LTU - EX - - 10/168 - - SE - Sök - Luleå tekniska universitet

1 Inledning
Kapitel 1 - Inledning
Bakgrunden och syftet för examensarbetet beskrivs. Information om de olika
produktionsflödena hos Ovako i Hofors samt slagg och flera av dess egenskaper presenteras.
Även en kort information om krom och järnoxid är inkluderade i detta kapitel.
1.1 Bakgrund
Anledningen till varför detta examensarbete utfördes förklaras kortfattat.
Produktionen på Ovako i Hofors genererar årligen uppemot 450 000 ton låglegerat
kvalitetsstål med skrot som huvudsaklig råvara. I tillverkningsprocessen bildas även
restprodukter, varav den tonnagemässigt största är ljusbågsugnsslagg med 40 000 ton per år.
Dessa restprodukter deponerades tidigare men vid årsskiftet 2008/2009 tog tillståndet för den
gamla deponin slut. För att undvika kostnaden att bygga en ny deponi har en nollvision
införts. Denna innebär att Ovako försöker hitta användningsområden för alla restprodukter
och deponera så lite som möjligt eftersom deponering är kostsamt och många restprodukter
istället kan användas som resurser. Genom att använda restprodukterna sparas naturresurser.
Stålskrotet som tillsätts i ljusbågsugnen innehåller en låg halt krom som till viss del hamnar i
slaggen eftersom ljusbågsugnen körs under oxiderande förhållanden. 1 För att säkra upp
ljusbågsugnsslaggens användningsområden framöver undersöks eventuella sätt att minska
kromlakningen.
Arbetet med att minska kromlakningen från ljusbågsugnsslaggen för att kunna använda den
som konstruktionsmaterial har pågått under flera år. För att minska kromlakningen har
slaggbildartillsatsen ändrats från enbart kalk till en blandning av kalk och dolomit, vilket
medfört att en större mängd av kromet bundits i stabilare mineral. 2 Jämförelser mellan andra
slagger från låglegerad ståltillverkning och experiment gjorda vid Luleå Tekniska Universitet
indikerar även ett samband mellan halten järnoxid i slaggen och kromlakningen.
I andra delar av Europa och världen har ljusbågsugnsslagg använts länge bland annat för
konstruktion av vägar och som ballast i asfalt. Sverige har inte infört några miljömässiga
riktvärden på vad slaggen ska uppfylla för att få användas som konstruktionsmaterial. Utan
riktvärden ges olika förutsättningar för användning av slagg då slaggen bedöms från fall till
fall och olika i olika kommuner. Den olika bedömningen av slaggen kan vara en av
förklaringarna till varför cirka 20% av ljusbågsugnsslaggen från låglegerat stål deponeras i
Sverige. 3
Genom att aktivt arbeta för att sänka kromlakningen i slaggen säkerställer Ovako i Hofors att
omgivande miljö inte påverkas negativt. Samtidigt möjliggörs ett fortsatt användningsområde
för slaggen även om ett gränsvärde för kromlakning skulle införas.
1