d i s e r t a c i a
d i s e r t a c i a
d i s e r t a c i a
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
avtoris stili daculia<br />
ivane javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo universiteti<br />
humanitarul mecnierebaTa fakulteti<br />
kavkasiologiis instituti<br />
leila aviZba<br />
adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika<br />
afxazur enaSi<br />
filologiis doqtoris (Ph.D.) akademiuri xarisxis mosapoveblad warmodgenili<br />
d i s e r t a c i a<br />
samecniero xelmZRvaneli: filologiis mecnierebaTa doqtori,<br />
profesori Teimuraz gvancelaZe<br />
Tbilisi<br />
2011
sarCevi<br />
Sesavali...............................................................................................................................................................................3<br />
adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri leqsikis<br />
kvlevis mokle istoria ....................................................................................................................................8<br />
Tavi I. adamianis sxeulis nawilebis amsaxveli terminebi..........................................24<br />
Tavi II. daavadebebTan da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika................80<br />
1. daavadebaTa saxelwodebani.....................................................................................................................80<br />
2. samkurnalo saSualebaTa saxelwodebani..............................................................................107<br />
3. daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa saxelebis morfologiuri<br />
modelebi........................................................................................................................................................................120<br />
Tavi III. fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika.............................................................126<br />
daskvna..............................................................................................................................................................................145<br />
gamoyenebuli literatura...........................................................................................................................152<br />
danarTebi.......................................................................................................................................................................161<br />
2
Sesavali<br />
sadisertacio naSromis mecnieruli siaxle. afxazuri enis<br />
mecnieruli kvlevis istoria iwyeba 1862 wels TbilisSi rusul enaze<br />
gamocemuli petre uslaris gramatikuli mimoxilviT, romelSic<br />
aRwerilia enis fonologiuri sistemis, morfologiis, sintaqsisa da<br />
leqsikuri Semadgenlobis ZiriTadi sakiTxebi.<br />
am naSroms didi mniSvneloba aqvs im TvalsazrisiT, rom is iyo<br />
enis struqturis aRweris pirveli cda, magram p. uslaris wigns bevri<br />
uzustobac hqonda (magaliTad, uslari gamoyofs brunebaTa sistemas),<br />
rac ganpirobebulia imiT, rom avtori klasikuri lingvistikis mimdevari<br />
iyo da, meore, pirvel cdazeve enis amomwuravi aRwera SeuZlebelia.<br />
p. uslaris Semdgom afxazuri enis leqsikis kvlevis saqmeSi<br />
seriozuli wvlili Seitana petre Waraiam, romlis naSromSic sakmaod<br />
maRal akademiur donezea gamokvleuli afxazuri enis ZiriTadi<br />
leqsikuri fondis sakmaod didi nawilis genetikuri kavSiri qarTvelur<br />
leqsikasTan, agreTve gamovlenilia sxva enebidan momdinare nasesxobanic.<br />
afxazuri da afxazur-abazuri leqsikis kvlevis saqmeSi<br />
gansakuTrebuli wvlili aqvs or did afxazologs: akad. qeTevan<br />
lomTaTiZesa da akad. JorJ diumezils, romlebmac aTwleulebis<br />
ganmavlobaSi Seqmnil naSromebSi detalurad gaarkvies afxazur enaSi<br />
warmodgenili mravali sityvis struqtura, warmomavloba da istoria.<br />
afxazuri da afxazur-abazuri dargobrivi leqsikis aqtualur<br />
sakiTxebs eZRvneba l. Wkaduas, x. bRaJbas, k. Sayrilis, S. arisTavas, s.<br />
amiWbas, v. amiWbas, v. konjarias, a. xecias, z. xibas, n. arSbas, e. kilbas, r.<br />
kliCevis, s. pazovis, a. Sagirovis, g. rogavas, r. janaSias, T. gvancelaZis,<br />
n. maWavarianisa da sxvaTa naSromebi.<br />
miuxedavad afxazuri enis leqsikaze momuSave mkvlevarTa<br />
simravlisa, dRemde monografiulad ar gamokvleula adamianis anatomiafiziologiasTan<br />
da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika. aqedan<br />
gamomdinare Cveni naSromi aRniSnuli leqsikis monografiuli kvlevis<br />
pirveli mcdelobaa.<br />
3
sadisertacio naSromis aqtualuroba. afxazur enaSi adamianis<br />
sxeulis nawilebis, fiziologiis, daavadebebisa da samkurnalo<br />
saSualebebis amsaxveli leqsika saukuneTa manZilze iqmneboda. magram<br />
aRniSnuli leqsikis etimologia, sityvawarmoeba, gamoyenebis areali<br />
TiTqmis ar aris Seswavlili da aRwerili.<br />
Cven mier Seswavlili leqsikis didi nawili dRes metyvelebaSi<br />
rusuli terminebiT aris Canacvlebuli. Cveni kvlevis aqtualurobas<br />
ganapirobebs is, rom aqamde srulad ar yofila moZiebuli da<br />
Seswavlili afxazuri enis leqsikis es mniSvnelovani fena, romelic<br />
adamianis anatomia-fiziologiasTan aris dakavSirebuli, ar aris<br />
gansazRvruli am dargis sityvebis funqcionirebis meqanizmebi da<br />
gamoyenebis aqtiurobis xarisxi; ar aris Seswavlili maTi umravlesobis<br />
warmomavloba da warmoqmnis gzebi.<br />
garda amisa, Tanamedrove lingvistur afxazologiaSi leqsikis am<br />
fenis monografiulad daumuSavebloba arTulebs leqsikologiisa da<br />
leqsikografiis Teoriuli da praqtikuli sakiTxebis damuSavebas.<br />
saanalizo leqsikis kompleqsur Seswavlas ara marto praqtikuli,<br />
aramed Teoriuli mniSvneloba aqvs, radgan TviT problema mWidro<br />
kavSirSia afxazuri enis warsulis, awmyosa da momavlis sakiTxebTan.<br />
zemoT aRniSnuli sakiTxebi gansazRvraven sadisertacio kvlevis<br />
aqtualurobas.<br />
naSromis miznebi. winamdebare naSromis miznebia:<br />
_ adamianis sxeulis nawilebis saxelwodebaTa, daavadebebTan,<br />
mkurnalobasTan da fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri leqsikis<br />
sistematizeba, aRwera da kvalifikacia;<br />
_ Zireuli (sakuTriv afxazuri) da nasesxebi leqsikis gamijvna;<br />
_ Zireul sityvaTa saxeldebis (nominaciis) motivebis dadgena;<br />
_ terminTa amosavali fonetikuri da morfologiuri struqturis<br />
garkveva;<br />
_sityvawarmoebis xerxebis gamovlena;<br />
_ afxazur enaSi nasesxeb terminTa fonetikuri adaptaciis<br />
TaviseburebaTa gamovlena;<br />
4
_ sakvlevi dargobrivi leqsikis gavrcelebis arealisa da maTi<br />
funqcionirebis sferoebis dadgena.<br />
kvlevis meTodologia. sakiTxis Sesaswavlad gamoyenebulia<br />
aRweriTi (sinqroniuli) da istoriul-SedarebiTi (diaqroniuli) kvlevis<br />
meTodebi. problemis damuSavebis xarisxi.<br />
adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri<br />
leqsikis sinqroniuli da diaqroniuli Seswavlis, agreTve am leqsikis<br />
monaTesave enaTa leqsikasTan mimarTebis sakiTxebs specialurad sul<br />
oriode naSromi exeba. esenia: q. lomTaTiZis statia “xelisa da fexis<br />
aRmniSvnel fuZeTa istoriisaTvis afxazur-adiRur enebSi da zogi<br />
saTanado qarTveluri fuZis sakiTxi” (ike, t. XV, Tbilisi, 1966), misive<br />
“afxazuri altGJGჳa (“laviwi”) sityvis etimologiisaTvis (afxazuri -s<br />
warmomavlobis sakiTxTan dakavSirebiT)” (smam, t. 76, #1, 1974), s. amiWbas<br />
““afxazur-abazur enaTa leqsika” (Fvz-9]f C. F. F9cef-f,fpf ,spi`f6`f<br />
hkt6cbrf. 1$#4> F7`f). arsebobs agreTve afxazi da qarTveli mecnierebis<br />
ramdenime naSromi, romlebic pirdapir Tu irib SexebaSi arian Cvens<br />
sakvlev TemasTan.<br />
vrceli terminologiuri masala mocemulia p. kviwinias avtorobiT<br />
1997 wels soxumSi gamocemul afxazurenovan “adamianis anatomiaSi”,<br />
romelic gankuTvnilia samedicino fakultetebis studentTaTvis.<br />
aRniSnuli wigni saintereso sakvlev wyaros warmoadgens<br />
lingvistebisTvisac.<br />
Cven mier ganxiluli masala sxvadasxva wyaroebidan aris<br />
mopovebuli. calkeuli terminebi gvxvdeba kavkasiis saimperatoro<br />
samedicino sazogadoebis mier gamocemul wignSi, romlis avtori<br />
gaxlavT k. Sablovski (Sablovski, 1886). avtori ramdenime weli afxazeTSi<br />
cxovrobda. mis mier aRwerili xalxur medicinaSi gamoyenebuli<br />
samkurnali mcenareebi da maTi dasamzadebeli receptebi CvenTvis<br />
leqsikologiuri kuTxiT iyo saintereso.<br />
disertaciaze muSaobis dros Seswavlil iqna afxazuri<br />
samwignobro enis, abJuuri da bzifuri dialeqtebis masala, terminTa<br />
5
amJamindeli semantika da morfologiuri struqtura, gaimijna Zireuli<br />
da nasesxebi leqsika, gamovlinda sakuTriv afxazuri, afxazur-abazuri,<br />
afxazur-adiRuri, afxazur-qarTveluri da saerTo iberiul-kavkasiuri<br />
leqsika. dadginda terminTa didi nawilis amosavali struqtura da<br />
Tavdapirveli semantika, momxdari fonetikuri da semantikuri<br />
cvlilebebi; am dargobrivi jgufis leqsikis gamoyeneba frazeologiaSi.<br />
kvlevis empiriuli baza. naSromSi gamoyenebuli da gaanalizebuli<br />
afxazuri leqsikuri masala, romelic 351 erTeuls Seadgens, amokrebilia<br />
sxvadasxva leqsikonidan, erTi nawili mopovebulia afxazeTSi savele<br />
eqspediciebis dros, xolo sityvaTa semantikis damadasturebeli<br />
sailustracio tipuri winadadebebi da frazeologia amowerilia<br />
gamocemuli folkloruli da mxatvruli teqstebidan.<br />
rac Seexeba sxva enaTa (qarTvelur, adiRur, ubixur, Tuqul,<br />
rusul) leqsikas, isini amokrebilia leqsikonebidan, an sxva avtorTa<br />
gamokvlevebidan.<br />
kvlevis Sedegebis aprobacia.<br />
naSromi Sesrulebulia iv.<br />
javaxiSvilis saxelobis Tbilisis saxelmwifo univrsitetis<br />
humanitaruli fakultetis kavkasiologiis institutSi.<br />
naSromSi warmodgenili ZiriTadi debulebebi da daskvnebi<br />
wakiTxuli iyo sxvadasxva samecniero sesiebze, gamoqveynebulia<br />
statiebisa da Tezisebis saxiT:<br />
1<br />
.<br />
2<br />
.<br />
3<br />
.<br />
2001 afxazuri enis<br />
dargobrivi leqsika<br />
(samkurnalo<br />
mcenareTa<br />
saxelwodebebi)<br />
2004 xalxuri medicinis<br />
zogierTi terminis<br />
SeswavlisaTvis<br />
2004 xalxur medicinaSi<br />
gamoyenebuli leqsika<br />
“afxazeTis moambe”<br />
Tbilisis kulturisa da<br />
xelovnebis saxelmwifo<br />
universitetis samecniero<br />
Sromebis krebuli<br />
kavkasiologiuri<br />
krebuli, Tbilisi<br />
statia<br />
statia<br />
statia<br />
6
(afxazi qalebis<br />
cxovrebis ramdenime<br />
4<br />
.<br />
aspeqti)<br />
2010 К названиям некоторых<br />
частей тела человека в<br />
абхазском языке<br />
Синергетическая лингвистика<br />
Лингвистическая синергетика.<br />
Материалы международной<br />
Tezisi<br />
научно-практической<br />
5<br />
2010 gulis აRmniSvneli<br />
Ziris Semcveli<br />
конференции (Пермь, апрель)<br />
lingvisturi<br />
qarTvelologiisa da<br />
statia<br />
.<br />
rTulfuZiani sityvebi<br />
afxazur enaSi<br />
afxazologiis problemebi,<br />
t. II<br />
6<br />
.<br />
2010 daavadebebis<br />
aRmniSvneli zogierTi<br />
filologiuri paralelebi.<br />
samecniero Sromebis<br />
სტატია<br />
7<br />
.<br />
terminisaTvis<br />
afxazur enaSi<br />
2011 Морфологические<br />
модели названий<br />
лекарственных<br />
средств и<br />
болезней в<br />
абхазском<br />
krebuli@#2 პარალელები.<br />
Eurasia Academic Publishers<br />
Journal “Acta Linguistica” T. 5,<br />
№ 1 (2011) (Bulgaria, Sophia)<br />
სტატია<br />
7
adamianis anatomia-fiziologiasTan dakavSirebuli afxazuri<br />
leqsikis kvlevis mokle istoria<br />
afxazuri ena abazurTan erTad ganekuTvneba iberiul-kavkasiur<br />
enaTa afxazur-adiRur jgufs, romelSic Sedis agreTve adiReuryabardouli<br />
(Cerqezuli) da ubixuri enebi.<br />
afxazuri da abazuri enebi lingvisturi TvalsazrisiT erT<br />
enobriv erTeuls warmoadgenen; maT aerTianebs fonetikuri sistemis,<br />
gramatikuli wyobis da saleqsikono fondis erToblioba. magram<br />
teritoriuli dacilebisa da saliteraturo enebisTvis sxvadasxva<br />
damwerlobis gamoyenebis gamo ganasxvaveben afxazurs da abazur enebs.<br />
afxazur-abazuri enobrivi erToblioba oTxi ZiriTadi dialeqtiTaa<br />
warmodgenili: ori samxreTis dialeqti (afxazuri) – abJuuri da<br />
bzifuri, ori CrdiloeTis (abazuri) – tapanTuri da aSxaruli.<br />
dialeqtebs Soris gansxvaveba ZiriTadad fonetikaSia. maT Soris<br />
gancalkevebiT dgas tapanTuri dialeqti; aSxaruli afxazur<br />
dialeqtebTan ufro axlos aris (lomTaTiZe, 101:1967).<br />
yvelaze meti sxvaoba afxazursa da abazurs Soris Tavs iCens<br />
fonetikaSi. magram miuxedavad saerTo fonologiur-gramatikulleqsikuri<br />
safuZvlisa, abazuri sakmaod gansxvavdeba afxazurisagan. Aamas<br />
ganapirobebs abazuris adiRur enaTa gavlenis qveS moqceva da afxazur<br />
da abazur samwerlobo enaTaA sxvadasxva dialeqtur erTeulebze<br />
dafuZneba-ganviTareba.<br />
rogorc ukve aRvniSneT, afxazuri enis dialeqtebia abJuuri da<br />
bzifuri. DabJuuri dialeqtis SigniT sxvaoba naklebad SesamCnevia.<br />
abJuur TqmaTa Soris yvelaze arsebiTi sxvaoba warmodgenilia<br />
kbilbagismieri mkveTri ቀ spirantiT. es spiranti erTaderT a ቀ a “wvrili”<br />
sityvaSi daculia zogi soflis (Wlou, tamiSi) metyvelebaSi, sxvagan ki<br />
– gadasulia p xSulSi.<br />
afxazuri samwerlobo ena dafuZnebulia SedarebiT martivi<br />
fonologiuri sistemis mqone abJuur dialeqtze.<br />
8
zifuri dialeqti abJuur dialeqts ZiriTadad upirispirdeba<br />
mTeli rigi fonemebiT. abJuurisagan gansxvavebiT bzifuris kilokavebSi<br />
gvaqvs winaeniesmier spirantTa da afrikatTa sisin-SiSina rigebi ( <br />
) da Taviseburi faringaluri fSvinvieri spirantis martivi da<br />
labializebuli saxeobebi ( ). martiv sisin-SiSina sibilantTaA ( <br />
) mixedviT igi upirispirdeba abJuuris msgavsad abazur dialeqtebsac.<br />
bzifuri dialeqti abJuurTan sxvaobas avlens fonetikur<br />
procesebSic (umTavresad droebis warmoebisas) da calkeul leqsikur<br />
masalaSi.<br />
TviT bzifuri dialeqti iZleva kilokavuri dayofis metad Wrel<br />
suraTs. sxvaoba kilokavebs Soris ZiriTadad modis fonologiur<br />
sistemaze. miuxedavad imisa, rom zogi soflis metyvelebas emCneva<br />
narevoba TqmaTa mixedviT da, rom axalgazrdoba gadasulia samwerlobo<br />
enis martiv sistemaze, mainc xerxdeba am dialeqtis sakmaod gamokveTil<br />
teritoriul kilokavebad dayofa. am dayofis safuZvelia imave sisin-<br />
SiSina sibilantTa qona-arqonis faqti.<br />
bzifuri dialeqtis erT-erTi damaxasiaTebeli niSania amosavali ჴ<br />
ჴG faringaluri xSulebis cvla da maT nacvlad spirantebis arseboba,<br />
isini abJuuri dialeqtisagan gansxvavebiT bzifuris yvela kilokavSi<br />
daturdeba.<br />
garda amisa, bzifuri dialeqtis niSandoblivi Taviseburebaa sisin-<br />
SiSina sibilantebis qona. swored maTi amJamad gamoyenebis mxriv xdeba<br />
kilokauri dayofa. es sibilantebia sisin-SiSina martivi da<br />
labializebuli .<br />
mTis soflebis (oThara, blaburxva. . .) yvelaze ukeT dacul<br />
metyvelebas kargad aqvs Semonaxuli yvela es specifikuri Tanxmovani.<br />
zogma kilokavma dakarga sisin-SiSina labializebuli spirantebi, zogSi<br />
ki es ukanasknelebi daculia, magram dakargulia martiv sisin-SiSina<br />
sibilantTa rigi.<br />
sisin-SiSina sibilantTa rigis mixedviT bzifur dialeqtSi<br />
gamoiyofa sami ZiriTadi kilokavi:<br />
9
1. oTharis kilokavi, romelSic daculia bzifuri dialeqtis yvela<br />
fonema - .<br />
2. lixnis kilokavi, romelSic daculia (aklia ).<br />
3. aacis kilokavi, romelSic daculia (aklia ).<br />
martiv sisin-SiSina sibilantTa rigi garda bzifuri dialeqtisa<br />
dRes ar moipoveba arc erT sxva afxazur-abazur dialeqtsa Tu kilo-<br />
TqmaSi.<br />
rac Seexeba labializebul sisin-SiSina spirantebs, isini zog<br />
dialeqtSi aRarc gvxvdeba, magram udavod yvela afxazur-abazur<br />
dialeqts hqonda. AabJuurma dakarga isini, abJuuris kvals mihyveba<br />
bzifuri dialeqtis lixnis kilokavi.<br />
metad Taviseburia aacis kilokavis viTareba. martivi saxis sisin-<br />
SiSina sibilantTa uqonlobiT am kilokavis metyveleba gverdiT udgas<br />
abJuuri da abazuri dialeqtebis metyvelebas, magram, rogorc Cans,<br />
gansxvavebul amosavalTan gvaqvs saqme. amas aCveneben is refleqsebi,<br />
romlebic saTanado sisin-SiSina bgeraTa Sesatyvisad Camoyalibdnen,<br />
erTi mxriv, aSxarul-tapanTur-abJuurSi da, meore mxriv, aacis kilokavSi.<br />
aacis kilokavis viTareba ufro gviandeli Cans.<br />
abazurSi gamoiyofa ori dialeqti: tapanTuri da aSxaruli.<br />
(lomTaTiZe, 1976: 7)<br />
tapanTuri mniSvnelovnad gansxvavdeba sxva afxazur-abazuri<br />
dialeqtebisgan. Cven win aris sxvaoba imTaviTve arsebulic da Semdeg,<br />
sakuTari ganviTarebiT, Tu umTavresad sxva enis gavleniT SeZenilic.<br />
sxvaoba warmodgenilia fonetikaSi, morfologiaSi, sintaqssa da<br />
leqsikaSi. tapanTurs mTel rig movlenebSi ganviTarebis Taviseburi gza<br />
aqvs arCeuli. es sakmaod aSorebs mas piraqeTa dialeqtebisagan.<br />
piraqeTeli afxazisaTvis tapanTuri metyveleba gaugebaria.<br />
mTlad igive ar iTqmis aSxaruli dialeqtis Sesaxeb. ZiriTadad igi<br />
piraqeTa dialeqtebs misdevs.<br />
erTi mxriv, gvaqvs Zalze gansxvavebuli tapanTuri, xolo meore<br />
mxriv, SedarebiT erTmaneTTan ufro axlo mdgomi sxva danarCeni<br />
afxazur-abazuri dialeqtebi.<br />
10
didi sxvaoba, romelsac adgili aqvs aSxarul dialeqtSi, xSirad<br />
axali movlena Cans.<br />
aSxaruls bevri saerTo uCans tapanTurTanac. es ukve gamowveulia<br />
aSxarelebis tapanTelebTan mWidroAurTierTobiT.<br />
tapanTuri aSxaruls Tavisi Zlieri zegavlenis qveS aqcevs, amas<br />
xels uwyobs agreTve is, rom abazur saliteraturo enas safuZvlad<br />
tapanTuri dialeqti aqvs dadebuli...<br />
fonetikuri sistemis mixedviT, tapanTuri garkveul punqtSi iseve<br />
gansxvavdeba abJuurisagan, rogorc bzifurisagan, samagierod sxva<br />
SemTxvevebSi tapanTuri mihyveba abJuursa da aSxaruls.<br />
tapanTelebiT kompaqturad dasaxlebuli soflebia injik-Wkuni,<br />
yubina, elburgani, fsauWa-daxa, yarafagva, fsiJi, tapanTa, abazahabli,<br />
maloabazinski, krasni vostoki, yvaidani.<br />
agreTve tapanTelebi gvxvdebian, yabardoul sofel humara-Si<br />
(lomTaTiZe, 1944:8)<br />
tapanTur dialeqtSi ori kilokavi gamoiyofa: yubina-elburganisa<br />
(sadac Sedis injiq-Wkuni, fsauWa-daxa da yvela maTi gamonayofi soflebi)<br />
da fsiJ-krasnovostoCnisa.<br />
aseT dayofas mxars uWers ჵ Tanxmovnis refleqsebi. ჵ-s l-d qcevis<br />
tendencia mkveTrad Cans fsiJisa da krasnovostoCnis metyvelebaSi.<br />
garkveul SemTxvevebSi winaenismier labializebul spirantTa da<br />
afrikatTa sruli delabializacia damaxasiaTebelia rogorc<br />
krasnovostoCnis, ise fsiJis metyvelebisaTvis.<br />
fsiJ-krasnovostoCnis kilokavs gamoeyofa ori erTeuli: fsiJisa da<br />
krasnovostoCnisa. maTSi ki gamoiyofa calke Tqmebi.<br />
fsiJSi gamoiyofa e.w. labializebuli Tqmebi, romelTa mixedviTac<br />
igi mxars uWers yubina-elburganis kilokavs da delabializebuli Tqma.<br />
krasnovostoCniSi ki amaT garda SeiniSneba Taviseburi sustadlabializebili<br />
Tqma. es ukanaskneli umTavresad ufrosi Taobis<br />
metyvelebas axasiaTebs.<br />
labializacia-delabializaciis mixedviT tapanTuris kilokavebad<br />
warmogvidgeba:<br />
11
I. yubina-elburganis kilokavi (labializebuli) – soflebi: yubina,<br />
elburgani, injik-Wkuni, fsauWa-daxa, yarafagva, tapanTa, maloabazinski,<br />
abazahabli, humara; II. fsiJ-krasnovostoCnis kilokavi (delabializebuli)<br />
– soflebi: fsiJi, krasni vostoki, yvaidani (lomTaTiZe, 1944:12).<br />
rac Seexeba aSxarul dialeqts, igi warmoadgens metad rTuli<br />
Sedgenilobis dialeqtur erTeuls. masSi gamoiyofa ori ZiriTadi<br />
kilokavi: kuvinskisa da afsuisa, romlebic mniSvnelovnad gansxvavdebian<br />
erTmaneTisagan.<br />
ZiriTadi Taviseburebani, romelTa mixedviTac aRniSnuli<br />
kilokavebi gansxvavdebian erTmaneTisagan:<br />
afsuis kilokavSi arsebobs winaenismier SiSina labializebul<br />
spirantTa magari saxeobebi – SPG, JPG. kuvinskis kilokavSi (bzifuri<br />
dialeqtis msgavsad) arsebobs mxolod Cveulebrivi winaenismieri SiSina<br />
labializebuli spirantebi SG, JG.<br />
afsuis kilokavSi saxelis viTarebiT-gardaqceviTi formis<br />
mawarmoeblad gamoiyeneba sufiqsi -STa, kuvinskis kilokavSi ki -nM.<br />
afsuis kilokavSi rigi statikuri zmnis awmyos formaSi gvxvdeba<br />
sufiqsi –ut, kuvinskis kilokavSi ki – up.<br />
afsuis kilokavSi a xmovanze daboloebul zmnebSi drois<br />
daboloebis -a sufiqTan Sexvedrisas miiReba -u (...a+a=u), kuvinskisaSi<br />
ki miiReba (...a+a=).<br />
afsuis kilokavSi droTa daboloebebSi mravali fonetikuri<br />
varianti arsebobs, magaliTad: myofadis warmoebaSi Tanxmovanze da –K, -<br />
naxevarxmovnebze daboloebul zmnebSi -aSPt sufiqsis gvaqvs; fonetikur<br />
niadagze dakargulia finitobis -t sufiqsi da amasTanaa dakavSirebuli<br />
rigi cvlilebebi sufiqsaciaSi da sxv. am mxriv kuvinskis kilokavSi<br />
daculia ufro erTferovani da uZvelesi formebi.<br />
afsuis kilokavSi viTarebis garemoebis afiqsad zmnis infinitur<br />
warmoebebSi -aSP elementi gvxvdeba, kuvinskis kilokavSi ki - -SP elementi<br />
arsebobs.<br />
afsuis kilokavSi arsebobs meSveli zmna akGup||akGt da maTgan<br />
nawarmoebi kiTxviTi sityvebi zakGMda, zakGi, kuvinskis kilokavSi ki<br />
12
agreTve arsebobs meSveli zmna aup. es fuZe garda awmyosi, gamoiyeneba<br />
sxva droebSic (mag. on← “iyo”) da misgan iwarmoeba kiTxviTi sityvebi<br />
zauda, zaui.…am niadagze mxolod kuvinskis metyvelebisTvis<br />
damaxasiaTebelia zmnis rTuli kiTxviTi formebis warmoeba: iyauwozoK<br />
da sxva.<br />
afsuis kilokavSi absolutivis sawarmoeblad gamoiyeneba sufiqsi<br />
-STa, kuvinskis kilokavSi ki -STa sufiqsi absolutivis mxolod<br />
gansazRvrul SemTxvevebSi (finitur fuZeze) gamoiyeneba. danarCen<br />
SemTxvevaSi absolutivis afiqsad sufiqsi -nM Semonaxuli. agreTve<br />
Semoinaxa absolutivis rTuli sufiqsi -STa-nM.<br />
sxvaoba SeiniSneba erTi da imave procesebis, gramatikuli<br />
movlenebis gavrcelebis masStabisa da moculobis mixedviTac,<br />
magaliTad: ჵa→aa, ჵG→L, dG TG tG → d T t; adgilis garemoebis –ay-, -ax˜elementebis<br />
gamoyenebis are; WPM Tandebulis gamoyenebis are da sxv.<br />
sxvaobas nawilobriv adgili aqvs leqsikuri Sedgenilobis mxrivac.<br />
miuxedavad zemoT aRniSnuli gansxvavebebis arsebobisa, afsuisa da<br />
kuvinskis kilokavebi mainc erT dialeqtad erTiandebian. saerTo<br />
movlenebi, romelTa mixedviT aRniSnuli kilokavebi erTiandebian da<br />
upirispirdebian sxva afxazur dialeqtebs, Semdegia:<br />
1. dG TG tG ena-kbilismieri xSuli sameulis delabializaciis<br />
tendencia da d T t-d qceva;<br />
2. srulxmovnobis dacva saerTod, kerZod – gaorkecebul fuZeebSi.<br />
3. xmovanTa daviwroeba an sruli reduqcia difTongebSi,<br />
4. saxelis gansazRvruli formis warmoeba –z sufiqsiT.<br />
5. CvenebiTi nacvalsaxelebis da adgilis da viTarebis zmnisarTTa<br />
rTuli formebis arseboba.<br />
6. raodenobiTi da danawevrebiTi ricxviTi saxelebis Taviseburi<br />
formebi.<br />
7. WPM Tandebulis gamoyenebis aris gafarToeba.<br />
8. -u sufiqsis uqonloba statikuri zmnis awmyos rogorc adamianTa<br />
klasis, ise nivTTa klasis kiTxviT formebSi.<br />
13
9. statikur zmnaTa or jgufad dayofa da pirvel jgufSi awmyos<br />
statikur formaSi –it finitobis sufiqsis gamoyeneba.<br />
10. drois -a sufiqsis elementis dakargva Tanxmovanze da K-ze<br />
daboloebul zmnebSi.<br />
11. myofadis infinitur formaSi –raak, -aak... sufiqsebis gamoyeneba<br />
sxva dialeqtebis -lak sufiqsis nacvlad.<br />
12. pirobiTi kilos mawarmoeblad –ri sufiqsis gamoyeneba.<br />
unda aRiniSnos is garemoebac, rom mTeli rigi am movlenaTagan: dG<br />
TG tG-s delabializacia, xmovanTa reduqcia difTongebSi, saxelis<br />
gansazRvruli formis warmoeba –z sufiqsiT, WPM Tandebulis farTod<br />
gamoyeneba, statikuri zmnebis or jgufad dayofa, -a sufiqsis <br />
elementis dakargva garkveul poziciaSi da sxv., rogorc amas istoriul-<br />
SedarebiTi Zieba arkvevs, SedarebiT axali movlenebia, aSxaruli<br />
dialeqtis (misi orive kilokavis) Sinagani ganviTarebis niadagze<br />
warmoqmnili...<br />
aSxaruli dialqetis monacemebi metad sayuradReboa afxazuri enis<br />
istoriuli Seswavlisa da mis dialeqtTa urTierTobis TvalsazrisiT<br />
(lomTaTiZe, 1954: 227).<br />
mTlianobaSi aSxaruli dialeqti warmoadgens damoukidebel<br />
dialeqtur erTeuls, romelsac axasiaTebs rigi Tavisebureba. am<br />
TaviseburebaTagan zogi Zvelia da Semogvinaxavs afxazuris Zvel saerTo<br />
movlenebs (SG JG-s gverdiT sisina sG zG bgeraTa dacva, ჵ , ჴ ჴG, y bgeraTa<br />
dacva, srulxmovnobis dacva, kauzativis warmoebaSi Zveli, mosalodneli<br />
saxeobis Semonaxva rig zmnaSi; droTa warmoebaSi ufro Zveli,<br />
srulxmovniani saxeobebis arseboba; viTarebis garemoebis afiqsis ufro<br />
Zveli -aSP saxeoba, -nM (-na…) sufiqsis gamoyeneba saxelisa da zmnis rig<br />
warmoebaSi da sxv).<br />
aRniSnul movlenaTa mixedviT cvlilebebi ganicades sxva<br />
dialeqtebmac (lomTaTiZe, 1954: 229).<br />
sxva TaviseburebaTagan, romlebic aSxarul dialeqts axasiaTebs,<br />
didi wili warmoadgens aSxaruli dialeqtis Sinagani ganviTarebiT<br />
miRebul axal warmoebebs.<br />
14
igi saerTod emxroba piraqeTa dialeqtebs, miuxedavad tapanTuris<br />
masze Zlieri gavlenisa.<br />
aSxaruli dialeqtis kilokavebi (afsuisa da kuvinskisa)<br />
mniSvnelovnad gansxvavdebian erTmaneTisagan, Tumca amave dros TviT am<br />
kilokavebSic SeiniSneba sxvadasxva dialeqturi fenebi, rac iwvevs<br />
formaTa gansakuTrebul mravalferovnebas. kerZod, afsuis kilokavSi<br />
SeiniSneba erTi fena, tapanTur dialeqtTan saerTo.<br />
aSxaruli dialeqtis es rTuli buneba aisaxeba masze molaparake<br />
xalxis istoriuli warsuliT.<br />
aSxarelebi axlandel sacxovrebel adgilze – ienjugis<br />
sanapiroebze – gadmovidnen me-19 saukuneSi kavkasiis qedis ferdobebidan.<br />
es tomebi manamde saxlobdnen ahWifsous, fsxus da sxv. raionebSi. udavoa<br />
am gadasaxlebulebSi gvxvdebodnen sxvadasxva afxaz tomTa<br />
warmomadgenlebi.<br />
am mxriv sayuradReboa moxucTa gadmocemebi. aSxareli moxucebi<br />
hyvebian, rom kuvinskelebi gadmosulebi arian ahWifsoudan, fsxudan,<br />
xolo afsuelebi - naxu-dano.<br />
am gadmocemaTa mixedviT, afsuelebi da kuvinskelebi gadmosuli<br />
arian sxvadasxva raionebidan. amasTanave moxucebi xazs usvamen im<br />
garemoebas, rom kuvinskelTa nawili Sereulia afsuelebTan. am<br />
TvalsazrisiT Zalze sayuradReboa enobrivi monacemebi: saerTo<br />
aSxaruli movlenebis gverdiT afsuis kilokavSi adgili aqvs<br />
tapanTurTan saerTo rig movlenas.<br />
afsuurSi warmodgenili iyo Taviseburi tomobrivi metyveleba,<br />
romelic uaxlovdeboda tapanTuri dialeqtis fsiJ-krasnovostoCnis<br />
kilokavs. miuxedavad amisa, afsuur metyvelebaSi Zlevs saerTo aSxaruli<br />
enobrivi movlenebi da isic kuvinskurTan erTad gviCvenebs ganviTarebis<br />
erTgvar tendenciebs (lomTaTiZe, 1954: 232).<br />
afxazuri ena erT-erTi axaldamwerlobiani enaa.<br />
afxazur enaze damwerlobis Seqmna da afxazuri anbanis SemuSaveba<br />
dakavSirebulia afxazuri enis mecnierul SeswavlasTan.<br />
afxazuri leqsikis pirveli Canawerebi ekuTvnis XVII saukunis Turq<br />
mogzaurs evlia Celebis, romelmac 1641 wels gaiara afxazeTis sanapiro.<br />
15
Celebim Tavisi mogzaurobis STabeWdilebebi samogzauro wignebad “<br />
(“seiahaT-name”) Sekriba. “seiahaT-names” erT-erTi wignis ” سياحت نامه<br />
“amierkavkasiis, mcire aziisa da iranis mosazRvre olqebis miwebi” III<br />
TavSi afxazuri tomebia aRwerili. afxazur enas mogzauri ucnaur da<br />
saocar enas uwodebs (http://www.vashaktiv.ru/texts/ch/chelebi23.php).<br />
Celebis Cawerili aqvs ramdenime aTeuli afxazuri sityva da<br />
gamonaTqvami, romlebSic Zalian bevri uzustoba da Secdomaa: aq – erTi,<br />
vba – ori, ixfa – sami, bSna – oTxi, xuba - xuTi, Hkba – eqvsi, bzba –<br />
Svidi, ‘aba – rva, Jba – cxra, zuba – aTi, ak zuba – TerTmeti, vba zuba –<br />
Tormeti, vai – modi aq, uCi – wadi, uTui – dajeqi, ukul _ adeqi, umCin _<br />
ar waxvide, adfS – biWi, sCab – waval, abjruS – qali, sqCam – ar waval,<br />
uzumCozui arfS – ratom ar midixar, biWo? sira izdrvei – me vici, ura<br />
iuddva – Sen ra ici? unaj ksi – Cemo sulo, Cemo Tvalo; sira izdrvah –<br />
rac me vici; sira szkT – me myofnis; ars izuhvazui – ase ratom ambob? va<br />
ubuzua – ras bodav? ishvazui – ras vlaparakob? Sira iSrrm – me ar<br />
vici, ura iuxrua – Seni naTqvami, ura iurrua – Sen ici, aka ura ukagub –<br />
magram Sen giJi xar; anCgi av’gi adlS – Cveni RvTisa da mis<br />
qmnilebaTaTvis; aki sJdrm anCrTS – RmerTmani, araferi vici; uskvh srshb<br />
– codo var, nu mawvaleb; sira akr usThvan – ucnaur rames vlaparakob;<br />
anCrnSai amla sfSrai – RmerTmani, abazav, mSia, sCab fsTa iukrm _ waval,<br />
Roms vWam (Celebi, 1971, gv. 107; http://www.vashaktiv.ru/texts/ch/chelebi23.php). am<br />
Canawerebs amJamad mxolod istoriuli mniSvneloba aqvT.<br />
zogierTi iberiul-kavkasiuri enis Sesaxeb vrceli leqsikuri<br />
Canawerebi aqvs peterburgis mecnierebaTa akademiis wevrs iohan anton<br />
giuldenStedtsac, romelic 7 wlis ganmavlobaSi mogzaurobda<br />
kavkasiaSi. mecnieris “mogzaurobani”-s (Beschreibung Der Kaukasischen Länder)<br />
meore toms darTuli aqvs “sityvaTa krebuli kavkasiaSi xmarebul enaTa<br />
Sesadareblad” (J.A. Güldenstädt. „Wortersammlung zur Vergleichung der im Kaukasus<br />
gangbaren Sprachen. T. II, Berlin, 1834, 496-535 gv), sadac laTinur grafikaze da<br />
aqedan gamomdinare uzustobebiT yabardouli da abazuri enebis 280<br />
sityva aris warmodgenili. CamonaTvalSia adamianis sxeulis nawilebis<br />
amsaxveli leqsikis ramdenime magaliTi: Tma, wveri, Subli, Tvali, cxviri,<br />
frCxili, tyavi, xorci, Zvali, sisxli, qoni, tvini, guli, ofli... (Ciqobava,<br />
16
2008: 113). miuxedavad xarvezebisa, mTis iberiul-kavkasiur enaTa aseTi<br />
didi moculobis leqsikuri maragi pirvelad iyo fiqsirebuli. Cvens<br />
sakvlev TemasTan dakavSirebiT i. giuldenStedtis leqsikuri Canawerebi<br />
mniSvnelovans arafers Seicavs.<br />
afxazuri enis mecnieruli Seswavlis istoriis dasawyisi<br />
dakavSirebulia petre uslaris saxelTan. ruseTis geografiuli<br />
sazogadoebis kavkasiis ganyofilebis wevrma, ganaTlebiT samxedro<br />
inJinerma da generalma petre uslarma afxazuri enis fonologiuri<br />
sistemis, morfologiis, sintaqsisa da leqsikuri Semadgenlobis<br />
ZiriTadi sakiTxebi aRwera Tavis erT-erT monografiaSi “kavkasiis<br />
eTnografia. enaTmecniereba. 1. afxazuri ena”. am wigns erTvis afxazur<br />
sityvaTa krebuli, romelSic adamianis anatomia-fiziologiasTan<br />
dakavSirebul terminTagan analizis gareSe warmodgenilia Semdegi<br />
sityvebi: Zvali, zurgi, ena, Tvali, gverdi, guli, warbi, mxari, dvrili,<br />
tuCi, piri, yuri, TiTi, muceli, SimSili, xeli, daWrili, tvini, nikapi,<br />
Zili, piri da sisxli (uslari, 1887: 118-182).<br />
rixard erkerts Tavis SromaSi “kavkasiuri Ziris enebi” moyvanili<br />
aqvs afxazuri metyvelebis nimuSebi (271-277 gv.), agreTve gramatikuli<br />
SeniSvnebi (277-280 gv.), romlebic damyarebulia p. uslaris “afxazuri<br />
enis” monacemebze... (Ciqobava, M2008: 248), leqsikis analizi ki<br />
warmodgenili ar aris.<br />
enaTmecnierTaTvis saintereso, magram mwiri leqsikuri masalis<br />
mopoveba SesaZlebelia kavkasiis saimperio samedicino sazogadoebis mier<br />
1886 wels gamocemul i. Sablovskis naSromSi “afxazeTisa da<br />
samurzayanos eqimbaSebis mier gamoyenebuli samkurnalo xerxebi da<br />
saSualebebi”.<br />
agreTve ramdenime samkurnalo mcenaris afxazuri saxelwodeba<br />
gvxvdeba farmakologiis magistris i. muSinskis statiaSi “afxazuri<br />
xalxuri medicinidan”, romelic petrogradSi “farmacevtul JurnalSi”<br />
1915 wels iyo gamoqveynebuli. am or naSromSi leqsikis enaTmecnieruli<br />
analizi warmodgenili ar aris.<br />
afxazuri enis Seswavlis saqmeSi udidesi wvlili Seitana<br />
cnobilma qarTvelma pedagogma, literatorma, eTnografma da<br />
17
enaTmecnierma petre Waraiam (romelic naSromebs xSirad beWdavda<br />
fsevdonimiT “petre giorgiZe”). igi SesaniSnavad flobda afxazurs da<br />
aswavlida am enas afxazuri soflebis skolebSi. p. Waraias Sromebi, maT<br />
Soris 1912 wels peterburgSi gamocemuli misi monografia afxazuri da<br />
qarTveluri enebis urTierTobis Sesaxeb, dResac kavkasiologebis<br />
samagido wignad iTvleba. monografiis “Об отношении абхазского языка к<br />
яфетическим” pirvel TavSi gamovlenilia afxazurSi qarTvelur enaTagan<br />
nasesxebi sityvebi, maT Soris adamianis anatomia-fiziologias<br />
ukavSirdeba: Wipi, giJi (SeSlili) (Waraia, 1912: 13; 16). M<br />
meore TavSi avtori afxazur da iafetur sityvebs adarebs<br />
erTmaneTTan. am TavSic gvxvdeba adamianis anatomia-fiziologiasTan<br />
dakavSirebuli leqsika: guli, yru, wveri, mklavi, SimSili, yeli, Tavi,<br />
Zili, kani, sisxli, muxli (Waraia, 1912: 18-52), romlebsac avtori afxazuri<br />
da qarTveluri enebis saziaro sityvebad miiCnevs.<br />
akademikosma niko marma mTis iberiul-kavkasiuri enebis kvlevis<br />
Sedegad sxva enebTan erTad afxazur-adiRuri enebic iafeturi enebis<br />
ojaxs miakuTvna. mis SromaSi “Яфетическое происхождение абхазских терминов<br />
родства” gvxvdeba termini “sisxli”, romlis analizic damajerebeli ar<br />
aris.<br />
sxva naSromebSi, romlebic Tavmoyrilia krebulSi “О языке и<br />
истории абхазов”, aqa-iq gvxvdeba fiziologiasTan dakavSirebuli da<br />
sxeulis nawilTa aRmniSvneli Semdegi terminebis analizi: Tavi (mari,<br />
1912: 9), TiTi (mari, 1912: 24), yuri (mari, 1912: 25), xeli (mari, 1912: 95),<br />
TiTebi (mari, 1912: 96), fexi (mari, 1912: 96), ZarRvi (mari, 1912: 282), elenTa<br />
(mari, 1912: 283), Tvali (mari, 1912: 283), dvrili (mari, 1912: 284), kbili (mari,<br />
1912: 285), cxviri (mari, 1912: 343).<br />
mecnieri zogierT afxazur termins, mag., a-macGa “TiTi” sityvas,<br />
somxurTan akavSirebda. igi werda, rom afxazuri aris somxur-haiuri<br />
tipis narevi ena, anu afxazurSi iafetur enasTan erTad Serwymulia<br />
romeliRac gaurkveveli araiafeturi ena. afxazuri enis iafetur fenaSi<br />
warmodgenilia sami Sre, erT-erTi maTgani qarTveluri jgufisken ixreba,<br />
meore – Tubal-kainurisken, xolo mesame, romelmac avtoris azriT<br />
yvelaze Rrmad SeaRwia afxazurSi, avlens mWidro kavSirs svanurTan da<br />
18
somxur-haiur enebTan. am SemTxvevaSi n. mari aSkarad aWarbebda da<br />
cdilobda, winaswar akviatebuli Tvalsazrisis “damtkicebas” konkretul<br />
faqtebze Zaladobis gziT. amitom miuRebelia erTaderTi sityvis<br />
magaliTze gamotanili misi Sors mimavali daskvna afxazuri enis<br />
SemadgenlobaSi mZlavri araiberiul-kavkasiuri fenis arsebobis Sesaxeb.<br />
n. janaSias SromebSi (Религиозные верования абхазов. «Христианский<br />
Восток», 1915; Статьи по этнографии Абхазии, 1960) samkurnalo mcenareebisa da<br />
daavadebebis calkeuli afxazuri saxelwodebebi lingvisturi analizis<br />
gareSe gvxvdeba.<br />
vfiqrobT, enaTmecnierTaTvis saintereso unda iyos 1910 wels<br />
TbilisSi gamocemuli mefrinvele-praqtikosis v. sabineckis samkurnalo<br />
wigni, romelic Ddimitri guliam afxazur enaze Targmna “F8yfn` 9cffт`6`f<br />
hxsvfpfhf6`tи hы[`i`n`hf6`tb” (Sinauri frinvelebis daavadebebi da maTi<br />
mkurnaloba). wignSi mocemulia frinvelis 50-ze meti daavadebis<br />
saxelwodeba da aRwerilia maTi mkurnalobis meTodebi.<br />
afxazuri enis did mkvlevars, afxazur-adiRuri enebis istoriul-<br />
SedarebiTi Seswavlis fuZemdebels, akademikos qeTevan lomTaTiZes 200-ze<br />
meti naSromi ekuTvnis, romlebic mecnierma iberiul-kavkasiuri enebis<br />
Seswavlas miuZRvna. gansakuTrebiT aRsaniSnavia q. lomTaTiZis<br />
monografiebi: “afxazuri enis tapanTuri dialeqti” (1944), “aSxaruli<br />
dialeqti da misi adgili sxva afxazur-abazur dialeqtebs Soris” (1954),<br />
“afxazuri da abazuri enebis istoriul-SedarebiTi analizi. I.<br />
fonologiuri sistema da fonetikuri procesebi” (1976), “lokalur<br />
preverbTaA ZiriTadi saxeobani afxazursa da abazurSi” (1982), “abazuri<br />
ena” (2006) da mravali sxva.<br />
q. lomTaTiZis SromebSi mravlad gvxvdeba adamianis anatomiafiziologiasTan<br />
dakavSirebuli calkeuli terminebis Rrma analizi. am<br />
mxriv gansakuTrebiT gamoirCeva monografia “afxazuri da abazuri enebis<br />
istoriul-SedarebiTi analizi. I. fonologiuri sistema da fonetikuri<br />
procesebi”. am naSromSi damajerebladaa gaanalizebuli Semdeg cnebaTa<br />
aRmniSvneli afxazuri sityvebis fonematuri struqtura da istoria:<br />
xeli (lomTaTiZe, 1976: 25), dvrili (lomTaTiZe, 1976: 39-40), yuri<br />
(lomTaTiZe, 1976: 39), piri (lomTaTiZe, 1976: 43), sakace (lomTaTiZe, 1976:<br />
19
47), Zvali (lomTaTiZe, 1976: 47), Tavi (lomTaTiZe, 1976: 74), ZarRvi<br />
(lomTaTiZe, 1976: 99), Zili (lomTaTiZe, 1976: 117), kani (lomTaTiZe, 1976:<br />
117), Tvali (lomTaTiZe, 1976: 118), TiTi (lomTaTiZe, 1976: 128), iRlia<br />
(lomTaTiZe, 1976: 128), ena (lomTaTiZe, 1976: 134), cxviri (lomTaTiZe, 1976:<br />
140), filtvi (lomTaTiZe, 1976: 142), cofi (lomTaTiZe, 1976: 149), Wipi<br />
(lomTaTiZe, 1976: 149), kiseri (lomTaTiZe, 1976: 151), laviwi (lomTaTiZe,<br />
1976: 159), warbi (lomTaTiZe, 1976: 161), Rebineba (lomTaTiZe, 1976: 165), guli<br />
(lomTaTiZe, 1976: 169), elenTa (lomTaTiZe, 1976: 177), nekni (lomTaTiZe,<br />
1976: 177), sisxli (lomTaTiZe, 1976: 181), zurgi (lomTaTiZe, 1976: 190),<br />
xorci (lomTaTiZe, 1976: 220). qvemoT saTanado terminTa Sesaxeb<br />
msjelobisas Cven davimowmebT akad. q. lomTaTiZis am naSromis daskvnebs.<br />
q. lomTaTiZis sxva naSromebSic ganixileba adamianis sxeulis<br />
sxvadasxva nawilis afxazuri saxelwodebebis struqtura da istoria. am<br />
mxriv aRsaniSnavia mecnieris statia “afxazuri a-ltGJGLa (“laviwi”)<br />
sityvis etimologiisaTvis”, romelic gamoqveynebulia “saqarTvelos<br />
mecnierebaTaA akademiis moambeSi” (# 1, 1974). avtori msjelobs afxazuri<br />
sityvis a-ltGJGLa “laviwi” sityvis magaliTze afxazuri labializebuli<br />
tG Tanxmovnis warmomavlobis sakiTxis Sesaxeb. q. lomTaTiZe Tvlis, rom<br />
dG TG tG xSulTa sameuli afxazurSi meoreuli warmomavlobisaa, dG<br />
gvxvdeba mxolod nasesxeb sityvebSi da gadmoscems sxva enaTa dv-s. rac<br />
Seexeba TG da tG fonemebs, q. lomTaTiZe miiCnevs, rom isini meoreuli<br />
bgerebia da warmoqmnili unda iyos T da t Tanxmovnebis SerwymiT<br />
labialur u-sTan.<br />
mkvlevari yuradRebas aqcevs ramdenime fuZes, romlebic Seicavs tGs<br />
da qarTulidan unda iyos afxazurSi nasesxebi, oRond qarTulSi mas<br />
wv Seesabameba. aRniSnuli faqtis safuZvelze, q. lomTaTiZe xsnis<br />
afxazuri a-ltGJGLa-s warmomavlobas, romlis pirveli komponenti a-ltG<br />
momdinareobs qarTuli laviw-i saxelis fuZisagan, romelmac maxvilis<br />
zegavlenis Sedegad a da i xmovanTa reduqcia ganicada. amis Sedegad<br />
warmoiqmna afxazuri enisaTvis uCveulo lv (lu) da vw (uw)<br />
Tanmimdevrobani, ramac gamoiwvia lvw kompleqsis lwv kompleqsad<br />
gardaqmna da wv-s tG-d gadaqceva: lvw →ltG.<br />
20
agreTve sayuradReboa q. lomTaTiZis statia “xelisa da fexis<br />
aRmniSvneli fuZeebis uZvelesi saxeobisaTvis afxazur-adiRur enebSi da<br />
zogi qarTveluri fuZis analizis sakiTxi”, romelic gamoqveynebulia<br />
“iberiul-kavkasiuri enaTmecnierebis” me-15 tomSi (1966). naSromSi avtorma<br />
gaanaliza xelisa da fexis aRmniSvnel fuZeebs afxazur-adiRur enebSi<br />
da aRadgina maTi sawyisi formebi.<br />
q. lomTaTiZe aRniSnavs, rom a-Sa-pN “fexi” sityvis pirveli<br />
elementi pN–s gareSec gvxvdeba misi ZiriTadi mniSvnelobiT, rac<br />
migviTiTebs imaze, rom es elementi Zireulia. igi Sa//SM//S fonetikur<br />
variantTa saxiT (pM-s gareSe) gvxvdeba Semdeg sityvebSi: a-Sa-cGA “fexis<br />
TiTebi”, a-Sa-WPA “nabiji” (“fexis piri”), A-Sa-Ta // a-S-Ta “kvali” (Ta<br />
adgilmdebareobis, sacavis gamomxatveli elementia), a-Sa-xGA “wvivi”, A-SxGa<br />
“qusli”. igive Sa gamoiyeneba “fexT Cacma-gaxdis” aRmniSvnel zmnebSi<br />
fuZe-windebulis saxiT: i-l-SO-up “mas (qals) is fexT acvia”... aseve<br />
gvxvdeba igi calke arsebul zmnebSi, rogoricaa: A-Sa-qGM-r-gMla-ra<br />
“dadgena, dafuZneba” (“fexze dayeneba”) da sxva (lomTaTiZe 1966: 150-151).<br />
avtori aRniSnavs, rom a-napN “xeli” fuZeSi pM xelis aRmniSvneli<br />
Ziri ar Cans, sityvis Ziria na da ivaraudeba Semdegi sityvebis ZirebSi: A-<br />
na-cGa “xelis TiTi”, a-na-p-xN-c “xelis frCxili”. amave dros xelis<br />
aRmniSvnel rTul fuZeTa SemadgenlobaSi “xel” sityvis Zireuli nawili<br />
Cveulebriv ma- elementis saxiT warmogvidgeba, magaliTad: a-ma-cGa<br />
“xelis TiTi”, A-maa (*←a-ma-Äa) “saxeluri”, a-ma-cGA-z “beWedi”.<br />
rogorc Cans, “xel” sityvis Zireul nawilad gvevlineba na||ma. n-<br />
sa da m-s monacvleoba afxazurSi xSiri movlenaa. n-sa da m-s<br />
monacvleobas “xel” sityvis fuZeSi Tavdapirvelad garkveuli<br />
kanonzomiereba axasiaTebda. kerZod, na mxolod iseT fuZeebSi unda<br />
gvqonoda, romlebSic bagismieri xSuli p iyo xolme, danarCen<br />
SemTxvevaSi ki iyo ma-. aqedan gamomdinare, xelis aRmniSvneli Ziri iyo<br />
ma-, na- ki aris poziciurad miRebuli ma-sgan p-sTan Soreuli<br />
mezoblobiT (disimilaciis safuZvelze). es viTareba dResac Seuryevlad<br />
daculia tapanTur dialeqtSi, paraleluri formebi a-macGa||a-nacGa<br />
tipisa tapanTurSic ar dasturdeba. tapanTurSi mudam aris, erTi mxriv,<br />
mxolod ma-cGa, meore mxriv, mxolod na-pN.<br />
21
xelis aRmniSvneli Ziri iyo ma. na-s saxiT is unda gvqonoda p-s<br />
Semcvlel fuZeSi, magaliTad, napN. aseTi dapirispirebis karg nimuSs<br />
iZleva zmnebi: a-napN-r-ScMlara da a-ma-Scara||A-r-ma-Scakra, rac<br />
“moSinaurebas”, “xelze miCvevas” niSnavs.<br />
erTi da igive Zireuli masala (ma) erTi da imave saxiT<br />
warmogvidga *a-mapN–sa da a-mpN -Si (m), Tumca TavianTi genezisis mixedviT<br />
TiToeuli maTgani sxvadasxva amosavals gulisxmobs:<br />
1. *amapN → 2. anapN (distanciuri disimilacia) → 3. *ampN<br />
(kontaqturi asimilacia a xmovnis reduqciis safuZvelze).<br />
xelis aRmniSvneli m(a) Ziri farTod Cans gamoyenebuli afxazurSi<br />
iseT saxelebsa da zmnebSi, romlebSic dRes uSualod xelze miTiTeba<br />
ara gvaqvs, magram etimologiurad “xelis” gagebas unda ukavSirdebodes<br />
(lomTaTiZe, 1966: 150-161).<br />
afxazi mecnieris s. amiWbas afxazur enaze Sesrulebuli erT-erTi<br />
adreuli naSromi (Fef8sn`s8cf bw`tb;m [`0f6`f hs[mo6`fr f9cef-f,fpf<br />
lbfkt6n6`f hs7ys> F7`f> 1$!!) eZRvneba adamianis sxeulis nawilebis<br />
amsaxvel leqsikas (daaxloebiT 37 sityvas). igi ori nawilisgan Sedgeba:<br />
sxeulis garegani nawilebis saxelebi da Sinagani nawilebis (organoebis)<br />
saxelebi. mocemulia zog terminTa magaliTebi abJuur, bzifur da<br />
tapanTur dialeqtebSi. avtoris naSromSi ZiriTadad ganxilulia<br />
sakuTriv afxazuri terminebi, ar aris moyvanili nasesxobebi sxva<br />
enebidan. TiTeul termins Tan axlavs damowmebebi teqstebidan.<br />
agreTve s. amiWbas wignSi afxazur-abazur enaTa leqsika (F9cef-f,fpf<br />
,spi`f6`f hkt6cbrf> F7`f> 1$#4) erTi patara Tavi (Tavi XXIV) eZRvneba<br />
daavadebebis da samkurnalo saSualebebis saxelwodebebs (98-100 gv.),<br />
romelSic aRwerilia ramdenime terminis struqtura (aSPMZ, acMrk˜ da<br />
aSGaxsTa). am terminebTan dakavSirebiT avtori wers, rom isini sakuTriv<br />
afxazuri sityvebia, xolo abazurSi analogiuri Sinaarsis mqone sityvebi<br />
adiReuri enidan aris nasesxebi. aRniSnul TavSi CamoTvlilia zogierTi<br />
daavadebisa da samkurnalo saSualebis msgavsi saxelwodebebi abazurSi,<br />
abJuurSi da bzifurSi.<br />
calkeuli terminebis bzifuri variantebia aRnusxuli x. bRaJbas<br />
monografiaSi “afxazuri enis bzifuri dialeqti” (1964 da 2006).<br />
22
adamianis anatomia-fiziologiasTan da mkurnalobasTan<br />
dakavSirebuli terminebi gvxvdeba sxvadasxva leqsikonsa da<br />
monografiaSi. magaliTad, Ab. janaSias “afxazur-qarTul leqsikonSi”<br />
(1954), x. bRaJbas redaqciiT gamocemul “rusul-afxazur leqsikonSi”<br />
(1964), k. Sayrilis, v. konjariasa da l. Wkaduas “afxazuri enis<br />
leqsikonSi” (1986-1987), a. genkos “afxazur-rusul leqsikonSi” (1998), n.<br />
arSbas mier Sedgenil “mecxoveleobis terminologiur leqsikonSi” (1980),<br />
v. kvarWias monografiaSi “mecxoveleobis leqsika afxazur enaSi” (1981), o.<br />
ZiZarias wignSi “zRvaosnobis leqsika afxazurSi” (1989 w.) da a.S.<br />
k. Sayrilis wignis “Некоторые лексические и звуковые соответствия в<br />
абхазско-адыгских языках” (1968) bolos (63-100 gv.) mocemulia afxazuradiRur<br />
sityvaTa CamonaTvali, zogierTi maTgani adamianis anatomiasTan<br />
da fiziologiasTan aris dakavSirebuli. samwuxarod, avtoriseuli<br />
msjelobani am sityvaTa struqturisa da istoriis Sesaxeb sakmaod susti<br />
da naklebad damajerebelia.<br />
n. maWavarianis monografiaSi “mcenareTa leqsika afxazurSi.<br />
semantikur-struqturuli analizi” (2006) Tavmoyrilia mcenareTaA<br />
afxazuri saxelwodebebi, maT Soris didi adgili uWiravs samkurnalo<br />
mcenareTa saxelwodebebis analizsac.<br />
afxazi mecnieris s. naWyebias avtoreferatSi (xelmZRvaneli l.<br />
Wkadua, 2009 w.) “Лексика народной медицины в абхазском языке” asaxulia is<br />
mTavari Temebi, romlebic ganxilulia sadisertacio naSromSi. igi<br />
Sedgeba sami Tavisgan: 1. sabavSvo daavadebebTan, maT mkurnalobasTan da<br />
eTnofsiqologiur sakulto ritualebTan dakavSirebuli xalxuri<br />
medicinis terminebi; 2. mozrdilebis daavadebebTan dakavSirebuli<br />
xalxuri medicinis terminebi da 3. xalxuri medicinis leqsikis analizi.<br />
s. naWyebias mier aRwerilia afxazuriA xalxuri medicinisTvis<br />
damaxasiaTebeli magiuri xasiaTis mqone ritualebi, daavadebaTaA<br />
gankurnebisTvis gamoyenebuli eTnofsiqologiuri sakulto wesebi,<br />
tradiciebi. wminda lingvisturi analizi am naSromis avtoreferatSi<br />
naklebad Cans.<br />
23
Tavi I<br />
adamianis sxeulis nawilebis<br />
amsaxveli terminebi<br />
afxazur-adiRuri enebis leqsikaSi, iseve rogorc nebismieri sxva<br />
enebis leqsikaSi, siZvelisa da struqturis TvalsazrisiT<br />
gansakuTrebul adgils ikaveben sxeulis nawilebis saxelwodebebi da<br />
maTgan nawarmoebi sityvebi. es leqsika or jgufad iyofa: yvelaze<br />
mravalricxovania Zireuli terminebi, romlebic siZveliTac gamoirCevian,<br />
xolo ufro mcirericxovania sxva enaTagan momdinare nasesxobani.<br />
a. Sagirovis dakvirvebiT, adiRur enebSi (adiReursa da<br />
yabardoulSi) nasesxobebi ZiriTadadad rusuli, arabuli, Turquli da<br />
sparsuli sityvebia, agreTve internacionaluri leqsika, romelic am<br />
enebSi rusulis meSveobiT Sevida. afxazurisTvis am enebs unda daematos<br />
qarTveluri (qarTuli samwignobro enisa da megruli) da adiRuri<br />
elementebi, xolo abazurisTvis – yabardoul-Cerqezulidan<br />
mravalricxovani nasesxobebi (Sagirovi 1989: 3).<br />
aqve unda aRvniSnoT, rom a. Sagirovis am daskvnas dazusteba<br />
esaWiroeba: kerZod, rogorc adiRur enebSi, ise afxazur-abazurSic<br />
sparsuli da arabuli leqsika ar aris nasesxebi uSualod am ori enidan,<br />
maTi sesxebisas Suamavali enebis rols asrulebdnen, erTi mxriv,<br />
Turquli da, meore mxriv _ qarTuli enebi.<br />
sxeulis nawilTa aRmniSvneli saxelwodebani, anu somaturi<br />
terminebi, damoukidebel semantikur vels qmnian. am velis<br />
SemadgenlobaSi Sedis rogorc adamianis, ise sxva cocxal arsebaTa<br />
sxeulis nawilebis aRmniSvneli terminebi. leqsikis am jgufis specifika<br />
is aris, rom adamianis sxeulis nawilTa saxelebis didi nawili (“Tavi”,<br />
“tani”, “sxeuli”, “Tvali”, “yuri”, “guli”, “kuWi” da sxvani), ara marto<br />
afxazur enaSi, aramed msoflios enaTa umravlesobaSic, gamoiyeneba<br />
cxovelTa sxeulis nawilebis aRmniSveladac, rasac Tavisi obieqturi<br />
safuZveli aqvs: cocxal arsebaTa did nawils msgavsi anatomiuri<br />
24
agebuleba aqvs da msgavs organoTaTvis enebi erTsa da imave sityvebs<br />
iyeneben.<br />
am TavSi warmovadgenT adamianis sxeulis nawilTa afxazuri<br />
saxelwodebebis struqturuli, semantikuri da etimologiuri analizis<br />
Sedegebs. analizisas gaTvaliswinebulia rogorc afxazur-abazur<br />
dialeqtTa, ise sxva afxazur-adiRur enaTa monacemebi, agreTve<br />
saWiroebis mixedviT viTvaliswinebT qarTvelur da naxur-daRestnur<br />
enaTa faqtebsac.<br />
***<br />
AaWMc “sibrZnis kbili”<br />
am terminSi gamosayofi Cans aa- komponenti, WM segmentis raoba<br />
ucnobia, c Ziri ki afxazurSi aRniSnavs “kbils; niskarts”.<br />
aa-xafMcqGa rwMxGAWP igMlou axafMc iax˜Zup aaWMc “saReWi<br />
kbilebis boloSi mdgar kbils sibrZnis kbili hqvia” (kviwinia, 1997:<br />
105).<br />
Aa-xafMc “saReWi kbili”<br />
am rTuli terminis pirveli komponentia aa-, romlis raoba<br />
CvenTvis cxadi ar aris. meore komponentis Sesaxeb ix. qvemoT.<br />
aa-xafMc xGMWqGa “patara saReWi kbilebi” (kviwinia, 1997: 106).<br />
AR˜aJGla atalaqGa // akGaR˜qGa // a-kGajqGa “saTesle jirkvlebi, Testis”<br />
pirveli termini neologizmia da Seqmnilia samedicino<br />
literaturisaTvis. igi Sesityvebaa: pirveli komponenti a-R˜aJGla<br />
“spermatozoidi” kompozitia, sadac a-R˜a “mamri”, a-JGla “Tesli”; meore<br />
komponentis, sityva a-atala “jirkval”-is Sesaxeb ix. qvemoT. rac Seexeba<br />
meore termins, sityva a-kGaR˜qGa-s, misi fuZea kGaR˜, -qGa ki nivTis<br />
gramatikuli klasis mravlobiTi ricxvis sufiqsia. mesame termini<br />
nasesxebia megrulidan (Sdr. megr. vaj-i : qarT. yver-i), rogorc Cans,<br />
evfemizaciis mizniT da warmodgenilia aseve mravlobiTi ricxvis<br />
25
formiT. SesaZloa, swored am qarTvelur ZirTan iyos materialur<br />
kavSirSi meore, sakuTriv afxazuri kGaR˜ fuZe.<br />
A-baL, bzif. A-bLa, abaz. bĺa “Zvali”<br />
dasaxelebuli sami variantidan fonematuri struqturis<br />
TvalsazrisiT arcerTis fuZe ar aris amosavali, vinaidan isini agebulia<br />
CVC da CCV modelebis mixedviT, winare afxazur-abazuri Zirebisa da<br />
afiqsTa Tavdapirveli modeli ki, rogorc es daadgina akad. q.<br />
lomTaTiZem, unda yofiliyo CV an CVCV tipisa (lomTaTiZe 1976: 249).<br />
realurad arsebuli variantebidan winare afxazur-abazur<br />
arqetips yvelaze metad abJuuri baL saxeoba uaxlovdeba, Tumca mas mainc<br />
aklia bolokidura xmovani. garda amisa, afxazur variantebSi<br />
warmodgenilia meoreuli labializebuli L spiranti, romelic<br />
momdinareobs abazur enaSi dRemde SemorCenili amosavali ĺ<br />
Tanxmovnisagan (lomTaTiZe 1976: 95).<br />
am garemoebaTa gaTvaliswinebiT vvaraudobT, rom Zvlis<br />
aRmniSvnelad winare afxazur-abazur enaSi arsebobda *baĺa arqetipi,<br />
romelmac dialeqtebSi Semdegi cvlilebani ganicada: abJuur dialeqtSi<br />
daikarga bolokidura a xmovani, xolo bzifur kilosa da abazur enaSi b<br />
Tanxmovnis momdevno a xmovanma ganicada reduqcia; abJuursa da bzifur<br />
kiloebSi moxda ĺ Tanxmovnis spontanuri gadasvla L TanxmovanSi.<br />
rac Seexeba sakvlevi terminis morfologiur struqturas, amis<br />
Sesaxeb unda iTqvas Semdegi:<br />
mTavar sxvaobas afxazur da abazur variantebs Soris qmnis<br />
saxelis fuZis “gauformebloba” abazurSi da saxelTa zogadi formis<br />
mawarmoebeli a- prefiqsis arseboba afxazur saxeobebSi, rac zogadi<br />
tendenciis amsaxvelia. swored am prefiqsis darTvisa da masze<br />
sityvaTmaxvilis gadanacvleba SeiZleboda migveCnia afxazur variantebSi<br />
bolokidura da interkonsonanturi a xmovnebis gaqrobis mizezad, magram<br />
am mosazrebas xels uSlis is faqti, rom interkonsonanturi xmovani<br />
reducirebulia abazur variantSic, sadac saxelTa zogadi formis<br />
mawarmoebeli prefiqsi arc amJamad arsebobs da arc warsulisaTvis<br />
ivaraudeba. amitom ufro realuri Cans, Tu vivaraudebT, rom Zvlis<br />
26
aRmniSvnel fuZeSi xmovanTa cvlilebebi afxazur-abazur dialeqtTa<br />
Camoyalibebis Semdgom momxdara erTimeorisagan damoukideblad.<br />
prof. g. rogavas azriT, afxazur saxeobaSi ba- nivTis<br />
gramatikuli klasis gaqvavebuli prefiqsia, xolo L dakavSirebulia<br />
adiRur baÃ˚o|| baÃ˚a, l’aubÃ˚o sityvaTa Ã˚a ZirTan. Sesabamisad, afxazurabazur<br />
da adiRur enaTa Zireuli elementebia LM||Ã˚a segmentebi (rogava<br />
1975: 52) afxazur sityvaSi nivTis gramatikuli klasis gaqvavebul baprefiqss<br />
gamoyofs akad. q. lomTaTiZec, romelic amasTanave erTmaneTTan<br />
akavSirebs afxazur L Zireul Tanxmovansa da qarTuli ba-yv-i, yv-liv-i,<br />
Wanuri yv-il-i “Zvali” fuZeebis yv elements (lomTaTiZe 1961: 116).<br />
Cveni mxriv davazustebT, rom damatebiT argumentacias moiTxovs<br />
yvlivi da yvili fuZeebis segmentacia, magram is ki ueWveli Cans, rom,<br />
erTi mxriv, Zvlis aRmniSvnel amosaval afxazur-abazur *ba-ĺa fuZeSic,<br />
realurad arsebul adiRur ba-Ã˚a da qarTul ba-yv-i saxelSic<br />
gamosayofia nivTis gramatikuli klasis ba- niSani, xolo, meore mxriv,<br />
dgindeba ormxrivi kanonzomieri bgeraTSesatyvisobani afxazur-adiRur<br />
da qarTvelur enebs Soris: afxaz.-abaz. ĺa: adiR. Ã˚a: qarTvel. yv//yu.<br />
qarTul enaSi es Ziri gvaqvs ba- klasniSnis gareSe yv-l-iv sityvaSi,<br />
xolo xsva gramatikuli klasniSniT – ni-da-yv sityvaSi (lomTaTiZe, 1961:<br />
116).<br />
qarTulSi sityvis (idayvi) Ziria – day-, romlis Sesatyvisad<br />
zanurSi mosalodnelia doy- → - duy- fuZe. WanurSi y-s win<br />
fonetikurad ganviTarda r, megrulSi ki y → : duy-i→ du-i. WanurSi<br />
dou- da –duRi-sTvisac amosavalia –duyi. pirveli y-s refleqsis<br />
dakargviTaa miRebuli, meore ki y-s gamJRerebiT. arc day- fuZea martivi.<br />
ida-yv yv-l-iv fuZebTan SepirispirebiT – yv- Ziri gamoiyofa (geleniZe,<br />
1970: 135).<br />
haKt, akamMrSPSPa eifSP uaha baL ulaZami “hait, lokokinasaviT meti<br />
Zvali ar gaqvs” (narTebi…, 2000: 27).<br />
abaL ax˜fwGou eifMzSua “Zalian Wkviani adamiani; yvelasTvis cnobili,<br />
pativsacemi adamiani; xelmarjve adamiani“ (zedmiwevniT: “vinc<br />
erTmaneTs argebs gadatexil Zvlebs” (kaslanZia, 1995: 18)<br />
27
ui abaL alam “amis gakeTeba martivia, iolia” (kaslanZia, 1995: 18),<br />
zedmiwevniT: “amas Zvali ara aqvs, Zvali ar urevia”.<br />
ibaL icGMlasup “is (kaci) Zalian swrafia, xelmarjvea” (kaslanZia,<br />
1995: 18), zedmiwevniT: “misTvis Tavisi Zvali msubuqia, mas Zvali<br />
emsubuqeba”<br />
lMbaL ltGMm “is (qali) fexmZimed aris” (kaslanZia, 1995: 18),<br />
zedmiwevniT: “mas (qals) Tavisi Zvali ar ekuTvnis”.<br />
ibaL icGa TafsoKt “Tavs Zalian uxerxulad grZnobs” (kaslanZia, 1995:<br />
18), zedmiwevniT: “misi Zvlebi mis kanSi iyreba, mis kanSi cviva”<br />
A-baLlaSPa, bzif. AbLalaSPM, AbLMlaSPM “Zvlis tvini”<br />
erTi SexedviT, abJuur da bzifur formebs Soris sxvaobas metaTezisis<br />
moqmedeba iwvevs. afxazurSi ki ZiriTadad gadaitaneba iseTi marcvlebi,<br />
romlebic Seicaven sonorul Tanxmovnebs (bRaJba, 2006: 120). magram<br />
realurad TanxmovanTa metaTezisi gvxvdeba mxolod erT-erT bzifur<br />
variantSi (Ll > lL), sxva SemTxvevebSi ki variantebs Soris sxvaobas<br />
gansxvavebuli mizezi unda hqondes.<br />
sityvis pirveli nawili baL//bLa, ra Tqma unda, igivea, rac zemoT<br />
ukve ganxiluli Zvlis aRmniSvneli fuZea, meore nawilis yvelaze<br />
arqauli saxeoba ki Semounaxavs abJuur dialeqts laSPa segmentis saxiT<br />
(igi icavs amosaval CVCV tips), magram misi semantika da warmomavloba<br />
mainc gaurkveveli rCeba, vinaidan afxazur-abazur enobriv sivrceSi<br />
laSPa fuZe tvinis aRmniSvnel damoukidebel sityvad ar dasturdeba.<br />
A-bRa, bzif. A-bR, abaz. bRa // bRM “zurgi”<br />
fonematuri struqturis TvalsazrisiT calke dgas abazuri bRM<br />
varianti, romelic bRa saxeobisaganaa miRebuli a xmovnis neitralur<br />
xmovnad gardaqmnis gziT. Tavis mxriv, arc bRa variantia pirveladi,<br />
vinaidan agebulia CCV modelis mixedviT, rac, rogorc zemoT aRvniSneT,<br />
winare afxazur-abazuri enisaTvis damaxasiaTebeli ar iyo. amitom<br />
gasarkvevia, ra fonematuri struqtura unda hqonoda am sityvis<br />
arqeformas. arsebobs am sakiTxis gadawyvetis ori SesaZlebloba:<br />
28
a) Tavadapirvelad unda yofiliyo CV modelis martivi Ra Ziri,<br />
romelsac mogvianebiT SeiZleboda darTvoda b Tanxmovani. am varauds<br />
mxars uWers is garemoeba, rom afxazur-adiRur enebSi bagismierTa gaCena<br />
sityvis dasawyisSi Cveulebrivi movlenaa “Древними, восходящими к эпохе<br />
абхазо-адыгского языкового единства, признаются широко распространенные во всех<br />
пяти языках консонантные комплексы с губно-губными b, p в анлауте” (kumaxovi, 1967:<br />
81).<br />
b) Tavdapirvelad unda yofiliyo CVCV modelis baRa arqetipi,<br />
romelSic Ziri iyo Ra, xolo ba- nivTis gramatikuli klasis niSans<br />
warmoadgenda. droTa manZilze reduqciis Sedegad amovarda pirveli a<br />
xmovani da anlautSi warmoiqmna meoreuli bR TanxmovanTkompleqsi.<br />
amjerad Cven gviWirs am ori mosazrebidan romelimes mtkiceba. sakiTxi<br />
Semdgom kvlevas moiTxovs.<br />
sayuradReboa, rom adiRur enebSi arsebobs sityva bRa “gulmkerdi”<br />
(am enebSi zurgi aris CMb. abdokovi 1983: 73), romelic fonematuri<br />
struqturis mxriv maqsimalurad axlos dgas saanalizo afxazur-abazur<br />
fuZesTan da aSkarad mianiSnebs imaze, rom fuZe bRa saerTo afxazuradiRuri<br />
erTeulia. arsebiTia isic, rom fuZeSi pirveli a xmovnis<br />
reduqcia momxdari Cans ara winare afxazur-abazur, aramed saerTo<br />
afxazur-adiRuri enis arsebobis doneze.<br />
rac Seexeba semantikur sxvaobas afxazur-abazur (“zurgi”) da<br />
adiRur enebs (“mkerdi”) Soris, im movlenis axsna, rodesac erTi da igive<br />
sityva sxvadasxva axlomonaTesave enaSi gansxvavebuli semantikiT aris<br />
warmodgenili, SeiZleba fuZe-enis dialeqtebSi, an winare enis bazaze<br />
Seqmnil enebSi semantikis gadaweviT (Sayrili 1968: 24).<br />
Cveni azriT, amosaval winare afxazur-adiRur fuZes<br />
Tavdapirvelad unda hqonoda swored zurgis semantika, rac Semoinaxes<br />
afxazurma da abazurma enebma, xolo mniSvneloba unda gadaweuliyo<br />
adiRur enebSi (“zurgi” > “mkerdi”).<br />
ibRa fwGoup “ზarmacia, muSaoba ar uyvars” (kaslanZia, 1995: 19)<br />
ibRa fwGanM dMyoup “Cadenilis gamo Zalian rcxvenia” (kaslanZia,<br />
1995: 19)<br />
ibRa RGRGoup “zarmacia, muSaoba ar uyvars” (kaslanZia, 1995: 19)<br />
29
abRa iauKt “daexmarnen, daxmareba miiRo” (kaslanZia, 1995: 20)<br />
ibRa ak kMdgMloup “raRac usoamovneba elis, winaTgrZnoba aqvs”<br />
(kaslanZia, 1995: 20).<br />
a-bz // A-bMz, abaz. bMz // bzM “ena”<br />
afxazur-abazur variantebTan fonematuri struqturis mxriv<br />
axlos dgas adiReur-yabardouli bz da ubixuri bza forma. afxazuradiRur<br />
formaTa Sedareba safuZvels qmnis aRvadginoT winare afxazuradiRuri<br />
*baza arqetipi, romelic, Tavis mxriv, ukavSirdeba naxur da<br />
daRestnur enebSi warmodgenil fuZeebs: CeCnur muot; inguSur mot;<br />
bacbur, xunZur maw, andiur miw, didour mec, lakur maz, darguul melz,<br />
lezgiur mez, Tabasaranul melZ saxelebs.<br />
mTis iberiul-kavkasiur enaTa umravlesobaSi enis aRmniSvneli<br />
fuZis anlautSi warmodgenilia bagismieri b, m Tanxmovnebi, romlebic,<br />
SesaZloa, nivTis gramatikuli klasis gaqvavebuli eqsponentebi iyos.<br />
rac Seexeba afxazur-abazur saxeobebs, maTSi gamosayofi Cans<br />
amave funqciis mqone ba- prefiqsi, Zirad ki za segmenti unda miviCnioT.<br />
afxazur-abazur variantebSi fiqsirebuli neitraluri xmovani a<br />
xmovnisagan momdinareobs. am sityvis meSveobiT aris nawarmoebi mravali<br />
sxva sityva, mag.: a-r-bza-ra “alokva”, a-bz-eilaq˜NcG-ra “Clifini” da a.S.<br />
ibz duup “ybedia” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT: “didi ena aqvs”.<br />
ubz TakM “zedmets nu laparakob” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT:<br />
“Seni ena Sig [pirSi] Cakete”.<br />
ubz sMloumwan “nu miSli, Wkuas nu maswavli” (kaslanZia, 1995: 21),<br />
zedmiwevniT: “Sens enas nu mirev, CemSi nu urev”.<br />
ibz aTra TMwit “bilwsityvaobs; bevrs laparakobs” (kaslanZia, 1995:<br />
21), zedmiwevniT: “misi ena budidan gamovida”.<br />
A-bla//A-la, abaz. bla//la “Tvali”<br />
dasaxelebuli variantebidan yvelaze Zvel formad unda miviCnioT<br />
b Tanxmovniani bla saxeoba, romelic abazurSia daculi. am variantisagan<br />
afxazur-abazuri enobrivi erTobis periodSi warmoiqmna gamartivebuli<br />
la saxeoba, romelic aseve abazurs Semounaxavs. orive afxazuri<br />
30
varianti SedarebiT axalia da miRebulia ukve arsebul bla > la<br />
saxeobebze saxelTa zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsis darTviTa<br />
da am TavsarTze maxvilis gadmonacvlebis gziT. sainteresoa, rom<br />
aRniSnuli prefiqsis darTvam martiv la fuZeze afxazurSi warmoSva<br />
omonimiis SesaZlebloba ZaRlis aRmniSvnel la > a-la fuZesTan, rac<br />
enam Tavidan aicila am or saxelSi maxvilis sxvadasxva adgilas<br />
dasmiT: A-la afxazurad aris “Tvali”, xolo a-lA niSnavs ZaRls,<br />
abazurSi ki saxelTa zogadi formis ararsebobis gamo fuZe la niSnavs<br />
rogorc Tvals, ise ZaRls.<br />
ra Tqma unda, abazuris omonimiac da afxazuris maxvilis<br />
adgiliT gansxvavebulobac sruliad axali faqtia da ar scildeba im<br />
droul monakveTs, roca winare afxazur-abazur enaSi bla formis<br />
gverdiT gaCnda la varianti.<br />
g. rogava Tvalis aRmniSvnel afxazur-abazur bla fuZes<br />
samarTlianad akavSirebda adiReur-yabardoul na da ubixur bla<br />
fuZeebTan. misi varaudiT, adiRuri na varianti momdinareobs la<br />
saxeobisagan da aris sonant l-s dakargvis Sedegi, Tumca sxva<br />
SemTxvevebSi sonanti l sityvis sawyis poziciaSi Secvlilia K fonemiT.<br />
amitom mkvlevars ufro realurad miaCnia bl kompleqsis sonant n-Si<br />
gadasvla: *bla→ *bna →*mna→na (rogava 1975: 50).<br />
a. Sagirovis azriT, (A-)bla fuZe ukavSirdeba afazur-abazur (a-)bara<br />
“xedva” zmnis ba Zirs, magram igi iqve aRniSnavs, rom ar Rirs<br />
trubeckois azris uaryofa, romlis mixedviTac (a-)bla uaxlovdeba<br />
naxur-daRestnuri enebis masalas: lezg. vil, ud. pul, xunZ. ber, darg.<br />
xuli... (Sagirovi, 1977: 276)<br />
daRestnur formebSi Ziriseul amosavlad iTvleba l. ar aris<br />
gamoricxuli, rom daRestnur da afxazur-adiRur-ubixur masalaSi l<br />
fonema momdinareobdes r-sagan.<br />
naxur enebSi da daRestnuri enebis nawilSi r mkacrad aris<br />
daculi, xolo sxva enebSi r-s SeeZlo mieca l, Semdgom l-m adiRur<br />
enebSi, SesaZloa, mogvca n (Sagirovi 1977-I: 276).<br />
daRestnur enaTa monacemebis gaTvaliswineba gvafiqrebinebs, rom<br />
Tvalis aRmniSvnel afxazur-abazur fuZeSi warmodgenili Tavkidura b<br />
31
Tanxmovani gramatikuli klasis gaqvavebuli niSani iyos. garda amisa,<br />
naTelia isic, rom varianti bla arsebobda ara marto afxazur-abazuri,<br />
aramed winare afxazur-adiRuri erTobis donezec ki, Tumca misi<br />
Tavdapirveli forma albaT *bala iyo.<br />
AbjarxafMc “eSvi”<br />
rTuli sityvaa. pirveli komponentia Turqulidan nasesxebi Aabjar<br />
“iaraRi”, meore komponentia xafMc (mis Sesaxeb ix. qvemoT).<br />
SesaZlebelia, eSvis saxelwodeba “abjarxafMc” kbilis formis iaraRis<br />
romelime saxeobasTan (saCxvletTan) msgavsebis Sedegia.<br />
abjarxafMcqGa L-cMrak “ori cali eSv-i(-ebi)” (kviwinia, 1997: 105)<br />
a- “qalis sasqeso organo, Vulva”<br />
martivfuZiani saxelia. masSi gamoiyofa mxolod saxelTa zogadi<br />
formis mawarmoebeli a- prefiqsi da saxeli calTanxmovniani Ziri. fuZis<br />
simartive sityvis siZveleze miuTiTebs.<br />
a-gGawGA abJ., a-gGMwGN bzif., *gGaWGa abaz. “RviZli”<br />
dasaxelebul formaTagan abazurSi *gGaWGa sityva damoukideblad<br />
ar ixmareba, magram igi figurirebs kompozitSi gGaWGa-rMfha “saqonlis<br />
gul-RviZli” (zedmiwevniT: “RviZl-filtvi”), rac adasturebs am sityvis<br />
odindel arsebobas abazurSi. amJamad am enaSi RviZlis aRsaniSnavad<br />
gamoiyeneba martivi wa fuZe. a. Sagirovis varaudiT, afxaz. a-gGawGa da<br />
abazuri wa Seesatyviseba adiRur s,GM Zirs: labializebul sisin-SiSina<br />
s,G spirants afxazurSi Seesabameba wG, abazurSi WG < wG (Sagirovi 1982: 39).<br />
Cveni mxridan davamatebdiT, rom abazuri wa Ziris dakavSireba<br />
danarCen ZirebTan problemuria da damatebiT imis axsnas moiTxovs, Tu<br />
ratom mogvca erTi da imave adiRuri Ziris sisin-SiSina Tanxmovanma<br />
afxazur-abazur kiloebSi rogorc labializebuli, ise<br />
aralabializebuli Sesatyvisebi. ufro logikuri Cans wa Ziris<br />
warmoSobis sxva axsnis daZebna: igi a-gGawGA // gGaWGa ZirTan materialur<br />
kavSirSi ar unda iyos.<br />
32
mTlianad saxeli a-gGawGA da misi a-gGMwGN // *gGaWGa variantebi, Cveni<br />
azriT, kompozituri agebulebisaa da pirvel komponentad Seicavs gulis<br />
aRmniSvneli fuZis amosaval *gGa variants (ix. qvemoT).<br />
rac Seexeba bzifuri dialeqtis a-gGMwGN variants, igi a > M<br />
cvalebis Sedegia da mas Semdegaa miRebuli, rac Camoyalibda es<br />
dialeqti.<br />
igGawGa JGpoup “Wkuanaklulia, briyvia” (kaslanZia, 1995: 27),<br />
zedmiwevniT: “sqeli RviZli aqvs”.<br />
sgGawGa Tixit “SemaRona, bevri usiamovneba momayena” (kaslanZia, 1995:<br />
27), zedmiwevniT: “RviZli amomiRo”.<br />
a-gGN, abaz. gGN “guli”<br />
gulis aRmniSvneli gGN fuZe materialur kavSirSia sxva iberiulkavkasiur<br />
enebTan. giorgi rogava miiCnevs, rom saerTo afxazur-adiReuri<br />
sityva nawarmoebia gGM ← *guM ← *gu (rogava, 1980: 183)<br />
amave semantikis fuZeebTan da saerTo iberiul-kavkasiur fuZed<br />
miiCneva p. uslaridan moyolebuli: Sdr. qarT. guli, zan. guri||gui, svan.<br />
gui||gu, gvild, adiR.-yab. gGN, CeCn.-inguS. duog, bacb. dok, xunZ. r-a-k, and.<br />
rokvo; lak. dak; darg. urki; lezg. rik; Tabas. urki; ud. uk (uslari 1887:<br />
127 rogava 1975: 48; Ciqobava 2008-IV: 82, Cuxua 2008: 311...).<br />
miiCneva, rom am afxazur-abazuri sityvis Ziria g Tanxmovani, xolo<br />
labializaciis momenti da neitraluri xmovani qarTvelur enaTa -ul,<br />
-ur determinant sufiqsTa analogiuria (bRaJba 1948: 39).<br />
afxazur-adiRur da qarTvelur enaTa gulis aRmniSvnel fuZeTa<br />
Sedareba naxur da daRestnur masalasTan gviCvenebs, rom amJamad<br />
seriozuli sxvaobaa morfologiur struqturaSi: afxazur-adiRur da<br />
qarTvelur enebSi Ziri Seicavs determinant sufiqsebs, an<br />
transformirebul variantebs, xolo naxur da daRestnur enebSi aSkarad<br />
gamoiyofa nivTis gramatikuli klasis gaqvavebuli prefiqsebi: b-, d-, r-.<br />
es imas unda niSnavdes, rom winare iberiul-kavkasiur enaSi am enis<br />
daSlis wina periodSi im dialeqtebSi, romlebic safuZvlad daedo, erTi<br />
mxriv, qarTvelur enebsa da, meore mxriv, afxazur-adiRur enebs,<br />
saanalizo fuZe ukve aRar Seicavda gramatikuli klasis eqsponentebs,<br />
33
xolo danarCen dialeqtebSi, romlebidanac Semdgom Camoyalibda naxuri<br />
da daRestnuri enebi, gramatikuli klasis niSnebi SerCenili iyo.<br />
savaraudoa, yvela afxazur afazur-adiRur enaSi determinanti sufiqsebi<br />
gaCenili unda iyos winare afxazur-adiRuri enis daSlamde.<br />
saanalizo fuZes afxazur-abazurSi amJamad SeZenili aqvs axali<br />
mniSvnelobac: “Suaguli, centri; SuaSi, centrSi”.<br />
saTanei gGaSa lgGM rTMnCnM dnaxMnhGit aLnMya “saTanei guaSa dawynarda<br />
(guli daiwynara) da saxlSi dabrunda” (narTebi.., 2000: 23)<br />
igGN xtIt “mada mouvida”, zedmiw.: “guli moexada”.<br />
igGN kAhaKt “imedi dakarga”, zedmiw.: “guli waeqca”.<br />
igGN ixASPTit “Tavisi ubedureba cotaoden daaviwyda,<br />
tkivili/sawuxari daiama”, zedmiw.: “Tavisi guli daiviwya”.<br />
sgGN yaKwEKt “damawynara, gamamxneva”, zedmiw.: “guli gamikeTa”.<br />
igGN eKyarAm “Tavs kargad ar grZnobs, sisustes grZnobs”, zedmiw.:<br />
“misi guli misi toli ar aris”.<br />
igGN LbaxEKt “eWvi Seepara, Seyoymanda”, zedmiw.: “misi guli gaorda”.<br />
sgGM awGMmR aloup “raRac ar masvenebs, cudi grZnoba maqvs”, zedmiw.:<br />
“gulSi lursmani maqvs”.<br />
igGM ceKt “SeeSinda”, zedmiw.: “guli wauvida”.<br />
igGM bMlueKt “keTili, Sembralebelia”, zedmiw.: “misi guli iwvis”.<br />
ui agGM sMmam “misi Tavi ara maqvs, misTvis ar mcalia”, zedmiw.: “misi<br />
guli ara maqvs”.<br />
igGM iaRoup “feTqebadi, mZime xasiaTi aqvs”, zedmiw.: “misi guli<br />
mteria”.<br />
igGM iCPanup “frTxilia”.<br />
igGM maWxeKt “avad gaxda; guli wauvida” (kaslanZia, 1995: 29-41),<br />
zedmiw.: “misi guli dacotavda”.<br />
a-gGMbJNnacGa “SuaTiTi”<br />
kompozitia, romelic Sedgeba a-gGN “guli” + bJ (a-bJa-ra “Sua”) + a-<br />
nacGa “TiTi” elementTa SeerTebis gziT.<br />
34
agGMbJMnacGa iaxaz amacGaz<br />
(narTebi, 2000: 81)<br />
“beWedi, romelic SuaTiTze ekeTa”<br />
a-gGMfhGN abJ., a-gGahGfN bzif. “qalis ZuZu”<br />
am kompozituri agebulebis sityvaSi pirvel komponentad<br />
gamoyenebulia “gulis” aRmniSvneli gGN fuZe.<br />
danarCeni nawilis raoba sakmaod bundovania. SesaZlebelia,<br />
Tavdapirvelad gGN fuZes mosdevda “brunvis, trialis, amobrunebis”<br />
aRmniSvneli hG Ziri (Sdr.: aa-hG-ra “mobruneba, motrialeba”, a-xM-n-hG-ra<br />
“dabruneba, datrialeba; amobruneba, amotrialeba”), xolo f Tanxmovani<br />
fonetikur niadagze iyos ganviTarebuli. aseT varauds semantikuri<br />
dabrkoleba ar unda axldes: qalis mkerdis amoburculobas SeeZlo<br />
xeli Seewyo misi amobrunebuli gulis saxiT gaazrebisaTvis. sakiTxi<br />
Semdgom kvlevasa da damatebiT argumentirebas moiTxovs.<br />
fhGMsk afSPqa lgGMfhGM neiWPalkIt, axa ilzMmChaKt “erT-erTma qalma<br />
bavSvs ZuZu pirSi Caudo, magram ver moiTmina” (narTebi, 2000: 24)<br />
ahMK – laaK iraTGou, hGMzba mMrkM, eKSGaqGMmwa (afhGMs lgGMhGfM)<br />
“batonsac sWirdeba da monasac, magram arc daniT iWreba da arc<br />
sufraze ideba” (gamocanis pasuxia: qalis mkerdi) (gulia, 1985: 189)<br />
a-gGMSPflNmha abJ. , a-gGMfSPlNmha bzif. “maxvilisebri morCi”<br />
kompozituri agebulebisaa, Sedgeba a-gGMSPfN “mkerdi” + a-lNmha<br />
“yuri” fuZeebisagan. Msaxelis motivacia unda emyarebodes im faqts, rom<br />
mkerdis Zvlis qveda nawili formiT mogrZoa da, albaT, amis gamo Tu<br />
aris mimsgavsebuli yuris formas. bzifuri varianti f Tanxmovnis<br />
metaTezisis Sedegia.<br />
agGMfSPlMmha agGMSPfMbaL axGTaqGa zegM ireKwoup “maxvilisebri morCi<br />
gulmkerdis Zvlis yvelaze patara nawilia” (kviwinia, 1997: 27).<br />
a-gGMSPfwaRAra abJ., a-gGMfSPwaRAra bzif. “gulmkerdis qveda nawili”<br />
kompozituri agebulebisaa. masSi udavod gamoiyofa a-gGMSPfN<br />
“mkerdi” saxelis fuZe, magram momdevno nawilis raoba ase cxadi ar aris.<br />
35
SesaZlebelia, waRara segmenti miRebuli iyos waya “qveS, qvemoT,<br />
qvemoTken” zmnizedisagan polifunqciuri -ra sufiqsis darTviT<br />
(semantika: ”mkerdis qvemoTi”), Tumca am varauds is dabrkoleba aqvs, rom<br />
asaxsneli rCeba y > R fonetikuri cvlilebis mizezi.<br />
a-gGMSPfN “mkerdi”<br />
rTuli fuZea. pirvel komponentad gamodis “gulis” aRmniSvneli<br />
gGM fuZe, momdevno nawilis raoba gasarkvevia. abazurSi arsebobs gGMC P fM<br />
varianti, romelic intensiuri SP Tanxmovnis afrikatizaciiTaa<br />
warmoqmnili.<br />
fhGMsk lgGMSPfM neiWPalkKt, axa ilzMmMChaKt “erTma qalma Tavisi<br />
mkerdi Caudo pirSi, magram ver moiTmina” (narTebi.., 2000: 24).<br />
a-dA “ZarRvi”<br />
martivi Ziria, romlis etimologia gamWvirvale ar aris.<br />
aSa icaSPa ada ialagMlom “gamosaSvebi sisxli ZarRvebSi ar Cerdeba”<br />
(gulia, 1985: 145).<br />
a-dASP “myesi”<br />
kompozitia: a-da “ZarRvi” sityvisa da a-SP-kGa-kGa “TeTri”<br />
zedsarTavi saxelis Ziriseuli SP Tanxmovnis SeerTebis gziTaa miRebuli<br />
(a-SP-kGa-kGa zedsarTav saxelSi reduplicirebuli kGa elementi, rogorc<br />
q. lomTaTiZem daadgina feris intensiurobas gamoxatavs (ix.: lomTaTiZe,<br />
1940: 115-135).<br />
sayuradReboa, rom TeTri feris aRmniSvneli igive Ziri sxva<br />
kompozitSic gvxvdeba: a-xM-SP “qera” (zedmiweviT: “TeTri Tavi”).<br />
mTlianobaSi myesis aRniSvna rogorc TeTri ZarRvisa logikuria,<br />
vinaidan myesi marTlac TeTri ferisaa.<br />
aSxGa adaSP “quslis (aqilevsis) myesi” (kviwinia, 1997: 95).<br />
a-dGax˜cArTa “ukana tani”<br />
36
Tuli terminia. Sedgeba a-dGM “mindori” fuZisa da ax˜ “-ken”<br />
Tandebulisgan, romelTa Serwymac gvaZlevs zmnizedas “gareT”. es<br />
zmnisarTi saanalizo sityvaSi mierTebulia a-cara “wasvla” zmnis fuZeze,<br />
xolo -Ta lokaluri mniSvnelobis mqone saxelebis mawarmoebeli<br />
sufiqsia. mTlianobaSi evfemisturi termini a-dGax˜carTa zedmiwevniT<br />
niSnavs “gareT gasasvlel adgils; gareT gasavals” (Sdr. qarT.<br />
evfemizmebi: tanSi gasvla, ganavali).<br />
a-vanNza “elenTa”<br />
saxelSi gamoiyofa gverdis aRmniSvneli va Ziri (Sdr. a-va-ra<br />
“gverdi”), xolo danarCeni nawilebis raoba Semdgom Ziebas moiTxovs.<br />
lagGi-lacGeK rMbJara avanMza charaJGhGara auan “gugasa da quTuTos<br />
Soris elenTa Suamavlobda” (agrba olRa – z. eSera).<br />
A-vara “gverdi”<br />
am fuZes abazurSi Seesatyviseba Zara fonetikuri varianti.<br />
rogorc akad. q. lomTaTiZem daadgina, arc afxazuri saxeobaa<br />
Tavdapirveli da arc abazuri varianti. orive momdinareobs dRes ukve<br />
ararsebuli *ZGara formisagan, romelSic amosavali *ZG fonema daiSala Z<br />
Tanxmovnad da labializaciis momentis gafonemebis gziT warmoqmnil v<br />
Tanxmovnad. axali fonemebidan Z gabatonda abazurSi, xolo v _<br />
afxazurSi (lomTaTiZe 1944: 33). sityva a-vara –Si arsebuli v bgera<br />
Camoyalibebuli Cans TviT afxazuri enis fonetikuri sistemis niadagze<br />
(lomTaTiZe 1944:32). a-vara // Zara formebSi gamosayofia polifunqciuri<br />
-ra sufiqsi. sayuradReboa isic, rom afxazur-abazur va // Za < *ZGa Zirs<br />
ubixur enaSi Seesabameba abazuris analogiuri, imave mniSvnelobis mqone<br />
Za Ziri, xolo adiRur enebSi warmodgenilia c P aR’a “nekni” FfuZe.<br />
rogorc g. rogava varaudobda, afxazur-abazuri enebis<br />
monacemebis safuZvelze SeiZleba CaiTvalos, rom adiRur enebSi<br />
fuZiseuli Tanxmovani c P || Z(←c P ) aris delabializebuli afrikati: adiR.<br />
c P a ← *CG P a, agreTve ubix. Za ←*ZGa (rogava 1975: 51).<br />
sMvara sMx˜ueKt “gverdi mtkiva”.<br />
37
a-vawNs abJ., a-vak˜Nc bzif. “nekni”<br />
fuZeSi gamosayofia gverdis aRmniSvneli va Ziri. rac Seexeba wMs<br />
(Sdr. abaz. Za-wMs “nekni” < Za “gverdi” + wMs) da k˜Mc segmentebs, maTi<br />
warmomavloba da semantika naTeli ar aris, Tumca varaudis saxiT<br />
SeiZleba iTqvas, rom am or segmentSi unda monawileobdes -s > -c<br />
sufiqsi.<br />
m. Cuxua afxazur a-vaw-Mc||← a-vak-Mc “gverdis Zvali” saxels<br />
adarebs qarTvelur sityvas “nek-n-i”. misi mosazrebiT, saerTo<br />
qarTveluri *kueca leqsemis Sesatyvisi Cans afxazuri a-wGca “Wiqa”. es<br />
ukanaskneli miRebulia a-kGca arqetipisgan (Cuxua, 2000-2003: 126). amgvari<br />
dakavSireba sadavo Cans.<br />
ivawaraqGa idMrfx˜aZeKt “neknebi dauTvales, scemes” (kaslanZia, 1995:<br />
25).<br />
A-zTra “naRvlis buSti”<br />
am sityvis pirveli komponentis (az) Sesaxeb zemoT visaubreT, rac<br />
Seexeba Tra-s, igi adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsia. termini<br />
zedmiwevniT iTargmneba rogorc “naRvelis adgili, saTavso”.<br />
azTra az zTMmwua ayalara iSGarTou CMmazaroup “naRvlis buStSi<br />
naRvlis Sekaveba saSiSi daavadebaa” (kviwinia, 1997: 119).<br />
A-zqGaQ”zurgi”<br />
b. janaSia Tavis “afxazur-qarTul leqsikonSi” aRniSnavs, rom<br />
sityva warmodgenilia mravlobiTi ricxvis formiT da ara aqvs<br />
mxolobiTi ricxvis forma (pluralia tantum) (janaSia 1954: 112). amas<br />
adasturebs is faqti, rom fuZeSi aris mr. r. niSani -qGa, xolo saanalizo<br />
saxelTan sintaqsur kavSirSi Semaval sityvebSi zurgis aRmniSvnelad<br />
Tavs iCens mravlobiTi ricxvis kuTvnilebisa da pir-klasis niSani -r:<br />
azqGa r-eჲrxara “zurgis Seqceva” (zedmiw.: “zurgebi maTi Seqceva”). amdenad<br />
Ziri z Tanxmovania, magram q. lomTaTiZis mier dadgenili fuZeTa da<br />
afiqsTa Tavdapirveli modelis mixedviT (lomTaTiZe 1976: 249) unda<br />
aRdges amosavali CV struqturis *za arqetipi.<br />
38
CPadaSP zqGMSP “TeTri viri TeTri zurgiT” (gulia, 1985: 190).<br />
izqGa ikMdMrCCaloKt “mas zurgs ukan dascinian” (kaslanZia, 1995:<br />
48).<br />
a-TaWkGNm “muSti”<br />
iSviaTad gvxvdeba a-TajkGNm variantic. fuZis struqtura da<br />
amosavali semantika cxadi ar aris. sakvlevia agreTve a-TaWkGNm da a-<br />
TajkGNm saxeobaTa pirveladoba-Semdgomadobis sakiTxi.<br />
ianakMm TaWkGMm “rodesac ar aris saWiro, muStia”.<br />
AKahGa “swori nawlavi”<br />
fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
KahGa iWPixit “rac Wama, araferi Seergo (aRebina)”, zedmiw.: “swori<br />
nawlavi gamoiRo” (kaslanZia, 1995: 83).<br />
AKLkaaga “Zgide” (magaliTad, cxvirisa)<br />
rTuli fuZea, romelic Sedgeba Semdegi elementebisagan: aKsaurTierTo<br />
kategoriis prefiqsia, L – oris aRmniSvneli ricxviTi<br />
saxelis Ziri, k - akra “Wera” zmnis Ziri, aa - aqeTa mimarTulebis<br />
postverbi, xolo –ga – moqmedebis iaraRis aRmniSvneli sufiqsi.<br />
afMnwa agGaLara eKLSPoup abaLtG aiLkaaga “cxviris Rru gayofilia<br />
Zvlovani ZgidiT” (kviwinia, 1997: 43)<br />
a-kazNq “saSvilosno, Uterus”<br />
sityvis etimologiis dadgena ver moxerxda.<br />
aJG akazMq ax˜ueKt “Zroxas saSvilosno stkiva” (Sayrili, konjaria,<br />
1986 –I: 293).<br />
a-kazNq ak˜lMmS, a-TMhGTeK “saSo, Kolpos”<br />
pirveli saxelis pirveli komponentia gaurkveveli etimologiis<br />
sityva a-kazNq (ix. zemoT), xolo meore komponenti calke ar dasturdeba.<br />
rac Seexeba meore termins (a-TMhGTeK), verc misi etimologiis dadgena<br />
moxerxda.<br />
39
a-kAn “Worfli”<br />
fuZe nasesxebia qarTuli enidan, Sdr. kan-i. garda zemoT<br />
miTiTebuli semantikisa, sityva afxazurSi gamoiyeneba SesityvebaSi:<br />
ikan // lkan bzioup “janmrTelia, jansaRia” (zedmiwevniT: “misi (mamak.,<br />
qalis) kani kargia”). semantikuri gadaweva momxdaria afxazuri enis<br />
niadagze, vinaidan kanis, tyavis aRniSvnis funqciiT enaSi SemorCa<br />
sakuTriv afxazuri a-cGa sityvac.<br />
axGMWM ixaWPM zegM akan iaganM iyan “bavSvis saxe mTlianad WorfliT<br />
iyo dafaruli” (Sayrili, 1986: 296).<br />
a-kNka “ZuZu”<br />
saerTo afxazur-abazuri fuZea. Sdr. abaz. kNka “ZuZu”. SesaZloa,<br />
Zirad a-k-ra “daWera, dakaveba” zmnis k Tanxmovani gamodiodes. Tu es<br />
varaudi sworia, maSin fuZeSi gamosayofia iaraRis aRmniSvneli -ga<br />
sufiqsi, romlisganac Zneli mosalodneli ar aris mkveTri Tanxmovnis<br />
Semcveli -ka variantis miReba. am mosazrebas ar daabrkolebda<br />
semantikuri mxare:<br />
Cvili bavSvis ZuZuTi kvebis faqtoris gaTvaliswinebiT<br />
SeiZleboda gvevarauda, rom ZuZu gaigeba rogorc bavSvis piris<br />
mosakidebeli, bavSvis piriT dasaWeri organo.<br />
materialuri paralelebi gvxvdeba zogierT monaTesave enaSic:<br />
xunZurSi, lakurSi, boTlixurSi, didourSi, waxurSi (kvarWia, 1981: 121).<br />
asabi danwGualak aup ian akMka aniWPalkua “rodesac Cvili tiris, deda<br />
maSin aZlevs ZuZus”.<br />
fSLM-eiScGa jarak eicTaxMsueKt (aJG akMka) “oTxi Zma erT adgilas<br />
isvris” (gamocanis pasuxi: Zroxis jiqani, ZuZu) (gulia, 1985: 189).<br />
a-kNkmacG “dvrili, ZuZusTavi, kerti”<br />
es rTulfuZiani sityva pirvel komponentad Seicavs ZuZus<br />
aRmniSvneli a-kNka sityvis bolo xmovanmokvecil kMk fuZesa da a-nacGA<br />
“TiTi” sityvis aseve bolo xmovanmokvecil fuZes. zedmiwevniT iTargmneba<br />
40
ogorc “ZuZus TiTi”. sagnis nominacia motivirebulia ZuZusTavis fariT<br />
(Sdr. qarT. ZuZus ceri).<br />
acGa Kalou akMkmacGaqGa rWPM “kanSi arsebul dvrilebSi...” (kviwinia,<br />
1997: 169).<br />
a-kNlwMw “gadmokarkluli Tvali”<br />
saanalizo saxeli bzifur dialeqtSi sxvagvari semantikiTac<br />
gvxvdeba da aRniSnavs “Ripians, didmucelas” (genko 1998: 118).<br />
saxelTa klasSi gadasuli mimReoburi warmoSobis sityvaa.<br />
pirveli komponentia *ka-la- > kM-la- >kM-l- rTuli zmniswini (Sdr. amave<br />
zmniswinis Semcveli zmnebi: a-kM-la-f-wGa-ra “xvrelSi momtvreva”, a-kM-la-<br />
SGa-ra “mcire sagnis naxvretSi Cavardna”, a-kM-la-Z-ra “dakargva”, a-<br />
kM-la-xa-ra “gaCxera”, a-kM-l-da-ra “rameSi risame gayra”, a-kM-l-x-ra<br />
“SeZvroma”...).<br />
meore komponentad gamoyenebulia zemoT ukve naxsenebi a-wN-w-ra<br />
“qvemodan gamosvla, amosvla” zmnis wM-w fuZe, romlis pirveli w aris<br />
fuZe-windebuli, meore w ki – Zir-sufiqsi. mTlianobaSi a-kNlwMw<br />
mimReoburi formaa da niSnavs “qvemodan amosuls, gareT gamosuls”,<br />
igulisxmeba Tvalis, an muclis Signidan gareT gamoberiloba.<br />
abla kMlwMw “gadmokarkluli Tvalebi” (Sayrili, 1986: 327).<br />
A-kGa AwRa “saqalwule apki”<br />
rTuli samedicino neologizmia, Sdr.: a-kGa “ube” (iribad<br />
igulisxmeba qalis sasqeso asos ubiseburi forma), A-wRa < waRa “Txeli”<br />
(igulisxmeba apkis siTxele).<br />
A-kGabz “klitori, Clitoris”<br />
sityvis pirveli komponenti aqac a-kGa “ube” sityvaa, xolo meore<br />
komponenti bz aris fuZe arsebiTi saxelisa a-bz “ena”. zedmiwevniT: “ubis<br />
ena”.<br />
a-kGtAR˜Tra “sakvercxeebi, Ovarium”<br />
41
Tuli terminia, romelic Sedgeba a-kGtaR˜ “kvercxi” arsebiTi<br />
saxelisa da -Tra adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsisgan.<br />
zedmiwveniT: “kvercxis adgili, sakvercxe”.<br />
a-k˜atEK “nawlavi”<br />
abazur enaSi nawlavi aRiniSneba Wati sityviT, romelic<br />
materialurad TiTqmis emTxveva adiRur WateK “nawlavi” termins. k.<br />
Sayrilis azriT, afxazuri a-k˜atEK “nawlavi” momdinareobs adiRuri<br />
WMha||WMh “grZeli” sityvisagan (Sayrili 1968: 25), rac damajerebeli ar<br />
aris, vinaidan auxsneli rCeba afxazuri da adiRuri fuZeebis<br />
materialuri kavSiri.<br />
ufro marTebuli unda iyos aseTi mosazreba: adiReuri enis<br />
dialeqtebSi dadgenilia amosavali palatalizebuli g˜, q˜, k˜<br />
Tanxmovnebis kanonzomieri spontanuri cvla j, C, W Tanxmovnebad: g˜araz<br />
> jaraz “triali” (abdokovi, 1973: 50), CMl > a-q˜ala “triali” (abdokovi,<br />
1973: 74) Wafa > a-k˜afa “duma”. am faqtis gaTvaliswineba cxadyofs, rom<br />
rogorc afxazurSi arsebuli a-k˜atEK, ise abazuris Wati variantebi<br />
nasesxebia adiReuri enis sxvadasxva dialeqtebidan:<br />
afxazurSi termini Sesula im dialeqtidan (SafsuRuri dialeqti),<br />
romelSic dRemdea SemorCenili k˜ fonema, xolo abazurs sityva usesxebia<br />
im dialeqtidan (abaZexuri dileqti), romelSic es fonema ukve<br />
afrikatizebuli yofila.<br />
ik˜ateK bMlx˜eKt “mZime danakargi, ubedureba ganicada” (ityvian<br />
Svilis dakargvis dros) (kaslanZia, 1995: 51)., zedmiw.: “misi<br />
nawlavi ukve daiwva”.<br />
a-k˜atEKpa “wvrili nawlavi”<br />
rTuli sityvaa, pirveli komponentis Sesaxeb zemoT vimsjeleT.<br />
meore komponentia zedsarTavi saxeli a-pa “wvrili”.<br />
ak˜ateKpa Kamoup L-xGTak..”wvrili nawlavi ori nawilisgan Sedgeba. . .”<br />
(kviwinia, 1997: 112).<br />
42
a-k˜atEKSGpa “msxvili nawlavi”<br />
rTuli sityvaa, pirveli komponentis Sesaxeb zemoT vimsjeleT.<br />
meore komponentia zedsarTavi saxeli SGpa “msxvili”.<br />
ak˜ateKSGpa xM-xGTak rMla iSaqGgMloupM”msxvili nawlavi sami<br />
nawilisgan Sedgeba” (kviwinia, 1997: 114).<br />
a-k˜atEKlaSG “brma nawlavi”<br />
kompozitia miRebulia a-k˜atEK “nawlavi” terminisa da A-laSG “brma”<br />
zedsarTavi saxelis SeerTebis gziT (Sdr. qarTuli brma nawlavi). saxeli<br />
motivirebulia nawlavis formiT: nawlavs cali bolo “Caketili” aqvs.<br />
a-lagGN, abaz. lagGN “Tvalis kakali”<br />
saerTo afxazur-abazuri terminia. Sedgeba A-la “Tvali” da a-gGN<br />
“guli” sityvis fuZeebisagan. orive enaSi Tvalis aRmniSvneli ufro<br />
Zveli a-bla fuZisagan momdinare a-la formis arseboba adasturebs im<br />
faqts, rom am fuZis axali varianti afxazur-abazuri enis daSlamde unda<br />
warmoqmniliyo.<br />
rac Seexeba gulis aRmniSvneli fuZis semantikas, igi<br />
gamoyenebulia Suagulis, centris mniSvnelobiT da es axali<br />
mniSvnelobac afxazur-abazuri enis daSlamde Cans gaCenili.<br />
alagGM cq˜a akGMmpMl aHorma amoup “Tvalis kakals mrgvali forma<br />
aqvs” (kviwinia, 1997: 155).<br />
a-lakTA abJ., a-laqTA bzif. “Tvalis bude”, abaz. laqTa<br />
fuZeSi gamoiyofa Tvalis aRmniSvneli axali la fuZe, romelsac,<br />
Cveni azriT, erTvis daWera-dakavebis aRmniSvneli a-k-ra zmnis k Ziri da<br />
lokaluri mniSvnelobis mqone saxelebis mawaroebeli -Ta sufiqsi.<br />
abJuurisa da bzifuri dialeqtebis am sityvaSi aRiniSneba arasruli<br />
kontaqturi regresuli asimilacia: “aspiratebis win abruptivebi<br />
gardaiqmnebian fSvinvierebad : alaqTa ← alakTa” (bRaJba, 2006: 116).<br />
terminis amosavali semantika cxadia: “Tvalis dasaWeri adgili”.<br />
sayuradReboa, rom abazur enaSi laqTa aRniSnavs saxes, sifaTs,<br />
fizionomiasac, rac axali movlenaa.<br />
43
patMxG [leuarsa] ilakTa danMnTafSP, dax˜gMlaz dneKluua<br />
dceKtM”patuxma levarsas Sig TvalebSi rom Caxeda, iqve Caikeca”<br />
(Sayrili, 1986: 403).<br />
a-lakNwa, abaz. lakNwa “Tvalis upe, Tvalis are”<br />
rTuli Sedgenilobis sityvaa. pirveli komponentia A-la “Tvali”,<br />
romelsac erTvis daWera-dakavebis aRmniSvneli a-k-ra zmnis k Ziri da a-<br />
wa “fskeri, Ziri” arsebiTi saxelis wa Ziri. mTlianobaSi sityva niSnavs<br />
“Tvalis budis qvemoTa ares”, anu “Tvalis upes”. Tvalis aRmniSvneli<br />
fuZe aqac axali a-la variantis saxiTaa warmodgenili rogorc afxazur<br />
enaSi, ise abazurSic, rac imas niSnavs, rom termini am saxiT arsebobda<br />
afxazur-abazuri enobrivi erTobis donezec.<br />
sMla iaakGMrSPanM slakMwa sMx˜ueKt “Tvalebis garSemo are mtkiva”<br />
(Sayrili, 1986: 404).<br />
A-lafMj “wamwami”<br />
sityvis pirveli komponentia Tvalis aRmniSvneli a-la fuZe,<br />
romlis momdevno fMj hgavs maryuJis aRmniSvnel a-fNj sityvis Zirs, magram<br />
wamwamTan maryuJis semantikuri kavSiri problemuria. sakiTxi damatebiT<br />
kvlevas moiTxovs. xom ar aris es segmenti kavSirSi qarTulis funjfuZesTan?<br />
a-laxGNc “wamwami”, abaz. laÃGN<br />
termins gamWvirvale etimologia aqvs. pirveli komponentia Tvalis<br />
aRmniSvneli la fuZe + Tmis, bewvis aRmniSvneli afxaz. a-xGN < abaz. ÃGN<br />
sityvis fuZe, romelsac erTvis erTeulis, calis aRmniSvneli<br />
saerTo iberiul-kavkasiuri FfuZis c Ziri. mTlianad sityvis semantikaa:<br />
“Tvalis Tmis erTi Reri, erTi cali”.<br />
A-lax˜ “Subli”<br />
terminis pirveli komponenti aqac Tvalis aRmniSvneli fuZis<br />
axali a-la variantia, romelsac erTvis x˜ segmenti. es ukanaskneli<br />
segmenti damukideblad xmarebuli romelime sxva sityvis fuZe an Ziri<br />
44
TiTqos ar Cans. Cveni azriT, SeiZleba am x˜ segmentis dakavSireba abazuri<br />
Ãafax˜ “Subli” sityvis bolokidura TanxmovanTanac da afxazur-abazur<br />
fMx˜a // fax˜a “uwin, winaT” zmnisarTis x˜a-sTanac, romelSic am segments<br />
aSkarad aqvs mniSvneloba “win”. mTlianobaSi saanalizo terminis<br />
amosavali mniSvneloba iqneboda “Tvalis win”, rac gulisxmobs Tvalis<br />
budesTan SedarebiT win gamoSveril nawils. vvaraudobT imasac, rom<br />
afxazurSi arsebuli forma Sublis mniSvnelobiT arsebobda abazurSic,<br />
razec is garemoeba miuTiTebs, rom abazurSi es fuZe realuradaa<br />
warmodgenili rTul sityvaSi: lax˜eKqGwara “glova, naRveli,<br />
mowyeniloba” (zedmiwevniT: “Sublis SeWmuxvna”).<br />
ilax˜ uafSPnM ikGac-xGM SPa “mis Subls Sexede da misi wili xorci<br />
gayavi”.<br />
A-lacGa//a-blacGa abaz. laCGa // lacGa “quTuTo”<br />
saxeli miRebulia Tvalis aRmniSvneli a-la sityvis axali la<br />
fuZisa da kanis, tyavis aRmniSvneli a-cGa sityvis cGa Ziris SeerTebis<br />
gziT.<br />
adrindeli forma unda yofiliyo a-la a-cGa “Tvalis kani”, sadac<br />
meore sityvis pirveli a- xmovani nivTis gramatikuli klasis mesame piris<br />
kuTvnilebis prefiqsi unda yofiliyo. am prefiqsis reduqciam orwevra<br />
sintagma kompozitad gadaaqcia.<br />
rafx˜a ilacGa ax˜xitMz “dabadebis adgili, adgili, sadac gaCnda”,<br />
zedmiw.: “sadac pirvelad QquTuTo gaaxila” (kaslanZia, 1995: 58).<br />
ablagGMK ablacGeK rMbJara avanMza charaJGhGauan “Tvalis gugasa da<br />
quTuTos Soris elenTa Suamavlobda” (gulia, 1985: 165).<br />
A-ltGJGLa “laviwi, laviwis Zvali”<br />
am fuZis etimologia damajereblad gaarkvia akad. q. lomTaTiZem<br />
Tavis klasikur naSromSi “afxazuri altGJGLa (“laviwi”) sityvis<br />
etimologiisaTvis” (ix.: lomTaTiZe 1976). aq warmovadgenT am naSromis<br />
Sinaarss, romelsac Cveni mxriv verafris damatebas ver SevbedavT.<br />
A-ltGJGLa sityva martivi ar Cans Tavisi TanxmovanTa TavyrilobiT<br />
da morfologiuri struqturiT. igi kompozituri Sedgenilobisaa. dG TG<br />
45
tG xSulTa sameuli afxazurSi meoreuli warmomavlobisaa. dG fonema<br />
TiTqmis mxolod nasesxeb masalaSi dasturdeba da gadmoscems sxva enaTa<br />
dv (du) bgeraTa jgufs. ufro rTulia TG da tG fonemaTa sakiTxi (maTi<br />
gamoyenebis arec ufro farToa). labialuri u komponentis T, t-sTan<br />
SerwymiT maTi warmoqmna gamoricxuli araa garkveul SemTxvevebSi,<br />
magram maTi amosavali ufro mravalferovani Cans.<br />
yuradRebas iqcevs tG-s Semcveli TiTo-orola fuZe, romlebic<br />
qarTulidan unda iyos Sesuli afxazurSi da romelTac qarTulSi wv<br />
kompleqsi aRmoaCnda tG-s Sesabamisad. erTi aseTi fuZea a-tGAn “naxarSi,<br />
bulioni” da igive unda iyos, rac qarTuli wven-i (Zvel qarTulSi<br />
wuen-i dadasturebulia swored “naxarSis, wvnianis” mniSvnelobiT).<br />
tapanTur dialeqtSi dG TG tG labializebul xSulTaA sameuli<br />
moiSala da gadasula afrikatizaciis gziT jG CG WG//ZG cG wG sameulSi.<br />
amis Sedegad afxazuri a-tGan tapanTurSi warmodgenilia wGan//-WGan<br />
variantebis saxiT da niSnavs “naxarSs, bulions”. tapanTuri wGan//WGan a-<br />
tGan saxeobidan rom momdinareobs, amas naTels xdis tapanTurisave fsiJkrasnovostokis<br />
kilokavis monacemebi. XX saukunis 30-40-ian wlebSi am<br />
kilokavSi umcrosi asakis pirTa metyvelebaSi igi ukve warmodgenili iyo<br />
WPan variantis saxiT. rogorc garkveulia, aseTi Sedegi ki mxolod maSin<br />
gvaqvs, rodesac wG//WG fonemebi tG-sagan aris momdinare. es maSin, roca<br />
Tavdapirveli, saerTo afxazur-abazuri wG (tap. wG//WG) ar iqceva WP–d.<br />
am wesis niadagze unda ixsnebodes A-ltGJGLa “laviwi, laviwis<br />
Zvali” afxazurSi, romelic sainteresoa Tavisi Tanxmovnebis<br />
TavyrilobiTac. mis SemadgenlobaSi meore nawilad aSkarad gamodis JGLa<br />
< JGÄGa fuZe, rac calke ixmareba da “mxars” niSnavs. saanalizo terminis<br />
pirvel nawilad gvevlineba a-ltG. ltG kompleqsi araa afxazurisaTvis<br />
damaxasiaTebeli. igi warmoqmnilia maxvilis niadagze xmovanTa CavardniT<br />
(rac esoden Cveulebrivia afxazurSi, gansakuTrebiT rTul fuZeebSi).<br />
amis kvalobaze ltG elementi ukavSirdeba qarTul laviw-i sityvas,<br />
romlis fuZeSic afxazuris niadagze unda Cavardniliyo i xmovani<br />
(msgavsad sxva analogiuri SemTxvevebisa): laviw > *(a)-lavw//*(a)-lvw.<br />
afxazurisTvis uCveuloa, erTi mxriv, lv (lu)<br />
bgeraTTanmimdevroba da, meore mxriv, vw (uw) Tanmimdevroba.<br />
46
am uCveulo mimdevrobis daZlevis bunebrivi gzaa lvw-s gardaqmna<br />
lwv-d fonemaTa substitutciis gziT da aqedan wv-s tG fonemad<br />
gadaqceva: lwv→ltG (calke a-ltG fuZe ar gvxvdeba afxazurSi). aq<br />
garkveuli roli unda miuZRvodes l-s mezoblobasac.<br />
laviwis aRmniSvneli sityva tapanTurSi aq ganxilul pirvel ltG<br />
elements, an mis fonetikur variants ar Seicavs. iq laviwis saxelad<br />
gvaqvs JGჵGa yGafs ”mxris foso”. am terminologiur SesityvebaSi JGჵGa<br />
“mxari” fuZes meore elementad erTvis yabardouli termini yGafs “foso<br />
(Zvlisa)”. gansxvavebuli agebulebisaa afxazuri saanalizo A-ltGJGLa<br />
“laviwi”, romlis pirveli komponentia qarTulidan SeTvisebuli laviw<br />
fuZis afxazur niadagze adaptirebuli A-ltG saxeba, romelsac erTvis<br />
mxris aRmniSvneli sakuTriv afxazur-abazuri warmomavlobis JGLa fuZe.<br />
am ori, qarTul-afxazuri fuZis SeerTebiT miRebuli rTuli terminis<br />
semantikaa “laviw-mxari” (Sdr. qarTuli laviwis Zvali). iSviaTi ar aris<br />
am rigis sxvaoba rTul sityvaTaA agebulebaSi afxazursa da abazurs<br />
(tapanTurs) Soris, roca afxazuri kompozitebi agebulebiT qarTuls<br />
udgeba, xolo tapanTuri mas Sordeba, an adiRurs mihyveba (lomTaTiZe<br />
1974: 221-224).<br />
altGJGLa zMfwGara mariou abaLqGa ireKuoup ”laviwi advilad<br />
mtvrevadi ZvalTagania” (kviwinia, 1997: 48).<br />
a-lNmha, abaz. lMmha “yuri”<br />
prof. g. rogavas azriT, afxazur-abazuri fuZis ha segmenti<br />
materialur kavSirSia adiR. ThakGMma da ubix. lakGMma “yuri” saxelebis<br />
ha elementTan. imave mkvlevaris SexedulebiT, yvela afxazur-adiRuri<br />
fuZe rTulia.<br />
maTTvis saerToa ma elementic, amitom is gamoiyofa rogorc am<br />
sityvis mTavari nawili. afxazur-abazursa da ubixur enebSi morfema la||<br />
lM aRniSnavs “Tvals” (rogava 1975: 51).<br />
sayuradReboa g. deetersis mosazreba. igulisxmeba adiReuri h–sa<br />
da afxazuri l-s bgeraTSesatyvisoba: yab. ThakGMma – afx. a-lNmha “yuri”<br />
(Sagirovi 1982: 7).<br />
47
k. Sayrili Tvlida, rom afxazur enaSi zmna a-ha-ra “gagoneba”<br />
yuris aRmniSvneli sityvis ha elementidan aris nawaroebi (Sayrili 1968:<br />
25), rac ar aris gamoricxuli.<br />
ilMmha iTasit “yuri mohkra, SemTxveviT gaigo”.<br />
slMmha wixit “Tavi momabezra Tavisi xmamaRali saubrebiT” (yurebi<br />
waiRo).<br />
ilMmha acGa TartGoup “yrua, araferi esmis” (kaslanZia, 1995: 59-60).<br />
a-lMmhabAgGa “yuris apki”<br />
aSkarad kompozitia. Seicavs alMmha “yuri” fuZes, afxazuri abagGa<br />
“abreSumis parks” niSnavs. zedmiwevniT “yuris parki”.<br />
alMmhabagGa fJGar udagGaxoKt “Tu yuris apki gagexa – dayruvdebi”<br />
(Sayrili, 1986: 422).<br />
a-lNmhacGabaJG “yuris gogirdi”<br />
kompozitia. es terminic Seicavs a-lMmha “yuri” fuZes, xolo a-<br />
cGabaJG “gamagrebul lorwos, an kans” niSnavs. zedmiwevniT “yuris<br />
gamagrebuli nivTiereba, lorwo”.<br />
a-mayWPahGAra “weli” tap. mayWPahGAra, bRa nT<br />
kompozitia: a-mayA “qamari, sartyeli” + a-WPa-hGA-ra “Sekvra” (Sdr.<br />
tapanTuri maWPahGara. mTlianad termini niSnavs “saqamres, qamris<br />
Sesakrav adgils”. zustad identuria tapanTuri mayWPahGAra formac, rac<br />
saxelis siZveleze metyvelebs. rac Seexeba tapanTur bRa nT termins,<br />
misi pirveli komponenti zurgis aRmniSvneli saerTo afxazur-abazuri<br />
bRa fuZea, meore komponentis raoba ki dasadgenia.<br />
kompoziciis dros reducirebula pirveli fuZis bolokidura a<br />
xmovani da meore fuZis nivTis gramatikuli klasis kuTvnilebis a-<br />
prefiqsi da am gziT miRweula ori sityvis Serwyma erT odenobad.<br />
amayGWPahGara axGTa “welis nawili” (kviwinia, 1997: 23).<br />
a-maxA abJ., a-maA bzif. “xeli”; “barkali”, abaz. maÃA “xeli; mklavi”<br />
48
vinaidan sityva aRniSnavs rogorc zeda kidurs, ise qveda kiduris<br />
nawils, misi semantikac arcTu ise didi xnis win albaT “kiduri” iyo.<br />
struqturis TvalsazrisiT vvaraudobT, rom fuZe Seicavs xelis<br />
aRmniSvneli fuZis ma (//na) Zireul elements (ix. qvemoT), rasac<br />
adasturebs sakuTriv kiduris aRmniSvnel a-ma-xa-Sa-xa kompozituri<br />
terminis SemadgenlobaSi imave ma elementis sapirwoned fexis<br />
aRmniSvneli Sa Ziris arsebobac (ix. qvemoT). am faqtorTa<br />
gaTvaliswinebiT unda davaskvnaT, rom termin a-maxa-Si abJ. xa < bzif. A<br />
< abaz. Ãa elementi sakuTriv kiduris aRmniSvneli Tavdapirveli fuZe<br />
iyo.<br />
kGMbrMk amaxa aa-lak irzMrHom “erTi koRos barkali rva ZaRlma ver<br />
SeWama” (afxazuri zRaprebi, 1997: 177)<br />
a-maxASaxa abJ., a-maxa ASaxa bzif. “kidurebi” (Sdr. aSxar. maÃG-SaÃGqGa<br />
“xel-fexi, kidurebi”)<br />
afxazuri formebi kompozitebia. pirvel komponentad gamodis<br />
xelisa da barZayis aRmniSvneli a-ma-xa < a-ma-A < ma-Ãa rTuli fuZe (ix.<br />
zemoT), xolo meore komponentia fexis aRmniSvneli a-Sa-xa < a-Sa-A < Sa-<br />
Ãa aseve rTuli fuZe (aSxaruli variantis bolokidura -qGa mravlobiTi<br />
ricxvis niSania).<br />
orive komponentis saziaroa abJ. xa < bzif. A < aSxar.-tap. Ãa<br />
elementi, romelic, Cveni azriT, Tavdapirvelad kidurs aRniSnavda. ma<br />
segmenti xelis aRmniSvneli Ziria, xolo Sa segmenti _ fexisa,<br />
romelTagan orive monawileobs aSxarul maÃG-SaÃGqGa formaSi, sadac -qGa<br />
mravlobiTi ricxvis niSania.<br />
uK imaxaSaxa ixGom, dMCmazaLup “xel-fexs ver xmarobs, avad aris”<br />
(Sayrili, 1986: 434), zedmiw.: “kidurebi ver Svelis”.<br />
a-maxGAr abJ., a-maGAr bzif. “mklavi, xeli mtevnis gareSe”<br />
p. Waraia Tvlida, rom megruli maxvar-i afxazuridan aris<br />
nasesxebi, xolo maTTan dakavSirebulia svanuri mexer (Waraia 1912: 30).<br />
vfiqrobT, p. Waraia marTalia afxazuri da megruli formebis<br />
49
warmomavlobis sakiTxSi, xolo svanuri mexer sityvis dakavSireba<br />
argumentirebuli ar aris, vinaidan auxsneli darCa svanurSi e xmovnebis<br />
gaCena afxazur-megruli a xmovnebis adgilze da svanurSi v Tanxmovnis<br />
dakargvis mizezi.<br />
afxazur variantebTan materialurad axlosaa abJuuri a-maxG <<br />
bzif. a-ma-G “xis toti, Sto, rto” < aSxar. maÃGM “xis toti, Sto, rto; xis<br />
koJri, nuJri, korZi”, aSxarulive maÃG-SaÃGqGa “xel-fexi, kidurebi” da<br />
maÃG-SaÃGM “tanadi, tanbrge adamiani; koJriani, nuJriani, korZiani xe”. am<br />
formebidan erT-erTSi bolokidurad neitraluri xmovnis arseboba unda<br />
migvaniSnebdes ufro adreul etapze fuZis bolos a xmovnis arsebobaze.<br />
rac Seexeba semantikas, kidurebisa da xis totis erTi saxeliT aRniSvna<br />
sxva enebisTvisac damaxasiaTebelia (Sdr. qarT. tot-i “xis Sto, rto;<br />
adamianis an cxovelis kidurebi”).<br />
afxazur a-maxGAr // a-maGAr “mklavi, xeli mtevnis gareSe” fuZeSi<br />
bolokidura -r krebiTobis -ra sufiqsis naSTi Cans.<br />
ui daaiuan lMlasaxa lmaxGar iakGMrSPanM “modioda mklavze<br />
matylSemoxveuli” (narTebi, 2000: 171).<br />
a-maxGWPA abJ., a-maGWPA bzif. “xelis mtevani”, tap. maÃGWPA “maja”<br />
samive varianti erTi da imave sityvis sxvadasxva qronologiuri<br />
periodis formaa. maTgan uZvelesia tapanTuri ÃG Tanxmovniani saxeoba,<br />
misgan momdinareobs G Tanxmovnis Semcveli bzifuri varianti, xolo am<br />
ukanasknelisagan _ abJuuri xG Tanxmovniani forma.<br />
sityva kompozituri agebulebisaa. pirvel komponentad gamodis<br />
zemoT ukve ganxiluli mklavisa da totis aRmniSvneli *maÃGa arqeforma,<br />
meore komponenti ki SeiZleba davakavSiroT piris aRmniSvneli afxazurabazuri<br />
sityvis amosaval *WPa fuZesTan. amgvar dakavSirebas semantikuri<br />
dabrkoleba ar unda axldes, vinaidan xelis mtevani, an maja iolad<br />
SeiZleboda gagebuliyo rogorc “xelis, mklavis piri”, anu xelis,<br />
mklavis dasawyisi.<br />
amaxGWPa abaLqGa “mtevnis Zvlebi” (kviwinia, 1997: 52).<br />
50
A-mgGa, abaz. mgGa “muceli<br />
gasaziarebelia p. Waraiasa da mis kvaldakval g. rogavas mier<br />
gamoTqmuli mosazreba saanalizo fuZis qarTul gvam-i (Zv. qarT. guam-i)<br />
saxelTan materialuri kavSiris Sesaxeb (Waraia 1912: 30), Tuki qarTulSi<br />
bolokidura m Tanxmovans determinant sufiqsad miviCnevdiT. imave g.<br />
rogavas azriT, es fuZe ukavSirdeba adiRur nMba← *mMba ←*mMgGa da<br />
ubixur nMkGM← *mMkGa← *mMgGa fuZeebs. vfiqrobT, dabrkolebas ar unda<br />
qmnides g. rogavas mier aRniSnuli mJReri gG-s abruptiul kG–Si gadasvla<br />
ubixurSi (rogava 1975: 49), vinaidan amgvari cvla moulodneli ar aris.<br />
maSasadame, muclis aRmniSvneli fuZeebi saerToa afxazur-adiRuri<br />
da qarTveluri enebisaTvis.<br />
Ras iumou umgGoup “Seni mteri Seni mucelia”.<br />
mgGa mMcGakGan xM zMcGom “Tu mucels ar sZinavs, Tavi ver daiZinebs”.<br />
a-mMSxGNlw abJ., a-mMSGNlw bzif., maCÃGMnwa abaz. “idayvi; gzis<br />
mosaxvevi”<br />
SemadgenlobiT da mniSvnelobiT aRniSnuli sityvebi ar<br />
gansxvavdeba. fonetikuri TvalsazrisiT SeiniSneba sxvaobani, kerZod:<br />
a) abazuri enis xSul spirants afxazurSi Seesabameba SiSina<br />
spiranti S;<br />
b) abazuris labializebul yru faringalur spirant ÃG-s<br />
Seesabameba abJuuris ukanasasismieri yru labializebuli spiranti xG,<br />
xolo bzifur dialeqtSi _ specifikuri G;<br />
g) afxazuri l Tanxmovnis adgilas abazurSi warmodgenilia n<br />
Tanxmovani;<br />
d) afxazurSi reducirebulia bolo a xmovani. magram arcerTi am<br />
fonetikur sxvaobaTagan ar aris auxsneli da moulodneli. sxva saqmea,<br />
rom mTlianad sityvis etimologia ar aris gamWvirvale da moiTxovs<br />
Semdgom kvlevas.<br />
amMSxGMlw axGAmc x-wkarak amoup ”idayvs [idayvis sxeuls] sami kide<br />
aqvs” (kviwinia, 1997: 49).<br />
51
a-napN abJ., a-mapN bzif., napN abaz. “xeli”<br />
fuZis warmomavloba da struqtura damajereblad gaarkvia akad. q.<br />
lomTaTiZem statiaSi “xelisa da fexis aRmniSvneli fuZeebis uZvelesi<br />
saxeobebisaTvis afxazur-adiRur enebSi da zogi qarTveluri fuZis<br />
analizis sakiTxi” (lomTaTiZe, 1966, ike t. XV). Cven viziarebT am<br />
naSromSi gamoTqmul mosazrebebs da qvemoT mokled warmovadgenT maT.<br />
avtori aRniSnavs, rom a-napN fuZeSi pM “xelis” aRmniSvneli Ziri<br />
ar Cans, sityvis Ziria na da ivaraudeba Semdegi sityvebis ZirebSi: A-na-cGa<br />
“xelis TiTi”, a-na-p-xN-c “xelis frCxili”. amave dros xelis aRmniSvnel<br />
rTul fuZeTa SemadgenlobaSi “xel” sityvis Zireuli nawili Cveulebriv<br />
ma- elementis saxiT warmogvidgeba, magaliTad: a-ma-cGa “xelis TiTi”, A-maa<br />
(*←a-ma-Äa) “saxeluri”, a-ma-cGA-z “beWedi”.<br />
rogorc Cans, “xel” sityvis Zireul nawilad gvevlineba na||ma. n-<br />
sa da m-s monacvleoba afxazurSi xSiri movlenaa. n-sa da m-s<br />
monacvleobas “xel” sityvis fuZeSi Tavdapirvelad garkveuli<br />
kanonzomiereba axasiaTebda. kerZod, na mxolod iseT fuZeebSi unda<br />
gvqonoda, romlebSic bagismieri xSuli p iyo xolme, danarCen<br />
SemTxvevaSi ki iyo ma-. aqedan gamomdinare, xelis aRmniSvneli Ziri iyo<br />
ma-, na- ki aris poziciurad miRebuli ma-sgan p-sTan Soreuli<br />
mezoblobiT (disimilaciis safuZvelze). es viTareba dResac Seuryevlad<br />
daculia tapanTur dialeqtSi, paraleluri formebi a-macGa||a-nacGa<br />
tipisa tapanTurSic ar dasturdeba. tapanTurSi mudam aris, erTi mxriv,<br />
mxolod ma-cGa, meore mxriv mxolod na-pN.<br />
rogorc Cans, xelis aRmniSvneli Ziri iyo ma. na-s saxiT is unda<br />
gvqonoda p-s Semcvlel fuZeSi, magaliTad, napN. aseTi dapirispirebis<br />
karg nimuSs iZleva zmnebi: a-napN-r-ScMlara da a-ma-Scara||A-r-ma-Scakra,<br />
rac “moSinaurebas”, “xelze miCvevas” niSnavs.<br />
erTi da igive Zireuli masala (ma) erTi da imave saxiT<br />
warmogvidga *a-mapN–sa da a-mpN -Si (m), Tumca TavianTi genezisis mixedviT<br />
sxvadasxva amosavals gulisxmobs TiToeuli maTgani:<br />
1. *amapN → 2. anapN (distanciuri disimilacia) → 3. *ampN<br />
(kontaqturi asimilacia a xmovnis reduqciis safuZvelze).<br />
52
xelis aRmniSvneli m(a) Ziri farTod Cans gamoyenebuli afxazurSi<br />
iseT saxelebsa da zmnebSi, romlebSic dRes uSualod xelze miTiTeba<br />
ara gvaqvs, magram etimologiurad “xelis” gagebas unda ukavSirdebodes<br />
(lomTaTiZe, 1966: 150-161).<br />
ui iarR˜a napM JahGas imoup, iarma napM rMTGas imoup “Tavisi marjvena<br />
xeli urod aqvs, marcxena xeli - maSad” (narTebi, 2000: 18).<br />
lnapM Mrg˜eJua dnMrfMlan “xelebis trialiT Seegeba” (narTebi.., 2000:<br />
10).<br />
inapM ax˜M afssoKt “Tavisi saqmis ostatia”, zedmiw.: “xelebidan oqro<br />
scviva”.<br />
snapM saHoKt “vinmes cema minda”, zedmiw.: “xelebi meqaveba”.<br />
lnapM danfSPMloup “finansurad masze (qalze) aris damokidebuli”,<br />
zedmiw.: “xelebze dahyurebs”.<br />
a-napsMrgGNwa abJ., a-nargGNwa bzif., napsargGNwa abaz. “xelisguli”<br />
rTuli agebulebis mqone sityvaa. bzifuri varianti yvelaze axali<br />
warmonaqmnia da miRebulia psM mimdevrobis reduqciis gziT. rac Seexeba<br />
abJuur da abazur saxeobebs, maTSi aSkarad gamoiyofa xelis<br />
aRmniSvneli fuZis nap segmenti, gulis, Suagulis aRmniSvneli gGN fuZe da<br />
fskeris, Ziris gamomxatveli wa Ziri, danarCeni elementebis raoba<br />
sakvlevia.<br />
uK inapsMrgGMwa amsaqGa Mwoup “mis xelisgulze korZebia” (Sayrili,<br />
1986: 471).<br />
a-napxNc abJ., a-napxNs' bzif. “xelis frCxili”, abaz. napxN “xelis<br />
frCxili”, abaz. napxNc “xelis frCxilis wanaWeri”<br />
bzifur dialeqtSi momxdara fuZis bolokidura Tanxmovnis<br />
spontanuri cvla (bRaJba 2006: 128) da x Tanxmovnis mezoblad p<br />
Tanxmovnis f-d qceva. fuZeSi gamosayofia xelis aRmniSvneli sityvis nap<br />
segmenti. danarCen segmentTa raoba sakvlevia. abazur enaSi<br />
dadasturebul or variants Soris arsebuli semantikuri sxvaobac axsnas<br />
moiTxovs.<br />
napxMck iayaram “pawawinaa, frCxilis odena ar aris”.<br />
53
Ji napxMci eKyGMzxada? “xorci da frCxili vin daaSora erTmaneTs?”<br />
(gulia, 1985: 172).<br />
A-nacGa // A-macGa abJ. , A-macGa bzif., macGa aSxar., maCGM tap. “TiTi”<br />
aRsaniSnavia, rom abJuur dialeqtSi gamoiyeneba rogorc A-nacGa//AmacGA<br />
variantebi, ise maTi sinonimi a-nacGk˜Ns (mis Sesaxeb ix. qvemoT).<br />
nacGa // macGa// maCGM variantebidan Tavdapirveli Cans macGa forma Semdeg<br />
mizezTa gamo: a) fuZeSi na//ma segmentebi xelis aRmniSvneli fuZea (Sdr.:<br />
a-Sa-cGa “fexis frCxili”), romelTaganac, rogorc zemoT iTqva, na<br />
segmenti gvxvdeba mxolod maSin, roca sityvaSi p Tanxmovanicaa, aq ki es<br />
ukanaskneli ar figurirebs da n bgera aSkarad analogiiTaa gaCenili; b)<br />
tapanTuri maCGM varianti sruliad axali Cans. igi miRebulia a > M da cG<br />
> CG gadasvlaTa Sedegad.<br />
unacGa ZaaukMlar ixnawGoKt “wyali Zalian civia, TiTebs Tu wyalSi<br />
Cayof, mogwyvets” (kaslanZia, 1995: 67).<br />
a-nacGk˜Ns, abaz. macGk˜Ns // maCGk˜Ns “xelis nekaTiTi”<br />
am terminis mravlobiTi ricxvis a-nacGk˜a-ra// maCGk˜a-ra formebi<br />
saSualebas iZleva gamovyoT mxolobiT ricxvSi warmodgenili -s<br />
sufiqsi, romelsac q. lomTaTiZe sagnis simciris gamomxatvel afiqsad<br />
Tvlida (lomTaTiZe, 1941: 200). Sesabamisad gamosayofia agreTve xelis<br />
aRmniSvneli na//ma Ziri da TiTis aRmniSvnel A-nacGa // A-macGa formebSi<br />
warmodgenili bolo xmovanmokvecili nacG segmenti. rac Seexeba<br />
danarCen k˜N < k˜a elementis raobas, igi saZiebelia.<br />
unacGaqGa aduHaloKt “Zalian gemrielia”, zedmiw.: “xelis nekaTiTebs<br />
miaWmev” (kaslanZia, 1995: 68).<br />
a-nacGxNf, abaz. maCGÃaba “ceraTiTi (xelisa)”<br />
sityvis pirveli komponentia nacGa//maCGa “TiTi” FfuZis<br />
xmovanmokvecili saxeoba. meore komponenti ukeT daucavs abazur enas,<br />
sadac warmodgenilia Ãaba segmentis srulxmovniani, CVCV struqturis<br />
mqone saxeoba, romlis semantika cxadi ar aris. afxazurSi am meore<br />
54
komponents daukargavs bolokidura a xmovani, xolo pirveli a xmovani<br />
gadasula neitralur xmovanSi.<br />
anacGxMf arKaSPaga aJMSGa k˜aWP “ceraTiTis gamsworebeli mokle<br />
kunTi” (kviwinia, 1997: 85).<br />
a-JN, abaz. JM “xorci”<br />
martivi Sedgenilobis fuZea. ukavSirdeba adiRur lM Zirs.<br />
bgeraTSesatyvisoba: afxaz.-abaz. J : adiR. l' n. trubeckoim am sityvis<br />
magaliTzec gamoavlina.<br />
igive mkvlevari am Zirs daRestnur enaTa masalasTanac<br />
(arCibulSi, didourSi, udiurSi, lezgiurSi, ruTulurSi, aRulurSi,<br />
TabasaranulSi, lakurSi, darguulSi) aigivebda (trubeckoi 1987: 278).<br />
g. klimovi Zirs ukavSirebs qarTvelur *laRv fuZes (qarT. leRv<br />
-i“xorci”, zan. luR-i “leRvi”, svan. leRv “xorci”).<br />
sainteresoa, rom afxazurSi xorcis aRmniSvnelad gamoiyeneba<br />
sxva, a-kGac sityvac, romelic ar dasturdeba abazurSi. a-JN da a-kGac<br />
sityvebi sruli sinonimebi ar aris, maT Soris arsebobs semantikuri<br />
sxvaoba: a-JN gamoiyeneba cocxali adamianisa da cxovel-frinvelis<br />
xorcis aRmniSvnelad, xolo a-kGac sityva _ dakluli saqonlisa da<br />
frinvelis xorcis mniSvnelobiT. Cveni azriT, a-kGac nasesxebi unda iyos<br />
qarTulidan (Sdr. xorc-i).<br />
aJM ikit “gasuqda”, zedmiw.: “xorci daiWira”.<br />
sJM iHeKt “gamawama, gamawvala, damtanja”, zedmiw.: “Cemi xorci<br />
SeWama”.<br />
imala iJM izMmHo dMyoup “Cadenilis gamo Zalian ganicdis, nanobs”,<br />
zedmiw.: “marto Tavis xorcs ver Wams” (kaslanZia, 1995: 45).<br />
A-JGtG abJ., a-tG bzif. “TeZo; barZayi” , abaz. JGWGM “saqonlis ukana<br />
barkali”<br />
fuZis morfologiuri struqtura cxadi ar aris. fonematuri<br />
TvalsazrisiT aRsaniSnavia, rom bzifuri varianti ufro Zveli Cans, raki<br />
55
Seicavs sisin-SiSina fonemas, aseve sayuradReboa is garemoebac, rom<br />
abazurSi WG fonemac axalia da momdinareobs tG-sagan.<br />
garda amisa, CC struqturis tG // JGtG // JGWG kompleqsebic ar<br />
unda hqonoda amosaval variants. unda vivaraudoT, rom Tavdapirvelad<br />
tG Tanxmovnebs Soris romeliRac xmovani (albaT a) idga da Semdgom<br />
reducirda.<br />
zeg˜ reiha iauu iSGpou abaL gGaLa iax˜Zup aJGtG “yvelaze grZel msxvil<br />
lulisebr Zvals barZayi hqvia” (kviwinia, 1997: 57).<br />
a-JGLaxNr abJ., a-aMr // a-KaNr // a-LaNr bzif., JGÄGaÃa //JGÄGa abaz.<br />
“mxari”<br />
fuZis amosavali fonematuri struqtura daculi ar aris arcerT<br />
variantSi, garda “martivi” abazuri JGÄGa formisa. Tavdapirvelia<br />
bzifuris fonema, romlisganac momdinareobs danarCen formaTa JG<br />
Tanxmovani, magram bzifurSive dakargulia abazurSi daculi amosavali<br />
ÄG fonemisagan momdinare L Tanxmovani, romelic abJuurSic meoreulia.<br />
abazurSi warmodgenili Tavdapirveli à fonemisagan bzifurSi<br />
warmoqmnila specifikuri Tanxmovani, romelic moSlilia abJuurSi da<br />
moucia x fonema. abazuri sruli JGÄGaÃa variantis bolokidura a xmovani<br />
afxazurSi gadasula neitralur xmovanSi.<br />
garda amisa, afxazurSi figurirebs abazurisagan gansxvavebuli r<br />
daboloebac. JGÄGaÃa forma unda momdinareobdes *JGaÄGaÃa < *aÄGaÃasagan.<br />
fonologiuri TvalsazrisiT uZvelesi forma ar SemorCenia arc<br />
abazur “martiv” JGÄGa variants: igi momdinareobs Tavdapirveli *aÄGa<br />
arqetipisagan.<br />
morfologiuri struqturis mixedviT amosavalia “martivi” *aÄGa<br />
> abaz. JGÄGa > afxaz. JGLa, romelsac mogvianebiT darTvia Tavis<br />
aRmniSvneli Ãa Ziri, afxazurSi ki damatebiT mierTebia<br />
sityvaTmawarmoebeli -r sufiqsic (Sdr. a-maxGa-r “mklavi”).<br />
semantikis mxriv aRsaniSnavia Semdegi: abazurSi terminis JGÄGa da<br />
JGÄGa-Ãa variantebi niSnavs “mxars”, xolo afxazurSi a-La // a-JGLa<br />
56
aRniSnavs “frTas”, a-aMr // a-KaNr // a-LaNr da a-JGLaxNr formebi ki<br />
“mxars”.<br />
savaraudoa, rom winare afxazur-abazur enaSi Tavdapirvelad<br />
swored *aÄGa aRniSnavda rogorc “mxars”, ise “frTas”, xolo SemdgomSi<br />
mxris aRsaniSnad gabatonda am amosavali formisagan momdinare<br />
morfologiurad garTulebuli *aÄGaÃa da misgan momdinare fonetikuri<br />
da morfologiuri variantebi.<br />
tapanTur dialeqtSi “mxris” semantikiT gamoiyeneba adiRuri<br />
warmoSobis dama sityvac (Sagirovi 1977-1: 143).,.<br />
rMJGLaxMr eKbMrTeKt “erTmaneTs daexmarnen, gverdSi amoudgnen”,<br />
zedmiw.: “erTmaneTs mxari misces”.<br />
a-JGLaSGAy˜a // a-JGMLSGAy˜a abJ., A-MLay˜a bzif., JGÄGMmsay˜a abaz. “beWi”<br />
rTuli Sedgenilobis terminia. pirvel komponentad gamodis<br />
fonetikurad transformirebuli mxris aRmniSvneli<br />
*aÄGa fuZisagan<br />
momdinare variantebi (am fuZis Sesaxeb ix. zemoT), danarCeni ay˜a<br />
nawilis amosavali fonetikuri saxe Semounaxavs bzifur dialeqts.<br />
Cveni azriT, am meore nawilSi gamosayofia “brtyelis”<br />
aRmniSvneli a-aa zedsarTavi saxelis a Ziri, a segmentis raoba ki<br />
saZiebelia.<br />
irSMz abgaxGMWM aJGLaSGay˜a “mokluli melas beWi” (narTebi, 2000:<br />
171).<br />
aJGLaSGay˜abaL iakMz lampMwaSGan ileKnM ila ixSGalt. “beWis Zvali,<br />
romelic ekava gauvarda da mas TvalSi Cauvarda: (afxazuri<br />
zRaprebi, 1997: 174)<br />
a-rgGwMsTa “safeTqeli”<br />
terminis SemadgenlobaSi aSkarad gamoiyofa nazmnar saxelTa<br />
lokaluri mniSvnelobis mimniWebeli -s-Ta sufiqsi (Sdr.: a-hGM-s-Ta // a-hGMr-Ta<br />
“saZovari” a-hG-ra “Zova” zmnisagan...). danarCeni nawilis raoba<br />
saZiebelia.<br />
57
argGwMsTa adGax˜tGi agan aWPM Kamoup adGax˜tGi alMmhaTMLra “safeTqlis<br />
gare nawilSi moTavsebulia gareTa sasmeni xvreli” (kviwinia, 1997:<br />
35).<br />
a-rfhA, abaz. rafhA // rMfha “filtvi”<br />
saxelis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
amosavali fonetikuri varianti abazurSi daculi rafhA saxeoba Cans.<br />
SesaZlebelia, xmabaZviTi fuZe iyos.<br />
Arfha ianup avawaraqGa “filtvebi neknebSia moTavsebuli” (kviwinia,<br />
1997: 126).<br />
a-rNmZTra, ank˜apMSPTa abJ., a-mpMSPTa bzif., a-mbMSPTa abaz. “Sardis<br />
buSti”<br />
a-rNmZ sityvaSi Z Tanxmovani SesaZloa a-ZM “wyali” saxelisagan<br />
momdinareobdes, magram danarCeni segmentebis raoba naTeli ar aris. rac<br />
Seexeba Tra-s, igi adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsia, zedmiwevniT<br />
“Sardis adgili, saTavso”.<br />
rac Seexeba bzifur termins, a. Sagirovi mis pMSPTa komponents<br />
qarTul sityvasTan “buSt-i” aigivebs (Sagirovi, 1989:146).<br />
a-tGyGN “TeZo”<br />
fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
a-abJNrZ “sazardulTan mdebare fexis zemo nawili”<br />
fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
a-atAla “jirkvali”<br />
sityva nasesxebia qarTveluri enebidan. q. lomTaTiZis azriT, igi<br />
momdinareobs jirkvlis aRmniSvneli megruli o[n]toli-sagan (Sdr.<br />
guruli kilos ortoli “jirkvali” – “baRanas ortolebi Camousivda” –<br />
rac Tavis mxriv zanizmia gurulSi).<br />
TviT ontoli, ortoli zanur SesabamisobiT aris miCneuli<br />
qarTuli “artala”-si.<br />
58
sityvaTsesxebis fonotaqtikis sruli SesabamisobiT aris o[n]tolisagan<br />
afxazurSi miRebuli a-atala (qarT. o→ afxaz. 1. a; 2. a).<br />
bzifur dialeqtSi (da paralelur saxeobad abJuurSic, oRond<br />
daviwroebuli mniSvnelobiT) es sityva gvxvdeba “a-kGatala”-s saxiT.<br />
xsenebul a-kGatala saxeobaSi bgeras win darTvia k xSuli (lomTaTiZe:<br />
1981: 85).<br />
uatala – satala,<br />
arna – sMrna,<br />
fMfqa, cMcqa,<br />
sarsaleK uatala (gulia, 1939: 174).<br />
“jirkvali – satala,<br />
arna sarna,<br />
fifqa, cicqa,<br />
sarsalei jirkvali”.<br />
(Selocvis teqstis didi nawili ar iTargmneba, radgan Sedgeba<br />
amJamad gaurkveveli mniSvnelobis mqone sityvebisgan, rac zogadad<br />
damaxasiaTეbelia tabuirebuli mniSvnelobis mqone sakraluri<br />
poeziisTvis).<br />
A-aTGa, abaz. aCGa “barZayi, barkali (adamianisa da cxovelisa)”<br />
fonematuri struqturis TvalsazrisiT abazuri varianti ufro<br />
axalia da miRebulia TG > CG spontanuri cvlilebis Sedegad (am<br />
procesis Sesaxeb ix.: lomTaTiZe 1944: 28; lomTaTiZe 1954: 7).<br />
a “ukanali”<br />
am sityvis struqtura cxadi ar aris. masSi aSkarad gamosayofi<br />
Cans “brunvis, trialis” aRmniSvneli Ziri (Sdr.: aa--ra “mobruneba,<br />
motrialeba”), Tumca danarCen segmentTa raobaze dabejiTebiT risame Tqma<br />
Wirs.<br />
a-farTa/a-faTra “placenta”<br />
59
aRniSnuli terminis sawyisi formaa a-faTra, sadac a-fa “vaJi”, rac<br />
Seexeba Tra-s, igi adgilis, saTavsos aRmniSvneli sufiqsia, zedmiwevniT<br />
“vaJiSvilis adgili, vaJis saTavso” (kvarWia, 1981: 121).<br />
sayuradReboa, rom aq vaJi zogadad Svilis aRmniSvneli saxelia.<br />
a-fsNrZTa “yvelaze susti adgili sxeulze”<br />
kompozitia. pirveli komponentia a-fsN “suli”, r- kauzativis<br />
prefiqsi unda iyos, Z “dakargvis > daRupvis” aRmniSvneli zmnis Ziri<br />
Cans, xolo bolokidura -Ta adgilis aRmniSvneli sagangebo sufiqsia.<br />
mTlianad terminis amosavali semantikaa “sulis dakargvis adgili”, anu<br />
yvelaze saTuTi adgili sxeulze.<br />
A-fxaSara afMSG duqGa “didi sasircxvo bageebi, Labia majora pudendi”<br />
aRweriT gadmocemuli neologisturi terminia. Sedgeba Semdegi<br />
segmentebisagan: a-fxaSara “sircxvili”, a-fMSG “bage, tuCi”, a-du “didi”<br />
(es ukanaskneli sityva dgas mravlobiT ricxvSi, sufiqsia -qGa). mTlianad<br />
terminologiuri Sesityveba iTargmneba, rogorc “sircxvilis didi<br />
bageebi”.<br />
A-fxaSara afMSG xGMWqGa “patara sasircxvo bageebi, Labia minora<br />
pudendi”<br />
aRweriT gadmocemuli neologisturi terminia. Sedgeba imave<br />
komponentebisagan, romlebsac Seicavs termini A-fxaSara afMSG duqGa “didi<br />
sasircxvo bageebi, Labia majora pudendi”. sxvaoba mxolod imaSia, rom am<br />
ukanasknelSi warmodgenilia zedsarTavi saxeli a-xGMWM “patara, mcire”.<br />
A-fxaSara cGEჲJxGTaqGa “sasqeso organoebi”<br />
terminologiuri sintagma Sedgeba A-fxa-Sa-ra “sircxvili”<br />
masdarisagan, romelsac mosdevs termini a-cGE-ჲ-J-xG-Ta-qGa “sxeulis<br />
nawilebi” (am ukanasknelis Sesaxeb ix, qvemoT).<br />
60
afxaSara cGeჲJxGTaqGa rMla axacGeK ahGseK reKWPartGMSGa eifSPMm<br />
“mamakaci da qali sasqeso organoebiT gansxvavdebian” (kviwinia, 1997:<br />
130).<br />
a-fxZN “ofli”, abaz. fxZM “ofli; jafa, garja”<br />
Cveni azriT, fuZeSi gamosayofia wylis aRmniSvneli ZM Ziri, xolo<br />
fx kompleqsi unda ukavSirdebodes “Tbilis” aRmniSvneli (a-)fxa<br />
zedsarTavi saxelis Zirs.<br />
afxZM acGa ianalwua. . . “rodesac ofli gamoiyofa. . . ” (kviwinia, 1997:<br />
170).<br />
a-fNJGLabaL “winamxris Zvali”<br />
rTuli Sedgenilobis terminia. pirvel komponentad gamodis<br />
fonetikurad transformirebuli mxris aRmniSvneli *aÄGa fuZisagan<br />
momdinare variantebi (am fuZis Sesaxeb ix. zemoT), meore nawilad<br />
warmodgenilia abaL “Zvali” (am terminis vrceli ganxilva ix. Tavis<br />
dasawyisSi), xolo rac Seexeba amave saxelis fN-s, a. Sagirovis azriT,<br />
igi ukavSirdeba Afx˜a “win” zmnisarTis Zirs, a-fNnwa (“cxviri”) niSnavs<br />
“wvetiani ram, romelic win aris”.<br />
termini iTargmneba, rogorc “mxris wina Zvali".<br />
a-fMlgdN “barZayis Zvali”<br />
fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
lgd TanxmovanTa kompleqsi meoreulia da arRvevs ori Tanxmovnis wess.<br />
a-fNmawG “wvivi”<br />
fuZis struqtura cxadi ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
a-fNnwa, abaz. fNnwa “cxviri”<br />
miiCneva saerTo afxazur-adiRur fuZed. Sdr.: adiR. fa, ubix. fawa.<br />
yvela afxazur-adiRuri enisTvis saerTo elementad gvevlineba<br />
fM//fa. adiRurSi f // fa damoukidebeli sityvaa da “cxvirs” niSnavs,<br />
61
xolo afxazur-abazursa da ubixurSi masTan materialurad<br />
dakavSirebuli fN da fa Zirebi kompozituri fuZis pirveli komponentebia.<br />
aRniSnuli afxazur-adiRuri Zirebis masalaze adgenen kanonzomier<br />
bgeraTSesatyvisobas: afxaz.-abaz. f :adiR. f :ubix. f (rogava 1975: 49).<br />
a. Sagirovis azriT, afxazur a-fNnwa-Si wa marcvali zedsarTav a-<br />
war “wvetiani” saxelis Zireuli elementia, xolo mis win mdgomi n –<br />
lokatiuri afiqsi, an fonetikuri danarTi (Sagirovi 1982: 58). igive<br />
mkvlevari miiCnevs, rom amave saxelis fN SeiZleba davakavSiroT Afx˜a<br />
“win” zmnisarTis ZirTan, am SemTxvevaSi a-fNnwa-s semantika iqneba<br />
“wvetiani ram, romelic win aris”. vfiqrobT, a. Sagirovis es varaudi<br />
misaRebia<br />
ifMnwa ukMr, ifsM xSPoKt “mis cxvirs Tu mokideb, misi suli<br />
mowydeba” (Zalian sustia, dasustebulia) (kaslanZia, 1995:79).<br />
a-fNnwakMlhM “cxviris nesto”<br />
Sedgeba oro komponentisagan: a-fNnwa “cxviri” + a-kNlhara “xvreli”<br />
sityvis pirveli nawili.<br />
a-fNnwagGaLra “cxviris Rru, nesto”<br />
Sedgeba ori komponentisagan: a-fNnwa “cxviri” + a-gGALa “fuRuro”<br />
sityvis abstraqtuli a-gGALra “siRrue” forma.<br />
afMnwagGaLara agGTa LMjara iSPoup aKLkaaga ala “cxviris Rru ZgidiT<br />
or nawilad iyofa” (kviwinia, 1997: 121).<br />
a-qAda “gverdi”<br />
fuZis struqtura da warmomavloba cxadi ar aris. moiTxovs<br />
damatebiT kvlevas.<br />
a-q˜NSG // a-fNSG, abaz. fNSG “bage, tuCi”, abaz. fMqG “bage, tuCi;<br />
niskarti”<br />
aSkaraa samive variantis fonematuri siaxlove, Tumca axsnas<br />
iTxovs anlautis f da q˜ TanxmovanTa pirveladoba-Semdgomadobisa da<br />
monacvleobis mizezi. sruliad aSkaraa, rom fNSG da fMqG fuZeebi<br />
62
erTimeoris fonetikuri variantebi ar unda iyos, Tumca maT amJamad<br />
semantikuri siaxlove aqvT. sayuradReboa, rom abJuur dialeqtSi a-fNqG<br />
sityva aRniSnavs “kides”, rac gvafiqrebinebs, rom am fuZis Tavdapirveli<br />
mniSvneloba iyo “kide, napiri, ganapira nawili”, romlisganac abazurSi<br />
ganviTarda “niskartisa” da “bage-tuCis” semantika.<br />
iq˜MSG dMqGMiweKt “agdebulad moeqca, ar ikadra”, zedmiw.: “Tavis<br />
tuCze daisva”.<br />
a-RrA “muclis Rru”<br />
sityva abazurSi ar Cans. Cveni azriT, nasesxebia qarTulidan. Sdr.<br />
qarT. Rru. sesxebisas r Tanxmovnis momdevnod mdgom u xmovans mxolod a<br />
xmovnad transformacia SeeZlo.<br />
aRreK aWaWeK eKdMsloKt “Zalian gamxdaria”, zedmiw.: “muclis Rru da<br />
Tirkmeli erTmaneTs exleba”.<br />
a-RN “mamakacis sasqeso aso, Penis”<br />
saxelSi gamoiyofa zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi da RN<br />
< *Ra umartivesi Ziri. sityvis praforma *a-Ra unda yofiliyo. fuZis<br />
simartive sityvis siZveleze miuTiTebs.<br />
a-yAtara “weli; xorcis uZvlo naWeri”<br />
am sityvaSi gamoiyofa sityvaTmawarmoebeli polifunqciuri -ra<br />
sufiqsi, Ziria yata. afxazurSive a-yAta aRniSnavs “norCs”, “moqnils” da<br />
“dekeuls”. vfiqrobT, am mniSvnelobebs aerTianebs moqnilobis<br />
semantika. amdenad welis aRmniSvneli terminic a-yata sityvisagan unda<br />
momdinareobdes.<br />
a-yafcGN bzif. “nikapi”<br />
fuZe ar dasturdeba arc abJuur dialeqtsa da arc abazur enaSi.<br />
x. bRaJbas azriT, momxdaria amosavali a xmovnis cvla neitraluri<br />
xmovniT (bRaJba 2006: 138). fuZis morfologiuri struqtura cxadi ar<br />
aris da moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
63
a-yMryN, abaz. yMryM “yeli”<br />
adiRur yGMrbayaK “yeli”, megrul yoryel-i da qarTul yel-i<br />
sityvebs xmabaZviT fuZeebad miiCneven da dasavleTkavkasiur formebs<br />
materialurad akavSireben qarTul *xorx fuZesTan (abdokovi 1983: 76).<br />
Tumca adiRuri fuZisa da qarTuli yel-is kavSiri danarCen fuZeebTan<br />
problemuria.<br />
k. Sayrilis azriT, afxazur-abazuri sityva yM Ziris<br />
reduplikaciis gziT aris warmoebuli (Sayrili 1968: 25). Cveni mxriv<br />
davamatebT, rom reduplicirebul ZirSi r Tanxmovani gvianaa<br />
ganviTarebuli.<br />
afSPqa iyMryM “Cvilis xorxi” (narTebi.., 2000: 24).<br />
iyMryM dkMlaxeKt “is ar uyvars”, zedmiw.: “xorxSi gaeCxira”.<br />
a-yGAyGa bJ., a-yGAyG bzif. “zurgi”<br />
amosavali saxeoba daculia abJuur dialeqtSi, bzifur variantSi<br />
mokvecilia bolo xmovani. abJuuri forma miRebulia yGa Ziris<br />
reduplikaciis gziT.<br />
aSGarax yGayGa irMmanM “nanadirevi zurgze hqondaT mokidebuli”<br />
(narTebi.., 2000: 70).<br />
iyGayGa acGa axMrxit “magrad dabegves, Zlier scemes”, zedmiw.: “mis<br />
gverdebs kani aaZvres”.<br />
a-yGMryGMl “mala”<br />
sityva miRebulia yGMr Ziris reduplikaciiT. gaormagebisas meore<br />
nawilSi r Tanxmovans disimilacia ganucdia.<br />
ayGMryGMlqGa rxMfx˜aZara naZoKt 33-34 cMra ryMnZa “malebis raodenoba<br />
33-34 erTeuls aRwevs” (kviwinia, 1997: 23).<br />
a-SA, abaz. Sa “sisxli”<br />
jer kidev n. trubeckoim daakavSira erTmaneTTan afxazur-abazuri<br />
a-Sa // Sa da adiRuri M fuZeebi da gamoavlina afx.-az. S : adiR. <br />
bgeraTSesatyvisoba, rac gaziarebulia sxva mkvlevarTa mierac (Sagirovi<br />
1977-I: 255). a. Sagirovi marTebulad ar iziarebs n. trubeckoisa da p.<br />
64
Waraias mier adiR. SN “Zma” da afxazuri A-ჲa-Sa “Zma” fuZis Sa segmentis<br />
dakavSirebas sisxlis aRmniSvnel Sa ZirTan, vinaidan adiRur enebSi Zmis<br />
aRmniSvneli Ziris S Tanxmovans isev S Tanxmovani Seesatyviseba, xolo<br />
sisxlis aRmniSvneli afxazur-abazuri Sa Ziris S Tanxmovans _ <br />
Tanxmovani (Sagirovi 1982: 5).<br />
iSa SPueKt, ida SPueKt “sisxli uduRs”.<br />
aCPa auaLM iSa aloup “cxens adamianis sisxli aqvs”.<br />
a-SamxN abJ., a-SamN bzif. , SamÃa abaz. “muxli”<br />
rogorc p. Waraia wers, a-SamxN rTuli Sedgenilobisaa: a-Sa “fexi”<br />
da mxN, romelic saziaroa qarTul muxl sityvasTan (Waraia 1912: 52). am<br />
varauds ar eTanxmeba a. Sagirovi, romelic miiCnevs, rom es sityva<br />
amgvari Sedgenilobisaa: a-SapN “fexi” sityvis Sa Ziri + Tavis aRmniSvneli<br />
a-xN fuZis xN Ziri, xolo maT Soris mdebare elementi m ukavSireba a-maa<br />
“saxeluri, tari” sityvas (Sagirovi 1977 –I: 250). mkvlevars mxedvelobidan<br />
gamorCa im faqtis aRniSvna, rom muxlis aRmniSvneli sami variantidan<br />
yvelaze Zveli (magram ara uZvelesi) daculia abazurSi, xolo misgan<br />
miRebulia jer bzifuri da mere abJuuri formebi.<br />
iSamxM waroup “muxli uWris, kargad darbis, mkvircxlia”, zedmiw.:<br />
“misi muxli mWrelia”.<br />
iSamxM iwfraaueKt “Zalian karg ganwyobazea”, zedmiw.: “muxli<br />
qvemodan ufrinavs”.<br />
a-SapN, abaz. SapN “fexi”<br />
miiCneva saerTo afxazur-adiRur sityvad. a-na-pN//a-ma-pN “xeli”<br />
sityvis struqturasTan Sedarebis safuZvelze masSi gamoyofen Sa da pN<br />
Zirebs, romelTaganac pirveli gamoxatavs fexis semantikas. amosavali<br />
fonetikuri variantia *a-Sa-pa. Sa Ziris S Tanxmovani kanonzomier<br />
bgeraTSesatyvisobas iZleva adiRuri l’a, l’a-kGa “fexi” da ubix. l’a-pa<br />
“fexi" fuZeebis lateralur TanxmovanTan (rogava 1975: 49; Sagirovi 1982:<br />
32; abdokovi 1983: 74).<br />
65
q. lomTaTiZe aRniSnavs, rom a-Sa-pN sityvis pirveli elementi pN–s<br />
gareSec gvxvdeba misi ZiriTadi mniSvnelobiT, rac migviTiTebs imaze,<br />
rom es elementi Zireulia. igi Sa//SM//S fonetikur variantTa saxiT (pM-s<br />
gareSe) gvxvdeba Semdeg sityvebSi: a-Sa-cGA “fexis TiTebi”, a-Sa-WPA “nabiji”<br />
(“fexis piri”), A-Sa-Ta // a-S-Ta “kvali” (Ta adgilmdebareobis, sacavis<br />
gamomxatveli elementia), a-Sa-xGA “wvivi”, A-S-xGa “qusli”. igive Sa<br />
gamoiyeneba “fexT Cacma-gaxdis” aRmniSvnel zmnebSi fuZe-windebulis<br />
saxiT: i-l-SO-up “mas (qals) is fexT acvia”... aseve gvxvdeba igi calke<br />
arsebul zmnebSi, rogoricaa: A-Sa-qGM-r-gMla-ra “dadgena, dafuZneba”<br />
(“fexze dayeneba”) da sxva (lomTaTiZe 1966: 150-151).<br />
Karma SapM fsMng˜eris imoup “marjvena fexi grdemlad aqvs” (narTebi..,<br />
2000: 18).<br />
iSapqGa daarMqGMmgMlo daayaleKt “ise gaxda, fexze ver dgeboda”<br />
(narTebi.., 2000: 73).<br />
iSapM alixit “raRac saqme wamoiwyo”, zedmiw.: “Tavisi fexi airCia”.<br />
iiJGMz iSapM iwaleKt “Zalian daTvra, gamoibruJa, simTvralisagan<br />
fexze ver dgas”, zedmiw.: “rac dalia, fexSi Caudga”.<br />
iSapM dMqGnMleKt “gamojanmrTelda; misi saqmeebi kargad midis;<br />
fuli iSova”, zedmiw.: “fexze dadga”.<br />
a-SapxNc abJ., a-SapxNs' bzif. , SamxN // SapxN abaz. “fexis frCxili”,<br />
abaz. SapxNsa “fexis frCxili; floqvi”<br />
aqvs iseTive agebuleba da istoria, rogoric abJ. a-nap-xN-c, bzif.<br />
a-nafxNs' “xelis frCxili”, abaz. napxN “xelis frCxili” formebs (ix.<br />
zemoT). abaz. SapxNsa saxeobis bolokidura -sa varianti xelisa da fexis<br />
frCxilis saxelebSi aRgvadgeninebs am sufiqsis CV struqturis<br />
arqeformas.<br />
a-SargGMcG, a-SapgGacG “wvivi”<br />
rTulfuZiani sityvaa. pirveli komponentia fexis aRmniSvneli Sa<br />
Ziri (ix. zemoT). mas erTvis fuZe gGM “guli”, romelsac am SemTxvevaSi<br />
66
aqvs mniSvneloba “Sua”, r- – mr. r. mesame piris prefiqsia. rac Seexeba cG<br />
segments, misi raoba naTeli ar aris.<br />
zafx˜a zMzqGa Myou, zMSTax˜ zMSxua Myou (aSargGMcG) “rasac win zurgi<br />
aqvs, ukan _ muceli” (gamocanis pasuxia: wvivi) (gulia, 1985: 189).<br />
a-Saxa “fexi”<br />
fexis aRmniSvneli komponenti Sa gvxvdeba gamonaTqvamSi iSei iSei<br />
eiqGwo “Zalian nela (svla)” – iSei iSei eiqGwo dneiueKt “Zalian nela,<br />
midis”. rac Seexeba xa segments, misi etimologia sarkvevia. aRniSnuli<br />
sityva dasturdeba mxolod kompozit a-maxaSaxa-s meore komponentad.<br />
a-SacGk˜Ms “fexis TiTi”<br />
rTulfuZiani sityvaa. Seicavs a-Sa-cGa (zedmiw.: “fexis kani”, Sdr. a-<br />
nacGa “xelis TiTi”) segmentisagan, romelsac mosdevs k˜Ms elementi. q.<br />
lomTaTiZis azriT, am ukanasknelSi gamoiyofa erTeulis aRmniSvneli -s<br />
sufiqsi, romelsac mravlobiTi ricxvis formaSi Caenacvleba krebiTobis<br />
-ra sufiqsi: a-SacGk˜a-ra “fexis TiTebi” (Sdr. mx. r. a-nacGk˜Ms “xelis<br />
TiTi” _ mr. r. a-nacGk˜ara) (lomTaTiZe, 1941: 200). rac Seexeba k˜M //k˜a<br />
elementebs, maTgan ufro Zveli meore varianti Cans, Tumca misi<br />
amosavali semantika cxadi ar aris.<br />
aSacGk˜araqGa nacGk˜araqGa ireKfSPup “fexis TiTebi xelis TiTebs<br />
hgavs” (kviwinia, 1997: 63).<br />
a-SaxGA, abaz. SaxGA “wvivi”<br />
kompozitia. fuZe Sedgeba fexis aRmniSvneli Sa da xGa Zirebisagan<br />
(lomTaTiZe, 1966: 151). xGa Ziris semantika saZiebelia.<br />
a-SahGMrZNZ abJ.,. a-SaxGMrZ’AZ’ bzif “koWi”<br />
rTulfuZiani sityvaa. masSi gamoiyofa fexis aRmniSvneli Sa<br />
FZiris Semcveli *SaxGa > bzif. SaxGM “wvivi; wvivis Zvali” fuZe, romelSic<br />
abJuur dialeqtSi momxdara substitucia xG > hG. terminis sxva nawilebis<br />
raoba damatebiT Ziebas moiTxovs.<br />
67
A-SxGa abJ., A-SG bzif. “qusli; terfi”, abaz. SÃGa “qusli; terfi”<br />
kompozitia. pirvel komponentad gvevlineba fexis aRmniSvneli<br />
xmovanreducirebuli Sa > S Ziri (lomTaTiZe, 1966: 151), meore komponentia<br />
“mrudes, moxrilis, iribis” aRmniSvneli abaz. ÃGa > bzif. Ga > abJ. xGa<br />
fuZe. amosavali fonetikuri vatianti unda yofiliyo *Sa-ÃGa “fexis<br />
mrude nawili”.<br />
lMSxGala dnagGTasMn… “man (qalma) Tavisi qusli hkra... ” (narTebi..,<br />
2000: 8).<br />
iSxGa ceKt “quslebi gaeyina”, zedmiw.: “misi qusli wavida” (kaslanZia,<br />
1995: 123)<br />
a-CPxGTNf “boqveni”<br />
rTuli Sedgenilobis terminia. pirveli a-CP komponentis<br />
mniSvnelobisa da etimologiis dadgena Znelia. rac Seexeba meore xG<br />
komponents, igi a-xGN “Tma, bususi” sityvis fuZea, TMf ki _ a-TNf “adgili”<br />
sityvis fuZea. termini nawilobriv iTargmneba, rogorc “???? Tmis<br />
adgili”. vfiqrobT, mosalodnelia, rom sakuTriv boqvens afxazurSi<br />
Tavdapirvelad swored a-CP sityva aRniSnavda, xolo saanalizo rTuli<br />
fuZis semantika iyo “boqvenis Tmis adgili”.<br />
a-CPxGN “boqvenis Tma”<br />
am terminis pirveli komponentis Sesaxeb ix. aqve, zemoT, meore<br />
komponenti xG _ a-xGN “Tma, bususi” sityvis fuZea. vvaraudobT, rom<br />
termini iTargmneba, rogorc “boqvenis Tma”.<br />
A-ca “kuWi”<br />
martivi fuZea amosavali CV fonematuri struqturiT.<br />
znM-zMnla aca KazknM irhGoKt amgGa hGa “xandaxan kuWs amgva-s (mucels)<br />
uwodeben” (kviwinia, 1997: 109).<br />
a-clMmhGA abJ., a-clamhGN bzif. “nikapi; yba; loya”, abaz. clamhGA “yba”<br />
68
fonemuri struqturis TvalsazrisiT yvelaze Zveli saxeobaa<br />
abazuri varianti, romlis ori a xmovnidan pirveli abJuur formaSi<br />
gadasulia neitralur xmovanSi, xolo meore xmovani bzifurSi qceula<br />
imave neitralur xmovnad. terminis amosavali forma unda yofiliyo<br />
*calamahGa.<br />
terminis morfologiuri struqtura naTeli ar aris da damatebiT<br />
Ziebas moiTxovs. SesaZlebelia, masSi gamoiyofodes kbilis, niskartis<br />
aRmniSvneli c Ziri (ix. qvemoT).<br />
iucGMmRu auaLM iclamhGM aSTMbJ dMdbJwas iuahaueKt “im adamianis<br />
ybebis xma, romelic gezizReba, Weqa-quxiliviT gesmis” (gulia, 1985:<br />
148).<br />
A-chaga xafMc “saWreli kbili”<br />
aRwerilobiTi termini, Sedgeba a-chara “kbeCa, kbena” + ga<br />
samoqmedo iaraRis aRmniSveli sagangebo sufiqsi + xafMc “kbili”.<br />
zedmiwevniT “sakbeCi, sakbeni kbili” (meore komponentis Sesaxeb ix.<br />
zemoT).<br />
axafMcqGa rHormula auaLM iynM iSPMyou abasoup: achagaqGa – fP-cMrak. . .<br />
“adamianis kbilebis formula Semdegnairia: saWreli – oTxi cali”.<br />
(kviwinia, 1997: 105).<br />
a-cMxcGN “penisi, Penis”<br />
meore komponenti ueWvelad aris kanis, tyavis aRmniSvneli cGM<br />
fuZe, xolo sityvis pirveli cMx komponentis mniSvneloba gaurkvevelia.<br />
enaSi arsebobs penisis sxva martivfuZiani saxeli a-RN < *a-Ra, romelic<br />
aSkarad ufro Zveli Cans. amitom, SesaZloa, termini a-cMxcGM penisis<br />
meoreuli, tabuirebuli saxeli iyos. arsebiTia erTi garemoebac: raki<br />
termini a-cMxcGM Seicavs kanis, tyavis aRmniSvnel fuZes, savaraudoa, rom<br />
terminis Tavdapirveli semantika iyo “penisis kani, penisis tyavi, anu<br />
CuCa”.<br />
a-cGA abJ., CGa abaz. “kani, tyavi; qerqi; naWuWi”<br />
69
k. Sayrili miiCnevda afxazur-adiRuri enebisTvis saerTo sityvad<br />
da akavSirebda adiR. WiSGu sityvis SG TanxmovanTan, Tumca ver<br />
ganmartavda am adiRuri sityvis danarCeni nawilebis raobas. mkvlevaris<br />
azriT, igive adiRuri elementi SG SenarCunebulia afxazur sityvebSi: a-<br />
SG-wa “tansacmeli”, a-SG-wa-ra “Cacma” da a.S., xolo afxazur-adiReur SG-s<br />
yabardoulSi Seesabameba H (Sayril 1968: 26). k. Sayrilis es varaudi<br />
damatebiT argumentirebas moiTxovs.<br />
ui auaLM icGa, auaLM iJM dalMmwit “is adamianis kanidan, adamianis<br />
xorcidan ar dabadebula” (narTebi.., 2000: 37).<br />
icGa alaSGeKt “eWvi gauCnda”, zedmiw.: “mas kanSi Cauvarda”.<br />
lcGa dalwKt “man (qalma) is Sva”, zedmiw.: “misi kanidan gamovida”.<br />
lcGa fiCPit “namusi axada, gaaupatiura”, zedmiw.: “man (mamak.) misi<br />
(qalis) kani gatexa”.<br />
a-cGEჲJ “sxeuli, organizmi”<br />
kompozitia. Sedgeba Semdegi nawilebisagan: a-cGa “kani, tyavi; qerqi;<br />
naWuWi” + kavSiri ჲ<br />
“da” + a-JM “xorci”, anu “kani da xorci”.<br />
kompoziciisas a xmovans ჲ-s zegavleniT ganucdia nawilobrivi<br />
asimilacia da moucia e xmovani, xolo xorcis aRmniSvnel fuZes<br />
daukargavs neitraluri xmovani.<br />
afMrRM eifSP icGa-iJM yafSup, amca awk˜Ms icGeK-iJi coup! “misi sxeuli<br />
gavarvarebuli naxSiriviT wiTelia, misi sxeuli cecxlze ufro<br />
cxelia” (narTebi.., 2000: 24).<br />
lcGa-lJM aSGaZa eifSP iSPkGakGan “misi sxeuli (kani da xorci) Wyinti<br />
yveliviT TeTri iyo” (narTebi.., 2000: 13).<br />
acGeKJi rMynM aSGraqGa ralwra “sxeulze SeSupebebis, Cirqgrovebis<br />
amosvla”. (sabinecki, 1910: 31<br />
a-cGEჲJxGTaqGa “sxeulis nawilebi”<br />
termini Sedgeba a-cGEჲJ “sxeuli” da mravlobiT ricxvSi mdgomi a-<br />
xGTa “nawili” sityvebis fuZeebisagan.<br />
auaLM icGeKJxGTaqGa “adamianis sxeulis nawilebi” (kviwinia, 1997: 11).<br />
70
a-ZAmLa, abaz. ZamÄ˚a|| zamÄ˚a|| ZamLa “loya”<br />
kompoziti Cans. unda Sedgebodes wylis aRmniSvneli (a-)ZN<br />
sityvisa da gzis aRmniSvneli mÄ˚a > A-mLa sityvebisagan., anu terminis<br />
amosavali semantikaa “wylis (cremlis) gza”.<br />
aZamLa TMfxo agara dgaran “bavSvi loyaCamTbari akvanSi iwva”<br />
(narTebi, 2000: 31).<br />
a-ZRN abJ., a-Z’RM bzif. “loya; Rawvi”<br />
CCV struqturis terminia. misi morfologiuri agebuleba cxadi<br />
ar aris. SeiZleboda, gvefiqra, rom fuZeSi monawileobs wylis<br />
aRmniSvneli Z Tanxmovani (Sdr. termini a-ZAmLa “loya” < “wylis gza”),<br />
magram amgvari dakavSireba problemuria, vinaidan wylis aRmniSvneli<br />
fuZe bzifur dialeqtSi Seicavs sada Z Tanxmovans, saanalizo sityvaSi<br />
ki sisin-SiSina Z’ fonema gvaqvs imave bzifur dialeqtSi.<br />
a-WapAn “Wiplari, Wipi”<br />
miiCneva megruli dialeqtidan nasesxeb sityvad. Sdr.: qarT. Wip-i,<br />
megruli Wip-i, lazuri wipa (Sagirovi 1989: 146), Tumca asaxsnelia<br />
bolokidura an segmentis raoba-warmomavloba. abazurSi amave<br />
mniSvnelobiT gamoiyeneba termini bMnja, romelic xis kvirtsac aRniSnavs.<br />
a. Sagirovs es sityva samarTlianad miaCnia yabardoulidan nasesxebad:<br />
Sdr. yab. bMnja da adiReuri nMbMj (Sagirovi 1989: 146).<br />
a-WAWa abJ., WaWa abaz., WaWe ubix. “Tirkmeli”<br />
nasesxebia megrulidan, Sdr. megr., imer. WaWa. specialur<br />
literaturaSi, kerZod a.SagirovTan gvxvdeba, rom qarTvelur enebSi WaWa<br />
afxazur nasesxobaa. (Sagirovi, 1977: 200)<br />
armarax˜ ikMdu aWaWa eKha eKhaup “marcxena Tirkmeli ufro didia”<br />
(kviwinia, 1997: 127).<br />
a-WPaZN “nerwyvi”<br />
71
orkomponentiani rTuli sityvaa. pirveli komponentia piris<br />
aRmniSvneli a-WPN sityvis fuZe, romelsac mierTvis wylis aRmniSvneli a-<br />
ZN sityvis fuZe. Tavdapirveli semantikaa “piris wyali”.<br />
aWPaZM zMrSPua auatalaqGa irMx˜Zup aJGZM uatalaqGa “nerwyvis<br />
gamomyof jirkvlebs sanerwyve jirkvlebi ewodeba” (kviwinia, 1997:<br />
104).<br />
a-WPN, abaz. WPa “piri”<br />
g. rogavas marTebuli TvalsazrisiT, saerTo afxazur-adiRuri<br />
fuZea, romlis konsonantebs Sorisac kanonzomieri bgeraTSesatyvisobaa:<br />
adiR. J P a afx.-abaz. (a-)WPN, ubix. WPM (rogava 1975: 50).<br />
Cveni mxriv davamatebdiT, rom amosavali saerTo afxazur-abazuri<br />
praforma Semounaxavs abazur enas WPa variantis saxiT.<br />
afhGMzba lWPM anMlMZGZGa “qaliSvilma piri rom daibana...” (narTebi..,<br />
2000: 54).<br />
iWPM xtMm “daRvremilia”, zedmiw.: “misi piri axdili ar aris”.<br />
iWPM akit “damunjda”, zedmiw.: “misma pirma daikava”.<br />
iWPM fMrCPuam “uars ar etyvian”, zedmiw.: “mis pirs isini ar<br />
gatexen”.<br />
a-WPNry˜ara, abaz. WPNry˜ara “didi piri”<br />
fuZeSi udavod Sedis pris aRmniSvneli saxelis WPM Ziri, romlis<br />
momdevno nawili aSkarad masdaris fuZea da Seicavs kauzativis r-<br />
prefiqss, y˜a Zirsa da masdaris mawarmoebel -ra sufiqss, Tumca mTlad<br />
cxadi ar aris y˜a Ziris semantika.<br />
a-WPNwa abJ., a-WPAwa bzif. “sasa”<br />
fuZe Sedgeba a-WPN ”piri” da A-wa “fskeri, Ziri” saxelebis<br />
Zirebisagan. amosavali semantikaa “piris Rrus fskeri”, rac imas niSnavs,<br />
rom termini Tavdapirvelad sasis nacvlad piris Rrus fskers aRniSnavda<br />
da Semdgom moxda semantikis gadaweva. sainteresoa, rom afxazur enas<br />
usesxebia qarTuli sasa termini, oRond a-sAsa formas aqvs pirutyvis<br />
piris, xaxis mniSvneloba.<br />
72
aWPMwa xMx˜tGi aTuan “sasis zeda TaRi” (kviwinia, 1997: 99).<br />
a-xagGTA abJ., a-agGTA bzif., ÃagGTA // ÃMqGTA abaz. “Txemi”<br />
amosavali saxeobaa abazuri ÃagGTA, rigiT meorea abazurive ÃMqGTA,<br />
romelic miRebulia a > M gadasvlisa da fSvinvieri T-s gavleniT gG > qG<br />
nawilobrivi asimilaciis Sedegad. bzifuri a-agGTA warmoqmnila<br />
amosavali à Tanxmovnis spirantad spontanuri gardaqmnis gziT, xolo<br />
abJuuri varianti misgan momdinareobs.<br />
iblaqGa ixagGTax˜ ixalt M”Tvalebi Sublze auvida, gaocda, gaognda”,<br />
zedmiw.: “Tvalebi Txemze auvida” (kaslanZia, 1995: 24)<br />
a-xaJGLabJP “kefa”<br />
kompozitia, romelic sami fuZis SeerTebiT aris nawarmoebi: a-xN<br />
“Tavi” + A-JGLa “mxari” + A-bJPa “naxevari” (kaslanZia 1998:: 93), Tumca<br />
semantikuri mxare Semdgom kvlevas moiTxovs, vinaidan cxadi ar aris, Tu<br />
ra kavSiria kefas, mxarsa da naxevars Soris.<br />
a-xafNc abJ.,. a-apNc bzif, fMc abaz. “kbili”<br />
afxazuri variantebi miRebulia abazuri fMc saxeobis Tavis<br />
aRmniSvneli xa < a ZiriT garTulebis gziT. bzifuri formaSi p<br />
Tanxmovani disimilaciis Sedegia. varaudoben, rom abazurSi pirveladi<br />
fMc sityva niSnavda “wina, saWrel kbils” da Sedgeba “wina”-s<br />
aRmniSvneli f Zirisa (ix. zemoT a-fM-n-wa “cxviri”) da abJ.-bzif. A-c<br />
“cxovelis kbili, eSvi” sityvis c Zirisagan. Tavis mxriv, am c Zirs<br />
akavSireben calis, erTeulis aRmniSvnel saerTo iberiul-kavkasiur c<br />
ZirTan (deetersi, 1963: 78-79; lomTaTiZe 1941: 205; burWulaZe 1988: 251-252;<br />
abdokovi 1983: 85).<br />
ZMda yGaraSP (axafMcqGa) “uwylo riye” (gamocanis pasuxi: kbilebi)<br />
(gulia, 1985: 189).<br />
narTaa zMzneKuaz auaa rxafMcqGa mMcxGM iSPkGakGanM, dara uaa<br />
eiqGawGazaap “im xalxs, romlebTanac narTebi midiodnen, kbilebi<br />
73
Zalian TeTri hqoniaT, xolo Tavad Savebi yofilan” (narTebi.., 2000:<br />
45).<br />
zxafMc kafsaz arasa icGMmRup “ukbilos Txili ezizReba”.<br />
a-xafNcJM abJ., a-afNcJM bzif., fNcJM abaz. “RrZili”<br />
kompozitia. nawarmoebia ori saxelis fuZis SeerTebiT: a-xafNc // a-<br />
afNc “kbili” + a-JM “xorci”, anu “kbilis xorci”.<br />
aq˜MSG aLnuwyatGi acGa KzlMxu axafMcJM “piris Sida kanisagan Sedgeba<br />
RrZili” (kviwinia, 1997: 99).<br />
fuZeebisagan.<br />
a-xASTax˜ abJ., a-ASTax˜ bzif. “kefa”<br />
rTuli sityvaa. Sedgeba a-xN // a-N “Tavi” + A-STax˜ “ukan”<br />
a-xaWPsAx˜a abJ., a-aWPsAx˜a bzif. “saxe, pirisaxe”<br />
miRebulia a-xaWPN // a-aWPN “saxe, pirisaxe” kompozitze qarTulidan<br />
nasesxebi a-sAx˜a < saxe fuZis mierTebis gziT.<br />
a-xaWPN abJ., a-aWPN bzif., WPaÃa abaz. “saxe, pirisaxe”<br />
Sedgeba Tavis aRmniSvneli Ãa > a > xa Zirisa da piris<br />
aRmniSvneli WPa > WPM Zirebisagan. amosavali semantika “Tav-piri”<br />
Seicvala “pirisaxi”-s mniSvnelobad. tapanTurSi “pirisaxis”<br />
mniSvnelobiT gvxvdeba lakTa-c, rac etimologiurad “Tvalis Weris<br />
adgils, e.i. Tvalbudes” niSnavs, xolo afxazurSi gamoiyeneba “mzera,<br />
gamoxedva, gamometyvelebi”-s mniSvnelobiT.<br />
a-xSPNL abJ., a-SPNL bzif. “tvini”<br />
sityvis istoriisa da agebulebis Sesaxeb ix. qvemoT, momdevno<br />
nawilSi.<br />
amCi axSPMLi Kara igMm “Zala da goni, Wkua mas ar aklia” (narTebi..,<br />
2000: 18).<br />
74
ixSPML fMrueKt “araseriozulia, Wkuamxiarulia”, zedmiw.: “misi Wkua<br />
dafrinavs”.<br />
ixSPML TaSGeKt “daWkvianda, Wkua moemata”, zedmiw.: “misi Wkua Sig<br />
Cavarda, Wkua Cauvarda”.<br />
a-xSPNbaL // a-xNbaL abJ., a-SPlNbaL // a-SPNbaL bzif., ÃabM //<br />
ÃabMlaSPa abaz. “Tavis tvini; Tavis qala”<br />
Cveni azriT, arqetipad unda CaiTvalos abazuri ÃabMlaSPa<br />
varianti, romelic aSkara siZveles gviCvenebs. igi Sedgeba Semdegi<br />
komponentebisagan: Ãa “Tavi” + bM < ba < * baa “Zvali” (Sdr. realurad<br />
damoukidebel sityvad arsebuli abazuri ba) + gaurkveveli semantikis<br />
laSPa (Sdr. zemoT msjeloba A-baLlaS P a sityvis Sesaxeb). abazuri ÃabM<br />
variantic gvidasturebs, rom es forma realurad dasturdeboda<br />
damoukidebel sityvad. rac Seexeba abJuur da bzifur variantebs, isini<br />
sxvadasxva fonetikur procesTa moqmedebiT gvian warmoqmnili formebia.<br />
aseve axalia abJ. a-xSPNL da bzif. a-xSPNL “tvini” saxeobebic da isinic imave<br />
arqetipisagan momdinareoben. rac Seexeba warmodgenil formaTa<br />
semantikas, isini, erTi mxriv, aRniSnaven “Tavis tvins”, meore mxriv ki<br />
“Tavis qalas”.<br />
vfiqrobT, Tavdapirvelad Tavis qalas aRniSvnis funqcia unda<br />
hqonoda ÃabM “Tavis Zvali” variants, ÃabMlaSPa varianti ki albaT<br />
“Tavis tvins”. SesaZloa, laSPa komponenti ukavSirdebodes (a)laSPa<br />
“naTeli” saxels da terminSi Sehqonda semantika “Tavis qalas naTeli,<br />
TeTri [nivTiereba]”.<br />
awGa zTagMlou aSPTa zlakGMrSPou amasarqGa uaL xMbaLla iTGup “vaSli<br />
rom dgas, im ezos garSemo Robe (sarebi) adamianis Tavis qalebiT<br />
aris savse” (narTebi, 2000: 95).<br />
ubri axSPMbaL aup uabxGa ixMx˜ xGSGM “is Tavis tvini aris Seni<br />
mamamTilis (simamris) Tavis tkivilis wamali”<br />
a-xN abJ., a-N bzif., Ãa abaz. “Tavi”<br />
75
p. Waraia afxazur (abJuur) sityvas akavSirebda qarTul Txem-i<br />
saxelTan (Waraia 1912: 42-43), rac problemuria.<br />
akad. q. lomTaTiZe samarTlianad miiCnevda, rom zemoT<br />
dasaxelebuli sami afxazur-abazuri formidan fonetikurad uZvelesi<br />
(amosavali) varianti Semonaxulia abazur enaSi, bzifuri da abJuuri<br />
variantebi ki misgan momdinareoben à > > x da a > M gardaqmnaTa<br />
safuZvelze (vrclad ix. lomTaTiZe 1944: 29; lomTaTiZe 1954: 37;<br />
lomTaTiZe 1976: 112, lomTaTiZe 1980: 57).<br />
ixM aqGiweKt “Tavi gawira”, zedmiw.: “Tavi zed dado”.<br />
sxM xMSGwGa “pasuxs vageb, rom...”, zedmiw.: “Cemi Tavi momaWeriT”<br />
xMla dnMyGoKt “Wkviania, yvela nabiji gaTvlili aqvs”, zedmiw.:<br />
“TaviT dadis”.<br />
axM aTanM “organizebulad, gaTvliT, gonivrulad”, zedmiw.: “Tavis<br />
micemiT”.<br />
a-xNsmacGA // a-xNsga nacGA “saCvenebeli TiTi”<br />
terminis pirveli varianti momdinareobs orsityviani meore<br />
variantisagan. A-xNs-ga formaSi xNs fuZe ukavSirdeba a-xNs-ra “srola”<br />
zmnas, -ga samoqmedo iaraRis aRmniSveli sagangebo sufiqsia.<br />
meore sityva a-nacGa “xelis TiTi” sityvis fuZea. mTlianad termini<br />
iTargmneba rogorc “TiTi, romliTac isvrian, sasroli TiTi”. termini<br />
gulisxmobs cecxlsasroli iaraRidan srolas, ris gamoc unda<br />
davaskvnaT, rom orive varianti ver iarsebebda gviandel Sua<br />
saukuneebamde, sanam afxazTa winaprebs Soris masobrivad ar<br />
gavrceldeboda cecxlsasroli iaraRi.<br />
saCvenebeli TiTis Tavdapirveli saxelwodeba Semounaxavs<br />
tapanTur dialeqts fSPMga “saCvenebeli” formiT, romelic ukavSirdeba<br />
“cqeris, mzeris” aRmniSvnel fSP-ra zmnas da Seicavs samoqmedo iaraRis<br />
-ga sufiqss.<br />
a-xGAmc “sxeulis nawili wels zemoT, torsi”<br />
sityvis struqtura naTeli ar aris. moiTxovs damatebiT kvlevas.<br />
tapanTurSi gamoiyeneba sityva ÃGadi “sxeuli”, romelic ar gvxvdeba<br />
76
afxazurSi. a-xGAmc da ÃGadi formebSi xGa da ÃGa segmentebi ver gaigivdeba<br />
imis gamo, rom bzifur dialeqtSi ÃG fonemis fardad ar dasturdeba<br />
mosalodneli specifikuri G spiranti.<br />
axGamc abaLqGa “sxeulis Zvlebi” (kviwinia, 1997: 23).<br />
A-xGda abJ., a-Gda bzif. “kiseri; yeli”, abaz. ÃGda “kiseri”<br />
amosavali forma unda yofiliyo *ÃGada, romelic realurad ar<br />
dasturdeba. arqetipTan yvelaze axlos abazuri formaa, romlisganac<br />
miRebulia bzif. a-Gda > abJ. A-xGda. semasiologiurad sainteresoa, rom<br />
tapanTur dialeqtSi yabardoulidan nasesxebi Tamay ar gamoiyeneba<br />
kisris mniSvnelobiT da aRniSnavs mxolod “yels” (amiWba 1967: 147).<br />
ixGda aZaxGa axarweKt “mokles”, zedmiw.: “yelze vazi Semoaxvies,<br />
moabes”.<br />
ixGda aa-lak irzMHom “Zalian msuqania”, zedmiw.: “mis kisers rva<br />
ZaRli ver SeWams”.<br />
A-xGdaTagMla “nuSisebri (nuSura) jirkvali”<br />
rTuli terminia. pirveli komponentis a-xGda “kiseri; yeli” Sesaxeb<br />
ix. zemoT. meore komponenti TagMla zmna a-TagMlara-s “rames SigniT<br />
raRacis Cadeba, Cadgma” fuZea. terminis zedmiwevniTi semantikaa “yelSi<br />
Cadgmuli”.<br />
A-xGdacGa abJ, A-GdacGa bzif. “kani kefaze”<br />
kompozitia, romelic Sedgeba A-xGda // A-Gda “kiseri; yeli” da a-cGa<br />
“kani” saxelebis fuZeebisagan. zedmiwevniT niSnavs “kisris kans”.<br />
a-xAxGda abJ., a-AGda bzif., ÃaÃGda abaz. “kefa”<br />
Sedgeba Tavis aRmniSvneli Ãa > a > xa Zirisa da kisris, yelis<br />
aRmniSvneli ÃGda > Gda > xGda fuZisagan. amosavali semantikaa “kisris<br />
zemoTa (nawili)”.<br />
77
a-xGdajAl abJ., a-GdajAl bzif. “kefa”<br />
rTulfuZiani terminis pirveli komponentia<br />
kisris, yelis<br />
aRmniSvneli Gda > xGda fuZe, meore komponentis raoba da warmomavloba<br />
cxadi ar aris.<br />
axMbaL abaLqGa hGa irMfx˜aZoKt: axGdajal.. . “Tavis qalis Zvlebia:<br />
kefa...” (kviwinia, 1997: 31).<br />
a-xGdNrra “xrtili”<br />
saxelis struqtura da warmomavloba naTeli ar aris da moiTxovs<br />
damatebiT kvlevas.<br />
ayGratGra axGdMrra “saxsris xrtili” (kviwinia, 1997: 63).<br />
a-xGlamSGN // a-xGlamSGA “xaxa”<br />
saxelis struqtura da warmomavloba cxadi ar aris da moiTxovs<br />
damatebiT kvlevas.<br />
aHatG aWPM agGaLara ayMntGi nay iax˜Talo acGeiJxGTa iax˜Zup axGlamSGM.<br />
“organos, sadac piridan saWmeli gadadis, xaxa hqvia” (kviwinia, 1997:<br />
108).<br />
a-xGNcG “yeli”<br />
saxelis struqtura da warmomavloba cxadi ar aris da moiTxovs<br />
damatebiT kvlevas.<br />
A-jMmS “warbi”, abaz. jMmsa “warbi”<br />
ufro Zveli abazuri varianti Cans. masSi SiSina j Tanxmovnis<br />
zegavleniT moxda sisina s Tanxmovnis asimilacia da miviReT afxazuri<br />
varianti (Sagirovi 1982: 43). g. klimovis azriT, abazurSi daculi msa<br />
fuZe gvxvdeba afxazur sityvaSi a-qamsa “gawewili, balniani, banjgvliani”<br />
(Sagirovi 1982: 59), Tumca mkvlevarma ver axsna am ukanaskneli sityvis qa<br />
segmentis raoba. amitom unda davaskvnaT, rom arc warbisa da arc<br />
banjgvlianis aRmniSvneli fuZeebis morfologiuri struqtura jer kidev<br />
ar garkveula.<br />
78
ajMmSeifSP deKlahGoup “koxtad, kargad acvia”, zedmiw.: “warbiviT<br />
aris gaxveuli, Semosili”.<br />
atM ablaqGa anau, ajMmS iahGon “rodesac bum Tvalebi miiRo, warbs<br />
iTxovda”.<br />
a-LNwra, abaz. Nwara “iRlia”<br />
fonetikuri arqetipi SenarCunebulia abazurSi, xolo afxazuri<br />
varianti fonetikur cvlilebaTa Sedegadaa miRebuli, kerZod:<br />
faringaluri labializebuli spiranti gardaqmnilia meoreul L<br />
spirantad, bolodan meore umaxvilo a xmovani ki reducirebulia.<br />
fuZeSi aSkarad gamosayofia polifunqciuri sityvaTmawarmoebeli<br />
-ra sufiqsi. SesaZloa, wa “fskeris, Ziris” aRmniSvneli saxelis Ziri<br />
iyos. rac Seexeba N > LN segments, misi raoba gaurkvevelia.<br />
iRliis aRsaniSnad dasturdeba agreTve abJ. a-mRNwra da bzif. a-<br />
mRrNwa. x. bRaJba maTSi samarTlianad xedavda r Tanxmovnis metaTeziss:<br />
amosavali forma abJuuri unda iyos da masSi gamosayofia<br />
polifunqciuri sityvaTmawarmoebeli -ra sufiqsi (bRaJba, 2006: 121), Tumca<br />
danarCeni nawilebis raoba sarkvevia.<br />
bLMwra iwak “Sens iRliaSi damale” (narTebi.., 2000: 19).<br />
amrigad, Cven mier sinqroniul da diaqroniul WrilebSi<br />
gaanalizebuli adamianis anatomiasTan dakavSirebuli saxelwodebebi<br />
saSualebas gvaZlevs, gamovitanoT Semdegi daskvnebi:<br />
1. terminTa umravlesoba saxelebia;<br />
2. saxelTa didi nawili kompozituri Sedgenilobisaa;<br />
3. sauxerxulo semantikis gadmosacemad gamoiyeneba tabuirebisa da<br />
evfemizaciis xerxi;<br />
4. nasesxebi leqsika minimaluri raodenobiT aris warmodgenili;<br />
5. adamianis sxeulis nawilebis amsaxveli terminebis didi nawili<br />
dasturdeba frazeologizmebSi da mxatvrul teqstebSi;<br />
79
6. frazeologiur erTeulTa didi nawili Sedgenilobisa da<br />
semantikis mxriv srulad, an nawilobriv emTxveva qarTul<br />
frazeologizmebs.<br />
Tavi II<br />
daavadebebTan da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika<br />
1. daavadebaTa saxelwodebani<br />
daavadebaTa aRmniSvneli afxazuri saxelebidan SedarebiT mcirea<br />
martivfuZiani saxelebi, maTi umravlesoba derivaciis, an fuZeTa<br />
Serwymis (kompoziciis) gziT warmoqmnili terminia. aRsaniSnavia isic,<br />
rom am jgufis saxelTa sakmaod didi nawili neologizmebia.<br />
qvemoT jer warmovadgenT konkretul terminTa struqturulsemantikur<br />
analizs, Semdeg ki SevajamebT mTlianad am jgufis<br />
saxelwodebaTa kvlevis ganzogadebul Sedegebs.<br />
Aapkra, tap. Äapkra “cofi”<br />
rTuli Sedgenilobis arsebiTi saxelia.<br />
gamoiyeneba frazeologizmis SemadgenlobaSic: daapkMr<br />
dzMdWPahGalo “uaxloesi, yvelaze sando adamiani” (zedmiw.: “visac<br />
gacofebulTan miabamen xolme”).<br />
es sityva erTpiriani gardauvali zmnis masdaria, romlisganac<br />
iwarmoeba dro-kiloTa formebi: Kaapkit “is (n.) gacofda”, daapkit “is (ad.)<br />
gacofda”. gamoiyofa masdaris mawarmoebeli -ra sufiqsi da aqeTa<br />
mimarTulebis aa- < Äa- zmniswini, Ziria pk, romlis struqtura naTeli<br />
araa. varaudis saxiT SeiZleba iTqvas, rom SesaZlebelia masSi<br />
warmodgenili iyos a-k-ra “daWera, Sepyroba” zmnis k Ziri, romelic<br />
xSirad dasturdeba daavadebaTa afxazur saxelebSi (ix. qvemoT). Tu es<br />
varaudi sworia, sityva kompozituri bunebisa yofila, cofis saxelad ki<br />
p Ziri unda CaiTvalos da semantikurad unda aRniSnavdes “cofisagan<br />
Sepyrobas”.<br />
80
daapkMr dzMdWPahGalo “yvelaze axlobeli adamiani”, zedmiwevniT<br />
“Tu gagiJda, visac miabamen; is, viszec gacofebuls miabamen”<br />
ala aapkMr – RGadaya icoKt. “ZaRli rom gacofdeba, RvadaSi garbis”<br />
(gulia, 1985: 170)<br />
ancGA aTAzaara “wminda vites daavadeba”<br />
zedmiwevniT: “raRacis SigniT, e.i sxeulSi RmerTis yofna”.<br />
sintagma tabuirebis magaliTia da gamoxatavs fsevdodadebiT konotacias.<br />
ancGA CNmazara “wiTela”<br />
zedmiwevniT: “RmerTis, RvTaebrivi daavadeba”. sintagma tabuirebis<br />
magaliTia da gamoxatavs fsevdodadebiT konotacias.<br />
niSnavs.<br />
a-barbAc “alergia, kanze gamonayari”<br />
sityva nasesxebia megrulidan, sadac barbac-i “gamonayars, qavils”<br />
a-baL-kGadarA “raqitizmi”<br />
saxelis SemadgenobaSi Sedis: arsebiTi saxeli a-baL “Zvali” +<br />
qarTulidan nasesxebi zedsarTavi saxeli a-kGada “susti”, xolo -ra –<br />
masdaris mawarmoebelia. zedmiwevniT saxeli niSnavs “Zvlis sisustes”.<br />
afxazur sityva a-kGada-s q.lomTaTiZe adarebs Zv. qarTul mkodovis.<br />
akGadasTan dakavSirebul statiaSi mkvlevars mohyavs k. boudas<br />
azri, afxazursa da abazurSi arsebuli a-kGada “susti, uZluri” sityva<br />
ukavSirdeba adiRur enaTa kGadMn fuZes, rac niSnavs “ufskruls”,<br />
“dakargvas”. amave sityvasTan dakavSirebiT lomTaTiZes mohyavs abdokovis<br />
mosazreba imis Sesaxeb, rom a-kGada dakavSirebulia pirveli nawilis<br />
saxiT adiRur kGaWPa-sTan, rac “Zalas” niSnavs, xolo meore<br />
safuZvelzedac warmoqmnilia kGada sityvis mniSvneloba “uZluri”,<br />
“susti”.<br />
81
q. lomTaTiZis azriT, igi ukavSirdeba Zveli qarTulis mkodovi<br />
fuZis amosaval *mkvedav (→*mkodav ›*mkodov) saxeobas afxazuris<br />
Sesabamisi gaxmovanebiT da kidura Tanxmovanebis “mokveciT”.<br />
Zveli qarTulis “mkodovi” niSnavs “Raribi”, “Rataki”. Raribis<br />
gagebaSi xSirad swored “sustis”, “uZluris” mniSvnelobiT iCens Tavs.<br />
mkodovi sityvis amosavali unda iyos qarTuli kvdoma zmnis kved<br />
(kvedav) fuZe, romelsac savsebiT kanonzomierad afxazurSi sesxebisas<br />
unda moeca kvad(a). xolo qarTulSi moqmed fonetikur procesTa niagadze<br />
mosalodneli iyo aseve misi kvd( ›kd)||kod saxeobebi.<br />
Zv. qarTulis mkodov-isa “Raribi” (etimologiurad “susti”,<br />
“uZluri” < “momakvdavi”) da afxazur-abazuri meoreuli variantis<br />
mimarTeba sainteresoa im mxriv, rom sityvis pirvandeli mniSvneloba<br />
sakmaod miaxloebuli semantikiT Semounaxavs afxazur-abazurs<br />
(lomTaTiZe, 1998: 7-8).<br />
a-baLfwGarA “motexiloba”<br />
termini kompozitia da warmoebulia a-baL “Zvali” arsebiTi<br />
saxelisa da a-fwGara “motexa, mowyveta” masdaris fuZeTa SeerTebis gziT.<br />
am dros masdars aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi.<br />
a-bzIa “wiTela”<br />
tabuirebuli termini. zedmiwevniT “kargi”.<br />
afxazur enaSi mravlad gvxvdeba terminebi, romlebic daavadebas<br />
aRweriT, mTeli frazis, an sintagmis meSveobiT gadmoscemen.<br />
sayuradReboa, rom aRniSnul terminTa erTi nawili aRniSnavs im<br />
gadamdeb daavadebebs (yvavili, wiTela, wiTura, yivanaxvela, wminda vites<br />
daavadeba...), romlebsac sxvadasxva eTnosSi gansakuTrebuli ridiT<br />
epyrobian da maT RvTisagan, Tu RvTaebaTagan movlenilad miiCneven. am<br />
daavadebaTa mimarT xalxis SiSi da mowiweba imiTac gamoixateba, rom maT<br />
zogad saxelwodebad tabuirebuli sityva “batonebi” (afxazurad ahcGa ix.<br />
qvemoT) ixmareba, xolo sneuls gansakuTrebulad uvlian, uqmnian<br />
sasiamovno garemos, rTaven da kazmaven binas, daavadebuls arToben<br />
82
musikiTa da simReriT, usruleben survilebs, eridebian ukmayofilebis<br />
gamoxatvas, arasasiamovno Temebze (magaliTad, sikvdilze) saubars da a.S.<br />
aRniSnul daavadebaTa mimarT aseTi damokidebulebis amsaxvelia<br />
Sesabamis saxelwodebebSi sityva “RmerTis”, an zedsarTav “kargis”<br />
gamoyeneba (“RmerTis daavadeba”, “raRacis SigniT, e.i sxeulSi RmerTis<br />
yofna”, “kargi xvela”, Sdr. Wleqi, romelic “batonebis” kategoriaSi ar<br />
Sedis, ris gamoc mas “cudi xvela” hqvia”).<br />
acGMrfSPZa uaLM ianix˜lakg˜M “abzia” hGa KaSTan, ax˜Z rhGomMzt, nasg˜M<br />
ikGaSPon “rodesac adamiani wiTelaTi an yvaviliT avaddeboda, mis<br />
(daavadebis) saxels ar iZaxdnen, Tan cekvavdnen” (gublia, 1965: 96)<br />
a-blN “Tiaqari”<br />
aq blM martivi fuZea, nawarmoebia a-bMl-rA “wva” (i-bl-it “daiwva”)<br />
zmnisgan. amgvar axsnas semantikuri dabrkoleba ar axlavs, vinaidan<br />
saxelis motivacia emyareba TiaqarisTvis damaxasiaTebel simptoms – am<br />
daavadebas Tan sdevs wvis SegrZneba. termini a-blN “Tiaqari”<br />
martivfuZiani mimReobaa, am tipis mimReobebi ki afxazurSi metad<br />
gavrcelebulia (lomTaTiZe, 1979: 216).<br />
***<br />
ahaSP knahanM acGA axMzxx˜ada?<br />
ajmafS amca KaqGJnM izbMlx˜ada?<br />
maTafS waknM “x˜i” zhGax˜ada?<br />
sMmST bzioup,<br />
ax˜aa rtGaga afsMf ala suTGhGoKt,<br />
CHHu, CHHu, CHHu! (agrba olRa, z. eSera)<br />
“panta msxali vin Camokida da kani vin gaacala?<br />
yavisferi Seferilobis Txa vin daagdo cecxlze da vin dawva?<br />
kavkasiuri gvelgesla vin damala da “xi” vin Tqva?<br />
Cemi fexi kargia (kargi fexi maqvs),<br />
tkivils SeberviT Segilocav,<br />
Cfu, Cfu, Cfu (Sebervis bgeriTi mibaZva)”.<br />
83
A-bru//mNbru<br />
saqonlis daavadebis saxelia. pirutyvi avaddeba, Tu SeWams im<br />
foTols, romelSic muxluxoa gaxveuli. afxazurad A-bru “muxluxos”<br />
niSnavs (kvarWia 1981: 44). SesaZlebelia, bru qarTulidan iyos nasesxebi,<br />
Sdr.: bru-al-i, Tav-bru. terminis araafxazur warmoSobaze auslautSi<br />
warmodgenili u xmovanic unda mianiSnebdes, romelic aq ar unda<br />
yofiliyo.<br />
a-bMlrA, abaz. bMlrA “damwvroba”<br />
am SemTxvevaSi warmodgenilia igive Ziri bl/bMl: bMl martivi<br />
zmnuri morfemaa, xolo -ra – masdaris mawarmoebeli.<br />
cGi-JGi eivaknM inxax˜ada,<br />
acgGM ala eiSPuanM izbax˜ada?!<br />
ajMmScGa lawanM iaazrMxx˜ada,<br />
ajma waknM icGaRGax˜ada?!<br />
abMlra x˜aaup hGa zahax˜ada?!<br />
uK – alafSP! (gulia, 1939: 170)<br />
“xari da Zroxa erTad Sebmuli vis dautovebia,<br />
kata rom ZaRls uyefdes, vis unaxavs?!<br />
xaxvis CenCo daTesviT vis mouyvania,<br />
Txis SebmiT vis uxnavs?!<br />
damwvroba tkiviliao, vis gaugia?!<br />
ui – gaTvalva!”<br />
a-gGaangNlara “guliscemis SeCereba; ariTmia”.<br />
saxeli nawarmoebia a-gGM “guli” fuZisa da aangMlara “gaCereba,<br />
SeCereba” masdaris SeerTebiT. am kompozituri masdarisagan zmnis<br />
klasovan-pirovan formaTa warmoebis dros kompoziti iSleba Semadgenel<br />
or komponentad da gulis aRmniSvneli fuZe subieqtis gamomxatvel<br />
saxelad rCeba, xolo meore komponenti (masdari) zmnis Cveulebriv<br />
formad iqceva: sgGM aangMloKt “Cemi guli Cerdeba, guli miCerdeba”.<br />
vfiqrobT, kompozitis aseTi qceva imis amsaxvelia, rom masdari a-<br />
gGaangMlara ukve terminologizebulia (leqsikalizebulia) - samedicino<br />
84
Sinaarsis mqone terminadaa qceuli da konkretuli sneulebis<br />
aRmniSvneli dasaxelebis (nominatiuri) formaa, Tumca mis Semadgenel<br />
nawilebs jer kidev ver mouswriaT bolomde erTmaneTTan Serwyma.<br />
a-gGaxEÁwMwra “gulis gafarToeba (daavadeba)”<br />
kompozitia. a-gGM “guli”, x – a-xM “Tavi” sityvis konsonaturi<br />
nawilia, aÁ- saurTierTo kategoriis prefiqsi. a-wMwra “raimedan gamosvla,<br />
raimedan amosvla” zmnisagan momdinare wM-w-ra segmentSi pirveli w aris<br />
fuZe-windebuli, meore ki – Zir-sufiqsi. mTlianad es sityva niSnavs<br />
“gulis Tavis zemoT gamosvlas”, anu “gadidebas, gafarToebas”.<br />
a-gGawGNx˜, bzif. a-gGawGkrA “filtvebis anTeba”<br />
terminebis pirvel komponentad RviZlis aRmniSvneli a-gGawGa fuZe<br />
gamodis, abJuur variantSi meore komponentia tkivilis, senis aRmniSvneli<br />
x˜ Ziri, xolo bzifur variantSi a-k-ra “daWera, dakaveba, Sepyroba” zmnis<br />
fuZe. Sesabamisad, abJuuri saxeli zedmiwevniT aRniSnavs “RviZlis<br />
tkivils”, bzifuri ki “RviZlis Sekavebas”, rac realiisa da misi<br />
saxelwodebebis Seusabamobis magaliTia _ saxelebi xom filtvis<br />
daavadebas aRniSnaven da ara RviZlisas! damatebiT kvlevas moiTxovs<br />
sakiTxi imis Sesaxeb, Tu ra mizezma gamoiwvia terminis Tavdapirveli<br />
semantikis gadaweva.<br />
a-gGEKsra “guliscema”<br />
kompoziti nawarmoebia a-gGMGN“guli” saxelisa da aKsra “Zgera,<br />
cema” zmnis fuZis SeerTebiT. iseve rogorc zemoT ganxiluli zogierTi<br />
termini, am sityvis Semadgeneli komponentebic damoukidebel sityvebad<br />
aRiqmeba. es vlindeba dro-kiloTa formebis warmoebisas kompozitis or<br />
damoukidebel sityvad daSlisas. magaliTad, sgGM eKsueKt “Cemi guli<br />
Zgers, guli miZgers”.<br />
a-gGxASPTra “amnezia”<br />
termini kompozitia da warmoebulia a-gGM “guli” arsebiTi<br />
saxelisa da a-xaSPTra “daviwyeba” masdaris fuZeTa SeerTebis gziT. am<br />
85
dros masdars aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi.<br />
zedmiwevniT “gulmaviwyoba”.<br />
a-gGNqGbMlra “kuWis wva”<br />
kompoziti Sedgeba a-gGMGN“guli” saxelisa da a-qG-bMlra “risame<br />
ramis zedapirze wva” masdaris Serwymis gziT. igulisxmeba kuWis wvis<br />
dros mJavianobis momatebis SegrZneba kuWis zemoT, saylapavi milis zeda<br />
nawilSi, rac adamianis anatomiis naklebad mcodne adamians sakuTriv<br />
gulis zedapirze, gulis kovzis SigniTa mxares mimdinare procesad<br />
eCveneba. amitom gaesmis xazi am afxazur sityvaSi gulze, gulis<br />
zedapirze wvas. am kompozitur masdarsac igive Tavisebureba axasiaTebs,<br />
rac zemoTganxilul a-gGaangMlara da a-gGeKsra terminebs. sityva a-<br />
gGMqGbMlra-s SemTxvevaSic, misi Semadgeneli komponentebic damoukidebel<br />
sityvebad aRiqmeba. es vlindeba dro-kiloTa formebis warmoebisas<br />
kompozitis or damoukidebel sityvad daSlisas: igGM MqGbMlueKt “mas<br />
kuWi ewvis”.<br />
adiReuri gGMSxabJP, a. Sagirovis azriT, gamomdinreobs gGM-dan, Sxa<br />
“Tavi” da zmnis fuZe bJP “wiwkna, wva” (Sagirovi 1977: 121)<br />
a-gGNCmazara “gulis daavadeba”<br />
kompoziti miRebulia ori arsebiTi saxelis fuZis SeerTebiT: a-gGM<br />
“guli” da a-CNmazara, a-CmazarA “daavadeba, avadmyofoba“. afxazurSi<br />
mravlad gvxvdeba daavadebebis aRmniSvneli sityvebi, romelTa pirveli<br />
komponenti aris msazRvreli, kerZod, daavadebuli organos saxeli,<br />
xolo meore komponenti sazRvruli sityvebi a-CMmazara “daavadeba”, an a-<br />
x˜aa > -x˜ “tkivili”. magaliTad, aWPNwa-x˜ “suravandi”, axGAfa-CmazarA<br />
“sokovani daavadeba”.<br />
a-gGNwalara “1. gulis manki; 2. risame mZimed gancda, ramis gamo<br />
wuxili”<br />
nawarmoebia a-gGMGN“guli” saxelisa da a-walara “risame qveS<br />
Sesvla” masdarisagan. gulis manki realurad warmoadgens Ria arteriul<br />
xvrels, winagulTaSua da parkuWTaSua Zgidis defeqts, rac iwvevs<br />
86
hemodinamikur darRvevebs. saanalizo sityvis struqtura da Semadgenel<br />
komponentTa amosavali semantikis jami axlos ar dgas TviT gulis<br />
mankis specifikasTan. magram Tu gaviTvaliswinebT imas, rom Cveni<br />
winaprebi ar iyvnen Rrmad Caxeduli adamianis anatomiasa da Sinagani<br />
organoebis fiziologiis sakiTxebSi, am sityvis etimologia sxvagvarad<br />
unda aixsnas. Cveni azriT, erT-erTi axsna aseTi SeiZleba iyos:<br />
SesaZlebelia, afxazuri termini a-gGMwalara “manki” dakavSirebuli iyos<br />
gulis mankisTvis damaxasiaTebel guliswasvlis, anu gulis “gaparvis”,<br />
sxeulis siRrmeSi “CaZirvis” SegrZnebasTan. rac Seexeba terminis meore<br />
mniSvnelobas (“risame mZimed gancda, ramis gamo wuxili”), igi unda<br />
ukavSirdebodes dardis gulis siRrmeSi SeRwevas. es sityvac, drokiloTa<br />
warmoebisas cal-calke sityvebad gvxvdeba: sgGN waloKt “raRacas<br />
Zalian ganvicdi”.<br />
a-dAgGa, abaz. dagG, ubix. dagGM, adiR. dagGa // dagGM “yru”<br />
a. Sagirovis azriT, termini adiRuri warmoSobisaa da miRebulia<br />
da “smena”, an “yuri” Zireul morfemaze gGa//qGa privatuli sufiqsis<br />
darTviT. avtori saanalizo sityvas adarebs SafsuRur dagGa “pirutyvis<br />
mokle yurebi” sityvasTan, sadac meore nawilSi gvxvdeba igive privatuli<br />
sufiqsi, romlis amosavalia damoukidebeli zedsarTavi “mokle”. a.<br />
Sagirovi wers, rom elementi “smenis”, an “yuris” aRmniSneli igive da<br />
Ziri warmodgenilia zmnaSi daÏGan “miyuradeba, yurad aReba”.<br />
avtoris azriT, gGa//qGa privatuli sufiqsi gvxvdeba ara marto<br />
adiRur enebSi, magram sityvis fuZismieri nawili (da) gvaZlevs safuZvels<br />
vifiqroT, rom afxazurSi, abazursa da ubixurSi saanalizo fuZe<br />
adiRuri nasesxobaa, xolo afxazuris meSveobiT es sityva Sevida<br />
megrulSic _ dagva “yru” (Sagirovi 1977 I: 145). Cven viziarebT a. Sagirovis<br />
am mosazrebas.<br />
adagGa izM LMntG adaul iasuam “yrusTvis dolze orjer ar ukraven”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986:193).<br />
a-dOu bzif. “jilexi”<br />
87
sityvis etimologia cxadi ar aris da damatebiT kvlevas<br />
moiTxovs. SesaZloa, igi nasesxebic iyos romelime enidan.<br />
aq moviyvanT jilexis sawinaaRmdego afxazuri Selocvis teqsts,<br />
romelSic jilexis saxelwodeba ar aris gamoyenebuli, magram<br />
sainteresoa, rom masSi ixsenieba wiTeli qaris aRmniSvneli termini<br />
“afSPra”. SeiZleba vivaraudoT, rom Selocva Tavdapirvelad<br />
gamoiyeneboda wiTeli qaris samkurnalod da Semdeg iqna gamoyenebuli<br />
jilexis sawinaaRmdegodac.<br />
***<br />
eincGMSPi ZMrlaSGi<br />
eKfSP eKcMzbax˜ada?<br />
ga ikMlga gaZM dzMrJGx˜ada?<br />
amSPMn acha aqGwanM ilMqGs LMqGsx˜ada?<br />
JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM,<br />
ileiLeix˜ada?<br />
ga-fslMmZ JGlasM ikazMfsax˜ada?<br />
afSPra saTGhGan,<br />
afSPra xMsceKt.<br />
ax˜aa saTGhGan,<br />
ax˜aa xMsceKt (gulia, 1939: 156)<br />
“xvliki da zRarbi<br />
erTmaneTis msgavsni erTad vis unaxavs?<br />
napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />
zRvas xidi vin daado da aqeT-iqiT vin dadioda?<br />
cas kibe vin miadga da<br />
zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />
zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />
qars Sevuloce,<br />
qari ganvdevne.<br />
tkivils Sevuloce,<br />
tkivili ganvdevne”.<br />
88
jilexis sawinaaRmdego sxva<br />
daavadebis saxeli:<br />
***<br />
izzMrdMdMz izMrmacGMsMz<br />
atGMla zMrssaz.<br />
bJMsMmwaaxak eKWPazkMz<br />
bJJMcGugbarZMk ala azMrfsMz<br />
CHHu, CHHu, CHHu!<br />
SelocvaSic ar ixsenieba am<br />
“vinc iWeqa da iquxa, ielva,<br />
vinc dedamiwa daaqucmaca (daanawevra),<br />
vinc Svid SeSas cecxli waukida,<br />
vinc Svidi wveTiT Caaqro,<br />
Cfu, Cfu, Cfu!” (informatori aviZba niusia kubaris asuli, soxumis<br />
raioni, zemoEeSera)<br />
a-dGax˜zNmcara “Sekruloba”<br />
kompoziti-termini. Sedgeba ori nawilisgan: a-dGM “ezo; mindori”,<br />
ax˜ “-ken” a-zMmcara “ver wasvla” (z- potencialisis prefiqsia, m- _<br />
uaryofis nawilaki, ca Ziria, xolo -ra masdaris sufiqsi). zedmiwevniT:<br />
“gareT ver gasvla”, evfemizmi.<br />
A-Talou “qolera”<br />
adiReur-yabardoulSi gvxvdeba aseTive formiT. a. Sagirovi<br />
Tvlis, rom iseve, rogorc afxazur-abazuri, adiRuri Talou-c Turquli<br />
enebidan aris nasesxebi, Sdr.: TaTruli Talau “cxenebis daavadeba”,<br />
noRauri Talav “Wiri”, yumikuri Talav “avTvisebiani simsivne” (Sagirovi<br />
1977: 68).<br />
a-TAfTa “Ciyvi; cximgrova”<br />
terminis etimologia bundovania da damatebiT Ziebas moiTxovs.<br />
AKRrakra “Sekruloba”<br />
89
sityva iSleba ase: AK-Rra-k-ra. aK- saurTierTo kategoriis<br />
maCvenebelia, Rra igivea, rac a-RrA “muclis Rru”, romelic, Cveni azriT,<br />
nasesxebia qarTulidan (Sdr. qarT. Rru). sesxebisas r Tanxmovnis<br />
momdevnod mdgom u xmovans mxolod a xmovnad transformacia SeeZlo,<br />
xolo k-ra- segmenti momdinareobs a-k-ra “daWera, Sepyroba” sityvisagan.<br />
Sesabamisad afxazuri sityva AKRrakra niSnavs “muclis Rrus, anu<br />
Signeulobis erTianad daWeras, Sekvras”. afxazuri enisaTvis<br />
damaxasiaTebeli sityvis agebis wesebidan gamomdinare, terminSi<br />
saurTierTo kategoriis aK- prefiqsi ar unda darTuliyo nasesxebi<br />
arsebiTi saxelis win, vinaidan misi adgili zmnuri fuZis win iyo, magram<br />
raki mTlianad sityva ukve terminologizebulia, es wesi dairRva da<br />
saurTierTo kategoriis mawarmoebelic mTeli rTuli formis win<br />
gadajda. tipuri gamonaTqvamia: axGMWM deiRranakit “bavSvs Sekruloba<br />
aqvs, bavSvi kuWSia Sekruli”, zedmiwevniT: “bavSvi muclis Rrus<br />
Sekrulobam erTianad daiWira”.<br />
AKRrakra zMx~qGo adMrra uadaLup… “maTi gamocnoba, visac Sekruloba<br />
aqvs, Znelia...” (sabinecki, 1910: 22)<br />
aKmhGA “xvela”, aKmhGa-ra “daxveleba”<br />
termini aKmhGa “xvela” nazmnari saxelia da miRebulia masdaris<br />
aKmhGa-ra “daxveleba” formisagan masdaris mawarmoebeli -ra sufiqsis<br />
CamoSorebiT. aKmhGa fuZeSi gamoiyofa saurTierTo kategoriis<br />
mawarmoebeli aK- da lokatiuri m- prefiqsebi, Ziria “Tqmis” semantikis<br />
mqone hGa marcvali.<br />
aKmhGareK awas baafsi uzMwGaxuam “xvelas da cud znes ver damalav”<br />
(gulia, 1985: 159)<br />
aKmhGA baAfs “Wleqi”<br />
terminologiuri sintagmaa. Sedgeba aKmhGA “xvela” nazmnari<br />
arsebiTi saxelisa da a-baAfs(N) “cudi” zedsarTavi saxelisagan.<br />
zedmiwevniT: “cudi xvela”. Sesityveba gamoxatavs xalxis SefasebiT<br />
damokidebulebas, uaryofiT konotacias Wleqis, rogorc mZime senis<br />
mimarT.<br />
90
aKmhGA bzIa “yivanaxvela”<br />
terminologiuri sintagmaa. Sedgeba aKmhGA “xvela” arsebiTi<br />
saxelisa da a-bzia “kargi” zedsarTavi saxelisagan. zedmiwevniT: “kargi<br />
xvela”. Sesityveba gamoxatavs xalxis SefasebiT damokidebulebas,<br />
fsevdodadebiT konotacias yivanaxvelas mimarT. amgvari fsevdodadebiTi<br />
konotaciis gziT miiRweva tabuireba: realuri uaryofiTi<br />
damokidebulebis gamJRavneba, xalxis azriT, gaaRizianebda “batonebs” da<br />
sneulebas SeeZlo savalalo Sedegi gamoeRo.<br />
a-kanwMwNra “meWeWi”<br />
kompozituri agebulebis terminia. pirvel komponentad<br />
gamoyenebulia qarTulidan nasesxebi kan-i sityvis FfuZe (ix. zemoT),<br />
xolo meore nawilia afxazuri a-wN-w-ra “qvemodan gamosvla, amosvla”<br />
zmnis fuZe masdaris mawarmoebeli -ra sufiqsianad. amosavali semantikaa<br />
“kanis qvemodan amosuli” wanazardi. qarTul-afxazur fuZeTa SeerTebis<br />
Sedegad warmoqmnil axal terminSi maxvilma gadainacvla bolodan meore<br />
marcvalze, sadac igi mosalodneli ar iyo. amis mizezad unda CaiTvalos<br />
kompozitis semantikuri mxare: Tu maxvili darCeboda iqve, sadac igi<br />
moudis a-wN-w-ra zmnas, amas SeeZlo gamoewvia omonimia da erTimeores<br />
daemTxveoda meWeWis aRmniSvneli termini da “kanis amosvlis”<br />
aRmniSvneli Sesityveba. swored omonimiis Tavidan acilebis mizniT Cans<br />
gadanacvlebuli maxvili misTvis uCveulo adgilze.<br />
akanwMwNra cGa “meWeWiani kani” (sabinecki, 1910: 12)<br />
a-katijAr abJ. “durbeli, kisris jirkvlebis, limfuri kvanZis<br />
anTeba”<br />
termini nasesxebia megrulidan, sadac dasturdeba saxeli<br />
katujvar-i “mdgnali (mcen.); durbeli, limfuri jirkvlebis dasieba” (o.<br />
qajaia, megrul-qarTuli leqsikoni. t. II, Tb., 2002, gv. 112).<br />
bzifurSi gvxvdeba termini aTagG. x. bRaJbas mixedviT, abJuuri a-<br />
katijar megrulidan aris nasesxebi (bRaJba. 2006: 238)<br />
91
arsebobs katijvar-i variantic. sulxan-sabas leqsikonSi es<br />
termini Semdegi ganmartebiT gvxvdeba: “katujari – cxenis siraja”<br />
(sulxan-saba orbeliani, 1991-I, 359), “siraja – TurqTa enaa, qarTulad<br />
katujari hqvian“ (sulxan-saba orbeliani, 1993-II, 93). EqarTuli enis<br />
eleqtronul leqsikonSi katujaris ganmartebaSi moyvanilia termini<br />
“cxenis nafazi” (http://www.wingeo.org/lexicon/index.php/term/7,8127.xhtml).<br />
nafazi ki “sunTqvis Sekvras, xixins” niSnavs. megrulidan<br />
afxazurSi sesxebis dros sityvas gadahyolia mxolod erTi mniSvneloba<br />
(“durbeli, kisris jirkvlebis, limfuri kvanZis anTeba”), xolo<br />
fonematuri struqturis mxriv katijvar-i formaSi afxazurma ver igua<br />
mxolod j Tanxmovnis momdevnod mdgomi v Tanxmovani (analogiisaTvis<br />
Sdr.: qarT. jvar-i > afxaz. a-jar).<br />
a-k˜atei CNmazara baafsN WPkN “dizenteria”<br />
terminologiuri Sesityveba zedmiwevniT iTargmneba, rogorc<br />
“nawlavebis cudi gadamdebi daavadeba”. am SemTxvevaSi saqme<br />
tabuirebasTan ara gvaqvs da senis saxeli sakmaod pirdapir gamoxatavs<br />
uaryofiT konotacias.<br />
a-k˜Nba, a-TagG bzif. “kibo”<br />
abJuuri termini nasesxebia qarTulidan sesxebis wesTa sruli<br />
dacviT: k Tanxmovnis momdevno i xmovans gamouwvevia Tanxmovnis<br />
palatalizacia da gadasula neitralur xmovnad, xolo bolokidura o<br />
xmovani kanonzomierad Secvlila a xmovniT (lomTaTiZe, 1976: 60). rac<br />
Seexeba bzifur termins, misi etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
A-larqGMqG abJ., a-kGMrwNk˜ bzif. “jiblibo“<br />
abJuuri saxelwodeba aSkarad kompozitia: masSi gamoiyofa Tvalis<br />
aRmniSvneli a-la sityva da -rqGMqG segmenti, romelic amJamad calke<br />
sityvad ar dasturdeba.<br />
vfiqrobT, es segmenti unda Seicavdes kuTvnilebis mravlobiTi<br />
ricxvis mesame piris r- prefiqss (semantika: “maTi”), xolo darCenili<br />
qGMqG aw ukve gamqrali arsebiTi saxelis fuZea, romelic, Cveni varaudiT,<br />
92
sakuTriv jiblibos saxeli iyo. rac Seexeba bzifur saxels, misi<br />
etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
***<br />
ala aSTax˜ sMnkMlafSPMn,<br />
kGMrwMk˜ zbeKt.<br />
kGMrwMk˜ TGhGala suTGhGeKt.<br />
CHu, CHu, CHu (informatori - olRa agrba, zemo eSera)<br />
“Tvalis ukan SeviWyite da<br />
jiblibo vnaxe.<br />
jiblibo SelocviT Segiloce.<br />
Cfu, Cfu, Cfu”.<br />
A-lafSP a-kra // a-lafSPkra “gaTvalva, Tvali”<br />
saxelTa pirveli wyvilis pirveli komponentia a-la-fSP “mzera”<br />
(zedmiwevniT: “Tval-mzera”), am saxels meore komponentad erTvis masdari<br />
a-k-ra “daWera, dakaveba, Sepyroba, SeboWva”. saxeli niSnavs “mzerisgan,<br />
Tvalisgan daWeras, anu gaTvalvas. klasovan-pirovani formebi qarTulad<br />
iTargmneba ase: alafSP dakit “igi (adamiani) mzeram daiWira, e.i.<br />
gaiTvala”.<br />
terminologizaciis niadagze es fuZeebi garkveul SemTxvevebSi<br />
monoliTurni xdebian da kompozitad gvevlinebian _ iReben erTian zmnur<br />
gaformebas. magaliTad: axGMWM dlafSPkit “bavSvi gaTvalulia”.<br />
Selocva gaTvalvisgan:<br />
laxGa-wGMxGa Tast<br />
lafS-wGMfS Tast<br />
laSP-wGMSP Tast<br />
laRGra-wGMRGra Tast<br />
leKqGawGa-wGeKqGAwGa Tast<br />
aubaaJ ZMx˜MztGMz<br />
alafSPMcGg˜M aWPafSPMcGag˜<br />
abJ-Sxan inarxMsKt<br />
ulafSPM ujam ianup<br />
93
ulafSPM uTaacGA irMmoup.<br />
CHHu, CHHu, CHHu!<br />
“rux TvalSi ruxi Samfuri moxvda,<br />
wiTel TvalSi - wiTeli Samfuri,<br />
TeTr TvalSi – TeTri Samfuri,<br />
Wrel TvalSi – Wreli Samfuri,<br />
Sav TvalSi – Savi Samfuri.<br />
Waobi sufTaA wyarod vin gadaaqcia,<br />
cudi Tvalic, Tvalic, romelic cudad mzers,<br />
Svidi mTis iqiT ganvdevne,<br />
Seni Tvali Sens jamSi iyos,<br />
Seni Tvali – Sens ojaxs.<br />
Cfu, Cfu, Cfu!” (informatori aviZba WimWa, kubaris as soxumis<br />
raioni, sof. zemo eSera)<br />
A-laSG, abaz. laSG “brma”<br />
saxelis pirveli komponentia (a-)la “Tvali”, SG komponentis raoba<br />
ki naTeli ar aris. a.Sagirovis azriT, adiReuri naф // yabardouli naSGM<br />
“brma” mTlianad Seesatyviseba afxazur-abazur variantebs: na “Tvali”,<br />
фM-n // SGM-n “lpoba” (Sagirovi 1977: 280).<br />
Tumca am varauds semantikuri dabrkoleba aqvs: ar aris axsnili,<br />
ratom ar dasturdeba afxazursa da abazurSi lpobis aRmniSvnelad SG<br />
Ziri.<br />
alaSG ablaqGa rMda dMnxoKt, axa afsadgMlda dMfsueKt. “brma<br />
Tvalebis gareSe cxovrobs, magram samSoblos gareSe mokvdeba”<br />
alaSG KKTaxu - iLMblak “rac brmas unda – ori Tvalia” (gulia, 1985:<br />
173)<br />
A-lafSP cGg˜A “avi Tvali, gaTvalva”<br />
terminologiuri Sesityveba zedmiwevniT “cud mzeras” niSnavs: A-<br />
lafSP “mzera”, a-cGg˜A “cudi”.<br />
94
a-maasIl “buasili”<br />
nasesxebia qarTuli enidan.<br />
mogvixerxda.<br />
a-maCarAba “cxenis daavadeba”<br />
terminis zusti semantikisa da etimologiis dadgena ver<br />
A-mgGaxasra “dizenteria”<br />
a-mgGa “mucelia” da a-xasra “epidemiis, daavadebis gavrceleba”, anu<br />
“muclis Rrus daavadebis gavrceleba”.<br />
A-mSGaaZa abJ., a-mSGaaZM bz. “osteomieliti”<br />
terminis Sedgeniloba bundovania, Tumca aSkarad kompozitia.<br />
fonetikurad bzifuri saxeoba ufro Zvelia.<br />
A-nTafsra “cudad gaxdoma, gulis wasvla, SeRoneba”<br />
n- iqiTa mimarTulebis na- preverbis TanxmovniTi nawilia, Talokatiuri<br />
preverbia, romelic zemodan qvemoT moqmedebas, an raimes<br />
SigniT yofnas aRniSnavs, xolo a-fsra “sikvdili, kvdoma”. termini<br />
zedmiwevniT “raimes SigniT sikvdils” niSnavs.<br />
a-JamrA “daavadeba, romlis simptomebia temperaturis momateba,<br />
umizezo tirili, rac CabJirebaSi gadadis da nevrozuloba” (naWyebia,<br />
2004: 5-8). daavadebis mizezad Tvlidnen saxlSi marto darCenili bavSvis<br />
SiSs.<br />
Cveni azriT, nasesxebia qarTveluri enebidan, sadac sityva<br />
“moJamul/moJamur”-s aseTive daxasiaTeba aqvs.<br />
axGMWM danJamua aTGhGa<br />
amCPMSPa dJamzar,<br />
aSGaa dJamzar,<br />
aLaSPa dJamzar,<br />
axaSPa dJamzar,<br />
afSaSPa dJamzar,<br />
axGaSPa dJamzar,<br />
95
asabSPa dJamzar,<br />
aJamra zeM xMsceKt,<br />
lMfsM lsMTGhGeKt,<br />
lMcGa sMrTMnCKt.<br />
CHu-CHu-CHu. (informatori - agrba olRa, soxumis raioni sof. zemo<br />
eSera)<br />
“bavSvis moJamvis Selocva<br />
kviras Tu moJamulia,<br />
orSabaTs Tu moJamulia,<br />
samSabaTs Tu moJamulia,<br />
oTxSabaTs Tu moJamulia,<br />
xuTSabaTs Tu moJamulia,<br />
paraskevs Tu moJamulia,<br />
SabaTs Tu moJamulia,<br />
mTeli moJamuloba gavagde,<br />
mis (qalis) suls Sevuloce,<br />
misi (qalis) kani (sxeuli) davawynare,<br />
Cfu, Cfu, Cfu!”<br />
A-JGzLa “jilexi”<br />
kompozitia, romelSic JG “Zroxa” + a-zLa “gadamdebi seni, Wiri,<br />
epidemia”. zedmiwevniT niSnavs “Zroxis wyluls”, rac motivirebulia imiT,<br />
rom rom es daavadeba adamianze dasneulebul pirutyvTan, an mis<br />
xorcTan kontaqtiT gadadis.<br />
aRniSnuli daavadebis samkurnalod gamoiyeneba igive Selocva,<br />
rac a-dou “jilexis” dros (ix.zemoT).<br />
a-rNx˜TSra abJ., a-x˜TMSra bzif. “cieba, cieb-cxeleba”<br />
terminis orive dialeqturi varianti Seicavs a-x˜Ta “sicive” + a-Sra<br />
“mokvla” fuZeebs. abJuuri variantis anlautSi dgas kauzativis r-<br />
prefiqsi, romelic uSualod win uswrebs arsebiTi saxelis (a-x˜Ta<br />
“sicive”) fuZes, rac normis darRvevaa (afxazur enaSi saxels kauzativis<br />
forma ara aqvs), magram es darRveva imiTaa gamowveuli, rom bzifurSi<br />
96
ealurad daculi a-x˜TMSra varianti ukve terminologizebulia da mTel<br />
formas amitomac daerTo abJuurSi kauzativis mawarmoebeli. termini<br />
mTlianobaSi iTargmneba, rogorc: “ciebiT, siciviT sikvdili” (bzif.) //<br />
“ciebisagan, sicivisagan mokvla” (abJ.).<br />
a-safrAn “wvrilfexa rqosani pirutyvis Wiri”<br />
aRniSnuli terminis etimologiis dadgena ver moxerxda.<br />
a-safMrRAT “faRaraTi”<br />
saxelis etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
sawrEl (sawarlisa) abJ., a-nacGxNkGMrSPa bzif. “panariciumi, dudko,<br />
sawereli”<br />
abJuuri sityva nasesxebia qarTveluri enebidan, Sdr. sawereli.<br />
xolo bzifuri sityva a-nacGxMkGMrSPa sami fuZisgan Semdgari kompozitia:<br />
arsebiTi saxeli+ arsebiTi saxeli+ zmna.<br />
a-nacG arsebiT saxel anacGa-sagan “xelis TiTi” momdinareobs, xM<br />
segmenti “Tavis” aRmniSvneli axM sityvis fuZea, xolo kGMrSPa a-kGMrSPara<br />
“Semortyma” zmnisa. am daavadebis dros frCxilis areSi infeqciis<br />
SeWris Sedegad wamoizrdeba deformirebuli firfita. daavadebis<br />
afxazuri saxelwodeba, rogorc Cans, gadmoscems daavadebis mier<br />
dazianebul midamos “TiTis Tavis garSemomrtymeli”.<br />
afxazurSo arsebobs am daavadebebis meore saxelwodebac<br />
asawarel, romelic qarTulidan ucvlelad aris nasesxebi (bRaJba, 2006:<br />
238)<br />
***<br />
- sawarlisa, sawarlisa, uabacoK?<br />
- baLSMxJGara.<br />
- CSGu! sMfsM ceKt,<br />
uaJGMwGy˜a axGSG usMmTeK?! (informatory – olRa agrba, zemo eSera)<br />
“-sawerlisa, sawerlisa, sad midixar Sen (mamakaci)?<br />
- Zvlis dasamtvrevad.<br />
CSou! Cemi suli wavida,<br />
97
axlaxan wamali ar mogeci?!”<br />
a-fsmAWra “gulis wasvla”<br />
kompozituri Sedgenilobis sityvaa: pirveli komponenti a-fsM<br />
“suli” saxelis fuZea, romelsac mosdevs a-maW “cota, mciredi”<br />
zedsarTavi saxelis maW fuZe, bolos ki kompozits erTvis masdaris -ra<br />
sufiqsi.<br />
termini zedmiwevniT iTargmneba, rogorc: “sulis dapataraveba,<br />
sulis Semcireba". igulisxmeba, rom gulis wasvlisas adamiani ki ar<br />
kvdeba, aramed mxolod umcirdeba suli.<br />
aWkGMn ifsM maWxan Kara uaawGy˜a dkahaKt “biWs guli wauvida da iqve<br />
waiqca” (afxazuri zRaprebi, 1997: 115)<br />
a-fsxNxra “agonia”<br />
kompoziti. pirveli komponenti arsebiTi saxeliT a-fsM “suli”<br />
aris warmodgenili, meore komponenti zmnis masdaris axMxra “moxsna,<br />
moxda, mokveTa” fuZiT. am dros masdars aRar erTvis zogadi formis<br />
mawarmoebeli a- prefiqsi. zedmiwevniT termini niSnavs “sulis<br />
amoxdomas”.<br />
sara sanneK, uK dMSPpsra dMqGMn, dMfsxMxuan. “me rodesac mivedi, is<br />
kvdeboda, afonia hqonda”. (Sayrili, konjaria, 1987 – II: 41)<br />
a-fshGNsTra “sirsveli”<br />
saxelis etimologia damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
akan fSPra zmou afshGMsTra “sirsveli, romelic Worfls hgavs”.<br />
(Sayrili, konjaria, 1987- II:41)<br />
a-fsNlSGSGara “gulis wasvla”<br />
kompozitia: a-fsM “suli” + (a-)lSGSGa-ra “amovardna, amopneva,<br />
amocvena”. zmnaSi reduplicirebuli SGSGa Ziri procesis intensivobis<br />
semantikas gaxazavs. zedmiwevniT termini iTargmneba, rogorc: “sulis<br />
amocvena”.<br />
98
a-fsNCP “susti”<br />
kompozitia. pirveli komponenti aqac a-fsM “suli” sityvaa, xolo<br />
CP Ziris raoba sakvlevia.<br />
auaL fsMCP “susti adamiani”.<br />
a-fxTra “muni, mRieri”<br />
kompozitia. sityvis etimologia sarkvevia.<br />
am sityvis sinonimia termini a-cGMxara “muni”. es terminic<br />
kompozituria. Sedgeba ori sityvisagan: a-cGM < a-cGa “kani” + a-xarA<br />
“gacreca, gacveTa”, zedmiwevniT “kanis gacveTa”. SesaZleblia am<br />
mniSvnelobis imiT axsna, rom munisTvis Zlieri qavili da kanis<br />
gadatyaveba aris damaxasiaTebeli. “kanis gacreca, gacveTa”-Si, rogorc<br />
Cans, es aris nagulisxmevi.<br />
aZRab afxTra lMx˜t “gogos muni daemarTa”<br />
A-fSra “wiTeli qari”<br />
es martivfuZiani saxeli nawarmoebia “wiTelis” aRmniSvneli a-yafS<br />
zedsarTavi saxelisagan momdinare a-fS meoreuli variantisagan,<br />
romelsac damatebiT “mwiTuris” semantikac aqvs (magaliTad: ui dafSup<br />
“igi (ad.) mwiTuria”).<br />
ase rom daavadebis saxelad misi gamoyeneba SedarebiT axali<br />
faqti Cans. fuZe gaformebulia saxelTa zogadi formis mawarmoebeli a-<br />
prefiqsisa da abstraqtulobis gamomxatveli -ra sufiqsis gamoyenebiT.<br />
termini iTargmneba, rogorc “siwiTle”, rac analogias qarTulSic<br />
hpovebs, sadac “siwiTle” “wiTeli qaris” sinonimia. afxazuri da<br />
qarTuli saxelebi motivirebulia imiT, rom am anTebiTi daavadebis dros<br />
kani wiTldeba.<br />
wiTeli qaris Selocvis dros gamoiyeneba igive Selocva, rac<br />
jilexis dros (ix. zemoT). amaze metyvelebs wiTeli qaris aRmniSvneli<br />
sityva afSra.<br />
***<br />
eincGMSPi ZMrlaSGi eKfSPnM eKcMzbax˜ada?<br />
ga ikMlga gaZMdZMrJGx˜ada?<br />
99
amSPMn acha aqGwanM ilMqGsLMqGsx˜ada?<br />
JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM ikazMfsax˜ada?<br />
afSra saTGhGan,<br />
afSra axMsceKt,<br />
ax˜aa saTGhGan,<br />
ax˜aa xMsceKt (gulia, 1985: 224)<br />
“xvliki da zRarbi<br />
erTmaneTis msgavsni erTad vis unaxavs?<br />
napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />
zRvas xidi vin daado da aqeT-iqiT vin dadioda?<br />
cas kibe vin miadga da<br />
zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />
zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />
qars Sevuloce,<br />
qari ganvdevne.<br />
tkivils Sevuloce,<br />
tkivili ganvdevne”.<br />
a-fSPakrA “revmatizmi, qari”<br />
saxelis pirveli komponentia a-fSPa “qari”. am saxels meore<br />
komponentad erTvis masdari a-k-ra “daWera, dakaveba, Sepyroba, SeboWva”.<br />
mTlianad termini niSnavs “qarisgan daWeras, anu revmatizmisagan<br />
SeboWvas”. aq yuradRebas ipyrobs is faqti, rom afxazurSi aRniSnuli<br />
daavadebis saxelwodeba Seicavs qaris aRmniSvnel fuZes, rac analogias<br />
poulobs qarTul enasTan, sadac imave semantikis fuZea gamoyenebuli.<br />
dro-kiloTa klasovan-pirovani formebis warmoebisas orsityviani<br />
sintagmis saxiT warmodgeba: afSPa dakit “igi (adamiani) qarma daiWira, e.i.<br />
revmatizmma SeboWa”.<br />
terminologizaciis niadagze es fuZe garkveul SemTxvevebSi<br />
monoliTuri xdeba da dro-kiloTa klasovan-pirovani formebis<br />
warmoebis drosac kompozitad gvevlineba _ iRebs erTian zmnur<br />
100
gaformebas. magaliTad: inapM fSPakit<br />
xeli revmatizmisagan SeexuTa”.<br />
“misi xeli qarma daiWira, e.i. mas<br />
a-fMnwaSarA “sisxldena cxviridan, cxviridan sisxlis waskdoma”<br />
saxelis pirveli komponentia a-fMnwa “cxviri”, romelic, rogorc<br />
Cveni naSromis pirvel TavSi aRvniSneT, saerTo afxazur-adiRur fuZed<br />
miiCneva. meore komponentia a-Sa “sisxli” saxelis Sa Ziri, romelsac<br />
erTvis masdarisa da abstraqtulobis -ra sufiqsi. mTlianad termini<br />
iTargmneba, rogorc “cxvirsisxlianoba”.<br />
a-fNnwaSGara “haimoriti”<br />
kompoziti. Ppirveli kompontis (a-fMnwa “cxviri”) Sesaxeb vrclad<br />
ix. I TavSi. meore komponentis SGara-s mniSvneloba gaurkvevelia.<br />
a-fNnweKxaCra “surdo”<br />
kompoziti. Ppirveli kompontis (a-fMnwa “cxviri”) Sesaxeb vrclad<br />
ix. I TavSi. meore komponenti aKxaCra “cxviris an yurebis gaWedva,<br />
dagubeba”, sadac aK saureTierTo kategoriis prefiqsia, xa aris Tavis<br />
aRmniSvneli saxelis Ziri, C aris gasiebis aRmniSvneli zmnis Ziri, xolo<br />
ra – masdaris mawarmoebeli sufiqsi.<br />
uK afMnweKxaCra Kmoup daadMriJTeK “rac vicnobT, sul surdo aqvs”<br />
(Sayrili, konjaria, 1987 – II: 56)<br />
a-q˜amsarLA “saqonlis kuWis daavadeba”<br />
kompozituri Segenilobis terminia, Sedgeba a-q˜amsa “saqonlis<br />
kuWi” arsebiTi saxelisa da a-r-La “mSrali, xmeli, gamxmari”<br />
zedsarTavisagan. rogorc Cans, daavadebis saxelwodeba dakavSirebulia<br />
aRniSnuli daavadebis simptomebTan.<br />
a-yAb “kameCis daavadeba”<br />
terminis ufro konkretuli semantika da etimologia damatebiT<br />
kvlevas moiTxovs<br />
101
A-SP “libri”<br />
es martivi fuZe, Cveni azriT, unda warmoadgendes “TeTris”<br />
aRmniSvneli a-SPkGakGa zedsarTavi saxelis SP Zirs, romelic zogjer<br />
damoukidebel erTeuladac gamodis da erTvis arsebiT saxelebs, Sdr.<br />
magaliTad, a-xMSP “qera, TeTrTava”. libri ki is daavadebaa, romelic<br />
Tvalis kakalze siTeTris gaCenas gulisxmobs. amdenad daavadebis<br />
saxelwodebac am siTeTriT SeiZleba iyos motivirebuli.<br />
a-SPNZ “malaria”<br />
terminis etimologia naTeli ar aris da damatebiT kvlevas<br />
moiTxovs.<br />
akGt SPMZ “qaTmebis malaria” (sabinecki, 1910: 28)<br />
a-Sadaijara “angiospazmi”<br />
termini kompozitia, warmoebulia sami komponentis a-Sa “sisxli”<br />
arsebiTi saxelis, da fuZis (arsebiTi saxelidan a-da “ZarRvi”) da aKjara<br />
“mokecva, moxra” masdaris fuZeTa SeerTebis gziT (sadac aK- saurTierTo<br />
kategoriis prefiqsia).<br />
am dros masdars aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli a-<br />
prefiqsi. zedmiwevniT termini niSnavs “sisxlZarRvis mokecvas”, anu<br />
spazms.<br />
a-Sak˜tax˜ abJ., a-Saptax˜ bzif. “Sakiki”<br />
terminis etimologia cxadi ar aris, Tu ar CavTvliT imas, rom<br />
masSi aSkarad gamosayofia tkivilis aRmniSneli -x˜ sufiqsi.<br />
saintereso unda iyos is faqti, rom erT-erT SelocvaSi gvxvdeba<br />
qarTveluri enebidan nasesxebi sityva Sak˜ik˜i.<br />
***<br />
Sak˜ik˜i SalamarCia<br />
Sabula safuli saWandasa,<br />
qGCasa, wMna, g˜er gerpula,<br />
gelasa, cMHHu! uagGMS! (gulia, 1985: 225)<br />
aRniSnuli Selocvis teqstis Targmna SeuZlebelia.<br />
102
a-SamxlArSG “bursiti”<br />
kompozitia. Seicavs a-SamxM “muxli” fuZes, xolo meore<br />
komponentis raoba sarkvevia.<br />
a-SAna abJ., a-nSan bzif. “xali”<br />
orive varianti nasesxebia qarTveluri enebidan. Sdr. megr. Sana da<br />
qarT. niSani.<br />
uK lfMnwaWP anSan (Sanak) amoup “mas cxvirze xali aqvs” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986: 485).<br />
a-cGarkWN “Cutyvavila”<br />
Sdr. a-cGa “kani”, rkWM kauzatiuri a-r-kMWra “daWmuWna” zmnis<br />
mimReobis fuZea. termini niSnavs “daWmuWnil kans”.<br />
a-cGarnNyGa “mTvareuli”<br />
kompoziti. Ppirveli komponentia arsebiTi saxeli a-cGa “Zili”<br />
(ix.), romelsac mosdevs kauzativis r- prefiqsiani a-nMyGara “siaruli”<br />
zmnis Ziri. am dros zmnis Zirs aRar erTvis zogadi formis mawarmoebeli<br />
a- prefiqsi. zedmiwevniT termini niSnavs “Zilisagan tarebuli”.<br />
a-wakrA “datilianeba, pedikulozi”<br />
kompozitia. a-wa “tili” + (a-)kra “mikroba, miwebeba”, zedmiwevniT:<br />
“tilis mikroba”.<br />
a-WAlara “anTeba”<br />
gamoiyeneba Semdeg SemTxvevebSi: arfha aWalara “filtvebis anTeba”,<br />
aSamx Walara “muxlis saxsris anTeba”, ayGartGra Walara “arTriti”,<br />
ak˜atei aWalara “nawlavebis gadaxlarTva”. terminis etimologia cxadi ar<br />
aris da damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
a-WapAnkaSGara “Wipis amovardna”<br />
Sdr. a-Wapan “Wipi”, a-kaSGara “patara zomis sagnis amovardna”.<br />
103
a-WPahadAgGa “yru-munji”<br />
kompozitia. Sedgeba a-WPaha “munji” + (a-)dagGa “yru” fuZeebisagan.<br />
zedmiwevniT “munji-yru”. a-WPaha “munji” sityvaSi aSkarad gamosayofia<br />
“piris” aRmniSvneli arqauli WPa Ziri, xolo ha segmentis semantika<br />
gasarkvevia. rac Seexeba (a-)dagGa “yru”sityvas, igi afxazursa da abazurSi<br />
nasesxebia adiReur-yabardoulidan.<br />
a-WPahadagGa terminisagan iwarmoeba termini a-WPahadagGara,<br />
romelSic -ra masdaris sufiqsia.<br />
aWPaha adagGa dixMCCon “munji yrus dascinoda”.<br />
a-WPahaWPAs “enablu”<br />
kompozitia. Sedgeba a-WPaha “munji” fuZisa da WPas segmentisagan,<br />
romelic, SesaZloa, Seicavdes piris aRmniSvnel arqaul WPa Zirsa da<br />
cemis aRmniSvnel s Zirs.<br />
a-WPahaWPas uizMZMrLuazar aKha aZlagara uaxatGazar eKha eKR˜˜up.<br />
“enablus mosmenas mewisqviled muSaoba sjobs” (Sayrili,<br />
konjaria, 1987 – II: 473).<br />
a-x˜Talalara // a-x˜Ta alalara “gacieba”<br />
Sdr. a-x˜Ta “sicive”, a-lalara “raRacis SigniT Sesvla”.<br />
sayuradReboa, rom termini xan erTsityviani formiT ixmareba, xanac - or<br />
sityvad.<br />
a-x˜Aa, abaz. x˜MÄa “tkivili”<br />
terminis struqtura cxadi ar aris. misi TanxmovniTi nawili x˜<br />
xSirad sufiqsad erTvis sxeulis dasneulebul nawilTa saxelebs.<br />
fonetikuri TvalsazrisiT ufro Zveli saxeoba abazurSia SenarCunebuli.<br />
magaliTad, ablax˜ “Tvalis tkivili”, axMx˜ “Tavis tkivili”.<br />
ablax˜ axMx˜ uxanarSPTueKt “Tvalis tkivili Tavis tkivils<br />
dagaviwyebs” (gulia, 1985: 157).<br />
a-x˜Mux˜Nura “Zlieri tkivilis SegrZneba”<br />
104
eduplicirebuli termini Cans: gaormagebulia x˜Mu segmenti,<br />
romelic, Cveni azriT, Seicavs “tkivilis” aRmniSvnel x˜ da “qmnis,<br />
keTebis” aRmniSvneli a-u-ra zmnis u Zirs.<br />
a-xGdarCN “ybayura”<br />
Sdr. a-xGda “kiseri, yeli”, rCM kauzatiuri a-r-C-ra “gasieba”<br />
zmnisgan momdinare mimReobaa. zedmiwevniT es termini niSnavs “SeSupebul,<br />
gasiebul yels, kisers”;<br />
A-xGra “iara”<br />
nazmnari saxelia, nawarmoebia a-xG-rA “daWra” zmnis masdarisagan<br />
sityvis bolodan maxvilis Tavkidura poziciaSi gadanacvlebis Sedegad.<br />
afxazebi daWrilis saameblad Zvelebur afxazur simReras<br />
(“daWrilis simReras”) asrulebdnen:<br />
axGraSGa<br />
ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />
zx˜aa ChanM izMmwGaxua,<br />
ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />
zx˜aa q˜rala-RMzrala izxMzgaua.<br />
ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />
uK dxawam, afhGMs dleKfSPup.<br />
axGra - xawara fMSGagoup,<br />
aChara zmou izmam eKlnargoKt.<br />
ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />
zx˜aa ChanM izMmwGaxua (informatori olRa argba, zemo eSera)<br />
“Wrilobis simRera<br />
va raida, is mamakaci ar aris,<br />
sakuTar tkivils vinc ver iTmens da ver malavs,<br />
va raida, sakuTar tkivils vinc ver iTmens –<br />
sakuTar tkivils kvnesiT da oxvriT vinc itans.<br />
va raida, sakuTar tkivils vinc ver iTmens -<br />
is mamakaci ar aris, qals hgavs.<br />
105
Wriloba – simamacis (kacobis) gamosacdelia,<br />
arCevs vis aqvs da vis ara aqvs moTmineba,<br />
va raida-raida, is mamakaci ar aris,<br />
sakuTar tkivils vinc ver malavs”.<br />
a-hGarax˜ “Roris Wiri”<br />
kompozitia. ahGa “Rori” + abstraqtulobisa da krebiTobis -ra<br />
sufiqsi + -x˜ < a-x˜aa “tkivili”. zedmiwevniT: “Rorebis satkivari”.<br />
A-hcGa abJ., bzif. a-cGarfSPZa “yvavili”<br />
abJuuri termini a-hcGa warmoadgens mravlobiT ricxvSi mdgar<br />
arsebiT saxels a-h “mefe; batoni; mTavari” + adamianis klasis<br />
mravlobiTis mawarmoebeli sufiqsi cGa, zedmiwevniT “batonebi” (Sdr. misi<br />
qarTuli sruli morfologiuri analogi batonebi). termini tabuirebis<br />
nimuSia.<br />
aseve tabuirebul terminSi a-cGarfSPZa - a-cGa “kania”, xolo meore<br />
komponenti kauzatiuri a-r-fSPZa-ra “galamazeba, damSveneba” zmnis<br />
mimReobaa. mTlianad termini “galamazebul, damSvenebul, morTul kans”<br />
niSnavs, rac tabuirebis magaliTia: amgvari fsevdodadebiTi konotaciiT<br />
xalxi cdilobda am saSiSi daavadebis mfarveli sulis gulis mogebas,<br />
raTa dasneulebul adamians daavadeba ar garTuleboda da saxeze<br />
nayvavilari ar damCneoda.<br />
ui ix˜uan ahcGA… Kara dMrJPKt ahcGa zMx˜x˜az auaa “mas Savi Wiri<br />
hqonda... igi daasaflaves im adamianebma, visac gadatanili<br />
hqonda Wiri” (gulia, 1964 : 97).<br />
a-hGMhGIk “dambla”, a-hGMhGikra “damblis dacema, paralizeba”<br />
a-hGMhGik saxelis etimologia cxadi ar aris da damatebiT kvlevas<br />
moiTxovs. forma a-hGMhGikra misganaa nawarmoebi masdaris -ra sufiqsis<br />
darTviT.<br />
2. samkurnalo saSualebebi<br />
106
daavadebaTa samkurnalo saSualebaTa saxelebidan ZiriTadia<br />
termini A-xGSG “wamali”, romelsac aqvs meore mniSvnelobac da aRniSnavs<br />
“tyviawamalsac”, zustad ise, rogorc qarTul enaSia. am xSirad<br />
xmarebuli sityvis etimologia, samwuxarod, naTeli ar aris da<br />
damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
aRsaniSnavia is faqtic, rom dasaxelebuli termini xSirad<br />
dasturdeba sxvadasxva samkurnalo saSualebaTa, gansakuTrebiT<br />
samkurnalo balaxebisa da malamoebis rTulfuZian saxelwodebaTa erTerT<br />
komponentad (ix. qvemoT).<br />
samkurnalo saSualebaTa afxazur saxelwodebaTa umetesoba<br />
rTulfuZiani saxelebi, anu kompozitebia. sazogadod, Tanamedrove<br />
afxazur enaSi rTuli sityvebis warmoebis yvelaze gavrcelebuli da<br />
produqtiuli xerxia fuZeTa SeerTeba, anu kompozicia. aRniSnuli<br />
modelis mixedviT warmoiqmneba sityvebi, romlebic ganekuTvnebian<br />
metyvelebis sxvadasxva nawilebs. asea es saanalizo jgufis saxelebSic.<br />
magaliTad, arsebiT saxelTa fuZeebis SeerTebiT nawarmoebia erT-erTi<br />
balaxis saxelwodeba a-cgGMxSP (kaslanZia 1998, gv. 49). es sityva (acgGMxSP<br />
– sviisebrTa ojaxis balaxi) Sedgeba ori arsebiTi saxelis fuZisagan: a-<br />
cgGM “kata” da a-xSP “rZe”. saxeli motivirebulia imiT, rom balaxis Rero<br />
rZismagvar siTxes Seicavs (analogiisaTvis Sdr. qarT. katabalaxa).<br />
xSirad mcenareebis saxelwodeba dakavSirebulia im daavadebis<br />
saxelwodebasTan, romlis gankurnvisTvisac gamoiyeneboda xalxSi.<br />
magaliTad, modeliT “daavadebis saxelwodeba + xGSG < AxGSG<br />
“wamali”Anawarmoebia mcenareTa saxelwodebebis didi nawili. moviyvanT<br />
ramdenime magaliTs:<br />
a-barbAc AxGSG “Rvedkeci”<br />
mcenaris saxelwodeba ori sityvisgan Sedgeba: a-barbac “alergia,<br />
kanze gamonayari” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “alergiis, gamonayaris<br />
wamali”.<br />
Rvedkeci gamoiyeneba gul-sisZarRvTa sistemis daavadebebis dros.<br />
mcenaris realuri daniSnulebis kavSiris dadgena alergiasTan da<br />
gamonayarTan ver moxerxda.<br />
107
a-blN AxGSG “rZiana”<br />
termini ori sityvisgan Sedgeba: a-blN “Tiaqari” + a-xGSG “wamali”,<br />
zedmiwevniT “Tiaqaris wamali”. medicinaSi gamoiyeneba Sardis buStis<br />
anTebis dros, amitom gviWirs imis axsna, Tu ra kavSiri aqvs am mcenares<br />
TiaqarTan.<br />
a-dOu AxGSG “gulsisana”<br />
termini ori sityvisgan Sedgeba: a-dou “jilexi” + a-xGSG “wamali”,<br />
zedmiwevniT “jilexis wamali”. xalxur medicinaSi Zirmagarasa da<br />
egzemebis samkurnalod gamoiyeneboda.<br />
a-TAfTa AxGSG “TeTrZira”<br />
es terminic msgavsi agebulebisaa: a-TafTa “Ciyvi; cximgrova” +<br />
axGSG “wamali”, zedmiwevniT “Ciyvis, cximgrovis wamali”.<br />
a-kanwNwraxGSG “meWeWa”<br />
aRniSnuli terminic kompozituri Sedgenilobisaa: a-kanwMwra<br />
“meWeWi” + xGSG “wamali”, anu “meWeWis wamali” (Sdr. qarT. meWeW-a). termin<br />
a-kanwMwra-s etimologia ix. zemoT.<br />
rac Seexeba TviTon samkurnalo balaxs, afxazur xalxur<br />
medicinaSi igi meWeWebis sawinaaRmdegod gamoiyeneboda.<br />
a-katijAr AxGSG “daTvimsxala”<br />
termini ori sityvisgan Sedgeba: abJ. a-katijar “durbeli, limfuri<br />
kvanZis anTeba” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “durbelis wamali”. Sdr.<br />
megr. katujvar-i “mdgnali (mcen.); durbeli, limfuri kvanZis anTeba” da<br />
katujvariS(i) ja “mdgnali”, katujvariS(i) wamali “daTvimsxala” (qajaia<br />
2002-II: 112). xalxur medicinaSi mravali daavadebis samkurnalod<br />
gamoiyeneba, maT Soris rogorc antiseptikuri da anTebis sawinaaRmdego<br />
saSualeba da yelis savlebi.<br />
a-k˜Mba AxGSG “saponela”<br />
108
termini ori sityvisgan Sedgeba: a-k˜Mba “kibo” + a-xGSG “wamali”,<br />
zedmiwevniT “kibos wamali”. mcenare xalxur medicinaSi gamoiyeneba<br />
zogierTi Sinagani daavadebis dros, misi kibos (simsivnis)<br />
mkurnalobasTan kavSiri ver davadgineT.<br />
a-nacGxNkGMrSPa AxGSG “gobiscxvira”<br />
termini ori sityvisagan Sedgeba: a-nacGxMkGMrSPa “panariciumi,<br />
sawereli” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “sawerelis wamali”. medicinaSi<br />
aRniSnuli mcenare gamoiyeneba eqsudatiuri diaTezis, gamonayaris,<br />
furunkulebis, abscesebis dros.<br />
A-JGzLa AxGSG “Savwamala”<br />
termini ori sityvisgan Sedgeba: a-JGzLa “jilexi, cimbiris<br />
wyluli” + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “jilexis wamali”. xalxur<br />
medicinaSi gamoiyeneba Ciyvis, avTvisebiani simsivneebis, gamonayaris,<br />
wylulebis, Cirqgrovebis, Wrilobebisa da anginis dros. jilexisTvis<br />
damaxasiaTebelia wylulebi, etyoba, mcenaris saxelic amiTaa<br />
motivirebuli.<br />
a-fSrAxGSG “oSoSa”, “TavSava”<br />
kompozitia, romelic Sedgeba fuZeebisgan a-fSrA “wiTeli qari,<br />
siwiTle” da A-xGSG “wamali”, e.i. “wiTeli qaris, siwiTlis wamali”. oSoSa<br />
xalxur medicinaSi kanis daavadebebisa da anTebebis (maT Soris wiTeli<br />
qaris) dros gamoiyeneba, xolo TavSava damatebiT ixmareba skrofulozis<br />
(saymawvilos), kanis gamonayaris, kbilis tkivilis drosac.<br />
a-SaptAx˜ AxGSG “pirwminda”<br />
termini Sedgeba ori sityvisagan: a-Saptax˜ “Sakiki” da a-xGSG<br />
“wamali”, zedmiwevniT “Sakikis wamali”.<br />
medicinaSi iTvleba sisxldenis SemCerebel saSualebad, xolo<br />
afxazur xalxur medicinaSi agreTve Sakikis sawinaaRmdego saSualebadac<br />
miiCneva.<br />
109
a-SPNZ AxGSG “asisTava”<br />
es terminic ori sityvisgan Sedgeba: a-SPMZ “malaria” + a-xGSG<br />
“wamali”. medicinaSi gamoiyeneba kuW-nawlavis traqtis daavadebebis,<br />
malariis, dizenteriisa da sxva daavadebaTa dros.<br />
a-xGMWkNdSGara AxGSG “mWada”<br />
saxelwodeba ori sityvisgan Sedgeba: kompozituri struqturis a-<br />
xGMWkMdSGara “muclis mowyveta” (Sdr.: a-xGMWM “bavSvi” + a-kMdSGara<br />
“mowyveta, Camovardna”) + a-xGSG “wamali”, zedmiwevniT “bavSvis mowyvetis<br />
wamali”. rogorc informatorebTan gavarkvieT, afxazur xalxur<br />
medicinaSi aRniSnuli mcenare orsulobis moSlis sawinaaRmdegod<br />
gamoiyeneboda.<br />
a-jmarNxGSG “xarisCliqa”<br />
rTuli Sedgenilobis sityvaa, romelic Sedgeba komponentebisgan:<br />
a-jma “Txa” + mravlobiTi ricxvis mesame piris kuTvnelebiTi prefiqsi r-<br />
+ (a-)xGSG “wamali”, zedmiwevniT “Txebis wamali”. xalxur medicinaSi am<br />
mcenares sxvadasxva daavadebebis dros iyeneben. aqvs<br />
mikrobsawinaaRmdego, sisxlisaRmdgeni, amosaxvelebeli, Sardmdeni,<br />
damamSvidebeli Tvisebebi. Cirqovani Wrilobebis dros Sesaxorceblad<br />
gamoiyeneba.<br />
rogorc Cans, mcenaris saxelwodeba dakavSirebulia pirutyvze,<br />
konkretul SemTxvevaSi ki Txebze dakvirvebis Sedegad, romlebic<br />
garkveuli daavadebebis dros “xarisCliqas” Wamdnen.<br />
zog SemTxvevaSi mcenareebis saxelwodebebSi figurirebs sxeulis<br />
im nawilebis saxelebi, romelTa samkurnalodac ixmareba mocemuli<br />
mcenare. ganvixiloT zogierTi maTgani:<br />
a-WaWAxGSG “xbosSubla, xarisSubla”<br />
kompozituri Sedgenilobis sityvaa: a-WaWa “Tirkmeli” + a-xGSG<br />
“wamali”, zedmiwevniT “Tirkmlis wamali”. mcenare gamoiyeneba<br />
platifilinis bitartratis warmoebaSi, romelic medicinaSi kuW-<br />
110
nawlavis zogi daavadebebis, agreTve RviZlisa da Tirkmlis kolikebis<br />
dros gamoiyeneba.<br />
a-vanNzaxGSG “isli”<br />
es terminic kompozitia, romelic Sedgeba a-vanMza “elenTa” + a-<br />
xGSG “wamali” fuZeebisagan, zedmiwevniT ki “elenTis wamals” niSnavs.<br />
a-kazNq AxGSG “Rolo, mJauna”<br />
rTuli terminia, romelic Sedgeba a-kazMq “saSvilosno” + a-xGSG<br />
“wamali” fuZeebisagan, zedmiwevniT ki “saSvilosnos wamals” niSnavs.<br />
mcenare gamoiyeneba sisxldenebis dros, SesaZlebelia, amasTan iyos<br />
dakavSirebuli misi saxelwodeba.<br />
A-mgGax˜ AxGSG “veluri pitna”<br />
termini ori sityvisagan Sedgeba: a-mgGax˜ “muclis tkivili” + a-<br />
xGSG “wamali”, zedmiwevniT “muclis tkivilis wamali”. pitna<br />
tkivilgamayuCebeli da antiseptikuri TvisebebiT aris cnobili. mis<br />
naxarSs kbilis, muclisa da kuWis tkivilis dros iyeneben.<br />
Semdeg jgufs miekuTvneba samkurnalo mcenareebis saxelwodebebi -<br />
kompoziti terminebi, romlebic warmoebulia arsebiTi saxeli + arsebiTi<br />
saxeli modeliT. aRniSnul models gamoyofs n. maWavariani Tavis<br />
sadisertacio naSromSi “mcenareTa leqsika afxazurSi” (2006).<br />
a-blarkNga “yayaCo”<br />
Sedgeba Semdegi erTeulebisagan: a-bla “Tvali” + a-r-kra “daxurva,<br />
daxuWva” (kauz. “dakavebineba, daWerineba”) + -ga, rac zedmiwevniT niSnavs<br />
“Tvalis damxuWvinebels”. medicinaSi yayaCos iyeneben, rogorc<br />
tkivilgamayuCebel da saZile saSualebas. Cans, es ukanaskneli faqtia<br />
saxelis motivirebis safuZveli.<br />
a-dGkAma “gvirila”<br />
111
kompozitia: a-dGM “mindori” + qarTulidan nasesxebi (a-)kama “kama”,<br />
zedmiwevniT niSnavs “mindvris kamas”.<br />
gvirila, iseve rogorc kama, gamoiyeneba kuW-nawlavis rig<br />
daavadebaTa samkurnalod. SesaZloa, afxazurad “gvirilis” “mindvris<br />
kamad” wodeba aman ganapiroba.<br />
a-dGMkrNn “ia”<br />
kompozitia. aSkarad gamosayofia saxeli a-dGM “mindori”, krMn<br />
segmentis raoba ki cxadi ar aris da Semdgom kvlevas moiTxovs. xalxur<br />
medicinaSi gamoiyeneba wiTelas, yivanaxvelas, bronqitebis da hipertoniis<br />
dros. aqvs mukolituri, Sardmdeni, tkivilgamayuCebeli da<br />
damamSvidebeli Tvisebebi.<br />
a-dGNpMrpMl “walika”<br />
kompozitia. Sedgeba ori fuZisagan: a-dGM “mindori” (nasesxebia<br />
megrulidan: dolo “mindori”) + (a-)pMrpMl “pilpili, wiwaka” (nasesxebia<br />
qarTulidan pirpili < pilpili) (giTolendia 2010: 66-67). zedmiwevniT<br />
“mindvris pilpili”. mcenare gamoiyeneba sisxldenis dros. sparsulad<br />
pilpili JRers, rogorc felfel ,فلفل rac imaze metyvelebs, rom<br />
qarTulSi sityva pilpili savaraudod sparsulidan Semovida.<br />
A-maTabz “matitela”<br />
kompozitia: a-maT “gveli” + a-bz “ena”, zedmiwevniT “gvelis ena“.<br />
gamoiyeneba, rogorc Sardmdeni, anTebis sawinaaRmdego da sisxldenis<br />
SemaCerebeli saSualeba. mcenaris saxels aSkarad uaryofiTi konotacia<br />
aqvs, rac, SesaZloa, imaze miuTiTebdes, rom mcenarisaTvis saxelis<br />
Serqmevis dros am mcenaris sasargeblo Tvisebebi jer kidev ucnobi iyo<br />
da mcenare mavnedac ki miiCneoda.<br />
a-maThask˜Nn “meWeWa”<br />
kompozitis pirveli wevria gvelis aRmniSvneli a-maT fuZe, meore<br />
ki qarTulidan nasesxebi a-hask˜Mn “balaxi” sityva.<br />
112
q.lomTaTiZe wers, rom palatalizebuli g˜ q˜ k˜ xSulebi sakuTar<br />
leqsikur fondSi ar aris gavrcelebuli, magram xSirad gvxvdeba sxva<br />
enebidan Sesul sityvaTa fuZeebSi. sxva enebidan momdinare sityvebSi<br />
isini maSin gvxvdeba, rodesac mas mosdevs am enebSi i an e xmovnebi.<br />
magaliTad afx. a-hask˜Mn “balaxi”, qarT. askil-i. lomTaTiZe 1976: 170)<br />
termini iTargmneba, rogorc “gvelis balaxi”.<br />
mcenare gamoiyeneba meWeWebis sawinaaRmdegod, razec migviTiTebs<br />
qarTuli saxelwodeba, xolo afxazur saxels aSkarad uaryofiTi<br />
konotacia aqvs, rac, SesaZloa, imaze miuTiTebdes, rom mcenarisaTvis<br />
saxelis Serqmevis dros am mcenaris sasargeblo Tvisebebi jer kidev<br />
ucnobi iyo da mcenare mavnedac ki miiCneoda.<br />
A-mSGlaha “Tameli”<br />
iseve, rogorc zemoT ganxiluli saxelwodeba, esec arsebiTi<br />
saxelebis fuZeebis SeerTebiT warmoebulia: a-mSG “daTvi” + a-laha<br />
“leRvi”, zedmiwevniT “daTvis leRvi”. analogiisaTvis sainteresoa, rom<br />
megrulSi es mcenare cnobilia, rogorc TunTiS sxuli “daTvis msxali”.<br />
Tameli medicinaSi gamoiyeneba kuW-nawlavis traqtTan dakavSirebuli<br />
problemebis dros.<br />
A-Sxaraj “TeTrZira”<br />
kompozitia. pirveli komponentia a-Sxara “mTianeTi”, xolo meore _<br />
a-j “muxa”, zedmiwevniT niSnavs “mTianeTis muxas”. rogorc Cans,<br />
igulisxmeba alpuri zonis xemcenareTa mcire zoma _ “mTianeTis muxa” is<br />
mcenarea, romelic muxas hgavs, magram jujaa.<br />
a-xGrabR˜Nc // a-xGMrbR˜Nc “mravalZarRva”<br />
termini kompozitia, Sedgeba ori arsebiTi saxelis fuZisagan: a-<br />
xGra “iara, Wriloba” + a-bR˜Mc “foToli”, zedmiwevniT “Wrilobis<br />
foToli”. mravalZarRvas Wrilobebisa da wylulebis mosaSuSeblad<br />
iyeneben. saxeli motivirebulia ara mcenaris morfologiis (Sdr. qarT.<br />
mravalZarRva), an gavrcelebis adgilis (Sdr. rus. подорожник), aramed<br />
misi metad konkretuli samedicino daniSnulebis safuZvelze _<br />
113
saxelwodeba xazs usvams, rom mcenare swored Wrilobis samkurnalo<br />
saSualebaa.<br />
ixM xGMmkGa axGMrbR ˜Mc aqGMiwoKt “daWrili ar aris, magram<br />
mravalZarRvas adebs” (gulia, 1985: 153).<br />
a-xrajPNSP “angeloza”<br />
kompozitia. Sedgeba a-xra “klde” + (a-)jPMSP “niori” fuZeebisagan,<br />
zedmiwevniT niSnavs “kldis niors”. mcenaris danayil foTlebsa da<br />
Reros mZafri, usiamovno suni axasiaTebs. SesaZlebelia, amasTan iyos<br />
kavSirSi mcenaris saxelwodebaSi nivris saxelis monawileoba (Tavisi<br />
mZafri da arasasiamovno sunis gamo).<br />
zogierTi mcenaris saxelwodeba nawarmoebia kauzativis r-<br />
prefiqsisa da moqmedebis iaraRis aRmniSvneli -ga sufiqsis erTdrouli<br />
darTviT, an mxolod -ga sufiqsis (kauzativis –r niSnis gareSe)<br />
meSveobiT. magaliTad:<br />
a-HLNga “oSoSa”<br />
Sdr.: a-HLM “surneli, suni”, xolo ga segmenti, SesaZloa,<br />
moqmedebis iaraRis aRmniSvnel sufiqsadac migveCnia, magram es<br />
gamoricxulia, vinaidan am funqciiT -ga sufiqsi mxolod nazmnar Zirebs<br />
daerTvis, am termins ki aseTi Ziri ar urevia. vfiqrobT, ufro marTebuli<br />
iqneboda aseTi axsna: es ga unda iyos “waReba, wayvanis” aRmniSvneli a-gara<br />
zmnis Ziri, romelic gamoiyeneba swored sunis asvlis, sunis adenis,<br />
sunis gavrcelebis semantikis gadmosacemad swored a-HLM “surneli, suni”<br />
saxelTan erTad: a-HLM goKt “suni dgas; suni asdis; suni vrceldeba”.<br />
am varaudis Sesabamisad, mcenaris saxeli zedmiwevniT niSnavs<br />
“surnelis gamavrcelebels”. marTlac, aRniSnul mcenares mZafri,<br />
pitnismagvari suni axasiaTebs, rogorc Cans, misi saxelwodebac am<br />
faqtTan aris dakavSirebuli.<br />
a-ZaZarbAga “krazana”<br />
114
Sdr.: a-ZaZa “cvari, nami” + a-r-ba-ga “gamSrobi” a-r-ba-ra “gaSroba”<br />
zmnisagan. zedmiwevniT saxeli iTargmneba, rogorc “cvris, namis<br />
gamSrobi”. saxeli motivirebuli SeiZleba iyos mcenaris mier namis<br />
Sesrutvis gamokveTili unariT.<br />
afxazuri samkurnalo mcenareebis mravali saxelwodeba<br />
qarTveluri enebidan aris nasesxebi. magaliTad:<br />
a-kawaxGNr _ kowaxuri;<br />
a-qGNc “kuneli” _ megr. qunci;<br />
a-x˜arAj “jagrcxila” _ megr. xeraji;<br />
a-zTk˜Nl “Zirmwara” _ megr. zintkvili;<br />
a-samyGNr // a-camyGMr _ samyura;<br />
a-dAfa “dafna” _ megr. dafi;<br />
a-jamfAz “Wiafera” _ megr. jamfezia, jafazia;<br />
a-yGMlmITa // a-yGalmiTa // a-yGalminTa “pitna” _ megr. yvalmiTa,<br />
yvalminTa (zedmiwevniT: “yvelis pitna”)... (afxazurSi nasesxebi mcenareTa<br />
qarTveluri saxelwodebebis Sesaxeb vrclad ix.: q. lomTaTiZis<br />
monografiaSi “afxazuri da abazuri enebis istoriul-SedarebiTi<br />
analizi. I”, Tb., 1975; T. gvancelaZis statiaSi “qarTvelizmebi afxazur<br />
botanikur terminologiaSi da afxazTa istoriuli migraciis<br />
mimarTulebani. _ kreb. “giorgi rogavas”. Tbilisi, 1997, gv. 55-67 da n.<br />
maWavarianis monografiaSi (“mcenareTa leqsika afxazurSi. semantikurstruqturuli<br />
analizi”. Tbilisi, 2006).<br />
xSirad, samkurnalo mcenareebs arqmevdnen im eqimbaSebisa da<br />
mkurnalebis saxelebs, romlebic am mcenareebs iyenebdnen, zogjer ki<br />
sxva pirTa saxelebic gvxvdeba amave funqciiT.<br />
magaliTad, gMd ihask˜Mn “gidis balaxi”, SmAH IxGSG “Smafis wamali”,<br />
Apap ihask˜Mn “mRvdlis balaxi”, fMnwAWaa rMxGSG “finwaWebis wamali”, wNkG<br />
IxGSG “wikvis wamali”, RNba IxGSG “Ribas wamali”. am terminebSi gMd, SmAH,<br />
wNkG, RNba mamakacTa pirsaxelebia, xolo fMnwAWaa _ patronimuli saxeli<br />
(Stogvaris saxeli).<br />
115
mkurnalobis terminTa Soris bevria zmna da nazmnari saxeli.<br />
magaliTad, am jgufs ganekuTvneba martivfuZiani zmna a-R˜a-rA “Sexorceba”<br />
da misgan momdinare saxeli a-R˜A “Sexorcebuli iara”.<br />
afxazur enaSi mwiria samedicino manipulaciebis dros<br />
gamosayenebeli saSualebebis saxelebi. moviyvanT CvenTvis xelmisawvdom<br />
masalas:<br />
AKwarfx˜a “nayeni”<br />
saxelis fuZe Sedgeba rfx˜a Zirisagan, romelsac erTvis<br />
saurTierTobo kategoriis aK- prefiqsi, wa- fuZe-windebulia, romelic<br />
aRniSnavs raimes qvemoT yofnas an moqmedebas.<br />
a-bambA “bamba”<br />
qarTulidan nasesxebi sityvaa. xSirad gamoiyeneba SelocvebSi:<br />
...Saqar ZMla iWPMzbaaKt, bambala iWPMsMryGyGoKt…” (Saqriani wyliT<br />
gavaswore, bambiT SebfuTe...) (gulia, 1985: 218)<br />
abambaWPM amca uzMwGaxuam “bambaSi cecxls ver damalav” (gulia, 1985:<br />
180)<br />
a-bajPAqGwa “mdogvis salbuni”<br />
kompoziti. Ppirveli komponenti a-bajPa “mdogvi” + qGwa aris a-qG-wara<br />
“dadeba” zmnis fuZe, zedmiwevniT “dadebuli mdogvi”.<br />
a-dAsga “dana venaseqciisTvis (sisxlis gamosaSvebi)”<br />
kompoziti iSleba ase: a-da “sisxlZarRvi, nervi”, sa Ziris raoba<br />
naTeli ar aris. zmnidan aKLMrsara, aKxMrsara “gaWra”+ moqmedebis iaraRis<br />
aRmniSvneli –ga sufiqsi. termini zedmiwevniT niSnavs “sisxlZarRvis<br />
saWreli instrumenti”<br />
a-kasNSP “dolbandi”<br />
116
kompoziti Sedgeba a-kasM “naWers; Tavsafars” (Sdr. rus. косынка<br />
“Tavsafari”) arsebiTi saxelisa da SP aSPkGakGa ”TeTri” zedsarTavi<br />
saxelisgan. zedmiwevniT “TeTri Tavsafari”.<br />
a-lafSPNwaSGara “halucinacia”<br />
kompoziti. nawarmoebia a-lafSP “mzera, gamoxedva” arsebiTi<br />
saxelisa da a-waSPara “raRacis raimes qveS Cavardna” (sadac wa raimes<br />
qvemoT yofnis an moqmedebis aRmniSvneli fuZe-windebulia) zmnis fuZeebis<br />
SeerTebiT. zedmiwevniT “mzeris qveS moxvedra”.<br />
a-malhAm “malamo”<br />
nasesxebia Turqulidan < mahlam.<br />
a-maSNna/a-ZMnwAga “oyna”<br />
a-maSMna nasesxebi terminia. misi mniSvnelobis dadgena ver<br />
moxerxda.<br />
rac Seexeba meore sityvas, a-ZMnwaga - kompozitia. Sedgeba a-ZM<br />
“wyali” fuZis, a-nwara “dadeba, Cadeba” zmnis nwa Zirisa (am konkretul<br />
SemTxvevaSi niSnavs “oynis dadgmas”) da moqmedebis iaraRis aRmniSvneli<br />
ga sufiqsisagan. zedmiwevniT “riTic wyals Cadeben”. magaliTi: aCMmazaL<br />
amaSMna inMrweKt “avadmyofs oyna gaukeTes”.<br />
a-pincEt “pinceti”<br />
rusulis SuamavlobiT nasesxebi terminia.<br />
a-rdNsga “saanesTezio saSualeba”<br />
gamosayofia instrumentis sufiqsi -ga da kauzativis prefiqsi r-,<br />
sxva elementTa raoba ki dasadgenia.<br />
a-rfxAga “saTburi”<br />
termini Sedgeba a-fxara “gaTboba, SeTboba” zmnis fuZisgan, r-<br />
kauzativis afiqsisa da -ga iaraRis aRmniSvneli sufiqsisgan.<br />
117
a-rTNnCga “damamSvidebeli”<br />
kompoziti nawarmoebia a-r-TMnC-ra “damSvideba, dawynareba” zmnis<br />
fuZis (sadac r- kauzaciis sufiqsia) da –ga moqmedebis iaraRis<br />
aRmniSvneli sufiqsiT. TMnC fuZe nasesxebia Turqulidan da niSnavs<br />
“mSvids, wynars; dinjs”. zedmiwevniT “is, riTic amSvideben”.<br />
a-rLaSNga “narkozi”<br />
kompoziti nawarmoebia a-rMLS-ra “daZineba, SegrZnebis Sesusteba”<br />
(genko, 1998: 224) zmnis fuZisa da moqmedebis iaraRis aRmniSvneli –ga<br />
sufiqsis meSveobiT.<br />
a-sfIrT “spirti”<br />
rusulis meSveobiT nasesxebi terminia.<br />
A-sakasa “sakace”<br />
qarTveluri enebidan kalkirebuli nasesxoba. Sdr. qarT. sa-kac-e.<br />
sayuradReboa c > s procesi.<br />
a-sak˜at/a-LMwra labaqGa “yavarjeni”<br />
pirveli terminis struqtura da warmomavloba sarkvevia, xolo<br />
meore termini aRweriTi xasiaTisaa: a-LMwra labaqGa zedmiwevniT “iRliis<br />
joxebi”.<br />
a-fsAZ “ormo, romelSic avadmyofs kurnavdnen”. Zvlebis<br />
daavadebebis mqone adamianebis gansakurneblad adamianis simaRlis ormos<br />
Txridnen. naZvis (afxazurad naZvi - afsaZ) totebisgan cecxls anTebdnen<br />
da ormos axurebdnen. Semdeg avadmyofs am ormoSi aTavsebdnen.<br />
semantikis gadawevis Sedegad naZvis saxeli samkurnalo ormos<br />
saxelad iqca.<br />
gasarkvevia.<br />
a-yNga “garegani Cirqgrovebis gasaWreli dana”<br />
gamosayofi Cans instrumentis sufiqsi -ga, xolo Ziris raoba<br />
118
a-SarbAT “gaciebis wamali”<br />
nasesxebia arabulidan qarTulis an Turqulis meSveobiT. Sdr.:<br />
qarT. SarbaT-i “Saqrisa da xilis wveniT damzadebuli tkbili sasmeli”<br />
(qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, 1990 – II: 1021). Turq. şerbat/şerbet,<br />
arab. شربات (Sherbet).<br />
a-SPouraSGAga “Termometri”<br />
kompoziti. nawarmoebia a-SPoura “sicxe” arsebiTi saxelisa da a-<br />
SGara “gazomva” zmnis fuZeebis SeerTebiTa da –ga moqmedebis iaraRis<br />
aRmniSvneli sufiqsiT. zedmiwevniT “sicxis sazomi”.<br />
A-ZLa “xsnari”<br />
kompozitia. Sedgeba a-ZM “wyali” arsebiTi saxelis fuZisa da La<br />
Zirisagan, romlis mniSvnelobis dadgena gagviWirda.<br />
a-WPahGAga “gadasaxvevi masala”<br />
iseve, rogorc wina termini, aRniSnuli sityvac kompozitia.<br />
.nawarmoebia a-WPahGara “Sekvra, Sexveva” zmnis fuZisa da –ga moqmedebis<br />
iaraRis aRmniSvneli sufiqsis meSveobiT. zedmiwevniT “Sesaxvevi<br />
saSualeba”.<br />
a-xGSGwGN “drenaJi”<br />
kompoziti iSleba ase: arsebiTi saxelis fuZe axGSG “wamali” +<br />
arsebiTi saxelis fuZe a-wGM “wawvetebuli joxi, patara joxi, wkiri”.<br />
termini zedmiwevniT niSnavs “samkurnalo joxi, wamal-joxi”.<br />
a-x˜aaxCPNga “tkivilgamayuCebeli”<br />
kompoziti iSleba ase: a-x˜aa “tkivili” + a-xCP-ra “Sesusteba,<br />
Semsubuqeba, Serbileba” + moqmedebis iaraRis aRmniSvneli –ga sufiqsi.<br />
termini zedmiwevniT niSnavs “tkivilis Semamsubuqebeli instrumenti,<br />
saSualeba”.<br />
a-xMrfSPaAga “specialuri instrumenti, romlis meSveobiTac<br />
daWrilis sxeulidan tyvia amohqondaT”<br />
119
kompoziti nawarmoebia a-xM “tyvia” arsebiTi saxelisa da A-fSPaara<br />
“moZebna” zmnis fuZeebis SeerTebiT da –ga moqmedebis iaraRis<br />
aRmniSvneli sufiqsiT. zedmiwevniT “tyviis mosaZebni instrumenti”.<br />
3. daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa saxelebis morfologiuri<br />
modelebi<br />
winamdebare TavSi gaanalizebul saxelwodebaTa Soris Warbobs<br />
warmoqmnili da rTulfuZiani (kompozituri) terminebi, agreTve erTze<br />
metsityviani Sesityvebebi, martivfuZiani saxelebi ki SedarebiT<br />
naklebia.<br />
martivfuZian terminTa struqturaSi Sedis mxolod saxelTa<br />
zogadi formis mawarmoebeli a- prefiqsi da fuZe (Ziri). am models<br />
ganekuTvneba daavadebaTa Semdegi saxelwodebani: ablM, aKmhGa, ayab da a.S..<br />
warmoqmnil saxelebSi saxelTa zogadi formis mawarmoebeli a-<br />
prefiqsis garda warmodgenilia sityvaTmawarmoebeli (derivaciuli)<br />
afiqsebi: -tG(M), -ga, -LM, -ra, -xa, -da, -da-xa...<br />
-tG(M) sufiqss, rogorc sityvaTmawarmoebel sufiqss gamoyofs<br />
afxazuri enis TiTqmis yvela mkvlevari. q. lomTaTiZe wers, rom: “tG(M)<br />
afxazur enaSi aris kuTvnilebis afiqsi da ZiriTadad gamoiyeneba nazmnar<br />
saxelebSi, moqmedebis saxelTa sityvaTmawarmoebeli afiqsis saxiT”<br />
(lomTaTiZe 1945: 309). mkvlevari Tvlis, rom sufiqsi -tG(M) sityva<br />
“sakuTrebis, kuTvnilis; monis” aRmniSvneli a-tG(M) fuZisagan aris<br />
nawarmoebi (lomTaTiZe 1945: 309-312 ).<br />
sufiqs -tG(M)-s meSveobiT iwarmoeba nazmnari saxelebi, romlebic<br />
aRniSnaven qmedebis obieqts, daniSnulebis saganTa saxelebs, mag.: a-ZA-tG<br />
“Sesawiri cxoveli”, A-kGMxSPa-tGM “sagani, romelsac avadmyofs Tavs<br />
Semoavleben”, a-TGhGA-tG “Sesaloci, gamosaloci.<br />
samedicino terminebSi sufiqs -tG(M)-s meSveobiT nawarmoebi<br />
arsebiTi saxelebi iSviaTad gvxvdeba. esenia: a-x˜S-tGN “malamo”,<br />
zedmiwevniT “wasasmeli”, arNJG-tG 1. “sasmeli”, 2. “naxarSi, wveni”, AxGSG-tG<br />
“samkurnalo, gansakurnavi”. ukanaskneli sityvisagan, Tavis mxriv, miiReba<br />
axali samedicino terminebi: masdari axGSG-tG-rA “mkurnaloba, gankurneba”,<br />
120
axGSG-tG-LN “mkurnali”, axGSG-tGN-ga “samkurnalo saSualeba, wamali”, axGSGtGN-rTa<br />
“mkurnalobis adgili, saavadmyofo”, aZNlaxGSG-tGM-rTa<br />
“balneologiuri samkurnalo”. am axal formebSi gamoyenebulia masdaris<br />
mawarmebeli -ra, moqmedi sagnis aRmniSvneli -LM, moqmedebis iaraRis<br />
aRmniSvneli -ga da lokatiurobis -rTa sufiqsebi.<br />
sazogadod, afxazur warmoqmnil saxelebSi xSirad dasturdeba<br />
sufiqsi -ra, romelic erT-erTi yvelaze produqtiuli derivacia. amas<br />
aRniSnavs afxazuri enis TiTqmis yvela mkvlevari (q. lomTaTiZe, a. genko,<br />
k. Sayrili, a. xecia, T. gvancelaZe, n. maWavariani...), magram yvelaze<br />
srulad am sufiqsis funqciuri daxasiaTeba warmodgenili aqvs a. xecias,<br />
romelmac misi 10-mde sityvaTwarmoebiTi funqcia gamoyo (xecia 1988: 10-12).<br />
samedicino terminologiaSi upiratesad gamoiyeneba nasaxelar<br />
zmnaTa, an abstraqtul saxelTa sawarmoeblad: aKmhGA “xvela” (saxeli) _<br />
AKmhGa-ra “daxveleba”, axeKlaga “suleli, giJi” _ axEKlaga-ra “gagiJeba”,<br />
agGAy “mZime avadmyofi” _ agGay-ra “Zlier avad yofna, tanjva”, ahGMhGIk<br />
“dambla” _ ahGMhGIk-ra “damblis dacema, paralizeba”, aR˜A “Sexorcebuli<br />
iara” _ aR˜arA “Sexorceba”...<br />
afxazurSi sazogadod sufiqsi -ga erTvis zmnis fuZes da<br />
awarmoebs im iaraRis mniSvnelobis mqone arsebiT saxels, romlis<br />
meSveobiTac axorcieleben qmedebas, xolo samedicino terminologiaSi<br />
ki ZiriTadad samkurnalo saSualebas aRniSnavs.<br />
es sityvebi umeteswilad rTuli Sedgenilobisani arian, pirveli<br />
komponenti – saxelis fuZea, romelic migviTiTebs mkurnalobis obieqtze:<br />
afxZNlx-ga “oflmdeni saSualeba” _ afxZN “ofli” + Alxra “gamoReba,<br />
gamotana”. aseTive modeliT nawarmoebi sityvebia: aSPourartGAga//aSPouraxCPN-ga<br />
“sicxis damwevi”, ayN-ga “Cirqgrovis gasaxsneli dana”,<br />
axMrfSPAa-ga “iaraRi, romliTac adamianis sxeulidan tyvia amoaqvT”,<br />
arMLSN-ga “narkozi, gamayuCebeli”, aSPouraSGN-ga “sicxis sazomi,<br />
Termometri”.<br />
afxazur enaSi sufiqsi -xa daerTvis saxelis fuZes da awarmoebs<br />
gardaqceviTobis semantikis mqone gardauval nasaxelar dinamikur zmnas.<br />
es sufiqsi dasturdeba zog samedicino terminSic da mas axlavs xolme<br />
masdaris -ra sufiqsi:<br />
121
abzIa-xa-ra “kargad gaxdoma”, AicGa-xa-ra “uaresad gaxdoma”, AiR˜-xara<br />
“momjobineba”, axAga-xa-ra “gagiJeba”, aKmgGadU-xa-ra “dafexmZimeba”,<br />
afsNlacGa-xa-ra “gasuqeba”, afsAivwa-xa-ra “xrCoba, qoSini”, Amsa-xa-ra<br />
“garqovaneba”, aWPaha-xa-rA “gaSeSeba”, afMrxaga-xa-ra “wyena, mowamlva,<br />
mavnebloba”, AlaSG-xa-ra “dabrmaveba”.<br />
afxazur enaSi sufiqsi -da gamoxatavs risame uqonlobas,<br />
romelsac SeiZleba mosdevdes masdaris/abstraqtulobis -ra sufiqsic:<br />
azLN-da-ra “janmrTeloba”, anu “senis arqona” (AzLa “avadmyofoba,<br />
infeqciuri daavadeba”); axGSGN-da-ra “uwamloba, wamlis uqonloba”; ag˜Amada-ra<br />
“gemos SegrZnebis uqonloba; umadoba”, axSPAra-da-ra “unayofoba,<br />
uSviloba”.<br />
mocemuli modeli SeiZleba garTulebuli iyos uaryofiTi m<br />
nawilakiT; A-m-cGa-da-ra “uZiloba”. zogjer uaryofis Sinaarsi<br />
gadmocemulia mxolod zmnis fuZeSi CarTuli m afiqsiTac: agGa-m-bzIara<br />
“avadmyofoba”, Ala-m-SGara “dauorsulebloba/uSviloba”.<br />
Tanamedrove afxazurSi neologizmebis mawarmoeblad erToblivad<br />
gvevlineba a-k-rA “daWera, Wera” zmnis k Ziri da kauzativis mawarmoebeli<br />
r- prefiqsi. xsenebuli derivatebis produqtiuloba Zalze maRalia<br />
samedicino terminologiaSic:<br />
derivati k: Aap-k-ra “cofi; gacofeba”, afSPA-k-ra “revmatizmi”,<br />
acGMmzNm-k-ra “uZiloba”, agGawG-k-rA “filtvebis anTeba”, aWMrkGAl-k-ra<br />
“krunCxva”.<br />
derivati r-k: axGSGN-r-k-ra “wamliT gaJRenTva, mowamlva”, aSPhamN-rk-ra<br />
“wamliT gaJRenTva, mowamlva”.<br />
daavadebebisa da mkurnalobis aRmniSvnel afxazur samedicino<br />
terminebSi didi raodenobiT gvxvdeba rTulfuZiani sityvebi. maTi<br />
umravlesoba iwarmoeba kompoziciiT Semdegi modelis mixedviT:<br />
daavadebuli organos saxeli + sityvebi aCNmazara “daavadeba”, an ax˜Aa<br />
“tkivili”.<br />
terminebis komponentebi warmodgenilia metyvelebis Semdegi<br />
nawilebiT: arsebiTi saxeli+ arsebiTi saxeli, arsebiTi saxeli+<br />
zedsarTavi saxeli, arsebiTi saxeli+ zmnis fuZe.<br />
122
arsebiTi saxeli + arsebiTi saxeli modelis mixedviT agebuli<br />
mravali kompozituri terminis pirveli komponenti gamoxatulia<br />
daavadebuli organos aRmniSneli arsebiTi saxelebiT:<br />
AmgGa “muceli”, auatAla “jirkvali”, Ala “Tvali”, alNmha “yuri”,<br />
axafNc “kbili”, az “naRveli”, AbRa “zurgi”, AbaL “Zvali”, Aca “kuWi”, AxGda<br />
“yeli”, agGN “guli”, acGA “kani”, agGawGA “RviZli”. sxvagvarad rom vTqvaT,<br />
daavadebis saxeobis konkretizacia xorcieldeba daavadebuli organos<br />
aRmniSvneli pirveli komponentiT.<br />
amgvar terminTa meore komponentad gvevlineba sityvebi ax˜Aa<br />
“tkivili” anda aCNmazara “daavadeba”.<br />
organos dasaxeleba + ax˜aa: AmgGax˜aa “muclis tkivili”, auatAlax˜aa<br />
“jirkvlis tkivili”, Acax˜aa “kuWis tkivili”, alax˜aa “Tvalis tkivili”,<br />
alNmhax˜aa “yuris tkivili”, axafNcx˜aa “kbilis tkivili”, AbRax˜aa “Tvalis<br />
tkivili” da a.S.<br />
gvxvdeba zemoT CamoTvlili terminebis sxvagvari, gamartivebuli<br />
formac, roca ax˜aa sityvis mxolod Tanxmovania darCenili: AmgGax˜<br />
“muclis tkivili”, auatAlax˜ “jirkvlis tkivili”, axNx˜ “Tavis tkivili”.<br />
rac Seexeba cxovelebis daavadebebis saxelebs, maTSi pirvel<br />
komponentad gvevlineba ara daavadebuli organos saxeli, aramed Tavad<br />
cxovelis saxelwodeba: ahGarAx˜ “Roris Wiri”.<br />
organos dasaxeleba + aCNmazara “daavadeba”: aW P MwaCNmazara “piris<br />
Rrus daavadeba”, aWaWaCNmazara “Tirkmlis daavadeba”, arMfhaCNmazara<br />
“filtvis daavadeba”, agGawGaCNmazara “RviZlis daavadeba”. am terminebis<br />
semantika migviTiTebs ara tkivilze, aramed daavadebaze.<br />
zmnuri komponentis Semcveli rTuli terminebi farTod<br />
gamoiyeneba afxazur enaSi. zmnuri komponentis struqtura araerTgvaria.<br />
agreTve araerTgvarovania terminis komponentebs Soris urTierTobebi. es<br />
urTierTobebi gansazRvraven mTlianad rTuli terminis jamur<br />
mniSvnelobas. zmnis struqturidan gamomdinare gamovyofT rTuli<br />
terminebis Semdeg modelebs:<br />
a) saxeli + damoukidebeli, an damokidebuli realizaciis mqone<br />
zmna. ufro xSirad zmna masdaris formiTaa warmodgenili:<br />
123
AbaL-fwGara “motexiloba” < a-baL “Zvali” + (a-)fwGara “motexa”;<br />
aWapAn-kaSGara “Wipis amovardna” < a-Wapan “Wipi” + (a-)kaSGara “patara<br />
zomis raRacis amovardna”;<br />
ax˜Ta-lalara “gacieba” < a-x˜Ta “sicive” + (a-)lalara “raRacis<br />
SigniT Sesvla”;<br />
amgGa-xAsra “dizenteria” < a-mgGa “muceli” + (a-)xasra “epidemiis,<br />
daavadebebis gavrceleba”...<br />
b) organos saxelwodeba + kauzatiuri mimReoba:<br />
axGda-r-CN “ybayura”;<br />
acGa-r-kWN “Cutyvavila”;<br />
acGA-r-fS P Za “yvavili”...<br />
g) zemoxsenebul models hgavs konstruqcia, romlis meSveobiTac<br />
nawarmoebia termini arNx˜TSra “cieba, kankali”, magram zemoT moyvanili<br />
terminebisgan gansxvavdeba imiT, rom kauzaciis afiqsi aq sxva pozicias<br />
ikavebs: is dgas ara mimReobis, aramed mTeli rTuli fuZis dasawyisSi. es<br />
rTuli fuZis leqsikalizaciis Sedegia.<br />
d) organos dasaxeleba + zmna akra “daWera, dakaveba, Sepyroba”.<br />
mocemuli modeli aris yvelaze gavrcelebuli sityvaTmawarmoebeli<br />
modeli. Aam modelisTvis damaxasiaTebelia or variantSi realizacia:<br />
kompozituri, rodesac zmna akra asrulebs saxelis ganuyofeli nawilis<br />
funqcias (mag.: acGMmzMm-k-ra “uZiloba”) da meore, roca akra zmna<br />
daavadebis dasaxelebisas (nominaciisas) Sedis rTuli fuZis<br />
SemadgenlobaSi (mag.: a-x˜Ta-kra “gacieba, Secieba”), magram saTanado<br />
procesis klasovan-pirovani da drouli semantikis gamoxatvis<br />
aucileblobis dros igi gamodis zmnis fuZis Semadgenlobidan da<br />
iuRleba Cveulebriv (ax˜Ta sakit “me Semcivda”, zedmiwevniT “sicivem<br />
Semipyro”).<br />
e) kompozitebi da Sesityvebebi, romlebic Sedgebian arsebiTi<br />
saxelisa da xarisxobrivi zedsarTavi saxelisagan:<br />
alafSP-cGg˜a “gaTvalva” < alafSP “mzera” + (a-)cGg˜a “cudi”;<br />
aimhGa bzia “yivanaxvela” < aimhGa “xvela” + (a-)bzia “kargi”;<br />
124
aimhGa cGg˜a “Wleqi” (zedmiwevniT “cudi xvela”) < aimhGa “xvela” +<br />
(a)cGg˜a “cudi”.<br />
terminebis didi nawili termin-Sesityvebebia, anu isini Sedgeba<br />
erTmaneTTan sintaqsur kavSirSi Semavali erTze meti damoukidebeli<br />
sityvisagan (gamonaTqvamisagan). amgvari termin-Sesityvebebia: ak˜ateK<br />
CMmazara WPkM baafsM “dizenteria” (zedmiwevniT “nawlavis Zalian cudi<br />
gadamdebi daavadeba”). aseTi SemTxvevebi metad iSviaTia.<br />
SedarebiT xSiria saxelebisagan Semdgari termin-Sesityvebebi,<br />
romelTa komponentebsac erTmaneTTan posesiuri urTierTobebi<br />
akavSirebT:<br />
ancGa rCMmazara “RmerTebis avadmyofoba” (zedmiwevniT “RmerTebis<br />
avadmyofoba” _ wiTelas tabuirebuli saxelwodeba).<br />
aq sityva ancGa “RmerTi” aRniSnavs RmerTebis krebuls, razec<br />
migviTiTebs saxelwodebis meore komponentSi mravlobiTi ricxvis mesame<br />
piris kuTvnilebis maCvenebeli r-.<br />
125
Tavi III<br />
fiziologiasTan dakavSirebuli<br />
leqsika<br />
am TavSi warmodgenilia adamianis fiziologiur procesebTan da<br />
maT produqtebTan dakavSirebuli afxazuri saxelwodebebis<br />
struqturuli, semantikuri da etimologiuri analizis Sedegebi.<br />
aRniSnuli terminologiis mopoveba da damuSaveba garkveul<br />
sirTuleebs warmoadgenda, radganac Tanamedrove afxazurSi ZiRiTadad<br />
gamoiyeneba rusuli terminologia.<br />
agreTve sirTules warmoadgenda savele muSaobebis dros<br />
garkveuli terminebis (afxazebSi e.w. sasircxvilo terminebis) mopoveba-<br />
Cawera, radganac amgvari sityvebi ZiriTadad tabuirebulia da aRweriT<br />
an evfemizaciiT aris warmodgenili. A<br />
zemoT Tqmulidan gamomdinare fiziologiur procesebTan da maT<br />
produqtebTan dakavSurebuli leqsika frazeologizmebSi da samxatvro<br />
teqstebSi Zalian iSviaTad dasturdeba.<br />
AKmakWra ”daWknoba (kanisa)”<br />
zmnis fuZe Sedgeba kW Zirisagan, romelsac erTvis saurTierTo<br />
kategoriis aK- prefiqsi, lokatiuri ma- preverbi da masdaris<br />
mawarmoebeli -ra sufiqsi. mTlianad AKmakWra etimologiurad niSnavs<br />
“erTianad daWknobas”. amave kMW Zirisagan momdinareobs sityva a-kaWN-ra //<br />
a-kMWN-ra “naoWi”. Ziris amosavali varianti SenarCunebulia a-kaWN-ra<br />
formaSi, romelSic daculia pirveladi a xmovani. zmna erTpiriani da<br />
gardauvalia. klasovan-pirovani uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad<br />
126
subieqtis d-s rigis niSnebsa da dro-kiloTa sufiqsebs: icGa [K-]eKmakWit<br />
“mas (mamak.) kani daunaoWda”.<br />
aTakGaJG lZamLa eKmakWKt “moxucebuli qalis loya daWkna (danaoWda)”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986 – I :59)<br />
AKmsara “dacemineba”<br />
termini Sedgeba saurTierTo kategoriis aK- prefiqsisagan,<br />
lokatiuri ma- preverbis uxmovno variantisa da masdaris -ra<br />
sufiqsisagan. zmna erTpiriani da gardauvalia. klasovan-pirovani<br />
uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad subieqtis d-s rigis niSnebsa da drokiloTa<br />
sufiqsebs: d-eKmseKt “mas (ad.) daacemina”.<br />
ajma eKmseKt, abga “haKr” ahGeKt “Txas daacemina, melam “xeiri” Tqva”<br />
(gulia, 1985: 181)<br />
AKmhGa “xvela” (ars. sax.)<br />
nazmnari arsebiTi saxelia. momdinarebs AimhGara “daxveleba”<br />
zmnisagan. warmodgenilia wminda fuZis saxiT.<br />
aKmhGa WPkup “xvela avadmyofobaa” (Sayrili, konjaria, 1986 - I: 62)<br />
AKmhGara “xvela”<br />
zmna imave morfologiur inventars Seicavs, rasac zemoT<br />
ganxiluli AKmsara “dacemineba” forma: termini Sedgeba saurTierTo<br />
kategoriis aK- prefiqsisagan, lokatiuri ma- preverbis uxmovno<br />
variantisa da masdaris -ra sufiqsisagan. analogia sxva mxrivac gvaqvs: es<br />
zmnac erTpiriani da gardauvalia. klasovan-pirovani uRvlilebisas<br />
dairTavs ZiriTadad subieqtis d-s rigis niSnebsa da dro-kiloTa<br />
sufiqsebs: deimhGeit “mas (ad.) daaxvela”.<br />
mMcxGM aCCara aKmhGara aSToup “bevr sicils xvela mosdevs” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 _ I: 62)<br />
AKsra “cema, Zgera (gulisa)”, “Zlieri sunTqva”<br />
Seicavs saurTierTo kategoriis aK- prefiqssa da masdaris -ra<br />
sufiqss, ar Seicavs lokatiur preverbs. Ziria a-s-ra “cema, dartyma”<br />
127
martivfuZiani zmnis s Tanxmovani. etimologiurad niSnavs “erTmaneTze<br />
dartymas”, “erTad cemas”. gulisZgeris aRmniSvnelad gamoyenebisas<br />
saWiroebs a-gGM “guli” sityvis darTvasac: sgGM [K]eKsueKt “guli micems,<br />
guli miZgers”. zmna erTpiriani da gardauvalia. klasovan-pirovani<br />
uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad subieqtis d-s rigis niSnebsa da drokiloTa<br />
sufiqsebs<br />
ada adMf-dMfhGa KeKsueKt “ZarRvis adif-dif (bgeriTi mibaZva)<br />
feTqavs” (Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 66)<br />
a-bzxMqGcGAJGara “Clifini”<br />
rTuli Sedgenilobis sityva. pirveli komponentis abz “ena”<br />
Sesaxeb vrclad ix. Cveni naSromis I TavSi, meore komponenti xMqG fuZea<br />
arsebiTi saxelisa a-xMqG “kide, napiri”, mesame komponenti cGaJGara ki a-<br />
cGaJGara “laparaki, saubari” zmnis fuZea. zedmiwevniT: “enis kideze, enis<br />
kidiT laparaki”.<br />
a-blaAm “balRami” Turqulidan nasesxebi sityvaa. TurqulSi balgam<br />
“naxvels; Cirqs” niSnavs.<br />
a-blaAmZ “naRveliT pirRebineba”<br />
a-blaam Turqulidan nasesxebi sityvaa da balRams niSnavs, meore<br />
komponentia wylis aRmniSvneli sityvis TanxmovniTi nawili. zedmiwevniT<br />
niSnavs “balRam-wyals”.<br />
a-bRAJG “fufxi iaraze”<br />
sityvis etimologia naTeli ar aris da damatebiT kvlevas<br />
saWiroebs.<br />
axGra abRaJG aqGleKt “iaraze fufxi moedo, gaCnda” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 - I: 98).<br />
a-g˜Ama, aSxar., tap. g˜Ama “gemo; mada”<br />
nasesxebia qarTveluri enebidan, Sdr.: qarTuli gemo.<br />
128
nasesxeb masalaSi e xmovani ukanaenismierTa da faringaluri y-s<br />
momdevnod afxazurSi gadmocmulia a xmovniT, mgram iwvevs winamaval<br />
TanxmovanTa gapalatalurebas (lomTaTiZe 1976: 47). rig nasesxeb sityvaSi<br />
gamsesxebeli enis o xmovnis adgilas gvxvdeba a (lomTaTiZe 1976: 51).<br />
gamoiyeneba myar SesityvebebSic, magaliTad, a-g˜Ama ikit “Zalian<br />
moewona, gaigo, rom Zalian kargia (gemo gaugo)”.<br />
jabaada krMzHo, aHatG iag˜amou izdMram “uSromlad mWameli ver igebs,<br />
saWmels ra gemo aqvs” (gulia, 1985: 187).<br />
a-gGabzÁ"ara “janmrTeloba”<br />
Sedgeba a-gGM “guli” saxelisa da a-bzia ”kargi” zedsarTavi<br />
saxelisagan nawarmoebi abstraqtulobis a-bzia-ra “sikarge; sikeTe,<br />
kargoba” formisagan. termini mTlianobaSi gulisxmobs “gulis sikarges”,<br />
anu janmrTelobis qonas. sayuradReboa, rom afxazur enaSi janmrTeloba<br />
maincdamainc gulis mdgomareobasTanaa asocirebuli. sityva xSirad<br />
gvxvdeba myar SesityvebebSi: EagGabzÁara umazaaKt! “janmrTeloba gqonodes!”<br />
us gGabzÁara oaaKt! “Seni ar mjera” (zedmiwevniT: “ase mogeces<br />
janmrTeloba”). es ukanaskneli gacveTili frazaa: unda yofiliyo “ise<br />
janmrTeloba mogces, rogorc marTals ambobde/rogori marTalic iyo”.<br />
CMmazara zMmbac, gGabziara haTMr izaqGMm “visac avadmyofoba ar<br />
unaxavs, janmrTelobas ar afasebs” (gulia, 1985: 160).<br />
a-gGafxaCAra “mada”.<br />
pirveli komponentia a-gGafxa-ra “mowoneba” zmnis fuZe, meore ki a-<br />
Ca-ra “puroba” abstraqtuli saxelis fuZe. zedmiwevniT niSnavs<br />
“mowonebiT, siamovnebiT purobas”.<br />
a-gGAnq˜bJM “kvnesa”<br />
miRebulia a-gGM “guli” arsebiTi saxelis fuZeze a-q˜-rA “kvnesa”<br />
masdaris q˜ Zirisa da a-bJM N“xma” arsebiTi saxelis darTviT. kompoziti<br />
zedmiwevniT niSnavs “gulis kvnesis xmas”, Sdr. qarT. guli ukvnesis.<br />
a-gGEKsbJM M“guliscema, gulisZgera”<br />
129
Sedgeba sami komponentisagan: arsebiTi saxeli a-gGMG “guli” +<br />
aKsra “cema” zmnis usufiqso nawili + arsebiTi saxeli a-bJM “xma”.<br />
kompoziti zedmiwevniT iTargmneba, rogorc “gulis cemis xma”.<br />
axGMWM igGeKsMbJ arantG Ksahauan “bavSvis guliscema aqedan mesmoda”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 160)<br />
a-gGEKsra “guliscema”<br />
kompoziti miRebulia gulis aRmniSvnel imave a-gGM sityvasTan aKsra<br />
“erTmaneTisTvis dartyma” masdaris mierTebis gziT. axali mniSvneloba<br />
warmoqmnilia imis xazgasmiT, rom guli ganuwyvetliv cems, zedized<br />
ismis misi xma (Sdr. qarTuli: guliscema, guli cems, guli ucems,<br />
gulisZgera, guli Zgers, guli uZgers).<br />
am kompozitur masdarsac igive Tavisebureba axasiaTebs, rac a-<br />
gGaangMlara “gulis gaCereba” termins, kerZod, sityva a-gGeKsra<br />
fiziologiuri procesis aRmniSvneli dasaxelebis (nominatiuri) formaa<br />
da ukve termins warmoadgens, Tumca enaSi jer kidev ar gamqrala misi<br />
Semadgeneli orive komponentis damoukidebel sityvebad aRqma, rac<br />
vlindeba dro-kiloTa formebis warmoebisas kompozitis or<br />
damoukidebel sityvad daSlis faqtSi: “guli micems” afxazurad iqneba<br />
sgGM eKsueKt “guli micems, guli miZgers”.<br />
mMta igGeKsra iaha-iaha iRGRGaxon “mitas guliscema ufro da ufro<br />
Zlierdeboda” (Sayrili, konjaria – I:160)<br />
a-gGNTy˜ara “SiSi; foriaqi”<br />
miRebulia a-gGM “guli” sityvasTanG a-Ty˜arA “CaRrmavebuli<br />
adgilidan amovardna” masdaris SerwymiT da mTlianad termins aqvs<br />
semantika: “gulis Signidan amovardna > SiSi”. analogiuri warmoSobisaa<br />
qarTuli frazeologizmi: SiSisagan guli amouvarda. am kompozituri<br />
terminis SemTxvevaSic, dro-kiloTa warmoebisas, igi or Semadgenel<br />
sityvad iSleba. mag., “meSinia” iqneba sgGM Ty˜oKt “guli (Signidan)<br />
mivardeba”<br />
a-gGNxMnhGra “gulisreva”<br />
130
termini Sedgeba a-gGM “guli” sityvisa da a-xMnhGra “dabruneba”<br />
masdarisagan. erTi SexedviT, am SemTxvevaSi semantikuri alogikurobaa,<br />
radgan gulisreva “gulis dabrunebis” semantikasTan ar aris<br />
dakavSirebuli, magram Tu gaviTvaliswinebT imas, rom “dabrunebis”<br />
cnebasTan axlosaa “amobrunebis, amotrialebis” cneba, unda vivaraudoT,<br />
rom kompozitis meore komponenti a-xMnhGra am kompozitSi gamoyenebuli<br />
unda iyos swored “amobrunebis, amotrialebis” mniSvnelobiT.<br />
analogiisaTvis Sdr. qarTuli: bavSvs guli aeria, lamis gul-muceli<br />
amoubrunda. es termini, iseve rogorc zemoT moyvanili sxva zmnuri<br />
kompizituri terminebi, dro-kiloTa formebis warmoebisas Semadgenel<br />
sityvebad iSleba: afxazurad “guli mereva” iqneba sgGM xMnhGueKt.<br />
aCMmazaL lassM-lassM agGMxMnhGra wigeKt “avadmyofs xSirad guli<br />
ereoda” (Sayrili, konjaria, 1986 –I: 180).<br />
a-dAgGa, abaz. dagG, ubix. dagGM, adiR. dagGa // dagGM “yru”<br />
a. Sagirovis azriT, termini adiRuri warmoSobisaa da miRebulia<br />
da “smena”, an “yuri” Zireul morfemaze gGa//qGa privatuli sufiqsis<br />
darTviT. avtori saanalizo sityvas adarebs SafsuRur dagGa “pirutyvis<br />
mokle yurebi” sityvasTan, sadac meore nawilSi gvxvdeba igive privatuli<br />
sufiqsi, romlis amosavalia damoukidebeli zedsarTavi “mokle”. a.<br />
Sagirovi wers, rom elementi “smenis”, an “yuris” aRmniSneli igive da<br />
Ziri warmodgenilia zmnaSi daÏGan “miyuradeba, yurad aReba”.<br />
avtoris azriT, gGa//qGa privatuli sufiqsi gvxvdeba ara marto<br />
adiRur enebSi, magram sityvis fuZismieri nawili (da) gvaZlevs safuZvels<br />
vifiqroT, rom afxazurSi, abazursa da ubixurSi saanalizo fuZe<br />
adiRuri nasesxobaa, xolo afxazuris meSveobiT es sityva Sevida<br />
megrulSic _ dagva “yru” (Sagirovi 1977 I: 145). Cven viziarebT a. Sagirovis<br />
am mosazrebas.<br />
adagGa izM LMntG adaul KaseKt “urisTvis dolze orjer ukraven”<br />
(Sayrili, konjaria: 1986 – I:193).<br />
a-dMqdNqra “xSiri guliscema, bagabugi, dagadugi”<br />
131
am sityvaSi gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra<br />
mawarmoebeli, xolo dMq-dNq guliscemis xmis mimbaZveli<br />
reduplicirebuli Ziria.<br />
Maxaz dneKuan amLa dMqGnM, igGM dMqdMqGan “maxazi gzad midioda, mis<br />
guls bagabugi gahqonda” (Sayrili, konjaria, 1986 – I: 214).<br />
a-dGax˜carA “defekacia”<br />
kompozituri Sedgenilobis sityvaa. Sedgeba a-dGM “mindori;<br />
gareT” fuZisgan momdinare dGM lokatiuri preverbisa da x˜<br />
Tandebulisgan, romelbic gvaZleven zmnizedas “gareT” es zmnisarTi<br />
saanalizo sityvaSi mierTebulia a-cara “wasvla” zmnis fuZeze.<br />
mTlianobaSi evfemisturi termini a-dGax˜cara zedmiwevniT niSnavs “gareT<br />
gasvlas”.<br />
a-dGnNcara “fekalia”<br />
iseve, rogorc zemoT ganxiluli termini, kompozituri<br />
Sedgenilobis sityvaa. Sedgeba a-dGM “mindori; gareT” fuZisagan<br />
momdinare dG lokatiuri preverbisa da adgilis aRmniSvneli n-<br />
prefiqsisagan, romlebic gvaZleven damoukidebel a-dGnN “gareT”<br />
zmnisarTs. es zmnisarTi saanalizo sityvaSi mierTebulia a-cara “wasvla”<br />
zmnis fuZeze. mTlianobaSi evfemisturi termini a-dGnNcara zedmiwevniT<br />
niSnavs “gareT gasvlas”<br />
a-TGA “Cirqi”<br />
am martivfuZiani terminis etimologia cxadi ar aris da<br />
damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
aSGra aTGa TMrxKt “Cirqgrovidan Cirqi amoiRes” (Sayrili,<br />
kaslanZia, 1986 – II: 179)<br />
a-z, abaz. zM, adiR. zazM “naRveli” (naRvlis buStis mier<br />
gamoyofili nivTiereba)<br />
saerTo afxazur-adiRuri sityvaa. afxazursa da abazurSi<br />
SemorCenili variantebis Sedareba adiRur formasTan gvarwmunebs, rom<br />
132
adiRur enebSi reduplikaciaa momxdari da Tavdapirveli afxazuradiRuri<br />
varianti unda yofiliyo za (Sayrili 1968: 25). az forma<br />
afxazurSi frazeologiaSic ixmareba. magaliTad: iz iWPMrxit “piridan<br />
naRveli amouRes” > “bevri arbenines, daRales, daqances”.<br />
azTra amakGan eKfSP agGawGa iadhGaloup, aLnMwya az Toup “naRvlis<br />
buSti tomaras gavs, RviZlTan aris dakavSirebuli, SigniT<br />
naRvelia moTavsebuli” (kviwinia 1997: 119)<br />
aKcGk˜Msra “slokini”<br />
aRniSnul sityvaSi ai- saurTierTo kategoriis niSania, cG- zmnuri<br />
prefiqsi, romelic uneblie moqmedebas aRniSnavs, xolo k˜Ms Ziria a-k˜Ms-ra<br />
“Sexeba, mokideba” zmnisa.<br />
“slokini” gamowveulia diafragmis uecari, uneblie SekumSviT,<br />
sityvis semantikac am movlenasTanaa dakavSirebuli. zmna erTpiriani da<br />
gardauvalia. klasovan-pirovani uRvlilebisas dairTavs ZiriTadad<br />
subieqtis d-s rigis niSnebsa da dro-kiloTa sufiqsebs: d-eicGk˜Msueit<br />
“mas (ad.) aslokinebs”.<br />
saaTk ayara wueKt dKacGk˜MsueKJTeK “ukve erTi saaTia rac<br />
aslokinebs” (Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 284)<br />
a-krNHara “Wama”<br />
rTulfuZiani sityvaa: Seicavs a-Hara “Wama” zmnasTan mierTebul<br />
akrN “raime (bevri)” saxels. uRvlilebisas sityva SeZleba daiSalos or<br />
sityvad: akrN iHeKt “rame (bevri) Wama”.<br />
akrMHaraWPM jamxGMxG iLMzcGeK KareK awaxozma? “WamaSi jamxuxu da misi<br />
megobrebi gana waagebdnen?” (afxazuri zRaprebi, 1997:117)<br />
a-kGNsra “sqesobrivi aqti, Coire” (dikGNsit ”man (mamakacma) masTan<br />
sqesobrivi aqti Seasrula”)<br />
masdaris fuZe Seicavs zogadi formis mawarmoebel a- prefiqssa<br />
da masdaris mawarmoebel -ra sufiqss. kGNs segmenti SeiZleba Seicavdes<br />
ubis aRmniSvnel kG Zirsa (Sdr. klitoris saxelwodeba) da “cemis,<br />
Cacemis, dartymis” aRmniSvneli a-s-ra zmnis s Zirs.<br />
133
a-lafSPwaSGAra “halucinacia”<br />
kompozitia. pirveli komponentia mzeris aRmniSvneli a-lafSP<br />
termini, romelic Tavis mxriv Seicavs Tvalis aRmniSvnel a-la fuZesa da<br />
mzerisave aRmniSvnel fSP Zirs. meore komponentia a-wa-SGa-ra “ramis qveS<br />
moxvedra” zmnis fuZe. mTlianobaSi termini iTargmneba rogorc “mzeris<br />
qveS moxvedra”.<br />
A-laSGara “Casaxva”<br />
zmnuri termini Seicavs lokatiur la- FfuZe-windebulsa da<br />
moxvedris, Cavardnis aRmniSvnel SGara fuZes. maSasadame, Casaxva niSnavs<br />
“rameSi Cavardnas, Sig Cavardnas”.<br />
lcGa dalaSGeKt douhala axSPara zedmiwevniT “mis kanSi Cavarda<br />
(Caisaxa) zeciuri Zalebis meSveobiT bavSvi”, “zeciuri Zalebis<br />
CareviT is daorsulda” (abrskili, informatori Wanba merab,<br />
kaldaxvara, 2003).<br />
A-laRMrZ, tap. laZN “cremli”<br />
tapanTur dialeqtTan (laZM) SedarebiT afxazurSi (ala-RMr-Z)<br />
zedmetia RMr segmenti, romlis raobac sarkvevia. tapanTuri la-ZN<br />
miRebulia Tvalis aRmniSvneli SedarebiT axali la da wylis<br />
aRmniSvneli ZM fuZeebis SeerTebis gziT da zedmiwevniT niSnavs “Tvalis<br />
wyals”. Tavdapirveli forma unda yofiliyo *bala a-ZM, romelSic meore<br />
sityvis Tavkidura a- xmovani nivTis gramatikuli klasis kuTvnilebiTi<br />
prefiqsi iqneboda. momdevno safexurze es prefiqsi reducirda da moxda<br />
ori fuZis sruli Serwyma.<br />
laRMrZi WPi eiqGixuam “gauCerebliv tiris”, zedmiwevniT “cremlsa da<br />
pirs erTimeores ar aSorebs”. (kaslanZia, 1995: 57).<br />
a-lacGyGNsra “uneblie daxamxameba”<br />
rTuli Sedgenilobis (arsebiTi saxeli + masdari) zmna: A-lacGa<br />
“quTuTo”+ a-yGNsra “daxamxameba”.<br />
ui uaJGi-uaJGi dlacGyGMsuan “is xSirad axamxamebda” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 – I:411).<br />
134
a-lacGkGAb abJ., a-cGkGMmJMr // a-CkGMmJGMr bzif. “Tvalis Cirqovani<br />
gamonadeni”<br />
kompozituri Sedgenilobis sityva, sadac Sedis a-la “Tvali” + cG<br />
acGa-dan “kani” (alacGa “quTuTo”) + ucnobi warmomavlobis kGab segmenti.<br />
SesaZlebelia, es segmenti igive iyos, rac dasturdeba a-cGM-kGbar<br />
“wveTi” sityvaSi.<br />
A-lbaadara “ylapva, Caylapva”<br />
sityva Sedgeba lbaa- preverbisa (mniSvnelobiT “zemodan qveviT”)<br />
da gatarebis aRmniSvneli da Zirisagan, romlebsac erTvis masdaris<br />
mawarmoebeli -ra.<br />
us, amaTGaqGa SPMlMZGZGoz, ilMzgGamTaZakGa, axahG ilbaaldeit. ase,<br />
tansacmels rom recxavda, ver SeamCnia da qva gadaylapa. (afxazuri<br />
zRaprebi, 1977:378).<br />
A-mla “SimSili”<br />
martivfuZiani sityvaa, romlis etimologia gasarkvevia.<br />
afxazur-adiRur enaTa Soris dadgenili bgeraTSesatyvisobebis<br />
erTeuli magaliTebidan cnobilia adiRur enaTa mJReri lateraluri l<br />
spirantisa da afxazur-abazuri J-s Sesatyvisoba: adiR. lM, afx.-abaz. a-<br />
JM/JN “xorci”. zog SemTxvevaSi imave adiRur laterals Seesabameba<br />
afxazur-abazuri sonanti l: adiRuri Rabla (pirvel nawilSi Ra “weli”)<br />
“SimSili, ara mosavliani” : afxaz.-abaz. a-mla/mla. mocemul<br />
bgeraTSesatyvisobaSi sawyisi mdgomareoba SeinarCuna afxazur-abazurma<br />
qvejgufma. adiRur enebSi magari sonanti l daemTxva Zvel lateralur<br />
spirant l-s, romelmac mogvca J afxazur-abazur niadagze (Sagirovi<br />
1982: 31).<br />
jamxGMxG aZGM ahahaihGa anMSGgGalqGa SPiHoz, nasg˜M, dMrLeg˜Mx amla hGa<br />
SPihGoz ibeKt “jamxuxma dainaxa, rom erTi adamiani miwas Wamda da<br />
mainc “mSias” iZaxda (afxazuri zRaprebi, 1977:115).<br />
A-mlaSra “SimSili”<br />
135
Sedgeba A-mla “SimSili” arsebiTi saxelisa da a-SrA “mokvla”<br />
masdarisagan. uRvlilebisas an dauSlelad icvlis formas (sMmlaSueKt<br />
“mSia, SimSili mklavs”), anda iSleba Semadgenel sityvebad (amla saSueKt<br />
“mSia, SimSili mklavs”) (lomTaTiZe, 1976: 54-60).<br />
mlaSra cMHa azdMram, acGa – axCM “SimSili misaWmels (dasayolebels)<br />
ar eZebs, Zili – baliSs” (gulia, 1985: 172).<br />
A-mcGadara “uZiloba”<br />
zmna Seicavs Zilis aRmniSvnel cGa Zirs, romelsac erTvis<br />
uaryofis m- prefiqsi da uqonlobis -da sufiqsi, anu uaryofa ormagadaa<br />
gamoxatuli (gvancelaZe, 2010: 74).<br />
A-JPahGara abJ., a-JPahGarA bzif., tap. JPahGarA “coxna”<br />
terminis etimologia naTeli ar aris da damatebiT kvlevas<br />
moiTxovs.<br />
aJG ahask˜Mn aJPahGOKt “Zroxa balaxs coxnis” (Sayrili, konjaria,<br />
1986 _ I: 226).<br />
a-JAmkra “Wknoba, gaxdoma; sigamxdre”<br />
rTulfuZiani sityvaa, nawarmoebia predikatiuli sintagmis<br />
safuZvelze, romelic moqmedebis obieqtis aRmniSvnel komponents<br />
Seicavs. am modelSi aRsaniSnavia uaryofis maCvenebeli m, romelic<br />
termins uaryofiTi moqmedebis mniSvnelobas aniWebs: a-JM “xorci”, a-m-kra<br />
“ver daWera”, anu termini niSnavs “xorcis sxeulze ver daWeras,<br />
gaxdomas, daWknobas.” Sdr. antonimi A-Jkra “gasuqeba, momateba”.<br />
A-Jkra “gasuqeba, momateba”<br />
es termini semantikurad zemoT ganxiluli terminis antonimi,<br />
sapirispiro mniSvnelobis mqonea. Sedgeba a-JM “xorci” da a-kra “daWera”<br />
sityaTa fuZeebisagan, xolo zedmiwevniT “sxeulze xorcvis mokidebas”,<br />
anu “gasuqebas” niSnavs.<br />
136
uK aJkra ilzMmarioup “is advilad suqdeba” (Sayrili, konjaria, 1986<br />
– I:230).<br />
A-JGra “daleva”.<br />
Ziria JG, romelic materialurad identuria qarT. su-m-a fuZis su<br />
Zirisa.<br />
aCaraWPM aLM maWnM iaaJGKt “qorwilSi Rvino cota davlieT” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 –I: 238).<br />
a-rsarA “moneleba”<br />
zmnis masdari, romelSic warmodgenilia kauzativis prefiqsi r.<br />
asara afxazurSi asara “burRulis moxarSvas” niSnavs, magram am<br />
konkretul sityvasTan kavSiri ver dadginda.<br />
sityvis etimologia cxadi ar aris da damatebiT kvlevas<br />
saWiroebs.<br />
aHatG arsara “saWmlis moneleba” (kviwinia, 1997: 99).<br />
a-rNmZ “Sardi”<br />
SesaZloa, am sityvaSi Z Tanxmovani a-ZM “wyali” saxelisagan<br />
momdinareobdes, magram danarCen segmentebis raoba cxadi ar aris.<br />
acGeiJ ialgatGu arMmZ eKzoKt aWaWa asaaraWPM “organizmidan<br />
gamosayofi Sardi grovdeba Tirkmlis fialebSi” (kviwinia,<br />
1997: 128).<br />
a-fsTAzaara “cxovreba; sicocxle”<br />
kompozituri Sedgenilobis sityvaa, sadac a-fsMM“suls” niSnavs,<br />
xolo a-Ta-zaa-ra “raRacis SigniT raimes yofna” zmnis Ziria. mTlianad a-<br />
fsTAzaara zedmiwevniT “sxeulSi sulis yofnas” niSnavs.<br />
auaLM ifsTazaara k˜aWPup “adamianis sicocxle moklea” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 – II: 41).<br />
a-fsNf “amosunTquli da CasunTquli haeri”<br />
137
am sityvaSiac gvxvdeba fuZe a-fsMM“suli”, xolo f segmentis<br />
mniSvneloba gaurkvevelia.<br />
afsMf laga-Lagaga acGeiJxGtaqGa “sunTqvis organoebi” (kviwinia,<br />
1997:121).<br />
a-fxNZ “sizmari”<br />
sityvis struqtura cxadi ar aris.<br />
dmMcGakGa fxMZ ibeKt “uZilod sizmari naxa” (gulia, 1985: 133)<br />
afxMZ abara “sizmris naxva” (amiWba, 2008: 127).<br />
a-fxZN, abaz. fxZN “ofli”<br />
SeiZleboda CagveTvala kompozitad, romelic Sedgeba zedsarTavi<br />
saxelisa da arsebiTi saxelis fuZeebisagan: A-fxa “Tbili” + a-ZN “wyali”,<br />
anu “Tbili wyali”. Tumca unda aRiniSnos, rom aq darRveulia<br />
msazRvrel-sazRvrulis wyoba: afxazur-abazurSi, Cveulebriv, jer dgas<br />
arsebiTi saxeli da meore adgils ikavebs pirveladi zedsarTavi saxeli.<br />
a. abdokovis azriT, es sityva mTis iberiul-kavkasiur enaTa saerTo<br />
kuTvnilebaa (abdokovi 1983: 74).<br />
dxMnhGKt, afxZM ix˜SM dkahaa-bRalaa “dabrunda ofliani (ofl<br />
wasmuli) vardniT da gorviT (fexze Zlivs idga)” (narTebi…, 2000: 27).<br />
a-fNnway˜ “wvintli”<br />
gamWvirvale etimologiis terminia. Sedgeba ori komponentisagan:<br />
a-fNnwa “cxviri” + a- y˜N “nakeli, funa” sityvis Ziri. amosavali semantikac<br />
gasagebia: “cxviris nakeli”.<br />
a-qGMfsNChara “xvneSa, oxvra”<br />
kompoziti Sedgeba qGM- lokatiuri preverbisagan (aRniSnavs<br />
“risame ramis zedapirze raRacis keTebas”), fsN elementi a-fsN “suli”<br />
arsebiTi saxelis fuZea, xolo iyos, xolo Cha marcvlis raoba<br />
bundovania da damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
a-yGNsra “daxamxameba”<br />
138
aSkaraa, rom termini Seicavs “cemis, dartymis” aRmniSvnel s Zirs,<br />
magram naTeli ar aris yGM segmentis raoba.<br />
A-фara “Wama”<br />
am martivfuZiani orpiriani gardamavali zmnis etimologia naTeli<br />
ar aris da damatebiT kvlevas moiTxovs.<br />
anMSGgGal… aHara uaWPup. “miwis beltebs Wam” (afxazuri zRaprebi,<br />
1997: 115).<br />
A-HatGrsaga cGEiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema”<br />
rTuli aRwerilobiTi terminia. misi pirveli komponentia sityva a-<br />
HatGrsaga “saWmlis monelebisa, saWmlis momnelebeli”. igi aseTi<br />
Sedgenilobisaa: a-HatG “saWmeli” + kauzativis r- prefiqsi + monelebis<br />
aRmniSvneli zmnis sa Ziri + moqmedebis iaraRis -ga sufiqsi. terminis<br />
meore komponenti cGeiJxGTaqGa “sxeulis nawilebi, organoebi” Sedgeba<br />
sxeulis aRmniSvneli kompozituri a-cGeiJ sityvis rTuli fuZisa da<br />
“nawili”-s mniSvnelobis mqone a-xGTa sityvis fuZisagan, romelsac<br />
darTuli aqvs sagnis gramatikuli klasis mravlobiTis mawarmoebeli -qGa<br />
sufiqsi); mesame komponentis dasawyisSi warmodgenili r- prefiqsi mesame<br />
piris mravlobiTi ricxvis mawarmoebelia, romelic win uZRvis a-wakNra<br />
“sistema” (zedmiwevniT: “qveS daWeriloba”) fuZes.<br />
a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema”<br />
(kviwinia, 1997: 99).<br />
a-HNLra “ynosva”<br />
warmoadgens a-HLN “suni” arsebiTi saxelis abstraqtul formas.<br />
a-HLNsra “ynosva”<br />
es kompozituri zmna Seicavs a-HLN “suni” arsebiTi saxelis fuZes,<br />
romelsac darTuli aqvs “cemis” aRmniSvneli a-s-ra zmnis s Ziri (Sdr.<br />
qarT. suni scems).<br />
a-CxGrA “Sardi”<br />
139
SesaZloa, xmabaZviTi saxeli iyos.<br />
waCxGrM warbara idMrueKt “visac sawolSi moSardva SeuZlia, icis,<br />
rogor gaaSros igi” (gulia, 1985: 148).<br />
A-cGa “Zili” (ars. sax.)<br />
martivi fuZea.<br />
acGa acGarTa eKlnaxuam “Zili sawols ar arCevs” (gulia, 1985: 126).<br />
a-cGanNrra “grZnoba; SegrZneba”<br />
rTuli Sedgenilobis termini, romelic Sedgeba a-cGA “kani” da a-<br />
nNrra “SegrZneba; zemoqmedeba, gavlena” fuZeebisagan.<br />
ui lMblaqGa cGanMrrak rxMlan. . . “mis (qalis) TvalebSi grZnoba<br />
Canda” (Sayrili, konjaria, 1987 - II: 330).<br />
cGa.<br />
A-cGara “daZineba”<br />
gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi, Ziria<br />
cGa.<br />
a-cGarA “wova”<br />
gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi, Ziria<br />
a-cGarsNsra “Tvlema”<br />
gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi,<br />
danarCen segmentTagan gamosayofia “Zilis” aRmniSvneli cGa Ziri, xolo<br />
rsNs marcvlis raoba bundovania. am zmnisagan momdinareobs saxeli a-<br />
cGarsNs “Zilisguda”.<br />
aLMjagM Kax˜tGaz KcGarsMruan “orive ijda da Tvlemda” (Sayrili,<br />
konjaria, 1987:331).<br />
a-cGNSP<br />
“fermkrTali”<br />
140
Tuli Sedgenilobis sityvaa, sadac a-cGa “kani” + SP elementi<br />
momdinareobs zedsarTav A-SPkGakGa-sagan “TeTri”. zedmiwevniT niSnavs<br />
“kanTeTrs”.<br />
a-ZbA “wyurvili”<br />
termini aSkarad Seicavs a-ZM “wyali” sityvis Z Tanxmovans, Tumca<br />
ba segmentis raoba cxadi ar aris. sityva gamoiyeneba myar SesityvebebSi:<br />
aZba dakit “moswyurda” (zedmiw.: “wyurvilma Seipyro”), aZba deKqGMnwGoKt<br />
“wyurvili klavs” (zedmiwevn.: “wyurvili spobs”).<br />
aZba deKqGMnwGoKt “Zalian swyuria” (wyurvilisgan kvdeba)<br />
eicnM iSPneiuaz dMrbeKt aZGM aZMrLaSP dawagMlanM aJGra daWPnM, dMrLeg˜<br />
– aZba! aZba! hGa ahGhGara dSPaWPMz “erTad rom midiodnen, dainaxes,<br />
erTi adamiani wylis nakadis (CanCqeris) qveS idga, svamda da mainc –<br />
wyurvili! wyurvili! (mwyurias) gaiZaxoda. (afxazuri zRaprebi,<br />
1997:115).<br />
a-ZkaTGarA “Sardva”<br />
kompozituri Sedgenilobis terminia, sadac a-ZM “wyali” + a-kaTGara<br />
“gadasxma, daqceva, daRvra”, zedmiwevniT “wylis gadasxma, daqceva,<br />
daRvra”. evfemizmia.<br />
aZkaTGara acGeKJxGTaqGa “saSarde organoebi” (kviwinia, 1997: 127).<br />
iTakGaJG dicMmkGa… ZkaTGarag˜M dMzcomMzt “Tavis dedaberis gareSe<br />
..mosaSardadac ki ver midioda” (afxazuri zRaprebi, 1997: 168).<br />
a-ZkaTGAratG-fxaSarAtG cGEiJxGTaqGa rwakNra “Sard-sasqeso<br />
organoebis sistema”<br />
rTuli termini, warmodgenilia oTxi sityviT. pirveli sityvis “a-<br />
ZkaTGara” Sesaxeb ix. zemoT + kuTvnileba-daniSnulebis sufiqsi -tG,<br />
meore komponenti fxaSara zmnidan afxaSara “morideba, sircxvili” +<br />
sufiqsi -tG, mesame da meoTxe komponentebi : cGeiJxGTa “organo” + sagnis<br />
klasis mravlobiTis mawarmoebeli -qGa; r - mesame piris mravlobiTi<br />
ricxvis prefiqsi + awakNra “sistema”. zedmiwevniT “wylis gadamsxmelisasircxvilo<br />
sxeulis nawilebis sistema”.<br />
141
a-ZkaTGaratG-fxaSaratG cGeiJxGTaqGa SPoKt L-xGtaknM “Sard-sasqeso<br />
sistemis organoebi or jdufad iyofa” (kviwinia, 1997: 127).<br />
a-ZNSPa “wyurvili”<br />
am sityvaSic gamoiyofa wylis aRmniSvneli Z Tanxmovani, magram SPa<br />
segmentis raoba sarkvevia. tipuria gamonaTqvami: aZMSPa dakueKt “swyuria,<br />
wyurvili ipyrobs”. arsebobs amave mniSvnelobis masdari a-ZMSPa-ra<br />
(dZMSPoKt “swyuria”).<br />
ah ifha aZMSPa dakiT “mefis asuli wyurvilma Seawuxa” (Sayrili,<br />
kaslanZia, 1986 –I: 278).<br />
a-ZGarA “pirRebineba”<br />
sityva Seicavs zogadobis a- prefiqssa da masdaris -ra sufiqss,<br />
Ziria ZGa. SesaZlebelia, am ZirTan javSiri hqondes tap. ZGZGM||jGjGN<br />
“nerwyvi” (lomTaTiZe 1976: 165) sityvis reduplicirebul Zirs.<br />
axGMWM KKHaz zeg˜M KZGeKt “bavSvma rac Wama, yvelaferi amoaRebina”<br />
(Sayrili, kaslanZia, 1986 –I: 278).<br />
a-wI “Sardi”<br />
es sityvac evfemizmia da, Cveni azriT, Sedgeba a-wa “fskeri; qveS”<br />
sityvisagan miRebuli lokatiuri w- preverbisa da a-i-ra “dabadeba” zmnis<br />
i Zirisagan. zedmiwevniTi semantikaa “qveS dabadebuli, qveS gaCenili”.<br />
a-wGNara, abaz. WGNara “tirili”<br />
gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi, Ziria<br />
wGNua. p. Waraia varaudobda am fuZis kavSirs qarT. wux-il-i, wux-eb-a,<br />
megr. Wu-a “wva, tkivili” sityvebTan (Waraia 1912: 48), rac, Cveni azriT,<br />
dazustebas moiTxovs.<br />
vfiqrobT, qarTuli wux-il-i, wux-eb-a fuZeebTan am afxazuri<br />
sityvis dakavSireba problematuria, samagierod, ufro realuri unda<br />
iyos megruli Wu-a da qarTuli wv-a fuZeebis miCneva afxazur-abazuri<br />
terminis Sesatyvisad.<br />
aCara fSPZoup SGahGarala, afsra wGMuarala “qorwili lamazia<br />
simReriT, sikvdili – tiriliT” (gulia, 1985: 131).<br />
142
gMna xGMWM SMJaaxMs dwGueKt,izban? “ratom tiris patara gina dilidan<br />
moyolebuli?” (aJiba, 2004: 8).<br />
a-WPamyGarA “ReWva”<br />
rTuli Sedgenilobis sityva unda iyos, romelSic WPa marcvali a-<br />
WPM “piri” sityvis arqauli Ziria, xolo myGa segmenti xmabaZviTi Ziri<br />
Cans.<br />
a-WParhAsra “damTqnareba”<br />
am sityvaSic WPa marcvali a-WPM “piri” sityvis arqauli Ziria, misi<br />
momdevno r- Tanxmovani kauzativis prefiqsi Cans, xolo has segmentis<br />
raoba gasarkvevia.<br />
WPMrhasra WPkup “mTqnareba gadamdebia” (gulia, 1985: 171).<br />
a-WPNxara “gaRviZeba”<br />
am sityvaSi a-WPM “piri”, A-xara gardauvali zmna “gaWimva, moqaCva”.<br />
zedmiwevniT “piris gaWimva”.savaraudoa, rom termini Tavidan mTqnarebas<br />
aRniSnavda da mere Seicvala semantika.<br />
amra WPMxeKt, amSPg˜M WPMxeKt… “mzem gaiRviZa, dRemac gaiRviZa”. (aJiba,<br />
2004: 11).<br />
zmnisagan.<br />
A-xG “daWrili”<br />
umartivesi nazmnari saxelia. momdinareobs a-xG-ra “daWra”<br />
a-xGACPra “xrCoba, daxrCoba”<br />
gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi.<br />
A-xGlaxara “gadacdena, gadacdoma”<br />
Seicavs “yelis, kisris” aRmniSvnel xGla fuZesa da zmnur xa Zirs.<br />
Sdr.: a-xGla-mSGa “sasule”.<br />
A-xGlaSGara “gadacdena, gadacdoma”<br />
143
Seicavs “yelis, kisris” aRmniSvnel xGla fuZesa da zmnur SGa Zirs.<br />
Sdr.: a-xGla-mSGa “sasule”.<br />
a-haq˜fsNq˜ra “qoSini, mZimed sunTqva”<br />
gamoiyofa zogadobis a- prefiqsi da masdaris -ra sufiqsi.<br />
haq˜fsNq˜ reduplicirebuli xmabaZviTi Ziria.<br />
A-hGsa irNx˜ua, A-hGsa Irbo, AmzatG `menstrualuri cikli”<br />
samive termini aRweriT-evfemisturia. pirveli termini zedmiwevniT<br />
niSnavs “rac qalebs emarTebaT”, meore “rasac qalebi aSroben”, mesame ki<br />
zusti analogia qarTuli Tviuri saxelisa.<br />
amrigad, fiziologiasTan dakavSirebuli leqsikis analizi<br />
gviCvenebs, rom:<br />
1. terminTa umravlesoba zmnebia da naklebad dasturdeba<br />
saxeluri terminebi;<br />
2. zmnaTa didi nawili rTulfuZiania. maT sawarmoeblad<br />
gamoyenebulia sxvadasxva morfologiuri saSualebebi, upiratesad ki<br />
kompozicia da lokatiuri preverbebi;<br />
3. sauxerxulo semantikis gadmosacemad gamoiyeneba evfemizaciis<br />
xerxi;<br />
4. nasesxebi leqsika minimaluri raodenobiTaa warmodgenili.<br />
144
daskvna<br />
winamdebare naSromSi gaanalizebulia 350-ze meti afxazuri<br />
leqsikuri erTeuli, romlebic dakavSirebulia adamianis anatomiafiziologiasTan,<br />
daavadebebTan da maT mkurnalobasTan.<br />
mTeli am masalis analizi gvaZlevs saSualebas gamovitanoT<br />
Semdegi daskvnebi:<br />
1. anatomiur terminTa umravlesoba saxelebia, xolo<br />
fiziologiasTan dakavSirebul terminTa umravlesoba zmnebia da<br />
naklebad dasturdeba saxeluri terminebi;<br />
2. somatur saxelTa didi nawili kompozituri Sedgenilobisaa;<br />
fiziologiuri procesebis aRmniSvnel zmnaTa da fiziologiuri<br />
produqtebis amsaxvel saxelTa didi nawili rTulfuZiania. maT<br />
sawarmoeblad gamoyenebulia sxvadasxva morfologiuri saSualebebi,<br />
upiratesad ki kompozicia da lokatiuri preverbebi.<br />
daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa saxelwodebebis analizma<br />
gviCvena, rom aRniSnul qvedargSi Warbobs warmoqmnili da rTulfuZiani<br />
(kompozituri) terminebi, agreTve erTze metsityviani Sesityvebebi,<br />
martivfuZiani saxelebi ki SedarebiT naklebia.<br />
3. sauxerxulo semantikis gadmosacemad gamoiyeneba evfemizaciisa<br />
da tabuirebis xerxebi;<br />
4. anatomiasTan dakavSirebuli nasesxebi leqsika minimaluri<br />
raodenobiT aris warmodgenili;<br />
5. adamianis sxeulis nawilebis amsaxveli terminebis didi nawili<br />
frazeologizmebsa da mxatvrul teqstebSi dasturdeba;<br />
145
frazeologizmebsa da mxatvrul teqstebSi fiziologiasTan<br />
dakavSirebuli terminebi naklebad aris warmodgenili;<br />
6. frazeologiur erTeulTa didi nawili Sedgenilobisa da<br />
semantikis mxriv srulad, an nawilobriv emTxveva qarTul<br />
frazeologizmebs: igGM ceKt “SeeSinda” - “guli wauvida”; ilMmha iTasit<br />
“yuri mohkra” da a.S.<br />
7. fiziologiasTan dakavSirebuli nasesxebi leqsika minimaluri<br />
raodenobiTaa warmodgenili.<br />
8. daavadebaTa da samkurnalo saSualebaTa martivfuZiani<br />
saxelwodebebis struqturaSi Sedis mxolod saxelTa zogadi formis<br />
mawarmoebeli a- prefiqsi da fuZe (Ziri). am models ganekuTvneba<br />
daavadebaTa Semdegi saxelwodebani: ablM “Tiaqari”, aKmhGa“xvela”, ayab<br />
“kameCis daavadeba” da a.S.<br />
amave jgufis warmoqmnil saxelebSi saxelTa zogadi formis<br />
mawarmoebeli a- prefiqsis garda warmodgenilia sityvaTmawarmoebeli<br />
(derivaciuli) afiqsebi: -tG(M), -ga, -LM, -ra, -xa, -da, -da-xa... maTgan yvelaze<br />
produqtiulia -ga, -ra sufiqsebi.<br />
-tG(M) sufiqss, rogorc sityvaTmawarmoebels, gamoyofs afxazuri<br />
enis TiTqmis yvela mkvlevari. q. lomTaTiZe wers, rom: “tG(M) afxazur<br />
enaSi aris kuTvnilebis afiqsi da ZiriTadad gamoiyeneba nazmnar<br />
saxelebSi, moqmedebis saxelTa sityvaTmawarmoebeli afiqsis saxiT”<br />
(lomTaTiZe 1945: 309). mkvlevari Tvlis, rom sufiqsi -tG(M) sityva<br />
“sakuTrebis, kuTvnilis; monis” aRmniSvneli a-tG(M) fuZisagan aris<br />
nawarmoebi (lomTaTiZe 1945: 309-312 ).<br />
sufiqs -tG(M)-s meSveobiT iwarmoeba nazmnari saxelebi, romlebic<br />
aRniSnaven qmedebis obieqts, daniSnulebis saganTa saxelebs, mag.: a-Za-tG<br />
“Sesawiri cxoveli”, a-kGMxSPa-tGM “sagani, romelsac avadmyofs Tavs<br />
Semoavleben”, a-TGhGa-tG “Sesaloci, gamosaloci”.<br />
samedicino terminebSi sufiqs -tG(M)-s meSveobiT nawarmoebi<br />
arsebiTi saxelebi iSviaTad gvxvdeba. esenia: a-x˜S-tGM “malamo”,<br />
zedmiwevniT “wasasmeli”, arMJG-tG 1. “sasmeli”, 2. “naxarSi, wveni”, axGSG-tG<br />
“samkurnalo, gansakurnavi”. ukanaskneli sityvisagan, Tavis mxriv, miiReba<br />
146
axali samedicino terminebi: masdari axGSG-tG-ra “mkurnaloba, gankurneba”,<br />
axGSG-tG-LM “mkurnali”, axGSG-tGM-ga “samkurnalo saSualeba, wamali”,<br />
axGSG-tGM-rTa “mkurnalobis adgili, saavadmyofo”, aZMlaxGSG-tGM-rTa<br />
“balneologiuri samkurnalo”. am axal formebSi gamoyenebulia masdaris<br />
mawarmebeli -ra, moqmedi sagnis aRmniSvneli -LM, moqmedebis iaraRis<br />
aRmniSvneli -ga da lokatiurobis -rTa sufiqsebi.<br />
sazogadod, afxazur warmoqmnil saxelebSi xSirad dasturdeba<br />
sufiqsi -ra, romelic erT-erTi yvelaze produqtiuli derivatia. amas<br />
aRniSnavs afxazuri enis TiTqmis yvela mkvlevari (q. lomTaTiZe, a. genko,<br />
k. Sayrili, a. xecia, T. gvancelaZe, n. maWavariani...), magram yvelaze<br />
srulad am sufiqsis funqciuri daxasiaTeba warmodgenili aqvs a. xecias,<br />
romelmac misi 10-mde sityvaTwarmoebiTi funqcia gamoyo (xecia 1988: 10-12).<br />
samedicino terminologiaSi igi upiratesad gamoiyeneba nasaxelar<br />
zmnaTa, an abstraqtul saxelTa sawarmoeblad: aKmhGa “xvela” (saxeli) _<br />
aKmhGa-ra “daxveleba”, axeKlaga “suleli, giJi” _ axeKlaga-ra “gagiJeba”,<br />
agGay “mZime avadmyofi” _ agGay-ra “Zlier avad yofna, tanjva”, ahGMhGik<br />
“dambla” _ ahGMhGik-ra “damblis dacema, paralizeba”, aR˜a “Sexorcebuli<br />
iara” _ aR˜a-ra “Sexorceba”...<br />
afxazurSi sazogadod sufiqsi -ga erTvis zmnis fuZes da<br />
awarmoebs im iaraRis mniSvnelobis mqone arsebiT saxels, romlis<br />
meSveobiTac axorcieleben qmedebas, xolo samedicino terminologiaSi<br />
ki ZiriTadad samkurnalo saSualebas aRniSnavs. es sityvebi umeteswilad<br />
rTuli Sedgenilobisani arian, pirveli komponenti – saxelis fuZea,<br />
romelic migviTiTebs mkurnalobis obieqtze: afxZMlx-ga “oflmdeni<br />
saSualeba” _ afxZM “ofli” + alxra “gamoReba, gamotana”. aseTive<br />
modeliT nawarmoebi sityvebia: aSPourartGa-ga//aSPouraxCPM-ga “sicxis<br />
damwevi”, ayM-ga “Cirqgrovis gasaxsneli dana”, axMrfSPaa-ga “iaraRi,<br />
romliTac adamianis sxeulidan tyvia amoaqvT”, arMLSM-ga “narkozi,<br />
gamayuCebeli”, aSPouraSGM-ga “sicxis sazomi, Termometri”.<br />
afxazur enaSi sufiqsi -xa daerTvis saxelis fuZes da<br />
awarmoebs gardaqceviTobis semantikis mqone gardauval nasaxelar<br />
dinamikur zmnas. es sufiqsi dasturdeba zog samedicino terminSic da<br />
mas mosdevs xolme masdaris -ra sufiqsi:<br />
147
abzia-xa-ra “kargad gaxdoma”, aicGa-xa-ra “uaresad gaxdoma”, aiR˜-xara<br />
“momjobineba”, axaga-xa-ra “gagiJeba”, aKmgGadu-xa-ra “dafexmZimeba”,<br />
afsMlacGa-xa-ra “gasuqeba”, afseivwa-xa-ra “xrCoba, qoSini”, amsa-xa-ra<br />
“garqovaneba”, aWPaha-xa-ra “gaSeSeba”, afMrxaga-xa-ra “wyena, mowamlva,<br />
mavneoba”, alaSG-xa-ra “dabrmaveba”.<br />
afxazur enaSi sufiqsi -da gamoxatavs risame uqonlobas,<br />
romelsac SeiZleba mosdevdes masdaris/abstraqtulobis -ra sufiqsic:<br />
azLM-da-ra “janmrTeloba”, anu “senis arqona” (azLa “avadmyofoba,<br />
infeqciuri daavadeba”); axGSGM-da-ra “uwamloba, wamlis uqonloba”; ag˜amada-ra<br />
“gemos SegrZnebis uqonloba; umadoba”, axSPara-da-ra “unayofoba,<br />
uSviloba”.<br />
mocemuli modeli SeiZleba garTulebuli iyos uaryofiTi m<br />
nawilakiTac; a-m-cGa-da-ra “uZiloba”. zogjer uaryofis Sinaarsi<br />
gadmocemulia mxolod zmnis fuZeSi CarTuli m afiqsiTac: agGa-m-bziara<br />
“avadmyofoba”, ala-m-SGara “dauorsulebloba/uSviloba”.<br />
Tanamedrove afxazurSi neologizmebis mawarmoeblad erToblivad<br />
gvevlineba a-k-ra “daWera, Wera” zmnis k Ziri da kauzativis mawarmoebeli<br />
r- prefiqsi. xsenebuli derivatebis produqtiuloba Zalze maRalia<br />
samedicino terminologiaSic:<br />
derivati k: aap-k-ra “cofi; gacofeba”, afSPa-k-ra “revmatizmi”,<br />
acGMmzMm-k-ra “uZiloba”, agGawG-k-ra “filtvebis anTeba”, aWMrkGal-k-ra<br />
“krunCxva”.<br />
derivati rk: axGSGM-r-k-ra “wamliT gaJRenTva, mowamlva”, aSPhamM-rk-ra<br />
“wamliT gaJRenTva, mowamlva”.<br />
daavadebebisa da mkurnalobis aRmniSvnel afxazur samedicino<br />
terminebSi didi raodenobiT gvxvdeba rTulfuZiani sityvebi. maTi<br />
umravlesoba iwarmoeba kompoziciiT Semdegi modelis mixedviT:<br />
daavadebuli organos saxeli + sityvebi a-CMmazara “daavadeba”, an a-x˜aa<br />
“tkivili; seni”.<br />
terminebis komponentebi warmodgenilia metyvelebis Semdegi<br />
nawilebiT: arsebiTi saxeli + arsebiTi saxeli, arsebiTi saxeli +<br />
zedsarTavi saxeli, arsebiTi saxeli + zmnis fuZe.<br />
148
arsebiTi saxeli + arsebiTi saxeli modelis mixedviT agebuli<br />
mravali kompozituri terminis pirveli komponenti gamoxatulia<br />
daavadebuli organos aRmniSneli arsebiTi saxelebiT: amgGa “muceli”,<br />
auatala “jirkvali”, ala “Tvali”, alMmha “yuri”, axafMc “kbili”, az<br />
“naRvli”, abRa “zurgi”, abaL “Zvali”, aca “kuWi”, axGda “yeli”, agGM “guli”,<br />
acGa “kani”, agGawGa “RviZli”. sxvagvarad rom vTqvaT, daavadebis saxeobis<br />
konkretizacia xorcieldeba daavadebuli organos aRmniSvneli pirveli<br />
komponentiT.<br />
amgvar terminTa meore komponentad gvevlineba sityvebi ax˜aa<br />
“tkivili”, anda aCMmazara “daavadeba”.<br />
organos dasaxeleba + ax˜aa: amgGax˜aa, auatalax˜aa, acax˜aa, alax˜aa,<br />
alMmhax˜aa, axafMcx˜aa, azx˜aa, abRax˜aa da a.S.<br />
gvxvdeba zemoT CamoTvlili terminebis sxvagvari, gamartivebuli<br />
formac, roca ax˜aa sityvis mxolod Tanxmovania darCenili: amgGax˜,<br />
auatalax˜, axMx˜.<br />
rac Seexeba cxovelebis daavadebebis saxelebs, maTSi pirvel<br />
komponentad gvevlineba ara daavadebuli organos saxeli, aramed Tavad<br />
cxovelis saxelwodeba: ahGarax˜ “Roris Wiri”.<br />
organos dasaxeleba + aCMmazara “daavadeba”: aW P MwaCMmazara “piris<br />
Rrus daavadeba”, aWaWaCMmazara “Tirkmlis daavadeba”, arMfhaCMmazara<br />
“filtvis daavadeba”, agGawGaCMmazara “RviZlis daavadeba”. am terminebis<br />
semantika migviTiTebs ara tkivilze, aramed daavadebaze.<br />
zmnuri komponentis Semcveli rTuli terminebi farTod<br />
gamoiyeneba afxazur enaSi. zmnuri komponentis struqtura<br />
araerTgvarovania. agreTve araerTgvarovania terminis komponentebs Soris<br />
urTierTobebi. es urTierTobebi gansazRvraven mTlianad rTuli terminis<br />
jamur mniSvnelobas. zmnis struqturidan gamomdinare gamovyofT rTuli<br />
terminebis Semdeg modelebs:<br />
a) saxeli + damoukidebeli, an damokidebuli realizaciis mqone<br />
zmna. ufro xSirad zmna masdaris formiTaa warmodgenili:<br />
abaL-fwGara “motexiloba” < a-baL “Zvali” + (a-)fwGara “motexa”;<br />
149
aWapan-kaSGara “Wipis amovardna” < a-Wapan “Wipi” + (a-)kaSGara “patara<br />
zomis raRacis amovardna”;<br />
ax˜Ta-lalara “gacieba” < a-x˜Ta “sicive” + (a-)lalara “raRacis<br />
SigniT Sesvla”;<br />
amgGa-xasra “dizenteria” < a-mgGa “muceli” + (a-)xasra “epidemiis,<br />
daavadebebis gavrceleba”...<br />
b) organos saxelwodeba + kauzatiuri mimReoba:<br />
axGda-r-CM “ybayura”;<br />
acGa-r-kWM “Cutyvavila”;<br />
acGa-r-fS P Za “yvavili”...<br />
g) zemoT xsenebul models hgavs konstruqcia, romlis<br />
meSveobiTac nawarmoebia termini arMx˜TSra “cieba, kankali”, magram zemoT<br />
moyvanili terminebisgan gansxvavdeba imiT, rom kauzaciis afiqsi aq sxva<br />
pozicias ikavebs: is dgas ara mimReobis, aramed mTeli rTuli fuZis<br />
dasawyisSi. es rTuli fuZis leqsikalizaciis Sedegia.<br />
d) organos dasaxeleba + zmna akra “daWera, dakaveba, Sepyroba”.<br />
mocemuli modeli aris yvelaze gavrcelebuli sityvaTsawarmoebeli<br />
modeli. Aam modelisTvis damaxasiaTebelia or variantad realizacia:<br />
kompozituri, rodesac zmna akra asrulebs saxelis ganuyofeli nawilis<br />
funqcias (mag.: acGMmzMm-k-ra “uZiloba”) da, meore, roca akra zmna<br />
daavadebis dasaxelebisas (nominaciisas) Sedis rTuli fuZis<br />
SemadgenlobaSi (mag.: a-x˜Ta-kra “gacieba, Secieba”), magram saTanado<br />
procesis klasovan-pirovani da drouli semantikis gamoxatvis<br />
aucileblobis dros igi gamodis zmnis fuZis Semadgenlobidan da<br />
iuRleba Cveulebriv (ax˜Ta sakit “me Semcivda”, zedmiwevniT “sicivem<br />
Semipyro”).<br />
e) kompozitebi da Sesityvebebi, romlebic Sedgebian arsebiTi<br />
saxelisa da xarisxobrivi zedsarTavi saxelisagan:<br />
alafSP-cGg˜a “gaTvalva” < alafSP “mzera” + (a-)cGg˜a “cudi”;<br />
aimhGa bzia “yivanaxvela” < aimhGa “xvela” + (a-)bzia “kargi”;<br />
aimhGa cGg˜a “Wleqi” (zedmiwevniT “cudi xvela”) < aimhGa “xvela” +<br />
(a)cGg˜a “cudi”.<br />
150
terminebis didi nawili termin-Sesityvebebia, anu isini Sedgeba<br />
erTmaneTTan sintaqsur kavSirSi Semavali erTze meti damoukidebeli<br />
sityvisagan (gamonaTqvamisagan). amgvari termin-Sesityvebebia: ak˜ateK<br />
CMmazara WPkM baafsM “dizenteria” (zedmiwevniT “nawlavis Zalian cudi<br />
gadamdebi daavadeba”). aseTi SemTxvevebi metad iSviaTia.<br />
SedarebiT xSiria saxelebisagan Semdgari termin-Sesityvebebi,<br />
romelTa komponentebsac erTmaneTTan posesiuri urTierTobebi<br />
akavSirebT:<br />
ancGa rCMmazara “RmerTebis avadmyofoba” (zedmiwevniT “RmerTebis<br />
avadmyofoba” _ wiTelas tabuirebuli saxelwodeba).<br />
aq sityva ancGa “RmerTi” aRniSnavs RmerTebis krebuls, razec<br />
migviTiTebs saxelwodebis meore komponentSi mravlobiTi ricxvis mesame<br />
piris kuTvnilebis maCvenebeli r-.<br />
9. Cven mier gaanalizebuli rTulfuZiani sityvebis umravlesoba<br />
Zireul, sakuTriv afxazuri warmomavlobis leqsikas warmoadgens, rac<br />
imaze mianiSnebs, rom isini Seqmnilia afxazuri da abazuri enebis<br />
daSorebis Semdeg.<br />
10. martivfuZian Zireul terminTa didi nawili (gansakuTrebiT<br />
sxeulis nawilTa da fiziologiur procesTa saxelebi) imave, an odnav<br />
gansxvavebuli semantikiT dasturdeba abazur enaSi. am terminebs xSirad<br />
eZebneba materialuri paralelebi adiRur enebSi, ubixurSi, qarTvelur<br />
enebsa da naxur-daRestnur enebSi, rac maTi siZvelis ueWveli dasturia.<br />
151
gamoyenebuli literatura<br />
1. abdokovi, 1973 _ Абдоков А.П. Фонетические и лексические параллели абхазскоадыгских<br />
языков. Нальчик, 81 с.<br />
2. abdokovi, 1983 _ Абдоков А.П. О звуковых и словарных соответствиях<br />
северокавказских языков. Нальчик, с. 119<br />
3. abregovi, 2000 _ Абрегов А.Н. Названия растений в адыгейском языке. Синхроннодиахронный<br />
анализ. Научный доклад, представленный в качестве дис. ...д-ра филол. наук. -<br />
Майкоп, 134 с.<br />
4. alania, bganba, kviwinia, xecia, jonua, 1999 _ F9cys f9cf,fhf bfpre f;`fhn`<br />
vfnthbfk6`f. F9cys ftrjkjubfn` ajyl> F7`f<br />
5. amiWba, 2008 – Fvz,f F7`f> 52# fl.<br />
6. amiWba, 1967 _ Амичба С.А. Названия частей человеческого тела в абхазо-абазинских<br />
диалектах. Сборник научных работ аспирантов. Абхазский институт языка, литературы и<br />
истории им Д.И. Гулиа, 147-155<br />
7. amiWba, 1975 _ Амичба С.А. Названия растений в абхазо-абазинских диалектах.<br />
Ежегодник иберийско-кавказского языкознания №2. — Тбилиси: Мецниереба, 115-122с.<br />
8. amiWba, 1984 _ Fvz-9]f C. F. F9cef-f,fpf ,spi`f6`f hkt6cbrf> F7`f<br />
152
9. arSba, 2005 _ Аршба С. Г. Народная медицина абхазов: Конец XIX - XX вв.<br />
автореферат диссертации на соискание степени кандидата исторических наук : 07.00.07 / Ин-т<br />
этнологии и антропологии им. Н.Н. Миклухо-Маклая РАН Москва, 2005, 31 c<br />
10. afxazuri zRaprebi, 1997 _ F9cef kfr`6`f. F7`f> 5$# fl.<br />
11. afxazTa zepirsityviereba, 2004 _ F9ceff h=f9swn` ]`fv0f6`f> F7`f.21# fl.<br />
12. aZinba, alania 2001 – Адзинба З.И. Алания Т.Г. Лекарственные растения флоры<br />
Абхазии, Сух. 130 с.<br />
13. aJiba, 2004 – F;mb,f T. F=s[fhf. F7`f – Vfb7`f9> 35 fl.<br />
14. bRaJba, 2006 _ Бгажба Х.С. Бзыбский диалект абхазского языка.Сух., 450 с.<br />
15. bRaJba, 1948 _ Бгажба Х.С. Общие корни (и основы) в абхазском и картвельских<br />
языках, ИКЯ, т. II, с. 37-43<br />
16. burWulaZe, 1988 – burWulaZe g. iberiul-kavkasiur enaTa leqsikidan.<br />
“kbilisa” da “erTis” aRmniSvnel fuZeTa Taobaze. Ike, t. XXVII, 240-254 gv.<br />
17. geleniZe, 1974 _ geleniZe l. adamianis anatomia-fiziologiasTan<br />
dakavSirebuli leqsika Zvel qarTulSi. Tbilisi, mecniereba, 570 gv.<br />
18. gvancelaZe, 2003 a _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />
SemswavlelTaTvis. t. I, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi<br />
19. gvancelaZe, 2003 b _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />
SemswavlelTaTvis. t. II, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi<br />
20. gvancelaZe, 1997 _ gvancelaZe T. qarTvelizmebi afxazur botanikur<br />
terminologiaSi da afxazTa istoriuli migraciis mimarTulebani. kreb.<br />
“giorgi rogavas”. Tbilisi<br />
21. bRaJba, 1948 _ bRaJba x. saerTo Zirebi (da fuZeebi) afxazursa da<br />
qarTvelur enebSi. ike, t. II, Tbilisi<br />
22. genko, 1998 _ Генко А.Н. Абхазско-русский словарь. Алашара, Сух., 395 с.<br />
23. gvancelaZe, 2003 a _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />
SemswavlelTaTvis. t. I, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi, 236 gv.<br />
24. gvancelaZe, 2003 b _ gvancelaZe T. afxazuri da qarTuli enebis<br />
SemswavlelTaTvis. t. II, “qarTuli ena”, “inteleqti”. Tbilisi, 248 gv.<br />
25. gvancelaZe, 1997 _ gvancelaZe T. qarTvelizmebi afxazur botanikur<br />
terminologiaSi da afxazTa istoriuli migraciis mimarTulebani. kreb.<br />
“giorgi rogavas”. Tbilisi, გვ. 55-67<br />
153
26. giTolendia, 2010 _ giTolendia T. ramdenime qarTveluri substratuli<br />
sityva afxazur enaSi. kreb. “lingvisturi qarTvelologiisa da<br />
afxazologiis problemebi”, t. II, Tbilisi 65-70<br />
27. gicba, 1967 _ Гицба Д. К. Некоторые лекарственные растения народной медицины<br />
Абхазии. Труды Сухумского педагогического института, т. 18-19, стр.327-331<br />
28. gublia, 2004 _ Гублия Р.К. Абхазо-адыгские этимологии. Сухуми, 134 c.<br />
29. gublia, 1965 _ U`s,kbf Um. Fb9skfhf =sw. F7`f<br />
30. gulia, 1967 – U`kbf Um. Lshvbn U`kbf. F7`f> 1$!@<br />
31. gulia, 1939 _ Гулия Д.И.Сборник абхазских пословиц, загадок, скороговорок,<br />
омонимов и омографов, народных примет о погоде, заговоров и наговоров. АбГИЗ, Сухуми,<br />
164 c.<br />
32. gulia, 1985 - U`kbf L. B8sv0f6`f htbpuf. F[`,fn`b fnjv “Fkfifhf”>4$# fl.<br />
33. dbari, 2000 _ Дбар С.А. Обычаи и обряды детского цикла у абхазов (вторая половина<br />
XIX- начало XX вв.) Алашара, Сухум, 136 c.<br />
34. dbari, 2000 _ Дбар С.А. Абхазская народная медицина. Абхазоведение, История.<br />
Археология. Этнология. Вып. 1, Сухум.<br />
35. deetersi 1963 - G.Deeters, Die Kaukasischen Sprachen, წიგნში „Handbuch der<br />
Orientalistik“, Erste Abteilung, Siebenter Band, Leiden/ Köln, gv. 78-79.<br />
36. ZiZaria, 2005 _ Дзидзариа О.П. Историко-этимологический анализ отраслевой<br />
лексики абхазо-адыгских языков, Сух., 292 c.<br />
37. inal-ifa, 1960 _ Инал-ипа Ш.Д. Абхазы. Сухуми, 357 c.<br />
38. kaslanZia, 1998 _ Касландзия В.А. Сложные слова а абхазском языке. Алашара,<br />
Сухуми,106 c.<br />
39. kaslanZia, 1995 _ Rfckfyobf D. F. F9cef_fehsc ahfptjkjubfn` ;`fh> F7`f> 126<br />
ад.<br />
40. kardanovi, 2008 _ Карданов М. Л. Анатомическая лексика кабардино-черкесского<br />
языка. Диссертациа на соискание степени кандидата филологических наук. Нальчик, с. 174<br />
41. keraSeva, xatanovi, 2006 _ Керашева З.И. Хатанов А.А. Толковый словарь<br />
адыгейского языка. Ред. А.Н. Абрегова, Н.Т. Гишева. Майкоп: Адыг. респ. кн. изд-во, 512 с.<br />
42. kvarWia, 1981 _ Кварчия В.Е. Животноводческая (пастушеская) лексика в абхазском<br />
языке. Сухуми, 132с.<br />
43. kviwinia, 1997 _ R`qybf G.R. Fef8s. F7`f> 1$$@> 25@ fl.<br />
154
44. konjaria, 1972 _ Rjy\mfhbf D.{. Tumsh0 f,spi`f6`f hf[mn` bffuje f;`f6`f<br />
hspqffn`s f9cef-f,fpf lbfkt6n6`f h=s. ^fh0. Vtwybtht,f<br />
45. konjaria, 1983 _ Rjy\mfhbf D.{. F9cef nthvby f=bfhf fpqffhf f7syn`.<br />
F9cysn`b f,spi`tb> fkbnthfnehtb> f0jehs[b hbycnbnen XXII fyferfn` ctccbf. F7`f.<br />
46. klimovi, 1967 _ Климов Г.А. Абхазско-адыгские этимологии, I-II. «Этимология<br />
1965». М.<br />
47. klimovi, 1971 _ Климов Г.А. Кавказские этимологии (1-8).«Этимология 1968», М.<br />
48. konjaria, 1969 _ Конджария В.Х. Лексика ашхарского диалекта по сравнению с<br />
лексикой абжуйского и бзыбского диалектов абхазского языка. Автореф. канд. филол. наук<br />
668 / АН Груз. ССР, Ин-т языкозн.. - Тб., 20с.<br />
49. kulbuJevi, 1997 - Кульбужев М. А. Лексика связанная с анатомией и физиологией<br />
человека в нахских языках. Дисс... канд. филол. наук 10.02.09 / Науч. рук.: А. Куркиев ;<br />
Ингушск. Гос. Ун-т., 1997. - 177с.<br />
50. kumaxovi, 1967 _ Кумахов М. А., Убыхский язык. Языки народов СССР, ИК Языки. т.<br />
4 (Приложение), Москва, 689-703с.<br />
51. lomTaTiZe, 1967 _ Ломтатидзе К. В. Абхазский язык. Языки народов СССР, ИК<br />
Языки. т. 4, Москва, 101-122 с.<br />
52. lomTaTiZe, 1955 _ bgeraTa procesebisa da bgeraTa Sesatyvisobis zogi<br />
sakiTxi iberiul-kavkasiur enebSi (qarTvelur-afxazur-adiRur enaTa<br />
masalaze) – smam XVI t. #10 gv.821-828<br />
53. lomTaTiZe, 1940 _ lomTaTiZe, q. reduplikaciis funqciebisaTvis<br />
afxazurSi. akademikos n. maris saxelobis enis, istoriisa da materialuri<br />
kulturis institutis moambe, t. V-VI, Tbilisi, gv.115-135<br />
54. lomTaTiZe, 1941 _ lomTaTiZe q. erTeulis kategoria da misi<br />
mawarmoeblebi afxazurSi. enimkis moambe, t. X, tfilisi, gv. 197-207<br />
55. lomTaTiZe, 1944 _ lomTaTiZe q. afxazuri enis tapanTuri dialeqti<br />
(teqstebiTurT). Tbilisi, 402 gv.<br />
56. lomTaTiZe, 1945 _ lomTaTiZe q. afxazuri afsaa//afsaat° sityvis<br />
etimologiisaTvis. smam, t. VI, #4, gv. 309-312<br />
57. lomTaTiZe, 1952 _ lomTaTiZe q. rTulfuZian zmnaTa agebuleba<br />
afxazurSi. ike t. V, Tbilisi, gv. 83-128<br />
155
58. lomTaTiZe, 1954 _ lomTaTiZe q. aSxaruli dialeqti da misi adgili<br />
sxva afxazur-abazur dialeqtTa Soris (teqstebiTurT). Tbilisi.<br />
59. lomTaTiZe, 1956 _ lomTaTiZe q. gvaris kategoriis sakiTxisaTvis<br />
afxazurSi. iberiul-kavkasiuri enaTmecniereba, t. VIII, gv. 195-212<br />
60. lomTaTiZe, 1961 _ lomTaTiZe q. gaqvavebul gramatikul klas-niSanTa<br />
sakiTxisaTvis afxazuri enis saxelis fuZeebSi. “saqarTvelos mecnierebaTa<br />
akademiis moambe” (smam), t.26, #1, gv.115-122<br />
61. lomTaTiZe, 1966 _ lomTaTiZe q. xelisa da fexis aRmniSvnel fuZeTa<br />
istoriisaTvis. ike, t. XV, Tbilisi, gv. 150-161<br />
62. lomTaTiZe, 1972 _ lomTaTiZe q. supletur zmnaTa warmoebis saerTo<br />
principi qarTulsa da ubixurSi. “ivane javaxiSvilis dabadebis 100<br />
wlisTavisadmi miZRvnili saiubileo krebuli”, Tbilisi, gv. 54-61<br />
63. lomTaTiZe, 1974 _ lomTaTiZe q. finitobis –p sufiqsis<br />
warmomavlobisaTvis afxazurSi. Tsu Sromebi, B 6-7, # 151-152, humanitaruli<br />
mecnierebani, Tbilisi, gv. 129-134<br />
64. lomTaTiZe, 1974a _ lomTaTiZe q. afxazuri alt°J°ჳa “laviwi” sityvis<br />
etimologiisaTvis. smam, t. 76, #1, gv. 221-223<br />
65. lomTaTiZe, 1976 _ lomTaTiZe q. afxazuri da abazuri enebis istoriul-<br />
SedarebiTi analizi. I. fonologiuri sistema da fonetikuri procesebi.<br />
mecniereba, Tbilisi, 343 gv.<br />
66. lomTaTiZe, 1979 _ lomTaTiZe q. zogi araproduqtiuli abazur-afxazuri<br />
mimReoba da maTi ubixur-adiRuri paralelebis sakiTxi. saiubileo krebuli<br />
Arnold Ciqobavas, Tbilisi, gv. 216-223<br />
67. lomTaTiZe, 1979 _ lomTaTiZe q. SegrZnebis gamomxatvel zmnaTa<br />
agebulebis ori tipi afxazurSi. ike, t. XXI, Tbilisi, gv. 148-151<br />
68. lomTaTiZe, 1980 _ lomTaTiZe q. qarTuli m-sa da afxazur-abazuri b-s<br />
bgeraTfardobisaTvis. ike weliwdeuli, VII, Tbilisi, 56-58<br />
69. lomTaTiZe, 1982 _ lomTaTiZe q. lokalur preverbTa ZiriTadi saxeobani<br />
da maTi gaformeba afxazursa da abazurSi. “mecniereba”, Tbilisi, 101 gv.<br />
70. lomTaTiZe, 1990 _ lomTaTiZe q. Seicavs Tu ara sxeulis wyvili nawilebi<br />
(“rqa”, “fexi”) orobiTi ricxvis (“oris”) gamoxatvas afxazur-adiReur enebSi.<br />
ike weliwdeuli, t. XVII, gv.28-31 gv.<br />
156
71. lomTaTiZe, 1996 _ lomTaTiZe q. sonantTa mezoblad xSulTa gamkveTreba<br />
(dayrueba) qarTvelur enebSi. saq. mecn. akad., arn. Ciqobavas sax. enaTmecn. insti.<br />
Tbilisi, Tbil. un-tis gam-ba, 23gv.<br />
72. lomTaTiZe, 1998 _ lomTaTiZe q. afx. ak°ada ("susti") da Zv. qarT. mkodovi.<br />
kreb. “saenaTmecniero Ziebani”, t. VII, Tbilisi, gv.7-10.<br />
73. mamii, 1998 _ Мамий Ш.М. Русско-адыгский словарь медицинских терминов. Майкоп,<br />
239с.<br />
74. mari, 1938 _ Марр. Н. О языке и истории абхазов. М.-Л., АН СССР, 436 c.<br />
75. mayaSvili, 1991 _ mayaSvili a. botanikuri leqsikoni: mcenareTa<br />
saxelwodebani. sastambod moamzada... g. naxucriSvilma; saq. mecn. akad., n.<br />
kecxovelis sax. botanikis in-ti. me-3 gamoc. aRdgenilia ofseturi wesiT.<br />
Tbilisi, mecniereba, 248 gv.<br />
76. maWavariani, 2006 – maWavariani n. “mcenareTa leqsika afxazurSi.<br />
semantikur-struqturuli analizi”. “qarTuli ena”, Tbilisi, 298 gv.<br />
77. muSinski, 1915 _ Мушинский Я.Я. Из абхазской народной медицины.<br />
Фармацевтический журнал, №№ 51-52. Петроград, 487-489 с.<br />
78. narTi sasriyva..., 2000 _ Yfh0 Cfchs7`tb 9isy8f;`b pt;`8sr bfhf bfimw`tb><br />
F7`f> 344 fl.<br />
79. naWyebia, 2000 _ Начкебия С.М. Лингвистический анализ терминов, связанных с<br />
детскими болезнями. АБНИИ, XLIV итоговая научная сессия (25-28 апреля). Тезисы докладов.<br />
Сух. 20-22 с.<br />
80. naWyebia, 2001 _ Начкебия С.М. О некоторых терминах народной медицины в<br />
абхазском языке. Материалы международной научной конференции, посвященной 75-летию<br />
Абхазского института гуманитарных исследований им. Д.И. Гулиа АНА (28-31 мая) Сух, 2003.<br />
81. naWyebia, 2004 _ Начкебиа С.М. Табу и лечебная магия в народной педиатрии абхазов.<br />
АбИГИ, XLVIII итоговая научная сессия (11-13 мая). Тезисы докладов. Сух. 5-8 c.<br />
82. naWyebia, 2009 - Начкебиа С.М. «Лексика народной медицины в абхазском языке»,<br />
автореферат на соискание ученой степени кандидата филологических наук (научный<br />
руководитель, академик Л. П. Чкадуа)<br />
83. pantiuxovi, 1899 _ Пантюхов И.И. О народном врачевании в Закавказском крае.<br />
Мед.сборник Императорского Кавказ. мед. об-ва. Тифлис, №62.<br />
157
84. rogava, 1955 _ rogava g. bgeraTSesatyvisobis sakiTxisTvis afxazuradiRur<br />
enebSi (adiRur enaTA SiSina sbilantebis monacemebis mixedviT) ike,<br />
XVIII, 1973, gv. 303-312<br />
85. rogava, keraSeva, 1966 _ Рогава Г.В.,Керашева З.И. Грамматика адыгейского языка.<br />
Краснодар-Майкоп, 463 с.<br />
86. rogava, 1975 _ rogava g. organuli kuTvnilebis saxelebi afxazuradiRur<br />
enebSi, ike weliwdeuli, II, 1975, gv. 47-57<br />
87. rogava, 1980 _ rogava g. dinamikurobis -uaˆ sufiqsis gadmonaSTebi<br />
ubixuri enis zmnaTa Ziriseul masalaSi. ike weliwdeuli, t. VII, Tbilisi, gv.<br />
107-114<br />
88. rogava, 1985 _ rogava g. konsonantizmis sistemis sirTulisa da<br />
vokalizmis sistemi simartivis urTierTmimarTebis sakiTxi afxazur-adiRur<br />
enebSi. ike-weliwdeuli, XII, 182-186 gv.<br />
89. sabinecki, 1910 _ Сабинецкий В.В. Болезни домашних птиц и их лечение. Тифлис,<br />
Издание Управления Кавказского учебного округаю Перевод на абхазский Д.Гулия, 53с.<br />
90. sulxan-saba, …leqsikoni qarTuli. t. I, t. II. Tbilisi, 1991.<br />
91. seredini, sokolovi, 1978 _ Середин Р.М., Соколов С.Д. Лекарственные растения и<br />
их применение. Ставрополь, 275 с.<br />
92. serdiuCenko, 1949 _ Сердюченко Г.П.Словарные расхождения в диалектах<br />
абазинского языка. Языки Северного Кавказа и Дагестана. Сборник лингвистических<br />
исследований. Вып. 1-2. М.- Л., с. 5-38<br />
93. trubeckoi, 1987 _ Трубецкой Н.С. Избранные труды по филологии: Переводы / Сост.<br />
В.А. Виноградова и В.П. Нерознака / Под. ред. Т.В. Гамкрелидзе и др. М.: Прогресс, 1987. 559<br />
c.<br />
94. uslari, 1887 _ Услар П. К. Этнография Кавказа. Языкознание.Абхазский язык,<br />
Тифлис, XV с. + 193 с. + 120 с. (Переизд.: Сухум, 2002.)<br />
95. qarTuli enis ganmartebiTi leqsikoni, 1990 – qarTuli enis ganmartebiTi<br />
leqsikoni, a. Ciqobavas redaqtorobiT, t. II, 1276 gv.<br />
96. yifSiZe, 1914 _ Кипшидзе И. Грамматика мингрельского (иверского) языка. С<br />
хрестоматией и словарем. - СПб, Акад. наук, 424 с.<br />
97. Sablovski, 1886 _ Шабловский К.И. Медикаменты и способы лечения народных<br />
врачей Абхазии и Самурзакано. «Медицинский сборник» № 41 Кавказского Императорского<br />
медицинского общества, Тифлис, 67 c.<br />
158
98. Sagirovi, 1971 _ Шагиров А.К. Материалы и исследования для сравнительного<br />
словаря абхазо-адыгейских языков. Учёные записки Адыгейского НИИ. - Майкоп, т. XII, 174<br />
с.<br />
99. Sagirovi, 1977 _ Шагиров А.К. Этимологический словарь адыгских (черкесских)<br />
языков. Академия наук СССР. Институт языкознания. Издательство «Наука», Москва (в 2-х<br />
томах)<br />
100. Sagirovi, 1982 _ Шагиров А.К. Материальные и структрные общности лексики<br />
абхазо-адыгских языков. Москва, 164 с.<br />
101. Sagirovi, 1989 _ Шагиров А.К. Заимствованная лексика абхазо-адыгских языков.<br />
Москва, «Наука»,192 с.<br />
102. Sayrili, 1968 _ Шакрыл К.С. Некоторые лексические и звуковые соответствия в<br />
абхазо-адыгских языках. Сухуми,106с.<br />
103. Sayrili, konjaria, 1986 _ Imf7hsk R.C.> Rjy\mfhbf D.}. F9cef ,spi`f f;`fh.<br />
Fkfifhf> F7`f.<br />
104. Celebi, 1971 - evlia Celebis mogzaurobis wigni. nakveTi I. Turqulidan<br />
Targmna, komentarebi da gamokvleva daurTo giorgi fuTuriZem. Tbilisi<br />
105. Celebi, 1983 - Эвлия Челеби. Книга путешествия. Вып. 3 Земли Закавказья и<br />
сопредельных областей Малой Азии и Ирана. М. Наука.<br />
(http://www.vashaktiv.ru/texts/ch/chelebi23.php )<br />
106. Ciqobava, 1942 _ Чикобава А.С. Морфологические встречи абхазского языка с<br />
картвельскими языками. Известия ИЯИМК, т. XII, с. 149-168<br />
107. Ciqobava, 1975 _ Чикобава А.С. Отраслевая лексика и научная актуальность её<br />
изучения. Ежегодник иберийско-кавказского языкознания, т. 2. — Тбилиси: Мецниереба, С.27-<br />
36.<br />
108. Ciqobava, 2008 _ Ciqobava a. Wanur-megrul-qarTuli SedarebiTi leqsikoni.<br />
Sromebi, t. IV, Tbilisi, 484 gv.<br />
109. CubinaSvili, 1887 _ Чубинов Д., Грузино-русский словарь, СПБ, 1887, 2 изд., Тб.,<br />
1984, 1779c.<br />
110. Cursini, 1957 _ Чурсин Г.Ф. Материалы по этнографии Абхазии. Сухуми, 180 c.<br />
111. Cuxua, 2000-2003 _ Cuxua m. qarTvelur ena-kiloTa SedarebiTi leqsikoni.<br />
Tbilisi, 518 gv.<br />
112. Cuxua, 2008 _ Cuxua m. iberiul-iCqeriul enaTa SedarebiTi gramatika.<br />
Tbilisi, 2008, 760 gv.<br />
159
113. Waraia, 1888 _ Waraia p. afxazeTi da afxazebi (eTnografiuli<br />
aRweriloba). gazeTi “iveria", ## 165, 167, 173, 175, 176<br />
114. Waraia, 1912 _ Чарая П. Об отношении абхазского языка к яфетическим. С-Пб., 82 с.<br />
115. WiTanava, 2007 _ Читанава С.М. Этноботанический словарь, Сух., 135с.<br />
116. Wkadua, 2003 _ Чкадуа Л.П. Глагольное словообразование в абхазском языке, Сух.,<br />
300c.<br />
117. xecia, 1999 _ Хеция А.Д. Из охотничьей лексики абхазов. Современные проблемы<br />
кавказского языкознания и фольклористики: Международная научная конференция. Тезисы<br />
докладов, Сухуми,126 с.<br />
118. xecia, 1988 _ Хеция А.Д. Неологизмы в абхазском языке. Тбилиси.<br />
119. xoWolava, 2001 _ xoWolava n. mcenareTa saxelwodebebi: motivaciidan<br />
etimologiisaken. respublikuri dialeqtologiuri samecniero sesiis<br />
masalebi, XXI (baTumi 26-27.10.2001)<br />
120. janaSia, 1954 _ janaSia b. afxazur-qarTuli leqsikoni. Tbilisi, 474 gv.<br />
121. janaSia, 1917 _ Джанашия Н.С. Абхазский культ и быт // Христианский Восток. Т. V.<br />
Вып. 3. СПб., 156-208.<br />
122. janaSia, 1915 _ Джанашия Н.С. Религиозные верования абхазов. «Христианский<br />
Восток», т. IV, СПб 157 – 208 c.<br />
123. janaSia, 1960 _ Джанашия Н.С. Статьи по этнографии Абхазии. Сухуми, 218 с.<br />
124. hagba, 1997 _ Хагба Л.Р. Названия деревьев в абхазо-адыгских языках. Актуальные<br />
вопросы абхазско-адыгской филологии. Межвузовый сборник научных трудов. Карачаевск,<br />
КЧГПУ 192 c.<br />
informatorebi:<br />
agrba olRa raSides asuli (soxumis raioni sof. zemo eSera) Fuh-9]f Jkmuf<br />
Hfibl b9]f> F7`f fhfbjy f6. Tishf<br />
aviZba WimWa kubaris asuli (soxumis raioni, sof. zemo eSera) F8o-9]f Zsvzf<br />
R`,fh b9]f> F7`f fhfbjy f6. Tishf<br />
aviZba niusia kubaris asuli (soxumis raioni, sof. zemo eSera) F8o-9]f Ybecbf<br />
R`,fh b9]f> F7`f fhfbjy f6. Tishf<br />
Wanba merab (gudauTis raioni, sof. kaldaxvara) Vthf, Zfy,f> U`lj0f fhfbjy> f6.<br />
Rfklf[`fhf<br />
160
161
danarTi I<br />
gaanalizebul terminTa leqsikoni<br />
adamianis sxeulis nawilebi<br />
1. AaxafMc ff[f9sw “saReWi kbili”<br />
2. AaWMc ffzsw “sibrZnis kbili”<br />
3. AR˜aJGla uatalaqGa, akGaR˜qGa f/mf;`kf efnfkf6`f> fr`f/m0hf “saTesle jirkvlebi, Testis”<br />
4. ancGA aTAzaara fyw`f f0fpffhf “wminda vites daavadeba”<br />
5. ancGA CNmazara fyw`f xsvfpfhf “wiTela”<br />
6. A-baL, bz. A-bLa f,f8> ,p.f,8f “Zvali”<br />
7. A-baLlaSPa, bz. AbLalaSPM, AbLMlaSPM f,f8kfif> ,p. f,f8kfis> f,8skfis “Zvlis tvini”<br />
8. A-bRa, bz. A-bR f,/f> ,p. f,/ “zurgi”<br />
9. a-bz // A-bMz f,p//f,sp “ena”<br />
10. A-bla//A-la f,kf//fkf “Tvali”<br />
11. a-bjarxafMc f,\mfh[f9sw “eSvi”<br />
12. a- fum “qalis sasqeso organo, Vulva”<br />
13. a-gGawGA, bz. a-gGMwGN fu`fq`f> ,p. fu`sq`s “RviZli”<br />
14. a-gGN, fu`s “guli”<br />
161
15. a-gGMbJNnacGa fu`s,;msyfw`f “SuaTiTi”<br />
16. a-gGMfhGN, bz. a-gGahGfN fu`s9]`s> ,p. fu`f]`9s “qalis ZuZu”<br />
17. a-gGMSPflNmh, bz. a-gGMfSPlNmha fu`si9ksv]f> ,p.fu`s9iksv]f “maxvilisebri morCi”<br />
18. a-gGMSPfwaRAra, bz. a-gGMfSPwaRAra fu`si9qf/fhf> ,p. f`us9iqf/fhf “gulmkerdis qveda nawili”<br />
19. a-gGMSPfN fu`si9s “mkerdi”<br />
20. a-dA flf “ZarRvi”<br />
21. a-dASP flfi “myesi”<br />
22. a-dGax˜cArTa fl`f[mwfh0f “ukanali”<br />
23. a-vanNza fdfyspf “elenTa”<br />
24. A-vara fdfhf “gverdi”<br />
25. a-vawNs, bz. a-vak˜Nc fdfqsc> ,p. fdfrmsc “nekni”<br />
26. A-zTra fp0hf “naRvlis buSti”<br />
27. A-zqGa fp6`f ”zurgi”<br />
28. a-TaWkGNm f0fzr`sv “muSti”<br />
29. A-KahGa fbf]`f “swori nawlavi”<br />
30. aKLkaaga fb8rffuf “Zgide”<br />
31. a-kAn frfy “Worfli”<br />
32. a-kNka frsrf “ZuZu”<br />
33. a-kNkmacG frsrvfw` “dvrili”<br />
34. a-kNlwMw frskqsq “gadmokarkluli Tvali”<br />
35. a-k˜atEK frmfntb “nawlavi”<br />
162
36. a-k˜atEKpa frmfntbgf “wvrili nawlavi”<br />
37. a-k˜atEKSGpa frmfntbi`gf “msxvili nawlavi”<br />
38. a-k˜atEKlaSG frmfntbkfi` “brma nawlavi”<br />
39. A-kGabz fr`f,p “klitori, Clitoris”<br />
40. a-kGtAR˜Tra fr`nf/m0hf “sakvercxeebi, Ovarium”<br />
41. a-kGNsra fr`schf “sqesobrivi aqti, Coire”<br />
42. a-lagGN fkfu`s “Tvalis kakali”<br />
43. a-lakTA abJ., a-laqTA bzif. fkfr0f “Tvalis bude”<br />
44. a-lakNwa fkfrsqf “Tvalis upe, Tvalis are”<br />
45. A-lafMj fkf9s\m “wamwami”<br />
46. a-laxGNc fkf[`sw “wamwami”<br />
47. A-lax˜ fkf[m “Subli”<br />
48. A-lacGa//a-blacGa fkfw`f> f,kfw`f “quTuTo”<br />
49. A-ltGJGLa fkn`;`8f “laviwi, laviwis Zvali”<br />
50. a-lNmha fksv]f “yuri”<br />
51. a-lMmhabAgGa fksv]f,fu`f “yuris apki”<br />
52. a-mayWPahGAra fvf7=f]`fhf “weli”<br />
53. a-maxA abJ., a-maA bzif. fvf[f “xeli”; “barkali”<br />
54. a-maxASaxa abJ., a-maASaa bzif. fvf[fimf[f “kidurebi”<br />
55. a-maxGAr abJ., a-maGAr bzif. fvf[`fh “mklavi,xeli mtevnis gareSe”<br />
163
56. a-maxGWPA abJ., a-maGWPA bzif. fvf[`=f “xelis mtevani”<br />
57. A-mgGa fvu`f “muceli<br />
58. a-mMSxGNlw abJ., a-mMSGNlw bzif. fvsim[`skq “idayvi; gzis mosaxvevi”<br />
59. a-napN abJ., a-mapN bzif. fyfgs> ,p. fvfgs “xeli”<br />
60. a-napsMrgGNwa abJ., a-nargGNwa bzif. fyfgcshu`sqf> ,p.fyfhu`sqf “xelisguli”<br />
61. a-napxNc abJ., a-napxNs' bzif. fyfg[sw “xelis frCxili”<br />
62. A-nacGa/ A-macGa abJ., A-macGa bzif. fyfw`f> fvfw`f “TiTi”<br />
63. a-nacGk˜Ns fyfw`rmsc “xelis nekaTiTi”<br />
64. a-nacGxNf fyfw`[s9 “ceraTiTi (xelisa)”<br />
65. a-JN f;ms “xorci”<br />
66. A-JGtG abJ., a-tG bzif. f;`n`> ,p. fpn` “TeZo; barZayi”<br />
67. a-JGLaxNr abJ., a-aMr bzif. f;`8f[sh> ,p. fp8f[sh “mxari”<br />
68. a-JGLaSGAy˜a f;`8fi`f7mf “beWi”<br />
69. a-rgGwMsTa fhu`sqsc0f “safeTqeli”<br />
70. a-rfhA fh9]f “filtvi”<br />
71. a-rNmZTra abJ., a-mpMSPTa bzif. fhsvo0hf> ,p. fvgsi0f “naRvlis buSti”<br />
72. a-tGyGN fn`7`s “TeZo”<br />
73. a-abJNrZ fef,;msho “sazardulTan mdebare<br />
fexis zemo nawili”<br />
74. a-uatAla fefnfkf “jirkvali”<br />
164
75. A-aTGa fef0`f “barZayi, barkali<br />
(adamianisa da cxovelisa)”<br />
76. ahG fe]` “ukanali”<br />
77. a-fsNrZTa f9csho0f “yvelaze susti adgili sxeulze”<br />
78. A-fxaSara cGEჲJxGTaqGa f9[fimfhf w`tb;m[`0f6`f “sasqeso organoebi”<br />
79. a-fxZN f9[os “ofli”<br />
80. a-fMJGLabaL f9s;`8f,f8 “winamxris Zvali”<br />
81. a-fMlgdN f9skuls “barZayis Zvali”<br />
82. a-fNmawG f9svfq` “wvivi”<br />
83. a-fNnwa f9syqf “cxviri”<br />
84. a-fNnwakMlhM f9syqfrsk]s “cxviris nesto”<br />
85. a-fNnwagGaLra f9syqfu`f8f “cxviris Rru”<br />
86. a-qAda f6flf “gverdi”<br />
87. a-q˜NSG // a-fNSG f9si`> f6msi` “bage, tuCi”<br />
88. a-RrA f/hf “muclis Rru”<br />
89. a-RN f/s “penisi, Penis”<br />
90. a-yAtara f7fnfhf “weli;xorcis uZvlo naWeri”<br />
91. a-yafcGM bzif. f7f9w`s ,p. “nikapi”<br />
92. a-yMryN f7sh7s “yeli”<br />
93. a-yGAyGa bJ., a-yGAyG bzif. f7`f7`f “zurgi”<br />
165
94. a-yGMryGMl f7`sh7`sk “mala”<br />
95. a-SA fimf “sisxli”<br />
96. a-SamxN abJ., a-SamN bzif. fimfv[s “muxli”<br />
97. a-SapN fimfgs “fexi”<br />
98. a-SapxNc abJ., a-SapxNs' bzif. fimfg[sw “fexis frCxili”<br />
99. a-SargGMcG, a-SapgGacG fimfhu`sw`> ,p. fimfgu`fw` “wvivi”<br />
100. a-Saxa fimf[f “fexi”<br />
101. a-SacGk˜Ms fimfw`rmsc “fexis TiTi”<br />
102. a-SaxGA fimf[`f “wvivi”<br />
103. a-SahGMrZNZ abJ.,. a-SaxGMrZ’AZ’ bzif. fimf]`shoso> ,p. fimf[`shofo “koWi”<br />
104. A-SxGa abJ., A-SG bzif. fim[`f> ,p. fim[` “qusli; terfi”<br />
105. A-ca fwf “kuWi”<br />
106. a-clMmhGA abJ., a-clamhGN bzif. fwksv]`f> ,p. fwkfv]`s “nikapi; yba; loya”<br />
107. a-cMxcGN fws[w`s “penisi, Penis”<br />
108. a-cGA fw`f “kani, tyavi; qerqi; naWuWi”<br />
109. a-cGEჲJ fw`tb;m “sxeuli, organizmi”<br />
110. a-cGEჲJxGTaqGa fw`tb;m[`0f6`f “sxeulis nawilebi”<br />
111. a-ZAmLa fofv8f “loya”<br />
112. a-ZRN abJ., a-Z’RM bzif. fo/s “loya; Rawvi”<br />
113. a-WapAn fzfgfy “Wiplari, Wipi”<br />
166
114. a-WAWa fzfzf “Tirkmeli”<br />
115. a-WPaZN f=fos “nerwyvi”<br />
116. a-WPN f=s “piri”<br />
117. a-WPNry˜ara f=sh7mfhf “didi piri”<br />
118. a-WPNwa abJ., a-WPAwa bzif. f=sqf “sasa”<br />
119. a-xagGTA abJ., a-agGTA bzif. f[fu`0f “Txemi”<br />
120. a-xaJGLabJP f[f;`8f,; “kefa”<br />
121. a-xafNc abJ.,. a-apNc bzif. f[f9sw> ,p. f[fgsw “kbili”<br />
122. A-chaga xafMc fw]fuf [f9sw “saWreli kbili”<br />
123. a-xafNcJM abJ., a-afNcJM bzif. f[f9sw;ms “RrZili”<br />
124. a-xASTax˜ abJ., a-ASTax˜ bzif. f[fim0f[m “kefa”<br />
125. a-xaWPsAx˜a abJ., a-aWPsAx˜a bzif. f[f=cf[mf “saxe, pirisaxe”<br />
126. a-xaWPN abJ., a-aWPN bzif. f[f=s “saxe, pirisaxe”<br />
127. a-xSPNL abJ., a-SPNL bzif. f[is8 “tvini”<br />
128. a-xSPNbaL // a-xNbaL abJ., f[is,f8 //f[s,f8<br />
a-SPlNbaL // a-SPNbaL bzif. f[iks,f8//f[is,f8 “Tavis tvini; Tavis qala”<br />
129. a-xN abJ., a-N bzif. f[s “Tavi”<br />
130. a-xNsmacGA // a-xNsga nacGA f[scvfw`f // f[scuf yfw`f “saCvenebeli TiTi”<br />
131. a-xGAmc f[`fvw “torsi”<br />
167
132. A-xGda abJ., a-Gda bzif. f[`lf “kiseri; yeli”<br />
133. A-xGdacGa abJ, A-GdacGa bzif. f[`lfw`f “kani kefaze”<br />
134. a-xAxGda abJ., a-AGda bzif. f[f[`lf “kefa”<br />
135. a-xGdajAl abJ., a-GdajAl bzif. f[`lf\mfk “kefa”<br />
136. a-xGdNrra f]`lshhf “xrtili”<br />
137. a-xGlamSGN // a-xGlamSGA f[`kfvi`s//f[`kfvi`f “xaxa”<br />
138. a-xGNcG f[`sw` “yeli”<br />
139. A-jMmS f\msvim “warbi”<br />
140. a-LNwra f8sqhf “iRlia”<br />
daavadebaTa saxelwodebani<br />
141. Aapkra ffgrhf “cofi”<br />
142. a-barbAc f,fh,fw “alergia, kanze gamonayari”<br />
143. a-baLkGAdara f,f86`flfhf “raqitizmi”<br />
144. a-baLfwGarA f,f89q`fhf “motexiloba”<br />
145. a-bzIa f,pbf “wiTela”<br />
146. a-blN f,ks “Tiaqari”<br />
147. A-bru//mNbru f,he//vs,he “saqonlis daavadeba”<br />
148. a-gGaangNlara fu`ffyuskfhf “guliscemis SeCereba; ariTmia”.<br />
168
149. a-bMlrA f,skhf “damwvroba”<br />
150. a-gGaxEÁwMwra fu`f[tbqsqhf “gulis gafarToeba (daav.)”<br />
151. a-gGawGNx˜, bzif. a-gGawGkra fu`fq`s[m> ,p.fu`fq`rhf “filtvebis anTeba”<br />
152. a-gGEKsra fu`tbchf “guliscema”<br />
153. a-gGxASPTra fu`[fi0hf “amnezia”<br />
154. a-gGNqGbMlra fu`s6`,skhf “kuWis wva”<br />
155. a-gGNCmazara fu`sxvfpfhf “gulis daavadeba”<br />
156. a-gGMwalara fu`sqfkfhf “1. gulis manki; 2. risame<br />
mZimed gancda, wuxili”<br />
157. a-dAgGa fkfu`f “yru”<br />
158. a-dOu bzif. flje “jilexi”<br />
159. a-dGax˜zNmcara fl`f[mpsvwfhf “Sekruloba”<br />
160. a-TalOu f0fkje “qolera”<br />
161. a-TAfTa f0f90f “Ciyvi; cximgrova”<br />
162. AKRrakra fb/hfrhf “Sekruloba”<br />
163. aKmhGa fbv]`f “xvela”<br />
164. aKmhGara fbv]`fhf “daxveleba”<br />
165. aKmhGA baAfs fbv]`f ,ff9c “Wleqi”<br />
166. aKmhGA bzIa fbv]`f ,pbf “yivanaxvela”<br />
167. a-kanwMwNra frfyqsqhf “meWeWi”<br />
169
168. a-katijar abJ. frfnb\mfh “durbeli, kisris<br />
jirkvlebis, limfuri<br />
kvanZis anTeba”<br />
169. a-k˜atei CNmazara baafsN WPkN frmfntb xsvfpffhf ,ff9cs =rs “dizenteria”<br />
170. a-k˜Nba, a-TagG bzif. frms,f> ,p. f0fu` “kibo”<br />
171. a-larqGNqG abJ., a-kGMrwMk˜ bz. fkfh6`s6`> ,p.fr`shqsrm “jiblibo“<br />
172. A-lafSP akra // a-lafSPkra fkf9i frhf> fkf9irhf “gaTvalva, Tvali”<br />
173. A-laSG fkfi` “brma”<br />
174. A-lafSP cGg˜A fkf9i w`umf “avi Tvali, gaTvalva”<br />
175. a-maasIl fvffcbk “buasili”<br />
176. a-maCarAba fvfxfhf,f “cxenis daavadeba”<br />
177. a-mgGaxAsra fvu`f[fchf “dizenteria”<br />
178. a-mSGAaZa abJ., a-mSGaaZM bz. fvi`ffof> ,p. fvi`ffos “osteomieliti”<br />
179. a-nTafsrA fy0f9chf “cudad gaxdoma”<br />
180. a-JamrA f;mfvhf “daavadeba, romlis<br />
simptomebia temperaturis momateba, umizezo tirili, rac CabJirebaSi gadadis da nevrozuloba”<br />
181. A-JGzLa f;`p8f “jilexi”<br />
182. a-rMx˜TSra abJ., a-x˜TMSra bz. fhs[m0imhf> ,p. f[m0simhf “cieba, cieb-cxeleba”<br />
183. a-safrAn fcf9hfy “wvrilfexa rqosani<br />
pirutyvis Wiri”<br />
184. a-safMrRAT fcf9sh/f0 “faRaraTi”<br />
170
185. sawarEl, a-nacGxMkGMrSPa bz. cfqfhtk> ,p. fyfw`[sr`shif “panariciumi, dudko,<br />
186. a-fsmAWra f9cvfzhf “gulis wasvla”<br />
187. a-fsxNxra f9c[s[hf “agonia”<br />
188. a-fshGNsTra f9c]`sc0hf “sirsveli”<br />
189. a-fsNlSGSGara f9cskfi`i`fhf “gulis wasvla”<br />
190. a-fsNCP f9cs- “susti”<br />
191. a-fxTra f9[0hf “muni”<br />
192. a-fSra f9ihf “wiTeli qari”<br />
193. a-fSPakra f9ifrhf “revmatizmi, qari”<br />
194. a-fMnwaSara f9syqfimfhf “sisxldena cxviridan”<br />
195. a-fMnwaSGara f9syqfi`fhf “haimoriti”<br />
196. a-q˜amsarLA f6mfvcfh8f “saqonlis kuWis daavadeba”<br />
197. a-yAb f7f, “kameCis daavadeba”<br />
198. A-SP fi “libri”<br />
199. a-SPMZ fiso “malaria”<br />
200. a-SadaKjara fimflfb\mfhf “angiospazmi”<br />
201. a-Sak˜tax˜ abJ., a-Saptax˜ bz. fimfrmnf[m> ,p. fimfgnf[m “Sakiki”<br />
202. a-SamxlArSG fimfv[kfhi` “bursiti”<br />
203. a-SAna abJ, a-nSan bz. fifyf> ,p. fyify “xali”<br />
204. a-cGarkWN fw`fhrzs “Cutyvavila”<br />
205. a-cGarnNByGa fw`fhys7`f “mTvareuli”<br />
171
206. a-wakra fqfrhf “datilianeba, pedikulozi”<br />
207. a-Walara fzfkfhf “anTeba”<br />
208. a-WapankaSGara fzfgfyrfi`fhf “Wipis amovardna”<br />
209. a-WPahadagGa f=f]flfu`f “yru-munji”<br />
210. a-WPahaWPAs f=f]f=fc “enablu”<br />
211. a-x˜Talalara // a-x˜Ta alalara f[m0fkfkfhf> f[m0f fkfkfhf “gacieba”<br />
212. a-x˜Aa f[mff “tkivili”<br />
213. a-x˜Mux˜Nura f[mse[msehf “Zlieri tkivilis SegrZneba”<br />
214. a-xGdarCM f[`lfhxs “ybayura”<br />
215. A-xGra f[`hf “iara”<br />
216. a-hGarax˜ f]`fhf[m “Roris Wiri”<br />
217. A-hcGa, a-cGarfSPZa bzif. f]w`f> ,p.fw`fh9iof “yvavili”<br />
218. a-hGMhGIk f]`s]`br “dambla”<br />
219. a-hGMhGIkra f]`f]`brhf “damblis dacema, paralizeba”<br />
samkurnalo saSualebebi<br />
220. a-bambA f,fv,f “bamba”<br />
221. a-barbAc AxGSG f,fh,fw f[`i` “Rvedkeci”<br />
172
222. a-bAjPaqGwa f,f\mf6`qf “mdogvis salbuni”<br />
223. a-blarkMga f,kfhrsuf “yayaCo”<br />
224. a-blN AxGSG f,ks f[`i` “rZiana”<br />
225. gMd ihask˜Nn Usl b]fcrmsy “gidis balaxi”<br />
226. a-dAsga flfcuf “sisxlis gamosaSvebi dana”<br />
227. a-dAfa flf9f “dafna” _ megr. dafi;<br />
228. a-dOu AxGSG flje f[`i` “gulsisana”<br />
229. a-dGkAma fl`rfvf “gvirila”<br />
230. a-dGMkrNn fl`srhsy “ia”<br />
231. a-dGNpMrpMl fl`sgshgsk “walika”<br />
232. a-vanNzaxGSG fdfyspf[`i` “isli”<br />
233. a-zTk˜Nl fp0rmsk “Zirmwara”<br />
234. a-TAfTa axGSG f0f90f f[`i` “TeTrZira”<br />
235. aKwarfx˜a fbqfh9[mf “nayeni”<br />
236. a-kazNq axGSG frfps6 f[`i` “Rolo, mJauna”<br />
237. a-kanwNwraxGSG frfyqsqhf[`i` “meWeWa”<br />
238. a-kasNSP frfcsi “dolbandi”<br />
239. a-katijAr axGSG frfnb\mfh f[`i` “daTvimsxala”<br />
240. a-kawaxGNr frfqf[`sh “kowaxuri”<br />
241. a-k˜Mba axGSG frms,f f[`i` “saponela”<br />
173
242. A-lafSPwaSGara fkf9iqfi`fhf “halucinacia”<br />
243. A-maTabz fvf0f,p “matitela”<br />
244. A-maThask˜Mn fvf0]fcrmsy “meWeWa”<br />
245. a-malhAm fvfk]fv “malamo”<br />
246. a-maSNna/a-ZMnwAga fvfimsyf> fosyqfuf “oyna”<br />
247. A-mgGax˜ axGSG fvu`f[m f[`i` “veluri pitna”<br />
248. A-mSGlaha fvi`kf]f “Tameli”<br />
249. a-nacGxNkGMrSPa axGSG fyfw`[sr`shif f[`i` “gobiscxvira”<br />
250. Apap ihask˜Mn fgfg b]fcrmsy “mRvdlis balaxi”<br />
251. a-pincEt fgbywtn “pinceti”<br />
252. A-JGzLa axGSG f;`p8f f[`i` “Savwamala”<br />
253. a-rdNsga fhlscuf “saanesTezio saSualeba”<br />
254. a-rfxAga fh9[fuf “saTburi”<br />
255. a-rLaSNga fh8fimsuf “narkozi”<br />
256. a-sfIrT fcgbh0 “spiriti”<br />
257. A-sakasa fcfrfcf “sakace”<br />
258. a-sak˜at/a-LMwra labaqGa fcfrmfn> f8sqhf kf,f6`f “yavarjeni”<br />
259. a-samyGMr // a-camyGMr fcfv7`sh> fwfv7`sh “samyura”<br />
174
260. A-fsaZ f9cfo “ormo, romelSic avadmyofs<br />
kurnavdnen”. Zvlebis daavadebebis mqone adamianebis gansakurneblad adamianis simaRlis ormos<br />
Txridnen. naZvis (afxazurad naZvi - afsaZ) totebisgan cecxls anTebdnen da ormos axurebdnen. Semdeg<br />
avadmyofs am ormoSi aTavsebdnen.<br />
261. A-fSraxGSG f9ihf[`i` “oSoSa”, “TavSava”<br />
262. fMnwAWaa rMxGSG (syqfzff hs[`i` “finwaWebis (finwaWa<br />
gvaria) wamali”<br />
263. a-qGMc f6`sw “kuneli”<br />
264. RNba IxGSG ?s,f b[`i` “Ribas wamali”<br />
265. a-yNga f7suf “Cirqgrovis gasaWreli<br />
dana”<br />
266. a-yGMlmiTa//a-yGalmiTa//a-yGalminTa f7`skvb0f> f7`fkvb0f>f7`fkvby0f “pitna”<br />
267. a-SaptAx˜ axGSG fimfgnf[m f[`i` “pirwminda”<br />
268. a-SarbAT fimfh,f0 “gaciebis wamali”<br />
269. SmAH IxGSG Imvfa b[`i` “Smafis wamali”<br />
270. A-Sxaraj fim[fhf\m “TeTrZira”<br />
271. a-SPOuraSGaga fijehfi`fuf “Termometri”<br />
272. a-SPNZ axGSG fiso f[`i` “asisTava”<br />
273. A-jmarMxGSG f\mvfhs[`i` “xarisCliqa”<br />
274. a-ZaZarbAga fofofh,fuf “krazana”<br />
175
275. AZLa fo8f “xsnari”<br />
276. wNkG IxGSG Qsr` b[`i` “wikvis wamali”<br />
277. a-WAWaxGSG fzfzf[`i` “xbosSubla, xarisSubla”<br />
278. a-WPahGAga f=f]`fuf “gadasaxvevi masala”<br />
279. A-xrajPMSP f[hf\si “angeloza”<br />
280. a-xGrabR˜Nc // a-xGMrbR˜Mc f[`hf,/msw> f[`sh,/msw “mravalZarRva”<br />
281. a-xGMWkNdSGara axGSG f[`szrsli`fhf f[`i` “mWada”<br />
282. A-x˜araj f[mfhf\m “jagrcxila”<br />
283. a-xGSGwGN f[`i`q`s “drenaJi”<br />
284. a-x˜aaxCPMga f[mff[-suf “tkivilgamayuCebeli”<br />
285. a-xNrfSPaaga f[sh9iffuf “sxeulidan tyviis<br />
amosaRebi iaraRi”<br />
286. a-jamfAz f\mfv9fp “Wiafera”<br />
287. a-HLNga fa8suf “oSoSa”<br />
fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika<br />
288. a-bzxMqGcGAJGara f,p[s6`w`f;`fhf “Clifini”<br />
289. A-blaam f,kffv “balRami”<br />
176
290. A-blaamZ f,kffvo “naRveliT pirRebineba”<br />
291. a-bRAJG f,/f;` “fufxi iaraze”<br />
292. a-g˜Ama fumfvf “gemo; mada”<br />
293. a-gGabzÁ’ara fu`f,pbfhf “janmrTeloba”<br />
294. a-gGafxaCara fu`f9[fxfhf “mada”<br />
295. a-gGAnq˜bJM fu`fy6m,;ms “kvnesa”<br />
296. a-gGEKsbJM M fu`tbc,;ms “guliscema, gulisZgera”<br />
297. a-gGEKsra fu`tbchf “guliscema”<br />
298. a-gGNTy˜ara fu`s07mfhf “SiSi; foriaqi”<br />
299. a-gGNxMnhGra fu`s[sy]`hf “gulisreva”<br />
300. a-dAgGa flfu`f “yru”<br />
301. a-dMqdNqra fls6ls6hf “xSiri guliscema, bagabugi”<br />
302. a-dGax˜carA fl`f[mwfhf “defekacia”<br />
303. a-dGnNcara fl`yswfhf “fekalia”<br />
304. a-z fp “naRveli”<br />
305. a-TGA f0`f “Cirqi”<br />
306. AKcGk˜Msra fbfw`rmschf “slokini”<br />
307. AKmakWra fbvfrzshf ”daWknoba (kanisa)”<br />
308. AKmsara fbvcfhf “dacemineba”<br />
309. AKmhGa fbv]`f “xvela”<br />
310. AKmhGara fbvcfhf “xvela”<br />
177
311. AKsra fbchf “cema, Zgera (gulisa)”,<br />
“Zlieri sunTqva”<br />
312. a-krNHara frhsafhf “Wama”<br />
313. A-lafSPwaSGara fkf9iqfi`fhf “halucinacia”<br />
314. A-laSGara fkfi`fhf “Casaxva”<br />
315. A-laRMrZ fkf/sho “cremli”<br />
316. a-lacGyGNsra fkfw`7`schf “uneblie daxamxameba”<br />
317. a-lacGkGab, a-cGkGMmJMr//a-CkGMmJGMr bz.fkfw`r`f,> ,p. fw`r`sv;msh> fxr`sv;msh “Tvalis Cirqovani<br />
daavadeba”<br />
318. A-lbaadara fk,fflfhf “ylapva, Caylapva”<br />
319. A-mla fvkf “SimSili”<br />
320. A-mlaSra fvkfimhf “SimSili”<br />
321. A-mcGadara fvw`flfhf “uZiloba”<br />
322. A-JPahGara, a-JPahGarA bz. f;`f]`fhf “coxna”<br />
323. a-JAmkra f;mfvrhf “Wknoba, gaxdoma”<br />
324. A-Jkra f;mrhf “gasuqeba, momateba”<br />
325. A-JGra f;`hf “daleva”<br />
326. a-rsarA fhcfhf “moneleba”<br />
327. a-rNmZ fhsvo “Sardi”<br />
328. a-fsTAzaara f9c0fpffhf “cxovreba; sicocxle”<br />
329. a-fsNf f9cs9 “amounT. da CasunT. haeri”<br />
178
330. a-fxNZ f9[so “sizmari”<br />
331. a-fxZN f9[os “ofli”<br />
332. a-fNnway˜ f9syqf7m “wvintli”<br />
333. a-фara fafhf “Wama”<br />
334. a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra fafn`hcfuf fw`tb;m[`0f6`f hqfrshf “saWmlis monelebis sistema”<br />
335. a-HNLra fas8hf “ynosva”<br />
336. a-HLNsra fa8schf “ynosva”<br />
337. a-qGMfsNChara f6`s9csx]fhf “xvneSa, oxvra”<br />
338. a-yGNsra f7`schf “daxamxameba”<br />
339. a-CxGrA fx[`hf “Sardi”<br />
340. A-cGa fw`f “Zili”<br />
341. a-cGanNrra fw`fyshhf “grZnoba; SegrZneba”<br />
342. A-cGara fw`fhf “daZineba”<br />
343. a-cGarA fw`fhf “wova”<br />
344. a-cGarsNsra fw`fhcshf “Tvlema”<br />
345. a-cGNSP f9csi “fermkrTali”<br />
346. a-ZbA fo,f “wyurvili”<br />
347. a-ZkaTGara forf0`fhf “Sardva”<br />
348. a-ZkaTGaratG-fxaSaratG forf0`fhfn` 9[fimfhfn`<br />
cGeiJxGTaqGa rwakMra w`tb;m[`0f6`f hqfrshf “Sard-sasqeso organoebis<br />
sistema”<br />
179
349. a-ZNSPa fosi`f “wyurvili”<br />
350. a-ZGarA fo`fhf “pirRebineba”<br />
351. a-wI fqb “Sardi”<br />
352. a-wGNuara fq`sefhf “tirili”<br />
353. a-WPamyGarA f=fv7`fhf “ReWva”<br />
354. a-WParhAsra f=fh]fchf “damTqnareba”<br />
355. a-WPNxara f=s[fhf “gaRviZeba”<br />
356. A-xG f[` “daWrili”<br />
357. a-xGACPra f[`f-hf “xrCoba, daxrCoba”<br />
358. A-xGlaxara f[`kf[fhf “gadacdena, gadacdoma”<br />
359. A-xGlaSGara f[`kfi`fhf “gdacdena, gadacdoma”<br />
360. a-haq˜fsNq˜ra f]f6m9cs6mhf “qoSini, mZimed sunTqva”<br />
361. A-hGsa irMx˜ua, a-hGsa irbo, amzatG f]`cf bhs[mef> f]`cf bh,j> fvpfn` `menstrualuri cikli”<br />
180
danarTi II<br />
sailustracio masala<br />
(andazebi, mxatvruli teqstebidan amowerili winadadebebi )<br />
Tavi I<br />
adamianis sxeulis nawilebTan dakavSirebuli<br />
sailustracio masala<br />
AaWMc “sibrZnis kbili”<br />
aa-xafMcqGa rwMxGAWP igMlou axafMc iax˜Zup aaWMc “saReWi kbilebis<br />
boloSi mdgar kbils sibrZnis kbili hqvia”. (kviwinia, 1997: 105)<br />
aa-xafMc “saReWi kbili”<br />
aa-xafMc xGMWqGa “patara saReWi kbiliebi” (kviwinia, 1997: 106)<br />
A-baL, bzif. A-bLa “Zvali”<br />
haKt, akamMrSPSPa eifSP uaha baL ulaZami “hait, lokokinasaviT meti<br />
Zvali ar gaqvs” (narTebi…, 2000: 27)<br />
abaL ax˜fwGou eifMzSua “Zalian Wkviani adamiani; yvelasTvis cnobili,<br />
pativsacemi adamiani; xelmarjve adamiani“ (zedmiwevniT: “vinc<br />
erTmaneTs argebs gadatexil Zvlebs” (kaslanZia, 1995: 18)<br />
ui abaL alam “amis gakeTeba martivia, iolia” (kaslanZia, 1995: 18),<br />
zedmiwevniT: “amas Zvali ara aqvs, Zvali ar urevia”.<br />
ibaL icGMlasup “is (kaci) Zalian swrafia, xelmarjvea” (kaslanZia,<br />
1995: 18), zedmiwevniT: “misTvis Tavisi Zvali msubuqia, mas Zvali<br />
emsubuqeba”<br />
lMbaL ltGMm “is (qali) fexmZimed aris” (kaslanZia, 1995: 18),<br />
zedmiwevniT: “mas (qals) Tavisi Zvali ar ekuTvnis”.<br />
ibaL icGa TafsoKt “Tavs Zalian uxerxulad grZnobs” (kaslanZia, 1995:<br />
18), zedmiwevniT: “misi Zvlebi mis kanSi iyreba, mis kanSi cviva”.<br />
A-bRa, bzif. A-bR “zurgi”<br />
181
ibRa fwGoup. ზarmacia, muSaoba ar uyvars (kaslanZia, 1995: 19)<br />
ibRa fwGanM dMyoup. Cadenilis gamo Zalian rcxvenia. (kaslanZia, 1995:<br />
19)<br />
ibRa RGRGoup. zarmacia, muSaoba ar uyvars. (kaslanZia, 1995: 19)<br />
abRa iauKt. daexmarnen, daxmareba miiRo. (kaslanZia, 1995: 20)<br />
ibRa ak kMdgMloup. raRac usoamovneba elis, winaTgrZnoba aqvs.<br />
(kaslanZia, 1995: 20)<br />
a-bz // A-bMz “ena”<br />
ibz duup “ybedia” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT: “didi ena aqvs”.<br />
ubz TakM “zedmets nu laparakob” (kaslanZia, 1995: 21), zedmiwevniT:<br />
“Seni ena Sig [pirSi] Cakete”.<br />
ubz sMloumwan “nu miSli, Wkuas nu maswavli” (kaslanZia, 1995: 21),<br />
zedmiwevniT: “Sens enas nu mirev, CemSi nu urev”.<br />
ibz aTra TMwit “bilwsityvaobs; bevrs laparakobs” (kaslanZia, 1995:<br />
21), zedmiwevniT: “misi ena budidan gamovida”.<br />
abjarxafMc “eSvi”<br />
abjarxafMcqGa L-cMrak “ori cali eSv-i(-ebi)” (kviwinia, 1997: 105)<br />
a-gGawGA abJ., a-gGMwGN bzif. “RviZli”<br />
igGawGa JGpoup “Wkuanaklulia, briyvia” (kaslanZia, 1995: 27),<br />
zedmiwevniT: “sqeli RviZli aqvs”.<br />
sgGawGa Tixit “SemaRona, bevri usiamovneba momayena” (kaslanZia, 1995:<br />
27), zedmiwevniT: “RviZli amomiRo”.<br />
a-gGN “guli”<br />
saTanei gGaSa lgGM rTMnCnM dnaxMnhGit aLnMya “saTanei guaSa dawynarda<br />
(guli daiwynara) da saxlSi dabrunda” (narTebi.., 2000: 23)<br />
igGN xtIt “mada mouvida”, zedmiw.: “guli moexada”.<br />
igGN kAhaKt “imedi dakarga”, zedmiw.: “guli waeqca”.<br />
182
igGN ixASPTit “Tavisi ubedureba cotaoden daaviwyda,<br />
tkivili/sawuxari daiama”, zedmiw.: “Tavisi guli daiviwya”.<br />
sgGN yaKwEKt “damawynara, gamamxneva”, zedmiw.: “guli gamikeTa”.<br />
igGN eKyarAm “Tavs kargad ar grZnobs, sisustes grZnobs”, zedmiw.:<br />
“misi guli misi toli ar aris”.<br />
igGN LbaxEKt “eWvi Seepara, Seyoymanda”, zedmiw.: “misi guli gaorda”.<br />
sgGM awGMmR aloup “raRac ar masvenebs, cudi grZnoba maqvs”, zedmiw.:<br />
“gulSi lursmani maqvs”.<br />
igGM ceKt “SeeSinda”, zedmiw.: “guli wauvida”.<br />
igGM bMlueKt “keTili, Sembralebelia”, zedmiw.: “misi guli iwvis”.<br />
ui agGM sMmam “misi Tavi ara maqvs, misTvis ar mcalia”, zedmiw.: “misi<br />
guli ara maqvs”.<br />
igGM iaRoup “feTqebadi, mZime xasiaTi aqvs”, zedmiw.: “misi guli<br />
mteria”.<br />
igGM iCPanup “frTxilia”.<br />
igGM maWxeKt “avad gaxda; guli wauvida” (kaslanZia, 1995: 29-41),<br />
zedmiw.: “misi guli dacotavda”.<br />
a-gGMbJNnacGa “SuaTiTi”<br />
agGMbJMnacGa iaxaz amacGaz<br />
(narTebi, 2000: 81)<br />
“beWedi, romelic SuaTiTze ekeTa”<br />
a-gGMfhGN abJ., a-gGahGfN bzif. “qalis ZuZu”<br />
fhGMsk afSPqa lgGMfhGM neiWPalkIt, axa ilzMmChaKt “erT-erTma qalma<br />
bavSvs ZuZu pirSi Caudo, magram ver moiTmina” (narTebi, 2000: 24)<br />
ahMK – laaK iraTGou, hGMzba mMrkM, eKSGaqGMmwa (afhGMs lgGMhGfM)<br />
“batonsac sWirdeba da monasac, magram arc daniT iWreba da arc<br />
sufraze ideba” (gamocanis pasuxia: qalis mkerdi) (gulia, 1985: 189)<br />
a-gGMSPflNmha abJ. , a-gGMfSPlNmha bzif. “maxvilisebri morCi”<br />
agGMfSPlMmha agGMSPfMbaL axGTaqGa zegM ireKwoup “maxvilisebri morCi<br />
gulmkerdis Zvlis yvelaze patara nawilia” (kviwinia, 1997: 27).<br />
183
a-gGMSPfN “mkerdi”<br />
fhGMsk lgGMSPfM neiWPalkKt, axa ilzMmMChaKt “erTma qalma Tavisi<br />
mkerdi Caudo pirSi, magram ver moiTmina” (narTebi.., 2000: 24).<br />
a-dA “ZarRvi”<br />
aSa icaSPa ada ialagMlom “gamosaSvebi sisxli ZarRvebSi ar Cerdeba”<br />
(gulia, 1985: 145).<br />
a-dASP “myesi”<br />
aSxGa adaSP “quslis (aqilevsis) myesi” (kviwinia, 1997: 95).<br />
a-vanNza “elenTa”<br />
lagGi-lacGeK rMbJara avanMza charaJGhGara auan “gugasa da quTuTos<br />
Soris elenTa Suamavlobda” (agrba olRa – z.eSera).<br />
A-vara “gverdi”<br />
sMvara sMx˜ueKt “gverdi mtkiva”.<br />
a-vawNs abJ., a-vak˜Nc bzif. “nekni”<br />
ivawaraqGa idMrfx˜aZeKt “neknebi dauTvales, scemes” (kaslanZia, 1995:<br />
25).<br />
a-zTra “naRvlis buSti”<br />
azTra az zTMmwua ayalara iSGarTou CMmazaroup “naRvlis buStSi<br />
naRvlis Sekaveba saSiSi daavadebaa” (kviwinia, 1997: 119).<br />
a-zqGaQ”zurgi”<br />
CPadaSP zqGMSP “TeTri viri TeTri zurgiT” (gulia, 1985: 190).<br />
izqGa ikMdMrCCaloKt “mis zurgs ukan dascinian” (kaslanZia, 1995: 48).<br />
a-TaWkGNm “muSti”<br />
ianakMm TaWkGMm “rodesac ar aris saWiro, muStia”.<br />
A-KahGa “swori nawlavi”<br />
184
KahGa iWPixit “rac Wama, araferi Seergo (aRebina)”, zedmiw.: “swori<br />
nawlavi gamoiRo” (kaslanZia, 1995: 83).<br />
aKLkaaga “Zgide”<br />
afMnwa agGaLara eKLSPoup abaLtG aiLkaaga “cxviris Rru gayofilia<br />
Zvlovani ZgidiT” (kviwinia, 1997: 43)<br />
a-kAn “Worfli”<br />
axGMWM ixaWPM zegM akan iaganM iyan “bavSvis saxe mTlianad WorfliT<br />
iyo dafaruli” (Sayrili, 1986: 296).<br />
a-kNka “ZuZu”<br />
asabi danwGualak aup ian akMka aniWPalkua “rodesac Cvili tiris, deda<br />
maSin aZlevs ZuZus”.<br />
fSLM-eiScGa jarak eicTaxMsueKt (aJG akMka) “oTxi Zma erT adgilas<br />
isvris” (gamocanis pasuxi: Zroxis jiqani, ZuZu) (gulia, 1985: 189).<br />
a-kNkmacG “dvrili”<br />
acGa Kalou akMkmacGaqGa rWPM “kanSi arsebul dvrilebSi...” (kviwinia,<br />
1997: 169).<br />
a-kNlwMw “gadmokarkluli Tvali”<br />
abla kMlwMw “gadmokarkluli Tvalebi” (Sayrili, 1986: 327).<br />
a-k˜atEK “nawlavi”<br />
ik˜ateK bMlx˜eKt “mZime danakargi, ubedureba ganicada” (ityvian<br />
Svilis dakargvis dros) (kaslanZia, 1995: 51)., zedmiw.: “misi nawlavi<br />
ukve daiwva”.<br />
a-k˜atEKpa “wvrili nawlavi”<br />
ak˜ateKpa Kamoup L-xGTak... M”wvrili nawlavi ori nawilisgan Sedgeba.”<br />
(kviwinia, 1997: 112).<br />
a-k˜atEKSGpa “msxvili nawlavi”<br />
185
ak˜ateKSGpa xM-xGTak rMla iSaqGgMloupM”msxvili nawlavi sami<br />
nawilisgan Sedgeba” (kviwinia, 1997: 114).<br />
a-lagGN “Tvalis kakali”<br />
alagGM cq˜a akGMmpMl aHorma amoup “Tvalis kakals mrgvali forma<br />
aqvs” (kviwinia, 1997: 155).<br />
a-lakTA abJ., a-laqTA bzif. “Tvalis bude”<br />
patMxG [leuarsa] ilakTa danMnTafSP, dax˜gMlaz dneKluua<br />
dceKtM”patuxma levarsas Sig TvalebSi rom Caxeda, iqve Caikeca”<br />
(Sayrili, 1986: 403).<br />
a-lakNwa “Tvalis upe, Tvalis are”<br />
sMla iaakGMrSPanM slakMwa sMx˜ueKt “Tvalebis garSemo are mtkiva”<br />
(Sayrili, 1986: 404).<br />
A-lax˜ “Subli”<br />
ilax˜ uafSPnM ikGac-xGM SPa “mis Subls Sexede da misi wili xorci<br />
gayavi”.<br />
A-lacGa//a-blacGa “quTuTo”<br />
rafx˜a ilacGa ax˜xitMz “dabadebis adgili, adgili, sadac gaCnda”,<br />
zedmiw.: “sadac pirvelad QquTuTo gaaxila” (kaslanZia, 1995: 58).<br />
ablagGMK ablacGeK rMbJara avanMza charaJGhGauan “Tvalis gugasa da<br />
quTuTos Soris elenTa Suamavlobda” (gulia, 1985: 165).<br />
A-ltGMJGLa “laviwi, laviwis Zvali”<br />
altGJGLa zMfwGara mariou abaLqGa ireKuoup<br />
mtvrevadi ZvalTagania” (kviwinia, 1997: 48).<br />
”laviwi advilad<br />
a-lNmha “yuri”<br />
ilMmha iTasit “yuri mohkra,SemTxveviT gaigo”.<br />
186
slMmha wixit “Tavi momabezra Tavisi xmamaRali saubrebiT” (yurebi<br />
waiRo).<br />
ilMmha acGa TartGoup “yrua, araferi esmis” (kaslanZia, 1995: 59-60).<br />
a-lMmhabAgGa “yuris apki”<br />
alMmhabagGa fJGar udagGaxoKt “Tu yuris apki gagexa – dayruvdebi”<br />
(Sayrili, 1986: 422).<br />
a-mayWPahGAra “weli”<br />
amayGWPahGara axGTa “welis nawili” (kviwinia, 1997: 23).<br />
a-maxA abJ., a-maA bzif. “xeli”, “barkali”<br />
kGMbrMk amaxa aa-lak irzMrHom “erTi koRos barkali rva ZaRlma ver<br />
SeWama” (afxazuri zRaprebi, 1997: 177)<br />
a-maxASaxa abJ., a-maxa ASaxa bzif. “kidurebi” (Sdr. aSxar. maÃG-SaÃGqGa “xelfexi,<br />
kidurebi”)<br />
uK imaxaSaxa ixGom, dMCmazaLup “xel-fexs ver xmarobs, avad aris”<br />
(Sayrili, 1986: 434), zedmiw.: “kidurebi ver Svelis”.<br />
a-maxGAr abJ., a-maGAr bzif. “mklavi, xeli mtevnis gareSe”<br />
ui daaiuan lMlasaxa lmaxGar iakGMrSPanM<br />
matylSemoxveuli” (narTebi, 2000: 171).<br />
“modioda mklavze<br />
A-mgGa “muceli<br />
Ras iumou umgGoup “Seni mteri Seni mucelia”.<br />
mgGa mMcGakGan xM zMcGom “Tu mucels ar sZinavs, Tavi ver daiZinebs”.<br />
a-mMSxGNlw abJ., a-mMSGNlw bzif. “idayvi; gzis mosaxvevi”<br />
amMSxGMlw axGAmc x-wkarak amoup ”idayvs [idayvis sxeuls] sami kide<br />
aqvs” (kviwinia, 1997: 49).<br />
187
a-napN abJ., a-mapN bzif. “xeli”<br />
ui iarR˜a napM JahGas imoup, iarma napM rMTGas imoup “Tavisi marjvena<br />
xeli urod aqvs, marcxena xeli - maSad” (narTebi, 2000: 18).<br />
lnapM Mrg˜eJua dnMrfMlan “xelebis trialiT Seegeba” (narTebi.., 2000:<br />
10).<br />
inapM ax˜M afssoKt “Tavisi saqmis ostatia”, zedmiw.: “xelebidan oqro<br />
scviva”.<br />
snapM saHoKt “vinmes cema minda”, zedmiw.: “xelebi mefxaneba”.<br />
lnapM danfSPMloup “finansurad masze (qalze) aris damokidebuli”,<br />
zedmiw.: “xelebze dahyurebs”.<br />
a-napsMrgGNwa abJ., a-nargGNwa bzif. “xelisguli”<br />
uK inapsMrgGMwa amsaqGa Mwoup “mis xelisgulze korZebia” (Sayrili,<br />
1986: 471).<br />
a-nafxNc abJ., a-nafxNs' bzif. “xelis frCxili”<br />
nafxMck iayaram “pawawinaa, frCxilis odena ar aris”.<br />
Ji nafxMci eKyGMzxada? “xorci da frCxili vin daaSora erTmaneTs?”<br />
(gulia, 1985: 172).<br />
A-nacGa // A-macGa abJ., A-macGa bzif. “TiTi”<br />
unacGa ZaaukMlar ixnawGoKt “wyali Zalian civia, TiTebs Tu wyalSi<br />
Cayof, mogwyvets” (kaslanZia, 1995: 67).<br />
a-nacGk˜Ns “xelis nekaTiTi”<br />
unacGaqGa aduHaloKt “Zalian gemrielia”, zedmiw.: “xelis nekaTiTebs<br />
miaWmev” (kaslanZia, 1995: 68).<br />
a-nacGxNf ceraTiTi (xelisa)”<br />
anacGxMf arKaSPaga aJMSGa k˜aWP “ceraTiTis gamsworebeli mokle<br />
kunTi” (kviwinia, 1997: 85).<br />
188
a-JN “xorci”<br />
aJM ikit “gasuqda”, zedmiw.: “xorci daiWira”.<br />
sJM iHeKt “gamawama, gamawvala, damtanja”, zedmiw.: “Cemi xorci<br />
SeWama”.<br />
imala iJM izMmHo dMyoup “Cadenilis gamo Zalian ganicdis, nanobs”,<br />
zedmiw.: “marto Tavis xorcs ver Wams” (kaslanZia, 1995: 45).<br />
A-JGtG abJ., a-tG bzif. “TeZo; barZayi”<br />
zeg˜ reiha iauu iSGpou abaL gGaLa iax˜Zup aJGtG “yvelaze grZel msxvil<br />
lulisebr Zvals barZayi hqvia” (kviwinia, 1997: 57).<br />
a-JGLaxNr abJ., a-aMr // a-KaNr // a-LaNr bzif. “mxari”<br />
rMJGLaxMr eKbMrTeKt “erTmaneTs daexmarnen, gverdSi amoudgnen”,<br />
zedmiw.: “erTmaneTs mxari misces”.<br />
a-JGLaSGAy˜a // a-JGMLSGAy˜a abJ., A-MLay˜a bzif. “beWi”<br />
irSMz abgaxGMWM aJGLaSGay˜a “mokluli melas beWi” (narTebi, 2000: 171).<br />
aJGLaSGay˜abaL iakMz lampMwaSGan ileKnM ila ixSGalt. “beWis Zvali,<br />
romelic ekava gauvarda dam as TvalSi Cauvarda: (afxazuri<br />
zRaprebi, 1997: 174)<br />
a-rgGwMsTa “safeTqeli”<br />
argGwMsTa adGax˜tGi agan aWPM Kamoup adGax˜tGi alMmhaTMLra “safeTqlis<br />
gare nawilSi moTavsebulia gareTa sasmeni xvreli” (kviwinia, 1997:<br />
35).<br />
a-rfhA “filtvi”<br />
Arfha ianup avawaraqGa “filtvebi neknebSia moTavsebuli” (kviwinia,<br />
1997: 126).<br />
a-uatAla “jirkvali”<br />
189
***<br />
uatala – satala,<br />
arna – sMrna,<br />
fMfqa, cMcqa,<br />
sarsaleK uatala (gulia, 1939: 174).<br />
jirkvali – satala,<br />
arna sarna,<br />
fifqa, cicqa,<br />
sarsalei jirkvali.<br />
A-fxaSara cGEჲJxGTaqGa “sasqeso organoebi”<br />
afxaSara cGeჲJxGTaqGa rMla axacGeK ahGseK reKWPartGMSGa eifSPMm<br />
“mamakaci da qali sasqeso organoebiT gansxvavdebian” (kviwinia, 1997:<br />
130).<br />
a-fxZN “ofli”<br />
afxZM acGa ianalwua. . . “rodesac ofli gamoiyofa. . . ” (kviwinia, 1997:<br />
170).<br />
a-fNnwa “cxviri”<br />
ifMnwa ukMr, ifsM xSPoKt “mis cxvirs Tu mokideb, misi suli<br />
mowydeba” (Zalian sustia, dasustebulia) (kaslanZia, 1995:79).<br />
a-fNnwagGaLra “cxviris Rru”<br />
afMnwagGaLara agGTa LMjara iSPoup aKLkaaga ala “cxviris Rru ZgidiT<br />
or nawilad iyofa” (kviwinia, 1997: 121).<br />
a-q˜NSG // a-fNSG “bage, tuCi; niskarti”<br />
iq˜MSG dMqGMiweKt “agdebulad moeqca, ar ikadra”, zedmiw.: “Tavis<br />
tuCze daisva”.<br />
a-RrA “muclis Rru”<br />
190
aRreK aWaWeK eKdMsloKt “Zalian gamxdaria”, zedmiw.: “muclis Rru da<br />
Tirkmeli erTmaneTs exleba”.<br />
a-yMryN “yeli”<br />
afSPqa iyMryM “Cvilis xorxi” (narTebi.., 2000: 24).<br />
iyMryM dkMlaxeKt “is ar uyvars”, zedmiw.: “xorxSi gaeCxira”.<br />
aa-yGAyGa bJ., a-yGAyG bzif. “zurgi”<br />
aSGarax yGayGa irMmanM “nanadirevi zurgze hqondaT mokidebuli”<br />
(narTebi.., 2000: 70).<br />
iyGayGa acGa axMrxit “magrad dabegves, Zlier scemes”, zedmiw.: “mis<br />
gverdebs kani aaZvres”.<br />
a-yGMryGMl “mala”<br />
ayGMryGMlqGa rxMfx˜aZara naZoKt 33-34 cMra ryMnZa “malebis raodenoba<br />
33-34 erTeuls aRwevs” (kviwinia, 1997: 23).<br />
a-SA “sisxli”<br />
iSa SPueKt, ida SPueKt “sisxli uduRs”.<br />
aCPa auaLM iSa aloup “cxens adamianis sisxli aqvs”.<br />
a-Sana, a-nSan “xali”<br />
uK lfMnwaWP anSan (Sanak) amoup “mas cxvirze xali aqvs” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986: 485).<br />
a-SamxN abJ., a-SamN bzif. “muxli”<br />
iSamxM waroup “muxli uWris, kargad darbis, mkvircxlia”, zedmiw.:<br />
“misi muxli mWrelia”.<br />
iSamxM iwfraaueKt “Zalian karg ganwyobazea”, zedmiw.: “muxli<br />
qvemodan ufrinavs”.<br />
191
a-SapN “fexi”<br />
Karma SapM fsMng˜eris imoup “marjvena fexi grdemlad aqvs” (narTebi..,<br />
2000: 18).<br />
iSapqGa daarMqGMmgMlo daayaleKt “ise gaxda, fexze ver dgeboda”<br />
(narTebi.., 2000: 73).<br />
iSapM alixit “raRac saqme wamoiwyo”, zedmiw.: “Tavisi fexi airCia”.<br />
iiJGMz iSapM iwaleKt “Zalian daTvra, gamoibruJa, simTvralisagan<br />
fexze ver dgas”, zedmiw.: “rac dalia, fexSi Caudga”.<br />
iSapM dMqGnMleKt “gamojanmrTelda; misi saqmeebi kargad midis;<br />
fuli iSova”, zedmiw.: “fexze dadga”.<br />
a-SargGMcG, a-SapgGacG “wvivi”<br />
zafx˜a zMzqGa Myou, zMSTax˜ zMSxua Myou (aSargGMcG) “rasac win zurgi<br />
aqvs, ukan _ muceli” (gamocanis pasuxia: wvivi) (gulia, 1985: 189).<br />
a-SacGk˜Ms “fexis TiTi”<br />
aSacGk˜araqGa nacGk˜araqGa ireKfSPup “fexis TiTebi xelis TiTebs<br />
hgavs” (kviwinia, 1997: 63).<br />
A-SxGa abJ., A-SG bzif. “qusli; terfi”<br />
lMSxGala dnagGTasMn… “man (qalma) Tavisi qusli hkra... ” (narTebi..,<br />
2000: 8).<br />
iSxGa ceKt “quslebi gaeyina”, zedmiw.: “misi qusli wavida” (kaslanZia,<br />
1995: 123)<br />
A-ca “kuWi”<br />
znM-zMnla aca KazknM irhGoKt amgGa hGa “xandaxan kuWs amgva-s (mucels)<br />
uwodeben” (kviwinia, 1997: 109).<br />
a-clMmhGA abJ., a-clamhGN bzif. “nikapi; yba; loya”<br />
192
iucGMmRu auaLM iclamhGM aSTMbJ dMdbJwas iuahaueKt “im adamianis<br />
ybebis xma, romelic gezizReba, Weqa-quxiliviT gesmis” (gulia, 1985:<br />
148).<br />
a-cGA “kani, tyavi; qerqi; naWuWi”<br />
ui auaLM icGa, auaLM iJM dalMmwit “is adamianis kanidan, adamianis<br />
xorcidan ar dabadebula” (narTebi.., 2000: 37).<br />
icGa alaSGeKt “eWvi gauCnda”, zedmiw.: “mas kanSi Cauvarda”.<br />
lcGa dalwKt “man (qalma) is Sva”, zedmiw.: “misi kanidan gamovida”.<br />
lcGa fiCPit “namusi axada, gaaupatiura”, zedmiw.: “man (mamak.) misi<br />
(qalis) kani gatexa”.<br />
a-cGEჲJ “sxeuli, organizmi”<br />
afMrRM eifSP icGa-iJM yafSup, amca awk˜Ms icGeK-iJi coup! “misi sxeuli<br />
gavarvarebuli naxSiriviT wiTelia, misi sxeuli cecxlze ufro<br />
cxelia” (narTebi.., 2000: 24).<br />
lcGa-lJM aSGaZa eifSP iSPkGakGan “misi sxeuli (kani da xorci) Wyinti<br />
yveliviT TeTri iyo” (narTebi.., 2000: 13).<br />
acGeKJi rMynM aSGraqGa ralwra “sxeulze SeSupebebis, Cirqgrovebis<br />
amosvla”. (sabinecki, 1910: 31<br />
a-cGEჲJxGTaqGa “sxeulis nawilebi”<br />
auaLM icGeKJxGTaqGa “adamianis sxeulis nawilebi” (kviwinia, 1997: 11).<br />
a-ZAmLa “loya”<br />
aZamLa TMfxo agara dgaran “bavSvi loyaCamTbari akvanSi iwva”<br />
(narTebi, 2000: 31).<br />
a-WAWa “Tirkmeli”<br />
193
armarax˜ ikMdu aWaWa eKha eKhaup “marcxena Tirkmeli ufro didia”<br />
(kviwinia, 1997: 127).<br />
a-WPaZN “nerwyvi”<br />
aWPaZM zMrSPua auatalaqGa irMx˜Zup aJGZM uatalaqGa “nerwyvis<br />
gamomyof jirkvlebs sanerwyve jirkvlebi ewodeba” (kviwinia, 1997:<br />
104).<br />
a-WPN “piri”<br />
afhGMzba lWPM anMlMZGZGa “qaliSvilma piri rom daibana...” (narTebi..,<br />
2000: 54).<br />
iWPM xtMm “daRvremilia”, zedmiw.: “misi piri axdili ar aris”.<br />
iWPM akit “damunjda”, zedmiw.: “misma pirma daikava”.<br />
iWPM fMrCPuam “uars ar etyvian”, zedmiw.: “mis pirs isini ar gatexen”.<br />
a-WPNwa abJ., a-WPAwa bzif. “sasa”<br />
aWPMwa xMx˜tGi aTuan “sasis zeda TaRi” (kviwinia, 1997: 99).<br />
a-xafNc abJ.,. a-apNc bzif. “kbili”<br />
ZMda yGaraSP (axafMcqGa) “uwylo riye” (gamocanis pasuxi: kbilebi)<br />
(gulia, 1985: 189).<br />
narTaa zMzneKuaz auaa rxafMcqGa mMcxGM iSPkGakGanM, dara uaa<br />
eiqGawGazaap “im xalxs, romlebTanac narTebi midiodnen, kbilebi<br />
Zalian TeTri hqoniaT, xolo Tavad Savebi yofilan” (narTebi.., 2000:<br />
45).<br />
zxafMc kafsaz arasa icGMmRup “ukbilos Txili ezizReba”.<br />
A-chaga xafMc “saWreli kbili”<br />
axafMcqGa rHormula auaLM iynM iSPMyou abasoup: achagaqGa – fP-cMrak. . .<br />
“adamianis kbilebis formula Semdegnairia: saWreli – oTxi cali”.<br />
(kviwinia, 1997: 105)<br />
194
a-xafNcJM abJ., a-afNcJM bzif. “RrZili”<br />
aq˜MSG aLnuwyatGi acGa KzlMxu axafMcJM “piris Sida kanisagan Sedgeba<br />
RrZili” (kviwinia, 1997: 99).<br />
a-xASTax˜ abJ., a-ASTax˜ bzif. “kefa”<br />
rTuli sityvaa. Sedgeba a-xN // a-N “Tavi” + A-STax˜ “ukan” fuZeebisagan.<br />
a-xSPNL abJ., a-SPNL bzif. “tvini”<br />
amCi axSPMLi Kara igMm “Zala da goni, Wkua mas ar aklia” (narTebi..,<br />
2000: 18).<br />
ixSPML fMrueKt “araseriozulia, Wkuamxiarulia”, zedmiw.: “misi Wkua<br />
dafrinavs”.<br />
ixSPML TaSGeKt “daWkvianda, Wkua moemata”, zedmiw.: “misi Wkua Sig<br />
Cavarda, Wkua Cauvarda”.<br />
a-xSPNbaL // a-xNbaL abJ., a-SPlNbaL // a-SPNbaL bzif. “Tavis tvini; Tavis qala”<br />
awGa zTagMlou aSPTa zlakGMrSPou amasarqGa uaL xMbaLla iTGup “vaSli<br />
rom dgas, im ezos garSemo Robe (sarebi) adamianis Tavis qalebiT<br />
aris savse” (narTebi, 2000: 95).<br />
ubri axSPMbaL aup uabxGa ixMx˜ xGSGM “is Tavis tvini aris Seni<br />
mamamTilis (simamris) Tavis tkivilis wamali”<br />
a-xN abJ., a-N bzif. “Tavi”<br />
ixM aqGiweKt “Tavi ganwira”, zedmiw.: “Tavi zed dado”.<br />
sxM xMSGwGa “pasuxs vageb, rom...”, zedmiw.: “Cemi Tavi momaWeriT”<br />
xMla dnMyGoKt “Wkviania, yvela nabiji gaTvlili aqvs”, zedmiw.:<br />
“TaviT dadis”.<br />
axM aTanM “organizebulad, gaTvliT, gonivrulad”, zedmiw.: “Tavis<br />
micemiT”.<br />
a-xGAmc “sxeulis nawili wels zemoT, torsi”<br />
195
axGamc abaLqGa “sxeulis Zvlebi” (kviwinia, 1997: 23).<br />
A-xGda abJ., a-Gda bzif. “kiseri; yeli”<br />
ixGda aZaxGa axarweKt “mokles”, zedmiw.: “yelze vazi Semoaxvies,<br />
moabes”.<br />
ixGda aa-lak irzMHom “Zalian msuqania”, zedmiw.: “mis kisers rva<br />
ZaRli ver SeWams”.<br />
a-xGdajAl abJ., a-GdajAl bzif. “kefa”<br />
axMbaL abaLqGa hGa irMfx˜aZoKt: axGdajal.. .<br />
kefa...” (kviwinia, 1997: 31).<br />
“Tavis qalis Zvlebia:<br />
a-xGdNrra “xrtili”<br />
ayGratGra axGdMrra “saxsris xrtili” (kviwinia, 1997: 63).<br />
a-xGlamSGN // a-xGlamSGA “xaxa”<br />
aHatG aWPM agGaLara ayMntGi nay iax˜Talo acGeiJxGTa iax˜Zup axGlamSGM.<br />
“organos, sadac piridan saWmeli gadadis, xaxa hqvia” (kviwinia, 1997:<br />
108).<br />
A-jMmS “warbi”<br />
ajMmSeifSP deKlahGoup “koxtad, kargad acvia”, zedmiw.: “warbiviT<br />
aris gaxveuli, Semosili”.<br />
atM ablaqGa anau, ajMmS iahGon “rodesac bum Tvalebi miiRo, warbs<br />
iTxovda”.<br />
a-LNwra “iRlia”<br />
bLMwra iwak “Sens iRliaSi damale” (narTebi.., 2000: 19).<br />
196
Tavi II<br />
daavadebebTan da mkurnalobasTan dakavSirebuli leqsika daavadebaTa<br />
saxelwodebani<br />
Aapkra, tap. Äapkra “cofi”<br />
daapkMr dzMdWPahGalo “yvelaze axlobeli adamiani”, zedmiwevniT<br />
“Tu gagiJda, visac miabamen; is, viszec gacofebuls miabamen”<br />
ala aapkMr – RGadaya icoKt. “ZaRli rom gacofdeba, RvadaSi garbis”<br />
(gulia, 1985: 170)<br />
a-bzIa “wiTela”<br />
acGMrfSPZa uaLM ianix˜lakg˜M “abzia” hGa KaSTan, ax˜Z rhGomMzt, nasg˜M<br />
ikGaSPon “rodesac adamiani WiTelaTi an yvaviliT avaddeboda, mis<br />
(daavadebis) saxels ar iZaxdnen, Tan cekvavdnen” (gublia, 1965: 96)<br />
a-blN “Tiaqari”<br />
***<br />
ahaSP knahanM acGA axMzxx˜ada?<br />
ajmafS amca KaqGJnM izbMlx˜ada?<br />
maTafS waknM “x˜i” zhGax˜ada?<br />
sMmST bzioup,<br />
ax˜aa rtGaga afsMf ala suTGhGoKt,<br />
CHHu, CHHu, CHHu! (agrba olRa, z. eSera)<br />
panta msxali vin Camokida da kani vin gaacala?<br />
yavisferi Seferilobis Txa vin daagdo cecxlze da vin dawva?<br />
kavkasiuri gvelgesla vin damala da “xi” vin Tqva?<br />
Cemi fexi kargia (kargi fexi maqvs),<br />
tkivils SeberviT Segilocav,<br />
Cfu, Cfu, Cfu (Sebervis bgeraTa mibaZva).<br />
197
a-bMlrA “damwvroba”<br />
***<br />
cGi-JGi eivaknM inxax˜ada,<br />
acgGM ala eiSPuanM izbax˜ada?!<br />
ajMmScGa lawanM iaazrMxx˜ada,<br />
ajma waknM icGaRGax˜ada?!<br />
abMlra x˜aaup hGa zahax˜ada?!<br />
uK – alafSP! (gulia, 1939: 170)<br />
xari da Zroxa erTad Sebmuli vis dautovebia,<br />
kata rom ZaRls uyefdes vis unaxavs?!<br />
xaxxvis CenCo daTesviT vis mouyvania,<br />
Txa CembmiT vis uxvnia?!<br />
damwvroba tkiviliao vis gaugia?!<br />
us – gaTvalva!<br />
a-dAgGa “yru”<br />
adagGa izM LMntG adaul iasuam “yrusTvis dolze orjer ar ukraven”.<br />
(Sayrili, konjaria, 1986:193)<br />
a-dOu bzif. “jilexi”<br />
eincGMSPi ZMrlaSGi<br />
eKfSP eKcMzbax˜ada?<br />
ga ikMlga gaZM dzMrJGx˜ada?<br />
amSPMn acha aqGwanM ilMqGs LMqGsx˜ada?<br />
JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM,<br />
ileiLeix˜ada?<br />
ga-fslMmZ JGlasM ikazMfsax˜ada?<br />
afSPra saTGhGan,<br />
afSPra xMsceKt.<br />
ax˜aa saTGhGan,<br />
ax˜aa xMsceKt. (gulia, 1939: 156)<br />
xvliki da zRarbi<br />
198
erTmaneTis msgavsi erTAd vis unaxavs?<br />
napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />
zRvas xidi vin daado da iqeT aqeT vin dadioda?<br />
Cas kibe vin miadga da<br />
zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />
zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />
qars Sevuloce,<br />
qari gavdevne.<br />
Tkivils Sevuloce,<br />
Tkivili gavdevne.<br />
***<br />
izzMrdMdMz izMrmacGMsMz<br />
atGMla zMrssaz.<br />
bJMsMmwaaxak eKWPazkMz<br />
bJJMcGugbarZMk ala azMrfsMz<br />
CHHu, CHHu, CHHu!<br />
vinc iWeqa da iquxila, ielva,<br />
vinc dedamiwa daaqucmaca (daanawevra),<br />
vinc Svid SeSas cecxli waukida<br />
vinc Svidi wveTiT Caaqro<br />
Cfu, Cfu, Cfu! (informatori aviZba niusia kubaris asuli, soxumis<br />
raioni, zemoEeSera)<br />
AKRrakra “Sekruloba”<br />
AKRrakra zMx~qGo adMrra uadaLup…<br />
Sekruloba aqvs, Znelia...” (sabinecki, 1910: 22)<br />
“SmaTi gamocnoba, visac<br />
aKmhGA “xvela”, aKmhGa-ra “daxveleba”<br />
aKmhGareK awas baafsi uzMwGaxuam “xvelas da cud znes ver damalav”<br />
(gulia, 1985: 159)<br />
a-kanwMwNra “meWeWi”<br />
199
akanwMwNra cGa “meWeWiani kani” (sabinecki, 1910: 12)<br />
AlarqGMqG abJ., a-kGMrwNk˜ bzif. “jiblibo“<br />
***<br />
ala aSTax˜ sMnkMlafSPMn,<br />
kGMrwMk˜ zbeKt.<br />
kGMrwMk˜ TGhGala suTGhGeKt<br />
CHu, CHu, CHu (informatori - olRa agrba, zemo eSera)<br />
Tvalis ukan SeviWyite da<br />
jiblibo vnaxe.<br />
jiblibo SelocviT segioce<br />
Cfu, Cfu, Cfu<br />
a-lafSP a-kra // a-lafSPkra “gaTvalva, Tvali”<br />
***<br />
laxGa-wGMxGa Tast<br />
lafS-wGMfS Tast<br />
laSP-wGMSP Tast<br />
laRGra-wGMRGra Tast<br />
leKqGawGa-wGeKqGAwGa Tast<br />
aubaaJ ZMx˜MztGMz<br />
alafSPMcGg˜M aWPafSPMcGag˜<br />
abJ-Sxan inarxMsKt<br />
ulafSPM ujam ianup<br />
ulafSPM uTaacGA irMmoup.<br />
CHHu, CHHu, CHHu!<br />
rux TvalSi ruxi Samfuri moxvda,<br />
wiTel TvalSi - wiTeli Samfuri,<br />
TeTr TvalSi – TeTri Samfuri,<br />
Wrel TvalSi – Wreli Samfuri,<br />
Sav TvalSi – Savi Samfuri.<br />
Waobi sufTA wyarod vin gadaaqcia,<br />
200
cudi Tvalic, Tvalic, romelic cudad mzers<br />
Svidi mTis iqeT gavdevne,<br />
Seni Tvali Sens jamSi iyos,<br />
Seni Tvali – Sens ojaxs.<br />
Cfu, Cfu, Cfu! (informatori aviZba WimWa, kubaris as soxumis<br />
raioni, sof. Zemo eSera)<br />
A-laSG “brma”<br />
alaSG ablaqGa rMda dMnxoKt, axa afsadgMlda dMfsueKt. “brma<br />
Tvalebis gareSe cxovrobs, magram samSoblos gareSe mokvdeba”<br />
alaSG KKTaxu - iLMblak “rac brmas unda – ori Tvalia” (gulia, 1985:<br />
173)<br />
a-JamrA “daavadeba, romlis simptomebia temperaturis momateba, umizezo<br />
tirili, rac CabJirebaSi gadadis da nevrozuloba”.<br />
axGMWM danJamua aTGhGa<br />
amCPMSPa dJamzar,<br />
aSGax˜a dJamzar,<br />
aLaSPa dJamzar,<br />
axaSPa dJamzar,<br />
afSaSPa dJamzar,<br />
axGaSPa dJamzar,<br />
asabSPa dJamzar,<br />
aJamra zeg˜M xMsceKt,<br />
lMfsM lsMTGhGeKt,<br />
lMcGa sMrTMnCKt.<br />
CHu-CHu-CHu. (informatori - agrba olRa, soxumis raioni sof. zemo<br />
eSera)<br />
kviras Tu “moJamulia”,<br />
orSabaTs Tu “moJamulia”,<br />
samSabaTs Tu “moJamulia”,<br />
oTxSabaTs Tu “moJamulia”,<br />
xuTSabaTs Tu “moJamulia”,<br />
201
paraskevs Tu “moJamulia”,<br />
SabaTs Tu “moJamulia”,<br />
mTeli “moJamuloba” gavagde,<br />
miss (qalis) sul Sevuloce,<br />
misi (qalis) kani (sxeuli) davawynare,<br />
Cfu, Cfu, Cfu!<br />
sawrEl (sawarlisa) abJ., a-nacGxNkGMrSPa bzif. “panariciumi, dudko,<br />
sawereli”<br />
- sawarlisa, sawarlisa, uabacoK?<br />
- baLSMxJGara.<br />
- CSGu! sMfsM ceKt,<br />
uaJGMwGy˜a axGSG usMmTeK?! (informatory – olRa agrba, zemo eSera)<br />
-sawarlisa, sawarlisa sad midixar Sen (mamakaci)?<br />
- Zvlis dasamtvrevad.<br />
CSou! Cemi suli wavida,<br />
axlaxan wamali ar mogeci?!<br />
a-fsmAWra “gulis wasvla”<br />
aWkGMn ifsM maWxan Kara uaawGy˜a dkahaKt “biWs guli wauvida da iqve<br />
waiqca” (afxazuri zRaprebi, 1997: 115)<br />
a-fsxNxra “agonia”<br />
Sara sanneK, uK dMSPpsra dMqGMn, dMfsxMxuan. “me rodesac mivedi, is<br />
kvdeboda, afonia hqonda”. (Sayrili, konjaria, 1987 – II: 41)<br />
a-fshGNsTra “sirsveli”<br />
akan fSPra zmou afshGMsTra “sirsveli, romelic Worflis hgavs”.<br />
(Sayrili, konjaria, 1987- II:41)<br />
a-fsNCP “susti”<br />
202
auaL fsMCP “susti adamiani”.<br />
a-fxTra “muni”<br />
aZRab afxTra lMx˜t “gogos muni daemarTa”<br />
A-fSra “wiTeli qari”<br />
eincGMSPi ZMrlaSGi eKfSPnM eKcMzbax˜ada?<br />
ga ikMlga gaZMdZMrJGx˜ada?<br />
amSPMn acha aqGwanM ilMqGsLMqGsx˜ada?<br />
JGLan k˜Mb kMdMrgMlanM ikazMfsax˜ada?<br />
afSra saTGhGan,<br />
afSra axMsceKt,<br />
ax˜aa saTGhGan,<br />
ax˜aa xMsceKt (gulia, 1985: 224)<br />
xvliki da zRarbi<br />
erTmaneTis msgavsi erTAd vis unaxavs?<br />
napirTan vin miiyvana da zRvis wyali vin daalevina?<br />
zRvas xidi vin daado da iqeT aqeT vin dadioda?<br />
Cas kibe vin miadga da<br />
zemoT-qvemoT vin adi-Camodioda?<br />
zRvis qviSas Teslis magivrad vin Tesda?<br />
qars Sevuloce,<br />
qari gavdevne.<br />
Tkivils Sevuloce,<br />
Tkivili gavdevne.<br />
a-fNnweKxaCra “surdo”<br />
uK afMnweKxaCra Kmoup daadMriJTeK “rac vicnobT, sul surdo aqvs”<br />
(Sayrili, konjaria, 1987 – II: 56)<br />
a-SPMZ “malaria”<br />
akGt SPMZ “qaTmebis malaria” (sabinecki, 1910: 28)<br />
203
a-Sak˜tax˜ abJ., a-Saptax˜ bzif. “Sakiki”<br />
Sak˜ik˜i SalamarCia<br />
Sabula safuli saWandasa,<br />
qGCasa, wMna, g˜er gerpula,<br />
gelasa, cMHHu! uagGMS! (gulia, 1985: 225)<br />
a-WPahadagGa “yru-munji”<br />
aWPaha adagGa dixMCCon “munji yrus dascinoda”.<br />
a-WPahaWPAs “enablu”<br />
a-WPahaWPas uizMZMrLuazar aKha aZlagara uaxatGazar eKha eKR˜˜up. “enables<br />
mosmenas mewisqviled muSaoba jobia” (Sayrili, konjaria, 1987 – II: 473)<br />
a-x˜Talalara // a-x˜Ta alalara “gacieba”<br />
Sdr. a-x˜Ta “sicive”, a-lalara “raRacis SigniT Sesvla”. sayuradReboa,<br />
rom termini xan erTsityviani formiT ixmareba, xanac - or sityvad<br />
a-x˜Aa “tkivili”<br />
ablax˜ axMx˜ uxanarSPTueKt “Tvalis tkivili Tavis tkivils<br />
dagaviwyebs” (gulia, 1985: 157)<br />
A-xGra “iara”<br />
axGraSGa<br />
ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />
zx˜aa ChanM izMmwGaxua,<br />
ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />
zx˜aa q˜rala-RMzrala izxMzgaua.<br />
ua raKda-raKda, zx˜aa zzMmChaua –<br />
uK dxawam, afhGMs dleKfSPup.<br />
axGra - xawara fMSGagoup,<br />
aChara zmou izmam eKlnargoKt.<br />
ua raKda-raKda, uK dxawam,<br />
zx˜aa ChanM izMmwGaxua. (informatori olRa argba, zemo eSera)<br />
204
Wrilobis simRera<br />
ua raida, is mamakaci ar aris,<br />
Tavis tkivils vinc ver iTmens da ver malavs,<br />
ua raida, Tavis tkivils vinc ver iTmens –<br />
Tavis tkivils kvnesiT da oxvriT vinc itans.<br />
ua raida, Tavis tkivils vinc ver iTmens -<br />
is mamakaci ar aris, qals hgavs.<br />
Wriloba – simamacis (kacobis) gamosacdelia,<br />
arCevs vis aqvs da vis ara aqvs moTmineba,<br />
ua raida-raida, is mamakaci ar aris<br />
Tavis tkivils vinc ver malavs.<br />
A-hcGa abJ., a-cGarfSPZa bzif. “yvavili”<br />
ui ix˜uan ahcGA… Kara dMrJPKt ahcGa zMx˜x˜az auaa. “mas Savi Wiri hqonda...<br />
igi daasaflaves im adamianebma, visac gadatanili hqonda Wiri” (gulia,<br />
1964 : 97)<br />
samkurnalo saSualebebi<br />
a-xGrabR˜Mc // a-xGMrbR˜Mc “mravalZarRva”<br />
ixM xGMmkGa axGMrbR ˜Mc aqGMiwoKt “daWrili ar aris, magram mravalZarRvas<br />
adebs” (gulia, 1985: 153).<br />
a-bamba “bamba”<br />
...Saqar ZMla iWPMzbaaKt, bambala iWPMsMryGyGoKt…” (Saqriani wyliT<br />
gavaswore, bambiT SebfuTe...) (gulia, 1985: 218)<br />
abambaWPM amca uzMwGaxuam “bambaSi cecxls ver damalav” (gulia, 1985: 180)<br />
Tavi III<br />
fiziologiasTan dakavSirebuli leqsika<br />
205
AKmakWra ”daWknoba (kanisa)”<br />
aTakGaJG lZamLa eKmakWKt “moxucebuliqalis loya daWkna (danaoWda)”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986 – I :59)<br />
AKmsara “dacemineba”<br />
ajma eKmseKt, abga “haKr” ahGeKt<br />
(gulia, 1985: 181)<br />
“Txas daacemina, melam “xeiri” Tqva”<br />
AKmhGa “xvela” (ars. sax.)<br />
aKmhGa WPkup “xvela avadmyofobaa” (Sayrili, konjaria, 1986 - I: 62)<br />
AimhGara “xvela”<br />
mMcxGM aCCara aKmhGara aSToup “bevr sicils xvela mosdevs” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 _ I: 62)<br />
Aisra “cema, Zgera (gulisa)”, “Zlieri sunTqva”<br />
ada adMf-dMfhGa KeKsueKt “ZarRvis adif-dif (bgeriTi mibaZva) feTqavs”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 66)<br />
aKcGk˜Msra<br />
“slokini”<br />
saaTk ayara wueKt dKacGk˜MsueKJTeK “ukve erTi saaTia rac aslokinebs”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 284)<br />
a-bRAJG “fufxi iaraze”<br />
axGra abRaJG aqGleKt “iaraze fufxi gaCnda” (Sayrili, konjaria, 1986 - I:<br />
98)<br />
a-g˜Ama, aSxar., tap. g˜Ama “gemo; mada”<br />
jabaada krMzHo, aHatG iag˜amou izdMram “uSromlad mWameli ver igebs,<br />
saWmels ra gemo aqvs” (gulia, 1985: 187)<br />
206
a-gGabzÁara “janmrTeloba”<br />
us gGabzIara uauaaKt “Seni ar mjera“ (zedmiwevniT: “ise mogeces<br />
janmrTeloba”). gacveTili frazaa: unda yofiliyo “ise janmrTeloba<br />
mogces, rogorc marTals ambobde/rogori marTalic iyo”.<br />
CMmazara zMmbac, gGabziara hatMr izaqGMm “visac avadmyofoba ar unaxavs,<br />
janmrTelobas ar afasebs” (gulia, 1985: 160)<br />
a-gGEKsbJM M“guliscema, gulisZgera”<br />
axGMWM igGeKsMbJ arantG Ksahauan “bavSVis guliscema aqedan mesmoda”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986 _ I: 160)<br />
a-gGeKsra “guliscema”<br />
mMta igGeKsra iaha-iaha iRGRGaxon “mitas guliscema ufro da ufro<br />
Zlierdeboda” (Sayrili, konjaria – I:160)<br />
a-gGMxMnhGra “gulisreva”<br />
aCMmazaL lassM-lassM agGMxMnhGra wigeKt “avadmyofs xSirad guli ereoda”<br />
(Sayrili, konjaria, 1986 –I: 180)<br />
a-dagGa “yru”<br />
adagGa izM LMntG adaul KaseKt “urisTvis dolze orjer ukraven” (Sayrili,<br />
konjaria: 1986 – I:193)<br />
a-dMqdNqra “xSiri guliscema, bagabugi, dagadugi”<br />
Maxaz dneKuan amLa dMqGnM, igGM dMqdMqGan “maxazi gzad midioda, mis guls<br />
bagabugi gahqonda” (Sayrili, konjaria, 1986 – I: 214)<br />
A-JPahGara abJ., a-JPahGarA bzif. tap. JPahGarA “coxna”<br />
207
aJG ahask˜Mn aJPahGOKt “Zroxa balaxs coxnis” (Sayrili, konjaria, 1986 _<br />
I:226)<br />
A-Jkra “gasuqeba, momateba”<br />
uK aJkra ilzMmarioup “is advilad suqdeba” (Sayrili, konjaria, 1986 –<br />
I:230)<br />
A-JGra “daleva”.<br />
aCaraWPM aLM maWnM iaaJGKt “qorwilSi Rvino cota davlieT” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 –I: 238)<br />
a-z “naRveli” (naRvlis buStis mier gamoyofili nivTiereba)<br />
azTra amakGan eKfSP agGawGa iadhGaloup, aLnMwya az Toup “naRvlis buSti<br />
tomaras gavs, RviZlTan aris dakavSirebuli, SigniT naRvelia<br />
moTavsebuli” (kviwinia 1997: 119)<br />
a-ZbA “wyurvili”<br />
eicnM iSPneiuaz dMrbeKt aZGM aZMrLaSP dawagMlanM aJGra daWPnM, dMrLeg˜ –<br />
aZba! aZba! hGa ahGhGara dSPaWPMz “erTad rom midiodnen, dainaxes erTi<br />
adamiani wylis nakadis (CanCqeris) qveS idga, svamda da mainc – wyurvili!<br />
wyurvili! (mwyurias) gaiZaxoda. (afxazuri zRaprebi, 1997:115)<br />
a-ZkaTGara “Sardva”<br />
aZkaTGara acGeKJxGtaqGa “saSarde organoebi” (kviwinia, 1997: 127)<br />
iTakGaJG dicMmkGa… ZkaTGarag˜M dMzcomMzt “Tavis dedaberis gareSe<br />
..mosaSardadac ki ver midioda” (afxazuri zRaprebi, 1997: 168)<br />
a-ZkaTGaratG-fxaSaratG cGeiJxGTaqGa rwakMra “Sard-sasqeso organoebis<br />
sistema”<br />
a-ZkaTGaratG-fxaSaratG cGeiJxGTaqGa SPoKt L-xGtaknM “Sard-sasqeso sistemis<br />
organoebi or jdufad iyofa” (kviwinia, 1997: 127)<br />
208
a-ZMSPa “wyurvili”<br />
ah ifha aZMSPa dakiT “mefis asuls wyurvilma Seawuxa” (Sayrili, kaslanZia,<br />
1986 –I:278)<br />
a-ZGarA “pirRebineba”<br />
axGMWM KKHaz zeg˜M KZGeKt “bavSvma rac Wama, yvelaferi amoaRebina”<br />
(Sayrili, kaslanZia, 1986 –I:278)<br />
a-krNHara “Wama”<br />
akrMHaraWPM jamxGMxG iLMzcGeK KareK awaxozma? “WamaSi jamxuxu da misi<br />
megobrebi gana waagebdnen?” (afxazuri zRaprebi, 1997:117)<br />
a-laSGara “Casaxva”<br />
lcGa dalaSGeKt douhala axSPara zedmiwevniT “mis kanSi Cavadra (Caisaxa)<br />
zeciuri Zalebis meSveobiT bavSvi”, “zeciuri Zalebis CareviT is<br />
daorsulda” (informatori Wanba merab, kaldaxvara, 2003)<br />
A-laRMrZ, tap. laZN “cremli”<br />
laRMrZi WPi eiqGixuam “gauCerebliv tiris”, zedmiwevniT “cremlsa da<br />
pirs erTimeores ar aSorebs”. (kaslanZia, 1995: 57)<br />
a-lacGyGNsra “uneblie daxamxameba”<br />
ui uaJGi-uaJGi dlacGyGMsuan “is xSirad axamxamebda” (Sayrili, konjaria,<br />
1986 – I:411)<br />
A-lbaadara “ylapva, Caylapva”<br />
us, amaTGaqGa SPMlMZGZGoz, ilMzgGamTaZakGa, axahG ilbaaldeit. ase,<br />
tansacmels rom recxavda, ver SeamCnia da qva gadaylapa. (afxazuri<br />
zRaprebi, 1977:378)<br />
A-mla “SimSili”<br />
jamxGMxG aZGM ahahaihGa anMSGgGalqGa SPiHoz, nasg˜M, dMrLeg˜Mx amla hGa SPihGoz<br />
ibeKt “jamxuxma dainaxa, rom erTi adamiani miwas Wamda da mainc “mSias”<br />
iZaxda (afxazuri zRaprebi, 1977:115)<br />
209
a-mlaSra “SimSili”<br />
mlaSra cMHa azdMram, acGa – axCM “SimSili misaWmels (dasayolebels) ar<br />
eZebs, Zili – baliSs” (gulia, 1985: 172)<br />
a-fsTAzaara “cxovreba; sicocxle”<br />
auaLM ifsTazaara k˜aWPup “adamianis sicocxle moklea” (Sayrili,<br />
konjaria, 1986 – II:41)<br />
a-fsNf “amosunTquli da CasunTquli haeri”<br />
afsMf laga-Lagaga acGeiJxGtaqGa “sunTqvis organoebi” (kviwinia, 1997:121)<br />
a-fxNZ “sizmari”<br />
dmMcGakGa fxMZ ibeKt “uZilod sizmari naxa” (gulia, 1985: 133)<br />
afxMZ abara “sizmris naxva” (amiWba, 2008: 127)<br />
a-fxZN “ofli”<br />
dxMnhGKt, afxZM ix˜SM dkahaua-bRalaua “dabrunda ofliani (ofl wasmuli)<br />
vardniT da gorviT (fexze Zlivs idga)” (narTebi…, 2000: 27)<br />
a-rsarA “moneleba”<br />
aHatG arsara “saWmlis moneleba” (kviwinia, 1997: 99)<br />
a-rNmZ “Sardi”<br />
acGeiJ ialgatGu arMmZ eKzoKt aWaWa asaaraWPM “organizmidan damosayofi<br />
Sardi grovdeba Tirkmlis fialebSi” (kviwinia, 1997: 128)<br />
a-TGA “Cirqi”<br />
aSGra aTGa TMrxKt “Cirqgrovidan Cirqi amoiRes” (Sayrili, kaslanZIa, 1986<br />
– II: 179)<br />
210
a-фara “Wama”<br />
anMSGgGal… aHara uaWPup. “miwis beltebs Wam” (afxazuri zRaprebi, 1997:<br />
115)<br />
a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema”<br />
a-HatGrsaga cGeiJxGTaqGa rwakNra “saWmlis monelebis sistema” (kviwinia,<br />
1997: 99)<br />
A-cGa “Zili” (ars. sax.)<br />
acGa acGarTa eKlnaxuam “Zili sawols ar arCevs” (gulia, 1985: 126)<br />
a-cGanNrra “grZnoba; SegrZneba”<br />
ui lMblaqGa cGanMrrak rxMlan. . . “mis (qalis) TvalebSi grZnoba Canda”<br />
(Sayrili, konjaria, 1987 - II: 330)<br />
a-cGarsNsra “Tvlema”<br />
aLMjagM Kax˜tGaz KcGarsMruan “orive ijda da Tvlemda” (Sayrili, konjaria,<br />
1987:331)<br />
a-CxGrA “Sardi”<br />
waCxGrM warbara idMrueKt. “visac sawolSi moSardva SeuZlia, icis<br />
rogor gaaSros igi” (gulia, 1985: 148)<br />
a-wGNuara “tirili”<br />
aCara fSPZoup SGahGarala, afsra wGMuarala “qorwili lamazia simReriT,<br />
sikvdili – tiriliT. (gulia, 1985: 131)<br />
gMna xGMWM SMJaaxMs dwGueKt,izban? “ratom tiris patara ginda dilidan<br />
moyolebuli?” (aJiba, 2004:8)<br />
aCara fSPZoup SGahGarala, afsra wGMuarala “qorwili lamazia simReriT,<br />
sikvdili – tiriliT” (gulia, 1985: 131)<br />
a-WParhAsra “damTqnareba”<br />
211
WPMrhasra WPkup “damTqnareba gadamdebia” (gulia, 1985: 171)<br />
a-WPNxara “gaRviZeba”<br />
amra WPMxeKt, amSPg˜M WPMxeKt… “mzem gaiRviZa, dRemac gaiZviZa”. (aJiba, 2004:<br />
11)<br />
212