Livet kan börja!
Den första tiden - Livet kan börja! - NU-sjukvården
Den första tiden - Livet kan börja! - NU-sjukvården
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den första tiden<br />
<strong>Livet</strong> <strong>kan</strong> <strong>börja</strong>!
INNEHÅLL<br />
Att bli en familj<br />
Amning<br />
Mamma och barn<br />
Barn<br />
Tidig hemgång<br />
Råd om kroppen<br />
De första dagarna och veckorna efter en förlossning innebär en stor omställning i<br />
livet. Vi hoppas att den information, de råd och tips vi skrivit ner här ska ge svar på flera av era<br />
frågor. Vid frågor efter utskrivning från BB, kontakta i första hand BVC. För frågor gällande<br />
sjukdom, kontakta 1177.<br />
Några adresser och telefonnummer<br />
• NU-sjukvården, tel 010-435 00 00, www.nusjukvarden.se<br />
• 1177, www.1177.se/Vastra-Gotaland<br />
• www.amningshjalpen.se
Att bli en familj<br />
Att bli en familj<br />
Att bli en familj innebär förändrade roller, möjligheter och krav samt att man lär<br />
känna en ny individ. Genom graviditeten har mamman ett naturligt försprång i<br />
kontakten med sitt barn. Det <strong>kan</strong> göra att den nyblivna pappan/partnern känner<br />
sig utanför eller bortglömd. Men ni är viktiga från första stund!<br />
Som pappa/partner <strong>kan</strong> du ge stöd som bara den närmaste <strong>kan</strong> ge. Ta vara på möjligheten<br />
att lära känna ditt barn. Mamma och pappa/partner kompletterar varandra<br />
genom sina olikheter i relationen till barnet.<br />
3
Att bli en familj<br />
Den första tiden<br />
Det är naturligt att upplevelsen av lycka blandas med känslor av tvivel och ifrågasättande av<br />
ens förmåga att vara förälder under den första tiden. Efter sömnlösa nätter då förtvivlan och<br />
trötthet blandas <strong>kan</strong> det ofta, särskilt nattetid, komma en öns<strong>kan</strong> att slippa ifrån alltihop. Den<br />
bästa hjälpen finns oftast hos era närstående som <strong>kan</strong> stötta och avlasta er. Ibland <strong>kan</strong> det kännas<br />
viktigt att få tala med någon utomstående. Det är inte bra att gå och oroa sig för länge,<br />
varken för barnet eller det egna välbefinnandet.<br />
Ensamförälder<br />
Att vara ensamförälder innebär ofta en extra utmaning. Att ensam ha hela ansvaret 24 timmar<br />
om dygnet ställer stora krav och det är därför viktigt att låta sina närmaste stödja och hjälpa.<br />
Du väljer själv om du vill ha hjälp med barnet eller med annat såsom städning och att handla<br />
mat eller bara stöd i form av en samtalspartner.<br />
Den nya familjen<br />
Den nya familjen behöver lugn och ro för att anpassa sig. Låt besöken vänta! Många <strong>kan</strong> uppleva<br />
det jobbigt att hantera syskonets reaktioner. Här har pappa/partner en viktig stödfunktion,<br />
antingen genom att ge syskonet ökad uppmärksamhet, eller genom att avlasta mamman så att<br />
hon <strong>kan</strong> ge tid åt syskon.<br />
Tvillingförälder<br />
Under graviditeten har ni förberett er på att få två barn. Många praktiska frågor kommer att<br />
dyka upp. Våga ställa de frågor som just ni har. Det är vanligt att tvillingfödsel sker tidigare än<br />
beräknat och därför <strong>kan</strong> barnen behöva vård på neonatalavdelning. Information finns på<br />
www.tvillingklubben.se<br />
Barnavårdscentralen<br />
Barnhälsovården har sin utgångspunkt i barnet, men arbetar för hela familjen. Vänd er med<br />
fördel till er BVC-sjuksköterska för de frågor och funderingar ni har. Kopia på barnjournalen<br />
samt en vårdsammanfattning över BB-tiden skickas till BVC. Det är ändå bra om du själv kontaktar<br />
BVC så snart du kommit hem, eftersom det tar några dagar innan barnjournalen och vårdsammanfattningen<br />
når BVC-sjuksköters<strong>kan</strong>.<br />
4
Amning<br />
Amning<br />
Bröstmjölken är den bästa födan för ditt barn. Den är exakt anpassad till barnets behov och<br />
oerhört lättsmält. Amning är inte bara mat. Det är ett sätt att lära känna och leva tillsammans<br />
med sitt barn. Amning ger värme, tröst och trygghet och den tillfredsställer det behov<br />
av närhet som både mor och barn har. Barnet <strong>kan</strong> med fördel <strong>börja</strong> ammas strax efter förlossningen.<br />
Amningen är något man får lära sig. Det är inte alltid lätt att komma igång och amningsstarten<br />
<strong>kan</strong> vara tuff. De första dagarna har barnet <strong>kan</strong>ske svårt för att suga, du <strong>kan</strong> ha problem<br />
med ömma bröstvårtor och barnet <strong>kan</strong> vara mycket sömnigt, alternativt mycket vaket.<br />
BB-personalen finns för att hjälpa dig att lära dig om amningen.<br />
Kan alla amma?<br />
Det finns olika skäl till att en del kvinnor inte <strong>kan</strong> amma, till exempel sjukdom eller medicinska<br />
faktorer. Ett fåtal kvinnor <strong>kan</strong> inte producera tillräckligt med mjölk. Däremot orsakas de<br />
flesta problem med amning av felaktig sugteknik och klockstyrd amning.<br />
Om du inte ammar<br />
Det finns också olika skäl till att en del kvinnor<br />
väljer att inte amma. Det är bra om personalen på<br />
förlossningen och BB känner till om du inte tänker<br />
amma så att du får den hjälp och det stöd du har<br />
behov av.<br />
Hud mot hud<br />
Bra utgångsläge för amning är genom hud-mothudkontakt.<br />
Att vara hud-mot-hud för mamma och<br />
barn gör att amningsreflexerna får komma i egen<br />
takt och det är lättare för mamman att känna av<br />
när barnet vill amma. Det blir en lugn och säker<br />
anknytning mellan mamma och barn. Barnet blir<br />
varmt, håller temperaturen och barnets blodsocker<br />
blir stabilare.<br />
5
Amning<br />
Bröstvård under amningstiden<br />
Ha god kroppshygien, men undvik parfymerad tvål på brösten. Tvätta händerna före amning.<br />
Efter amning <strong>kan</strong> du smörja in bröstvårtan med lite bröstmjölk och låta brösten lufttorka. Använd<br />
en stödjande BH utan bygel som sitter åt.<br />
Komma igång med amningen<br />
Den gulaktiga råmjölken bildas i brösten redan under graviditeten. Den är mycket nyttig för<br />
barnet, har hög proteinhalt, hög koncentration av antikroppar och andra ämnen som ger ett<br />
visst skydd mot infektioner. Råmjölken finns i liten mängd och barnet vill oftast suga på båda<br />
brösten, ibland i omgångar. Råmjölken övergår successivt till mogen mjölk. Under tredje till<br />
fjärde dygnet kommer en större mängd mjölk igång. Brösten svullnar och blir spända.<br />
”Spända bröst” är ett naturligt tillstånd och beror på att brösten fylls med mjölk, vätska ansamlas<br />
och blodcirkulationen ökar. Det <strong>kan</strong> kännas obehagligt och smärtsamt. Handmjölka före<br />
amning för att underlätta barnets tag om brösten och låt barnet suga så ofta det vill. Det är viktigt<br />
att barnet får suga längre på första bröstet (”amma färdigt”) för att kunna tömma bröstet<br />
effektivt. Svullnaden brukar lägga sig efter några dagar.<br />
Amningsmönster<br />
Amningsstarten är intensiv. Barnet suger mycket ofta och på så sätt etableras mjölkproduktionen.<br />
Det är viktigt att du följer ditt barns signaler och låter barnet amma ”fritt”.<br />
Barnets första dygn<br />
• Under de första timmarna efter förlossningen är barnet oftast vaket och suger flera gånger.<br />
• Hur mycket barnet suger under de kommande timmarna varierar. Vissa barn är trötta och<br />
sover långa perioder sitt första dygn medan andra är pigga och ammas ofta och länge.<br />
• Det är bra att vara uppmärksam på när barnet visar tecken på att vilja suga. Barnet <strong>kan</strong><br />
slicka på läpparna, söka med munnen, suga på fingrar och/eller ”småprata”. Lägg barnet till<br />
bröstet så snart det visar sugvillighet. Vänta inte tills det skriker.<br />
• Barnet bajsar mekonium som är svart och kletigt samt kissar små mängder.<br />
• Be gärna personalen på BB om hjälp med första amningarna.<br />
6
Amning<br />
Barnets andra dygn<br />
• Barnet visar nu mer av hungerkänslor och vill suga mycket, en del längre och en del kortare<br />
stunder.<br />
• Periodvis ammas barnet nästan konstant; då kommer mjölken igång snabbare och i större mängd.<br />
• Barnet kissar små mängder koncentrerad urin som <strong>kan</strong> vara lite orange/röd i färgen. Den<br />
första urinen innehåller ett ämne som kallas urat. Det ser orangerött ut i blöjan när barnet<br />
kissat. Detta är ofarligt.<br />
• Bajset <strong>börja</strong>r övergå till en lösare konsistens och skiftar i färg till brunt/grönt.<br />
Barnets tredje till fjärde dygn<br />
• Barnet har fortsätt täta amningar med olika tidsintervall av 1-4 timmar.<br />
• Mjölken <strong>börja</strong>r komma igång och barnet är nöjdare.<br />
• Barnet kissar större mängder och bajset blir lösare och gulare.<br />
Amningsmönster framöver<br />
• Barnet suger i genomsnitt 8-14 gånger/dygn.<br />
• Barnet suger glesare och sover bättre på förmiddagen.<br />
• Barnet har oftast en vaken period och suger tätare på kvällen och förnatten.<br />
Ett amningstillfälle innebär att barnet vill suga i omgångar, som ett ”flerrättersmål”. Det tar<br />
minst 1-2 månader att etablera amningen.<br />
Nattamning<br />
• Gör amningen så enkel och bekväm som möjligt. Ligg kvar i sängen och amma om det känns<br />
bra.<br />
• Tänd inga starka lampor.<br />
• Byt blöja endast om blöjan är våt eller om barnet har bajsat.<br />
7
Amning<br />
Amningsläge och teknik<br />
1. Sitt med rak rygg eller lätt framåtlutad och med båda fötterna<br />
på golvet.<br />
2. Håll handflatan mot barnets skulderblad med tummen och<br />
fingrarna på barnets axel. Barnets huvud ska kunna falla lätt<br />
bakåt.<br />
3. Ge stöd med andra handen under bröstet.<br />
4. Barnet ska ligga magen mot mamman, ha<strong>kan</strong> mot bröstet<br />
och näsan mitt emot bröstvårtan.<br />
5. Invänta att barnet gapar stort och sträcker fram sin tunga.<br />
6. Rikta vårtan upp mot gommen och för barnet till bröstet.<br />
7. Barnets haka ska gå djupt in i bröstet mot undersidan av<br />
vårtgården. Bröstvårtan hamnar då upp mot den mjuka gommen<br />
längst bak i munnen där den ligger skyddad från nötning.<br />
8. De första sugtagen <strong>kan</strong> göra riktigt ont men smärtan bör<br />
snart gå över och barnet <strong>börja</strong>r suga med långa djupa sugtag.<br />
9. När barnet har fått bra tag <strong>kan</strong> man försiktigt smyga under<br />
med den andra handen utan att ändra barnets position<br />
vid bröstet.<br />
10. Tryck barnets stjärt mot din kropp och släpp sedan efter<br />
lite på huvudet, då går näsan fri.<br />
11. Sänk axlarna och låt överarmarna hänga rakt. Försök att<br />
slappna av i kroppen.<br />
8
Amning<br />
Kontrollera sedan 6 tecken på ett bra tag:<br />
1. Du ska inte känna någon smärta i bröstvårtan, men det <strong>kan</strong> svida i <strong>börja</strong>n.<br />
2. Barnet ska ha runda kinder (ingen grop i kinden och mungipan syns inte).<br />
3. Ha<strong>kan</strong> pressas djupt in i bröstet (inget mellanrum mellan ha<strong>kan</strong> och bröstet) samt en stor<br />
dubbelhaka.<br />
4. Käkmusklerna arbetar.<br />
5. När mjölken <strong>börja</strong>r rinna till, sväljer barnet hörbart.<br />
6. Bröstvårtan ska vara rund efter amning, inte ihopklämd eller sned.<br />
Kontrollera tecknen på ett bra tag då och då under amningen. Om taget är fortsatt bra,låt barnet<br />
suga tills det släpper taget själv. Om taget inte är bra, lossa barnet och <strong>börja</strong> om.<br />
Positiva tecken på att amningen<br />
fungerar och att mjölken kommit<br />
igång inom ca 3-5 dygn:<br />
• Barnet får ett bra tag om bröstet.<br />
• Barnet ammar lugnt på bröstet, suger<br />
med långa djupa sugtag och det hörs<br />
att barnet sväljer.<br />
• Bröstet känns mjukare efter amningen.<br />
• Barnet kissar blek, luktlös urin flera<br />
gånger per dygn.<br />
• Barnet bajsar gult flera gånger per<br />
dygn.<br />
• Barnet <strong>börja</strong>r öka i vikt.<br />
9
Amning<br />
Hemma från BB<br />
För de flesta är vistelsen på BB kort och ofta<br />
har amningen inte hunnit komma igång ordentligt<br />
innan det är dags att åka hem. Det<br />
är ändå viktigt att du känner att du kommer<br />
att kunna klara av amningen på egen hand<br />
innan du lämnar BB. Om du har frågor eller<br />
behöver stöd ska du inte tveka att be om<br />
hjälp.<br />
Råd vid amningsproblem<br />
De första veckorna är det vanligt med amningsproblem,<br />
till exempel såriga bröstvårtor<br />
och spända bröst. Låt det inte gå för långt<br />
innan du ber om råd och hjälp om du får<br />
problem. Efter utskrivning från BB-vården<br />
ska du i första hand söka stöd med amningen på BVC. Om dina problem kvarstår, är du välkommen<br />
att ringa NU-sjukvårdens amningsmottagning.<br />
Du <strong>kan</strong> också hitta mer information på amningshjalpen.se, 1177.se och nusjukvarden.se (under<br />
Hitta vården/gynmottagningar- NÄL/amningsmottagning).<br />
Handmjölkning och pumpning<br />
Ibland <strong>kan</strong> det vara nödvändigt att pumpa ur brösten lite. Det görs enklast och bäst för hand.<br />
Elektrisk pump finns att hyra på BB och på vissa BVC i området. Vid köp av handpump är det<br />
viktigt att be om råd om bästa alternativ. Rådgör med BB eller BVC-personalen.<br />
Förvaring av bröstmjölk<br />
Bröstmjölken förvaras i kylskåp max 3 dygn (+4 grader). Fryst bröstmjölk <strong>kan</strong> förvaras 3 månader<br />
i frys som håller –18 eller 6 månader i frys som håller –20 grader. Upptinad bröstmjölk<br />
är hållbar max 2 dygn i kyl. OBS! Tina/ värm aldrig bröstmjölk i mikrovågsugn, eftersom vissa<br />
näringsämnen då förstörs.<br />
10
Amning<br />
Amning och kost<br />
Bröstmjölken innehåller alla de näringsämnen ditt barn behöver för att växa och utvecklas.<br />
Barnet tar den näring det behöver. För att du själv inte ska få för lite näring är det viktigt med<br />
regelbunda måltider och en allsidig kost. En enkel grundregel för att få alla näringsämnen är<br />
att äta många olika sorters livsmedel varje dag. För senaste rekommendationen om amning och<br />
kost se Svenska livsmedelsverket www.slv.se.<br />
Amning och alkohol<br />
Alkohol har inga positiva effekter för amningen och det är viktigt att fundera på hur din förmåga<br />
att följa barnets signaler påverkas av bruk av alkohol. För senaste rekommendationen om<br />
amning och alkohol se Svenska livsmedelsverket www.slv.se.<br />
Amning och nikotin<br />
Allt bruk av nikotin bör undvikas under graviditet och amning. Rökning under graviditet och<br />
amning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Se till att ditt barn vistas i en rökfri miljö. Rökning<br />
ska aldrig förekomma i det rum barnet vistas och sover i. Barn till föräldrar som röker <strong>kan</strong><br />
reagera med skrikighet, blekhet, kräkningar och diarré. Risken för övre luftvägsinfektion och<br />
luftrörsbesvär är större hos barn där någon i familjen röker.<br />
Amning och läkemedel<br />
Läkemedel <strong>kan</strong> passera över till bröstmjölk men behöver för den skull inte ge effekter på barnet.<br />
Rådfråga alltid läkare eller BVC när du behöver ta någon medicin och även innan du använder<br />
örter eller naturpreparat.<br />
Napp<br />
Det tar minst 1-2 månader att få en etablerad amning. Barnet kommer ha ett stort behov av<br />
att få suga mycket på bröstet för att få igång samt för att ställa in mjölkproduktionen. Täta<br />
amningar under de 6 första veckorna bidrar även till förbättrad mjölkproduktion på lång sikt.<br />
För tidig användning av tröstnappen <strong>kan</strong> då bidra till låg mjölkproduktion. Att <strong>börja</strong> med napp<br />
innan amningen har kommit igång <strong>kan</strong> också leda till att barnet lär sig fel sugteknik. Försök<br />
undvika tröstnapp under den första tiden.<br />
11
Mamma och barn<br />
Att föda barn<br />
Att föda barn innebär en stor omställning för kroppen,<br />
både psykiskt och fysiskt. Du behöver vila när<br />
barnet sover. En god idé är att be släkt och vänner att<br />
vänta med besök och telefonsamtal under den första<br />
vec<strong>kan</strong>.<br />
De första dagarna hemma <strong>kan</strong> vara mer ansträngande<br />
än du har förväntat dig. Kroppen är trött efter förlossning<br />
och graviditet vilket <strong>kan</strong> ge humörsvängningar.<br />
Du <strong>kan</strong> bli känslig för kritik mot såväl dig själv som<br />
barnet. Vissa kvinnor <strong>kan</strong> känna av humörsvängningar<br />
under hela amningen, men för de flesta går det över<br />
efter de första dagarna.<br />
Tiden mellan förlossningen och första återbesöket hos<br />
barnmors<strong>kan</strong> är tid för kroppen att återhämta sig.<br />
Inom några veckor har de flesta bristningar läkts och<br />
svullnaden i underlivet lagt sig.<br />
12
Mamma och barn<br />
Hygien<br />
Hygienen är viktig att tänka på för dig som nybliven mamma. Avslagsperioden som <strong>kan</strong> vara<br />
upp till 8 veckor, innebär att livmodern drar ihop sig och du blöder. Duscha (ej bad) under<br />
denna period. Det räcker att tvätta underlivet med vanligt vatten eftersom tvål torkar ut slemhinnorna.<br />
Under första tidens amning drar livmodern ihop sig och då <strong>kan</strong> blödningen variera<br />
något. Färgen på avslaget övergår sedan till att bli mer brunaktig. Senare blir det en mer vitaktig<br />
flytning. Om du får problem med avslag eller bristning hör du av dig till din BB-avdelning.<br />
Mensen <strong>kan</strong> komma igång redan efter en månad och då bör man använda binda istället för<br />
tampong. Ibland <strong>kan</strong> det ta ett år innan du återfår din menstruation.<br />
Kejsarsnitt<br />
Var uppmärksam på om du känner dig sjuk, har feber, om huden rodnar, om det kommer vätska<br />
från såret, om smärtorna ökar från magen, om blödningarna ökar från slidan eller om det svider<br />
när du kissar. Kontakta BB-avdelningen om du får besvär. Det är helt normalt att känseln i<br />
huden, framför allt ovanför såret, är nedsatt.<br />
Om du blivit förlöst med ett kejsarsnitt ska du tänka på att inte utsätta såret för allt för stor<br />
belastning. Var försiktig med lyft den första månaden och bär helst inte tyngre än ditt nyfödda<br />
barns vikt. Tänk också på att rulla över på sidan innan du tar dig upp ur sängen den första månaden.<br />
Sköt ditt barn som vanligt och promenera gärna så mycket som känns bra för dig. Glöm<br />
inte att träna din bäckenbottenmuskulatur. Läs mer om bäckenbottenträning och övrig fysisk<br />
träning under råd om kroppen längre fram i den här broschyren. Sjukgymnast finns att tillgå på<br />
BB under BB-tiden.<br />
Lust<br />
Lusten till samliv efter en förlossning varierar från par till par. Det är viktigt att ni pratar om<br />
vilka era förväntningar och känslor inför samlivet är.<br />
Använd kondom under avslagsperioden, eftersom det finns risk för infektion. Hormonpåver<strong>kan</strong><br />
<strong>kan</strong> göra slemhinnan torr och för att avhjälpa det <strong>kan</strong> ni köpa glidmedel på apoteket. Tänk på<br />
att amning inte är ett fullgott skydd mot graviditet.<br />
13
Mamma och barn<br />
På BB har vi tillgång till kurator som <strong>kan</strong> hjälpa till med:<br />
• Stöd och krissamtal<br />
• Samtalsbehandling<br />
• Anhörigstöd<br />
• Social information och rådgivning<br />
Till dig som blivit slagen eller på annat sätt kränkt. Du har blivit utsatt för ett brott!<br />
Det finns hjälp att få, tveka inte att be oss om hjälp!<br />
Efterkontroll<br />
Efter förlossningen erbjuds du en efterkontroll hos din barnmorska på barnmorskemottagningen.<br />
Det brukar vara lämpligt 8-12 veckor efter förlossningen. Vid efterkontrollen undersöks ditt<br />
underliv för att se att det har läkt och att allt fungerar normalt igen. Frågan om preventivmedel<br />
tas också upp.<br />
14
Barn<br />
Barn<br />
Ni har fått en fin flicka eller pojke. Ett friskt barn<br />
vaknar till sina måltider, är rosigt, äter bra, andas<br />
lugnt utan ansträngning, har inte gnyende andning<br />
och har inte feber.<br />
Även om ert nyfödda barn undersöks av barnläkare<br />
och är friskt när ni åker hem, <strong>kan</strong> det hända att det<br />
blir sjukt. Detta måste ni som föräldrar vara uppmärksam<br />
på och då ta kontakt med sjukvården. Vi<br />
rekommenderar inte att man tar med sig nyfödda barn till stora folksamlingar så som stora<br />
inomhusköpcentra de första 1-2 månaderna då detta utsätter barnet för onödig infektionsrisk.<br />
Var noga med att tvätta händerna ofta, speciellt innan man tar i barnet.<br />
Låt spädbarnet sova på rygg<br />
Socialstyrelsens rekommendationer, som bygger på forskningsresultat, visar att risken för<br />
plötslig spädbarnsdöd minskar om man lägger barnen på rygg istället för mage när de ska<br />
sova. Sömn i ryggläge är säkrare än sömn i sidoläge, eftersom spädbarn <strong>kan</strong> rulla över från<br />
sida till mage.<br />
Barnets huvudform<br />
Små barns huvuden är mjuka och formbara för att hjärnan ska få utrymme att växa. Huvudformen<br />
<strong>kan</strong> därför förändras om barnet alltid ligger på samma sätt och belastar huvudet<br />
ensidigt på hårt underlag. Det finns då risk att barnet utvecklar en så kallad lägesbetingad<br />
skallasymmetri. Med det menas att barnet får ett skevt eller platt bakhuvud. Detta <strong>kan</strong> man<br />
förebygga genom att använda en mjuk och tillräckligt tjock kudde då barnet ligger på rygg.<br />
Tänk på att hjälpa ditt barn att variera huvudställningen. En del barn har en favoritsida och<br />
ligger ständigt med huvudet åt samma håll. Häng exempelvis intressanta leksaker växelvis på<br />
höger och vänster sida om sängen.<br />
Det är viktigt att barnet redan från <strong>börja</strong>n vänjer sig vid att ligga på mage i vaket tillstånd<br />
och under uppsikt, flera gånger om dagen. Fördelen med magläge är att det stimulerar spädbarnets<br />
motoriska utveckling och huvudkontroll. Viktigaste åtgärden om ditt barn har utvecklat<br />
en skallasymmetri är att genast vidta åtgärder där barnet avlastar den tillplattade sidan<br />
helt. Om ditt barn har en skallasymmetri, rådfråga barnavårdscentralen alternativt kontakta<br />
barnsjukgymnasten på NÄL som nås via sjukhusets växelnummer 010-435 00 00.<br />
15
Barn<br />
Samsovning<br />
Vid samsovning ska barnet ligga på rygg med huvudet högt uppe i sängen. Barnets ansikte ska<br />
inte vara övertäckt, och barnet ska ha eget täcke/filt. Samsov inte på en soffa eller bäddsoffa.<br />
Om man intar läkemedel som sänker reaktionsförmågan, är mycket trött eller påverkad av alkohol<br />
bör man inte samsova med barnet. Vi avråder också från att ha barnet sovande i förälderns<br />
säng om man är rökare, eftersom flera undersökningar visat en ökad risk för plötslig spädbarnsdöd<br />
i dessa fall (Socialstyrelsens rekommendationer).<br />
Hudvård<br />
I <strong>börja</strong>n är det bra att titta på hela barnet naket varje dag för<br />
att se att huden inte är irriterad eller har några utslag. Det<br />
är viktigt att titta under armarna, i halsvecken under ha<strong>kan</strong>,<br />
bakom öronen och i ljumskarna. Där <strong>kan</strong> huden lätt bli irriterad<br />
eftersom det är varmt och lite fuktigt.<br />
Barn måste tvättas varje dag i hudvecken för att inte få irriterad<br />
hud. Tvätta försiktigt med en mjuk tvättlapp fuktad med<br />
vatten och badda torrt. Om barnet ändå har blivit röd och<br />
irriterad i något av hudvecken brukar det läka snabbt om man<br />
tvättar rent, försöker badda torrt och sedan luftar. Om det<br />
inte blir bättre av den behandlingen <strong>kan</strong> man kontakta Barnavårdscentralen.<br />
Man behöver inte överdriva tvättandet, men man ska hålla barnets hud ren. I <strong>börja</strong>n räcker det<br />
ofta att tvätta barnet med vatten. Sedan behövs ibland en mild barntvål som komplement. Det<br />
går också att rengöra huden med olja. Det räcker att bada barnet någon gång per vecka men<br />
om man vill, och om barnet inte får torr hud, så <strong>kan</strong> man göra det oftare. Lämna aldrig barnet<br />
utan tillsyn på skötplatsen!<br />
Navelvård<br />
Tvätta naveln med ljummet vatten och var sedan noga med att torka torrt. Navelstumpen faller<br />
av efter 1-2 veckor. Fortsätt hålla naveln torr. Om huden runt naveln blir röd kontakta din Barnavårdscentral<br />
eller BB.<br />
Hormonpåver<strong>kan</strong><br />
Många nyfödda har under de första levnadsveckorna så kallade ”hormonplitor”. Det är röda utslag<br />
med en vit prick i. Dessa försvinner av sig själv efter ett par dagar och är helt ofarliga.<br />
Det nyfödda barnet <strong>kan</strong> få svullna bröstkörtlar och det <strong>kan</strong> till och med komma lite mjölk.<br />
Detta försvinner av sig själv när hormonpåslaget minskar.<br />
16
Barn<br />
Barnskrik<br />
Spädbarnet använder först och främst skriket för att tala om att något inte är som det ska.<br />
Kanske behövs en ny blöja, <strong>kan</strong>ske är det hungrigt, har ont i magen och/eller har kontaktbehov.<br />
Det tar ett tag innan man lär sig urskilja vad barnets skrik betyder. En del barn skriker väldigt<br />
mycket de första månaderna. Det <strong>kan</strong> vara oerhört pressande för en del föräldrar. Prata<br />
om det med er BVC-sjuksköterska eller någon annan som <strong>kan</strong> ge er råd och stöd.<br />
Tips för att trösta ett gråtande spädbarn:<br />
• Mata barnet om det är hungrigt.<br />
• Byt blöja på barnet om det behövs.<br />
• Ge barnet närhet genom att till exempel röra på dig lugnt tillsammans med barnet, hålla<br />
barnet mot ditt bröst, massera eller bara hålla om barnet.<br />
• Skärma av barnet mot intryck. Släck till exempel lampor eller sänk störande ljud.<br />
• Spela lugn musik, sjung eller prata lugnande.<br />
• Gå ut och gå med barnet i vagn eller bärsele.<br />
• Om du känner dig uppgiven, trött och att du håller på att tappa kontrollen, lägg ner barnet<br />
en stund och gå undan ett tag för att hämta andan.<br />
• Ring en släkting eller vän som du litar på och be honom eller henne att avlasta dig en<br />
stund.<br />
Skaka aldrig barnet - det <strong>kan</strong> orsaka allvarliga skador. Värme, närhet och total uppmärksamhet<br />
<strong>kan</strong> ett litet barn aldrig få för mycket av. Det är det bästa kapital du <strong>kan</strong> investera i för<br />
framtiden och så oändligt mycket viktigare än städning, tvättning och pengarna på banken.<br />
Kräkningar<br />
Ibland kräks barnet efter måltid. Bli inte orolig för det, <strong>kan</strong>ske har barnet fått i sig för mycket<br />
mat. Det <strong>kan</strong> också bero på en omogenhet i magmunnen som inte sluter tätt. Då kräks barnet<br />
lätt, ofta i samband med rapning.<br />
Utevistelse<br />
Alla barn, inte minst spädbarn, mår bra av att vistas mycket utomhus. Spädbarn ska hållas varma,<br />
men inte kläs på för mycket så de blir alltför varma. Anpassa klädsel efter omgivningens<br />
temperatur. Barnet ska inte heller bäddas in så det inte <strong>kan</strong> röra armar och ben. Lämna aldrig<br />
barnet ensamt i bilen eller att sova utan tillsyn utomhus. Tag av ytterkläderna när barnet tas<br />
in i värmen inomhus eller i bilen efter att ni varit ute.<br />
17
Tidig hemgång<br />
Gulsot och infektion<br />
Gulsot är vanligt under första levnadsvec<strong>kan</strong>. Det smittar inte, utan beror på omognad i levern.<br />
Ring BB om ni tycker att barnet blir gulfärgat i ansiktet, i ögonvitorna eller på kroppen under<br />
de första dygnen. Ring också om barnet blir trött eller aptitlöst. Då <strong>kan</strong> det behövas ta blodprov<br />
för att avgöra om det behöver behandling för nyföddhetsgulsot.<br />
Det är ovanligt att nyfödda får en infektion, men det <strong>kan</strong> inträffa.<br />
Observera om ditt barn<br />
• blir trött eller svårväckt och inte orkar äta<br />
• får blek hudfärg<br />
• får snabb andning (mer än 60 andetag/minut) eller gnyende andning<br />
• verkar otröstligt och lättirriterat (reagerar onormalt på ljud, ljus eller beröring)<br />
• får temperatur över 37,5 grader vid mer än ett mättillfälle<br />
Vad innebär ”tidig hemgång”?<br />
En del mammor tycker att det finns fördelar med att komma hem tidigt från BB till sin egen<br />
miljö. Hela familjen får vara med under den första tiden. Pappa/partner kommer naturligt och<br />
snabbt in i sin nya roll och syskonen behöver inte vara utan mamma. Du <strong>kan</strong> lättare koppla av<br />
och vila hemma. ”Tidig hemgång” innebär att du gör en del av din BB-tid hemma och ska då<br />
vila och ha det lugnt omkring dig. Dra ned på kraven och försök ta tillvara dessa dagar i ditt<br />
barns liv och njut av barnets totala behov av dig.<br />
På NÄL <strong>kan</strong> vi erbjuda dig en individuell hemgångsplanering. Kontakt sker via telefon och återbesök.<br />
Du <strong>kan</strong> i lugn och ro få hjälp med amning, råd om skötsel av barnet och har möjlighet<br />
att prata igenom förlossningen. Du bör ha stöd och hjälp av någon hemma som står dig nära.<br />
Förutsättningen är att ditt barn och du själv mår bra och är friska. Det innebär att du har haft<br />
en normal graviditet och förlossning, barnet är friskt, fullgånget och sugvilligt. Vid amningssvårigheter<br />
rekommenderar vi att du stannar kvar längre på BB.<br />
Tillsammans med BB:s personal tar du ett beslut om tidig hemgång är lämpligt för dig och ditt<br />
barn. Ditt barn undersöks också av barnläkare innan ni åker hem. Om barnet läkarundersöks<br />
före 48 timmar (2 dygn) kommer ni tillbaka för ytterligare en undersökning av barnet. Uppföljning<br />
sker på BB-mottagningen.<br />
18
Råd om kroppen<br />
Graviditet är naturligt<br />
Att vara gravid och föda barn är en naturlig del av livet för en kvinna. Men det innebär<br />
också att kroppen utsätts för stora påfrestningar. Det är viktigt med vila och återhämtning<br />
efter en graviditet och förlossning.<br />
Fysisk aktivitet<br />
De första två till tre månaderna efter förlossningen, räcker det med dagliga promenader och<br />
bäckenbottenträning som komplement till de enkla övningar du kommer att få tips om längre<br />
fram i den här broschyren. Komplettera gärna med någon cykeltur för att öka konditionen.<br />
Simning och annan vattenträning är också skonsam träning, men ska inte på<strong>börja</strong>s förrän avslaget<br />
upphört. Runt tre till fyra månader efter förlossningen <strong>kan</strong> man vanligtvis återuppta tidigare<br />
träning så som ridning eller motionsgymnastik. Du <strong>kan</strong> också intervallträna eller jogga lätt<br />
men undvik att hoppa i <strong>börja</strong>n. Öka intensiteten i träningen gradvis. Målet vid all fysisk aktivitet<br />
är att du ska kunna träna utan läckage eller tyngdkänsla i underlivet.<br />
Bäckenleder<br />
En successiv uppmjukning av ledbanden kring bäckenlederna sker inför en<br />
förlossning (se figur). Det är naturligt, men <strong>kan</strong> göra ont från och till, även<br />
då förlossningen är över. Fortsätt att använda höftbälte efter förlossningen<br />
om det känns bra. Besvären minskar efter hand, men tidsaspekten varierar<br />
från person till person. Vill du ha hjälp med smärtlindring eller träningsinstruktioner<br />
kontaktar du din distriktssjukgymnast på hemorten.<br />
Att tänka på:<br />
Bäcken med<br />
bäckenleder<br />
• Undvik rörelser som gör ont.<br />
Led<br />
• Håll ihop dina knän vid vändning i sängen, när du reser<br />
dig från sittande osv.<br />
• Sitt inte med benen i kors.<br />
• Belasta båda benen lika mycket när du står.<br />
• Gå så lite som möjligt i trappor.<br />
• Ta korta steg när du går.<br />
• Undvik allt för långa promenader.<br />
• Undvik moment där du står framåtlutad.<br />
• Undvik dammsugning.<br />
Blygdbensfog<br />
Led<br />
19
Råd om kroppen<br />
Bäckenbottenträning<br />
Bäckenbotten är den muskulatur som bildar ”golv” i ditt bäcken. Storleken är<br />
som två kupade händer och ska ge stöd åt våra underlivsorgan samt förhindra<br />
urin-, gas-, och avföringsläckage.<br />
Under graviditet och förlossning blir muskulaturen uttöjd och försvagad. Om<br />
bäckenbotten förblir svag ökar risken för inkontinens och framfall. Därför är det<br />
viktigt att träna din bäckenbotten för att förhindra framtida besvär. Att vara<br />
vältränad innebär inte automatiskt att du<br />
har en stark bäckenbotten!<br />
Knipriktning<br />
Om du fått en bristning och är sydd i underlivet<br />
<strong>kan</strong> du också träna bäckenbotten,<br />
då blodcirkulationen ökar vid lätt träning.<br />
Däremot ska det inte göra ont när du kniper.<br />
Om du fått en bristning i ändtarmens<br />
slutmuskel får du kontakt med en sjukgymnast<br />
under tiden på BB. Även om du blivit<br />
förlöst med kejsarsnitt är det viktigt att<br />
träna bäckenbotten, som påverkats av den<br />
ö<strong>kan</strong>de tyngden under graviditeten.<br />
Redan på BB <strong>kan</strong> du försöka hitta rätt muskulatur, gärna medan du vilar. Ligg<br />
på rygg, mage eller på sidan. Då slappnar kroppen lättare av och dina bukorgan<br />
trycker inte ner mot underlivet. Koncentrera dig på att stänga runt ändtarmsöppningen<br />
och vidare fram mot slida och urinrör. Känn ett ”lyft” inuti<br />
dig och tänk dig att du stänger en dragkedja. Lår-, sätes- och magmuskler är<br />
helt avspända. Andas lugnt - håll inte andan! Knip på det här sättet med liten<br />
eller måttlig kraft 2 sekunder. Pausa sedan 2 sekunder. Upprepa 10 gånger,<br />
helst 3 gånger varje dag. När du har hittat rätt muskulatur ska du gå över till<br />
styrketräning.<br />
För att ”styrketräna” gör du på samma sätt fast kniper hårt i 3 sekunder, paus<br />
3 sekunder. Upprepa 10 gånger och gör det helst 3 gånger varje dag. Öka<br />
därefter tiden stegvis. Målet är att kunna knipa mellan 5-10 sekunder. Räkna<br />
med 3-4 månaders daglig träning även om det är individuellt hur mycket<br />
träning man behöver. Knip alltid vid hosta, lyft och andra situationer då buktrycket<br />
ökar. Det är viktigt att du tränar bäckenbotten både i sittande och<br />
stående ställning, så att muskulaturen klarar den ökade belastningen vid ökat<br />
buktryck även i dessa ställningar.<br />
Övre bilden visar<br />
bäckenbotten före<br />
graviditet och förlossning<br />
och den<br />
nedre bilden efter<br />
20
Råd om kroppen<br />
Viloställningar<br />
Det är vanligt att nyförlösta kvinnor känner sig trötta eller<br />
har ont i sin rygg, ofta nedre delen av ländryggen. Det försvinner<br />
efterhand när du blivit starkare i muskulaturen och<br />
har hittat tillbaka till din hållning. Använd gärna någon av<br />
dessa viloställningar om du känner dig trött i ryggen eller<br />
bara vill slappna av en stund.<br />
Kroppshållning<br />
Din kroppshållning förändras under graviditeten och du<br />
får en ökad svank. Efter graviditeten är det viktigt att du<br />
försöker hitta tillbaka till din normala hållning i sittande,<br />
stående och gående för att undvika spännings- och smärttillstånd<br />
i nacke, axlar och rygg. Titta i spegeln och korrigera<br />
din hållning.<br />
Efter en tid är det vanligt med besvär i nacke och axlar hos<br />
nyblivna mammor. Amning tar mycket tid. Ta därför tid på<br />
dig att finna sköna amningsställningar som inte belastar<br />
nacke och axlar. Använd en bekväm stol med armstöd eller<br />
lägg en kudde i knät under den arm du håller barnet med.<br />
Detta avlastar axlarna. Speciella amningskuddar finns att<br />
köpa. Att ha fötterna på en liten pall gör att du sitter mer<br />
avspänt. Växla mellan att sitta och att ligga och amma,<br />
gärna i sidliggande ställning.<br />
21
Råd om kroppen<br />
Lyft- och bärteknik<br />
Det är alltid viktigt med en lyft- och bärteknik<br />
som är skonsam för ryggen. Efter en graviditet<br />
och förlossning är det extra viktigt då muskulaturen<br />
i buk och bäckenbotten är försvagad. Var<br />
sparsam med tunga lyft (exempelvis av syskon)<br />
till en <strong>börja</strong>n.<br />
Lyft och bär enligt bilden:<br />
• Stå i gångstående med ena foten framför<br />
den andra.<br />
• Håll ryggen rak och böj i höfter och knän.<br />
• Håll det du ska lyfta så nära kroppen som<br />
möjligt.<br />
• Knip i bäckenbotten före och under lyftet.<br />
Bukmuskler<br />
Bukmusklerna består av flera muskellager och styr<strong>kan</strong> i dem är viktig för att stödja ryggen.<br />
Under en graviditet töjs framför allt de raka bukmusklerna och i slutet av graviditeten är<br />
det vanligt att de raka bukmusklerna skiljs åt ovanför och nedanför naveln.<br />
Efter förlossningen bör bukmusklerna återgå till sin plats innan du <strong>börja</strong>r träna sit-ups. Efter<br />
6-8 veckor <strong>kan</strong> alla som fött barn på<strong>börja</strong> sit-ups-träning. Starta helst med de sneda bukmusklerna.<br />
Till vänster: Bukmusklerna då<br />
du inte är gravid<br />
Till höger: Bukmusklerna under<br />
och efter en graviditet<br />
22
Råd om kroppen<br />
Övningar du <strong>kan</strong> göra när du kommit hem från BB<br />
Nedpressning av svank:<br />
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa ner ryggslutet mot underlaget<br />
och håll kvar en kort stund. Upprepa 5-10 gånger.<br />
Bäckenlyft:<br />
Ligg på rygg med böjda ben. Pressa ner ryggslutet mot underlaget<br />
och knip ihop bäckenbotten. Spänn skinkorna och<br />
lyft sätet en liten bit från underlaget. Håll kvar en stund,<br />
sänk sakta och upprepa 5-10 gånger.<br />
Ryggstär<strong>kan</strong>de övning:<br />
Ligg på mage med armarna utefter sidorna. Titta ner i<br />
golvet, lyft huvudet, överkroppen och armarna en bit från<br />
underlaget. Håll kvar en stund och sänk sakta. Upprepa<br />
5-10 gånger.<br />
Armhävning:<br />
Ligg på knä med händerna i golvet och rak rygg. Böj armarna<br />
så att näsan kommer ner mot golvet och res sakta<br />
upp igen. Upprepa 5-10 gånger.<br />
Efter 6-8 veckor<br />
Styrka sneda bukmuskler:<br />
Ligg på rygg med böjda ben. Knip först med bäckenbottenmuskulaturen.<br />
Rulla upp huvudet och ena skuldran<br />
så att handen når utsidan av motsatt knä. Upprepa<br />
5-10 gånger på varje sida.<br />
Styrka raka bukmuskler:<br />
Ligg på rygg med böjda ben. Knip först med bäckenbottenmuskulaturen.<br />
Håll ha<strong>kan</strong> mot bröstet och för<br />
upp armarna mot dina knän. Skulderbladen ska lämna<br />
underlaget. Sänk sakta och upprepa 5 - 10 gånger.<br />
Lycka till!<br />
23
Små barn ska njutas<br />
Små barn ska njutas,<br />
omsorgsfullt och långsamt,<br />
utan hafs och brådska,<br />
när dom är mognast,<br />
fulla utav saft och sötma<br />
Små barn ska njutas,<br />
frikostigt och utan ängslan,<br />
så att dom riktigt känner att dom är till lust,<br />
och bästa rätten på livets knappa bord<br />
(Sandro Key-Åberg)<br />
Produktion: NU-sjukvårdens kvinnoklinik i samarbete med informationsenheten. Foto: Jan-Erik Rak, sidan 8 Elizabeth Franklin.<br />
Illustrationer: Catarina Kartus. Tryck: Cela Grafiska AB 2010