LTU - EX - - 10/168 - - SE - Sök - Luleå tekniska universitet

Kapitel 1 - Inledning
1.3 Produktionsflöden
Kort om ståltillverkningen från skrot till produkt hos Ovako i Hofors. Även slagg,
slagghantering och slaggskumning beskrivs här.
1.3.1 Produtionsflöde ämnestillverkning
Produktionsflödet från skrot till produkt samt slaggflödet gås igenom kortfattat.
1.3.1.1 Ljusbågsugn
Skrotet som kommer in delas upp efter kvalitet och storlek på skrotgården. En viss del av
skrotet kommer från den egna produktionen eftersom götgjutning används, vilket ger mer
spill än kontinuerlig gjutning. Varje stålsort har ett eget skrotrecept för att få rätt
sammansättning. Skrotet lastas i skrotkorgar för att chargeras till ljusbågsugnen. Ugnen
chargeras i två, ibland tre, omgångar med skrot. För att kunna chargera ljusbågsugnen måste
ugnsvalvet lyftas av. När första skrotlasset är i ugnen tillsätts slaggbildare, kol samt syrgas
och elektroderna slås på.
Slaggbildarna tillförs genom lansar i valvet medan kol och syrgas tillförs genom lansar i
slaggluckan som är placerad i sidan av ugnen. När skrotet från första chargeringen är
tillräckligt smält tillsätts nästa skrotlass. Ugnen körs på ett oxiderande sätt vilket får till följd
att en stor del av legeringsämnena kommer att hamna i slaggen. Det oxiderande körsättet ger
en högre produktivitet samt ger bättre förutsättningar för att rena skrotet från föroreningar
som till exempel fosfor.
När allt skrot är smält tas ett stålprov (första stålprovet) som analyseras. Analysresultaten
visar om det är klart att gå vidare till nästa steg i ståltillverkningsprocessen. Om stålet
däremot innehåller för mycket av vissa ämnen krävs vidare behandling i ljusbågsugnen. När
stålet fått klartecken tippas ugnen så att slaggen rinner ut ur slaggluckan ner i slaggrytan som
står under. Efter slaggtappningen lutas ljusbågsugnen åt andra hållet och stålet tippas genom
ett hål i botten ner i en skänk. För det mesta lämnas det kvar några ton stål i ugnen för att
minska infodringsslitaget. Med stålet brukar även lite slagg följa med, därför passerar skänken
en slaggdragningsstation innan den förs vidare till skänkugnen. 1,4
1.3.1.2 Skänkugn och gjutning
I skänkugnen får stålet sin slutliga sammansättning genom raffinering, tillsatser av
legeringsämnen och avgasning under vakuum. När detta är klart går stålet vidare till
götgjutningen. En charge stål räcker till att fylla 24 kokiller på 4,2 ton vardera genom
stigande götgjutning. Göten lossas från kokillerna efter att de har fått svalna till en hanterbar
temperatur och transporteras sedan till valsverket. 1,4
3