Göran Berglund - den flygande professorn - Göteborgs universitet

– En dag när jag kom in på mitt rum hittade jag en lapp på skrivbordet
där det stod ”Hia inte med oss”. Jag var kanske lite för energisk med att
köra igång olika saker i början. Nu ”hiar” jag inte så mycket längre.
Göran Berglund menar att han fick en annan roll när han kom till Malmö.
Han blev ämnesföreträdare för ett mycket större medicinskt område
(gastroenterologi, reumatologi osv.) än ”bara” det kardiovaskulära. Han
blev ordförande i Centrum Medicin, en paraplyorganisation som försöker
hålla ihop internmedicin och se till att läkarna på akutintaget har så
breda kunskaper som möjligt. Tanken är att när Malmöbon söker
akutintaget ska där finnas en doktor med bred kompetens och inte bara
en ”sorterare”.
– Detta har vi jobbat med i alla år, och jag tror att Malmö är det enda
universitetssjukhus där samarbetet mellan subspecialiteterna varit
framgångsrikt. Vi har till och med lyckats få med kardiologerna.
Överlämning på gång
Göran Berglund har alltså varit professor i Malmö i 18 år men nu, efter
fyllda 60 år, börjar han trappa ner för att, som han själv säger, bereda
plats för yngre kollegor som väntat länge nog på att få axla större
ansvar. Han vill lämna över och låta andra ta vid med nya krafter.
Kanske borde han ha gjort det tidigare, resonerar han. Sanningen är
också att man är inte lika kreativ vid 60 som vid 40 års ålder.
Göran Berglund ser lätt bekymrad ut när han tänker på åldersstrukturen
inom sjukvården. Ansvaret har alltför länge legat på de äldre inom
läkarkåren. De yngre, de över 50 år, har inte fått någon chans och det
borde de haft för länge sedan, menar han. Han tror inte att det kommer
att kännas tomt att lämna ifrån sig så mycket ansvar. Han kommer
fortfarande att vara senior rådgivare, men ansvaret för bl.a. den kliniska
forskningsenheten, biobanken och den dagliga verksamheten kommer
att ligga på ”någon annan”, vilket innebär docenterna Bo Hedblad, Peter
Nilsson, Olle Melander och sjuksköterskan Margaretha Persson, chef
för klinisk forskningsenhet och samtidigt doktorand, samt kirurgen Jonas
Manjer (Malmö Kost Cancer-studien) från 1 januari 2006.
Epidemiologi
Malmö Kost Cancer-studie är en epidemiologisk studie med 30 000
individer som startade år 1991. Den studerar inte bara relationen mellan
kost och cancer utan även mellan kost och andra sjukdomar.
– Nu följer vi dessa individer och för register över vilka som får cancer,
hjärtinfarkt och diabetes (via diabetesregister) samt alla dödsfall. Vart
femte år får deltagarna svara på frågor bl.a. om hur de förändrat sin
kost, hur vikten förändrats (egen uppskattning). I Malmö Kost Cancerstudie
är 60 procent av deltagarna kvinnor, väldigt få är invandrare.
Jämför man detta med den studie som Bertil Hood startade år 1974,
Malmö förebyggande studie, är könsfördelningen omvänd och i den
ingår fler män. Männen var mer hälsorädda på den tiden, konstaterar
Göran Berglund. Den egenskapen har kvinnorna tagit över och nu är det
kvinnorna som kommer till undersökningarna. Orsaken till detta vet vi
inte.
I Sverige finns åtminstone tre stora epidemiologiska studier: i Göteborg
1913-års män (med efterföljare), i Umeå Västerbottensprojektet och i
Malmö Malmö förebyggande studie. I en bok av Berglund, Wilhelmsen
och Rosén diskuteras likheter och skillnader mellan dessa prospektiva
kohorter, följda under lång tid. Man kan bl.a. se att riskfaktorerna är
ungefär desamma runt om i Sverige. Däremot varierar risken något och