Alingsås lasarett - Framtidens närsjukhus

Alingsås lasarett - Framtidens närsjukhus 

SAMMANFATTANDE SYSTEMHANDLING OM- & TILLBYGGNAD 

2013-09-01

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

ALINGSÅS LASARETT 2013.09.01 

1. Inledning 3 

2. SAMMANFATTNIng 3 

3. Bakgrund 4 

4. VerksamheTen 5-6 

5. TOMT 7 

Tomt & detaljplan 7 

Situationsplan & orientering 8 

Landskapsgestaltning 9 

6. Byggnad 10 

Det hälsofrämjande sjukhuset 10 

Gestaltning av om- & tillbyggnad 10 

Disponering & flexibilitet 10 

Vision & koncept 11 

Konceptbilder 11 

Gestaltning & utformning 11 

Kommunikation & planuppbyggnad 12 

Yttre gestaltning 13 

Fasader & sektioner 13-14 

Inre gestaltning 15-17 

Plan 1 18 

Plan 2 19 

Plan 3 20 

Plan 4 21 

Plan 5 22 

Konstruktion 23 

Energi 24 

Miljöklass & materialval 24 

VVS-tekniska system 24-25 

Termisk komfort 25 

El- & telesystem 26 

Brandskyddsbeskrivning 27 

Akustik 27 

Tillgänglighet 27 

Fukt 27 

7. utrustning 27 

8. Tider 28 

9. Genomförande 28 

10. Kostnadsberäkning 29 

11. ekonOMI 29-30 

12. Fakta 30 

Organisation 30 

13. Framtagna Handlingar 30 

Beskrivningar & ritningar 30 

2

1. INLEDNING 2. SAMMANFATTNING 


Närhet, omtanke, delaktighet, kompetens och god tillgänglighet är viktigt 

för oss på Alingsås lasarett. Vi är bra på de vanliga folksjukdomarna med 

vår bredd och helhetssyn. 

Vi på Alingsås lasarett planerar för framtidens närsjukvård och en förutsättning 

för detta är en omoch tillbyggnation av sjukhuset. 

Västra Götalandsregionen har fyra strategiska områden för att förverkliga 

visionen mot ”Framtidens hälso-sjukvård 2025”. 

Service utöver det förväntade med hög tillgänglighet och ett respektfullt bemötande. 

Kvalitet av högsta klass med effektiv vård som ges i rätt tid med kompetens 

och kontinuitet där patienten är i fokus. 

Inflytande där alla patienter är medskapare i den egna vårdprocessen. 

Hälsa där ett hälsofrämjande förhållningssätt är en självklar del i alla möten. 

Enligt Västra Götalands regionens prognos kommer befolkningen att öka 

med 6 procent fram till 2020. Samtidigt som vi blir fler så ökar även andelen 

äldre. Den medicinska utvecklingen går emot att allt fler och äldre 

patienter behandlas i allt högre åldrar. 

Fram till år 2020 finns ett behov för Alingsås lasarett att öka med 14 vårdplatser 

enligt en regional rapport från McKinsey & Company. 

Invånarna i Mittenälvsborg emotser ett modernt, tillgängligt och säkert sjukhus 

där patienter och närstående möts som unika individer. 

Denna handling är en sammanfattande systemhandling som har arbetats 

fram under 2011 och fram till och med juni 2013 i projekt Alingsås lasarett 

- Framtidens Närsjukhus. 

Om- och tillbyggnaden av Alingsås lasarett ska ge ett ökat värde för patienter, 

medarbetare och invånare i Mittenälvsborg i form av säkerhet, delaktighet, 

inflytande, effektivitet och trygghet. Lokalförändringen syftar till att 

skapa en tydlig struktur som ska underlätta orienterbarheten och möjliggöra 

för flexibilitet och generalitet inom vården. 

Detta är hemtagningseffekter som ger indirekta resultat som i sin tur till leder 

till bättre ekonomiska förutsättningar på lång sikt. 

Västra Götalandsregionens vision ”Framtidens hälso- och sjukvård 2025” 

med en tillgänglig, trygg och kvalitetssäker vård ställer nya krav på hur sjukvården 

organiseras både utifrån ett verksamhets- såväl som ett lokalperspektiv. 

Dagens omoderna lokaler hindrar utvecklingen och framtidens krav 

på att bedriva en efterfrågad effektiv och kvalitetssäker vård. För att skapa 

fysiska förutsättningar för den framtida vården vid Alingsås lasarett krävs 

både fastighetsförnyelse och tillbyggnad. Sjukhusets nya lokaler byggs utifrån 

grundprincipen att de ska vara generella och flexibla, hälsofrämjande 

och stödja moderna arbetssätt. 

Genom att riva den uttjänta köksbyggnaden och bygga tre byggnadsvolymer 

som ansluts strategiskt till huvudbyggnaden skapas mer yta samtidigt 

som sjukhuset får fler funktionella samband. Tillbyggnaden följer den befintliga 

strukturen med fyra våningar och en teknikvåning – likt byggnad 01 och 

byggnad 07, vilket ger goda synergieffekter och ökad tillgänglighet. Detta 

ger en rationell och flexibel struktur för sjukhuset. Tydliga kommunikationsstråk 

med utblickar och ljusinsläpp samt väl genomtänkta samband mellan 

de olika verksamheterna. Förbättrad logistik för varor och tjänster planeras 

enligt MIV (Material I Vården) och med rörpost, sop- och tvättnedkast. 

Byggnaderna kommer att uppföras med mycket hög energieffektivitet. Både 

nya och ombyggda lokaler kommer att uppfylla regionens och Västfastigheters 

energikrav för att nå målet om halverad energianvändning till 2030. 

På de generella vårdavdelningarna planeras enkelrum och tvåbäddsrum 

enligt dagens standard. Närstående ges möjlighet att övernatta. Rummen 

ger ökad integritet och komfort för patienten samt minskar vårdrelaterade 

infektioner, fallskador och felmedicineringar. 

De generella mottagningarna planeras så att optimal användning av rum 

uppnås för att kunna möta framtidens efterfrågan av planerad vård. Mottagningar, 

central provtagningsenhet, konferenscenter, matsal, och cafeteria 

centreras till entréplan. Genom tydliga kommunikationsstråk och att 

separera flödet mellan inneliggande patienter, öppenvårdspatienter och 

besökare ökar tillgängligheten och säkerställer den personliga integriteten. 

Verksamheter med ett logiskt samband placeras nära varandra. 

Ett samlat Konferens- och utbildningscenter kommer att stärka sjukhuset och 

bidra till regionens behov av konferensmöjligheter. 

Vårt mål är att bli ett av Sveriges bästa närsjukhus. 

vårdrum i början av 1900-talet vårdrum 2013 

Framtidens vårdrum - bild från södra älvsborgs sjUkhus 

3

3. BAKGRUND 


Alingsås lasarett byggdes år 1910. Den nuvarande huvudbyggnaden består 

av sex delar tillkomna under perioden 1950-85. Sjukhuset har en gammal 

struktur som behöver moderniseras. 

På Alingsås lasarett bedrivs slutenvård inom medicin, kardiologi, gastroenterologi, 

palliativ medicin, kirurgi, urologi och ortopedi. Här finns akutmottagning, 

jourmottagning, röntgen, operation, intensivvårdsavdelning samt 

specialistmottagningar. Sjukhuset är ett hälsofrämjande sjukhus och arbetar 

aktivt för att hjälpa patienter, medarbetare och befolkningen i närområdet 

att uppnå en mer hälsofrämjande livsstil. Vi samverkar med kommuner och 

primärvård i närområdet med inriktning att ha en gemensam helhetssyn för 

patientens väg genom vården. 

År 2013 finns det 105 vårdplatser och det arbetar 719 personer på sjukhuset. 

Upptagningsområdet omfattar 100 000 invånare. År 2012 kom ca 66 

500 patienter på besök till mottagningarna och av dessa var ca 32 400 

akuta besök. 

Alingsås lasarett har fått flera hedersomnämnande till exempel: 

• År 2012 kom Alingsås lasarett etta när det gäller bemötande och 

tvåa när det gäller vårdgarantin i Dagens Medicins rankning av de 

mindre sjukhusen i Sverige 

• Alingsås i topp! Hedersomnämnande av Svenska knäprotesregistret 

år 2011 och år 2012 

• Avdelning 9 har fått hedersomnämnande ”God strokevård” år 2010 

Dagens vårdavdelningar har en yta på knappt 40 kvm/patient att jämföra 

med aktuell nybyggnadsstandard på 50-55 kvm/patient. Arbetsmiljöverket 

har påpekat att toaletter och patientrum inte lever upp till dagens normer. 

I nuläget bedrivs det vård med upp till 4 patienter i varje rum. Det dagkirurgiska 

flödet i nuvarande operationslokaler är begränsad och de postoperativa 

vårdplatserna är trånga och otidsenliga. Mottagningar och konferenslokaler 

ligger spridda på lasarettet vilket leder till patientströmmar 

på samtliga plan. Vid större arrangemang tvingas sjukhuset hyra lokaler 

utanför sjukhuset vilket medför kostnader. 

Restaurangens placering gör att den upplevs som en personalmatsal och 

är oannonserad för tillfälliga besökare. Den uppfyller inte de tillgänglighetskrav 

som ställs på en modern sjukhusrestaurang. 

Logistiken i nuvarande struktur innebär att transportvägarna till vårdavdelningar 

för patienter i säng går genom cafeterian ner genom källaren och 

genom vårdavdelningar. Några vårdavdelningar används som kommunikationsstråk. 

Vi vill bli ett av Sveriges bästa närsjukhus. I Sverige lever vi längre än någonsin 

och vårdens utveckling sker i rasande fart mot allt bättre behandlingar 

mot de sjukdomar som drabbar befolkningen. Många får bra hjälp och 

många är också nöjda med den vård och behandling som erbjuds. Men 

den snabba utvecklingen leder inte alltid till att patienten upplever delaktighet 

och trygghet. Det finns indikatorer på att patientens och närståendes 

resurser inte tas tillvara när vården blir mer rationell. Genom att fokusera 

på att tidigt skapa delaktighet, inflytande och trygghet ökar vi värdet för 

invånare, patienter och närstående. 

Det ska vara enkelt för våra engagerade och kunniga medarbetare att samarbeta 

med andra enheter på sjukhuset. 

Utvecklingen går mot kortare vårdtider och ökade antal dagkirurgiska ingrepp, 

vilket anses vara framtidens operationsmetod då den sparar både 

tid och pengar. Kraven på sjukhusets lokaler förändras över tid då vården 

utvecklas samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna leder till krav på 

effektivare lokalutnyttjande. 

Lean är sjukhusets strategi för verksamhetsutveckling och innebär att arbeta 

med ständiga förbättringar och ta bort det som inte skapar värde för patienten. 

Det handlar inte om att arbeta snabbare, utan om att arbeta smartare. 

Alingsås Lasaretts värdegrund 

• På Alingsås lasarett har alla människor lika värde. 

• Mötet mellan patient och personal präglas av trygghet genom 

öppenhet, omtanke och kompetens. 

• Vi är professionella och skapar närhet till patient och närstående 

utan att vara privata 

• Vi respekterar varandra, är delaktiga i och tar ansvar för helheten 

vid Alingsås lasarett. 

Alingsås lasaretts verksamhetsidé 

• Erbjuda sjukvård dygnet runt i samarbete med andra vårdgivare 

• Erbjuda säker vård som är jämlik och jämställd 

• Erbjuda hög tillgänglighet för regionens invånare genom mer 

planerad vård 

• Utveckla och pröva nya metoder och arbetssätt med ett 

hälsofrämjande synsätt 

• Arbeta med ständiga förbättringar 

flexibilitet & nära samarbete 

4

4. VERKSAMHETen 


NULÄGE 

De arbetssätt, rutiner och verksamheter som finns i dag kommer att se annorlunda 

ut i morgon. I dagens byggnad finns små möjligheter att möta 

framtidens vårdbehov och nya lokalbehov som uppstår är svårhanterade 

och kostsamma. 

Lokalerna är omoderna och otidsenliga och uppnår varken regionens måldokument 

för Framtidens hälso- och sjukvård eller de krav som arbetsmiljöverket 

ställer. Sjukhuset går allt oftare upp i stabsläge på grund av brist på 

vårdplatser. Utlokalisering av patienter förekommer. 

År 2012 drabbades i genomsnitt 6 % av patienterna på sjukhuset av någon 

typ av vårdrelaterad infektion. Det innebär ett onödigt lidande för den 

drabbade patienten och ökade kostnader för hälso- och sjukvården i form 

av förlängda vårdtider och misslyckade behandlingsresultat. Risken för fallolyckor 

och felmedicineringar är större i flerbäddsrum och på trånga vårdavdelningar. 

MÅL/VISION 

Lokalförändringar 

• Om- & tillbyggnad av 5 vårdavdelningar 

• Om- & tillbyggnad för ett bättre dagkirurgiskt flöde för 

preoperativt och postoperativt 

• Koncentration av mottagningsverksamheterna till entréplanet 

• Ett samlat kunskap & utbildningscenter 

• Nybyggd matsal efter rivning av dagens tekniska uttjänta byggnad 

• Skapa förutsättningar för neutrala kommunikationsstråk samt 

förbättra sambanden mellan verksamheterna 

• Förbättrad logistik avseende material, varor och tjänster 

Grunden för sjukhuset är att kompetensen och vårdkvaliteten är trygg, effektiv, 

patientsäker, jämlik och att den ges i rätt tid till rätt kostnad. Kompetensen 

och kvaliteten i vården skall överträffa patientens förväntningar och 

förebygga, lindra och bota sjukdom samt att ge god själslig omvårdnad. 

Stommen för sjukhuset är att medarbetaren har ett hälsofrämjande förhållningssätt 

och tar ansvar för att motivera och stötta patientens vårdbehov 

med ett empatiskt bemötande, ger en god service och är tillgänglig. Detta 

utformas utifrån varje patients unika behov där patienten har inflytande och 

är delaktig i sin vård. 

Taket för sjukhuset är flexibilitet och generalitet för framtidens efterfrågan av 

vård och utveckling. 

Genom ett patientfokuserat angreppssätt, optimerar vi det som är värdeskapande 

så att det finns nära patienten, samtidigt som det som inte tillför 

något patientvärde finns längre bort och vid behov minimeras. Med förbättrade 

flöden, samverkan mellan enheterna och effektivitet kan enheterna utvecklas 

mot att utreda, diagnostisera och behandla patienten under samma 

dag. 

Det hälsofrämjande sjukhuset skall med ett helhetsperspektiv förebygga och 

tillgodose patientens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Lokalerna skall 

stödja ett bra bemötande där patienten behåller sin integritet och möts av 

ett professionellt förhållningssätt som är präglat av aktivt lyssnande, kompetens 

och förståelse. Sjukhuset planeras med beredskap för förändringar i 

arbetssätt, rutiner och vårdbehov. 

Effektmål 

• Flexibel och kundorienterad vård 

• Trygg och säker vård 

• Trygg och säker arbetsplats 

• God information till patient 

• Effektivare flöden 

• Hög tillgänglighet 

• Vård inom rimlig tid 

GENOMFÖRANDE/PLAN 

Ett sätt att åstadkomma flexibilitet inför förändringar i framtiden är att hålla 

hög grad av generalitet. Det gör det möjligt att i framtiden flytta verksamheter 

utan krav på stora ombyggnationer. Med en genomtänkt helhetslösning 

för sjukhuset undviks speciallösningar. Det generella underlättar också för 

medarbetare som byter arbetsplats och bidrar till bättre vårdflöden, överblickbarhet 

och trygg vårdmiljö för patienten. 

Planeringen ska vara långsiktig och säkerställa en effektiv verksamhet. 

Alingsås Lasaretts horisont sträcker sig många år framåt och ska kunna 

drivas effektivt under hela den tiden. 

Patienten ska ha tillgång till information och regelbundet informeras om sitt 

hälsotillstånd. En aktiv, deltagande och kunnig patient eller närstående kan 

genom att berätta om sig själv och sin sjukdom ge vårdpersonalen viktig 

information som kan bidra till att risker kan undvikas. Patientens väg genom 

vården underlättas av att verksamheter lokaliseras utifrån samband. Detta 

leder till att förflyttningar av patienter och personal minimeras, vilket i sin tur 

kan skapa kortare ledtider för patienten. 

Att placera dessa närmare varandra möjliggör effektiva arbetssätt, ett flexibelt 

nyttjande av resurser och sängplatser. Medarbetarna på de olika vårdavdelningarna 

kan lära av varandra – ett stimulerande och utvecklande 

kompetensutbyte. 

Dagkirurgi, operation, intensivvård, och hjärtavdelning placeras på samma 

våningsplan. Patientsäkerheten ökar genom närhet till intensivvårdskompetens, 

riskfyllda patienttransporter kortas och personalförsörjningen underlättas 

då olika enheter backar upp varandra. 

Öppna verksamheter såsom mottagningar, central provtagningsenhet, konferens- 

och utbildningscenter samt cafeterian koncentreras till entréplan, vilket 

resulterar till att flertalet besökare har färre våningsplan att orientera sig 

mellan. 

De gemensamma administrativa funktioner som inte behöver vara nära vården 

placeras i en gemensam enhet. Att samla verksamheten skapar effektivitet, 

snabbare lösningar, överblick, ökat samarbete och gemenskap. 

Bättre kommunikationsstråk i omoch tillbyggnaden gör det möjligt att i 

hög grad skilja transportvägarna för patienter och besökare. Ett neutralt 

kommunikationsstråk kommer att skapas genom att separera flödet av inneliggande 

patienter från besökande till mottagningar. 

Förbättrad logistik avseende material, varor och tjänster planeras enligt 

MIV-konceptet (material i vården). En rörpost för prover samt tvätt- och 

sopnedkast är inplanerat i byggnaden. 

Arbetsmiljön är trygg och säker för all personal och bemanningen på enheterna 

skall stödja det arbetssätt som vi skall ha för att nå våra mål. 

5

4. VERKSAMHETen 


generell vårdavdelning 

DAGKIRURGISK VERKSAMHET / IVA 

KONFERENS, RESTAURANG & UTBILDNINGSCENTER 

Den generella vårdavdelningen är flexibel och möter framtidens behov av 

slutenvård oavsett kliniktillhörighet över längre tid. Fem nya avdelningar 

med 23 vårdplatser vardera planeras. Varje vårdavdelning är uppbyggd 

av 3 moduler innehållande vårdplatser för 7-8 patienter, teamstation med 

administrativa arbetsplatser, teamrum samt dagrum/matsal för patienten. 

Avdelningarna är planerade efter navprincipen, d.v.s. det som är värdeskapande 

för patienten finns nära och det som inte är värdeskapande finns 

längre bort. Detta ger möjlighet att utveckla effektiva arbetssätt. 

60 % av de planerade patientrummen är enkelrum och resterande patientrum 

är tvåbäddsrum. Till varje sängplats finns radio, tillgång till wifi och TV 

med en informationskanal som ger en allmän information om sjukhuset 

Varje patientrum utrustas också med egen toalett och dusch vilket minskar 

risken för vårdrelaterade infektioner. Rummen ger ökad trivsel, integritet och 

komfort för patienten samt kan även minska fallskador och felmedicineringar. 

Behandlingar kan utföras i enkelrummen och patientens integritet skyddas. 

Närstående kommer att beredas möjlighet att övernatta. 

Det har framkommit vid genomförande av fokusgrupper och cafédialog att 

alla patienter inte önskar enkelrum. Redan ensamma personer kan då bli 

mer isolerade. Här bygger vi in en valmöjlighet för patienten. 

Det finns tillgång till dagrum och matsal på varje vårdavdelning och en 

lobby utanför avdelningen dit man kan gå för samvaro eller lugn och ro. 

Genom att öka antalet vårdplatser minskas risken för överbeläggningar och 

utlokalisering av patienter. 

I den nya enheten på operationsavdelningen effektiviseras det dagkirurgiska 

flödet vilket ger möjlighet till att utöka verksamheten, separera flöden samt 

ge god service. 

Servicen har stor betydelse för patientens uppfattning om hur operationen 

genomförs. Den enskilde patienten har små möjligheter att ha någon uppfattning 

om hur denna skall genomföras. Patienten kan däremot förväntas 

reagera positivt eller negativt på, t ex väntetider, tillgänglighet, tidpunkt för 

operation och personalens bemötande. 

Samtalsrum, omklädningsrum och ett separat preoperationsrum där personalen 

förbereder patienten är planerat. I det postoperativa förloppet finns 

tre valmöjligheter beroende på vilket ingrepp som gjorts, postoperation, 

recovery eller väntrum. Samlokalisering med intensivvårdsavdelningen kommer 

att ge samordningsvinster, patientsäkerhet och ökad flexibilitet. 

På intensivvårdsavdelningen planeras 4 vårdplatser som stöttar sjukhuset 

med övervakningsplatser för patienter med hotande svikt i vitala organsystem 

och 4 ”step down” platser. 

CENTRAL PROVTAGNINGSENHET 

En samlad provtagningsenhet kommer att finnas i entréplan för att patienten 

på ett enkelt sätt skall kunna lämna prover före och efter läkarbesök. 

Ett samlat konferens- och utbildningscenter kommer att stärka kompetensen 

på sjukhuset. 

Detta främjar interna och externa föreläsningsaktiviteter samt patient- och 

närståendeutbildningar. Undervisning i och kunskap om den egna sjukdomen 

är viktig för att patienten ska kunna vara delaktig och medverka i sin 

egen vård och kunna ta ansvar för och beslut om sin hälsa. 

Det kommer att finnas möjlighet till möten via videokonferenser med andra 

sjukhus, kommunen och andra externa intressenter, vilket frigör arbetstid, 

främjar miljön positivt och kan ge effektivare möten. 

Konferenser och utbildning för personal, patienter och närstående främjar 

idén om ett hälsofrämjande sjukhus. 

Matsalen är en av grundsymbolerna för det hälsofrämjande sjukhuset därför 

placeras matsalen där besöksströmmarna finns. Ett produktionskök med 

kantinlösning som har ett ökat utbud av enportionsrätter planeras. Detta för 

att kunna ge patienten valmöjligheter samt att tillgodose lagad mat utöver 

de bestämda måltiderna på avdelningarna. 

generell mottagning 

En generell mottagning är flexibel och skapar optimal användning av rum 

som kan möta framtidens efterfrågan av planerad öppenvård. 

Mottagningarna är uppbyggda för framtidens arbetssätt. Välkomnande 

teamstationer ska göra det lättorienterat för patienten, stödja ett organiserat 

teamarbete samt synliggöra personalen. 

Till teamstationen hör ett antal standardiserade undersökningsrum. I rummen 

finns datateknik som underlättar kommunikationen. Här kan patientens 

journal visas direkt på plats vilket skapar möjligheter för att patienten kan 

vara delaktig i sin vård. 

Bildskärmar med information ska finnas lättillgängliga i väntrummen på 

respektive mottagning. 

Delaktgihet / inflytande 

patientsäkerhet 

6

5. tomt 


TOMT & DETALJPLAN 

N 

DETALJPLAN 

SKALA 1:1000 (A3) 

0m 25m 50m 

Planen visar Alingsås Lasarett efter omoch tillbyggnad i 

gällande detaljplan. 

Byggnad 01-04 samt 07 är befintlig. 

Byggnad 28, 29, 30 och del av byggnad 01 är planerad. 

Tillbyggand 

Byggnadshöjd max 8 m 




7

BTG-PLATTOR 

5. tomt 


SITUATIONSPLAN 

N 

3 

TRÄDÄCK 

ENTRÉ BÅRBILAR 

GODS- 

MOTTAGNING 

PLANTERINGS- 

YTA 

GRÄS 

2 

AKUT 

1 

BTG-PLATTOR 

ENTRÉ 

BTG-PLATTOR 

4 

TERRÄNG- 

TRAPPA 

BTG- 

TRAPPA 

ASFALT 

CYKELSTÄLL 

CYKELSTÄLL 

ASFALT 

VÅRDCENTRAL 

HP 

HP 

HP HP HP 

NY 

KYLCENTRAL 

SITUATIONSPLAN 

skala 1:750 (a3) 

0m 20m 40m 

ASFALT 

8

5. tomt 


LANDSKAPSGESTALTNING 

Utemiljöns rum 

Platsen framför akutmottagningen (1) (se situationsplan) är gestaltningsmässigt 

besläktad med parkytan mellan den nya vårdbyggnaden och vårdcentralen 

(2). Dessa ytor är mer strikta till sin karaktär än grönytan framför 

restaurangen (3). 

Träden är viktiga inslag och vackra smycken som kan beskriva årstidernas 

skiftningar, de uppvuxna träden ska i möjligaste mån bevaras. Marken 

framför matsalen anpassas nivåmässigt till byggnaden respektive landskap. 

En härlig uteplats anläggs i anslutning till matsalen (3). 

ENTRÉ/Entrétorg 

Lasarettets nya huvudentré har flyttats till ett mer centralt läge. På så vis kan 

många olika funktioner samlas kring entrén. Ett tydligt entrétorg (4) skapas 

framför huvudentrén, mellan de båda nya vårdbyggnaderna. En ”matta” i 

mönsterlagd stenbeläggning visar riktningen från gatan in, och vidare genom 

byggnaden som en tydlig och välkomnande gest. På torget finns det 

sittplatser, cykelparkering och härifrån nås även apoteket via en egen entré. 

En tydlig gestaltad zon för av- och påstigning där ambitionen är att hålla 

samman ytan. Vändzonens yta markeras av svartlackerade pollare. 

Infällda planteringsytor ger ett spännande inslag på torget och i de nya 

rumsbildningarna i anslutning till vårdbyggnaderna. 

Stenbeläggningen i entrétorget ska tydligt annonsera entrén till byggnaden. 

Det ska kännas som en ”heltäckande matta” tack vare ett starkt randigt 

mönster som förstärker den nya entréplaceringen. 

Samma mönster och kulörer ska finnas på invändiga golvytor i entré hallen 

på entréplan och lounge-cafédelen på nivån nedanför. 

Ur ett tillgänglighetsperspektiv ska ledstråket vara taktilt med ljushetskontrast. 

- Torget gestaltas som helhet - ”Matta” 

- Torget och gångstråk - olika färger, fallande längder i stenbeläggning 

- Belysning längs med gångstråk 

- Planteringar utformas som ”hål” i torgbeläggning 

- Gestaltningen fortsätter in i huset 

- Tak vid entrén, undersidan i trä / träliknande – upplyst 

Gård vid akutintag (1) 

Ytan vid akutmottagningen är en plats för möten. Rundeln har ett golv av 

markbetong och ringas in av planteringsytor med buskar och perenner. 

En mur av betongsten gör att de gröna ytorna är upphöjda och bidrar till 

rumsbildningen. Höjdskillnaden mot den nya byggnadens fasad regleras 

med en stödmur. Framför stödmuren är en plantering som gör att muren 

inte upplevs. I mitten står en upphöjd plantering med flera träd och utmed 

muren finns bänkar att sitta på. 

Gård mot vårdcentralen (2) 

Detta är det rum där rörelse står i centrum, i riktning mot personalingången 

och det är en viktig utblick för dem som rör sig längs parkeringen. På gården 

mellan den nya byggnaden och vårdcentralen tas höjdskillnaden mot 

den nya byggnaden upp i en ”terrängtrappa”. En trappa med långa trappsteg 

som bildar ett tydligt avslut av gården mot den hårdgjorda ytan och 

parkeringen. 

Uteplats vid restaurangen (3) 

Vid matsalen skapas en ny uteplats. Detta är det rekreativa, lugna rummet 

där man kan sitta och titta ut över stora uppvuxna träd och odlingarna 

längre bort. Mjukt böljande gräsmattor möter uteplatsens trädäck. Ytan ska, 

så långt möjligt, lämnas orörd för att bevara platsens viktiga värden. 

9

6. BYGGNAD 


DET HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUSET 

GESTALTNING AV OM- & TILLBYGGNAD 

DISPONERING & FLEXIBILITET 

Patientens välbefinnande står i fokus för framtidens vårdmiljöer. Ambitionen 

är att skapa en byggnad som främjar patientens tillfrisknande och som 

andas omtanke och ger trygghet. Miljön ska vara välkomnande och i alla 

led stödja mötet mellan vårdgivare och patient. 

Ett sjukhus är en byggnad för vårdproduktion, men det är också här människor 

ofta upplever svåra stunder. Målsättningen är att skapa en upplevelserik 

och vacker miljö för såväl patienter som personal. Alla ska känna sig 

välkomna och omhändertagna. 

Lokalerna skall stödja en modern sjukvård i förändring, samtidigt som de 

uppfyller människans primära behov av dagsljus, estetik och social kontakt. 

Patientens och besökarens olika krav på delaktighet eller avskildhet 

tillgodoses genom omsorgsfull rumsutformning. De erbjuds olika grad av 

socialt umgänge, från det egna vårdrummet, till dagrum och avdelningens 

större matsal, till lobbyn. Dessutom finns möjlighet till olika aktiviteter på de 

gröna gårdarna och i byggnadens entré och foajé. 

Förslaget bygger på Alingsås lasaretts befintliga byggnadsstruktur med en 

förädling och vidare bearbetning av befintliga byggnader. Omdisponeringen 

i lokalerna och tillbyggnaderna innebär tydliga kommunikationsstråk 

med utblickar och ljusinsläpp samt väl genomtänkta samband mellan de 

olika verksamheterna. 

De båda nya tillbyggnaderna kan liknas vid två utdragna lådor i en byrå, 

där den befintliga sjukhusbyggnaden utgör möbeln och de nya byggnadsvolymerna 

lådorna. Dess fronter, gavlarna mot norr, är putsade och för 

ett samtal med den befintliga byggnaden med ny fasadbeklädnad i puts. 

Sidorna på lådorna är av ett nyare, mer modernt snitt, beklädda med 

skivmaterial. 

De vinkelförskjutningar som finns i planen, tas upp i form av en utkragande 

byggnadsvolym mot öster på respektive tillbyggnad. Axeln i byggnaden, 

som i korridoren får sin motsvarighet i en glasslits i fasad, ger utblickar och 

bidrar till den vackra, balanserade kompositionen. 

Exteriören är ett medvetet sätt att möta befintlig bebyggelse. Tillbyggnaden 

följer den befintliga strukturen med 4 våningar och en teknikvåning – likt 

byggnad 01 och byggnad 07, vilket ger goda synergieffekter och ökad 

tillgänglighet. Detta ger en rationell och flexibel struktur för sjukhuset. 

Tillbyggnaderna av de två byggnaderna som inrymmer vårdavdelningar och 

mottagningar är i en enkel planform, som ger en enkel uppbyggnad och 

rationellt byggande med upprepningseffekter. 

Volymerna är uppbyggda av moduler som underlättar i byggnadsskedet 

och vid förändringar i förvaltningsskedet. 

Tydlig struktur med väl avvägda mått är en förutsättning för att byggnaden 

skall kunna vara flexibel över tiden. Placering av låsande element så som 

hissar, trappor och installationsschakt är valda med tanke på att huset skall 

vara flexibelt och generellt. Rumsmått och fönster är anpassade för att 

eventuella framtida förändringar ska kunna ske utan stora ombyggnader. 

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH IDÉ VÄLKOMNANDE KNUTPUNKT 

Lasarettet behöver utöka sin yta. Sjukhuset kan liknas vid en byrå där 

några utav byrålådorna dragits ut. Lådfronterna har ett samspel med 

den befintliga möbeln och sidorna skiljer sig åt gestaltningsmässigt. 

Huvudbyggnaden ”öppnas upp” för att släppa in vackra vyer och 

dagsljus. En stor öppenhet och med en omfamnande huvudentré 

skapas inblickar, utblickar, enkelhet. Det uppstår ett tydligt 

välkomnande. 

Entrétorget och entréhallen upplevs som en och samma yta. Här 

samlas många funktioner i nära anslutning: café, konferens, 

mottagningar mm. Framförallt mottagningar med stora patientflöden 

knyts till entrén. 

10

6. BYGGNAD 


”Många förknippar hälsa med fysisk aktivitet och 

kost men det finns så mycket mer. För vissa betyder 

social samvaro mycket för hälsan, men för andra betyder 

lugnet desto mer. Alla personer är olika. Hälsa 

för mig är kanske inte detsamma för dig.” 

- citat ur Alingsås lasarett hälsokällan 

VISION & KONCEPT KONCEPTBILDER GESTALTNING OCH UTFORMNING 

REKREATION 

LUGN 

VILA 

Ro 

aktivitet 

RÖRELSE 

motion 

puls 

Det är viktigt att skapa platser för lugn 

och stillhet på ett sjukhus, där man kan 

dra sig tillbaka för reflektion eller för att 

hämta kraft. 

Rörelse och aktivitet har en stor betydelse 

inom hälsobegreppet. Ett rum med 

dynamik kan berika våra sinnen, stimulera 

våra känslor och tankar och ge liv till en 

enformig miljö. 

Lobbyn, stilla rummet, vinterträdgården och parken är exempel på oaser 

där man finner lugn på sjukhusområdet. 

Entrén knyts samman med den övriga verksamheten genom det diagonala 

stråket vilket ger en god överblick för besökaren. De publika ytorna har en 

stor öppenhet som även möjliggör utblickar över de omgärdande grönområdena, 

vilket skapar förutsättningar för en lugn och trygg miljö. 

Arkitektur upplevs genom att man rör sig eller skrider igenom. Vi kan bara 

begripa ett rum genom att uppleva olika perspektiv, genom att se ljus och 

skugga. Redan när man kommer in genom huvudentrén kan man följa 

rörelsen mot den södra uppglasade fasaden. Markeringar i golv, ett 

enhetligt väggmaterial och belysning i tak som följer stråket kan vara 

exempel på arkitektur som förstärker känslan av rörelse och som uppmanar 

till att ta sig till nästa punkt. 

social samvaro 

DELAKTIGHET 

MÖTEn 

nav 

Många upplever trygghet i mötet med 

andra människor. Miljön ska vara välkomnande 

för alla och inbjuda till delaktighet 

och möten. 

De sociala platserna och knutpunkterna i sjukhuset är främst entréhallen, 

foajén, restaurangen och caféet samt teamstationerna. 

Alla de publika ytorna länkas ihop fysiskt och visuellt. Det skapar förutsättningar 

för många möten och ett välkomnande intryck. 

Teamstationerna är placerade så att de alltid är synliga från enheternas 

huvudkommunikationsstråk och signalerar var besökaren kan få hjälp och 

vägledning. 

11

6. BYGGNAD 


KOMMUNIKATION & PLANUPPBYGGNAD 

PLAN 1 

PLAN 2 

RÖNTGEN 

OMKLÄDNING 

ADMINISTRATION 

KONFERENS 

RESTAURANG & KÖK 

KIRURG OCH 

ORTOPEDMOTTagning 

CAFÉ 

Provtagning 

Cytostatika 

NÄRREHAB 

SJUKTANDVÅRD 



SERVICEDISTRIKT 

AKUTMOTTAG- 

NING 

Endoskopi 

Medicin- 

MOTTAGNING 

RECEPTION 

ENTRÉ 

hjÄrt- 

MOTTAGNING 

APOTEK 

Vårdcentral 

Från entrén i plan 2 når man via foajén som sträcker sig över två plan till konferens- och utbildningsenheten i plan 1. 

Även restaurangen ligger med koppling till foajén. Under sommaren finns möjlighet att kunna ta sig ut på terrassen 

och äta i det fria. 

I plan 1 finns två korridorer som ger möjlighet till skilda flöden, dels för besökare och patienter och dels för 

transporter av gods och medarbetare. 

För att skapa en tydlig logistisk struktur i byggnaden flyttas huvudentrén till ett mer centralt läge inom Alingsås 

Lasarett. Avdelningar med stora patientflöden samlas i entréplanet. Via hiss och trappa nås alla vårdavdelningar. 

Genom att vi skapat ett nytt kommunikationsstråk på plan 2, i bakkant på den nya medicinmottagningen, får vi en 

neutral passage från akutmottagning till bilddiagnostik. Denna passage leder också till hissen som direkt når alla 

vårdavdelningar och IVA. 

PLAN 3 PLAN 4 

DAGKIRURGI 

INSKRIVN.MOTT. 

IVA 

LOBBY 

VÅRDAVDELNING 


LOBBY 


Den nya dagkirurgiska avdelningen ska ge möjlighet till ett effektivare flöde för dagkirurgiska patienter. Den 

ligger i nära samband med Operations- och IVA-avdelningen, då de båda verksamheterna ansvarar för 

den patientgruppen. IVA-avdelningen ligger nära till sänghissar och därmed kan patienter förflyttas enkelt 

mellan vårdavdelning och IVA. Även förflyttningar ifrån Akutmottagningen/Röntgen till IVA sker neutralt ifrån 

besökare och patienter. 

En lobby finns på varje våningsplan (plan 3-5) ovanför entréhallen och i 

anslutning till hissarna/trapporna. Den utgör kommunikationsnavet i sjukhuset. 

Härifrån når besökare, patienter och medarbetare på de olika vårdavdelningarna 

och här finns även möjlighet att sitta ner och ta en paus från ett besök på 

en avdelning. 

PERSONAL, LIGGANDE 

PATIENTFÖRFLYTTNINGAR, 

GODS 

BESÖKARE /PATIENT 

12

6. BYGGNAD 


YTTRE GESTALTNING 

FASADER & SEKTIONER 

De båda nybyggda vårdflyglarna kan liknas vid två utdragna lådor i en 

byrå, där den befintliga sjukhusbyggnaden utgör möbeln och de nya 

byggnadsvolymerna lådorna. 

Långsidorna har horisontalgående riktning med liggande fasadskivor och 

fönsterband. Inom fönsterbanden finns fönster och fasadskivor, vilket skapar 

ett mer sammanhållet uttryck. Fönsterbanden möjliggör alternativa fönsterplaceringar 

i framtiden. Kortsidorna är putsade och fasaderna följer en 

grå-vit färgskala med inslag av gult som en referens till den befintliga 

byggnaden. Sockeln är av putsad betong. 

För att ytterligare leka med de vinkelförskjutningar som finns i planen, 

återspeglas detta i form av en utkragande byggnadsvolym mot öster på 

respektive byggnad. En tydlighet är också axeln i byggnaden, korridoren 

som får sin motsvarighet i en glasslits i fasad. Den ger utblickar och bidrar 

till den vackra, balanserade kompositionen mellan fasadskivor, glas och 

puts som tecknar sig på gavlarna. 

Huvudentrén och den nya fasaden mot norr, liksom den nya konferensdelen 

mot söder får alla ett vertikalt uttryck. Fasaderna blir i större utsträckning 

uppglasade, och glaset varvas med skivmaterial likt det som finns i 

flyglarnas fönsterband. 

A 

B 

A 

B 

N 

0m 10m 20m 

fasad & sektion 

skala 1:400 (a3) 

13

6. BYGGNAD 


FASADER & SEKTIONER 

A 

B 

A 

0m 10m 20m 

fasad 

skala 1:400 (a3) 

B 

N 

14

6. BYGGNAD 


INRE GESTALTNING 

PUBLIKA RUM 

De publika miljöerna kännatecknas av en professionell och omsorgsfull 

gestaltning. Patienter, besökare och medarbetare möts av vackra, tidlösa 

material - sten, glas, trä. Rummen har rikligt med dagsljusinsläpp och ger 

utblickar mot omgivningen. 

Material och kulörkonceptet ska främja orienterbarheten och framhäva de 

olika miljöerna. Gemensamma utformningsprinciper ska appliceras till alla 

offentliga ytor för att skapa helhet. 

God tillgång till dagsljus inom varje våningsplan skapar variation över 

dagen och årstiderna och ger värdefulla möjligheter till utblickar. 

Ett exempel på hur detta uppnås visas i vårdavdelningarnas teamstation där 

glaspartier mellan korridor och dagrum resp teamexpeditioner ger utblickar 

och indirekt dagsljusbelysning. Denna ”korridorutvidgning” tillsammans 

med rätt belysning och genomtänkt färgsättning bryter också upp 

korridorerna i visuellt avgränsade rum. 

Den södervända byggnadsvolymen ger vackra utblickar och fin ljusföring 

genom de stora glaspartierna. Glasfasaden byggs som en dubbelglasfasad, 

för att klara energimålen för byggnaden. Solceller kan integreras i 

glaset för att skapa ett vackert mönster, kanske ett stiliserat bladverk som 

får symbolisera hälsans träd. Solcellerna producerar energi åt byggnaden 

och fungerar också som solavskärmning. Öppningen i två plan ger en god 

kontakt mellan de två planen och en direkt närhet till entréhallen. 

STILLA RUMMET 

Stilla rummet är ett religiöst neutralt 

rum som kan användas av alla. 

Kulörsättning, material och belysning 

ska tillsammans skapa en harmonisk 

och lugn stämning. Rummet skärmas 

av mot entréhallen för att skapa ytterligare 

lugn. Bakom stilla rummet finns ett 

administrativt rum med plats för möten. 

HÄLSOTORG 

En samlingsplats med information, 

utställningar och levnadsvanetest som 

inspirerar till en hälsosammare livsstil. 

VÄGGMATERIAL 

Väggen har ett enhetligt väggmaterial 

som leder patienter och besökare fram 

till den glasade delen av byggnaden i 

söder. 

ÖPPET PLAN 

Från plan två kan patienter och besökare se ner mot 

planet nedanför där foajén och restaurangen finns. 

Entréhallens huvudstråk får en naturlig fortsättning i plan 

1, där konferensdelen och restaurangen ansluter i foajén 

som har dubbel takhöjd och möter entréplanet i två plan. 

Patienter, besökare och medarbetare har därifrån tillgång 

till den parkliknande uteplatsen. Stora fasadpartier balanserar 

proportionerna mellan fönster och väggytor och 

ger ett bra dagljusinsläpp samt möjlighet till utblickar och 

kontakt med den vackra sjukhusparken i söder. 

KONSTUTSMYCKNING 

HÅLTAGNING I VÄGG 

Den bärande väggen i caféet har 

håltagningar som möjliggör bättre 

kontakt mellan sittytor och 

kommunikationsstråk. 

CAFÉ 

Caféet blir en integrerad del i entréhallen och bibehåller 

en ren gestaltning och karaktär. I den befintliga betongväggen 

mellan caféet och hälsotorget tas håltagningar 

upp för att skapa bättre kontakt mellan de två verksamheterna. 

En del av ytan är särskilt anpassad för barn. 

RECEPTION 

Receptionsdisken skall ge ett öppet och välkomnande 

uttryck. Den markeras tydligt genom placering och 

utformning. 

VÄNTYTA 

Väntytan har en sammanhållen design vad gäller möbler 

och den övriga interiören som tillsammans med de andra 

delarna i entréhallen och foajén utgör en helhet. Patienter 

och besökare har god uppsikt över på- och avstigningsytan 

utanför genom glaspartierna. 

HUVUDSTRÅK 

En genomgående yta från entrétorget 

utanför sjukhuset till foajén i plan 1 

med de stora glaspartierna i söder går 

som en ryggrad genom byggnaden. 

Här samlas många funktioner som är 

gemensamma för sjukhuset. 

LJUSKUPOLER 

I taket finns ljuskupoler som ger dagsljus. 

0m 10m 20m 

ENTRÉTHALL 

skala 1:400 (a3) 

15

6. BYGGNAD 


TEAM 1 TEAM 2 



Vårdavdelningarna är uppbyggda för patientnärmre och personcentrerad 

vård med tre moduler. Varje modul har 7-8 platser. Dessa är fördelade på 

fem enkelrum och 1-2 tvåpatientsrum. Modulerna är uppbyggd på samma 

sätt i ombyggnad och nybyggnad. 

I varje modul finns en centralt placerad teamstation som består av teamdisk, 

teamrum samt en avskild arbetsplats. Teamstationen används för administrativt 

arbete och ger möjligheten för en bra överblick av teamet. Vid behov 

av sekretess kan den avskilda arbetsplatsen eller teamrummet användas. 

Teamrummet fungerar även som rondrum och mötesrum. I anslutning till 

två av teamstationerna finns ett större dagrum respektive matrum som är 

gemensamma för hela vårdavdelningen. 

Inom varje modul finns desinfektionsrum och förråd för rullande material. 

För att minska gångavstånden finns i närhet till varje rum skåp för närförråd. 

Den teamstation som är strategiskt placerad vid entrén till vårdavdelningen 

utgör avdelningsstation. Här möter en koordinator patienter och besökare 

och samordnar stationens administrativa arbete. Även nattbemanningen 

utgår ifrån avdelningsstationen. 

I avdelningens centrum samlas gemensamma resurser som ett fullt utrustat 

desinfektionsrum, serveringskök med diskutrymme, läkemedelsrum och 

andra förråd. 

En hög andel enkelrum möter kraven på ökad patientsäkerhet, integritet och 

hygien. I enkelrummen finns möjlighet till undersökning, behandling och 

rehabiliteringsträning. Närstående har möjlighet att övernatta på enkelrummen. 

Ett av vårdrummen per avdelning är anpassat för extra tunga patienter. 

De självständiga enheterna gör det möjligt att dela vårdavdelningen mellan 

olika subspecialiteter där endast nattbemanningen är gemensam. Det möjliggör 

även att enheter kan avskiljas fysiskt med ett dörrparti. Möjligheten 

att isolera delar av avdelningen kan vara mycket användbar vid utbrott av 

vårdrelaterade infektioner eller framtida pandemier. På varje vårdavdelning 

finns ett undersökningsrum/behandlingsrum. 

Mellan vårdavdelningarna finns nya miljörum med möjlighet till nedkast av 

tvätt och sopor, som fångas upp i ett miljörum på plan 1. 

KORRIDOREN 

Korridoren bryts upp genom glasade partier som ger dagsljusinsläpp 

mot korridoren och utblick mot omgivningen. 

VÅRDRUMMET 

Glasade dörrar till vårdrummen möjliggör för patienten att 

ta kontakt med vårdpersonalen på korridoren och bättre 

tillsyn för vårdpersonalen över patienten. Möjlighet till 

avskärmning ska finnas genom persienn eller lamellgardin. 

Det finns zonering för personal, patient och besökare. I 

enkelrummen finns möjlighet för närstående att övernatta. 

Lägre fönsterbröstningar ger tillgång till utblickar från 

patientsängen. 

TEAMSTATION 

Korridoren öppnas upp och bildar en ”torg” som via 

glasade partier får dagsljus. Korridoren kortas ner och 

orienteringen underlättas. 

GLASADE KORRIDORSAVSLUT 

Stora glaspartier släpper in vackert dagsljus och ger 

möjlighet till utblick. 

TEAM 3 

TEAM 2 

0m 7,5m 15m 


skala 1:300 (A3) 

16

6. BYGGNAD 



MOTTAGNING 

Mottagningen är byggd för framtidens vård och arbetssätt, där personalen 

arbetar i team kring olika patientgrupper. 

Varje team har en teamstation varifrån arbetet planeras och där enklare 

administrativa arbetsmoment kan utföras. Fler och mindre väntrum skapar 

en lugnare miljö på mottagningen. Teamdisken placeras mitt emot väntrummet 

och underlättar därmed för kommunikation mellan personal och 

vårdtagare. För vårdpersonalen är det enkelt att behålla överblick över 

patienterna. Kopplat till teamstationen finns ett teamrum som kan användas 

för administrativt arbete och teammöten. 

VÄNTRUM 

12 KVM 

KORRIDOR 

TEAMSTATION 

8 KVM 

KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING 

Konsten är betydelsefull i till- och ombyggnadsprojektet vid Alingsås lasarett 

eftersom den tillför en humanistisk, estetisk och poetisk och en existentiell 

dimension. Konsten påverkar sin betraktare på flera sätt: sinnligt, 

känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. 

Konsten, arkitekturen och sjukhusets verksamhet har tilldelats speciella funktioner 

i Alingsås lasarett. De fyller olika funktioner för att erbjuda en miljö 

som utgår från närstående, patienters och personalens behov. Konstens 

uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke kring hela människan. Ett 

övergripande krav på konsten är att den är väl formulerad. Det innebär att 

verket är väl utfört, både tekniskt och innehållsligt och att konsten är 

beständig och kommunicerar det som är avsikten över lång tid. 

Målet för konstenhetens arbete är att med konstnärlig utsmyckning skapa 

goda offentliga miljöer för Västra Götalandsregionens verksamheter och 

stimulerande arbetsmiljöer för personalen. Den konst som skall finnas i 

byggnaden och även utomhus planeras och förvaltas av Västra Götalandsregionens 

konstenhet. Konstenheten vid Västfastigheter deltar tidigt i arbetet 

med utformningen. Ett särskilt konstprogram för det aktuella projektet 

utarbetas i samverkan med Alingsås lasarett. 

ADMIN 

12 KVM 

0m 2m 5m 

TEAM I MOTTAGNING 

skala 1:00 (A3) 

Korridor bryts upp och släpper in ljus Teamstation konstnärlig utsmyckning 

17

6. BYGGNAD 


Plan 1 - FOAJÉ & KONFERENS 

I sutterängplanet lokaliseras foajé, konferens och restaurang med nytt kök 

och uteservering mot söder. I de nya vårdflyglarnas nedersta våning placeras 

administrativa arbetsplatser, serviceverksamhet och apotekets lager. 


FOAJÉ 

OTA 

KONFERENS 

RESTAURANG 

& KÖK 

OMKLÄDNING 


TEKNIK 

SERVICEDISTRIKT 

JOURRUM 

VERKSAMHETSBESKRIVNING 

VÅRDADMINISTRATION 

Högteknologisk 

verksamhet 

Mottagning 

Publika rum 

Vårdavdelning 

APOTEK 

Administration 

Övriga rum 

0m 12,5m 25m 

PLAN 1 

skala 1:500 (A3) 

18

6. BYGGNAD 


Plan 2 - Entréplan 

Den nya huvudentrén placeras centralt i sjukhuset, mellan de två nybyggda 

flyglarna. Från entrén löper det framträdande kommunikationsstråket 

genom hela byggnadskroppen. 

Stråket kopplar samman reception, väntutrymmen, café-, restaurang- & 

konferensverksamhet samt stilla rummet. Här samlas även central provtagning 

och lab, medicinmottagning med endoskopi, hjärtmottagning, 

cytostatika och röntgen. 

Från det publika stråket nås alla vårdavdelningar genom centralt placerade 

hissar och trapphus. I den nya flygeln placeras apoteksverksamhet med 

egen ingång för att vara obereonde av sjukhusets öppettider. 

RÖNTGEN 

STILLA RUM 

FOAJÉ 

CAFÉ 

LAB 

CYTOSTATIKA 

ENTRÉHALL m. 

RECEPTION 

HJÄRTMOTTAGNING 

ENDOSKOPI/ 

MEDICINMOTTAGNING 

ENTRÉ 



verksamhet 

Mottagning 

APOTEK 

Publika rum 



Övriga rum 

0m 12,5m 25m 

PLAN 2 

skala 1:500 (A3) 

19

6. BYGGNAD 


Plan 3 - operation & dagkirurgi 

Operationsavdelningen kompletteras för att optimera det dagkirurgiska flödet. 

Vårdpersonalen från operation och IVA ansvarar för de dagkirurgiska 

patienterna, därför är ett nära samband viktigt för ett effektivt flöde. 

Vårdavdelning för allmän internmedicin med specialitet hjärtsjukdomar placeras 

på samma plan för att underlätta samarbetet med IVA och operation. 

IVA 

MOTTAGNING 

OPERATION 

LOBBY 

DAGKIRURGI 


OPERATION 



verksamhet 

IVA 

Mottagning 

Publika rum 



Övriga rum 

0m 12,5m 25m 

PLAN 3 

skala 1:500 (A3) 

20

6. BYGGNAD 


Plan 4 - Inskrivningsmottagning och vårdavdelningar 

Två vårdavdelningar placeras på plan 4. 

På inskrivningsmottagningen görs undersökningar och inskrivning för 

patienter som ska göra planerade operationer. 

INSKRIVNINGSMOTTAGNING 

LOBBY 





verksamhet 

Mottagning 

Publika rum 



Övriga rum 

0m 12,5m 25m 

PLAN 4 

skala 1:500 (A3) 

21

6. BYGGNAD 


Plan 5 - vårdavdelningar och palliativa teamet 

Även på plan 5 finns två vårdavdelningar, samt det palliativa teamet som 

har nära koppling till en av vårdavdelningarna, med en modul anpassad för 

palliativa vårdplatser. 

Gemensamma administrativa funktioner samlas på detta plan. 

VÅRDADMINISTRATION 

PALLIATIVA TEAMET 

LOBBY 





verksamhet 

Mottagning 

Publika rum 



Övriga rum 

0m 12,5m 25m 

PLAN 4 

skala 1:500 (A3) 

22

6. BYGGNAD 


KONSTRUKTION 

Allmänt 

Angivna lösningar skall ses som ett förslag på en möjlig lösning som kan 

vidarebearbetas eller ändras om andra lösningar finns. 

Ombyggnad - Befintliga byggnader 

Byggnad 1 och 7 

Byggnad 1 och 7 är uppförda ca 1965-1974 . Byggnaderna är i 5-6 plan 

med fläktrum på plan 6-7 och är grundlagda med stödpålar till berg. Grunden 

är en fribärande betongplatta som till stora delar är ett dubbelbjälklag 

med fyllning och överbetong ovan den bärande betongen. Stommen består 

i huvudsak av ett pelardäck samt en del bärande betongväggar. Byggnad 1 

har övergolv även på övriga våningar. 

Fasaderna är utförda av bärande betong som pelare och delvis väggar med 

utvändig isolering och tegelbeklädnad. På vissa delar finns det fyllningar av 

lättbetong i betongfasaden. Taken är uppstolpade trätak/lecafyllning och 

ovanliggande lecaplattor samt invändig avvattning. 

Byggnad 2,3,4 

Byggnad 2,3,4 är uppförda ca 1930-1964. Byggnaden 2 är utförd relativt 

lika byggnad 1 och byggnad 3 är utförd med bärande murade korridorväggar. 

Byggnad 4 saknar K-ritningar men kan antas uppbyggd med bärande 

väggar av betong/tegel. 

Ombyggnadsåtgärder 

Allmänt för byggnaderna (gäller främst byggnad 1 och 7) 

Ett stort antal nya öppningar/håltagningar i bärande väggar och bjälklag 

med tillhörande förstärkningar för nya installationer och nya rumsbildningar 

kommer att utföras. 

Grundläggningen kommer att behöva kompletteras med ett antal nya stålrörspålar 

vid nya lastnedföringar i grunden. 

Befintlig kulvert/förbindelsegång blir förstärkt med pålar och ny grundläggning 

vid anslutning av nya byggnadskroppar. Även väggar kommer att avväxlas/förstärkas 

vid anslutning mot nya byggnader. 

Befintliga tegelfasader på byggnad 1 och 7, vilka är i dåligt skick, kommer 

att rivas in till bakomliggande betong- eller murverksstomme och utföras 

med ny 180 mm stenullsisolering och tjockputs. 

Inåtlutande befintliga tak på byggnad 1 och 7 rivs, isoleras och byggs om 

så avvattningen blir utvändig. Befintliga fläktrumstak som behålls skall tillläggsisoleras. 

Vissa nya avloppsdragningar och eldragningar kommer också att ske under 

befintligt bärande bottenbjälklag, ett mycket omfattande arbete. 

Byggnad 1 

Bärande betongfasad mot norr kommer att rivas i plan 3 och avväxlas för 

ny tillbyggnad i plan 2 och 3. Dessa avväxlingar blir relativt besvärliga och 

måste utföras med domkraftsuppspänningar och mycket noggrann arbetsplanering 

eftersom vård pågår mycket nära. 

Befintligt trapphus kommer att byggas om till hisschakt vilket innebär omfattande 

rivningar och förstärkningar samt en hissgrop med tillhörande schaktproblematik/spontning 

samt pålning ned under befintlig bottenplattenivå. 

Befintligt fläktrum mot öster behålls och ett nytt fläktrum kommer att byggas 

på i stort sett över hela byggnad 1. Ett nytt fläktrum kommer också att byggas 

på befintligt tak i plan 3. 

Utvändiga ventschakt kommer att byggas. 

Byggnad 2-3 

Ombyggnader på mindre områden- se A-ritningar. 

Byggnad 4 

I blivande fläktrum kommer en större håltagning i det fribärande bjälklaget 

att utföras för nya ventkanaler. En längre dragning av elledning i befintlig 

bärande bottenplatta kommer också att ske. 

Byggnad 7 

Stora ombyggnader för nytt kök kommer att utföras på plan 1. Hela övergolvet 

ned till konstruktionsbetongen kommer att rivas och ersättas av ett 

helt nytt köksbjälklag uppbyggt av cellplast och betong. 

Befintligt fläktrum rivs helt och ett nytt fläktrum kommer att byggas på i stort 

sett hela byggnad 7. 

Energi 

Befintlig byggnad 1 och 7 tilläggsisoleras på väggar och tak. Dessa byggnader 

tätas kring alla fönster, dörrar och övriga håltagningar i klimatskalet 

Byggnaderna ska efter tilläggsisolering och tätning uppfylla täthetskrav 

0,3l/s vid +/-50Pa. 

Köldbryggor ska med ny fasadkonstruktion minimeras och max uppgå till 

10 %. 

Nybyggnad 

Grundförhållande och grundläggning 

Befintlig grund består av lös lera ned till ca 20 m djup. Grundvattennivån 

kan antagas ligga relativt högt eftersom Säveån ligger nära. Geoteknisk 

undersökning är inte utförd i detta skede. Nya byggnader grundläggs med 

stödpålar av betong ned till berg. Djupa delar såsom nytt fläktrum under 

foajé behöver ha dragförankrade pålar m.h.t. upptryck. 

Tillbyggnadsdelar norr om befintlig byggnad 

Byggnad 28,29 

Grunden utförs som en pålad betongplatta/plintar med stora fundament 

vid de stomstabiliserande delarna. Byggnaderna utförs med platsgjuten 

betong i väggar och golv på plan 1. 

Övriga bjälklag, förutom det konsolande bjälklaget på plan 3, utförs med 

håldäcksplattor som spänner från fasad in till en korridorlinje. 

Stomstabilisering sker med betongväggar i gavel och kring trapphuset samt 

med ett stålfackverk nära befintlig byggnad tvärs huset och med fackverk i 

fasadlinjer längs huset. 

Fasaderna utförs med utfackningsvägg och ytterväggsreglar av plåt. 

Flexibiliteten för framtida ändringar innebär bland annat att fasta delar har 

minimerats. Det finns en rad med pelare längs ena korridorväggen som 

samtidigt har vertikala avloppsstammar placerade i samma läge. 

Bjälklag utförs med slät undersida utan nedstickande balkar och utförs 

överdimensionerade för att kunna tillåta framtida håltagningar. 

Foajé, aula och fläktrum 

Byggnad 30, 

Ett nytt fläktrum byggs ca 3.5 m under plan 1 och auladelen byggs med en 

golvnivå ca 1.2 m under plan 1. Dessa delar byggs mycket nära befintlig 

fasad vilket innebär spontning runt hela källardelen och de anslutande ventkanalerna 

i mark. 

Övrig stomme utförs med stålpelare och stålbalkar och ett tak av trp-plåt 

med ovanliggande isolering. Fasader utförs med betongstomme i aula vid 

högre marknivå utanför och i övrigt med utfackningsvägg. 

Utanför byggnad 30 utförs pålade betongplattor för utvändiga ventkanaler 

i mark och ventilationstorn. 

Kylcentral 

Byggnaden utförs med en pålad bottenplatta av betong. Stommen blir en 

stålstomme med tak av håldäcksbjälklag med ovanliggande isolering och 

tätskikt. 

Energi 

Nybyggnader utförs med ett mycket välisolerat och tätt klimatskal. 

Köldbryggor minimeras så långt det är möjligt. 

Byggnaderna skall uppfylla täthetskrav 0,2l/s vid +/-50Pa. 

Köldbryggor skall minimeras och max uppgå till 10 %. 

23

6. BYGGNAD 


ENERGI 

MILJÖKLASS & materialval 

vvs-tekniska system 

Vid om-och tillbyggnad av Alingsås Lasarett kommer byggnaderna uppföras 

med mycket hög energieffektivitet. Nya byggnadsdelar uppfyller regionens 

och Västfastigheters energikrav för att nå målet om halverad energianvändning 

till 2030. I berörda befintliga byggnader utförs energieffektiviseringar 

som medför en minskad energianvändning med ca 30 %. 

Byggnadernas höga energieffektivitet uppnås genom: 

• Mycket bra klimatskal 

• Hög energieffektivitet i byggnadens installationstekniska system 

• Återvinning och energiflytt mellan byggnadens olika processer 

• Utformad driftstrategi för behovsstyrning 

• Visualisering av byggnadens energianvändning 

• Lokal energiproduktion med solceller och geotermisk energi 

Måltal energi 

Nya Byggnader 60 kWh/m 2 ,år. 

Befintliga byggnader 95 kWh/m 2 ,år 

Måltalet inkluderar byggnadens totala energianvändning, även verksamhetsenergi. 

En driftstrategi har utformats för att identifiera möjliga driftscenarion i typrum 

och därtill passande styrsystem. En väl utformad driftstrategi av byggnaden 

och rum är en mycket viktig förutsättning för att nå ställda energikrav. 

Ett samarbete med utrustningsprojektet har inletts för att påverka energianvändningen 

av verksamhetens utrustning i byggnaden. Samarbetet kommer 

dels fokusera på inköpsprocessen men även på rutiner och användning av 

utrustning. 

Ett omfattande uppföljningsprogram har utarbetats för att säkerställa projektets 

krav och mål. Programmet fokuserar på tekniska mål så som energianvändning, 

inomhusklimat och miljöfaktorer. Programmet innehåller även 

en mätstrategi för att erhålla adekvat uppföljning och driftoptimering. 

Byggnaderna ska förses med solceller för elenergiproduktion. Om- och tillbyggnation 

kräver en ny kylcentral. Ny kylcentral utformas med energilager 

i form av borrhål och värmepumpsdrift. 

Under framtagandet av systemhandlingen så har vi tillsammans med energisakkunnig 

undersökt möjligheterna att ansöka om miljöklassning enligt 

SGBC . Den innehåller 15 så kallade indikatorer och har tre nivåer: guld, 

silver och brons. 

För nybyggnadsdelarna klarar vi energi- och klimatkraven samt flera av de 

övriga kraven som finns för en klassning i nivå guld. För kriterier som bedömer 

dagsljus finns dock svårigheter att klara en klassning då detta klassningssystem 

inte är anpassat till sjukvårdsbyggnader, utan mer är framtaget 

för bostäder m.m. Vårdrummens rumsdjup mm begränsar därför möjligheterna 

att klara dagsljuskraven. Vi avvaktar utvecklingen av klassningsverktyget, 

men ansöker inte om klassning i nuläget. 

De material som väljs skall undersökas med avseende på miljö. Varor som 

är miljöbedömda skall föreskrivas framför andra. 

Systemet ”Byggvarubedömningen” används för att kontrollera detta. 

Det huvudsakliga målet är en minskad miljöpåverkan genom att välja 

material som står sig väl i en LCC-analys. 

Illustration av köpt energi totalt inklusive verksamhetsel. 

BBR-krav beräknat med krav enligt lokal med elvärme (VP) 

Allmänt 

Om- och tillbyggnaden av Alingsås Lasarett innefattar en stor andel nya 

system inom sjukhuset men även i omgivande mark kommer ledningsförändringar 

att ske. En ny kylcentral kommer att uppföras där byggnad 16 

ligger idag. 

I befintlig byggnad 1 behålls undercentral på plan 1. Fläktrum på plan 7 

utökas för att inrymma nya ventilationssystem. Byggnad 1, plan 1 och plan 

2 där ventilationen behålls förses med två nya fläktrum på plan 3 respektive 

på plan 1 byggnad 4. 

För befintlig byggnad 7 skapas ny undercentral i byggnad 28 på plan 1. 

Fläktrum på plan 6 utökas för att inrymma nya ventilationssystem. 

I nya byggnader placeras teknikrum främst i plan 0 på byggnad 30 och 

plan 1 i byggnad 28. En ny kylcentral placeras på mark i läge för riven 

byggnad 16. 

Styrande kravdokument 

Måldokument Alingsås Lasarett, Framtidens närsjukhus, 2011-05-23. 

Programhandling, Sweco Architects, 2013-01-10. 

PM Måltal Energi, Sweco, 2013-04-17. 

Klimatkrav enligt Innemiljökrav Belok version 3, 2008. 

Förutsättningar för etappvis ombyggnad 

Om- och tillbyggnad kommer att utföras etappvis enligt handling. 

En förutsättning är att verksamheten i byggnad 1, plan 1 och plan 6 att 

pågår under hela byggtiden liksom verksamheten i byggnad 2, 3, 4 och 26. 

Smärre ombyggnadsarbeten kommer dock att utföras i dessa delar. 

Spillvattensystem 

Om- och tillbyggnad förses med nya installationer utom vissa ingjutna ledningar 

som behålls. Ledningar förläggs med självfall till anslutningspunkt 

utanför byggnad. Provtagningsbrunn inkopplas på utgående ledningar 

för uppföljning av miljömålen. Nya ledningar anläggs i mark för nytillkona 

byggnadsdelar liksom vissa ledningar slopas. Befintliga ledningar och 

brunnar i mark som inte påverkas av omoch tillbyggnad behålls. Befintlig 

pumpstation behålls. 

Dagvattensystem 

Om- och tillbyggnad förses med nya ledningar och brunnar för utanpåliggande 

stuprör. Ledningar förläggs med självfall till anslutningspunkt utanför 

byggnad. 

Nya hårdgjorda markytor förses med avvattningssystem. 

Befintliga ledningar och brunnar i mark som inte påverkas av omoch tillbyggnad 

behålls. Befintlig pumpstation behålls. 

24

6. BYGGNAD 


VVS-tekniska system 

Tappvattensystem 

Befintligt försörjningssystem behålls i huvudsak inom plan 1. Om- och tillbyggnad 

förses med nya installationer på samtliga plan som byggs om. 

Befintlig reservvattenkälla med tillhörande reningsutrustning med tryckstegring 

flyttas till ny byggnad för kylcentral vid byggnad 16. 

Värmning av tappvarmvatten sker via ny värmepump. 

Medicinska gassystem 

Befintligt centrala försörjningssystem behålls i huvudsak i plan 1. I byggnader 

som ansluter till omoch tillbyggnaden görs vissa förberedande arbeten 

och omflyttningar för att minimera driftstörningar under byggtiden. Omoch 

tillbyggnad förses med nya installationer som inkopplas till befintliga 

system i plan 1. Följande gassystem påverkas andningsluft, andningsoxygen 

och instrumentluft samt lustgas. 

Kylsystem/Värmepumpsystem 

De befintliga kylsystemen i byggnad 2 och byggnad 7 behålls och inkopplas 

till nytt kylsystem. Dessa utgör då reserv till nytt huvudkylsystem som installeras 

i nybyggnad 16. Huvudkylsystemet består av tre kylmaskiner med plats 

för en 4:de maskin. 

Två av kylmaskinerna kommer att fungera som värmepumpar. Utgående 

värmevatten anpassas för varmvatten- och värmeproduktion i hela sjukhuset. 

Initialt produceras kyla via värmepumparna när detta inte räcker kompletteras 

med kyla produceras via frikyla från energilager i berg eller via 

frikyla från uteluften och i sista hand via traditionell drift av kylmaskinerna. 

Kyla använd i första hand till att kyla rum med ständiga värmeöverskott. Vid 

höga utetemperaturer kyls även ventilationsluften. 

Separata kylsystem installeras för kyl- och frysenheter i storkök. Värmet från 

dessa system återvinns. 

Befintlig medicinskteknisk utrustning som kräver lägre framledningstemperatur 

på köldbärare än vad som kommer att produceras centralt under vissa 

tider av året kompletteras med lokalt placerad kylmaskin. 

Värmesystem 

Försörjningssystem från befintlig huvudcentral behålls i huvudsak inom plan 

1, fjärrvärme via VVX till system VP1. VP1 kompletteras med ny utvändig 

ledning till nya undercentraler samt även till UC i byggnad 2. Värmepumpen 

lämnar sin värme till system VP1. 

Om- och tillbyggnad förses med nya installationer. I de delar som inte byggs 

om behålls installationerna om avsedd funktion kan innehållas. Nya radiatorer 

dimensioneras för låg framledningstemperatur så att energi från värmepumpen 

kan användas. Markvärmesystem installeras utanför huvudentré 

för att få en torr entré med miljövänlig snöbekämpning. 

Luftbehandlingssystem 

Om- och tillbyggnaden förses med nya luftbehandlingssystem. I vissa delar 

av byggnad 1 behålls befintliga system. 

Återvinning av energin i frånluften sker i första hand med roterande värmeväxlare. 

Luftbehandlingssystemen utförs som VAV-system eller motsvarande 

funktion för behovsstyrd ventilation. 

Isoleringsrum för infektionskänsliga patienter eller patienter med smittsamma 

sjukdomar förses med eget ventilationssystem utan risk för återföring av 

luftburen smitta. Till- respektive frånluft förses med HEPA-filter. Systemet kan 

anpassas för antingen över- eller undertryck i rummet. 

Endoskopisalar förses med egna ventilationssystem. Systemen ska skapa 

undertryck i salarna. 

De delar i befintlig byggnad som inte omfattas av ombyggnaden ska dock 

förses med nya luftbehandlingsaggregat. Dessa installeras i ett inledande 

skede av ombyggnaden och behålls sedan som permanenta. 

Brandsläckningssystem 

Inom omoch tillbyggnaden förses vårdavdelningar, verksamhetslokaler i 

klass 5C, med släcksystem typ vattendimma. De avdelningar som omfattas 

är de med sängliggande patienter och de med patienter som genomgår en 

komplex undersökning och därmed inte kan evakuera sig själva till säkerhet. 

Sprinklercentralen är placerad i plan 0 i byggnad 30 med direkt åtkomst 

utifrån. Sprinklervatten magasineras i tankar om c:a 30 m³. Sprinklersystem 

utförs för riskklass OH1. 

Styr- och övervakningssystem 

Styrsystemen för nya luftbehandlingssystem placeras i nya appratskåp med 

DUC:ar. Styrsystemen för kyl- och värmesystem placeras i nya apparatskåp 

med DUC:ar. 

Apparatskåpen placeras i respektive teknikrum och ansluts mot överordnat 

styrsystem via datanätverk. 

Samtliga system styrs och/eller övervakas via DUC och överordnat styrsystem. 

Platsbyggd styr för luftbehandlingsaggregat. Nytt ÖS skall vara kompatibelt 

med befintligt ÖS. 

Lokala system, för rumsreglering, med egen prefabricerad reglercentral ansluts 

till DUC och överordnat styrsystem via kommunikation, typ Modbus. 

Om nya DUC:ar skall anslutas till befintligt överordnat system eller nytt 

överordnat utreds vidare. 

Energimätning 

Energimätning sker per byggnad och system. 

TERMISK KOMFORT 

Förutsättningar för termisk komfort är att installationer tillsammans med 

byggnadens utformning skall uppnå kravformuleringen i Beloks innemiljökrav 

version 3, 2008. Kraven för klass tB 25 skall innehållas. Detta innebär 

att rumstemperaturen skall kunna väljas av användaren så att den inte 

överstiger +25°C mer än 80 arbetstimmar per år (under den varma årstiden). 

Rumstemperaturen skall kunna hållas över +21°C (under den kalla 

årstiden). 

För att uppnå dessa krav krävs zonuppdelning av ventilationssystemen, d.v.s. 

att man ka ge tilluften till lokaler med liknande verksamhet och placering 

en anpassad temperatur avseende påverkan av sol och internlaster samt i 

många fall lokal värme och kyla. För att alla installationer att samverka är 

de flesta rum försedda med eget system för temperaturhållning. Rumsregleringssystemet 

anpassas till lokalens användning och påverkat luftflöde, 

värme och kyla. 

3D-bild på avväxling vid schakt 

25

6. byggnad 


EL- & TELESYSTEM 

El och telesystem skall byggas upp med beprövad teknologi som ligger i 

framkant när det gäller nya innovationer. Installationer skall anpassas för att 

göra minsta möjliga miljöpåverkan med exempelvis halogenfria och självslocknande 

apparater och installationsmateriel. Anläggningarna skall även 

optimeras för en så låg energiförbrukning som möjligt för att klara uppsatta 

energimål. 

System och produktval skall värderas ur LCC-perspektiv för att ge bästa 

totallösning över avskrivningsperioden. 

För att möta sjukvårdens framtida behov och ökad förändringstakt krävs 

tekniska lösningar med stor flexibilitet anpassade för detta. En stor vikt 

läggs vid att skapa installationszoner för centralutrustningar, kanalisation, 

ledningar mm så att kompletteringar och ombyggnader kan ske utan större 

ingrepp och påverkan under pågående verksamhet. 

Miljö 

För att skapa en god elmiljö inom byggnaden så utförs elanläggningar som 

ett övervakat 5-ledarsystem, elcentraler placeras så att påverkan av elektriska 

eller magnetiska fält begränsas ett spänningsutjämningssystem installeras 

och allt material för kraftförsörjning är skärmad. 

Tillgänglighet 

Installationer ska utformas så att god tillgänglighet skapas för alla människor 

som vistas i och utanför byggnaden. En god elmiljö skapas, ljussättning 

ska beaktas i kombination med färgsättning och utformning av rum, dörrautomatik 

installeras i huvudstråken. Hissar utrustas med talat stannplansmeddelande. 

Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för ”Fysisk 

tillgänglighet för personer med olika funktionshinder” ska beaktas. 

Tekniska utrymmen och stråk 

Vid planering av utrymmen och stråk har stor vikt lagts vid att skapa bra 

säkerhet och tillgänglighet för sjukvården. De tekniska utrymmena för tele 

och data placeras i de nya byggnaderna på respektive plan och har skapats 

vertikalt genom husen för att skapa en flexibilitet och struktur. 

Separata tekniska utrymmen skapas i de nya byggnaderna på respektive 

plan. Vid planering av utrymmen och stråk har stor vikt lagts vid att skapa 

bra säkerhet och för att framtida utbyggnad tillgodoses. 

Följande utrymmen skapas: 

- Separat utrymmen fördelningscentraler för kraftförsörjning 

- Rum för tele- och datasystem 

- Nisch för elcentraler 

Kanalisationssystem 

Inom korridorer och andra kommunikationsstråk förläggs horisontella kabelstegar 

ovan undertak. Fönsterbänkskanaler monteras inom expeditioner 

och vid arbetsplatser i behandlingsrum. 

Vårdrumspaneler och uttagspaneler 

I vårdrum, IVA-rum och undersökningsrum monteras vårdrumspaneler försedda 

med el-, belysning-, tele- och gasinstallationer för en flexibel användning. 

Kraftsystem 

För att säkerställa en god tillgänglighet och driftsäkerhet för sjukvården förses 

byggnaden med kraftsystem för normal- reserv- och UPS-kraft. 

En redundant UPS på 2x100kVA installeras för avbrottsfrikraft. 

Elcentraler placeras inom elnischer på respektive plan. 

Belysningssystem och belysningsstyrningar 

Belysningsanläggningar ska utformas efter verksamhetens och patienternas 

behov. Belysning ska upplevas lugn och behaglig och ge möjlighet till en variationsrik 

ljusmiljö. Ljussättning, färgsättning och funktion ska hänga samman. 

Viktiga element förstärks med belysning för att öka orienterbarheten. 

För att uppnå en energieffektiv belysningsanläggning är belysningsstyrningen 

viktig. All belysning är styrd på något sätt, beroende på rumsutformning 

och användningsområde används närvarodetektering, dagsljusstyrning 

samt dimmerfunktion i olika kombinationer eller var för sig. Stor vikt läggs 

vid att belysningen ska vara energisnål och driftseffektiv. De allra mest energieffektiva 

ljuskällorna används. 

Styrning sker enligt följande: 

- Expeditioner 

Dimmer, dagsljussensor och närvarostyrning 

- Förråd mm 

Närvarostyrning 

- Allmänna utrymmen, ex. korridor, väntrum, dagrum mm 

Dimbar i olika nivåer, dagsljussensor och närvarostyrning 

- Vårdrum 

Enkel styrning via vriddimmer, men även dagsljus- och 

närvarostyrning. 

- Undersökningsrum 

Enkel styrning via vriddimmer, men även dagsljus- och 

närvarostyrning. 

Säkerhetssystem 

Passagekontrollanläggning med kortläsare utförs för alla passager in till 

byggnaderna, för respektive avdelning och samtliga läkemedelsrum. 

Byggnaden förses med komplett inbrottslarm. 

Inom byggnaden installeras ett fullskydd enligt SBF 110:6. Anläggningen utförs 

med adresserbart system. Utlöst brandlarm indikeras lokalt inom varje 

avdelning. Indikering ska ske akustisk, visuellt samt via informationstablåer 

och som summalarm i patientsignalanläggningen inom respektive avdelning. 

Systemet skall även sammankopplas med andra system, bl.a. styranläggning 

och dörrautomatik. Larm överförs till räddningstjänsten. 

Signalsystem 

Avdelning med mottagningsverksamhet förses med kösignalsystem. Kallelsesisgnalsystem 

installeras inom avdelningarna med patientverksamhet. 

Detta system ska hantera larm från patienter, entrésignaler och annan signalindikering. 

Signalpresentationen överförs till personalen via fasta displayer 

i rum och korridorer. Befintlig trådlöst personsökningssystem utnyttjas 

även för de nya byggnaderna, täckningskontroll utförs. Tidgivningssystem 

installeras och ansluts mot sjukhusets befintliga system. 

Kommunikationssystem 

För att säkerställa tillgängligheten för datakommunikation för sjukvården 

byggs systemet med redundans. Detta nätet är gemensamt för data och 

telefoni. I de nya fastigheterna installeras ett fastighetsnät för kabel-TV för 

distribution av ljud- och bild och ansluts till befintligt system inom sjukhuset. 

Hissystem 

En ny hiss skall installeras i befintlig byggnad. Denna hiss utförs som linhiss 

och i storlek för att klara transport av IVA patienter. En befintlig hiss byggs 

om och anpassas för drift i grupp med den nya hissen. 

26

6. byggnad & 7. utrustning 


BRANDSKYDDsbeskrivning 

AKUSTIK 

FUKT 

Den planerade omoch tillbyggnationen på Alingsås Lasarett innebär att 

brandskyddet i stora delar av sjukhuset kommer uppgraderas till att följa de 

nya byggreglerna i BBR 20. Utöver dessa regler följs Västra Götalandsregionens 

egna ambitioner för brand- och utrymningssäkerhet. Slutresultatet skall 

bli ett sjukhus med hög robusthet och trygg miljö för patienter och personal 

även vid brand eller om utrymning av andra orsaker skulle bli nödvändig. 

För att förhindra brandspridning inom byggnaden utförs varje operativ enhet 

och avdelning som en egen brandcell. Inom de enheter och avdelningar 

där patienter ej kan förväntas utrymma på egen hand installeras dessutom 

ett automatiskt släcksystem med vattendimma. Utöver detta finns ett heltäckande 

automatiskt brandlarm enligt SBF 110:6 vilket larmar räddningstjänst, 

aktiverar utrymningslarm och styr övriga säkerhetsfunktioner som till exempel 

stängning av branddörrar samt brandgasspjäll i ventilationssystemet. 

Utrymningsstrategin är baserad på att patienter alltid kan utrymmas till en 

intilliggande brandcell, där nödvändig vård tillfälligt kan fortsätta, eller för 

vidare utrymning inom samma plan i byggnaden. Detta är nödvändigt då 

flertalet patienter kan vara oförmögna att utrymma på egen hand. Dessutom 

finns utrymningstrapphus jämnt fördelade över byggnaden genom vilka 

utrymning vid behov kan ske till annat plan eller ut till det fria. 

För akustiken i Alingsås lasarett gäller de riktlinjer som anges i ”Västra 

Götalandsregionens riktlinjer för tillgänglighet”. I denna ligger fokus på att 

skapa en väl dämpad rumsakustik i lokalerna. 

Vi kommer att säkerhetsställa en god ljudmiljö både för patienter och anhöriga 

såväl som för anställd personal. Detta gäller då dels med tanke på 

luftljudsisolering, stegljud och ljudabsorption m.m. Men också med tanke 

på att ljudnivå både från fasta installationer och från trafikbuller skall begränsas. 

För ljudisolering mellan olika utrymmen anses normalkrav vara 

tillräckliga, men ett viktigt mål är att säkerställa den personliga integriteten 

och skapa trygghet i personliga och intima samtal. 

TILLGÄNGLIGHET 

Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 

beaktas. Genom diskussioner under utvecklingen av typ-vårdavdelningar 

har beslut tagits kring byggnadsstrukturens rimliga nivå gällande funktionsmått 

i vårdrum, hygienrum mer mera. Avvikelser från riktlinjer redovisas 

separat. 

Vi kommer att eftersträva ett fuktsäkert och torrt byggande för att undvika 

skadlig fukt i våra hus under och efter byggtiden. Detta gäller både de 

nybyggda delarna såväl som de ombyggda delarna av fastigheten. Tidigt 

i projekteringen kommer vi att ur fuktaspekt välja våra arbetsmetoder och 

byggmaterial etc. Detta kommer bla annat att säkras med hjälp av fuktsakkunnig 

personal. 

Under produktionsskedet kommer vi med en av entreprenören utsedd fuktsäkerhetsansvarig 

säkra att produktionen sker på ett fuktsäkert sätt. Fuktsäkerhetsansvarig 

ansvarar bla för den dagliga kontrollen av fuktsäkerhetsarbetet 

på byggarbetsplatsen och att fuktsäkerhetsdokumentation upprättas. 

7. utrustning 

EI60 

Om- och tillbyggnaden av Alingsås lasarett innefattar inga verksamhetsförändringar 

som för med sig behov av investeringar i avancerad medicinteknisk 

utrustning. De utrustningsinvesteringar som kommer att genomföras 

är i stor utsträckning reinvesteringar och investeringar, något som ingår i 

verksamhetens ordinarie reinvesteringsplaner. Bland investeringarna finns 

en större reinvestering och det är sjukhusets övervakningsutrustning. 

Konsekvensen av omoch tillbyggnaden blir att sjukhuset väntar med att 

genomföra den planera reinvesteringen till de nya lokalerna kan tas i bruk. 

E30 

utrymningsriktning 

BRANDGRÄNSER 

27

8. TIDER & 9. GENOMFÖRANDE 


8. TIDER 

9. genomförande 

Förstudie 

Klar under 2010 

arkitekttävling 

klar okt 2011 

systemhandling 

klar SEP 2013 

programarbete 

klar dec 2012 

2010 2011 

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 

konsultupphandling 

klar nov 2012 

beslut i 

regionstyrelsen 

jan 2014 

upphandling 

entreprenad/ 

start teknisk 

projektering 

2014, kvartal 1 

planerad 

byggstart 


slutbesiktning 


byggnation och drifttagning sker i etapper 

Vi planerar för en byggtid mellan hösten 2014 till våren 2018. Byggnationen kommer att ske 

i olika etapper med ett färdigställande och ibruktagande successivt. Detta för att vi dels skall 

klara av att evakuera och tomställa ytor för ombyggnaden, dels också för att vi skall kunna 

säkra en bra vård och en bra arbetsmiljö för såväl vårdpersonal och patienter med anhöriga 

som för den byggande personalen under byggtiden. 

Västfastigheter har tillsammans med representanter från Alingsås lasarett tagit fram en 

indelning av etapperna för omoch tillbyggnaden av sjukhuset. 

Inför varje etapp kommer vi att tillsammans med representanter från sjukhuset och från 

byggentreprenören planera den aktuella etappen noggrant. Detta så att vi kan genomföra 

erfoderliga evakueringar i tid på ett välplanerat sätt och för att säkra arbetsmiljön och 

upprätthållandet av mediaförsörjning m.m. till angränsande avdelningar. 

Vi vill också kunna informera angränsande avdelningar om byggnationen, eventuella 

störningar etc. i god tid innan aktuellt arbetsmoment. 

Riskanalyser kommer att genomföras inför varje etapp för att ringa in vilka risker som finns 

ur ett arbetsmiljöperspektiv, både för vård- såväl som byggverksamheten. 

Skede 1 

maj-aug 2014 

111 vpl + IVA 

skede 2 

sep 2014-jan 2015 

108 vpl + IVA 

skede 3 

feb-aug 2015 

108 vpl + IVA 

skede 4 

sep-okt 2015 

108 vpl + IVA 

skede 5 

nov 2015- jun 2016 

110 vpl + IVA 

skede 6 

aug 2016- aug 2017 

110 vpl + IVA 

skede 7 

sep 2017-apr 2018 

112 vpl + IVA 

skede 8 

maj 2018-aug 2018 

130 vpl + IVA 

pl 5 

pl 4 

pl 3 

pl 2 

pl 1 

28

10. kostnadsberäkning & 11. ekonomi 


10. kostnadsberäkning 

11. ekonomi 

För projektet finns en genomarbetad systemhandling som syftar till att 

säkerställa kvalitén i beslutsunderlaget med avseende på utformning av 

byggnader och dess tekniska system, energiförbrukning samt investeringskalkyl. 

Till- och ombyggnadskostnad (kostnadsläge aug. 2013) 430 mnkr, 

varav 15 mnkr planerat underhåll (PU). 

Fördelat på Nybyggnad 235 mnkr och 195 mnkr ombyggnad. 

Extra energiåtgärder (denna investering söks separat) 21 mnkr 

Evakueringskostnader 13 mnkr 

Utrustning 72 mkr 

Konstinvesteringar (max 1% av investeringsbeloppet) 4,3 mnkr 

Preliminärt utfall per år: 

ÅR 2013 2014 2015 2016 2017 2018 

Investering 9 27 151 96 99 33 mnkr 

Utrustning - 0,3 25,7 6 24,5 15,5 mnkr 

PU - 1 4 4 4 2 mnkr 

Hemtagningseffekter 

Av den totala kostnadsmassan utgörs ca 5 procent idag av hyreskostnaderna. 

I den nya regionala hyresmodellen får Alingsås lasarett framöver 

en ökad hyra. Till detta kommer att sjukhuset måste planera för hur de 

ekonomiska konsekvenserna av omoch tillbyggnaden ska hanteras. I nedanstående 

diskussion ges exempel på hur omoch tillbyggnaden ger ett 

ökat värde för patienter, medarbetare, och som ger kvalitetsförbättringar för 

verksamheten. Det är hemtagningseffekter som ger indirekta resultat genom 

att bedriva en effektiv och kvalitetssäker vård som i sin tur leder till bättre 

ekonomiska förutsättningar på längre sikt. 

Bättre patientomhändertagande med patientens fokus 

Den största vinsten ses för patienten med ett bättre omhändertagande, då 

målet är att tid för direkt patientarbete ska öka. 

Rationell och effektiv vård 

En flytt till lokaler utformade för en mer ändamålsenlig vård ger stora möjligheter 

till en rationell och effektiv vård. Nya arbetssätt med effektivare 

vårdflöden möjliggör högre vårdkvalitet och bättre resursutnyttjande. 

Regional tillgänglighet och produktion 

Genom de nya lokalerna ges Alingsås lasarett en förbättrad och utökad 

möjlighet att via produktionsstyrning av den planerade vården säkerställa 

kvalitet och öka kapaciteten. 

Alingsås lasarett har visat på mycket goda resultat inom ortopedi och har 

under flera år legat bland de bästa i till exempel kvalitetsregister för knäoperationer. 

En åtgärd för att öka tillgängligheten i regionen och minska behovet 

av köpt vård är att sjukhuset fått en ökad beställning på bland annat 

höft- och knäledsoperationer. 

Ökade interna som externa intäkter 

Nya lokaler med förbättrade flöden skapar förutsättningar för utökning av 

såväl beställningen via vårdöverenskommelsen som ökning av regionala 

uppdrag. 

Flexibel bemanning 

Ur ett personalekonomiskt perspektiv finns stora möjligheter till en utvecklad 

bemanning som kan ge kostnadsfördelar. Genom att exempelvis arbeta 

över vårdplanen ses vinster både för patienterna som för personalen. Nattbemanningen 

kan även den ges bättre förutsättningar med ändamålsenliga 

lokaler. 

Lokaler som stödjer bättre processer och flöden 

Tekniska förbättringar till bättre processer och flöden är planerade. Rörpostsystem 

för ökad effektivitet och säkerhet är en del av effekthemtagningen. 

Rörpost är vanligt förekommande på sjukhus, där man behöver 

transportera exempelvis prover och provsvar snabbt och effektivt. En annan 

del som också ingår är bättre tvättnedkast för att öka hygien och därmed 

patientsäkerhetsarbetet. 

Minskade kvalitetsbristkostnader 

Kvalitetsbristkostnader, kan enligt flera utredningar, uppgå till 10-40 procent 

av verksamhetens totala kostnader och finns bland annat att läsa om i 

Västra Götalandsregionens budgetunderlag 2012-2014. 

De återkommande VRI-mätningarna visar på att en betydande andel (mellan 

5-7 procent år 2013) av patienterna på Alingsås lasarett drabbas av 

någon form av vårdrelaterad infektion. Kvalitetsbristkostnaden varierar beroende 

på hur omfattande infektionen är samt på hur många vårddagar 

vårdtiden förlängs med. Nedan ges några exempel på kvalitetsbristkostnader. 

• Kostnaden för en lindrigare vårdrelaterad infektion, exempelvis urinvägsinfektion 

eller ytlig infektion, uppgår till cirka 900 kr per patient. I denna 

summa ingår kostnader för labbprover och de kostnader som kan härledas 

till den extra omvårdnaden. Görs antagandet att patienter förlänger vårdtiden 

ger det istället en snittkostnad på nästan 7 000 kr/vårddygn. Drabbas 

istället patienten av en djupare sårinfektion blir kvalitetsbristkostnaden cirka 

95 000 kr per vårdtillfälle. 

• Leder lokalförändringar som till exempel enkelrum med enskilda toaletter 

till en halvering av antalet infektioner skulle kvalitetsbristkostnaderna enligt 

ovanstående beräkningar minska med 300 tkr. Tar vi även med kostnad 

för förlängd vårdtid minskar kvalitetsbristkostnaden med exempelvis 1 172 

tkr (1 vårddygn) eller 4 241 tkr (4 vårddygn). Då utgår beräkningen från att 

förbättrade hygienrutiner har större påverkan på enskilda rum (80/20). 

Materialförsörjning i Vården (MiV) 

Vid omoch tillbyggnaden utformas lokalerna enligt det regionala initiativet 

för materialförsörjning, Materialförsörjning i Vården (MiV). MiV-konceptet 

syftar till effektivisering av vårdavdelningar och mottagningars materialhantering. 

Sortimentet standardiseras vilket ger en minskning i sortiment. Det i 

sin tur ger lägre kostnader genom minskat ytbehov och minskad kostnad för 

kapitalbindning. På enheterna skapas närförråd för de varor som används 

frekvent. För personalen är en av vinsterna det minskade springet för att 

hämta material då rätt varor placeras i direkt anslutning till verksamheten. 

29

11. ekonomi, 12. fakta & 13. Framtagna handlingar 


11. ekonomi (forts.) 

12. fakta 

Minskade överbeläggningar 

Vårdplatsutredningen visade på att Alingsås lasarett behöver cirka 15 nya 

vårdplatser för att möta framtida behov (år 2020). Redan idag är bristen på 

vårdplatser en utmaning för sjukhuset. Överbeläggningar leder till dyra lösningar 

där extra personal behöver kallas in med kort varsel för att bemanna 

upp på extra platser. Övertidskostnader som uppstår både när platser bemannas 

upp av timvikarier och då situationen hanteras av ordinarie personal. 

Det uppstår även indirekta kostnader för den tid som personal ägnar 

åt att planera och iordningställa platser i de fall där extra personal sätts in. 

Med en säkrad tillgång på vårdplatser finns förutsättningar för en mer effektiv 

vårdprocess och där finns indirekta vinster för både patienter och 

medarbetare som även avspeglar sig på ekonomin. Patientsäkerheten ökar 

när de vårdas på rätt specialistavdelning, risken för smittspridning minskar 

när de elektiva och akuta patientflödet separeras. Utifrån ett medarbetarperspektiv 

kan den tid som ägnas åt att planera var patienter ska placeras 

istället användas åt att vårda patienten. 

Ökad tillgänglighet med möjlighet för regionen att 

ta hand om invånarnas vårdbehov 

För att minska väntetiderna i vården ger omoch tillbyggnaden möjligheter 

att på ett bättre sätt ta hand om både invånarnas vård i närområdet som 

att satsa på regionala uppdrag inom bristområden. 

Ökad samverkan med vårdgrannar 

Redan idag har vi långtgående samverkan med sjukhusets vårdgrannar 

utifrån vårt uppdrag och kompetens. För att ytterliggare minska onödiga 

gränssnittskostnader kommer ombyggnaden möjliggöra förändrade arbetssätt 

som ger effekter för arbetet med övriga vårdgivare och samarbetsparter. 

Resultatpåverkan för Västfastigheter 

Ny hyra för nybyggnad 

10,6 mkr/år 

Ny hyra för ombyggnad 

17,6 mkr/år 

Hyran kommer att aktiveras i takt med ibruktagande. 

Behov av årligt koncernbidrag 16,9 mkr, varav 1,2 mkr utgör hyres 

förlust (netto) för byggnader som rivs. 

Evakueringskostnad 

13,0 mkr 

ORGANISATION - FRAMTAGANDE AV SYSTEMHANDLING 

Beställare 

Västra Götalandsregionen genom Alingsås lasarett 

ProjEKTLEDNING FÖRETAG Ansvarig 

Proj.ägare/Fastighetsförv. Västfastigheter Patrik Eriksson 

Projektled./Projekteringsled. Västfastigheter Claes Westberg 

Verksamhetens projektled. Alingsås lasarett Lena Lindgren 

Projekteringsgrupp 

Arkitekt 

Sweco Architects AB Kristin Schmitt 

Konstruktion/Statik Ramböll Sverige AB Lennart Forsman 

VVS, SÖ, sprinkler Ramböll Sverige AB Ulf Rosenlund 

El, data, tele, hiss Sweco Systems AB Magnus Svensson 

Energi Sweco Systems AB Anders Walter 

Brand ÅF Infrastructur AB Daniel Säterborn 

YTOR 

Ombyggnad total BRA 

varav verksamhetsyta BRA E+G 

Rivning BRA 

Nybyggnad BRA 

varav verksamhetsyta BRA E+G 

varav teknikutrymmen 

13. FRAMTAGNA HANDLINGAR 

BESKRIVNINGAR & RITNINGAR 

A - enligt handlingsförteckning: arkitekt (inkl mark) 

K - enligt handlingsförteckning: konstruktör 

V - enligt handlingsförteckning: rör, luft, sprinkler, styr, kyla 

E - enligt handlingsförteckning: el, tele, data, larm, övervakning 

Hiss - enl. beskrivning 

Sop- och tvättstört - enl. beskrivning 

Fukt - enl. beskrivning 

Brand - enl. beskrivning 

Övriga handlingar 

Rumsfunktionsprogram 

Geoteknisk undersökning 

Akustik- enl. beskrivning 

Gestaltningsprogram 

Sammanfattning systemhandling 

12300 m 2 

10200 m 2 

1900 m 2 

8850 m 2 

5600 m 2 

2910 m 2 (BTA 9800m 2 ) 

(BTA 3200m 2 ) 

30

Alingsås lasarett - Framtidens närsjukhus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?