Untitled - Helda

241
kantiga af 5 föga framstående ribbor mot spetsen, med ganska
fasta, nästan vedartade, ej lätt sammantryckbara skal.
Den Holländska Linden odlas hos oss allmänt i parker
och alléer i
o
Abo län, Nyland, södra Tavastland och södra Ka-
relen och visar sig vara fullkomligt härdig. För öfrigt ut-
bredd öfver hela mellersta Europa ; har isynnerhet blifvit ut-
spridd från Holland. — Blommar hos oss i slutet af Juli och
början af Augusti, några dagar senare än föregående.
Tilia ulmifolia Scop. Fl. Carn., 2 ed., I, p. 374 (1772);
T. cordata Mill. Garden. Diet. N:o 1 (1768) tyckes omfatta
enligt beskrifningen både T. ulmifolia och vulgaris; T. parvi-
folia Ehrh. Beitr. V, p. 159, sine descript. (1789); T. sijl-
vestris Desf. Cat. hört. Par., p. 152 (ex Coss. et Germ. Fl.
Par., p. 69); T. europwa 1 borealis Wahlenb. Fl. Ups., p.
181 (1820); T. septemtrionalis Rupr. Fl. Ingr., p. 219 (1860);
T. europcea L. Sp. pl., p., 733 et Fl. Suec, ed. II, p. 183.
— Skogslind; Finska: Niinipuu, Lehmus.
Något lägre till växten än de föregående,
sällan öfver
60 fot hög. Nyskotten jämte knopparne fullkomligt glatta.
Bladen ganska fasta, läderartade, vanligen något
mindre än
hos de föregående; skifvan 4— 10 ctm. 1. och nästan lika bred,
2— 3 gånger längre än det glatta skaftet, undertill blågrön,
glatt, endast i nervvinklarne rostbrunullig. Blomknippet 3—
10- (vanl. 3— 6-)blommigt, sällan endast 1— 2-blommigt; skärmet
vanligen mindre än hos föregående, 4— 6 ctm. 1., 1— V-/ 2 ctm.
br., lika långt 1. något längre, sällan kortare än blomknippet,
med snedt afrundad, icke nedlöpande bas, varierar dock med
bägge sidorna afsmaluande och något nedlöpande på knippeskaftet,
hvars fria nedre del är lika l.*hälften så lång som
den sammanväxta delen, stundom t. o. m. något längre. Blom-
morna något mindre än hos de föregående, 1— iy2 ctm. br.,
med något svagare vällukt. Foderbladen båtformiga, äggrundt
16