02.10.2015 Views

Livet kan börja!

Den första tiden - Livet kan börja! - NU-sjukvården

Den första tiden - Livet kan börja! - NU-sjukvården

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Den första tiden<br />

<strong>Livet</strong> <strong>kan</strong> <strong>börja</strong>!


INNEHÅLL<br />

Att bli en familj<br />

Amning<br />

Mamma och barn<br />

Barn<br />

Tidig hemgång<br />

Råd om kroppen<br />

De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i<br />

livet. Vi hoppas att den information, de råd och tips vi skrivit ner här ska ge svar på flera av era<br />

frågor. Vid frågor efter utskrivning från BB, kontakta i första hand BVC. För frågor gällande<br />

sjukdom, kontakta 1177.<br />

Några adresser och telefonnummer<br />

• NU-sjukvården, tel 010-435 00 00, www.nusjukvarden.se<br />

• 1177, www.1177.se/Vastra-Gotaland<br />

• www.amningshjalpen.se


Att bli en familj<br />

Att bli en familj<br />

Att bli en familj innebär förändrade roller, möjligheter och krav samt att man lär<br />

känna en ny individ. Genom graviditeten har mamman ett naturligt försprång i<br />

kontakten med sitt barn. Det <strong>kan</strong> göra att den nyblivna pappan/partnern känner<br />

sig utanför eller bortglömd. Men ni är viktiga från första stund!<br />

Som pappa/partner <strong>kan</strong> du ge stöd som bara den närmaste <strong>kan</strong> ge. Ta vara på möjligheten<br />

att lära känna ditt barn. Mamma och pappa/partner kompletterar varandra<br />

genom sina olikheter i relationen till barnet.<br />

3


Att bli en familj<br />

Den första tiden<br />

Det är naturligt att upplevelsen av lycka blandas med känslor av tvivel och ifrågasättande av<br />

ens förmåga att vara förälder under den första tiden. Efter sömnlösa nätter då förtvivlan och<br />

trötthet blandas <strong>kan</strong> det ofta, särskilt nattetid, komma en öns<strong>kan</strong> att slippa ifrån alltihop. Den<br />

bästa hjälpen finns oftast hos era närstående som <strong>kan</strong> stötta och avlasta er. Ibland <strong>kan</strong> det kännas<br />

viktigt att få tala med någon utomstående. Det är inte bra att gå och oroa sig för länge,<br />

varken för barnet eller det egna välbefinnandet.<br />

Ensamförälder<br />

Att vara ensamförälder innebär ofta en extra utmaning. Att ensam ha hela ansvaret 24 timmar<br />

om dygnet ställer stora krav och det är därför viktigt att låta sina närmaste stödja och hjälpa.<br />

Du väljer själv om du vill ha hjälp med barnet eller med annat såsom städning och att handla<br />

mat eller bara stöd i form av en samtalspartner.<br />

Den nya familjen<br />

Den nya familjen behöver lugn och ro för att anpassa sig. Låt besöken vänta! Många <strong>kan</strong> uppleva<br />

det jobbigt att hantera syskonets reaktioner. Här har pappa/partner en viktig stödfunktion,<br />

antingen genom att ge syskonet ökad uppmärksamhet, eller genom att avlasta mamman så att<br />

hon <strong>kan</strong> ge tid åt syskon.<br />

Tvillingförälder<br />

Under graviditeten har ni förberett er på att få två barn. Många praktiska frågor kommer att<br />

dyka upp. Våga ställa de frågor som just ni har. Det är vanligt att tvillingfödsel sker tidigare än<br />

beräknat och därför <strong>kan</strong> barnen behöva vård på neonatalavdelning. Information finns på<br />

www.tvillingklubben.se<br />

Barnavårdscentralen<br />

Barnhälsovården har sin utgångspunkt i barnet, men arbetar för hela familjen. Vänd er med<br />

fördel till er BVC-sjuksköterska för de frågor och funderingar ni har. Kopia på barnjournalen<br />

samt en vårdsammanfattning över BB-tiden skickas till BVC. Det är ändå bra om du själv kontaktar<br />

BVC så snart du kommit hem, eftersom det tar några dagar innan barnjournalen och vårdsammanfattningen<br />

når BVC-sjuksköters<strong>kan</strong>.<br />

4


Amning<br />

Amning<br />

Bröstmjölken är den bästa födan för ditt barn. Den är exakt anpassad till barnets behov och<br />

oerhört lättsmält. Amning är inte bara mat. Det är ett sätt att lära känna och leva tillsammans<br />

med sitt barn. Amning ger värme, tröst och trygghet och den tillfredsställer det behov<br />

av närhet som både mor och barn har. Barnet <strong>kan</strong> med fördel <strong>börja</strong> ammas strax efter förlossningen.<br />

Amningen är något man får lära sig. Det är inte alltid lätt att komma igång och amningsstarten<br />

<strong>kan</strong> vara tuff. De första dagarna har barnet <strong>kan</strong>ske svårt för att suga, du <strong>kan</strong> ha problem<br />

med ömma bröstvårtor och barnet <strong>kan</strong> vara mycket sömnigt, alternativt mycket vaket.<br />

BB-personalen finns för att hjälpa dig att lära dig om amningen.<br />

Kan alla amma?<br />

Det finns olika skäl till att en del kvinnor inte <strong>kan</strong> amma, till exempel sjukdom eller medicinska<br />

faktorer. Ett fåtal kvinnor <strong>kan</strong> inte producera tillräckligt med mjölk. Däremot orsakas de<br />

flesta problem med amning av felaktig sugteknik och klockstyrd amning.<br />

Om du inte ammar<br />

Det finns också olika skäl till att en del kvinnor<br />

väljer att inte amma. Det är bra om personalen på<br />

förlossningen och BB känner till om du inte tänker<br />

amma så att du får den hjälp och det stöd du har<br />

behov av.<br />

Hud mot hud<br />

Bra utgångsläge för amning är genom hud-mothudkontakt.<br />

Att vara hud-mot-hud för mamma och<br />

barn gör att amningsreflexerna får komma i egen<br />

takt och det är lättare för mamman att känna av<br />

när barnet vill amma. Det blir en lugn och säker<br />

anknytning mellan mamma och barn. Barnet blir<br />

varmt, håller temperaturen och barnets blodsocker<br />

blir stabilare.<br />

5


Amning<br />

Bröstvård under amningstiden<br />

Ha god kroppshygien, men undvik parfymerad tvål på brösten. Tvätta händerna före amning.<br />

Efter amning <strong>kan</strong> du smörja in bröstvårtan med lite bröstmjölk och låta brösten lufttorka. Använd<br />

en stödjande BH utan bygel som sitter åt.<br />

Komma igång med amningen<br />

Den gulaktiga råmjölken bildas i brösten redan under graviditeten. Den är mycket nyttig för<br />

barnet, har hög proteinhalt, hög koncentration av antikroppar och andra ämnen som ger ett<br />

visst skydd mot infektioner. Råmjölken finns i liten mängd och barnet vill oftast suga på båda<br />

brösten, ibland i omgångar. Råmjölken övergår successivt till mogen mjölk. Under tredje till<br />

fjärde dygnet kommer en större mängd mjölk igång. Brösten svullnar och blir spända.<br />

”Spända bröst” är ett naturligt tillstånd och beror på att brösten fylls med mjölk, vätska ansamlas<br />

och blodcirkulationen ökar. Det <strong>kan</strong> kännas obehagligt och smärtsamt. Handmjölka före<br />

amning för att underlätta barnets tag om brösten och låt barnet suga så ofta det vill. Det är viktigt<br />

att barnet får suga längre på första bröstet (”amma färdigt”) för att kunna tömma bröstet<br />

effektivt. Svullnaden brukar lägga sig efter några dagar.<br />

Amningsmönster<br />

Amningsstarten är intensiv. Barnet suger mycket ofta och på så sätt etableras mjölkproduktionen.<br />

Det är viktigt att du följer ditt barns signaler och låter barnet amma ”fritt”.<br />

Barnets första dygn<br />

• Under de första timmarna efter förlossningen är barnet oftast vaket och suger flera gånger.<br />

• Hur mycket barnet suger under de kommande timmarna varierar. Vissa barn är trötta och<br />

sover långa perioder sitt första dygn medan andra är pigga och ammas ofta och länge.<br />

• Det är bra att vara uppmärksam på när barnet visar tecken på att vilja suga. Barnet <strong>kan</strong><br />

slicka på läpparna, söka med munnen, suga på fingrar och/eller ”småprata”. Lägg barnet till<br />

bröstet så snart det visar sugvillighet. Vänta inte tills det skriker.<br />

• Barnet bajsar mekonium som är svart och kletigt samt kissar små mängder.<br />

• Be gärna personalen på BB om hjälp med första amningarna.<br />

6


Amning<br />

Barnets andra dygn<br />

• Barnet visar nu mer av hungerkänslor och vill suga mycket, en del längre och en del kortare<br />

stunder.<br />

• Periodvis ammas barnet nästan konstant; då kommer mjölken igång snabbare och i större mängd.<br />

• Barnet kissar små mängder koncentrerad urin som <strong>kan</strong> vara lite orange/röd i färgen. Den<br />

första urinen innehåller ett ämne som kallas urat. Det ser orangerött ut i blöjan när barnet<br />

kissat. Detta är ofarligt.<br />

• Bajset <strong>börja</strong>r övergå till en lösare konsistens och skiftar i färg till brunt/grönt.<br />

Barnets tredje till fjärde dygn<br />

• Barnet har fortsätt täta amningar med olika tidsintervall av 1-4 timmar.<br />

• Mjölken <strong>börja</strong>r komma igång och barnet är nöjdare.<br />

• Barnet kissar större mängder och bajset blir lösare och gulare.<br />

Amningsmönster framöver<br />

• Barnet suger i genomsnitt 8-14 gånger/dygn.<br />

• Barnet suger glesare och sover bättre på förmiddagen.<br />

• Barnet har oftast en vaken period och suger tätare på kvällen och förnatten.<br />

Ett amningstillfälle innebär att barnet vill suga i omgångar, som ett ”flerrättersmål”. Det tar<br />

minst 1-2 månader att etablera amningen.<br />

Nattamning<br />

• Gör amningen så enkel och bekväm som möjligt. Ligg kvar i sängen och amma om det känns<br />

bra.<br />

• Tänd inga starka lampor.<br />

• Byt blöja endast om blöjan är våt eller om barnet har bajsat.<br />

7


Amning<br />

Amningsläge och teknik<br />

1. Sitt med rak rygg eller lätt framåtlutad och med båda fötterna<br />

på golvet.<br />

2. Håll handflatan mot barnets skulderblad med tummen och<br />

fingrarna på barnets axel. Barnets huvud ska kunna falla lätt<br />

bakåt.<br />

3. Ge stöd med andra handen under bröstet.<br />

4. Barnet ska ligga magen mot mamman, ha<strong>kan</strong> mot bröstet<br />

och näsan mitt emot bröstvårtan.<br />

5. Invänta att barnet gapar stort och sträcker fram sin tunga.<br />

6. Rikta vårtan upp mot gommen och för barnet till bröstet.<br />

7. Barnets haka ska gå djupt in i bröstet mot undersidan av<br />

vårtgården. Bröstvårtan hamnar då upp mot den mjuka gommen<br />

längst bak i munnen där den ligger skyddad från nötning.<br />

8. De första sugtagen <strong>kan</strong> göra riktigt ont men smärtan bör<br />

snart gå över och barnet <strong>börja</strong>r suga med långa djupa sugtag.<br />

9. När barnet har fått bra tag <strong>kan</strong> man försiktigt smyga under<br />

med den andra handen utan att ändra barnets position<br />

vid bröstet.<br />

10. Tryck barnets stjärt mot din kropp och släpp sedan efter<br />

lite på huvudet, då går näsan fri.<br />

11. Sänk axlarna och låt överarmarna hänga rakt. Försök att<br />

slappna av i kroppen.<br />

8


Amning<br />

Kontrollera sedan 6 tecken på ett bra tag:<br />

1. Du ska inte känna någon smärta i bröstvårtan, men det <strong>kan</strong> svida i <strong>börja</strong>n.<br />

2. Barnet ska ha runda kinder (ingen grop i kinden och mungipan syns inte).<br />

3. Ha<strong>kan</strong> pressas djupt in i bröstet (inget mellanrum mellan ha<strong>kan</strong> och bröstet) samt en stor<br />

dubbelhaka.<br />

4. Käkmusklerna arbetar.<br />

5. När mjölken <strong>börja</strong>r rinna till, sväljer barnet hörbart.<br />

6. Bröstvårtan ska vara rund efter amning, inte ihopklämd eller sned.<br />

Kontrollera tecknen på ett bra tag då och då under amningen. Om taget är fortsatt bra,låt barnet<br />

suga tills det släpper taget själv. Om taget inte är bra, lossa barnet och <strong>börja</strong> om.<br />

Positiva tecken på att amningen<br />

fungerar och att mjölken kommit<br />

igång inom ca 3-5 dygn:<br />

• Barnet får ett bra tag om bröstet.<br />

• Barnet ammar lugnt på bröstet, suger<br />

med långa djupa sugtag och det hörs<br />

att barnet sväljer.<br />

• Bröstet känns mjukare efter amningen.<br />

• Barnet kissar blek, luktlös urin flera<br />

gånger per dygn.<br />

• Barnet bajsar gult flera gånger per<br />

dygn.<br />

• Barnet <strong>börja</strong>r öka i vikt.<br />

9


Amning<br />

Hemma från BB<br />

För de flesta är vistelsen på BB kort och ofta<br />

har amningen inte hunnit komma igång ordentligt<br />

innan det är dags att åka hem. Det<br />

är ändå viktigt att du känner att du kommer<br />

att kunna klara av amningen på egen hand<br />

innan du lämnar BB. Om du har frågor eller<br />

behöver stöd ska du inte tveka att be om<br />

hjälp.<br />

Råd vid amningsproblem<br />

De första veckorna är det vanligt med amningsproblem,<br />

till exempel såriga bröstvårtor<br />

och spända bröst. Låt det inte gå för långt<br />

innan du ber om råd och hjälp om du får<br />

problem. Efter utskrivning från BB-vården<br />

ska du i första hand söka stöd med amningen på BVC. Om dina problem kvarstår, är du välkommen<br />

att ringa NU-sjukvårdens amningsmottagning.<br />

Du <strong>kan</strong> också hitta mer information på amningshjalpen.se, 1177.se och nusjukvarden.se (under<br />

Hitta vården/gynmottagningar- NÄL/amningsmottagning).<br />

Handmjölkning och pumpning<br />

Ibland <strong>kan</strong> det vara nödvändigt att pumpa ur brösten lite. Det görs enklast och bäst för hand.<br />

Elektrisk pump finns att hyra på BB och på vissa BVC i området. Vid köp av handpump är det<br />

viktigt att be om råd om bästa alternativ. Rådgör med BB eller BVC-personalen.<br />

Förvaring av bröstmjölk<br />

Bröstmjölken förvaras i kylskåp max 3 dygn (+4 grader). Fryst bröstmjölk <strong>kan</strong> förvaras 3 månader<br />

i frys som håller –18 eller 6 månader i frys som håller –20 grader. Upptinad bröstmjölk<br />

är hållbar max 2 dygn i kyl. OBS! Tina/ värm aldrig bröstmjölk i mikrovågsugn, eftersom vissa<br />

näringsämnen då förstörs.<br />

10


Amning<br />

Amning och kost<br />

Bröstmjölken innehåller alla de näringsämnen ditt barn behöver för att växa och utvecklas.<br />

Barnet tar den näring det behöver. För att du själv inte ska få för lite näring är det viktigt med<br />

regelbunda måltider och en allsidig kost. En enkel grundregel för att få alla näringsämnen är<br />

att äta många olika sorters livsmedel varje dag. För senaste rekommendationen om amning och<br />

kost se Svenska livsmedelsverket www.slv.se.<br />

Amning och alkohol<br />

Alkohol har inga positiva effekter för amningen och det är viktigt att fundera på hur din förmåga<br />

att följa barnets signaler påverkas av bruk av alkohol. För senaste rekommendationen om<br />

amning och alkohol se Svenska livsmedelsverket www.slv.se.<br />

Amning och nikotin<br />

Allt bruk av nikotin bör undvikas under graviditet och amning. Rökning under graviditet och<br />

amning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Se till att ditt barn vistas i en rökfri miljö. Rökning<br />

ska aldrig förekomma i det rum barnet vistas och sover i. Barn till föräldrar som röker <strong>kan</strong><br />

reagera med skrikighet, blekhet, kräkningar och diarré. Risken för övre luftvägsinfektion och<br />

luftrörsbesvär är större hos barn där någon i familjen röker.<br />

Amning och läkemedel<br />

Läkemedel <strong>kan</strong> passera över till bröstmjölk men behöver för den skull inte ge effekter på barnet.<br />

Rådfråga alltid läkare eller BVC när du behöver ta någon medicin och även innan du använder<br />

örter eller naturpreparat.<br />

Napp<br />

Det tar minst 1-2 månader att få en etablerad amning. Barnet kommer ha ett stort behov av<br />

att få suga mycket på bröstet för att få igång samt för att ställa in mjölkproduktionen. Täta<br />

amningar under de 6 första veckorna bidrar även till förbättrad mjölkproduktion på lång sikt.<br />

För tidig användning av tröstnappen <strong>kan</strong> då bidra till låg mjölkproduktion. Att <strong>börja</strong> med napp<br />

innan amningen har kommit igång <strong>kan</strong> också leda till att barnet lär sig fel sugteknik. Försök<br />

undvika tröstnapp under den första tiden.<br />

11


Mamma och barn<br />

Att föda barn<br />

Att föda barn innebär en stor omställning för kroppen,<br />

både psykiskt och fysiskt. Du behöver vila när<br />

barnet sover. En god idé är att be släkt och vänner att<br />

vänta med besök och telefonsamtal under den första<br />

vec<strong>kan</strong>.<br />

De första dagarna hemma <strong>kan</strong> vara mer ansträngande<br />

än du har förväntat dig. Kroppen är trött efter förlossning<br />

och graviditet vilket <strong>kan</strong> ge humörsvängningar.<br />

Du <strong>kan</strong> bli känslig för kritik mot såväl dig själv som<br />

barnet. Vissa kvinnor <strong>kan</strong> känna av humörsvängningar<br />

under hela amningen, men för de flesta går det över<br />

efter de första dagarna.<br />

Tiden mellan förlossningen och första återbesöket hos<br />

barnmors<strong>kan</strong> är tid för kroppen att återhämta sig.<br />

Inom några veckor har de flesta bristningar läkts och<br />

svullnaden i underlivet lagt sig.<br />

12


Mamma och barn<br />

Hygien<br />

Hygienen är viktig att tänka på för dig som nybliven mamma. Avslagsperioden som <strong>kan</strong> vara<br />

upp till 8 veckor, innebär att livmodern drar ihop sig och du blöder. Duscha (ej bad) under<br />

denna period. Det räcker att tvätta underlivet med vanligt vatten eftersom tvål torkar ut slemhinnorna.<br />

Under första tidens amning drar livmodern ihop sig och då <strong>kan</strong> blödningen variera<br />

något. Färgen på avslaget övergår sedan till att bli mer brunaktig. Senare blir det en mer vitaktig<br />

flytning. Om du får problem med avslag eller bristning hör du av dig till din BB-avdelning.<br />

Mensen <strong>kan</strong> komma igång redan efter en månad och då bör man använda binda istället för<br />

tampong. Ibland <strong>kan</strong> det ta ett år innan du återfår din menstruation.<br />

Kejsarsnitt<br />

Var uppmärksam på om du känner dig sjuk, har feber, om huden rodnar, om det kommer vätska<br />

från såret, om smärtorna ökar från magen, om blödningarna ökar från slidan eller om det svider<br />

när du kissar. Kontakta BB-avdelningen om du får besvär. Det är helt normalt att känseln i<br />

huden, framför allt ovanför såret, är nedsatt.<br />

Om du blivit förlöst med ett kejsarsnitt ska du tänka på att inte utsätta såret för allt för stor<br />

belastning. Var försiktig med lyft den första månaden och bär helst inte tyngre än ditt nyfödda<br />

barns vikt. Tänk också på att rulla över på sidan innan du tar dig upp ur sängen den första månaden.<br />

Sköt ditt barn som vanligt och promenera gärna så mycket som känns bra för dig. Glöm<br />

inte att träna din bäckenbottenmuskulatur. Läs mer om bäckenbottenträning och övrig fysisk<br />

träning under råd om kroppen längre fram i den här broschyren. Sjukgymnast finns att tillgå på<br />

BB under BB-tiden.<br />

Lust<br />

Lusten till samliv efter en förlossning varierar från par till par. Det är viktigt att ni pratar om<br />

vilka era förväntningar och känslor inför samlivet är.<br />

Använd kondom under avslagsperioden, eftersom det finns risk för infektion. Hormonpåver<strong>kan</strong><br />

<strong>kan</strong> göra slemhinnan torr och för att avhjälpa det <strong>kan</strong> ni köpa glidmedel på apoteket. Tänk på<br />

att amning inte är ett fullgott skydd mot graviditet.<br />

13


Mamma och barn<br />

På BB har vi tillgång till kurator som <strong>kan</strong> hjälpa till med:<br />

• Stöd och krissamtal<br />

• Samtalsbehandling<br />

• Anhörigstöd<br />

• Social information och rådgivning<br />

Till dig som blivit slagen eller på annat sätt kränkt. Du har blivit utsatt för ett brott!<br />

Det finns hjälp att få, tveka inte att be oss om hjälp!<br />

Efterkontroll<br />

Efter förlossningen erbjuds du en efterkontroll hos din barnmorska på barnmorskemottagningen.<br />

Det brukar vara lämpligt 8-12 veckor efter förlossningen. Vid efterkontrollen undersöks ditt<br />

underliv för att se att det har läkt och att allt fungerar normalt igen. Frågan om preventivmedel<br />

tas också upp.<br />

14


Barn<br />

Barn<br />

Ni har fått en fin flicka eller pojke. Ett friskt barn<br />

vaknar till sina måltider, är rosigt, äter bra, andas<br />

lugnt utan ansträngning, har inte gnyende andning<br />

och har inte feber.<br />

Även om ert nyfödda barn undersöks av barnläkare<br />

och är friskt när ni åker hem, <strong>kan</strong> det hända att det<br />

blir sjukt. Detta måste ni som föräldrar vara uppmärksam<br />

på och då ta kontakt med sjukvården. Vi<br />

rekommenderar inte att man tar med sig nyfödda barn till stora folksamlingar så som stora<br />

inomhusköpcentra de första 1-2 månaderna då detta utsätter barnet för onödig infektionsrisk.<br />

Var noga med att tvätta händerna ofta, speciellt innan man tar i barnet.<br />

Låt spädbarnet sova på rygg<br />

Socialstyrelsens rekommendationer, som bygger på forskningsresultat, visar att risken för<br />

plötslig spädbarnsdöd minskar om man lägger barnen på rygg istället för mage när de ska<br />

sova. Sömn i ryggläge är säkrare än sömn i sidoläge, eftersom spädbarn <strong>kan</strong> rulla över från<br />

sida till mage.<br />

Barnets huvudform<br />

Små barns huvuden är mjuka och formbara för att hjärnan ska få utrymme att växa. Huvudformen<br />

<strong>kan</strong> därför förändras om barnet alltid ligger på samma sätt och belastar huvudet<br />

ensidigt på hårt underlag. Det finns då risk att barnet utvecklar en så kallad lägesbetingad<br />

skallasymmetri. Med det menas att barnet får ett skevt eller platt bakhuvud. Detta <strong>kan</strong> man<br />

förebygga genom att använda en mjuk och tillräckligt tjock kudde då barnet ligger på rygg.<br />

Tänk på att hjälpa ditt barn att variera huvudställningen. En del barn har en favoritsida och<br />

ligger ständigt med huvudet åt samma håll. Häng exempelvis intressanta leksaker växelvis på<br />

höger och vänster sida om sängen.<br />

Det är viktigt att barnet redan från <strong>börja</strong>n vänjer sig vid att ligga på mage i vaket tillstånd<br />

och under uppsikt, flera gånger om dagen. Fördelen med magläge är att det stimulerar spädbarnets<br />

motoriska utveckling och huvudkontroll. Viktigaste åtgärden om ditt barn har utvecklat<br />

en skallasymmetri är att genast vidta åtgärder där barnet avlastar den tillplattade sidan<br />

helt. Om ditt barn har en skallasymmetri, rådfråga barnavårdscentralen alternativt kontakta<br />

barnsjukgymnasten på NÄL som nås via sjukhusets växelnummer 010-435 00 00.<br />

15


Barn<br />

Samsovning<br />

Vid samsovning ska barnet ligga på rygg med huvudet högt uppe i sängen. Barnets ansikte ska<br />

inte vara övertäckt, och barnet ska ha eget täcke/filt. Samsov inte på en soffa eller bäddsoffa.<br />

Om man intar läkemedel som sänker reaktionsförmågan, är mycket trött eller påverkad av alkohol<br />

bör man inte samsova med barnet. Vi avråder också från att ha barnet sovande i förälderns<br />

säng om man är rökare, eftersom flera undersökningar visat en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd<br />

i dessa fall (Socialstyrelsens rekommendationer).<br />

Hudvård<br />

I <strong>börja</strong>n är det bra att titta på hela barnet naket varje dag för<br />

att se att huden inte är irriterad eller har några utslag. Det<br />

är viktigt att titta under armarna, i halsvecken under ha<strong>kan</strong>,<br />

bakom öronen och i ljumskarna. Där <strong>kan</strong> huden lätt bli irriterad<br />

eftersom det är varmt och lite fuktigt.<br />

Barn måste tvättas varje dag i hudvecken för att inte få irriterad<br />

hud. Tvätta försiktigt med en mjuk tvättlapp fuktad med<br />

vatten och badda torrt. Om barnet ändå har blivit röd och<br />

irriterad i något av hudvecken brukar det läka snabbt om man<br />

tvättar rent, försöker badda torrt och sedan luftar. Om det<br />

inte blir bättre av den behandlingen <strong>kan</strong> man kontakta Barnavårdscentralen.<br />

Man behöver inte överdriva tvättandet, men man ska hålla barnets hud ren. I <strong>börja</strong>n räcker det<br />

ofta att tvätta barnet med vatten. Sedan behövs ibland en mild barntvål som komplement. Det<br />

går också att rengöra huden med olja. Det räcker att bada barnet någon gång per vecka men<br />

om man vill, och om barnet inte får torr hud, så <strong>kan</strong> man göra det oftare. Lämna aldrig barnet<br />

utan tillsyn på skötplatsen!<br />

Navelvård<br />

Tvätta naveln med ljummet vatten och var sedan noga med att torka torrt. Navelstumpen faller<br />

av efter 1-2 veckor. Fortsätt hålla naveln torr. Om huden runt naveln blir röd kontakta din Barnavårdscentral<br />

eller BB.<br />

Hormonpåver<strong>kan</strong><br />

Många nyfödda har under de första levnadsveckorna så kallade ”hormonplitor”. Det är röda utslag<br />

med en vit prick i. Dessa försvinner av sig själv efter ett par dagar och är helt ofarliga.<br />

Det nyfödda barnet <strong>kan</strong> få svullna bröstkörtlar och det <strong>kan</strong> till och med komma lite mjölk.<br />

Detta försvinner av sig själv när hormonpåslaget minskar.<br />

16


Barn<br />

Barnskrik<br />

Spädbarnet använder först och främst skriket för att tala om att något inte är som det ska.<br />

Kanske behövs en ny blöja, <strong>kan</strong>ske är det hungrigt, har ont i magen och/eller har kontaktbehov.<br />

Det tar ett tag innan man lär sig urskilja vad barnets skrik betyder. En del barn skriker väldigt<br />

mycket de första månaderna. Det <strong>kan</strong> vara oerhört pressande för en del föräldrar. Prata<br />

om det med er BVC-sjuksköterska eller någon annan som <strong>kan</strong> ge er råd och stöd.<br />

Tips för att trösta ett gråtande spädbarn:<br />

• Mata barnet om det är hungrigt.<br />

• Byt blöja på barnet om det behövs.<br />

• Ge barnet närhet genom att till exempel röra på dig lugnt tillsammans med barnet, hålla<br />

barnet mot ditt bröst, massera eller bara hålla om barnet.<br />

• Skärma av barnet mot intryck. Släck till exempel lampor eller sänk störande ljud.<br />

• Spela lugn musik, sjung eller prata lugnande.<br />

• Gå ut och gå med barnet i vagn eller bärsele.<br />

• Om du känner dig uppgiven, trött och att du håller på att tappa kontrollen, lägg ner barnet<br />

en stund och gå undan ett tag för att hämta andan.<br />

• Ring en släkting eller vän som du litar på och be honom eller henne att avlasta dig en<br />

stund.<br />

Skaka aldrig barnet - det <strong>kan</strong> orsaka allvarliga skador. Värme, närhet och total uppmärksamhet<br />

<strong>kan</strong> ett litet barn aldrig få för mycket av. Det är det bästa kapital du <strong>kan</strong> investera i för<br />

framtiden och så oändligt mycket viktigare än städning, tvättning och pengarna på banken.<br />

Kräkningar<br />

Ibland kräks barnet efter måltid. Bli inte orolig för det, <strong>kan</strong>ske har barnet fått i sig för mycket<br />

mat. Det <strong>kan</strong> också bero på en omogenhet i magmunnen som inte sluter tätt. Då kräks barnet<br />

lätt, ofta i samband med rapning.<br />

Utevistelse<br />

Alla barn, inte minst spädbarn, mår bra av att vistas mycket utomhus. Spädbarn ska hållas varma,<br />

men inte kläs på för mycket så de blir alltför varma. Anpassa klädsel efter omgivningens<br />

temperatur. Barnet ska inte heller bäddas in så det inte <strong>kan</strong> röra armar och ben. Lämna aldrig<br />

barnet ensamt i bilen eller att sova utan tillsyn utomhus. Tag av ytterkläderna när barnet tas<br />

in i värmen inomhus eller i bilen efter att ni varit ute.<br />

17


Tidig hemgång<br />

Gulsot och infektion<br />

Gulsot är vanligt under första levnadsvec<strong>kan</strong>. Det smittar inte, utan beror på omognad i levern.<br />

Ring BB om ni tycker att barnet blir gulfärgat i ansiktet, i ögonvitorna eller på kroppen under<br />

de första dygnen. Ring också om barnet blir trött eller aptitlöst. Då <strong>kan</strong> det behövas ta blodprov<br />

för att avgöra om det behöver behandling för nyföddhetsgulsot.<br />

Det är ovanligt att nyfödda får en infektion, men det <strong>kan</strong> inträffa.<br />

Observera om ditt barn<br />

• blir trött eller svårväckt och inte orkar äta<br />

• får blek hudfärg<br />

• får snabb andning (mer än 60 andetag/minut) eller gnyende andning<br />

• verkar otröstligt och lättirriterat (reagerar onormalt på ljud, ljus eller beröring)<br />

• får temperatur över 37,5 grader vid mer än ett mättillfälle<br />

Vad innebär ”tidig hemgång”?<br />

En del mammor tycker att det finns fördelar med att komma hem tidigt från BB till sin egen<br />

miljö. Hela familjen får vara med under den första tiden. Pappa/partner kommer naturligt och<br />

snabbt in i sin nya roll och syskonen behöver inte vara utan mamma. Du <strong>kan</strong> lättare koppla av<br />

och vila hemma. ”Tidig hemgång” innebär att du gör en del av din BB-tid hemma och ska då<br />

vila och ha det lugnt omkring dig. Dra ned på kraven och försök ta tillvara dessa dagar i ditt<br />

barns liv och njut av barnets totala behov av dig.<br />

På NÄL <strong>kan</strong> vi erbjuda dig en individuell hemgångsplanering. Kontakt sker via telefon och återbesök.<br />

Du <strong>kan</strong> i lugn och ro få hjälp med amning, råd om skötsel av barnet och har möjlighet<br />

att prata igenom förlossningen. Du bör ha stöd och hjälp av någon hemma som står dig nära.<br />

Förutsättningen är att ditt barn och du själv mår bra och är friska. Det innebär att du har haft<br />

en normal graviditet och förlossning, barnet är friskt, fullgånget och sugvilligt. Vid amningssvårigheter<br />

rekommenderar vi att du stannar kvar längre på BB.<br />

Tillsammans med BB:s personal tar du ett beslut om tidig hemgång är lämpligt för dig och ditt<br />

barn. Ditt barn undersöks också av barnläkare innan ni åker hem. Om barnet läkarundersöks<br />

före 48 timmar (2 dygn) kommer ni tillbaka för ytterligare en undersökning av barnet. Uppföljning<br />

sker på BB-mottagningen.<br />

18


Råd om kroppen<br />

Graviditet är naturligt<br />

Att vara gravid och föda barn är en naturlig del av livet för en kvinna. Men det innebär<br />

också att kroppen utsätts för stora påfrestningar. Det är viktigt med vila och återhämtning<br />

efter en graviditet och förlossning.<br />

Fysisk aktivitet<br />

De första två till tre månaderna efter förlossningen, räcker det med dagliga promenader och<br />

bäckenbottenträning som komplement till de enkla övningar du kommer att få tips om längre<br />

fram i den här broschyren. Komplettera gärna med någon cykeltur för att öka konditionen.<br />

Simning och annan vattenträning är också skonsam träning, men ska inte på<strong>börja</strong>s förrän avslaget<br />

upphört. Runt tre till fyra månader efter förlossningen <strong>kan</strong> man vanligtvis återuppta tidigare<br />

träning så som ridning eller motionsgymnastik. Du <strong>kan</strong> också intervallträna eller jogga lätt<br />

men undvik att hoppa i <strong>börja</strong>n. Öka intensiteten i träningen gradvis. Målet vid all fysisk aktivitet<br />

är att du ska kunna träna utan läckage eller tyngdkänsla i underlivet.<br />

Bäckenleder<br />

En successiv uppmjukning av ledbanden kring bäckenlederna sker inför en<br />

förlossning (se figur). Det är naturligt, men <strong>kan</strong> göra ont från och till, även<br />

då förlossningen är över. Fortsätt att använda höftbälte efter förlossningen<br />

om det känns bra. Besvären minskar efter hand, men tidsaspekten varierar<br />

från person till person. Vill du ha hjälp med smärtlindring eller träningsinstruktioner<br />

kontaktar du din distriktssjukgymnast på hemorten.<br />

Att tänka på:<br />

Bäcken med<br />

bäckenleder<br />

• Undvik rörelser som gör ont.<br />

Led<br />

• Håll ihop dina knän vid vändning i sängen, när du reser<br />

dig från sittande osv.<br />

• Sitt inte med benen i kors.<br />

• Belasta båda benen lika mycket när du står.<br />

• Gå så lite som möjligt i trappor.<br />

• Ta korta steg när du går.<br />

• Undvik allt för långa promenader.<br />

• Undvik moment där du står framåtlutad.<br />

• Undvik dammsugning.<br />

Blygdbensfog<br />

Led<br />

19


Råd om kroppen<br />

Bäckenbottenträning<br />

Bäckenbotten är den muskulatur som bildar ”golv” i ditt bäcken. Storleken är<br />

som två kupade händer och ska ge stöd åt våra underlivsorgan samt förhindra<br />

urin-, gas-, och avföringsläckage.<br />

Under graviditet och förlossning blir muskulaturen uttöjd och försvagad. Om<br />

bäckenbotten förblir svag ökar risken för inkontinens och framfall. Därför är det<br />

viktigt att träna din bäckenbotten för att förhindra framtida besvär. Att vara<br />

vältränad innebär inte automatiskt att du<br />

har en stark bäckenbotten!<br />

Knipriktning<br />

Om du fått en bristning och är sydd i underlivet<br />

<strong>kan</strong> du också träna bäckenbotten,<br />

då blodcirkulationen ökar vid lätt träning.<br />

Däremot ska det inte göra ont när du kniper.<br />

Om du fått en bristning i ändtarmens<br />

slutmuskel får du kontakt med en sjukgymnast<br />

under tiden på BB. Även om du blivit<br />

förlöst med kejsarsnitt är det viktigt att<br />

träna bäckenbotten, som påverkats av den<br />

ö<strong>kan</strong>de tyngden under graviditeten.<br />

Redan på BB <strong>kan</strong> du försöka hitta rätt muskulatur, gärna medan du vilar. Ligg<br />

på rygg, mage eller på sidan. Då slappnar kroppen lättare av och dina bukorgan<br />

trycker inte ner mot underlivet. Koncentrera dig på att stänga runt ändtarmsöppningen<br />

och vidare fram mot slida och urinrör. Känn ett ”lyft” inuti<br />

dig och tänk dig att du stänger en dragkedja. Lår-, sätes- och magmuskler är<br />

helt avspända. Andas lugnt - håll inte andan! Knip på det här sättet med liten<br />

eller måttlig kraft 2 sekunder. Pausa sedan 2 sekunder. Upprepa 10 gånger,<br />

helst 3 gånger varje dag. När du har hittat rätt muskulatur ska du gå över till<br />

styrketräning.<br />

För att ”styrketräna” gör du på samma sätt fast kniper hårt i 3 sekunder, paus<br />

3 sekunder. Upprepa 10 gånger och gör det helst 3 gånger varje dag. Öka<br />

därefter tiden stegvis. Målet är att kunna knipa mellan 5-10 sekunder. Räkna<br />

med 3-4 månaders daglig träning även om det är individuellt hur mycket<br />

träning man behöver. Knip alltid vid hosta, lyft och andra situationer då buktrycket<br />

ökar. Det är viktigt att du tränar bäckenbotten både i sittande och<br />

stående ställning, så att muskulaturen klarar den ökade belastningen vid ökat<br />

buktryck även i dessa ställningar.<br />

Övre bilden visar<br />

bäckenbotten före<br />

graviditet och förlossning<br />

och den<br />

nedre bilden efter<br />

20


Råd om kroppen<br />

Viloställningar<br />

Det är vanligt att nyförlösta kvinnor känner sig trötta eller<br />

har ont i sin rygg, ofta nedre delen av ländryggen. Det försvinner<br />

efterhand när du blivit starkare i muskulaturen och<br />

har hittat tillbaka till din hållning. Använd gärna någon av<br />

dessa viloställningar om du känner dig trött i ryggen eller<br />

bara vill slappna av en stund.<br />

Kroppshållning<br />

Din kroppshållning förändras under graviditeten och du<br />

får en ökad svank. Efter graviditeten är det viktigt att du<br />

försöker hitta tillbaka till din normala hållning i sittande,<br />

stående och gående för att undvika spännings- och smärttillstånd<br />

i nacke, axlar och rygg. Titta i spegeln och korrigera<br />

din hållning.<br />

Efter en tid är det vanligt med besvär i nacke och axlar hos<br />

nyblivna mammor. Amning tar mycket tid. Ta därför tid på<br />

dig att finna sköna amningsställningar som inte belastar<br />

nacke och axlar. Använd en bekväm stol med armstöd eller<br />

lägg en kudde i knät under den arm du håller barnet med.<br />

Detta avlastar axlarna. Speciella amningskuddar finns att<br />

köpa. Att ha fötterna på en liten pall gör att du sitter mer<br />

avspänt. Växla mellan att sitta och att ligga och amma,<br />

gärna i sidliggande ställning.<br />

21


Råd om kroppen<br />

Lyft- och bärteknik<br />

Det är alltid viktigt med en lyft- och bärteknik<br />

som är skonsam för ryggen. Efter en graviditet<br />

och förlossning är det extra viktigt då muskulaturen<br />

i buk och bäckenbotten är försvagad. Var<br />

sparsam med tunga lyft (exempelvis av syskon)<br />

till en <strong>börja</strong>n.<br />

Lyft och bär enligt bilden:<br />

• Stå i gångstående med ena foten framför<br />

den andra.<br />

• Håll ryggen rak och böj i höfter och knän.<br />

• Håll det du ska lyfta så nära kroppen som<br />

möjligt.<br />

• Knip i bäckenbotten före och under lyftet.<br />

Bukmuskler<br />

Bukmusklerna består av flera muskellager och styr<strong>kan</strong> i dem är viktig för att stödja ryggen.<br />

Under en graviditet töjs framför allt de raka bukmusklerna och i slutet av graviditeten är<br />

det vanligt att de raka bukmusklerna skiljs åt ovanför och nedanför naveln.<br />

Efter förlossningen bör bukmusklerna återgå till sin plats innan du <strong>börja</strong>r träna sit-ups. Efter<br />

6-8 veckor <strong>kan</strong> alla som fött barn på<strong>börja</strong> sit-ups-träning. Starta helst med de sneda bukmusklerna.<br />

Till vänster: Bukmusklerna då<br />

du inte är gravid<br />

Till höger: Bukmusklerna under<br />

och efter en graviditet<br />

22


Råd om kroppen<br />

Övningar du <strong>kan</strong> göra när du kommit hem från BB<br />

Nedpressning av svank:<br />

Ligg på rygg med böjda ben. Pressa ner ryggslutet mot underlaget<br />

och håll kvar en kort stund. Upprepa 5-10 gånger.<br />

Bäckenlyft:<br />

Ligg på rygg med böjda ben. Pressa ner ryggslutet mot underlaget<br />

och knip ihop bäckenbotten. Spänn skinkorna och<br />

lyft sätet en liten bit från underlaget. Håll kvar en stund,<br />

sänk sakta och upprepa 5-10 gånger.<br />

Ryggstär<strong>kan</strong>de övning:<br />

Ligg på mage med armarna utefter sidorna. Titta ner i<br />

golvet, lyft huvudet, överkroppen och armarna en bit från<br />

underlaget. Håll kvar en stund och sänk sakta. Upprepa<br />

5-10 gånger.<br />

Armhävning:<br />

Ligg på knä med händerna i golvet och rak rygg. Böj armarna<br />

så att näsan kommer ner mot golvet och res sakta<br />

upp igen. Upprepa 5-10 gånger.<br />

Efter 6-8 veckor<br />

Styrka sneda bukmuskler:<br />

Ligg på rygg med böjda ben. Knip först med bäckenbottenmuskulaturen.<br />

Rulla upp huvudet och ena skuldran<br />

så att handen når utsidan av motsatt knä. Upprepa<br />

5-10 gånger på varje sida.<br />

Styrka raka bukmuskler:<br />

Ligg på rygg med böjda ben. Knip först med bäckenbottenmuskulaturen.<br />

Håll ha<strong>kan</strong> mot bröstet och för<br />

upp armarna mot dina knän. Skulderbladen ska lämna<br />

underlaget. Sänk sakta och upprepa 5 - 10 gånger.<br />

Lycka till!<br />

23


Små barn ska njutas<br />

Små barn ska njutas,<br />

omsorgsfullt och långsamt,<br />

utan hafs och brådska,<br />

när dom är mognast,<br />

fulla utav saft och sötma<br />

Små barn ska njutas,<br />

frikostigt och utan ängslan,<br />

så att dom riktigt känner att dom är till lust,<br />

och bästa rätten på livets knappa bord<br />

(Sandro Key-Åberg)<br />

Produktion: NU-sjukvårdens kvinnoklinik i samarbete med informationsenheten. Foto: Jan-Erik Rak, sidan 8 Elizabeth Franklin.<br />

Illustrationer: Catarina Kartus. Tryck: Cela Grafiska AB 2010

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!