Lataa pdf-tiedosto - Huoltovarmuuskeskus
Lataa pdf-tiedosto - Huoltovarmuuskeskus
Lataa pdf-tiedosto - Huoltovarmuuskeskus
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Eventuellt uppkommande<br />
krissituationr frågar<br />
inte efter tid eller plats<br />
– detsamma bör gälla<br />
när man bygger upp<br />
beredskap mot dem.<br />
22<br />
ÖVERDIREKTÖRENS<br />
ÖVERSIKT 2001<br />
Kampen mot den internationella terrorismen<br />
blev en global säkerhetspolitisk faktor<br />
år 2001. Detta har återspeglat sig även på<br />
vårt lands beredskap mot olika hot föranledda<br />
av terrorism. I förebyggandet och<br />
avvärjandet av terrorism söker den internationella<br />
samverkan fasta former. Den säkerhetspolitiska<br />
stabiliteten på Finlands närområden<br />
utvecklade sig positivt. Rysslands<br />
samarbete med Europeiska unionen och<br />
Nato fick nya former och dess ekonomiska<br />
situation förbättrades. De allvarliga<br />
meningsskiljaktigheterna och väpnade sammandrabbningarna<br />
mellan Israel och<br />
Palestina utvidgades och upprätthöll orolighet<br />
bl.a. på oljemarknaden. I samma riktning<br />
verkade USA:s planerade strävanden<br />
att utvidga den väpnade verksamheten mot<br />
terrorismen också utanför Afghanistan.<br />
Den internationella verksamheten för att<br />
befrämja gemensamma beredskapsarrangemang<br />
fortsatte livligt. Europarådet godkände<br />
i Nice i december 2000 Finlands<br />
initiativ om att utreda förutsättningarna<br />
för unionens gemensamma försörjningsberedskap,<br />
och man fortsatte att föra saken<br />
framåt på många sätt. Vårt land höll speciellt<br />
kontakt med generalsekretariatet för<br />
EU:s kommission och rådet för att utredningsarbetet<br />
skulle påbörjas. Initiativet<br />
underbyggdes även i början av året i det<br />
nya ordförandelandet Belgien och efter ett<br />
halvår också i Spanien, som var följande<br />
ordförandeland.<br />
Det nordiska samarbetet fortsatte aktivt<br />
som tidigare. Tillsammans med Sverige<br />
förbereddes en sammankomst mellan<br />
myndigheterna, vid vilken skall prövas<br />
funktionen av det gemensamma avtalet<br />
om försörjningsberedskap och behovet av<br />
dess förnyande. Det paraferade motsvarande<br />
avtalet mellan Norge och Finland<br />
behandlades fortfarande av de båda ländernas<br />
myndigheter, varför regeringen inte<br />
ännu överlät någon proposition i ärendet<br />
åt riksdagen. Däremot paraferades och<br />
överläts för vidare behandling åt riksdagen<br />
fördraget mellan de nordiska länderna om<br />
säkerställande av försvarsmaterialindustrin<br />
och inom denna speciellt den gemensamma<br />
försörjningsberedskapen. Efter<br />
liberalise-ringen av elmarknaden har de<br />
nordiska stamnätsbolagen och försörjningsberedskapsmyndigheterna<br />
utövat allt<br />
mera samarbete. Detta beslöt man befästa<br />
på så vis att det skulle grunda sig på ett särskilt<br />
avtalsförfarande mellan länderna.<br />
Samarbetet med de baltiska länderna fortsatte,<br />
vilket särskilt tog sikte på ett anpasssande<br />
av EU:s och Internationella Energiorganisationens<br />
IEA:s regler för oljeförsörjningen.<br />
Samverkan med Nato i enlighet med det<br />
euroatlantiska samarbetsrådets EAPC-avtal<br />
gick vidare på en bredare bas än tidigare.<br />
Bland annat arrangerade Finland två<br />
sammankomster för Natos partnerländer.<br />
På våren stod man värd för ett seminarium<br />
och möte för Natos industrikommitté<br />
(IPC) och ett motsvarande tillfälle ordnades<br />
på hösten för livsmedelsförsörjningskommittén<br />
(FAPC). Detta möte tilldrog sig<br />
dramatiskt just vid tidpunkten för terrorangreppet<br />
den 11 september. Samtidigt<br />
arrangerades också med Försörjningsberedskapscentralen<br />
som värd årsmötet för samarbetsorganisationen<br />
(ACOMES) för de<br />
inrättningar och bolag, som ansvarar för<br />
olika länders beredskapsupplagring av olja.<br />
Deltagarna kom huvudsakligen från Europa,<br />
men även från Israel, Japan och USA.<br />
Finlands ekonomiska läge var fortfarande<br />
starkt, trots att tillväxten avmattades<br />
påtagligt. Överskottet i bytesbalansen höll<br />
sig fortfarande på en hög nivå och statsekonomin<br />
förblev positiv. Statsskulden, c.<br />
61 miljarder euro (c. 365 miljarder mark) är<br />
alltjämt betydande, och minskar avsevärt<br />
statens möjligheter att verka som en utjämnare<br />
i depressions- och krissituationer.<br />
Landets försörjningsberedskap utvecklades<br />
och upprätthölls i enlighet med statsrådets<br />
beslut år 1995 om försörjningsberedskapen.<br />
Det påbörjade arbetet för fastställande<br />
av nya mål slutfördes under året.<br />
Handels- och industriministeriet ombad<br />
utlåtanden om betänkandet från alla<br />
ministerier, försvarsekonomiska planeringskommissionen<br />
och centrala organisationer.<br />
Beredningsarbetet fullföljdes så, att<br />
ärendet skulle kunna framskrida till statsrådets<br />
behandling i början av år 2002.<br />
Försörjningsberedskapscentralens affärsverksamhet<br />
var livlig under hela året och<br />
omsättningen ökade till över 1 000 milj.<br />
mark. Detta berodde speciellt på behovet<br />
av en cirkulation av oljeupplagen för att<br />
motsvara förändrade miljönormer. Tack<br />
vare förmånliga affärstransaktioner och<br />
prisförhållanden höll sig räkenskapsperiodens<br />
resultat på en hög nivå. Vid<br />
årets slut var balansräkningens slutsumma<br />
6,1 miljarder mark d.v.s. c. 7 % större än<br />
föregående år.<br />
Försörjningsberedskapscentralen verkar<br />
som ett sekretariat för försvarsekonomiska<br />
planeringskommissionen. Planringskommissionens<br />
ordförande är bergsrådet<br />
Heikki Hakala, som startade sitt värv<br />
1.7.2000. Planeringskommissionen har<br />
med näringslivet slutit 13 branschvisa planerings-<br />
och beredskapsavtal samt 13 ständiga<br />
sektioner. Därutöver finns ett antal<br />
olika kommittéer och projekt. Inom FEP:s<br />
organ och den på planeringsavtal baserade<br />
poolorganisationen verkar över 2000 personer<br />
företagens beredskapschefer medräknade.<br />
Denna kår bildar grunden för<br />
tryggandet av försörjningsberedskapen och<br />
informationskällan. Vi vill uttrycka vårt<br />
bästa tack för det arbete, som utförts under<br />
året.<br />
Mika Purhonen<br />
Handels- och industriministeriet<br />
Försörjningsberedskapscentralens direktion<br />
Överdirektör<br />
Adminstrativa avdelningen<br />
allmän planering<br />
juridik och ekonomi<br />
FEP:s administration<br />
data förvaltning<br />
information<br />
Basförsörjnings- Industriproduktions- Energiförsörjnings- Infrastructursavdelningen<br />
avdelningen avdelningen avdelningen<br />
livsmedelsförsörjnings industriproduktion energiförsörjning tekniska system<br />
hälsovårdförsörjnings transporter bank- och försäkringssörjnings<br />
byggande verksamhet<br />
samhällstjänster elektronikindustri<br />
grafisk industri<br />
Handels- och industriministeriet<br />
Förvarsekonomiska<br />
planeringskomissionen<br />
Centralsektionen<br />
Produktionsplanering Adminstrationplanering<br />
Livsmedelspoolen Jordbrukssektioner<br />
Grafiska poolen Distributionssektionen<br />
Kemipoolen Industrisektionen<br />
Metallpoolen Energisektionen<br />
Skogspoolen Transportsektionen<br />
Plast- och gummipoolen Byggnadssektionen<br />
Bryggmaterialpoolen Informationstekniksektionen<br />
Byggnatspoolen hem- och storhushållskommittén<br />
El- och elektronikpoolen Kommunkomittén<br />
Vägtransportpoolen Finansförsörjningskommittén<br />
Beklädspoolen<br />
Energipoolen<br />
Oljepoolen<br />
Försäkringsbranchkommittén<br />
23