05.06.2013 Views

Enhancing Stability through Sustainable Reintegration of IDPs

Enhancing Stability through Sustainable Reintegration of IDPs

Enhancing Stability through Sustainable Reintegration of IDPs

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

mai harii uma diak<br />

tétun


Prefásiu<br />

Propózitu ba publika libru kiík “Mai Hari’i Uma Di’ak” ne’e la’o tuir hela ho implementasaun<br />

ba Programa Hamutuk Hari’i Futuru nia pilár ida be importante, “Mai<br />

Hamutuk Hari’i Uma”. OIM (Organizasaun Internasionál ba Migrasaun), nu’udar<br />

Ajénsia Internasionál ida, simu knaar importante ida ba elabora programa idane’e,<br />

ne’ebé Kuartu Governu Konstitusionál, be lidera hosi Primeiru-Ministru, lidér<br />

karismátiku, Xanana Gusmão, identifika tiha nanis kedas bainhira foufoun<br />

kaer ukun, atu hatán ba kestaun dezlokadu internu sira krize polítiku-militár 2006<br />

nian. Governu nia desizaun atu fó osan liuhosi transferénsia direta ba benefisiáriu/dezlokadu<br />

sira ba hari’i-hikas sira-nia uma iha kontekstu rekuperasaun,<br />

foufoun hasoru dezafiu ida makaas. Maibé, aten-brani ne’ebé Governu Konstitusionál<br />

Dahaat ne’e hatudu liuhosi hakat nafatin bá-oin ho polítika ida-ne’e maka<br />

enkoraja tiha dezlokadu sira nia desizaun vontade livre ba prosesu rekuperasaun<br />

no reintegrasaun para sira bele fila ba sira-nia bairu sira uluk.<br />

Maske iha nafatin lakuna oioin, hanesan kiak, kuran polítika urbanizasaun, sistema<br />

rejistu ba uma no ba sira-nia rezidente iha bairu idaidak no deskontrole ba<br />

komunidade sira hafoin krize 1999, sei iha nafatin ézodu no migrasaun populasaun<br />

lubun boot hosi foho mai kapitál Dili para de’it atu buka servisu no hadi’ak<br />

liután sira-nia moris loroloron desde nasaun ne’e hahú hosi ahi-kdesan; maibé<br />

prosesu rekuperasaun to’o tiha ona nia rohan maske buat barak ladauk perfeitu.<br />

Iha ámbitu ida-ne’e maka, MSS (Ministériu Solidariedade Sosiál) no OIM (Organizasaun<br />

Internasionál ba Migrasaun) ho tulun finansiamentu hosi Uniaun Europeia<br />

hakarak lansa libru ki’ik-oan ida-ne’e hodi serve hanesan Matadalan ba<br />

ema hotu-hotu, xefe-família feto eh mane ne’ebé hakarak hari’i hela-fatin ida be<br />

simples no bázika maibé saudável, tuir kbiit finanseira no moris umakain emar<br />

Timór nian.<br />

Ba umakain idaidak ne’ebé hela iha suku no knua sira iha sosiedade ida ne’ebé<br />

sei kaer nafatin ba valór solidariedade ida hanesan lisan “Fetosan-Umane”, uza<br />

ba libru ne’e ho prinsípiu ida katak “ema moris ba aprende no aprende ba moris”.<br />

Ha’u hato’o ha’u-nia agradesimentu ba Uniaun Europeia, OIM liu-liu Xefe-Misaun<br />

iha Timór-Leste, Luiz Vieira no arkiteta Maria Moita.<br />

MARIA DOMINGAS FERNANDES ALVES<br />

Ministra ba Solidariedade Sosiál<br />

IV Governu Konstitusionál Repúblika Demokrátika Timor-Leste nian<br />

1


IOM<br />

OIM<br />

Prefásiu<br />

Ne’e orgullu boot ida ba OIM atu kontribui liuhosi Manuál ida-ne’e, ne’ebé<br />

elabora tiha ona liuhosi servisu hamutuk ho Ministériu Solidariedade Sosiál, ba<br />

rekonstrusaun no estabilidade Timór nian, ne’ebé mós sei la akontese karik lahó<br />

apoiu finansiamentu hosi Uniaun Europeia. Reabilitasaun ba uma sira be hetan<br />

aat durante krize 2006 nu’udar liu de’it metáfora restaurasaun ida ba nasaun<br />

nia estabilidade. Ita hein katak, dezlokadu sira nia fila-hikas ba sira-nia uma sei<br />

reprezenta kapítulu ikus liu ona ba istória rekonstrusaun pós-krize.<br />

OIM konsidera uma ne’ebé adekuada no planifikasaun urbana maka hanesan<br />

tema sira xave ba dezenvolvimentu Timór-Leste nian. OIM haksolok ho Governu<br />

Timór-Leste nia esforsu, inklui Manuál ne’e, ne’ebé aspira ninia sidadaun sira-nia<br />

kualidade moris ne’ebé aas liután. Manuál ne’e tenke haree nu’udar fatuk-inan<br />

ki’ak-oan ida ba edifikasaun estadu, ne’ebé ninia sidadaun sira sei goza sirania<br />

direitu fundamentál ba uma adekuada, objetivu ida-ne’ebé bele de’it hetan<br />

liuhosi prosesu planeamentu urbanu ida ne’ebé koerente no kaer ba nasaun nia<br />

dinámika demográfika. Ba kazu Timór-Leste nian, ida-ne’e signifika índise aas<br />

ida ba kresimentu populasaun nian no fluksu migrasaun hosi foho mai sentru<br />

sidade ne’ebé aas.<br />

Produsaun Manuál ida-ne’e mai atu haklean OIM nia entendimentu kona-ba ligasaun<br />

rabat-malu entre ambiente urbanu no interaksaun sosiál, no valór sira<br />

ekonómiku ho kulturál, ne’ebé liuhosi buat hirak-ne’e maka sei <strong>of</strong>erese ba Governu<br />

Timór-Leste koñesimentu no esperiénsia be hetan globalmente no lokalmente<br />

kona-ba área planifikasaun urbana no dezenvolvimentu polítika sira be<br />

iha relasaun ho impaktu ba movimentu sira ema nian.<br />

LUIZ F. VIEIRA<br />

Xefe-Misaun OIM Timor-Leste<br />

2


Introdusaun<br />

Livru ida ne’e nia objetivu mak atu ajuda ema sira hodi harii sira<br />

nia uma ho diak. Ne’e livru ida ne’ebé fó informasaun kona-ba<br />

téknika konstrusaun adekuada nian ba Timor-Leste, partikular<br />

liu ba Dili laran.<br />

Livru ida ne’e la propoen modelu para halo reprodusaun imediata<br />

(la-lais) maibé hato’o hela informasaun sira ne’e para ajuda<br />

ema sira atu foti desizaun tuir faze servisu nian, hodi konsidera<br />

mós orsamentu, kapasidade atu harii uma, transporte, nst. Sistema<br />

konstrusaun ne’ebé aborda ona koresponde ba téknika i material<br />

ne’ebé mak utiliza iha tempu agora nian iha nasaun laran.<br />

Iha téknika foun balu ne’ebé bele ajuda atu harii uma ida forte,<br />

ho prosesu ida ne’ebé Timor-oan sira koñese barak ona. Livru ida<br />

ajuda hodi harii iha forma ida rezistente i aumenta seguransa no<br />

durasaun ba hela fatin, bele uza bloku ka piku. Téknika sira ne’e<br />

bele esplika liu hosi dezeñu no hosi testu oitoan, para ajuda halo<br />

informasaun sira ne’e klaru liu tan.<br />

Importante mak konsidera livru ne’e hanesan guia/dalan ida ba<br />

prossesu hotu konstrusaun nian. Se pasu balu sujeridu iha ne’e<br />

mak la halo tuir, entaun kualidade abitasaun nian la garantida<br />

no la seguruo.<br />

Kazu se iha dúvida balu, bele kontaktu ema ne’ebé responsavel ba<br />

akompañamentu utilizasaun livru ida ne’e iha ita nia aldeia. Se<br />

la hetan ema ne’e, bele kontaktu OIM liu hosi númeru 3313038.<br />

3


Atu harii uma tenki hanoin primeiru kona ba:<br />

1º Propriedade titulo<br />

Importante atu hetan propriedade titulo rai<br />

nia iha Direcção Nacional de Terras, Propriedades<br />

e Serviços Cadastrais, iha Av. Bispo de<br />

Medeiros, Balide.<br />

2º Husu aprovasaun husi Ministério das Infraestrutras<br />

Importante halo pedido lisensa/aprovasaun<br />

ba projetu atu harii ou hadia uma iha Ministério<br />

das Infraestruturas, iha Av. Mártires<br />

da Pátria, Mandarin.<br />

3º Halo avaliasaun kona ba disponibilidade no kapacidade<br />

ita nian<br />

osan difikuldade material transporte manas<br />

Simbolo hirak ne’e sei uza atu hatudu eskala kuantidade atu ajuda ema<br />

hanoin kona ba kapacidade ba harii uma:<br />

exemplo kona ba osan: exemplo kona ba nível difikuldade:<br />

ituan<br />

naton<br />

barack<br />

4<br />

difisil ituan<br />

difisil naton<br />

difisil barack


Hili materais ba harii uma no kakuluk tuir:<br />

uma kakuluk kaleng<br />

uma kakuluk kaleng ho<br />

ventilasaun<br />

uma kakuluk tali<br />

uma piku<br />

uma meia parede (setengah tembok)<br />

uma bloco/ uma metin<br />

5


Hili denah/ planta<br />

sugestaun oin rua:<br />

Modelu báziko 1<br />

Modelu báziko 2<br />

sala<br />

visita<br />

sala<br />

família<br />

sala<br />

visita<br />

Vantagem modelo<br />

ida ne’e: ventilasaun<br />

diak ba sala<br />

hotu-hotu<br />

sala<br />

família<br />

Vantagem modelo<br />

ne’e: sala visita<br />

iha privasidade<br />

liu<br />

6


Aumenta denah tuir necessidade<br />

Bele harii uluk modelu báziku depois bele aumenta tuir necessidade no<br />

kapacidade nebe iha.<br />

Importante: bainhira atu aumenta uma tenki hanoin ba medida/<br />

ukuran rai, aumenta ba leten ba kotuk ka ba sorin.<br />

Ezemplo aumenta modelu báziko 1<br />

kuarto 2<br />

sala visita<br />

sala família<br />

3 4<br />

1<br />

2<br />

kuarto 2<br />

sala visita<br />

sala família<br />

5<br />

6<br />

kuarto 3<br />

sala visita<br />

sala família boot<br />

Ezemplo aumenta modelu báziko 2<br />

3<br />

2 4<br />

1<br />

5<br />

kuarto 3<br />

sala visita<br />

sala família boot<br />

7<br />

kuarto 4<br />

sala visita<br />

sala família<br />

kuarto 4<br />

sala visita<br />

sala família


Varanda<br />

Bele harii varanda tuir gosta ka necessidade<br />

ezemplo<br />

8


Dapur no Sintina<br />

Bele harii dapur no sintina iha liur ka uma laran<br />

corredor separa sintina no uma<br />

Liur<br />

iha liur liur la la iha problema problema ho ahi suar<br />

Uma laran<br />

iha uma laran ema seguro ba udan ka kalan.<br />

Dena ida ne’e asegura liu tan uma na’in no ema<br />

seluk nia privacidade<br />

Proposta rua ne’e bele atu evita ahi suar tama ba uma laran no bainaka<br />

ka ema seluk nebe mai la hetan estrondu husi dapur.<br />

9


Dapur no Sintina<br />

Ida ne’e proposta modelo foun ida, harii (halo construsaun) dapur no<br />

sintina hamutuk, ne’e bele hamenus folin construsaun, consentra be’e<br />

fatin no mós hamenus dalan mak bele kona udan i manas.<br />

Sugestaun denah ba dapur no sintina hamutuk<br />

haan fatin no<br />

actividades<br />

seluk fatin<br />

sintina<br />

tein fatin<br />

dapur<br />

sintina<br />

10<br />

fase bikan fatin<br />

haris fatin<br />

fase roupa fatin


Dapur<br />

Dapur la ho chaminé i la iha ventilasaun la diak tamba ahi suar<br />

bele tama iha fuan quando ita dada iis, iha tempo naruk bele<br />

halo moras<br />

Dapur ho chaminé no ventilasaun diak loos tamba la<br />

iha ahi suar iha dapur laran, nune’e ladun iha ahi suar<br />

mak bele halo ema moras<br />

11


Sintina<br />

Sanitasi importante tebes-tebes atu garante saude ba ema<br />

hotu, tamba evita be’e foer no ema moras.<br />

Importante harii FOSSA ho loloos i ho medida tuir numero ema mak<br />

atu usa.<br />

Medida ba fossa<br />

ba uma ida ho ema nain<br />

8-12 - septik tank tenki iha<br />

2m3 (180x80x140cm)<br />

importante loos<br />

usa sintina mak iha<br />

curva<br />

tau rede atu la tamba foer<br />

pinta ho tinta metan<br />

5 metros<br />

distancia uma ba septik tank<br />

Importante septik tank nia matan tenki iha rai leten atu bele hamos<br />

bainhira septik tank nakonu<br />

12<br />

80<br />

180<br />

140<br />

nivel be’e<br />

cano husi sintina cano ba<br />

be’e foer<br />

liur (hakoi<br />

iha rai<br />

larran)<br />

fatuk<br />

deposito<br />

120<br />

60


Dapur no Sintina<br />

Importante: distancia septik tank ho uma la bele menus 5 metros, no<br />

distancia septik tank ho posu la menus 15 metros. Se lae foer/ moras<br />

husi fosa bele tama iha posu i bele halo ema moras. Diak liu do’ok husi<br />

uma tamba iis ladun diak.<br />

posu<br />

distancia minima entre posu no septik tank: 15m<br />

13<br />

distancia entre uma no setpik tank 5m<br />

septik tank


ORIENTASAUN<br />

14<br />

ataúro<br />

Iha Dili loron manas liu mai husi tasi. Importante que didin mak<br />

hateke ba tasi hetan sombra atu uma laran la bele manas liu, nun’e<br />

diak liu harii varanda hateke ba tasi.<br />

Diak liu varanda hateke ba tasi atu uma laran la bele manas liu.<br />

Varanda bele iha uma oin ka iha uma kotuk.<br />

dili<br />

poente<br />

norte<br />

sul<br />

nascente


IMPLANTASAUN<br />

15<br />

Atu harii uma tenki hanoin kona<br />

ba rai nia luan. Importante<br />

katak la bele harii uma rabat<br />

malu tamba la iha/hetan anin no<br />

mos naroman.<br />

Importante katak uma iha aseso ba dalan nune’e aseso fasil i mos liu<br />

iha tempo udan.<br />

Importante mos bainhira ahi haan, uma sira seluk la kona i bombeiros<br />

bele halo servisu diak liu.


AI<br />

Ai hun importante ba ema barak nia vida tamba: ajuda hamenus ahi<br />

suar i rai rahun, fo mahon, hamenus manas, halo fresco cidade, haburas<br />

rai, evita rai maran, evita rai monu, e halo dalan i quintal bonitu<br />

liu.<br />

Cidade la hanesan foho tamba iha kareta barak, suar barak i ai hun<br />

ituan.<br />

Importante loos la bele tesi no sunu ai hun.<br />

16


Konstrusaun<br />

Bainhira atu harii uma tenki hanoin kona ba parte hotu, nune’e tenki<br />

hanoin medida uma, material saida ba: kakuluk, didin, estrutura, lantai<br />

no fundasaun no seluk tan.<br />

kakuluk<br />

kuda-kuda<br />

estrutura<br />

didin<br />

lantai<br />

fundasaun<br />

17


FUNDASAUN<br />

Importante ba estabilidade uma.<br />

Fundasaun suporta uma no halo uma harii metin<br />

iha rai leten, bainhira fundasaun ladiak uma bele<br />

monu.<br />

Atu halo fundasaun tenki hanoin kona ba tipo rai:<br />

rai tetuk<br />

rai lolon<br />

Se halo fundasaun direito gasta osan liu. Bainhira halo<br />

fundasaun degrau gasta fatuk no simenti ituan.<br />

18<br />

fundasaun nível<br />

fundasaun fundasaun degrau


FUNDASAUN<br />

1º Planta<br />

usa fita métrica no tali ba<br />

halo marcasaun uma iha rai<br />

modelu simples atu sukat rai la preciza uza esquadro:<br />

atu marka angulo direito usa tali ho marka metreo ida ida to’o 12 metros<br />

1m<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12<br />

2º Ke’e<br />

bainhira hahu keé rai soe<br />

hamutuk ba laran<br />

3º Hametin<br />

molok tau fundasaun tenki<br />

ateru no pres rai halo metin<br />

bowplank atu marka alinhamento fundasaun nian<br />

19<br />

(5)<br />

3<br />

2<br />

1<br />

12<br />

11<br />

(3)<br />

4<br />

10<br />

9<br />

5 6 87<br />

(4)<br />

Sasan nebe uza atu hametin rai: balde, sementi, ai dona no prego


FUNDASAUN<br />

sementi raihenek<br />

20<br />

4º Fundasaun<br />

tau fatuk no sementi<br />

5º Sinta rai<br />

halo sinta tuir linha nebe<br />

marka iha faze planta.<br />

Importante ba halo sikun<br />

tenki tau masa continua<br />

atu metin no forte.<br />

Desenho tekniku ho medida atu halo fundasaun no sinta rai<br />

Atu halo masa ba fundasaun uza mistura 1:4<br />

18cm<br />

20cm<br />

50cm<br />

10cm<br />

sinta rai<br />

fundasaun iha rai<br />

leten<br />

fundasaun iha rai<br />

laran<br />

rai ateru compres


LANTAI<br />

Importante halo lantai diak atu evita lantai<br />

iha nakfera ka kuak.<br />

Atu halo lantai tenki hili materiais i hanoin kona ba:<br />

rai<br />

sementi deit<br />

azulejo<br />

Atu halo masa ba lantai uza mistura 1:5<br />

sementi raihenek<br />

21


LANTAI<br />

1º Ateru/pres rai<br />

2º Tau fatuk ho sementi e pres<br />

3º Tau sementi<br />

22<br />

10 cm<br />

8cm<br />

ateru rai atu tetuk hanesan<br />

ho fundasaun<br />

tau masa ho sementi<br />

no brita kiik nivel ho<br />

metade sinta rai<br />

tau masa ho sementi<br />

no raihenek 1:5 - haree<br />

pagina 21


LANTAI<br />

4º (sugestaun) Tau rede atu aumenta resistencia/ forsa<br />

5º (sugestaun) Sama ho ain ba rede<br />

6º Nivel i alisa sementi<br />

23<br />

tau rede iha sementi<br />

leten bainhira simenti<br />

sidauk maran<br />

sama ho ain ba rede<br />

para sementi bele sai ba<br />

rede leten<br />

atu halo sementi/lantai<br />

tetuk lolos uza talocha<br />

iha lantai tomak


ESTRUTURA<br />

se estrutura la diak uma bele monu<br />

Atu halo estrutura tenki hili materiais i hanoin kona ba:<br />

ai<br />

ai<br />

beton<br />

ai<br />

ai<br />

beton<br />

beton<br />

24<br />

ai quadrado<br />

ai quadrado no beton<br />

beton


ESTRUTURA beton<br />

kuluna<br />

sinta leten<br />

Ukuran sinta rai no sinta leten<br />

i koluna(cm) - ho medida ne’e la bele<br />

harii andar iha leten<br />

sinta kuluna<br />

18<br />

10<br />

besi<br />

o 12mm<br />

10<br />

sinta rai<br />

10<br />

Ukuran besi i oinsa monta kesi<br />

estribos ho diak (cm)<br />

25<br />

o 8mm<br />

o 12mm<br />

Importante ba halo estrutura<br />

ho beton diak:<br />

1 - Uza ukuran sinta no kuluna<br />

maka loos duni<br />

2 - Uza ukruran besi maka loos<br />

3 - Monta estribos diak<br />

4 - Uza medida lolo’os entre<br />

estribos<br />

Importante:<br />

estribos iha ninin/ pontos besik<br />

malu liu du que iha klaran<br />

10<br />

15<br />

15<br />

15<br />

15<br />

15<br />

15<br />

10


ESTRUTURA beton<br />

kuluna<br />

sinta leten<br />

sinta rai<br />

Bainhira atu halo armasaun kesi besi<br />

sikun nian, importante husik besi nia<br />

rohan naruk liu labele sukat besi hotu<br />

iha sikun.<br />

Bainhira besi hotu iha junta sikun<br />

perigu ba sinta atu nakfera lalais.<br />

Atu halo masa ba kuluna no sinta sira uza mistura 1:2:3<br />

sementi raihenek brita kiik<br />

26<br />

Importante ba halo estrutura<br />

diak:<br />

5 - Arma sinta no kuluna didiak<br />

armadura atu halo sinta leten<br />

kuluna<br />

armadura armadura atu halo sinta rai<br />

fundasaun


Fui beton<br />

1º sinta rai 2º primeiru fui<br />

metade kuluna<br />

NIVEL FIO PRUMU<br />

Atu garantia kuluna ne hamrik<br />

loos uza nivel fio de prumu.<br />

Se iha kleuk ituan centimetro 2<br />

tenki halo ulang fali.<br />

3º depois fui metade<br />

seluk kuluna<br />

27<br />

4º sinta leten<br />

Importante habokon parede no bekisting molok fui betaun, atu didin<br />

kaer kuluna.<br />

Importante loos:<br />

bainhira fui masa ba kuluna<br />

tenki baku tuir kaisa e fai ho<br />

besi ba kuluna laran atu nune<br />

masa bele ense ho diak iha<br />

kaisa laran


ESTRUTURA ai<br />

Nehek han ai bele halo ai rin monu.<br />

Importante kos’e ai-rin ho oleo motor atu evita ai labele lahuk.<br />

Pinta deit ba parte nebe maka kona rai.<br />

28<br />

Importante ba halo estrutura<br />

ho ai diak:<br />

1 - Uza ukuran/medida travessa<br />

no kuluna lolo’os<br />

2 - Hatama pesa diak<br />

3 - Fo tratamento anti ai lahuk<br />

Ukuran travessa no ai-rin i ezemplo diak ba hatama pesa:<br />

10<br />

5 5<br />

8<br />

12<br />

10<br />

10


ESTRUTURA ai<br />

Bainhira harii ho ai bele tau ai-rin iha rai laran 1 metro atu halo estrutura<br />

diak.<br />

Diak<br />

Kostumi Timor-Leste nian diak atu<br />

proteje ai husi nehek: pinta ai ho<br />

oleo no falun tali metan ba ai-rin<br />

molok atu harii.<br />

Diak liu<br />

Protesaun kontra nehek han rai garante<br />

katak ai-rin la kontaktu ba rai.<br />

Bele uza xapa xapa besi besi fui hamutuk ho ho<br />

sinta atu kaer metin ai-rin.<br />

29


DIDIN<br />

se diding la diak, didin bele monu.<br />

Atu halo didin tenki hili materiais i hanoin kona ba:<br />

parede piku<br />

meia parede<br />

parede bloco<br />

30


DIDIN piku<br />

estrutura ai +<br />

piku = parede piku<br />

Importante - atu halo parede piku resistente no forte tenki harii estrutura<br />

diak. Bele halo estrutura ho ai ka semente maibee tuir instrusaun<br />

iha kapitulo estrutura nian<br />

31


DIDIN bloco Importante ba halo didin diak:<br />

1 - Uza nivel no fio prumo<br />

2 - Habokon bloco<br />

1. Nivel<br />

3 - Halo fiada tomak ida ba<br />

importante loos atu usa<br />

dala ida deit<br />

nivel para garante parede<br />

bele loos<br />

Fio de prumo<br />

atu haree katak bloco/parede loos<br />

duni, husi leten ba kraik<br />

32<br />

Linhas<br />

atu halo didin loos kesi tali ba<br />

armadura beton nian, 20cm ida ba<br />

ida, atu hatur bloko tuir tali.<br />

2. Importante habokon bloco atu bloco ho masa bele kaer metin liu<br />

3. Halo fiada tomak ida ba dala ida deit atu garante nia linha loos<br />

Atu halo masa ba didin bloco uza mistura 1:5<br />

sementi raihenek


DIDIN bloco<br />

Iha kanto didin mak la<br />

usa kuluna bele monta<br />

bloco tuir desenho ne’e.<br />

Sistema ne’e diak atu uza<br />

ba iha didin sira iha uma<br />

laran.<br />

Importante: sistema<br />

ne’e la’os atu troka<br />

kuluna.<br />

Sugestaun 1<br />

Atu halo uma tahan<br />

husi manas, bele enxi<br />

raihenek ou rai ba<br />

bloco nia kuak.<br />

Sugestaun 2<br />

Lalika halo kuluna<br />

beton. Iha fatin bloco<br />

hasoru malu (cant0)<br />

bele hamata besi<br />

ba kuak atu halo/<br />

hanesan estrutura.<br />

Besi sira iha posizaun<br />

hamriik kesi fali ba<br />

sinta leten no sinta<br />

rai. Sinta mos usa<br />

bloco especial.<br />

Besi ida ba bloco 3,<br />

iha kanto tenki tau<br />

besi rua.<br />

Diametro besi mak<br />

atu usa 12mm.<br />

Bele halo<br />

sugestaun ne’e<br />

deit bainhira uza<br />

bloco 20<br />

33<br />

© barefoot architect


DIDIN<br />

Processo estimasaun kuantidade bloco presiza atu harii didin:<br />

1m<br />

3m<br />

3m<br />

Módulo A<br />

1m<br />

Uma 1<br />

7m<br />

7m<br />

Uma 2<br />

7m<br />

10m<br />

Atu harii diding ho 1<br />

metro as no 1 metro<br />

largura presiza:<br />

12,5 blocos<br />

B<br />

B<br />

B B<br />

B B<br />

B<br />

B<br />

3m<br />

B B<br />

A<br />

A<br />

A<br />

1m<br />

Módulo C<br />

B B<br />

B<br />

B B<br />

Módulo D<br />

34<br />

Módulo B<br />

módulo B=3 x módulo A<br />

se módulo A uza 12,5 blocos<br />

entaun módulo B uza:<br />

3x12,5=37,5 blocos<br />

Nune’e atu harii diding ho<br />

3 metro as no 1 metro wan<br />

presiza:<br />

37,5 blocos<br />

Ezemplo 1<br />

módulo C=6 x módulo B<br />

se módulo B uza 37,5 blocos entaun<br />

módulo C uza: 6x37,5=225<br />

blocos<br />

uma 1 = 4 x módulo C<br />

se módulo C uza 225 blocos<br />

entaun uma 1 uza: 4x225=<br />

900 blocos<br />

Atensaun: tenki hamenus bloco<br />

ba odamatan ho janela nia kuak<br />

Ezemplo 2<br />

módulo D=9 x módulo B<br />

se módulo B uza 37,5 blocos<br />

entaun módulo D uza:<br />

9x37,5=337,5 blocos<br />

uma 2 = 4 x módulo D<br />

se módulo D uza 337,5 blocos<br />

entaun uma 2 uza: 4x337,5=<br />

1350 blocos<br />

Atensaun: tenki hamenus bloco<br />

ba odamatan ho janela nia kuak


DIDIN<br />

Importante ba tau masa ho diding diak:<br />

1 - Habokon didin molok atu tau masa, para masa bele kaer diak liu<br />

2 - Tau ai kabelak atu hatene masa nia mahar - 2 cm<br />

3 - Tau masa husi leten ba kraik<br />

4- Haree tuir prumo, parede loos husi leten ba kraik<br />

5 - Halo nivel usa aikabelak<br />

6 - Halo tetuk ho kaber<br />

1,2,3 tau ai kabelak metro ida ida<br />

e tau masa<br />

masa nia mahar<br />

35<br />

4 usa fio de prumo<br />

5 halo kaber masa usa ai kabelak 6 hasai ai kabelak e halo kaber<br />

Atu reboca uza mistura 1:4<br />

sementi raihenek


KUDA-KUDA<br />

se kuda-kuda ladiak kakuluk bele monu.<br />

Importante ba halo kuda-kuda diak:<br />

1 - Uma nia luan<br />

2 - Uza ukuran ai pesa loos duni<br />

3 - Halo junta didiak<br />

4 - Distancia kuda-kuda ida ba ida<br />

5 - Fo tratamento anti ai lahuk - haree pagina 28<br />

Ukuran/medida ai atu halo kuda-kuda:<br />

6cm<br />

12cm<br />

iha didin iha kuda-kuda klaran= 7,5m<br />

la iha didin iha kuda-kuda klaran = 6m<br />

Distancia maxima kuda-kuda ida ba kuda-kuda seluk: 3m<br />

36<br />

máximo: 3m<br />

máximo: 3m


KUDA-KUDA<br />

Bainhira halo uma ho bloco lalika kuda-kuda. Bele usa trave ai.<br />

37<br />

iha junta bele tesi<br />

kaleng bidon i<br />

prega


KAKULUK<br />

se kakuluk ladiak udan no loro matan bele tama iha<br />

uma laran.<br />

Atu halo kakuluk tenki hili materiais i hanoin kona ba:<br />

38<br />

uma kakuluk kaleng<br />

uma kakuluk kaleng ho ventilasaun<br />

uma kakuluk tali


KAKULUK<br />

Estrutura kakuluk<br />

Tau gording ai atu prega kaleng. Medida ai madre (gording) ne tenki<br />

5x10cm i distancia (jarak) ida ba ida labele boot liu 85cm.<br />

Medida ai madre (gording) 85cm<br />

5cm<br />

Lisplank<br />

10cm<br />

usa lisplank atu bele tahan estrutura<br />

kuda-kuda nian<br />

ezemplo 1<br />

ai ida<br />

22cm<br />

ezemplo 2<br />

ai rua<br />

12cm<br />

12cm<br />

39


KAKULUK<br />

Sambungan<br />

importante<br />

atu taka<br />

kakuluk ho<br />

sambungan<br />

Prega kaleng ba gording<br />

Atu prega kaleng tenki uza parafuso, la’os prego. Uza borracha (hanesan<br />

camara de ar) iha parafuso ulun, atu evita kaleng labele ferrugem.<br />

P 1 P 1 P 1 P 1 P 1 P<br />

P 1 2 P 1 2 3 P 1 2 P<br />

Prega kaleng ba ai iha parte mak as liu, la’os iha fatin be’e dalan nian.<br />

Kaleng ida ba kaleng seluk tenki liu onda rua.<br />

ninin kraik<br />

Prega kaleng tuir desenho iha leten<br />

Prega kaleng komesa husi ninin ida, mak la’o ba ninin seluk. Ladun<br />

diak bainhira prega husi ninin rua depois mak laó ba klaran tamba<br />

bele halo kaleng bonko iha klaran.<br />

40<br />

kaleng klaran<br />

distribuisaun prego<br />

iha kaleng ninin<br />

leten no kraik<br />

distribuisaun prego<br />

iha kaleng klaran<br />

ninin leten


KAKULUK<br />

Bele iha modelo oin-oin, depende ba medida uma, depende ba modelo<br />

uma, kbiit no gosto uma nain nian.<br />

Sambungan dificil atu halo. Bele harii uma kakuluk mak la usa sambungan.<br />

Exemplu rua:<br />

Kakuluk tali fasil liu atu halo kakuluk kabuar<br />

41


VENTILASAUN<br />

Ventilasaun kakuluk:<br />

Kaleng/zinco ne material ida que barato e fasil atu usa maibee ladun<br />

diak ba klima timor nian. Bainhira usa kaleng uma laran manas loos,<br />

nune’e importante atu garante ventilisaun diak ba uma kakuluk atu<br />

hamenus manas iha uma laran.<br />

Ventilasaun iha kakuluk significa katak anin tama husi sorin<br />

ida e sai ba sorin seluk.<br />

42<br />

ezemplu tolu:<br />

halo kuak iha parede iha sorin rua, taka<br />

kuak ho rede atu animal labele tama<br />

taka kuda-kuda ninin ho rede atu<br />

animal labele tama<br />

ezemplo 1<br />

ezemplo 2<br />

bele usa grelhas, ho funan ou lae, taka<br />

ho rede atu animal la bele tama


VENTILASAUN<br />

Ventilasaun uma:<br />

Dili nian klima manas loos entaun importante teb-tebes halo ventilasaun<br />

diak atu hamenus manas iha uma laran.<br />

Ventilasaun no mós importante kona ba saúde. Bainhira laiha circulação<br />

anin bele halo ema moras, hanesan tuberculose.<br />

Ventilasaun iha uma significa katak anin tama husi sorin ida<br />

e sai ba sorin seluk.<br />

ezemplo diak<br />

anin atravesa uma laran<br />

ai kiik besik uma ladiak tamba anin<br />

labele tama iha uma laran<br />

ezemplo ituan diak<br />

anin atravesa uma laran<br />

maibee iha leten deit<br />

43<br />

ezemplo diak liu<br />

ventilasaun uma no<br />

kakuluk diak<br />

ai boot besik uma diak tamba anin bele<br />

tama iha uma laran<br />

ezemplo ladiak: bainhira harii uma besik malu liu naroman no anin labele tama iha<br />

uma laran<br />

ezemplo diak: bainhira harii uma dok malu ituan naroman no anin bele tama iha uma<br />

laran


JANELA NO ODAMATAN<br />

Tatis - protege/tahan parede i janela<br />

Importante atu loron la baku kona ba parede barak liu, atu uma labele<br />

manas.<br />

Tatis protege parede no fundasaun husi loron i udan, uma bele tahan<br />

kleur liu i mos hamenus manutensaun.<br />

80 cm<br />

atu protege/tahan husi<br />

udan no loron, beirado<br />

tenki iha 80cm<br />

44<br />

kaleng tenki sai liu husi<br />

ai lisplank atu la bele aat<br />

husi manas no udan


JANELA NO ODAMATAN<br />

Janelas no odamatan importante tamba:<br />

1 - Bele tama anin iha uma laran - importante ba saúde ema<br />

2 - Bele tama naroman iha uma laran - importante atu bele haree iha<br />

uma laran<br />

Janela no odamatan tenki garante ba ema:<br />

3- privacidade<br />

4- seguransa<br />

janela odamatan<br />

Rede<br />

Importante uza rede atu evita animais tama iha laran, liu-liu susuk<br />

tamba bele halo moras dengue no malaria.<br />

© barefoot architect<br />

45<br />

Atu monta janela no<br />

odamatan bele tau aros<br />

tuir harii didin,<br />

Importante:<br />

Aro la’os estrutura, diak<br />

liu se tau sinta iha aro<br />

leten.


JANELA<br />

Aro<br />

Importante parte leten atu halo<br />

ventilasaun.<br />

Janela bele halo ho materail oin-oin.<br />

Importante hanoin mak nia folin i<br />

ventilasaun diak atu uma bele malirin<br />

liu.<br />

Sugestaun ba janela<br />

rede deit triplex ai vidro basculante<br />

Basculante - ezemplo diak liu tamba bele tuir necessidade mak iha Dili. Nia folin<br />

diak, fasil atu monta, ventilasaun diak, fasil i baratu liu bainhira atu troka vidro se karik<br />

nakfera. Udan ben la tama ba uma laran i diak liu tan se iha rede husi liur.<br />

dobradisa metal<br />

dobradisa husi roda<br />

- se karik janela ne<br />

kaman, bele usa<br />

roda atu halo dobradisa.<br />

Dobradisa - bele monta oin-oin. Diak liu monta iha sorin (laos leten)<br />

tamba ventilasaun diak liu. Janela monta husi laran i rede husi liur.<br />

46


ODAMATAN<br />

Aro<br />

Sugestaun ba odamatan<br />

Odamatan bele halo ho material<br />

oin-oin.<br />

Importante mak nia folin, seguransa<br />

diak i ventilasaun diak atu uma<br />

bele malirin liu.<br />

rede deit triplex ai ai<br />

dobradisa metal<br />

Importante parte leten atu halo<br />

ventilasaun.<br />

dobradisa husi roda<br />

se karik odamatan ne kaman, bele usa roda atu halo dobradisa.<br />

47


UMA EZEMPLU 1<br />

Uma meia parede ho 86m2<br />

Atu harii uma hanesan modelu ne’e orsamentu atu sosa materiais:<br />

$6,300 (orsamentu ne’e fulan Outubru 2009)<br />

vidro basculante<br />

estimasaun ba quantidade material presiza atu harii ezemplu ne’e:<br />

uma dapur no sintina total<br />

bloco 10x20x40cm 470<br />

215 685<br />

simente<br />

63 sacu 43 sacu 106 sacu<br />

raihenek<br />

10 m3 4 m3 14 m3<br />

brita kiik 3,3 m3 2 m3 5,5 m3<br />

fatuk 17 m3 8 m3 25 m3<br />

besi 12mm<br />

35 bar 21 bar 56 bar<br />

besi 8mm<br />

14 bar 12 bar 26 bar<br />

arame<br />

4 kg 3 kg 7 kg<br />

kaleng 64 chapa 43 chapa<br />

107 chapa<br />

ai kuda-kuda - 6x12cm 17 baluk 12 baluk<br />

29 baluk<br />

ai gording - 5x10cm<br />

20 baluk<br />

kaleng<br />

didin: bloco no piku<br />

48<br />

13 baluk<br />

kaleng<br />

didin: bloco no piku<br />

33 baluk


UMA EZEMPLU 1 hanesan modelo báziko 1 ho dapur no sintina iha<br />

liur<br />

Denah UMA EZEMPLU 1 ho medidas<br />

uma: 49m2 dapur no sintina: 37m2 total:86m2<br />

kuarto<br />

sala visita<br />

sala familia<br />

kuarto<br />

49<br />

dapur<br />

sintina


UMA EZEMPLU 2<br />

Uma meia parede ho 115m2<br />

Atu harii uma hanesan modelu ne’e orsamentu atu sosa materiais:<br />

$8,500 (orsamentu ne’e fulan Outubru 2009)<br />

vidro basculante<br />

didin: bloco, simente ho tinta no piku ho tinta<br />

estimasaun ba quantidade material sira presiza atu harii ezemplu ne’e:<br />

uma dapur no sintina total<br />

bloco 10x20x40cm 740<br />

215 955<br />

simente<br />

147 sacu 62 sacu 210 sacu<br />

raihenek<br />

13,6 m3 5,4 m3 19 m3<br />

brita kiik 5 m3 3,5 m3 8,5 m3<br />

fatuk 28 m3 9 m3 37 m3<br />

besi 12mm<br />

65 bar 33 bar 98 bar<br />

besi 8mm<br />

18 bar 9 bar 24 bar<br />

arame<br />

4 kg 3 kg 7 kg<br />

kaleng 133 chapa<br />

ai kuda-kuda - 6x12cm 34 baluk<br />

34 baluk<br />

ai gording - 5x10cm 40 baluk<br />

40 baluk<br />

primáriu tinta - selante 16 l 6 l 22 l<br />

tinta<br />

29 l 11 l 40 l<br />

50<br />

kaleng


UMA EZEMPLU 2 hanesan modelo báziko 1 maibee aumenta kuarto<br />

rua no varanda ba oin<br />

Denah UMA EZEMPLU 1 ho medidas<br />

115m2<br />

dapur<br />

sintina<br />

kuarto sala familia<br />

kuarto<br />

kuarto<br />

sala visitas<br />

51<br />

Modelo báziko 1 (pagina 4)<br />

ho dapur hamutuk<br />

kuarto 2<br />

sala visita<br />

sala família<br />

kuarto 3<br />

sala visita<br />

sala família boot<br />

varanda<br />

aumenta ba oin oin oin oin


UMA EZEMPLU 3<br />

Uma mutin ho 125m2<br />

Atu harii uma hanesan modelu ne’e orsamentu atu sosa materiais:<br />

$11,700 (orsamentu ne’e fulan Outubru 2009)<br />

vidro basculante<br />

kaleng<br />

estimasaun ba quantidade material sira presiza atu harii ezemplu ne’e:<br />

uma dapur no sintina total<br />

bloco 10x20x40cm 2,700<br />

650 3,350<br />

simente<br />

243 sacu 90 sacu 333 sacu<br />

raihenek<br />

24,8 m3 13,1 m3 37,9 m3<br />

brita kiik 5,5 m3 2,5 m3 7 m3<br />

fatuk 20 m3 9,5 m3 29,5 m3<br />

besi 12mm<br />

53 bar 19 bar 72 bar<br />

besi 8mm<br />

28 bar 9 bar 37 bar<br />

arame<br />

7 kg 3 kg 10 kg<br />

kaleng 140 chapa<br />

ai trave - 6x12cm<br />

15 baluk<br />

15 baluk<br />

ai gording - 5x10cm 50 baluk<br />

50 baluk<br />

primáriu tinta - selante 51 l 14 l 65 l<br />

tinta<br />

93 l 24 l 117 l<br />

azulejo<br />

65 m2 65 m2<br />

52<br />

ventilasaun<br />

didin: bloco, simente ho tinta


UMA EZEMPLU 3 hanesan modelo báziko 1 maibee aumenta kuarto<br />

rua no varanda ba sorin<br />

Modelo báziko 1 (pagina 4)<br />

ho ho dapur hamutuk<br />

aumenta ba sorin<br />

kuarto kuarto 2<br />

sala sala visita<br />

sala sala família<br />

Denah UMA EZEMPLU 3 ho medidas<br />

125m2<br />

dapur<br />

sintina<br />

kuarto sala familia<br />

kuarto<br />

varanda<br />

sala visitas<br />

53<br />

kuarto<br />

kuarto<br />

varanda<br />

Uma ezemplu 3<br />

kuarto 4<br />

sala visita visita<br />

sala família<br />

varanda boot


Publikasaun IOM no MSS, ho osan hosi Uniaun Europeia.<br />

Díli, Janeiro 2010<br />

© IOM<br />

Elaborasaun (tekstu, dezenho no paginasaun): Maria Moita, Arkiteta<br />

Apoiu técniku: IFU/ -Unidade Infra-estrutura hosi Ministério<br />

Edukasaun de Timor-Leste<br />

Apoiu Gráfiku: Toby Gibson<br />

54

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!