Untitled - Helda

69
xylosteum, Prunella vulgaris, Veronica verna, Ranunculus
polyanthemos^ Actaea spicata, Rosa carelica, Lathyrus pra-
tensis, Vida sepium och sylvatica. Orobus vernus, Daphne
mezereum och Botrychium lunaria^ förutom de i det inre
Österbotten allmänt förekommande P/tleum alpinum och Se-
lag inella spinulosa. Afven på mossor var trakten på sina
ställen ganska rik, hvaribland må nämnas Anomodou atte-
nuatus, Bartramia Halte riaita, Tortula tortuosa, Distichium
capillaceum. Af samma fruktbara beskaffenhet synas i all-
mänhet de till Uleå-träsks norra och södra stränder stötande
sträckor vara, då deremot de södra och vestra äro i hög grad
sterila och ofruktbara. Likasom Sotkamo och Kajana tra-
ten, är äfven denua trakt ganska -kuperad och höjer sig små-
ningom till dess höjdpunkt,
det närmare 1000 fot öfver hafs-
ytan belägna Kivesvaara, ett sydligt utskott från Kainun-
selkä och den sista betydligare höjd mot vester. Med den
kuperade marken synes äfven den 'bördiga jordmånen med
man behöfver
dess förherrskande björkskogar taga slut, ty
ej färdas längre än ungefär
l 1
/2
mil härifrån vesterut så rå-
kar man åter de euformiga tallbevuxna moarne och kärren,
hvilka med få afbrott fortsättas in på den nordösterbottniska
slätten. Men det var ej vesterut jag nu begaf mig, utan,
efter att från Kivesvaara hafva gjort en flygtig bekantskap
med de omgifvande trakternas totalutseende, återvände jag
åt öster till Kiehimänjokis utlopp i Paltajärvi och sedan deri-
från norrut längs nyssnämnda elf och öfver den låuga och
smala lijärvi till BAstijärvi. Vid elfven kommer berget en-
dast på ett par ställen i dageu, jordmånen är sand och strän-
derna på östra sidan höga och bevuxna med ung blandskog,
dock mest gran, på vestra deremot lägre och gräsbevuxna.
Den yttersta strandvegetationen var till följd af det höga
vattenståndet ännu ej framkommen, en omständighet som hela