighet med Svensk Kylnorm. 

 

 

 

 

All lossning av ammoniak skall ske inom kylmaskinrummet. 

Ett riskområde på 100 – 150 m radie bör upprättas vid läckage. Inom detta 

avstånd kan skador förväntas vid större utsläpp. 

Tydlig information till personal som vistas i eller utanför anläggningen om 

riskerna med ammoniak och larmrutiner. 

Kylmaskinrummet måste hållas fritt från brännbart gods och får inte användas 

som förråd. En brand i kylmaskinrummet kan leda till okontrollerade 

utsläpp och även antändning av ammoniak. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




17 (27) 

7. Referenser 

Detaljplan för Nya Nösnäs, idrottsområde, Del av Nösnäs 1:284, Stenung 4:109 

m.fl., Stenungsunds kommun, 2012-08-15 

Räddningsverkets rapport ”Vägledning för riskbedömning av kyl- och frysanläggningar 

med ammoniak”, 2000. 

Norconsult AB 

Miljö och Säkerhet 


Herman.Heijmans@norconsult.com 

Malin Spångberg 

Malin.Spangberg@norconsult.com 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




18 (27) 

Bilaga 1 Illustrationskarta Nya Nösnäs 

idrottsområde 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




19 (27) 

Bilaga 2 Detaljerad scenariobeskrivning 

Vid nödventilation 

Händelse 

Läckage via nödventilation 

Källstyrka 0,08 kg/s 0,08 kg/s 

Utsläppshöjd 3 m 10 m 

Vindhastighets (m/s) 3 3 

Utsläppets varaktighet 14 min 14 min 

Utsläppt mängd 75 kg 75 kg 

Avstånd inom vilket koncentrationen för följande gränsvärden överskids utomhus 

50 ppm 100 m 69 m 

IDLH 300 ppm - - 

IDLH 500 ppm - - 

Tabell 1 

Spridningsberäkning av nödventilation vid 3 och 10 m höjd. 

Nödventilation, 3 m 

Figur 1 Visar spridning av ammoniak vid 3 m höjd från säkerhetsventilation. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




20 (27) 

Figur 2 Grafen visar hur inomhuskoncentrationen i närliggande byggnader påverkas vid 

eventuellt utsläpp, blå linje. Vid en utsläppshöjd på 3 m av 0,08 kg ammoniak 

uppstår ingen fara för normalperson som befinner sig i närliggande byggnad, 

dock kan viss ammoniaklukt kännas av. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




21 (27) 

Nödventilation, 10 m 

Figur 3 Visar spridning av ammoniak vid 10 m höjd från nödventilation. Vid 10 meters 

höjd bildas ingen högre koncentration 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




22 (27) 




dock känns ammoniaklukt av. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




23 (27) 

Vid säkerhetsventil 

Händelse 

Läckage via säkerhetsventil på hötryckssidan 

Källstyrka 0,51 kg/s 0,51 kg/s 

Utsläppshöjd 3 m 10 m 

Vindhastighets (m/s) 3 3 

Utsläppets varaktighet 2,5 min 2,5 min 

Utsläppt mängd 75 kg 75 kg 

Avstånd inom vilket koncentrationen för följande gränsvärden överskids utomhus 

50 ppm 369 m 273 m 

IDLH 300 ppm 147 m 97 m 

IDLH 500 ppm 113 m 61 m 

Tabell 2 Sammanställning av scenarier och resultat för utsläpp via säkerhetsventiler. 

Säkerhetsventil, 3 m 

Figur 5 Visar spridning av ammoniak vid 3 m höjd från säkerhets ventilation. Upp till 113 

m från läckage finns risk för svårt skadade. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




24 (27) 


eventuellt utsläpp, blå linje. Vid en utsläppshöjd på 3 m av 0,51 kg ammoniak blir 

lukten tydlig men har ingen skadlig effekt för normalperson, dock finns risk för viss 

skadlig effekt på astmatiker och känsliga personer, vilket bör uppmärksammas av 

Räddningstjänsten. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




25 (27) 

Säkerhetsventil, 10 m 

Figur 7 Visar spridning av ammoniak vid 10 m höjd från säkerhetsventilation. Upp till 61 

m från läckage finns risk för svårt skadade. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund




26 (27) 




dock kan tydlig ammoniaklukt kännas av. 

2012-10-31 


Ishall, Stenungsund

Norconsult AB 

Theres Svensson gata 11 

Box 8774, 402 76 Göteborg 

031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 

www.norconsult.se

Riskanalys Avseende Ammoniakhantering

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?