den 30 september 2013

1 (2) 

Föredragningslista 

Sammanträde med fastighetsnämnden 

den 30 september 2013 

Plats: lokal Bäve, pl 0, Stadshuset, Varvsvägen 1, Uddevalla 

Tid: kl. 09.00–12.00 

Studiebesök kl. 13.00 -15.30: Kynningsrud Prefab, Kasenabbevägen 11A, Uddevalla 

Inledande formalia 

Mötets öppnande 

Upprop 

Fastställande av föredragningslistan 

Val av justerare 

Informationsärenden 

A. Information 

B. Redovisning av prissäkring av elenergi 2014 

C. Information från fastighetsdirektören 

Beslutsärenden 

1. Delårsrapport och prognos (separat utskick) 

Diarienummer Fast 19-2013 

2. Slutredovisning 

Sjukhuset i Falköping – Nybyggnad Rättspsykiatri 

Diarienummer Fast 325-2011 

3. SÄS Borås – Ombyggnad för Laboratoriemedicin, by 13 


4. SÄS Borås – Psykiatrins kvarter 

Diarienummer Fast 134-2010 

5. SÄS Borås – Utbyggnad Infektionskliniken, by 37 


Postadress: 

Regionens Hus 

462 80 Vänersborg 

Besöksadress: 

Östergatan 1 

Vänersborg 

Telefon: 

010-441 00 00 

Webbplats: 

www.vgregion.se 

E-post: 

post@vgregion.se

Föredragningslista från fastighetsnämnden, 2013-09-30 2 (2) 

6. Skaraborgs sjukhus Mariestad – Gemensam mottagning och entréhall 


7. Skaraborgs sjukhus Skövde – Nytt centra för specialisttandvård samt frigöra ytor för 

PCB-sanering 


8. Sammanträdestider för fastighetsnämnden 2014 

Diarienummer Fast 308-2013 

9. Delegeringsärenden 


10. Övriga frågor 

Ulla Y Gustafsson 

Ordförande 

Tänk på miljön 

Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se).

Informationsärenden

2013-09-06 

Slutredovisning prissäkring av elenergi för 2014--- Rapportunderlag nr 5-2013 till ekonomiavdelningen och 

fastighetsnämnden. 

Göteborg Energi Din El AB, Göteborg har fått förnyat uppdrag att för Västfastigheter och regionens verksamheter på elbörs prissäkra behovet av 

elenergi. Uppdraget enligt genomförd upphandling innefattar prissäkringar för behoven under åren 2014, 2015, 2016 samt ev. option 2017. 

Basuppgifter 

Prissäkring för år 2014 mot en prognosticerad elenergivolym om ca 195 766 MWh för helåret. I denna volym ingår även behovet av elenergi för 

verksamheter som bedrivs i flertalet av de externt förhyrda lokalerna och enheter där regionen på olika sätt bidrar till verksamheten bl a 

Konserthuset i Göteborg, Västtrafik, Carlanderska sjukhuset, Stenebyskolan, Gerlesborgsskolan, fastigheter och lokaler ingående i Gryning Vård 

AB verksamheter, m fl. 

Den viktade förbrukningsprofilen under år 2014 bedöms fördelat enligt: 

ENOQ1- 

14 26,36% 51607 

ENOQ2- 

14 23,98% 46940 

ENOQ3- 

14 23,51% 46030 

ENOQ4- 

14 26,15% 51189 

Prissäkring sker genom ett antal avrop av delmängder för resp kvartal. Medelvärdet av alla prisavrop för resp kvartal bildar ett sammanvägt och 

enhetligt debiteringspris för hela år 2014. Slutligt elenergipris för 2014 är nu säkrat. 

Genomförda prissäkringar 

5 st prissäkringsaktiviteter (100%) för år 2014 har genomförts enligt bilagda tabellsammanställning. De sista 10% avropades 20130905. Tempot 

är satt för att tillfredsställa budgetprocessen och för att undvika spekulation. Kvarstående osäkerhet angående energiskatt. (ingen förändring 

anges i bil.1) 

Västfastigheter / Område teknik 

Peter Melin 

Verksamhetsutvecklare

Bilaga 1 till prissäkringsrapport nr 5-2013 till ekonomiutskottet 

Prissäkrade produkter 

Antal genomförda prissäkringar %-andel av årsbehov Senast genomförd 

prissäkring 

Hittills genomsnittlig 

prissäkrad nivå 

Öre/kWh 

Förändring jämfört mot 

föregående prissäkringsnivå 

(vecka 1335) Öre/kWh 

Kvartal 1 År 2014 

5 100 % Vecka 1336 39,24 +0,19 

ENOQ1-14 


5 100 % Vecka 1336 33,40 +0,18 

ENOQ2-14 


5 100 % Vecka 1336 31,67 +0,14 

ENOQ3-14 


5 100 % Vecka 1336 36,87 +0,07 

ENOQ4-14 

Viktat medelpris för 

100 % Vecka 1336 35,44 +0,14 

hela år 2014 

Elcertifikat År 2014 

100 % Vecka 1332 2,84 

Kvotplikt 14,2% 

(2013: 13,5%) 

+Bra Miljöval 2014 5 100 % Vecka 1336 0,63 

+Effektreserv 2014 5 100 % Vecka 1336 0,19 

+Energiskatt (2013: 

29,3) + ev. justering 

för 2014 

Totalpris 2014 exkl. 

nätavgifter (2013: 

71,91) 

29,3 

68,40 -3,51 jfr 2013

Ärende nr 1 

Delårsrapport och prognos 

(separat utskick)

Handläggare 

Britt Olsson D:nr Fast 19-2013 

Ekonomichef 

Till fastighetsnämnden 

BESLUTSUNDERLAG 

Västfastigheters delårsrapport och prognos per 2013-08-31 

Förslag till beslut 

1. Västfastigheters delårsrapport och prognos per 2013-08-31 fastställs. 

2. Rapporten översänds till regionstyrelsen. 

3. Paragrafen justeras omedelbart. 

Vänersborg den september 2013 

__________________________ 

Lars Janson 

Fastighetsdirektör

Ärende nr 2 

Slutredovisning 

Sjukhuset i Falköping – Nybyggnad Rättspsykiatri

Ärende nr 3 

SÄS Borås – Ombyggnad för Laboratoriemedicin, 

by 13

VGR 

Förstudie 

Laboratoriemedicin 

Författare 

20130910

1. Sammanfattning........................................................................................................... 1 

2. Regionövergripande planering .................................................................................... 2 

2.1 Laboratoriemedicin, SÄS......................................................................................... 2 

2.2 Överensstämmelse med regionens mål, strategier, policys, planer....................... 2 

2.3 Samordning i regionen............................................................................................ 3 

2.4 Verksamhetsdriven investering .............................................................................. 4 

3. Förutsättningar............................................................................................................. 5 

3.1 Verksamhetens planeringsförutsättningar och överensstämmelse med fysiska 

utvecklingsplaner ................................................................................................................ 5 

4. Förslag........................................................................................................................... 5 

4.1 Utgångspunkter ...................................................................................................... 5 

4.2 Tendenser/riktningar inom området...................................................................... 6 

4.3 Kortfattad verksamhetsbeskrivning och vilken nytta som tillförs .......................... 6 

4.4 Övergripande beskrivning av logistik och flöden.................................................... 7 

5. Fastighet ....................................................................................................................... 7 

6. Tidsplan och fortsatta åtgärder ................................................................................... 8 

7. Genomförande och utgifter ......................................................................................... 8 

8. Ekonomi........................................................................................................................ 9 

9. Handlingsalternativ.................................................................................................... 10

1. Sammanfattning 

Laboratoriemedicinsk service är en del av kärnverksamheten inom sjukvården. 70-80% av 

alla beslut som rör diagnostik och behandling är baserade på laboratoriemedicinska analyser. 

Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5 % av 

laboratorieanalyser beroende på den medicintekniska utvecklingen och en allt mer 

komplicerad sjukvård i kombination med en åldrande befolkning och krav på kortare 

vårdtider. För att möta denna utmaning krävs ett effektivt samutnyttjande av våra resurser, 

gemensamma processer och lokaler. 

I dag bedrivs laboratorierna inom, Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och 

Transfusionsmedicin i skilda lokaler, utan någon samordning och samutnyttjande av resurser 

(personal, kompetens och instrumentpark) eller samordning av administrativa ytor. 

Laboratorierna kan i nuläget inte effektivt stödja akutmottagningen i dess behov av snabba 

ledtider för att selektera patientflöden. 

Nuvarande byggnad 8, där laboratorierna finns belägna, är enligt planerna för sjukhusområdet 

en byggnad som skall demonteras i framtiden, eftersom den har genomgått ett antal 

renoveringar sedan den byggdes och klarar enligt gjorda inventeringar inte ytterligare 

omfattande ombyggnader utan omfattande förstärkningsarbeten. Senaste renovering av aktuell 

byggnad är utförd 1992 och efter över tjugo års drift, är byggnaden nu i behov av en översyn, 

inte minst på tekniksidan. När byggnad 8 demonteras ges det möjlighet till framtida expansion 

inom den aktuella delen av sjukhustomten, helt enligt kommande beslut i 

lokalförsörjningsplanen 2020+. Idag finns lediga lokaler med tillräcklig storlek som ger 

möjlighet att bygga om för Laboratoriemedicin i tomställda lokaler. 

En konsolidering av de tre laboratorierna i gemensamma lokaler bedöms att generera två 

primära effekter. Den första är en avsevärd effektivitetshöjning på laboratorieverksamheten 

som helhet. Den andra är att verksamheten kommer att kunna erbjuda ett väsentlig förbättrat 

beslutsunderlag till kunderna beträffande diagnostik och behandling. En annan viktig faktor 

som skall beaktas är att genom ett effektivt samutnyttjande av resurser, gemensamma 

processer och lokaler förstärks även laboratorieverksamhetens konkurrenskraft. 

Konsolidering av de tre laboratorierna i gemensamma lokaler innebär i huvudsak: 

• En 24 timmars service inom alla specialiteter. 

• Samordning av kompetens och resurser dygnets alla timmar. 

• Gemensam analysplattform: Konsolidering av instrumentpark (idag utförs vissa 

analyser vid samtliga laboratorier) 

• Närhet till Akutmottagningen för att stödja en snabb och effektiv handläggning 

• Central provtagning i direkt anslutning till laboratoriet 

• Gemensam provmottagning (idag tre utbudspunkter) 

• Gemensamt Vårdsadministrativ service (idag tre utbudspunkter) 

• Samordning av rörpost (idag tre utbudspunkter). 

• Samordning av administration och personalutrymmen (idag tre utbudspunkter) 

Fastighetsinvesteringen omfattande ny- och ombyggnad av totalt 2 150 m2 beräknas kosta 47 

mnkr vilket innebär en årshyra om 5 mnkr. Verksamhetens nuvarande hyra är 4,7 mnkr och 

projektets hemtagningseffekter, 7 årsarbetare, beräknas till 3,3 mnkr. För sjukhuset således en 

kostnadsminskning om 3,1 mnkr. 

1

2. Regionövergripande planering 

2.1 Laboratoriemedicin, SÄS 

Laboratorierna inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi, Klinisk patologi och 

Transfusionsmedicin” ingår i Klinik för bild- och laboratoriemedicin. 

Verksamhetsprogrammet omfattar inte Klinisk patologi pga. att separata lokaler krävs för 

denna verksamhet. 

Laboratoriemedicin ansvarar för medicinsk service till Södra Älvsborgs Sjukhus, Alingsås 

lasarett, Närhälsan, privatpraktiserande läkare/tandläkare och kommuner inom 

upptagningsområdet gamla ”Södra Älvsborg” motsvarande beställarområde 6 och 8. 

Laboratoriemedicin har sin huvudsakliga verksamhet i Borås men bedriver även verksamhet 

inom Klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Skene och Alingsås lasarett. I Borås bedrivs 

laboratorierna i skilda lokaler och på olika våningsplan. Laboratoriet för Klinisk kemi 

ansvarar också för central provtagning som är belägen vid huvudentrén. 

Servicen omfattar analysverksamhet, blodtappningar och framställning av blodkomponenter. 

Utöver detta sker försäljning av blodplasma (överskott) till läkemedelsindustrin och 

odlingsplattor till veterinärer och livsmedelsleverantörer. 

Konsultverksamhet: Laboratoriemedicin ingår i Laboratoriemedicinska rådet (samarbetsorgan 

med Närhälsan inom vårt upptagningsområde). Inom laboratoriemedicin finns det instruktörer 

som samarbetar med labombud inom kliniker på SÄS. 

Laboratoriemedicin är ackrediterad verksamhet och genomgår årlig granskning av 

tillsynsmyndighet. Blodverksamheten regleras genom tillstånd från Socialstyrelsen och 

Läkemedelsverket 

2.2 Överensstämmelse med regionens mål, strategier, policys, planer 

Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, 

jämlik, ges i rimlig tid och vara effektiv. Dessa övergripande kvalitetsmål sammanfattas 

i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för 

kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9). Regiongemensamma 

handlingsprogram för områdena inom god vård har tagits fram. Syftet med programmen är att 

ange den regiongemensamma inriktningen för god vård. 

”En konsolidering av laboratorierna inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och 

Transfusionsmedicin innebär ett rejält framsteg mot regionens uppsatta kvalitetsmål. En 

modern analysplattform med uppkopplade instrument från de olika specialiteterna kommer 

att ge oss möjlighet att uppnå en betydligt högre effektivitetsnivå med fler standardiserade 

och i större utsträckning kortare analystider. Vi kommer också uppnå en ökad 

kvalitetssäkerhet och en ökad kompetens- och kunskapsnivå”. 

2

Säker vård 

Patienter ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. 

”Genom att vara ett viktigt led i patientens vårdflöde där adekvata och kvalitetssäkra 

analyssvar är av stor vikt, vågar vi påstå att konsolidering av dessa tre ovan nämnda 

specialiteter är ett steg mot minskade patientvårdskador”. 

Patientfokuserad vård 

Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och värderingar och 

dessa ska vägas in i den kliniska kulturen. 

”Patientfokuset kommer att förbättras, genom möjlighet till utökad analysverksamhet inom 

alla specialiteter under dygnets alla timmar. Vi kommer även att kunna erbjuda fler 

standardiserade och i större utsträckning kortare analystider vilket är viktigt för våra kunder 

och förbättrar deras patienthandläggnings- och vårdplaneringsprocedurer”. 

Kunskapsbaserad vård 

Vården inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och 

beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa 

möjliga sätt. Vi får en samlad kompetensmix 

”Vi får sammantaget en ökad kompetens- och kunskapsnivå genom att vi samlar kompetens 

från tre specialiteter under samma tak”. 

Jämlik vård 

Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga 

egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös 

tillhörighet eller sexuell läggning. ”Laboratoriemedicin utför service utifrån kundens 

beställning av analys/undersökning och prioritet”. 

Vård i rimlig tid 

Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov 

av. Vi bidrar till korta väntetider genom fler standardiserade och större utsträckning kortare 

analystider” 

Effektiv vård 

Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå mål såsom att främja god hälsa 

och bättre livskvalitet. ”Ett effektivt samutnyttjande av våra resurser, gemensamma processer 

och lokaler som leder till optimerade flöden” 

2.3 Samordning i regionen 

Konsolidering av laboratorierna är helt i linje med Västra Götalands mål och strategi. 

Kontinuerligt förbättringsarbete är en förutsättning för att uppnå förnyelse och ökad 

effektivitet som säkerställer att de gemensamma resurserna i regionen används på det mest 

ändamålsenliga sättet. Ständiga förbättringar är nödvändigt för att verksamheterna ska kunna 

möta framtidens krav och de ekonomiska begränsningar som ständigt råder. Vid planering 

och genomförande skall regional samordning beaktas, såsom ensning av 

metodik/instrumentpark, investeringar och nivåstrukturering (vilken analysverksamhet 

förutom rutin och akutverksamhet ska bedrivas vid respektive sjukhus). 

3

2.4 Verksamhetsdriven investering 

Laboratoriemedicinsk service är en del av kärnverksamheten inom sjukvården. 70-80% av 

alla beslut som rör diagnostik och behandling är baserade på laboratoriemedicinska analyser. 

Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5 % av 



vårdtider. För att möta denna utmaning krävs ett effektivt samutnyttjande av våra resurser, 

gemensamma processer och lokaler. Det krävs även en utökad konsultverksamhet avseende 

utbildning och information kring metod- och analysval samt den pre- och postanalytiska 

fasen. En konsolidering av de tre laboratorierna bedöms att generera två primära effekter. Den 

första är en avsevärd effektivitetshöjning på laboratorieverksamheten som helhet, och den 

andra är att vi kommer att kunna erbjuda ett väsentlig förbättrat beslutsunderlag till våra 

kunder beträffande diagnostik och behandling. En annan viktig faktor som skall påpekas är att 

med sådana förutsättningar förstärks även vår konkurrenskraft. 

Idag bedrivs laboratorierna inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och 

Transfusionsmedicin i skilda lokaler och med ingen samutnyttjande avseende personal, 

kompetens, analysinstrument, provmottagning, rörpost, vårdadministrativ service, förråd och 

administrativa ytor. Vi kan i dagsläget inte medverka till att effektivt stödja 

Akutmottagningen i deras behov av snabba ledtider för att selektera patientflöden. En 

konsolidering av laboratorierna i en gemensam lokal innebär: 

• En 24 timmars service inom alla specialiteter. Således ett utökat nyttjande av 

laboratoriemedicins totala resurser spritt över dygnets timmar. 

• Samordning av kompetens och resurser under dagtid och jourtid. 

• Närhet till Akutmottagningen för att stödja en snabb och effektiv handläggning av 

patienter. 

• Central provtagning i direkt anslutning till huvudentré och laboratoriemedicin 

• Gemensam analysplattform: Konsolidering av instrumentpark (idag utförs vissa 

analyser (metodik) vid alla tre verksamheterna 

• Standardiserade och i större utsträckning kortare ledtider. 

• Gemensam provmottagning (idag tre utbudspunkter) 

• Gemensamt Vårdsadministrativ service (idag tre utbudspunkter) 

• Inrättande av kundtjänst (idag många samtal till respektive verksamhet och 

vårdadministrative service som kan samordnas) 

• Samordning av rörpost (idag tre utbudspunkter). 

4

3. Förutsättningar 

3.1 Verksamhetens planeringsförutsättningar och överensstämmelse med fysiska utvecklingsplaner 

Den planerade byggnationen är i överensstämmelse med Södra Älvsborgs sjukhus och 

Västfastigheters övergripande och långsiktiga planering för sjukhusområdet och har varit 

planerat sedan länge. 

Lokalförsörjningsplan: 


Västfastigheters övergripande planering. Hänsyn har tagits för planerad framtida ringväg. 

Framtida laboratoriemedicin är en del av den kommande lokalförsörjningsplanen 2020+ för 

Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås. 

4. Förslag 

4.1 Utgångspunkter 

I nuläget är verksamheterna inom Laboratoriemedicin belägna i olika lokaler. Klinisk kemi 

och Klinisk mikrobiologi är belägna i byggnad 8 på plan 1,2,3 och 5 (PCR-lab). 

Transfusionsmedicin i byggnad 1, plan 5,5. Den centrala provtagningen, som är en del av 

Klinisk kemi, är belägen i byggnad 13. På grund av olika utbudspunkter finns inga 

förutsättningar för samutnyttjande och samordning mellan laboratorierna. Detta innebär att 

varje laboratorium har en egen rörpostanslutning, provmottagning, instrumentpark och 

vårdadministrativ service. Även personal- och administrativa utrymmen samt förråd finns 

inom respektive verksamhet. 

En konsolidering av laboratorierna i gemensamma lokaler innebär färre utbudspunkter och ett 

bättre tillvaratagande av kompetens, vilket leder till en ökad tillgänglighet och en bättre 

arbetsmiljö för våra medarbetare, samtidigt som vi sparar resurser. 

• Tillgängligheten avseende förfrågningar och stöd kommer att öka. En viktig del av 

detta kommer att vara en gemensam kundtjänst dit våra kunder kan vända sig 

angående frågor som rör de tre specialiteterna. 

• Vårdadministrativ service samordnas på ett effektivare sätt genom att personalen 

arbetar på ett och samma ställe samt att de då automatiskt får en bredare kompetens. 

• Optimerat flöde avseende posthanteringen, lämnas/hämtas på ett ställe jämfört med 

idag på tre olika våningar. 

• En gemensam provmottagning som omhändertar prover och lämnar ut blod dygnet 

runt. Detta innebär ett mer optimerat flöde, då prover bara behöver lämnas/hämtas på 

ett ställe jämfört med idag på tre olika våningar. 

• Servicen i provtagningen ökar då det korta avståndet till laboratoriet gör att 

samordningen av bemanningen kan förbättras. 

• En rörpostadress till den gemensamma provmottagningen, samt separat till IVA 

(blodkomponenter) 

• Gemensamma förrådsutrymmen, vilket innebär en effektiv lagerhållning 

5

4.2 Tendenser/riktningar inom området 

Nationella och internationella bedömningar tyder på en årlig ökning om omkring 5% av 



vårdtider. Detta trots att det idag förekommer en överkonsumtion av vissa analyser. 

• Införande av ny metodik och teknik kräver med sannolikhet behov av ny kompetens 

• Ökning av Molekylärbiologiska undersökningar 

• Ökning av specifika tumörmarkörer 

• Ökning av analyser för uppföljning av behandlingar. 

• Tekniken för analyserna blir allt mer likartade för de olika specialiteterna 

• Färre analysinstrument med vardera ett bredare analysutbud 

• Ytterligare automation 

• Möjligheten att utföra många analyser på ett blodrör 

• Ökad användning av Genteknik och artbestämning kommer att medföra en minskning 

av biokemiska fenotypsanalyser och serologiska analyser för bakterietypning och en 

minskning av traditionella primärodling på agarplattor. Det kan leda till en minskning 

av egentillverkade substrat 

• Ökning av patientnära analyser (PNA), vilket kräver ett utökat stöd från 

laboratoriemedicin för att säkerställa analysresultat. 

4.3 Kortfattad verksamhetsbeskrivning och vilken nytta som tillförs 

Nuläge 

Verksamheterna inom laboratoriemedicin omfattar såväl elektiv, som akut verksamhet. 

Klinisk kemi, Borås tillhandahåller dygnetruntservice. Under dagtid analyseras både rutin och 

akuta prover. Under jourtid analyseras främst akuta prover inom allmänkemi, hematologi, 

koagulation, syra-bas och läkemedel. Vid den centrala provtagningen utförs ven- och 

kapillärprovtagning, olika belastningsutredningar samt svett-test och blödningstid. 

Laboratoriet utför också kapillär provtagning på begäran från avdelningar och mottagningar. 

Prov från Akutmottagningen skickas via rörpost (undantag blodgaser). 

Klinisk mikrobiologi tillhandahåller service dagtid under vardagar och helger (lördagar 5 tim, 

söndagar 4 tim). Den stora volymen omfattas av odlingsverksamhet, där blododlingar är en 

viktig klinisk analys. Serologianalyser utförs för identifiering av antigen/antikroppar och 

molekylärbiologiska analyser vid olika frågeställningar ex. Chlamydia, influensa, calicivirus 

och hepatit C. 

Transfusionsmedicin, Borås tillhandahåller dygnetruntservice vilket innebär att 

blodgrupperingar, antikroppsscreeningar och antikroppsutredningar samt förenlighetsprov tas 

emot hela dygnet, samt utlämning av blodkomponenter. 

Blodgivningsverksamheten är öppen dagtid vardagar och två kvällar i veckan. 

Komponentberedning görs kontinuerligt under dagtid. 

Konsolidering av laboratorierna innebär ett samutnyttjande av resurser, kompetens och 

lokaler. En gemensam plattform för rutinanalyser inom Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi 

6

och Transfusionsmedicin med samordnad bemanning innebär att vi kan erbjuda fler analyser 

under dygnets alla timmar. 

Administration – personalutrymmen: Ledningsgruppen är samordnad i gemensamma lokaler, 

vilket innebär att ledningsarbetet bedrivs på ett effektivt sätt. Även lunchrum, konferensrum 

och omklädningsrum nyttjas gemensamt av all personal. 

4.4 Övergripande beskrivning av logistik och flöden 

Optimerat flöde och logistik är en central roll i alla typer av verksamheter. En 

flödesorienterad verksamhet har alltid kunden i centrum och ständigt förbättras för att 

tillfredställa kundens behov. 

En konsolidering av laboratorierna bedöms medföra ett antal förbättringar och optimeringar 

utifrån logistiskt perspektiv. 

• Tre specialiteter bedrivs i samma lokaler som ger en förbättrad logistik, dels inom 

laboratoriemedicin, dels för våra kunder. 

• Koncentrering av inflöde av patienter och blodgivare till huvudentren. 

• Gemensam provmottagning för externa och interna transporter. 

• Centralprovtagning i anslutning till laboratoriet vilket innebär en förbättrad logistik 

och samordning av personal. 

• Närhet till Akutmottagningen vilket innebär en bättre logistik och service till 

Akutmottagningen. 

• Förbättrad kundservice bla. gemensam kundtjänst bemannad med rätt kompetens. 

• Vårdadministrativ service samordnas till en enhet som bidrar till en förbättrad service 

för laboratoriemedicin och våra kunder. 

5. Fastighet 


Västfastigheters övergripande och långsiktiga planering för sjukhusområdet. Nuvarande 

byggnad 8 där laboratorierna finns belägna är enligt planerna för sjukhusområdet en 

byggnad som skall demonteras i framtiden, eftersom den har genomgått ett antal 

renoveringar sedan den byggdes och klarar enligt gjorda inventeringar inte ytterligare 

omfattande ombyggnader utan omfattande förstärkningsarbeten. Senaste renovering av 

aktuell byggnad är utförd 1992 och efter över tjugo års drift, så är byggnaden nu i behov 

av en översyn inte minst på tekniksidan. Om byggnad 8 demonteras så ges möjlighet till 

framtida expansion inom den aktuella delen av sjukhustomten helt enligt tagna beslut i 

lokalförsörjningsplanen. 

Byggnad 8 har sitt ursprung från 1951 och förbrukar förhållandevis mycket energi. 

Energiförbrukningen är idag i byggnad 8 ca 3 000 m2 * 250 KWh/m2 år = 750 000 kr/år. 

Energiförbrukningen i byggnad 13 dit Lab flyttas är före ombyggnad ca 190 KWh/m2 år, 

efter ombyggnad ca 200 KWh/ m2 år * 2150 m2 = 430 000 kr/år. 

Den totala energikostnaden blir ca efter ombyggnad ca: 

Byggnad 13 ca 

430 000 kr/år 

Byggnad 8 ca 

-750 000 kr/år 

Tomhyreskostnad i by 8 

100 000 kr/år 

Minskning av energiförbrukning ca 220 000 kr/år 

7

I framtiden när by 8 demonteras upphör tomhyreskostnaden! 

6. Tidsplan och fortsatta åtgärder 

Efter att regionledningen tagit beslut om budget innebärande att man får påbörja 

systemhandlingsarbete tar det 3 år innan det ombyggda laboratoriet står helt färdig. En 

möjlig tidplan skulle kunna vara: 

Inlämning förstudie Hösten 2013 

Beslut om budget och start för 

Hösten 2014 

systemhandl. 

Systemhandling klar Våren 2015 

Regionstyrelsebeslut om genomförande Sommaren 2015 

Projektering bygghandlingar Klart vintern 2016 

Upphandling entreprenör Vårvintern 2016 

Byggstart ombyggnad Våren 2016 

Ombyggnad klar Våren 2017 

Inflyttning i laboratoriet Sommaren 2017 

7. Genomförande och utgifter 

Lämnad förstudie omfattar ändamålsenliga lokaler för en samlad enhet för Klinisk kemi, 

Klinisk mikrobiologi och Transfusionsmedicin mm i nära anslutning till de stora 

patientströmmarna i entréhall och AKM vilket medför logistiska fördelar. Verksamhetens 

lokaler omfattar totalt 2150 m2 som fördelar sig på ombyggnader omfattande 2050 m2 

och tillbyggnad på 100 m2. 

Den totala investeringen (exkl utrustning) för projektets genomförande beräknas till 47 

mkr och fördelar sig över tid (med tidplan enligt ovan): 

Prognos 

kostnad: 

År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 

1 mkr 3 mkr 28 mkr 15 mkr 

8

8. Ekonomi 

9

9. Handlingsalternativ 

I samband med att den nya entrébyggnaden byggdes beslutades att den centrala 

provtagningen skulle flyttas till byggnad 13 plan 1, mittemot centralkassan. Detta för att 

skapa en effektiv logistik så att patienterna kan ta prover innan de fortsätter till sin 

mottagning. 

Detta innebär nackdelar för samverkan mellan lab och provtagning som inte kan samverka 

på ett effektivt sätt. Detta är en anledning till att placera verksamheterna inom klinisk 

kemi, Klinisk mikrobiologi och Transfusionsmedicin mm som därmed hamnar alldeles 

intill centrala provtagningen. 

Ett annat skäl är att tomma lokaler skapas när Kirurgmottagningen (del av projektet VU 

2010+) flyttar från byggnad 13 plan 1, och därmed skapas möjlighet att bygga om för 

Laboratoriemedicin i tomställda lokaler. 

På sjukhusområdet finns inga övriga tomma lokaler av tillräcklig storlek, som skulle 

möjliggöra lokalisering för Laboratoriemedicin, då kvarstår alternativet att vara kvar i 

befintliga lokaler. Detta är ingen bra lösning eftersom byggnad 8 är en mycket sliten 

byggnad och i framtiden är tänkt att demonteras. Se kapitel 5. 

10

OMBYGGNAD LABMEDICIN SÄS 

LAYOUTSKISS/FLÖDESSCHEMA 

ÖVERSIKT

Ärende nr 4 

SÄS Borås – Psykiatrins kvarter

Psykiatrins kvarter, SÄS 

BEARBETAD FÖRSTUDIE 

2013-09-09

Innehåll 

1. Sammanfattning ..................................................................................................................... 1 

2. Regionövergripande planering................................................................................................... 2 

3. Förutsättningar ........................................................................................................................... 3 

3.1 Övergripande planering........................................................................................................ 3 

4. Förslag........................................................................................................................................ 3 

4.1 Utgångspunkter .................................................................................................................... 3 

4.2 Dagens situation................................................................................................................... 3 

4.3 Verksamhetsbeskrivning......................................................................................................4 

4.4 Konsumtionsanalys och prognostiserad konsumtionsförändring till 2020 .......................... 5 

4.5 Planeringsförutsättningar och förväntade effekter ............................................................... 7 

4.6 Sammanfattande nyttoeffekter ............................................................................................. 8 

5. Fastighet ..................................................................................................................................... 9 

5.1 Tävling och gestaltning........................................................................................................ 9 

5.2 Gestaltning ........................................................................................................................... 9 

5.3 Fastighetsdrift och underhåll.............................................................................................. 10 

5.4 Energi/miljö........................................................................................................................ 10 

6. Tidplan ..................................................................................................................................... 11 

7. Genomförande och utgifter ...................................................................................................... 11 

8. Ekonomi ................................................................................................................................... 12 

8.1 Hyreskostnader................................................................................................................... 12 

8.2 Samordningsvinster............................................................................................................ 12 

Kostnadsbesparingar funktionalitet/logistik............................................................................. 14 

9. Handlingsalternativ .................................................................................................................. 14 

Bilaga 1 Gestaltning och innehåll


Förslaget Psykiatrins kvarter vid Södra Älvsborgs sjukhus är en från föregående år 

utvecklad förstudie. Vid ett genomförande avhjälper förslaget en dokumenterad brist på 

vårdplatser inom såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Förslaget ger 

också möjlighet till god vård med säkerställd integritet genom enkelrum och förbättrat 

utbud av samtalsrum, förbättrade möjligheter till rehabilitering och aktivitet och möjlighet 

att upprätthålla en god vårdhygienisk standard. 

Psykiatrins kvarter är utformat med utgångspunkt från sjukhusets värdegrund – 

bemötande, helhetssyn och utveckling samt de bärande principer som är vägledande i all 

ny- och ombyggnadsverksamhet vid SÄS nämligen att sjukhusets nya lokaler skall stödja 

och möjliggöra: patientnärmre vård, ökad integration mellan öppen och sluten vård, 

standardiserade avdelningar och mottagningar, processorienterat arbetssätt samt arbete i 

team. Detta är processat och förankrat i en för den samlade psykiatrin gemensam 

avsiktsförklaring. 

Psykiatrins kvarter som vunnit det internationella priset WAN AWARDS 2013, i 

kategorin Healthcare, future projects andas dignitet och omtanke och präglas av ljus och 

värme i sina interiörer. 

Psykiatrins Kvarter består av en befintlig byggnad, By 24, en nybyggnad, By 23, och en 

atriumbyggnad som sammanlänkar båda byggnaderna. 

Efter omfattande ombyggnad kommer By 24 inrymma VUP öppenvårds- och 

dagvårdsmottagningar. By 23 kommer att innehålla VUP akutmottagning och slutenvård, 

samt BUP akutmottagning, slutenvård och mellanvård. För att förstärka sambandet mellan 

öppen- och slutenvården och för att skapa en värdig och välkomnande entré till kvarteret 

har projektet berikats med en atriumbyggnad. 

Atriumet, en envåningsvolym som länkar ihop By 23 och By 24 vid entréplanet, 

annonserar entrén tydligt och samtidigt småskaligt från gatan. Interiören erbjuder dagsljus, 

värme och tydliga riktningar. Inifrån atriumet nås de olika verksamheterna samt matsalen 

via länken. I atriumet placeras gemensam reception med incheckning, cafeteria, 

biblioteksfilial, kompetenscenter för studenter, brukarorganisationer, väktarcentral samt 

flera konferensrum. Utöver patienter, personal och närstående, befolkas atriumet av 

studenter, konferensgäster och besökare till matsalen. Entrén till atriumet upplevs säker 

och välkomnande för alla. 

Investeringen i Psykiatrins kvarter tillför sammanfattningsvis följande värden till den 

psykiatriska vården vid SÄS: 

- enkelrum för alla patienter med egen toalett/dusch 

- öppen och välkomnande entré – underlättar och stärker orienteringen för 

patienterna samt avdramatiserar och minskar stigmatiseringen gentemot den 

specialiserade psykiatrin 

1

- ökat antal vårdplatser med minskad överbeläggning som följd 

- minskad belastning inom heldygnsvården genom samlokalisering med 

öppenvården 

- ljusa och ändamålsenliga lokaler – ökar patientsäkerheten och minskar 

användning av tvångsåtgärder vilket också beskrivs i studier kopplat till vårdens 

läkande arkitektur 

- ökad integration mellan öppen och sluten vård med bättre förutsättningar för både 

kompetensöverföring och kompetensutveckling 

- ökat samarbete mellan VUP och BUP – exempelvis samverkan gällande gruppen 

unga vuxna med ätstörningar och omhändertagande av barn och ungdomar kvällsoch 

nattetid 

- samlad rehabiliteringsverksamhet – för alla patienter oavsett grundorsak 

- bättre arbetsmiljö för medarbetare – ger ökad trygghet genom att miljön i sig ger 

färre situationer av exempelvis hot/våld 

- utsatta, ensamma och riskutsatta arbetshandlingar kan minimeras och nya 

arbetssätt kan utvecklas vilket bör leda till lägre sjukfrånvaro 

- resurs- och flödeseffektiv logistik och varuhantering – omfattar allt från hantering 

av läkemedel, material i övrigt och transporter av olika slag 

- ökat samutnyttjande av konferens-, utbildnings-, mötes-, och personalrum 

Investeringsutgiften beräknas till totalt 489 mnkr och den årliga hyran uppgår till 30 900 tkr. 

SÄS som hyresgäst redovisar årliga kostnadsminskningar om 8 460 tkr om Psykiatrins 

kvarter kan genomföras. Mot detta skall ställas hyresökningen om 7 675 tkr jämfört med 

verksamhetens nuvarande hyra. Sålunda beräknas den årliga kostnadsminskningen till 785 

tkr. 


Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig för alla utifrån behov av vård och behandling, 

information, rådgivning, tidbokning och av fysisk tillgänglighet. Samverkan på lokal nivå – 

mellan vårdgivare – är en förutsättning för att människor med komplexa vårdbehov ska få en 

sammanhållen vård. Samverkan är även förutsättning för rätt vård på rätt vårdnivå ska kunna 

erbjudas. Nämnderna har som mål att personer med psykisk ohälsa erbjuds en evidensbaserad 

vård och behandling på rätt vårdnivå och med rätt kompetens. 

Psykiatrins kvarter som helhet motsvarar de krav som finns både nationellt och regionalt på 

psykiatrisk vård. Inom ramen för framtidens sjukvård beskrivs den psykiska ohälsan som 

ökande och omfattande vilket ställer stora krav på vårdgivare. Detta då det förväntas handla 

om än mer flexibla, innovativa och dynamiska lösningar för varje patient med dennes 

närstående. I arbetsplaneringen med Psykiatrins kvarter har olika framtidsfaktorer beaktats, 

där delar av detta är redovisat i den s k avsiktsförklaringen. 

2

Redovisat förslag har också sin utgångspunkt utifrån de mål som beskrivs i övergripande 

utvecklingsplaner för både barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. 


3.1 Övergripande planering 



Västfastigheters övergripande planering. Hänsyn har tagits för planerad framtida ringväg. 

Psykiatrins kvarter är en del av den kommande lokalförsörjningsplanen 2020+ för Södra 

Älvsborgs Sjukhus, Borås. 

Kommunal planering: 

Nuvarande detaljplan stödjer planerad byggnation. 

Det kommer under 2013 påbörjas ett arbete med ändring av detaljplan gemensamt med 

Västfastigheter, Västtrafik och Borås Stad avseende förändring av bussterminal infartsvägar. 

Hänsyn har tagits till denna planering i projektet. 

4. Förslag 

4.1 Utgångspunkter 

Under 2009, och med en uppföljning 2012 1 genomfördes en omfattande nationell kartläggning 

av den psykiatriska vården med fokus på framförallt vårdplatser och vårdtider för utveckling 

av vårdens innehåll och utformning. Samsyn kring lämplig balans av insatser inom öppen- och 

slutenvård (heldygnsvård) påvisades. Konstaterades att en väl utvecklad och fungerande 

öppenvård utgör basen för specialistpsykiatrisk vård kombinerat med tillräckligt antal 

vårdplatser för att erbjuda en sammanvägd kvalitet och god vård. 

SKL (Sveriges kommuner och landsting) har som uppdrag och kommer långsiktigt att ge 

fortsatt stöd för systematiskt förbättringsarbete i metoder och arbetssätt för att ge en god och 

säker vård med ett utvecklat och tydligt patientperspektiv 2 . 

De centrala områden som lyfts fram är; 

- bättre vård 

- mindre tvång 

- tillgång till rätt kompetens 

- bra vårdmiljö 

- dagliga meningsfulla aktiviteter 

- nära tillgång till läkande utemiljöer och rehabiliteringslokaler 

- utvecklad medverkan av närstående och brukarföreträdare i vardagen 

- ökat inflytande för patienterna 

4.2 Dagens situation 

SÄS specialistpsykiatriska verksamhet – rörande framförallt vuxna – har utifrån ett nationellt 

och regionalt perspektiv kännetecknats av få vårdplatser. SÄS kommer även fortsättningsvis – 

genom utarbetade vårdflöden – inte att kräva lika många vårdplatser som genomsnittet i 

1 Uppgifteromdenpsykiatriskaheldygnsvården,SKL/SverigesKommunerochLandsting 

2 PRIOpsykiskohälsa–planförriktadeinsatserinomområdetpsykiskohälsa20122016 

 

3

egionen och nationellt. Däremot måste det finnas ett tillräckligt antal vårdplatser, med hänsyn 

till den demografiska utvecklingen med fler äldre, komplexa vårdbehov och därmed längre 

vårdtider samt kraven på förbättrat och mer differentierat innehåll i slutenvården. Till detta 

skall läggas vikten av tidiga insatser. 

För att möta den tydligt förändrade behovsbilden baserad på de konsumtionsanalyser som 

genomförts har både sjukhusledning och sjukhusstyrelse bedömt att ytterligare tio vårdplatser 

krävs inom vuxenpsykiatrin samt två vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin. 

Dagens lokaliteter ger inte möjlighet till att utveckla vårdens innehåll på ett funktionellt sätt. 

Förutom problemet med vårdplatstillgången finns andra väsentliga brister: 

- total avsaknad av enkelrum för patienter 

- begränsade möjligheter till att ge god vård då antalet samtalsrum är otillräckligt, 

samtidigt som miljön är extremt torftig 

- den vårdhygieniska standarden är svår att upprätthålla 

- otillräckliga rehabiliterings- och aktivitetslokaler och därmed läkande miljö 

- entréfunktion som inte medger att patientens integritet säkerställs 

Lokaliteterna erbjuder ringa möjligheter till att utveckla bilden av psykiatrisk vård som en 

högt värderad och specialiserad disciplin i sjukhusets och regionens regi. En avgörande 

framgångsfaktor är i vilken grad verksamheten lyckas integrera öppenvårdsinsatser med 

slutenvård/heldygnsvård så att den samlade vården ur patientens perspektiv upplevs som 

sömlös. Befintliga förutsättningar för denna integration finns inte i nuvarande lokaliteter. 

Därutöver finns ytterst begränsade möjligheter att omhänderta det utbildningsuppdrag som 

verksamheterna har och som utgör en strategisk förutsättning för framtida 

kompetensförsörjning. Detta då merparten av alla tillgängliga lokaler används för direkt 

patientvård 

4.3 Verksamhetsbeskrivning 

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP 

Ansvarar för målgruppen barn och ungdomar i behov av specialiserad barn- och 

ungdomspsykiatri och deras familjer. Upptagningsområdet är södra Älvsborg och omfattar ca 70 

000 barn och ungdomar under 19 år. 

BUP bedriver såväl öppen-, mellan- som heldygnsvård. Öppenvårdsmottagningar är 

utlokaliserade inom upptagningsområdet. Inom sjukhusområdet finns klinikgemensamma 

enheter såsom akutavdelning, akutmottagning med central telefonrådgivning och remisshantering 

samt flera specialiserade mellanvårdsenheter. 

BUP´s beläggningssituation växlar över åren. På akutavdelningen finns ett uttalat behov av en 

dragspelsmöjlighet – detta så att en vårdplats kan säkerställas direkt i ett akut läge. Det finns 

idag varierande komplexa vårdepisoder som kräver omedelbart behov av slutenvård vilket 

idag inte kan garanteras. Viktigt att beakta är att merparten av barn som vårdas på BUP har 

med sig en förälder som kräver utrymme och därmed sovplats. LPT enheten trängs idag med 

ordinarie vårdavdelning vilket leder till att behovet av avskiljning ökar trångboddheten. Idag 

finns sex vårdplatser och enligt genomförd konsumtionsanalys behövs ytterligare två, totalt 

åtta vårdplatser. Vårdplatserna kan samutnyttjas med vuxenpsykiatrin för gruppen unga vuxna 

med ätstörningar. 

Vuxenpsykiatriska kliniken, VUP 

Ansvarar för målgruppen vuxna över 18 år, i behov av specialiserad psykiatrisk vård. 

Upptagningsområdet är södra Älvsborg och omfattar ca 220 000 personer. 

4

VUP bedriver öppen-, mellan-, och heldygnsvård. Öppenvårdsmottagningar finns i flertalet 

kommuner inom upptagningsområdet. I Borås finns flera subspecialiserade mottagningar och 

mellanvårdsenheter samt på sjukhusområdet heldygnsvård och psykiatrisk akutmottagning. 

VUP har idag 66 fastställda vårdplatser och i förslaget planeras för 76 vårdplatser, vilket 

grundas på analyser och framtida prognoser (se graf för framtida prognos 2020) samt 

jämförelser både nationellt och regionalt (se graf – jämförelse sjukhus VGR). Utifrån 

nuvarande konsumtionsmönster och förväntad befolkningsökning för 2020 uppskattas en 

förändrad konsumtion till +2 %. 

4.4 Konsumtionsanalys och prognostiserad konsumtionsförändring till 2020 

Jämförelse med de ”mest lika” förvaltningsområdena NU-sjukvården och SkaS, framstår SÄS 

som det område med lägst slutenvårdskonsumtion 

Optimal beläggning av vårdplatser anses generellt ligga på mellan 85-90 %. Högre tal döljer 

oftast perioder av överbeläggningar och reducerad vårdkvalitet som följd. Under många år var 

beläggningen extremt hög med beläggningssiffror på 115-130 % över längre perioder. På 

senare tid har situationen stabiliserats vilket är kopplat till sänkt medelvårdtid, vilket är följden 

av förändrade och utvecklade arbetssätt. Dessutom har en äldrepsykiatrisk vårdenhet etablerats 

i en provisorisk lokal på akutmottagningen. 

5

Det ökade vårdtrycket har också bidragit till kortare vårdtider, vilket inte alltid är en fördel 

utifrån ett patientperspektiv (se graf över medelvårdtid). Idag är det i huvudsak svårt sjuka 

patienter som vårdas i heldygnsvården och omkring 40 % vårdas enligt LPT. Denna 

patientgrupp kräver i sig långa vårdtider och krav på länsrättsförhandlingar förlänger ofta 

vårdtiden ytterligare. Konstateras också att fler patienter vårdas och att antalet vårdtillfällen 

ökar. 

Bedömningen är därför att lägre medelvårdtid än vad som idag redovisas inte kan förväntas. I 

jämförelse med övriga psykiatriska verksamheter inom VGR har SÄS lägst medelvårdtid. (Se 

graf medelvårdtid VGR) 

Medelvård vuxenpsykiatrin 

Medelvård VGR – jämförelse 

6

4.5 Planeringsförutsättningar och förväntade effekter 

I syfte att säkra en väl utvecklad patientvård – som motsvarar nuvarande och framtida krav 

relaterat till ett renodlat patientperspektiv – så har en gemensam avsiktsförklaring arbetats 

fram i bred samverkan mellan ledning, medarbetare och brukarföreträdare. 

Avsiktsförklaringen i sig har också sin utgångspunkt i SÄS strategiplan där framförallt 

sjukhusets värdegrund – bemötande, helhetssyn och utveckling – utgör allas förhållningssätt. 

Avsiktsförklaringen innefattar också de bärande principerna som är generella grundfundament 

för hela sjukhuset i samband verksamhetsförändringar inför ny- och ombyggnader. 

- patientnärmre vård 

- integrera öppen- och slutenvård 

- standardisering, standardiserade avdelningar/mottagningar 

- processer 

- teamorganisation 

Innehållet i avsiktsförklaringen utgör en strategisk plattform i utvecklingen och planeringen av 

Psykiatrins kvarter som kännetecknas av att ”Morgondagens arbetssätt inleds idag”. Den 

beskriver vidare hur vårdens arbetssätt ska formas och är ett samlat måldokument för hela 

kvarteret. Nuvarande lokaler stödjer inte målet att uppnå dessa intentioner. 

En patientnärmre vård handlar om värdeskapande vård utifrån patientens perspektiv. 

Vårdrummet ska vara en trygg, läkande samt säker plats där vardagliga samtal sker. Vårdens 

innehåll formas så att det stödjer patientens autonomi, gör patienten delaktig och tar ansvar 

utifrån egna förutsättningar. Arbetssättet utgår från att närstående görs delaktiga och får stöd. 

Gemensamma utrymmen ger möjlighet till samvaro med både patienter och närstående. 

Integrering av öppen- och heldygnsvård ger effektivt resurs- och kompetensutnyttjande genom 

att medarbetare växelvis arbetar inom båda verksamheterna beroende på vårdtryck etc. En 

förutsättning för planering, genomförande och uppföljning av vårdinsatser är vikten av samsyn 

och kontinuitet mellan öppen-, mellan- och heldygnsvård. Öppenvården utgör basen för 

vårdinsatserna. Tillsammans med patienten utarbetas en tydlig vårdplan som är aktuell och 

känd av både öppen-, mellan- och heldygnsvård samt för närstående. Nya vård- och 

behandlingsmetoder utvecklas och införs gemensamt. 

Standardiserade avdelningar/mottagningar säkerställer god vård, rätt kvalitet och 

patientsäkerhet med hänsyn till varje patients behov. Patienter och närstående görs delaktiga i 

både planering, genomförande och uppföljning av vården. 

Fastställda riktlinjer/rutiner för vård och behandling implementeras och följs samtidigt som 

rätt kompetens utifrån det samlade uppdraget säkerställs. Utifrån nya lokalers utformning ges 

möjlighet att arbeta ändamålsenligt, flexibelt och standardiserat. 

Sjukhusets och klinikens processer beskriver vad vården ska innehålla och resultera i, vilket 

innebär att processernas krav integreras vid utformning av vårdens innehåll och arbetssätt. 

Arbetsinsatser samordnas för ett optimalt flöde ur patientens perspektiv. 

Inom sjukhuset som helhet är teamorganisation en förutsättning. Teamsammansättning och 

arbetsplanering utgår från patientens behov där vårdmiljön och utformningen av 

lokalplaneringen stödjer teamens arbetssätt. Teamen ansvarar för både vårduppdraget och det 

ständigt pågående förbättringsarbetet samt följer upp resultat för lärande och utveckling. 

Förutom avsiktsförklaringen, ingår i planeringsförutsättningarna för Psykiatrins kvarter att 

också nå den standard som nationella krav anger. 

7

Vårdplatserna planeras som enkelrum, vilket är en förutsättning för att möta nuvarande och 

framtida krav på vården utifrån patientsäkerhet, värdighet och integritet. Förslaget innebär 

även att den nödvändiga utvecklingen av vårdens innehåll möjliggörs genom exempelvis 

patientnärmre vård – utifrån avsiktsförklaringen – och en mer uttalad läkande vårdmiljö. 

Förslaget att samla verksamheterna inom kvarteret leder till möjligheter att förverkliga 

nödvändig integration mellan och inom olika vårdbehov och vårdformer, såsom öppen- och 

slutenvård samt ökat samarbete mellan VUP och BUP. 

För VUP´s del innebär det att samla hela öppenvården inom närområdet (framförallt Borås) 

och de subspecialiserade mottagningarna till sjukhusområdet – vilket stärker patientens 

vårdkedja. Därutöver möjliggörs kompetensutveckling/-överföring mellan olika 

verksamheter/enheter. Det sistnämnda är en given omständighet för att klara framtida krav på 

ökad kompetensförsörjning inte minst vad gäller behovet av specialistfunktioner. 

De utökade vårdplatserna medger också utrymme för planerade och nödvändiga inläggningar i 

syfte att undvika långt gången försämring hos den enskilde patienten. Dessutom ges ökade och 

bättre möjligheter till rimliga arbetsmiljöförhållanden. 

4.6 Sammanfattande nyttoeffekter 

Följande motiv och förväntade effekter av ny- och ombyggnation redovisas utifrån ett 

patientperspektiv som också ska betraktas från de tidigare redovisade kraven från SKL; 

- enkelrum för alla med egen toalett/dusch – möjliggör patientnärmre vård där lugn och 

trygg patientmiljö också ger ökad centrering på det friska. Stärker patientens integritet. 

- öppen och välkomnande entré – för att underlätta och stärka orienteringen för 

patienterna samt att avdramatisera och minska stigmatisering gentemot den 

specialiserade psykiatrin 

- ökat antal vårdplatser – leder till att vårdkvaliteten ökar och överbeläggningar 

minskar, vilket ger ökad patientsäkerhet 

- minskad belastning inom heldygnsvården – genom ökad närhet till den näraliggande 

öppenvården (VUP), där många samband rörande helhet formas, utvecklas och 

säkerställs 

- ljusa och ändamålsenliga lokaler – ökar patientsäkerheten och minskar användning av 

tvångsåtgärder som också beskrivs i studier kopplat till vårdens läkande arkitektur 

- bättre förutsättningar för både kompetensöverföring och kompetensutveckling genom 

integration öppen och sluten vård samt utvecklade samband mellan BUP och VUP. 

Som exempel kan nämnas akut omhändertagande av barn och ungdomar kvälls- och 

nattetid 

- ökat samarbete mellan VUP och BUP – exempelvis samverkan gällande gruppen unga 

vuxna med ätstörningar 

- samlad rehabiliteringsverksamhet – för alla patienter oavsett grundorsak (somatisk 

eller psykiatrisk diagnos) 

- bättre arbetsmiljö för medarbetare – ger ökad trygghet genom att miljön i sig ger färre 

situationer av exempelvis hot/våld 

- lägre sjukfrånvaro genom att vissa utsatta, ensamma och riskutsatta arbetshandlingar 

minimeras och/eller att nya arbetssätt utvecklas 

- resurs- och flödeseffektiv logistik och varuhantering – omfattar allt från hantering av 

läkemedel, material i övrigt och transporter av olika slag. Utbudspunkterna blir färre 

och i dem finns också möjlighet att säkerställa regionens koncept gällande LPP, 

(leverans på plats) 

8

- samutnyttjande av konferens-, utbildnings-, mötes-, och personalrum – ökar 

nyttjandegraden väsentligt 

5. Fastighet 

White arkitekter vann år 2011 arkitekturtävlingen om nya Psykiatrins Hus i Borås i 

konkurrens mot fyra andra arkitektkontor. 

5.1 Tävling och gestaltning 

Förslaget ”Omtanke” har patienten i fokus genom att erbjuda en välkomnande, delaktig och 

läkande miljö långt ifrån all institutionell prägel. Ambitionen är att skapa en publik byggnad 

som andas dignitet och omtanke. 

Under sommaren 2013 har White arkitekter även vunnit det internationellt mycket 

prestigefyllda arkitekturpriset ”WAN priset 2013” i kategorin Healthcare Future Projects med 

tävlingsförslaget “Psykiatrins Hus”. 

Ur Juryn uttalande för WAN priset: 

”Stanton Kroenert stated: "Simply spectacular. The use of natural light and its surroundings 

will provide patients with an experience that will aid significantly in the healing process. They 

have achieved a ‘non-institutional’ feel (….). The patient room has no design clutter, rather, it 

has a soothing, monastic feel, focusing on the natural surrounds. A cerebral solution to a 

mental problem." 

För mera information, se http://www.worldarchitecturenews.com/ 

Tävlingsförslaget har vidareutvecklats vidare under programarbetet. Medan tävlingen 

huvudsakligen handlade om gestaltningen av Psykiatrins Hus (By 23), har projektet utvecklats 

till att bli ett Psykiatrins kvarter, som består av både By 23 och By 24. 

Efter omfattande ombyggnad kommer By 24 inrymma VUP öppenvårds- och dagvårdsmottagningar. 

By 23 kommer att innehålla VUP akutmottagning och slutenvård, samt BUP 

akutmottagning, slutenvård och mellanvård. 

För att förstärka sambandet mellan öppen- och slutenvården och tillskapa en värdig och 

välkomnande entré till hela Psykiatrins kvarter har projektet berikats med en atriumbyggnad, 

en envåningsvolym som länkar ihop By 23 och By 24 vid entréplanet. 

5.2 Gestaltning 

Ett antal övergripande gestaltningsprinciper ligger som grund till förslaget Psykiatrins Kvarter. 

Följande principer präglar hela kvarteret men blir naturligtvis mest påtagliga vid gestaltningen 

av de nya byggnaderna (BY 23 ”Stjärnan” och Atriumbyggnad). 

- Småskalighet och variation: programmet bryts i mindre enheter och byggnaden 

anpassas till tomtens unika kvalitéer, inbäddad i den delvis befintliga grönskan. 

Känslan av en storskalig institution byggs bort, det finns inga “oändliga” och 

monotona korridorer. 

- Frihet och möjlighet till egna val: Patienten skall ha möjlighet att välja enskildhet eller 

gemenskap. Vårdrummet är patientens privata vrå: alla vårdrum är enkelrum med 

egna balkonger och fönster som öppnar sig mot omgivande natur och ljusa 

väderstreck. 

- Delaktighet: Patienter, personalen och närstående är jämlika och delaktiga i 

vårdprocessen. Personalen sitter inte i enklaver men finns nära patienten. Ett 

personligt bemötande är en viktig prioritering vid entrén och reception. Även rummen 

9

för samvaro dimensioneras så att personalen och anhöriga kan umgås ihop med 

patienterna. Samtalsrummen är en lugn och avskalad plats för samtal. 

- Ljusa miljöer: Dagsljuset har en positiv och läkande effekt och lokalerna utformas för 

att dra nytta av de bästa väderstrecken. Nästan alla vårdrum ligger mot ljusa väderstreck. 

- Skiftande utemiljöer: Landskapet gestaltas för att kunna upplevas på flera olika sätt. 

Gårdarna erbjuder passiva sinnesupplevelser, inbjuder till aktivitet och motion, samt 

stimulerar social interaktion. Alla patienter har tillgång till utemiljön i form av gårdar 

eller takterrasser. 

- För mer information kring förslaget se Bilaga 1 ”Gestaltning och innehåll” 

5.3 Fastighetsdrift och underhåll 

Både den befintliga byggnad 23 (BUP) och byggnad 24 (VUP) står inför ett omfattande 

underhålls behov. Totalt cirka 8.000 kr per kvm i underhålls- och energiåtgärder, eller totalt 

cirka 65 miljoner kronor under de närmaste 10 åren. Ett stort problem idag är också att dessa 

åtgärder i princip inte går att genomföra samtidigt som befintlig vård skall upprätthållas. Men 

genom att först bygga en ny byggnad och sedan bygga om den befintliga byggnaden 24 löses 

både evakueringsproblematiken och det kommande behovet av underhålls- och energiåtgärder. 

Internetuppkoppling på externa förhyrningar upphör i och med att den nya byggnaden tas i 

bruk, vilket beräknas till en kostnadsbesparing på cirka 200 tkr. 

Den totala kostnadsbesparingen för underhåll bedöms till cirka 800 tkr per år. 

5.4 Energi/miljö 

Fastighetssektorns energianvändning utgör ca 30 procent av Sveriges totala energianvändning. 

Det finns därför en betydande potential i att bygga den nya byggnaden samt bygga om den 

befintliga för att på så vis minska den negativa miljöpåverkan och få en positiv effekt på 

klimatet. Projektet – Psykiatrins kvarter – utgör därmed ett steg för att nå regionens energimål 

avseende halvering av energiförbrukningen till 2030. Till detta kommer också materialval, 

byggmetoder etc. som är viktiga ingredienser i ett långsiktigt tänkande – livscykelperspektivet. 

Västra Götalandsregionen ställer idag höga krav på den maximala energiförbrukningen/m2 

och år som en byggnad inklusive verksamhet får förbruka. I de nya byggnaderna som uppförs 

behöver energiförbrukningen minska drastiskt för att hela beståndet till år 2030 skall kunna 

minska den gemensamma förbrukningen med 50 % relativt år 1995. 

Energikostnaderna står i relation till de lokalytor man nyttjar. Totalt ökar den totala lokalytan 

framför allt på grund av att den psykiatriska slutenvården idag har för små lokaler. 

Dagens energiförbrukning för de ca 8 246 kvm lokalyta i by 23 och 24 är ca 160 kWh/m 2 , år 

eller totalt cirka 1320 000 kWh per år. Efter ny- och ombyggnad samt omflyttning enligt 

separat redovisning blir den nya energiförbrukningen cirka: 

BRA 

11 172 m2 BRA x 60 kWh/m2, år = 670 000 kWh/år (Ny byggnad) 

1 708 m2 x 60 kWh/m2, år = 102 000 kWh/år (Torg- o länkbyggnad) 

5 100 m2 x 95 kWh/m2, år = 485 000 kWh/år (Ombyggd by 24) 

_____________________________________ 

SUMMA energiförbrukning: 1 257 000 kWh/år 

Minskad energiförbrukning i kWh/år: 

El (50 %) 31500 kWh x 1,10 kr = 

Värme (50 %) 31500 kWh x 0,55 kr = 

63 000 kWh/år 

35 000 kr per år (1,10 kr per kWh/år) 

17 000 kr per år (0,55 kr per kWh/år) 

Minskad energiförbrukning i kronor/år: 52 tkr/år 

10

Den totala kostnadsbesparingen för regionen för fastighetsdrift, underhåll och energi bedöms 

till cirka 852 tkr/år. 

6. Tidplan 


systemhandlingsarbete tar det 4,5 år innan Psykiatrins kvarter kan stå helt färdig. En möjlig 

tidplan skulle kunna vara: 



Hösten 2014 

systemhandling 


Regionfullmäktiges beslut om 

Hösten 2015 

genomförande 

Projektering bygghandlingar 

Klart vintern årsskiftet 

nybyggnad 

2016/2017 

Projektering bygghandlingar 

Klart vintern årsskiftet 

ombyggnad 

2017/2018 

Upphandling entreprenör Årsskiftet 2015/2016 

Byggstart nybyggnad Sommaren 2016 

Tillbyggnad klar Årsskiftet 2017/2018 

Inflyttning i nybyggnad Årsskiftet 2017/2018 

Byggstart ombyggnad Årsskiftet 2017/2018 

Ombyggnad klar Årsskiftet 2018/2019 

Inflyttning i ombyggnad Årsskiftet 2018/2019 

Projektet klart i sin helhet 1:a kvartalet 2019 


För att minimera kostnader för evakueringar och minimera störningar för verksamheten 

planeras projektet att utföras i följande etapper: 

1. BUP verksamheten i bef byggnad 23 evakueras. 

2. Befintlig byggnad 23 rives och nybyggnad sker. 

3. Heldygnsvården och akutmottagningen flyttar från byggnad 24 till den nya byggnaden 

varefter bef byggnad 24 byggs om. 

4. Öppenmottagningar flyttar från extern förhyrda lokaler till den ombyggda by 24. 

Den totala nybyggnadsytan beräknas till 12 880 m2 BRA eller 14 200 m2 BTA och 

ombyggnadsytan beräknas till ca 5 100 m2 BRA. Beräknad investeringsutgift är totalt 481 mkr 

11

(kostnadsläge augusti 2013), ny hyra uppgår till total 30,9 mkr/år (kostnadsläge 2013) och 

fördelar sig enligt följande: 

Investering Ny hyra 

Nybyggnad by 23 408 mkr 22 mkr/år 

Ombyggnad by 24 81 mkr 8,9 mkr/år 

Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: 

2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Utgift 6 mkr 6 mkr 160 mkr 248 mkr 66 mkr 3 mkr 

Genomförandet planeras starta 2016 och byggnadsprojektet beräknas vara färdigställt i sin 

helhet årsskiftet 2018/2019. 

8. Ekonomi 

8.1 Hyreskostnader 

Idag betalar Psykiatrin på SÄS Borås ca 23 225 tkr per år i hyra för berörda verksamheter i 

både interna och externa lokaler. Efter omoch nybyggnad samt omflyttning av enheter i 

samband med färdigställande blir den totala årshyran för Psykiatrins kvarter med 2013 års 

hyresmodell 30 900 tkr per år. Årshyran för enheterna i Psykiatrins kvarter ökar alltså med 

7 675 tkr. 

8.2 Samordningsvinster 

- Idag är BUP: s akutmottagning lokaliserad i anslutning till avdelningen. Även framöver 

behöver den fortsatt vara nära på grund av de samordningsvinster som föreligger vid akuta 

bedömningar eller konsultationer till övriga sjukhuset och som föregår eventuell inläggning 

på avdelningen. 

- En fråga som sedan länge varit svår att lösa är hur VUP-personal ska kunna undsätta BUPpersonal 

i kritiska lägen eller vid akuta bedömningar jourtid. Trots goda intentioner och 

rutiner för samverkan, har detta behov inte nått en optimal lösning. VUP-avdelning 

lokaliserad i nära anslutning med BUP kommer att överbrygga denna svårighet. Det skulle 

också medge en lägre bemanning på BUP: s avdelning nattetid med bibehållen 

patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Försök har gjorts tidigare att minska bemanningen 

nattetid, men fallit på svårigheten med samnyttjande av personal mellan VUP och BUP. 

- BUP inom byggnad 24 och Solhem. Utbyggnaden av den nya vårdbyggnaden kombineras 

med en samlokalisering av samtliga öppenvårdsmottagningar i Borås. Samordning sker 

lämpligen utifrån tre utbudscentra: Nybyggnationen, nuvarande byggnad 24 och Solhem. 

När flera BUP-enheter kan samlas på Solhem borde arbetsmiljön bli bättre för små 

yrkesgrupper som läkare och sjuksköterskor. Idag är de få och sårbara på spridda enheter. 

Vid en lokalisering på samma ställe kan man stödja varandra. 

- En nära nog optimal samverkan mellan VUP och BUP sker i den planerade nybyggnaden, i 

byggnad 23. Denna kan kompletteras med mindre samordnande noder kring vårdplatser, 

kunskap eller annan gemensam verksamhet. Exempelvis kan, som tidigare nämnts, 

12

heldygnsvård för ätstörningar erbjudas inom ramen för BUP´s slutenvård med 2 våningsplan 

som görs åldersövergripande. 

- Härutöver samordnas öppenvårdsverksamheter för VUP i byggnad 24 och för BUP på 

Solhem. Enheter med de största sambandsbehoven placeras nära varandra, 

hemtagningseffekterna ökar därmed. 

- I byggnad 24 placeras: ÖVM Borås, ÖVM Centrum, ÖVM Solhem, ÖVM Björkängen, 

ÖVM Beroende, Neuropsykiatrisk utrednings- och behandlingsenhet, PSL-mottagning och 

eventuellt också äldrepsykiatrisk mottagning. 

- Samförläggning av vuxenpsykiatrins akutmottagning och substitutionsmottagning, 

gör att samordningsvinster kan uppnås genom att gemensam personal finns på båda 

mottagningarna. 

- Effektivare planlösning genom att de nya lokalerna stödjer en effektivare flödesorienterad 

vård. Tävlingsförslaget visar också på gemensamt nyttjande av vissa administrativa lokaler 

samt av personallokaler. Patientnärmre vård möjliggörs genom teamstationer inom varje 

vårdmodul om 6-7 patienter Gruppering av vårdavdelningar två och två på samma plan ger 

dessutom förutsättningar för rationaliseringsvinster. 

- Aktivitetslokaler - SKL nämner i sin kartläggning att ett förbättrat innehåll i den psykiatriska 

heldygnsvården är en viktig fråga. I den planerade nybyggnaden finns lokalytor som 

möjliggör en ökad aktivitetsnivå inom avdelningarna med bibehållna personalresurser. Inom 

respektive vårdmodul finns ett mindre dagrum som kan nyttjas för detta ändamål. Dessutom 

finns några större lokaler för rehabilitering utanför avdelningen. Detta är också ett mycket 

starkt önskemål från brukarorganisationerna och medarbetare. 

Utveckling av heldygnsvården allmänt 

Innehållet i heldygnsvården liksom lokaler skiljer i standard. Ett differentierat utbud av 

insatser med tydlig knytning till aktuell kunskap och som tar till vara patienterna och 

deras närståendes egna resurser behöver utvecklas generellt. (s.10 i SKL-rapport) 

- Närstående som en del i vården är framgångsfaktor i sig. De närstående ses alltmer som en 

resurs i vården. Psykiatrins kvarter ger möjligheter för bättre besöks- och mötesförhållanden 

och det finns också möjlighet till avskildhet. Det planeras även rum finns för 

brukarorganisationerna, där t ex caféverksamhet kan utföras helt eller delvis av dom, vilket b 

de uttryckt som ett starkt önskemål. 

- Förbättrad logistik avser varuhantering, förråd, tvätt och mat förenklas. Nya 

förbindelsegångar ger enklare transporter och möjlighet att åstadkomma hissförbindelse med 

kulvertplan 2. 

- Följande logistikpunkter som beaktats i programarbetet i särkskild ordning är; 

o Samverkan med somatiska vården 

o Utvecklandet och säkrandet av hållbar teknik och utrymme för aktivt nyttjande av 

videokonferens 

o Distribution och serviceleveranser, såsom framtida alternativ till dagens cykel- och 

trucktågsdistribution är AGV, sop- och tvättsug samt rörpost. Möjligheterna till 

AGV samt plats för sop- och tvättsug. Kvarteret ska skapa förutsättningar och 

därmed underlätta regionens koncept med LPP och Samlade serviceleveranser, vilket 

frigör tid inom vården. 

o Effektiv IT 

13

o Trådlöst datasystem och RFID ska vara möjliga att installera. 

Kostnadsbesparingar funktionalitet/logistik 

De totala värdesatta kostnadsbesparingarna för området funktionalitet/logistik bedöms 

till 8 460 tkr 

Sammanfattningsvis redovisar SÄS som hyresgäst årliga kostnadsminskningar om 8 460 

tkr om Psykiatrins kvarter kan genomföras. Mot detta skall ställas hyresökningen om 7 675 

tkr som objektet medför. Sålunda beräknas den årliga kostnadsminskningen till 785 tkr. 

Evakuering för Barn- och ungdomspsykiatrin kan ske i tomställda lokaler och erfordrar 

därför inga investeringsmedel. 

Samordningsvinster Psykiatrins kvarter - sammanställning 

Gemensam kassa, reception Sekreterare 2,0 800 tkr 

Gemensam läkemedelsmottagning och 

Sjuksköterska 1,0 510 tkr 

telefonrådgivning 

Gemensamt team med fördjupad 

utredning/bedömning 

Socionom 1,5 

Psykolog 1,5 

800 tkr 

900 tkr 

Förändrad VEC-organisation möjliggörs Vårdenhetschef 2,0 1 400 tkr 

Minskad res- och parkeringstid 

100 tkr 

Minskad regionservice, transport, 

Omkostnader 400 tkr 

P-platser, tele etc 

Kostnader för larm, väktare externt och 

150 tkr 

Solhem 

Samordnad bemanning öppenvård kontra 

Skötare 4,0 1 600 tkr 

slutenvård 

Minskad nattbemanning BUP Från 3 till 2 1 000 tkr 

nattbemanning 

Totalt 

7 660 tkr 

Resterande VUP-enheter såsom ABC verksamhet och sjukhusskola planeras till sjukhusets 

rehabiliteringsbyggnad. 

Samordningsvinster - inom Rehabbyggnaden 

Gemensam gruppbehandling Skötare 2,0 800 tkr 

Totalt 

800 tkr 


Sjukhuset har under åren i planeringsarbetet prövat olika alternativ för att erbjuda psykiatrins 

heldygnsvård ändamålsenliga lokaler. 

Under hösten 2006 planerades för en ytterligare 5:e vårdavdelning, genom att göra en 

påbyggnad av befintlig byggnad 24. Förslaget förkastades pga. ökad kostnad för 5 

avdelningar istället för önskvärt med dagens 4 vårdavdelningar som utökas. Förslaget 

innebar inte heller möjlighet till vård i enkelrum. 

Under 2007 – 2008 utreddes ett förslag att bygga till- och om befintliga vårdavdelningar i 

byggnad 24. Förslaget föll pga. att det inte gick att få enkelrum samt svårigheten att få 

14

tillräcklig plats för byggnaden med utegård etc. på tomten. Det skulle också innebära stora 

svårigheter att evakuera under byggtiden 

Efter studie av hela psykiatrins kvarter (by 23 och by 24) kom därefter idén att riva 

byggnad 23 (Barn och Ungdomspsykiatrin) och bygga en ny vårdbyggnad på den tomten där 

då även Barn och Ungdomspsykiatrin får plats. 

Detta innebär att öppenmottagningar kan flytta till befintlig byggnad 24, nära 

heldygnsvården och därmed samutnyttja varandras resurser och få till stånd den nödvändiga 

integrationen mellan öppen och sluten vård. 

SÄS som ansvarig för verksamheten och hyresvärden Västfastigheter har efter att flera 

alternativ har prövats kommit fram till att det föreslagna alternativet är det som skall 

genomföras. 

Projektgruppen: 

Suzanne Guregård, bitr sjukhusdirektör 

Martti Valkonen, servicechef 

Bengtåke Johansson, ekonomichef 

Jan-Ola Höglund, lokal- och säkerhetschef 

Marianne Segenstedt, planeringsledare 

Bengt-Arne Andersson, VC VUP 

Ewa Hedström, VC BUP 

Boel Hellgren, BUP 

Pernilla Jansson, VUP 

Arne Söderberg, Västfastigheter förvaltare 

Claes Westberg, Västfastigheter, projektledare 

Stefan Lundin, White arkitekter 

Cristiana Caira, White arkitekter 

Kristina Johansson, projektsekreterare 

15

SÖDRA ÄLVSBORGSSJUKHUS - PSYKIATRINS KVARTER BILAGA FÖRSTUDIE 2013.09.06 

PROJEKTET VANN DET INTERNATIONELLA PRISET WAN AWARDS 2013, 

I KATEGORIN HEALTHCARE, FUTURE PROJECTS. 

KONCEPTBILD PÅ ATRIUMET 

Ett ljust atrium binder ihop byggnad 23 och byggnad 24 och skapar ett 

sammanhållet kvarter för psykiatrisk vård. Atriumet gestaltas småskaligt, 

interiören erbjuder värme och tydlighet. Atriumet befolkas av patienter, 

närstående, personal, studenter, konferensgäster och besökare till 

matsalen. Entrén till kvarteret är en välkomnande plats för alla. 

‘INTENTIONEN ÄR ATT SKAPA 

ETT SAMLAT OCH VÄLKOMNANDE 

KVARTER FÖR PSYKIATRISK VÅRD 

MED EN ARKITEKTUR SOM 

ANDAS DIGNITET & OMTANKE’


BYGGNAD 23 

SLUTENVÅRD 

’STJÄRNAN’ 

PSYKIATRINS KVARTER 

 

atriumbyggnad som sammanlänkar båda byggnaderna. 

Efter omfattande ombyggnad kommer VUP öppenvårds- och 

dagvårdsmottagningar 

 

mellan öppen- och slutenvården och tillskapa en värdig och välkomnande entré till 

kvarteret har projektet berikats med en atriumbyggnad. 

entréplanet, 

annonserar entrén tydligt och samtidigt småskaligt från gatan. Interiören erbjuder 

dagsljus, värme och tydliga riktningar. Inifrån atriumet nås de olika verksamheterna samt 

matsalen via länken. I atriumet placeras gemensam reception med incheckning, cafeteria, 

 

 

studenter, konferensgäster och besökare till matsalen. Entrén till kvarteret upplevs säker 

och välkomnande för alla. 

MATSAL 

KONFERENS 

23 

MATSAL 

LÄNK KONFERENS 

ATRIUM 

24 

HUVUDENTRÉ 

SÄS 

GEMENSAM ENTRÉ LÄNK TILL MATSAL 

ORIENTERINGSPLAN ÖVER SJUKHUSOMRÅDET | PSYKIATRINS KVARTER I BYGGNAD 23 OCH 24 

BYGGNAD 24 

ÖPPENVÅRD 

MATSAL 

KONFERENS 

BLÅLJUSENTRÉ 

ENTRÉ AKUTMOTTAGNING 

VUP OCH BUP 

HUVUDENTRÉ 

PSYKIATRINS 

KVARTER 

SITUATIONSPLAN 1_400 [A1] 1_800 [A3] 

PSYKIATRINS KVARTER MED ATRIUMBYGGNAD OCH LÄNK TILL MATSAL OMGES AV GRÖNSKA 

SCHEMATISK VOLYMSKISS ÖVER PSYKIATRINS KVARTER MED HUVUDENTRÉ MOT GATAN


KONCEPTDIAGRAM: VUXENPSYKIATRI (VUP), plan 4 och 5 KONCEPTDIAGRAM: BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI (BUP), plan 6 

TEAM 

TAKTERRASS 

VÅRDMODUL 

KONCEPTBILD PATIENTRUM MED INGLASAD FRANSK BALKONG 

KULVERTANSLUTNING 

TEKNIK 

TEKNIK 

AKUTMOTT. 

BLÅLJUSENTRÉ 

REHAB 

VÅRDAVDELNING 

VUP 

VUP 

VUP 



BUP 

VUP 

BUP 

BUP 


SLUTENVÅRD 

BUP FOAJÉ 

KONFERENS 

OMKLÄDNING 

FOAJÉ 

VÅRDMODUL 

VÅRDMODUL 

MOTTAGNING 

VUP GÅRD 

TEAM 

PERSONLIGT 

BEMÖTANDE 

TEAM 

NATT 

TEAM 

VÅRDMODUL 

MOTTAGNING 

VÅRDMODUL 

MOTTAGNING 

GEMENSAMMA YTOR 

VÅRDMODUL 

VÅRDMODUL 

VUP GÅRD 

VÅRDMODUL 

FOAJÉ 

GEMENSAMMA YTOR 

VÅRDMODUL 

TEAM 

TEAM 

TEAM 

NATT 

TEAM 

NATT 

TEAM 

PERSONLIGT 

BEMÖTANDE 

 

 

 

 

KONCEPT: Y- MODELLEN 

plankonceptet för en VUP vårdavdelning. 

Avdelningen delas in i 3 vårdmoduler som utformas som en 

 

patienter. Mittpunkten fungerar som ett nav i avdelningen, där 

 

utrymmen placeras. Receptionen har möjlighet att bevaka alla 3 

ben: härifrån kan avdelningen bemannas under natt/ jourtid. Ingen 

vårdmodul behöver passeras för att nå en annan vårdmodul. 

 

balkong för samvaro. 

STJÄRNAN 

 

och formas efter tomtens förutsättningar. En teamstation per 

avdelning placeras ’rygg i rygg’ med teamstationen av intilliggande 

avdelning för att stärka samarbetet samt fungera som bas för 

 

koordinatorsexpedition som ger ett personligt bemötande. 

 

inrymma gemensamma funktioner. I det norra benet samlas 

expeditioner och personalutrymme. 

 

kvarterets atrium med reception och incheckning. 

 

koncept. Här har patienter tillgång till en rymlig takterrass som 

 

SAMBANDSDIAGRAM PSYKIATRINS KVARTER 

AKUTMOTT. 

MELLANVÅRD 

VUP FOAJÉ 

TEKNIK 

UTB. 

HUVUDENTRÉ 

SUBST. 

MOTT. 

CAFÉ 

MATSAL OCH 

UTBILD. 

KONFERENS 

REC 

UTB. 

UTBILD. 

KLINIK- 

UTB. 

UTB. 

LEDNING 

VUP 

ÖPPENVÅRD 

VUP 

VUP 

VUP 

ÖPPENVÅRD 

ÖPPENVÅRD 

ÖPPENVÅRD 

VUP 

DAGVÅRD 

VUP 

VUP 

ÖPPENVÅRD 

ÖPPENVÅRD 

ÖPPENVÅRD 

PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 

(Kulvertplan Plan1 och K1 ej redovisade).

Ärende nr 5 

SÄS Borås – Utbyggnad av Infektionskliniken, 

by 37

Förstudie Infektion 

20130909

1. Sammanfattning ..................................................................................................................... 1 

2. Regionövergripande planering ............................................................................................... 2 

2.1 Organisationen SÄS/HIVÖ .............................................................................................. 2 

2.2 Infektionsenheten SÄS ..................................................................................................... 6 

3. Förutsättningar ..................................................................................................................... 10 

3.1 Övergripande planering .................................................................................................. 10 

4. Förslag.................................................................................................................................. 10 

4.1 Utgångspunkt.................................................................................................................. 10 

4.2 Tendenser/riktningar inom området ............................................................................... 12 

4.2 Kortfattad verksamhetsbeskrivning och vilken nytta som tillförs.................................. 17 

5. Fastighet ............................................................................................................................... 21 

5.1 Drift och underhåll.......................................................................................................... 21 

5.2 Energiförbrukning .......................................................................................................... 21 

6. Tidsplan................................................................................................................................ 22 

7. Genomförande och utgifter .................................................................................................. 22 

8. Ekonomi ............................................................................................................................... 23 

9. Handlingsalternativ .............................................................................................................. 24 

Bilaga 1Illustration 

Bilaga 2 Infektion skiss plan 4_200 

Bilaga 3 Infektions skiss plan 5_100 

Bilaga 4 Infektion skiss plan 5_200


En välfungerande infektionssjukvård är en förutsättning för att kunna bedriva en 

högspecialiserad vård. I takt med ökande användning av immunnedsättande läkemedel och 

implantat av främmande material (t ex hjärtklaffar och proteser) och därmed ökande 

infektionsrisker, blir denna koppling allt tydligare. Möjligheten att isolera patienter tidigt vid 

utbrott av smittsamma sjukdomar innebär att medpatienterna inte utsätts för risken att få en 

VRI (Vårdrelaterad Infektion). En investering i infektionssjukvård kan ses som en 

försäkringspremie för att minska risken för framtida utbrottskostnader (sid 17) 

Nuvarande infektionsavdelning är ålderstigen och uppfyller inte de krav som ska ställas på 

tillgänglighet, arbetsmiljö och vårdhygienisk standard. Vårdrummen är inte flexibla, vilket 

ibland medför att patienter av olika kön tvingas att dela vårdrum. Ur integritetssynpunkt är 

detta inte acceptabelt. Antal isoleringsrum (6 stycken) är redan i dagsläget otillräckligt i 

förhållande till behovet. I relation till befolkningsunderlaget har Södra Älvsborgs sjukhus 

(SÄS) betydligt färre isoleringsrum än övriga sjukhus inom Västra Götalandsregionen (sid 2). 

Förekomsten av multiresistenta bakterier ökar med en oroväckande hastighet, särskilt gäller 

detta tarmbakterier. WHO anser att antibiotikaresistens utgör ett allvarligt hot mot sjukvården 

och folkhälsan. Patienter som bär på ”elakartad” resistens, och som samtidigt har stor risk att 

smitta andra, behöver vårdas på isoleringsrum. Behovet av vård i ändamålsenliga 

isoleringsrum med specialistkompetent personal kommer därför att öka (sid 12). 

Epidemiska utbrott inom sjukvården kan få allvarliga medicinska och ekonomiska 

konsekvenser, inte minst gäller det utbrott med multiresistenta bakterier. Exempel på andra 

sjukdomar som kan orsaka okontrollerad smittspridning är vinterkräksjuka, influensa och 

mässling samt ”nya smittor”. Tillgång till isoleringsrum och välutbildad personal är av 

avgörande betydelse för såväl prevention som handläggning vid smittsamma utbrott (sid 15). 

För att möjliggöra en flexibel användning bör alla isoleringsrum få en enhetlig utformning vid 

en ombyggnation. Detta skulle underlätta både den dagliga vården och hanteringen av 

smittsamma utbrott samtidigt som sjukhuset skulle bli bättre rustat att möta framtida – idag 

okända – smittor. Den nybyggda infektionsavdelningen vid Norra Älvsborgs lasarett (NÄL) 

(24 isoleringsrum), liksom flera andra moderna infektionsavdelningar i landet, har en enhetlig 

utformning av isoleringsrummen (sid 8). 

Aktuellt förslag innebär att de vårdhygieniska aspekterna för dagens och framtidens 

infektionssjukvård får patientsäkra lösningar. Möjligheten att under byggnationen fortsatt 

kunna bedriva isoleringsvård, utan behov av evakueringsplatser, ses som en stor fördel. 

Kostnadsberäkning för förslaget är 115 mkr avseende investeringskostnad samt en därtill 

beräknad hyresökning på 4,5 mkr. Utbyggnadens hemtagningseffekt finns i att begränsa eller 

minska kostnaden (2 – 30 mkr) för utbrott då själva ombyggnationen från dubbelrum till 

enkelrum inte i sig innebär några minskade kostnader (sid 22). 

1


2.1OrganisationenSÄS/HIVÖ 

I Västra Götalandsregionen finns fyra infektionsenheter som är placerade vid Sahlgrenska 

sjukhuset (SU), Skaraborgs sjukhus (SKAS), NU-sjukvården och SÄS. Alla enheter bedriver 

likartad verksamhet samt ansvarar för isoleringsvården i sitt upptagningsområde. För 

närvarande ser fördelningen av antalet vårdplatser och isoleringsmöjligheter ut som följer: 

Sjukhus 

Vårdplatser 

infektion 

Isoleringsplatser 

Upptagningsområde 

SU, IKÖ 56 46 650 000 

SKAS 26 18 265 000 

NU 24 24 275 000 

SÄS 32 6 284 000 

Jämförelsen visar att antalet isoleringsplatser i förhållande till region i övrigt är lågt för SÄS. 

Infektionsvården på SÄS har hela ”gamla Södra Älvsborg” som sitt upptagningsområde. 

SÄS Infektionsenhet ingår sedan 2010 i kliniken för Hud/STD, Infektion, Vårdhygien och 

Öron/ Näsa/Hals (HIVÖ). Infektionspatienter vårdas på Öron/Infektionsavdelningen (F3) och 

på Infektionsavdelningen (byggnad 37). Aktuellt verksamhetsprogram beskriver 

verksamheten vid infektionsenheten (byggnad 37) som funktionellt har fyra delar; sluten vård 

med 18 vårdplatser, mottagningsverksamhet, konsultverksamhet (internt och externt) och 

administration. 

Infektionsenheten bedriver sluten och öppen infektionssjukvård inom gamla ”Södra 

Älvsborgs län” motsvarande beställarområde 6 och 8. Kliniken har vidare som övergripande 

uppdrag att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar inom Södra Älvsborg, både i 

samhället och inom sjukvården. 

Slutenvård omfattar all form av sjukhusanknuten specialistvård av patienter med 

infektionssjukdomar, såsom svåra infektioner och/eller hög smittsamhet. Lokalerna är 

anpassade med slussfunktioner och kontrollerad ventilation som möjliggör vård av patienter 

med hög smittsamhet. Vårdenheten består idag av sex dubbelrum och sex enkelrum (18 vpl.). 

Vid större behov av isolering (> 6 vårdplatser) kan inte det totala vårdplatsuppdraget 

säkerställas, då dubbelrum får användas som isoleringsrum för en patient. 

Öppenvården är mångfacetterad med en allmän infektionsmottagning och en resemedicinsk 

mottagning. En stor del (> 60 %) riktar sig mot sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen 

2

ex Tuberkulos, Hepatit B o C samt HIV. Arbetet på infektionsmottagningen innebär också en 

omfattande telefonrådgivning både till allmänhet och till andra vårdgivare. 

Infektion bedriver dagligen konsultverksamhet vid flera kliniker/enheter på SÄS Borås och 

det finns även verksamhet vid Alingsås Lasarett och vid SÄS Skene. Infektionsläkare är 

processägare för ”Pneumoni” och ”Sepsis”- processerna på SÄS. Kliniken är drivande och 

ansvarig i frågor rörande slutenvårds- och öppenvårds-STRAMA (Strategigruppen för 

rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) inom Södra Älvsborg. 

Infektion deltar i grundutbildningen inom Göteborgs Universitet för läkare och Högskolan i 

Borås för sjuksköterskor. Även undersköterskor från gymnasieskolans omvårdnadsprogram i 

Borås praktiserar/tjänstgör på enheten. 

God Vård 

Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård ska bedriva god vård. Socialstyrelsens 

föreskrift om ledningssystem för kvalité och patientsäkerhet har brutits ner till ett regionalt 

handlingsprogram - God vård (2012-2013). God Vård är ett nationellt begrepp som består av 

sex kvalitetsområden och de innefattar att vården ska vara säker, patientfokuserad, 

kunskapsbaserad, jämlik, i rimlig tid och effektiv. Alla kvalitetsmål är viktiga i utvecklingen 

av infektionssjukvården. Men framför allt vill vi bedriva en säker vård och minimera 

vårdskador genom att minska risken att smitta överförs mellan patienter, en jämlik vård där 

kön, sexuell läggning eller nationalitet inte har betydelse. 

Bo Bergman (Professor Chalmers Tekniska Högskola) har beskrivit regionens ”God Vård” 

och att vi behöver ett nytt synsätt inom hälso- och sjukvården. ”God Vård” borde beskrivas 

utifrån ”Ännu Bättre Vård”. I dag har VGR kvalitetsbristkostnader på ca 20 % och det 

motsvarar 6 miljarder kronor. En ny byggnation innebär bättre förutsättningar för att bedriva 

vård som minskar antalet vårdrelaterade infektioner. 

3

Referenser: 

Handlingsprogram för god vård (2012-2013) Västra Götalandsregionen 

http://www.vgregion.se/upload/CVU/God%20V%c3%a5rd/Handlingsprogram%20God%20V 

%c3%a5rd%202012.pdf 

Bergman, B (2013) Ännu bättre vård, vad kan vi lära från variationen i öppna jämförelser? 

SKL http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/halso-_och_sjukvard_2/annu-battre 

Patientperspektiv 

Patienter och närstående kan bidra mycket till att vårdskador minskar. En aktiv, deltagande 

och kunnig/delaktig patient kan genom att berätta om sig själv och sin sjukdom ge 

vårdpersonalen viktig information som kan bidra till att risker undviks (utsättas för en 

vårdrelaterad infektion). Samtidigt kan personalen genom att kommunicera med patienten och 

informera om vård och behandling stödja patienten att se möjliga risker och förhindra att 

skador inträffar. När patienten vårdas på enkelrum möjliggörs patientens delaktighet och en 

individuell vårdplan kan placeras i vårdrummet. 

Moderna riktlinjer kring hälsovårdsdesign skall utgöra basen för vårdrummets utformning så 

att miljön på rummen är av läkande natur. För patienter med långa vårdtider och 

långtidsisolering behövs samband med grönytor och uteplats. Att vårdas på en infektionsenhet 

med isoleringsvård innebär vård på eget rum med egen toalett och utan möjlighet till social 

samvaro. Vid isoleringsvård är det viktigt att kunna upprätthålla sina sociala kontakter via 

telefon och internet. Något som gör isoleringen lättare är att ha möjlighet att se omgivningar 

utanför fönstret. Anonymitetsskydd är viktigt, särskilt för patienter med sjukdomar som faller 

inom smittskyddslagen. 

Att kunna erbjuda patienter adekvat isoleringsvård strävar mot målen med en ”nollvision” i 

fråga om patientskador. 

Referenser: 

Socialstyrelsen, (2011) Tema patientsäkerhet – patientens delaktighet 

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-31 

Assarsson, J (2013) Patientmaktsutredningen 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/82/27/df7bb573.pdf 

http://www.leadinghealthcare.se/Upload/ContentItem/seminarium%20LHC%207%20februari 

_Assarsson.pdf 

Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Magisteruppsats i omvårdnad: MRSA hos 

äldre- Vår tids pest? Gårdshage & Haggren 

Arbetsmiljöperspektiv 

Vårdrummen ska vara utformade enligt gällande arbetsmiljökrav. Rummen ska vara så 

tilltagna att man kan förvara utrustning och använda rullstol utan att flytta på inredningen. 

Man bör också kunna utföra undersökningar och behandlingar inne på rummet för att undvika 

smitta. Ytan på hygienutrymme ska vara anpassat så att vårdpersonal kan assistera en 

4

ullstolsburen patient. Speciella krav ställs på isoleringsrum vad det gäller rum, sluss och 

hygienutrymme. 

All personal som jobbar på infektion ska ha kunskap om isoleringsteknik, basala 

hygienrutiner och vårdhygien som ett särskilt kompetensområde och som en del av sin 

professionalitet, för att på ett säkert sätt kunna arbeta med smittsamma patienter. Det är även 

viktigt att kommunicera vikten av god isoleringsvård, såväl med den medmänskliga som med 

den ekonomiska nyttan för både patienterna och samhället. 

Referens: 

SFVH ,Svensk Förening för Vårdhygien dokument BOV (Byggenskap och Vårdhygien) 2:a 

utgåva 110331 http://www.sfvh.se/Dokument/BOV_-_Byggenskap_och_Vardhygien 

Smittskyddslagen 

Samhällets smittskydd ska tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av 

smittsamma sjukdomar. Smittskyddslagen reglerar ansvarsfördelning och vilka åtgärder som 

ska vidtas, skyldigheter och rättigheter etc. Ett 60-tal sjukdomar omfattas av lagens 

bestämmelser och indelas i samhällsfarliga, allmänfarliga, smittspårningspliktiga och 

anmälningspliktiga sjukdomar. 

De mest smittsamma och/eller mest komplicerade infektionstillstånden handläggs på en 

infektionsklinik. Viss vård är tvingande, vilket för verksamheten innebär att den inte kan 

nedprioriteras eller senareläggas. 

Referens: 

Smittskyddslagen (2004:168) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040168.HTM 

Isoleringsvård 

För att minska att luftburen smitta överförs från patientrum och övriga utrymmen, skall alltid 

patientrummet ha ett betryggande undertryck gentemot övriga rum. Smitta skall ej kunna 

föras från ett patientrum till ett annat eller till andra rum/utrymmen. För att säkerställa detta 

behöver väggar mellan patientrum vara garanterat täta. Patientrummet med hygienrum skall 

ha ett lägre lufttryck än omgivningen. Slussfunktion skall finnas mot korridor och till det fria 

(ute). Ingång via loftgång bör finnas till alla isoleringsrum men tänkbara inre transportvägar 

(och smittrisker i samband därmed) i akutsituationer bör belysas. Infektionsenheten har den 

enda vårdavdelningen på SÄS, förutom IVA, där man har möjlighet att vårda patient med 

luftburen smitta. Avdelningen vårdar också barn med luftburen smitta (mässling, vattkoppor, 

ny influensa), vilket ställer krav på utrymmen för skötbord och säng för förälder. Vid längre 

vårdtider på grund av sjukdom med luftburen smitta, som omöjliggör vistelse i gemensamma 

lokaler såsom sjukgymnastik eller arbetsterapi, är det väsentligt att patienten ges möjlighet 

5

och utrymme för hjälpmedel och träning i det egna vårdrummet (rollator, gåbord, annan 

verksamhetsspecifik utrustning). Utbrott som berör höggradigt resistenta bakterier kan ha ett 

mycket utdraget förlopp (månader – år) där man måste kunna lita på att en 

infektionsavdelning har resurser att omhänderta merparten av de smittsamma patienterna. 

Vid vissa smittsamma sjukdomar kan det också uppstå behov av strikt ”kohortvård” d.v.s. att 

avdela en del av vårdavdelningen med helt egen personal (så som man i många andra länder 

gjorde under SARS-utbrottet). Då är det en förutsättning att det finns desinfektionsrum, 

förråd och ”kök” som också kan inkluderas i den fysiska kohortenheten. Byggteknik, 

dimensioner, ventilation och inredning skall följa rekommendationer i följande skrifter: 

 

 

 

SFVH, Svensk Förening för Vårdhygien dokument BOV (Byggenskap och Vårdhygien) 

2:a utgåva 110331 http://www.sfvh.se/Dokument/BOV_- 

_Byggenskap_och_Vardhygien 

FYFFE, Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med 

specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tandvård 

http://www.sfvh.se/Dokument/FYFFE_- 

_Forradshantering_och_transport_av_medicintekniska_produkter_med_specificerad_ 

r 

Vårdrum för smittsam patient med fokus på luftburen smitta. 

http://intrasas.vgregion.se/sv/SIW/Vard-och-halsa/Undersida-151/Styrdokument/Omoch 

nybyggnation 

Vårdhygieniska krav måste gå före eventuella estetiska och andra synpunkter, inredning och 

utrustning stämmas av i dialog med Vårdhygien och all logistik förankras bland personal med 

erfarenhet av infektionssjukvård samt externa servicefunktioner såsom apotek, Regionservice 

mm. 

2.2InfektionsenhetenSÄS 

Under 2012 var vårdproduktionen av slutenvård 10 027 vårddygn fördelade på 1 802 

vårdtillfällen. Det innebär en medelvårdtid på 5,6 dagar som är en av de lägsta för 

infektionssjukvården i landet. I stort sett är samtliga patienter som läggs in akut från 

akutmottagningen, från den egna mottagningen på SÄS eller direkt från annan vårdgivare ex 

Alingsås Lasarett. Av vårdtillfällen finns följande; pneumoni, urinvägsinfektioner, hud o 

mjukdelsinfektioner, sepsis, ortopediska infektioner, tuberkulos, MRSA/MRB och övriga 

infektioner med hög smittsamhet. I nuvarande läge med endast sex möjliga isoleringsrum och 

sex dubbelrum tvingas verksamheten att lägga ihop män och kvinnor på samma dubbelrum, 

för att säkra att isoleringsvård kan ske fullt ut. 

Öppenvårdsproduktionen var 5 673 öppenvårdsbesök fördelade på 2 445 läkarbesök och 3 

228 sjukvårdande behandling (ssk, kurator). Vid enhetens mottagningsverksamhet är 

fördelningen att ca 50 % av läkarbesöken och 65 % av sjukvårdande behandling sker under 

smittskyddslagen. De vanligaste diagnoserna på infektionsmottagningen är hepatit B, hepatit 

C, HIV, tuberkulos, immunbrist och patienter med sårinfektioner. 

6

Figur 1 visar infektionsspecialitetens verksamhet. 

Hela cirkeln motsvarar alla patienter med sjukdomar 

som orsakas av ett smittämne. Bland dessa innefattas 

patienter med sjukdomar som bör vårdas på 

enkelrum/isoleringsrum. Häri innefattas också 

patienter som har eller där det finns misstanke om 

luftburen smitta eller annan höggradig smitta som 

kräver isoleringsvård. 

Under perioder med utbrott/epidemi ökar antalet patienter som behöver isoleringsrum (t ex 

influensa, vinterkräksjuka). I tider när dessa resurser inte behövs fullt ut, så kan effektiv vård 

av övriga infektionspatienter, ske på dessa rum. Genom en sådan flexibilitet i systemet skapas 

lokaler för beredskap och som inte behöver stå tomma i vardagssjukvård. 

7

Källa: Nysam rapport 2011, Infektionssjukvård 

Av alla patienter med infektionssjukdom, som vårdas inneliggande, vårdas endast en del på 

infektionsenheterna. Studier visar att andelen bör öka då man med infektionsläkare som 

ansvariga får en adekvat antibiotikaterapi insatt tidigare samt att även övriga kostnader för 

vården minskas. 

Referens: 

Tenenbaum M J, Infectious diseases consultative recommendations. If heard,they can be 

listened to. CID2004;38:1219-21) 

Flera infektionskliniker i landet har byggts om de senaste åren för att ta emot det ökade 

antalet patienter med infektioner. Beräkningar har visat ett ökat behov av antalet vårdplatser 

efter dagens kapacitet tillsammans med framtida förändringar i ålderstruktur och det ökande 

antalet svåra infektioner i samhället. Allt fler infektionskliniker har endast enkelrum med 

dubbla slussar och möjlighet till kontrollerad ventilation i samtliga vårdrum. (ex MAS, NÄL 

och Kristianstad). För en fungerande isoleringsvård har personalen inom 

8

infektionsverksamheten en specifik kompetens när det gäller isoleringsteknik och 

vårdhygieniska rutiner. 

9

De närmaste 20 åren kommer att innebära ett ändrat sjukdomspanorama och nya epidemier. 

Globaliseringen innebär en ökad risk för snabb spridning av smittsamma sjukdomar mellan 

olika kontinenter. Detta illustrerades med all tydlighet under utbrottet av luftvägsinfektionen 

SARS i Kina med snabb spridning till flera länder. Ytterligare exempel på detta är resistenta 

bakterier som via patienter sprids mellan sjukhus i olika delar av världen. Förekomsten av 

multiresistenta bakterier i svensk sjukvård förväntas fortsätta att öka de närmaste 10-20 åren. 

Att planera och bygga en infektionsenhet för framtiden är en god investering. En 

välfungerande infektionssjukvård är en förutsättning för att kunna bedriva avancerad och 

högspecialiserad vård inom andra discipliner. Infektionssjukdomar är en stor och växande 

utmaning och infektionssjukvården utgör en stark och livskraftig gruppering som tar ansvar 

och leder utvecklingen med att förebygga och behandla infektioner. 


3.1Övergripandeplanering 



Västfastigheters övergripande och långsiktiga planering för sjukhusområdet. Frågan om 

framtida placering av Infektionssjukvården vid SÄS har varit föremål för utredningar under 

lång tid. SÄS har där kommit fram till att föreslagen placering är den bästa ur den framtida 

infektionssjukvårdens synpunkt och med hänsyn till patientens integritet. Hänsyn har också 

tagits för planerad framtida ringväg. 

Infektionshuset är en del av den kommande lokalförsörjningsplanen 2020+ för Södra 

Älvsborgs Sjukhus, Borås. 

Kommunal planering: 

Nuvarande detaljplan stödjer inte planerad byggnation. Innan byggnationen startar måste ny 

detaljplan tas fram. Detta arbete bedöms kunna genomföras utan problem. 

Det kommer under 2013 påbörjas ett arbete med ändring av detaljplan gemensamt med 

Västfastigheter, Västtrafik och Borås Stad avseende förändring av bussterminal, infartsvägar 

med mera. Hänsyn har tagits till denna planering i projektet. 

4. Förslag 

4.1Utgångspunkt 

Infektion Borås 

Infektionsbyggnaden är snart 30 år gammal och är i behov av renovering. Den behöver också 

moderniseras utifrån dagens och morgondagens medicinska behov och utveckling. En 

till/ombyggnation av enheten har funnits med i lokalplaneringen sedan 2004 men har dröjt på 

grund av andra byggprojekt på SÄS ex T-huset med dess följdprojekt. I dag finns få 

enkelrum/isoleringsrum jämfört med övriga infektionskliniker i Västra Götalandsregionen och 

i Sverige, vilket medför att patienter flyttas runt på enheten, män och kvinnor delar rum samt 

att dubbelrum används som isoleringsrum och i vissa fall prioriteras smittsamhet bort. 

Hygienutrymmen är inte handikappsanpassade, patienter får duscha och sitta på toaletten med 

öppen dörr. Även patienternas behov av hjälpmedel ökar i takt med en åldrande befolkning 

10

och det finns inte plats för dessa i patientrummen med bibehållen god vårdhygienisk standard. 

I nuvarande vårdrum finns ingen möjlighet att möta dagens eller morgondagens behov av 

vårdhygieniska rutiner för infektionssjukvårdens patientgrupper. Möjligheten till 

avställningsytor för att skilja rent/orent är begränsade. 

Tidigare utredningar har påvisat ökade problem med multiresistenta bakterier och med en 

förändrad åldersstruktur kommer behovet av vård på infektionsenheten att öka. Den största 

belastningen kommer att vara på behovet av isoleringsplatser. I dag finns 18 vårdplatser på 

infektionsavdelningen varav sex dubbelrum och sex enkelrum varav fyra är anpassade till 

luftvägssmitta och två för kontaktsmitta. Även barn med behov av isoleringsvård vårdas på 

infektionsavdelningen, vilket innebär att det bör finns plats för anhörig/familj utan att de 

vårdhygieniska rutinerna försämras. 

I nuvarande byggnad finns endast en hiss från kulvertplan (övriga sjukhuset) till mottagning 

och avdelning. Det har inneburit svårigheter vid akuta patienttransporter samt att det har 

funnits tillfällen då dels hissen varit ur funktion eller att det har utförts planerad service, vilket 

då har inneburit patientsäkerhetsrisker vid akuta tillstånd. 

Infektionsmottagningen har sju mottagningsrum och ett vaccinationsrum. Av dessa har tre 

mottagningsrum ingång utifrån och där finns även egen toalett och inre sluss. Övriga rum har 

ingång från korridor och ingen slussfunktion. I tre av patientrummen finns viss möjlighet till 

kontrollerad ventilation för luftburen smitta. Det är endast ett av rummen som har möjlighet 

att ha sjukhussäng, då de andra rummens planering inte medger sängtransport. Detta är en 

förutsättning för att bedriva dagsjukvård. På mottagningen finns en dagjour som har både 

akuta och planerade besök. Läkare, sjuksköterskor och kurator har egna mottagningar samt 

gemensamma teambesök. Det finns också en resemedicinsk mottagning för mer komplicerade 

vaccinationsfrågor, som bedrivs av både läkare och sjuksköterskor. 

I dag finns administrativa arbetsplatser temporärt i anslutning till byggnaden. I denna 

”stabsbarack” inryms sex arbetsplatser för verksamhetschef, läkarchef, överläkare, 

processägare, utvecklingscontroller och kliniksekreterare. Baracken har problem med 

ventilation, lukt och är inte kostnadseffektiv. Övriga administrativa arbetsplatser finns i 

nuvarande mottagningsplan. 

Kliniken har en hög andel randande läkare, studenter och utbildningsaktiviteter som innefattar 

både kliniken internt och många samband med andra enheter på SÄS, Högskolan i Borås och 

Göteborgs Universitet. Möjlighet att upplåta arbetsytor till dessa aktiviteter är begränsade i 

nuläget. Uppdraget från Göteborgs Universitet, gällande läkarutbildningens kliniska 

undervisning, kommer att öka de närmaste åren då antalet antagna till läkarlinjen ökat 

markant. För närvarande är fem – sex kandidater utlokaliserade ca 16 veckor per år. Framgent 

kommer både antalet kandidater per vecka och antalet utbildningsveckor att öka. Behov finns 

av läsplatser och grupprum för undervisning. 

Personalbemanning 

Infektionssjukvården har behov av en högre grundbemanning inom slutenvården och 

anledningen är att undvika smittspridning i omvårdnadsarbetet. Arbetsuppgifter som skiljer 

11

sig från annan vårdavdelning är bl.a. specifik person till kök, av- och påklädning i samband 

med isoleringsvård och dagligt städ av vårdrummen enligt rutiner för smitta. Avdelningen har 

också ett högt antal akuta transporter. 

Bemanning på motsvarande infektionsavdelningar, som bedriver isoleringsvård i VGR som 

nedan. 

SÄS NÄL SKAS 

Budgeterade 

tjänstefaktorer 

mottagning 

Budgeterade 

tjänstefaktorer avdelning 

6,5 5,0 2,75 

24,75 34,86 29,61 

Nattbemanning 2 ssk 4 (2 ssk + 2 

usk) 

3 (2 ssk + 1 

usk) 

Antal vårdplatser 18 24 20 

Enligt jämförelse ovan har SÄS 1,4 tjänstefaktorer/vårdplats, NÄL har 1,6 och SKAS 1,5. 

Avdelningarna vårdar likvärdiga patientgrupper. Personalfördelningen över dygnets timmar 

ser olika ut. Det är endast SÄS som har två personal nattetid, vilket medför att strikt 

kohortvård inte är genomförbart på avdelningen under denna tid för högsmittsamma patienter. 

4.2Tendenser/riktningarinomområdet 

Övergripande trender 

Utifrån den verksamhet som idag bedrivs vid infektionsenheten kan följande förutses: 

 

 

 

Den förväntade befolkningsutvecklingen i Södra-Älvsborg som i regionen i stort visar 

att det kommer att vara ca 27 % fler invånare som är 70 år eller äldre fram till 2020. 

Det medför att de förväntade förändringarna i befolkningens ålderstruktur ger ett ökat 

behov av slutenvårdsvårddagar inom infektionssjukvården. 

De senaste 20 åren har präglats av kortare vårdtider och ökad poliklinisering 

(dagsjukvård) av patienter. Denna trend kommer med stor sannolikhet att förstärkas 

och en del av den vård som idag ges genom slutenvård kommer rimligen i framtiden 

skötas i öppenvård/dagsjukvård. 

En stor andel av sjukhusinläggningar sker till följd av infektioner medans endast en 

mindre del av dessa sjukdomar vårdas på infektionsenheten. I takt med att övriga 

verksamheter blir mer specialiserade eller subspecialiserade ökar kravet på 

infektionsenheten att ta hand om de fall där infektionssjukdom utgör primär orsak till 

inläggning. Speciellt viktigt är detta vid svår sepsis. 

12

Verksamheten inom de opererande specialiteterna blir också mer specialiserad. 

Ökande förekomst av resistenta bakterier och behandlingar med läkemedel med större 

biverkningsrisk innebär ökat behov av infektionskonsultstöd, framförallt inom 

proteskirurgin. Samma förhållande gäller gentemot specialiteter där man tar hand om 

patienter med sekundär immundefekt (orsakad av sjukdom eller behandling) 

Tendenser för vissa specifika infektioner/smittämnen 

 

 

 

Behovet av uppföljning och behandling av patienter med kronisk virusinfektion (HIV, 

Hepatit B och Hepatit C) ökar. För både HIV och hepatit B finns behandling som 

bromsar förloppet på sjukdomen. Antal patienter räknas med att stiga med 20 – 30 % 

på en tioårsperiod. 

Verksamheten med att utreda, förebygga och behandla infektioner hos patienter med 

primär immunbrist ökar men bör kunna skötas med nuvarande resurser i dagsjukvård 

då antalet mottagningsrum ökar och möjliggör dagsjukvård. 

Ett viktigt arbete inom infektionssjukvården är arbetet med att förebygga smitta. Där 

utgör smittspårning kring fall med infektionssjukdom, som enligt smittskyddslagen 

klassas som samhällsfarlig, en viktig del. T ex när det gäller tuberkulos inträffar idag 

fler fall i yngre åldrar än tidigare, vilket medför större smittspårningsinsatser. Det 

finns i en oroväckande ökning av tuberkulos i världen och framförallt multiresistent 

tuberkulos i ex Ryssland samt Baltstaterna ofta dessutom i kombination av HIV. 

Alarmerande ökning av multiresistenta bakterier (MRB) – ett påtagligt hot mot den 

moderna sjukvården 

 

Resistens = bakteriestam som är motståndskraftig mot viss specificerad grupp av 

antibiotika. I alla andra aspekter har bakteriestammen oförändrade egenskaper. 

 

Idag mest aktuella MRB: 

MRSA Methicillinresistent Staph. 

Aureus = resistens mot 

penicilliner och 

cefalosporiner 

ESBL Extended Spectrum Beta- 

Lactamase = resistens mot 

penicilliner och 

cefalosporiner 

ESBL CARBA ESBL som även är resistent 

mot karbapenemer 

VRE Vancomycinresistent 

enterokock 

Hudbakterie 

Tarmbakterie 

Tarmbakterie 

Tarmbakterie, 

överlever länge i 

vårdmiljö 

Kan orsaka 

infektioner i hud, 

mjukdelar och 

skelett samt 

sepsis 

Kan orsaka 

urinvägsinfektioner 

och 

sepsis 

13 

 

WHO och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) klassar MRB som ett 

allvarligt hot mot sjukvården och mot folkhälsan. Inom EU dör idag uppskattningsvis 

25 000 personer varje år till följd av infektioner med antibiotikaresistenta bakterier. 

Kostnaden för dessa infektioner beräknades till 1,5 miljarder euro år 2009. 

Beräkningar förutspår en kraftigt ökad förekomst av resistenta tarmbakterier.

Förekomsten av de mest aktuella MRB i Sverige: 

MRSA: I Sverige upptäcks drygt 2 000 nya fall/år; trenden är långsamt stigande (till 

skillnad mot många länder i Mellan- och Sydeuropa). Inom VGR hittades under 2012 

22,4 nya MRSA-bärare/100 000 invånare. 

VRE: Under de senaste 5-10 åren har vi i Sverige haft ett antal större eller mindre 

utbrott kopplade till sjukhus och/eller särskilda boenden. Dessemellan hittas ströfall av 

VRE där patienten oftast smittats utomlands. 

ESBL: Den av de aktuella MRB som är vanligast förekommande i Sverige 

2007 2098 

2008 2941 

2009 3690 

2010 4924 

2011 5667 

2012 7225 

2013 juli 4619 

Nyanmälda fall i Sverige enligt Smittskyddslagen 

14

Antal fall i södra Älvsborg. Ökningstakten är i stort sett identisk med utvecklingen i 

riket. 

ESBL CARBA : Fortfarande upptäcks endast ett begränsat antal nya fall/år i Sverige av 

denna potentiellt mycket allvarliga resistensmekanism. Med enstaka undantag rör det 

sig om fall där patienten smittats utomlands. Om denna MRB-typ får fotfäste i landet 

finns risk att utvecklingskurvan kommer att likna den som gäller för ”vanliga” ESBL. 

15

Merkostnaden för behandling av infektioner med MRB beror på förlängda vårdtider, 

ökade behandlingskostnader, ökat behov av isoleringsvård samt ökade kostnader för 

smittspårning. 

- Redan idag hittas bakterier (t ex vissa ESBL-stammar) där antibiotika i 

tablettform inte har effekt. Vid infektion med sådana bakterier – oavsett 

infektionens svårighetsgrad – krävs intravenös behandling som antingen får ges 

på avdelning eller som poliklinisk behandling på mottagning. 

- Behovet av vård, uppföljning och information till patienter med bärarskap av 

resistenta bakterier kommer successivt att öka i takt med att antalet MRB ökar. 

- Om/när det uppstår en situation där vissa allvarliga infektioner inte längre kan 

botas med antibiotika så kommer delvis helt nya krav att ställas på 

infektionssjukvården. 

Referenser: 

- http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/antibiotikaresistens/ 

- Kunskapsunderlag: ESBL-producerande tarmbakterier, SMI 2013 

- Kunskapsunderlag: Vankomycinresistenta enterokocker – VRE, SMI 2011 

- De Kraker M. E. A. et al. Mortality and Hospital Stay Associated with Resistant 

Staphylococcus aureus and Escherichia coli Bacteremia: Estimating the Burden of 

Antibiotic Resistance in Europe. PLoS Medicine. 2011 Oct; 10: 1-7. 

Utbrottshantering 

Smittspridning inom sjukvården upptäcks ofta sent i förloppet och kan snabbt få allvarliga 

följder. En väl utbyggd infektionssjukvård – med därtill hörande specifik kompetens – är av 

stor vikt dels för att förebygga epidemiska utbrott och dels för att begränsa omfattningen av 

redan inträffad smittspridning. En investering i ”god infektionssjukvård” kan ses som en 

försäkringspremie för att i framtiden påtagligt reducera risken för kostbara epidemiska utbrott. 

 

 

 

MRB. Innan en allvarlig typ av MRB fått fotfäste och blivit allmänt förekommande är 

strategin ”search and destroy”. Även en smärre smittspridning på sjukhus blir därför 

förhållandevis kostsam att hantera. Merkostnaden för ett MRSA-utbrott i Holland med 

fyra sekundärfall beräknades till 1 Mkr (1). 

Mer omfattande utbrott (typexempel ESBL-utbrottet vid Uppsala Akademiska 

Sjukhuset (2005-2007) genererar merkostnader på flera tiotals Mkr. 

Vinterkräksjuka. Spridning av calicivirus och norovirus har under senare år orsakat 

betydande problem med intagningsstopp och inställda operationer såväl vid SÄS som 

vid andra svenska sjukhus (2). För att bättre kunna begränsa sådana utbrott finns ett 

ökat behov av inläggning på infektionsenheten. 

”Nygamla smittor”, exempel: 

o Säsongsinfluensa, influensapandemi 

Varje vintersäsong föreligger behov av att vårda ett större eller mindre antal 

patienter med influensa. Med glesa intervall uppstår helt nya influensastammar 

vilket innebär att ett stort antal människor insjuknar. En modern 

16

o 

o 

o 

infektionsenhet bör vara utformad för optimal funktion i sådana epidemiska 

lägen. 

Mässling 

Luftburen smitta där icke-immuna individer löper stor risk att insjukna. Trots 

pågående vaccinationsprogram föreligger en ständig risk för smittsamma 

utbrott. 

SARS, coronavirus 

Coronavirus har under det senaste decenniet orsakat allvarlig sjukdom hos 

människa; SARS 2003 samt nu pågående utbrott med en ny virusvariant på 

Arabiska halvön. 

Idag okända smittor 

Utbyte av genetiskt material mellan olika mikrober liksom mellan djur och 

människor innebär en ständig risk för att nya allvarliga smittor kan uppstå. Vår 

gränslösa värld möjliggör en snabb spridning 

 

Referenser: 

(1) Verhoef J, Beaujean D et al. A Dutch approach to methicillinresistant 

Staphylococcus aureus. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1999:18:461-6. 

(2) Kunskapsunderlag: Vinterskräksjuka i vården. SMI 2012 

4.2Kortfattadverksamhetsbeskrivningochvilkennyttasomtillförs 

Konsumtionsanalys Infektionssjukvården SÄS 

Med anledning av en om - och tillbyggnad har en kartläggning av dagens och morgondagens 

behov analyserats. Analysen baseras på statistiska analyser, Medicinskt Sektorsråd Infektion 

et al och Infektionsläkarföreningens framtidsdokument (2007). 

Infektionsenheten i Borås är en av de kliniker i landet som har lägst antal isoleringsplatser, 

vare sig det gäller nominellt eller disponibla vårdplatser. Det är baserat på 

befolkningsunderlaget i upptagningsområdet och för infektion definierade diagnoser som kan 

komma ifråga. 

Den genomsnittsliga beläggningsfrekvensen ligger på 95 % på infektionsavdelningen. Det 

finns en riktlinje som säger att det ska finnas en vårdplats inför varje natt för möjlighet till 

isoleringsvård av svårt akuta smittsamma infektionsfall (ex Tuberkulos, MRSA och 

Influensa). Avdelningen får inte överbeläggas på grund av vårdhygieniska skäl. Avdelningens 

sex enkelrum är hela upptagningsområdets möjlighet till isoleringsrum med slussar, vilket 

medfört att det ofta varit logistiska problem att säkerställa isoleringsvård. 

Infektionsspecialiteten har breda kontaktytor mot flertalet av sjukhusets övriga specialiteter 

som exempelvis intensivvård, internmedicin, kirurgin, ortopedi samt hematologi/onkologi. 

Behovet av infektionskompetens inom sjukhusens sluten- och öppenvård är uppenbar då man 

tar i beaktande att ca 35-40 % av alla patienter på ett sjukhus vid ett givet tillfälle står på 

antibiotika samt att primär- eller sekundärinfekterade patienter förekommer på alla kliniker. 

17

Konsumtionsanalysen visar att ökande problem med multiresistenta bakterier och förändrad 

åldersstruktur kommer att öka behovet av vård på infektionsenhet. Den största belastningen 

kommer att vara på behovet av vårdplatser med möjlighet till isolering. 

Referens: 

Bo Palaszewski 2010, Konsumtionsanalys Infektionssjukvård SÄS 

Vårdperspektiv utifrån Vårdhygieniska aspekter 

Infektionsavdelningen är den vårdavdelning på SÄS där man har möjlighet att vårda patienter 

med luftburen smitta. Infektionsavdelningen vårdar också barn med luftburen smitta 

(mässling, vattkoppor och ny influensa), vilket ställer krav på utrymmen för utrymmen för 

skötbord och säng för förälder utan att riskera en försämring av de vårdhygieniska rutinerna 

med trånga vårdrum. 

Isoleringsrum behöver utrustas med inre - och yttre sluss där man kan vårda patienter utan 

risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Detta ger förutsättningar till hög 

följsamhet till riktlinjer och vårdhygienisk standard. Vården ges av personal med hög 

kompetens gällande smittspridning. Förutsättningar till kohortvård, som innebär att avdela en 

del av vårdavdelningen med helt egen personal, även nattetid behövs vid hantering av 

patienter med höggradig smittsamhet. 

Möjlighet ges att tillhandahålla frikostiga ytor och att optimera logistiken vid hantering av 

tvätt, avfall, mat, instrument och patienttransporter samt alla kategorier av besökare för att 

minska risk för smittspridning. Korta transportvägar, så få möten av rent- orent som möjligt 

eftersträvas. Utrymmen i såväl vårdrum som sluss och hygienrum bör förses med goda 

avställningsytor för att kunna separera mellan rena och potentiellt smittsamma produkter. 

Avdelningskök utformas för att uppfylla livsmedelslagens intentioner. Klara avgränsningar på 

rena och smutsiga ytor samt moderna materialval underlättar rengöring och minskar 

smittspridning. 

Patientperspektiv 

Enkelrum stärker patienters integritet och medbestämmande. Rond, samtal och rapporter sker 

tillsammans med patienten. Fler behandlingar/undersökningar kan utföras i patientrummet. 

Det medför en hög sekretess för patienterna vilket eftersträvas i synnerhet vid smittsamma 

infektioner och sjukdomar som lyder under smittskyddslagen. Män och kvinnor behöver inte 

dela vårdrum. 

Egen entré via loftgång till alla vårdrum möjliggör att patienterna kan sitta/se ut samt lättare 

att ta emot besök. Närhet till naturen med utsikt över omgivningarna underlättar vården och 

ger minskad upplevelse av isolering och stigmatisering. Barn med smittsamma sjukdomar har 

goda möjligheter att ha sina föräldrar hos sig under vårdtillfället. 

Vid längre vårdtider på grund av sjukdom med luftburen smitta, som omöjliggör vistelse i 

gemensamma lokaler såsom sjukgymnastik eller arbetsterapi, är det väsentligt att patienten 

ges möjlighet och utrymme för hjälpmedel och träning i det egna vårdrummet (rollator, 

gåbord, annan verksamhetsspecifik utrustning) . 

18

Närhet mellan mottagning och avdelning ger ökad samsyn vilket leder till gemensamt ansvar 

för kroniska patienter. 

Lokaler/Arbetsmiljöperspektiv 

Slutenvårdsrummen är lika och kan användas till alla patienter, förflyttningar av patienter och 

städ av vårdrum minskas. Det innebär även att beläggningsgraden kan ökas eftersom 

dubbelrum inte behöver användas som enkelrum i de fall där antalet isoleringsrum i nuläget 

inte räcker till. 

Även på mottagningen blir rummen flexibla och kan ta emot alla patientgrupper dvs. patienter 

med multiresistenta bakterier och andra smittsamma sjukdomar. Mottagningsrummen får även 

de kontrollerad ventilation, hygienutrymme samt inre - och yttre slussfunktion. 

Förutsättningen för att bedriva utökad dagsjukvård möjliggörs. Detta är väsentligt för 

framtiden då antalet vårdplatser reduceras på SÄS och en ökad andel patienter kommer att 

vårdas i öppenvård/dagsjukvård. 

De administrativa arbetsplatserna på vårdenheterna är anpassade efter verksamhetens behov 

med hänsyn till alla yrkeskategorier. Centralt placerade arbetsplatser möjliggör närhet och 

god överblick över vården vilket leder till en god arbetsmiljö med färre störningsmoment. Det 

ökar även förutsättningarna för daglig planering och förbättringsarbete. 

Två hissar till avdelningen leder till säkrare tillgänglighet mot övriga sjukhuset vilket också 

ökar patientsäkerheten vid ex akuta transporter. Det möjliggör transporter där rent och 

smutsigt gods kan separeras. 

Bemanning/arbetsmiljöperspektiv 

Närhet mellan mottagning och avdelning skapar förutsättningar att hjälpas åt vid 

belastningstoppar. Oförutsägbara dyra bemanningslösningar reduceras. Patienter som 

kvarstannar i dagsjukvård efter att mottagningen stängt kan övervakas av avdelningspersonal, 

det leder till att övertid minskar. Kompetensöverföring underlättas, då den gedigna erfarenhet 

som mottagningspersonalen innehar delges mer naturligt till avdelningspersonalen. 

Enheten bedriver utbildning i hög omfattning för alla yrkeskategorier. Teamrum och 

arbetsplatser för studerande har tillgodosetts i anslutning till det dagliga arbetet. 

Övrig nytta 

I framlagt förslag så sker ombyggnationen etappvis och vården kan bedrivas relativt ostörd 

utan behov av att evakueras. Möjligheten att hitta evakueringsvårdplatser med slussfunktion 

och kontrollerad ventilation anses begränsad och har i så fall höga kostnader. I samband med 

byggnation så behöver nuvarande stabsbarack tas bort och arbetsplatserna lämpligen förflyttas 

till det angränsande Rehabhuset (byggnad 45). 

I de ombyggda administrativa ytorna inryms nuvarande personer som arbetar i stabsbarack 

samt att vårdhygien flyttar till dessa lokaler vilket underlättar sambanden inom kliniken. I 

dagsläget finns även delad tjänstgöring mellan enheterna. 

19

Övergripande beskrivning av logistik och flöden 

Vid en nybyggnation ges möjlighet att tillhandahålla ytor och att optimera logistiken vid 

hantering av tvätt, avfall, mat, instrument och patienttransporter samt alla kategorier av 

besökare för att minska risk för smittspridning. Korta transportvägar inom enheten med så få 

möten av rent- orent som möjligt eftersträvas. Utrymmen i såväl vårdrum som sluss och 

hygienrum bör förses med goda avställningsytor för att kunna separera mellan rena och 

potentiellt smittsamma produkter. Ingång via loftgång finns till alla isoleringsrum. Patient kan 

tas in på mottagnings/avdelningsrum direkt utan risk för smittspridning till övriga patienter. 

Infektionsenheten är placerad på sjukhusets ytterområde. Risk att blanda smittsamma 

patienter med övriga patienter minimeras då den här patientgruppen hänvisas till infektion 

med dess avdelning och mottagning. Infektionsenhetens placering är en fördel med tanke på 

att patienter som lyder under smittskyddslagen kan ofta uppleva sig stigmatiserade. 

Med hänsyn till detta har infektion i nuläget egen kassa för registrering/betalning av 

patientbesök. På infektion finns en resemedicinsk mottagning (vaccinationsmottagning) där 

patienter registrerar sig i kassan för att efter besöket betala för erhållna vaccinationer 

(individuella och varierande priser). 

20

5. Fastighet 

5.1Driftochunderhåll 

Befintlig byggnad (B37), där infektionssjukvården finns, togs i bruk 1984 och där finns nu ett 

underhållsbehov som måste tillgodoses samt behov av åtgärder för att minska 

energiförbrukningen i bygganden för att komma i nivå med regionens övergripande måltal 

avseende energiförbrukning. 

Drift och underhåll avser i huvudsak: 

Avlopp, sanitet, Termostater 

Luftbehandlingsanläggning 

Kylanläggningen behöver installeras 

Styr- och övervakningsanläggning 

Belysningsarmaturer 

Administrativa ytor i barack 

De totala kostnaderna för planerat underhåll är ca 15 miljoner kronor. 

5.2Energiförbrukning 

Fastighetssektorns energianvändning utgör ca 30 procent av Sveriges totala 

energianvändning. Det finns därför en betydande potential i att bygga den nya byggnaden 

samt bygga om den befintliga för att på så vis minska den negativa miljöpåverkan och få en 

positiv effekt på klimatet. Projektet ”Utbyggnad Infektionskliniken, SÄS Borås”, utgör 

därmed ett steg för att nå regionens energimål avseende halvering av energiförbrukningen till 

2030. Till detta kommer också materialval, byggmetoder etc. som är viktiga ingredienser i ett 

långsiktigt tänkande – livscykelperspektivet. 

Västra Götalandsregionen ställer idag höga krav på den maximala energiförbrukningen/ m 2 

och år som en byggnad inklusive verksamhet får förbruka. I den nya byggnaden som uppförs 

behöver energiförbrukningen vara betydligt lägre än i det befintliga fastighetsbeståndet, detta 

för att hela beståndet skall kunna halveras från 1995 till 2030. 

Energikostnaderna står i relation till de lokalytor som används. Totalt uppkommer en ökning 

av den totala lokalytan med ca 2 600 m 2 framför allt på grund av bristen på tillräckligt många 

isoleringsrum inom slutenvården och mottagningslokaler med samma funktion inom 

öppenvården. 

Dagens energiförbrukning för de ca 3 900 lokalyta är ca 150 kWh/m 2 , år eller totalt cirka 

585 000 kWh per år. Efter till - och ombyggnad blir den nya energiförbrukningen cirka: 

2 600 m 2 x 60 kWh/m 2 , år = 156 000 kWh/år (Tillbyggnad by 37) 

3 900 m 2 x 100 kWh/m 2 , år = 390 000 kWh/år (Ombyggnad by 37) 

_____________________________________ 

SUMMA ny energiförbrukning: 546 000 kWh/år 

Befintlig energiförbrukning: 

585 000 kWh/år 

21

6. Tidsplan 


systemhandlingsarbete tar det 4,5 år innan infektionsenheten kan stå helt färdig. En möjlig 

tidplan skulle kunna vara: 



Hösten 2014 

systemhandling 


Regionstyrelsebeslut om genomförande Sommaren 2015 

Projektering bygghandlingar Klart vintern 2016 

Upphandling entreprenör Vårvintern 2016 

Byggstart nyproduktion Våren 2016 

Tillbyggnad klar Sommaren 2017 

Inflyttning i vårdenheten Sensommaren 2017 

Ombyggnad etapp I start Hösten 2017 

Ombyggnad etapp I klar Sommaren 2018 

Inflyttning i mottagning Hösten 2018 

Ombyggnad etapp II start Hösten 2018 

Ombyggnad etapp II klar Våren 2019 

Inflyttning klinikadm. och vårdhygien Sommaren 2019 

Projektet klart i sin helhet Sommaren 2019 


Lämnad förstudie omfattar en samlad infektionsenhet i ändamålsenliga lokaler omfattande 

total yta av ca 4 600 m 2 som fördelar sig på nybyggnad av ca 2 600 m 2 samt ombyggnad av 

befintliga lokaler omfattande ca 2 000 m 2 . utöver ombyggda lokaler finns i huset förrådsytor, 

skyddsrum mm som ej berörs av ombyggnaden. Dessa ytor uppgår till ca 1 800 m 2 . En 

konsekvens av projektets genomförande blir att befintliga förhyrda och uppställda 

kontorsbaracker på ca 150 m 2 kan avvecklas. Vårdhygien inryms i de renoverade lokalerna 

vilket medför att hyreskostnaden finns i denna beräkning besparing jämfört med nuläge. 

Den totala investeringen för projektets genomförande beräknas till 110 mkr och fördelar sig 

över tid (med tidplan enligt ovan): 

År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 

Prognos kostnad: 15 mkr 30 mkr 40 mkr 25 mkr 5 mkr 

22

8. Ekonomi 

Kostnadsuppskattning (2013-08-30) för infektionsenheten enligt alternativ D 

Utbyggnad infektionsenheten, BY37, SÄS Borås 

Tillbyggnad av ny vårdenhet och ombyggnad för mottagning i samma plan 

Nybyggnad plan 5 vårdenhet ca 1955 m 2 BTA 30 tkr/ m 2 

Plan 4 allmänna ytor ca 721 m 2 BTA 30 tkr/ m 2 

Ombyggnad plan 5 mottagning ca 970 m 2 BTA 17 tkr/ m 2 

Plan 4 disponibel yta ca 970 m m 2 BTA 17 tkr/ m 2 

Uppskattad investeringskostnad: 

Befintlig hyra I aktuellt skick: 

Uppskattad ny hyra: 

Hyresökning: 

115 mkr 

3,2 mkr/år 

7,7 mkr/år 

4,5 mkr/år 

Konsekvenser och beräkning av kostnader för utbrott vilket denna byggnation är en 

försäkringskostnad emot. 

 

 

Inom EU dör idag uppskattningsvis 25 000 personer varje år till följd av infektioner 

med antibiotikaresistenta bakterier. Kostnaden för dessa infektioner beräknades till 14 

miljarder kronor år 2009. 

Kostnader för sjukhus vid utbrott med annan MRB (ex VRE) vid mindre 

utbrott på 3-5 patienter beräknas till 1 750 tkr 

Beräkning på MRSA i amerikansk sjukvård juni 2013 

o Ett fall MRSA utan smittspridning kostar samhället 100 tkr 

i fördyrad vård, provtagningar i samband med smittspårning 

Lee, Singh et al. The economic. Clin Microbiol Infect. 2013;19(6):528-36. 

MRSA Örebro 2006 

o Smitta överförd till 1 personal och 2 patienter som medförde 

kostnader för vård och provtagning för 950 tkr (2006 års värde) 

Ann-Sofie Bergqvist, Infektionshygien USÖ 

23

ESBL utbrott 2005-2007 Uppsala Akademiska Sjukhus 

o Ca 270 fall bland inneliggande patienter och i öppenvård 

gav en beräknad merkostnad av 30 miljoner kr (2007 års värde) 

MRSA utbrott Göteborg 1997 – 2000 

o 1 patient med smitta efter vård i utlandet orsakade utbrott som medförde 

vårdkostnader av 23 miljoner kr (2002 års värde) 

Seeberg et al. Så hävdes MRSA-utbrottet. Läkartidningen.2002;32–33:3198- 

3204 


Tidigt i planeringsprocessen togs flera möjliga utvecklingsplaner fram (alternativ A-D), men 

av olika anledningar har de andra alternativen prioriterats bort efter hand. 

Alternativ A innebär en renovering av befintlig byggnad och en mindre nybyggnation av 

vårdrum för sluten och öppen vård för att tillgodose behovet av enkelrum. I denna lösning 

ändras inte vårdrummets förutsättningar för att nå upp till de vårdhygieniska krav på 

isoleringsvården som beskrivits i tidigare text. Det finns inte heller några förutsättningar för 

att inrymma den vårdhygieniska enheten ihop med infektion. Möjligheten att under 

byggnationen kunna bedriva fortsatt isoleringsvård på vårdavdelningen är mycket begränsad 

och möjligheten till evakueringsplatser med möjlighet till isoleringsvård är svårlöst och 

kostsam. Kostnaden har inte beräknats fullt ut då detta alternativ inte sågs som fullvärdigt. 

I alternativ B som innebär en nybyggnation mot sjukhusområdet rörde det sig om svårigheter 

med anpassning till SÄS övergripande plan för området samt en stor del svårutnyttjade 

lokaler (600 m 2 ) för SÄS. Alternativ B nådde ej heller upp till målet med bra patientflöden 

mellan mottagning och avdelning. Kostnaden var jämförbar med nuvarande föreslaget 

alternativ. 

I alternativ C som också innebär en nybyggnation fanns det även här problem med anpassning 

till SÄS övergripande plan för området. Integrering av vårdavdelningen och mottagningen 

försvårades av de avstånd mellan enheterna som lösningen innebar. Kostnaden var jämförbar 

med nuvarande förslaget alternativ. 

Förordat alternativ D innebär en nybyggnation bakom nuvarande byggnad 37 av en 

vårdavdelning samt ombyggnation av nuvarande lokaler till mottagning. Detta medför bättre 

patientflöden mellan enheterna. Det medför också en god sammanhållen vårdhygienisk 

standard för patientarbetet, säker hantering av gods samt minskar risken betydligt för 

patientskador (VRI). Samtidigt genomförs en ombyggnad för administrativa arbetsplatser 

(stab, läkare, utbildningsplatser och inrymmande av vårdhygien). Förslaget innebär mycket 

omfattande bergschakt med där tillhörande sprängningar. Vården beräknas likväl kunna 

fortsätta med mindre inskränkningar som inte påverkar nuvarande kapacitet för 

isoleringsplatser. Viss evakueringskostnad för administrativ personal men samtidigt 

försvinner kostnaden för den administrativa baracken. Kostnadsberäkning för förslaget 

24

alternativ är 115 mkr avseende investeringskostnad samt en därtill beräknad hyresökning på 

4,5 mkr. 

25

SÄS Borås - Infektionsklinik 2013-01-23 3331146000 

Illustration tillbyggnad 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pers. 

 

A 

 

 

A 

 

 

Möte 

A A Kök 

 

 

 

A 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 

 

 

 

VF 

 

 

 

0 5 10 15 20 25m

2013-05-13 15:38:49, ISO A1 (841.00 x 594.00 MM)



Ärende nr 6 

Skaraborgs sjukhus Mariestad – Gemensam 

mottagning och entréhall

Ärende nr 7 

Skaraborgs sjukhus Skövde – Nytt centra för 

specialisttandvård samt frigöra ytor för PCBsanering

NYTT CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD 

I SAMVERKAN MELLAN FOLKTANDVÅRDEN OCH SKARABORGS SJUKHUS 

SÄKERSTÄLLA LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 

SAMT FRIGÖRA YTOR FÖR PCB-SANERING 

FÖRSTUDIE september 2013 

SKARABORGS SJUKHUS SKÖVDE

2 SKAS SKÖVDE CENTRUM FÖR SPECIALISTTANDVÅRD

INNEHÅLL 

1. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

2. Regionövergripande planering . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

2.1 Specialisttandvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

2.2. Skaraborgs sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

3. Förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 

4. Förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

4.1 Specialisttandvårdscentrum . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

4.2 Skaraborgs sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

5. Fastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 

5.1 Nybyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 

5.2 Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 

5.3 Konstnärlig utsmyckning . . . . . . . . . . . . . . . . .21 

6. Tidplan och fortsatta åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . .22 

6.1 Tidskritiska aspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 

6.2 Tidplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 

7. Genomförande och utgifter . . . . . . . . . . . . . . . . .23 

8. Ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

8.1 Folktandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

8.2 Skaraborgs sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

9. Handlingsalternativ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

9.1 Folktandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

9.2 Skaraborgs sjukhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

SKAS SKÖVDE LOKALER FÖR HÅLLBAR SJUKVÅRD 3

1 SAMMANFATTNING 

Förstudien har initierats för att: 

• möta behovet av lokaler för ett specialisttandvårdscentrum i Skaraborg som ett av fem 

specialistcentrum i Västra Götalandsregionen samt 

• ge förutsättningar för fortsatt upprustning och PCB-sanering av Skaraborgs sjukhus 

Skövde genom att ytor frigörs i tillräcklig omfattning inom befintliga lokaler. 

I dag finns specialisttandvården på Skaraborgs Sjukhus Skövde lokaliserade på olika 

våningsplan i sjukhuset och i lokaler som inte är ändamålsenliga. I den föreslagna 

nybyggda lokalen ska specialisttandvårdscentrum finnas med Folktandvårdens 

specialisttandvård med sex specialiteter samt sjukhusets käkkirurgiska verksamhet. 

Att specialisttandvården även fortsättningsvis är lokaliserad på Skaraborgs sjukhus 

Skövde innebär stora fördelar, bland annat vad gäller medicinsk säkerhet för 

såväl patienter som medarbetare. Det finns möjlighet att vidareutveckla det nära 

samarbetet och kontaktvägarna som är etablerade mellan ett flertal medicinska 

specialiteter och specialisttandvården. 

Folktandvårdens bedömning är att lokaliseringen på sjukhuset ger bästa vårdmässiga 

fördelar för verksamheten ur patient- och medarbetarperspektiv och särskilt för de 

patienter som är gemensamma mellan sjukvård och tandvård. 

Förslaget skapar möjlighet att samordna lokaler och funktioner för effektivare 

utnyttjande av resurser. Ett komplett specialistcentrum är attraktivt för såväl 

patienter, personal och allmäntandläkare i närområdet som blivande specialister 

som ska välja utbildningsort. 

Förslaget innebär att Folktandvårdens specialisttandvård och sjukhusets 

käkkirurgiska verksamhet samlokaliseras vilket ger utökade möjlighet till 

samordning till nytta för patienten. 

Specialisttandvårdens specialitet tandreglering berörs inte av förstudien. 

Skaraborgs Sjukhus ska 2025 vara ett hållbart sjukhus med Sveriges bästa hälsooch 

sjukvård. För att utföra uppdraget och nå samtliga mål ur såväl patientens, 

medarbetarens och Västra Götalandsregionens perspektiv krävs åtgärder på både 

kort och lång sikt. En grundläggande förutsättning för uppdraget är tillgången på 

ändamålsenliga lokaler. 

Ett viktigt motiv för att förändra befintliga lokaler är att kunna evakuera i tillräcklig 

omfattning för att säkerställa fastighetens planerade upprustning och PCBsanering 

till 2022. I dagsläget finns inga evakueringsmöjligheter inom fastigheten 

utan förändringar får ske stegvis med stor påverkan på den dagliga verksamheten. 

I kombination med att vissa delar av sjukhusets modernisering kräver mer yta, 

där vårdavdelningar med flerpatientrum ersätts med 1-2-patientrum, och den 

medicinsktekniska utvecklingen ställs andra krav på lokalens utformning. 


Sjukhuset har även ett strategiskt utbildningsuppdrag. Detta medför krav på ändamålsenliga 

lokaler vilket är en brist idag. I förslaget inkluderas detta behov med hänsyn 

taget till mottagningsblockets planerade PCB-sanering, projektering kring framtida 

konferenscentra och sjukhusadministrationens behov. Flera av ytorna för konferens, 

möte och utbildning är planerade att samutnyttjas mellan berörda förvaltningar. 

I samverkan mellan Folktandvården och Skaraborgs sjukhus tillsammans med 

Västfastigheter skapas genom den föreslagna nybyggnation fördelar som: 

• Frigörande av lokaler för ett komplett specialisttandvårdscentrum, vilket 

ger förutsättningar för vård på lika villkor samt en lättillgänglig och 

jämställd vård. 

• Samlokalisering av specialisttandvårdens verksamhet i sjukhuset skapar 

förutsättningar för en sömlös, integrerad och kunskapsbaserad vård med 

hög flexibilitet och med ett högt resursutnyttjande. 

• Tillgång till evakueringsyta möjliggör färdigställande av myndighetskravet 

om PCB-sanering. Sanering kan inte genomföras i pågående verksamhet 

vilket i sin tur medför stora behov av evakueringsytor. 

• Anpassning av lokaler för framtida vårdbehov. 

• Tillgång till ändamålsenliga lokaler för möten, utbildning och 

administrativ stödverksamhet, vilket bland annat skapar förutsättningar 

för utbildningsuppdrag, kompetensutveckling, standardiserat arbetssätt 

och god arbetsmiljö. 

Den föreslagna byggnationen bidrar på flera olika sätt till att utveckla vården 

med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, att arbeta förebyggande och 

hälsofrämjande, att utveckla sammanhållna vårdprocesser, att erbjuda goda möten i 

vården och att vara en attraktiv arbetsgivare. 

Att på detta sätt lösa båda verksamheternas behov av nya lokaler, ser både Skaraborgs 

Sjukhus och Folktandvården som en möjlighet att tillsammans effektivt använda 

tillgängliga resurser så att det gynnar såväl patienter och medarbetare. 

Birgitta Molin Mellander 

sjukhusdirektör 

Gunnar Eriksson 

tandvårdsdirektör 


2 REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 

Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är 

enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom 

ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. 

Detta skall ske genom att: 

• Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet. 

• Arbeta förebyggande och hälsofrämjande. 

• Utveckla sammanhållna vårdprocesser. 

• Erbjuda goda möten i vården. 

• Vara en attraktiv arbetsgivare. 

• Utveckla och ta aktivt del av ny kunskap. 

2.1 SPECIALISTTANDVÅRD 

Utgångspunkter för specialisttandvårdens uppdrag är regionfullmäktiges, 

regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning. 

Specialisttandvårdens uppdrag omfattar: 

1 Klinisk specialisttandvård 

• Vård av remisspatienter. Det största uppdraget är att bedriva klinisk 

specialisttandvård efter remiss och specialisttandvården tar årligen emot 

drygt 37 000 remisser från hela regionen. Cirka 16 % av remisserna kommer 

från övrig hälso- och sjukvård. 

• Vård av sällanförekommande tillstånd och högspecialiserad vård. 

2 Undervisning och kunskapsöverföring 

• Utbildning av blivande specialister. 

• Samverkan med Institutionen för Odontologi vid utbildning av tandläkare 

och tandhygienister. 

• Kunskapsöverföring till allmäntandvård. 

• Konsultationer samt deltagande i ronder och terapimöten med behandlare 

från hälso- och sjukvården. 

3 Kvalitetsutvärdering och forskning 

4 Övriga uppdrag exempelvis: 

• Samverkan inom regionens hälso- och sjukvård samt med berörda 

myndigheter för förebyggande av sjukdom och för förbättrad munhälsa och 

allmän hälsa. 

• Samverkan med specialistföreningar och patientföreningar. 


För att kunna fullfölja uppdraget är specialisttandvården organiserad i 

specialistcentrum och där ett av fem centrum finns vid Skaraborgs sjukhus Skövde. 

Vid specialisttandvården på Skaraborgs sjukhus omhändertas årligen cirka 4 700 

remisser och cirka 14 700 patientbesök. 

Genom ett specialisttandvårdscentrum ges förutsättningar för att erbjuda en 

lättillgänglig vård som ges på jämlika och jämställda villkor för remitterade patienter. 

Förutsättningar kan därmed skapas för vård på lika villkor samt utveckling av 

vårdverksamhet för befolkningen i det geografiska närområdet. 

Specialisttandvården är en viktig del av tandvården i Västra Götaland och har en 

stödjande funktion till Folktandvårdens och privattandvårdens allmäntandvård 

samt övrig hälso- och sjukvård. Ett komplett specialisttandvårdscentrum som ger 

vård på lika villkor är attraktivt för såväl allmäntandläkare som blivande specialister 

som skall välja utbildningsort inför sin specialistutbildning. 

Den föreslagna byggnation ger förutsättningar för att kunna fullfölja specialisttandvårdens 

uppdrag som anges ovan samt uppfylla de regionövergripande målen. 

Mål som innebär att utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, att 

arbeta förebyggande och hälsofrämjande, att utveckla sammanhållna vårdprocesser, 

att erbjuda goda möten i vården och att vara en attraktiv arbetsgivare. Den föreslagna 

byggnationen bidrar på flera olika sätt till att ambitioner och målsättningar kan 

infrias vad gäller kompetensförsörjning, arbetsmiljö och miljöpolitiskt program. 


2.2 SKARABORGS SJUKHUS 

Utgångspunkter för Skaraborgs Sjukhus uppdrag är regionfullmäktiges, 

regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning. 

Verksamhet ska: 

• följa gällande lagstiftning, reglementen, av regionen framtagna policydokument och 

riktlinjer, regler för vårdgarantier etc. 

Västra Götalandsregionens gemensamma värderingar och förhållningssätt 

är vägledande för hälso- och sjukvårdens verksamhet och dess utveckling. 

Verksamheten ska arbeta utifrån ett helhetsperspektiv på individen och inte enbart 

fokusera på sjukdomsbilden utan dessutom ha ett hälsofrämjande förhållningssätt. 

För att uppnå detta krävs samverkan mellan olika verksamheter. 

Skaraborgs Sjukhus ska tillhandahålla specialistsjukvård av hög kvalitet för 

befolkningen i sitt närområde och i tillämpliga delar för befolkningen som helhet 

i ett regionperspektiv. Vidare ska sjukhuset även samverka med övriga vårdgivare. 

Genom samverkan utvecklas hälso- och sjukvården så att patienterna inte upplever 

några organisationsgränser vid ett omhändertagande. Samverkan är ett led i 

kunskapsspridning och utveckling av den nära sjukvården. 

Skaraborgs Sjukhus står inför behov av åtgärder både på kort och lång sikt för att 

nå målet att bli ett hållbart sjukhus med ”Sveriges bästa hälso- och sjukvård 2025”. 

Sjukhusets uppdrag att tillgodose befintliga och framtida behov hos patienter, säkra 

arbetsprocesser, tillse medarbetarnas arbetsmiljö och klara ekonomin ställs mot 

krav där byggnadernas utformning och tillgång är avgörande. 

Skaraborg sjukhus Skövde är Sveriges enskilt största PCB objekt. Det myndighetskrav 

på sanering som föreligger för fastigheten medför stora behov av evakueringslokaler. 

En bedömning, gjord tillsammans med Västfastigheter, har konstaterat att en säker 

sanering inte är genomförbar i lokaler med pågående verksamhet. Sanering av 

invändig PCB har hittills skett i utrymda lokaler som skall byggas om eller renoveras. 

För fortsatt saneringsarbete krävs flytt av verksamheter, oftast hela avdelningar, 

till andra lokaler. De evakueringsytor som finns inom sjukhuset tas i anspråk för 

de planerade omflyttningar som krävs för utförande av löpande ombyggnadsoch 

renoveringsarbeten. Ett saneringsarbete rum för rum blir betydligt mer 

orationellt och tar längre tid. Dessutom påverkar åtgärderna arbetsmiljön och 

patientsäkerheten och det blir mer kostsamt. För att snabba på tidsplanen är 

alternativet att flytta ut verksamhet i provisoriska lokaler utanför sjukhuset. Även 

detta skulle påverka vården menligt framför allt ur perspektiven patientsäkerhet 

och produktionskapacitet. Förflyttning av berörda enheter (vårdavdelningar, 

mottagningar etc.) till provisoriska lokaler ställer stora krav på verksamhetsplanering 

och logistik. Nya tillfälliga larmrutiner, nya samband etc. måste utvecklas, säkras 

och anpassas till de nya tillfälliga lokalerna. 


Skaraborgs Sjukhus Skövde byggdes mellan åren 1968 och 1976 och har 

en byggnadsstruktur som består av en avlång huskropp i åtta våningar med 

vårdavdelningar kombinerat med två låghusdelar som inrymmer mottagningar, 

behandlingsrum och operationsavdelning. 

Ett koncept har tagits fram av Västfastigheter för att identifiera tänkbara scenarier 

för utbyggnad och framtida utveckling till ett hållbart sjukhus. Av koncepten 

framgår att ny- och ombyggnationer behövs för att tillgodose kommande behov och 

verksamhetsmål. Möjligheten att utveckla byggnader och infrastruktur vid sjukhuset 

i Skövde är stor och ett kontinuerligt arbete pågår kring verksamhetsutveckling och 

identifiering av långsiktigt hållbara lösning. 

Den byggnad som planeras inrymma specialisttandvård och sjukhusadministration 

ligger i linje och inkluderas med intentionerna med denna framtidsvision. (utdrag 

från Skaraborgs sjukhus Skövde – fysisk utvecklingsplan – framtidsvision 2013) 

En ny byggnad bidrar inte bara till att uppnå Skaraborgs sjukhus egna mål på flertalet 

av de målsättningar som är fastlagda i regionalt styrande dokument. Regionens vision 

”Det goda livet” och den regionala utvecklingsstrategin för hälso – och sjukvården 

betonar bland annat behovet av långsiktig hållbarhet, gemensamma och sammanhållna 

initiativ mellan verksamhetsutövare, attraktiv arbetsmiljö med hög kompetensnivå 

och goda utvecklingsmöjligheter. Byggnationen bidrar på flera olika sätt till att dessa 

ambitioner samt ytterligare målsättningar kan infrias i kompetensförsörjningspolicyn, 

policyn för hälsa och arbetsmiljö och det miljöpolitiska programmet. 


3 FÖRUTSÄTTNINGAR 

Folktandvården har under flera år påtalat behov av att kunna samla specialisttandvården 

till gemensamma och ändamålsenliga lokaler på Skaraborgs sjukhus. 

Ambitionen från Folktandvården är en gemensam enhet för att kunna utveckla och 

effektivisera verksamheten samt ta vara på samordningseffekter ur ett verksamhetsoch 

ekonomiskt perspektiv. Allt till nytta för patienten. Utgångspunkten är att samla 

samtliga specialiteter (exklusive tandreglering) till gemensamma lokaler med närhet 

till käkkirurgin. 

Skaraborgs Sjukhus Skövde planerades och byggdes mellan åren 1968 och 1976. 

Etapp 1 invigdes 1973 och etapp 2 togs i bruk 1976. Sjukhuset närmar sig nu 40 år 

och det finns ett mycket stort behov av upprustning och modernisering. 

Vid uppförandet av sjukhuset användes mjukfog innehållande PCB vilket sedan 1978 

är klassat som miljögift och förbjudet att använda. Byggnaderna måste därför saneras 

från all förekomst av PCB. Regeringen har i en förordning (SFS 2010:963) beslutat om 

nya regler avseende PCB-sanering. Tidigare beslut (SFS 2007:19) innebar att sanering 

av bland annat vårdbyggnader skulle vara avslutad 2013. Den nya lagstiftningen i 

kombination med dispensansökan från Västfastigheter har gett ny slutlig tidsfrist där 

samtliga saneringsarbeten inom fastigheten skall vara avslutade till 2022. 

Tidplanen för upprustning av vårdlokalerna måste anpassas efter de nya lagkraven. 

Det är nödvändigt att PCB-sanering kan ske i samband med övrig lokalupprustning 

för att minimera störningar och undvika stora kostnader för vårdverksamheten. 

Härigenom uppnås också avsevärt lägre saneringskostnad i kombination med 

väsentligt bättre effekt av insatta investeringsmedel. Efter genomförd upprustning 

uppfylls kraven på moderna vårdlokaler och påverkan på vårdverksamheten på 

grund av saneringen har hållits på en minimal nivå. 

En viktig förutsättning för att den planerade upprustningen skall klaras fram till 

2022 är att befintliga lokaler kan evakueras i tillräcklig omfattning. I dagsläget finns 

inga evakueringsmöjligheter inom fastigheten. I kombination med att vissa delar av 

modernisering kräver mer yta, vårdavdelningar där flerpatientrum ersätts med 1-2 

patientrum, gör att det långsiktiga lokalbehovet i Skövde kommer att vara något 

större än idag. 

Regionfullmäktige fattade i december 2008 beslut om att utöka investeringsramen 

för att starta en första deletapp. I juni 2013 fattades nästa beslut om fortsatt sanering 

och ombyggnad av vårdavdelningar samt en nybyggnadsdel för att inrymma en 

utökad verksamhet inom barn- och kvinnosjukvården. 

Denna förstudie avser en tillbyggnadsdel för att tillskapa mer yta i Skövde. 

Tillbyggnaden ger också förutsättningar för den fortsatta upprustningen och PCBsaneringen 

genom att nödvändiga ytor frigörs inom det befintliga sjukhuset. 


4 FÖRSLAG 

4.1 SPECIALISTTANDVÅRDSCENTRUM 

Tandvårdsstyrelsen har 2011 tagit ställning till att inte flytta specialisttandvårdens 

verksamhet till centrala Skövde på grund av det starka sambandet med sjukhusets 

verksamhet. Tandvårdsstyrelsen har beslutat att ta fram förslag för att uppnå en 

optimal placering av lokaler för specialisttandvård på Skaraborgs sjukhus Skövde. 

Utgångspunkten är att samla samtliga specialiteter (exklusive tandreglering) i 

gemensamma lokaler med närhet till käkkirurgin. 

Redan idag finns ett nära samarbete etablerat med medicinska specialister (exempelvis 

öron, näsa, hals och barnmedicin) och specialisttandvården. Samlokalisering 

av specialisttandvårdens verksamhet i sjukhuset ger förutsättningar för att 

vidareutveckla samarbete mellan tandvårdens specialiteter till nytta för patienterna. 

Att verksamheten också är placerad på Skaraborgs sjukhus Skövde är att föredra vid 

utbildning av specialister, där ett nära samarbete mellan såväl specialisttandvårdens 

kliniker, som sjukhusets verksamhet, är av vikt. 

Nybyggnationen med ett nytt specialisttandvårdscentrum innebär flera fördelar för den 

enskilda patienten, bland annat att ett brett utbud av behandlingsalternativ kan erbjudas 

vid det ”egna” specialistcentrat, vilket ökar servicenivån och många gånger förkortar 

vårdtiden. Att alla specialiteter finns representerade på specialistcentrat kan vara 

avgörande för vilken vård patienten väljer. Ett komplett specialistcentrum möjliggör 

ett multi-disciplinärt omhändertagande av patienten vid såväl terapiplanering som 

behandling. 

Förslaget skapar möjlighet att samordna lokaler och funktioner för effektivare 

utnyttjande av resurser. Ett komplett specialisttandvårdscentrum är attraktivt för 

såväl patienter, personal och allmäntandläkare i närområdet som blivande specialister 

som ska välja utbildningsort. 

Förslaget är utformat med ett unikt koncepttänkande som ska medge hög flexibilitet 

i användning av exempelvis behandlingslokaler för att underlätta framtida organisationsoch 

verksamhetsutveckling för de olika specialiteterna inom tandvården. Lokalutformningen 

skall ge ekonomiska förutsättningar för att klara kostnadsökningen. 

Förslaget ska skapa en attraktiv 

arbetsplats för kompetenta medarbetare 

som vill arbeta inom specialisttandvård 

i Skaraborg samt utveckla en effektiv 

verksamhet med ett högt utnyttjande 

av lokaler med ökat tillgänglighet och 

öppethållande som ger en god service 

till befolkningen. 


Vid Skaraborgs sjukhus Skövde bedrivs idag specialisttandvård inom specialiteterna 

bettfysiologi, endodonti, kärkirurgi, pedodonti, parodontologi och oral protetik. 

Även sjukhustandvård finns på Skaraborgs sjukhus Skövde. Sjukhustandvården har 

även verksamhet i Falköping och Lidköping. 

Specialiteten tandreglering berörs inte av förstudien. 

Specialisttandvården vid sjukhuset omfattar följande verksamhet: 

• Bettfysiologi: störningar i bett- och tuggsystemet. 

Patienterna är i alla åldrar med käk- och ansiktssmärtor. 

50% av patienterna kommer från sjukvården 

• Endodonti: komplicerade rotfyllningar. 

Patienterna är i skiftande åldrar med fler äldre personer och yngre med 

traumaproblematik. Idag har fler patienter egna tänder och verksamheten 

bedöms öka. 

• Oral protetik: bettrehabilitering, implantat, broar och proteser. 

Patienter är företrädesvis medelålders och äldre, men aven yngre personer 

(18-25 år) med trauma, olycksfall och avsaknad av tandanlag. Patientgruppen 

över 65 år kommer att ökar i antal. 

• Parodontologi: tandlossningssjukdomar. 

Patienterna är medelålders och äldre. Genom att antal kvarvarande tänder 

hos befolkningen ökar medför det ökad verksamhet. Infektioner i samband 

med implantat kan komma att påverka verksamhetens omfattning. 

• Pedodonti: specialiserad barn- och ungdomstandvård. 

Patienterna är yngre patienter både inneliggande och polikliniska, psykiskt 

och fysiskt funktionshindrade samt patienter med tandvårdsrädsla. 

• Sjukhustandvård: omhändertagande av patienter med sjukdomar i munhålan 

som har samband med allmänsjukdomar eller funktionshinder. Verksamhet 

kommer att bedrivas i ökande omfattning på grund av fler äldre och att fler 

behåller tänder högre upp i åldrarna. 

• Käkkirurgi: kirurgiska ingrepp i munhålan. 

• Inom käkkirurgin görs operationer i mun, käke och mellanansikte. Patienter 

är i alla ålderskategorier och uppdraget inkluderar både akutsjukvård och 

specialisttandvård. Verksamheten tillhör organisatoriskt Skaraborgs sjukhus 

och planeras att samlokaliseras i lokalerna för specialisttandvårdscentrum. 

• Odontologisk radiologi: röntgenverksamhet. 

Verksamheten tillhör organisatoriskt Skaraborgs sjukhus och är samlokaliserad 

med övrig röntgenverksamhet varför den inte berörs i denna planering. 

Specialisttandvården vid Skaraborgs sjukhus omfattar årligen omhändertagande av 

cirka 4 700 remisser med cirka 14 700 patientbesök. 


Specialisttandvården vid Skaraborgs sjukhus Skövde har under våren 2013 genomfört 

analys av nuvarande verksamhet samt bedömning av verksamheten på några års sikt. 

Bedömning av verksamhetens omfattning år 2020 är cirka 5 500 remisser och 

cirka 15 500 patientbesök. Bedömningen av förändrat vårdbehov och patientgrupper 

innebär att verksamheten i stort kommer att ha samma omfattning som idag, förutom 

sjukhustandvården som kommer att utöka sin verksamhet. En analys har gjorts för 

att bedöma behov av lokaler i stort med antal behandlingsrum och övrig ytor. 

Specialisttandvården på Skaraborgs sjukhus är i dagsläget lokalmässigt fragmenterad 

i fyra olika lokaler på två olika våningsplan, vilket försvårar samarbetet mellan 

klinikerna. Verksamheten har sedan lång tid signalerat brister i planering samt 

storlek och utrustning av lokalerna, vilket kraftigt försvårar en resurseffektiv vård 

och god tillgänglighet. Andra lokalalternativ har utretts, men visat sig vara förenade 

med en rad nackdelar för verksamheten, se avsnitt 9 Handlingsalternativ. Sedan 

januari 2013 har dessutom sjukhustandvårdens lokaler minskat kraftigt. Befintliga 

lokaler är inte helt ändamålsenliga vilket påverkar klinikernas möjligheter att bedriva 

verksamhet och rekrytera medarbetare. 

Utgångspunkter vid lokalutformning har varit att tänka nytt då det byggs för 

framtidens vårdbehov och patienter. Inriktningen för planering av framtida lokaler 

bygger på att skapa goda arbetsmiljöer, minimera lokalytor, skapa flexibla lösningar 

vad gäller behandlingsrum och expeditioner samt gemensamma utrymmen som 

väntrum, reception, steril och personalutrymmen. 

Samutnyttjande mellan specialiteter av både behandlingslokaler och övriga ytor 

kombinerat med en väl genomförd produktions- och kapacitetsplanering och öppettider 

mellan klockan 7 – 19 gör att utnyttjandet av specialisttandvårdens behandlingsrum i 

de nya lokalerna ska öka från dagens cirka 50 % till 70 % (mätt på 1 600 h/år). 


Vårdens behov av lokaler är i ständig förändring och sjukhuset struktur och 

organisation förändras och utvecklas utifrån nya medicinska behov och ändrade 

samband vilket även påverkar behovet av lokalytor. 

I uppdraget för Skaraborgs sjukhus ingår käkkirurgisk verksamhet samt 

odontologisk röntgen. I denna förstudie har den käkkirurgiska verksamheten samlokaliserats 

med övrig specialisttandvård. Mer om detta står att läsa under avsnittet 

4.1 Specialisttandvårdscentrum. 

Ett omfattande arbete som syftar till att skapa en totalbild av framtida behov är under 

utveckling (Skaraborgs sjukhus Skövde – fysisk utvecklingsplan – framtidsvision 2013). En kritisk 

faktor som redan identifierats är bristen på ”evakueringslokaler”. Det har medfört 

omfattande logistikproblem i samband med utvecklings- och ombyggnadsarbeten 

som genomförs löpande vid Skaraborgs Sjukhus Skövde. Problematiken är komplex 

på grund av den tidsplan som myndighetskravet på sanering av PCB innebär. 


Genom att flytta sjukhusets administrativa stöd till en byggnad avsedd för detta 

ändamål kan flera olika fördelar uppnås: 

1. Lokaler frigörs som ur ett verksamhetsoch logistikflöde bättre passar för vård och 

lokalplanering ger möjlighet till bättre patientflöden och samband för verksamheten. 

Infrastruktur med tekniska och medicinska installationer kan användas mer 

effektivt vilket ökar möjlighet till att skapa förbättrade patientprocesser. 

2. Genom att frigöra yta får sjukhuset tillgång till den evakueringsyta som 

är avgörande för flexibilitet och effektivitet i samband med rotation och 

anpassning av framtida vårdbehov utifrån både förnyelse och anpassning av 

befintliga lokaler. 

3. Genom att skapa ändamålsenliga lokaler som möjliggör en enhetlig 

sammanhållen stödverksamhet skapas goda förutsättningar för att tillgodose 

standardiserat arbetssätt, kunskapsöverföring och god arbetsmiljö. Där kan 

ges ett mer professionellt och effektivt stöd till vårdverksamheten vilket i 

förlängningen syftar till att tillgodose patienternas behov. 

4. Skaraborgs Sjukhus har ett stort utbildningsuppdrag vilket ställer mer krav på 

ändamålsenliga lokaler. Idag är utbildnings- och möteslokaler ett eftersatt område 

inom fastigheten. Motsvarande behov föreligger även inom specialisttandvården 

där ett samutnyttjande kan lösas genom nya lokaler. I förslaget inkluderas dessa 

ytor i mottagningsblockets planerade PCB-sanering där det projekteras för 

framtida konferenscentra. Flera av ytorna för konferens, möte och utbildning 

är planerade att samutnyttjas mellan berörda förvaltningar. 

Dagens placering av samordnade lokaler för utbildning och administrativ 

stödverksamhet är ett resultat av verksamhetsmässiga förändringar i behovet 

av vårdlokaler där nuvarande lösning är tillfällig i väntan på fortsatta planerade 

lokalförändringar. Ett lokaleffektiviseringsarbete pågår kring lokaler för 

administrativ stödverksamhet där resultatet blivit en kombination av enskilda 

expeditioner, minilandskap för 2-3 personer och landskap för fler än 3 personer 

utspridda på olika platser inom sjukhuset. I arbetet med denna omflyttning har 

underlag om arbetssätt, förutsättningar och behov tagits fram som utgör värdefull 

information och som kommer att ligga till grund för denna typ av lokalbehov. 


En framtida stödverksamhet kommer ha krav som inte kan tillgodoses i dagens 

lokaler. Lokalerna i framtiden måste till exempel kunna stödja ett mer flexibelt 

arbetssätt med både tillfälliga och mer permanenta grupperingar. Det finns även 

ett ökat behov av rum med olika förutsättningar, till exempel tysta rum för enskilda 

samtal, kreativa rum för utvecklingsarbete och utbildnings- och möteslokaler. 

I eller i anslutning till lokalerna för administrativ stödverksamhet planeras även mindre 

och större utbildnings- och möteslokaler med modern teknik som på ett resurseffektivt 

och hållbart sätt underlättar kompetens- och informationsöverföring. Lokalerna görs 

tillgängliga för såväl vård som stödpersonal och på sikt även patienter i framtidens 

sjukvård. 

Inom sjukhuset pågår även en förstudie kring mottagningsblocket avseende vårdens 

framtida behov. Lokalerna är i originalutförande och i stort behov av modernisering 

samt PCB sanering. I denna förstudie ingår placering för käkkirurgin. Önskvärt 

är att samordna dess placering med övrig specialisttandvård för att samutnyttja 

tandvårdens lokalbehov och effektivisera patientflödena. 

inspirationsbild Moelven 

Förutom ovan nämnda fördelar är bedömningen att nya lokaler för administrativ 

stödverksamhet väsentligt kommer förbättra arbetsmiljön. Dessutom skapas en 

attraktivitet både kring stödverksamhet som profession samt en utvecklande och 

stimulerande miljö som är av avgörande betydelse för sjukhusets möjlighet att 

utveckla befintlig personal och på sikt kunna rekrytera kompetent personal inom 

alla yrkeskategorier. Sistnämnda är ytterst angeläget då Skaraborgs Sjukhus från 

och med 2013 har ett nytt uppdrag kring läkarutbildning vilket ställer ytterligare 

krav på både lokalerna för stödverksamhet och utbildningsrum. Sannolikt finns 

det även samordningsvinster att skapa tillsammans med tandvårdens administrativa 

stödverksamhet och utvecklingsplaner, inte minst med fokus på hälsofrämjande 

insatser i upptagningsområdet. 


5 FASTIGHET 

5.1 NYBYGGNADEN 

Nybyggnaden planeras i sjukhusområdets nordöstra hörn. Här vetter den östra 

sidan mot entréområdet med sina angörings- och parkeringsytor samt huvudentré. 

På norra sidan av nybyggnaden planeras för ny personalentré i direkt anslutning till 

befintlig väg. Den nya byggnationen planeras i tre våningsplan ovan mark (plan 1, 2 

och 3) samt källare (plan 0). I söder ansluter husen till befintligt hus 19 med direkt 

koppling mot mottagningsblocket och Gula gatan till huvudentrén. 

Planlösningen är i stor omfattning generell för att kunna underlätta framtida 

organisationsoch verksamhetsutveckling. 

entré personal 

Gula gatan 

HUVUDENTRÉ 

N 

Situationsplan, Skas Skövde 

Utgångspunkter för arbetet 

• Samordning av specialisttandvårdens lokaler 

• Struktur som tillåter förändring av verksamhet 

• Närhet och korta avstånd mellan verksamheter/funktioner med stort samband 

• Goda interna kommunikationer och till övriga byggnader 


HUS 12 

Gula gatan 

till mottagningar 

PLAN 3 

SPECIALISTTANDVÅRD 

från huvudentré 

PLAN 2 

ADMINISTRATIV 

STÖDVERKSAMHET 

& UTBILDNING 

personalentré 

PLAN 1 

ADMINISTRATIV 

STÖDVERKSAMHET 

& UTBILDNING 

PLAN 0 

TEKNIK 

HUS 19 

Projektets vårdverksamhet, specialisttandvården, är placerad på plan 3 vilket är 

samma plan vilket huvuddelen av mottagningarna inom sjukhuset redan idag är lokaliserade. 

I kommande upprustningsprojekt av mottagningsblocket planeras mottagning 

för öron och ögon att ligga i direkt anslutning till den nya lokaliseringen 

av specialisttandvården. 

Ytor för administrativ stödverksamhet planeras på plan 1 och 2. 

Från huvudentrén på plan 2 når patienter nybyggnaden via Gula gatan och hus 19. 

I anslutning till mottagningsblocket planeras hiss och trappa för patienter och personal. 

På plan 1 planeras en entré på byggnadens norra sida. Här finns internt trapphus 

med hiss avsedd för personal. 

Den valda formen utgår från en byggnad 

med dubbelkorridor i öst-västlig rikning 

samt tre omslutande byggnader med 

enkelkorridorer runt en inre gård. 

Formen ger goda förutsättningar för 

att skapa ljusa arbetsmiljöer men också 

möjligheten att forma ljusa gårdsrum 

mellan byggnaderna. 


N 

entré patient 

Plan 3, specialisttandvård 

Väntrum/rec 

Behandlingsrum 

Stödfunktioner 

Expeditioner 

Personalrum 

Trapphus 

Hissar 

Plan 3 

Utgångspunkten för specialistandvården har varit att skapa en gemensam verksamhet 

- ett centrum. Som patient skall detta vara tydligt. 

Det första man möter är receptionsdelen och ett ljust gemensamt väntrum som 

har kontakt med gården. De olika specialiteterna samordnar behandlingsrum och 

stödfunktioner inom byggnaden närmast mottagninsgblocket. Behandlingsrum utformas 

så generellt som möjligt vilket ger en flexibilitet och möjlighet att förändra 

utifrån nya odontologiska behov och ändrade samband. 

Administrativ zon 

Produktionszon 

Trapphus/hissar 

Byggnaden kan utifrån verksamheternas 

funktioner delas in i en produktionszon 

och en administrativ zon. 

HUS 19 


Korridorlägen & stommått 

För att kunna ge förutsättningar för flexibilitet är det viktigt att byggnadens ram är 

så tillåtande som möjligt. Vårdens byggnader skall kunna användas under lång tid 

och mått och modulsystem måste ta hänsyn till detta. 

Utgångspunkten för nybyggnadens mått har delvis varit specialisttandvårdens storlek 

på behandlingsrum. Måtten styrs även efter önskan om en flexibilitet mellan 

produktion- och administrativ zon. Relationen skall lätt kunna förändras mellan 

zonerna efter ökade eller minskade lokalytebehov. Möjligheten att klara behandlingsverksamhet 

i hela byggnaden påverkar även mått för korridorbredder. 

Attraktiva miljöer med mycket dagsljus 

för patient och personal har varit ett 

mål i planeringen. 

Inspirationsbild Dental club, Luzern Schweiz 


entré personal plan 1 

N 

Typplan plan 1&2, administration 

från gula gatan plan 2 

Expeditioner 

Arbetsplatser i 

landskap 

Tysta rum/Mötesrum 

Personal/Pausrum 

Sektion, Hus 12 & Nybyggnad 

Plan 1 & 2 

På plan 1 och 2 planeras för administrativ 

stödverksamhet. 

Lokalerna skall stödja ett flexibelt arbetssätt 

där det finns rum för både 

permanenta men också tillfälliga arbetsplatser. 

Möteslokaler, konferensrum 

och tysta enskilda rum för samtal skall 

integreras i planen. 

inspirationsbild Moelven 

Det finns även ett ökat behov av rum 

för olika funktioner, till exempel rum 

för enskilda samtal, kreativa rum och 

utbildnings- och möteslokaler. 


5.2 ENERGI 

Västra Götalandsregionen har som prioriterat mål att energiförbrukningen i 

regionens verksamheter skall minska, och att energianvändningen i regionens 

samlade fastighetsbestånd skall halveras till år 2030 jämfört med år 1995. Målet 

avser den specifika energianvändningen i kWh/m², år och inkluderar verksamhetens 

energianvändning. Den genomsnittliga energiförbrukningen för Skaraborgs sjukhus 

Skövde är idag ca 200 kWh/m2. 

Måltalet för nyproduktion är satt till 60 kWh/m² inklusive verksamhetsenergi, vilket 

nu gäller för den nya byggnaden. De högt satta måltalen kräver att extraordinära 

åtgärder vidtas för att reducera energianvändningen. Detta innebär att mer än bara 

traditionella effektiviseringsåtgärder kommer att vara nödvändiga. Ett högt satt 

energimål kräver att alla är involverade och engagerade. Verksamheten i en byggnad 

förbrukar en avsevärd del av den totala energin. För att kunna nå uppsatta måltal för 

energi krävs att även verksamhetsenergin reduceras. Ett led i detta är att säkerställa 

en energieffektiv utrustning genom tydligt ställda krav i samband med upphandling 

av utrustning. 

5.3 KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING 

Konsten tillför en humanistisk, estetisk, poetisk och en existentiell dimension. Den 

påverkar betraktaren både sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. 

Konstens uppgift är att skapa en vårdmiljö med omtanke kring hela människan. 

Konstens motivering kan sammanfattas enligt följande: 

• Skapa en god och estetiskt tilltalande miljö 

• Skapa en känsla av lugn och trygghet 

• Väcka nyfikenhet 

• Identitetsskapande för verksamheten 

• Regionens ansikte utåt - alla lokaler är representativa lokaler 


6 TIDPLAN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER 

Folktandvården har omedelbara behov att utveckla och effektivisera verksamheten, 

vilket kan ske genom att få tillgång till ändamålsenliga lokaler där samtliga 

specialiteter finns samlade. 

Nybyggnation innebär för Skaraborgs sjukhus Skövde att befintliga lokaler 

kan evakueras i tillräcklig omfattning för att säkerställa fastighetens planerade 

upprustning och att PCB-sanering genomförs till 2022. 

6.1 TIDSKRITISKA ASPEKTER 

Till år 2022 ska all PCB som finns inbyggd på Skaraborgs sjukhus Skövde vara sanerad 

och omhändertagen. I samband med PCB-saneringen görs löpande uppfräschning 

och ombyggnationer för att anpassa lokalerna till dagens behov. Beslut har just tagits 

för de sista delarna i höghuset som omfattar vårdavdelningarna, men mottagnings-, 

operation- och serviceyta återstår. För att hålla tidsplan behöver det finnas lokaler för 

evakuering i samband med saneringsarbetet. På grund av verksamhetens utformning 

och dygnet runt drift året runt kommer behovet av evakueringslokaler kvarstå även 

efter genomförd PCB sanering. Detta som en följd av den ständiga utveckling som 

pågår av uppdrag, funktionella, medicinska och tekniska krav på en vårdbyggnad. 

Med anledning av den tidsåtgång som en nybyggnation medför, från beslut till 

projektering och färdigställd byggnad, är det av intresse att snarast möjligt få till 

stånd ett beslut om tillbyggnad så att tidsplanen kring både myndighetskrav och 

utvecklingsarbete säkerställs. Så snart ett beslut är fattat kan arbetet med vidare 

projektering fortsätta där huvudparten av relevanta underlag avseende såväl 

nybyggnationens utformning som planering av PCB sanering redan är framtagna. 

6.2 TIDPLAN 

Ett rimligt scenario utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt nya investeringsmodellen 

för nybyggnation och de tider som respektive moment inkluderar från beslut till 

verksamhet i drift, ger följande tidsplan: 

• 2013 september: Nominering 

• 2014 juni Beslut 1 

• 2014 kvartal 3-4 Systemhandling 

• 2015 kvartal 1 Beslut 2 (genomförandebeslut) 

• 2015 kvartal 2 Upphandling entreprenad 

• 2016 kvartal 3 Inflyttning 

Det är en omfattande och komplex tidsplan som är känslig för eventuella fördröjningar. 

Små förseningar kan äventyra de verksamhetsmässiga tidsplaner som föreligger. 


7 GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER 

Beräknad investeringsutgift är totalt 193 mkr (kostnadsläge augusti 2013), ny hyra 

uppgår till totalt 9,1 mkr/år (kostnadsläge 2013) och fördelar sig enligt följande: 

INVESTERING NY HYRA HYRA/M2 

Specialisttandvårdscentrum 71 mkr 3,41 mkr/år 1904 kr/m2 

Ledning, stöd 

och utbildning 122 mkr 5,69 mkr/år 1587 kr/m2 

Delsumma 193 mkr 9,1 mkr/år 

Belopp avseende konstinvesteringar tillkommer upp till maximalt 1,9 mkr (max 1% 

av investeringsbeloppet) 

Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: 

2015 2016 

Investeringsutgift 95 mkr 98 mkr 

Genomförandet planeras att påbörjas årsskiftet 2014/2015 och beräknas vara 

färdigställd i sin helhet sommaren 2016. 

AREA - NYBYGGNAD 

Den totala nybyggnadsytan är ca 6270 m2 BTA i tre våningar ovan mark samt 

2090 m2 BTA teknikutrymme/grund i plan 0. BTA står för bruttoarea som 

inkluderar all yta inklusive yta för ytterväggar. 

VÅNINGSHÖJD 

Våningshöjd, från golv till golv, är beroende på våningshöjden i befintliga hus 12 

och 19. Höjden på vårdplanen är 4 m och på plan 1 är den 4,40 m. 


8 EKONOMI 

8.1 FOLKTANDVÅRDEN 

Specialisttandvården i Skövde omsätter cirka 38 mkr. Verksamhetens ekonomiska 

resultat har under de senaste tre åren visat ett årligt överskott om cirka 1 mkr. 

Av den totala kostnadsmassan 2012 svarar hyreskostnaderna för 4 % (1,4 mkr). 

Vid en etablering av verksamheten i nya lokaler uppstår en unik möjlighet att skapa 

ytor som i sin helhet är anpassade för att verksamheten kan bedrivas rationellt och 

effektivt. Samutnyttjande mellan specialiteter av både behandlingsrum och övriga 

ytor kombinerat med en väl genomförd produktions- och kapacitetsplanering och 

utökade öppettider gör att utnyttjandet av behandlingsrum i de nya lokalerna ska 

öka från dagens cirka 50 % till 70 % (mätt på 1 600 h/år). Detta påverkar volymen 

externa intäkter positivt. Då verksamheten på ett tydligt sätt integreras, både den av 

Folktandvården drivna verksamheten samt i delar med käkkirurgin inom Skaraborgs 

sjukhus Skövde, skapas möjligheter till samutnyttjande som direkt påverkar 

personalkostnaderna inom assisterande och administrativa funktioner. 

Utifrån nuvarande ekonomi i verksamheten, ökad produktion och därtill ökade 

externa intäkter samt möjligheter till samordningsvinster enligt ovan finns det en 

stark kalkyl som stödjer genomförandet av förslaget. 

I överenskommelserna med hälso- och sjukvårdsnämnderna för östra och västra 

Skaraborg (HSN 9 och 10) finns en viljeinriktning angiven från nämnderna om att 

utveckla komplett specialisttandvård för befolkningen i Skaraborg. 


I den förändrade investeringsmodellen och internhyresmodellen ska Västfastigheter 

stå för behovet av evakueringslokaler när centralt beslut finns enligt den nya 

lokalinvesteringsprocessen. 

Till stora delar kommer denna lokalyta som föreslås för ledning, stödverksamhet 

och utbildning vara ersättning för nuvarande administrativa lokaler. Nuvarande 

lokaler ses från Skaraborgs sjukhus sida som frigjorda lokaler som kan användas 

för evakuering. Detta skulle innebära en ökad internhyra för Skaraborgs sjukhus 

baserad på faktorn för ny lokal men inte i omfattning att det skulle vara utökning av 

yta. Den ökade hyreskostnaden får därmed vägas in i det lokaleffektiviseringsarbete 

som pågår. 

Ur ett regionalt ekonomiskt perspektiv finns det en väsentlig fördel att två 

förvaltningar samordnar sina behov i en gemensam byggnation. 


9 HANDLINGSALTERNATIV 

9.1 FOLKTANDVÅRDEN 

Folktandvården har under flera år påtalat behov av att kunna samla specialisttandvården 

till gemensamma och ändamålsenliga lokaler på Skaraborgs sjukhus. 

Mot bakgrund av identifierade brister avseende specialisttandvårdens lokaler 

på Skaraborgs sjukhus Skövde, beslutade tandvårdsstyrelsen i november 2010 

att uppdra åt tandvårdsdirektören att arbeta fram ett förslag med inriktning att 

samla delar av Folktandvårdens specialisttandvård till lokaler i centrala Skövde, 

där sådana beräknades finnas inflyttningsklara 2013/2014. Motiv för detta var 

bland annat att skapa ändamålsenliga lokaler som uppfyller kraven från patient/ 

kund och medarbetare för att möta dagens och framtidens behov. Ett annat tungt 

vägande argument till tandvårdsstyrelsens ställningstagande var att det inte varit 

möjligt att uppbringa lokaler inom sjukhuset. Denna lösning uppfyller dock inte 

flera av regionens övergripande mål, varför ställningstagandet blev att fortsätta söka 

lokallösningar vid Skaraborgs sjukhus Skövde. 

Den analys som genomfördes, med utgångspunkt från förslaget att flytta 

verksamheten från sjukhuset, visade på ett antal nackdelar. Företrädare för 

Folktandvårdens specialistverksamhet pekade på det samarbete som finns i dag 

mellan klinikerna, där en flyttning skulle innebära en splittring av specialisttandvården 

och försvåra samarbetet. Även käkkirurgin, som tillhör sjukhusets organisation, såg 

en kvalitetsförsämring om övrig specialisttandvård flyttar från sjukhuset. Analysen 

visade på att med ett gott samarbete ökar möjligheterna att arbeta rationellt och 

resurseffektivt, vilket ger god vård och hög service till patienterna. 

Placeringen av specialisttandvårdens verksamhet på Skaraborgs sjukhus Skövde 

innebär även en medicinsk säkerhet och trygghet för såväl patienter som medarbetare. 

Dessutom finns ett nära samarbete och kontaktvägar etablerade med medicinska 

specialister (ex vis öron, näsa, hals och barnmedicin) och specialisttandvården. Ett 

stort antal av specialisttandvårdens patienter är sjukhusanknutna, där en flytt av 

verksamheten skulle försvåra patientbehandlingen. 

Analysen visade att ett gott samarbete mellan klinikerna är viktigt ur 

rekryteringssynpunkt. Att verksamheten är placerad på Skaraborgs sjukhus Skövde 

är dessutom att föredra vid utbildning av specialister, där ett nära samarbete 

mellan såväl specialisttandvårdens kliniker som sjukhusets verksamhet, är av vikt. 

Kontakter med sjukhusledningen visade även att denna såg positivt på att specialisttandvårdens 

verksamhet finns kvar på Skaraborgs sjukhus Skövde. 

Folktandvården har även som ett alternativ analyserat och bedömt möjligheten med 

en separat byggnad för enbart specialisttandvård i anslutning till Skaraborgs sjukhus. 


Folktandvårdens slutliga bedömning är att föreslagen lösning med nybyggnation 

i anslutning till Skaraborgs sjukhus Skövde med tillskapande av lokaler för 

specialistcentrum är det alternativ som uppfyller Folktandvårdens krav utifrån 

patienten och medborgaren, medarbetaren samt ur ett ekonomiskt perspektiv. 


Under de senaste åren har stort fokus legat på att sanera PCB i fastigheten. 

Saneringen har genomförts i samband med vårdens förändrade behov och allmän 

modernisering av fastighetens infrastruktur. Arbetet behöver intensifieras eftersom 

det finns ett slutdatum för saneringen. Nuvarande lokaler är inte anpassade utifrån 

dagens och morgondagens vårdprocesser varför det i samband med saneringen 

även görs renovering och ombyggnationer. Bristen på evakueringsytor gör att både 

sanering och modernisering av lokalerna riskerar att försenas. 

Som alternativ till en ny byggnad kan verksamheten fortsätta på samma sätt 

som hittills med risk för förseningar, skadestånd och försämrade möjligheter att 

nå uppsatta produktionsmål. Ytterligare alternativ är att endast prioritera PCBsaneringen 

i syfte att säkerställa tidsplanen. Detta kommer att medföra eftersatt 

modernisering av vårdlokalerna vilket dramatiskt försämrar förutsättningarna för 

att skapa ett hållbart sjukhus, god arbetsmiljö och förvaltningens möjlighet att nå 

egna, regionala och nationella mål. 

Myndighetskravet kring PCB-sanering medför stora behov av evakueringslokaler. 

En bedömning, gjord tillsammans med Västfastigheter, har konstaterat att en 

säker sanering inte är genomförbar i lokaler med pågående verksamhet. Ett 

saneringsarbete rum för rum blir betydligt orationellt och tar längre tid, förutom 

att åtgärderna påverkar arbetsmiljön och patientsäkerheten blir mer kostsamma. 

För att snabba på tidsplanen är alternativet att flytta ut verksamhet i provisoriska 

lokaler utanför sjukhuset. Men även detta skulle påverka vården menligt framför allt 

ur perspektiven patientsäkerhet och produktionskapacitet. Förflyttning av berörda 

enheter (vårdavdelningar, mottagningar etc.) till provisoriska lokaler ställer stora krav 

på verksamhetsplanering och logistik. Därför är det nödvändigt att PCB-sanering 

sker i samband med övrig lokalupprustning. Därigenom minimeras störningar 

för vårdverksamheten och en avsevärt lägre saneringskostnad i kombination 

med väsentligt bättre effekt av insatta investeringsmedel. Efter genomförd 

upprustning uppfylls kraven på moderna vårdlokaler och den negativa påverkan på 

vårdverksamheten har hållits på en minimal nivå. 

Alternativet till en ny byggnad är att den administrativa stödverksamheten finns 

kvar i nuvarande inte helt funktionella lokaler utspritt på alla sjukhusorter inom 

Skaraborgs sjukhus, vilket begränsar frigörande av evakueringsytor. Redan nu finns 

kunskap som gör det troligt att administrationen, på grund av vårdverksamhetens 

behov, inom en snar framtid kommer att behöva flyttas inom fastigheten igen vilket 

medför negativ påverkan på stöd- och vårdverksamheten. 



Ärende nr 8 

Sammanträdestider för fastighetsnämnden 2014

Handläggare Katarina Grudén Dahlin D:nr Fast 308-2013 

Till fastighetsnämnden 

BESLUTSUNDERLAG 

Sammanträdestider för fastighetsnämnden 2014 

Förslag till fastighetsnämndens sammanträdestider 2014: 

3 februari, 27 mars, 25 april, 5 juni, 28 augusti, 22-23 september, 

31 oktober och 4 december. 

Förslag till beslut 

1. Förslag till sammanträdestider fastställs. 

Vänersborg den september 2013 

………………………………………. 

Lars Janson 

Fastighetsdirektör

Ärende nr 9 

Delegeringsärenden

DELEGATIONSBESLUT AV FASTIGHETSDIREKTÖREN 

PÅ DELEGATION AV FASTIGHETSNÄMNDEN 2013-09-30 

81. 2013-08-05 Sjukhuset i Falköping – Inbyggd kulvert i 

samband med rivning av hus 8 

Projektnummer: 20470 

D:nr Fast 138-2013 

Inbyggnad av kulvert, med nya väggar och tak, 

som blir frilagd när hus 8 rivs. 

82. 2013-08-05 Slutredovisning 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 

sjukhuset – Lokalanpassningar by 4210 för 

extern hyresgäst 

Projektnummer: 30013 

D:nr Fast 182-2012 

Projektet är genomfört enligt beslut, dock till 

en högre kostnad än budgeterat på grund av 

tilläggsarbeten. 

83. 2013-08-27 Val av nytt personuppgiftsombud 


Mats Dahlbom, juridiska enheten, har utsetts 

till nytt personuppgiftsombud. 

84. 2013-09-10 Borås lasarett – Ombyggnad, TS8 högspänning, 

etapp 2 



Ombyggnad för ny högspänningsförsörjning. 

85. 2013-09-10 Skas Skövde – Ny UPS-anläggning 



Befintliga UPS-anläggningar ersätts med nytt 

energieffektivt och redundant system. 

86. 2013-09-10 Slutredovisning 

Uppgradering av styr- och övervakningsanläggning, 

Göteborg, etapp 1 


D:nr Fast 193-2011 

Projektet är genomfört enligt beslut. Omfattningen 

av framtagandet av materialet fick 

större omfattning än vad som ursprungligen 

bedömdes. 

87. 2013-09-10 Fortsatt uppgradering av styr- och övervakningsanläggning, 

Göteborg, etapp 3 


D:nr Fast 193-2011 

Fortsatt integration och modernisering av styranläggningar 

inom Mölndals, Sahlgrenska och 

Östra sjukhusen. 

Delegationsbeslut av fastighetsdirektören 2013-09-30 

Fastighetsnämndens låneram 

2013: 2 500 000 kr 





PU: 500 000 kr86. 


2013: 2 000 000 kr

1(2) 

DELEGATIONSBESLUT AV KUND- OCH FASTIGHETSCHEFEN PÅ 

DELEGATION AV FASTIGHETSNÄMNDEN 2013-09-30 

31 2013-08-30 Östra sjukhuset – Yttre skyltning 


D: nr Fast 361-2010 

Nya hänvisningsskyltar, entréskyltar, nya 

informationskartor samt ändrat innehåll i 

befintliga blå glaskuber. 

SU:s investeringsram 

1 065 000 kr 

PU 180 000 kr 

32 2013-08-30 NÄL M63 – Ny serveringslinje 

restaurangen 



Öka tillgängligheten och förbättra flödet 

och miljön i restaurangen. 

33 2013-08-30 Alingsås lasarett – ny belysning by 26 



Projektering och montage av belysning i 

korridor och de större ytorna för hantering 

av förråds och varutransporter. 

34 2013-08-30 SLUTREDOVISNING 

Fristads folkhögskola by 01 – utökning 

matsalsbyggnad 


D:nr Fast 353-2012. 

35 2013-08-30 SLUTREDOVISNING 

Uddevalla sjukhus block C plan 2 – 

byggnadsarbeten i samband med byte 

av ct kamera. 



Intransporten blev mindre komplicerad än 

beräknad och en del av matning av el 

behölls. 

36 2013-08-30 Mölndals sjukhus – ombyggnad av 

lokaler för infrastrukturrum 


D:nr 114-2013 

Lokalerna anpassas för 

kommunikationsutrustning. 

37 2013-08-30 Skaraborgs sjukhus, Skövde – 

ombyggnad för Nukleärmedicin 



Lokalerna byggs om till modern standard. 

38 2013-09-06 Mölndals sjukhus – Byte av låssystem 

hus S och T 

Projektnummer 30147 


Uppdatering av låssystem enligt plan et 1. 

Regionservice investeringsram 

800 000 kr 


2013: 200 000 kr 

Ingen avvikelse 

Kostnaden blev 118 000 kr 

lägre än beräknat 

VGR ITs investeringsram 


SKAS investeringsram 

1 480 000 kr 

SU:s investeringsplan 2013: 

2 000 000 kr

39 2013-09-09 Sparresäters Naturbruksgymnasium - 

Rivning av by 10 f.d. Husmorsbostaden 

Kostnaden för renovering skulle uppgått 

till ca 1500 000 kr. 

PU 2013: 150 000 kr

den 30 september 2013

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?