19.09.2013 Views

Lataa pdf-tiedosto - Huoltovarmuuskeskus

Lataa pdf-tiedosto - Huoltovarmuuskeskus

Lataa pdf-tiedosto - Huoltovarmuuskeskus

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Eventuellt uppkommande<br />

krissituationr frågar<br />

inte efter tid eller plats<br />

– detsamma bör gälla<br />

när man bygger upp<br />

beredskap mot dem.<br />

22<br />

ÖVERDIREKTÖRENS<br />

ÖVERSIKT 2001<br />

Kampen mot den internationella terrorismen<br />

blev en global säkerhetspolitisk faktor<br />

år 2001. Detta har återspeglat sig även på<br />

vårt lands beredskap mot olika hot föranledda<br />

av terrorism. I förebyggandet och<br />

avvärjandet av terrorism söker den internationella<br />

samverkan fasta former. Den säkerhetspolitiska<br />

stabiliteten på Finlands närområden<br />

utvecklade sig positivt. Rysslands<br />

samarbete med Europeiska unionen och<br />

Nato fick nya former och dess ekonomiska<br />

situation förbättrades. De allvarliga<br />

meningsskiljaktigheterna och väpnade sammandrabbningarna<br />

mellan Israel och<br />

Palestina utvidgades och upprätthöll orolighet<br />

bl.a. på oljemarknaden. I samma riktning<br />

verkade USA:s planerade strävanden<br />

att utvidga den väpnade verksamheten mot<br />

terrorismen också utanför Afghanistan.<br />

Den internationella verksamheten för att<br />

befrämja gemensamma beredskapsarrangemang<br />

fortsatte livligt. Europarådet godkände<br />

i Nice i december 2000 Finlands<br />

initiativ om att utreda förutsättningarna<br />

för unionens gemensamma försörjningsberedskap,<br />

och man fortsatte att föra saken<br />

framåt på många sätt. Vårt land höll speciellt<br />

kontakt med generalsekretariatet för<br />

EU:s kommission och rådet för att utredningsarbetet<br />

skulle påbörjas. Initiativet<br />

underbyggdes även i början av året i det<br />

nya ordförandelandet Belgien och efter ett<br />

halvår också i Spanien, som var följande<br />

ordförandeland.<br />

Det nordiska samarbetet fortsatte aktivt<br />

som tidigare. Tillsammans med Sverige<br />

förbereddes en sammankomst mellan<br />

myndigheterna, vid vilken skall prövas<br />

funktionen av det gemensamma avtalet<br />

om försörjningsberedskap och behovet av<br />

dess förnyande. Det paraferade motsvarande<br />

avtalet mellan Norge och Finland<br />

behandlades fortfarande av de båda ländernas<br />

myndigheter, varför regeringen inte<br />

ännu överlät någon proposition i ärendet<br />

åt riksdagen. Däremot paraferades och<br />

överläts för vidare behandling åt riksdagen<br />

fördraget mellan de nordiska länderna om<br />

säkerställande av försvarsmaterialindustrin<br />

och inom denna speciellt den gemensamma<br />

försörjningsberedskapen. Efter<br />

liberalise-ringen av elmarknaden har de<br />

nordiska stamnätsbolagen och försörjningsberedskapsmyndigheterna<br />

utövat allt<br />

mera samarbete. Detta beslöt man befästa<br />

på så vis att det skulle grunda sig på ett särskilt<br />

avtalsförfarande mellan länderna.<br />

Samarbetet med de baltiska länderna fortsatte,<br />

vilket särskilt tog sikte på ett anpasssande<br />

av EU:s och Internationella Energiorganisationens<br />

IEA:s regler för oljeförsörjningen.<br />

Samverkan med Nato i enlighet med det<br />

euroatlantiska samarbetsrådets EAPC-avtal<br />

gick vidare på en bredare bas än tidigare.<br />

Bland annat arrangerade Finland två<br />

sammankomster för Natos partnerländer.<br />

På våren stod man värd för ett seminarium<br />

och möte för Natos industrikommitté<br />

(IPC) och ett motsvarande tillfälle ordnades<br />

på hösten för livsmedelsförsörjningskommittén<br />

(FAPC). Detta möte tilldrog sig<br />

dramatiskt just vid tidpunkten för terrorangreppet<br />

den 11 september. Samtidigt<br />

arrangerades också med Försörjningsberedskapscentralen<br />

som värd årsmötet för samarbetsorganisationen<br />

(ACOMES) för de<br />

inrättningar och bolag, som ansvarar för<br />

olika länders beredskapsupplagring av olja.<br />

Deltagarna kom huvudsakligen från Europa,<br />

men även från Israel, Japan och USA.<br />

Finlands ekonomiska läge var fortfarande<br />

starkt, trots att tillväxten avmattades<br />

påtagligt. Överskottet i bytesbalansen höll<br />

sig fortfarande på en hög nivå och statsekonomin<br />

förblev positiv. Statsskulden, c.<br />

61 miljarder euro (c. 365 miljarder mark) är<br />

alltjämt betydande, och minskar avsevärt<br />

statens möjligheter att verka som en utjämnare<br />

i depressions- och krissituationer.<br />

Landets försörjningsberedskap utvecklades<br />

och upprätthölls i enlighet med statsrådets<br />

beslut år 1995 om försörjningsberedskapen.<br />

Det påbörjade arbetet för fastställande<br />

av nya mål slutfördes under året.<br />

Handels- och industriministeriet ombad<br />

utlåtanden om betänkandet från alla<br />

ministerier, försvarsekonomiska planeringskommissionen<br />

och centrala organisationer.<br />

Beredningsarbetet fullföljdes så, att<br />

ärendet skulle kunna framskrida till statsrådets<br />

behandling i början av år 2002.<br />

Försörjningsberedskapscentralens affärsverksamhet<br />

var livlig under hela året och<br />

omsättningen ökade till över 1 000 milj.<br />

mark. Detta berodde speciellt på behovet<br />

av en cirkulation av oljeupplagen för att<br />

motsvara förändrade miljönormer. Tack<br />

vare förmånliga affärstransaktioner och<br />

prisförhållanden höll sig räkenskapsperiodens<br />

resultat på en hög nivå. Vid<br />

årets slut var balansräkningens slutsumma<br />

6,1 miljarder mark d.v.s. c. 7 % större än<br />

föregående år.<br />

Försörjningsberedskapscentralen verkar<br />

som ett sekretariat för försvarsekonomiska<br />

planeringskommissionen. Planringskommissionens<br />

ordförande är bergsrådet<br />

Heikki Hakala, som startade sitt värv<br />

1.7.2000. Planeringskommissionen har<br />

med näringslivet slutit 13 branschvisa planerings-<br />

och beredskapsavtal samt 13 ständiga<br />

sektioner. Därutöver finns ett antal<br />

olika kommittéer och projekt. Inom FEP:s<br />

organ och den på planeringsavtal baserade<br />

poolorganisationen verkar över 2000 personer<br />

företagens beredskapschefer medräknade.<br />

Denna kår bildar grunden för<br />

tryggandet av försörjningsberedskapen och<br />

informationskällan. Vi vill uttrycka vårt<br />

bästa tack för det arbete, som utförts under<br />

året.<br />

Mika Purhonen<br />

Handels- och industriministeriet<br />

Försörjningsberedskapscentralens direktion<br />

Överdirektör<br />

Adminstrativa avdelningen<br />

allmän planering<br />

juridik och ekonomi<br />

FEP:s administration<br />

data förvaltning<br />

information<br />

Basförsörjnings- Industriproduktions- Energiförsörjnings- Infrastructursavdelningen<br />

avdelningen avdelningen avdelningen<br />

livsmedelsförsörjnings industriproduktion energiförsörjning tekniska system<br />

hälsovårdförsörjnings transporter bank- och försäkringssörjnings<br />

byggande verksamhet<br />

samhällstjänster elektronikindustri<br />

grafisk industri<br />

Handels- och industriministeriet<br />

Förvarsekonomiska<br />

planeringskomissionen<br />

Centralsektionen<br />

Produktionsplanering Adminstrationplanering<br />

Livsmedelspoolen Jordbrukssektioner<br />

Grafiska poolen Distributionssektionen<br />

Kemipoolen Industrisektionen<br />

Metallpoolen Energisektionen<br />

Skogspoolen Transportsektionen<br />

Plast- och gummipoolen Byggnadssektionen<br />

Bryggmaterialpoolen Informationstekniksektionen<br />

Byggnatspoolen hem- och storhushållskommittén<br />

El- och elektronikpoolen Kommunkomittén<br />

Vägtransportpoolen Finansförsörjningskommittén<br />

Beklädspoolen<br />

Energipoolen<br />

Oljepoolen<br />

Försäkringsbranchkommittén<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!