Innehåll - Rosenkors-Ordenen AMORC

Nr 2, 2003 Årg. 27
Filosofi – Mystik – Vetenskap – Kultur
Tidskrift Tidskrift för
för
Skandinaviska Skandinaviska Storlogen
Storlogen
av v Rosenk Rosenk Rosenkor Rosenk Rosenkor
or ors-Or or s-Or s-Orden s-Or den A.M.O A.M.O.R.C.
A.M.O A.M.O.R.C.
.R.C.
Ansvarig utgivare och redaktör:
Live Söderlund
Ett varmt tack till alla som
gjort denna tidning möjlig.
Copyright Copyright 2003
2003
Skandinaviska Skandinaviska Storlogen
Storlogen
av v Rosenk Rosenkor Rosenk Rosenkor
or ors-Or or s-Or s-Orden s-Or den A.M.O A.M.O.R.C.
A.M.O .R.C.
Rösan, Rösan, Gathes Gathes Gathes väg väg väg 141,
141,
SE-439 SE-439 SE-439 36 36 36 Onsala, Onsala,
Onsala,
Sv Sv Sver Sv er erig er ig ige ig e – – Tel: el: 030 0300/ 030 0300/
0/ 0/569956 0/ 569956
rosenkors.orden@amorc.se
rosenkors.orden@amorc.se
www www www.amor www www .amor .amorc.se .amor .se
Alla Alla Alla rättigheter rättigheter reserverade.
reserverade.
För frågor eller prenumeration,
kontakta ovanstående adress.
Artiklar i ”Rosenkorset”
speglar inte nödvändigtvis
Rosenkors-Orden A.M.O.R.C.s
mening. Varje artikel måste
enbart bedömas för dess eget värde.
Innehåll
Stormästarens Sanktum ......... 2
Vår vision ...............................
Rosenkorstraditionen – Del X
Rosenkorsväsendet och
3
frimureri (Del 1) ..................... 4
Det evige nu ........................... 12
En Mesters egenskaper.......... 15
En verden af Lys .................... 18
Låt andra ta åt sig äran ..........
Åndelig udvikling og den
19
personlige filosofi .................. 21
Internationella A.M.O.R.C. ... 28
Ljusets Tempel ....................... 32
Omslagsbild:
Montering och idéarbete av
frater Trond Grøntoft.
Se text sidan 17.
1 RK 2-03

Käre frater, kära soror!
Under Rosenkorsets beskydd,
Salutem Salutem Salutem Punctis Punctis Punctis Trianguli! ianguli! ianguli!
Det känns lika tillfredsställande varje gång
Stormästarens Sanktum vi kan skicka ut ett nytt nummer av
medlemsbladet Rosenkorset – speciellt när
det rymmer så mycket material vår egen Storloges medlemmar bidragit
med.
Hur viktigt är det inte för vår självkänsla att skapa något? Ett enkelt,
konkret exempel: Efter en arbetsdag i trädgården på Rösan, är det en
njutning (fast jag aldrig hinner med ens hälften av vad jag föresatt mig...)
att vandra runt och betrakta vad jag åstadkommit. Inte för att ha varit
duktig, inte för att förhäva sig, enbart för att njuta av möjligheten att vara
skapande med mina händer och kunna manifestera de tankar jag haft och
de mål jag satt upp.
Varje dag livet ger oss borde kunna upplevas och avnjutas på samma sätt.
Genom att avrunda våra vakna timmar med en återblick på allt vi
åstadkommit under dagen, väcks en djupare medvetenhet om hur vi
förvaltar vårt liv, våra resurser och våra skapande krafter. Använder vi
dem konstruktivt? River vi ner när vi borde bygga upp? Fortsätter vi
envist hålla fast vid och bygga vidare på det som är moget att avslutas så
att dörren för något nytt kan öppnas?
Utmaningarna är många, men möjligheterna desto flera. Inom en idéell
verksamhet som vår Orden, lär vi oss också hur summan av människors
förenade skapande krafter är långt högre än summan av varje enskild del
för sig. Genom våra förenade resurser och samspel blir vår Orden till; blir
nya Tempel till; blir Rosenkorset till.
Med tack för er medverkan, önskar jag er njutbar och inspirerande
läsning!
RK 2-03
2
Live Söderlund, Stormästare

Vår vision
Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. är en ideell organisation
som finns över hela världen. Den består av kvinnor och
män som söker en djupare insikt om kroppens, själens,
livets och naturens stora mysterier.
Rosenkors-Orden har genom historien samlat och
bevarat ett vetande om inre tidlösa sanningar. Syftet är
att göra tidsåldrarnas visdom tillgänglig för seriöst
sökande människor. Kunskapen förmedlas genom ett
studiesystem som berör alla sidor av tillvaron.
Med den fria tanken som en förutsättning är det vår
vision att ge var och en nya möjligheter till ett liv i
harmoni med tillvarons skapande konstruktiva krafter.
Med förankring i filosofi, mystik, vetenskap och kultur
söker vi bygga för en bättre värld.
Kontakta oss för ytterligare information – som erhålles gratis och utan förpliktelser
på danska, finska, norska, svenska – eller besök vår hemsida.
❧
Rosenkors-Orden A.M.O.R.C.
Inter Inter Internet: Inter Internet:
net: net: net: www www www.amor www www.amor
.amor .amorccccc.se .amor .se .se .se .se
Rösan, Gathes väg 141, SE-439 36 Onsala, Sverige
Tel: +46 (0)300 56 99 56 ~ E-post: rosenkors.orden@amorc.se
3 RK 2-03

Vid inledningen av det 30-åriga
kriget drog sig Rosenkreuzarna
tillbaka från allmänhetens ljus i
Tyskland. De tog sin tillflykt i de
alkemiska rörelserna som expanderade
markant vid denna tid. Å andra
sidan var Rosenkreuzarna i England
involverade i begynnelsen av frimureriet.
De skulle komma fram i dagen
igen i mitten av 1700-talet, stolta
över ett ursprung som låg längre tillbaka
än frimureriet och kristendomen,
och hävdade en härkomst som
sträckte sig tillbaka till egyptierna.
Rosenkreuzarna Rosenkreuzarna och och frimurarna
frimurarna
Frimureriet uppstod i England under
1700-talet i den fruktbara jordmån
som förberetts av Rosenkreuzarna.
Sådana författare som Johan Gottlieb
Buhle (år 1804) och Thomas de
Quincey (år 1824) skrev att frimureriet
emanerade från Rosenkreuzarna.
Så tidigt som 1638 beskrevs
RK 2-03
Rosenkorstraditionen
Dess historia från ursprung till nutid
Del 10: Rosenkorsväsendet Rosenkorsväsendet och och frimureri frimureri (
( (Del Del Del Del Del I) III
I
Rötterna från Egypten, esséerna och tempelherreorden
Av v Chr Christian Chr istian Re Rebisse Re bisse bisse, bisse F FF.R.C.
F .R.C.
4
relationerna mellan de två rörelserna
i Muserna (The Muses), ett
poem av Adamson, som publicerades
i Edinburgh. I detta verk står det:
”För vi är bröderna av Rosenkorset,
vi är förtrogna med frimurarnas ord
och dubbla insikt.”
Några år senare, den 10 oktober
1676, publicerade Poor Robin´s
Intelligence en notis som slog fast
att ”Det urgamla Rosenkorsets brödraskap,
hermetismens lärjungar,
och de accepterade frimurarnas sällskap
har beslutat sig för att dinera
tillsammans”. Detta samband betonades
åter i en artikel i Daily Journal,
den 5 september 1730, som tillkännagav:
”Det finns ett okänt sällskap,
från vilka de engelska frimurarna
… har kopierat några riter,
och strävar efter att övertyga världen
om att de härstammar ifrån och
är identiska med det. De kallas
Rosenkreuzare.”

Illustration från Pandora sextæ ætatis, Bonaventura Reilhing, 1617
Broder Broder I.O. I.O.
I.O.
Det är slående att de två äldsta hänvisningar
som återger frimurarinitiationer
rör människor som hade direkt
eller indirekt samröre med
Rosenkorsverksamheten. Den första
hänvisningen, som är från den 20
maj 1641, inbegriper Sir Robert
Moray som blev invigd i frimureriet
i Mary’s Chapel Lodge i Edinburgh.
Intressant nog så var Moray, en av
grundarna till the Royal Society och
en talesman för alkemin, beskyddare
åt Thomas Vaughan (1622-
1666). Den senare, som använde
pseudonymen Eugenius Philalethes,
var författare till Fama och Confessio
(The Fame and Confessio)
(1652), den engelska översättningen
av Fama Fraternitatis och
Confessio Fraternitatis.
Den andra hänvisningen avhandlar
den kände engelske antikvarien
Elias Ashmole (1617-1692), som tilläts
komma in i frimurarlogen i Warrington
den 16 oktober 1646. Fem
år senare publicerade han Theatrum
Chemicum Britannicum (1651), en
volym som bestod av en viktig samling
alkemiska avhandlingar. I de
5 RK 2-03

allra första raderna i denna bok hänvisar
Ashmole till Fama Fraternitatis.
Han erinrar om att det första Rosenkorsmanifestet
beskrev att det till
England skulle komma en ”Broder
I.O.”, en av de fyra första följeslagarna
till Fader C.R.C. Andra fakta
visade att Ashmole var speciellt intresserad
av Rosenkorsrörelsen. Till
exempel återfanns bland hans papper
i Bodleianbiblioteket såväl en
egen översättning av Rosenkorsmanifesten
som ett brev i vilket han
ansökte om inträde i Rosenkorsbrödraskapet.
Över ett hundra år senare
gick Nicolas de Bonneville
(1760-1828) så långt som att säga
att frimurarna hade lånat alla sina
allegorier, symboler eller ord från
Rosenkreuzarna (La Maçonnerie
RK 2-03
Elias Ashmole (1617-1692)
6
Écossaise comparée avec les trois
professions et Le Secret des Templiers
du XIVe siècle, 1788). Fastän
det skulle vara fel att säga att
frimureriet utgick från Rosenkreuzarna
måste vi notera att de första frimurarna
var knutna till den engelska
Rosenkorsrörelsen under 1700-talet.
Andersons Andersons Andersons Konstitution
Konstitution
Frimurarnas aktiviteter började på
1700-talet. Det anses allmänt att
grundandet av detta sällskap skedde
år 1717, när storlogen i London
konstituerades. Men det kritiska
ögonblicket vid grundandet av
frimureriet var publiceringen av Andersons
Konstitution (Constitution)
(1723) av greven av Wharton, dess
stormästare vid den tiden. Denna
text, presenterad såsom en rekonstruktion
och korrektion av ”gamla
frimurararkiv” var utgiven av James
Anderson, John Theophilus Desaguliers
och George Payne. Materialet
som användes var de Gamla plikterna
(Old Charges), texter som tillhörde
de gamla stenmurarsällskapen
eller skråen, av vilka det äldsta går
tillbaka till 1300-talet. De främsta
exemplen är Regius MS (1390) och
Cooke MS (1410). Men snarare än
att direkt härstamma från gamla
arbetarmurargillen, är frimurarna ett

sällskap av tänkare. Här talas om
”teoretiska” murare. Det beskriver
en härkomst som sträcker sig bakåt
till Adam och lägger anspråk på de
fria konsternas arv, kunskaper som
för länge sedan blev inskriven på de
två pelare som bevarades vid syndafloden.
Förutom den legendartade frimurarhistorien
framlägger Andersons
Konstitution Ordens regler såväl
som några sånger som var avsedda
att förekomma vid logemötena.
Vi kan säga att konstitutionens
plan var i allmänhet mera social
än andlig. I en tid som utmärkte sig
av de skiljaktigheter som orsakades
av reformationen och motreformationen,
nöjde sig frimurarna med att
uppmuntra sina medlemmar till ” …
den religion till vilka alla människor
samtycker, och håller sina speciella
åsikter för sig själva. Det vill säga
vara goda människor och sannfärdiga
eller hedervärda och rättskaffens
människor, oavsett från vilka
kyrkosamfund eller trossamfund de
än må vara uppdelade i …”. [1]
Hiram Hiram och och Rosenkreuz
Rosenkreuz
Frimureriet var under det tidiga
1700-talet inte den organisation vi
känner idag. Det var först efter
många år som den antog sin grund-
läggande struktur, bestående av tre
grader – lärling, medbroder och
mästare (Blue Masonry [det Blå Frimureriet]
eller Craft Degrees [går
tillbaka på murarhantverkets skråindelning]
i den engelsktalande delen
av världen). Ursprungligen bestod
den av bara två grader, lärling
och medbroder. En tredje, kallad
mästare framträdde runt 1730. Officiella
hänvisningar till denna grad
återfanns bara i Andersons Konstitution
(1738), och det var inte förrän
1760 som symboliken som är knuten
till den, Hiram-legenden, verkligen
antogs i England [2] . I vissa aspekter,
som de som gäller den symbolik
som är förknippad med upptäckten
av mästarens gravkammare,
antog Hiram Christian Rosenkreuz
kännetecken. Kan vi, som Antoine
Faivre hävdar, uppfatta Hiram som
Christian Rosenkreuz son? ”Också
han en mytisk grundare, den första
var i det fallet en kristen, reducerad
till ett relativt abstrakt begrepp i
’Traditionens’ galleri av stora heliga
gestalter.” [3]
I början framträdde inte frimureriet
som ett verkligt initiatoriskt
sällskap. Dess riter kallades faktiskt
”antagningsceremonier”. Termen
”invigning” uppträdde i tryck runt
1728-1730 och blev inte officiella i
7 RK 2-03

Frankrike förrän 1826 [4] . Fastän frimurarnas
rituella kännetecken gav
en mystisk prägel åt deras möten,
var logerna i allt väsentligt platser
där filantropi utövades och de fina
konsterna odlades. Endast gradvis
utvecklades initiatoriska och esoteriska
aspekter [5] .
De De egyptiska egyptiska egyptiska mysterierna
mysterierna
I motsats till renässansen hade hänvisningar
till Egypten praktiskt taget
försvunnit under 1600-talet, förutom
några få undantag såsom hos Gerhard
Dorn, en lärjunge till Paracelsus.
Djupt kritisk till esoteriken
under sin tid kände Dorn att den ur-
RK 2-03
Mottagning av Mästaregraden, 1700-talsgravyr
8
sprungliga uppenbarelsen, för länge
sedan anförtrodd åt Adam och förfinad
av egyptierna, var förvanskad
av dem som överfört den till oss –
med andra ord grekerna. Ett annat
undantag var Athanasius Kircher
(1610-1680), en lärd jesuit som var
expert i arkeologi, lingvistik, alkemi
och magnetism. Under flera årtionden
försökte han tränga in i de egyptiska
hieroglyfernas hemlighet. I sin
bok Oedipus Aegyptiacus (1652)
hävdade han att dessa mystiska
tecken dolde återstoden av den kunskap
som anförtrotts åt mänskligheten
före syndafloden. Han kände
därför att Egypten var all kunskaps

vagga [6] . Innan Champoillon upptäckte
innebörden av hieroglyferna
tidigt på 1800-talet, var Kirchers
skrifter den grundläggande referenslitteratur
när det gällde Egypten.
Ett verk som vittnade om det förnyade
intresset för egyptisk esoterik
hade titeln Sethos, historie ou vie
tirée des monuments, anecdotes de
láncienne Égypte (Sethos historia
eller liv tagna från gamla egyptiska
litterära verk och anekdoter), skriven
år 1731 av abboten Jean Terrasson
(1670-1751). I sin novell frammanade
författaren egyptisk forntid,
dess religion, organisation, vetenskapliga
intressen, bland vilka man
återfann transmutationens konst,
vars hemligheter Hermes Trismegistos
kände till. Läsaren bevittnade
en egyptisk prins invigning i det
hemliga templet i Memfis [7] . Som
Boucher de la Richardière uttryckte
det ”det gav en sådan prägel av sanning
till avslöjandet av Isis mysterier,
som ansågs vara outgrundliga,
att man kunde tro att det hade uppenbarats
för honom av en av de invigda
eller en av de egyptiska prästerna”
[8] . Denna bok gjorde Egypten
modernt ännu en gång, vilket tydligt
framgick i Jean-Philippe Rameaus
operabalett Osiris födelse (1751).
Några år senare skulle Wolfgang
Amadeus Mozart komponera Trollflöjten
(1789), en opera som blandade
frimurarinvigning med egyptisk
tradition.
Noachite-religionen
Noachite-religionen
Abboten Terrassons bok stimulerade
fantasin hos många frimurare vid
skapandet av nya grader, och inom
några få år var den hierarkiska
strukturen i frimurargraderna avsevärt
mera utvecklad. Den 26 december
1736 höll den skotske ordensriddaren
Andrew Michael Ramsay
(1686-1743), en lärjunge till Fénelon
och madam Guyon, ett epokgörande
tal inför Louis d’Argent-logen
i Paris, vilket gav upphov till
framträdandet av vad vi kallar de
”höga graderna” (eller sidograderna)
– med andra ord grader över
Mästaregraden [9] . I sitt tal beskrev
Ramsay frimureriet såsom återupplivandet
av ”Noachite-religionen”,
en ursprunglig, universell och odogmatisk
religion. Han tillade att denna
heliga Orden hade förts tillbaka till
Europa av korsriddarna, men hade
så småningom glömts bort förutom
på de brittiska öarna – och speciellt
i Skottland. Frimureriet skulle nu
expandera från Storbritannien till
resten av Europa. Inom kort skulle
de legender som beskrevs av
9 RK 2-03

Ramsay och som rörde tempelriddarna,
riddarväsendet och gamla testamentet
väcka nyfikenheten hos
skaparna av de högre graderna [10] .
Egypten, ockult kunskap som alkemi,
astrologi, kabbala och magi
var också inkluderade i dessa
ombildningar. Mellan 1740 och
RK 2-03
Élus-Cohens-ordens sigill
10
1773 ökade antalet högre grader
med en viss anarki, och
bland dem visade sig Rosenkorset
på nytt i form av en hög
grad. Inom en kort tid åtnjöt den
senare åtskillig prestige. Den
sågs som slutgraden, till och
med nec plus ultra (icke något
bortom) inom frimureriet [11] .
Vissa system inom de högre
graderna utgjorde emellertid
oberoende ordnar. Detta gällde
speciellt i Frankrike, med uppkomsten
av Ordre des Chevaliers
Maçon Élus-Cohens de
l’Univers (Orden av riddarfrimurarna,
universums utvalda
präster) av Martines de Pasqually
(1710?-1774) runt 1754, eller i
Tyskland med skapandet av Strikta
Observansen av Baron Johann Gotlieb
von Hund (1722-1776) runt
samma tid. Det är vid denna tid som
Rosenkorsverksamheten återfick sin
frihet genom att formas till en självständig
orden.
Artikeln fortsätter i nästa nummer av Rosenkorset
Fotnoter:
Fotnoter:
[1] Andersons Konstitution i Textes
foundateurs de la Tradition Maçonnique
1390-1760, översatt och presenterad
av Patrick Négrier (Paris: Grasset,
1989) p. 226.
[2] När det gäller framträdandet av
mästaregraden, se Goblet d’Alviella, Des
Origines du Grade de Maître dans la

Franc-Maçonnerie (Paris: Trédaniel 1983)
och Roger Dachez, ”Essai sur l’origine du
grade de Maître” i Renaissance Traditionelle,
No. 91-92, Juli-Oktober 1992.
[3] Antoine Faivre, Acces de l’ésoterisme
occidental (Paris: Gallimard, 1996) Vol 2,
p. 285.
[4] Irène Mainguy, Les Initiations et
l’initiation maçonnique (Paris: Éditions
Maçonniques de France, 2000) p. 80.
[5] Det nyligen myntade ordet esoterism
framträdde för första gången år 1742, och
introducerades av Louis-François La
Tierce. Denna frimurare var författare till
Nouvelles obligations et Statuts de la très
vénérable confraternité des Francs-
Maçons (1742), en anpassning och översättning
till franska av Andersons Konstitution
och Ramsays tal.
[6] När det gäller denna förvånansvärda
människa, se Jocelyn Godwins Athanasius
Kircher, a Man of the Renaissance in
Quest of Forbidden Knowledge (Paris:
Jean-Jaques Pauvert, 1980).
[7] Jean Terrassons bok var skriven som
ett resultat av Fénelons Télémaque (skriven
år 1695 och publicerad år 1699 av
Ramsay), en pedagogisk novell som påminner
om eposet av Homeros och
Vergilius som avsåg att till den unge hertigen
av Bourgogne undervisa konsten
att regera odespotiskt. Abboten Terrasson
använde en liknande procedur. När han
komponerade sin berättelse uppvisade
han en omfattande lärdom genom att berätta
om allt som hade skrivits om Egypten.
Bland de citerade författarna fanns
Diodorus Siculus, Klemens av Alexandria,
Herodotos, Iamblichos och Athanasius
Kircher.
[8] “Notice sur la vie et les ouvrages de
l’abbé Terrasson” I Sébos, historie ou vie
tirle des monuments, anecdotes de
l’ancienne Égypte (Paris: D’Hautel, 1813)
tome 1, p.12.
[9] I mars 1737 skrev Ramsay en andra
version av sin avhandling, längre än den
första, i vilken han lade fram iden om en
stor encyklopedi.
[10] Det bör noteras att Ramsay inte skapade
någon rit eller grad. Han tros emellertid
ha gett kraft åt denna rörelse.
[11] När det gäller detta ämne, se artikeln
av Michel Piquet: ”Le Grade de Rose-
Croix: les sources du ’Nec plus Ultra’” i
Renaissance Traditionelle, No. 110-111,
Juli 1997.
Väx i styrka, ej för att du skall bli stark,
men för att hela världen må bli starkare –
och medan du höjer dig alltmer
lyftes med dig hela mänskligheten mot ljuset.
Annie Annie Besant
Besant
11 RK 2-03

Af Af fr frater fr ter ter Ver er erner er ner Bekk Bekk Bekker Bekk Bekk er er, er F FF.R.C.
F .R.C.
At leve i ”Det Evige Nu” er den
øjeblikkelige sansning af skønheden
og alt hvad den rummer af
fryd, dermed oplever vi glæde, klarhed,
fylde, dybde og fred. At nå
dertil kræver bevidsthed om virke- Som bekendt udtalte Mesteren Jeligheden,
en tidløs tilstand. Vejen til sus: ”Jeg er Vejen og Sandheden og
denne tilstand er det store eventyr, Livet. Der kommer ingen til Faderen
som mange åndelige vejledere i his- uden ved mig”. Disse vidunderlige
toriens forløb har peget på. De har ord betyder, at for at komme til Fade-
gjort det på forskellige måder, men ren må vi gå ”vejen”, det er Sand-
med visse essentielle ting til fælles. heden og det er ”Det virkelige Liv”.
Disse fælles elementer viser os, at Som R.C.-medlemmer forstår vi
der er mange veje, men kun et mål. ”vejen” som det arbejde, der går ud
Vejen til det gyldne mål er en på, hvad det enkelte menneske må
hemmelig, indre tilstand – en stil- påtage sig for at harmonisere de
hedens vej, som kun kan nås ved indre kræfter med de ydre impulser,
personlig erfaring. Denne tidløse det bevidste arbejde med at erkende
tilstand kræver den fulde opmærk- de kosmiske love og bestræbe sig
somhed, hvor man giver hele sit for at samstemme sig med disse for
hjerte og sind, til gengæld bliver det at finde den indre balance. Udtryk-
et afgørende vendepunkt i vores ket ”vejen” står således for vejen,
kosmiske pilgrimsrejse i tid og rum. der fører til Mesterskab – til fri-
Lad os derfor foretage en opdagelgørelse.sesrejse ind i vort sinds hemmelige Mesteren Jesus sagde også: ”Den
afkroge uden meninger, fordomme der ikke modtager Guds Rige som
og konklusioner, så vi kan gå på et lille barn, skal ingenlunde komme
opdagelse, udforske lykkeligt, om- ind i det”. ”Et lille barn” er ikke
hyggeligt og intelligent.
bundet af forudfattede meninger og
RK 2-03
Det Evige Nu
12

er derfor overordentlig lærenem.
Barnet modtager alt med en ubetinget
tillid, på samme måde bør vi
blive som et lille barn ved at glemme
fordomme og meninger og
afvente i værdig ro og lade intuitionen
belære os om virkeligheden.
Frigørelsen kræver, at vi må opgive
meget af det som er knyttet til
vores fysiske tilværelse. Vi må
dæmpe lidenskabens ild med mådeholdets,
uselviskhedens og selvbeherskelsens
lutrende vande og
forberede vejen til den bestandige
lykke. Det kræver, at den enkelte
selv træffer sine valg under samvittighedens
ansvar. Dermed har vi
mulighed for at ophøje hver dag til
en lykkelig dag og finde skønheden
i alle hverdagens begivenheder og
sprede Guddommelighedens lys ud
over begivenhederne og helliggøre
dem.
Frigørelsen medfører en indre
uafhængighed og en fredfyldthed
hvor vi opdager uventede kilder,
som vil sætte os i stand til at finde
glæde og lykke.
Hvad vi end foretager os i livet,
skal vi gøre det med rent og kærlig
sind, det er hele hemmeligheden
ved sjælens og legemets sundhed og
harmoni. Hvis vi erhverver erfaring
og viden på rette måde, vil ”vejen”
være den logiske udviklingsvej, der
fører til målet.
At betræde ”vejen” forudsætter, at
vi bliver opmærksomme på vort
eget selvs fulde virkefelt, det vil
sige at vi må rette vor oprigtige
opmærksomhed mod at lære af livet,
lære af os selv og vi må søge
helheden og årsagerne bag alle
virkninger således, at vi kan bygge
os rigtig op både fysisk, mental,
emotionelt og åndelig og på den
måde lære Gud at kende.
Når vi gradvis får selvets virkefelt
under kontrol, medfører det en dyb
følelse af en mere sand virkelighed,
end den almindelige bevidstheds
virkelighed med en indre harmoni
uden det mindste spor af forstyrrelse.
En sådan forandring og udvikling
frem mod fuldendelsen fylder
sindet med Guddommelig visdom
og kærlighed, i stedet for egoisme
og når glæden over det højere
melder sig forsvinder begæret efter
det lavere. Derigennem opnår vi en
stærk intelligens og et ædelt sind og
vi går en smukkere vej.
Vi kan således hæve os til følelsesområder,
der ikke kan beskrives,
som når vi oplever skønheden i musik,
i naturen eller mystiske oplevelser.
Når vi ser skønheden i en
solopgang eller solnedgang uden
13 RK 2-03

tankeforbindelse, uden nogen fordom
eller nogen vurdering og betragter
naturen med hele vort
væsen, med vores samlede energi,
er der fuldkommen opmærksomhed.
Når vi oplever denne selvforglemmelse
ved vi hvad skønhed er
og vi befinder os i en tilstand af
kærlighed.
”Det Evige Nu” opstår naturligt
ved at sindet lærer at betragte livet,
som en stor bevægelse og dermed
gøre nuet til virkelighedens ubrudte
helhed. Efterhånden som udviklingen
skrider fremad og vi oplever
berøring med denne Guddommelige
bevidsthed, begynder kærligheden
og den virkelige kraft at overvinde
os og kærlighedens tårer vil flyde.
Hvis vi undersøger vort eget sind
og hjerte, den måde vi tænker på,
den måde hvorpå vi føler og handler
i det daglige liv finder vi, at tanken
er nødvendig i det daglige liv,
som instrument når vi vil meddele os
til hinanden og når vi skal udføre et
arbejde. Forstanden kan kun tilfredsstilles
med håndgribelige beviser,
hvorimod hjertet fornemmer, at
følelsen kan nå ind til større sandheder
end hjernen kan fatte. Det er
derfor vigtig at forstanden og
følelsen mødes og udvikles lige i
harmoni for ved gensidig hjælp, at
RK 2-03
14
trænge dybere ind i tilværelsens
hemmeligheder.
Uden for tankens felt opleves et
højere bevidsthedsplan, hvor vi
indser, at dybest set er vi et evigt
væsen og et med den bevidsthed,
som ligger bag hele universet, der
ikke er begrænset af tid og rum.
Sådanne oplevelser viser os, at
menneskets indre væsen er selve
bevidstheden, som fungerer mere
klart uden hjerne og kan derfor
bedre opleve de indre verdener, og
opleve disse mere virkelige end den
fysiske verden.
I denne virkelighed finder vi vort
inderste væsen den uhåndgribelige
livgiver, der opretholder alle sine
skabningers tilværelse i en kosmisk
periode og drager det tilbage i sig
selv.
Mesterskabet og frigørelsen medfører,
at vi træder ind i Sjælens
palads i den stråleglans, hvor vi
forener os med de store sjæle, der er
gået forud. I Sjælens palads finder vi
skatkammeret, dette hellige sted
skænker en salighed, som smelter
vort lille selv med kosmisk lykke.
Det er her vi kan gøre os en forestilling
om en absolut tilværelse, en
ubetinget enhed eller en tilstand,
som ikke kan udtrykkes i ord, men
er et Evigt Nu. ✧

En Mesters egenskaper og dyder
Av v fr frater fr ter Pr Pr Prosper Pr Pr osper osperus osperus
us
Jeg har med stor interesse lest
Imperatorens bok ”Så er det!”, og
dighet, ydmykhet, enkelhet, toleranse,
styrke og kjærlighet og se hva
har meditert særskilt over det siste som skjer: Folk står i kø for å dra
kapittelet ”Vær et Rosenkors”. For nytte av en, til sitt eget formål!
mitt vedkommende føler jeg at jeg Fra en passiv tilstand kom jeg
har langt igjen. Det er lenge til jeg over i en meget aktiv sådan, og jeg
med hånden på hjertet kan si til meg begynte å tenke igjennom hvorfor
selv at jeg er lydig, tillitsfull, tålmo- jeg ble så sint og irritert. Uten å
dig, ydmyk, enkel, tolerant, sterk og bekjenne for meget om mitt livsløp
kjærlig. Andre har sikkert forskjel- opp til nå, måtte jeg medgi at mine
lige meninger om mine egenskaper, følelser snakket sant. Man kan ikke
men jeg betviler at alle mener at jeg være bare snill hele tiden, for
er i besittelse av disse dydene. dumsnillhet kan føre til at man blir
Iallfall til enhver tid.
grovt utnyttet. Skal man være ven-
Veien fremover til mesterskap ner med alle, så kan dette ha sin pris.
fortoner seg altså meget lang, men En herværende industrileder sa
jeg gjør stadige forsøk. Resultatene engang i et avisintervju at man ikke
varierer, og jeg har gått i mange skal strebe etter å bli likt av alle. Det
fallgruver. Det eneste jeg vet er at en er forskjell på å bli likt og på å bli
gang i en fjern framtid, vil jeg nå respektert. Slett ikke dumt sagt, for-
mesterskap.
resten.
Pussig dette med meditasjon. Vel – hva mangler? Jo, en Mester
Noen ganger sniker det seg inn må også kunne beherske dydenes
negative tanker og følelser. Jeg negative aspekt. Mesteren Jesus var
mediterte på disse 8 mesterskaps- ikke bare snill og god, han refset
dydene engang og presterte å føle en også. Engang ryddet han forgården
av mine kardinalfølelser, nemlig til tempelet. Sikkert ikke populært,
sinne. Disse følelsene sa til meg: men det må bare medgis at dette var
Prøv å vise lydighet, tillit, tålmo- på sin plass. I dette tilfellet ville
15 RK 2-03

DD
DYDER, DD
YDER, YDER, YDER, YDER, DDDDDYDER, YDER, YDER, YDER, YDER,
LASTER, LASTER, LASTER, LASTER, LASTER,
LASTER, LASTER, LASTER, LASTER, LASTER,
Positivt Positivt Positivt Positivt Positivt aspekt aspekt aspekt aspekt aspekt Negativt Negativt Negativt Negativt Negativt aspekt aspekt aspekt aspekt aspekt Positivt Positivt Positivt Positivt Positivt aspekt aspekt aspekt aspekt aspekt Negativt Negativt Negativt Negativt Negativt aspekt aspekt aspekt aspekt aspekt
L LLydighet
L ydighet Tenk enk enk enke enke
e selv selv selv
Servilitet Servilitet
Trass ass
Tillit Tillit Tillit
Forsiktighet Forsiktighet Naivitet Naivitet Naivitet
Mistro, Mistro, tvil
tvil
Tålmodighet Tålmodighet Gripe Gripe chansen chansen La La det det skure skure og og gå gå Utålmodighet
Utålmodighet
Ydm Ydmykhet Ydm ykhet Sunn Sunn Sunn selvhevdelse selvhevdelse Falsk Falsk beskjedenhet beskjedenhet Stolthet
Stolthet
Enkelhet Enkelhet Grundig Grundig vurdering vurdering Forenkling Forenkling Forenkling Komplisering
Komplisering
Toler oler oleranse oler anse Grensesetting Grensesetting Feighet Feighet
Intoleranse
Intoleranse
Styrke Styrke
Erkjenne Erkjenne svakhet svakhet Tvang, Tvang, maktbruk maktbruk Svakhet, Svakhet, avmakt
avmakt
Kjærlighet Kjærlighet Tilsynelatende Tilsynelatende
likegyld likegyldighet
likegyld ghet
Snillisme Snillisme
Hat
Hat
dumsnillhet ha vært en last. La oss
ta dette systematisk og sette opp en
tabell over dyder og laster. Jeg
presiserer at dette er relative begreper
og feller ikke noen dom over
folks eventuelle laster. Jeg håper
likevel at dette er ganske instruktivt.
En merkelig sak er at dydene så
altfor lett går over til laster, særskilt
hvis man sier til seg selv at man er
i besittelse av disse dydene. Hvis
kun det positive aspektet erkjennes,
kan det gå ordentlig galt. Eksempelvis
går toleranse fort over til
feighet hvis man ikke passer på å
sette visse grenser. Dessuten, hva er
egentlig kjærlighet til andre mennesker?
Er det kjærlighet eller bare
snillisme? Man kan være glad i an-
RK 2-03
16
dre uten å sy puter under armene på
dem, noe som tilsynelatende tolkes
som likegyldighet, men som absolutt
ikke er det.
Slik kan man fortsette. Jeg
oppfordrer alle lesere til å meditere
over dette. En grunn til denne oppfordring
er at jeg ser dette på min
måte. Derfor vil jeg føle stor glede
om andre ved hjelp av sin meditasjon
ser andre aspekter av problemstillingen.
Ikke for å debattere eller
polemisere, men rett og slett for
deres egen del.
Det fins en mengde av dyder i tillegg.
Likeledes som at lys og mørke
egentlig er forskjellige grader av lys,
så gjenspeiler også dydene det
samme. Men en tabell i lommen

løser ingen problemer, uansett hvor
stor den er. Tabellen altså. Alle disse
egenskapene og deres vekselvirkning
med andre mennesker må erfares så
grundig at det går inn i magefølelsen.
Dette er en utviklingsvei, hvor bitre
erfaringer kan være gull verdt – ja
for den sakens skyld alle typer
erfaringer. Selv om det kan ta lang
tid før man skjønner det.
I den forbindelse kan man gjerne
ta frem en utgave av Livets Tre for
”Jorden vi ärvde”
visualisering og meditasjon, og der
vil man se at man før eller senere
kommer til å møte paret Chesed og
Geburah. Skal man så relatere det
hele til Tarot, så finnes det et meget
instruktivt kort som kalles Styrken,
og det er dette som er selve Broen
mellom Chesed og Geburah. Men
det å finne balansen mellom disse to
Sefirot er ikke en teoretisk tilnærming
– det er i aller høyeste grad en
praktisk sak. Så er det! ✧
Hur kan vi ropa ’min!’
– när du bjuder i överflöd utan räkning...
Hur kan vi vara ensidiga och ytliga
– när du väller över av mångfald...
Hur kan vi vara nedstämda
– när du omsluter oss med din skönhet...
Hur kan vi smutsa ner och skövla dig
– du som är förutsättningen för vår existens...
Hur kan vi annat än älska dig
– du jord vi ärvt. Vårt hem. Vårt Paradis...
Vägledd av visdom,
tar jag dig varsamt i mina händer
och lovar att vårda min arvedel.
Så är det!
17 RK 2-03

Grundlæggende for hele naturen
er en verden af lys. Forskellig
fra sollyset stråler det så intenst at
det ikke kan opfattes af
dødelige øjne. Sollyset
er det visuelle aspekt
af det ”større lys” og
er som en skygge i
stråleglansen af det
sande lys. Uendeligt
lys omgiver hele
universet, det fysiske
og det åndelige. Det
er den usete verden
der giver liv til planter,
dyr og mennesker. Som
nogen engang sagde: ”Naturen er
Guds levende synlige klædningsstykke”.
Denne alt-favnende essens indeholder
enhver plantes udviklingsmuligheder
før den gror på Jorden,
ethvert af skovens træer, enhver af
havens blomster. Selvom planter
indeholder immaterielle egenskaber,
kræver de også jordens substans,
som for eksempel muldjord og
vand. Disse jordiske substanser er
RK 2-03
En Verden af Lys
Af Af Leona Leona Hoogenstyn, Hoogenstyn, S.R.C.
S.R.C.
18
plantens fysiske byggeblokke, men
der findes også immaterielle egenskaber,
og disse er ansvarlige for
dens liv og kontinuitet.
Ligesom levende stof
i et frø udvikler sig,
følger det vækstmønstret
for de egenskaber
planten vil
blive. Skuddet fra et
geraniumfrø vil for
eksempel vokse til en
plante med udsøgt
skønhed, som fylder
hjerter med lykke ved
den fuldkommenhed der
findes i naturen. Gennem denne arts
individualitet adskiller geranien sig
fra enhver anden blomst ved dens
specielle egenskaber for farve,
form, duft og vækstcyklus. Det kan
betragtes som plantens personlighed.
Det samme kan siges om
enhver planteart. Denne bevidsthed
findes i alt planteliv og adskiller den
ene blomst fra den anden, en
grøntsag fra en anden, et træ fra et
andet, osv i det uendelige.

Enhver plante, selv det ”laveste”
ukrudt, vokser med et formål. Efter
det har tjent sit formål, eller hvis
dets vækstcyklus afsluttes før frugtdannelsen,
er den usete essens, den
skelnelige bevidsthed hverken gået
tabt eller ødelagt. Den forbliver for
at bringe liv til nyligt skabte jordiske
genparter. Det er en almindelig
hverdags hændelse, som er fortsat
fra skabelsens begyndelse.
En uendelig ledende intelligens
Det händer något magiskt med
människan, en känsla av lugn
kommer över henne, när hon inte
längre kräver all uppmärksamhet
utan i stället låter andra briljera.
Vårt behov av överdriven uppmärksamhet
är sprungen ur den
dvæler ikke alene i de højere
skabninger, men også i kornmarkerne,
i de grønne skove og i markens
liljer. Det er en intelligens som
menneskeheden i dens barndom har
kaldt Gud, Store Ånd, Beskytteren,
Det Guddommelige Lys og meget
mere. Uanset de navne der i
tusindvis af år er blevet brugt er det
stadig vore hjerters Gud, vor
dybeste forståelses Gud – vore livs
Lys. ✧
Det er ikke vanskelig for oss
å tilgi og forstå barn som er redde for mørket.
Sørgeligere er det, når fullt voksne mennesker er redde for lyset.
Platon
Platon
Låt andra ta åt sig äran
Av v fr frater fr ter Gr Gradar Gr Gradar
adar adarius adarius
ius
egocentrerade del av oss som säger:
”Titta på mig. Jag är speciell. Min
livshistoria är intressantare än din.”
Det är rösten inom oss som kanske
inte säger det rent ut, men som
gärna vill tro att ”mina bedrifter är
lite viktigare än dina”. Egot vill bli
19 RK 2-03

sett, hört, respekterat och betraktat
som speciellt, ofta på någon annans
bekostnad. Det är den del av oss
som avbryter när någon annan berättar
något eller otåligt väntar på sin
tur för att återföra samtalet och uppmärksamheten
till sig själv. De flesta
av oss har den här vanan i varierande
grad, i stor utsträckning till vår
egen nackdel. Om man omedelbart
griper in och återför samtalet till sig
själv kan man utstuderat minimera
de andras berättarglädje och därigenom
skapa ett avstånd mellan sig
själv och andra. Alla förlorar.
Nästa gång någon berättar något
för dig, notera din tendens att säga
något om dig själv som svar.
Det är visserligen en svår vana att
bryta, men det är inte bara njutbart,
utan faktisk rofyllt att känna det
tysta förtroendet att kunna dämpa
sitt eget behov av uppmärksamhet
och dela någon annans glädje. I stället
för att genast inflika ”jag gjorde
samma sak en gång” eller ”gissa
vad jag gjorde idag” kan du bita dig
RK 2-03
20
i tungan och notera vad som händer:
Säg bara: ”det var roligt att höra”
eller ”berätta mer” och låt det vara
vid det. Genom att du dels är mer
”närvarande” och dels lyssnar så
uppmärksamt, känner den andra
personen ingen konkurrens från dig
och har så mycket trevligare. Personen
i fråga blir mer avslappnad,
självsäker och intressant i din närhet.
Du kommer också att känna dig
mer avslappnad eftersom du inte
behöver sitta på helspänn och vänta
på din tur.
Naturligtvis finns det många tillfällen
då det är lämpligt att utbyta
erfarenheter och att få del i äran och
uppmärksamheten i stället för att
överlämna allt åt andra. Jag syftar
här på det tvångsmässiga behovet
att stjäla uppmärksamheten från andra.
Om du lyckas undertrycka ditt
behov av uppmärksamhet ersätts det
ironiskt nog av ett inre självförtroende
som grundar sig på det faktum
att andra får ta åt sig äran. ✧
Vi ser inte tingen sådana de är, utan sådana vi är.
H. H. M. M. Tomlinson omlinson omlinson
Människor är ensamma, därför att de bygger murar i stället för broar.
Josef Josef Newton
Newton

Åndelig udvikling
og den personlige filosofi
Det er ikke mange årtier siden, at
åndelig udvikling på det personlige
plan var noget, der kun
foregik i små grupper og hemmelige
sekter, som der blev set skævt til.
Det var nogle underlige mennesker,
som beskæftigede sig med den slags
uhåndgribelige ting. Det overlod
man til filosofferne.
I dag har de fleste mennesker en
forståelse for, at kilden til personlig
forståelse af verden og os selv, skal
søges i det ikke umiddelbart synlige;
i åndelige energier. Det er i bevidstheden
vore muligheder for erkendelse
af bevidsthed ligger.
Af Af André André Rønlo Rønlo Rønlov, Rønlo Rønlo F FF.R.C.
F .R.C.
Den gamle opfattelse af, at kosmisk
bevidsthed kun var noget langt
derude, er afløst at en erkendelse af,
at det guddommelige er lige her og
inde i det indre univers.
Det er et spørgsmål om at åbne de
indre døre og nå ind til erkendelsen
af de forudfattede rum og undersøge,
hvad der kan frigøre og berige
vores forståelse og give os muligheder
for at opfylde livets mening.
Skal åbningen til det indre univers
lykkes sådan, at indsigt og
frigørelse kan opnås, må den sikre
oplevelsen af integritet, da vi ellers
vil lukke af og bevare status quo.
21 RK 2-03

Egen Egen vej
vej
Hvert eneste menneske har sin egen
vej, der fører til erkendelse og udvikling
af højere bevidsthed.
Fornemmelsen for at finde denne
vej spoleres imidlertid ofte tidligt i
livet, når opdragelsen foregår efter
for faste normer, hvor barnet ikke
får lov til at opdage sine egne
anlæg: hvad det har lyst til at
undersøge, eksperimentere med og
få erfaring, viden og oplysning fra.
Den nysgerrighed, som er lagt i os
alle som drivkraften for udvikling af
menneskelige åndsevner får ikke
lov at komme til orde. Lyset opdages
ikke.
Når vi identificerer os efter faste
normer, opelsker vi også et behov
for at blive anerkendt efter disse
normer. Og jo mere vi perfektionerer
os i disse norm bestemte
færdigheder, des mere anerkendelse
har vi behov for. Egoet cementeres.
Denne egocentrerede vej, kan vi
naturligvis vælge. Den tilfredsstiller
blot ikke vore naturlige behov for
udvikling af og forståelse for
verden og os selv. Behovet for
udvikling har vi haft med os fra
begyndelsen, og det er hele grundlaget
for skabelse.
Vil vi bryde den egocentriske
udvikling, er der flere muligheder
RK 2-03
22
for personlig udvikling, som alle
fører mod det samme mål:
Forståelsen af hvad sand menneskelighed
er.
Sagt på en anden måde: Mennesket
har en indbygget trang til at
udvikle forståelse; bevidsthed. Det
er faktisk derfor vi er mennesker.
Dette behov har været en del af vort
vækstgrundlag lige fra tidernes morgen.
Uden det var det intet.
Vi søger hele tiden det, der giver
os en forståelse af, hvad mennesket
er i dette ords dybeste betydning.
Hvad er meningen med at kunne
opfatte bevidsthed, og med at vi går
her på jorden? Hvad er meningen
med, at vi kan ændre på tingene,
tænke kreativt osv.?
Forskellighedens Forskellighedens samhørighed
samhørighed
At udvikle forståelse af den samhørighed,
som er en uundgåelig forudsætning
for at gøre livet bevidst
og opdage meningen med det,
kræver udvikling af det indre univers
– det som mennesket er ene om
at kunne erkende.
Jo mere vi erkender om vor egen
bevidsthed, des mere opdager vi,
hvor forskellige vi er, og at denne
forskellighed også giver os erkendelser
af ikke alene livets mangfoldighed,
men også af nødven-

digheden af den.
Personlig vækst på dette niveau
kan i begyndelsen skabe frustrationer,
indtil vi opdager, at netop
denne erkendelse åbner vore øjne
for det fængsel, vi har siddet i. Vi
opdager, at det at rejse mod friheden
er at bevæge sig ind indad i en langt
større virkelighed, end den, vi kan
tænke os til med vort intellekt.
Denne skuen indad, er ikke at
lukke sig inde i det indre rum, men
at være ubetinget og årvågen opmærksomt
iagttagende det som er og
som kommer frem i bevidstheden.
Vi skal ikke personlig målrette
disse meditative øvelser, thi da viser
det guddommelige sig ikke.
Den berigelse og forståelse som
sådanne øvelser giver vor opgave
her på jorden, er selve livet værd.
Per er ersonlig ersonlig
sonlig ud udvikling ud vikling begynder,
der hvor vi hver især står. Og tidens
ånd lægger de veje, vi opfatter som
sande. Dette er vigtigt at forstå, fordi
vi ikke uden videre ser de veje,
som tilsammen udgør den filosofi,
som skaber vores civilisation og kultur.
Vi skaber normalt kultur, som
vokser ud ad tusmørket. I den
personlige udvikling skabes en personlig
filosofi, som hviler på civilisationens
niveau påvirket af kulturens
form. Oplevet som personlig
helhed og enhed i den situation og
den verden, vi er i.
Den Den toneangivende toneangivende filosofi filosofi i vort
århundrede har været den, der bygger
på analyse.
De store visioner om verdens
beskaffenhed er erstattet af konkrete
problemløsninger, hvor argumentationen
afgør, hvad der er rigtigt og
sandt.
Men at leve på en virkelighedsopfattelse,
som ikke indeholder visioner,
udvikler virkelighed ud fra
gældende normer, og holder virkeligheden
fast inden for den værende
kultur på det eksisterende civilisationsniveau.
Vi undertrykker vor
naturlige nysgerrighed og behov for
indre oplysning.
Dette er ikke alene stilstand. Det
er tilbagegang, fordi den kreativitet,
som vokser ud af ny erkendelse,
sygner hen.
At leve med analysen som grundlag
for dannelse af rigtig og forkert
kan anvendes i det rutinemæssige
dagligliv. Det kendte
giver en vis nødvendig
tryghed,
men udviklingsmæssigt
står livet
stille.
Tilpasser vi specialviden
og viden-
23 RK 2-03

skab ind i en intellektuel, fastlåst og
lineært opbygget opfattelse af
virkeligheden, åbner vi ikke vores
bevidsthed, og får ikke mulighed for
at undersøge betydningen for vor
egen forståelse og indsigt. Det løg,
der skrælles i den personlig vækst,
forbliver som det er. De ydre lag visner
før vi har kunnet suge næring
fra dem.
Vi nærmer os med andre ord ikke
vor egen menneskeliggørelse. Pakkes
blot endnu mere ind i forudfattede
meninger om sandheden og
virkeligheden.
Vil vi have nytte af ny specialviden
og videnskaben, må vi bryde
skallen omkring vor opfattelse af
virkelighed og lade os inspirere af
det nye. Vi må åbne vor bevidsthed;
slippe de betingninger, som skallen
består af og som beskytter og gør os
trygge. Har vi bare en gang vovet
forsøget og sluppet taget i den
indlærte og kunstigt opbyggede
tryghed, vil vi også sande Søren
Kierkegaards ord:
Den der vover, mister fodfæste for
en stund. Den der ikke vover, mister
livet.
At miste livet betyder blandt
andet at holde fast om den vedtagne
betydning af ordet og bygge lineært
videre. At miste fodfæste betyder, at
RK 2-03
24
vi slipper den vedtagne betydning
og tillader selve livet at komme til
orde. Den kosmiske bevidsthed finder
vej til sindet.
R.C.-studiet er et godt bud på en
personlig udvikling, der fører os ad
denne vej. Blandt andet fordi det
fodfæste, vi mister for en stund, igen
giver os grund under begge fødder
– klar til næste skridt.
Det, der sker, når vi slipper vore
forudfattede opfattelser, er som det
fremgår, at vi kommer mere i kontakt
med Vort Sande Selv (som også
har navne som Den Indre Mester,
Det Højere Selv, Det Guddommelige
Selv, Gudsbevidsthed m.fl.). Vi
opdager flere rette menneskelige
sammenhænge; bliver mere menneske
i ordets dybeste betydning.
Vi identificerer os mindre med
vores specialviden og mere med
sand menneskelighed.
Når vi på denne måde lytter til
vort indre, får passende mængder af
højere adgang til sindet, og vi kommer
videre uden at falde og uden at
forfalde til at knytte os til en eller
anden dogmatisk sekt. (Har du brug
for en sådan sekt, skal du ikke bryde
ud af den, før du føler dit behov for
det).
Specialviden og videnskab går
her på en helt anden måde ind i

evidstheden, end når vi tilpasser
den lineært til den eksisterende
virkelighed.
Når vi slipper det faste tag i vor
forudfattethed – vor værende viden
– opdager vi flere sammenhænge og
dermed mere kosmisk bevidsthed.
Vi nærmer os vor egen guddommelighed.
Forskelligheden, som før var en
trussel for trygheden, bliver nu en
kilde til forståelse og indre oplysning
af os selv som menneske og
af verden som en organisk levende
organisme, som holdes i live af
noget, som vi normalt kalder Gud.
På et tidspunkt i denne udvikling
af bevidsthed, sker der en slags
kvantespring, hvor troen på den
formaliserede Gud afløses af den
guddommelige bevidsthed som
omdrejningspunkt for Det Sande
Selv; Den Indre Mester. Den ikke
formaliserede Gud.
Det Sande Selv er nu blevet det
fundament i os, som har forbindelse
til det kosmiske.
Egoet – det tillærte fundament –
fungerer kun som nødvendige
mønstre i dagligdagen. Og det
ændrer sig med udviklingen.
Graden af egoets ismer afhænger
af i hvor høj grad, vi forstår samhørighed
og rette menneskelige rela-
tioner. I den personlige vækst,
udvikler egoet sig, og bliver efterhånden
en skygge af sig selv –
ismen bliver overflødig – det giver
en skønne dag helt slip på sig selv
og overlader livet til Den Indre Mester
– Det Sande Selv.
Hvert eneste menneske kan
bidrage til denne udvikling, når vi
hjælper hinanden. Ikke som bedrevidende
eller som missionærer.
Bedst ved at lytte til sin egen
dybeste stemme – den der kommer
fra Det Sande Selv. Denne stemme
er kærlighedens stemme, som i sin
sande menneskelighed vil vejlede
dig til rigtig intuitiv handling.
Den analytiske filosofi er, som det
vil fremgå, ikke tilstrækkelig til at
lede os ad de stier, der skaber det
sande menneske. Vi behøver viden
og inspiration fra andre dele af
virkeligheden – det guddommelige,
som er noget meget nært, og ikke
kun noget meget fjernt.
I udviklingen mod det sande menneske
er de gamle
filosoffer, som R.C.
også citerer, mere
end intellektuelle
tankemønstre. De
hjælper i høj grad til
indre oplysning og
inspiration for en
25 RK 2-03

personlig udvikling, hvor menneskelighed,
helhed og samhørighed er
i højsædet.
Når udtrykket ’at være menneske
i dette ords dybeste betydning’ –
som jeg har brugt nogle gange –
overhovedet kommer på tale, er det
fordi vi på det udviklings- og
evolutionstrin, vi befinder os på nu,
– dybest set godt ved, hvem vi er.
Vi har blot svært ved at leve op til
vort eget niveau. Men vi er i gang
med at skrælle løget og nå ind til
kernen; det der er ubetinget af
forudfattede mønstre.
Nogle af os, synes denne udvikling
går for langsomt. Men
evolutionens mølle maler langsomt.
Tænk på, at det ikke er så længe siden,
vi levede med en stammebevidsthed
og i en stammekultur,
hvor den vi mødte ikke var frænde,
men fjende.
Stammekulturen er i dag afløst af
konkurrencekulturen. Vi vil stadigvæk
vinde og lade andre tabe. Vi
bygger stadigvæk på og kæmper
med en forståelse, der bygger på en
begrænset og tillært bevidsthed. Det
sande menneskelige broderskab
kommer kun langsomt til syne –
men det kommer. Vi begynder at
forstå den sidste del af skabelsesberetningen,
som siger:
RK 2-03
26
I begyndelsen var ordet, og ordet
var hos Gud, og ordet var Gud. Det
er denne sidste del ’og ordet var
Gud’, som nu dæmrer i vores
bevidsthed.
Menneskelig samhørighed kan
ikke indlæres som forudfattethed,
eller som en bestemt tolkning af
filosofiske eller religiøse tekster.
Der er kun én vej: Vi må lære at lytte
til vor indre stemme, indtil den når
ind til Den Indre Mester. Det er dér
Gud findes.
I begyndelsen kommer den indre
stemme som umiddelbare reaktioner
og associationer fra det indlærte.
Dette er ikke stemmen fra Det Sande
Selv, men komme fra fortidens
formning. Fortiden må skubbes til
side for at vi kan høre os selv.
Når vi opdager stemmen fra Vort
Sande Selv, opdager vi også vore
sande menneskelige sammenhænge.
Vi ser hvor stor betydning
forskelligheden har, og hvor meget
den beriger os med forståelse,
indsigt og erkendelse. Vi opdager,
at vi alle hver især kan bidrage til
skabelse af en livsform, hvor vor
vidunderlige smukke klode fortsat
accepterer, at vi er her.
Nu skal du ikke bare tro på mine
ord. Det, der helbreder en bager, kan
slå en smed ihjel. Prøv selv efter. Gå

ind i dit eget sind, i din sjæl og mærk
efter, hvad du dybest set længes efter.
Troen på den vedtagne betydning af
ordet stjæler energi. Sproget er
utrolig magtfuldt, så vær opmærksom
på hvad andres ord gør ved dig.
Dit Sande Selv er ikke en sproglig
størrelse. Det er energetisk visdom,
og det er denne energi, vi skal lytte
til. Den er oplysende for din udvikling.
Den erkendes i stilhedens
univers. Den er stærkere end det
stærkeste. Og svagere end det
svageste.
For at gøre visdom synlig må den
omsættes til sprog; verbalt eller på
anden måde kunstnerisk. Dette
sprog kan også være inspirerende
for Dit Sande Selv, men i sig selv har
Dit Sande Selv ikke noget sprog.
Energierne fra Dit Sande Selv
vækker den kreativitet, som er fri-
gjort fra forudfattede normer. Det er
denne skabende evne fra Din Indre
Mester, som bidrager til den gode
udvikling.
Sproget kan inspirere dig, ikke
vise dig virkeligheden. Det er kun
symbolsk.
Skulle dette lyde utopisk for
nogle, må jeg minde om, at al god
udvikling begynder med utopi. Og
denne turde være den fornemmeste
opgave for menneskeheden.
Lad os alle finde vor opgave i det
kosmiske arbejde.
Den som længes efter bifald har lagt sin lykke i andres hænder.
Oliver Oliver Goldsmith Goldsmith
Goldsmith
Vi er bange for sandheden, bange for lykken, bange for døden
og bange for hverandre.
Ralph Ralph Waldo aldo Emer Emerson Emer son
Skønt vi rejser over hele verden for at finde det smukke,
må vi bære det med os, ellers finder vi det ikke.
Ralph Ralph Waldo aldo Emer Emerson Emer son
27 RK 2-03

RK 2-03
Den Internationella
Rosenkors-Orden A.M.O.R.C.
Adresser till A.M.O.R.C.s
Storloger och Administrationer i världen
och dess Stormästare/Administratorer
Alla medlemmar av Rosenkors-Orden A.M.O.R.C. har möjlighet att besöka
och eventuellt söka om medlemskap i en av A.M.O.R.C.s lokala ordensenheter.
Med ditt giltiga medlemskort och legitimation kan du besöka samtliga
ordensenheter i världen. Om du skall ut och resa kan Skandinaviska
Storlogen hjälpa dig med upplysning var ordensenheter finns i det land du
besöker och vilken Storloge denna eller dessa ordensenheter lyder under.
Därefter kan du skriva till respektive Storloge och be om den information
du behöver (adress, program, etc.). Skickar du brev så sänd med en internationell
svarskupong för flygporto, så får du snabbast möjliga svar.
De De De Engelsktalande Engelsktalande Jurisdiktionerna
Jurisdiktionerna:
Jurisdiktionerna
Storlogen för Nord- och Sydamerika:
Rosicrucian Order, A.M.O.R.C., 1342, Naglee Avenue, San Jose,
California 95191, U.S.A.
Tel: +1 408 947 3600, e-mail: rosicrucian@amorcmail.org
Stormästare: Soror Julie Scott
28

Storlogen för Europa och Afrika:
Rosicrucian Order, A.M.O.R.C., Greenwood Gate, Blackhill,
Crowborough, East Sussex TN6 1XE, England
Tel: +44 18 92 65 31 97, e-mail: egl@amorc.org.uk
Stormästare: Frater Sven Johansson
Storlogen för Australasien:
Rosicrucian Order, A.M.O.R.C., Unit 2, 111 Moore Street, Leichhardt
NSW 2040, Australien
Tel: +61 295 18 3444, e-mail: info@amorc.org.au
Stormästare: Frater Peter Bindon
Den Den Fransktalande Fransktalande Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen:
Ordre de la Rose-Croix, A.M.O.R.C., Château d’Omonville,
FR-27110 Le Tremblay, Frankrike
Tel: +33 232 35 41 28, e-mail: amorc@rose-croix.org
Stormästare: Frater Serge Toussaint
Den Den Grekisktalande Grekisktalande Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen:
Rosicrucian Order, A.M.O.R.C., Olynthou 6,
A. Patissia, GR-11143 Athen, Grekland
Tel: +30 2 10 82 50 481, e-mail: amorcglg@otenet.gr
Stormästare: Frater Nikolaos Papadakis
Den Den Italiensktalande Italiensktalande Jurisdiktionen
Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen
Jurisdiktionen
Ordine della Rosa-Croce A.M.O.R.C., Via Petrilli, 7
Ornano Grande, IT-64042 Colledara TE, Italien
Tel: +39 (0) 861 699271, Fax: + 39 (0) 861 698258, e-mail: gl@amorc.it
Stormästare: Frater Jean-Philippe Deterville
Den Den Japansktalande Japansktalande Jurisdiktionen
Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen
Jurisdiktionen
The Rosicrucian Order, A.M.O.R.C., 49-16, Wakamiya 2 - Chome,
Nakano-Ku, Tokyo 165, Japan
Tel: +81 3 3330 0012, Fax: +81 3 3330 0065
Stormästare: Frater Ukio George Yorioka
29 RK 2-03

RK 2-03
Den Den Nederländsktalande Nederländsktalande Jurisdiktionen
Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen
De Rozekruisers Orde, A.M.O.R.C., Groothertoginnelaan 36,
NL-2517 EH The Hague, Nederländerna
Tel: +31 70 346 44 00, e-mail: amorc.nl@wxs.nl
Stormästare: Soror Irène Beusekamp-Fabert
Den Den Portugisisktalande Portugisisktalande Jurisdiktionen
Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen
Ordem Rosacruz A.M.O.R.C., Rua Nicarágua 2620-Bacacheri,
BR-82515-260 Curitiba - Paraná, Brasilien
Tel: +55 41 351 3000, e-mail: rosacruz@amorc.org.br
Stormästare: Frater Charles Vega Parucker
Den Den Skandinaviska Skandinaviska Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen:
Rosenkors-Orden A.M.O.R.C., Rösan, Gathes väg 141, SE-439 36 Onsala,
Sverige, Tel: +46 300 56 99 56, e-mail: rosenkors.orden@amorc.se
Stormästare: Soror Live Söderlund
De De Spansktalande Spansktalande Jurisdiktionerna
Jurisdiktionerna:
Jurisdiktionerna
Jurisdiktionerna
Storlogen för Nord- och Sydamerika:
Orden Rosacruz A.M.O.R.C., Apartado Postal 827, C.P. 37000 Léon,
Gto., Mexico (besöksadr: Prisma 920, Fracción de los Naranjos, León)
Tel: +52 (477) 776 7136, e-mail: glh@rosacruz.org
Stormästare: Frater José Luis Aguilar Moreno
Storlogen för Europa, Afrika och Australasien:
Gran Logia A.M.O.R.C., Tolrá, 40, ES-08032 Barcelona, Spanien
Tel: +34 (93) 358 1853, e-mail: amorcgle@amorc.es
Stormästare: Soror Irene Regidor
Den Den Tysktalande ysktalande JJJur
J ur urisdiktionen:
ur isdiktionen:
Der Orden vom Rosenkreuz A.M.O.R.C., Lange Strasse 69,
DE-76527 Baden-Baden, Tyskland
Tel: +49 7221 66041/42, e-mail: info@amorc.de
Stormästare: Frater Maximilian Neff
30

Den Den Tjeckiska Tjeckiska & & Slovakiska Slovakiska Jurisdiktionen
Jurisdiktionen:
Jurisdiktionen
The Rosicrucian Order A.M.O.R.C., K Dubci 260, CZ-190 16 Praha 9 -
Kolodeje, Tjeckien
Tel: +420 (2) 81 97 00 90, e-mail: info@amorc.cz
Stormästare: Frater Michal Eben
Den Den Den F FFinska
F Finska
inska Administr Administrationen:
Administr tionen:
Ruusuristin Veljeskunta A.M.O.R.C., PL 23, FI-37501 Lempäälä, Finland
Tel: +358 50 5611128, e-mail: amorc@amorc.fi
Administrator: Soror Lea Sirén
Den Den PP
Polska PP
olska Administr Administrationen:
Administr tionen:
A.M.O.R.C., Skrytka Pocztowa No. 7, Krakow 45, Polen
Administrator: Soror Maria Metzler
Den Den Ung Unger Ung er erska er ska Administr Administrationen
Administr tionen tionen: tionen
Rozsakeresztes Rend A.M.O.R.C., Kastély tér 2, HU-2890 Tata, Ungern
Tel: +36 34 381 696, e-mail: ordoe@freemail.hu
Administrator: Soror Katalin Keresztesi
Den Den Ryska Ryska Ryska Administr Administrationen:
Administr tionen:
A.M.O.R.C. Russia, 119 501 Moskva, B.P. 928, Ryssland (C.E.I.)
Tel: +7 095 449 28 69, e-mail: roscrus@online.ru
Administrator: Frater Vladimir Koptelov
Högsta Högsta Storlogens Storlogens Executiva Executiva Executiva Kommitté:
Kommitté:
Imperator:
Frater Christian Bernard (Franska Storlogens adress)
Vicepresident:
Frater Charles V. Parucker (Brasilianska Storlogens adress)
Sekreterare:
Frater Burnam Schaa (Amerikanska Storlogens adress)
Skattmästare:
Frater Irving Söderlund (Skandinaviska Storlogens adress)
31 RK 2-03

RK 2-03
Ett Ett Tempel empel b bblir
b lir till till
till
LJUSETS TEMPEL
In Invigning In vigning den den den 6 6 - - 7 7 se september se ptember 2003
2003
På omslagets insidor visas ytterligare etapper i byggandet av vårt nya
Tempel. Första insidan visar överst den första takstenen som läggs på
den del av byggnaden som rymmer själva Templet. Nederst ser vi den del
som rymmer föreläsningssalen (ligger i linje med Rösan).
Andra insidan visar överst en föreläsningssal i vardande. Den kommer
att gott och väl rymma 60 personer. Nederst ser vi det framtida Tempelrummet
(mot Väster) där klinkergolvet precis lagts färdigt. Templet kommer
att kunna rymma 80 - 100 personer (något flera till invigningen).
Vid årets RCU kommer den Heliga Lågan att högtidligt föras från det
gamla Templet till det nya. För första gången kommer medlemmar att ceremoniellt
passera tröskeln till, ett än så länge tomt, Ljusets Tempel.
Annorlunda ser det ut den 6 - 7 september då Imperatorn inviger Templet.
Alla medlemmar invigda i Första Tempelgraden har möjlighet
att närvara vid denna oförglömliga händelse. Inbjudan
skickas samtidigt med detta nummer av Rosenkorset.
Eftersom det möjligen inte kommer att bli plats till alla,
gäller det att vara ute i god tid med anmälan. De behandlas
i den följd de kommer in.
Vi uppmärksammar också sista ”insamlingsspurten”
genom ”Små och när ting” som pågår under sommaren.
Det saknas ännu en del medel för att vi skall kunna göra
allt vad vi drömmer om för vårt Ljusets Tempel. Tack
även för alla goda tankar, utan kraften från våra visualiseringar,
hade inte mycket kunnat manifesteras. Och tack
till alla ni som kommer och hjälper till
med färdigställandet av byggnad och
trädgård under sommaren.
Tillsammans gör vi det omöjliga
möjligt – igen!
32