Pohjola-Norden 4/2010

Miljöskydd
– utmaningar och lösningar
Det handlar om samarbete.
Oron för den globala miljön blir i allt större grad en fråga som även inverkar på sjöfarten.
Erfarenheter från maritim juridik och internationella föreskrifter har tydligt visat att sjöfarten
aktivt måste förbinda sig vid kort- och långsiktiga lösningar för att minimera utsläppen i haven och
till atmosfären. Vårt syfte är att trygga liv, egendom och miljö. DNV erbjuder en mängd tjänster
gällande sjöfartens inflytande på miljön - så att du kan avancera med förtroende.
Klassificering • Certificering • Lagstadgade tjänster • Maritim konsultering
Det Norske Veritas Oy/Ab
Kägelhamnen 5, 02150 Esbo
Auragatan 18, 20100 Åbo
Norragatan 5, 22100 Mariehamn
Wolffskavägen 36, 65200 Vasa
Alholmsvägen 72, 68600 Jakobstad
Tel. 09 - 681 691
www.dnv.fi
www.dnv.com
Ny konstitution i sikte
Uusi perustuslaki tekeillä
Alltingetin istuntokausi julistettiin avatuksi
lokakuun alussa suhteellisen tapauksettoman
kesän jälkeen. Perinteiset avajaiset eivät
kuitenkaan tällä kertaa sujuneet entiseen
malliin, sillä alltingetin ulkopuolelle oli kokoontunut
tuhansia mielenosoittajia, ja mellakkapoliisi
oli piirittänyt rakennuksen. Tapaus
kieltämättä muistutti alkuvuoden 2008
mielenosoituksia, joiden vuoksi Geir Haarden
hallitus joutui eroamaan.
Uutisanalyytikot ovat yhtä mieltä siitä, että
tällä kertaa kyse ei ole pelkästään Johanna
Sigurdardottirin hallituksesta, vaan protestit
kohdistuvat koko alltingetiä ja poliittista järjestelmää
kohtaan. Alltingetiä on arvosteltu
yhtenäisyyden puutteesta, kun se ei ole kyennyt
päättämään, miten perheiden kasvavan
velkataakan, työttömyyden ja julkisen sektorin
leikkausten suhteen tulisi toimia.
Melko tuore mielipidemittaus paljasti, että
vain yhdeksän prosenttia islantilaisista luottaa
alltingetiin. Lukema ei ole koskaan aikaisemmin
ollut näin alhainen. Julkista hallintoa
on kritisoitu siitä, että sen valvonta oli
puutteellista ennen talousromahdusta. Nyt
Efter en relativt händelsefattig sommar förklarades
alltinget öppnat i början av oktober.
Den här gången var det traditionella öppnandet
inte sig likt på grund av tusentals demonstranter
som samlades utanför alltingshuset.
Huset omringades av kravallpolis.
Händelsen påminde onekligen om demonstrationerna
i början av år 2008 som gjorde
att Geir Haarde’s regering tvingades avgå.
Nyhetsanalytiker är överens om att den
här gången handlar det inte enbart om Johanna
Sigurdardottir’s regering utan protesterna
riktas mot alltinget och det politiska
systemet i sin helhet. Alltinget har kritiserats
för brist på sammanhållning gällande
hur man skall ta itu med familjernas ständigt
växande skuldbörda, arbetslöshet och åtstramning
i den offentliga sektorn.
En ganska ny Gallup undersökning visade
att bara 9 procent av det isländska folket
har förtroende för alltinget. Aldrig förr har
det mätts så lågt. Offentliga institutioner har
kritiserats för brist på tillsyn och kontroll före
det ekonomiska raset. Nu förebrår man dem
för att reagera alldeles för långsamt på problem
som förvärvsliv och familjer står inför.
T ex riskerar många familjer att mista sina
hem, ofta som en konsekvens av arbetslöshet.
Tvångsauktioner på fastigheter blir allt
vanligare, speciellt i Reykjavik med omnejd
där uppsvinget blev mest märkbart. Ute på
landsbygden har man också börjat protestera
på grund av enorma nedskärningar i offentlig
service. Kraven om revidering av det politiska
systemet och styrelseformen blir allt mer
högljudda. Den isländska konstitutionen har
i princip inte förändrats sedan 1874.
Den 6–7 november planeras ett folkmöte.
Ett slumpmässigt urval på ett tusen personer
kommer att delta. Mötets syfte är att
ta reda på vilka grundläggande värderingar
folket vill skall speglas i grundlagen. Alltinget
har tillsatt ett utskott som har till uppgift att
sammanställa folkmötets resultat och presentera
det för grundlagskonferensen.
Grundlagskonferensen inleder sitt arbete i
februari 2011 och planeras pågå två månader.
Alla röstberättigade islänningar har rätt att
kandidera till konferensen. Antal konferensdeltagare
blir 25–31 och de väljs i allmänna
val den 27 november. Konferensens uppgift
blir att revidera den isländska konstitutionen
i sin helhet och presentera sina förslag i alltinget.
Folks förväntningar på resultat är inte
höga och många fruktar att alltinget kommer
att förhindra nödvändiga förändringar.
HÄR ÄR
TÄÄLLÄ
Gudrún Egilsson
Journalist
Toimittaja
sitä sätitään liian hitaasta reagoinnista elinkeinoelämän
ja perheiden ongelmiin.
Monet perheet ovat vaarassa menettää kotinsa,
mikä on usein työttömyyden seurausta.
Pakkohuutokaupat ovat yhä tavallisempia,
erityisesti Reykjavikissa ja sen lähiseuduilla,
joissa talouden elpyminen oli huomattavinta.
Myös maaseudulla ihmiset ovat alkaneet
osoittaa mieltään julkisten palveluiden mittavia
leikkauksia vastaan.
Vaatimukset poliittisen järjestelmän ja perustuslain
uudistamiseksi ovat yhä kovaäänisempiä.
Islannin perustuslakia ei periaatteessa
ole uusittu sitten vuoden 1874.
Marraskuun 6.–7. päiviksi suunnitellaan
kansankokousta, johon osallistuu tuhat satunnaisesti
valittua henkilöä. Kokouksen
tarkoituksena on selvittää, mitkä perusarvot
kansa haluaa säilyttää perustuslaissa. Alltinget
on asettanut valiokunnan, jonka tehtävänä
on koota kansankokouksen tulokset ja esitellä
ne perustuslakikonferenssissa.
Perustuslakikonferenssi aloittaa työnsä
helmikuussa 2011, ja sen on suunniteltu kestävän
kaksi kuukautta. Kaikilla äänioikeutetuilla
islantilaisilla on oikeus asettua ehdolle
konferenssiin, jonka 25–31 edustajaa valitaan
yleisillä vaaleilla 27.11. Konferenssin
tehtävänä on uudistaa Islannin perustuslaki
kokonaisuudessaan ja esitellä ehdotuksensa
alltingetille. Kansa ei odota tuloksilta paljoakaan,
ja monet pelkäävät, että alltinget tulee
estämään välttämättömät muutokset.
REYKJAVIK
Johannes Jansson/norden.org
23