07.11.2014 Views

d i s e r t a c i a

d i s e r t a c i a

d i s e r t a c i a

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

avtoris stili daculia<br />

ivane javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti<br />

humanitarul mecnierebaTa fakulteti<br />

kavkasiologiis instituti<br />

leila aviZba<br />

adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika<br />

afxazur enaSi<br />

filologiis doqtoris (Ph.D.) akademiuri xarisxis mosapoveblad warmodgenili<br />

d i s e r t a c i a<br />

samecniero xelmZRvaneli: filologiis mecnierebaTa doqtori,<br />

profesori Teimuraz gvancelaZe<br />

Tbilisi<br />

2011


sarCevi<br />

Sesavali...............................................................................................................................................................................3<br />

adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri leqsikis<br />

kvlevis mokle istoria ....................................................................................................................................8<br />

Tavi I. adamianis sxeulis nawilebis amsaxveli terminebi..........................................24<br />

Tavi II. daavadebebTan da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika................80<br />

1. daavadebaTa saxelwodebani.....................................................................................................................80<br />

2. samkurnalo saSualebaTa saxelwodebani..............................................................................107<br />

3. daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa saxelebis morfologiuri<br />

modelebi........................................................................................................................................................................120<br />

Tavi III. fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika.............................................................126<br />

daskvna..............................................................................................................................................................................145<br />

gamoyenebuli literatura...........................................................................................................................152<br />

danarTebi.......................................................................................................................................................................161<br />

2


Sesavali<br />

sadisertacio naSromis mecnieruli siaxle. afxazuri enis<br />

mecnieruli kvlevis istoria iwyeba 1862 wels TbilisSi rusul enaze<br />

gamocemuli petre uslaris gramatikuli mimoxilviT, romelSic<br />

aRwerilia enis fonologiuri sistemis, morfologiis, sintaqsisa da<br />

leqsikuri Semadgenlobis ZiriTadi sakiTxebi.<br />

am naSroms didi mniSvneloba aqvs im TvalsazrisiT, rom is iyo<br />

enis struqturis aRweris pirveli cda, magram p. uslaris wigns bevri<br />

uzustobac hqonda (magaliTad, uslari gamoyofs brunebaTa sistemas),<br />

rac ganpirobebulia imiT, rom avtori klasikuri lingvistikis mimdevari<br />

iyo da, meore, pirvel cdazeve enis amomwuravi aRwera SeuZlebelia.<br />

p. uslaris Semdgom afxazuri enis leqsikis kvlevis saqmeSi<br />

seriozuli wvlili Seitana petre Waraiam, romlis naSromSic sakmaod<br />

maRal akademiur donezea gamokvleuli afxazuri enis ZiriTadi<br />

leqsikuri fondis sakmaod didi nawilis genetikuri kavSiri qarTvelur<br />

leqsikasTan, agreTve gamovlenilia sxva enebidan momdinare nasesxobanic.<br />

afxazuri da afxazur-abazuri leqsikis kvlevis saqmeSi<br />

gansakuTrebuli wvlili aqvs or did afxazologs: akad. qeTevan<br />

lomTaTiZesa da akad. JorJ diumezils, romlebmac aTwleulebis<br />

ganmavlobaSi Seqmnil naSromebSi detalurad gaarkvies afxazur enaSi<br />

warmodgenili mravali sityvis struqtura, warmomavloba da istoria.<br />

afxazuri da afxazur-abazuri dargobrivi leqsikis aqtualur<br />

sakiTxebs eZRvneba l. Wkaduas, x. bRaJbas, k. Sayrilis, S. arisTavas, s.<br />

amiWbas, v. amiWbas, v. konjarias, a. xecias, z. xibas, n. arSbas, e. kilbas, r.<br />

kliCevis, s. pazovis, a. Sagirovis, g. rogavas, r. janaSias, T. gvancelaZis,<br />

n. maWavarianisa da sxvaTa naSromebi.<br />

miuxedavad afxazuri enis leqsikaze momuSave mkvlevarTa<br />

simravlisa, dRemde monografiulad ar gamokvleula adamianis anatomiafiziologiasTan<br />

da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika. aqedan<br />

gamomdinare Cveni naSromi aRniSnuli leqsikis monografiuli kvlevis<br />

pirveli mcdelobaa.<br />

3


sadisertacio naSromis aqtualuroba. afxazur enaSi adamianis<br />

sxeulis nawilebis, fiziologiis, daavadebebisa da samkurnalo<br />

saSualebebis amsaxveli leqsika saukuneTa manZilze iqmneboda. magram<br />

aRniSnuli leqsikis etimologia, sityvawarmoeba, gamoyenebis areali<br />

TiTqmis ar aris Seswavlili da aRwerili.<br />

Cven mier Seswavlili leqsikis didi nawili dRes metyvelebaSi<br />

rusuli terminebiT aris Canacvlebuli. Cveni kvlevis aqtualurobas<br />

ganapirobebs is, rom aqamde srulad ar yofila moZiebuli da<br />

Seswavlili afxazuri enis leqsikis es mniSvnelovani fena, romelic<br />

adamianis anatomia-fiziologiasTan aris dakavSirebuli, ar aris<br />

gansazRvruli am dargis sityvebis funqcionirebis meqanizmebi da<br />

gamoyenebis aqtiurobis xarisxi; ar aris Seswavlili maTi umravlesobis<br />

warmomavloba da warmoqmnis gzebi.<br />

garda amisa, Tanamedrove lingvistur afxazologiaSi leqsikis am<br />

fenis monografiulad daumuSavebloba arTulebs leqsikologiisa da<br />

leqsikografiis Teoriuli da praqtikuli sakiTxebis damuSavebas.<br />

saanalizo leqsikis kompleqsur Seswavlas ara marto praqtikuli,<br />

aramed Teoriuli mniSvneloba aqvs, radgan TviT problema mWidro<br />

kavSirSia afxazuri enis warsulis, awmyosa da momavlis sakiTxebTan.<br />

zemoT aRniSnuli sakiTxebi gansazRvraven sadisertacio kvlevis<br />

aqtualurobas.<br />

naSromis miznebi. winamdebare naSromis miznebia:<br />

_ adamianis sxeulis nawilebis saxelwodebaTa, daavadebebTan,<br />

mkurnalobasTan da fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri leqsikis<br />

sistematizeba, aRwera da kvalifikacia;<br />

_ Zireuli (sakuTriv afxazuri) da nasesxebi leqsikis gamijvna;<br />

_ Zireul sityvaTa saxeldebis (nominaciis) motivebis dadgena;<br />

_ terminTa amosavali fonetikuri da morfologiuri struqturis<br />

garkveva;<br />

_sityvawarmoebis xerxebis gamovlena;<br />

_ afxazur enaSi nasesxeb terminTa fonetikuri adaptaciis<br />

TaviseburebaTa gamovlena;<br />

4


_ sakvlevi dargobrivi leqsikis gavrcelebis arealisa da maTi<br />

funqcionirebis sferoebis dadgena.<br />

kvlevis meTodologia. sakiTxis Sesaswavlad gamoyenebulia<br />

aRweriTi (sinqroniuli) da istoriul-SedarebiTi (diaqroniuli) kvlevis<br />

meTodebi. problemis damuSavebis xarisxi.<br />

adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri<br />

leqsikis sinqroniuli da diaqroniuli Seswavlis, agreTve am leqsikis<br />

monaTesave enaTa leqsikasTan mimarTebis sakiTxebs specialurad sul<br />

oriode naSromi exeba. esenia: q. lomTaTiZis statia “xelisa da fexis<br />

aRmniSvnel fuZeTa istoriisaTvis afxazur-adiRur enebSi da zogi<br />

saTanado qarTveluri fuZis sakiTxi” (ike, t. XV, Tbilisi, 1966), misive<br />

“afxazuri altGJGჳa (“laviwi”) sityvis etimologiisaTvis (afxazuri -s<br />

warmomavlobis sakiTxTan dakavSirebiT)” (smam, t. 76, #1, 1974), s. amiWbas<br />

““afxazur-abazur enaTa leqsika” (Fvz-9]f C. F. F9cef-f,fpf ,spi`f6`f<br />

hkt6cbrf. 1$#4> F7`f). arsebobs agreTve afxazi da qarTveli mecnierebis<br />

ramdenime naSromi, romlebic pirdapir Tu irib SexebaSi arian Cvens<br />

sakvlev TemasTan.<br />

vrceli terminologiuri masala mocemulia p. kviwinias avtorobiT<br />

1997 wels soxumSi gamocemul afxazurenovan “adamianis anatomiaSi”,<br />

romelic gankuTvnilia samedicino fakultetebis studentTaTvis.<br />

aRniSnuli wigni saintereso sakvlev wyaros warmoadgens<br />

lingvistebisTvisac.<br />

Cven mier ganxiluli masala sxvadasxva wyaroebidan aris<br />

mopovebuli. calkeuli terminebi gvxvdeba kavkasiis saimperatoro<br />

samedicino sazogadoebis mier gamocemul wignSi, romlis avtori<br />

gaxlavT k. Sablovski (Sablovski, 1886). avtori ramdenime weli afxazeTSi<br />

cxovrobda. mis mier aRwerili xalxur medicinaSi gamoyenebuli<br />

samkurnali mcenareebi da maTi dasamzadebeli receptebi CvenTvis<br />

leqsikologiuri kuTxiT iyo saintereso.<br />

disertaciaze muSaobis dros Seswavlil iqna afxazuri<br />

samwignobro enis, abJuuri da bzifuri dialeqtebis masala, terminTa<br />

5


amJamindeli semantika da morfologiuri struqtura, gaimijna Zireuli<br />

da nasesxebi leqsika, gamovlinda sakuTriv afxazuri, afxazur-abazuri,<br />

afxazur-adiRuri, afxazur-qarTveluri da saerTo iberiul-kavkasiuri<br />

leqsika. dadginda terminTa didi nawilis amosavali struqtura da<br />

Tavdapirveli semantika, momxdari fonetikuri da semantikuri<br />

cvlilebebi; am dargobrivi jgufis leqsikis gamoyeneba frazeologiaSi.<br />

kvlevis empiriuli baza. naSromSi gamoyenebuli da gaanalizebuli<br />

afxazuri leqsikuri masala, romelic 351 erTeuls Seadgens, amokrebilia<br />

sxvadasxva leqsikonidan, erTi nawili mopovebulia afxazeTSi savele<br />

eqspediciebis dros, xolo sityvaTa semantikis damadasturebeli<br />

sailustracio tipuri winadadebebi da frazeologia amowerilia<br />

gamocemuli folkloruli da mxatvruli teqstebidan.<br />

rac Seexeba sxva enaTa (qarTvelur, adiRur, ubixur, Tuqul,<br />

rusul) leqsikas, isini amokrebilia leqsikonebidan, an sxva avtorTa<br />

gamokvlevebidan.<br />

kvlevis Sedegebis aprobacia.<br />

naSromi Sesrulebulia iv.<br />

javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo univrsitetis<br />

humanitaruli fakultetis kavkasiologiis institutSi.<br />

naSromSi warmodgenili ZiriTadi debulebebi da daskvnebi<br />

wakiTxuli iyo sxvadasxva samecniero sesiebze, gamoqveynebulia<br />

statiebisa da Tezisebis saxiT:<br />

1<br />

.<br />

2<br />

.<br />

3<br />

.<br />

2001 afxazuri enis<br />

dargobrivi leqsika<br />

(samkurnalo<br />

mcenareTa<br />

saxelwodebebi)<br />

2004 xalxuri medicinis<br />

zogierTi terminis<br />

SeswavlisaTvis<br />

2004 xalxur medicinaSi<br />

gamoyenebuli leqsika<br />

“afxazeTis moambe”<br />

Tbilisis kulturisa da<br />

xelovnebis saxelmwifo<br />

universitetis samecniero<br />

Sromebis krebuli<br />

kavkasiologiuri<br />

krebuli, Tbilisi<br />

statia<br />

statia<br />

statia<br />

6


(afxazi qalebis<br />

cxovrebis ramdenime<br />

4<br />

.<br />

aspeqti)<br />

2010 К названиям некоторых<br />

частей тела человека в<br />

абхазском языке<br />

Синергетическая лингвистика<br />

Лингвистическая синергетика.<br />

Материалы международной<br />

Tezisi<br />

научно-практической<br />

5<br />

2010 gulis აRmniSvneli<br />

Ziris Semcveli<br />

конференции (Пермь, апрель)<br />

lingvisturi<br />

qarTvelologiisa da<br />

statia<br />

.<br />

rTulfuZiani sityvebi<br />

afxazur enaSi<br />

afxazologiis problemebi,<br />

t. II<br />

6<br />

.<br />

2010 daavadebebis<br />

aRmniSvneli zogierTi<br />

filologiuri paralelebi.<br />

samecniero Sromebis<br />

სტატია<br />

7<br />

.<br />

terminisaTvis<br />

afxazur enaSi<br />

2011 Морфологические<br />

модели названий<br />

лекарственных<br />

средств и<br />

болезней в<br />

абхазском<br />

krebuli@#2 პარალელები.<br />

Eurasia Academic Publishers<br />

Journal “Acta Linguistica” T. 5,<br />

№ 1 (2011) (Bulgaria, Sophia)<br />

სტატია<br />

7


adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri<br />

leqsikis kvlevis mokle istoria<br />

afxazuri ena abazurTan erTad ganekuTvneba iberiul-kavkasiur<br />

enaTa afxazur-adiRur jgufs, romelSic Sedis agreTve adiReuryabardouli<br />

(Cerqezuli) da ubixuri enebi.<br />

afxazuri da abazuri enebi lingvisturi TvalsazrisiT erT<br />

enobriv erTeuls warmoadgenen; maT aerTianebs fonetikuri sistemis,<br />

gramatikuli wyobis da saleqsikono fondis erToblioba. magram<br />

teritoriuli dacilebisa da saliteraturo enebisTvis sxvadasxva<br />

damwerlobis gamoyenebis gamo ganasxvaveben afxazurs da abazur enebs.<br />

afxazur-abazuri enobrivi erToblioba oTxi ZiriTadi dialeqtiTaa<br />

warmodgenili: ori samxreTis dialeqti (afxazuri) – abJuuri da<br />

bzifuri, ori CrdiloeTis (abazuri) – tapanTuri da aSxaruli.<br />

dialeqtebs Soris gansxvaveba ZiriTadad fonetikaSia. maT Soris<br />

gancalkevebiT dgas tapanTuri dialeqti; aSxaruli afxazur<br />

dialeqtebTan ufro axlos aris (lomTaTiZe, 101:1967).<br />

yvelaze meti sxvaoba afxazursa da abazurs Soris Tavs iCens<br />

fonetikaSi. magram miuxedavad saerTo fonologiur-gramatikulleqsikuri<br />

safuZvlisa, abazuri sakmaod gansxvavdeba afxazurisagan. Aamas<br />

ganapirobebs abazuris adiRur enaTa gavlenis qveS moqceva da afxazur<br />

da abazur samwerlobo enaTaA sxvadasxva dialeqtur erTeulebze<br />

dafuZneba-ganviTareba.<br />

rogorc ukve aRvniSneT, afxazuri enis dialeqtebia abJuuri da<br />

bzifuri. DabJuuri dialeqtis SigniT sxvaoba naklebad SesamCnevia.<br />

abJuur TqmaTa Soris yvelaze arsebiTi sxvaoba warmodgenilia<br />

kbilbagismieri mkveTri ቀ spirantiT. es spiranti erTaderT a ቀ a “wvrili”<br />

sityvaSi daculia zogi soflis (Wlou, tamiSi) metyvelebaSi, sxvagan ki<br />

– gadasulia p xSulSi.<br />

afxazuri samwerlobo ena dafuZnebulia SedarebiT martivi<br />

fonologiuri sistemis mqone abJuur dialeqtze.<br />

8


zifuri dialeqti abJuur dialeqts ZiriTadad upirispirdeba<br />

mTeli rigi fonemebiT. abJuurisagan gansxvavebiT bzifuris kilokavebSi<br />

gvaqvs winaeniesmier spirantTa da afrikatTa sisin-SiSina rigebi ( <br />

) da Taviseburi faringaluri fSvinvieri spirantis martivi da<br />

labializebuli saxeobebi ( ). martiv sisin-SiSina sibilantTaA ( <br />

) mixedviT igi upirispirdeba abJuuris msgavsad abazur dialeqtebsac.<br />

bzifuri dialeqti abJuurTan sxvaobas avlens fonetikur<br />

procesebSic (umTavresad droebis warmoebisas) da calkeul leqsikur<br />

masalaSi.<br />

TviT bzifuri dialeqti iZleva kilokavuri dayofis metad Wrel<br />

suraTs. sxvaoba kilokavebs Soris ZiriTadad modis fonologiur<br />

sistemaze. miuxedavad imisa, rom zogi soflis metyvelebas emCneva<br />

narevoba TqmaTa mixedviT da, rom axalgazrdoba gadasulia samwerlobo<br />

enis martiv sistemaze, mainc xerxdeba am dialeqtis sakmaod gamokveTil<br />

teritoriul kilokavebad dayofa. am dayofis safuZvelia imave sisin-<br />

SiSina sibilantTa qona-arqonis faqti.<br />

bzifuri dialeqtis erT-erTi damaxasiaTebeli niSania amosavali ჴ<br />

ჴG faringaluri xSulebis cvla da maT nacvlad spirantebis arseboba,<br />

isini abJuuri dialeqtisagan gansxvavebiT bzifuris yvela kilokavSi<br />

daturdeba.<br />

garda amisa, bzifuri dialeqtis niSandoblivi Taviseburebaa sisin-<br />

SiSina sibilantebis qona. swored maTi amJamad gamoyenebis mxriv xdeba<br />

kilokauri dayofa. es sibilantebia sisin-SiSina martivi da<br />

labializebuli .<br />

mTis soflebis (oThara, blaburxva. . .) yvelaze ukeT dacul<br />

metyvelebas kargad aqvs Semonaxuli yvela es specifikuri Tanxmovani.<br />

zogma kilokavma dakarga sisin-SiSina labializebuli spirantebi, zogSi<br />

ki es ukanasknelebi daculia, magram dakargulia martiv sisin-SiSina<br />

sibilantTa rigi.<br />

sisin-SiSina sibilantTa rigis mixedviT bzifur dialeqtSi<br />

gamoiyofa sami ZiriTadi kilokavi:<br />

9


1. oTharis kilokavi, romelSic daculia bzifuri dialeqtis yvela<br />

fonema - .<br />

2. lixnis kilokavi, romelSic daculia (aklia ).<br />

3. aacis kilokavi, romelSic daculia (aklia ).<br />

martiv sisin-SiSina sibilantTa rigi garda bzifuri dialeqtisa<br />

dRes ar moipoveba arc erT sxva afxazur-abazur dialeqtsa Tu kilo-<br />

TqmaSi.<br />

rac Seexeba labializebul sisin-SiSina spirantebs, isini zog<br />

dialeqtSi aRarc gvxvdeba, magram udavod yvela afxazur-abazur<br />

dialeqts hqonda. AabJuurma dakarga isini, abJuuris kvals mihyveba<br />

bzifuri dialeqtis lixnis kilokavi.<br />

metad Taviseburia aacis kilokavis viTareba. martivi saxis sisin-<br />

SiSina sibilantTa uqonlobiT am kilokavis metyveleba gverdiT udgas<br />

abJuuri da abazuri dialeqtebis metyvelebas, magram, rogorc Cans,<br />

gansxvavebul amosavalTan gvaqvs saqme. amas aCveneben is refleqsebi,<br />

romlebic saTanado sisin-SiSina bgeraTa Sesatyvisad Camoyalibdnen,<br />

erTi mxriv, aSxarul-tapanTur-abJuurSi da, meore mxriv, aacis kilokavSi.<br />

aacis kilokavis viTareba ufro gviandeli Cans.<br />

abazurSi gamoiyofa ori dialeqti: tapanTuri da aSxaruli.<br />

(lomTaTiZe, 1976: 7)<br />

tapanTuri mniSvnelovnad gansxvavdeba sxva afxazur-abazuri<br />

dialeqtebisgan. Cven win aris sxvaoba imTaviTve arsebulic da Semdeg,<br />

sakuTari ganviTarebiT, Tu umTavresad sxva enis gavleniT SeZenilic.<br />

sxvaoba warmodgenilia fonetikaSi, morfologiaSi, sintaqssa da<br />

leqsikaSi. tapanTurs mTel rig movlenebSi ganviTarebis Taviseburi gza<br />

aqvs arCeuli. es sakmaod aSorebs mas piraqeTa dialeqtebisagan.<br />

piraqeTeli afxazisaTvis tapanTuri metyveleba gaugebaria.<br />

mTlad igive ar iTqmis aSxaruli dialeqtis Sesaxeb. ZiriTadad igi<br />

piraqeTa dialeqtebs misdevs.<br />

erTi mxriv, gvaqvs Zalze gansxvavebuli tapanTuri, xolo meore<br />

mxriv, SedarebiT erTmaneTTan ufro axlo mdgomi sxva danarCeni<br />

afxazur-abazuri dialeqtebi.<br />

10


didi sxvaoba, romelsac adgili aqvs aSxarul dialeqtSi, xSirad<br />

axali movlena Cans.<br />

aSxaruls bevri saerTo uCans tapanTurTanac. es ukve gamowveulia<br />

aSxarelebis tapanTelebTan mWidroAurTierTobiT.<br />

tapanTuri aSxaruls Tavisi Zlieri zegavlenis qveS aqcevs, amas<br />

xels uwyobs agreTve is, rom abazur saliteraturo enas safuZvlad<br />

tapanTuri dialeqti aqvs dadebuli...<br />

fonetikuri sistemis mixedviT, tapanTuri garkveul punqtSi iseve<br />

gansxvavdeba abJuurisagan, rogorc bzifurisagan, samagierod sxva<br />

SemTxvevebSi tapanTuri mihyveba abJuursa da aSxaruls.<br />

tapanTelebiT kompaqturad dasaxlebuli soflebia injik-Wkuni,<br />

yubina, elburgani, fsauWa-daxa, yarafagva, fsiJi, tapanTa, abazahabli,<br />

maloabazinski, krasni vostoki, yvaidani.<br />

agreTve tapanTelebi gvxvdebian, yabardoul sofel humara-Si<br />

(lomTaTiZe, 1944:8)<br />

tapanTur dialeqtSi ori kilokavi gamoiyofa: yubina-elburganisa<br />

(sadac Sedis injiq-Wkuni, fsauWa-daxa da yvela maTi gamonayofi soflebi)<br />

da fsiJ-krasnovostoCnisa.<br />

aseT dayofas mxars uWers ჵ Tanxmovnis refleqsebi. ჵ-s l-d qcevis<br />

tendencia mkveTrad Cans fsiJisa da krasnovostoCnis metyvelebaSi.<br />

garkveul SemTxvevebSi winaenismier labializebul spirantTa da<br />

afrikatTa sruli delabializacia damaxasiaTebelia rogorc<br />

krasnovostoCnis, ise fsiJis metyvelebisaTvis.<br />

fsiJ-krasnovostoCnis kilokavs gamoeyofa ori erTeuli: fsiJisa da<br />

krasnovostoCnisa. maTSi ki gamoiyofa calke Tqmebi.<br />

fsiJSi gamoiyofa e.w. labializebuli Tqmebi, romelTa mixedviTac<br />

igi mxars uWers yubina-elburganis kilokavs da delabializebuli Tqma.<br />

krasnovostoCniSi ki amaT garda SeiniSneba Taviseburi sustadlabializebili<br />

Tqma. es ukanaskneli umTavresad ufrosi Taobis<br />

metyvelebas axasiaTebs.<br />

labializacia-delabializaciis mixedviT tapanTuris kilokavebad<br />

warmogvidgeba:<br />

11


I. yubina-elburganis kilokavi (labializebuli) – soflebi: yubina,<br />

elburgani, injik-Wkuni, fsauWa-daxa, yarafagva, tapanTa, maloabazinski,<br />

abazahabli, humara; II. fsiJ-krasnovostoCnis kilokavi (delabializebuli)<br />

– soflebi: fsiJi, krasni vostoki, yvaidani (lomTaTiZe, 1944:12).<br />

rac Seexeba aSxarul dialeqts, igi warmoadgens metad rTuli<br />

Sedgenilobis dialeqtur erTeuls. masSi gamoiyofa ori ZiriTadi<br />

kilokavi: kuvinskisa da afsuisa, romlebic mniSvnelovnad gansxvavdebian<br />

erTmaneTisagan.<br />

ZiriTadi Taviseburebani, romelTa mixedviTac aRniSnuli<br />

kilokavebi gansxvavdebian erTmaneTisagan:<br />

afsuis kilokavSi arsebobs winaenismier SiSina labializebul<br />

spirantTa magari saxeobebi – SPG, JPG. kuvinskis kilokavSi (bzifuri<br />

dialeqtis msgavsad) arsebobs mxolod Cveulebrivi winaenismieri SiSina<br />

labializebuli spirantebi SG, JG.<br />

afsuis kilokavSi saxelis viTarebiT-gardaqceviTi formis<br />

mawarmoeblad gamoiyeneba sufiqsi -STa, kuvinskis kilokavSi ki -nM.<br />

afsuis kilokavSi rigi statikuri zmnis awmyos formaSi gvxvdeba<br />

sufiqsi –ut, kuvinskis kilokavSi ki – up.<br />

afsuis kilokavSi a xmovanze daboloebul zmnebSi drois<br />

daboloebis -a sufiqTan Sexvedrisas miiReba -u (...a+a=u), kuvinskisaSi<br />

ki miiReba (...a+a=).<br />

afsuis kilokavSi droTa daboloebebSi mravali fonetikuri<br />

varianti arsebobs, magaliTad: myofadis warmoebaSi Tanxmovanze da –K, -<br />

naxevarxmovnebze daboloebul zmnebSi -aSPt sufiqsis gvaqvs; fonetikur<br />

niadagze dakargulia finitobis -t sufiqsi da amasTanaa dakavSirebuli<br />

rigi cvlilebebi sufiqsaciaSi da sxv. am mxriv kuvinskis kilokavSi<br />

daculia ufro erTferovani da uZvelesi formebi.<br />

afsuis kilokavSi viTarebis garemoebis afiqsad zmnis infinitur<br />

warmoebebSi -aSP elementi gvxvdeba, kuvinskis kilokavSi ki - -SP elementi<br />

arsebobs.<br />

afsuis kilokavSi arsebobs meSveli zmna akGup||akGt da maTgan<br />

nawarmoebi kiTxviTi sityvebi zakGMda, zakGi, kuvinskis kilokavSi ki<br />

12


agreTve arsebobs meSveli zmna aup. es fuZe garda awmyosi, gamoiyeneba<br />

sxva droebSic (mag. on← “iyo”) da misgan iwarmoeba kiTxviTi sityvebi<br />

zauda, zaui.…am niadagze mxolod kuvinskis metyvelebisTvis<br />

damaxasiaTebelia zmnis rTuli kiTxviTi formebis warmoeba: iyauwozoK<br />

da sxva.<br />

afsuis kilokavSi absolutivis sawarmoeblad gamoiyeneba sufiqsi<br />

-STa, kuvinskis kilokavSi ki -STa sufiqsi absolutivis mxolod<br />

gansazRvrul SemTxvevebSi (finitur fuZeze) gamoiyeneba. danarCen<br />

SemTxvevaSi absolutivis afiqsad sufiqsi -nM Semonaxuli. agreTve<br />

Semoinaxa absolutivis rTuli sufiqsi -STa-nM.<br />

sxvaoba SeiniSneba erTi da imave procesebis, gramatikuli<br />

movlenebis gavrcelebis masStabisa da moculobis mixedviTac,<br />

magaliTad: ჵa→aa, ჵG→L, dG TG tG → d T t; adgilis garemoebis –ay-, -ax˜elementebis<br />

gamoyenebis are; WPM Tandebulis gamoyenebis are da sxv.<br />

sxvaobas nawilobriv adgili aqvs leqsikuri Sedgenilobis mxrivac.<br />

miuxedavad zemoT aRniSnuli gansxvavebebis arsebobisa, afsuisa da<br />

kuvinskis kilokavebi mainc erT dialeqtad erTiandebian. saerTo<br />

movlenebi, romelTa mixedviT aRniSnuli kilokavebi erTiandebian da<br />

upirispirdebian sxva afxazur dialeqtebs, Semdegia:<br />

1. dG TG tG ena-kbilismieri xSuli sameulis delabializaciis<br />

tendencia da d T t-d qceva;<br />

2. srulxmovnobis dacva saerTod, kerZod – gaorkecebul fuZeebSi.<br />

3. xmovanTa daviwroeba an sruli reduqcia difTongebSi,<br />

4. saxelis gansazRvruli formis warmoeba –z sufiqsiT.<br />

5. CvenebiTi nacvalsaxelebis da adgilis da viTarebis zmnisarTTa<br />

rTuli formebis arseboba.<br />

6. raodenobiTi da danawevrebiTi ricxviTi saxelebis Taviseburi<br />

formebi.<br />

7. WPM Tandebulis gamoyenebis aris gafarToeba.<br />

8. -u sufiqsis uqonloba statikuri zmnis awmyos rogorc adamianTa<br />

klasis, ise nivTTa klasis kiTxviT formebSi.<br />

13


9. statikur zmnaTa or jgufad dayofa da pirvel jgufSi awmyos<br />

statikur formaSi –it finitobis sufiqsis gamoyeneba.<br />

10. drois -a sufiqsis elementis dakargva Tanxmovanze da K-ze<br />

daboloebul zmnebSi.<br />

11. myofadis infinitur formaSi –raak, -aak... sufiqsebis gamoyeneba<br />

sxva dialeqtebis -lak sufiqsis nacvlad.<br />

12. pirobiTi kilos mawarmoeblad –ri sufiqsis gamoyeneba.<br />

unda aRiniSnos is garemoebac, rom mTeli rigi am movlenaTagan: dG<br />

TG tG-s delabializacia, xmovanTa reduqcia difTongebSi, saxelis<br />

gansazRvruli formis warmoeba –z sufiqsiT, WPM Tandebulis farTod<br />

gamoyeneba, statikuri zmnebis or jgufad dayofa, -a sufiqsis <br />

elementis dakargva garkveul poziciaSi da sxv., rogorc amas istoriul-<br />

SedarebiTi Zieba arkvevs, SedarebiT axali movlenebia, aSxaruli<br />

dialeqtis (misi orive kilokavis) Sinagani ganviTarebis niadagze<br />

warmoqmnili...<br />

aSxaruli dialqetis monacemebi metad sayuradReboa afxazuri enis<br />

istoriuli Seswavlisa da mis dialeqtTa urTierTobis TvalsazrisiT<br />

(lomTaTiZe, 1954: 227).<br />

mTlianobaSi aSxaruli dialeqti warmoadgens damoukidebel<br />

dialeqtur erTeuls, romelsac axasiaTebs rigi Tavisebureba. am<br />

TaviseburebaTagan zogi Zvelia da Semogvinaxavs afxazuris Zvel saerTo<br />

movlenebs (SG JG-s gverdiT sisina sG zG bgeraTa dacva, ჵ , ჴ ჴG, y bgeraTa<br />

dacva, srulxmovnobis dacva, kauzativis warmoebaSi Zveli, mosalodneli<br />

saxeobis Semonaxva rig zmnaSi; droTa warmoebaSi ufro Zveli,<br />

srulxmovniani saxeobebis arseboba; viTarebis garemoebis afiqsis ufro<br />

Zveli -aSP saxeoba, -nM (-na…) sufiqsis gamoyeneba saxelisa da zmnis rig<br />

warmoebaSi da sxv).<br />

aRniSnul movlenaTa mixedviT cvlilebebi ganicades sxva<br />

dialeqtebmac (lomTaTiZe, 1954: 229).<br />

sxva TaviseburebaTagan, romlebic aSxarul dialeqts axasiaTebs,<br />

didi wili warmoadgens aSxaruli dialeqtis Sinagani ganviTarebiT<br />

miRebul axal warmoebebs.<br />

14


igi saerTod emxroba piraqeTa dialeqtebs, miuxedavad tapanTuris<br />

masze Zlieri gavlenisa.<br />

aSxaruli dialeqtis kilokavebi (afsuisa da kuvinskisa)<br />

mniSvnelovnad gansxvavdebian erTmaneTisagan, Tumca amave dros TviT am<br />

kilokavebSic SeiniSneba sxvadasxva dialeqturi fenebi, rac iwvevs<br />

formaTa gansakuTrebul mravalferovnebas. kerZod, afsuis kilokavSi<br />

SeiniSneba erTi fena, tapanTur dialeqtTan saerTo.<br />

aSxaruli dialeqtis es rTuli buneba aisaxeba masze molaparake<br />

xalxis istoriuli warsuliT.<br />

aSxarelebi axlandel sacxovrebel adgilze – ienjugis<br />

sanapiroebze – gadmovidnen me-19 saukuneSi kavkasiis qedis ferdobebidan.<br />

es tomebi manamde saxlobdnen ahWifsous, fsxus da sxv. raionebSi. udavoa<br />

am gadasaxlebulebSi gvxvdebodnen sxvadasxva afxaz tomTa<br />

warmomadgenlebi.<br />

am mxriv sayuradReboa moxucTa gadmocemebi. aSxareli moxucebi<br />

hyvebian, rom kuvinskelebi gadmosulebi arian ahWifsoudan, fsxudan,<br />

xolo afsuelebi - naxu-dano.<br />

am gadmocemaTa mixedviT, afsuelebi da kuvinskelebi gadmosuli<br />

arian sxvadasxva raionebidan. amasTanave moxucebi xazs usvamen im<br />

garemoebas, rom kuvinskelTa nawili Sereulia afsuelebTan. am<br />

TvalsazrisiT Zalze sayuradReboa enobrivi monacemebi: saerTo<br />

aSxaruli movlenebis gverdiT afsuis kilokavSi adgili aqvs<br />

tapanTurTan saerTo rig movlenas.<br />

afsuurSi warmodgenili iyo Taviseburi tomobrivi metyveleba,<br />

romelic uaxlovdeboda tapanTuri dialeqtis fsiJ-krasnovostoCnis<br />

kilokavs. miuxedavad amisa, afsuur metyvelebaSi Zlevs saerTo aSxaruli<br />

enobrivi movlenebi da isic kuvinskurTan erTad gviCvenebs ganviTarebis<br />

erTgvar tendenciebs (lomTaTiZe, 1954: 232).<br />

afxazuri ena erT-erTi axaldamwerlobiani enaa.<br />

afxazur enaze damwerlobis Seqmna da afxazuri anbanis SemuSaveba<br />

dakavSirebulia afxazuri enis mecnierul SeswavlasTan.<br />

afxazuri leqsikis pirveli Canawerebi ekuTvnis XVII saukunis Turq<br />

mogzaurs evlia Celebis, romelmac 1641 wels gaiara afxazeTis sanapiro.<br />

15


Celebim Tavisi mogzaurobis STabeWdilebebi samogzauro wignebad “<br />

(“seiahaT-name”) Sekriba. “seiahaT-names” erT-erTi wignis ” سياحت نامه<br />

“amierkavkasiis, mcire aziisa da iranis mosazRvre olqebis miwebi” III<br />

TavSi afxazuri tomebia aRwerili. afxazur enas mogzauri ucnaur da<br />

saocar enas uwodebs (http://www.vashaktiv.ru/texts/ch/chelebi23.php).<br />

Celebis Cawerili aqvs ramdenime aTeuli afxazuri sityva da<br />

gamonaTqvami, romlebSic Zalian bevri uzustoba da Secdomaa: aq – erTi,<br />

vba – ori, ixfa – sami, bSna – oTxi, xuba - xuTi, Hkba – eqvsi, bzba –<br />

Svidi, ‘aba – rva, Jba – cxra, zuba – aTi, ak zuba – TerTmeti, vba zuba –<br />

Tormeti, vai – modi aq, uCi – wadi, uTui – dajeqi, ukul _ adeqi, umCin _<br />

ar waxvide, adfS – biWi, sCab – waval, abjruS – qali, sqCam – ar waval,<br />

uzumCozui arfS – ratom ar midixar, biWo? sira izdrvei – me vici, ura<br />

iuddva – Sen ra ici? unaj ksi – Cemo sulo, Cemo Tvalo; sira izdrvah –<br />

rac me vici; sira szkT – me myofnis; ars izuhvazui – ase ratom ambob? va<br />

ubuzua – ras bodav? ishvazui – ras vlaparakob? Sira iSrrm – me ar<br />

vici, ura iuxrua – Seni naTqvami, ura iurrua – Sen ici, aka ura ukagub –<br />

magram Sen giJi xar; anCgi av’gi adlS – Cveni RvTisa da mis<br />

qmnilebaTaTvis; aki sJdrm anCrTS – RmerTmani, araferi vici; uskvh srshb<br />

– codo var, nu mawvaleb; sira akr usThvan – ucnaur rames vlaparakob;<br />

anCrnSai amla sfSrai – RmerTmani, abazav, mSia, sCab fsTa iukrm _ waval,<br />

Roms vWam (Celebi, 1971, gv. 107; http://www.vashaktiv.ru/texts/ch/chelebi23.php). am<br />

Canawerebs amJamad mxolod istoriuli mniSvneloba aqvT.<br />

zogierTi iberiul-kavkasiuri enis Sesaxeb vrceli leqsikuri<br />

Canawerebi aqvs peterburgis mecnierebaTa akademiis wevrs iohan anton<br />

giuldenStedtsac, romelic 7 wlis ganmavlobaSi mogzaurobda<br />

kavkasiaSi. mecnieris “mogzaurobani”-s (Beschreibung Der Kaukasischen Länder)<br />

meore toms darTuli aqvs “sityvaTa krebuli kavkasiaSi xmarebul enaTa<br />

Sesadareblad” (J.A. Güldenstädt. „Wortersammlung zur Vergleichung der im Kaukasus<br />

gangbaren Sprachen. T. II, Berlin, 1834, 496-535 gv), sadac laTinur grafikaze da<br />

aqedan gamomdinare uzustobebiT yabardouli da abazuri enebis 280<br />

sityva aris warmodgenili. CamonaTvalSia adamianis sxeulis nawilebis<br />

amsaxveli leqsikis ramdenime magaliTi: Tma, wveri, Subli, Tvali, cxviri,<br />

frCxili, tyavi, xorci, Zvali, sisxli, qoni, tvini, guli, ofli... (Ciqobava,<br />

16


2008: 113). miuxedavad xarvezebisa, mTis iberiul-kavkasiur enaTa aseTi<br />

didi moculobis leqsikuri maragi pirvelad iyo fiqsirebuli. Cvens<br />

sakvlev TemasTan dakavSirebiT i. giuldenStedtis leqsikuri Canawerebi<br />

mniSvnelovans arafers Seicavs.<br />

afxazuri enis mecnieruli Seswavlis istoriis dasawyisi<br />

dakavSirebulia petre uslaris saxelTan. ruseTis geografiuli<br />

sazogadoebis kavkasiis ganyofilebis wevrma, ganaTlebiT samxedro<br />

inJinerma da generalma petre uslarma afxazuri enis fonologiuri<br />

sistemis, morfologiis, sintaqsisa da leqsikuri Semadgenlobis<br />

ZiriTadi sakiTxebi aRwera Tavis erT-erT monografiaSi “kavkasiis<br />

eTnografia. enaTmecniereba. 1. afxazuri ena”. am wigns erTvis afxazur<br />

sityvaTa krebuli, romelSic adamianis anatomia-fiziologiasTan<br />

dakavSirebul terminTagan analizis gareSe warmodgenilia Semdegi<br />

sityvebi: Zvali, zurgi, ena, Tvali, gverdi, guli, warbi, mxari, dvrili,<br />

tuCi, piri, yuri, TiTi, muceli, SimSili, xeli, daWrili, tvini, nikapi,<br />

Zili, piri da sisxli (uslari, 1887: 118-182).<br />

rixard erkerts Tavis SromaSi “kavkasiuri Ziris enebi” moyvanili<br />

aqvs afxazuri metyvelebis nimuSebi (271-277 gv.), agreTve gramatikuli<br />

SeniSvnebi (277-280 gv.), romlebic damyarebulia p. uslaris “afxazuri<br />

enis” monacemebze... (Ciqobava, M2008: 248), leqsikis analizi ki<br />

warmodgenili ar aris.<br />

enaTmecnierTaTvis saintereso, magram mwiri leqsikuri masalis<br />

mopoveba SesaZlebelia kavkasiis saimperio samedicino sazogadoebis mier<br />

1886 wels gamocemul i. Sablovskis naSromSi “afxazeTisa da<br />

samurzayanos eqimbaSebis mier gamoyenebuli samkurnalo xerxebi da<br />

saSualebebi”.<br />

agreTve ramdenime samkurnalo mcenaris afxazuri saxelwodeba<br />

gvxvdeba farmakologiis magistris i. muSinskis statiaSi “afxazuri<br />

xalxuri medicinidan”, romelic petrogradSi “farmacevtul JurnalSi”<br />

1915 wels iyo gamoqveynebuli. am or naSromSi leqsikis enaTmecnieruli<br />

analizi warmodgenili ar aris.<br />

afxazuri enis Seswavlis saqmeSi udidesi wvlili Seitana<br />

cnobilma qarTvelma pedagogma, literatorma, eTnografma da<br />

17


enaTmecnierma petre Waraiam (romelic naSromebs xSirad beWdavda<br />

fsevdonimiT “petre giorgiZe”). igi SesaniSnavad flobda afxazurs da<br />

aswavlida am enas afxazuri soflebis skolebSi. p. Waraias Sromebi, maT<br />

Soris 1912 wels peterburgSi gamocemuli misi monografia afxazuri da<br />

qarTveluri enebis urTierTobis Sesaxeb, dResac kavkasiologebis<br />

samagido wignad iTvleba. monografiis “Об отношении абхазского языка к<br />

яфетическим” pirvel TavSi gamovlenilia afxazurSi qarTvelur enaTagan<br />

nasesxebi sityvebi, maT Soris adamianis anatomia-fiziologias<br />

ukavSirdeba: Wipi, giJi (SeSlili) (Waraia, 1912: 13; 16). M<br />

meore TavSi avtori afxazur da iafetur sityvebs adarebs<br />

erTmaneTTan. am TavSic gvxvdeba adamianis anatomia-fiziologiasTan<br />

dakavSirebuli leqsika: guli, yru, wveri, mklavi, SimSili, yeli, Tavi,<br />

Zili, kani, sisxli, muxli (Waraia, 1912: 18-52), romlebsac avtori afxazuri<br />

da qarTveluri enebis saziaro sityvebad miiCnevs.<br />

akademikosma niko marma mTis iberiul-kavkasiuri enebis kvlevis<br />

Sedegad sxva enebTan erTad afxazur-adiRuri enebic iafeturi enebis<br />

ojaxs miakuTvna. mis SromaSi “Яфетическое происхождение абхазских терминов<br />

родства” gvxvdeba termini “sisxli”, romlis analizic damajerebeli ar<br />

aris.<br />

sxva naSromebSi, romlebic Tavmoyrilia krebulSi “О языке и<br />

истории абхазов”, aqa-iq gvxvdeba fiziologiasTan dakavSirebuli da<br />

sxeulis nawilTa aRmniSvneli Semdegi terminebis analizi: Tavi (mari,<br />

1912: 9), TiTi (mari, 1912: 24), yuri (mari, 1912: 25), xeli (mari, 1912: 95),<br />

TiTebi (mari, 1912: 96), fexi (mari, 1912: 96), ZarRvi (mari, 1912: 282), elenTa<br />

(mari, 1912: 283), Tvali (mari, 1912: 283), dvrili (mari, 1912: 284), kbili (mari,<br />

1912: 285), cxviri (mari, 1912: 343).<br />

mecnieri zogierT afxazur termins, mag., a-macGa “TiTi” sityvas,<br />

somxurTan akavSirebda. igi werda, rom afxazuri aris somxur-haiuri<br />

tipis narevi ena, anu afxazurSi iafetur enasTan erTad Serwymulia<br />

romeliRac gaurkveveli araiafeturi ena. afxazuri enis iafetur fenaSi<br />

warmodgenilia sami Sre, erT-erTi maTgani qarTveluri jgufisken ixreba,<br />

meore – Tubal-kainurisken, xolo mesame, romelmac avtoris azriT<br />

yvelaze Rrmad SeaRwia afxazurSi, avlens mWidro kavSirs svanurTan da<br />

18


somxur-haiur enebTan. am SemTxvevaSi n. mari aSkarad aWarbebda da<br />

cdilobda, winaswar akviatebuli Tvalsazrisis “damtkicebas” konkretul<br />

faqtebze Zaladobis gziT. amitom miuRebelia erTaderTi sityvis<br />

magaliTze gamotanili misi Sors mimavali daskvna afxazuri enis<br />

SemadgenlobaSi mZlavri araiberiul-kavkasiuri fenis arsebobis Sesaxeb.<br />

n. janaSias SromebSi (Религиозные верования абхазов. «Христианский<br />

Восток», 1915; Статьи по этнографии Абхазии, 1960) samkurnalo mcenareebisa da<br />

daavadebebis calkeuli afxazuri saxelwodebebi lingvisturi analizis<br />

gareSe gvxvdeba.<br />

vfiqrobT, enaTmecnierTaTvis saintereso unda iyos 1910 wels<br />

TbilisSi gamocemuli mefrinvele-praqtikosis v. sabineckis samkurnalo<br />

wigni, romelic Ddimitri guliam afxazur enaze Targmna “F8yfn` 9cffт`6`f<br />

hxsvfpfhf6`tи hы[`i`n`hf6`tb” (Sinauri frinvelebis daavadebebi da maTi<br />

mkurnaloba). wignSi mocemulia frinvelis 50-ze meti daavadebis<br />

saxelwodeba da aRwerilia maTi mkurnalobis meTodebi.<br />

afxazuri enis did mkvlevars, afxazur-adiRuri enebis istoriul-<br />

SedarebiTi Seswavlis fuZemdebels, akademikos qeTevan lomTaTiZes 200-ze<br />

meti naSromi ekuTvnis, romlebic mecnierma iberiul-kavkasiuri enebis<br />

Seswavlas miuZRvna. gansakuTrebiT aRsaniSnavia q. lomTaTiZis<br />

monografiebi: “afxazuri enis tapanTuri dialeqti” (1944), “aSxaruli<br />

dialeqti da misi adgili sxva afxazur-abazur dialeqtebs Soris” (1954),<br />

“afxazuri da abazuri enebis istoriul-SedarebiTi analizi. I.<br />

fonologiuri sistema da fonetikuri procesebi” (1976), “lokalur<br />

preverbTaA ZiriTadi saxeobani afxazursa da abazurSi” (1982), “abazuri<br />

ena” (2006) da mravali sxva.<br />

q. lomTaTiZis SromebSi mravlad gvxvdeba adamianis anatomiafiziologiasTan<br />

dakavSirebuli calkeuli terminebis Rrma analizi. am<br />

mxriv gansakuTrebiT gamoirCeva monografia “afxazuri da abazuri enebis<br />

istoriul-SedarebiTi analizi. I. fonologiuri sistema da fonetikuri<br />

procesebi”. am naSromSi damajerebladaa gaanalizebuli Semdeg cnebaTa<br />

aRmniSvneli afxazuri sityvebis fonematuri struqtura da istoria:<br />

xeli (lomTaTiZe, 1976: 25), dvrili (lomTaTiZe, 1976: 39-40), yuri<br />

(lomTaTiZe, 1976: 39), piri (lomTaTiZe, 1976: 43), sakace (lomTaTiZe, 1976:<br />

19


47), Zvali (lomTaTiZe, 1976: 47), Tavi (lomTaTiZe, 1976: 74), ZarRvi<br />

(lomTaTiZe, 1976: 99), Zili (lomTaTiZe, 1976: 117), kani (lomTaTiZe, 1976:<br />

117), Tvali (lomTaTiZe, 1976: 118), TiTi (lomTaTiZe, 1976: 128), iRlia<br />

(lomTaTiZe, 1976: 128), ena (lomTaTiZe, 1976: 134), cxviri (lomTaTiZe, 1976:<br />

140), filtvi (lomTaTiZe, 1976: 142), cofi (lomTaTiZe, 1976: 149), Wipi<br />

(lomTaTiZe, 1976: 149), kiseri (lomTaTiZe, 1976: 151), laviwi (lomTaTiZe,<br />

1976: 159), warbi (lomTaTiZe, 1976: 161), Rebineba (lomTaTiZe, 1976: 165), guli<br />

(lomTaTiZe, 1976: 169), elenTa (lomTaTiZe, 1976: 177), nekni (lomTaTiZe,<br />

1976: 177), sisxli (lomTaTiZe, 1976: 181), zurgi (lomTaTiZe, 1976: 190),<br />

xorci (lomTaTiZe, 1976: 220). qvemoT saTanado terminTa Sesaxeb<br />

msjelobisas Cven davimowmebT akad. q. lomTaTiZis am naSromis daskvnebs.<br />

q. lomTaTiZis sxva naSromebSic ganixileba adamianis sxeulis<br />

sxvadasxva nawilis afxazuri saxelwodebebis struqtura da istoria. am<br />

mxriv aRsaniSnavia mecnieris statia “afxazuri a-ltGJGLa (“laviwi”)<br />

sityvis etimologiisaTvis”, romelic gamoqveynebulia “saqarTvelos<br />

mecnierebaTaA akademiis moambeSi” (# 1, 1974). avtori msjelobs afxazuri<br />

sityvis a-ltGJGLa “laviwi” sityvis magaliTze afxazuri labializebuli<br />

tG Tanxmovnis warmomavlobis sakiTxis Sesaxeb. q. lomTaTiZe Tvlis, rom<br />

dG TG tG xSulTa sameuli afxazurSi meoreuli warmomavlobisaa, dG<br />

gvxvdeba mxolod nasesxeb sityvebSi da gadmoscems sxva enaTa dv-s. rac<br />

Seexeba TG da tG fonemebs, q. lomTaTiZe miiCnevs, rom isini meoreuli<br />

bgerebia da warmoqmnili unda iyos T da t Tanxmovnebis SerwymiT<br />

labialur u-sTan.<br />

mkvlevari yuradRebas aqcevs ramdenime fuZes, romlebic Seicavs tGs<br />

da qarTulidan unda iyos afxazurSi nasesxebi, oRond qarTulSi mas<br />

wv Seesabameba. aRniSnuli faqtis safuZvelze, q. lomTaTiZe xsnis<br />

afxazuri a-ltGJGLa-s warmomavlobas, romlis pirveli komponenti a-ltG<br />

momdinareobs qarTuli laviw-i saxelis fuZisagan, romelmac maxvilis<br />

zegavlenis Sedegad a da i xmovanTa reduqcia ganicada. amis Sedegad<br />

warmoiqmna afxazuri enisaTvis uCveulo lv (lu) da vw (uw)<br />

Tanmimdevrobani, ramac gamoiwvia lvw kompleqsis lwv kompleqsad<br />

gardaqmna da wv-s tG-d gadaqceva: lvw →ltG.<br />

20


agreTve sayuradReboa q. lomTaTiZis statia “xelisa da fexis<br />

aRmniSvneli fuZeebis uZvelesi saxeobisaTvis afxazur-adiRur enebSi da<br />

zogi qarTveluri fuZis analizis sakiTxi”, romelic gamoqveynebulia<br />

“iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis” me-15 tomSi (1966). naSromSi avtorma<br />

gaanaliza xelisa da fexis aRmniSvnel fuZeebs afxazur-adiRur enebSi<br />

da aRadgina maTi sawyisi formebi.<br />

q. lomTaTiZe aRniSnavs, rom a-Sa-pN “fexi” sityvis pirveli<br />

elementi pN–s gareSec gvxvdeba misi ZiriTadi mniSvnelobiT, rac<br />

migviTiTebs imaze, rom es elementi Zireulia. igi Sa//SM//S fonetikur<br />

variantTa saxiT (pM-s gareSe) gvxvdeba Semdeg sityvebSi: a-Sa-cGA “fexis<br />

TiTebi”, a-Sa-WPA “nabiji” (“fexis piri”), A-Sa-Ta // a-S-Ta “kvali” (Ta<br />

adgilmdebareobis, sacavis gamomxatveli elementia), a-Sa-xGA “wvivi”, A-SxGa<br />

“qusli”. igive Sa gamoiyeneba “fexT Cacma-gaxdis” aRmniSvnel zmnebSi<br />

fuZe-windebulis saxiT: i-l-SO-up “mas (qals) is fexT acvia”... aseve<br />

gvxvdeba igi calke arsebul zmnebSi, rogoricaa: A-Sa-qGM-r-gMla-ra<br />

“dadgena, dafuZneba” (“fexze dayeneba”) da sxva (lomTaTiZe 1966: 150-151).<br />

avtori aRniSnavs, rom a-napN “xeli” fuZeSi pM xelis aRmniSvneli<br />

Ziri ar Cans, sityvis Ziria na da ivaraudeba Semdegi sityvebis ZirebSi: A-<br />

na-cGa “xelis TiTi”, a-na-p-xN-c “xelis frCxili”. amave dros xelis<br />

aRmniSvnel rTul fuZeTa SemadgenlobaSi “xel” sityvis Zireuli nawili<br />

Cveulebriv ma- elementis saxiT warmogvidgeba, magaliTad: a-ma-cGa<br />

“xelis TiTi”, A-maa (*←a-ma-Äa) “saxeluri”, a-ma-cGA-z “beWedi”.<br />

rogorc Cans, “xel” sityvis Zireul nawilad gvevlineba na||ma. n-<br />

sa da m-s monacvleoba afxazurSi xSiri movlenaa. n-sa da m-s<br />

monacvleobas “xel” sityvis fuZeSi Tavdapirvelad garkveuli<br />

kanonzomiereba axasiaTebda. kerZod, na mxolod iseT fuZeebSi unda<br />

gvqonoda, romlebSic bagismieri xSuli p iyo xolme, danarCen<br />

SemTxvevaSi ki iyo ma-. aqedan gamomdinare, xelis aRmniSvneli Ziri iyo<br />

ma-, na- ki aris poziciurad miRebuli ma-sgan p-sTan Soreuli<br />

mezoblobiT (disimilaciis safuZvelze). es viTareba dResac Seuryevlad<br />

daculia tapanTur dialeqtSi, paraleluri formebi a-macGa||a-nacGa<br />

tipisa tapanTurSic ar dasturdeba. tapanTurSi mudam aris, erTi mxriv,<br />

mxolod ma-cGa, meore mxriv, mxolod na-pN.<br />

21


xelis aRmniSvneli Ziri iyo ma. na-s saxiT is unda gvqonoda p-s<br />

Semcvlel fuZeSi, magaliTad, napN. aseTi dapirispirebis karg nimuSs<br />

iZleva zmnebi: a-napN-r-ScMlara da a-ma-Scara||A-r-ma-Scakra, rac<br />

“moSinaurebas”, “xelze miCvevas” niSnavs.<br />

erTi da igive Zireuli masala (ma) erTi da imave saxiT<br />

warmogvidga *a-mapN–sa da a-mpN -Si (m), Tumca TavianTi genezisis mixedviT<br />

TiToeuli maTgani sxvadasxva amosavals gulisxmobs:<br />

1. *amapN → 2. anapN (distanciuri disimilacia) → 3. *ampN<br />

(kontaqturi asimilacia a xmovnis reduqciis safuZvelze).<br />

xelis aRmniSvneli m(a) Ziri farTod Cans gamoyenebuli afxazurSi<br />

iseT saxelebsa da zmnebSi, romlebSic dRes uSualod xelze miTiTeba<br />

ara gvaqvs, magram etimologiurad “xelis” gagebas unda ukavSirdebodes<br />

(lomTaTiZe, 1966: 150-161).<br />

afxazi mecnieris s. amiWbas afxazur enaze Sesrulebuli erT-erTi<br />

adreuli naSromi (Fef8sn`s8cf bw`tb;m [`0f6`f hs[mo6`fr f9cef-f,fpf<br />

lbfkt6n6`f hs7ys> F7`f> 1$!!) eZRvneba adamianis sxeulis nawilebis<br />

amsaxvel leqsikas (daaxloebiT 37 sityvas). igi ori nawilisgan Sedgeba:<br />

sxeulis garegani nawilebis saxelebi da Sinagani nawilebis (organoebis)<br />

saxelebi. mocemulia zog terminTa magaliTebi abJuur, bzifur da<br />

tapanTur dialeqtebSi. avtoris naSromSi ZiriTadad ganxilulia<br />

sakuTriv afxazuri terminebi, ar aris moyvanili nasesxobebi sxva<br />

enebidan. TiTeul termins Tan axlavs damowmebebi teqstebidan.<br />

agreTve s. amiWbas wignSi afxazur-abazur enaTa leqsika (F9cef-f,fpf<br />

,spi`f6`f hkt6cbrf> F7`f> 1$#4) erTi patara Tavi (Tavi XXIV) eZRvneba<br />

daavadebebis da samkurnalo saSualebebis saxelwodebebs (98-100 gv.),<br />

romelSic aRwerilia ramdenime terminis struqtura (aSPMZ, acMrk˜ da<br />

aSGaxsTa). am terminebTan dakavSirebiT avtori wers, rom isini sakuTriv<br />

afxazuri sityvebia, xolo abazurSi analogiuri Sinaarsis mqone sityvebi<br />

adiReuri enidan aris nasesxebi. aRniSnul TavSi CamoTvlilia zogierTi<br />

daavadebisa da samkurnalo saSualebis msgavsi saxelwodebebi abazurSi,<br />

abJuurSi da bzifurSi.<br />

calkeuli terminebis bzifuri variantebia aRnusxuli x. bRaJbas<br />

monografiaSi “afxazuri enis bzifuri dialeqti” (1964 da 2006).<br />

22


adamianis anatomia-fiziologiasTan da mkurnalobasTan<br />

dakavSirebuli terminebi gvxvdeba sxvadasxva leqsikonsa da<br />

monografiaSi. magaliTad, Ab. janaSias “afxazur-qarTul leqsikonSi”<br />

(1954), x. bRaJbas redaqciiT gamocemul “rusul-afxazur leqsikonSi”<br />

(1964), k. Sayrilis, v. konjariasa da l. Wkaduas “afxazuri enis<br />

leqsikonSi” (1986-1987), a. genkos “afxazur-rusul leqsikonSi” (1998), n.<br />

arSbas mier Sedgenil “mecxoveleobis terminologiur leqsikonSi” (1980),<br />

v. kvarWias monografiaSi “mecxoveleobis leqsika afxazur enaSi” (1981), o.<br />

ZiZarias wignSi “zRvaosnobis leqsika afxazurSi” (1989 w.) da a.S.<br />

k. Sayrilis wignis “Некоторые лексические и звуковые соответствия в<br />

абхазско-адыгских языках” (1968) bolos (63-100 gv.) mocemulia afxazuradiRur<br />

sityvaTa CamonaTvali, zogierTi maTgani adamianis anatomiasTan<br />

da fiziologiasTan aris dakavSirebuli. samwuxarod, avtoriseuli<br />

msjelobani am sityvaTa struqturisa da istoriis Sesaxeb sakmaod susti<br />

da naklebad damajerebelia.<br />

n. maWavarianis monografiaSi “mcenareTa leqsika afxazurSi.<br />

semantikur-struqturuli analizi” (2006) Tavmoyrilia mcenareTaA<br />

afxazuri saxelwodebebi, maT Soris didi adgili uWiravs samkurnalo<br />

mcenareTa saxelwodebebis analizsac.<br />

afxazi mecnieris s. naWyebias avtoreferatSi (xelmZRvaneli l.<br />

Wkadua, 2009 w.) “Лексика народной медицины в абхазском языке” asaxulia is<br />

mTavari Temebi, romlebic ganxilulia sadisertacio naSromSi. igi<br />

Sedgeba sami Tavisgan: 1. sabavSvo daavadebebTan, maT mkurnalobasTan da<br />

eTnofsiqologiur sakulto ritualebTan dakavSirebuli xalxuri<br />

medicinis terminebi; 2. mozrdilebis daavadebebTan dakavSirebuli<br />

xalxuri medicinis terminebi da 3. xalxuri medicinis leqsikis analizi.<br />

s. naWyebias mier aRwerilia afxazuriA xalxuri medicinisTvis<br />

damaxasiaTebeli magiuri xasiaTis mqone ritualebi, daavadebaTaA<br />

gankurnebisTvis gamoyenebuli eTnofsiqologiuri sakulto wesebi,<br />

tradiciebi. wminda lingvisturi analizi am naSromis avtoreferatSi<br />

naklebad Cans.<br />

23


Tavi I<br />

adamianis sxeulis nawilebis<br />

amsaxveli terminebi<br />

afxazur-adiRuri enebis leqsikaSi, iseve rogorc nebismieri sxva<br />

enebis leqsikaSi, siZvelisa da struqturis TvalsazrisiT<br />

gansakuTrebul adgils ikaveben sxeulis nawilebis saxelwodebebi da<br />

maTgan nawarmoebi sityvebi. es leqsika or jgufad iyofa: yvelaze<br />

mravalricxovania Zireuli terminebi, romlebic siZveliTac gamoirCevian,<br />

xolo ufro mcirericxovania sxva enaTagan momdinare nasesxobani.<br />

a. Sagirovis dakvirvebiT, adiRur enebSi (adiReursa da<br />

yabardoulSi) nasesxobebi ZiriTadadad rusuli, arabuli, Turquli da<br />

sparsuli sityvebia, agreTve internacionaluri leqsika, romelic am<br />

enebSi rusulis meSveobiT Sevida. afxazurisTvis am enebs unda daematos<br />

qarTveluri (qarTuli samwignobro enisa da megruli) da adiRuri<br />

elementebi, xolo abazurisTvis – yabardoul-Cerqezulidan<br />

mravalricxovani nasesxobebi (Sagirovi 1989: 3).<br />

aqve unda aRvniSnoT, rom a. Sagirovis am daskvnas dazusteba<br />

esaWiroeba: kerZod, rogorc adiRur enebSi, ise afxazur-abazurSic<br />

sparsuli da arabuli leqsika ar aris nasesxebi uSualod am ori enidan,<br />

maTi sesxebisas Suamavali enebis rols asrulebdnen, erTi mxriv,<br />

Turquli da, meore mxriv _ qarTuli enebi.<br />

sxeulis nawilTa aRmniSvneli saxelwodebani, anu somaturi<br />

terminebi, damoukidebel semantikur vels qmnian. am velis<br />

SemadgenlobaSi Sedis rogorc adamianis, ise sxva cocxal arsebaTa<br />

sxeulis nawilebis aRmniSvneli terminebi. leqsikis am jgufis specifika<br />

is aris, rom adamianis sxeulis nawilTa saxelebis didi nawili (“Tavi”,<br />

“tani”, “sxeuli”, “Tvali”, “yuri”, “guli”, “kuWi” da sxvani), ara marto<br />

afxazur enaSi, aramed msoflios enaTa umravlesobaSic, gamoiyeneba<br />

cxovelTa sxeulis nawilebis aRmniSveladac, rasac Tavisi obieqturi<br />

safuZveli aqvs: cocxal arsebaTa did nawils msgavsi anatomiuri<br />

24


agebuleba aqvs da msgavs organoTaTvis enebi erTsa da imave sityvebs<br />

iyeneben.<br />

am TavSi warmovadgenT adamianis sxeulis nawilTa afxazuri<br />

saxelwodebebis struqturuli, semantikuri da etimologiuri analizis<br />

Sedegebs. analizisas gaTvaliswinebulia rogorc afxazur-abazur<br />

dialeqtTa, ise sxva afxazur-adiRur enaTa monacemebi, agreTve<br />

saWiroebis mixedviT viTvaliswinebT qarTvelur da naxur-daRestnur<br />

enaTa faqtebsac.<br />

***<br />

AaWMc “sibrZnis kbili”<br />

am terminSi gamosayofi Cans aa- komponenti, WM segmentis raoba<br />

ucnobia, c Ziri ki afxazurSi aRniSnavs “kbils; niskarts”.<br />

aa-xafMcqGa rwMxGAWP igMlou axafMc iax˜Zup aaWMc “saReWi<br />

kbilebis boloSi mdgar kbils sibrZnis kbili hqvia” (kviwinia, 1997:<br />

105).<br />

Aa-xafMc “saReWi kbili”<br />

am rTuli terminis pirveli komponentia aa-, romlis raoba<br />

CvenTvis cxadi ar aris. meore komponentis Sesaxeb ix. qvemoT.<br />

aa-xafMc xGMWqGa “patara saReWi kbilebi” (kviwinia, 1997: 106).<br />

AR˜aJGla atalaqGa // akGaR˜qGa // a-kGajqGa “saTesle jirkvlebi, Testis”<br />

pirveli termini neologizmia da Seqmnilia samedicino<br />

literaturisaTvis. igi Sesityvebaa: pirveli komponenti a-R˜aJGla<br />

“spermatozoidi” kompozitia, sadac a-R˜a “mamri”, a-JGla “Tesli”; meore<br />

komponentis, sityva a-atala “jirkval”-is Sesaxeb ix. qvemoT. rac Seexeba<br />

meore termins, sityva a-kGaR˜qGa-s, misi fuZea kGaR˜, -qGa ki nivTis<br />

gramatikuli klasis mravlobiTi ricxvis sufiqsia. mesame termini<br />

nasesxebia megrulidan (Sdr. megr. vaj-i : qarT. yver-i), rogorc Cans,<br />

evfemizaciis mizniT da warmodgenilia aseve mravlobiTi ricxvis<br />

25


formiT. SesaZloa, swored am qarTvelur ZirTan iyos materialur<br />

kavSirSi meore, sakuTriv afxazuri kGaR˜ fuZe.<br />

A-baL, bzif. A-bLa, abaz. bĺa “Zvali”<br />

dasaxelebuli sami variantidan fonematuri struqturis<br />

TvalsazrisiT arcerTis fuZe ar aris amosavali, vinaidan isini agebulia<br />

CVC da CCV modelebis mixedviT, winare afxazur-abazuri Zirebisa da<br />

afiqsTa Tavdapirveli modeli ki, rogorc es daadgina akad. q.<br />

lomTaTiZem, unda yofiliyo CV an CVCV tipisa (lomTaTiZe 1976: 249).<br />

realurad arsebuli variantebidan winare afxazur-abazur<br />

arqetips yvelaze metad abJuuri baL saxeoba uaxlovdeba, Tumca mas mainc<br />

aklia bolokidura xmovani. garda amisa, afxazur variantebSi<br />

warmodgenilia meoreuli labializebuli L spiranti, romelic<br />

momdinareobs abazur enaSi dRemde SemorCenili amosavali ĺ<br />

Tanxmovnisagan (lomTaTiZe 1976: 95).<br />

am garemoebaTa gaTvaliswinebiT vvaraudobT, rom Zvlis<br />

aRmniSvnelad winare afxazur-abazur enaSi arsebobda *baĺa arqetipi,<br />

romelmac dialeqtebSi Semdegi cvlilebani ganicada: abJuur dialeqtSi<br />

daikarga bolokidura a xmovani, xolo bzifur kilosa da abazur enaSi b<br />

Tanxmovnis momdevno a xmovanma ganicada reduqcia; abJuursa da bzifur<br />

kiloebSi moxda ĺ Tanxmovnis spontanuri gadasvla L TanxmovanSi.<br />

rac Seexeba sakvlevi terminis morfologiur struqturas, amis<br />

Sesaxeb unda iTqvas Semdegi:<br />

mTavar sxvaobas afxazur da abazur variantebs Soris qmnis<br />

saxelis fuZis “gauformebloba” abazurSi da saxelTa zogadi formis<br />

mawarmoebeli a- prefiqsis arseboba afxazur saxeobebSi, rac zogadi<br />

tendenciis amsaxvelia. swored am prefiqsis darTvisa da masze<br />

sityvaTmaxvilis gadanacvleba SeiZleboda migveCnia afxazur variantebSi<br />

bolokidura da interkonsonanturi a xmovnebis gaqrobis mizezad, magram<br />

am mosazrebas xels uSlis is faqti, rom interkonsonanturi xmovani<br />

reducirebulia abazur variantSic, sadac saxelTa zogadi formis<br />

mawarmoebeli prefiqsi arc amJamad arsebobs da arc warsulisaTvis<br />

ivaraudeba. amitom ufro realuri Cans, Tu vivaraudebT, rom Zvlis<br />

26


aRmniSvnel fuZeSi xmovanTa cvlilebebi afxazur-abazur dialeqtTa<br />

Camoyalibebis Semdgom momxdara erTimeorisagan damoukideblad.<br />

prof. g. rogavas azriT, afxazur saxeobaSi ba- nivTis<br />

gramatikuli klasis gaqvavebuli prefiqsia, xolo L dakavSirebulia<br />

adiRur baÃ˚o|| baÃ˚a, l’aubÃ˚o sityvaTa Ã˚a ZirTan. Sesabamisad, afxazurabazur<br />

da adiRur enaTa Zireuli elementebia LM||Ã˚a segmentebi (rogava<br />

1975: 52) afxazur sityvaSi nivTis gramatikuli klasis gaqvavebul baprefiqss<br />

gamoyofs akad. q. lomTaTiZec, romelic amasTanave erTmaneTTan<br />

akavSirebs afxazur L Zireul Tanxmovansa da qarTuli ba-yv-i, yv-liv-i,<br />

Wanuri yv-il-i “Zvali” fuZeebis yv elements (lomTaTiZe 1961: 116).<br />

Cveni mxriv davazustebT, rom damatebiT argumentacias moiTxovs<br />

yvlivi da yvili fuZeebis segmentacia, magram is ki ueWveli Cans, rom,<br />

erTi mxriv, Zvlis aRmniSvnel amosaval afxazur-abazur *ba-ĺa fuZeSic,<br />

realurad arsebul adiRur ba-Ã˚a da qarTul ba-yv-i saxelSic<br />

gamosayofia nivTis gramatikuli klasis ba- niSani, xolo, meore mxriv,<br />

dgindeba ormxrivi kanonzomieri bgeraTSesatyvisobani afxazur-adiRur<br />

da qarTvelur enebs Soris: afxaz.-abaz. ĺa: adiR. Ã˚a: qarTvel. yv//yu.<br />

qarTul enaSi es Ziri gvaqvs ba- klasniSnis gareSe yv-l-iv sityvaSi,<br />

xolo xsva gramatikuli klasniSniT – ni-da-yv sityvaSi (lomTaTiZe, 1961:<br />

116).<br />

qarTulSi sityvis (idayvi) Ziria – day-, romlis Sesatyvisad<br />

zanurSi mosalodnelia doy- → - duy- fuZe. WanurSi y-s win<br />

fonetikurad ganviTarda r, megrulSi ki y → : duy-i→ du-i. WanurSi<br />

dou- da –duRi-sTvisac amosavalia –duyi. pirveli y-s refleqsis<br />

dakargviTaa miRebuli, meore ki y-s gamJRerebiT. arc day- fuZea martivi.<br />

ida-yv yv-l-iv fuZebTan SepirispirebiT – yv- Ziri gamoiyofa (geleniZe,<br />

1970: 135).<br />

haKt, akamMrSPSPa eifSP uaha baL ulaZami “hait, lokokinasaviT meti<br />

Zvali ar gaqvs” (narTebi…, 2000: 27).<br />

abaL ax˜fwGou eifMzSua “Zalian Wkviani adamiani; yvelasTvis cnobili,<br />

pativsacemi adamiani; xelmarjve adamiani“ (zedmiwevniT: “vinc<br />

erTmaneTs argebs gadatexil Zvlebs” (kaslanZia, 1995: 18)<br />

27


ui abaL alam “amis gakeTeba martivia, iolia” (kaslanZia, 1995: 18),<br />

zedmiwevniT: “amas Zvali ara aqvs, Zvali ar urevia”.<br />

ibaL icGMlasup “is (kaci) Zalian swrafia, xelmarjvea” (kaslanZia,<br />

1995: 18), zedmiwevniT: “misTvis Tavisi Zvali msubuqia, mas Zvali<br />

emsubuqeba”<br />

lMbaL ltGMm “is (qali) fexmZimed aris” (kaslanZia, 1995: 18),<br />

zedmiwevniT: “mas (qals) Tavisi Zvali ar ekuTvnis”.<br />

ibaL icGa TafsoKt “Tavs Zalian uxerxulad grZnobs” (kaslanZia, 1995:<br />

18), zedmiwevniT: “misi Zvlebi mis kanSi iyreba, mis kanSi cviva”<br />

A-baLlaSPa, bzif. AbLalaSPM, AbLMlaSPM “Zvlis tvini”<br />

erTi SexedviT, abJuur da bzifur formebs Soris sxvaobas metaTezisis<br />

moqmedeba iwvevs. afxazurSi ki ZiriTadad gadaitaneba iseTi marcvlebi,<br />

romlebic Seicaven sonorul Tanxmovnebs (bRaJba, 2006: 120). magram<br />

realurad TanxmovanTa metaTezisi gvxvdeba mxolod erT-erT bzifur<br />

variantSi (Ll > lL), sxva SemTxvevebSi ki variantebs Soris sxvaobas<br />

gansxvavebuli mizezi unda hqondes.<br />

sityvis pirveli nawili baL//bLa, ra Tqma unda, igivea, rac zemoT<br />

ukve ganxiluli Zvlis aRmniSvneli fuZea, meore nawilis yvelaze<br />

arqauli saxeoba ki Semounaxavs abJuur dialeqts laSPa segmentis saxiT<br />

(igi icavs amosaval CVCV tips), magram misi semantika da warmomavloba<br />

mainc gaurkveveli rCeba, vinaidan afxazur-abazur enobriv sivrceSi<br />

laSPa fuZe tvinis aRmniSvnel damoukidebel sityvad ar dasturdeba.<br />

A-bRa, bzif. A-bR, abaz. bRa // bRM “zurgi”<br />

fonematuri struqturis TvalsazrisiT calke dgas abazuri bRM<br />

varianti, romelic bRa saxeobisaganaa miRebuli a xmovnis neitralur<br />

xmovnad gardaqmnis gziT. Tavis mxriv, arc bRa variantia pirveladi,<br />

vinaidan agebulia CCV modelis mixedviT, rac, rogorc zemoT aRvniSneT,<br />

winare afxazur-abazuri enisaTvis damaxasiaTebeli ar iyo. amitom<br />

gasarkvevia, ra fonematuri struqtura unda hqonoda am sityvis<br />

arqeformas. arsebobs am sakiTxis gadawyvetis ori SesaZlebloba:<br />

28


a) Tavadapirvelad unda yofiliyo CV modelis martivi Ra Ziri,<br />

romelsac mogvianebiT SeiZleboda darTvoda b Tanxmovani. am varauds<br />

mxars uWers is garemoeba, rom afxazur-adiRur enebSi bagismierTa gaCena<br />

sityvis dasawyisSi Cveulebrivi movlenaa “Древними, восходящими к эпохе<br />

абхазо-адыгского языкового единства, признаются широко распространенные во всех<br />

пяти языках консонантные комплексы с губно-губными b, p в анлауте” (kumaxovi, 1967:<br />

81).<br />

b) Tavdapirvelad unda yofiliyo CVCV modelis baRa arqetipi,<br />

romelSic Ziri iyo Ra, xolo ba- nivTis gramatikuli klasis niSans<br />

warmoadgenda. droTa manZilze reduqciis Sedegad amovarda pirveli a<br />

xmovani da anlautSi warmoiqmna meoreuli bR TanxmovanTkompleqsi.<br />

amjerad Cven gviWirs am ori mosazrebidan romelimes mtkiceba. sakiTxi<br />

Semdgom kvlevas moiTxovs.<br />

sayuradReboa, rom adiRur enebSi arsebobs sityva bRa “gulmkerdi”<br />

(am enebSi zurgi aris CMb. abdokovi 1983: 73), romelic fonematuri<br />

struqturis mxriv maqsimalurad axlos dgas saanalizo afxazur-abazur<br />

fuZesTan da aSkarad mianiSnebs imaze, rom fuZe bRa saerTo afxazuradiRuri<br />

erTeulia. arsebiTia isic, rom fuZeSi pirveli a xmovnis<br />

reduqcia momxdari Cans ara winare afxazur-abazur, aramed saerTo<br />

afxazur-adiRuri enis arsebobis doneze.<br />

rac Seexeba semantikur sxvaobas afxazur-abazur (“zurgi”) da<br />

adiRur enebs (“mkerdi”) Soris, im movlenis axsna, rodesac erTi da igive<br />

sityva sxvadasxva axlomonaTesave enaSi gansxvavebuli semantikiT aris<br />

warmodgenili, SeiZleba fuZe-enis dialeqtebSi, an winare enis bazaze<br />

Seqmnil enebSi semantikis gadaweviT (Sayrili 1968: 24).<br />

Cveni azriT, amosaval winare afxazur-adiRur fuZes<br />

Tavdapirvelad unda hqonoda swored zurgis semantika, rac Semoinaxes<br />

afxazurma da abazurma enebma, xolo mniSvneloba unda gadaweuliyo<br />

adiRur enebSi (“zurgi” > “mkerdi”).<br />

ibRa fwGoup “ზarmacia, muSaoba ar uyvars” (kaslanZia, 1995: 19)<br />

ibRa fwGanM dMyoup “Cadenilis gamo Zalian rcxvenia” (kaslanZia,<br />

1995: 19)<br />

ibRa RGRGoup “zarmacia, muSaoba ar uyvars” (kaslanZia, 1995: 19)<br />

29


abRa iauKt “daexmarnen, daxmareba miiRo” (kaslanZia, 1995: 20)<br />

ibRa ak kMdgMloup “raRac usoamovneba elis, winaTgrZnoba aqvs”<br />

(kaslanZia, 1995: 20).<br />

a-bz // A-bMz, abaz. bMz // bzM “ena”<br />

afxazur-abazur variantebTan fonematuri struqturis mxriv<br />

axlos dgas adiReur-yabardouli bz da ubixuri bza forma. afxazuradiRur<br />

formaTa Sedareba safuZvels qmnis aRvadginoT winare afxazuradiRuri<br />

*baza arqetipi, romelic, Tavis mxriv, ukavSirdeba naxur da<br />

daRestnur enebSi warmodgenil fuZeebs: CeCnur muot; inguSur mot;<br />

bacbur, xunZur maw, andiur miw, didour mec, lakur maz, darguul melz,<br />

lezgiur mez, Tabasaranul melZ saxelebs.<br />

mTis iberiul-kavkasiur enaTa umravlesobaSi enis aRmniSvneli<br />

fuZis anlautSi warmodgenilia bagismieri b, m Tanxmovnebi, romlebic,<br />

SesaZloa, nivTis gramatikuli klasis gaqvavebuli eqsponentebi iyos.<br />

rac Seexeba afxazur-abazur saxeobebs, maTSi gamosayofi Cans<br />

amave funqciis mqone ba- prefiqsi, Zirad ki za segmenti unda miviCnioT.<br />

afxazur-abazur variantebSi fiqsirebuli neitraluri xmovani a<br />

xmovnisagan momdinareobs. am sityvis meSveobiT aris nawarmoebi mravali<br />

sxva sityva, mag.: a-r-bza-ra “alokva”, a-bz-eilaq˜NcG-ra “Clifini” da a.S.<br />

ibz duup “ybedia” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT: “didi ena aqvs”.<br />

ubz TakM “zedmets nu laparakob” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT:<br />

“Seni ena Sig [pirSi] Cakete”.<br />

ubz sMloumwan “nu miSli, Wkuas nu maswavli” (kaslanZia, 1995: 21),<br />

zedmiwevniT: “Sens enas nu mirev, CemSi nu urev”.<br />

ibz aTra TMwit “bilwsityvaobs; bevrs laparakobs” (kaslanZia, 1995:<br />

21), zedmiwevniT: “misi ena budidan gamovida”.<br />

A-bla//A-la, abaz. bla//la “Tvali”<br />

dasaxelebuli variantebidan yvelaze Zvel formad unda miviCnioT<br />

b Tanxmovniani bla saxeoba, romelic abazurSia daculi. am variantisagan<br />

afxazur-abazuri enobrivi erTobis periodSi warmoiqmna gamartivebuli<br />

la saxeoba, romelic aseve abazurs Semounaxavs. orive afxazuri<br />

30


varianti SedarebiT axalia da miRebulia ukve arsebul bla > la<br />

saxeobebze saxelTa zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsis darTviTa<br />

da am TavsarTze maxvilis gadmonacvlebis gziT. sainteresoa, rom<br />

aRniSnuli prefiqsis darTvam martiv la fuZeze afxazurSi warmoSva<br />

omonimiis SesaZlebloba ZaRlis aRmniSvnel la > a-la fuZesTan, rac<br />

enam Tavidan aicila am or saxelSi maxvilis sxvadasxva adgilas<br />

dasmiT: A-la afxazurad aris “Tvali”, xolo a-lA niSnavs ZaRls,<br />

abazurSi ki saxelTa zogadi formis ararsebobis gamo fuZe la niSnavs<br />

rogorc Tvals, ise ZaRls.<br />

ra Tqma unda, abazuris omonimiac da afxazuris maxvilis<br />

adgiliT gansxvavebulobac sruliad axali faqtia da ar scildeba im<br />

droul monakveTs, roca winare afxazur-abazur enaSi bla formis<br />

gverdiT gaCnda la varianti.<br />

g. rogava Tvalis aRmniSvnel afxazur-abazur bla fuZes<br />

samarTlianad akavSirebda adiReur-yabardoul na da ubixur bla<br />

fuZeebTan. misi varaudiT, adiRuri na varianti momdinareobs la<br />

saxeobisagan da aris sonant l-s dakargvis Sedegi, Tumca sxva<br />

SemTxvevebSi sonanti l sityvis sawyis poziciaSi Secvlilia K fonemiT.<br />

amitom mkvlevars ufro realurad miaCnia bl kompleqsis sonant n-Si<br />

gadasvla: *bla→ *bna →*mna→na (rogava 1975: 50).<br />

a. Sagirovis azriT, (A-)bla fuZe ukavSirdeba afazur-abazur (a-)bara<br />

“xedva” zmnis ba Zirs, magram igi iqve aRniSnavs, rom ar Rirs<br />

trubeckois azris uaryofa, romlis mixedviTac (a-)bla uaxlovdeba<br />

naxur-daRestnuri enebis masalas: lezg. vil, ud. pul, xunZ. ber, darg.<br />

xuli... (Sagirovi, 1977: 276)<br />

daRestnur formebSi Ziriseul amosavlad iTvleba l. ar aris<br />

gamoricxuli, rom daRestnur da afxazur-adiRur-ubixur masalaSi l<br />

fonema momdinareobdes r-sagan.<br />

naxur enebSi da daRestnuri enebis nawilSi r mkacrad aris<br />

daculi, xolo sxva enebSi r-s SeeZlo mieca l, Semdgom l-m adiRur<br />

enebSi, SesaZloa, mogvca n (Sagirovi 1977-I: 276).<br />

daRestnur enaTa monacemebis gaTvaliswineba gvafiqrebinebs, rom<br />

Tvalis aRmniSvnel afxazur-abazur fuZeSi warmodgenili Tavkidura b<br />

31


Tanxmovani gramatikuli klasis gaqvavebuli niSani iyos. garda amisa,<br />

naTelia isic, rom varianti bla arsebobda ara marto afxazur-abazuri,<br />

aramed winare afxazur-adiRuri erTobis donezec ki, Tumca misi<br />

Tavdapirveli forma albaT *bala iyo.<br />

AbjarxafMc “eSvi”<br />

rTuli sityvaa. pirveli komponentia Turqulidan nasesxebi Aabjar<br />

“iaraRi”, meore komponentia xafMc (mis Sesaxeb ix. qvemoT).<br />

SesaZlebelia, eSvis saxelwodeba “abjarxafMc” kbilis formis iaraRis<br />

romelime saxeobasTan (saCxvletTan) msgavsebis Sedegia.<br />

abjarxafMcqGa L-cMrak “ori cali eSv-i(-ebi)” (kviwinia, 1997: 105)<br />

a- “qalis sasqeso organo, Vulva”<br />

martivfuZiani saxelia. masSi gamoiyofa mxolod saxelTa zogadi<br />

formis mawarmoebeli a- prefiqsi da saxeli calTanxmovniani Ziri. fuZis<br />

simartive sityvis siZveleze miuTiTebs.<br />

a-gGawGA abJ., a-gGMwGN bzif., *gGaWGa abaz. “RviZli”<br />

dasaxelebul formaTagan abazurSi *gGaWGa sityva damoukideblad<br />

ar ixmareba, magram igi figurirebs kompozitSi gGaWGa-rMfha “saqonlis<br />

gul-RviZli” (zedmiwevniT: “RviZl-filtvi”), rac adasturebs am sityvis<br />

odindel arsebobas abazurSi. amJamad am enaSi RviZlis aRsaniSnavad<br />

gamoiyeneba martivi wa fuZe. a. Sagirovis varaudiT, afxaz. a-gGawGa da<br />

abazuri wa Seesatyviseba adiRur s,GM Zirs: labializebul sisin-SiSina<br />

s,G spirants afxazurSi Seesabameba wG, abazurSi WG < wG (Sagirovi 1982: 39).<br />

Cveni mxridan davamatebdiT, rom abazuri wa Ziris dakavSireba<br />

danarCen ZirebTan problemuria da damatebiT imis axsnas moiTxovs, Tu<br />

ratom mogvca erTi da imave adiRuri Ziris sisin-SiSina Tanxmovanma<br />

afxazur-abazur kiloebSi rogorc labializebuli, ise<br />

aralabializebuli Sesatyvisebi. ufro logikuri Cans wa Ziris<br />

warmoSobis sxva axsnis daZebna: igi a-gGawGA // gGaWGa ZirTan materialur<br />

kavSirSi ar unda iyos.<br />

32


mTlianad saxeli a-gGawGA da misi a-gGMwGN // *gGaWGa variantebi, Cveni<br />

azriT, kompozituri agebulebisaa da pirvel komponentad Seicavs gulis<br />

aRmniSvneli fuZis amosaval *gGa variants (ix. qvemoT).<br />

rac Seexeba bzifuri dialeqtis a-gGMwGN variants, igi a > M<br />

cvalebis Sedegia da mas Semdegaa miRebuli, rac Camoyalibda es<br />

dialeqti.<br />

igGawGa JGpoup “Wkuanaklulia, briyvia” (kaslanZia, 1995: 27),<br />

zedmiwevniT: “sqeli RviZli aqvs”.<br />

sgGawGa Tixit “SemaRona, bevri usiamovneba momayena” (kaslanZia, 1995:<br />

27), zedmiwevniT: “RviZli amomiRo”.<br />

a-gGN, abaz. gGN “guli”<br />

gulis aRmniSvneli gGN fuZe materialur kavSirSia sxva iberiulkavkasiur<br />

enebTan. giorgi rogava miiCnevs, rom saerTo afxazur-adiReuri<br />

sityva nawarmoebia gGM ← *guM ← *gu (rogava, 1980: 183)<br />

amave semantikis fuZeebTan da saerTo iberiul-kavkasiur fuZed<br />

miiCneva p. uslaridan moyolebuli: Sdr. qarT. guli, zan. guri||gui, svan.<br />

gui||gu, gvild, adiR.-yab. gGN, CeCn.-inguS. duog, bacb. dok, xunZ. r-a-k, and.<br />

rokvo; lak. dak; darg. urki; lezg. rik; Tabas. urki; ud. uk (uslari 1887:<br />

127 rogava 1975: 48; Ciqobava 2008-IV: 82, Cuxua 2008: 311...).<br />

miiCneva, rom am afxazur-abazuri sityvis Ziria g Tanxmovani, xolo<br />

labializaciis momenti da neitraluri xmovani qarTvelur enaTa -ul,<br />

-ur determinant sufiqsTa analogiuria (bRaJba 1948: 39).<br />

afxazur-adiRur da qarTvelur enaTa gulis aRmniSvnel fuZeTa<br />

Sedareba naxur da daRestnur masalasTan gviCvenebs, rom amJamad<br />

seriozuli sxvaobaa morfologiur struqturaSi: afxazur-adiRur da<br />

qarTvelur enebSi Ziri Seicavs determinant sufiqsebs, an<br />

transformirebul variantebs, xolo naxur da daRestnur enebSi aSkarad<br />

gamoiyofa nivTis gramatikuli klasis gaqvavebuli prefiqsebi: b-, d-, r-.<br />

es imas unda niSnavdes, rom winare iberiul-kavkasiur enaSi am enis<br />

daSlis wina periodSi im dialeqtebSi, romlebic safuZvlad daedo, erTi<br />

mxriv, qarTvelur enebsa da, meore mxriv, afxazur-adiRur enebs,<br />

saanalizo fuZe ukve aRar Seicavda gramatikuli klasis eqsponentebs,<br />

33


xolo danarCen dialeqtebSi, romlebidanac Semdgom Camoyalibda naxuri<br />

da daRestnuri enebi, gramatikuli klasis niSnebi SerCenili iyo.<br />

savaraudoa, yvela afxazur afazur-adiRur enaSi determinanti sufiqsebi<br />

gaCenili unda iyos winare afxazur-adiRuri enis daSlamde.<br />

saanalizo fuZes afxazur-abazurSi amJamad SeZenili aqvs axali<br />

mniSvnelobac: “Suaguli, centri; SuaSi, centrSi”.<br />

saTanei gGaSa lgGM rTMnCnM dnaxMnhGit aLnMya “saTanei guaSa dawynarda<br />

(guli daiwynara) da saxlSi dabrunda” (narTebi.., 2000: 23)<br />

igGN xtIt “mada mouvida”, zedmiw.: “guli moexada”.<br />

igGN kAhaKt “imedi dakarga”, zedmiw.: “guli waeqca”.<br />

igGN ixASPTit “Tavisi ubedureba cotaoden daaviwyda,<br />

tkivili/sawuxari daiama”, zedmiw.: “Tavisi guli daiviwya”.<br />

sgGN yaKwEKt “damawynara, gamamxneva”, zedmiw.: “guli gamikeTa”.<br />

igGN eKyarAm “Tavs kargad ar grZnobs, sisustes grZnobs”, zedmiw.:<br />

“misi guli misi toli ar aris”.<br />

igGN LbaxEKt “eWvi Seepara, Seyoymanda”, zedmiw.: “misi guli gaorda”.<br />

sgGM awGMmR aloup “raRac ar masvenebs, cudi grZnoba maqvs”, zedmiw.:<br />

“gulSi lursmani maqvs”.<br />

igGM ceKt “SeeSinda”, zedmiw.: “guli wauvida”.<br />

igGM bMlueKt “keTili, Sembralebelia”, zedmiw.: “misi guli iwvis”.<br />

ui agGM sMmam “misi Tavi ara maqvs, misTvis ar mcalia”, zedmiw.: “misi<br />

guli ara maqvs”.<br />

igGM iaRoup “feTqebadi, mZime xasiaTi aqvs”, zedmiw.: “misi guli<br />

mteria”.<br />

igGM iCPanup “frTxilia”.<br />

igGM maWxeKt “avad gaxda; guli wauvida” (kaslanZia, 1995: 29-41),<br />

zedmiw.: “misi guli dacotavda”.<br />

a-gGMbJNnacGa “SuaTiTi”<br />

kompozitia, romelic Sedgeba a-gGN “guli” + bJ (a-bJa-ra “Sua”) + a-<br />

nacGa “TiTi” elementTa SeerTebis gziT.<br />

34


agGMbJMnacGa iaxaz amacGaz<br />

(narTebi, 2000: 81)<br />

“beWedi, romelic SuaTiTze ekeTa”<br />

a-gGMfhGN abJ., a-gGahGfN bzif. “qalis ZuZu”<br />

am kompozituri agebulebis sityvaSi pirvel komponentad<br />

gamoyenebulia “gulis” aRmniSvneli gGN fuZe.<br />

danarCeni nawilis raoba sakmaod bundovania. SesaZlebelia,<br />

Tavdapirvelad gGN fuZes mosdevda “brunvis, trialis, amobrunebis”<br />

aRmniSvneli hG Ziri (Sdr.: aa-hG-ra “mobruneba, motrialeba”, a-xM-n-hG-ra<br />

“dabruneba, datrialeba; amobruneba, amotrialeba”), xolo f Tanxmovani<br />

fonetikur niadagze iyos ganviTarebuli. aseT varauds semantikuri<br />

dabrkoleba ar unda axldes: qalis mkerdis amoburculobas SeeZlo<br />

xeli Seewyo misi amobrunebuli gulis saxiT gaazrebisaTvis. sakiTxi<br />

Semdgom kvlevasa da damatebiT argumentirebas moiTxovs.<br />

fhGMsk afSPqa lgGMfhGM neiWPalkIt, axa ilzMmChaKt “erT-erTma qalma<br />

bavSvs ZuZu pirSi Caudo, magram ver moiTmina” (narTebi, 2000: 24)<br />

ahMK – laaK iraTGou, hGMzba mMrkM, eKSGaqGMmwa (afhGMs lgGMhGfM)<br />

“batonsac sWirdeba da monasac, magram arc daniT iWreba da arc<br />

sufraze ideba” (gamocanis pasuxia: qalis mkerdi) (gulia, 1985: 189)<br />

a-gGMSPflNmha abJ. , a-gGMfSPlNmha bzif. “maxvilisebri morCi”<br />

kompozituri agebulebisaa, Sedgeba a-gGMSPfN “mkerdi” + a-lNmha<br />

“yuri” fuZeebisagan. Msaxelis motivacia unda emyarebodes im faqts, rom<br />

mkerdis Zvlis qveda nawili formiT mogrZoa da, albaT, amis gamo Tu<br />

aris mimsgavsebuli yuris formas. bzifuri varianti f Tanxmovnis<br />

metaTezisis Sedegia.<br />

agGMfSPlMmha agGMSPfMbaL axGTaqGa zegM ireKwoup “maxvilisebri morCi<br />

gulmkerdis Zvlis yvelaze patara nawilia” (kviwinia, 1997: 27).<br />

a-gGMSPfwaRAra abJ., a-gGMfSPwaRAra bzif. “gulmkerdis qveda nawili”<br />

kompozituri agebulebisaa. masSi udavod gamoiyofa a-gGMSPfN<br />

“mkerdi” saxelis fuZe, magram momdevno nawilis raoba ase cxadi ar aris.<br />

35


SesaZlebelia, waRara segmenti miRebuli iyos waya “qveS, qvemoT,<br />

qvemoTken” zmnizedisagan polifunqciuri -ra sufiqsis darTviT<br />

(semantika: ”mkerdis qvemoTi”), Tumca am varauds is dabrkoleba aqvs, rom<br />

asaxsneli rCeba y > R fonetikuri cvlilebis mizezi.<br />

a-gGMSPfN “mkerdi”<br />

rTuli fuZea. pirvel komponentad gamodis “gulis” aRmniSvneli<br />

gGM fuZe, momdevno nawilis raoba gasarkvevia. abazurSi arsebobs gGMC P fM<br />

varianti, romelic intensiuri SP Tanxmovnis afrikatizaciiTaa<br />

warmoqmnili.<br />

fhGMsk lgGMSPfM neiWPalkKt, axa ilzMmMChaKt “erTma qalma Tavisi<br />

mkerdi Caudo pirSi, magram ver moiTmina” (narTebi.., 2000: 24).<br />

a-dA “ZarRvi”<br />

martivi Ziria, romlis etimologia gamWvirvale ar aris.<br />

aSa icaSPa ada ialagMlom “gamosaSvebi sisxli ZarRvebSi ar Cerdeba”<br />

(gulia, 1985: 145).<br />

a-dASP “myesi”<br />

kompozitia: a-da “ZarRvi” sityvisa da a-SP-kGa-kGa “TeTri”<br />

zedsarTavi saxelis Ziriseuli SP Tanxmovnis SeerTebis gziTaa miRebuli<br />

(a-SP-kGa-kGa zedsarTav saxelSi reduplicirebuli kGa elementi, rogorc<br />

q. lomTaTiZem daadgina feris intensiurobas gamoxatavs (ix.: lomTaTiZe,<br />

1940: 115-135).<br />

sayuradReboa, rom TeTri feris aRmniSvneli igive Ziri sxva<br />

kompozitSic gvxvdeba: a-xM-SP “qera” (zedmiweviT: “TeTri Tavi”).<br />

mTlianobaSi myesis aRniSvna rogorc TeTri ZarRvisa logikuria,<br />

vinaidan myesi marTlac TeTri ferisaa.<br />

aSxGa adaSP “quslis (aqilevsis) myesi” (kviwinia, 1997: 95).<br />

a-dGax˜cArTa “ukana tani”<br />

36


Tuli terminia. Sedgeba a-dGM “mindori” fuZisa da ax˜ “-ken”<br />

Tandebulisgan, romelTa Serwymac gvaZlevs zmnizedas “gareT”. es<br />

zmnisarTi saanalizo sityvaSi mierTebulia a-cara “wasvla” zmnis fuZeze,<br />

xolo -Ta lokaluri mniSvnelobis mqone saxelebis mawarmoebeli<br />

sufiqsia. mTlianobaSi evfemisturi termini a-dGax˜carTa zedmiwevniT<br />

niSnavs “gareT gasasvlel adgils; gareT gasavals” (Sdr. qarT.<br />

evfemizmebi: tanSi gasvla, ganavali).<br />

a-vanNza “elenTa”<br />

saxelSi gamoiyofa gverdis aRmniSvneli va Ziri (Sdr. a-va-ra<br />

“gverdi”), xolo danarCeni nawilebis raoba Semdgom Ziebas moiTxovs.<br />

lagGi-lacGeK rMbJara avanMza charaJGhGara auan “gugasa da quTuTos<br />

Soris elenTa Suamavlobda” (agrba olRa – z. eSera).<br />

A-vara “gverdi”<br />

am fuZes abazurSi Seesatyviseba Zara fonetikuri varianti.<br />

rogorc akad. q. lomTaTiZem daadgina, arc afxazuri saxeobaa<br />

Tavdapirveli da arc abazuri varianti. orive momdinareobs dRes ukve<br />

ararsebuli *ZGara formisagan, romelSic amosavali *ZG fonema daiSala Z<br />

Tanxmovnad da labializaciis momentis gafonemebis gziT warmoqmnil v<br />

Tanxmovnad. axali fonemebidan Z gabatonda abazurSi, xolo v _<br />

afxazurSi (lomTaTiZe 1944: 33). sityva a-vara –Si arsebuli v bgera<br />

Camoyalibebuli Cans TviT afxazuri enis fonetikuri sistemis niadagze<br />

(lomTaTiZe 1944:32). a-vara // Zara formebSi gamosayofia polifunqciuri<br />

-ra sufiqsi. sayuradReboa isic, rom afxazur-abazur va // Za < *ZGa Zirs<br />

ubixur enaSi Seesabameba abazuris analogiuri, imave mniSvnelobis mqone<br />

Za Ziri, xolo adiRur enebSi warmodgenilia c P aR’a “nekni” FfuZe.<br />

rogorc g. rogava varaudobda, afxazur-abazuri enebis<br />

monacemebis safuZvelze SeiZleba CaiTvalos, rom adiRur enebSi<br />

fuZiseuli Tanxmovani c P || Z(←c P ) aris delabializebuli afrikati: adiR.<br />

c P a ← *CG P a, agreTve ubix. Za ←*ZGa (rogava 1975: 51).<br />

sMvara sMx˜ueKt “gverdi mtkiva”.<br />

37


a-vawNs abJ., a-vak˜Nc bzif. “nekni”<br />

fuZeSi gamosayofia gverdis aRmniSvneli va Ziri. rac Seexeba wMs<br />

(Sdr. abaz. Za-wMs “nekni” < Za “gverdi” + wMs) da k˜Mc segmentebs, maTi<br />

warmomavloba da semantika naTeli ar aris, Tumca varaudis saxiT<br />

SeiZleba iTqvas, rom am or segmentSi unda monawileobdes -s > -c<br />

sufiqsi.<br />

m. Cuxua afxazur a-vaw-Mc||← a-vak-Mc “gverdis Zvali” saxels<br />

adarebs qarTvelur sityvas “nek-n-i”. misi mosazrebiT, saerTo<br />

qarTveluri *kueca leqsemis Sesatyvisi Cans afxazuri a-wGca “Wiqa”. es<br />

ukanaskneli miRebulia a-kGca arqetipisgan (Cuxua, 2000-2003: 126). amgvari<br />

dakavSireba sadavo Cans.<br />

ivawaraqGa idMrfx˜aZeKt “neknebi dauTvales, scemes” (kaslanZia, 1995:<br />

25).<br />

A-zTra “naRvlis buSti”<br />

am sityvis pirveli komponentis (az) Sesaxeb zemoT visaubreT, rac<br />

Seexeba Tra-s, igi adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsia. termini<br />

zedmiwevniT iTargmneba rogorc “naRvelis adgili, saTavso”.<br />

azTra az zTMmwua ayalara iSGarTou CMmazaroup “naRvlis buStSi<br />

naRvlis Sekaveba saSiSi daavadebaa” (kviwinia, 1997: 119).<br />

A-zqGaQ”zurgi”<br />

b. janaSia Tavis “afxazur-qarTul leqsikonSi” aRniSnavs, rom<br />

sityva warmodgenilia mravlobiTi ricxvis formiT da ara aqvs<br />

mxolobiTi ricxvis forma (pluralia tantum) (janaSia 1954: 112). amas<br />

adasturebs is faqti, rom fuZeSi aris mr. r. niSani -qGa, xolo saanalizo<br />

saxelTan sintaqsur kavSirSi Semaval sityvebSi zurgis aRmniSvnelad<br />

Tavs iCens mravlobiTi ricxvis kuTvnilebisa da pir-klasis niSani -r:<br />

azqGa r-eჲrxara “zurgis Seqceva” (zedmiw.: “zurgebi maTi Seqceva”). amdenad<br />

Ziri z Tanxmovania, magram q. lomTaTiZis mier dadgenili fuZeTa da<br />

afiqsTa Tavdapirveli modelis mixedviT (lomTaTiZe 1976: 249) unda<br />

aRdges amosavali CV struqturis *za arqetipi.<br />

38


CPadaSP zqGMSP “TeTri viri TeTri zurgiT” (gulia, 1985: 190).<br />

izqGa ikMdMrCCaloKt “mas zurgs ukan dascinian” (kaslanZia, 1995:<br />

48).<br />

a-TaWkGNm “muSti”<br />

iSviaTad gvxvdeba a-TajkGNm variantic. fuZis struqtura da<br />

amosavali semantika cxadi ar aris. sakvlevia agreTve a-TaWkGNm da a-<br />

TajkGNm saxeobaTa pirveladoba-Semdgomadobis sakiTxi.<br />

ianakMm TaWkGMm “rodesac ar aris saWiro, muStia”.<br />

AKahGa “swori nawlavi”<br />

fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

KahGa iWPixit “rac Wama, araferi Seergo (aRebina)”, zedmiw.: “swori<br />

nawlavi gamoiRo” (kaslanZia, 1995: 83).<br />

AKLkaaga “Zgide” (magaliTad, cxvirisa)<br />

rTuli fuZea, romelic Sedgeba Semdegi elementebisagan: aKsaurTierTo<br />

kategoriis prefiqsia, L – oris aRmniSvneli ricxviTi<br />

saxelis Ziri, k - akra “Wera” zmnis Ziri, aa - aqeTa mimarTulebis<br />

postverbi, xolo –ga – moqmedebis iaraRis aRmniSvneli sufiqsi.<br />

afMnwa agGaLara eKLSPoup abaLtG aiLkaaga “cxviris Rru gayofilia<br />

Zvlovani ZgidiT” (kviwinia, 1997: 43)<br />

a-kazNq “saSvilosno, Uterus”<br />

sityvis etimologiis dadgena ver moxerxda.<br />

aJG akazMq ax˜ueKt “Zroxas saSvilosno stkiva” (Sayrili, konjaria,<br />

1986 –I: 293).<br />

a-kazNq ak˜lMmS, a-TMhGTeK “saSo, Kolpos”<br />

pirveli saxelis pirveli komponentia gaurkveveli etimologiis<br />

sityva a-kazNq (ix. zemoT), xolo meore komponenti calke ar dasturdeba.<br />

rac Seexeba meore termins (a-TMhGTeK), verc misi etimologiis dadgena<br />

moxerxda.<br />

39


a-kAn “Worfli”<br />

fuZe nasesxebia qarTuli enidan, Sdr. kan-i. garda zemoT<br />

miTiTebuli semantikisa, sityva afxazurSi gamoiyeneba SesityvebaSi:<br />

ikan // lkan bzioup “janmrTelia, jansaRia” (zedmiwevniT: “misi (mamak.,<br />

qalis) kani kargia”). semantikuri gadaweva momxdaria afxazuri enis<br />

niadagze, vinaidan kanis, tyavis aRniSvnis funqciiT enaSi SemorCa<br />

sakuTriv afxazuri a-cGa sityvac.<br />

axGMWM ixaWPM zegM akan iaganM iyan “bavSvis saxe mTlianad WorfliT<br />

iyo dafaruli” (Sayrili, 1986: 296).<br />

a-kNka “ZuZu”<br />

saerTo afxazur-abazuri fuZea. Sdr. abaz. kNka “ZuZu”. SesaZloa,<br />

Zirad a-k-ra “daWera, dakaveba” zmnis k Tanxmovani gamodiodes. Tu es<br />

varaudi sworia, maSin fuZeSi gamosayofia iaraRis aRmniSvneli -ga<br />

sufiqsi, romlisganac Zneli mosalodneli ar aris mkveTri Tanxmovnis<br />

Semcveli -ka variantis miReba. am mosazrebas ar daabrkolebda<br />

semantikuri mxare:<br />

Cvili bavSvis ZuZuTi kvebis faqtoris gaTvaliswinebiT<br />

SeiZleboda gvevarauda, rom ZuZu gaigeba rogorc bavSvis piris<br />

mosakidebeli, bavSvis piriT dasaWeri organo.<br />

materialuri paralelebi gvxvdeba zogierT monaTesave enaSic:<br />

xunZurSi, lakurSi, boTlixurSi, didourSi, waxurSi (kvarWia, 1981: 121).<br />

asabi danwGualak aup ian akMka aniWPalkua “rodesac Cvili tiris, deda<br />

maSin aZlevs ZuZus”.<br />

fSLM-eiScGa jarak eicTaxMsueKt (aJG akMka) “oTxi Zma erT adgilas<br />

isvris” (gamocanis pasuxi: Zroxis jiqani, ZuZu) (gulia, 1985: 189).<br />

a-kNkmacG “dvrili, ZuZusTavi, kerti”<br />

es rTulfuZiani sityva pirvel komponentad Seicavs ZuZus<br />

aRmniSvneli a-kNka sityvis bolo xmovanmokvecil kMk fuZesa da a-nacGA<br />

“TiTi” sityvis aseve bolo xmovanmokvecil fuZes. zedmiwevniT iTargmneba<br />

40


ogorc “ZuZus TiTi”. sagnis nominacia motivirebulia ZuZusTavis fariT<br />

(Sdr. qarT. ZuZus ceri).<br />

acGa Kalou akMkmacGaqGa rWPM “kanSi arsebul dvrilebSi...” (kviwinia,<br />

1997: 169).<br />

a-kNlwMw “gadmokarkluli Tvali”<br />

saanalizo saxeli bzifur dialeqtSi sxvagvari semantikiTac<br />

gvxvdeba da aRniSnavs “Ripians, didmucelas” (genko 1998: 118).<br />

saxelTa klasSi gadasuli mimReoburi warmoSobis sityvaa.<br />

pirveli komponentia *ka-la- > kM-la- >kM-l- rTuli zmniswini (Sdr. amave<br />

zmniswinis Semcveli zmnebi: a-kM-la-f-wGa-ra “xvrelSi momtvreva”, a-kM-la-<br />

SGa-ra “mcire sagnis naxvretSi Cavardna”, a-kM-la-Z-ra “dakargva”, a-<br />

kM-la-xa-ra “gaCxera”, a-kM-l-da-ra “rameSi risame gayra”, a-kM-l-x-ra<br />

“SeZvroma”...).<br />

meore komponentad gamoyenebulia zemoT ukve naxsenebi a-wN-w-ra<br />

“qvemodan gamosvla, amosvla” zmnis wM-w fuZe, romlis pirveli w aris<br />

fuZe-windebuli, meore w ki – Zir-sufiqsi. mTlianobaSi a-kNlwMw<br />

mimReoburi formaa da niSnavs “qvemodan amosuls, gareT gamosuls”,<br />

igulisxmeba Tvalis, an muclis Signidan gareT gamoberiloba.<br />

abla kMlwMw “gadmokarkluli Tvalebi” (Sayrili, 1986: 327).<br />

A-kGa AwRa “saqalwule apki”<br />

rTuli samedicino neologizmia, Sdr.: a-kGa “ube” (iribad<br />

igulisxmeba qalis sasqeso asos ubiseburi forma), A-wRa < waRa “Txeli”<br />

(igulisxmeba apkis siTxele).<br />

A-kGabz “klitori, Clitoris”<br />

sityvis pirveli komponenti aqac a-kGa “ube” sityvaa, xolo meore<br />

komponenti bz aris fuZe arsebiTi saxelisa a-bz “ena”. zedmiwevniT: “ubis<br />

ena”.<br />

a-kGtAR˜Tra “sakvercxeebi, Ovarium”<br />

41


Tuli terminia, romelic Sedgeba a-kGtaR˜ “kvercxi” arsebiTi<br />

saxelisa da -Tra adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsisgan.<br />

zedmiwveniT: “kvercxis adgili, sakvercxe”.<br />

a-k˜atEK “nawlavi”<br />

abazur enaSi nawlavi aRiniSneba Wati sityviT, romelic<br />

materialurad TiTqmis emTxveva adiRur WateK “nawlavi” termins. k.<br />

Sayrilis azriT, afxazuri a-k˜atEK “nawlavi” momdinareobs adiRuri<br />

WMha||WMh “grZeli” sityvisagan (Sayrili 1968: 25), rac damajerebeli ar<br />

aris, vinaidan auxsneli rCeba afxazuri da adiRuri fuZeebis<br />

materialuri kavSiri.<br />

ufro marTebuli unda iyos aseTi mosazreba: adiReuri enis<br />

dialeqtebSi dadgenilia amosavali palatalizebuli g˜, q˜, k˜<br />

Tanxmovnebis kanonzomieri spontanuri cvla j, C, W Tanxmovnebad: g˜araz<br />

> jaraz “triali” (abdokovi, 1973: 50), CMl > a-q˜ala “triali” (abdokovi,<br />

1973: 74) Wafa > a-k˜afa “duma”. am faqtis gaTvaliswineba cxadyofs, rom<br />

rogorc afxazurSi arsebuli a-k˜atEK, ise abazuris Wati variantebi<br />

nasesxebia adiReuri enis sxvadasxva dialeqtebidan:<br />

afxazurSi termini Sesula im dialeqtidan (SafsuRuri dialeqti),<br />

romelSic dRemdea SemorCenili k˜ fonema, xolo abazurs sityva usesxebia<br />

im dialeqtidan (abaZexuri dileqti), romelSic es fonema ukve<br />

afrikatizebuli yofila.<br />

ik˜ateK bMlx˜eKt “mZime danakargi, ubedureba ganicada” (ityvian<br />

Svilis dakargvis dros) (kaslanZia, 1995: 51)., zedmiw.: “misi<br />

nawlavi ukve daiwva”.<br />

a-k˜atEKpa “wvrili nawlavi”<br />

rTuli sityvaa, pirveli komponentis Sesaxeb zemoT vimsjeleT.<br />

meore komponentia zedsarTavi saxeli a-pa “wvrili”.<br />

ak˜ateKpa Kamoup L-xGTak..”wvrili nawlavi ori nawilisgan Sedgeba. . .”<br />

(kviwinia, 1997: 112).<br />

42


a-k˜atEKSGpa “msxvili nawlavi”<br />

rTuli sityvaa, pirveli komponentis Sesaxeb zemoT vimsjeleT.<br />

meore komponentia zedsarTavi saxeli SGpa “msxvili”.<br />

ak˜ateKSGpa xM-xGTak rMla iSaqGgMloupM”msxvili nawlavi sami<br />

nawilisgan Sedgeba” (kviwinia, 1997: 114).<br />

a-k˜atEKlaSG “brma nawlavi”<br />

kompozitia miRebulia a-k˜atEK “nawlavi” terminisa da A-laSG “brma”<br />

zedsarTavi saxelis SeerTebis gziT (Sdr. qarTuli brma nawlavi). saxeli<br />

motivirebulia nawlavis formiT: nawlavs cali bolo “Caketili” aqvs.<br />

a-lagGN, abaz. lagGN “Tvalis kakali”<br />

saerTo afxazur-abazuri terminia. Sedgeba A-la “Tvali” da a-gGN<br />

“guli” sityvis fuZeebisagan. orive enaSi Tvalis aRmniSvneli ufro<br />

Zveli a-bla fuZisagan momdinare a-la formis arseboba adasturebs im<br />

faqts, rom am fuZis axali varianti afxazur-abazuri enis daSlamde unda<br />

warmoqmniliyo.<br />

rac Seexeba gulis aRmniSvneli fuZis semantikas, igi<br />

gamoyenebulia Suagulis, centris mniSvnelobiT da es axali<br />

mniSvnelobac afxazur-abazuri enis daSlamde Cans gaCenili.<br />

alagGM cq˜a akGMmpMl aHorma amoup “Tvalis kakals mrgvali forma<br />

aqvs” (kviwinia, 1997: 155).<br />

a-lakTA abJ., a-laqTA bzif. “Tvalis bude”, abaz. laqTa<br />

fuZeSi gamoiyofa Tvalis aRmniSvneli axali la fuZe, romelsac,<br />

Cveni azriT, erTvis daWera-dakavebis aRmniSvneli a-k-ra zmnis k Ziri da<br />

lokaluri mniSvnelobis mqone saxelebis mawaroebeli -Ta sufiqsi.<br />

abJuurisa da bzifuri dialeqtebis am sityvaSi aRiniSneba arasruli<br />

kontaqturi regresuli asimilacia: “aspiratebis win abruptivebi<br />

gardaiqmnebian fSvinvierebad : alaqTa ← alakTa” (bRaJba, 2006: 116).<br />

terminis amosavali semantika cxadia: “Tvalis dasaWeri adgili”.<br />

sayuradReboa, rom abazur enaSi laqTa aRniSnavs saxes, sifaTs,<br />

fizionomiasac, rac axali movlenaa.<br />

43


patMxG [leuarsa] ilakTa danMnTafSP, dax˜gMlaz dneKluua<br />

dceKtM”patuxma levarsas Sig TvalebSi rom Caxeda, iqve Caikeca”<br />

(Sayrili, 1986: 403).<br />

a-lakNwa, abaz. lakNwa “Tvalis upe, Tvalis are”<br />

rTuli Sedgenilobis sityvaa. pirveli komponentia A-la “Tvali”,<br />

romelsac erTvis daWera-dakavebis aRmniSvneli a-k-ra zmnis k Ziri da a-<br />

wa “fskeri, Ziri” arsebiTi saxelis wa Ziri. mTlianobaSi sityva niSnavs<br />

“Tvalis budis qvemoTa ares”, anu “Tvalis upes”. Tvalis aRmniSvneli<br />

fuZe aqac axali a-la variantis saxiTaa warmodgenili rogorc afxazur<br />

enaSi, ise abazurSic, rac imas niSnavs, rom termini am saxiT arsebobda<br />

afxazur-abazuri enobrivi erTobis donezec.<br />

sMla iaakGMrSPanM slakMwa sMx˜ueKt “Tvalebis garSemo are mtkiva”<br />

(Sayrili, 1986: 404).<br />

A-lafMj “wamwami”<br />

sityvis pirveli komponentia Tvalis aRmniSvneli a-la fuZe,<br />

romlis momdevno fMj hgavs maryuJis aRmniSvnel a-fNj sityvis Zirs, magram<br />

wamwamTan maryuJis semantikuri kavSiri problemuria. sakiTxi damatebiT<br />

kvlevas moiTxovs. xom ar aris es segmenti kavSirSi qarTulis funjfuZesTan?<br />

a-laxGNc “wamwami”, abaz. laÃGN<br />

termins gamWvirvale etimologia aqvs. pirveli komponentia Tvalis<br />

aRmniSvneli la fuZe + Tmis, bewvis aRmniSvneli afxaz. a-xGN < abaz. ÃGN<br />

sityvis fuZe, romelsac erTvis erTeulis, calis aRmniSvneli<br />

saerTo iberiul-kavkasiuri FfuZis c Ziri. mTlianad sityvis semantikaa:<br />

“Tvalis Tmis erTi Reri, erTi cali”.<br />

A-lax˜ “Subli”<br />

terminis pirveli komponenti aqac Tvalis aRmniSvneli fuZis<br />

axali a-la variantia, romelsac erTvis x˜ segmenti. es ukanaskneli<br />

segmenti damukideblad xmarebuli romelime sxva sityvis fuZe an Ziri<br />

44


TiTqos ar Cans. Cveni azriT, SeiZleba am x˜ segmentis dakavSireba abazuri<br />

Ãafax˜ “Subli” sityvis bolokidura TanxmovanTanac da afxazur-abazur<br />

fMx˜a // fax˜a “uwin, winaT” zmnisarTis x˜a-sTanac, romelSic am segments<br />

aSkarad aqvs mniSvneloba “win”. mTlianobaSi saanalizo terminis<br />

amosavali mniSvneloba iqneboda “Tvalis win”, rac gulisxmobs Tvalis<br />

budesTan SedarebiT win gamoSveril nawils. vvaraudobT imasac, rom<br />

afxazurSi arsebuli forma Sublis mniSvnelobiT arsebobda abazurSic,<br />

razec is garemoeba miuTiTebs, rom abazurSi es fuZe realuradaa<br />

warmodgenili rTul sityvaSi: lax˜eKqGwara “glova, naRveli,<br />

mowyeniloba” (zedmiwevniT: “Sublis SeWmuxvna”).<br />

ilax˜ uafSPnM ikGac-xGM SPa “mis Subls Sexede da misi wili xorci<br />

gayavi”.<br />

A-lacGa//a-blacGa abaz. laCGa // lacGa “quTuTo”<br />

saxeli miRebulia Tvalis aRmniSvneli a-la sityvis axali la<br />

fuZisa da kanis, tyavis aRmniSvneli a-cGa sityvis cGa Ziris SeerTebis<br />

gziT.<br />

adrindeli forma unda yofiliyo a-la a-cGa “Tvalis kani”, sadac<br />

meore sityvis pirveli a- xmovani nivTis gramatikuli klasis mesame piris<br />

kuTvnilebis prefiqsi unda yofiliyo. am prefiqsis reduqciam orwevra<br />

sintagma kompozitad gadaaqcia.<br />

rafx˜a ilacGa ax˜xitMz “dabadebis adgili, adgili, sadac gaCnda”,<br />

zedmiw.: “sadac pirvelad QquTuTo gaaxila” (kaslanZia, 1995: 58).<br />

ablagGMK ablacGeK rMbJara avanMza charaJGhGauan “Tvalis gugasa da<br />

quTuTos Soris elenTa Suamavlobda” (gulia, 1985: 165).<br />

A-ltGJGLa “laviwi, laviwis Zvali”<br />

am fuZis etimologia damajereblad gaarkvia akad. q. lomTaTiZem<br />

Tavis klasikur naSromSi “afxazuri altGJGLa (“laviwi”) sityvis<br />

etimologiisaTvis” (ix.: lomTaTiZe 1976). aq warmovadgenT am naSromis<br />

Sinaarss, romelsac Cveni mxriv verafris damatebas ver SevbedavT.<br />

A-ltGJGLa sityva martivi ar Cans Tavisi TanxmovanTa TavyrilobiT<br />

da morfologiuri struqturiT. igi kompozituri Sedgenilobisaa. dG TG<br />

45


tG xSulTa sameuli afxazurSi meoreuli warmomavlobisaa. dG fonema<br />

TiTqmis mxolod nasesxeb masalaSi dasturdeba da gadmoscems sxva enaTa<br />

dv (du) bgeraTa jgufs. ufro rTulia TG da tG fonemaTa sakiTxi (maTi<br />

gamoyenebis arec ufro farToa). labialuri u komponentis T, t-sTan<br />

SerwymiT maTi warmoqmna gamoricxuli araa garkveul SemTxvevebSi,<br />

magram maTi amosavali ufro mravalferovani Cans.<br />

yuradRebas iqcevs tG-s Semcveli TiTo-orola fuZe, romlebic<br />

qarTulidan unda iyos Sesuli afxazurSi da romelTac qarTulSi wv<br />

kompleqsi aRmoaCnda tG-s Sesabamisad. erTi aseTi fuZea a-tGAn “naxarSi,<br />

bulioni” da igive unda iyos, rac qarTuli wven-i (Zvel qarTulSi<br />

wuen-i dadasturebulia swored “naxarSis, wvnianis” mniSvnelobiT).<br />

tapanTur dialeqtSi dG TG tG labializebul xSulTaA sameuli<br />

moiSala da gadasula afrikatizaciis gziT jG CG WG//ZG cG wG sameulSi.<br />

amis Sedegad afxazuri a-tGan tapanTurSi warmodgenilia wGan//-WGan<br />

variantebis saxiT da niSnavs “naxarSs, bulions”. tapanTuri wGan//WGan a-<br />

tGan saxeobidan rom momdinareobs, amas naTels xdis tapanTurisave fsiJkrasnovostokis<br />

kilokavis monacemebi. XX saukunis 30-40-ian wlebSi am<br />

kilokavSi umcrosi asakis pirTa metyvelebaSi igi ukve warmodgenili iyo<br />

WPan variantis saxiT. rogorc garkveulia, aseTi Sedegi ki mxolod maSin<br />

gvaqvs, rodesac wG//WG fonemebi tG-sagan aris momdinare. es maSin, roca<br />

Tavdapirveli, saerTo afxazur-abazuri wG (tap. wG//WG) ar iqceva WP–d.<br />

am wesis niadagze unda ixsnebodes A-ltGJGLa “laviwi, laviwis<br />

Zvali” afxazurSi, romelic sainteresoa Tavisi Tanxmovnebis<br />

TavyrilobiTac. mis SemadgenlobaSi meore nawilad aSkarad gamodis JGLa<br />

< JGÄGa fuZe, rac calke ixmareba da “mxars” niSnavs. saanalizo terminis<br />

pirvel nawilad gvevlineba a-ltG. ltG kompleqsi araa afxazurisaTvis<br />

damaxasiaTebeli. igi warmoqmnilia maxvilis niadagze xmovanTa CavardniT<br />

(rac esoden Cveulebrivia afxazurSi, gansakuTrebiT rTul fuZeebSi).<br />

amis kvalobaze ltG elementi ukavSirdeba qarTul laviw-i sityvas,<br />

romlis fuZeSic afxazuris niadagze unda Cavardniliyo i xmovani<br />

(msgavsad sxva analogiuri SemTxvevebisa): laviw > *(a)-lavw//*(a)-lvw.<br />

afxazurisTvis uCveuloa, erTi mxriv, lv (lu)<br />

bgeraTTanmimdevroba da, meore mxriv, vw (uw) Tanmimdevroba.<br />

46


am uCveulo mimdevrobis daZlevis bunebrivi gzaa lvw-s gardaqmna<br />

lwv-d fonemaTa substitutciis gziT da aqedan wv-s tG fonemad<br />

gadaqceva: lwv→ltG (calke a-ltG fuZe ar gvxvdeba afxazurSi). aq<br />

garkveuli roli unda miuZRvodes l-s mezoblobasac.<br />

laviwis aRmniSvneli sityva tapanTurSi aq ganxilul pirvel ltG<br />

elements, an mis fonetikur variants ar Seicavs. iq laviwis saxelad<br />

gvaqvs JGჵGa yGafs ”mxris foso”. am terminologiur SesityvebaSi JGჵGa<br />

“mxari” fuZes meore elementad erTvis yabardouli termini yGafs “foso<br />

(Zvlisa)”. gansxvavebuli agebulebisaa afxazuri saanalizo A-ltGJGLa<br />

“laviwi”, romlis pirveli komponentia qarTulidan SeTvisebuli laviw<br />

fuZis afxazur niadagze adaptirebuli A-ltG saxeba, romelsac erTvis<br />

mxris aRmniSvneli sakuTriv afxazur-abazuri warmomavlobis JGLa fuZe.<br />

am ori, qarTul-afxazuri fuZis SeerTebiT miRebuli rTuli terminis<br />

semantikaa “laviw-mxari” (Sdr. qarTuli laviwis Zvali). iSviaTi ar aris<br />

am rigis sxvaoba rTul sityvaTaA agebulebaSi afxazursa da abazurs<br />

(tapanTurs) Soris, roca afxazuri kompozitebi agebulebiT qarTuls<br />

udgeba, xolo tapanTuri mas Sordeba, an adiRurs mihyveba (lomTaTiZe<br />

1974: 221-224).<br />

altGJGLa zMfwGara mariou abaLqGa ireKuoup ”laviwi advilad<br />

mtvrevadi ZvalTagania” (kviwinia, 1997: 48).<br />

a-lNmha, abaz. lMmha “yuri”<br />

prof. g. rogavas azriT, afxazur-abazuri fuZis ha segmenti<br />

materialur kavSirSia adiR. ThakGMma da ubix. lakGMma “yuri” saxelebis<br />

ha elementTan. imave mkvlevaris SexedulebiT, yvela afxazur-adiRuri<br />

fuZe rTulia.<br />

maTTvis saerToa ma elementic, amitom is gamoiyofa rogorc am<br />

sityvis mTavari nawili. afxazur-abazursa da ubixur enebSi morfema la||<br />

lM aRniSnavs “Tvals” (rogava 1975: 51).<br />

sayuradReboa g. deetersis mosazreba. igulisxmeba adiReuri h–sa<br />

da afxazuri l-s bgeraTSesatyvisoba: yab. ThakGMma – afx. a-lNmha “yuri”<br />

(Sagirovi 1982: 7).<br />

47


k. Sayrili Tvlida, rom afxazur enaSi zmna a-ha-ra “gagoneba”<br />

yuris aRmniSvneli sityvis ha elementidan aris nawaroebi (Sayrili 1968:<br />

25), rac ar aris gamoricxuli.<br />

ilMmha iTasit “yuri mohkra, SemTxveviT gaigo”.<br />

slMmha wixit “Tavi momabezra Tavisi xmamaRali saubrebiT” (yurebi<br />

waiRo).<br />

ilMmha acGa TartGoup “yrua, araferi esmis” (kaslanZia, 1995: 59-60).<br />

a-lMmhabAgGa “yuris apki”<br />

aSkarad kompozitia. Seicavs alMmha “yuri” fuZes, afxazuri abagGa<br />

“abreSumis parks” niSnavs. zedmiwevniT “yuris parki”.<br />

alMmhabagGa fJGar udagGaxoKt “Tu yuris apki gagexa – dayruvdebi”<br />

(Sayrili, 1986: 422).<br />

a-lNmhacGabaJG “yuris gogirdi”<br />

kompozitia. es terminic Seicavs a-lMmha “yuri” fuZes, xolo a-<br />

cGabaJG “gamagrebul lorwos, an kans” niSnavs. zedmiwevniT “yuris<br />

gamagrebuli nivTiereba, lorwo”.<br />

a-mayWPahGAra “weli” tap. mayWPahGAra, bRa nT<br />

kompozitia: a-mayA “qamari, sartyeli” + a-WPa-hGA-ra “Sekvra” (Sdr.<br />

tapanTuri maWPahGara. mTlianad termini niSnavs “saqamres, qamris<br />

Sesakrav adgils”. zustad identuria tapanTuri mayWPahGAra formac, rac<br />

saxelis siZveleze metyvelebs. rac Seexeba tapanTur bRa nT termins,<br />

misi pirveli komponenti zurgis aRmniSvneli saerTo afxazur-abazuri<br />

bRa fuZea, meore komponentis raoba ki dasadgenia.<br />

kompoziciis dros reducirebula pirveli fuZis bolokidura a<br />

xmovani da meore fuZis nivTis gramatikuli klasis kuTvnilebis a-<br />

prefiqsi da am gziT miRweula ori sityvis Serwyma erT odenobad.<br />

amayGWPahGara axGTa “welis nawili” (kviwinia, 1997: 23).<br />

a-maxA abJ., a-maA bzif. “xeli”; “barkali”, abaz. maÃA “xeli; mklavi”<br />

48


vinaidan sityva aRniSnavs rogorc zeda kidurs, ise qveda kiduris<br />

nawils, misi semantikac arcTu ise didi xnis win albaT “kiduri” iyo.<br />

struqturis TvalsazrisiT vvaraudobT, rom fuZe Seicavs xelis<br />

aRmniSvneli fuZis ma (//na) Zireul elements (ix. qvemoT), rasac<br />

adasturebs sakuTriv kiduris aRmniSvnel a-ma-xa-Sa-xa kompozituri<br />

terminis SemadgenlobaSi imave ma elementis sapirwoned fexis<br />

aRmniSvneli Sa Ziris arsebobac (ix. qvemoT). am faqtorTa<br />

gaTvaliswinebiT unda davaskvnaT, rom termin a-maxa-Si abJ. xa < bzif. A<br />

< abaz. Ãa elementi sakuTriv kiduris aRmniSvneli Tavdapirveli fuZe<br />

iyo.<br />

kGMbrMk amaxa aa-lak irzMrHom “erTi koRos barkali rva ZaRlma ver<br />

SeWama” (afxazuri zRaprebi, 1997: 177)<br />

a-maxASaxa abJ., a-maxa ASaxa bzif. “kidurebi” (Sdr. aSxar. maÃG-SaÃGqGa<br />

“xel-fexi, kidurebi”)<br />

afxazuri formebi kompozitebia. pirvel komponentad gamodis<br />

xelisa da barZayis aRmniSvneli a-ma-xa < a-ma-A < ma-Ãa rTuli fuZe (ix.<br />

zemoT), xolo meore komponentia fexis aRmniSvneli a-Sa-xa < a-Sa-A < Sa-<br />

Ãa aseve rTuli fuZe (aSxaruli variantis bolokidura -qGa mravlobiTi<br />

ricxvis niSania).<br />

orive komponentis saziaroa abJ. xa < bzif. A < aSxar.-tap. Ãa<br />

elementi, romelic, Cveni azriT, Tavdapirvelad kidurs aRniSnavda. ma<br />

segmenti xelis aRmniSvneli Ziria, xolo Sa segmenti _ fexisa,<br />

romelTagan orive monawileobs aSxarul maÃG-SaÃGqGa formaSi, sadac -qGa<br />

mravlobiTi ricxvis niSania.<br />

uK imaxaSaxa ixGom, dMCmazaLup “xel-fexs ver xmarobs, avad aris”<br />

(Sayrili, 1986: 434), zedmiw.: “kidurebi ver Svelis”.<br />

a-maxGAr abJ., a-maGAr bzif. “mklavi, xeli mtevnis gareSe”<br />

p. Waraia Tvlida, rom megruli maxvar-i afxazuridan aris<br />

nasesxebi, xolo maTTan dakavSirebulia svanuri mexer (Waraia 1912: 30).<br />

vfiqrobT, p. Waraia marTalia afxazuri da megruli formebis<br />

49


warmomavlobis sakiTxSi, xolo svanuri mexer sityvis dakavSireba<br />

argumentirebuli ar aris, vinaidan auxsneli darCa svanurSi e xmovnebis<br />

gaCena afxazur-megruli a xmovnebis adgilze da svanurSi v Tanxmovnis<br />

dakargvis mizezi.<br />

afxazur variantebTan materialurad axlosaa abJuuri a-maxG <<br />

bzif. a-ma-G “xis toti, Sto, rto” < aSxar. maÃGM “xis toti, Sto, rto; xis<br />

koJri, nuJri, korZi”, aSxarulive maÃG-SaÃGqGa “xel-fexi, kidurebi” da<br />

maÃG-SaÃGM “tanadi, tanbrge adamiani; koJriani, nuJriani, korZiani xe”. am<br />

formebidan erT-erTSi bolokidurad neitraluri xmovnis arseboba unda<br />

migvaniSnebdes ufro adreul etapze fuZis bolos a xmovnis arsebobaze.<br />

rac Seexeba semantikas, kidurebisa da xis totis erTi saxeliT aRniSvna<br />

sxva enebisTvisac damaxasiaTebelia (Sdr. qarT. tot-i “xis Sto, rto;<br />

adamianis an cxovelis kidurebi”).<br />

afxazur a-maxGAr // a-maGAr “mklavi, xeli mtevnis gareSe” fuZeSi<br />

bolokidura -r krebiTobis -ra sufiqsis naSTi Cans.<br />

ui daaiuan lMlasaxa lmaxGar iakGMrSPanM “modioda mklavze<br />

matylSemoxveuli” (narTebi, 2000: 171).<br />

a-maxGWPA abJ., a-maGWPA bzif. “xelis mtevani”, tap. maÃGWPA “maja”<br />

samive varianti erTi da imave sityvis sxvadasxva qronologiuri<br />

periodis formaa. maTgan uZvelesia tapanTuri ÃG Tanxmovniani saxeoba,<br />

misgan momdinareobs G Tanxmovnis Semcveli bzifuri varianti, xolo am<br />

ukanasknelisagan _ abJuuri xG Tanxmovniani forma.<br />

sityva kompozituri agebulebisaa. pirvel komponentad gamodis<br />

zemoT ukve ganxiluli mklavisa da totis aRmniSvneli *maÃGa arqeforma,<br />

meore komponenti ki SeiZleba davakavSiroT piris aRmniSvneli afxazurabazuri<br />

sityvis amosaval *WPa fuZesTan. amgvar dakavSirebas semantikuri<br />

dabrkoleba ar unda axldes, vinaidan xelis mtevani, an maja iolad<br />

SeiZleboda gagebuliyo rogorc “xelis, mklavis piri”, anu xelis,<br />

mklavis dasawyisi.<br />

amaxGWPa abaLqGa “mtevnis Zvlebi” (kviwinia, 1997: 52).<br />

50


A-mgGa, abaz. mgGa “muceli<br />

gasaziarebelia p. Waraiasa da mis kvaldakval g. rogavas mier<br />

gamoTqmuli mosazreba saanalizo fuZis qarTul gvam-i (Zv. qarT. guam-i)<br />

saxelTan materialuri kavSiris Sesaxeb (Waraia 1912: 30), Tuki qarTulSi<br />

bolokidura m Tanxmovans determinant sufiqsad miviCnevdiT. imave g.<br />

rogavas azriT, es fuZe ukavSirdeba adiRur nMba← *mMba ←*mMgGa da<br />

ubixur nMkGM← *mMkGa← *mMgGa fuZeebs. vfiqrobT, dabrkolebas ar unda<br />

qmnides g. rogavas mier aRniSnuli mJReri gG-s abruptiul kG–Si gadasvla<br />

ubixurSi (rogava 1975: 49), vinaidan amgvari cvla moulodneli ar aris.<br />

maSasadame, muclis aRmniSvneli fuZeebi saerToa afxazur-adiRuri<br />

da qarTveluri enebisaTvis.<br />

Ras iumou umgGoup “Seni mteri Seni mucelia”.<br />

mgGa mMcGakGan xM zMcGom “Tu mucels ar sZinavs, Tavi ver daiZinebs”.<br />

a-mMSxGNlw abJ., a-mMSGNlw bzif., maCÃGMnwa abaz. “idayvi; gzis<br />

mosaxvevi”<br />

SemadgenlobiT da mniSvnelobiT aRniSnuli sityvebi ar<br />

gansxvavdeba. fonetikuri TvalsazrisiT SeiniSneba sxvaobani, kerZod:<br />

a) abazuri enis xSul spirants afxazurSi Seesabameba SiSina<br />

spiranti S;<br />

b) abazuris labializebul yru faringalur spirant ÃG-s<br />

Seesabameba abJuuris ukanasasismieri yru labializebuli spiranti xG,<br />

xolo bzifur dialeqtSi _ specifikuri G;<br />

g) afxazuri l Tanxmovnis adgilas abazurSi warmodgenilia n<br />

Tanxmovani;<br />

d) afxazurSi reducirebulia bolo a xmovani. magram arcerTi am<br />

fonetikur sxvaobaTagan ar aris auxsneli da moulodneli. sxva saqmea,<br />

rom mTlianad sityvis etimologia ar aris gamWvirvale da moiTxovs<br />

Semdgom kvlevas.<br />

amMSxGMlw axGAmc x-wkarak amoup ”idayvs [idayvis sxeuls] sami kide<br />

aqvs” (kviwinia, 1997: 49).<br />

51


a-napN abJ., a-mapN bzif., napN abaz. “xeli”<br />

fuZis warmomavloba da struqtura damajereblad gaarkvia akad. q.<br />

lomTaTiZem statiaSi “xelisa da fexis aRmniSvneli fuZeebis uZvelesi<br />

saxeobebisaTvis afxazur-adiRur enebSi da zogi qarTveluri fuZis<br />

analizis sakiTxi” (lomTaTiZe, 1966, ike t. XV). Cven viziarebT am<br />

naSromSi gamoTqmul mosazrebebs da qvemoT mokled warmovadgenT maT.<br />

avtori aRniSnavs, rom a-napN fuZeSi pM “xelis” aRmniSvneli Ziri<br />

ar Cans, sityvis Ziria na da ivaraudeba Semdegi sityvebis ZirebSi: A-na-cGa<br />

“xelis TiTi”, a-na-p-xN-c “xelis frCxili”. amave dros xelis aRmniSvnel<br />

rTul fuZeTa SemadgenlobaSi “xel” sityvis Zireuli nawili Cveulebriv<br />

ma- elementis saxiT warmogvidgeba, magaliTad: a-ma-cGa “xelis TiTi”, A-maa<br />

(*←a-ma-Äa) “saxeluri”, a-ma-cGA-z “beWedi”.<br />

rogorc Cans, “xel” sityvis Zireul nawilad gvevlineba na||ma. n-<br />

sa da m-s monacvleoba afxazurSi xSiri movlenaa. n-sa da m-s<br />

monacvleobas “xel” sityvis fuZeSi Tavdapirvelad garkveuli<br />

kanonzomiereba axasiaTebda. kerZod, na mxolod iseT fuZeebSi unda<br />

gvqonoda, romlebSic bagismieri xSuli p iyo xolme, danarCen<br />

SemTxvevaSi ki iyo ma-. aqedan gamomdinare, xelis aRmniSvneli Ziri iyo<br />

ma-, na- ki aris poziciurad miRebuli ma-sgan p-sTan Soreuli<br />

mezoblobiT (disimilaciis safuZvelze). es viTareba dResac Seuryevlad<br />

daculia tapanTur dialeqtSi, paraleluri formebi a-macGa||a-nacGa<br />

tipisa tapanTurSic ar dasturdeba. tapanTurSi mudam aris, erTi mxriv,<br />

mxolod ma-cGa, meore mxriv mxolod na-pN.<br />

rogorc Cans, xelis aRmniSvneli Ziri iyo ma. na-s saxiT is unda<br />

gvqonoda p-s Semcvlel fuZeSi, magaliTad, napN. aseTi dapirispirebis<br />

karg nimuSs iZleva zmnebi: a-napN-r-ScMlara da a-ma-Scara||A-r-ma-Scakra,<br />

rac “moSinaurebas”, “xelze miCvevas” niSnavs.<br />

erTi da igive Zireuli masala (ma) erTi da imave saxiT<br />

warmogvidga *a-mapN–sa da a-mpN -Si (m), Tumca TavianTi genezisis mixedviT<br />

sxvadasxva amosavals gulisxmobs TiToeuli maTgani:<br />

1. *amapN → 2. anapN (distanciuri disimilacia) → 3. *ampN<br />

(kontaqturi asimilacia a xmovnis reduqciis safuZvelze).<br />

52


xelis aRmniSvneli m(a) Ziri farTod Cans gamoyenebuli afxazurSi<br />

iseT saxelebsa da zmnebSi, romlebSic dRes uSualod xelze miTiTeba<br />

ara gvaqvs, magram etimologiurad “xelis” gagebas unda ukavSirdebodes<br />

(lomTaTiZe, 1966: 150-161).<br />

ui iarR˜a napM JahGas imoup, iarma napM rMTGas imoup “Tavisi marjvena<br />

xeli urod aqvs, marcxena xeli - maSad” (narTebi, 2000: 18).<br />

lnapM Mrg˜eJua dnMrfMlan “xelebis trialiT Seegeba” (narTebi.., 2000:<br />

10).<br />

inapM ax˜M afssoKt “Tavisi saqmis ostatia”, zedmiw.: “xelebidan oqro<br />

scviva”.<br />

snapM saHoKt “vinmes cema minda”, zedmiw.: “xelebi meqaveba”.<br />

lnapM danfSPMloup “finansurad masze (qalze) aris damokidebuli”,<br />

zedmiw.: “xelebze dahyurebs”.<br />

a-napsMrgGNwa abJ., a-nargGNwa bzif., napsargGNwa abaz. “xelisguli”<br />

rTuli agebulebis mqone sityvaa. bzifuri varianti yvelaze axali<br />

warmonaqmnia da miRebulia psM mimdevrobis reduqciis gziT. rac Seexeba<br />

abJuur da abazur saxeobebs, maTSi aSkarad gamoiyofa xelis<br />

aRmniSvneli fuZis nap segmenti, gulis, Suagulis aRmniSvneli gGN fuZe da<br />

fskeris, Ziris gamomxatveli wa Ziri, danarCeni elementebis raoba<br />

sakvlevia.<br />

uK inapsMrgGMwa amsaqGa Mwoup “mis xelisgulze korZebia” (Sayrili,<br />

1986: 471).<br />

a-napxNc abJ., a-napxNs' bzif. “xelis frCxili”, abaz. napxN “xelis<br />

frCxili”, abaz. napxNc “xelis frCxilis wanaWeri”<br />

bzifur dialeqtSi momxdara fuZis bolokidura Tanxmovnis<br />

spontanuri cvla (bRaJba 2006: 128) da x Tanxmovnis mezoblad p<br />

Tanxmovnis f-d qceva. fuZeSi gamosayofia xelis aRmniSvneli sityvis nap<br />

segmenti. danarCen segmentTa raoba sakvlevia. abazur enaSi<br />

dadasturebul or variants Soris arsebuli semantikuri sxvaobac axsnas<br />

moiTxovs.<br />

napxMck iayaram “pawawinaa, frCxilis odena ar aris”.<br />

53


Ji napxMci eKyGMzxada? “xorci da frCxili vin daaSora erTmaneTs?”<br />

(gulia, 1985: 172).<br />

A-nacGa // A-macGa abJ. , A-macGa bzif., macGa aSxar., maCGM tap. “TiTi”<br />

aRsaniSnavia, rom abJuur dialeqtSi gamoiyeneba rogorc A-nacGa//AmacGA<br />

variantebi, ise maTi sinonimi a-nacGk˜Ns (mis Sesaxeb ix. qvemoT).<br />

nacGa // macGa// maCGM variantebidan Tavdapirveli Cans macGa forma Semdeg<br />

mizezTa gamo: a) fuZeSi na//ma segmentebi xelis aRmniSvneli fuZea (Sdr.:<br />

a-Sa-cGa “fexis frCxili”), romelTaganac, rogorc zemoT iTqva, na<br />

segmenti gvxvdeba mxolod maSin, roca sityvaSi p Tanxmovanicaa, aq ki es<br />

ukanaskneli ar figurirebs da n bgera aSkarad analogiiTaa gaCenili; b)<br />

tapanTuri maCGM varianti sruliad axali Cans. igi miRebulia a > M da cG<br />

> CG gadasvlaTa Sedegad.<br />

unacGa ZaaukMlar ixnawGoKt “wyali Zalian civia, TiTebs Tu wyalSi<br />

Cayof, mogwyvets” (kaslanZia, 1995: 67).<br />

a-nacGk˜Ns, abaz. macGk˜Ns // maCGk˜Ns “xelis nekaTiTi”<br />

am terminis mravlobiTi ricxvis a-nacGk˜a-ra// maCGk˜a-ra formebi<br />

saSualebas iZleva gamovyoT mxolobiT ricxvSi warmodgenili -s<br />

sufiqsi, romelsac q. lomTaTiZe sagnis simciris gamomxatvel afiqsad<br />

Tvlida (lomTaTiZe, 1941: 200). Sesabamisad gamosayofia agreTve xelis<br />

aRmniSvneli na//ma Ziri da TiTis aRmniSvnel A-nacGa // A-macGa formebSi<br />

warmodgenili bolo xmovanmokvecili nacG segmenti. rac Seexeba<br />

danarCen k˜N < k˜a elementis raobas, igi saZiebelia.<br />

unacGaqGa aduHaloKt “Zalian gemrielia”, zedmiw.: “xelis nekaTiTebs<br />

miaWmev” (kaslanZia, 1995: 68).<br />

a-nacGxNf, abaz. maCGÃaba “ceraTiTi (xelisa)”<br />

sityvis pirveli komponentia nacGa//maCGa “TiTi” FfuZis<br />

xmovanmokvecili saxeoba. meore komponenti ukeT daucavs abazur enas,<br />

sadac warmodgenilia Ãaba segmentis srulxmovniani, CVCV struqturis<br />

mqone saxeoba, romlis semantika cxadi ar aris. afxazurSi am meore<br />

54


komponents daukargavs bolokidura a xmovani, xolo pirveli a xmovani<br />

gadasula neitralur xmovanSi.<br />

anacGxMf arKaSPaga aJMSGa k˜aWP “ceraTiTis gamsworebeli mokle<br />

kunTi” (kviwinia, 1997: 85).<br />

a-JN, abaz. JM “xorci”<br />

martivi Sedgenilobis fuZea. ukavSirdeba adiRur lM Zirs.<br />

bgeraTSesatyvisoba: afxaz.-abaz. J : adiR. l' n. trubeckoim am sityvis<br />

magaliTzec gamoavlina.<br />

igive mkvlevari am Zirs daRestnur enaTa masalasTanac<br />

(arCibulSi, didourSi, udiurSi, lezgiurSi, ruTulurSi, aRulurSi,<br />

TabasaranulSi, lakurSi, darguulSi) aigivebda (trubeckoi 1987: 278).<br />

g. klimovi Zirs ukavSirebs qarTvelur *laRv fuZes (qarT. leRv<br />

-i“xorci”, zan. luR-i “leRvi”, svan. leRv “xorci”).<br />

sainteresoa, rom afxazurSi xorcis aRmniSvnelad gamoiyeneba<br />

sxva, a-kGac sityvac, romelic ar dasturdeba abazurSi. a-JN da a-kGac<br />

sityvebi sruli sinonimebi ar aris, maT Soris arsebobs semantikuri<br />

sxvaoba: a-JN gamoiyeneba cocxali adamianisa da cxovel-frinvelis<br />

xorcis aRmniSvnelad, xolo a-kGac sityva _ dakluli saqonlisa da<br />

frinvelis xorcis mniSvnelobiT. Cveni azriT, a-kGac nasesxebi unda iyos<br />

qarTulidan (Sdr. xorc-i).<br />

aJM ikit “gasuqda”, zedmiw.: “xorci daiWira”.<br />

sJM iHeKt “gamawama, gamawvala, damtanja”, zedmiw.: “Cemi xorci<br />

SeWama”.<br />

imala iJM izMmHo dMyoup “Cadenilis gamo Zalian ganicdis, nanobs”,<br />

zedmiw.: “marto Tavis xorcs ver Wams” (kaslanZia, 1995: 45).<br />

A-JGtG abJ., a-tG bzif. “TeZo; barZayi” , abaz. JGWGM “saqonlis ukana<br />

barkali”<br />

fuZis morfologiuri struqtura cxadi ar aris. fonematuri<br />

TvalsazrisiT aRsaniSnavia, rom bzifuri varianti ufro Zveli Cans, raki<br />

55


Seicavs sisin-SiSina fonemas, aseve sayuradReboa is garemoebac, rom<br />

abazurSi WG fonemac axalia da momdinareobs tG-sagan.<br />

garda amisa, CC struqturis tG // JGtG // JGWG kompleqsebic ar<br />

unda hqonoda amosaval variants. unda vivaraudoT, rom Tavdapirvelad<br />

tG Tanxmovnebs Soris romeliRac xmovani (albaT a) idga da Semdgom<br />

reducirda.<br />

zeg˜ reiha iauu iSGpou abaL gGaLa iax˜Zup aJGtG “yvelaze grZel msxvil<br />

lulisebr Zvals barZayi hqvia” (kviwinia, 1997: 57).<br />

a-JGLaxNr abJ., a-aMr // a-KaNr // a-LaNr bzif., JGÄGaÃa //JGÄGa abaz.<br />

“mxari”<br />

fuZis amosavali fonematuri struqtura daculi ar aris arcerT<br />

variantSi, garda “martivi” abazuri JGÄGa formisa. Tavdapirvelia<br />

bzifuris fonema, romlisganac momdinareobs danarCen formaTa JG<br />

Tanxmovani, magram bzifurSive dakargulia abazurSi daculi amosavali<br />

ÄG fonemisagan momdinare L Tanxmovani, romelic abJuurSic meoreulia.<br />

abazurSi warmodgenili Tavdapirveli à fonemisagan bzifurSi<br />

warmoqmnila specifikuri Tanxmovani, romelic moSlilia abJuurSi da<br />

moucia x fonema. abazuri sruli JGÄGaÃa variantis bolokidura a xmovani<br />

afxazurSi gadasula neitralur xmovanSi.<br />

garda amisa, afxazurSi figurirebs abazurisagan gansxvavebuli r<br />

daboloebac. JGÄGaÃa forma unda momdinareobdes *JGaÄGaÃa < *aÄGaÃasagan.<br />

fonologiuri TvalsazrisiT uZvelesi forma ar SemorCenia arc<br />

abazur “martiv” JGÄGa variants: igi momdinareobs Tavdapirveli *aÄGa<br />

arqetipisagan.<br />

morfologiuri struqturis mixedviT amosavalia “martivi” *aÄGa<br />

> abaz. JGÄGa > afxaz. JGLa, romelsac mogvianebiT darTvia Tavis<br />

aRmniSvneli Ãa Ziri, afxazurSi ki damatebiT mierTebia<br />

sityvaTmawarmoebeli -r sufiqsic (Sdr. a-maxGa-r “mklavi”).<br />

semantikis mxriv aRsaniSnavia Semdegi: abazurSi terminis JGÄGa da<br />

JGÄGa-Ãa variantebi niSnavs “mxars”, xolo afxazurSi a-La // a-JGLa<br />

56


aRniSnavs “frTas”, a-aMr // a-KaNr // a-LaNr da a-JGLaxNr formebi ki<br />

“mxars”.<br />

savaraudoa, rom winare afxazur-abazur enaSi Tavdapirvelad<br />

swored *aÄGa aRniSnavda rogorc “mxars”, ise “frTas”, xolo SemdgomSi<br />

mxris aRsaniSnad gabatonda am amosavali formisagan momdinare<br />

morfologiurad garTulebuli *aÄGaÃa da misgan momdinare fonetikuri<br />

da morfologiuri variantebi.<br />

tapanTur dialeqtSi “mxris” semantikiT gamoiyeneba adiRuri<br />

warmoSobis dama sityvac (Sagirovi 1977-1: 143).,.<br />

rMJGLaxMr eKbMrTeKt “erTmaneTs daexmarnen, gverdSi amoudgnen”,<br />

zedmiw.: “erTmaneTs mxari misces”.<br />

a-JGLaSGAy˜a // a-JGMLSGAy˜a abJ., A-MLay˜a bzif., JGÄGMmsay˜a abaz. “beWi”<br />

rTuli Sedgenilobis terminia. pirvel komponentad gamodis<br />

fonetikurad transformirebuli mxris aRmniSvneli<br />

*aÄGa fuZisagan<br />

momdinare variantebi (am fuZis Sesaxeb ix. zemoT), danarCeni ay˜a<br />

nawilis amosavali fonetikuri saxe Semounaxavs bzifur dialeqts.<br />

Cveni azriT, am meore nawilSi gamosayofia “brtyelis”<br />

aRmniSvneli a-aa zedsarTavi saxelis a Ziri, a segmentis raoba ki<br />

saZiebelia.<br />

irSMz abgaxGMWM aJGLaSGay˜a “mokluli melas beWi” (narTebi, 2000:<br />

171).<br />

aJGLaSGay˜abaL iakMz lampMwaSGan ileKnM ila ixSGalt. “beWis Zvali,<br />

romelic ekava gauvarda da mas TvalSi Cauvarda: (afxazuri<br />

zRaprebi, 1997: 174)<br />

a-rgGwMsTa “safeTqeli”<br />

terminis SemadgenlobaSi aSkarad gamoiyofa nazmnar saxelTa<br />

lokaluri mniSvnelobis mimniWebeli -s-Ta sufiqsi (Sdr.: a-hGM-s-Ta // a-hGMr-Ta<br />

“saZovari” a-hG-ra “Zova” zmnisagan...). danarCeni nawilis raoba<br />

saZiebelia.<br />

57


argGwMsTa adGax˜tGi agan aWPM Kamoup adGax˜tGi alMmhaTMLra “safeTqlis<br />

gare nawilSi moTavsebulia gareTa sasmeni xvreli” (kviwinia, 1997:<br />

35).<br />

a-rfhA, abaz. rafhA // rMfha “filtvi”<br />

saxelis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

amosavali fonetikuri varianti abazurSi daculi rafhA saxeoba Cans.<br />

SesaZlebelia, xmabaZviTi fuZe iyos.<br />

Arfha ianup avawaraqGa “filtvebi neknebSia moTavsebuli” (kviwinia,<br />

1997: 126).<br />

a-rNmZTra, ank˜apMSPTa abJ., a-mpMSPTa bzif., a-mbMSPTa abaz. “Sardis<br />

buSti”<br />

a-rNmZ sityvaSi Z Tanxmovani SesaZloa a-ZM “wyali” saxelisagan<br />

momdinareobdes, magram danarCeni segmentebis raoba naTeli ar aris. rac<br />

Seexeba Tra-s, igi adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsia, zedmiwevniT<br />

“Sardis adgili, saTavso”.<br />

rac Seexeba bzifur termins, a. Sagirovi mis pMSPTa komponents<br />

qarTul sityvasTan “buSt-i” aigivebs (Sagirovi, 1989:146).<br />

a-tGyGN “TeZo”<br />

fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

a-abJNrZ “sazardulTan mdebare fexis zemo nawili”<br />

fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

a-atAla “jirkvali”<br />

sityva nasesxebia qarTveluri enebidan. q. lomTaTiZis azriT, igi<br />

momdinareobs jirkvlis aRmniSvneli megruli o[n]toli-sagan (Sdr.<br />

guruli kilos ortoli “jirkvali” – “baRanas ortolebi Camousivda” –<br />

rac Tavis mxriv zanizmia gurulSi).<br />

TviT ontoli, ortoli zanur SesabamisobiT aris miCneuli<br />

qarTuli “artala”-si.<br />

58


sityvaTsesxebis fonotaqtikis sruli SesabamisobiT aris o[n]tolisagan<br />

afxazurSi miRebuli a-atala (qarT. o→ afxaz. 1. a; 2. a).<br />

bzifur dialeqtSi (da paralelur saxeobad abJuurSic, oRond<br />

daviwroebuli mniSvnelobiT) es sityva gvxvdeba “a-kGatala”-s saxiT.<br />

xsenebul a-kGatala saxeobaSi bgeras win darTvia k xSuli (lomTaTiZe:<br />

1981: 85).<br />

uatala – satala,<br />

arna – sMrna,<br />

fMfqa, cMcqa,<br />

sarsaleK uatala (gulia, 1939: 174).<br />

“jirkvali – satala,<br />

arna sarna,<br />

fifqa, cicqa,<br />

sarsalei jirkvali”.<br />

(Selocvis teqstis didi nawili ar iTargmneba, radgan Sedgeba<br />

amJamad gaurkveveli mniSvnelobis mqone sityvebisgan, rac zogadad<br />

damaxasiaTეbelia tabuirebuli mniSvnelobis mqone sakraluri<br />

poeziisTvis).<br />

A-aTGa, abaz. aCGa “barZayi, barkali (adamianisa da cxovelisa)”<br />

fonematuri struqturis TvalsazrisiT abazuri varianti ufro<br />

axalia da miRebulia TG > CG spontanuri cvlilebis Sedegad (am<br />

procesis Sesaxeb ix.: lomTaTiZe 1944: 28; lomTaTiZe 1954: 7).<br />

a “ukanali”<br />

am sityvis struqtura cxadi ar aris. masSi aSkarad gamosayofi<br />

Cans “brunvis, trialis” aRmniSvneli Ziri (Sdr.: aa--ra “mobruneba,<br />

motrialeba”), Tumca danarCen segmentTa raobaze dabejiTebiT risame Tqma<br />

Wirs.<br />

a-farTa/a-faTra “placenta”<br />

59


aRniSnuli terminis sawyisi formaa a-faTra, sadac a-fa “vaJi”, rac<br />

Seexeba Tra-s, igi adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsia, zedmiwevniT<br />

“vaJiSvilis adgili, vaJis saTavso” (kvarWia, 1981: 121).<br />

sayuradReboa, rom aq vaJi zogadad Svilis aRmniSvneli saxelia.<br />

a-fsNrZTa “yvelaze susti adgili sxeulze”<br />

kompozitia. pirveli komponentia a-fsN “suli”, r- kauzativis<br />

prefiqsi unda iyos, Z “dakargvis > daRupvis” aRmniSvneli zmnis Ziri<br />

Cans, xolo bolokidura -Ta adgilis aRmniSvneli sagangebo sufiqsia.<br />

mTlianad terminis amosavali semantikaa “sulis dakargvis adgili”, anu<br />

yvelaze saTuTi adgili sxeulze.<br />

A-fxaSara afMSG duqGa “didi sasircxvo bageebi, Labia majora pudendi”<br />

aRweriT gadmocemuli neologisturi terminia. Sedgeba Semdegi<br />

segmentebisagan: a-fxaSara “sircxvili”, a-fMSG “bage, tuCi”, a-du “didi”<br />

(es ukanaskneli sityva dgas mravlobiT ricxvSi, sufiqsia -qGa). mTlianad<br />

terminologiuri Sesityveba iTargmneba, rogorc “sircxvilis didi<br />

bageebi”.<br />

A-fxaSara afMSG xGMWqGa “patara sasircxvo bageebi, Labia minora<br />

pudendi”<br />

aRweriT gadmocemuli neologisturi terminia. Sedgeba imave<br />

komponentebisagan, romlebsac Seicavs termini A-fxaSara afMSG duqGa “didi<br />

sasircxvo bageebi, Labia majora pudendi”. sxvaoba mxolod imaSia, rom am<br />

ukanasknelSi warmodgenilia zedsarTavi saxeli a-xGMWM “patara, mcire”.<br />

A-fxaSara cGEჲJxGTaqGa “sasqeso organoebi”<br />

terminologiuri sintagma Sedgeba A-fxa-Sa-ra “sircxvili”<br />

masdarisagan, romelsac mosdevs termini a-cGE-ჲ-J-xG-Ta-qGa “sxeulis<br />

nawilebi” (am ukanasknelis Sesaxeb ix, qvemoT).<br />

60


afxaSara cGeჲJxGTaqGa rMla axacGeK ahGseK reKWPartGMSGa eifSPMm<br />

“mamakaci da qali sasqeso organoebiT gansxvavdebian” (kviwinia, 1997:<br />

130).<br />

a-fxZN “ofli”, abaz. fxZM “ofli; jafa, garja”<br />

Cveni azriT, fuZeSi gamosayofia wylis aRmniSvneli ZM Ziri, xolo<br />

fx kompleqsi unda ukavSirdebodes “Tbilis” aRmniSvneli (a-)fxa<br />

zedsarTavi saxelis Zirs.<br />

afxZM acGa ianalwua. . . “rodesac ofli gamoiyofa. . . ” (kviwinia, 1997:<br />

170).<br />

a-fNJGLabaL “winamxris Zvali”<br />

rTuli Sedgenilobis terminia. pirvel komponentad gamodis<br />

fonetikurad transformirebuli mxris aRmniSvneli *aÄGa fuZisagan<br />

momdinare variantebi (am fuZis Sesaxeb ix. zemoT), meore nawilad<br />

warmodgenilia abaL “Zvali” (am terminis vrceli ganxilva ix. Tavis<br />

dasawyisSi), xolo rac Seexeba amave saxelis fN-s, a. Sagirovis azriT,<br />

igi ukavSirdeba Afx˜a “win” zmnisarTis Zirs, a-fNnwa (“cxviri”) niSnavs<br />

“wvetiani ram, romelic win aris”.<br />

termini iTargmneba, rogorc “mxris wina Zvali".<br />

a-fMlgdN “barZayis Zvali”<br />

fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

lgd TanxmovanTa kompleqsi meoreulia da arRvevs ori Tanxmovnis wess.<br />

a-fNmawG “wvivi”<br />

fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

a-fNnwa, abaz. fNnwa “cxviri”<br />

miiCneva saerTo afxazur-adiRur fuZed. Sdr.: adiR. fa, ubix. fawa.<br />

yvela afxazur-adiRuri enisTvis saerTo elementad gvevlineba<br />

fM//fa. adiRurSi f // fa damoukidebeli sityvaa da “cxvirs” niSnavs,<br />

61


xolo afxazur-abazursa da ubixurSi masTan materialurad<br />

dakavSirebuli fN da fa Zirebi kompozituri fuZis pirveli komponentebia.<br />

aRniSnuli afxazur-adiRuri Zirebis masalaze adgenen kanonzomier<br />

bgeraTSesatyvisobas: afxaz.-abaz. f :adiR. f :ubix. f (rogava 1975: 49).<br />

a. Sagirovis azriT, afxazur a-fNnwa-Si wa marcvali zedsarTav a-<br />

war “wvetiani” saxelis Zireuli elementia, xolo mis win mdgomi n –<br />

lokatiuri afiqsi, an fonetikuri danarTi (Sagirovi 1982: 58). igive<br />

mkvlevari miiCnevs, rom amave saxelis fN SeiZleba davakavSiroT Afx˜a<br />

“win” zmnisarTis ZirTan, am SemTxvevaSi a-fNnwa-s semantika iqneba<br />

“wvetiani ram, romelic win aris”. vfiqrobT, a. Sagirovis es varaudi<br />

misaRebia<br />

ifMnwa ukMr, ifsM xSPoKt “mis cxvirs Tu mokideb, misi suli<br />

mowydeba” (Zalian sustia, dasustebulia) (kaslanZia, 1995:79).<br />

a-fNnwakMlhM “cxviris nesto”<br />

Sedgeba oro komponentisagan: a-fNnwa “cxviri” + a-kNlhara “xvreli”<br />

sityvis pirveli nawili.<br />

a-fNnwagGaLra “cxviris Rru, nesto”<br />

Sedgeba ori komponentisagan: a-fNnwa “cxviri” + a-gGALa “fuRuro”<br />

sityvis abstraqtuli a-gGALra “siRrue” forma.<br />

afMnwagGaLara agGTa LMjara iSPoup aKLkaaga ala “cxviris Rru ZgidiT<br />

or nawilad iyofa” (kviwinia, 1997: 121).<br />

a-qAda “gverdi”<br />

fuZis struqtura da warmomavloba cxadi ar aris. moiTxovs<br />

damatebiT kvlevas.<br />

a-q˜NSG // a-fNSG, abaz. fNSG “bage, tuCi”, abaz. fMqG “bage, tuCi;<br />

niskarti”<br />

aSkaraa samive variantis fonematuri siaxlove, Tumca axsnas<br />

iTxovs anlautis f da q˜ TanxmovanTa pirveladoba-Semdgomadobisa da<br />

monacvleobis mizezi. sruliad aSkaraa, rom fNSG da fMqG fuZeebi<br />

62


erTimeoris fonetikuri variantebi ar unda iyos, Tumca maT amJamad<br />

semantikuri siaxlove aqvT. sayuradReboa, rom abJuur dialeqtSi a-fNqG<br />

sityva aRniSnavs “kides”, rac gvafiqrebinebs, rom am fuZis Tavdapirveli<br />

mniSvneloba iyo “kide, napiri, ganapira nawili”, romlisganac abazurSi<br />

ganviTarda “niskartisa” da “bage-tuCis” semantika.<br />

iq˜MSG dMqGMiweKt “agdebulad moeqca, ar ikadra”, zedmiw.: “Tavis<br />

tuCze daisva”.<br />

a-RrA “muclis Rru”<br />

sityva abazurSi ar Cans. Cveni azriT, nasesxebia qarTulidan. Sdr.<br />

qarT. Rru. sesxebisas r Tanxmovnis momdevnod mdgom u xmovans mxolod a<br />

xmovnad transformacia SeeZlo.<br />

aRreK aWaWeK eKdMsloKt “Zalian gamxdaria”, zedmiw.: “muclis Rru da<br />

Tirkmeli erTmaneTs exleba”.<br />

a-RN “mamakacis sasqeso aso, Penis”<br />

saxelSi gamoiyofa zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi da RN<br />

< *Ra umartivesi Ziri. sityvis praforma *a-Ra unda yofiliyo. fuZis<br />

simartive sityvis siZveleze miuTiTebs.<br />

a-yAtara “weli; xorcis uZvlo naWeri”<br />

am sityvaSi gamoiyofa sityvaTmawarmoebeli polifunqciuri -ra<br />

sufiqsi, Ziria yata. afxazurSive a-yAta aRniSnavs “norCs”, “moqnils” da<br />

“dekeuls”. vfiqrobT, am mniSvnelobebs aerTianebs moqnilobis<br />

semantika. amdenad welis aRmniSvneli terminic a-yata sityvisagan unda<br />

momdinareobdes.<br />

a-yafcGN bzif. “nikapi”<br />

fuZe ar dasturdeba arc abJuur dialeqtsa da arc abazur enaSi.<br />

x. bRaJbas azriT, momxdaria amosavali a xmovnis cvla neitraluri<br />

xmovniT (bRaJba 2006: 138). fuZis morfologiuri struqtura cxadi ar<br />

aris da moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

63


a-yMryN, abaz. yMryM “yeli”<br />

adiRur yGMrbayaK “yeli”, megrul yoryel-i da qarTul yel-i<br />

sityvebs xmabaZviT fuZeebad miiCneven da dasavleTkavkasiur formebs<br />

materialurad akavSireben qarTul *xorx fuZesTan (abdokovi 1983: 76).<br />

Tumca adiRuri fuZisa da qarTuli yel-is kavSiri danarCen fuZeebTan<br />

problemuria.<br />

k. Sayrilis azriT, afxazur-abazuri sityva yM Ziris<br />

reduplikaciis gziT aris warmoebuli (Sayrili 1968: 25). Cveni mxriv<br />

davamatebT, rom reduplicirebul ZirSi r Tanxmovani gvianaa<br />

ganviTarebuli.<br />

afSPqa iyMryM “Cvilis xorxi” (narTebi.., 2000: 24).<br />

iyMryM dkMlaxeKt “is ar uyvars”, zedmiw.: “xorxSi gaeCxira”.<br />

a-yGAyGa bJ., a-yGAyG bzif. “zurgi”<br />

amosavali saxeoba daculia abJuur dialeqtSi, bzifur variantSi<br />

mokvecilia bolo xmovani. abJuuri forma miRebulia yGa Ziris<br />

reduplikaciis gziT.<br />

aSGarax yGayGa irMmanM “nanadirevi zurgze hqondaT mokidebuli”<br />

(narTebi.., 2000: 70).<br />

iyGayGa acGa axMrxit “magrad dabegves, Zlier scemes”, zedmiw.: “mis<br />

gverdebs kani aaZvres”.<br />

a-yGMryGMl “mala”<br />

sityva miRebulia yGMr Ziris reduplikaciiT. gaormagebisas meore<br />

nawilSi r Tanxmovans disimilacia ganucdia.<br />

ayGMryGMlqGa rxMfx˜aZara naZoKt 33-34 cMra ryMnZa “malebis raodenoba<br />

33-34 erTeuls aRwevs” (kviwinia, 1997: 23).<br />

a-SA, abaz. Sa “sisxli”<br />

jer kidev n. trubeckoim daakavSira erTmaneTTan afxazur-abazuri<br />

a-Sa // Sa da adiRuri M fuZeebi da gamoavlina afx.-az. S : adiR. <br />

bgeraTSesatyvisoba, rac gaziarebulia sxva mkvlevarTa mierac (Sagirovi<br />

1977-I: 255). a. Sagirovi marTebulad ar iziarebs n. trubeckoisa da p.<br />

64


Waraias mier adiR. SN “Zma” da afxazuri A-ჲa-Sa “Zma” fuZis Sa segmentis<br />

dakavSirebas sisxlis aRmniSvnel Sa ZirTan, vinaidan adiRur enebSi Zmis<br />

aRmniSvneli Ziris S Tanxmovans isev S Tanxmovani Seesatyviseba, xolo<br />

sisxlis aRmniSvneli afxazur-abazuri Sa Ziris S Tanxmovans _ <br />

Tanxmovani (Sagirovi 1982: 5).<br />

iSa SPueKt, ida SPueKt “sisxli uduRs”.<br />

aCPa auaLM iSa aloup “cxens adamianis sisxli aqvs”.<br />

a-SamxN abJ., a-SamN bzif. , SamÃa abaz. “muxli”<br />

rogorc p. Waraia wers, a-SamxN rTuli Sedgenilobisaa: a-Sa “fexi”<br />

da mxN, romelic saziaroa qarTul muxl sityvasTan (Waraia 1912: 52). am<br />

varauds ar eTanxmeba a. Sagirovi, romelic miiCnevs, rom es sityva<br />

amgvari Sedgenilobisaa: a-SapN “fexi” sityvis Sa Ziri + Tavis aRmniSvneli<br />

a-xN fuZis xN Ziri, xolo maT Soris mdebare elementi m ukavSireba a-maa<br />

“saxeluri, tari” sityvas (Sagirovi 1977 –I: 250). mkvlevars mxedvelobidan<br />

gamorCa im faqtis aRniSvna, rom muxlis aRmniSvneli sami variantidan<br />

yvelaze Zveli (magram ara uZvelesi) daculia abazurSi, xolo misgan<br />

miRebulia jer bzifuri da mere abJuuri formebi.<br />

iSamxM waroup “muxli uWris, kargad darbis, mkvircxlia”, zedmiw.:<br />

“misi muxli mWrelia”.<br />

iSamxM iwfraaueKt “Zalian karg ganwyobazea”, zedmiw.: “muxli<br />

qvemodan ufrinavs”.<br />

a-SapN, abaz. SapN “fexi”<br />

miiCneva saerTo afxazur-adiRur sityvad. a-na-pN//a-ma-pN “xeli”<br />

sityvis struqturasTan Sedarebis safuZvelze masSi gamoyofen Sa da pN<br />

Zirebs, romelTaganac pirveli gamoxatavs fexis semantikas. amosavali<br />

fonetikuri variantia *a-Sa-pa. Sa Ziris S Tanxmovani kanonzomier<br />

bgeraTSesatyvisobas iZleva adiRuri l’a, l’a-kGa “fexi” da ubix. l’a-pa<br />

“fexi" fuZeebis lateralur TanxmovanTan (rogava 1975: 49; Sagirovi 1982:<br />

32; abdokovi 1983: 74).<br />

65


q. lomTaTiZe aRniSnavs, rom a-Sa-pN sityvis pirveli elementi pN–s<br />

gareSec gvxvdeba misi ZiriTadi mniSvnelobiT, rac migviTiTebs imaze,<br />

rom es elementi Zireulia. igi Sa//SM//S fonetikur variantTa saxiT (pM-s<br />

gareSe) gvxvdeba Semdeg sityvebSi: a-Sa-cGA “fexis TiTebi”, a-Sa-WPA “nabiji”<br />

(“fexis piri”), A-Sa-Ta // a-S-Ta “kvali” (Ta adgilmdebareobis, sacavis<br />

gamomxatveli elementia), a-Sa-xGA “wvivi”, A-S-xGa “qusli”. igive Sa<br />

gamoiyeneba “fexT Cacma-gaxdis” aRmniSvnel zmnebSi fuZe-windebulis<br />

saxiT: i-l-SO-up “mas (qals) is fexT acvia”... aseve gvxvdeba igi calke<br />

arsebul zmnebSi, rogoricaa: A-Sa-qGM-r-gMla-ra “dadgena, dafuZneba”<br />

(“fexze dayeneba”) da sxva (lomTaTiZe 1966: 150-151).<br />

Karma SapM fsMng˜eris imoup “marjvena fexi grdemlad aqvs” (narTebi..,<br />

2000: 18).<br />

iSapqGa daarMqGMmgMlo daayaleKt “ise gaxda, fexze ver dgeboda”<br />

(narTebi.., 2000: 73).<br />

iSapM alixit “raRac saqme wamoiwyo”, zedmiw.: “Tavisi fexi airCia”.<br />

iiJGMz iSapM iwaleKt “Zalian daTvra, gamoibruJa, simTvralisagan<br />

fexze ver dgas”, zedmiw.: “rac dalia, fexSi Caudga”.<br />

iSapM dMqGnMleKt “gamojanmrTelda; misi saqmeebi kargad midis;<br />

fuli iSova”, zedmiw.: “fexze dadga”.<br />

a-SapxNc abJ., a-SapxNs' bzif. , SamxN // SapxN abaz. “fexis frCxili”,<br />

abaz. SapxNsa “fexis frCxili; floqvi”<br />

aqvs iseTive agebuleba da istoria, rogoric abJ. a-nap-xN-c, bzif.<br />

a-nafxNs' “xelis frCxili”, abaz. napxN “xelis frCxili” formebs (ix.<br />

zemoT). abaz. SapxNsa saxeobis bolokidura -sa varianti xelisa da fexis<br />

frCxilis saxelebSi aRgvadgeninebs am sufiqsis CV struqturis<br />

arqeformas.<br />

a-SargGMcG, a-SapgGacG “wvivi”<br />

rTulfuZiani sityvaa. pirveli komponentia fexis aRmniSvneli Sa<br />

Ziri (ix. zemoT). mas erTvis fuZe gGM “guli”, romelsac am SemTxvevaSi<br />

66


aqvs mniSvneloba “Sua”, r- – mr. r. mesame piris prefiqsia. rac Seexeba cG<br />

segments, misi raoba naTeli ar aris.<br />

zafx˜a zMzqGa Myou, zMSTax˜ zMSxua Myou (aSargGMcG) “rasac win zurgi<br />

aqvs, ukan _ muceli” (gamocanis pasuxia: wvivi) (gulia, 1985: 189).<br />

a-Saxa “fexi”<br />

fexis aRmniSvneli komponenti Sa gvxvdeba gamonaTqvamSi iSei iSei<br />

eiqGwo “Zalian nela (svla)” – iSei iSei eiqGwo dneiueKt “Zalian nela,<br />

midis”. rac Seexeba xa segments, misi etimologia sarkvevia. aRniSnuli<br />

sityva dasturdeba mxolod kompozit a-maxaSaxa-s meore komponentad.<br />

a-SacGk˜Ms “fexis TiTi”<br />

rTulfuZiani sityvaa. Seicavs a-Sa-cGa (zedmiw.: “fexis kani”, Sdr. a-<br />

nacGa “xelis TiTi”) segmentisagan, romelsac mosdevs k˜Ms elementi. q.<br />

lomTaTiZis azriT, am ukanasknelSi gamoiyofa erTeulis aRmniSvneli -s<br />

sufiqsi, romelsac mravlobiTi ricxvis formaSi Caenacvleba krebiTobis<br />

-ra sufiqsi: a-SacGk˜a-ra “fexis TiTebi” (Sdr. mx. r. a-nacGk˜Ms “xelis<br />

TiTi” _ mr. r. a-nacGk˜ara) (lomTaTiZe, 1941: 200). rac Seexeba k˜M //k˜a<br />

elementebs, maTgan ufro Zveli meore varianti Cans, Tumca misi<br />

amosavali semantika cxadi ar aris.<br />

aSacGk˜araqGa nacGk˜araqGa ireKfSPup “fexis TiTebi xelis TiTebs<br />

hgavs” (kviwinia, 1997: 63).<br />

a-SaxGA, abaz. SaxGA “wvivi”<br />

kompozitia. fuZe Sedgeba fexis aRmniSvneli Sa da xGa Zirebisagan<br />

(lomTaTiZe, 1966: 151). xGa Ziris semantika saZiebelia.<br />

a-SahGMrZNZ abJ.,. a-SaxGMrZ’AZ’ bzif “koWi”<br />

rTulfuZiani sityvaa. masSi gamoiyofa fexis aRmniSvneli Sa<br />

FZiris Semcveli *SaxGa > bzif. SaxGM “wvivi; wvivis Zvali” fuZe, romelSic<br />

abJuur dialeqtSi momxdara substitucia xG > hG. terminis sxva nawilebis<br />

raoba damatebiT Ziebas moiTxovs.<br />

67


A-SxGa abJ., A-SG bzif. “qusli; terfi”, abaz. SÃGa “qusli; terfi”<br />

kompozitia. pirvel komponentad gvevlineba fexis aRmniSvneli<br />

xmovanreducirebuli Sa > S Ziri (lomTaTiZe, 1966: 151), meore komponentia<br />

“mrudes, moxrilis, iribis” aRmniSvneli abaz. ÃGa > bzif. Ga > abJ. xGa<br />

fuZe. amosavali fonetikuri vatianti unda yofiliyo *Sa-ÃGa “fexis<br />

mrude nawili”.<br />

lMSxGala dnagGTasMn… “man (qalma) Tavisi qusli hkra... ” (narTebi..,<br />

2000: 8).<br />

iSxGa ceKt “quslebi gaeyina”, zedmiw.: “misi qusli wavida” (kaslanZia,<br />

1995: 123)<br />

a-CPxGTNf “boqveni”<br />

rTuli Sedgenilobis terminia. pirveli a-CP komponentis<br />

mniSvnelobisa da etimologiis dadgena Znelia. rac Seexeba meore xG<br />

komponents, igi a-xGN “Tma, bususi” sityvis fuZea, TMf ki _ a-TNf “adgili”<br />

sityvis fuZea. termini nawilobriv iTargmneba, rogorc “???? Tmis<br />

adgili”. vfiqrobT, mosalodnelia, rom sakuTriv boqvens afxazurSi<br />

Tavdapirvelad swored a-CP sityva aRniSnavda, xolo saanalizo rTuli<br />

fuZis semantika iyo “boqvenis Tmis adgili”.<br />

a-CPxGN “boqvenis Tma”<br />

am terminis pirveli komponentis Sesaxeb ix. aqve, zemoT, meore<br />

komponenti xG _ a-xGN “Tma, bususi” sityvis fuZea. vvaraudobT, rom<br />

termini iTargmneba, rogorc “boqvenis Tma”.<br />

A-ca “kuWi”<br />

martivi fuZea amosavali CV fonematuri struqturiT.<br />

znM-zMnla aca KazknM irhGoKt amgGa hGa “xandaxan kuWs amgva-s (mucels)<br />

uwodeben” (kviwinia, 1997: 109).<br />

a-clMmhGA abJ., a-clamhGN bzif. “nikapi; yba; loya”, abaz. clamhGA “yba”<br />

68


fonemuri struqturis TvalsazrisiT yvelaze Zveli saxeobaa<br />

abazuri varianti, romlis ori a xmovnidan pirveli abJuur formaSi<br />

gadasulia neitralur xmovanSi, xolo meore xmovani bzifurSi qceula<br />

imave neitralur xmovnad. terminis amosavali forma unda yofiliyo<br />

*calamahGa.<br />

terminis morfologiuri struqtura naTeli ar aris da damatebiT<br />

Ziebas moiTxovs. SesaZlebelia, masSi gamoiyofodes kbilis, niskartis<br />

aRmniSvneli c Ziri (ix. qvemoT).<br />

iucGMmRu auaLM iclamhGM aSTMbJ dMdbJwas iuahaueKt “im adamianis<br />

ybebis xma, romelic gezizReba, Weqa-quxiliviT gesmis” (gulia, 1985:<br />

148).<br />

A-chaga xafMc “saWreli kbili”<br />

aRwerilobiTi termini, Sedgeba a-chara “kbeCa, kbena” + ga<br />

samoqmedo iaraRis aRmniSveli sagangebo sufiqsi + xafMc “kbili”.<br />

zedmiwevniT “sakbeCi, sakbeni kbili” (meore komponentis Sesaxeb ix.<br />

zemoT).<br />

axafMcqGa rHormula auaLM iynM iSPMyou abasoup: achagaqGa – fP-cMrak. . .<br />

“adamianis kbilebis formula Semdegnairia: saWreli – oTxi cali”.<br />

(kviwinia, 1997: 105).<br />

a-cMxcGN “penisi, Penis”<br />

meore komponenti ueWvelad aris kanis, tyavis aRmniSvneli cGM<br />

fuZe, xolo sityvis pirveli cMx komponentis mniSvneloba gaurkvevelia.<br />

enaSi arsebobs penisis sxva martivfuZiani saxeli a-RN < *a-Ra, romelic<br />

aSkarad ufro Zveli Cans. amitom, SesaZloa, termini a-cMxcGM penisis<br />

meoreuli, tabuirebuli saxeli iyos. arsebiTia erTi garemoebac: raki<br />

termini a-cMxcGM Seicavs kanis, tyavis aRmniSvnel fuZes, savaraudoa, rom<br />

terminis Tavdapirveli semantika iyo “penisis kani, penisis tyavi, anu<br />

CuCa”.<br />

a-cGA abJ., CGa abaz. “kani, tyavi; qerqi; naWuWi”<br />

69


k. Sayrili miiCnevda afxazur-adiRuri enebisTvis saerTo sityvad<br />

da akavSirebda adiR. WiSGu sityvis SG TanxmovanTan, Tumca ver<br />

ganmartavda am adiRuri sityvis danarCeni nawilebis raobas. mkvlevaris<br />

azriT, igive adiRuri elementi SG SenarCunebulia afxazur sityvebSi: a-<br />

SG-wa “tansacmeli”, a-SG-wa-ra “Cacma” da a.S., xolo afxazur-adiReur SG-s<br />

yabardoulSi Seesabameba H (Sayril 1968: 26). k. Sayrilis es varaudi<br />

damatebiT argumentirebas moiTxovs.<br />

ui auaLM icGa, auaLM iJM dalMmwit “is adamianis kanidan, adamianis<br />

xorcidan ar dabadebula” (narTebi.., 2000: 37).<br />

icGa alaSGeKt “eWvi gauCnda”, zedmiw.: “mas kanSi Cauvarda”.<br />

lcGa dalwKt “man (qalma) is Sva”, zedmiw.: “misi kanidan gamovida”.<br />

lcGa fiCPit “namusi axada, gaaupatiura”, zedmiw.: “man (mamak.) misi<br />

(qalis) kani gatexa”.<br />

a-cGEჲJ “sxeuli, organizmi”<br />

kompozitia. Sedgeba Semdegi nawilebisagan: a-cGa “kani, tyavi; qerqi;<br />

naWuWi” + kavSiri ჲ<br />

“da” + a-JM “xorci”, anu “kani da xorci”.<br />

kompoziciisas a xmovans ჲ-s zegavleniT ganucdia nawilobrivi<br />

asimilacia da moucia e xmovani, xolo xorcis aRmniSvnel fuZes<br />

daukargavs neitraluri xmovani.<br />

afMrRM eifSP icGa-iJM yafSup, amca awk˜Ms icGeK-iJi coup! “misi sxeuli<br />

gavarvarebuli naxSiriviT wiTelia, misi sxeuli cecxlze ufro<br />

cxelia” (narTebi.., 2000: 24).<br />

lcGa-lJM aSGaZa eifSP iSPkGakGan “misi sxeuli (kani da xorci) Wyinti<br />

yveliviT TeTri iyo” (narTebi.., 2000: 13).<br />

acGeKJi rMynM aSGraqGa ralwra “sxeulze SeSupebebis, Cirqgrovebis<br />

amosvla”. (sabinecki, 1910: 31<br />

a-cGEჲJxGTaqGa “sxeulis nawilebi”<br />

termini Sedgeba a-cGEჲJ “sxeuli” da mravlobiT ricxvSi mdgomi a-<br />

xGTa “nawili” sityvebis fuZeebisagan.<br />

auaLM icGeKJxGTaqGa “adamianis sxeulis nawilebi” (kviwinia, 1997: 11).<br />

70


a-ZAmLa, abaz. ZamÄ˚a|| zamÄ˚a|| ZamLa “loya”<br />

kompoziti Cans. unda Sedgebodes wylis aRmniSvneli (a-)ZN<br />

sityvisa da gzis aRmniSvneli mÄ˚a > A-mLa sityvebisagan., anu terminis<br />

amosavali semantikaa “wylis (cremlis) gza”.<br />

aZamLa TMfxo agara dgaran “bavSvi loyaCamTbari akvanSi iwva”<br />

(narTebi, 2000: 31).<br />

a-ZRN abJ., a-Z’RM bzif. “loya; Rawvi”<br />

CCV struqturis terminia. misi morfologiuri agebuleba cxadi<br />

ar aris. SeiZleboda, gvefiqra, rom fuZeSi monawileobs wylis<br />

aRmniSvneli Z Tanxmovani (Sdr. termini a-ZAmLa “loya” < “wylis gza”),<br />

magram amgvari dakavSireba problemuria, vinaidan wylis aRmniSvneli<br />

fuZe bzifur dialeqtSi Seicavs sada Z Tanxmovans, saanalizo sityvaSi<br />

ki sisin-SiSina Z’ fonema gvaqvs imave bzifur dialeqtSi.<br />

a-WapAn “Wiplari, Wipi”<br />

miiCneva megruli dialeqtidan nasesxeb sityvad. Sdr.: qarT. Wip-i,<br />

megruli Wip-i, lazuri wipa (Sagirovi 1989: 146), Tumca asaxsnelia<br />

bolokidura an segmentis raoba-warmomavloba. abazurSi amave<br />

mniSvnelobiT gamoiyeneba termini bMnja, romelic xis kvirtsac aRniSnavs.<br />

a. Sagirovs es sityva samarTlianad miaCnia yabardoulidan nasesxebad:<br />

Sdr. yab. bMnja da adiReuri nMbMj (Sagirovi 1989: 146).<br />

a-WAWa abJ., WaWa abaz., WaWe ubix. “Tirkmeli”<br />

nasesxebia megrulidan, Sdr. megr., imer. WaWa. specialur<br />

literaturaSi, kerZod a.SagirovTan gvxvdeba, rom qarTvelur enebSi WaWa<br />

afxazur nasesxobaa. (Sagirovi, 1977: 200)<br />

armarax˜ ikMdu aWaWa eKha eKhaup “marcxena Tirkmeli ufro didia”<br />

(kviwinia, 1997: 127).<br />

a-WPaZN “nerwyvi”<br />

71


orkomponentiani rTuli sityvaa. pirveli komponentia piris<br />

aRmniSvneli a-WPN sityvis fuZe, romelsac mierTvis wylis aRmniSvneli a-<br />

ZN sityvis fuZe. Tavdapirveli semantikaa “piris wyali”.<br />

aWPaZM zMrSPua auatalaqGa irMx˜Zup aJGZM uatalaqGa “nerwyvis<br />

gamomyof jirkvlebs sanerwyve jirkvlebi ewodeba” (kviwinia, 1997:<br />

104).<br />

a-WPN, abaz. WPa “piri”<br />

g. rogavas marTebuli TvalsazrisiT, saerTo afxazur-adiRuri<br />

fuZea, romlis konsonantebs Sorisac kanonzomieri bgeraTSesatyvisobaa:<br />

adiR. J P a afx.-abaz. (a-)WPN, ubix. WPM (rogava 1975: 50).<br />

Cveni mxriv davamatebdiT, rom amosavali saerTo afxazur-abazuri<br />

praforma Semounaxavs abazur enas WPa variantis saxiT.<br />

afhGMzba lWPM anMlMZGZGa “qaliSvilma piri rom daibana...” (narTebi..,<br />

2000: 54).<br />

iWPM xtMm “daRvremilia”, zedmiw.: “misi piri axdili ar aris”.<br />

iWPM akit “damunjda”, zedmiw.: “misma pirma daikava”.<br />

iWPM fMrCPuam “uars ar etyvian”, zedmiw.: “mis pirs isini ar<br />

gatexen”.<br />

a-WPNry˜ara, abaz. WPNry˜ara “didi piri”<br />

fuZeSi udavod Sedis pris aRmniSvneli saxelis WPM Ziri, romlis<br />

momdevno nawili aSkarad masdaris fuZea da Seicavs kauzativis r-<br />

prefiqss, y˜a Zirsa da masdaris mawarmoebel -ra sufiqss, Tumca mTlad<br />

cxadi ar aris y˜a Ziris semantika.<br />

a-WPNwa abJ., a-WPAwa bzif. “sasa”<br />

fuZe Sedgeba a-WPN ”piri” da A-wa “fskeri, Ziri” saxelebis<br />

Zirebisagan. amosavali semantikaa “piris Rrus fskeri”, rac imas niSnavs,<br />

rom termini Tavdapirvelad sasis nacvlad piris Rrus fskers aRniSnavda<br />

da Semdgom moxda semantikis gadaweva. sainteresoa, rom afxazur enas<br />

usesxebia qarTuli sasa termini, oRond a-sAsa formas aqvs pirutyvis<br />

piris, xaxis mniSvneloba.<br />

72


aWPMwa xMx˜tGi aTuan “sasis zeda TaRi” (kviwinia, 1997: 99).<br />

a-xagGTA abJ., a-agGTA bzif., ÃagGTA // ÃMqGTA abaz. “Txemi”<br />

amosavali saxeobaa abazuri ÃagGTA, rigiT meorea abazurive ÃMqGTA,<br />

romelic miRebulia a > M gadasvlisa da fSvinvieri T-s gavleniT gG > qG<br />

nawilobrivi asimilaciis Sedegad. bzifuri a-agGTA warmoqmnila<br />

amosavali à Tanxmovnis spirantad spontanuri gardaqmnis gziT, xolo<br />

abJuuri varianti misgan momdinareobs.<br />

iblaqGa ixagGTax˜ ixalt M”Tvalebi Sublze auvida, gaocda, gaognda”,<br />

zedmiw.: “Tvalebi Txemze auvida” (kaslanZia, 1995: 24)<br />

a-xaJGLabJP “kefa”<br />

kompozitia, romelic sami fuZis SeerTebiT aris nawarmoebi: a-xN<br />

“Tavi” + A-JGLa “mxari” + A-bJPa “naxevari” (kaslanZia 1998:: 93), Tumca<br />

semantikuri mxare Semdgom kvlevas moiTxovs, vinaidan cxadi ar aris, Tu<br />

ra kavSiria kefas, mxarsa da naxevars Soris.<br />

a-xafNc abJ.,. a-apNc bzif, fMc abaz. “kbili”<br />

afxazuri variantebi miRebulia abazuri fMc saxeobis Tavis<br />

aRmniSvneli xa < a ZiriT garTulebis gziT. bzifuri formaSi p<br />

Tanxmovani disimilaciis Sedegia. varaudoben, rom abazurSi pirveladi<br />

fMc sityva niSnavda “wina, saWrel kbils” da Sedgeba “wina”-s<br />

aRmniSvneli f Zirisa (ix. zemoT a-fM-n-wa “cxviri”) da abJ.-bzif. A-c<br />

“cxovelis kbili, eSvi” sityvis c Zirisagan. Tavis mxriv, am c Zirs<br />

akavSireben calis, erTeulis aRmniSvnel saerTo iberiul-kavkasiur c<br />

ZirTan (deetersi, 1963: 78-79; lomTaTiZe 1941: 205; burWulaZe 1988: 251-252;<br />

abdokovi 1983: 85).<br />

ZMda yGaraSP (axafMcqGa) “uwylo riye” (gamocanis pasuxi: kbilebi)<br />

(gulia, 1985: 189).<br />

narTaa zMzneKuaz auaa rxafMcqGa mMcxGM iSPkGakGanM, dara uaa<br />

eiqGawGazaap “im xalxs, romlebTanac narTebi midiodnen, kbilebi<br />

73


Zalian TeTri hqoniaT, xolo Tavad Savebi yofilan” (narTebi.., 2000:<br />

45).<br />

zxafMc kafsaz arasa icGMmRup “ukbilos Txili ezizReba”.<br />

a-xafNcJM abJ., a-afNcJM bzif., fNcJM abaz. “RrZili”<br />

kompozitia. nawarmoebia ori saxelis fuZis SeerTebiT: a-xafNc // a-<br />

afNc “kbili” + a-JM “xorci”, anu “kbilis xorci”.<br />

aq˜MSG aLnuwyatGi acGa KzlMxu axafMcJM “piris Sida kanisagan Sedgeba<br />

RrZili” (kviwinia, 1997: 99).<br />

fuZeebisagan.<br />

a-xASTax˜ abJ., a-ASTax˜ bzif. “kefa”<br />

rTuli sityvaa. Sedgeba a-xN // a-N “Tavi” + A-STax˜ “ukan”<br />

a-xaWPsAx˜a abJ., a-aWPsAx˜a bzif. “saxe, pirisaxe”<br />

miRebulia a-xaWPN // a-aWPN “saxe, pirisaxe” kompozitze qarTulidan<br />

nasesxebi a-sAx˜a < saxe fuZis mierTebis gziT.<br />

a-xaWPN abJ., a-aWPN bzif., WPaÃa abaz. “saxe, pirisaxe”<br />

Sedgeba Tavis aRmniSvneli Ãa > a > xa Zirisa da piris<br />

aRmniSvneli WPa > WPM Zirebisagan. amosavali semantika “Tav-piri”<br />

Seicvala “pirisaxi”-s mniSvnelobad. tapanTurSi “pirisaxis”<br />

mniSvnelobiT gvxvdeba lakTa-c, rac etimologiurad “Tvalis Weris<br />

adgils, e.i. Tvalbudes” niSnavs, xolo afxazurSi gamoiyeneba “mzera,<br />

gamoxedva, gamometyvelebi”-s mniSvnelobiT.<br />

a-xSPNL abJ., a-SPNL bzif. “tvini”<br />

sityvis istoriisa da agebulebis Sesaxeb ix. qvemoT, momdevno<br />

nawilSi.<br />

amCi axSPMLi Kara igMm “Zala da goni, Wkua mas ar aklia” (narTebi..,<br />

2000: 18).<br />

74


ixSPML fMrueKt “araseriozulia, Wkuamxiarulia”, zedmiw.: “misi Wkua<br />

dafrinavs”.<br />

ixSPML TaSGeKt “daWkvianda, Wkua moemata”, zedmiw.: “misi Wkua Sig<br />

Cavarda, Wkua Cauvarda”.<br />

a-xSPNbaL // a-xNbaL abJ., a-SPlNbaL // a-SPNbaL bzif., ÃabM //<br />

ÃabMlaSPa abaz. “Tavis tvini; Tavis qala”<br />

Cveni azriT, arqetipad unda CaiTvalos abazuri ÃabMlaSPa<br />

varianti, romelic aSkara siZveles gviCvenebs. igi Sedgeba Semdegi<br />

komponentebisagan: Ãa “Tavi” + bM < ba < * baa “Zvali” (Sdr. realurad<br />

damoukidebel sityvad arsebuli abazuri ba) + gaurkveveli semantikis<br />

laSPa (Sdr. zemoT msjeloba A-baLlaS P a sityvis Sesaxeb). abazuri ÃabM<br />

variantic gvidasturebs, rom es forma realurad dasturdeboda<br />

damoukidebel sityvad. rac Seexeba abJuur da bzifur variantebs, isini<br />

sxvadasxva fonetikur procesTa moqmedebiT gvian warmoqmnili formebia.<br />

aseve axalia abJ. a-xSPNL da bzif. a-xSPNL “tvini” saxeobebic da isinic imave<br />

arqetipisagan momdinareoben. rac Seexeba warmodgenil formaTa<br />

semantikas, isini, erTi mxriv, aRniSnaven “Tavis tvins”, meore mxriv ki<br />

“Tavis qalas”.<br />

vfiqrobT, Tavdapirvelad Tavis qalas aRniSvnis funqcia unda<br />

hqonoda ÃabM “Tavis Zvali” variants, ÃabMlaSPa varianti ki albaT<br />

“Tavis tvins”. SesaZloa, laSPa komponenti ukavSirdebodes (a)laSPa<br />

“naTeli” saxels da terminSi Sehqonda semantika “Tavis qalas naTeli,<br />

TeTri [nivTiereba]”.<br />

awGa zTagMlou aSPTa zlakGMrSPou amasarqGa uaL xMbaLla iTGup “vaSli<br />

rom dgas, im ezos garSemo Robe (sarebi) adamianis Tavis qalebiT<br />

aris savse” (narTebi, 2000: 95).<br />

ubri axSPMbaL aup uabxGa ixMx˜ xGSGM “is Tavis tvini aris Seni<br />

mamamTilis (simamris) Tavis tkivilis wamali”<br />

a-xN abJ., a-N bzif., Ãa abaz. “Tavi”<br />

75


p. Waraia afxazur (abJuur) sityvas akavSirebda qarTul Txem-i<br />

saxelTan (Waraia 1912: 42-43), rac problemuria.<br />

akad. q. lomTaTiZe samarTlianad miiCnevda, rom zemoT<br />

dasaxelebuli sami afxazur-abazuri formidan fonetikurad uZvelesi<br />

(amosavali) varianti Semonaxulia abazur enaSi, bzifuri da abJuuri<br />

variantebi ki misgan momdinareoben à > > x da a > M gardaqmnaTa<br />

safuZvelze (vrclad ix. lomTaTiZe 1944: 29; lomTaTiZe 1954: 37;<br />

lomTaTiZe 1976: 112, lomTaTiZe 1980: 57).<br />

ixM aqGiweKt “Tavi gawira”, zedmiw.: “Tavi zed dado”.<br />

sxM xMSGwGa “pasuxs vageb, rom...”, zedmiw.: “Cemi Tavi momaWeriT”<br />

xMla dnMyGoKt “Wkviania, yvela nabiji gaTvlili aqvs”, zedmiw.:<br />

“TaviT dadis”.<br />

axM aTanM “organizebulad, gaTvliT, gonivrulad”, zedmiw.: “Tavis<br />

micemiT”.<br />

a-xNsmacGA // a-xNsga nacGA “saCvenebeli TiTi”<br />

terminis pirveli varianti momdinareobs orsityviani meore<br />

variantisagan. A-xNs-ga formaSi xNs fuZe ukavSirdeba a-xNs-ra “srola”<br />

zmnas, -ga samoqmedo iaraRis aRmniSveli sagangebo sufiqsia.<br />

meore sityva a-nacGa “xelis TiTi” sityvis fuZea. mTlianad termini<br />

iTargmneba rogorc “TiTi, romliTac isvrian, sasroli TiTi”. termini<br />

gulisxmobs cecxlsasroli iaraRidan srolas, ris gamoc unda<br />

davaskvnaT, rom orive varianti ver iarsebebda gviandel Sua<br />

saukuneebamde, sanam afxazTa winaprebs Soris masobrivad ar<br />

gavrceldeboda cecxlsasroli iaraRi.<br />

saCvenebeli TiTis Tavdapirveli saxelwodeba Semounaxavs<br />

tapanTur dialeqts fSPMga “saCvenebeli” formiT, romelic ukavSirdeba<br />

“cqeris, mzeris” aRmniSvnel fSP-ra zmnas da Seicavs samoqmedo iaraRis<br />

-ga sufiqss.<br />

a-xGAmc “sxeulis nawili wels zemoT, torsi”<br />

sityvis struqtura naTeli ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />

tapanTurSi gamoiyeneba sityva ÃGadi “sxeuli”, romelic ar gvxvdeba<br />

76


afxazurSi. a-xGAmc da ÃGadi formebSi xGa da ÃGa segmentebi ver gaigivdeba<br />

imis gamo, rom bzifur dialeqtSi ÃG fonemis fardad ar dasturdeba<br />

mosalodneli specifikuri G spiranti.<br />

axGamc abaLqGa “sxeulis Zvlebi” (kviwinia, 1997: 23).<br />

A-xGda abJ., a-Gda bzif. “kiseri; yeli”, abaz. ÃGda “kiseri”<br />

amosavali forma unda yofiliyo *ÃGada, romelic realurad ar<br />

dasturdeba. arqetipTan yvelaze axlos abazuri formaa, romlisganac<br />

miRebulia bzif. a-Gda > abJ. A-xGda. semasiologiurad sainteresoa, rom<br />

tapanTur dialeqtSi yabardoulidan nasesxebi Tamay ar gamoiyeneba<br />

kisris mniSvnelobiT da aRniSnavs mxolod “yels” (amiWba 1967: 147).<br />

ixGda aZaxGa axarweKt “mokles”, zedmiw.: “yelze vazi Semoaxvies,<br />

moabes”.<br />

ixGda aa-lak irzMHom “Zalian msuqania”, zedmiw.: “mis kisers rva<br />

ZaRli ver SeWams”.<br />

A-xGdaTagMla “nuSisebri (nuSura) jirkvali”<br />

rTuli terminia. pirveli komponentis a-xGda “kiseri; yeli” Sesaxeb<br />

ix. zemoT. meore komponenti TagMla zmna a-TagMlara-s “rames SigniT<br />

raRacis Cadeba, Cadgma” fuZea. terminis zedmiwevniTi semantikaa “yelSi<br />

Cadgmuli”.<br />

A-xGdacGa abJ, A-GdacGa bzif. “kani kefaze”<br />

kompozitia, romelic Sedgeba A-xGda // A-Gda “kiseri; yeli” da a-cGa<br />

“kani” saxelebis fuZeebisagan. zedmiwevniT niSnavs “kisris kans”.<br />

a-xAxGda abJ., a-AGda bzif., ÃaÃGda abaz. “kefa”<br />

Sedgeba Tavis aRmniSvneli Ãa > a > xa Zirisa da kisris, yelis<br />

aRmniSvneli ÃGda > Gda > xGda fuZisagan. amosavali semantikaa “kisris<br />

zemoTa (nawili)”.<br />

77


a-xGdajAl abJ., a-GdajAl bzif. “kefa”<br />

rTulfuZiani terminis pirveli komponentia<br />

kisris, yelis<br />

aRmniSvneli Gda > xGda fuZe, meore komponentis raoba da warmomavloba<br />

cxadi ar aris.<br />

axMbaL abaLqGa hGa irMfx˜aZoKt: axGdajal.. . “Tavis qalis Zvlebia:<br />

kefa...” (kviwinia, 1997: 31).<br />

a-xGdNrra “xrtili”<br />

saxelis struqtura da warmomavloba naTeli ar aris da moiTxovs<br />

damatebiT kvlevas.<br />

ayGratGra axGdMrra “saxsris xrtili” (kviwinia, 1997: 63).<br />

a-xGlamSGN // a-xGlamSGA “xaxa”<br />

saxelis struqtura da warmomavloba cxadi ar aris da moiTxovs<br />

damatebiT kvlevas.<br />

aHatG aWPM agGaLara ayMntGi nay iax˜Talo acGeiJxGTa iax˜Zup axGlamSGM.<br />

“organos, sadac piridan saWmeli gadadis, xaxa hqvia” (kviwinia, 1997:<br />

108).<br />

a-xGNcG “yeli”<br />

saxelis struqtura da warmomavloba cxadi ar aris da moiTxovs<br />

damatebiT kvlevas.<br />

A-jMmS “warbi”, abaz. jMmsa “warbi”<br />

ufro Zveli abazuri varianti Cans. masSi SiSina j Tanxmovnis<br />

zegavleniT moxda sisina s Tanxmovnis asimilacia da miviReT afxazuri<br />

varianti (Sagirovi 1982: 43). g. klimovis azriT, abazurSi daculi msa<br />

fuZe gvxvdeba afxazur sityvaSi a-qamsa “gawewili, balniani, banjgvliani”<br />

(Sagirovi 1982: 59), Tumca mkvlevarma ver axsna am ukanaskneli sityvis qa<br />

segmentis raoba. amitom unda davaskvnaT, rom arc warbisa da arc<br />

banjgvlianis aRmniSvneli fuZeebis morfologiuri struqtura jer kidev<br />

ar garkveula.<br />

78


ajMmSeifSP deKlahGoup “koxtad, kargad acvia”, zedmiw.: “warbiviT<br />

aris gaxveuli, Semosili”.<br />

atM ablaqGa anau, ajMmS iahGon “rodesac bum Tvalebi miiRo, warbs<br />

iTxovda”.<br />

a-LNwra, abaz. Nwara “iRlia”<br />

fonetikuri arqetipi SenarCunebulia abazurSi, xolo afxazuri<br />

varianti fonetikur cvlilebaTa Sedegadaa miRebuli, kerZod:<br />

faringaluri labializebuli spiranti gardaqmnilia meoreul L<br />

spirantad, bolodan meore umaxvilo a xmovani ki reducirebulia.<br />

fuZeSi aSkarad gamosayofia polifunqciuri sityvaTmawarmoebeli<br />

-ra sufiqsi. SesaZloa, wa “fskeris, Ziris” aRmniSvneli saxelis Ziri<br />

iyos. rac Seexeba N > LN segments, misi raoba gaurkvevelia.<br />

iRliis aRsaniSnad dasturdeba agreTve abJ. a-mRNwra da bzif. a-<br />

mRrNwa. x. bRaJba maTSi samarTlianad xedavda r Tanxmovnis metaTeziss:<br />

amosavali forma abJuuri unda iyos da masSi gamosayofia<br />

polifunqciuri sityvaTmawarmoebeli -ra sufiqsi (bRaJba, 2006: 121), Tumca<br />

danarCeni nawilebis raoba sarkvevia.<br />

bLMwra iwak “Sens iRliaSi damale” (narTebi.., 2000: 19).<br />

amrigad, Cven mier sinqroniul da diaqroniul WrilebSi<br />

gaanalizebuli adamianis anatomiasTan dakavSirebuli saxelwodebebi<br />

saSualebas gvaZlevs, gamovitanoT Semdegi daskvnebi:<br />

1. terminTa umravlesoba saxelebia;<br />

2. saxelTa didi nawili kompozituri Sedgenilobisaa;<br />

3. sauxerxulo semantikis gadmosacemad gamoiyeneba tabuirebisa da<br />

evfemizaciis xerxi;<br />

4. nasesxebi leqsika minimaluri raodenobiT aris warmodgenili;<br />

5. adamianis sxeulis nawilebis amsaxveli terminebis didi nawili<br />

dasturdeba frazeologizmebSi da mxatvrul teqstebSi;<br />

79


6. frazeologiur erTeulTa didi nawili Sedgenilobisa da<br />

semantikis mxriv srulad, an nawilobriv emTxveva qarTul<br />

frazeologizmebs.<br />

Tavi II<br />

daavadebebTan da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika<br />

1. daavadebaTa saxelwodebani<br />

daavadebaTa aRmniSvneli afxazuri saxelebidan SedarebiT mcirea<br />

martivfuZiani saxelebi, maTi umravlesoba derivaciis, an fuZeTa<br />

Serwymis (kompoziciis) gziT warmoqmnili terminia. aRsaniSnavia isic,<br />

rom am jgufis saxelTa sakmaod didi nawili neologizmebia.<br />

qvemoT jer warmovadgenT konkretul terminTa struqturulsemantikur<br />

analizs, Semdeg ki SevajamebT mTlianad am jgufis<br />

saxelwodebaTa kvlevis ganzogadebul Sedegebs.<br />

Aapkra, tap. Äapkra “cofi”<br />

rTuli Sedgenilobis arsebiTi saxelia.<br />

gamoiyeneba frazeologizmis SemadgenlobaSic: daapkMr<br />

dzMdWPahGalo “uaxloesi, yvelaze sando adamiani” (zedmiw.: “visac<br />

gacofebulTan miabamen xolme”).<br />

es sityva erTpiriani gardauvali zmnis masdaria, romlisganac<br />

iwarmoeba dro-kiloTa formebi: Kaapkit “is (n.) gacofda”, daapkit “is (ad.)<br />

gacofda”. gamoiyofa masdaris mawarmoebeli -ra sufiqsi da aqeTa<br />

mimarTulebis aa- < Äa- zmniswini, Ziria pk, romlis struqtura naTeli<br />

araa. varaudis saxiT SeiZleba iTqvas, rom SesaZlebelia masSi<br />

warmodgenili iyos a-k-ra “daWera, Sepyroba” zmnis k Ziri, romelic<br />

xSirad dasturdeba daavadebaTa afxazur saxelebSi (ix. qvemoT). Tu es<br />

varaudi sworia, sityva kompozituri bunebisa yofila, cofis saxelad ki<br />

p Ziri unda CaiTvalos da semantikurad unda aRniSnavdes “cofisagan<br />

Sepyrobas”.<br />

80


daapkMr dzMdWPahGalo “yvelaze axlobeli adamiani”, zedmiwevniT<br />

“Tu gagiJda, visac miabamen; is, viszec gacofebuls miabamen”<br />

ala aapkMr – RGadaya icoKt. “ZaRli rom gacofdeba, RvadaSi garbis”<br />

(gulia, 1985: 170)<br />

ancGA aTAzaara “wminda vites daavadeba”<br />

zedmiwevniT: “raRacis SigniT, e.i sxeulSi RmerTis yofna”.<br />

sintagma tabuirebis magaliTia da gamoxatavs fsevdodadebiT konotacias.<br />

ancGA CNmazara “wiTela”<br />

zedmiwevniT: “RmerTis, RvTaebrivi daavadeba”. sintagma tabuirebis<br />

magaliTia da gamoxatavs fsevdodadebiT konotacias.<br />

niSnavs.<br />

a-barbAc “alergia, kanze gamonayari”<br />

sityva nasesxebia megrulidan, sadac barbac-i “gamonayars, qavils”<br />

a-baL-kGadarA “raqitizmi”<br />

saxelis SemadgenobaSi Sedis: arsebiTi saxeli a-baL “Zvali” +<br />

qarTulidan nasesxebi zedsarTavi saxeli a-kGada “susti”, xolo -ra –<br />

masdaris mawarmoebelia. zedmiwevniT saxeli niSnavs “Zvlis sisustes”.<br />

afxazur sityva a-kGada-s q.lomTaTiZe adarebs Zv. qarTul mkodovis.<br />

akGadasTan dakavSirebul statiaSi mkvlevars mohyavs k. boudas<br />

azri, afxazursa da abazurSi arsebuli a-kGada “susti, uZluri” sityva<br />

ukavSirdeba adiRur enaTa kGadMn fuZes, rac niSnavs “ufskruls”,<br />

“dakargvas”. amave sityvasTan dakavSirebiT lomTaTiZes mohyavs abdokovis<br />

mosazreba imis Sesaxeb, rom a-kGada dakavSirebulia pirveli nawilis<br />

saxiT adiRur kGaWPa-sTan, rac “Zalas” niSnavs, xolo meore<br />

safuZvelzedac warmoqmnilia kGada sityvis mniSvneloba “uZluri”,<br />

“susti”.<br />

81


q. lomTaTiZis azriT, igi ukavSirdeba Zveli qarTulis mkodovi<br />

fuZis amosaval *mkvedav (→*mkodav ›*mkodov) saxeobas afxazuris<br />

Sesabamisi gaxmovanebiT da kidura Tanxmovanebis “mokveciT”.<br />

Zveli qarTulis “mkodovi” niSnavs “Raribi”, “Rataki”. Raribis<br />

gagebaSi xSirad swored “sustis”, “uZluris” mniSvnelobiT iCens Tavs.<br />

mkodovi sityvis amosavali unda iyos qarTuli kvdoma zmnis kved<br />

(kvedav) fuZe, romelsac savsebiT kanonzomierad afxazurSi sesxebisas<br />

unda moeca kvad(a). xolo qarTulSi moqmed fonetikur procesTa niagadze<br />

mosalodneli iyo aseve misi kvd( ›kd)||kod saxeobebi.<br />

Zv. qarTulis mkodov-isa “Raribi” (etimologiurad “susti”,<br />

“uZluri” < “momakvdavi”) da afxazur-abazuri meoreuli variantis<br />

mimarTeba sainteresoa im mxriv, rom sityvis pirvandeli mniSvneloba<br />

sakmaod miaxloebuli semantikiT Semounaxavs afxazur-abazurs<br />

(lomTaTiZe, 1998: 7-8).<br />

a-baLfwGarA “motexiloba”<br />

termini kompozitia da warmoebulia a-baL “Zvali” arsebiTi<br />

saxelisa da a-fwGara “motexa, mowyveta” masdaris fuZeTa SeerTebis gziT.<br />

am dros masdars aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi.<br />

a-bzIa “wiTela”<br />

tabuirebuli termini. zedmiwevniT “kargi”.<br />

afxazur enaSi mravlad gvxvdeba terminebi, romlebic daavadebas<br />

aRweriT, mTeli frazis, an sintagmis meSveobiT gadmoscemen.<br />

sayuradReboa, rom aRniSnul terminTa erTi nawili aRniSnavs im<br />

gadamdeb daavadebebs (yvavili, wiTela, wiTura, yivanaxvela, wminda vites<br />

daavadeba...), romlebsac sxvadasxva eTnosSi gansakuTrebuli ridiT<br />

epyrobian da maT RvTisagan, Tu RvTaebaTagan movlenilad miiCneven. am<br />

daavadebaTa mimarT xalxis SiSi da mowiweba imiTac gamoixateba, rom maT<br />

zogad saxelwodebad tabuirebuli sityva “batonebi” (afxazurad ahcGa ix.<br />

qvemoT) ixmareba, xolo sneuls gansakuTrebulad uvlian, uqmnian<br />

sasiamovno garemos, rTaven da kazmaven binas, daavadebuls arToben<br />

82


musikiTa da simReriT, usruleben survilebs, eridebian ukmayofilebis<br />

gamoxatvas, arasasiamovno Temebze (magaliTad, sikvdilze) saubars da a.S.<br />

aRniSnul daavadebaTa mimarT aseTi damokidebulebis amsaxvelia<br />

Sesabamis saxelwodebebSi sityva “RmerTis”, an zedsarTav “kargis”<br />

gamoyeneba (“RmerTis daavadeba”, “raRacis SigniT, e.i sxeulSi RmerTis<br />

yofna”, “kargi xvela”, Sdr. Wleqi, romelic “batonebis” kategoriaSi ar<br />

Sedis, ris gamoc mas “cudi xvela” hqvia”).<br />

acGMrfSPZa uaLM ianix˜lakg˜M “abzia” hGa KaSTan, ax˜Z rhGomMzt, nasg˜M<br />

ikGaSPon “rodesac adamiani wiTelaTi an yvaviliT avaddeboda, mis<br />

(daavadebis) saxels ar iZaxdnen, Tan cekvavdnen” (gublia, 1965: 96)<br />

a-blN “Tiaqari”<br />

aq blM martivi fuZea, nawarmoebia a-bMl-rA “wva” (i-bl-it “daiwva”)<br />

zmnisgan. amgvar axsnas semantikuri dabrkoleba ar axlavs, vinaidan<br />

saxelis motivacia emyareba TiaqarisTvis damaxasiaTebel simptoms – am<br />

daavadebas Tan sdevs wvis SegrZneba. termini a-blN “Tiaqari”<br />

martivfuZiani mimReobaa, am tipis mimReobebi ki afxazurSi metad<br />

gavrcelebulia (lomTaTiZe, 1979: 216).<br />

***<br />

ahaSP knahanM acGA axMzxx˜ada?<br />

ajmafS amca KaqGJnM izbMlx˜ada?<br />

maTafS waknM “x˜i” zhGax˜ada?<br />

sMmST bzioup,<br />

ax˜aa rtGaga afsMf ala suTGhGoKt,<br />

CHHu, CHHu, CHHu! (agrba olRa, z. eSera)<br />

“panta msxali vin Camokida da kani vin gaacala?<br />

yavisferi Seferilobis Txa vin daagdo cecxlze da vin dawva?<br />

kavkasiuri gvelgesla vin damala da “xi” vin Tqva?<br />

Cemi fexi kargia (kargi fexi maqvs),<br />

tkivils SeberviT Segilocav,<br />

Cfu, Cfu, Cfu (Sebervis bgeriTi mibaZva)”.<br />

83


A-bru//mNbru<br />

saqonlis daavadebis saxelia. pirutyvi avaddeba, Tu SeWams im<br />

foTols, romelSic muxluxoa gaxveuli. afxazurad A-bru “muxluxos”<br />

niSnavs (kvarWia 1981: 44). SesaZlebelia, bru qarTulidan iyos nasesxebi,<br />

Sdr.: bru-al-i, Tav-bru. terminis araafxazur warmoSobaze auslautSi<br />

warmodgenili u xmovanic unda mianiSnebdes, romelic aq ar unda<br />

yofiliyo.<br />

a-bMlrA, abaz. bMlrA “damwvroba”<br />

am SemTxvevaSi warmodgenilia igive Ziri bl/bMl: bMl martivi<br />

zmnuri morfemaa, xolo -ra – masdaris mawarmoebeli.<br />

cGi-JGi eivaknM inxax˜ada,<br />

acgGM ala eiSPuanM izbax˜ada?!<br />

ajMmScGa lawanM iaazrMxx˜ada,<br />

ajma waknM icGaRGax˜ada?!<br />

abMlra x˜aaup hGa zahax˜ada?!<br />

uK – alafSP! (gulia, 1939: 170)<br />

“xari da Zroxa erTad Sebmuli vis dautovebia,<br />

kata rom ZaRls uyefdes, vis unaxavs?!<br />

xaxvis CenCo daTesviT vis mouyvania,<br />

Txis SebmiT vis uxnavs?!<br />

damwvroba tkiviliao, vis gaugia?!<br />

ui – gaTvalva!”<br />

a-gGaangNlara “guliscemis SeCereba; ariTmia”.<br />

saxeli nawarmoebia a-gGM “guli” fuZisa da aangMlara “gaCereba,<br />

SeCereba” masdaris SeerTebiT. am kompozituri masdarisagan zmnis<br />

klasovan-pirovan formaTa warmoebis dros kompoziti iSleba Semadgenel<br />

or komponentad da gulis aRmniSvneli fuZe subieqtis gamomxatvel<br />

saxelad rCeba, xolo meore komponenti (masdari) zmnis Cveulebriv<br />

formad iqceva: sgGM aangMloKt “Cemi guli Cerdeba, guli miCerdeba”.<br />

vfiqrobT, kompozitis aseTi qceva imis amsaxvelia, rom masdari a-<br />

gGaangMlara ukve terminologizebulia (leqsikalizebulia) - samedicino<br />

84


Sinaarsis mqone terminadaa qceuli da konkretuli sneulebis<br />

aRmniSvneli dasaxelebis (nominatiuri) formaa, Tumca mis Semadgenel<br />

nawilebs jer kidev ver mouswriaT bolomde erTmaneTTan Serwyma.<br />

a-gGaxEÁwMwra “gulis gafarToeba (daavadeba)”<br />

kompozitia. a-gGM “guli”, x – a-xM “Tavi” sityvis konsonaturi<br />

nawilia, aÁ- saurTierTo kategoriis prefiqsi. a-wMwra “raimedan gamosvla,<br />

raimedan amosvla” zmnisagan momdinare wM-w-ra segmentSi pirveli w aris<br />

fuZe-windebuli, meore ki – Zir-sufiqsi. mTlianad es sityva niSnavs<br />

“gulis Tavis zemoT gamosvlas”, anu “gadidebas, gafarToebas”.<br />

a-gGawGNx˜, bzif. a-gGawGkrA “filtvebis anTeba”<br />

terminebis pirvel komponentad RviZlis aRmniSvneli a-gGawGa fuZe<br />

gamodis, abJuur variantSi meore komponentia tkivilis, senis aRmniSvneli<br />

x˜ Ziri, xolo bzifur variantSi a-k-ra “daWera, dakaveba, Sepyroba” zmnis<br />

fuZe. Sesabamisad, abJuuri saxeli zedmiwevniT aRniSnavs “RviZlis<br />

tkivils”, bzifuri ki “RviZlis Sekavebas”, rac realiisa da misi<br />

saxelwodebebis Seusabamobis magaliTia _ saxelebi xom filtvis<br />

daavadebas aRniSnaven da ara RviZlisas! damatebiT kvlevas moiTxovs<br />

sakiTxi imis Sesaxeb, Tu ra mizezma gamoiwvia terminis Tavdapirveli<br />

semantikis gadaweva.<br />

a-gGEKsra “guliscema”<br />

kompoziti nawarmoebia a-gGMGN“guli” saxelisa da aKsra “Zgera,<br />

cema” zmnis fuZis SeerTebiT. iseve rogorc zemoT ganxiluli zogierTi<br />

termini, am sityvis Semadgeneli komponentebic damoukidebel sityvebad<br />

aRiqmeba. es vlindeba dro-kiloTa formebis warmoebisas kompozitis or<br />

damoukidebel sityvad daSlisas. magaliTad, sgGM eKsueKt “Cemi guli<br />

Zgers, guli miZgers”.<br />

a-gGxASPTra “amnezia”<br />

termini kompozitia da warmoebulia a-gGM “guli” arsebiTi<br />

saxelisa da a-xaSPTra “daviwyeba” masdaris fuZeTa SeerTebis gziT. am<br />

85


dros masdars aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi.<br />

zedmiwevniT “gulmaviwyoba”.<br />

a-gGNqGbMlra “kuWis wva”<br />

kompoziti Sedgeba a-gGMGN“guli” saxelisa da a-qG-bMlra “risame<br />

ramis zedapirze wva” masdaris Serwymis gziT. igulisxmeba kuWis wvis<br />

dros mJavianobis momatebis SegrZneba kuWis zemoT, saylapavi milis zeda<br />

nawilSi, rac adamianis anatomiis naklebad mcodne adamians sakuTriv<br />

gulis zedapirze, gulis kovzis SigniTa mxares mimdinare procesad<br />

eCveneba. amitom gaesmis xazi am afxazur sityvaSi gulze, gulis<br />

zedapirze wvas. am kompozitur masdarsac igive Tavisebureba axasiaTebs,<br />

rac zemoTganxilul a-gGaangMlara da a-gGeKsra terminebs. sityva a-<br />

gGMqGbMlra-s SemTxvevaSic, misi Semadgeneli komponentebic damoukidebel<br />

sityvebad aRiqmeba. es vlindeba dro-kiloTa formebis warmoebisas<br />

kompozitis or damoukidebel sityvad daSlisas: igGM MqGbMlueKt “mas<br />

kuWi ewvis”.<br />

adiReuri gGMSxabJP, a. Sagirovis azriT, gamomdinreobs gGM-dan, Sxa<br />

“Tavi” da zmnis fuZe bJP “wiwkna, wva” (Sagirovi 1977: 121)<br />

a-gGNCmazara “gulis daavadeba”<br />

kompoziti miRebulia ori arsebiTi saxelis fuZis SeerTebiT: a-gGM<br />

“guli” da a-CNmazara, a-CmazarA “daavadeba, avadmyofoba“. afxazurSi<br />

mravlad gvxvdeba daavadebebis aRmniSvneli sityvebi, romelTa pirveli<br />

komponenti aris msazRvreli, kerZod, daavadebuli organos saxeli,<br />

xolo meore komponenti sazRvruli sityvebi a-CMmazara “daavadeba”, an a-<br />

x˜aa > -x˜ “tkivili”. magaliTad, aWPNwa-x˜ “suravandi”, axGAfa-CmazarA<br />

“sokovani daavadeba”.<br />

a-gGNwalara “1. gulis manki; 2. risame mZimed gancda, ramis gamo<br />

wuxili”<br />

nawarmoebia a-gGMGN“guli” saxelisa da a-walara “risame qveS<br />

Sesvla” masdarisagan. gulis manki realurad warmoadgens Ria arteriul<br />

xvrels, winagulTaSua da parkuWTaSua Zgidis defeqts, rac iwvevs<br />

86


hemodinamikur darRvevebs. saanalizo sityvis struqtura da Semadgenel<br />

komponentTa amosavali semantikis jami axlos ar dgas TviT gulis<br />

mankis specifikasTan. magram Tu gaviTvaliswinebT imas, rom Cveni<br />

winaprebi ar iyvnen Rrmad Caxeduli adamianis anatomiasa da Sinagani<br />

organoebis fiziologiis sakiTxebSi, am sityvis etimologia sxvagvarad<br />

unda aixsnas. Cveni azriT, erT-erTi axsna aseTi SeiZleba iyos:<br />

SesaZlebelia, afxazuri termini a-gGMwalara “manki” dakavSirebuli iyos<br />

gulis mankisTvis damaxasiaTebel guliswasvlis, anu gulis “gaparvis”,<br />

sxeulis siRrmeSi “CaZirvis” SegrZnebasTan. rac Seexeba terminis meore<br />

mniSvnelobas (“risame mZimed gancda, ramis gamo wuxili”), igi unda<br />

ukavSirdebodes dardis gulis siRrmeSi SeRwevas. es sityvac, drokiloTa<br />

warmoebisas cal-calke sityvebad gvxvdeba: sgGN waloKt “raRacas<br />

Zalian ganvicdi”.<br />

a-dAgGa, abaz. dagG, ubix. dagGM, adiR. dagGa // dagGM “yru”<br />

a. Sagirovis azriT, termini adiRuri warmoSobisaa da miRebulia<br />

da “smena”, an “yuri” Zireul morfemaze gGa//qGa privatuli sufiqsis<br />

darTviT. avtori saanalizo sityvas adarebs SafsuRur dagGa “pirutyvis<br />

mokle yurebi” sityvasTan, sadac meore nawilSi gvxvdeba igive privatuli<br />

sufiqsi, romlis amosavalia damoukidebeli zedsarTavi “mokle”. a.<br />

Sagirovi wers, rom elementi “smenis”, an “yuris” aRmniSneli igive da<br />

Ziri warmodgenilia zmnaSi daÏGan “miyuradeba, yurad aReba”.<br />

avtoris azriT, gGa//qGa privatuli sufiqsi gvxvdeba ara marto<br />

adiRur enebSi, magram sityvis fuZismieri nawili (da) gvaZlevs safuZvels<br />

vifiqroT, rom afxazurSi, abazursa da ubixurSi saanalizo fuZe<br />

adiRuri nasesxobaa, xolo afxazuris meSveobiT es sityva Sevida<br />

megrulSic _ dagva “yru” (Sagirovi 1977 I: 145). Cven viziarebT a. Sagirovis<br />

am mosazrebas.<br />

adagGa izM LMntG adaul iasuam “yrusTvis dolze orjer ar ukraven”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986:193).<br />

a-dOu bzif. “jilexi”<br />

87


sityvis etimologia cxadi ar aris da damatebiT kvlevas<br />

moiTxovs. SesaZloa, igi nasesxebic iyos romelime enidan.<br />

aq moviyvanT jilexis sawinaaRmdego afxazuri Selocvis teqsts,<br />

romelSic jilexis saxelwodeba ar aris gamoyenebuli, magram<br />

sainteresoa, rom masSi ixsenieba wiTeli qaris aRmniSvneli termini<br />

“afSPra”. SeiZleba vivaraudoT, rom Selocva Tavdapirvelad<br />

gamoiyeneboda wiTeli qaris samkurnalod da Semdeg iqna gamoyenebuli<br />

jilexis sawinaaRmdegodac.<br />

***<br />

eincGMSPi ZMrlaSGi<br />

eKfSP eKcMzbax˜ada?<br />

ga ikMlga gaZM dzMrJGx˜ada?<br />

amSPMn acha aqGwanM ilMqGs LMqGsx˜ada?<br />

JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM,<br />

ileiLeix˜ada?<br />

ga-fslMmZ JGlasM ikazMfsax˜ada?<br />

afSPra saTGhGan,<br />

afSPra xMsceKt.<br />

ax˜aa saTGhGan,<br />

ax˜aa xMsceKt (gulia, 1939: 156)<br />

“xvliki da zRarbi<br />

erTmaneTis msgavsni erTad vis unaxavs?<br />

napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />

zRvas xidi vin daado da aqeT-iqiT vin dadioda?<br />

cas kibe vin miadga da<br />

zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />

zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />

qars Sevuloce,<br />

qari ganvdevne.<br />

tkivils Sevuloce,<br />

tkivili ganvdevne”.<br />

88


jilexis sawinaaRmdego sxva<br />

daavadebis saxeli:<br />

***<br />

izzMrdMdMz izMrmacGMsMz<br />

atGMla zMrssaz.<br />

bJMsMmwaaxak eKWPazkMz<br />

bJJMcGugbarZMk ala azMrfsMz<br />

CHHu, CHHu, CHHu!<br />

SelocvaSic ar ixsenieba am<br />

“vinc iWeqa da iquxa, ielva,<br />

vinc dedamiwa daaqucmaca (daanawevra),<br />

vinc Svid SeSas cecxli waukida,<br />

vinc Svidi wveTiT Caaqro,<br />

Cfu, Cfu, Cfu!” (informatori aviZba niusia kubaris asuli, soxumis<br />

raioni, zemoEeSera)<br />

a-dGax˜zNmcara “Sekruloba”<br />

kompoziti-termini. Sedgeba ori nawilisgan: a-dGM “ezo; mindori”,<br />

ax˜ “-ken” a-zMmcara “ver wasvla” (z- potencialisis prefiqsia, m- _<br />

uaryofis nawilaki, ca Ziria, xolo -ra masdaris sufiqsi). zedmiwevniT:<br />

“gareT ver gasvla”, evfemizmi.<br />

A-Talou “qolera”<br />

adiReur-yabardoulSi gvxvdeba aseTive formiT. a. Sagirovi<br />

Tvlis, rom iseve, rogorc afxazur-abazuri, adiRuri Talou-c Turquli<br />

enebidan aris nasesxebi, Sdr.: TaTruli Talau “cxenebis daavadeba”,<br />

noRauri Talav “Wiri”, yumikuri Talav “avTvisebiani simsivne” (Sagirovi<br />

1977: 68).<br />

a-TAfTa “Ciyvi; cximgrova”<br />

terminis etimologia bundovania da damatebiT Ziebas moiTxovs.<br />

AKRrakra “Sekruloba”<br />

89


sityva iSleba ase: AK-Rra-k-ra. aK- saurTierTo kategoriis<br />

maCvenebelia, Rra igivea, rac a-RrA “muclis Rru”, romelic, Cveni azriT,<br />

nasesxebia qarTulidan (Sdr. qarT. Rru). sesxebisas r Tanxmovnis<br />

momdevnod mdgom u xmovans mxolod a xmovnad transformacia SeeZlo,<br />

xolo k-ra- segmenti momdinareobs a-k-ra “daWera, Sepyroba” sityvisagan.<br />

Sesabamisad afxazuri sityva AKRrakra niSnavs “muclis Rrus, anu<br />

Signeulobis erTianad daWeras, Sekvras”. afxazuri enisaTvis<br />

damaxasiaTebeli sityvis agebis wesebidan gamomdinare, terminSi<br />

saurTierTo kategoriis aK- prefiqsi ar unda darTuliyo nasesxebi<br />

arsebiTi saxelis win, vinaidan misi adgili zmnuri fuZis win iyo, magram<br />

raki mTlianad sityva ukve terminologizebulia, es wesi dairRva da<br />

saurTierTo kategoriis mawarmoebelic mTeli rTuli formis win<br />

gadajda. tipuri gamonaTqvamia: axGMWM deiRranakit “bavSvs Sekruloba<br />

aqvs, bavSvi kuWSia Sekruli”, zedmiwevniT: “bavSvi muclis Rrus<br />

Sekrulobam erTianad daiWira”.<br />

AKRrakra zMx~qGo adMrra uadaLup… “maTi gamocnoba, visac Sekruloba<br />

aqvs, Znelia...” (sabinecki, 1910: 22)<br />

aKmhGA “xvela”, aKmhGa-ra “daxveleba”<br />

termini aKmhGa “xvela” nazmnari saxelia da miRebulia masdaris<br />

aKmhGa-ra “daxveleba” formisagan masdaris mawarmoebeli -ra sufiqsis<br />

CamoSorebiT. aKmhGa fuZeSi gamoiyofa saurTierTo kategoriis<br />

mawarmoebeli aK- da lokatiuri m- prefiqsebi, Ziria “Tqmis” semantikis<br />

mqone hGa marcvali.<br />

aKmhGareK awas baafsi uzMwGaxuam “xvelas da cud znes ver damalav”<br />

(gulia, 1985: 159)<br />

aKmhGA baAfs “Wleqi”<br />

terminologiuri sintagmaa. Sedgeba aKmhGA “xvela” nazmnari<br />

arsebiTi saxelisa da a-baAfs(N) “cudi” zedsarTavi saxelisagan.<br />

zedmiwevniT: “cudi xvela”. Sesityveba gamoxatavs xalxis SefasebiT<br />

damokidebulebas, uaryofiT konotacias Wleqis, rogorc mZime senis<br />

mimarT.<br />

90


aKmhGA bzIa “yivanaxvela”<br />

terminologiuri sintagmaa. Sedgeba aKmhGA “xvela” arsebiTi<br />

saxelisa da a-bzia “kargi” zedsarTavi saxelisagan. zedmiwevniT: “kargi<br />

xvela”. Sesityveba gamoxatavs xalxis SefasebiT damokidebulebas,<br />

fsevdodadebiT konotacias yivanaxvelas mimarT. amgvari fsevdodadebiTi<br />

konotaciis gziT miiRweva tabuireba: realuri uaryofiTi<br />

damokidebulebis gamJRavneba, xalxis azriT, gaaRizianebda “batonebs” da<br />

sneulebas SeeZlo savalalo Sedegi gamoeRo.<br />

a-kanwMwNra “meWeWi”<br />

kompozituri agebulebis terminia. pirvel komponentad<br />

gamoyenebulia qarTulidan nasesxebi kan-i sityvis FfuZe (ix. zemoT),<br />

xolo meore nawilia afxazuri a-wN-w-ra “qvemodan gamosvla, amosvla”<br />

zmnis fuZe masdaris mawarmoebeli -ra sufiqsianad. amosavali semantikaa<br />

“kanis qvemodan amosuli” wanazardi. qarTul-afxazur fuZeTa SeerTebis<br />

Sedegad warmoqmnil axal terminSi maxvilma gadainacvla bolodan meore<br />

marcvalze, sadac igi mosalodneli ar iyo. amis mizezad unda CaiTvalos<br />

kompozitis semantikuri mxare: Tu maxvili darCeboda iqve, sadac igi<br />

moudis a-wN-w-ra zmnas, amas SeeZlo gamoewvia omonimia da erTimeores<br />

daemTxveoda meWeWis aRmniSvneli termini da “kanis amosvlis”<br />

aRmniSvneli Sesityveba. swored omonimiis Tavidan acilebis mizniT Cans<br />

gadanacvlebuli maxvili misTvis uCveulo adgilze.<br />

akanwMwNra cGa “meWeWiani kani” (sabinecki, 1910: 12)<br />

a-katijAr abJ. “durbeli, kisris jirkvlebis, limfuri kvanZis<br />

anTeba”<br />

termini nasesxebia megrulidan, sadac dasturdeba saxeli<br />

katujvar-i “mdgnali (mcen.); durbeli, limfuri jirkvlebis dasieba” (o.<br />

qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni. t. II, Tb., 2002, gv. 112).<br />

bzifurSi gvxvdeba termini aTagG. x. bRaJbas mixedviT, abJuuri a-<br />

katijar megrulidan aris nasesxebi (bRaJba. 2006: 238)<br />

91


arsebobs katijvar-i variantic. sulxan-sabas leqsikonSi es<br />

termini Semdegi ganmartebiT gvxvdeba: “katujari – cxenis siraja”<br />

(sulxan-saba orbeliani, 1991-I, 359), “siraja – TurqTa enaa, qarTulad<br />

katujari hqvian“ (sulxan-saba orbeliani, 1993-II, 93). EqarTuli enis<br />

eleqtronul leqsikonSi katujaris ganmartebaSi moyvanilia termini<br />

“cxenis nafazi” (http://www.wingeo.org/lexicon/index.php/term/7,8127.xhtml).<br />

nafazi ki “sunTqvis Sekvras, xixins” niSnavs. megrulidan<br />

afxazurSi sesxebis dros sityvas gadahyolia mxolod erTi mniSvneloba<br />

(“durbeli, kisris jirkvlebis, limfuri kvanZis anTeba”), xolo<br />

fonematuri struqturis mxriv katijvar-i formaSi afxazurma ver igua<br />

mxolod j Tanxmovnis momdevnod mdgomi v Tanxmovani (analogiisaTvis<br />

Sdr.: qarT. jvar-i > afxaz. a-jar).<br />

a-k˜atei CNmazara baafsN WPkN “dizenteria”<br />

terminologiuri Sesityveba zedmiwevniT iTargmneba, rogorc<br />

“nawlavebis cudi gadamdebi daavadeba”. am SemTxvevaSi saqme<br />

tabuirebasTan ara gvaqvs da senis saxeli sakmaod pirdapir gamoxatavs<br />

uaryofiT konotacias.<br />

a-k˜Nba, a-TagG bzif. “kibo”<br />

abJuuri termini nasesxebia qarTulidan sesxebis wesTa sruli<br />

dacviT: k Tanxmovnis momdevno i xmovans gamouwvevia Tanxmovnis<br />

palatalizacia da gadasula neitralur xmovnad, xolo bolokidura o<br />

xmovani kanonzomierad Secvlila a xmovniT (lomTaTiZe, 1976: 60). rac<br />

Seexeba bzifur termins, misi etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

A-larqGMqG abJ., a-kGMrwNk˜ bzif. “jiblibo“<br />

abJuuri saxelwodeba aSkarad kompozitia: masSi gamoiyofa Tvalis<br />

aRmniSvneli a-la sityva da -rqGMqG segmenti, romelic amJamad calke<br />

sityvad ar dasturdeba.<br />

vfiqrobT, es segmenti unda Seicavdes kuTvnilebis mravlobiTi<br />

ricxvis mesame piris r- prefiqss (semantika: “maTi”), xolo darCenili<br />

qGMqG aw ukve gamqrali arsebiTi saxelis fuZea, romelic, Cveni varaudiT,<br />

92


sakuTriv jiblibos saxeli iyo. rac Seexeba bzifur saxels, misi<br />

etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

***<br />

ala aSTax˜ sMnkMlafSPMn,<br />

kGMrwMk˜ zbeKt.<br />

kGMrwMk˜ TGhGala suTGhGeKt.<br />

CHu, CHu, CHu (informatori - olRa agrba, zemo eSera)<br />

“Tvalis ukan SeviWyite da<br />

jiblibo vnaxe.<br />

jiblibo SelocviT Segiloce.<br />

Cfu, Cfu, Cfu”.<br />

A-lafSP a-kra // a-lafSPkra “gaTvalva, Tvali”<br />

saxelTa pirveli wyvilis pirveli komponentia a-la-fSP “mzera”<br />

(zedmiwevniT: “Tval-mzera”), am saxels meore komponentad erTvis masdari<br />

a-k-ra “daWera, dakaveba, Sepyroba, SeboWva”. saxeli niSnavs “mzerisgan,<br />

Tvalisgan daWeras, anu gaTvalvas. klasovan-pirovani formebi qarTulad<br />

iTargmneba ase: alafSP dakit “igi (adamiani) mzeram daiWira, e.i.<br />

gaiTvala”.<br />

terminologizaciis niadagze es fuZeebi garkveul SemTxvevebSi<br />

monoliTurni xdebian da kompozitad gvevlinebian _ iReben erTian zmnur<br />

gaformebas. magaliTad: axGMWM dlafSPkit “bavSvi gaTvalulia”.<br />

Selocva gaTvalvisgan:<br />

laxGa-wGMxGa Tast<br />

lafS-wGMfS Tast<br />

laSP-wGMSP Tast<br />

laRGra-wGMRGra Tast<br />

leKqGawGa-wGeKqGAwGa Tast<br />

aubaaJ ZMx˜MztGMz<br />

alafSPMcGg˜M aWPafSPMcGag˜<br />

abJ-Sxan inarxMsKt<br />

ulafSPM ujam ianup<br />

93


ulafSPM uTaacGA irMmoup.<br />

CHHu, CHHu, CHHu!<br />

“rux TvalSi ruxi Samfuri moxvda,<br />

wiTel TvalSi - wiTeli Samfuri,<br />

TeTr TvalSi – TeTri Samfuri,<br />

Wrel TvalSi – Wreli Samfuri,<br />

Sav TvalSi – Savi Samfuri.<br />

Waobi sufTaA wyarod vin gadaaqcia,<br />

cudi Tvalic, Tvalic, romelic cudad mzers,<br />

Svidi mTis iqiT ganvdevne,<br />

Seni Tvali Sens jamSi iyos,<br />

Seni Tvali – Sens ojaxs.<br />

Cfu, Cfu, Cfu!” (informatori aviZba WimWa, kubaris as soxumis<br />

raioni, sof. zemo eSera)<br />

A-laSG, abaz. laSG “brma”<br />

saxelis pirveli komponentia (a-)la “Tvali”, SG komponentis raoba<br />

ki naTeli ar aris. a.Sagirovis azriT, adiReuri naф // yabardouli naSGM<br />

“brma” mTlianad Seesatyviseba afxazur-abazur variantebs: na “Tvali”,<br />

фM-n // SGM-n “lpoba” (Sagirovi 1977: 280).<br />

Tumca am varauds semantikuri dabrkoleba aqvs: ar aris axsnili,<br />

ratom ar dasturdeba afxazursa da abazurSi lpobis aRmniSvnelad SG<br />

Ziri.<br />

alaSG ablaqGa rMda dMnxoKt, axa afsadgMlda dMfsueKt. “brma<br />

Tvalebis gareSe cxovrobs, magram samSoblos gareSe mokvdeba”<br />

alaSG KKTaxu - iLMblak “rac brmas unda – ori Tvalia” (gulia, 1985:<br />

173)<br />

A-lafSP cGg˜A “avi Tvali, gaTvalva”<br />

terminologiuri Sesityveba zedmiwevniT “cud mzeras” niSnavs: A-<br />

lafSP “mzera”, a-cGg˜A “cudi”.<br />

94


a-maasIl “buasili”<br />

nasesxebia qarTuli enidan.<br />

mogvixerxda.<br />

a-maCarAba “cxenis daavadeba”<br />

terminis zusti semantikisa da etimologiis dadgena ver<br />

A-mgGaxasra “dizenteria”<br />

a-mgGa “mucelia” da a-xasra “epidemiis, daavadebis gavrceleba”, anu<br />

“muclis Rrus daavadebis gavrceleba”.<br />

A-mSGaaZa abJ., a-mSGaaZM bz. “osteomieliti”<br />

terminis Sedgeniloba bundovania, Tumca aSkarad kompozitia.<br />

fonetikurad bzifuri saxeoba ufro Zvelia.<br />

A-nTafsra “cudad gaxdoma, gulis wasvla, SeRoneba”<br />

n- iqiTa mimarTulebis na- preverbis TanxmovniTi nawilia, Talokatiuri<br />

preverbia, romelic zemodan qvemoT moqmedebas, an raimes<br />

SigniT yofnas aRniSnavs, xolo a-fsra “sikvdili, kvdoma”. termini<br />

zedmiwevniT “raimes SigniT sikvdils” niSnavs.<br />

a-JamrA “daavadeba, romlis simptomebia temperaturis momateba,<br />

umizezo tirili, rac CabJirebaSi gadadis da nevrozuloba” (naWyebia,<br />

2004: 5-8). daavadebis mizezad Tvlidnen saxlSi marto darCenili bavSvis<br />

SiSs.<br />

Cveni azriT, nasesxebia qarTveluri enebidan, sadac sityva<br />

“moJamul/moJamur”-s aseTive daxasiaTeba aqvs.<br />

axGMWM danJamua aTGhGa<br />

amCPMSPa dJamzar,<br />

aSGaa dJamzar,<br />

aLaSPa dJamzar,<br />

axaSPa dJamzar,<br />

afSaSPa dJamzar,<br />

axGaSPa dJamzar,<br />

95


asabSPa dJamzar,<br />

aJamra zeM xMsceKt,<br />

lMfsM lsMTGhGeKt,<br />

lMcGa sMrTMnCKt.<br />

CHu-CHu-CHu. (informatori - agrba olRa, soxumis raioni sof. zemo<br />

eSera)<br />

“bavSvis moJamvis Selocva<br />

kviras Tu moJamulia,<br />

orSabaTs Tu moJamulia,<br />

samSabaTs Tu moJamulia,<br />

oTxSabaTs Tu moJamulia,<br />

xuTSabaTs Tu moJamulia,<br />

paraskevs Tu moJamulia,<br />

SabaTs Tu moJamulia,<br />

mTeli moJamuloba gavagde,<br />

mis (qalis) suls Sevuloce,<br />

misi (qalis) kani (sxeuli) davawynare,<br />

Cfu, Cfu, Cfu!”<br />

A-JGzLa “jilexi”<br />

kompozitia, romelSic JG “Zroxa” + a-zLa “gadamdebi seni, Wiri,<br />

epidemia”. zedmiwevniT niSnavs “Zroxis wyluls”, rac motivirebulia imiT,<br />

rom rom es daavadeba adamianze dasneulebul pirutyvTan, an mis<br />

xorcTan kontaqtiT gadadis.<br />

aRniSnuli daavadebis samkurnalod gamoiyeneba igive Selocva,<br />

rac a-dou “jilexis” dros (ix.zemoT).<br />

a-rNx˜TSra abJ., a-x˜TMSra bzif. “cieba, cieb-cxeleba”<br />

terminis orive dialeqturi varianti Seicavs a-x˜Ta “sicive” + a-Sra<br />

“mokvla” fuZeebs. abJuuri variantis anlautSi dgas kauzativis r-<br />

prefiqsi, romelic uSualod win uswrebs arsebiTi saxelis (a-x˜Ta<br />

“sicive”) fuZes, rac normis darRvevaa (afxazur enaSi saxels kauzativis<br />

forma ara aqvs), magram es darRveva imiTaa gamowveuli, rom bzifurSi<br />

96


ealurad daculi a-x˜TMSra varianti ukve terminologizebulia da mTel<br />

formas amitomac daerTo abJuurSi kauzativis mawarmoebeli. termini<br />

mTlianobaSi iTargmneba, rogorc: “ciebiT, siciviT sikvdili” (bzif.) //<br />

“ciebisagan, sicivisagan mokvla” (abJ.).<br />

a-safrAn “wvrilfexa rqosani pirutyvis Wiri”<br />

aRniSnuli terminis etimologiis dadgena ver moxerxda.<br />

a-safMrRAT “faRaraTi”<br />

saxelis etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

sawrEl (sawarlisa) abJ., a-nacGxNkGMrSPa bzif. “panariciumi, dudko,<br />

sawereli”<br />

abJuuri sityva nasesxebia qarTveluri enebidan, Sdr. sawereli.<br />

xolo bzifuri sityva a-nacGxMkGMrSPa sami fuZisgan Semdgari kompozitia:<br />

arsebiTi saxeli+ arsebiTi saxeli+ zmna.<br />

a-nacG arsebiT saxel anacGa-sagan “xelis TiTi” momdinareobs, xM<br />

segmenti “Tavis” aRmniSvneli axM sityvis fuZea, xolo kGMrSPa a-kGMrSPara<br />

“Semortyma” zmnisa. am daavadebis dros frCxilis areSi infeqciis<br />

SeWris Sedegad wamoizrdeba deformirebuli firfita. daavadebis<br />

afxazuri saxelwodeba, rogorc Cans, gadmoscems daavadebis mier<br />

dazianebul midamos “TiTis Tavis garSemomrtymeli”.<br />

afxazurSo arsebobs am daavadebebis meore saxelwodebac<br />

asawarel, romelic qarTulidan ucvlelad aris nasesxebi (bRaJba, 2006:<br />

238)<br />

***<br />

- sawarlisa, sawarlisa, uabacoK?<br />

- baLSMxJGara.<br />

- CSGu! sMfsM ceKt,<br />

uaJGMwGy˜a axGSG usMmTeK?! (informatory – olRa agrba, zemo eSera)<br />

“-sawerlisa, sawerlisa, sad midixar Sen (mamakaci)?<br />

- Zvlis dasamtvrevad.<br />

CSou! Cemi suli wavida,<br />

97


axlaxan wamali ar mogeci?!”<br />

a-fsmAWra “gulis wasvla”<br />

kompozituri Sedgenilobis sityvaa: pirveli komponenti a-fsM<br />

“suli” saxelis fuZea, romelsac mosdevs a-maW “cota, mciredi”<br />

zedsarTavi saxelis maW fuZe, bolos ki kompozits erTvis masdaris -ra<br />

sufiqsi.<br />

termini zedmiwevniT iTargmneba, rogorc: “sulis dapataraveba,<br />

sulis Semcireba". igulisxmeba, rom gulis wasvlisas adamiani ki ar<br />

kvdeba, aramed mxolod umcirdeba suli.<br />

aWkGMn ifsM maWxan Kara uaawGy˜a dkahaKt “biWs guli wauvida da iqve<br />

waiqca” (afxazuri zRaprebi, 1997: 115)<br />

a-fsxNxra “agonia”<br />

kompoziti. pirveli komponenti arsebiTi saxeliT a-fsM “suli”<br />

aris warmodgenili, meore komponenti zmnis masdaris axMxra “moxsna,<br />

moxda, mokveTa” fuZiT. am dros masdars aRar erTvis zogadi formis<br />

mawarmoebeli a- prefiqsi. zedmiwevniT termini niSnavs “sulis<br />

amoxdomas”.<br />

sara sanneK, uK dMSPpsra dMqGMn, dMfsxMxuan. “me rodesac mivedi, is<br />

kvdeboda, afonia hqonda”. (Sayrili, konjaria, 1987 – II: 41)<br />

a-fshGNsTra “sirsveli”<br />

saxelis etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

akan fSPra zmou afshGMsTra “sirsveli, romelic Worfls hgavs”.<br />

(Sayrili, konjaria, 1987- II:41)<br />

a-fsNlSGSGara “gulis wasvla”<br />

kompozitia: a-fsM “suli” + (a-)lSGSGa-ra “amovardna, amopneva,<br />

amocvena”. zmnaSi reduplicirebuli SGSGa Ziri procesis intensivobis<br />

semantikas gaxazavs. zedmiwevniT termini iTargmneba, rogorc: “sulis<br />

amocvena”.<br />

98


a-fsNCP “susti”<br />

kompozitia. pirveli komponenti aqac a-fsM “suli” sityvaa, xolo<br />

CP Ziris raoba sakvlevia.<br />

auaL fsMCP “susti adamiani”.<br />

a-fxTra “muni, mRieri”<br />

kompozitia. sityvis etimologia sarkvevia.<br />

am sityvis sinonimia termini a-cGMxara “muni”. es terminic<br />

kompozituria. Sedgeba ori sityvisagan: a-cGM < a-cGa “kani” + a-xarA<br />

“gacreca, gacveTa”, zedmiwevniT “kanis gacveTa”. SesaZleblia am<br />

mniSvnelobis imiT axsna, rom munisTvis Zlieri qavili da kanis<br />

gadatyaveba aris damaxasiaTebeli. “kanis gacreca, gacveTa”-Si, rogorc<br />

Cans, es aris nagulisxmevi.<br />

aZRab afxTra lMx˜t “gogos muni daemarTa”<br />

A-fSra “wiTeli qari”<br />

es martivfuZiani saxeli nawarmoebia “wiTelis” aRmniSvneli a-yafS<br />

zedsarTavi saxelisagan momdinare a-fS meoreuli variantisagan,<br />

romelsac damatebiT “mwiTuris” semantikac aqvs (magaliTad: ui dafSup<br />

“igi (ad.) mwiTuria”).<br />

ase rom daavadebis saxelad misi gamoyeneba SedarebiT axali<br />

faqti Cans. fuZe gaformebulia saxelTa zogadi formis mawarmoebeli a-<br />

prefiqsisa da abstraqtulobis gamomxatveli -ra sufiqsis gamoyenebiT.<br />

termini iTargmneba, rogorc “siwiTle”, rac analogias qarTulSic<br />

hpovebs, sadac “siwiTle” “wiTeli qaris” sinonimia. afxazuri da<br />

qarTuli saxelebi motivirebulia imiT, rom am anTebiTi daavadebis dros<br />

kani wiTldeba.<br />

wiTeli qaris Selocvis dros gamoiyeneba igive Selocva, rac<br />

jilexis dros (ix. zemoT). amaze metyvelebs wiTeli qaris aRmniSvneli<br />

sityva afSra.<br />

***<br />

eincGMSPi ZMrlaSGi eKfSPnM eKcMzbax˜ada?<br />

ga ikMlga gaZMdZMrJGx˜ada?<br />

99


amSPMn acha aqGwanM ilMqGsLMqGsx˜ada?<br />

JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM ikazMfsax˜ada?<br />

afSra saTGhGan,<br />

afSra axMsceKt,<br />

ax˜aa saTGhGan,<br />

ax˜aa xMsceKt (gulia, 1985: 224)<br />

“xvliki da zRarbi<br />

erTmaneTis msgavsni erTad vis unaxavs?<br />

napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />

zRvas xidi vin daado da aqeT-iqiT vin dadioda?<br />

cas kibe vin miadga da<br />

zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />

zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />

qars Sevuloce,<br />

qari ganvdevne.<br />

tkivils Sevuloce,<br />

tkivili ganvdevne”.<br />

a-fSPakrA “revmatizmi, qari”<br />

saxelis pirveli komponentia a-fSPa “qari”. am saxels meore<br />

komponentad erTvis masdari a-k-ra “daWera, dakaveba, Sepyroba, SeboWva”.<br />

mTlianad termini niSnavs “qarisgan daWeras, anu revmatizmisagan<br />

SeboWvas”. aq yuradRebas ipyrobs is faqti, rom afxazurSi aRniSnuli<br />

daavadebis saxelwodeba Seicavs qaris aRmniSvnel fuZes, rac analogias<br />

poulobs qarTul enasTan, sadac imave semantikis fuZea gamoyenebuli.<br />

dro-kiloTa klasovan-pirovani formebis warmoebisas orsityviani<br />

sintagmis saxiT warmodgeba: afSPa dakit “igi (adamiani) qarma daiWira, e.i.<br />

revmatizmma SeboWa”.<br />

terminologizaciis niadagze es fuZe garkveul SemTxvevebSi<br />

monoliTuri xdeba da dro-kiloTa klasovan-pirovani formebis<br />

warmoebis drosac kompozitad gvevlineba _ iRebs erTian zmnur<br />

100


gaformebas. magaliTad: inapM fSPakit<br />

xeli revmatizmisagan SeexuTa”.<br />

“misi xeli qarma daiWira, e.i. mas<br />

a-fMnwaSarA “sisxldena cxviridan, cxviridan sisxlis waskdoma”<br />

saxelis pirveli komponentia a-fMnwa “cxviri”, romelic, rogorc<br />

Cveni naSromis pirvel TavSi aRvniSneT, saerTo afxazur-adiRur fuZed<br />

miiCneva. meore komponentia a-Sa “sisxli” saxelis Sa Ziri, romelsac<br />

erTvis masdarisa da abstraqtulobis -ra sufiqsi. mTlianad termini<br />

iTargmneba, rogorc “cxvirsisxlianoba”.<br />

a-fNnwaSGara “haimoriti”<br />

kompoziti. Ppirveli kompontis (a-fMnwa “cxviri”) Sesaxeb vrclad<br />

ix. I TavSi. meore komponentis SGara-s mniSvneloba gaurkvevelia.<br />

a-fNnweKxaCra “surdo”<br />

kompoziti. Ppirveli kompontis (a-fMnwa “cxviri”) Sesaxeb vrclad<br />

ix. I TavSi. meore komponenti aKxaCra “cxviris an yurebis gaWedva,<br />

dagubeba”, sadac aK saureTierTo kategoriis prefiqsia, xa aris Tavis<br />

aRmniSvneli saxelis Ziri, C aris gasiebis aRmniSvneli zmnis Ziri, xolo<br />

ra – masdaris mawarmoebeli sufiqsi.<br />

uK afMnweKxaCra Kmoup daadMriJTeK “rac vicnobT, sul surdo aqvs”<br />

(Sayrili, konjaria, 1987 – II: 56)<br />

a-q˜amsarLA “saqonlis kuWis daavadeba”<br />

kompozituri Segenilobis terminia, Sedgeba a-q˜amsa “saqonlis<br />

kuWi” arsebiTi saxelisa da a-r-La “mSrali, xmeli, gamxmari”<br />

zedsarTavisagan. rogorc Cans, daavadebis saxelwodeba dakavSirebulia<br />

aRniSnuli daavadebis simptomebTan.<br />

a-yAb “kameCis daavadeba”<br />

terminis ufro konkretuli semantika da etimologia damatebiT<br />

kvlevas moiTxovs<br />

101


A-SP “libri”<br />

es martivi fuZe, Cveni azriT, unda warmoadgendes “TeTris”<br />

aRmniSvneli a-SPkGakGa zedsarTavi saxelis SP Zirs, romelic zogjer<br />

damoukidebel erTeuladac gamodis da erTvis arsebiT saxelebs, Sdr.<br />

magaliTad, a-xMSP “qera, TeTrTava”. libri ki is daavadebaa, romelic<br />

Tvalis kakalze siTeTris gaCenas gulisxmobs. amdenad daavadebis<br />

saxelwodebac am siTeTriT SeiZleba iyos motivirebuli.<br />

a-SPNZ “malaria”<br />

terminis etimologia naTeli ar aris da damatebiT kvlevas<br />

moiTxovs.<br />

akGt SPMZ “qaTmebis malaria” (sabinecki, 1910: 28)<br />

a-Sadaijara “angiospazmi”<br />

termini kompozitia, warmoebulia sami komponentis a-Sa “sisxli”<br />

arsebiTi saxelis, da fuZis (arsebiTi saxelidan a-da “ZarRvi”) da aKjara<br />

“mokecva, moxra” masdaris fuZeTa SeerTebis gziT (sadac aK- saurTierTo<br />

kategoriis prefiqsia).<br />

am dros masdars aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli a-<br />

prefiqsi. zedmiwevniT termini niSnavs “sisxlZarRvis mokecvas”, anu<br />

spazms.<br />

a-Sak˜tax˜ abJ., a-Saptax˜ bzif. “Sakiki”<br />

terminis etimologia cxadi ar aris, Tu ar CavTvliT imas, rom<br />

masSi aSkarad gamosayofia tkivilis aRmniSneli -x˜ sufiqsi.<br />

saintereso unda iyos is faqti, rom erT-erT SelocvaSi gvxvdeba<br />

qarTveluri enebidan nasesxebi sityva Sak˜ik˜i.<br />

***<br />

Sak˜ik˜i SalamarCia<br />

Sabula safuli saWandasa,<br />

qGCasa, wMna, g˜er gerpula,<br />

gelasa, cMHHu! uagGMS! (gulia, 1985: 225)<br />

aRniSnuli Selocvis teqstis Targmna SeuZlebelia.<br />

102


a-SamxlArSG “bursiti”<br />

kompozitia. Seicavs a-SamxM “muxli” fuZes, xolo meore<br />

komponentis raoba sarkvevia.<br />

a-SAna abJ., a-nSan bzif. “xali”<br />

orive varianti nasesxebia qarTveluri enebidan. Sdr. megr. Sana da<br />

qarT. niSani.<br />

uK lfMnwaWP anSan (Sanak) amoup “mas cxvirze xali aqvs” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986: 485).<br />

a-cGarkWN “Cutyvavila”<br />

Sdr. a-cGa “kani”, rkWM kauzatiuri a-r-kMWra “daWmuWna” zmnis<br />

mimReobis fuZea. termini niSnavs “daWmuWnil kans”.<br />

a-cGarnNyGa “mTvareuli”<br />

kompoziti. Ppirveli komponentia arsebiTi saxeli a-cGa “Zili”<br />

(ix.), romelsac mosdevs kauzativis r- prefiqsiani a-nMyGara “siaruli”<br />

zmnis Ziri. am dros zmnis Zirs aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli<br />

a- prefiqsi. zedmiwevniT termini niSnavs “Zilisagan tarebuli”.<br />

a-wakrA “datilianeba, pedikulozi”<br />

kompozitia. a-wa “tili” + (a-)kra “mikroba, miwebeba”, zedmiwevniT:<br />

“tilis mikroba”.<br />

a-WAlara “anTeba”<br />

gamoiyeneba Semdeg SemTxvevebSi: arfha aWalara “filtvebis anTeba”,<br />

aSamx Walara “muxlis saxsris anTeba”, ayGartGra Walara “arTriti”,<br />

ak˜atei aWalara “nawlavebis gadaxlarTva”. terminis etimologia cxadi ar<br />

aris da damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

a-WapAnkaSGara “Wipis amovardna”<br />

Sdr. a-Wapan “Wipi”, a-kaSGara “patara zomis sagnis amovardna”.<br />

103


a-WPahadAgGa “yru-munji”<br />

kompozitia. Sedgeba a-WPaha “munji” + (a-)dagGa “yru” fuZeebisagan.<br />

zedmiwevniT “munji-yru”. a-WPaha “munji” sityvaSi aSkarad gamosayofia<br />

“piris” aRmniSvneli arqauli WPa Ziri, xolo ha segmentis semantika<br />

gasarkvevia. rac Seexeba (a-)dagGa “yru”sityvas, igi afxazursa da abazurSi<br />

nasesxebia adiReur-yabardoulidan.<br />

a-WPahadagGa terminisagan iwarmoeba termini a-WPahadagGara,<br />

romelSic -ra masdaris sufiqsia.<br />

aWPaha adagGa dixMCCon “munji yrus dascinoda”.<br />

a-WPahaWPAs “enablu”<br />

kompozitia. Sedgeba a-WPaha “munji” fuZisa da WPas segmentisagan,<br />

romelic, SesaZloa, Seicavdes piris aRmniSvnel arqaul WPa Zirsa da<br />

cemis aRmniSvnel s Zirs.<br />

a-WPahaWPas uizMZMrLuazar aKha aZlagara uaxatGazar eKha eKR˜˜up.<br />

“enablus mosmenas mewisqviled muSaoba sjobs” (Sayrili,<br />

konjaria, 1987 – II: 473).<br />

a-x˜Talalara // a-x˜Ta alalara “gacieba”<br />

Sdr. a-x˜Ta “sicive”, a-lalara “raRacis SigniT Sesvla”.<br />

sayuradReboa, rom termini xan erTsityviani formiT ixmareba, xanac - or<br />

sityvad.<br />

a-x˜Aa, abaz. x˜MÄa “tkivili”<br />

terminis struqtura cxadi ar aris. misi TanxmovniTi nawili x˜<br />

xSirad sufiqsad erTvis sxeulis dasneulebul nawilTa saxelebs.<br />

fonetikuri TvalsazrisiT ufro Zveli saxeoba abazurSia SenarCunebuli.<br />

magaliTad, ablax˜ “Tvalis tkivili”, axMx˜ “Tavis tkivili”.<br />

ablax˜ axMx˜ uxanarSPTueKt “Tvalis tkivili Tavis tkivils<br />

dagaviwyebs” (gulia, 1985: 157).<br />

a-x˜Mux˜Nura “Zlieri tkivilis SegrZneba”<br />

104


eduplicirebuli termini Cans: gaormagebulia x˜Mu segmenti,<br />

romelic, Cveni azriT, Seicavs “tkivilis” aRmniSvnel x˜ da “qmnis,<br />

keTebis” aRmniSvneli a-u-ra zmnis u Zirs.<br />

a-xGdarCN “ybayura”<br />

Sdr. a-xGda “kiseri, yeli”, rCM kauzatiuri a-r-C-ra “gasieba”<br />

zmnisgan momdinare mimReobaa. zedmiwevniT es termini niSnavs “SeSupebul,<br />

gasiebul yels, kisers”;<br />

A-xGra “iara”<br />

nazmnari saxelia, nawarmoebia a-xG-rA “daWra” zmnis masdarisagan<br />

sityvis bolodan maxvilis Tavkidura poziciaSi gadanacvlebis Sedegad.<br />

afxazebi daWrilis saameblad Zvelebur afxazur simReras<br />

(“daWrilis simReras”) asrulebdnen:<br />

axGraSGa<br />

ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />

zx˜aa ChanM izMmwGaxua,<br />

ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />

zx˜aa q˜rala-RMzrala izxMzgaua.<br />

ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />

uK dxawam, afhGMs dleKfSPup.<br />

axGra - xawara fMSGagoup,<br />

aChara zmou izmam eKlnargoKt.<br />

ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />

zx˜aa ChanM izMmwGaxua (informatori olRa argba, zemo eSera)<br />

“Wrilobis simRera<br />

va raida, is mamakaci ar aris,<br />

sakuTar tkivils vinc ver iTmens da ver malavs,<br />

va raida, sakuTar tkivils vinc ver iTmens –<br />

sakuTar tkivils kvnesiT da oxvriT vinc itans.<br />

va raida, sakuTar tkivils vinc ver iTmens -<br />

is mamakaci ar aris, qals hgavs.<br />

105


Wriloba – simamacis (kacobis) gamosacdelia,<br />

arCevs vis aqvs da vis ara aqvs moTmineba,<br />

va raida-raida, is mamakaci ar aris,<br />

sakuTar tkivils vinc ver malavs”.<br />

a-hGarax˜ “Roris Wiri”<br />

kompozitia. ahGa “Rori” + abstraqtulobisa da krebiTobis -ra<br />

sufiqsi + -x˜ < a-x˜aa “tkivili”. zedmiwevniT: “Rorebis satkivari”.<br />

A-hcGa abJ., bzif. a-cGarfSPZa “yvavili”<br />

abJuuri termini a-hcGa warmoadgens mravlobiT ricxvSi mdgar<br />

arsebiT saxels a-h “mefe; batoni; mTavari” + adamianis klasis<br />

mravlobiTis mawarmoebeli sufiqsi cGa, zedmiwevniT “batonebi” (Sdr. misi<br />

qarTuli sruli morfologiuri analogi batonebi). termini tabuirebis<br />

nimuSia.<br />

aseve tabuirebul terminSi a-cGarfSPZa - a-cGa “kania”, xolo meore<br />

komponenti kauzatiuri a-r-fSPZa-ra “galamazeba, damSveneba” zmnis<br />

mimReobaa. mTlianad termini “galamazebul, damSvenebul, morTul kans”<br />

niSnavs, rac tabuirebis magaliTia: amgvari fsevdodadebiTi konotaciiT<br />

xalxi cdilobda am saSiSi daavadebis mfarveli sulis gulis mogebas,<br />

raTa dasneulebul adamians daavadeba ar garTuleboda da saxeze<br />

nayvavilari ar damCneoda.<br />

ui ix˜uan ahcGA… Kara dMrJPKt ahcGa zMx˜x˜az auaa “mas Savi Wiri<br />

hqonda... igi daasaflaves im adamianebma, visac gadatanili<br />

hqonda Wiri” (gulia, 1964 : 97).<br />

a-hGMhGIk “dambla”, a-hGMhGikra “damblis dacema, paralizeba”<br />

a-hGMhGik saxelis etimologia cxadi ar aris da damatebiT kvlevas<br />

moiTxovs. forma a-hGMhGikra misganaa nawarmoebi masdaris -ra sufiqsis<br />

darTviT.<br />

2. samkurnalo saSualebebi<br />

106


daavadebaTa samkurnalo saSualebaTa saxelebidan ZiriTadia<br />

termini A-xGSG “wamali”, romelsac aqvs meore mniSvnelobac da aRniSnavs<br />

“tyviawamalsac”, zustad ise, rogorc qarTul enaSia. am xSirad<br />

xmarebuli sityvis etimologia, samwuxarod, naTeli ar aris da<br />

damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

aRsaniSnavia is faqtic, rom dasaxelebuli termini xSirad<br />

dasturdeba sxvadasxva samkurnalo saSualebaTa, gansakuTrebiT<br />

samkurnalo balaxebisa da malamoebis rTulfuZian saxelwodebaTa erTerT<br />

komponentad (ix. qvemoT).<br />

samkurnalo saSualebaTa afxazur saxelwodebaTa umetesoba<br />

rTulfuZiani saxelebi, anu kompozitebia. sazogadod, Tanamedrove<br />

afxazur enaSi rTuli sityvebis warmoebis yvelaze gavrcelebuli da<br />

produqtiuli xerxia fuZeTa SeerTeba, anu kompozicia. aRniSnuli<br />

modelis mixedviT warmoiqmneba sityvebi, romlebic ganekuTvnebian<br />

metyvelebis sxvadasxva nawilebs. asea es saanalizo jgufis saxelebSic.<br />

magaliTad, arsebiT saxelTa fuZeebis SeerTebiT nawarmoebia erT-erTi<br />

balaxis saxelwodeba a-cgGMxSP (kaslanZia 1998, gv. 49). es sityva (acgGMxSP<br />

– sviisebrTa ojaxis balaxi) Sedgeba ori arsebiTi saxelis fuZisagan: a-<br />

cgGM “kata” da a-xSP “rZe”. saxeli motivirebulia imiT, rom balaxis Rero<br />

rZismagvar siTxes Seicavs (analogiisaTvis Sdr. qarT. katabalaxa).<br />

xSirad mcenareebis saxelwodeba dakavSirebulia im daavadebis<br />

saxelwodebasTan, romlis gankurnvisTvisac gamoiyeneboda xalxSi.<br />

magaliTad, modeliT “daavadebis saxelwodeba + xGSG < AxGSG<br />

“wamali”Anawarmoebia mcenareTa saxelwodebebis didi nawili. moviyvanT<br />

ramdenime magaliTs:<br />

a-barbAc AxGSG “Rvedkeci”<br />

mcenaris saxelwodeba ori sityvisgan Sedgeba: a-barbac “alergia,<br />

kanze gamonayari” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “alergiis, gamonayaris<br />

wamali”.<br />

Rvedkeci gamoiyeneba gul-sisZarRvTa sistemis daavadebebis dros.<br />

mcenaris realuri daniSnulebis kavSiris dadgena alergiasTan da<br />

gamonayarTan ver moxerxda.<br />

107


a-blN AxGSG “rZiana”<br />

termini ori sityvisgan Sedgeba: a-blN “Tiaqari” + a-xGSG “wamali”,<br />

zedmiwevniT “Tiaqaris wamali”. medicinaSi gamoiyeneba Sardis buStis<br />

anTebis dros, amitom gviWirs imis axsna, Tu ra kavSiri aqvs am mcenares<br />

TiaqarTan.<br />

a-dOu AxGSG “gulsisana”<br />

termini ori sityvisgan Sedgeba: a-dou “jilexi” + a-xGSG “wamali”,<br />

zedmiwevniT “jilexis wamali”. xalxur medicinaSi Zirmagarasa da<br />

egzemebis samkurnalod gamoiyeneboda.<br />

a-TAfTa AxGSG “TeTrZira”<br />

es terminic msgavsi agebulebisaa: a-TafTa “Ciyvi; cximgrova” +<br />

axGSG “wamali”, zedmiwevniT “Ciyvis, cximgrovis wamali”.<br />

a-kanwNwraxGSG “meWeWa”<br />

aRniSnuli terminic kompozituri Sedgenilobisaa: a-kanwMwra<br />

“meWeWi” + xGSG “wamali”, anu “meWeWis wamali” (Sdr. qarT. meWeW-a). termin<br />

a-kanwMwra-s etimologia ix. zemoT.<br />

rac Seexeba TviTon samkurnalo balaxs, afxazur xalxur<br />

medicinaSi igi meWeWebis sawinaaRmdegod gamoiyeneboda.<br />

a-katijAr AxGSG “daTvimsxala”<br />

termini ori sityvisgan Sedgeba: abJ. a-katijar “durbeli, limfuri<br />

kvanZis anTeba” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “durbelis wamali”. Sdr.<br />

megr. katujvar-i “mdgnali (mcen.); durbeli, limfuri kvanZis anTeba” da<br />

katujvariS(i) ja “mdgnali”, katujvariS(i) wamali “daTvimsxala” (qajaia<br />

2002-II: 112). xalxur medicinaSi mravali daavadebis samkurnalod<br />

gamoiyeneba, maT Soris rogorc antiseptikuri da anTebis sawinaaRmdego<br />

saSualeba da yelis savlebi.<br />

a-k˜Mba AxGSG “saponela”<br />

108


termini ori sityvisgan Sedgeba: a-k˜Mba “kibo” + a-xGSG “wamali”,<br />

zedmiwevniT “kibos wamali”. mcenare xalxur medicinaSi gamoiyeneba<br />

zogierTi Sinagani daavadebis dros, misi kibos (simsivnis)<br />

mkurnalobasTan kavSiri ver davadgineT.<br />

a-nacGxNkGMrSPa AxGSG “gobiscxvira”<br />

termini ori sityvisagan Sedgeba: a-nacGxMkGMrSPa “panariciumi,<br />

sawereli” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “sawerelis wamali”. medicinaSi<br />

aRniSnuli mcenare gamoiyeneba eqsudatiuri diaTezis, gamonayaris,<br />

furunkulebis, abscesebis dros.<br />

A-JGzLa AxGSG “Savwamala”<br />

termini ori sityvisgan Sedgeba: a-JGzLa “jilexi, cimbiris<br />

wyluli” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “jilexis wamali”. xalxur<br />

medicinaSi gamoiyeneba Ciyvis, avTvisebiani simsivneebis, gamonayaris,<br />

wylulebis, Cirqgrovebis, Wrilobebisa da anginis dros. jilexisTvis<br />

damaxasiaTebelia wylulebi, etyoba, mcenaris saxelic amiTaa<br />

motivirebuli.<br />

a-fSrAxGSG “oSoSa”, “TavSava”<br />

kompozitia, romelic Sedgeba fuZeebisgan a-fSrA “wiTeli qari,<br />

siwiTle” da A-xGSG “wamali”, e.i. “wiTeli qaris, siwiTlis wamali”. oSoSa<br />

xalxur medicinaSi kanis daavadebebisa da anTebebis (maT Soris wiTeli<br />

qaris) dros gamoiyeneba, xolo TavSava damatebiT ixmareba skrofulozis<br />

(saymawvilos), kanis gamonayaris, kbilis tkivilis drosac.<br />

a-SaptAx˜ AxGSG “pirwminda”<br />

termini Sedgeba ori sityvisagan: a-Saptax˜ “Sakiki” da a-xGSG<br />

“wamali”, zedmiwevniT “Sakikis wamali”.<br />

medicinaSi iTvleba sisxldenis SemCerebel saSualebad, xolo<br />

afxazur xalxur medicinaSi agreTve Sakikis sawinaaRmdego saSualebadac<br />

miiCneva.<br />

109


a-SPNZ AxGSG “asisTava”<br />

es terminic ori sityvisgan Sedgeba: a-SPMZ “malaria” + a-xGSG<br />

“wamali”. medicinaSi gamoiyeneba kuW-nawlavis traqtis daavadebebis,<br />

malariis, dizenteriisa da sxva daavadebaTa dros.<br />

a-xGMWkNdSGara AxGSG “mWada”<br />

saxelwodeba ori sityvisgan Sedgeba: kompozituri struqturis a-<br />

xGMWkMdSGara “muclis mowyveta” (Sdr.: a-xGMWM “bavSvi” + a-kMdSGara<br />

“mowyveta, Camovardna”) + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “bavSvis mowyvetis<br />

wamali”. rogorc informatorebTan gavarkvieT, afxazur xalxur<br />

medicinaSi aRniSnuli mcenare orsulobis moSlis sawinaaRmdegod<br />

gamoiyeneboda.<br />

a-jmarNxGSG “xarisCliqa”<br />

rTuli Sedgenilobis sityvaa, romelic Sedgeba komponentebisgan:<br />

a-jma “Txa” + mravlobiTi ricxvis mesame piris kuTvnelebiTi prefiqsi r-<br />

+ (a-)xGSG “wamali”, zedmiwevniT “Txebis wamali”. xalxur medicinaSi am<br />

mcenares sxvadasxva daavadebebis dros iyeneben. aqvs<br />

mikrobsawinaaRmdego, sisxlisaRmdgeni, amosaxvelebeli, Sardmdeni,<br />

damamSvidebeli Tvisebebi. Cirqovani Wrilobebis dros Sesaxorceblad<br />

gamoiyeneba.<br />

rogorc Cans, mcenaris saxelwodeba dakavSirebulia pirutyvze,<br />

konkretul SemTxvevaSi ki Txebze dakvirvebis Sedegad, romlebic<br />

garkveuli daavadebebis dros “xarisCliqas” Wamdnen.<br />

zog SemTxvevaSi mcenareebis saxelwodebebSi figurirebs sxeulis<br />

im nawilebis saxelebi, romelTa samkurnalodac ixmareba mocemuli<br />

mcenare. ganvixiloT zogierTi maTgani:<br />

a-WaWAxGSG “xbosSubla, xarisSubla”<br />

kompozituri Sedgenilobis sityvaa: a-WaWa “Tirkmeli” + a-xGSG<br />

“wamali”, zedmiwevniT “Tirkmlis wamali”. mcenare gamoiyeneba<br />

platifilinis bitartratis warmoebaSi, romelic medicinaSi kuW-<br />

110


nawlavis zogi daavadebebis, agreTve RviZlisa da Tirkmlis kolikebis<br />

dros gamoiyeneba.<br />

a-vanNzaxGSG “isli”<br />

es terminic kompozitia, romelic Sedgeba a-vanMza “elenTa” + a-<br />

xGSG “wamali” fuZeebisagan, zedmiwevniT ki “elenTis wamals” niSnavs.<br />

a-kazNq AxGSG “Rolo, mJauna”<br />

rTuli terminia, romelic Sedgeba a-kazMq “saSvilosno” + a-xGSG<br />

“wamali” fuZeebisagan, zedmiwevniT ki “saSvilosnos wamals” niSnavs.<br />

mcenare gamoiyeneba sisxldenebis dros, SesaZlebelia, amasTan iyos<br />

dakavSirebuli misi saxelwodeba.<br />

A-mgGax˜ AxGSG “veluri pitna”<br />

termini ori sityvisagan Sedgeba: a-mgGax˜ “muclis tkivili” + a-<br />

xGSG “wamali”, zedmiwevniT “muclis tkivilis wamali”. pitna<br />

tkivilgamayuCebeli da antiseptikuri TvisebebiT aris cnobili. mis<br />

naxarSs kbilis, muclisa da kuWis tkivilis dros iyeneben.<br />

Semdeg jgufs miekuTvneba samkurnalo mcenareebis saxelwodebebi -<br />

kompoziti terminebi, romlebic warmoebulia arsebiTi saxeli + arsebiTi<br />

saxeli modeliT. aRniSnul models gamoyofs n. maWavariani Tavis<br />

sadisertacio naSromSi “mcenareTa leqsika afxazurSi” (2006).<br />

a-blarkNga “yayaCo”<br />

Sedgeba Semdegi erTeulebisagan: a-bla “Tvali” + a-r-kra “daxurva,<br />

daxuWva” (kauz. “dakavebineba, daWerineba”) + -ga, rac zedmiwevniT niSnavs<br />

“Tvalis damxuWvinebels”. medicinaSi yayaCos iyeneben, rogorc<br />

tkivilgamayuCebel da saZile saSualebas. Cans, es ukanaskneli faqtia<br />

saxelis motivirebis safuZveli.<br />

a-dGkAma “gvirila”<br />

111


kompozitia: a-dGM “mindori” + qarTulidan nasesxebi (a-)kama “kama”,<br />

zedmiwevniT niSnavs “mindvris kamas”.<br />

gvirila, iseve rogorc kama, gamoiyeneba kuW-nawlavis rig<br />

daavadebaTa samkurnalod. SesaZloa, afxazurad “gvirilis” “mindvris<br />

kamad” wodeba aman ganapiroba.<br />

a-dGMkrNn “ia”<br />

kompozitia. aSkarad gamosayofia saxeli a-dGM “mindori”, krMn<br />

segmentis raoba ki cxadi ar aris da Semdgom kvlevas moiTxovs. xalxur<br />

medicinaSi gamoiyeneba wiTelas, yivanaxvelas, bronqitebis da hipertoniis<br />

dros. aqvs mukolituri, Sardmdeni, tkivilgamayuCebeli da<br />

damamSvidebeli Tvisebebi.<br />

a-dGNpMrpMl “walika”<br />

kompozitia. Sedgeba ori fuZisagan: a-dGM “mindori” (nasesxebia<br />

megrulidan: dolo “mindori”) + (a-)pMrpMl “pilpili, wiwaka” (nasesxebia<br />

qarTulidan pirpili < pilpili) (giTolendia 2010: 66-67). zedmiwevniT<br />

“mindvris pilpili”. mcenare gamoiyeneba sisxldenis dros. sparsulad<br />

pilpili JRers, rogorc felfel ‏,فلفل rac imaze metyvelebs, rom<br />

qarTulSi sityva pilpili savaraudod sparsulidan Semovida.<br />

A-maTabz “matitela”<br />

kompozitia: a-maT “gveli” + a-bz “ena”, zedmiwevniT “gvelis ena“.<br />

gamoiyeneba, rogorc Sardmdeni, anTebis sawinaaRmdego da sisxldenis<br />

SemaCerebeli saSualeba. mcenaris saxels aSkarad uaryofiTi konotacia<br />

aqvs, rac, SesaZloa, imaze miuTiTebdes, rom mcenarisaTvis saxelis<br />

Serqmevis dros am mcenaris sasargeblo Tvisebebi jer kidev ucnobi iyo<br />

da mcenare mavnedac ki miiCneoda.<br />

a-maThask˜Nn “meWeWa”<br />

kompozitis pirveli wevria gvelis aRmniSvneli a-maT fuZe, meore<br />

ki qarTulidan nasesxebi a-hask˜Mn “balaxi” sityva.<br />

112


q.lomTaTiZe wers, rom palatalizebuli g˜ q˜ k˜ xSulebi sakuTar<br />

leqsikur fondSi ar aris gavrcelebuli, magram xSirad gvxvdeba sxva<br />

enebidan Sesul sityvaTa fuZeebSi. sxva enebidan momdinare sityvebSi<br />

isini maSin gvxvdeba, rodesac mas mosdevs am enebSi i an e xmovnebi.<br />

magaliTad afx. a-hask˜Mn “balaxi”, qarT. askil-i. lomTaTiZe 1976: 170)<br />

termini iTargmneba, rogorc “gvelis balaxi”.<br />

mcenare gamoiyeneba meWeWebis sawinaaRmdegod, razec migviTiTebs<br />

qarTuli saxelwodeba, xolo afxazur saxels aSkarad uaryofiTi<br />

konotacia aqvs, rac, SesaZloa, imaze miuTiTebdes, rom mcenarisaTvis<br />

saxelis Serqmevis dros am mcenaris sasargeblo Tvisebebi jer kidev<br />

ucnobi iyo da mcenare mavnedac ki miiCneoda.<br />

A-mSGlaha “Tameli”<br />

iseve, rogorc zemoT ganxiluli saxelwodeba, esec arsebiTi<br />

saxelebis fuZeebis SeerTebiT warmoebulia: a-mSG “daTvi” + a-laha<br />

“leRvi”, zedmiwevniT “daTvis leRvi”. analogiisaTvis sainteresoa, rom<br />

megrulSi es mcenare cnobilia, rogorc TunTiS sxuli “daTvis msxali”.<br />

Tameli medicinaSi gamoiyeneba kuW-nawlavis traqtTan dakavSirebuli<br />

problemebis dros.<br />

A-Sxaraj “TeTrZira”<br />

kompozitia. pirveli komponentia a-Sxara “mTianeTi”, xolo meore _<br />

a-j “muxa”, zedmiwevniT niSnavs “mTianeTis muxas”. rogorc Cans,<br />

igulisxmeba alpuri zonis xemcenareTa mcire zoma _ “mTianeTis muxa” is<br />

mcenarea, romelic muxas hgavs, magram jujaa.<br />

a-xGrabR˜Nc // a-xGMrbR˜Nc “mravalZarRva”<br />

termini kompozitia, Sedgeba ori arsebiTi saxelis fuZisagan: a-<br />

xGra “iara, Wriloba” + a-bR˜Mc “foToli”, zedmiwevniT “Wrilobis<br />

foToli”. mravalZarRvas Wrilobebisa da wylulebis mosaSuSeblad<br />

iyeneben. saxeli motivirebulia ara mcenaris morfologiis (Sdr. qarT.<br />

mravalZarRva), an gavrcelebis adgilis (Sdr. rus. подорожник), aramed<br />

misi metad konkretuli samedicino daniSnulebis safuZvelze _<br />

113


saxelwodeba xazs usvams, rom mcenare swored Wrilobis samkurnalo<br />

saSualebaa.<br />

ixM xGMmkGa axGMrbR ˜Mc aqGMiwoKt “daWrili ar aris, magram<br />

mravalZarRvas adebs” (gulia, 1985: 153).<br />

a-xrajPNSP “angeloza”<br />

kompozitia. Sedgeba a-xra “klde” + (a-)jPMSP “niori” fuZeebisagan,<br />

zedmiwevniT niSnavs “kldis niors”. mcenaris danayil foTlebsa da<br />

Reros mZafri, usiamovno suni axasiaTebs. SesaZlebelia, amasTan iyos<br />

kavSirSi mcenaris saxelwodebaSi nivris saxelis monawileoba (Tavisi<br />

mZafri da arasasiamovno sunis gamo).<br />

zogierTi mcenaris saxelwodeba nawarmoebia kauzativis r-<br />

prefiqsisa da moqmedebis iaraRis aRmniSvneli -ga sufiqsis erTdrouli<br />

darTviT, an mxolod -ga sufiqsis (kauzativis –r niSnis gareSe)<br />

meSveobiT. magaliTad:<br />

a-HLNga “oSoSa”<br />

Sdr.: a-HLM “surneli, suni”, xolo ga segmenti, SesaZloa,<br />

moqmedebis iaraRis aRmniSvnel sufiqsadac migveCnia, magram es<br />

gamoricxulia, vinaidan am funqciiT -ga sufiqsi mxolod nazmnar Zirebs<br />

daerTvis, am termins ki aseTi Ziri ar urevia. vfiqrobT, ufro marTebuli<br />

iqneboda aseTi axsna: es ga unda iyos “waReba, wayvanis” aRmniSvneli a-gara<br />

zmnis Ziri, romelic gamoiyeneba swored sunis asvlis, sunis adenis,<br />

sunis gavrcelebis semantikis gadmosacemad swored a-HLM “surneli, suni”<br />

saxelTan erTad: a-HLM goKt “suni dgas; suni asdis; suni vrceldeba”.<br />

am varaudis Sesabamisad, mcenaris saxeli zedmiwevniT niSnavs<br />

“surnelis gamavrcelebels”. marTlac, aRniSnul mcenares mZafri,<br />

pitnismagvari suni axasiaTebs, rogorc Cans, misi saxelwodebac am<br />

faqtTan aris dakavSirebuli.<br />

a-ZaZarbAga “krazana”<br />

114


Sdr.: a-ZaZa “cvari, nami” + a-r-ba-ga “gamSrobi” a-r-ba-ra “gaSroba”<br />

zmnisagan. zedmiwevniT saxeli iTargmneba, rogorc “cvris, namis<br />

gamSrobi”. saxeli motivirebuli SeiZleba iyos mcenaris mier namis<br />

Sesrutvis gamokveTili unariT.<br />

afxazuri samkurnalo mcenareebis mravali saxelwodeba<br />

qarTveluri enebidan aris nasesxebi. magaliTad:<br />

a-kawaxGNr _ kowaxuri;<br />

a-qGNc “kuneli” _ megr. qunci;<br />

a-x˜arAj “jagrcxila” _ megr. xeraji;<br />

a-zTk˜Nl “Zirmwara” _ megr. zintkvili;<br />

a-samyGNr // a-camyGMr _ samyura;<br />

a-dAfa “dafna” _ megr. dafi;<br />

a-jamfAz “Wiafera” _ megr. jamfezia, jafazia;<br />

a-yGMlmITa // a-yGalmiTa // a-yGalminTa “pitna” _ megr. yvalmiTa,<br />

yvalminTa (zedmiwevniT: “yvelis pitna”)... (afxazurSi nasesxebi mcenareTa<br />

qarTveluri saxelwodebebis Sesaxeb vrclad ix.: q. lomTaTiZis<br />

monografiaSi “afxazuri da abazuri enebis istoriul-SedarebiTi<br />

analizi. I”, Tb., 1975; T. gvancelaZis statiaSi “qarTvelizmebi afxazur<br />

botanikur terminologiaSi da afxazTa istoriuli migraciis<br />

mimarTulebani. _ kreb. “giorgi rogavas”. Tbilisi, 1997, gv. 55-67 da n.<br />

maWavarianis monografiaSi (“mcenareTa leqsika afxazurSi. semantikurstruqturuli<br />

analizi”. Tbilisi, 2006).<br />

xSirad, samkurnalo mcenareebs arqmevdnen im eqimbaSebisa da<br />

mkurnalebis saxelebs, romlebic am mcenareebs iyenebdnen, zogjer ki<br />

sxva pirTa saxelebic gvxvdeba amave funqciiT.<br />

magaliTad, gMd ihask˜Mn “gidis balaxi”, SmAH IxGSG “Smafis wamali”,<br />

Apap ihask˜Mn “mRvdlis balaxi”, fMnwAWaa rMxGSG “finwaWebis wamali”, wNkG<br />

IxGSG “wikvis wamali”, RNba IxGSG “Ribas wamali”. am terminebSi gMd, SmAH,<br />

wNkG, RNba mamakacTa pirsaxelebia, xolo fMnwAWaa _ patronimuli saxeli<br />

(Stogvaris saxeli).<br />

115


mkurnalobis terminTa Soris bevria zmna da nazmnari saxeli.<br />

magaliTad, am jgufs ganekuTvneba martivfuZiani zmna a-R˜a-rA “Sexorceba”<br />

da misgan momdinare saxeli a-R˜A “Sexorcebuli iara”.<br />

afxazur enaSi mwiria samedicino manipulaciebis dros<br />

gamosayenebeli saSualebebis saxelebi. moviyvanT CvenTvis xelmisawvdom<br />

masalas:<br />

AKwarfx˜a “nayeni”<br />

saxelis fuZe Sedgeba rfx˜a Zirisagan, romelsac erTvis<br />

saurTierTobo kategoriis aK- prefiqsi, wa- fuZe-windebulia, romelic<br />

aRniSnavs raimes qvemoT yofnas an moqmedebas.<br />

a-bambA “bamba”<br />

qarTulidan nasesxebi sityvaa. xSirad gamoiyeneba SelocvebSi:<br />

...Saqar ZMla iWPMzbaaKt, bambala iWPMsMryGyGoKt…” (Saqriani wyliT<br />

gavaswore, bambiT SebfuTe...) (gulia, 1985: 218)<br />

abambaWPM amca uzMwGaxuam “bambaSi cecxls ver damalav” (gulia, 1985:<br />

180)<br />

a-bajPAqGwa “mdogvis salbuni”<br />

kompoziti. Ppirveli komponenti a-bajPa “mdogvi” + qGwa aris a-qG-wara<br />

“dadeba” zmnis fuZe, zedmiwevniT “dadebuli mdogvi”.<br />

a-dAsga “dana venaseqciisTvis (sisxlis gamosaSvebi)”<br />

kompoziti iSleba ase: a-da “sisxlZarRvi, nervi”, sa Ziris raoba<br />

naTeli ar aris. zmnidan aKLMrsara, aKxMrsara “gaWra”+ moqmedebis iaraRis<br />

aRmniSvneli –ga sufiqsi. termini zedmiwevniT niSnavs “sisxlZarRvis<br />

saWreli instrumenti”<br />

a-kasNSP “dolbandi”<br />

116


kompoziti Sedgeba a-kasM “naWers; Tavsafars” (Sdr. rus. косынка<br />

“Tavsafari”) arsebiTi saxelisa da SP aSPkGakGa ”TeTri” zedsarTavi<br />

saxelisgan. zedmiwevniT “TeTri Tavsafari”.<br />

a-lafSPNwaSGara “halucinacia”<br />

kompoziti. nawarmoebia a-lafSP “mzera, gamoxedva” arsebiTi<br />

saxelisa da a-waSPara “raRacis raimes qveS Cavardna” (sadac wa raimes<br />

qvemoT yofnis an moqmedebis aRmniSvneli fuZe-windebulia) zmnis fuZeebis<br />

SeerTebiT. zedmiwevniT “mzeris qveS moxvedra”.<br />

a-malhAm “malamo”<br />

nasesxebia Turqulidan < mahlam.<br />

a-maSNna/a-ZMnwAga “oyna”<br />

a-maSMna nasesxebi terminia. misi mniSvnelobis dadgena ver<br />

moxerxda.<br />

rac Seexeba meore sityvas, a-ZMnwaga - kompozitia. Sedgeba a-ZM<br />

“wyali” fuZis, a-nwara “dadeba, Cadeba” zmnis nwa Zirisa (am konkretul<br />

SemTxvevaSi niSnavs “oynis dadgmas”) da moqmedebis iaraRis aRmniSvneli<br />

ga sufiqsisagan. zedmiwevniT “riTic wyals Cadeben”. magaliTi: aCMmazaL<br />

amaSMna inMrweKt “avadmyofs oyna gaukeTes”.<br />

a-pincEt “pinceti”<br />

rusulis SuamavlobiT nasesxebi terminia.<br />

a-rdNsga “saanesTezio saSualeba”<br />

gamosayofia instrumentis sufiqsi -ga da kauzativis prefiqsi r-,<br />

sxva elementTa raoba ki dasadgenia.<br />

a-rfxAga “saTburi”<br />

termini Sedgeba a-fxara “gaTboba, SeTboba” zmnis fuZisgan, r-<br />

kauzativis afiqsisa da -ga iaraRis aRmniSvneli sufiqsisgan.<br />

117


a-rTNnCga “damamSvidebeli”<br />

kompoziti nawarmoebia a-r-TMnC-ra “damSvideba, dawynareba” zmnis<br />

fuZis (sadac r- kauzaciis sufiqsia) da –ga moqmedebis iaraRis<br />

aRmniSvneli sufiqsiT. TMnC fuZe nasesxebia Turqulidan da niSnavs<br />

“mSvids, wynars; dinjs”. zedmiwevniT “is, riTic amSvideben”.<br />

a-rLaSNga “narkozi”<br />

kompoziti nawarmoebia a-rMLS-ra “daZineba, SegrZnebis Sesusteba”<br />

(genko, 1998: 224) zmnis fuZisa da moqmedebis iaraRis aRmniSvneli –ga<br />

sufiqsis meSveobiT.<br />

a-sfIrT “spirti”<br />

rusulis meSveobiT nasesxebi terminia.<br />

A-sakasa “sakace”<br />

qarTveluri enebidan kalkirebuli nasesxoba. Sdr. qarT. sa-kac-e.<br />

sayuradReboa c > s procesi.<br />

a-sak˜at/a-LMwra labaqGa “yavarjeni”<br />

pirveli terminis struqtura da warmomavloba sarkvevia, xolo<br />

meore termini aRweriTi xasiaTisaa: a-LMwra labaqGa zedmiwevniT “iRliis<br />

joxebi”.<br />

a-fsAZ “ormo, romelSic avadmyofs kurnavdnen”. Zvlebis<br />

daavadebebis mqone adamianebis gansakurneblad adamianis simaRlis ormos<br />

Txridnen. naZvis (afxazurad naZvi - afsaZ) totebisgan cecxls anTebdnen<br />

da ormos axurebdnen. Semdeg avadmyofs am ormoSi aTavsebdnen.<br />

semantikis gadawevis Sedegad naZvis saxeli samkurnalo ormos<br />

saxelad iqca.<br />

gasarkvevia.<br />

a-yNga “garegani Cirqgrovebis gasaWreli dana”<br />

gamosayofi Cans instrumentis sufiqsi -ga, xolo Ziris raoba<br />

118


a-SarbAT “gaciebis wamali”<br />

nasesxebia arabulidan qarTulis an Turqulis meSveobiT. Sdr.:<br />

qarT. SarbaT-i “Saqrisa da xilis wveniT damzadebuli tkbili sasmeli”<br />

(qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, 1990 – II: 1021). Turq. şerbat/şerbet,<br />

arab. شربات (Sherbet).<br />

a-SPouraSGAga “Termometri”<br />

kompoziti. nawarmoebia a-SPoura “sicxe” arsebiTi saxelisa da a-<br />

SGara “gazomva” zmnis fuZeebis SeerTebiTa da –ga moqmedebis iaraRis<br />

aRmniSvneli sufiqsiT. zedmiwevniT “sicxis sazomi”.<br />

A-ZLa “xsnari”<br />

kompozitia. Sedgeba a-ZM “wyali” arsebiTi saxelis fuZisa da La<br />

Zirisagan, romlis mniSvnelobis dadgena gagviWirda.<br />

a-WPahGAga “gadasaxvevi masala”<br />

iseve, rogorc wina termini, aRniSnuli sityvac kompozitia.<br />

.nawarmoebia a-WPahGara “Sekvra, Sexveva” zmnis fuZisa da –ga moqmedebis<br />

iaraRis aRmniSvneli sufiqsis meSveobiT. zedmiwevniT “Sesaxvevi<br />

saSualeba”.<br />

a-xGSGwGN “drenaJi”<br />

kompoziti iSleba ase: arsebiTi saxelis fuZe axGSG “wamali” +<br />

arsebiTi saxelis fuZe a-wGM “wawvetebuli joxi, patara joxi, wkiri”.<br />

termini zedmiwevniT niSnavs “samkurnalo joxi, wamal-joxi”.<br />

a-x˜aaxCPNga “tkivilgamayuCebeli”<br />

kompoziti iSleba ase: a-x˜aa “tkivili” + a-xCP-ra “Sesusteba,<br />

Semsubuqeba, Serbileba” + moqmedebis iaraRis aRmniSvneli –ga sufiqsi.<br />

termini zedmiwevniT niSnavs “tkivilis Semamsubuqebeli instrumenti,<br />

saSualeba”.<br />

a-xMrfSPaAga “specialuri instrumenti, romlis meSveobiTac<br />

daWrilis sxeulidan tyvia amohqondaT”<br />

119


kompoziti nawarmoebia a-xM “tyvia” arsebiTi saxelisa da A-fSPaara<br />

“moZebna” zmnis fuZeebis SeerTebiT da –ga moqmedebis iaraRis<br />

aRmniSvneli sufiqsiT. zedmiwevniT “tyviis mosaZebni instrumenti”.<br />

3. daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa saxelebis morfologiuri<br />

modelebi<br />

winamdebare TavSi gaanalizebul saxelwodebaTa Soris Warbobs<br />

warmoqmnili da rTulfuZiani (kompozituri) terminebi, agreTve erTze<br />

metsityviani Sesityvebebi, martivfuZiani saxelebi ki SedarebiT<br />

naklebia.<br />

martivfuZian terminTa struqturaSi Sedis mxolod saxelTa<br />

zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi da fuZe (Ziri). am models<br />

ganekuTvneba daavadebaTa Semdegi saxelwodebani: ablM, aKmhGa, ayab da a.S..<br />

warmoqmnil saxelebSi saxelTa zogadi formis mawarmoebeli a-<br />

prefiqsis garda warmodgenilia sityvaTmawarmoebeli (derivaciuli)<br />

afiqsebi: -tG(M), -ga, -LM, -ra, -xa, -da, -da-xa...<br />

-tG(M) sufiqss, rogorc sityvaTmawarmoebel sufiqss gamoyofs<br />

afxazuri enis TiTqmis yvela mkvlevari. q. lomTaTiZe wers, rom: “tG(M)<br />

afxazur enaSi aris kuTvnilebis afiqsi da ZiriTadad gamoiyeneba nazmnar<br />

saxelebSi, moqmedebis saxelTa sityvaTmawarmoebeli afiqsis saxiT”<br />

(lomTaTiZe 1945: 309). mkvlevari Tvlis, rom sufiqsi -tG(M) sityva<br />

“sakuTrebis, kuTvnilis; monis” aRmniSvneli a-tG(M) fuZisagan aris<br />

nawarmoebi (lomTaTiZe 1945: 309-312 ).<br />

sufiqs -tG(M)-s meSveobiT iwarmoeba nazmnari saxelebi, romlebic<br />

aRniSnaven qmedebis obieqts, daniSnulebis saganTa saxelebs, mag.: a-ZA-tG<br />

“Sesawiri cxoveli”, A-kGMxSPa-tGM “sagani, romelsac avadmyofs Tavs<br />

Semoavleben”, a-TGhGA-tG “Sesaloci, gamosaloci.<br />

samedicino terminebSi sufiqs -tG(M)-s meSveobiT nawarmoebi<br />

arsebiTi saxelebi iSviaTad gvxvdeba. esenia: a-x˜S-tGN “malamo”,<br />

zedmiwevniT “wasasmeli”, arNJG-tG 1. “sasmeli”, 2. “naxarSi, wveni”, AxGSG-tG<br />

“samkurnalo, gansakurnavi”. ukanaskneli sityvisagan, Tavis mxriv, miiReba<br />

axali samedicino terminebi: masdari axGSG-tG-rA “mkurnaloba, gankurneba”,<br />

120


axGSG-tG-LN “mkurnali”, axGSG-tGN-ga “samkurnalo saSualeba, wamali”, axGSGtGN-rTa<br />

“mkurnalobis adgili, saavadmyofo”, aZNlaxGSG-tGM-rTa<br />

“balneologiuri samkurnalo”. am axal formebSi gamoyenebulia masdaris<br />

mawarmebeli -ra, moqmedi sagnis aRmniSvneli -LM, moqmedebis iaraRis<br />

aRmniSvneli -ga da lokatiurobis -rTa sufiqsebi.<br />

sazogadod, afxazur warmoqmnil saxelebSi xSirad dasturdeba<br />

sufiqsi -ra, romelic erT-erTi yvelaze produqtiuli derivacia. amas<br />

aRniSnavs afxazuri enis TiTqmis yvela mkvlevari (q. lomTaTiZe, a. genko,<br />

k. Sayrili, a. xecia, T. gvancelaZe, n. maWavariani...), magram yvelaze<br />

srulad am sufiqsis funqciuri daxasiaTeba warmodgenili aqvs a. xecias,<br />

romelmac misi 10-mde sityvaTwarmoebiTi funqcia gamoyo (xecia 1988: 10-12).<br />

samedicino terminologiaSi upiratesad gamoiyeneba nasaxelar<br />

zmnaTa, an abstraqtul saxelTa sawarmoeblad: aKmhGA “xvela” (saxeli) _<br />

AKmhGa-ra “daxveleba”, axeKlaga “suleli, giJi” _ axEKlaga-ra “gagiJeba”,<br />

agGAy “mZime avadmyofi” _ agGay-ra “Zlier avad yofna, tanjva”, ahGMhGIk<br />

“dambla” _ ahGMhGIk-ra “damblis dacema, paralizeba”, aR˜A “Sexorcebuli<br />

iara” _ aR˜arA “Sexorceba”...<br />

afxazurSi sazogadod sufiqsi -ga erTvis zmnis fuZes da<br />

awarmoebs im iaraRis mniSvnelobis mqone arsebiT saxels, romlis<br />

meSveobiTac axorcieleben qmedebas, xolo samedicino terminologiaSi<br />

ki ZiriTadad samkurnalo saSualebas aRniSnavs.<br />

es sityvebi umeteswilad rTuli Sedgenilobisani arian, pirveli<br />

komponenti – saxelis fuZea, romelic migviTiTebs mkurnalobis obieqtze:<br />

afxZNlx-ga “oflmdeni saSualeba” _ afxZN “ofli” + Alxra “gamoReba,<br />

gamotana”. aseTive modeliT nawarmoebi sityvebia: aSPourartGAga//aSPouraxCPN-ga<br />

“sicxis damwevi”, ayN-ga “Cirqgrovis gasaxsneli dana”,<br />

axMrfSPAa-ga “iaraRi, romliTac adamianis sxeulidan tyvia amoaqvT”,<br />

arMLSN-ga “narkozi, gamayuCebeli”, aSPouraSGN-ga “sicxis sazomi,<br />

Termometri”.<br />

afxazur enaSi sufiqsi -xa daerTvis saxelis fuZes da awarmoebs<br />

gardaqceviTobis semantikis mqone gardauval nasaxelar dinamikur zmnas.<br />

es sufiqsi dasturdeba zog samedicino terminSic da mas axlavs xolme<br />

masdaris -ra sufiqsi:<br />

121


abzIa-xa-ra “kargad gaxdoma”, AicGa-xa-ra “uaresad gaxdoma”, AiR˜-xara<br />

“momjobineba”, axAga-xa-ra “gagiJeba”, aKmgGadU-xa-ra “dafexmZimeba”,<br />

afsNlacGa-xa-ra “gasuqeba”, afsAivwa-xa-ra “xrCoba, qoSini”, Amsa-xa-ra<br />

“garqovaneba”, aWPaha-xa-rA “gaSeSeba”, afMrxaga-xa-ra “wyena, mowamlva,<br />

mavnebloba”, AlaSG-xa-ra “dabrmaveba”.<br />

afxazur enaSi sufiqsi -da gamoxatavs risame uqonlobas,<br />

romelsac SeiZleba mosdevdes masdaris/abstraqtulobis -ra sufiqsic:<br />

azLN-da-ra “janmrTeloba”, anu “senis arqona” (AzLa “avadmyofoba,<br />

infeqciuri daavadeba”); axGSGN-da-ra “uwamloba, wamlis uqonloba”; ag˜Amada-ra<br />

“gemos SegrZnebis uqonloba; umadoba”, axSPAra-da-ra “unayofoba,<br />

uSviloba”.<br />

mocemuli modeli SeiZleba garTulebuli iyos uaryofiTi m<br />

nawilakiT; A-m-cGa-da-ra “uZiloba”. zogjer uaryofis Sinaarsi<br />

gadmocemulia mxolod zmnis fuZeSi CarTuli m afiqsiTac: agGa-m-bzIara<br />

“avadmyofoba”, Ala-m-SGara “dauorsulebloba/uSviloba”.<br />

Tanamedrove afxazurSi neologizmebis mawarmoeblad erToblivad<br />

gvevlineba a-k-rA “daWera, Wera” zmnis k Ziri da kauzativis mawarmoebeli<br />

r- prefiqsi. xsenebuli derivatebis produqtiuloba Zalze maRalia<br />

samedicino terminologiaSic:<br />

derivati k: Aap-k-ra “cofi; gacofeba”, afSPA-k-ra “revmatizmi”,<br />

acGMmzNm-k-ra “uZiloba”, agGawG-k-rA “filtvebis anTeba”, aWMrkGAl-k-ra<br />

“krunCxva”.<br />

derivati r-k: axGSGN-r-k-ra “wamliT gaJRenTva, mowamlva”, aSPhamN-rk-ra<br />

“wamliT gaJRenTva, mowamlva”.<br />

daavadebebisa da mkurnalobis aRmniSvnel afxazur samedicino<br />

terminebSi didi raodenobiT gvxvdeba rTulfuZiani sityvebi. maTi<br />

umravlesoba iwarmoeba kompoziciiT Semdegi modelis mixedviT:<br />

daavadebuli organos saxeli + sityvebi aCNmazara “daavadeba”, an ax˜Aa<br />

“tkivili”.<br />

terminebis komponentebi warmodgenilia metyvelebis Semdegi<br />

nawilebiT: arsebiTi saxeli+ arsebiTi saxeli, arsebiTi saxeli+<br />

zedsarTavi saxeli, arsebiTi saxeli+ zmnis fuZe.<br />

122


arsebiTi saxeli + arsebiTi saxeli modelis mixedviT agebuli<br />

mravali kompozituri terminis pirveli komponenti gamoxatulia<br />

daavadebuli organos aRmniSneli arsebiTi saxelebiT:<br />

AmgGa “muceli”, auatAla “jirkvali”, Ala “Tvali”, alNmha “yuri”,<br />

axafNc “kbili”, az “naRveli”, AbRa “zurgi”, AbaL “Zvali”, Aca “kuWi”, AxGda<br />

“yeli”, agGN “guli”, acGA “kani”, agGawGA “RviZli”. sxvagvarad rom vTqvaT,<br />

daavadebis saxeobis konkretizacia xorcieldeba daavadebuli organos<br />

aRmniSvneli pirveli komponentiT.<br />

amgvar terminTa meore komponentad gvevlineba sityvebi ax˜Aa<br />

“tkivili” anda aCNmazara “daavadeba”.<br />

organos dasaxeleba + ax˜aa: AmgGax˜aa “muclis tkivili”, auatAlax˜aa<br />

“jirkvlis tkivili”, Acax˜aa “kuWis tkivili”, alax˜aa “Tvalis tkivili”,<br />

alNmhax˜aa “yuris tkivili”, axafNcx˜aa “kbilis tkivili”, AbRax˜aa “Tvalis<br />

tkivili” da a.S.<br />

gvxvdeba zemoT CamoTvlili terminebis sxvagvari, gamartivebuli<br />

formac, roca ax˜aa sityvis mxolod Tanxmovania darCenili: AmgGax˜<br />

“muclis tkivili”, auatAlax˜ “jirkvlis tkivili”, axNx˜ “Tavis tkivili”.<br />

rac Seexeba cxovelebis daavadebebis saxelebs, maTSi pirvel<br />

komponentad gvevlineba ara daavadebuli organos saxeli, aramed Tavad<br />

cxovelis saxelwodeba: ahGarAx˜ “Roris Wiri”.<br />

organos dasaxeleba + aCNmazara “daavadeba”: aW P MwaCNmazara “piris<br />

Rrus daavadeba”, aWaWaCNmazara “Tirkmlis daavadeba”, arMfhaCNmazara<br />

“filtvis daavadeba”, agGawGaCNmazara “RviZlis daavadeba”. am terminebis<br />

semantika migviTiTebs ara tkivilze, aramed daavadebaze.<br />

zmnuri komponentis Semcveli rTuli terminebi farTod<br />

gamoiyeneba afxazur enaSi. zmnuri komponentis struqtura araerTgvaria.<br />

agreTve araerTgvarovania terminis komponentebs Soris urTierTobebi. es<br />

urTierTobebi gansazRvraven mTlianad rTuli terminis jamur<br />

mniSvnelobas. zmnis struqturidan gamomdinare gamovyofT rTuli<br />

terminebis Semdeg modelebs:<br />

a) saxeli + damoukidebeli, an damokidebuli realizaciis mqone<br />

zmna. ufro xSirad zmna masdaris formiTaa warmodgenili:<br />

123


AbaL-fwGara “motexiloba” < a-baL “Zvali” + (a-)fwGara “motexa”;<br />

aWapAn-kaSGara “Wipis amovardna” < a-Wapan “Wipi” + (a-)kaSGara “patara<br />

zomis raRacis amovardna”;<br />

ax˜Ta-lalara “gacieba” < a-x˜Ta “sicive” + (a-)lalara “raRacis<br />

SigniT Sesvla”;<br />

amgGa-xAsra “dizenteria” < a-mgGa “muceli” + (a-)xasra “epidemiis,<br />

daavadebebis gavrceleba”...<br />

b) organos saxelwodeba + kauzatiuri mimReoba:<br />

axGda-r-CN “ybayura”;<br />

acGa-r-kWN “Cutyvavila”;<br />

acGA-r-fS P Za “yvavili”...<br />

g) zemoxsenebul models hgavs konstruqcia, romlis meSveobiTac<br />

nawarmoebia termini arNx˜TSra “cieba, kankali”, magram zemoT moyvanili<br />

terminebisgan gansxvavdeba imiT, rom kauzaciis afiqsi aq sxva pozicias<br />

ikavebs: is dgas ara mimReobis, aramed mTeli rTuli fuZis dasawyisSi. es<br />

rTuli fuZis leqsikalizaciis Sedegia.<br />

d) organos dasaxeleba + zmna akra “daWera, dakaveba, Sepyroba”.<br />

mocemuli modeli aris yvelaze gavrcelebuli sityvaTmawarmoebeli<br />

modeli. Aam modelisTvis damaxasiaTebelia or variantSi realizacia:<br />

kompozituri, rodesac zmna akra asrulebs saxelis ganuyofeli nawilis<br />

funqcias (mag.: acGMmzMm-k-ra “uZiloba”) da meore, roca akra zmna<br />

daavadebis dasaxelebisas (nominaciisas) Sedis rTuli fuZis<br />

SemadgenlobaSi (mag.: a-x˜Ta-kra “gacieba, Secieba”), magram saTanado<br />

procesis klasovan-pirovani da drouli semantikis gamoxatvis<br />

aucileblobis dros igi gamodis zmnis fuZis Semadgenlobidan da<br />

iuRleba Cveulebriv (ax˜Ta sakit “me Semcivda”, zedmiwevniT “sicivem<br />

Semipyro”).<br />

e) kompozitebi da Sesityvebebi, romlebic Sedgebian arsebiTi<br />

saxelisa da xarisxobrivi zedsarTavi saxelisagan:<br />

alafSP-cGg˜a “gaTvalva” < alafSP “mzera” + (a-)cGg˜a “cudi”;<br />

aimhGa bzia “yivanaxvela” < aimhGa “xvela” + (a-)bzia “kargi”;<br />

124


aimhGa cGg˜a “Wleqi” (zedmiwevniT “cudi xvela”) < aimhGa “xvela” +<br />

(a)cGg˜a “cudi”.<br />

terminebis didi nawili termin-Sesityvebebia, anu isini Sedgeba<br />

erTmaneTTan sintaqsur kavSirSi Semavali erTze meti damoukidebeli<br />

sityvisagan (gamonaTqvamisagan). amgvari termin-Sesityvebebia: ak˜ateK<br />

CMmazara WPkM baafsM “dizenteria” (zedmiwevniT “nawlavis Zalian cudi<br />

gadamdebi daavadeba”). aseTi SemTxvevebi metad iSviaTia.<br />

SedarebiT xSiria saxelebisagan Semdgari termin-Sesityvebebi,<br />

romelTa komponentebsac erTmaneTTan posesiuri urTierTobebi<br />

akavSirebT:<br />

ancGa rCMmazara “RmerTebis avadmyofoba” (zedmiwevniT “RmerTebis<br />

avadmyofoba” _ wiTelas tabuirebuli saxelwodeba).<br />

aq sityva ancGa “RmerTi” aRniSnavs RmerTebis krebuls, razec<br />

migviTiTebs saxelwodebis meore komponentSi mravlobiTi ricxvis mesame<br />

piris kuTvnilebis maCvenebeli r-.<br />

125


Tavi III<br />

fiziologiasTan dakavSirebuli<br />

leqsika<br />

am TavSi warmodgenilia adamianis fiziologiur procesebTan da<br />

maT produqtebTan dakavSirebuli afxazuri saxelwodebebis<br />

struqturuli, semantikuri da etimologiuri analizis Sedegebi.<br />

aRniSnuli terminologiis mopoveba da damuSaveba garkveul<br />

sirTuleebs warmoadgenda, radganac Tanamedrove afxazurSi ZiRiTadad<br />

gamoiyeneba rusuli terminologia.<br />

agreTve sirTules warmoadgenda savele muSaobebis dros<br />

garkveuli terminebis (afxazebSi e.w. sasircxvilo terminebis) mopoveba-<br />

Cawera, radganac amgvari sityvebi ZiriTadad tabuirebulia da aRweriT<br />

an evfemizaciiT aris warmodgenili. A<br />

zemoT Tqmulidan gamomdinare fiziologiur procesebTan da maT<br />

produqtebTan dakavSurebuli leqsika frazeologizmebSi da samxatvro<br />

teqstebSi Zalian iSviaTad dasturdeba.<br />

AKmakWra ”daWknoba (kanisa)”<br />

zmnis fuZe Sedgeba kW Zirisagan, romelsac erTvis saurTierTo<br />

kategoriis aK- prefiqsi, lokatiuri ma- preverbi da masdaris<br />

mawarmoebeli -ra sufiqsi. mTlianad AKmakWra etimologiurad niSnavs<br />

“erTianad daWknobas”. amave kMW Zirisagan momdinareobs sityva a-kaWN-ra //<br />

a-kMWN-ra “naoWi”. Ziris amosavali varianti SenarCunebulia a-kaWN-ra<br />

formaSi, romelSic daculia pirveladi a xmovani. zmna erTpiriani da<br />

gardauvalia. klasovan-pirovani uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad<br />

126


subieqtis d-s rigis niSnebsa da dro-kiloTa sufiqsebs: icGa [K-]eKmakWit<br />

“mas (mamak.) kani daunaoWda”.<br />

aTakGaJG lZamLa eKmakWKt “moxucebuli qalis loya daWkna (danaoWda)”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986 – I :59)<br />

AKmsara “dacemineba”<br />

termini Sedgeba saurTierTo kategoriis aK- prefiqsisagan,<br />

lokatiuri ma- preverbis uxmovno variantisa da masdaris -ra<br />

sufiqsisagan. zmna erTpiriani da gardauvalia. klasovan-pirovani<br />

uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad subieqtis d-s rigis niSnebsa da drokiloTa<br />

sufiqsebs: d-eKmseKt “mas (ad.) daacemina”.<br />

ajma eKmseKt, abga “haKr” ahGeKt “Txas daacemina, melam “xeiri” Tqva”<br />

(gulia, 1985: 181)<br />

AKmhGa “xvela” (ars. sax.)<br />

nazmnari arsebiTi saxelia. momdinarebs AimhGara “daxveleba”<br />

zmnisagan. warmodgenilia wminda fuZis saxiT.<br />

aKmhGa WPkup “xvela avadmyofobaa” (Sayrili, konjaria, 1986 - I: 62)<br />

AKmhGara “xvela”<br />

zmna imave morfologiur inventars Seicavs, rasac zemoT<br />

ganxiluli AKmsara “dacemineba” forma: termini Sedgeba saurTierTo<br />

kategoriis aK- prefiqsisagan, lokatiuri ma- preverbis uxmovno<br />

variantisa da masdaris -ra sufiqsisagan. analogia sxva mxrivac gvaqvs: es<br />

zmnac erTpiriani da gardauvalia. klasovan-pirovani uRvlilebisas<br />

dairTavs ZiriTadad subieqtis d-s rigis niSnebsa da dro-kiloTa<br />

sufiqsebs: deimhGeit “mas (ad.) daaxvela”.<br />

mMcxGM aCCara aKmhGara aSToup “bevr sicils xvela mosdevs” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 _ I: 62)<br />

AKsra “cema, Zgera (gulisa)”, “Zlieri sunTqva”<br />

Seicavs saurTierTo kategoriis aK- prefiqssa da masdaris -ra<br />

sufiqss, ar Seicavs lokatiur preverbs. Ziria a-s-ra “cema, dartyma”<br />

127


martivfuZiani zmnis s Tanxmovani. etimologiurad niSnavs “erTmaneTze<br />

dartymas”, “erTad cemas”. gulisZgeris aRmniSvnelad gamoyenebisas<br />

saWiroebs a-gGM “guli” sityvis darTvasac: sgGM [K]eKsueKt “guli micems,<br />

guli miZgers”. zmna erTpiriani da gardauvalia. klasovan-pirovani<br />

uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad subieqtis d-s rigis niSnebsa da drokiloTa<br />

sufiqsebs<br />

ada adMf-dMfhGa KeKsueKt “ZarRvis adif-dif (bgeriTi mibaZva)<br />

feTqavs” (Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 66)<br />

a-bzxMqGcGAJGara “Clifini”<br />

rTuli Sedgenilobis sityva. pirveli komponentis abz “ena”<br />

Sesaxeb vrclad ix. Cveni naSromis I TavSi, meore komponenti xMqG fuZea<br />

arsebiTi saxelisa a-xMqG “kide, napiri”, mesame komponenti cGaJGara ki a-<br />

cGaJGara “laparaki, saubari” zmnis fuZea. zedmiwevniT: “enis kideze, enis<br />

kidiT laparaki”.<br />

a-blaAm “balRami” Turqulidan nasesxebi sityvaa. TurqulSi balgam<br />

“naxvels; Cirqs” niSnavs.<br />

a-blaAmZ “naRveliT pirRebineba”<br />

a-blaam Turqulidan nasesxebi sityvaa da balRams niSnavs, meore<br />

komponentia wylis aRmniSvneli sityvis TanxmovniTi nawili. zedmiwevniT<br />

niSnavs “balRam-wyals”.<br />

a-bRAJG “fufxi iaraze”<br />

sityvis etimologia naTeli ar aris da damatebiT kvlevas<br />

saWiroebs.<br />

axGra abRaJG aqGleKt “iaraze fufxi moedo, gaCnda” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 - I: 98).<br />

a-g˜Ama, aSxar., tap. g˜Ama “gemo; mada”<br />

nasesxebia qarTveluri enebidan, Sdr.: qarTuli gemo.<br />

128


nasesxeb masalaSi e xmovani ukanaenismierTa da faringaluri y-s<br />

momdevnod afxazurSi gadmocmulia a xmovniT, mgram iwvevs winamaval<br />

TanxmovanTa gapalatalurebas (lomTaTiZe 1976: 47). rig nasesxeb sityvaSi<br />

gamsesxebeli enis o xmovnis adgilas gvxvdeba a (lomTaTiZe 1976: 51).<br />

gamoiyeneba myar SesityvebebSic, magaliTad, a-g˜Ama ikit “Zalian<br />

moewona, gaigo, rom Zalian kargia (gemo gaugo)”.<br />

jabaada krMzHo, aHatG iag˜amou izdMram “uSromlad mWameli ver igebs,<br />

saWmels ra gemo aqvs” (gulia, 1985: 187).<br />

a-gGabzÁ"ara “janmrTeloba”<br />

Sedgeba a-gGM “guli” saxelisa da a-bzia ”kargi” zedsarTavi<br />

saxelisagan nawarmoebi abstraqtulobis a-bzia-ra “sikarge; sikeTe,<br />

kargoba” formisagan. termini mTlianobaSi gulisxmobs “gulis sikarges”,<br />

anu janmrTelobis qonas. sayuradReboa, rom afxazur enaSi janmrTeloba<br />

maincdamainc gulis mdgomareobasTanaa asocirebuli. sityva xSirad<br />

gvxvdeba myar SesityvebebSi: EagGabzÁara umazaaKt! “janmrTeloba gqonodes!”<br />

us gGabzÁara oaaKt! “Seni ar mjera” (zedmiwevniT: “ase mogeces<br />

janmrTeloba”). es ukanaskneli gacveTili frazaa: unda yofiliyo “ise<br />

janmrTeloba mogces, rogorc marTals ambobde/rogori marTalic iyo”.<br />

CMmazara zMmbac, gGabziara haTMr izaqGMm “visac avadmyofoba ar<br />

unaxavs, janmrTelobas ar afasebs” (gulia, 1985: 160).<br />

a-gGafxaCAra “mada”.<br />

pirveli komponentia a-gGafxa-ra “mowoneba” zmnis fuZe, meore ki a-<br />

Ca-ra “puroba” abstraqtuli saxelis fuZe. zedmiwevniT niSnavs<br />

“mowonebiT, siamovnebiT purobas”.<br />

a-gGAnq˜bJM “kvnesa”<br />

miRebulia a-gGM “guli” arsebiTi saxelis fuZeze a-q˜-rA “kvnesa”<br />

masdaris q˜ Zirisa da a-bJM N“xma” arsebiTi saxelis darTviT. kompoziti<br />

zedmiwevniT niSnavs “gulis kvnesis xmas”, Sdr. qarT. guli ukvnesis.<br />

a-gGEKsbJM M“guliscema, gulisZgera”<br />

129


Sedgeba sami komponentisagan: arsebiTi saxeli a-gGMG “guli” +<br />

aKsra “cema” zmnis usufiqso nawili + arsebiTi saxeli a-bJM “xma”.<br />

kompoziti zedmiwevniT iTargmneba, rogorc “gulis cemis xma”.<br />

axGMWM igGeKsMbJ arantG Ksahauan “bavSvis guliscema aqedan mesmoda”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 160)<br />

a-gGEKsra “guliscema”<br />

kompoziti miRebulia gulis aRmniSvnel imave a-gGM sityvasTan aKsra<br />

“erTmaneTisTvis dartyma” masdaris mierTebis gziT. axali mniSvneloba<br />

warmoqmnilia imis xazgasmiT, rom guli ganuwyvetliv cems, zedized<br />

ismis misi xma (Sdr. qarTuli: guliscema, guli cems, guli ucems,<br />

gulisZgera, guli Zgers, guli uZgers).<br />

am kompozitur masdarsac igive Tavisebureba axasiaTebs, rac a-<br />

gGaangMlara “gulis gaCereba” termins, kerZod, sityva a-gGeKsra<br />

fiziologiuri procesis aRmniSvneli dasaxelebis (nominatiuri) formaa<br />

da ukve termins warmoadgens, Tumca enaSi jer kidev ar gamqrala misi<br />

Semadgeneli orive komponentis damoukidebel sityvebad aRqma, rac<br />

vlindeba dro-kiloTa formebis warmoebisas kompozitis or<br />

damoukidebel sityvad daSlis faqtSi: “guli micems” afxazurad iqneba<br />

sgGM eKsueKt “guli micems, guli miZgers”.<br />

mMta igGeKsra iaha-iaha iRGRGaxon “mitas guliscema ufro da ufro<br />

Zlierdeboda” (Sayrili, konjaria – I:160)<br />

a-gGNTy˜ara “SiSi; foriaqi”<br />

miRebulia a-gGM “guli” sityvasTanG a-Ty˜arA “CaRrmavebuli<br />

adgilidan amovardna” masdaris SerwymiT da mTlianad termins aqvs<br />

semantika: “gulis Signidan amovardna > SiSi”. analogiuri warmoSobisaa<br />

qarTuli frazeologizmi: SiSisagan guli amouvarda. am kompozituri<br />

terminis SemTxvevaSic, dro-kiloTa warmoebisas, igi or Semadgenel<br />

sityvad iSleba. mag., “meSinia” iqneba sgGM Ty˜oKt “guli (Signidan)<br />

mivardeba”<br />

a-gGNxMnhGra “gulisreva”<br />

130


termini Sedgeba a-gGM “guli” sityvisa da a-xMnhGra “dabruneba”<br />

masdarisagan. erTi SexedviT, am SemTxvevaSi semantikuri alogikurobaa,<br />

radgan gulisreva “gulis dabrunebis” semantikasTan ar aris<br />

dakavSirebuli, magram Tu gaviTvaliswinebT imas, rom “dabrunebis”<br />

cnebasTan axlosaa “amobrunebis, amotrialebis” cneba, unda vivaraudoT,<br />

rom kompozitis meore komponenti a-xMnhGra am kompozitSi gamoyenebuli<br />

unda iyos swored “amobrunebis, amotrialebis” mniSvnelobiT.<br />

analogiisaTvis Sdr. qarTuli: bavSvs guli aeria, lamis gul-muceli<br />

amoubrunda. es termini, iseve rogorc zemoT moyvanili sxva zmnuri<br />

kompizituri terminebi, dro-kiloTa formebis warmoebisas Semadgenel<br />

sityvebad iSleba: afxazurad “guli mereva” iqneba sgGM xMnhGueKt.<br />

aCMmazaL lassM-lassM agGMxMnhGra wigeKt “avadmyofs xSirad guli<br />

ereoda” (Sayrili, konjaria, 1986 –I: 180).<br />

a-dAgGa, abaz. dagG, ubix. dagGM, adiR. dagGa // dagGM “yru”<br />

a. Sagirovis azriT, termini adiRuri warmoSobisaa da miRebulia<br />

da “smena”, an “yuri” Zireul morfemaze gGa//qGa privatuli sufiqsis<br />

darTviT. avtori saanalizo sityvas adarebs SafsuRur dagGa “pirutyvis<br />

mokle yurebi” sityvasTan, sadac meore nawilSi gvxvdeba igive privatuli<br />

sufiqsi, romlis amosavalia damoukidebeli zedsarTavi “mokle”. a.<br />

Sagirovi wers, rom elementi “smenis”, an “yuris” aRmniSneli igive da<br />

Ziri warmodgenilia zmnaSi daÏGan “miyuradeba, yurad aReba”.<br />

avtoris azriT, gGa//qGa privatuli sufiqsi gvxvdeba ara marto<br />

adiRur enebSi, magram sityvis fuZismieri nawili (da) gvaZlevs safuZvels<br />

vifiqroT, rom afxazurSi, abazursa da ubixurSi saanalizo fuZe<br />

adiRuri nasesxobaa, xolo afxazuris meSveobiT es sityva Sevida<br />

megrulSic _ dagva “yru” (Sagirovi 1977 I: 145). Cven viziarebT a. Sagirovis<br />

am mosazrebas.<br />

adagGa izM LMntG adaul KaseKt “urisTvis dolze orjer ukraven”<br />

(Sayrili, konjaria: 1986 – I:193).<br />

a-dMqdNqra “xSiri guliscema, bagabugi, dagadugi”<br />

131


am sityvaSi gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra<br />

mawarmoebeli, xolo dMq-dNq guliscemis xmis mimbaZveli<br />

reduplicirebuli Ziria.<br />

Maxaz dneKuan amLa dMqGnM, igGM dMqdMqGan “maxazi gzad midioda, mis<br />

guls bagabugi gahqonda” (Sayrili, konjaria, 1986 – I: 214).<br />

a-dGax˜carA “defekacia”<br />

kompozituri Sedgenilobis sityvaa. Sedgeba a-dGM “mindori;<br />

gareT” fuZisgan momdinare dGM lokatiuri preverbisa da x˜<br />

Tandebulisgan, romelbic gvaZleven zmnizedas “gareT” es zmnisarTi<br />

saanalizo sityvaSi mierTebulia a-cara “wasvla” zmnis fuZeze.<br />

mTlianobaSi evfemisturi termini a-dGax˜cara zedmiwevniT niSnavs “gareT<br />

gasvlas”.<br />

a-dGnNcara “fekalia”<br />

iseve, rogorc zemoT ganxiluli termini, kompozituri<br />

Sedgenilobis sityvaa. Sedgeba a-dGM “mindori; gareT” fuZisagan<br />

momdinare dG lokatiuri preverbisa da adgilis aRmniSvneli n-<br />

prefiqsisagan, romlebic gvaZleven damoukidebel a-dGnN “gareT”<br />

zmnisarTs. es zmnisarTi saanalizo sityvaSi mierTebulia a-cara “wasvla”<br />

zmnis fuZeze. mTlianobaSi evfemisturi termini a-dGnNcara zedmiwevniT<br />

niSnavs “gareT gasvlas”<br />

a-TGA “Cirqi”<br />

am martivfuZiani terminis etimologia cxadi ar aris da<br />

damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

aSGra aTGa TMrxKt “Cirqgrovidan Cirqi amoiRes” (Sayrili,<br />

kaslanZia, 1986 – II: 179)<br />

a-z, abaz. zM, adiR. zazM “naRveli” (naRvlis buStis mier<br />

gamoyofili nivTiereba)<br />

saerTo afxazur-adiRuri sityvaa. afxazursa da abazurSi<br />

SemorCenili variantebis Sedareba adiRur formasTan gvarwmunebs, rom<br />

132


adiRur enebSi reduplikaciaa momxdari da Tavdapirveli afxazuradiRuri<br />

varianti unda yofiliyo za (Sayrili 1968: 25). az forma<br />

afxazurSi frazeologiaSic ixmareba. magaliTad: iz iWPMrxit “piridan<br />

naRveli amouRes” > “bevri arbenines, daRales, daqances”.<br />

azTra amakGan eKfSP agGawGa iadhGaloup, aLnMwya az Toup “naRvlis<br />

buSti tomaras gavs, RviZlTan aris dakavSirebuli, SigniT<br />

naRvelia moTavsebuli” (kviwinia 1997: 119)<br />

aKcGk˜Msra “slokini”<br />

aRniSnul sityvaSi ai- saurTierTo kategoriis niSania, cG- zmnuri<br />

prefiqsi, romelic uneblie moqmedebas aRniSnavs, xolo k˜Ms Ziria a-k˜Ms-ra<br />

“Sexeba, mokideba” zmnisa.<br />

“slokini” gamowveulia diafragmis uecari, uneblie SekumSviT,<br />

sityvis semantikac am movlenasTanaa dakavSirebuli. zmna erTpiriani da<br />

gardauvalia. klasovan-pirovani uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad<br />

subieqtis d-s rigis niSnebsa da dro-kiloTa sufiqsebs: d-eicGk˜Msueit<br />

“mas (ad.) aslokinebs”.<br />

saaTk ayara wueKt dKacGk˜MsueKJTeK “ukve erTi saaTia rac<br />

aslokinebs” (Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 284)<br />

a-krNHara “Wama”<br />

rTulfuZiani sityvaa: Seicavs a-Hara “Wama” zmnasTan mierTebul<br />

akrN “raime (bevri)” saxels. uRvlilebisas sityva SeZleba daiSalos or<br />

sityvad: akrN iHeKt “rame (bevri) Wama”.<br />

akrMHaraWPM jamxGMxG iLMzcGeK KareK awaxozma? “WamaSi jamxuxu da misi<br />

megobrebi gana waagebdnen?” (afxazuri zRaprebi, 1997:117)<br />

a-kGNsra “sqesobrivi aqti, Coire” (dikGNsit ”man (mamakacma) masTan<br />

sqesobrivi aqti Seasrula”)<br />

masdaris fuZe Seicavs zogadi formis mawarmoebel a- prefiqssa<br />

da masdaris mawarmoebel -ra sufiqss. kGNs segmenti SeiZleba Seicavdes<br />

ubis aRmniSvnel kG Zirsa (Sdr. klitoris saxelwodeba) da “cemis,<br />

Cacemis, dartymis” aRmniSvneli a-s-ra zmnis s Zirs.<br />

133


a-lafSPwaSGAra “halucinacia”<br />

kompozitia. pirveli komponentia mzeris aRmniSvneli a-lafSP<br />

termini, romelic Tavis mxriv Seicavs Tvalis aRmniSvnel a-la fuZesa da<br />

mzerisave aRmniSvnel fSP Zirs. meore komponentia a-wa-SGa-ra “ramis qveS<br />

moxvedra” zmnis fuZe. mTlianobaSi termini iTargmneba rogorc “mzeris<br />

qveS moxvedra”.<br />

A-laSGara “Casaxva”<br />

zmnuri termini Seicavs lokatiur la- FfuZe-windebulsa da<br />

moxvedris, Cavardnis aRmniSvnel SGara fuZes. maSasadame, Casaxva niSnavs<br />

“rameSi Cavardnas, Sig Cavardnas”.<br />

lcGa dalaSGeKt douhala axSPara zedmiwevniT “mis kanSi Cavarda<br />

(Caisaxa) zeciuri Zalebis meSveobiT bavSvi”, “zeciuri Zalebis<br />

CareviT is daorsulda” (abrskili, informatori Wanba merab,<br />

kaldaxvara, 2003).<br />

A-laRMrZ, tap. laZN “cremli”<br />

tapanTur dialeqtTan (laZM) SedarebiT afxazurSi (ala-RMr-Z)<br />

zedmetia RMr segmenti, romlis raobac sarkvevia. tapanTuri la-ZN<br />

miRebulia Tvalis aRmniSvneli SedarebiT axali la da wylis<br />

aRmniSvneli ZM fuZeebis SeerTebis gziT da zedmiwevniT niSnavs “Tvalis<br />

wyals”. Tavdapirveli forma unda yofiliyo *bala a-ZM, romelSic meore<br />

sityvis Tavkidura a- xmovani nivTis gramatikuli klasis kuTvnilebiTi<br />

prefiqsi iqneboda. momdevno safexurze es prefiqsi reducirda da moxda<br />

ori fuZis sruli Serwyma.<br />

laRMrZi WPi eiqGixuam “gauCerebliv tiris”, zedmiwevniT “cremlsa da<br />

pirs erTimeores ar aSorebs”. (kaslanZia, 1995: 57).<br />

a-lacGyGNsra “uneblie daxamxameba”<br />

rTuli Sedgenilobis (arsebiTi saxeli + masdari) zmna: A-lacGa<br />

“quTuTo”+ a-yGNsra “daxamxameba”.<br />

ui uaJGi-uaJGi dlacGyGMsuan “is xSirad axamxamebda” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 – I:411).<br />

134


a-lacGkGAb abJ., a-cGkGMmJMr // a-CkGMmJGMr bzif. “Tvalis Cirqovani<br />

gamonadeni”<br />

kompozituri Sedgenilobis sityva, sadac Sedis a-la “Tvali” + cG<br />

acGa-dan “kani” (alacGa “quTuTo”) + ucnobi warmomavlobis kGab segmenti.<br />

SesaZlebelia, es segmenti igive iyos, rac dasturdeba a-cGM-kGbar<br />

“wveTi” sityvaSi.<br />

A-lbaadara “ylapva, Caylapva”<br />

sityva Sedgeba lbaa- preverbisa (mniSvnelobiT “zemodan qveviT”)<br />

da gatarebis aRmniSvneli da Zirisagan, romlebsac erTvis masdaris<br />

mawarmoebeli -ra.<br />

us, amaTGaqGa SPMlMZGZGoz, ilMzgGamTaZakGa, axahG ilbaaldeit. ase,<br />

tansacmels rom recxavda, ver SeamCnia da qva gadaylapa. (afxazuri<br />

zRaprebi, 1977:378).<br />

A-mla “SimSili”<br />

martivfuZiani sityvaa, romlis etimologia gasarkvevia.<br />

afxazur-adiRur enaTa Soris dadgenili bgeraTSesatyvisobebis<br />

erTeuli magaliTebidan cnobilia adiRur enaTa mJReri lateraluri l<br />

spirantisa da afxazur-abazuri J-s Sesatyvisoba: adiR. lM, afx.-abaz. a-<br />

JM/JN “xorci”. zog SemTxvevaSi imave adiRur laterals Seesabameba<br />

afxazur-abazuri sonanti l: adiRuri Rabla (pirvel nawilSi Ra “weli”)<br />

“SimSili, ara mosavliani” : afxaz.-abaz. a-mla/mla. mocemul<br />

bgeraTSesatyvisobaSi sawyisi mdgomareoba SeinarCuna afxazur-abazurma<br />

qvejgufma. adiRur enebSi magari sonanti l daemTxva Zvel lateralur<br />

spirant l-s, romelmac mogvca J afxazur-abazur niadagze (Sagirovi<br />

1982: 31).<br />

jamxGMxG aZGM ahahaihGa anMSGgGalqGa SPiHoz, nasg˜M, dMrLeg˜Mx amla hGa<br />

SPihGoz ibeKt “jamxuxma dainaxa, rom erTi adamiani miwas Wamda da<br />

mainc “mSias” iZaxda (afxazuri zRaprebi, 1977:115).<br />

A-mlaSra “SimSili”<br />

135


Sedgeba A-mla “SimSili” arsebiTi saxelisa da a-SrA “mokvla”<br />

masdarisagan. uRvlilebisas an dauSlelad icvlis formas (sMmlaSueKt<br />

“mSia, SimSili mklavs”), anda iSleba Semadgenel sityvebad (amla saSueKt<br />

“mSia, SimSili mklavs”) (lomTaTiZe, 1976: 54-60).<br />

mlaSra cMHa azdMram, acGa – axCM “SimSili misaWmels (dasayolebels)<br />

ar eZebs, Zili – baliSs” (gulia, 1985: 172).<br />

A-mcGadara “uZiloba”<br />

zmna Seicavs Zilis aRmniSvnel cGa Zirs, romelsac erTvis<br />

uaryofis m- prefiqsi da uqonlobis -da sufiqsi, anu uaryofa ormagadaa<br />

gamoxatuli (gvancelaZe, 2010: 74).<br />

A-JPahGara abJ., a-JPahGarA bzif., tap. JPahGarA “coxna”<br />

terminis etimologia naTeli ar aris da damatebiT kvlevas<br />

moiTxovs.<br />

aJG ahask˜Mn aJPahGOKt “Zroxa balaxs coxnis” (Sayrili, konjaria,<br />

1986 _ I: 226).<br />

a-JAmkra “Wknoba, gaxdoma; sigamxdre”<br />

rTulfuZiani sityvaa, nawarmoebia predikatiuli sintagmis<br />

safuZvelze, romelic moqmedebis obieqtis aRmniSvnel komponents<br />

Seicavs. am modelSi aRsaniSnavia uaryofis maCvenebeli m, romelic<br />

termins uaryofiTi moqmedebis mniSvnelobas aniWebs: a-JM “xorci”, a-m-kra<br />

“ver daWera”, anu termini niSnavs “xorcis sxeulze ver daWeras,<br />

gaxdomas, daWknobas.” Sdr. antonimi A-Jkra “gasuqeba, momateba”.<br />

A-Jkra “gasuqeba, momateba”<br />

es termini semantikurad zemoT ganxiluli terminis antonimi,<br />

sapirispiro mniSvnelobis mqonea. Sedgeba a-JM “xorci” da a-kra “daWera”<br />

sityaTa fuZeebisagan, xolo zedmiwevniT “sxeulze xorcvis mokidebas”,<br />

anu “gasuqebas” niSnavs.<br />

136


uK aJkra ilzMmarioup “is advilad suqdeba” (Sayrili, konjaria, 1986<br />

– I:230).<br />

A-JGra “daleva”.<br />

Ziria JG, romelic materialurad identuria qarT. su-m-a fuZis su<br />

Zirisa.<br />

aCaraWPM aLM maWnM iaaJGKt “qorwilSi Rvino cota davlieT” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 –I: 238).<br />

a-rsarA “moneleba”<br />

zmnis masdari, romelSic warmodgenilia kauzativis prefiqsi r.<br />

asara afxazurSi asara “burRulis moxarSvas” niSnavs, magram am<br />

konkretul sityvasTan kavSiri ver dadginda.<br />

sityvis etimologia cxadi ar aris da damatebiT kvlevas<br />

saWiroebs.<br />

aHatG arsara “saWmlis moneleba” (kviwinia, 1997: 99).<br />

a-rNmZ “Sardi”<br />

SesaZloa, am sityvaSi Z Tanxmovani a-ZM “wyali” saxelisagan<br />

momdinareobdes, magram danarCen segmentebis raoba cxadi ar aris.<br />

acGeiJ ialgatGu arMmZ eKzoKt aWaWa asaaraWPM “organizmidan<br />

gamosayofi Sardi grovdeba Tirkmlis fialebSi” (kviwinia,<br />

1997: 128).<br />

a-fsTAzaara “cxovreba; sicocxle”<br />

kompozituri Sedgenilobis sityvaa, sadac a-fsMM“suls” niSnavs,<br />

xolo a-Ta-zaa-ra “raRacis SigniT raimes yofna” zmnis Ziria. mTlianad a-<br />

fsTAzaara zedmiwevniT “sxeulSi sulis yofnas” niSnavs.<br />

auaLM ifsTazaara k˜aWPup “adamianis sicocxle moklea” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 – II: 41).<br />

a-fsNf “amosunTquli da CasunTquli haeri”<br />

137


am sityvaSiac gvxvdeba fuZe a-fsMM“suli”, xolo f segmentis<br />

mniSvneloba gaurkvevelia.<br />

afsMf laga-Lagaga acGeiJxGtaqGa “sunTqvis organoebi” (kviwinia,<br />

1997:121).<br />

a-fxNZ “sizmari”<br />

sityvis struqtura cxadi ar aris.<br />

dmMcGakGa fxMZ ibeKt “uZilod sizmari naxa” (gulia, 1985: 133)<br />

afxMZ abara “sizmris naxva” (amiWba, 2008: 127).<br />

a-fxZN, abaz. fxZN “ofli”<br />

SeiZleboda CagveTvala kompozitad, romelic Sedgeba zedsarTavi<br />

saxelisa da arsebiTi saxelis fuZeebisagan: A-fxa “Tbili” + a-ZN “wyali”,<br />

anu “Tbili wyali”. Tumca unda aRiniSnos, rom aq darRveulia<br />

msazRvrel-sazRvrulis wyoba: afxazur-abazurSi, Cveulebriv, jer dgas<br />

arsebiTi saxeli da meore adgils ikavebs pirveladi zedsarTavi saxeli.<br />

a. abdokovis azriT, es sityva mTis iberiul-kavkasiur enaTa saerTo<br />

kuTvnilebaa (abdokovi 1983: 74).<br />

dxMnhGKt, afxZM ix˜SM dkahaa-bRalaa “dabrunda ofliani (ofl<br />

wasmuli) vardniT da gorviT (fexze Zlivs idga)” (narTebi…, 2000: 27).<br />

a-fNnway˜ “wvintli”<br />

gamWvirvale etimologiis terminia. Sedgeba ori komponentisagan:<br />

a-fNnwa “cxviri” + a- y˜N “nakeli, funa” sityvis Ziri. amosavali semantikac<br />

gasagebia: “cxviris nakeli”.<br />

a-qGMfsNChara “xvneSa, oxvra”<br />

kompoziti Sedgeba qGM- lokatiuri preverbisagan (aRniSnavs<br />

“risame ramis zedapirze raRacis keTebas”), fsN elementi a-fsN “suli”<br />

arsebiTi saxelis fuZea, xolo iyos, xolo Cha marcvlis raoba<br />

bundovania da damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

a-yGNsra “daxamxameba”<br />

138


aSkaraa, rom termini Seicavs “cemis, dartymis” aRmniSvnel s Zirs,<br />

magram naTeli ar aris yGM segmentis raoba.<br />

A-фara “Wama”<br />

am martivfuZiani orpiriani gardamavali zmnis etimologia naTeli<br />

ar aris da damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />

anMSGgGal… aHara uaWPup. “miwis beltebs Wam” (afxazuri zRaprebi,<br />

1997: 115).<br />

A-HatGrsaga cGEiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema”<br />

rTuli aRwerilobiTi terminia. misi pirveli komponentia sityva a-<br />

HatGrsaga “saWmlis monelebisa, saWmlis momnelebeli”. igi aseTi<br />

Sedgenilobisaa: a-HatG “saWmeli” + kauzativis r- prefiqsi + monelebis<br />

aRmniSvneli zmnis sa Ziri + moqmedebis iaraRis -ga sufiqsi. terminis<br />

meore komponenti cGeiJxGTaqGa “sxeulis nawilebi, organoebi” Sedgeba<br />

sxeulis aRmniSvneli kompozituri a-cGeiJ sityvis rTuli fuZisa da<br />

“nawili”-s mniSvnelobis mqone a-xGTa sityvis fuZisagan, romelsac<br />

darTuli aqvs sagnis gramatikuli klasis mravlobiTis mawarmoebeli -qGa<br />

sufiqsi); mesame komponentis dasawyisSi warmodgenili r- prefiqsi mesame<br />

piris mravlobiTi ricxvis mawarmoebelia, romelic win uZRvis a-wakNra<br />

“sistema” (zedmiwevniT: “qveS daWeriloba”) fuZes.<br />

a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema”<br />

(kviwinia, 1997: 99).<br />

a-HNLra “ynosva”<br />

warmoadgens a-HLN “suni” arsebiTi saxelis abstraqtul formas.<br />

a-HLNsra “ynosva”<br />

es kompozituri zmna Seicavs a-HLN “suni” arsebiTi saxelis fuZes,<br />

romelsac darTuli aqvs “cemis” aRmniSvneli a-s-ra zmnis s Ziri (Sdr.<br />

qarT. suni scems).<br />

a-CxGrA “Sardi”<br />

139


SesaZloa, xmabaZviTi saxeli iyos.<br />

waCxGrM warbara idMrueKt “visac sawolSi moSardva SeuZlia, icis,<br />

rogor gaaSros igi” (gulia, 1985: 148).<br />

A-cGa “Zili” (ars. sax.)<br />

martivi fuZea.<br />

acGa acGarTa eKlnaxuam “Zili sawols ar arCevs” (gulia, 1985: 126).<br />

a-cGanNrra “grZnoba; SegrZneba”<br />

rTuli Sedgenilobis termini, romelic Sedgeba a-cGA “kani” da a-<br />

nNrra “SegrZneba; zemoqmedeba, gavlena” fuZeebisagan.<br />

ui lMblaqGa cGanMrrak rxMlan. . . “mis (qalis) TvalebSi grZnoba<br />

Canda” (Sayrili, konjaria, 1987 - II: 330).<br />

cGa.<br />

A-cGara “daZineba”<br />

gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi, Ziria<br />

cGa.<br />

a-cGarA “wova”<br />

gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi, Ziria<br />

a-cGarsNsra “Tvlema”<br />

gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi,<br />

danarCen segmentTagan gamosayofia “Zilis” aRmniSvneli cGa Ziri, xolo<br />

rsNs marcvlis raoba bundovania. am zmnisagan momdinareobs saxeli a-<br />

cGarsNs “Zilisguda”.<br />

aLMjagM Kax˜tGaz KcGarsMruan “orive ijda da Tvlemda” (Sayrili,<br />

konjaria, 1987:331).<br />

a-cGNSP<br />

“fermkrTali”<br />

140


Tuli Sedgenilobis sityvaa, sadac a-cGa “kani” + SP elementi<br />

momdinareobs zedsarTav A-SPkGakGa-sagan “TeTri”. zedmiwevniT niSnavs<br />

“kanTeTrs”.<br />

a-ZbA “wyurvili”<br />

termini aSkarad Seicavs a-ZM “wyali” sityvis Z Tanxmovans, Tumca<br />

ba segmentis raoba cxadi ar aris. sityva gamoiyeneba myar SesityvebebSi:<br />

aZba dakit “moswyurda” (zedmiw.: “wyurvilma Seipyro”), aZba deKqGMnwGoKt<br />

“wyurvili klavs” (zedmiwevn.: “wyurvili spobs”).<br />

aZba deKqGMnwGoKt “Zalian swyuria” (wyurvilisgan kvdeba)<br />

eicnM iSPneiuaz dMrbeKt aZGM aZMrLaSP dawagMlanM aJGra daWPnM, dMrLeg˜<br />

– aZba! aZba! hGa ahGhGara dSPaWPMz “erTad rom midiodnen, dainaxes,<br />

erTi adamiani wylis nakadis (CanCqeris) qveS idga, svamda da mainc –<br />

wyurvili! wyurvili! (mwyurias) gaiZaxoda. (afxazuri zRaprebi,<br />

1997:115).<br />

a-ZkaTGarA “Sardva”<br />

kompozituri Sedgenilobis terminia, sadac a-ZM “wyali” + a-kaTGara<br />

“gadasxma, daqceva, daRvra”, zedmiwevniT “wylis gadasxma, daqceva,<br />

daRvra”. evfemizmia.<br />

aZkaTGara acGeKJxGTaqGa “saSarde organoebi” (kviwinia, 1997: 127).<br />

iTakGaJG dicMmkGa… ZkaTGarag˜M dMzcomMzt “Tavis dedaberis gareSe<br />

..mosaSardadac ki ver midioda” (afxazuri zRaprebi, 1997: 168).<br />

a-ZkaTGAratG-fxaSarAtG cGEiJxGTaqGa rwakNra “Sard-sasqeso<br />

organoebis sistema”<br />

rTuli termini, warmodgenilia oTxi sityviT. pirveli sityvis “a-<br />

ZkaTGara” Sesaxeb ix. zemoT + kuTvnileba-daniSnulebis sufiqsi -tG,<br />

meore komponenti fxaSara zmnidan afxaSara “morideba, sircxvili” +<br />

sufiqsi -tG, mesame da meoTxe komponentebi : cGeiJxGTa “organo” + sagnis<br />

klasis mravlobiTis mawarmoebeli -qGa; r - mesame piris mravlobiTi<br />

ricxvis prefiqsi + awakNra “sistema”. zedmiwevniT “wylis gadamsxmelisasircxvilo<br />

sxeulis nawilebis sistema”.<br />

141


a-ZkaTGaratG-fxaSaratG cGeiJxGTaqGa SPoKt L-xGtaknM “Sard-sasqeso<br />

sistemis organoebi or jdufad iyofa” (kviwinia, 1997: 127).<br />

a-ZNSPa “wyurvili”<br />

am sityvaSic gamoiyofa wylis aRmniSvneli Z Tanxmovani, magram SPa<br />

segmentis raoba sarkvevia. tipuria gamonaTqvami: aZMSPa dakueKt “swyuria,<br />

wyurvili ipyrobs”. arsebobs amave mniSvnelobis masdari a-ZMSPa-ra<br />

(dZMSPoKt “swyuria”).<br />

ah ifha aZMSPa dakiT “mefis asuli wyurvilma Seawuxa” (Sayrili,<br />

kaslanZia, 1986 –I: 278).<br />

a-ZGarA “pirRebineba”<br />

sityva Seicavs zogadobis a- prefiqssa da masdaris -ra sufiqss,<br />

Ziria ZGa. SesaZlebelia, am ZirTan javSiri hqondes tap. ZGZGM||jGjGN<br />

“nerwyvi” (lomTaTiZe 1976: 165) sityvis reduplicirebul Zirs.<br />

axGMWM KKHaz zeg˜M KZGeKt “bavSvma rac Wama, yvelaferi amoaRebina”<br />

(Sayrili, kaslanZia, 1986 –I: 278).<br />

a-wI “Sardi”<br />

es sityvac evfemizmia da, Cveni azriT, Sedgeba a-wa “fskeri; qveS”<br />

sityvisagan miRebuli lokatiuri w- preverbisa da a-i-ra “dabadeba” zmnis<br />

i Zirisagan. zedmiwevniTi semantikaa “qveS dabadebuli, qveS gaCenili”.<br />

a-wGNara, abaz. WGNara “tirili”<br />

gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi, Ziria<br />

wGNua. p. Waraia varaudobda am fuZis kavSirs qarT. wux-il-i, wux-eb-a,<br />

megr. Wu-a “wva, tkivili” sityvebTan (Waraia 1912: 48), rac, Cveni azriT,<br />

dazustebas moiTxovs.<br />

vfiqrobT, qarTuli wux-il-i, wux-eb-a fuZeebTan am afxazuri<br />

sityvis dakavSireba problematuria, samagierod, ufro realuri unda<br />

iyos megruli Wu-a da qarTuli wv-a fuZeebis miCneva afxazur-abazuri<br />

terminis Sesatyvisad.<br />

aCara fSPZoup SGahGarala, afsra wGMuarala “qorwili lamazia<br />

simReriT, sikvdili – tiriliT” (gulia, 1985: 131).<br />

142


gMna xGMWM SMJaaxMs dwGueKt,izban? “ratom tiris patara gina dilidan<br />

moyolebuli?” (aJiba, 2004: 8).<br />

a-WPamyGarA “ReWva”<br />

rTuli Sedgenilobis sityva unda iyos, romelSic WPa marcvali a-<br />

WPM “piri” sityvis arqauli Ziria, xolo myGa segmenti xmabaZviTi Ziri<br />

Cans.<br />

a-WParhAsra “damTqnareba”<br />

am sityvaSic WPa marcvali a-WPM “piri” sityvis arqauli Ziria, misi<br />

momdevno r- Tanxmovani kauzativis prefiqsi Cans, xolo has segmentis<br />

raoba gasarkvevia.<br />

WPMrhasra WPkup “mTqnareba gadamdebia” (gulia, 1985: 171).<br />

a-WPNxara “gaRviZeba”<br />

am sityvaSi a-WPM “piri”, A-xara gardauvali zmna “gaWimva, moqaCva”.<br />

zedmiwevniT “piris gaWimva”.savaraudoa, rom termini Tavidan mTqnarebas<br />

aRniSnavda da mere Seicvala semantika.<br />

amra WPMxeKt, amSPg˜M WPMxeKt… “mzem gaiRviZa, dRemac gaiRviZa”. (aJiba,<br />

2004: 11).<br />

zmnisagan.<br />

A-xG “daWrili”<br />

umartivesi nazmnari saxelia. momdinareobs a-xG-ra “daWra”<br />

a-xGACPra “xrCoba, daxrCoba”<br />

gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi.<br />

A-xGlaxara “gadacdena, gadacdoma”<br />

Seicavs “yelis, kisris” aRmniSvnel xGla fuZesa da zmnur xa Zirs.<br />

Sdr.: a-xGla-mSGa “sasule”.<br />

A-xGlaSGara “gadacdena, gadacdoma”<br />

143


Seicavs “yelis, kisris” aRmniSvnel xGla fuZesa da zmnur SGa Zirs.<br />

Sdr.: a-xGla-mSGa “sasule”.<br />

a-haq˜fsNq˜ra “qoSini, mZimed sunTqva”<br />

gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi.<br />

haq˜fsNq˜ reduplicirebuli xmabaZviTi Ziria.<br />

A-hGsa irNx˜ua, A-hGsa Irbo, AmzatG `menstrualuri cikli”<br />

samive termini aRweriT-evfemisturia. pirveli termini zedmiwevniT<br />

niSnavs “rac qalebs emarTebaT”, meore “rasac qalebi aSroben”, mesame ki<br />

zusti analogia qarTuli Tviuri saxelisa.<br />

amrigad, fiziologiasTan dakavSirebuli leqsikis analizi<br />

gviCvenebs, rom:<br />

1. terminTa umravlesoba zmnebia da naklebad dasturdeba<br />

saxeluri terminebi;<br />

2. zmnaTa didi nawili rTulfuZiania. maT sawarmoeblad<br />

gamoyenebulia sxvadasxva morfologiuri saSualebebi, upiratesad ki<br />

kompozicia da lokatiuri preverbebi;<br />

3. sauxerxulo semantikis gadmosacemad gamoiyeneba evfemizaciis<br />

xerxi;<br />

4. nasesxebi leqsika minimaluri raodenobiTaa warmodgenili.<br />

144


daskvna<br />

winamdebare naSromSi gaanalizebulia 350-ze meti afxazuri<br />

leqsikuri erTeuli, romlebic dakavSirebulia adamianis anatomiafiziologiasTan,<br />

daavadebebTan da maT mkurnalobasTan.<br />

mTeli am masalis analizi gvaZlevs saSualebas gamovitanoT<br />

Semdegi daskvnebi:<br />

1. anatomiur terminTa umravlesoba saxelebia, xolo<br />

fiziologiasTan dakavSirebul terminTa umravlesoba zmnebia da<br />

naklebad dasturdeba saxeluri terminebi;<br />

2. somatur saxelTa didi nawili kompozituri Sedgenilobisaa;<br />

fiziologiuri procesebis aRmniSvnel zmnaTa da fiziologiuri<br />

produqtebis amsaxvel saxelTa didi nawili rTulfuZiania. maT<br />

sawarmoeblad gamoyenebulia sxvadasxva morfologiuri saSualebebi,<br />

upiratesad ki kompozicia da lokatiuri preverbebi.<br />

daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa saxelwodebebis analizma<br />

gviCvena, rom aRniSnul qvedargSi Warbobs warmoqmnili da rTulfuZiani<br />

(kompozituri) terminebi, agreTve erTze metsityviani Sesityvebebi,<br />

martivfuZiani saxelebi ki SedarebiT naklebia.<br />

3. sauxerxulo semantikis gadmosacemad gamoiyeneba evfemizaciisa<br />

da tabuirebis xerxebi;<br />

4. anatomiasTan dakavSirebuli nasesxebi leqsika minimaluri<br />

raodenobiT aris warmodgenili;<br />

5. adamianis sxeulis nawilebis amsaxveli terminebis didi nawili<br />

frazeologizmebsa da mxatvrul teqstebSi dasturdeba;<br />

145


frazeologizmebsa da mxatvrul teqstebSi fiziologiasTan<br />

dakavSirebuli terminebi naklebad aris warmodgenili;<br />

6. frazeologiur erTeulTa didi nawili Sedgenilobisa da<br />

semantikis mxriv srulad, an nawilobriv emTxveva qarTul<br />

frazeologizmebs: igGM ceKt “SeeSinda” - “guli wauvida”; ilMmha iTasit<br />

“yuri mohkra” da a.S.<br />

7. fiziologiasTan dakavSirebuli nasesxebi leqsika minimaluri<br />

raodenobiTaa warmodgenili.<br />

8. daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa martivfuZiani<br />

saxelwodebebis struqturaSi Sedis mxolod saxelTa zogadi formis<br />

mawarmoebeli a- prefiqsi da fuZe (Ziri). am models ganekuTvneba<br />

daavadebaTa Semdegi saxelwodebani: ablM “Tiaqari”, aKmhGa“xvela”, ayab<br />

“kameCis daavadeba” da a.S.<br />

amave jgufis warmoqmnil saxelebSi saxelTa zogadi formis<br />

mawarmoebeli a- prefiqsis garda warmodgenilia sityvaTmawarmoebeli<br />

(derivaciuli) afiqsebi: -tG(M), -ga, -LM, -ra, -xa, -da, -da-xa... maTgan yvelaze<br />

produqtiulia -ga, -ra sufiqsebi.<br />

-tG(M) sufiqss, rogorc sityvaTmawarmoebels, gamoyofs afxazuri<br />

enis TiTqmis yvela mkvlevari. q. lomTaTiZe wers, rom: “tG(M) afxazur<br />

enaSi aris kuTvnilebis afiqsi da ZiriTadad gamoiyeneba nazmnar<br />

saxelebSi, moqmedebis saxelTa sityvaTmawarmoebeli afiqsis saxiT”<br />

(lomTaTiZe 1945: 309). mkvlevari Tvlis, rom sufiqsi -tG(M) sityva<br />

“sakuTrebis, kuTvnilis; monis” aRmniSvneli a-tG(M) fuZisagan aris<br />

nawarmoebi (lomTaTiZe 1945: 309-312 ).<br />

sufiqs -tG(M)-s meSveobiT iwarmoeba nazmnari saxelebi, romlebic<br />

aRniSnaven qmedebis obieqts, daniSnulebis saganTa saxelebs, mag.: a-Za-tG<br />

“Sesawiri cxoveli”, a-kGMxSPa-tGM “sagani, romelsac avadmyofs Tavs<br />

Semoavleben”, a-TGhGa-tG “Sesaloci, gamosaloci”.<br />

samedicino terminebSi sufiqs -tG(M)-s meSveobiT nawarmoebi<br />

arsebiTi saxelebi iSviaTad gvxvdeba. esenia: a-x˜S-tGM “malamo”,<br />

zedmiwevniT “wasasmeli”, arMJG-tG 1. “sasmeli”, 2. “naxarSi, wveni”, axGSG-tG<br />

“samkurnalo, gansakurnavi”. ukanaskneli sityvisagan, Tavis mxriv, miiReba<br />

146


axali samedicino terminebi: masdari axGSG-tG-ra “mkurnaloba, gankurneba”,<br />

axGSG-tG-LM “mkurnali”, axGSG-tGM-ga “samkurnalo saSualeba, wamali”,<br />

axGSG-tGM-rTa “mkurnalobis adgili, saavadmyofo”, aZMlaxGSG-tGM-rTa<br />

“balneologiuri samkurnalo”. am axal formebSi gamoyenebulia masdaris<br />

mawarmebeli -ra, moqmedi sagnis aRmniSvneli -LM, moqmedebis iaraRis<br />

aRmniSvneli -ga da lokatiurobis -rTa sufiqsebi.<br />

sazogadod, afxazur warmoqmnil saxelebSi xSirad dasturdeba<br />

sufiqsi -ra, romelic erT-erTi yvelaze produqtiuli derivatia. amas<br />

aRniSnavs afxazuri enis TiTqmis yvela mkvlevari (q. lomTaTiZe, a. genko,<br />

k. Sayrili, a. xecia, T. gvancelaZe, n. maWavariani...), magram yvelaze<br />

srulad am sufiqsis funqciuri daxasiaTeba warmodgenili aqvs a. xecias,<br />

romelmac misi 10-mde sityvaTwarmoebiTi funqcia gamoyo (xecia 1988: 10-12).<br />

samedicino terminologiaSi igi upiratesad gamoiyeneba nasaxelar<br />

zmnaTa, an abstraqtul saxelTa sawarmoeblad: aKmhGa “xvela” (saxeli) _<br />

aKmhGa-ra “daxveleba”, axeKlaga “suleli, giJi” _ axeKlaga-ra “gagiJeba”,<br />

agGay “mZime avadmyofi” _ agGay-ra “Zlier avad yofna, tanjva”, ahGMhGik<br />

“dambla” _ ahGMhGik-ra “damblis dacema, paralizeba”, aR˜a “Sexorcebuli<br />

iara” _ aR˜a-ra “Sexorceba”...<br />

afxazurSi sazogadod sufiqsi -ga erTvis zmnis fuZes da<br />

awarmoebs im iaraRis mniSvnelobis mqone arsebiT saxels, romlis<br />

meSveobiTac axorcieleben qmedebas, xolo samedicino terminologiaSi<br />

ki ZiriTadad samkurnalo saSualebas aRniSnavs. es sityvebi umeteswilad<br />

rTuli Sedgenilobisani arian, pirveli komponenti – saxelis fuZea,<br />

romelic migviTiTebs mkurnalobis obieqtze: afxZMlx-ga “oflmdeni<br />

saSualeba” _ afxZM “ofli” + alxra “gamoReba, gamotana”. aseTive<br />

modeliT nawarmoebi sityvebia: aSPourartGa-ga//aSPouraxCPM-ga “sicxis<br />

damwevi”, ayM-ga “Cirqgrovis gasaxsneli dana”, axMrfSPaa-ga “iaraRi,<br />

romliTac adamianis sxeulidan tyvia amoaqvT”, arMLSM-ga “narkozi,<br />

gamayuCebeli”, aSPouraSGM-ga “sicxis sazomi, Termometri”.<br />

afxazur enaSi sufiqsi -xa daerTvis saxelis fuZes da<br />

awarmoebs gardaqceviTobis semantikis mqone gardauval nasaxelar<br />

dinamikur zmnas. es sufiqsi dasturdeba zog samedicino terminSic da<br />

mas mosdevs xolme masdaris -ra sufiqsi:<br />

147


abzia-xa-ra “kargad gaxdoma”, aicGa-xa-ra “uaresad gaxdoma”, aiR˜-xara<br />

“momjobineba”, axaga-xa-ra “gagiJeba”, aKmgGadu-xa-ra “dafexmZimeba”,<br />

afsMlacGa-xa-ra “gasuqeba”, afseivwa-xa-ra “xrCoba, qoSini”, amsa-xa-ra<br />

“garqovaneba”, aWPaha-xa-ra “gaSeSeba”, afMrxaga-xa-ra “wyena, mowamlva,<br />

mavneoba”, alaSG-xa-ra “dabrmaveba”.<br />

afxazur enaSi sufiqsi -da gamoxatavs risame uqonlobas,<br />

romelsac SeiZleba mosdevdes masdaris/abstraqtulobis -ra sufiqsic:<br />

azLM-da-ra “janmrTeloba”, anu “senis arqona” (azLa “avadmyofoba,<br />

infeqciuri daavadeba”); axGSGM-da-ra “uwamloba, wamlis uqonloba”; ag˜amada-ra<br />

“gemos SegrZnebis uqonloba; umadoba”, axSPara-da-ra “unayofoba,<br />

uSviloba”.<br />

mocemuli modeli SeiZleba garTulebuli iyos uaryofiTi m<br />

nawilakiTac; a-m-cGa-da-ra “uZiloba”. zogjer uaryofis Sinaarsi<br />

gadmocemulia mxolod zmnis fuZeSi CarTuli m afiqsiTac: agGa-m-bziara<br />

“avadmyofoba”, ala-m-SGara “dauorsulebloba/uSviloba”.<br />

Tanamedrove afxazurSi neologizmebis mawarmoeblad erToblivad<br />

gvevlineba a-k-ra “daWera, Wera” zmnis k Ziri da kauzativis mawarmoebeli<br />

r- prefiqsi. xsenebuli derivatebis produqtiuloba Zalze maRalia<br />

samedicino terminologiaSic:<br />

derivati k: aap-k-ra “cofi; gacofeba”, afSPa-k-ra “revmatizmi”,<br />

acGMmzMm-k-ra “uZiloba”, agGawG-k-ra “filtvebis anTeba”, aWMrkGal-k-ra<br />

“krunCxva”.<br />

derivati rk: axGSGM-r-k-ra “wamliT gaJRenTva, mowamlva”, aSPhamM-rk-ra<br />

“wamliT gaJRenTva, mowamlva”.<br />

daavadebebisa da mkurnalobis aRmniSvnel afxazur samedicino<br />

terminebSi didi raodenobiT gvxvdeba rTulfuZiani sityvebi. maTi<br />

umravlesoba iwarmoeba kompoziciiT Semdegi modelis mixedviT:<br />

daavadebuli organos saxeli + sityvebi a-CMmazara “daavadeba”, an a-x˜aa<br />

“tkivili; seni”.<br />

terminebis komponentebi warmodgenilia metyvelebis Semdegi<br />

nawilebiT: arsebiTi saxeli + arsebiTi saxeli, arsebiTi saxeli +<br />

zedsarTavi saxeli, arsebiTi saxeli + zmnis fuZe.<br />

148


arsebiTi saxeli + arsebiTi saxeli modelis mixedviT agebuli<br />

mravali kompozituri terminis pirveli komponenti gamoxatulia<br />

daavadebuli organos aRmniSneli arsebiTi saxelebiT: amgGa “muceli”,<br />

auatala “jirkvali”, ala “Tvali”, alMmha “yuri”, axafMc “kbili”, az<br />

“naRvli”, abRa “zurgi”, abaL “Zvali”, aca “kuWi”, axGda “yeli”, agGM “guli”,<br />

acGa “kani”, agGawGa “RviZli”. sxvagvarad rom vTqvaT, daavadebis saxeobis<br />

konkretizacia xorcieldeba daavadebuli organos aRmniSvneli pirveli<br />

komponentiT.<br />

amgvar terminTa meore komponentad gvevlineba sityvebi ax˜aa<br />

“tkivili”, anda aCMmazara “daavadeba”.<br />

organos dasaxeleba + ax˜aa: amgGax˜aa, auatalax˜aa, acax˜aa, alax˜aa,<br />

alMmhax˜aa, axafMcx˜aa, azx˜aa, abRax˜aa da a.S.<br />

gvxvdeba zemoT CamoTvlili terminebis sxvagvari, gamartivebuli<br />

formac, roca ax˜aa sityvis mxolod Tanxmovania darCenili: amgGax˜,<br />

auatalax˜, axMx˜.<br />

rac Seexeba cxovelebis daavadebebis saxelebs, maTSi pirvel<br />

komponentad gvevlineba ara daavadebuli organos saxeli, aramed Tavad<br />

cxovelis saxelwodeba: ahGarax˜ “Roris Wiri”.<br />

organos dasaxeleba + aCMmazara “daavadeba”: aW P MwaCMmazara “piris<br />

Rrus daavadeba”, aWaWaCMmazara “Tirkmlis daavadeba”, arMfhaCMmazara<br />

“filtvis daavadeba”, agGawGaCMmazara “RviZlis daavadeba”. am terminebis<br />

semantika migviTiTebs ara tkivilze, aramed daavadebaze.<br />

zmnuri komponentis Semcveli rTuli terminebi farTod<br />

gamoiyeneba afxazur enaSi. zmnuri komponentis struqtura<br />

araerTgvarovania. agreTve araerTgvarovania terminis komponentebs Soris<br />

urTierTobebi. es urTierTobebi gansazRvraven mTlianad rTuli terminis<br />

jamur mniSvnelobas. zmnis struqturidan gamomdinare gamovyofT rTuli<br />

terminebis Semdeg modelebs:<br />

a) saxeli + damoukidebeli, an damokidebuli realizaciis mqone<br />

zmna. ufro xSirad zmna masdaris formiTaa warmodgenili:<br />

abaL-fwGara “motexiloba” < a-baL “Zvali” + (a-)fwGara “motexa”;<br />

149


aWapan-kaSGara “Wipis amovardna” < a-Wapan “Wipi” + (a-)kaSGara “patara<br />

zomis raRacis amovardna”;<br />

ax˜Ta-lalara “gacieba” < a-x˜Ta “sicive” + (a-)lalara “raRacis<br />

SigniT Sesvla”;<br />

amgGa-xasra “dizenteria” < a-mgGa “muceli” + (a-)xasra “epidemiis,<br />

daavadebebis gavrceleba”...<br />

b) organos saxelwodeba + kauzatiuri mimReoba:<br />

axGda-r-CM “ybayura”;<br />

acGa-r-kWM “Cutyvavila”;<br />

acGa-r-fS P Za “yvavili”...<br />

g) zemoT xsenebul models hgavs konstruqcia, romlis<br />

meSveobiTac nawarmoebia termini arMx˜TSra “cieba, kankali”, magram zemoT<br />

moyvanili terminebisgan gansxvavdeba imiT, rom kauzaciis afiqsi aq sxva<br />

pozicias ikavebs: is dgas ara mimReobis, aramed mTeli rTuli fuZis<br />

dasawyisSi. es rTuli fuZis leqsikalizaciis Sedegia.<br />

d) organos dasaxeleba + zmna akra “daWera, dakaveba, Sepyroba”.<br />

mocemuli modeli aris yvelaze gavrcelebuli sityvaTsawarmoebeli<br />

modeli. Aam modelisTvis damaxasiaTebelia or variantad realizacia:<br />

kompozituri, rodesac zmna akra asrulebs saxelis ganuyofeli nawilis<br />

funqcias (mag.: acGMmzMm-k-ra “uZiloba”) da, meore, roca akra zmna<br />

daavadebis dasaxelebisas (nominaciisas) Sedis rTuli fuZis<br />

SemadgenlobaSi (mag.: a-x˜Ta-kra “gacieba, Secieba”), magram saTanado<br />

procesis klasovan-pirovani da drouli semantikis gamoxatvis<br />

aucileblobis dros igi gamodis zmnis fuZis Semadgenlobidan da<br />

iuRleba Cveulebriv (ax˜Ta sakit “me Semcivda”, zedmiwevniT “sicivem<br />

Semipyro”).<br />

e) kompozitebi da Sesityvebebi, romlebic Sedgebian arsebiTi<br />

saxelisa da xarisxobrivi zedsarTavi saxelisagan:<br />

alafSP-cGg˜a “gaTvalva” < alafSP “mzera” + (a-)cGg˜a “cudi”;<br />

aimhGa bzia “yivanaxvela” < aimhGa “xvela” + (a-)bzia “kargi”;<br />

aimhGa cGg˜a “Wleqi” (zedmiwevniT “cudi xvela”) < aimhGa “xvela” +<br />

(a)cGg˜a “cudi”.<br />

150


terminebis didi nawili termin-Sesityvebebia, anu isini Sedgeba<br />

erTmaneTTan sintaqsur kavSirSi Semavali erTze meti damoukidebeli<br />

sityvisagan (gamonaTqvamisagan). amgvari termin-Sesityvebebia: ak˜ateK<br />

CMmazara WPkM baafsM “dizenteria” (zedmiwevniT “nawlavis Zalian cudi<br />

gadamdebi daavadeba”). aseTi SemTxvevebi metad iSviaTia.<br />

SedarebiT xSiria saxelebisagan Semdgari termin-Sesityvebebi,<br />

romelTa komponentebsac erTmaneTTan posesiuri urTierTobebi<br />

akavSirebT:<br />

ancGa rCMmazara “RmerTebis avadmyofoba” (zedmiwevniT “RmerTebis<br />

avadmyofoba” _ wiTelas tabuirebuli saxelwodeba).<br />

aq sityva ancGa “RmerTi” aRniSnavs RmerTebis krebuls, razec<br />

migviTiTebs saxelwodebis meore komponentSi mravlobiTi ricxvis mesame<br />

piris kuTvnilebis maCvenebeli r-.<br />

9. Cven mier gaanalizebuli rTulfuZiani sityvebis umravlesoba<br />

Zireul, sakuTriv afxazuri warmomavlobis leqsikas warmoadgens, rac<br />

imaze mianiSnebs, rom isini Seqmnilia afxazuri da abazuri enebis<br />

daSorebis Semdeg.<br />

10. martivfuZian Zireul terminTa didi nawili (gansakuTrebiT<br />

sxeulis nawilTa da fiziologiur procesTa saxelebi) imave, an odnav<br />

gansxvavebuli semantikiT dasturdeba abazur enaSi. am terminebs xSirad<br />

eZebneba materialuri paralelebi adiRur enebSi, ubixurSi, qarTvelur<br />

enebsa da naxur-daRestnur enebSi, rac maTi siZvelis ueWveli dasturia.<br />

151


gamoyenebuli literatura<br />

1. abdokovi, 1973 _ Абдоков А.П. Фонетические и лексические параллели абхазскоадыгских<br />

языков. Нальчик, 81 с.<br />

2. abdokovi, 1983 _ Абдоков А.П. О звуковых и словарных соответствиях<br />

северокавказских языков. Нальчик, с. 119<br />

3. abregovi, 2000 _ Абрегов А.Н. Названия растений в адыгейском языке. Синхроннодиахронный<br />

анализ. Научный доклад, представленный в качестве дис. ...д-ра филол. наук. -<br />

Майкоп, 134 с.<br />

4. alania, bganba, kviwinia, xecia, jonua, 1999 _ F9cys f9cf,fhf bfpre f;`fhn`<br />

vfnthbfk6`f. F9cys ftrjkjubfn` ajyl> F7`f<br />

5. amiWba, 2008 – Fvz,f F7`f> 52# fl.<br />

6. amiWba, 1967 _ Амичба С.А. Названия частей человеческого тела в абхазо-абазинских<br />

диалектах. Сборник научных работ аспирантов. Абхазский институт языка, литературы и<br />

истории им Д.И. Гулиа, 147-155<br />

7. amiWba, 1975 _ Амичба С.А. Названия растений в абхазо-абазинских диалектах.<br />

Ежегодник иберийско-кавказского языкознания №2. — Тбилиси: Мецниереба, 115-122с.<br />

8. amiWba, 1984 _ Fvz-9]f C. F. F9cef-f,fpf ,spi`f6`f hkt6cbrf> F7`f<br />

152


9. arSba, 2005 _ Аршба С. Г. Народная медицина абхазов: Конец XIX - XX вв.<br />

автореферат диссертации на соискание степени кандидата исторических наук : 07.00.07 / Ин-т<br />

этнологии и антропологии им. Н.Н. Миклухо-Маклая РАН Москва, 2005, 31 c<br />

10. afxazuri zRaprebi, 1997 _ F9cef kfr`6`f. F7`f> 5$# fl.<br />

11. afxazTa zepirsityviereba, 2004 _ F9ceff h=f9swn` ]`fv0f6`f> F7`f.21# fl.<br />

12. aZinba, alania 2001 – Адзинба З.И. Алания Т.Г. Лекарственные растения флоры<br />

Абхазии, Сух. 130 с.<br />

13. aJiba, 2004 – F;mb,f T. F=s[fhf. F7`f – Vfb7`f9> 35 fl.<br />

14. bRaJba, 2006 _ Бгажба Х.С. Бзыбский диалект абхазского языка.Сух., 450 с.<br />

15. bRaJba, 1948 _ Бгажба Х.С. Общие корни (и основы) в абхазском и картвельских<br />

языках, ИКЯ, т. II, с. 37-43<br />

16. burWulaZe, 1988 – burWulaZe g. iberiul-kavkasiur enaTa leqsikidan.<br />

“kbilisa” da “erTis” aRmniSvnel fuZeTa Taobaze. Ike, t. XXVII, 240-254 gv.<br />

17. geleniZe, 1974 _ geleniZe l. adamianis anatomia-fiziologiasTan<br />

dakavSirebuli leqsika Zvel qarTulSi. Tbilisi, mecniereba, 570 gv.<br />

18. gvancelaZe, 2003 a _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />

SemswavlelTaTvis. t. I, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi<br />

19. gvancelaZe, 2003 b _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />

SemswavlelTaTvis. t. II, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi<br />

20. gvancelaZe, 1997 _ gvancelaZe T. qarTvelizmebi afxazur botanikur<br />

terminologiaSi da afxazTa istoriuli migraciis mimarTulebani. kreb.<br />

“giorgi rogavas”. Tbilisi<br />

21. bRaJba, 1948 _ bRaJba x. saerTo Zirebi (da fuZeebi) afxazursa da<br />

qarTvelur enebSi. ike, t. II, Tbilisi<br />

22. genko, 1998 _ Генко А.Н. Абхазско-русский словарь. Алашара, Сух., 395 с.<br />

23. gvancelaZe, 2003 a _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />

SemswavlelTaTvis. t. I, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi, 236 gv.<br />

24. gvancelaZe, 2003 b _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />

SemswavlelTaTvis. t. II, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi, 248 gv.<br />

25. gvancelaZe, 1997 _ gvancelaZe T. qarTvelizmebi afxazur botanikur<br />

terminologiaSi da afxazTa istoriuli migraciis mimarTulebani. kreb.<br />

“giorgi rogavas”. Tbilisi, გვ. 55-67<br />

153


26. giTolendia, 2010 _ giTolendia T. ramdenime qarTveluri substratuli<br />

sityva afxazur enaSi. kreb. “lingvisturi qarTvelologiisa da<br />

afxazologiis problemebi”, t. II, Tbilisi 65-70<br />

27. gicba, 1967 _ Гицба Д. К. Некоторые лекарственные растения народной медицины<br />

Абхазии. Труды Сухумского педагогического института, т. 18-19, стр.327-331<br />

28. gublia, 2004 _ Гублия Р.К. Абхазо-адыгские этимологии. Сухуми, 134 c.<br />

29. gublia, 1965 _ U`s,kbf Um. Fb9skfhf =sw. F7`f<br />

30. gulia, 1967 – U`kbf Um. Lshvbn U`kbf. F7`f> 1$!@<br />

31. gulia, 1939 _ Гулия Д.И.Сборник абхазских пословиц, загадок, скороговорок,<br />

омонимов и омографов, народных примет о погоде, заговоров и наговоров. АбГИЗ, Сухуми,<br />

164 c.<br />

32. gulia, 1985 - U`kbf L. B8sv0f6`f htbpuf. F[`,fn`b fnjv “Fkfifhf”>4$# fl.<br />

33. dbari, 2000 _ Дбар С.А. Обычаи и обряды детского цикла у абхазов (вторая половина<br />

XIX- начало XX вв.) Алашара, Сухум, 136 c.<br />

34. dbari, 2000 _ Дбар С.А. Абхазская народная медицина. Абхазоведение, История.<br />

Археология. Этнология. Вып. 1, Сухум.<br />

35. deetersi 1963 - G.Deeters, Die Kaukasischen Sprachen, წიგნში „Handbuch der<br />

Orientalistik“, Erste Abteilung, Siebenter Band, Leiden/ Köln, gv. 78-79.<br />

36. ZiZaria, 2005 _ Дзидзариа О.П. Историко-этимологический анализ отраслевой<br />

лексики абхазо-адыгских языков, Сух., 292 c.<br />

37. inal-ifa, 1960 _ Инал-ипа Ш.Д. Абхазы. Сухуми, 357 c.<br />

38. kaslanZia, 1998 _ Касландзия В.А. Сложные слова а абхазском языке. Алашара,<br />

Сухуми,106 c.<br />

39. kaslanZia, 1995 _ Rfckfyobf D. F. F9cef_fehsc ahfptjkjubfn` ;`fh> F7`f> 126<br />

ад.<br />

40. kardanovi, 2008 _ Карданов М. Л. Анатомическая лексика кабардино-черкесского<br />

языка. Диссертациа на соискание степени кандидата филологических наук. Нальчик, с. 174<br />

41. keraSeva, xatanovi, 2006 _ Керашева З.И. Хатанов А.А. Толковый словарь<br />

адыгейского языка. Ред. А.Н. Абрегова, Н.Т. Гишева. Майкоп: Адыг. респ. кн. изд-во, 512 с.<br />

42. kvarWia, 1981 _ Кварчия В.Е. Животноводческая (пастушеская) лексика в абхазском<br />

языке. Сухуми, 132с.<br />

43. kviwinia, 1997 _ R`qybf G.R. Fef8s. F7`f> 1$$@> 25@ fl.<br />

154


44. konjaria, 1972 _ Rjy\mfhbf D.{. Tumsh0 f,spi`f6`f hf[mn` bffuje f;`f6`f<br />

hspqffn`s f9cef-f,fpf lbfkt6n6`f h=s. ^fh0. Vtwybtht,f<br />

45. konjaria, 1983 _ Rjy\mfhbf D.{. F9cef nthvby f=bfhf fpqffhf f7syn`.<br />

F9cysn`b f,spi`tb> fkbnthfnehtb> f0jehs[b hbycnbnen XXII fyferfn` ctccbf. F7`f.<br />

46. klimovi, 1967 _ Климов Г.А. Абхазско-адыгские этимологии, I-II. «Этимология<br />

1965». М.<br />

47. klimovi, 1971 _ Климов Г.А. Кавказские этимологии (1-8).«Этимология 1968», М.<br />

48. konjaria, 1969 _ Конджария В.Х. Лексика ашхарского диалекта по сравнению с<br />

лексикой абжуйского и бзыбского диалектов абхазского языка. Автореф. канд. филол. наук<br />

668 / АН Груз. ССР, Ин-т языкозн.. - Тб., 20с.<br />

49. kulbuJevi, 1997 - Кульбужев М. А. Лексика связанная с анатомией и физиологией<br />

человека в нахских языках. Дисс... канд. филол. наук 10.02.09 / Науч. рук.: А. Куркиев ;<br />

Ингушск. Гос. Ун-т., 1997. - 177с.<br />

50. kumaxovi, 1967 _ Кумахов М. А., Убыхский язык. Языки народов СССР, ИК Языки. т.<br />

4 (Приложение), Москва, 689-703с.<br />

51. lomTaTiZe, 1967 _ Ломтатидзе К. В. Абхазский язык. Языки народов СССР, ИК<br />

Языки. т. 4, Москва, 101-122 с.<br />

52. lomTaTiZe, 1955 _ bgeraTa procesebisa da bgeraTa Sesatyvisobis zogi<br />

sakiTxi iberiul-kavkasiur enebSi (qarTvelur-afxazur-adiRur enaTa<br />

masalaze) – smam XVI t. #10 gv.821-828<br />

53. lomTaTiZe, 1940 _ lomTaTiZe, q. reduplikaciis funqciebisaTvis<br />

afxazurSi. akademikos n. maris saxelobis enis, istoriisa da materialuri<br />

kulturis institutis moambe, t. V-VI, Tbilisi, gv.115-135<br />

54. lomTaTiZe, 1941 _ lomTaTiZe q. erTeulis kategoria da misi<br />

mawarmoeblebi afxazurSi. enimkis moambe, t. X, tfilisi, gv. 197-207<br />

55. lomTaTiZe, 1944 _ lomTaTiZe q. afxazuri enis tapanTuri dialeqti<br />

(teqstebiTurT). Tbilisi, 402 gv.<br />

56. lomTaTiZe, 1945 _ lomTaTiZe q. afxazuri afsaa//afsaat° sityvis<br />

etimologiisaTvis. smam, t. VI, #4, gv. 309-312<br />

57. lomTaTiZe, 1952 _ lomTaTiZe q. rTulfuZian zmnaTa agebuleba<br />

afxazurSi. ike t. V, Tbilisi, gv. 83-128<br />

155


58. lomTaTiZe, 1954 _ lomTaTiZe q. aSxaruli dialeqti da misi adgili<br />

sxva afxazur-abazur dialeqtTa Soris (teqstebiTurT). Tbilisi.<br />

59. lomTaTiZe, 1956 _ lomTaTiZe q. gvaris kategoriis sakiTxisaTvis<br />

afxazurSi. iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba, t. VIII, gv. 195-212<br />

60. lomTaTiZe, 1961 _ lomTaTiZe q. gaqvavebul gramatikul klas-niSanTa<br />

sakiTxisaTvis afxazuri enis saxelis fuZeebSi. “saqarTvelos mecnierebaTa<br />

akademiis moambe” (smam), t.26, #1, gv.115-122<br />

61. lomTaTiZe, 1966 _ lomTaTiZe q. xelisa da fexis aRmniSvnel fuZeTa<br />

istoriisaTvis. ike, t. XV, Tbilisi, gv. 150-161<br />

62. lomTaTiZe, 1972 _ lomTaTiZe q. supletur zmnaTa warmoebis saerTo<br />

principi qarTulsa da ubixurSi. “ivane javaxiSvilis dabadebis 100<br />

wlisTavisadmi miZRvnili saiubileo krebuli”, Tbilisi, gv. 54-61<br />

63. lomTaTiZe, 1974 _ lomTaTiZe q. finitobis –p sufiqsis<br />

warmomavlobisaTvis afxazurSi. Tsu Sromebi, B 6-7, # 151-152, humanitaruli<br />

mecnierebani, Tbilisi, gv. 129-134<br />

64. lomTaTiZe, 1974a _ lomTaTiZe q. afxazuri alt°J°ჳa “laviwi” sityvis<br />

etimologiisaTvis. smam, t. 76, #1, gv. 221-223<br />

65. lomTaTiZe, 1976 _ lomTaTiZe q. afxazuri da abazuri enebis istoriul-<br />

SedarebiTi analizi. I. fonologiuri sistema da fonetikuri procesebi.<br />

mecniereba, Tbilisi, 343 gv.<br />

66. lomTaTiZe, 1979 _ lomTaTiZe q. zogi araproduqtiuli abazur-afxazuri<br />

mimReoba da maTi ubixur-adiRuri paralelebis sakiTxi. saiubileo krebuli<br />

Arnold Ciqobavas, Tbilisi, gv. 216-223<br />

67. lomTaTiZe, 1979 _ lomTaTiZe q. SegrZnebis gamomxatvel zmnaTa<br />

agebulebis ori tipi afxazurSi. ike, t. XXI, Tbilisi, gv. 148-151<br />

68. lomTaTiZe, 1980 _ lomTaTiZe q. qarTuli m-sa da afxazur-abazuri b-s<br />

bgeraTfardobisaTvis. ike weliwdeuli, VII, Tbilisi, 56-58<br />

69. lomTaTiZe, 1982 _ lomTaTiZe q. lokalur preverbTa ZiriTadi saxeobani<br />

da maTi gaformeba afxazursa da abazurSi. “mecniereba”, Tbilisi, 101 gv.<br />

70. lomTaTiZe, 1990 _ lomTaTiZe q. Seicavs Tu ara sxeulis wyvili nawilebi<br />

(“rqa”, “fexi”) orobiTi ricxvis (“oris”) gamoxatvas afxazur-adiReur enebSi.<br />

ike weliwdeuli, t. XVII, gv.28-31 gv.<br />

156


71. lomTaTiZe, 1996 _ lomTaTiZe q. sonantTa mezoblad xSulTa gamkveTreba<br />

(dayrueba) qarTvelur enebSi. saq. mecn. akad., arn. Ciqobavas sax. enaTmecn. insti.<br />

Tbilisi, Tbil. un-tis gam-ba, 23gv.<br />

72. lomTaTiZe, 1998 _ lomTaTiZe q. afx. ak°ada ("susti") da Zv. qarT. mkodovi.<br />

kreb. “saenaTmecniero Ziebani”, t. VII, Tbilisi, gv.7-10.<br />

73. mamii, 1998 _ Мамий Ш.М. Русско-адыгский словарь медицинских терминов. Майкоп,<br />

239с.<br />

74. mari, 1938 _ Марр. Н. О языке и истории абхазов. М.-Л., АН СССР, 436 c.<br />

75. mayaSvili, 1991 _ mayaSvili a. botanikuri leqsikoni: mcenareTa<br />

saxelwodebani. sastambod moamzada... g. naxucriSvilma; saq. mecn. akad., n.<br />

kecxovelis sax. botanikis in-ti. me-3 gamoc. aRdgenilia ofseturi wesiT.<br />

Tbilisi, mecniereba, 248 gv.<br />

76. maWavariani, 2006 – maWavariani n. “mcenareTa leqsika afxazurSi.<br />

semantikur-struqturuli analizi”. “qarTuli ena”, Tbilisi, 298 gv.<br />

77. muSinski, 1915 _ Мушинский Я.Я. Из абхазской народной медицины.<br />

Фармацевтический журнал, №№ 51-52. Петроград, 487-489 с.<br />

78. narTi sasriyva..., 2000 _ Yfh0 Cfchs7`tb 9isy8f;`b pt;`8sr bfhf bfimw`tb><br />

F7`f> 344 fl.<br />

79. naWyebia, 2000 _ Начкебия С.М. Лингвистический анализ терминов, связанных с<br />

детскими болезнями. АБНИИ, XLIV итоговая научная сессия (25-28 апреля). Тезисы докладов.<br />

Сух. 20-22 с.<br />

80. naWyebia, 2001 _ Начкебия С.М. О некоторых терминах народной медицины в<br />

абхазском языке. Материалы международной научной конференции, посвященной 75-летию<br />

Абхазского института гуманитарных исследований им. Д.И. Гулиа АНА (28-31 мая) Сух, 2003.<br />

81. naWyebia, 2004 _ Начкебиа С.М. Табу и лечебная магия в народной педиатрии абхазов.<br />

АбИГИ, XLVIII итоговая научная сессия (11-13 мая). Тезисы докладов. Сух. 5-8 c.<br />

82. naWyebia, 2009 - Начкебиа С.М. «Лексика народной медицины в абхазском языке»,<br />

автореферат на соискание ученой степени кандидата филологических наук (научный<br />

руководитель, академик Л. П. Чкадуа)<br />

83. pantiuxovi, 1899 _ Пантюхов И.И. О народном врачевании в Закавказском крае.<br />

Мед.сборник Императорского Кавказ. мед. об-ва. Тифлис, №62.<br />

157


84. rogava, 1955 _ rogava g. bgeraTSesatyvisobis sakiTxisTvis afxazuradiRur<br />

enebSi (adiRur enaTA SiSina sbilantebis monacemebis mixedviT) ike,<br />

XVIII, 1973, gv. 303-312<br />

85. rogava, keraSeva, 1966 _ Рогава Г.В.,Керашева З.И. Грамматика адыгейского языка.<br />

Краснодар-Майкоп, 463 с.<br />

86. rogava, 1975 _ rogava g. organuli kuTvnilebis saxelebi afxazuradiRur<br />

enebSi, ike weliwdeuli, II, 1975, gv. 47-57<br />

87. rogava, 1980 _ rogava g. dinamikurobis -uaˆ sufiqsis gadmonaSTebi<br />

ubixuri enis zmnaTa Ziriseul masalaSi. ike weliwdeuli, t. VII, Tbilisi, gv.<br />

107-114<br />

88. rogava, 1985 _ rogava g. konsonantizmis sistemis sirTulisa da<br />

vokalizmis sistemi simartivis urTierTmimarTebis sakiTxi afxazur-adiRur<br />

enebSi. ike-weliwdeuli, XII, 182-186 gv.<br />

89. sabinecki, 1910 _ Сабинецкий В.В. Болезни домашних птиц и их лечение. Тифлис,<br />

Издание Управления Кавказского учебного округаю Перевод на абхазский Д.Гулия, 53с.<br />

90. sulxan-saba, …leqsikoni qarTuli. t. I, t. II. Tbilisi, 1991.<br />

91. seredini, sokolovi, 1978 _ Середин Р.М., Соколов С.Д. Лекарственные растения и<br />

их применение. Ставрополь, 275 с.<br />

92. serdiuCenko, 1949 _ Сердюченко Г.П.Словарные расхождения в диалектах<br />

абазинского языка. Языки Северного Кавказа и Дагестана. Сборник лингвистических<br />

исследований. Вып. 1-2. М.- Л., с. 5-38<br />

93. trubeckoi, 1987 _ Трубецкой Н.С. Избранные труды по филологии: Переводы / Сост.<br />

В.А. Виноградова и В.П. Нерознака / Под. ред. Т.В. Гамкрелидзе и др. М.: Прогресс, 1987. 559<br />

c.<br />

94. uslari, 1887 _ Услар П. К. Этнография Кавказа. Языкознание.Абхазский язык,<br />

Тифлис, XV с. + 193 с. + 120 с. (Переизд.: Сухум, 2002.)<br />

95. qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, 1990 – qarTuli enis ganmartebiTi<br />

leqsikoni, a. Ciqobavas redaqtorobiT, t. II, 1276 gv.<br />

96. yifSiZe, 1914 _ Кипшидзе И. Грамматика мингрельского (иверского) языка. С<br />

хрестоматией и словарем. - СПб, Акад. наук, 424 с.<br />

97. Sablovski, 1886 _ Шабловский К.И. Медикаменты и способы лечения народных<br />

врачей Абхазии и Самурзакано. «Медицинский сборник» № 41 Кавказского Императорского<br />

медицинского общества, Тифлис, 67 c.<br />

158


98. Sagirovi, 1971 _ Шагиров А.К. Материалы и исследования для сравнительного<br />

словаря абхазо-адыгейских языков. Учёные записки Адыгейского НИИ. - Майкоп, т. XII, 174<br />

с.<br />

99. Sagirovi, 1977 _ Шагиров А.К. Этимологический словарь адыгских (черкесских)<br />

языков. Академия наук СССР. Институт языкознания. Издательство «Наука», Москва (в 2-х<br />

томах)<br />

100. Sagirovi, 1982 _ Шагиров А.К. Материальные и структрные общности лексики<br />

абхазо-адыгских языков. Москва, 164 с.<br />

101. Sagirovi, 1989 _ Шагиров А.К. Заимствованная лексика абхазо-адыгских языков.<br />

Москва, «Наука»,192 с.<br />

102. Sayrili, 1968 _ Шакрыл К.С. Некоторые лексические и звуковые соответствия в<br />

абхазо-адыгских языках. Сухуми,106с.<br />

103. Sayrili, konjaria, 1986 _ Imf7hsk R.C.> Rjy\mfhbf D.}. F9cef ,spi`f f;`fh.<br />

Fkfifhf> F7`f.<br />

104. Celebi, 1971 - evlia Celebis mogzaurobis wigni. nakveTi I. Turqulidan<br />

Targmna, komentarebi da gamokvleva daurTo giorgi fuTuriZem. Tbilisi<br />

105. Celebi, 1983 - Эвлия Челеби. Книга путешествия. Вып. 3 Земли Закавказья и<br />

сопредельных областей Малой Азии и Ирана. М. Наука.<br />

(http://www.vashaktiv.ru/texts/ch/chelebi23.php )<br />

106. Ciqobava, 1942 _ Чикобава А.С. Морфологические встречи абхазского языка с<br />

картвельскими языками. Известия ИЯИМК, т. XII, с. 149-168<br />

107. Ciqobava, 1975 _ Чикобава А.С. Отраслевая лексика и научная актуальность её<br />

изучения. Ежегодник иберийско-кавказского языкознания, т. 2. — Тбилиси: Мецниереба, С.27-<br />

36.<br />

108. Ciqobava, 2008 _ Ciqobava a. Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni.<br />

Sromebi, t. IV, Tbilisi, 484 gv.<br />

109. CubinaSvili, 1887 _ Чубинов Д., Грузино-русский словарь, СПБ, 1887, 2 изд., Тб.,<br />

1984, 1779c.<br />

110. Cursini, 1957 _ Чурсин Г.Ф. Материалы по этнографии Абхазии. Сухуми, 180 c.<br />

111. Cuxua, 2000-2003 _ Cuxua m. qarTvelur ena-kiloTa SedarebiTi leqsikoni.<br />

Tbilisi, 518 gv.<br />

112. Cuxua, 2008 _ Cuxua m. iberiul-iCqeriul enaTa SedarebiTi gramatika.<br />

Tbilisi, 2008, 760 gv.<br />

159


113. Waraia, 1888 _ Waraia p. afxazeTi da afxazebi (eTnografiuli<br />

aRweriloba). gazeTi “iveria", ## 165, 167, 173, 175, 176<br />

114. Waraia, 1912 _ Чарая П. Об отношении абхазского языка к яфетическим. С-Пб., 82 с.<br />

115. WiTanava, 2007 _ Читанава С.М. Этноботанический словарь, Сух., 135с.<br />

116. Wkadua, 2003 _ Чкадуа Л.П. Глагольное словообразование в абхазском языке, Сух.,<br />

300c.<br />

117. xecia, 1999 _ Хеция А.Д. Из охотничьей лексики абхазов. Современные проблемы<br />

кавказского языкознания и фольклористики: Международная научная конференция. Тезисы<br />

докладов, Сухуми,126 с.<br />

118. xecia, 1988 _ Хеция А.Д. Неологизмы в абхазском языке. Тбилиси.<br />

119. xoWolava, 2001 _ xoWolava n. mcenareTa saxelwodebebi: motivaciidan<br />

etimologiisaken. respublikuri dialeqtologiuri samecniero sesiis<br />

masalebi, XXI (baTumi 26-27.10.2001)<br />

120. janaSia, 1954 _ janaSia b. afxazur-qarTuli leqsikoni. Tbilisi, 474 gv.<br />

121. janaSia, 1917 _ Джанашия Н.С. Абхазский культ и быт // Христианский Восток. Т. V.<br />

Вып. 3. СПб., 156-208.<br />

122. janaSia, 1915 _ Джанашия Н.С. Религиозные верования абхазов. «Христианский<br />

Восток», т. IV, СПб 157 – 208 c.<br />

123. janaSia, 1960 _ Джанашия Н.С. Статьи по этнографии Абхазии. Сухуми, 218 с.<br />

124. hagba, 1997 _ Хагба Л.Р. Названия деревьев в абхазо-адыгских языках. Актуальные<br />

вопросы абхазско-адыгской филологии. Межвузовый сборник научных трудов. Карачаевск,<br />

КЧГПУ 192 c.<br />

informatorebi:<br />

agrba olRa raSides asuli (soxumis raioni sof. zemo eSera) Fuh-9]f Jkmuf<br />

Hfibl b9]f> F7`f fhfbjy f6. Tishf<br />

aviZba WimWa kubaris asuli (soxumis raioni, sof. zemo eSera) F8o-9]f Zsvzf<br />

R`,fh b9]f> F7`f fhfbjy f6. Tishf<br />

aviZba niusia kubaris asuli (soxumis raioni, sof. zemo eSera) F8o-9]f Ybecbf<br />

R`,fh b9]f> F7`f fhfbjy f6. Tishf<br />

Wanba merab (gudauTis raioni, sof. kaldaxvara) Vthf, Zfy,f> U`lj0f fhfbjy> f6.<br />

Rfklf[`fhf<br />

160


161


danarTi I<br />

gaanalizebul terminTa leqsikoni<br />

adamianis sxeulis nawilebi<br />

1. AaxafMc ff[f9sw “saReWi kbili”<br />

2. AaWMc ffzsw “sibrZnis kbili”<br />

3. AR˜aJGla uatalaqGa, akGaR˜qGa f/mf;`kf efnfkf6`f> fr`f/m0hf “saTesle jirkvlebi, Testis”<br />

4. ancGA aTAzaara fyw`f f0fpffhf “wminda vites daavadeba”<br />

5. ancGA CNmazara fyw`f xsvfpfhf “wiTela”<br />

6. A-baL, bz. A-bLa f,f8> ,p.f,8f “Zvali”<br />

7. A-baLlaSPa, bz. AbLalaSPM, AbLMlaSPM f,f8kfif> ,p. f,f8kfis> f,8skfis “Zvlis tvini”<br />

8. A-bRa, bz. A-bR f,/f> ,p. f,/ “zurgi”<br />

9. a-bz // A-bMz f,p//f,sp “ena”<br />

10. A-bla//A-la f,kf//fkf “Tvali”<br />

11. a-bjarxafMc f,\mfh[f9sw “eSvi”<br />

12. a- fum “qalis sasqeso organo, Vulva”<br />

13. a-gGawGA, bz. a-gGMwGN fu`fq`f> ,p. fu`sq`s “RviZli”<br />

14. a-gGN, fu`s “guli”<br />

161


15. a-gGMbJNnacGa fu`s,;msyfw`f “SuaTiTi”<br />

16. a-gGMfhGN, bz. a-gGahGfN fu`s9]`s> ,p. fu`f]`9s “qalis ZuZu”<br />

17. a-gGMSPflNmh, bz. a-gGMfSPlNmha fu`si9ksv]f> ,p.fu`s9iksv]f “maxvilisebri morCi”<br />

18. a-gGMSPfwaRAra, bz. a-gGMfSPwaRAra fu`si9qf/fhf> ,p. f`us9iqf/fhf “gulmkerdis qveda nawili”<br />

19. a-gGMSPfN fu`si9s “mkerdi”<br />

20. a-dA flf “ZarRvi”<br />

21. a-dASP flfi “myesi”<br />

22. a-dGax˜cArTa fl`f[mwfh0f “ukanali”<br />

23. a-vanNza fdfyspf “elenTa”<br />

24. A-vara fdfhf “gverdi”<br />

25. a-vawNs, bz. a-vak˜Nc fdfqsc> ,p. fdfrmsc “nekni”<br />

26. A-zTra fp0hf “naRvlis buSti”<br />

27. A-zqGa fp6`f ”zurgi”<br />

28. a-TaWkGNm f0fzr`sv “muSti”<br />

29. A-KahGa fbf]`f “swori nawlavi”<br />

30. aKLkaaga fb8rffuf “Zgide”<br />

31. a-kAn frfy “Worfli”<br />

32. a-kNka frsrf “ZuZu”<br />

33. a-kNkmacG frsrvfw` “dvrili”<br />

34. a-kNlwMw frskqsq “gadmokarkluli Tvali”<br />

35. a-k˜atEK frmfntb “nawlavi”<br />

162


36. a-k˜atEKpa frmfntbgf “wvrili nawlavi”<br />

37. a-k˜atEKSGpa frmfntbi`gf “msxvili nawlavi”<br />

38. a-k˜atEKlaSG frmfntbkfi` “brma nawlavi”<br />

39. A-kGabz fr`f,p “klitori, Clitoris”<br />

40. a-kGtAR˜Tra fr`nf/m0hf “sakvercxeebi, Ovarium”<br />

41. a-kGNsra fr`schf “sqesobrivi aqti, Coire”<br />

42. a-lagGN fkfu`s “Tvalis kakali”<br />

43. a-lakTA abJ., a-laqTA bzif. fkfr0f “Tvalis bude”<br />

44. a-lakNwa fkfrsqf “Tvalis upe, Tvalis are”<br />

45. A-lafMj fkf9s\m “wamwami”<br />

46. a-laxGNc fkf[`sw “wamwami”<br />

47. A-lax˜ fkf[m “Subli”<br />

48. A-lacGa//a-blacGa fkfw`f> f,kfw`f “quTuTo”<br />

49. A-ltGJGLa fkn`;`8f “laviwi, laviwis Zvali”<br />

50. a-lNmha fksv]f “yuri”<br />

51. a-lMmhabAgGa fksv]f,fu`f “yuris apki”<br />

52. a-mayWPahGAra fvf7=f]`fhf “weli”<br />

53. a-maxA abJ., a-maA bzif. fvf[f “xeli”; “barkali”<br />

54. a-maxASaxa abJ., a-maASaa bzif. fvf[fimf[f “kidurebi”<br />

55. a-maxGAr abJ., a-maGAr bzif. fvf[`fh “mklavi,xeli mtevnis gareSe”<br />

163


56. a-maxGWPA abJ., a-maGWPA bzif. fvf[`=f “xelis mtevani”<br />

57. A-mgGa fvu`f “muceli<br />

58. a-mMSxGNlw abJ., a-mMSGNlw bzif. fvsim[`skq “idayvi; gzis mosaxvevi”<br />

59. a-napN abJ., a-mapN bzif. fyfgs> ,p. fvfgs “xeli”<br />

60. a-napsMrgGNwa abJ., a-nargGNwa bzif. fyfgcshu`sqf> ,p.fyfhu`sqf “xelisguli”<br />

61. a-napxNc abJ., a-napxNs' bzif. fyfg[sw “xelis frCxili”<br />

62. A-nacGa/ A-macGa abJ., A-macGa bzif. fyfw`f> fvfw`f “TiTi”<br />

63. a-nacGk˜Ns fyfw`rmsc “xelis nekaTiTi”<br />

64. a-nacGxNf fyfw`[s9 “ceraTiTi (xelisa)”<br />

65. a-JN f;ms “xorci”<br />

66. A-JGtG abJ., a-tG bzif. f;`n`> ,p. fpn` “TeZo; barZayi”<br />

67. a-JGLaxNr abJ., a-aMr bzif. f;`8f[sh> ,p. fp8f[sh “mxari”<br />

68. a-JGLaSGAy˜a f;`8fi`f7mf “beWi”<br />

69. a-rgGwMsTa fhu`sqsc0f “safeTqeli”<br />

70. a-rfhA fh9]f “filtvi”<br />

71. a-rNmZTra abJ., a-mpMSPTa bzif. fhsvo0hf> ,p. fvgsi0f “naRvlis buSti”<br />

72. a-tGyGN fn`7`s “TeZo”<br />

73. a-abJNrZ fef,;msho “sazardulTan mdebare<br />

fexis zemo nawili”<br />

74. a-uatAla fefnfkf “jirkvali”<br />

164


75. A-aTGa fef0`f “barZayi, barkali<br />

(adamianisa da cxovelisa)”<br />

76. ahG fe]` “ukanali”<br />

77. a-fsNrZTa f9csho0f “yvelaze susti adgili sxeulze”<br />

78. A-fxaSara cGEჲJxGTaqGa f9[fimfhf w`tb;m[`0f6`f “sasqeso organoebi”<br />

79. a-fxZN f9[os “ofli”<br />

80. a-fMJGLabaL f9s;`8f,f8 “winamxris Zvali”<br />

81. a-fMlgdN f9skuls “barZayis Zvali”<br />

82. a-fNmawG f9svfq` “wvivi”<br />

83. a-fNnwa f9syqf “cxviri”<br />

84. a-fNnwakMlhM f9syqfrsk]s “cxviris nesto”<br />

85. a-fNnwagGaLra f9syqfu`f8f “cxviris Rru”<br />

86. a-qAda f6flf “gverdi”<br />

87. a-q˜NSG // a-fNSG f9si`> f6msi` “bage, tuCi”<br />

88. a-RrA f/hf “muclis Rru”<br />

89. a-RN f/s “penisi, Penis”<br />

90. a-yAtara f7fnfhf “weli;xorcis uZvlo naWeri”<br />

91. a-yafcGM bzif. f7f9w`s ,p. “nikapi”<br />

92. a-yMryN f7sh7s “yeli”<br />

93. a-yGAyGa bJ., a-yGAyG bzif. f7`f7`f “zurgi”<br />

165


94. a-yGMryGMl f7`sh7`sk “mala”<br />

95. a-SA fimf “sisxli”<br />

96. a-SamxN abJ., a-SamN bzif. fimfv[s “muxli”<br />

97. a-SapN fimfgs “fexi”<br />

98. a-SapxNc abJ., a-SapxNs' bzif. fimfg[sw “fexis frCxili”<br />

99. a-SargGMcG, a-SapgGacG fimfhu`sw`> ,p. fimfgu`fw` “wvivi”<br />

100. a-Saxa fimf[f “fexi”<br />

101. a-SacGk˜Ms fimfw`rmsc “fexis TiTi”<br />

102. a-SaxGA fimf[`f “wvivi”<br />

103. a-SahGMrZNZ abJ.,. a-SaxGMrZ’AZ’ bzif. fimf]`shoso> ,p. fimf[`shofo “koWi”<br />

104. A-SxGa abJ., A-SG bzif. fim[`f> ,p. fim[` “qusli; terfi”<br />

105. A-ca fwf “kuWi”<br />

106. a-clMmhGA abJ., a-clamhGN bzif. fwksv]`f> ,p. fwkfv]`s “nikapi; yba; loya”<br />

107. a-cMxcGN fws[w`s “penisi, Penis”<br />

108. a-cGA fw`f “kani, tyavi; qerqi; naWuWi”<br />

109. a-cGEჲJ fw`tb;m “sxeuli, organizmi”<br />

110. a-cGEჲJxGTaqGa fw`tb;m[`0f6`f “sxeulis nawilebi”<br />

111. a-ZAmLa fofv8f “loya”<br />

112. a-ZRN abJ., a-Z’RM bzif. fo/s “loya; Rawvi”<br />

113. a-WapAn fzfgfy “Wiplari, Wipi”<br />

166


114. a-WAWa fzfzf “Tirkmeli”<br />

115. a-WPaZN f=fos “nerwyvi”<br />

116. a-WPN f=s “piri”<br />

117. a-WPNry˜ara f=sh7mfhf “didi piri”<br />

118. a-WPNwa abJ., a-WPAwa bzif. f=sqf “sasa”<br />

119. a-xagGTA abJ., a-agGTA bzif. f[fu`0f “Txemi”<br />

120. a-xaJGLabJP f[f;`8f,; “kefa”<br />

121. a-xafNc abJ.,. a-apNc bzif. f[f9sw> ,p. f[fgsw “kbili”<br />

122. A-chaga xafMc fw]fuf [f9sw “saWreli kbili”<br />

123. a-xafNcJM abJ., a-afNcJM bzif. f[f9sw;ms “RrZili”<br />

124. a-xASTax˜ abJ., a-ASTax˜ bzif. f[fim0f[m “kefa”<br />

125. a-xaWPsAx˜a abJ., a-aWPsAx˜a bzif. f[f=cf[mf “saxe, pirisaxe”<br />

126. a-xaWPN abJ., a-aWPN bzif. f[f=s “saxe, pirisaxe”<br />

127. a-xSPNL abJ., a-SPNL bzif. f[is8 “tvini”<br />

128. a-xSPNbaL // a-xNbaL abJ., f[is,f8 //f[s,f8<br />

a-SPlNbaL // a-SPNbaL bzif. f[iks,f8//f[is,f8 “Tavis tvini; Tavis qala”<br />

129. a-xN abJ., a-N bzif. f[s “Tavi”<br />

130. a-xNsmacGA // a-xNsga nacGA f[scvfw`f // f[scuf yfw`f “saCvenebeli TiTi”<br />

131. a-xGAmc f[`fvw “torsi”<br />

167


132. A-xGda abJ., a-Gda bzif. f[`lf “kiseri; yeli”<br />

133. A-xGdacGa abJ, A-GdacGa bzif. f[`lfw`f “kani kefaze”<br />

134. a-xAxGda abJ., a-AGda bzif. f[f[`lf “kefa”<br />

135. a-xGdajAl abJ., a-GdajAl bzif. f[`lf\mfk “kefa”<br />

136. a-xGdNrra f]`lshhf “xrtili”<br />

137. a-xGlamSGN // a-xGlamSGA f[`kfvi`s//f[`kfvi`f “xaxa”<br />

138. a-xGNcG f[`sw` “yeli”<br />

139. A-jMmS f\msvim “warbi”<br />

140. a-LNwra f8sqhf “iRlia”<br />

daavadebaTa saxelwodebani<br />

141. Aapkra ffgrhf “cofi”<br />

142. a-barbAc f,fh,fw “alergia, kanze gamonayari”<br />

143. a-baLkGAdara f,f86`flfhf “raqitizmi”<br />

144. a-baLfwGarA f,f89q`fhf “motexiloba”<br />

145. a-bzIa f,pbf “wiTela”<br />

146. a-blN f,ks “Tiaqari”<br />

147. A-bru//mNbru f,he//vs,he “saqonlis daavadeba”<br />

148. a-gGaangNlara fu`ffyuskfhf “guliscemis SeCereba; ariTmia”.<br />

168


149. a-bMlrA f,skhf “damwvroba”<br />

150. a-gGaxEÁwMwra fu`f[tbqsqhf “gulis gafarToeba (daav.)”<br />

151. a-gGawGNx˜, bzif. a-gGawGkra fu`fq`s[m> ,p.fu`fq`rhf “filtvebis anTeba”<br />

152. a-gGEKsra fu`tbchf “guliscema”<br />

153. a-gGxASPTra fu`[fi0hf “amnezia”<br />

154. a-gGNqGbMlra fu`s6`,skhf “kuWis wva”<br />

155. a-gGNCmazara fu`sxvfpfhf “gulis daavadeba”<br />

156. a-gGMwalara fu`sqfkfhf “1. gulis manki; 2. risame<br />

mZimed gancda, wuxili”<br />

157. a-dAgGa fkfu`f “yru”<br />

158. a-dOu bzif. flje “jilexi”<br />

159. a-dGax˜zNmcara fl`f[mpsvwfhf “Sekruloba”<br />

160. a-TalOu f0fkje “qolera”<br />

161. a-TAfTa f0f90f “Ciyvi; cximgrova”<br />

162. AKRrakra fb/hfrhf “Sekruloba”<br />

163. aKmhGa fbv]`f “xvela”<br />

164. aKmhGara fbv]`fhf “daxveleba”<br />

165. aKmhGA baAfs fbv]`f ,ff9c “Wleqi”<br />

166. aKmhGA bzIa fbv]`f ,pbf “yivanaxvela”<br />

167. a-kanwMwNra frfyqsqhf “meWeWi”<br />

169


168. a-katijar abJ. frfnb\mfh “durbeli, kisris<br />

jirkvlebis, limfuri<br />

kvanZis anTeba”<br />

169. a-k˜atei CNmazara baafsN WPkN frmfntb xsvfpffhf ,ff9cs =rs “dizenteria”<br />

170. a-k˜Nba, a-TagG bzif. frms,f> ,p. f0fu` “kibo”<br />

171. a-larqGNqG abJ., a-kGMrwMk˜ bz. fkfh6`s6`> ,p.fr`shqsrm “jiblibo“<br />

172. A-lafSP akra // a-lafSPkra fkf9i frhf> fkf9irhf “gaTvalva, Tvali”<br />

173. A-laSG fkfi` “brma”<br />

174. A-lafSP cGg˜A fkf9i w`umf “avi Tvali, gaTvalva”<br />

175. a-maasIl fvffcbk “buasili”<br />

176. a-maCarAba fvfxfhf,f “cxenis daavadeba”<br />

177. a-mgGaxAsra fvu`f[fchf “dizenteria”<br />

178. a-mSGAaZa abJ., a-mSGaaZM bz. fvi`ffof> ,p. fvi`ffos “osteomieliti”<br />

179. a-nTafsrA fy0f9chf “cudad gaxdoma”<br />

180. a-JamrA f;mfvhf “daavadeba, romlis<br />

simptomebia temperaturis momateba, umizezo tirili, rac CabJirebaSi gadadis da nevrozuloba”<br />

181. A-JGzLa f;`p8f “jilexi”<br />

182. a-rMx˜TSra abJ., a-x˜TMSra bz. fhs[m0imhf> ,p. f[m0simhf “cieba, cieb-cxeleba”<br />

183. a-safrAn fcf9hfy “wvrilfexa rqosani<br />

pirutyvis Wiri”<br />

184. a-safMrRAT fcf9sh/f0 “faRaraTi”<br />

170


185. sawarEl, a-nacGxMkGMrSPa bz. cfqfhtk> ,p. fyfw`[sr`shif “panariciumi, dudko,<br />

186. a-fsmAWra f9cvfzhf “gulis wasvla”<br />

187. a-fsxNxra f9c[s[hf “agonia”<br />

188. a-fshGNsTra f9c]`sc0hf “sirsveli”<br />

189. a-fsNlSGSGara f9cskfi`i`fhf “gulis wasvla”<br />

190. a-fsNCP f9cs- “susti”<br />

191. a-fxTra f9[0hf “muni”<br />

192. a-fSra f9ihf “wiTeli qari”<br />

193. a-fSPakra f9ifrhf “revmatizmi, qari”<br />

194. a-fMnwaSara f9syqfimfhf “sisxldena cxviridan”<br />

195. a-fMnwaSGara f9syqfi`fhf “haimoriti”<br />

196. a-q˜amsarLA f6mfvcfh8f “saqonlis kuWis daavadeba”<br />

197. a-yAb f7f, “kameCis daavadeba”<br />

198. A-SP fi “libri”<br />

199. a-SPMZ fiso “malaria”<br />

200. a-SadaKjara fimflfb\mfhf “angiospazmi”<br />

201. a-Sak˜tax˜ abJ., a-Saptax˜ bz. fimfrmnf[m> ,p. fimfgnf[m “Sakiki”<br />

202. a-SamxlArSG fimfv[kfhi` “bursiti”<br />

203. a-SAna abJ, a-nSan bz. fifyf> ,p. fyify “xali”<br />

204. a-cGarkWN fw`fhrzs “Cutyvavila”<br />

205. a-cGarnNByGa fw`fhys7`f “mTvareuli”<br />

171


206. a-wakra fqfrhf “datilianeba, pedikulozi”<br />

207. a-Walara fzfkfhf “anTeba”<br />

208. a-WapankaSGara fzfgfyrfi`fhf “Wipis amovardna”<br />

209. a-WPahadagGa f=f]flfu`f “yru-munji”<br />

210. a-WPahaWPAs f=f]f=fc “enablu”<br />

211. a-x˜Talalara // a-x˜Ta alalara f[m0fkfkfhf> f[m0f fkfkfhf “gacieba”<br />

212. a-x˜Aa f[mff “tkivili”<br />

213. a-x˜Mux˜Nura f[mse[msehf “Zlieri tkivilis SegrZneba”<br />

214. a-xGdarCM f[`lfhxs “ybayura”<br />

215. A-xGra f[`hf “iara”<br />

216. a-hGarax˜ f]`fhf[m “Roris Wiri”<br />

217. A-hcGa, a-cGarfSPZa bzif. f]w`f> ,p.fw`fh9iof “yvavili”<br />

218. a-hGMhGIk f]`s]`br “dambla”<br />

219. a-hGMhGIkra f]`f]`brhf “damblis dacema, paralizeba”<br />

samkurnalo saSualebebi<br />

220. a-bambA f,fv,f “bamba”<br />

221. a-barbAc AxGSG f,fh,fw f[`i` “Rvedkeci”<br />

172


222. a-bAjPaqGwa f,f\mf6`qf “mdogvis salbuni”<br />

223. a-blarkMga f,kfhrsuf “yayaCo”<br />

224. a-blN AxGSG f,ks f[`i` “rZiana”<br />

225. gMd ihask˜Nn Usl b]fcrmsy “gidis balaxi”<br />

226. a-dAsga flfcuf “sisxlis gamosaSvebi dana”<br />

227. a-dAfa flf9f “dafna” _ megr. dafi;<br />

228. a-dOu AxGSG flje f[`i` “gulsisana”<br />

229. a-dGkAma fl`rfvf “gvirila”<br />

230. a-dGMkrNn fl`srhsy “ia”<br />

231. a-dGNpMrpMl fl`sgshgsk “walika”<br />

232. a-vanNzaxGSG fdfyspf[`i` “isli”<br />

233. a-zTk˜Nl fp0rmsk “Zirmwara”<br />

234. a-TAfTa axGSG f0f90f f[`i` “TeTrZira”<br />

235. aKwarfx˜a fbqfh9[mf “nayeni”<br />

236. a-kazNq axGSG frfps6 f[`i` “Rolo, mJauna”<br />

237. a-kanwNwraxGSG frfyqsqhf[`i` “meWeWa”<br />

238. a-kasNSP frfcsi “dolbandi”<br />

239. a-katijAr axGSG frfnb\mfh f[`i` “daTvimsxala”<br />

240. a-kawaxGNr frfqf[`sh “kowaxuri”<br />

241. a-k˜Mba axGSG frms,f f[`i` “saponela”<br />

173


242. A-lafSPwaSGara fkf9iqfi`fhf “halucinacia”<br />

243. A-maTabz fvf0f,p “matitela”<br />

244. A-maThask˜Mn fvf0]fcrmsy “meWeWa”<br />

245. a-malhAm fvfk]fv “malamo”<br />

246. a-maSNna/a-ZMnwAga fvfimsyf> fosyqfuf “oyna”<br />

247. A-mgGax˜ axGSG fvu`f[m f[`i` “veluri pitna”<br />

248. A-mSGlaha fvi`kf]f “Tameli”<br />

249. a-nacGxNkGMrSPa axGSG fyfw`[sr`shif f[`i` “gobiscxvira”<br />

250. Apap ihask˜Mn fgfg b]fcrmsy “mRvdlis balaxi”<br />

251. a-pincEt fgbywtn “pinceti”<br />

252. A-JGzLa axGSG f;`p8f f[`i` “Savwamala”<br />

253. a-rdNsga fhlscuf “saanesTezio saSualeba”<br />

254. a-rfxAga fh9[fuf “saTburi”<br />

255. a-rLaSNga fh8fimsuf “narkozi”<br />

256. a-sfIrT fcgbh0 “spiriti”<br />

257. A-sakasa fcfrfcf “sakace”<br />

258. a-sak˜at/a-LMwra labaqGa fcfrmfn> f8sqhf kf,f6`f “yavarjeni”<br />

259. a-samyGMr // a-camyGMr fcfv7`sh> fwfv7`sh “samyura”<br />

174


260. A-fsaZ f9cfo “ormo, romelSic avadmyofs<br />

kurnavdnen”. Zvlebis daavadebebis mqone adamianebis gansakurneblad adamianis simaRlis ormos<br />

Txridnen. naZvis (afxazurad naZvi - afsaZ) totebisgan cecxls anTebdnen da ormos axurebdnen. Semdeg<br />

avadmyofs am ormoSi aTavsebdnen.<br />

261. A-fSraxGSG f9ihf[`i` “oSoSa”, “TavSava”<br />

262. fMnwAWaa rMxGSG (syqfzff hs[`i` “finwaWebis (finwaWa<br />

gvaria) wamali”<br />

263. a-qGMc f6`sw “kuneli”<br />

264. RNba IxGSG ?s,f b[`i` “Ribas wamali”<br />

265. a-yNga f7suf “Cirqgrovis gasaWreli<br />

dana”<br />

266. a-yGMlmiTa//a-yGalmiTa//a-yGalminTa f7`skvb0f> f7`fkvb0f>f7`fkvby0f “pitna”<br />

267. a-SaptAx˜ axGSG fimfgnf[m f[`i` “pirwminda”<br />

268. a-SarbAT fimfh,f0 “gaciebis wamali”<br />

269. SmAH IxGSG Imvfa b[`i` “Smafis wamali”<br />

270. A-Sxaraj fim[fhf\m “TeTrZira”<br />

271. a-SPOuraSGaga fijehfi`fuf “Termometri”<br />

272. a-SPNZ axGSG fiso f[`i` “asisTava”<br />

273. A-jmarMxGSG f\mvfhs[`i` “xarisCliqa”<br />

274. a-ZaZarbAga fofofh,fuf “krazana”<br />

175


275. AZLa fo8f “xsnari”<br />

276. wNkG IxGSG Qsr` b[`i` “wikvis wamali”<br />

277. a-WAWaxGSG fzfzf[`i` “xbosSubla, xarisSubla”<br />

278. a-WPahGAga f=f]`fuf “gadasaxvevi masala”<br />

279. A-xrajPMSP f[hf\si “angeloza”<br />

280. a-xGrabR˜Nc // a-xGMrbR˜Mc f[`hf,/msw> f[`sh,/msw “mravalZarRva”<br />

281. a-xGMWkNdSGara axGSG f[`szrsli`fhf f[`i` “mWada”<br />

282. A-x˜araj f[mfhf\m “jagrcxila”<br />

283. a-xGSGwGN f[`i`q`s “drenaJi”<br />

284. a-x˜aaxCPMga f[mff[-suf “tkivilgamayuCebeli”<br />

285. a-xNrfSPaaga f[sh9iffuf “sxeulidan tyviis<br />

amosaRebi iaraRi”<br />

286. a-jamfAz f\mfv9fp “Wiafera”<br />

287. a-HLNga fa8suf “oSoSa”<br />

fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika<br />

288. a-bzxMqGcGAJGara f,p[s6`w`f;`fhf “Clifini”<br />

289. A-blaam f,kffv “balRami”<br />

176


290. A-blaamZ f,kffvo “naRveliT pirRebineba”<br />

291. a-bRAJG f,/f;` “fufxi iaraze”<br />

292. a-g˜Ama fumfvf “gemo; mada”<br />

293. a-gGabzÁ’ara fu`f,pbfhf “janmrTeloba”<br />

294. a-gGafxaCara fu`f9[fxfhf “mada”<br />

295. a-gGAnq˜bJM fu`fy6m,;ms “kvnesa”<br />

296. a-gGEKsbJM M fu`tbc,;ms “guliscema, gulisZgera”<br />

297. a-gGEKsra fu`tbchf “guliscema”<br />

298. a-gGNTy˜ara fu`s07mfhf “SiSi; foriaqi”<br />

299. a-gGNxMnhGra fu`s[sy]`hf “gulisreva”<br />

300. a-dAgGa flfu`f “yru”<br />

301. a-dMqdNqra fls6ls6hf “xSiri guliscema, bagabugi”<br />

302. a-dGax˜carA fl`f[mwfhf “defekacia”<br />

303. a-dGnNcara fl`yswfhf “fekalia”<br />

304. a-z fp “naRveli”<br />

305. a-TGA f0`f “Cirqi”<br />

306. AKcGk˜Msra fbfw`rmschf “slokini”<br />

307. AKmakWra fbvfrzshf ”daWknoba (kanisa)”<br />

308. AKmsara fbvcfhf “dacemineba”<br />

309. AKmhGa fbv]`f “xvela”<br />

310. AKmhGara fbvcfhf “xvela”<br />

177


311. AKsra fbchf “cema, Zgera (gulisa)”,<br />

“Zlieri sunTqva”<br />

312. a-krNHara frhsafhf “Wama”<br />

313. A-lafSPwaSGara fkf9iqfi`fhf “halucinacia”<br />

314. A-laSGara fkfi`fhf “Casaxva”<br />

315. A-laRMrZ fkf/sho “cremli”<br />

316. a-lacGyGNsra fkfw`7`schf “uneblie daxamxameba”<br />

317. a-lacGkGab, a-cGkGMmJMr//a-CkGMmJGMr bz.fkfw`r`f,> ,p. fw`r`sv;msh> fxr`sv;msh “Tvalis Cirqovani<br />

daavadeba”<br />

318. A-lbaadara fk,fflfhf “ylapva, Caylapva”<br />

319. A-mla fvkf “SimSili”<br />

320. A-mlaSra fvkfimhf “SimSili”<br />

321. A-mcGadara fvw`flfhf “uZiloba”<br />

322. A-JPahGara, a-JPahGarA bz. f;`f]`fhf “coxna”<br />

323. a-JAmkra f;mfvrhf “Wknoba, gaxdoma”<br />

324. A-Jkra f;mrhf “gasuqeba, momateba”<br />

325. A-JGra f;`hf “daleva”<br />

326. a-rsarA fhcfhf “moneleba”<br />

327. a-rNmZ fhsvo “Sardi”<br />

328. a-fsTAzaara f9c0fpffhf “cxovreba; sicocxle”<br />

329. a-fsNf f9cs9 “amounT. da CasunT. haeri”<br />

178


330. a-fxNZ f9[so “sizmari”<br />

331. a-fxZN f9[os “ofli”<br />

332. a-fNnway˜ f9syqf7m “wvintli”<br />

333. a-фara fafhf “Wama”<br />

334. a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra fafn`hcfuf fw`tb;m[`0f6`f hqfrshf “saWmlis monelebis sistema”<br />

335. a-HNLra fas8hf “ynosva”<br />

336. a-HLNsra fa8schf “ynosva”<br />

337. a-qGMfsNChara f6`s9csx]fhf “xvneSa, oxvra”<br />

338. a-yGNsra f7`schf “daxamxameba”<br />

339. a-CxGrA fx[`hf “Sardi”<br />

340. A-cGa fw`f “Zili”<br />

341. a-cGanNrra fw`fyshhf “grZnoba; SegrZneba”<br />

342. A-cGara fw`fhf “daZineba”<br />

343. a-cGarA fw`fhf “wova”<br />

344. a-cGarsNsra fw`fhcshf “Tvlema”<br />

345. a-cGNSP f9csi “fermkrTali”<br />

346. a-ZbA fo,f “wyurvili”<br />

347. a-ZkaTGara forf0`fhf “Sardva”<br />

348. a-ZkaTGaratG-fxaSaratG forf0`fhfn` 9[fimfhfn`<br />

cGeiJxGTaqGa rwakMra w`tb;m[`0f6`f hqfrshf “Sard-sasqeso organoebis<br />

sistema”<br />

179


349. a-ZNSPa fosi`f “wyurvili”<br />

350. a-ZGarA fo`fhf “pirRebineba”<br />

351. a-wI fqb “Sardi”<br />

352. a-wGNuara fq`sefhf “tirili”<br />

353. a-WPamyGarA f=fv7`fhf “ReWva”<br />

354. a-WParhAsra f=fh]fchf “damTqnareba”<br />

355. a-WPNxara f=s[fhf “gaRviZeba”<br />

356. A-xG f[` “daWrili”<br />

357. a-xGACPra f[`f-hf “xrCoba, daxrCoba”<br />

358. A-xGlaxara f[`kf[fhf “gadacdena, gadacdoma”<br />

359. A-xGlaSGara f[`kfi`fhf “gdacdena, gadacdoma”<br />

360. a-haq˜fsNq˜ra f]f6m9cs6mhf “qoSini, mZimed sunTqva”<br />

361. A-hGsa irMx˜ua, a-hGsa irbo, amzatG f]`cf bhs[mef> f]`cf bh,j> fvpfn` `menstrualuri cikli”<br />

180


danarTi II<br />

sailustracio masala<br />

(andazebi, mxatvruli teqstebidan amowerili winadadebebi )<br />

Tavi I<br />

adamianis sxeulis nawilebTan dakavSirebuli<br />

sailustracio masala<br />

AaWMc “sibrZnis kbili”<br />

aa-xafMcqGa rwMxGAWP igMlou axafMc iax˜Zup aaWMc “saReWi kbilebis<br />

boloSi mdgar kbils sibrZnis kbili hqvia”. (kviwinia, 1997: 105)<br />

aa-xafMc “saReWi kbili”<br />

aa-xafMc xGMWqGa “patara saReWi kbiliebi” (kviwinia, 1997: 106)<br />

A-baL, bzif. A-bLa “Zvali”<br />

haKt, akamMrSPSPa eifSP uaha baL ulaZami “hait, lokokinasaviT meti<br />

Zvali ar gaqvs” (narTebi…, 2000: 27)<br />

abaL ax˜fwGou eifMzSua “Zalian Wkviani adamiani; yvelasTvis cnobili,<br />

pativsacemi adamiani; xelmarjve adamiani“ (zedmiwevniT: “vinc<br />

erTmaneTs argebs gadatexil Zvlebs” (kaslanZia, 1995: 18)<br />

ui abaL alam “amis gakeTeba martivia, iolia” (kaslanZia, 1995: 18),<br />

zedmiwevniT: “amas Zvali ara aqvs, Zvali ar urevia”.<br />

ibaL icGMlasup “is (kaci) Zalian swrafia, xelmarjvea” (kaslanZia,<br />

1995: 18), zedmiwevniT: “misTvis Tavisi Zvali msubuqia, mas Zvali<br />

emsubuqeba”<br />

lMbaL ltGMm “is (qali) fexmZimed aris” (kaslanZia, 1995: 18),<br />

zedmiwevniT: “mas (qals) Tavisi Zvali ar ekuTvnis”.<br />

ibaL icGa TafsoKt “Tavs Zalian uxerxulad grZnobs” (kaslanZia, 1995:<br />

18), zedmiwevniT: “misi Zvlebi mis kanSi iyreba, mis kanSi cviva”.<br />

A-bRa, bzif. A-bR “zurgi”<br />

181


ibRa fwGoup. ზarmacia, muSaoba ar uyvars (kaslanZia, 1995: 19)<br />

ibRa fwGanM dMyoup. Cadenilis gamo Zalian rcxvenia. (kaslanZia, 1995:<br />

19)<br />

ibRa RGRGoup. zarmacia, muSaoba ar uyvars. (kaslanZia, 1995: 19)<br />

abRa iauKt. daexmarnen, daxmareba miiRo. (kaslanZia, 1995: 20)<br />

ibRa ak kMdgMloup. raRac usoamovneba elis, winaTgrZnoba aqvs.<br />

(kaslanZia, 1995: 20)<br />

a-bz // A-bMz “ena”<br />

ibz duup “ybedia” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT: “didi ena aqvs”.<br />

ubz TakM “zedmets nu laparakob” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT:<br />

“Seni ena Sig [pirSi] Cakete”.<br />

ubz sMloumwan “nu miSli, Wkuas nu maswavli” (kaslanZia, 1995: 21),<br />

zedmiwevniT: “Sens enas nu mirev, CemSi nu urev”.<br />

ibz aTra TMwit “bilwsityvaobs; bevrs laparakobs” (kaslanZia, 1995:<br />

21), zedmiwevniT: “misi ena budidan gamovida”.<br />

abjarxafMc “eSvi”<br />

abjarxafMcqGa L-cMrak “ori cali eSv-i(-ebi)” (kviwinia, 1997: 105)<br />

a-gGawGA abJ., a-gGMwGN bzif. “RviZli”<br />

igGawGa JGpoup “Wkuanaklulia, briyvia” (kaslanZia, 1995: 27),<br />

zedmiwevniT: “sqeli RviZli aqvs”.<br />

sgGawGa Tixit “SemaRona, bevri usiamovneba momayena” (kaslanZia, 1995:<br />

27), zedmiwevniT: “RviZli amomiRo”.<br />

a-gGN “guli”<br />

saTanei gGaSa lgGM rTMnCnM dnaxMnhGit aLnMya “saTanei guaSa dawynarda<br />

(guli daiwynara) da saxlSi dabrunda” (narTebi.., 2000: 23)<br />

igGN xtIt “mada mouvida”, zedmiw.: “guli moexada”.<br />

igGN kAhaKt “imedi dakarga”, zedmiw.: “guli waeqca”.<br />

182


igGN ixASPTit “Tavisi ubedureba cotaoden daaviwyda,<br />

tkivili/sawuxari daiama”, zedmiw.: “Tavisi guli daiviwya”.<br />

sgGN yaKwEKt “damawynara, gamamxneva”, zedmiw.: “guli gamikeTa”.<br />

igGN eKyarAm “Tavs kargad ar grZnobs, sisustes grZnobs”, zedmiw.:<br />

“misi guli misi toli ar aris”.<br />

igGN LbaxEKt “eWvi Seepara, Seyoymanda”, zedmiw.: “misi guli gaorda”.<br />

sgGM awGMmR aloup “raRac ar masvenebs, cudi grZnoba maqvs”, zedmiw.:<br />

“gulSi lursmani maqvs”.<br />

igGM ceKt “SeeSinda”, zedmiw.: “guli wauvida”.<br />

igGM bMlueKt “keTili, Sembralebelia”, zedmiw.: “misi guli iwvis”.<br />

ui agGM sMmam “misi Tavi ara maqvs, misTvis ar mcalia”, zedmiw.: “misi<br />

guli ara maqvs”.<br />

igGM iaRoup “feTqebadi, mZime xasiaTi aqvs”, zedmiw.: “misi guli<br />

mteria”.<br />

igGM iCPanup “frTxilia”.<br />

igGM maWxeKt “avad gaxda; guli wauvida” (kaslanZia, 1995: 29-41),<br />

zedmiw.: “misi guli dacotavda”.<br />

a-gGMbJNnacGa “SuaTiTi”<br />

agGMbJMnacGa iaxaz amacGaz<br />

(narTebi, 2000: 81)<br />

“beWedi, romelic SuaTiTze ekeTa”<br />

a-gGMfhGN abJ., a-gGahGfN bzif. “qalis ZuZu”<br />

fhGMsk afSPqa lgGMfhGM neiWPalkIt, axa ilzMmChaKt “erT-erTma qalma<br />

bavSvs ZuZu pirSi Caudo, magram ver moiTmina” (narTebi, 2000: 24)<br />

ahMK – laaK iraTGou, hGMzba mMrkM, eKSGaqGMmwa (afhGMs lgGMhGfM)<br />

“batonsac sWirdeba da monasac, magram arc daniT iWreba da arc<br />

sufraze ideba” (gamocanis pasuxia: qalis mkerdi) (gulia, 1985: 189)<br />

a-gGMSPflNmha abJ. , a-gGMfSPlNmha bzif. “maxvilisebri morCi”<br />

agGMfSPlMmha agGMSPfMbaL axGTaqGa zegM ireKwoup “maxvilisebri morCi<br />

gulmkerdis Zvlis yvelaze patara nawilia” (kviwinia, 1997: 27).<br />

183


a-gGMSPfN “mkerdi”<br />

fhGMsk lgGMSPfM neiWPalkKt, axa ilzMmMChaKt “erTma qalma Tavisi<br />

mkerdi Caudo pirSi, magram ver moiTmina” (narTebi.., 2000: 24).<br />

a-dA “ZarRvi”<br />

aSa icaSPa ada ialagMlom “gamosaSvebi sisxli ZarRvebSi ar Cerdeba”<br />

(gulia, 1985: 145).<br />

a-dASP “myesi”<br />

aSxGa adaSP “quslis (aqilevsis) myesi” (kviwinia, 1997: 95).<br />

a-vanNza “elenTa”<br />

lagGi-lacGeK rMbJara avanMza charaJGhGara auan “gugasa da quTuTos<br />

Soris elenTa Suamavlobda” (agrba olRa – z.eSera).<br />

A-vara “gverdi”<br />

sMvara sMx˜ueKt “gverdi mtkiva”.<br />

a-vawNs abJ., a-vak˜Nc bzif. “nekni”<br />

ivawaraqGa idMrfx˜aZeKt “neknebi dauTvales, scemes” (kaslanZia, 1995:<br />

25).<br />

a-zTra “naRvlis buSti”<br />

azTra az zTMmwua ayalara iSGarTou CMmazaroup “naRvlis buStSi<br />

naRvlis Sekaveba saSiSi daavadebaa” (kviwinia, 1997: 119).<br />

a-zqGaQ”zurgi”<br />

CPadaSP zqGMSP “TeTri viri TeTri zurgiT” (gulia, 1985: 190).<br />

izqGa ikMdMrCCaloKt “mis zurgs ukan dascinian” (kaslanZia, 1995: 48).<br />

a-TaWkGNm “muSti”<br />

ianakMm TaWkGMm “rodesac ar aris saWiro, muStia”.<br />

A-KahGa “swori nawlavi”<br />

184


KahGa iWPixit “rac Wama, araferi Seergo (aRebina)”, zedmiw.: “swori<br />

nawlavi gamoiRo” (kaslanZia, 1995: 83).<br />

aKLkaaga “Zgide”<br />

afMnwa agGaLara eKLSPoup abaLtG aiLkaaga “cxviris Rru gayofilia<br />

Zvlovani ZgidiT” (kviwinia, 1997: 43)<br />

a-kAn “Worfli”<br />

axGMWM ixaWPM zegM akan iaganM iyan “bavSvis saxe mTlianad WorfliT<br />

iyo dafaruli” (Sayrili, 1986: 296).<br />

a-kNka “ZuZu”<br />

asabi danwGualak aup ian akMka aniWPalkua “rodesac Cvili tiris, deda<br />

maSin aZlevs ZuZus”.<br />

fSLM-eiScGa jarak eicTaxMsueKt (aJG akMka) “oTxi Zma erT adgilas<br />

isvris” (gamocanis pasuxi: Zroxis jiqani, ZuZu) (gulia, 1985: 189).<br />

a-kNkmacG “dvrili”<br />

acGa Kalou akMkmacGaqGa rWPM “kanSi arsebul dvrilebSi...” (kviwinia,<br />

1997: 169).<br />

a-kNlwMw “gadmokarkluli Tvali”<br />

abla kMlwMw “gadmokarkluli Tvalebi” (Sayrili, 1986: 327).<br />

a-k˜atEK “nawlavi”<br />

ik˜ateK bMlx˜eKt “mZime danakargi, ubedureba ganicada” (ityvian<br />

Svilis dakargvis dros) (kaslanZia, 1995: 51)., zedmiw.: “misi nawlavi<br />

ukve daiwva”.<br />

a-k˜atEKpa “wvrili nawlavi”<br />

ak˜ateKpa Kamoup L-xGTak... M”wvrili nawlavi ori nawilisgan Sedgeba.”<br />

(kviwinia, 1997: 112).<br />

a-k˜atEKSGpa “msxvili nawlavi”<br />

185


ak˜ateKSGpa xM-xGTak rMla iSaqGgMloupM”msxvili nawlavi sami<br />

nawilisgan Sedgeba” (kviwinia, 1997: 114).<br />

a-lagGN “Tvalis kakali”<br />

alagGM cq˜a akGMmpMl aHorma amoup “Tvalis kakals mrgvali forma<br />

aqvs” (kviwinia, 1997: 155).<br />

a-lakTA abJ., a-laqTA bzif. “Tvalis bude”<br />

patMxG [leuarsa] ilakTa danMnTafSP, dax˜gMlaz dneKluua<br />

dceKtM”patuxma levarsas Sig TvalebSi rom Caxeda, iqve Caikeca”<br />

(Sayrili, 1986: 403).<br />

a-lakNwa “Tvalis upe, Tvalis are”<br />

sMla iaakGMrSPanM slakMwa sMx˜ueKt “Tvalebis garSemo are mtkiva”<br />

(Sayrili, 1986: 404).<br />

A-lax˜ “Subli”<br />

ilax˜ uafSPnM ikGac-xGM SPa “mis Subls Sexede da misi wili xorci<br />

gayavi”.<br />

A-lacGa//a-blacGa “quTuTo”<br />

rafx˜a ilacGa ax˜xitMz “dabadebis adgili, adgili, sadac gaCnda”,<br />

zedmiw.: “sadac pirvelad QquTuTo gaaxila” (kaslanZia, 1995: 58).<br />

ablagGMK ablacGeK rMbJara avanMza charaJGhGauan “Tvalis gugasa da<br />

quTuTos Soris elenTa Suamavlobda” (gulia, 1985: 165).<br />

A-ltGMJGLa “laviwi, laviwis Zvali”<br />

altGJGLa zMfwGara mariou abaLqGa ireKuoup<br />

mtvrevadi ZvalTagania” (kviwinia, 1997: 48).<br />

”laviwi advilad<br />

a-lNmha “yuri”<br />

ilMmha iTasit “yuri mohkra,SemTxveviT gaigo”.<br />

186


slMmha wixit “Tavi momabezra Tavisi xmamaRali saubrebiT” (yurebi<br />

waiRo).<br />

ilMmha acGa TartGoup “yrua, araferi esmis” (kaslanZia, 1995: 59-60).<br />

a-lMmhabAgGa “yuris apki”<br />

alMmhabagGa fJGar udagGaxoKt “Tu yuris apki gagexa – dayruvdebi”<br />

(Sayrili, 1986: 422).<br />

a-mayWPahGAra “weli”<br />

amayGWPahGara axGTa “welis nawili” (kviwinia, 1997: 23).<br />

a-maxA abJ., a-maA bzif. “xeli”, “barkali”<br />

kGMbrMk amaxa aa-lak irzMrHom “erTi koRos barkali rva ZaRlma ver<br />

SeWama” (afxazuri zRaprebi, 1997: 177)<br />

a-maxASaxa abJ., a-maxa ASaxa bzif. “kidurebi” (Sdr. aSxar. maÃG-SaÃGqGa “xelfexi,<br />

kidurebi”)<br />

uK imaxaSaxa ixGom, dMCmazaLup “xel-fexs ver xmarobs, avad aris”<br />

(Sayrili, 1986: 434), zedmiw.: “kidurebi ver Svelis”.<br />

a-maxGAr abJ., a-maGAr bzif. “mklavi, xeli mtevnis gareSe”<br />

ui daaiuan lMlasaxa lmaxGar iakGMrSPanM<br />

matylSemoxveuli” (narTebi, 2000: 171).<br />

“modioda mklavze<br />

A-mgGa “muceli<br />

Ras iumou umgGoup “Seni mteri Seni mucelia”.<br />

mgGa mMcGakGan xM zMcGom “Tu mucels ar sZinavs, Tavi ver daiZinebs”.<br />

a-mMSxGNlw abJ., a-mMSGNlw bzif. “idayvi; gzis mosaxvevi”<br />

amMSxGMlw axGAmc x-wkarak amoup ”idayvs [idayvis sxeuls] sami kide<br />

aqvs” (kviwinia, 1997: 49).<br />

187


a-napN abJ., a-mapN bzif. “xeli”<br />

ui iarR˜a napM JahGas imoup, iarma napM rMTGas imoup “Tavisi marjvena<br />

xeli urod aqvs, marcxena xeli - maSad” (narTebi, 2000: 18).<br />

lnapM Mrg˜eJua dnMrfMlan “xelebis trialiT Seegeba” (narTebi.., 2000:<br />

10).<br />

inapM ax˜M afssoKt “Tavisi saqmis ostatia”, zedmiw.: “xelebidan oqro<br />

scviva”.<br />

snapM saHoKt “vinmes cema minda”, zedmiw.: “xelebi mefxaneba”.<br />

lnapM danfSPMloup “finansurad masze (qalze) aris damokidebuli”,<br />

zedmiw.: “xelebze dahyurebs”.<br />

a-napsMrgGNwa abJ., a-nargGNwa bzif. “xelisguli”<br />

uK inapsMrgGMwa amsaqGa Mwoup “mis xelisgulze korZebia” (Sayrili,<br />

1986: 471).<br />

a-nafxNc abJ., a-nafxNs' bzif. “xelis frCxili”<br />

nafxMck iayaram “pawawinaa, frCxilis odena ar aris”.<br />

Ji nafxMci eKyGMzxada? “xorci da frCxili vin daaSora erTmaneTs?”<br />

(gulia, 1985: 172).<br />

A-nacGa // A-macGa abJ., A-macGa bzif. “TiTi”<br />

unacGa ZaaukMlar ixnawGoKt “wyali Zalian civia, TiTebs Tu wyalSi<br />

Cayof, mogwyvets” (kaslanZia, 1995: 67).<br />

a-nacGk˜Ns “xelis nekaTiTi”<br />

unacGaqGa aduHaloKt “Zalian gemrielia”, zedmiw.: “xelis nekaTiTebs<br />

miaWmev” (kaslanZia, 1995: 68).<br />

a-nacGxNf ceraTiTi (xelisa)”<br />

anacGxMf arKaSPaga aJMSGa k˜aWP “ceraTiTis gamsworebeli mokle<br />

kunTi” (kviwinia, 1997: 85).<br />

188


a-JN “xorci”<br />

aJM ikit “gasuqda”, zedmiw.: “xorci daiWira”.<br />

sJM iHeKt “gamawama, gamawvala, damtanja”, zedmiw.: “Cemi xorci<br />

SeWama”.<br />

imala iJM izMmHo dMyoup “Cadenilis gamo Zalian ganicdis, nanobs”,<br />

zedmiw.: “marto Tavis xorcs ver Wams” (kaslanZia, 1995: 45).<br />

A-JGtG abJ., a-tG bzif. “TeZo; barZayi”<br />

zeg˜ reiha iauu iSGpou abaL gGaLa iax˜Zup aJGtG “yvelaze grZel msxvil<br />

lulisebr Zvals barZayi hqvia” (kviwinia, 1997: 57).<br />

a-JGLaxNr abJ., a-aMr // a-KaNr // a-LaNr bzif. “mxari”<br />

rMJGLaxMr eKbMrTeKt “erTmaneTs daexmarnen, gverdSi amoudgnen”,<br />

zedmiw.: “erTmaneTs mxari misces”.<br />

a-JGLaSGAy˜a // a-JGMLSGAy˜a abJ., A-MLay˜a bzif. “beWi”<br />

irSMz abgaxGMWM aJGLaSGay˜a “mokluli melas beWi” (narTebi, 2000: 171).<br />

aJGLaSGay˜abaL iakMz lampMwaSGan ileKnM ila ixSGalt. “beWis Zvali,<br />

romelic ekava gauvarda dam as TvalSi Cauvarda: (afxazuri<br />

zRaprebi, 1997: 174)<br />

a-rgGwMsTa “safeTqeli”<br />

argGwMsTa adGax˜tGi agan aWPM Kamoup adGax˜tGi alMmhaTMLra “safeTqlis<br />

gare nawilSi moTavsebulia gareTa sasmeni xvreli” (kviwinia, 1997:<br />

35).<br />

a-rfhA “filtvi”<br />

Arfha ianup avawaraqGa “filtvebi neknebSia moTavsebuli” (kviwinia,<br />

1997: 126).<br />

a-uatAla “jirkvali”<br />

189


***<br />

uatala – satala,<br />

arna – sMrna,<br />

fMfqa, cMcqa,<br />

sarsaleK uatala (gulia, 1939: 174).<br />

jirkvali – satala,<br />

arna sarna,<br />

fifqa, cicqa,<br />

sarsalei jirkvali.<br />

A-fxaSara cGEჲJxGTaqGa “sasqeso organoebi”<br />

afxaSara cGeჲJxGTaqGa rMla axacGeK ahGseK reKWPartGMSGa eifSPMm<br />

“mamakaci da qali sasqeso organoebiT gansxvavdebian” (kviwinia, 1997:<br />

130).<br />

a-fxZN “ofli”<br />

afxZM acGa ianalwua. . . “rodesac ofli gamoiyofa. . . ” (kviwinia, 1997:<br />

170).<br />

a-fNnwa “cxviri”<br />

ifMnwa ukMr, ifsM xSPoKt “mis cxvirs Tu mokideb, misi suli<br />

mowydeba” (Zalian sustia, dasustebulia) (kaslanZia, 1995:79).<br />

a-fNnwagGaLra “cxviris Rru”<br />

afMnwagGaLara agGTa LMjara iSPoup aKLkaaga ala “cxviris Rru ZgidiT<br />

or nawilad iyofa” (kviwinia, 1997: 121).<br />

a-q˜NSG // a-fNSG “bage, tuCi; niskarti”<br />

iq˜MSG dMqGMiweKt “agdebulad moeqca, ar ikadra”, zedmiw.: “Tavis<br />

tuCze daisva”.<br />

a-RrA “muclis Rru”<br />

190


aRreK aWaWeK eKdMsloKt “Zalian gamxdaria”, zedmiw.: “muclis Rru da<br />

Tirkmeli erTmaneTs exleba”.<br />

a-yMryN “yeli”<br />

afSPqa iyMryM “Cvilis xorxi” (narTebi.., 2000: 24).<br />

iyMryM dkMlaxeKt “is ar uyvars”, zedmiw.: “xorxSi gaeCxira”.<br />

aa-yGAyGa bJ., a-yGAyG bzif. “zurgi”<br />

aSGarax yGayGa irMmanM “nanadirevi zurgze hqondaT mokidebuli”<br />

(narTebi.., 2000: 70).<br />

iyGayGa acGa axMrxit “magrad dabegves, Zlier scemes”, zedmiw.: “mis<br />

gverdebs kani aaZvres”.<br />

a-yGMryGMl “mala”<br />

ayGMryGMlqGa rxMfx˜aZara naZoKt 33-34 cMra ryMnZa “malebis raodenoba<br />

33-34 erTeuls aRwevs” (kviwinia, 1997: 23).<br />

a-SA “sisxli”<br />

iSa SPueKt, ida SPueKt “sisxli uduRs”.<br />

aCPa auaLM iSa aloup “cxens adamianis sisxli aqvs”.<br />

a-Sana, a-nSan “xali”<br />

uK lfMnwaWP anSan (Sanak) amoup “mas cxvirze xali aqvs” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986: 485).<br />

a-SamxN abJ., a-SamN bzif. “muxli”<br />

iSamxM waroup “muxli uWris, kargad darbis, mkvircxlia”, zedmiw.:<br />

“misi muxli mWrelia”.<br />

iSamxM iwfraaueKt “Zalian karg ganwyobazea”, zedmiw.: “muxli<br />

qvemodan ufrinavs”.<br />

191


a-SapN “fexi”<br />

Karma SapM fsMng˜eris imoup “marjvena fexi grdemlad aqvs” (narTebi..,<br />

2000: 18).<br />

iSapqGa daarMqGMmgMlo daayaleKt “ise gaxda, fexze ver dgeboda”<br />

(narTebi.., 2000: 73).<br />

iSapM alixit “raRac saqme wamoiwyo”, zedmiw.: “Tavisi fexi airCia”.<br />

iiJGMz iSapM iwaleKt “Zalian daTvra, gamoibruJa, simTvralisagan<br />

fexze ver dgas”, zedmiw.: “rac dalia, fexSi Caudga”.<br />

iSapM dMqGnMleKt “gamojanmrTelda; misi saqmeebi kargad midis;<br />

fuli iSova”, zedmiw.: “fexze dadga”.<br />

a-SargGMcG, a-SapgGacG “wvivi”<br />

zafx˜a zMzqGa Myou, zMSTax˜ zMSxua Myou (aSargGMcG) “rasac win zurgi<br />

aqvs, ukan _ muceli” (gamocanis pasuxia: wvivi) (gulia, 1985: 189).<br />

a-SacGk˜Ms “fexis TiTi”<br />

aSacGk˜araqGa nacGk˜araqGa ireKfSPup “fexis TiTebi xelis TiTebs<br />

hgavs” (kviwinia, 1997: 63).<br />

A-SxGa abJ., A-SG bzif. “qusli; terfi”<br />

lMSxGala dnagGTasMn… “man (qalma) Tavisi qusli hkra... ” (narTebi..,<br />

2000: 8).<br />

iSxGa ceKt “quslebi gaeyina”, zedmiw.: “misi qusli wavida” (kaslanZia,<br />

1995: 123)<br />

A-ca “kuWi”<br />

znM-zMnla aca KazknM irhGoKt amgGa hGa “xandaxan kuWs amgva-s (mucels)<br />

uwodeben” (kviwinia, 1997: 109).<br />

a-clMmhGA abJ., a-clamhGN bzif. “nikapi; yba; loya”<br />

192


iucGMmRu auaLM iclamhGM aSTMbJ dMdbJwas iuahaueKt “im adamianis<br />

ybebis xma, romelic gezizReba, Weqa-quxiliviT gesmis” (gulia, 1985:<br />

148).<br />

a-cGA “kani, tyavi; qerqi; naWuWi”<br />

ui auaLM icGa, auaLM iJM dalMmwit “is adamianis kanidan, adamianis<br />

xorcidan ar dabadebula” (narTebi.., 2000: 37).<br />

icGa alaSGeKt “eWvi gauCnda”, zedmiw.: “mas kanSi Cauvarda”.<br />

lcGa dalwKt “man (qalma) is Sva”, zedmiw.: “misi kanidan gamovida”.<br />

lcGa fiCPit “namusi axada, gaaupatiura”, zedmiw.: “man (mamak.) misi<br />

(qalis) kani gatexa”.<br />

a-cGEჲJ “sxeuli, organizmi”<br />

afMrRM eifSP icGa-iJM yafSup, amca awk˜Ms icGeK-iJi coup! “misi sxeuli<br />

gavarvarebuli naxSiriviT wiTelia, misi sxeuli cecxlze ufro<br />

cxelia” (narTebi.., 2000: 24).<br />

lcGa-lJM aSGaZa eifSP iSPkGakGan “misi sxeuli (kani da xorci) Wyinti<br />

yveliviT TeTri iyo” (narTebi.., 2000: 13).<br />

acGeKJi rMynM aSGraqGa ralwra “sxeulze SeSupebebis, Cirqgrovebis<br />

amosvla”. (sabinecki, 1910: 31<br />

a-cGEჲJxGTaqGa “sxeulis nawilebi”<br />

auaLM icGeKJxGTaqGa “adamianis sxeulis nawilebi” (kviwinia, 1997: 11).<br />

a-ZAmLa “loya”<br />

aZamLa TMfxo agara dgaran “bavSvi loyaCamTbari akvanSi iwva”<br />

(narTebi, 2000: 31).<br />

a-WAWa “Tirkmeli”<br />

193


armarax˜ ikMdu aWaWa eKha eKhaup “marcxena Tirkmeli ufro didia”<br />

(kviwinia, 1997: 127).<br />

a-WPaZN “nerwyvi”<br />

aWPaZM zMrSPua auatalaqGa irMx˜Zup aJGZM uatalaqGa “nerwyvis<br />

gamomyof jirkvlebs sanerwyve jirkvlebi ewodeba” (kviwinia, 1997:<br />

104).<br />

a-WPN “piri”<br />

afhGMzba lWPM anMlMZGZGa “qaliSvilma piri rom daibana...” (narTebi..,<br />

2000: 54).<br />

iWPM xtMm “daRvremilia”, zedmiw.: “misi piri axdili ar aris”.<br />

iWPM akit “damunjda”, zedmiw.: “misma pirma daikava”.<br />

iWPM fMrCPuam “uars ar etyvian”, zedmiw.: “mis pirs isini ar gatexen”.<br />

a-WPNwa abJ., a-WPAwa bzif. “sasa”<br />

aWPMwa xMx˜tGi aTuan “sasis zeda TaRi” (kviwinia, 1997: 99).<br />

a-xafNc abJ.,. a-apNc bzif. “kbili”<br />

ZMda yGaraSP (axafMcqGa) “uwylo riye” (gamocanis pasuxi: kbilebi)<br />

(gulia, 1985: 189).<br />

narTaa zMzneKuaz auaa rxafMcqGa mMcxGM iSPkGakGanM, dara uaa<br />

eiqGawGazaap “im xalxs, romlebTanac narTebi midiodnen, kbilebi<br />

Zalian TeTri hqoniaT, xolo Tavad Savebi yofilan” (narTebi.., 2000:<br />

45).<br />

zxafMc kafsaz arasa icGMmRup “ukbilos Txili ezizReba”.<br />

A-chaga xafMc “saWreli kbili”<br />

axafMcqGa rHormula auaLM iynM iSPMyou abasoup: achagaqGa – fP-cMrak. . .<br />

“adamianis kbilebis formula Semdegnairia: saWreli – oTxi cali”.<br />

(kviwinia, 1997: 105)<br />

194


a-xafNcJM abJ., a-afNcJM bzif. “RrZili”<br />

aq˜MSG aLnuwyatGi acGa KzlMxu axafMcJM “piris Sida kanisagan Sedgeba<br />

RrZili” (kviwinia, 1997: 99).<br />

a-xASTax˜ abJ., a-ASTax˜ bzif. “kefa”<br />

rTuli sityvaa. Sedgeba a-xN // a-N “Tavi” + A-STax˜ “ukan” fuZeebisagan.<br />

a-xSPNL abJ., a-SPNL bzif. “tvini”<br />

amCi axSPMLi Kara igMm “Zala da goni, Wkua mas ar aklia” (narTebi..,<br />

2000: 18).<br />

ixSPML fMrueKt “araseriozulia, Wkuamxiarulia”, zedmiw.: “misi Wkua<br />

dafrinavs”.<br />

ixSPML TaSGeKt “daWkvianda, Wkua moemata”, zedmiw.: “misi Wkua Sig<br />

Cavarda, Wkua Cauvarda”.<br />

a-xSPNbaL // a-xNbaL abJ., a-SPlNbaL // a-SPNbaL bzif. “Tavis tvini; Tavis qala”<br />

awGa zTagMlou aSPTa zlakGMrSPou amasarqGa uaL xMbaLla iTGup “vaSli<br />

rom dgas, im ezos garSemo Robe (sarebi) adamianis Tavis qalebiT<br />

aris savse” (narTebi, 2000: 95).<br />

ubri axSPMbaL aup uabxGa ixMx˜ xGSGM “is Tavis tvini aris Seni<br />

mamamTilis (simamris) Tavis tkivilis wamali”<br />

a-xN abJ., a-N bzif. “Tavi”<br />

ixM aqGiweKt “Tavi ganwira”, zedmiw.: “Tavi zed dado”.<br />

sxM xMSGwGa “pasuxs vageb, rom...”, zedmiw.: “Cemi Tavi momaWeriT”<br />

xMla dnMyGoKt “Wkviania, yvela nabiji gaTvlili aqvs”, zedmiw.:<br />

“TaviT dadis”.<br />

axM aTanM “organizebulad, gaTvliT, gonivrulad”, zedmiw.: “Tavis<br />

micemiT”.<br />

a-xGAmc “sxeulis nawili wels zemoT, torsi”<br />

195


axGamc abaLqGa “sxeulis Zvlebi” (kviwinia, 1997: 23).<br />

A-xGda abJ., a-Gda bzif. “kiseri; yeli”<br />

ixGda aZaxGa axarweKt “mokles”, zedmiw.: “yelze vazi Semoaxvies,<br />

moabes”.<br />

ixGda aa-lak irzMHom “Zalian msuqania”, zedmiw.: “mis kisers rva<br />

ZaRli ver SeWams”.<br />

a-xGdajAl abJ., a-GdajAl bzif. “kefa”<br />

axMbaL abaLqGa hGa irMfx˜aZoKt: axGdajal.. .<br />

kefa...” (kviwinia, 1997: 31).<br />

“Tavis qalis Zvlebia:<br />

a-xGdNrra “xrtili”<br />

ayGratGra axGdMrra “saxsris xrtili” (kviwinia, 1997: 63).<br />

a-xGlamSGN // a-xGlamSGA “xaxa”<br />

aHatG aWPM agGaLara ayMntGi nay iax˜Talo acGeiJxGTa iax˜Zup axGlamSGM.<br />

“organos, sadac piridan saWmeli gadadis, xaxa hqvia” (kviwinia, 1997:<br />

108).<br />

A-jMmS “warbi”<br />

ajMmSeifSP deKlahGoup “koxtad, kargad acvia”, zedmiw.: “warbiviT<br />

aris gaxveuli, Semosili”.<br />

atM ablaqGa anau, ajMmS iahGon “rodesac bum Tvalebi miiRo, warbs<br />

iTxovda”.<br />

a-LNwra “iRlia”<br />

bLMwra iwak “Sens iRliaSi damale” (narTebi.., 2000: 19).<br />

196


Tavi II<br />

daavadebebTan da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika daavadebaTa<br />

saxelwodebani<br />

Aapkra, tap. Äapkra “cofi”<br />

daapkMr dzMdWPahGalo “yvelaze axlobeli adamiani”, zedmiwevniT<br />

“Tu gagiJda, visac miabamen; is, viszec gacofebuls miabamen”<br />

ala aapkMr – RGadaya icoKt. “ZaRli rom gacofdeba, RvadaSi garbis”<br />

(gulia, 1985: 170)<br />

a-bzIa “wiTela”<br />

acGMrfSPZa uaLM ianix˜lakg˜M “abzia” hGa KaSTan, ax˜Z rhGomMzt, nasg˜M<br />

ikGaSPon “rodesac adamiani WiTelaTi an yvaviliT avaddeboda, mis<br />

(daavadebis) saxels ar iZaxdnen, Tan cekvavdnen” (gublia, 1965: 96)<br />

a-blN “Tiaqari”<br />

***<br />

ahaSP knahanM acGA axMzxx˜ada?<br />

ajmafS amca KaqGJnM izbMlx˜ada?<br />

maTafS waknM “x˜i” zhGax˜ada?<br />

sMmST bzioup,<br />

ax˜aa rtGaga afsMf ala suTGhGoKt,<br />

CHHu, CHHu, CHHu! (agrba olRa, z. eSera)<br />

panta msxali vin Camokida da kani vin gaacala?<br />

yavisferi Seferilobis Txa vin daagdo cecxlze da vin dawva?<br />

kavkasiuri gvelgesla vin damala da “xi” vin Tqva?<br />

Cemi fexi kargia (kargi fexi maqvs),<br />

tkivils SeberviT Segilocav,<br />

Cfu, Cfu, Cfu (Sebervis bgeraTa mibaZva).<br />

197


a-bMlrA “damwvroba”<br />

***<br />

cGi-JGi eivaknM inxax˜ada,<br />

acgGM ala eiSPuanM izbax˜ada?!<br />

ajMmScGa lawanM iaazrMxx˜ada,<br />

ajma waknM icGaRGax˜ada?!<br />

abMlra x˜aaup hGa zahax˜ada?!<br />

uK – alafSP! (gulia, 1939: 170)<br />

xari da Zroxa erTad Sebmuli vis dautovebia,<br />

kata rom ZaRls uyefdes vis unaxavs?!<br />

xaxxvis CenCo daTesviT vis mouyvania,<br />

Txa CembmiT vis uxvnia?!<br />

damwvroba tkiviliao vis gaugia?!<br />

us – gaTvalva!<br />

a-dAgGa “yru”<br />

adagGa izM LMntG adaul iasuam “yrusTvis dolze orjer ar ukraven”.<br />

(Sayrili, konjaria, 1986:193)<br />

a-dOu bzif. “jilexi”<br />

eincGMSPi ZMrlaSGi<br />

eKfSP eKcMzbax˜ada?<br />

ga ikMlga gaZM dzMrJGx˜ada?<br />

amSPMn acha aqGwanM ilMqGs LMqGsx˜ada?<br />

JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM,<br />

ileiLeix˜ada?<br />

ga-fslMmZ JGlasM ikazMfsax˜ada?<br />

afSPra saTGhGan,<br />

afSPra xMsceKt.<br />

ax˜aa saTGhGan,<br />

ax˜aa xMsceKt. (gulia, 1939: 156)<br />

xvliki da zRarbi<br />

198


erTmaneTis msgavsi erTAd vis unaxavs?<br />

napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />

zRvas xidi vin daado da iqeT aqeT vin dadioda?<br />

Cas kibe vin miadga da<br />

zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />

zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />

qars Sevuloce,<br />

qari gavdevne.<br />

Tkivils Sevuloce,<br />

Tkivili gavdevne.<br />

***<br />

izzMrdMdMz izMrmacGMsMz<br />

atGMla zMrssaz.<br />

bJMsMmwaaxak eKWPazkMz<br />

bJJMcGugbarZMk ala azMrfsMz<br />

CHHu, CHHu, CHHu!<br />

vinc iWeqa da iquxila, ielva,<br />

vinc dedamiwa daaqucmaca (daanawevra),<br />

vinc Svid SeSas cecxli waukida<br />

vinc Svidi wveTiT Caaqro<br />

Cfu, Cfu, Cfu! (informatori aviZba niusia kubaris asuli, soxumis<br />

raioni, zemoEeSera)<br />

AKRrakra “Sekruloba”<br />

AKRrakra zMx~qGo adMrra uadaLup…<br />

Sekruloba aqvs, Znelia...” (sabinecki, 1910: 22)<br />

“SmaTi gamocnoba, visac<br />

aKmhGA “xvela”, aKmhGa-ra “daxveleba”<br />

aKmhGareK awas baafsi uzMwGaxuam “xvelas da cud znes ver damalav”<br />

(gulia, 1985: 159)<br />

a-kanwMwNra “meWeWi”<br />

199


akanwMwNra cGa “meWeWiani kani” (sabinecki, 1910: 12)<br />

AlarqGMqG abJ., a-kGMrwNk˜ bzif. “jiblibo“<br />

***<br />

ala aSTax˜ sMnkMlafSPMn,<br />

kGMrwMk˜ zbeKt.<br />

kGMrwMk˜ TGhGala suTGhGeKt<br />

CHu, CHu, CHu (informatori - olRa agrba, zemo eSera)<br />

Tvalis ukan SeviWyite da<br />

jiblibo vnaxe.<br />

jiblibo SelocviT segioce<br />

Cfu, Cfu, Cfu<br />

a-lafSP a-kra // a-lafSPkra “gaTvalva, Tvali”<br />

***<br />

laxGa-wGMxGa Tast<br />

lafS-wGMfS Tast<br />

laSP-wGMSP Tast<br />

laRGra-wGMRGra Tast<br />

leKqGawGa-wGeKqGAwGa Tast<br />

aubaaJ ZMx˜MztGMz<br />

alafSPMcGg˜M aWPafSPMcGag˜<br />

abJ-Sxan inarxMsKt<br />

ulafSPM ujam ianup<br />

ulafSPM uTaacGA irMmoup.<br />

CHHu, CHHu, CHHu!<br />

rux TvalSi ruxi Samfuri moxvda,<br />

wiTel TvalSi - wiTeli Samfuri,<br />

TeTr TvalSi – TeTri Samfuri,<br />

Wrel TvalSi – Wreli Samfuri,<br />

Sav TvalSi – Savi Samfuri.<br />

Waobi sufTA wyarod vin gadaaqcia,<br />

200


cudi Tvalic, Tvalic, romelic cudad mzers<br />

Svidi mTis iqeT gavdevne,<br />

Seni Tvali Sens jamSi iyos,<br />

Seni Tvali – Sens ojaxs.<br />

Cfu, Cfu, Cfu! (informatori aviZba WimWa, kubaris as soxumis<br />

raioni, sof. Zemo eSera)<br />

A-laSG “brma”<br />

alaSG ablaqGa rMda dMnxoKt, axa afsadgMlda dMfsueKt. “brma<br />

Tvalebis gareSe cxovrobs, magram samSoblos gareSe mokvdeba”<br />

alaSG KKTaxu - iLMblak “rac brmas unda – ori Tvalia” (gulia, 1985:<br />

173)<br />

a-JamrA “daavadeba, romlis simptomebia temperaturis momateba, umizezo<br />

tirili, rac CabJirebaSi gadadis da nevrozuloba”.<br />

axGMWM danJamua aTGhGa<br />

amCPMSPa dJamzar,<br />

aSGax˜a dJamzar,<br />

aLaSPa dJamzar,<br />

axaSPa dJamzar,<br />

afSaSPa dJamzar,<br />

axGaSPa dJamzar,<br />

asabSPa dJamzar,<br />

aJamra zeg˜M xMsceKt,<br />

lMfsM lsMTGhGeKt,<br />

lMcGa sMrTMnCKt.<br />

CHu-CHu-CHu. (informatori - agrba olRa, soxumis raioni sof. zemo<br />

eSera)<br />

kviras Tu “moJamulia”,<br />

orSabaTs Tu “moJamulia”,<br />

samSabaTs Tu “moJamulia”,<br />

oTxSabaTs Tu “moJamulia”,<br />

xuTSabaTs Tu “moJamulia”,<br />

201


paraskevs Tu “moJamulia”,<br />

SabaTs Tu “moJamulia”,<br />

mTeli “moJamuloba” gavagde,<br />

miss (qalis) sul Sevuloce,<br />

misi (qalis) kani (sxeuli) davawynare,<br />

Cfu, Cfu, Cfu!<br />

sawrEl (sawarlisa) abJ., a-nacGxNkGMrSPa bzif. “panariciumi, dudko,<br />

sawereli”<br />

- sawarlisa, sawarlisa, uabacoK?<br />

- baLSMxJGara.<br />

- CSGu! sMfsM ceKt,<br />

uaJGMwGy˜a axGSG usMmTeK?! (informatory – olRa agrba, zemo eSera)<br />

-sawarlisa, sawarlisa sad midixar Sen (mamakaci)?<br />

- Zvlis dasamtvrevad.<br />

CSou! Cemi suli wavida,<br />

axlaxan wamali ar mogeci?!<br />

a-fsmAWra “gulis wasvla”<br />

aWkGMn ifsM maWxan Kara uaawGy˜a dkahaKt “biWs guli wauvida da iqve<br />

waiqca” (afxazuri zRaprebi, 1997: 115)<br />

a-fsxNxra “agonia”<br />

Sara sanneK, uK dMSPpsra dMqGMn, dMfsxMxuan. “me rodesac mivedi, is<br />

kvdeboda, afonia hqonda”. (Sayrili, konjaria, 1987 – II: 41)<br />

a-fshGNsTra “sirsveli”<br />

akan fSPra zmou afshGMsTra “sirsveli, romelic Worflis hgavs”.<br />

(Sayrili, konjaria, 1987- II:41)<br />

a-fsNCP “susti”<br />

202


auaL fsMCP “susti adamiani”.<br />

a-fxTra “muni”<br />

aZRab afxTra lMx˜t “gogos muni daemarTa”<br />

A-fSra “wiTeli qari”<br />

eincGMSPi ZMrlaSGi eKfSPnM eKcMzbax˜ada?<br />

ga ikMlga gaZMdZMrJGx˜ada?<br />

amSPMn acha aqGwanM ilMqGsLMqGsx˜ada?<br />

JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM ikazMfsax˜ada?<br />

afSra saTGhGan,<br />

afSra axMsceKt,<br />

ax˜aa saTGhGan,<br />

ax˜aa xMsceKt (gulia, 1985: 224)<br />

xvliki da zRarbi<br />

erTmaneTis msgavsi erTAd vis unaxavs?<br />

napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />

zRvas xidi vin daado da iqeT aqeT vin dadioda?<br />

Cas kibe vin miadga da<br />

zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />

zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />

qars Sevuloce,<br />

qari gavdevne.<br />

Tkivils Sevuloce,<br />

Tkivili gavdevne.<br />

a-fNnweKxaCra “surdo”<br />

uK afMnweKxaCra Kmoup daadMriJTeK “rac vicnobT, sul surdo aqvs”<br />

(Sayrili, konjaria, 1987 – II: 56)<br />

a-SPMZ “malaria”<br />

akGt SPMZ “qaTmebis malaria” (sabinecki, 1910: 28)<br />

203


a-Sak˜tax˜ abJ., a-Saptax˜ bzif. “Sakiki”<br />

Sak˜ik˜i SalamarCia<br />

Sabula safuli saWandasa,<br />

qGCasa, wMna, g˜er gerpula,<br />

gelasa, cMHHu! uagGMS! (gulia, 1985: 225)<br />

a-WPahadagGa “yru-munji”<br />

aWPaha adagGa dixMCCon “munji yrus dascinoda”.<br />

a-WPahaWPAs “enablu”<br />

a-WPahaWPas uizMZMrLuazar aKha aZlagara uaxatGazar eKha eKR˜˜up. “enables<br />

mosmenas mewisqviled muSaoba jobia” (Sayrili, konjaria, 1987 – II: 473)<br />

a-x˜Talalara // a-x˜Ta alalara “gacieba”<br />

Sdr. a-x˜Ta “sicive”, a-lalara “raRacis SigniT Sesvla”. sayuradReboa,<br />

rom termini xan erTsityviani formiT ixmareba, xanac - or sityvad<br />

a-x˜Aa “tkivili”<br />

ablax˜ axMx˜ uxanarSPTueKt “Tvalis tkivili Tavis tkivils<br />

dagaviwyebs” (gulia, 1985: 157)<br />

A-xGra “iara”<br />

axGraSGa<br />

ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />

zx˜aa ChanM izMmwGaxua,<br />

ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />

zx˜aa q˜rala-RMzrala izxMzgaua.<br />

ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />

uK dxawam, afhGMs dleKfSPup.<br />

axGra - xawara fMSGagoup,<br />

aChara zmou izmam eKlnargoKt.<br />

ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />

zx˜aa ChanM izMmwGaxua. (informatori olRa argba, zemo eSera)<br />

204


Wrilobis simRera<br />

ua raida, is mamakaci ar aris,<br />

Tavis tkivils vinc ver iTmens da ver malavs,<br />

ua raida, Tavis tkivils vinc ver iTmens –<br />

Tavis tkivils kvnesiT da oxvriT vinc itans.<br />

ua raida, Tavis tkivils vinc ver iTmens -<br />

is mamakaci ar aris, qals hgavs.<br />

Wriloba – simamacis (kacobis) gamosacdelia,<br />

arCevs vis aqvs da vis ara aqvs moTmineba,<br />

ua raida-raida, is mamakaci ar aris<br />

Tavis tkivils vinc ver malavs.<br />

A-hcGa abJ., a-cGarfSPZa bzif. “yvavili”<br />

ui ix˜uan ahcGA… Kara dMrJPKt ahcGa zMx˜x˜az auaa. “mas Savi Wiri hqonda...<br />

igi daasaflaves im adamianebma, visac gadatanili hqonda Wiri” (gulia,<br />

1964 : 97)<br />

samkurnalo saSualebebi<br />

a-xGrabR˜Mc // a-xGMrbR˜Mc “mravalZarRva”<br />

ixM xGMmkGa axGMrbR ˜Mc aqGMiwoKt “daWrili ar aris, magram mravalZarRvas<br />

adebs” (gulia, 1985: 153).<br />

a-bamba “bamba”<br />

...Saqar ZMla iWPMzbaaKt, bambala iWPMsMryGyGoKt…” (Saqriani wyliT<br />

gavaswore, bambiT SebfuTe...) (gulia, 1985: 218)<br />

abambaWPM amca uzMwGaxuam “bambaSi cecxls ver damalav” (gulia, 1985: 180)<br />

Tavi III<br />

fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika<br />

205


AKmakWra ”daWknoba (kanisa)”<br />

aTakGaJG lZamLa eKmakWKt “moxucebuliqalis loya daWkna (danaoWda)”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986 – I :59)<br />

AKmsara “dacemineba”<br />

ajma eKmseKt, abga “haKr” ahGeKt<br />

(gulia, 1985: 181)<br />

“Txas daacemina, melam “xeiri” Tqva”<br />

AKmhGa “xvela” (ars. sax.)<br />

aKmhGa WPkup “xvela avadmyofobaa” (Sayrili, konjaria, 1986 - I: 62)<br />

AimhGara “xvela”<br />

mMcxGM aCCara aKmhGara aSToup “bevr sicils xvela mosdevs” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 _ I: 62)<br />

Aisra “cema, Zgera (gulisa)”, “Zlieri sunTqva”<br />

ada adMf-dMfhGa KeKsueKt “ZarRvis adif-dif (bgeriTi mibaZva) feTqavs”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 66)<br />

aKcGk˜Msra<br />

“slokini”<br />

saaTk ayara wueKt dKacGk˜MsueKJTeK “ukve erTi saaTia rac aslokinebs”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 284)<br />

a-bRAJG “fufxi iaraze”<br />

axGra abRaJG aqGleKt “iaraze fufxi gaCnda” (Sayrili, konjaria, 1986 - I:<br />

98)<br />

a-g˜Ama, aSxar., tap. g˜Ama “gemo; mada”<br />

jabaada krMzHo, aHatG iag˜amou izdMram “uSromlad mWameli ver igebs,<br />

saWmels ra gemo aqvs” (gulia, 1985: 187)<br />

206


a-gGabzÁara “janmrTeloba”<br />

us gGabzIara uauaaKt “Seni ar mjera“ (zedmiwevniT: “ise mogeces<br />

janmrTeloba”). gacveTili frazaa: unda yofiliyo “ise janmrTeloba<br />

mogces, rogorc marTals ambobde/rogori marTalic iyo”.<br />

CMmazara zMmbac, gGabziara hatMr izaqGMm “visac avadmyofoba ar unaxavs,<br />

janmrTelobas ar afasebs” (gulia, 1985: 160)<br />

a-gGEKsbJM M“guliscema, gulisZgera”<br />

axGMWM igGeKsMbJ arantG Ksahauan “bavSVis guliscema aqedan mesmoda”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 160)<br />

a-gGeKsra “guliscema”<br />

mMta igGeKsra iaha-iaha iRGRGaxon “mitas guliscema ufro da ufro<br />

Zlierdeboda” (Sayrili, konjaria – I:160)<br />

a-gGMxMnhGra “gulisreva”<br />

aCMmazaL lassM-lassM agGMxMnhGra wigeKt “avadmyofs xSirad guli ereoda”<br />

(Sayrili, konjaria, 1986 –I: 180)<br />

a-dagGa “yru”<br />

adagGa izM LMntG adaul KaseKt “urisTvis dolze orjer ukraven” (Sayrili,<br />

konjaria: 1986 – I:193)<br />

a-dMqdNqra “xSiri guliscema, bagabugi, dagadugi”<br />

Maxaz dneKuan amLa dMqGnM, igGM dMqdMqGan “maxazi gzad midioda, mis guls<br />

bagabugi gahqonda” (Sayrili, konjaria, 1986 – I: 214)<br />

A-JPahGara abJ., a-JPahGarA bzif. tap. JPahGarA “coxna”<br />

207


aJG ahask˜Mn aJPahGOKt “Zroxa balaxs coxnis” (Sayrili, konjaria, 1986 _<br />

I:226)<br />

A-Jkra “gasuqeba, momateba”<br />

uK aJkra ilzMmarioup “is advilad suqdeba” (Sayrili, konjaria, 1986 –<br />

I:230)<br />

A-JGra “daleva”.<br />

aCaraWPM aLM maWnM iaaJGKt “qorwilSi Rvino cota davlieT” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 –I: 238)<br />

a-z “naRveli” (naRvlis buStis mier gamoyofili nivTiereba)<br />

azTra amakGan eKfSP agGawGa iadhGaloup, aLnMwya az Toup “naRvlis buSti<br />

tomaras gavs, RviZlTan aris dakavSirebuli, SigniT naRvelia<br />

moTavsebuli” (kviwinia 1997: 119)<br />

a-ZbA “wyurvili”<br />

eicnM iSPneiuaz dMrbeKt aZGM aZMrLaSP dawagMlanM aJGra daWPnM, dMrLeg˜ –<br />

aZba! aZba! hGa ahGhGara dSPaWPMz “erTad rom midiodnen, dainaxes erTi<br />

adamiani wylis nakadis (CanCqeris) qveS idga, svamda da mainc – wyurvili!<br />

wyurvili! (mwyurias) gaiZaxoda. (afxazuri zRaprebi, 1997:115)<br />

a-ZkaTGara “Sardva”<br />

aZkaTGara acGeKJxGtaqGa “saSarde organoebi” (kviwinia, 1997: 127)<br />

iTakGaJG dicMmkGa… ZkaTGarag˜M dMzcomMzt “Tavis dedaberis gareSe<br />

..mosaSardadac ki ver midioda” (afxazuri zRaprebi, 1997: 168)<br />

a-ZkaTGaratG-fxaSaratG cGeiJxGTaqGa rwakMra “Sard-sasqeso organoebis<br />

sistema”<br />

a-ZkaTGaratG-fxaSaratG cGeiJxGTaqGa SPoKt L-xGtaknM “Sard-sasqeso sistemis<br />

organoebi or jdufad iyofa” (kviwinia, 1997: 127)<br />

208


a-ZMSPa “wyurvili”<br />

ah ifha aZMSPa dakiT “mefis asuls wyurvilma Seawuxa” (Sayrili, kaslanZia,<br />

1986 –I:278)<br />

a-ZGarA “pirRebineba”<br />

axGMWM KKHaz zeg˜M KZGeKt “bavSvma rac Wama, yvelaferi amoaRebina”<br />

(Sayrili, kaslanZia, 1986 –I:278)<br />

a-krNHara “Wama”<br />

akrMHaraWPM jamxGMxG iLMzcGeK KareK awaxozma? “WamaSi jamxuxu da misi<br />

megobrebi gana waagebdnen?” (afxazuri zRaprebi, 1997:117)<br />

a-laSGara “Casaxva”<br />

lcGa dalaSGeKt douhala axSPara zedmiwevniT “mis kanSi Cavadra (Caisaxa)<br />

zeciuri Zalebis meSveobiT bavSvi”, “zeciuri Zalebis CareviT is<br />

daorsulda” (informatori Wanba merab, kaldaxvara, 2003)<br />

A-laRMrZ, tap. laZN “cremli”<br />

laRMrZi WPi eiqGixuam “gauCerebliv tiris”, zedmiwevniT “cremlsa da<br />

pirs erTimeores ar aSorebs”. (kaslanZia, 1995: 57)<br />

a-lacGyGNsra “uneblie daxamxameba”<br />

ui uaJGi-uaJGi dlacGyGMsuan “is xSirad axamxamebda” (Sayrili, konjaria,<br />

1986 – I:411)<br />

A-lbaadara “ylapva, Caylapva”<br />

us, amaTGaqGa SPMlMZGZGoz, ilMzgGamTaZakGa, axahG ilbaaldeit. ase,<br />

tansacmels rom recxavda, ver SeamCnia da qva gadaylapa. (afxazuri<br />

zRaprebi, 1977:378)<br />

A-mla “SimSili”<br />

jamxGMxG aZGM ahahaihGa anMSGgGalqGa SPiHoz, nasg˜M, dMrLeg˜Mx amla hGa SPihGoz<br />

ibeKt “jamxuxma dainaxa, rom erTi adamiani miwas Wamda da mainc “mSias”<br />

iZaxda (afxazuri zRaprebi, 1977:115)<br />

209


a-mlaSra “SimSili”<br />

mlaSra cMHa azdMram, acGa – axCM “SimSili misaWmels (dasayolebels) ar<br />

eZebs, Zili – baliSs” (gulia, 1985: 172)<br />

a-fsTAzaara “cxovreba; sicocxle”<br />

auaLM ifsTazaara k˜aWPup “adamianis sicocxle moklea” (Sayrili,<br />

konjaria, 1986 – II:41)<br />

a-fsNf “amosunTquli da CasunTquli haeri”<br />

afsMf laga-Lagaga acGeiJxGtaqGa “sunTqvis organoebi” (kviwinia, 1997:121)<br />

a-fxNZ “sizmari”<br />

dmMcGakGa fxMZ ibeKt “uZilod sizmari naxa” (gulia, 1985: 133)<br />

afxMZ abara “sizmris naxva” (amiWba, 2008: 127)<br />

a-fxZN “ofli”<br />

dxMnhGKt, afxZM ix˜SM dkahaua-bRalaua “dabrunda ofliani (ofl wasmuli)<br />

vardniT da gorviT (fexze Zlivs idga)” (narTebi…, 2000: 27)<br />

a-rsarA “moneleba”<br />

aHatG arsara “saWmlis moneleba” (kviwinia, 1997: 99)<br />

a-rNmZ “Sardi”<br />

acGeiJ ialgatGu arMmZ eKzoKt aWaWa asaaraWPM “organizmidan damosayofi<br />

Sardi grovdeba Tirkmlis fialebSi” (kviwinia, 1997: 128)<br />

a-TGA “Cirqi”<br />

aSGra aTGa TMrxKt “Cirqgrovidan Cirqi amoiRes” (Sayrili, kaslanZIa, 1986<br />

– II: 179)<br />

210


a-фara “Wama”<br />

anMSGgGal… aHara uaWPup. “miwis beltebs Wam” (afxazuri zRaprebi, 1997:<br />

115)<br />

a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema”<br />

a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema” (kviwinia,<br />

1997: 99)<br />

A-cGa “Zili” (ars. sax.)<br />

acGa acGarTa eKlnaxuam “Zili sawols ar arCevs” (gulia, 1985: 126)<br />

a-cGanNrra “grZnoba; SegrZneba”<br />

ui lMblaqGa cGanMrrak rxMlan. . . “mis (qalis) TvalebSi grZnoba Canda”<br />

(Sayrili, konjaria, 1987 - II: 330)<br />

a-cGarsNsra “Tvlema”<br />

aLMjagM Kax˜tGaz KcGarsMruan “orive ijda da Tvlemda” (Sayrili, konjaria,<br />

1987:331)<br />

a-CxGrA “Sardi”<br />

waCxGrM warbara idMrueKt. “visac sawolSi moSardva SeuZlia, icis<br />

rogor gaaSros igi” (gulia, 1985: 148)<br />

a-wGNuara “tirili”<br />

aCara fSPZoup SGahGarala, afsra wGMuarala “qorwili lamazia simReriT,<br />

sikvdili – tiriliT. (gulia, 1985: 131)<br />

gMna xGMWM SMJaaxMs dwGueKt,izban? “ratom tiris patara ginda dilidan<br />

moyolebuli?” (aJiba, 2004:8)<br />

aCara fSPZoup SGahGarala, afsra wGMuarala “qorwili lamazia simReriT,<br />

sikvdili – tiriliT” (gulia, 1985: 131)<br />

a-WParhAsra “damTqnareba”<br />

211


WPMrhasra WPkup “damTqnareba gadamdebia” (gulia, 1985: 171)<br />

a-WPNxara “gaRviZeba”<br />

amra WPMxeKt, amSPg˜M WPMxeKt… “mzem gaiRviZa, dRemac gaiZviZa”. (aJiba, 2004:<br />

11)<br />

212

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!