Läs rapporter Marin inventering av Svärdsön i Nacka kommun ...
Läs rapporter Marin inventering av Svärdsön i Nacka kommun ...
Läs rapporter Marin inventering av Svärdsön i Nacka kommun ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Totalt noterades vid årets <strong>inventering</strong> 24 växttaxa på de fem inventerade<br />
transekterna. Detta inkluderade 15 alger, två kransalger (skör- och<br />
grönsträfse) samt sju kärlväxter.<br />
Bild 7. Frodigt kärlväxtsamhälle i Dragviken i Erst<strong>av</strong>iken. Foto. E. Winjbladh.<br />
Habitatskarta<br />
Hur vegetationen på bottnarna ser ut, vilka arter som förekommer och<br />
deras utbredning, beror <strong>av</strong> en mängd faktorer. I Östersjön är de viktigaste<br />
faktorerna som bestämmer vegetationens artsammansättning och<br />
utbredning vattnets salthalt, djup (ljustillgång), bottentyp och<br />
vågexponering (Kautsky 1988, Kautsky & van der Maarel 1990).<br />
Detta innebär att resultat från till exempel dyktransekter kan användas för<br />
att förutsäga sannolik vegetationstyp på andra bottnar med samma<br />
salinitet, djup, bottentyp och vågexponering.<br />
Undersökningsområdet kring <strong>Svärdsön</strong> kan delas in i tre delområden med<br />
liknande förhållanden, södra Baggensfjärden, Vårgärdssjön och Erst<strong>av</strong>iken<br />
(Tabell 1). För varje delområde ges en översiktligt beskrivning <strong>av</strong> den<br />
mest sannolika vegetationen på mjuk- respektive hårdbottnar inom olika<br />
djupintervall. I Baggensfjärden och Erst<strong>av</strong>iken användes sjökortets<br />
djupdata som grund för habitatbeskrivningen och djupintervallen är därför<br />
0-3 m, 3-6 m, 6-10 m och 10-15 m. Vårgärdssjön sjömättes under 2011<br />
och den djupkartan användes för habitatbeskrivningen (Figur 4).<br />
17