Göran Berglund - den flygande professorn - Göteborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

lir större ju längre norrut individen bor. Norrbottningarna har alltså större risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke än skåningarna om nivåerna av t.ex. blodtryck och kolesterol är lika. Betydelsen av stora studier m.m. – De stora studier som genomförts genom åren har haft stor betydelse och det finns inget område som det forskats så mycket kring som just hypertoni, funderar Göran Berglund. Däremot tycker jag att alla stora ”societies” som byggt upp, t.ex. International Society of Hypertension och European Society of Hypertension, fått en roll som delvis gör dem ”part i målet”. Ju fler hypertoniker det finns i världen, desto viktigare är dessa ”societies”. Ju större problemet med hypertoni är, desto viktigare blir de personer som är engagerade i ISH/ESH. Intresset för att sänka gränserna för vad som är högt blodtryck liksom målen för vad som ska uppnås ökar. – Jag anser att det är inte via olika ”societies” som målen ska sättas, utan via Cochrane-studier och genomgång av världslitteraturen. Detta ska göras av människor som inte är direkt involverade i den maktsfär som ”societies” står för, uppbackade av läkemedelsindustrin. Rekommendationer om hur högt blodtryck ska behandlas och vilka blodtrycksgränser som ska gälla borde inte komma från ett möte där ett tjugotal läkare sammanträder ett par dagar varefter de når consensus. Detta är ett meningslöst förfarande som inte påverkar hur läkare använder läkemedel. I backspegeln När Göran Berglund tittar tillbaka på sin tid i Göteborg är han mycket tacksam över den tuffa miljö som fanns där och som skapade hypereffektiva medarbetare, något som gagnat hans fortsatta verksamhet i Malmö. Mest nöjd är han med den struktur på hypertonivården han åstadkom med avdelning I och Hypertonimottagningen och med alla de kompetenta läkare och tillika välutbildade vetenskapsmän som fanns där. Han hävdar att en sådan organisation inte fanns någon annanstans i Sverige. När Göran Berglund lämnade Göteborg hade han i princip redan lämnat hypertoniområdet. Tillsammans med professor John Wikstrand i Göteborg och forskarna i Winston-Salem i USA hade han tagit fram en metod att kvantifiera graden av åderförkalkning i ben- och halskärl. Det var ett sätt att studera hypertonins komplikationer. Tanken var att sedan följa åderförkalkningsprocessen vid farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Detta arbete har fortsatt genom åren både i Malmö och Göteborg. Forskargruppen har t.ex. kunnat visa att betablockerare kan förlångsamma åderförkalkningsprocessen. – Ett mycket viktigt steg framåt och en ny indikation för metoprolol, summerar Göran Berglund. Vi har just avslutat ett liknande forskningsprojekt på diabetes och studerar resultaten. För att kunna bedriva den här typen av forskning behövs den kliniska forskningsenhet med forskningssköterskor, laboratorieassistenter, sekreterare, dyra apparater och ett brett forskningsmaterial som vi har här. Denna forskningsenhet tillsammans med stora prospektiva kohorter och biobanker har blivit Malmös signum, något som jag är mycket stolt över att ha byggt upp. – Nu fortsätter vi arbetet med att studera patofysiologin vid hypertoni med fokus på salt och framför allt sympatikusaktivitet/stress som startade i Göteborg för många år sedan. Sannolikt finns ett samband
mellan salt och stress. Olle Melanders studier av genetiska faktorer har visat betydelsen av saltreceptorgener. Det är möjligt att stress har någonting att göra med hur natrium återresorberas i njurtubuli. Vi förstår det inte än, det ska erkännas. Vi kommer mer och mer in på beta-1 receptorns olika genetiska varianter. Vi har 3 000 individer med hjärtinfarkt, plockar fram 3 000 ålders- och könsmatchade kontrollpersoner och studerar vad som skiljer dem åt genetiskt. De första pilotstudierna har just startat. Vi hoppas det ska ge ett slags IDkort på vad som utmärker en hjärtinfarktpatient. Biobank – Att ha DNA och plasma på individer innan de blir sjuka, innebär att vi kan analysera olika prediktorer för sjukdomsutveckling. De senaste tio årens arbete har handlat om att försöka hitta prediktorer för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Jag är övertygad om att alla sjukdomar uppkommer som en kombination av faktorer i din omgivning och faktorer i ditt genom. Det gäller bara för oss att begripa detta bättre – Det är lite pinsamt att man ännu inte funnit den genetiska förklaringen till högt blodtryck – ”framgången har varit minimal”, säger Göran Berglund aningen besviken. Generna kanske är knutna till andra variabler än blodtrycksvariabeln. Det kanske är risken för fetma som ärvs och den kanske ger högt blodtryck längre fram. Kanske har det med beta-1 receptor polymorfism att göra. Hälften av alla individer har en beta-1 receptor som är särskilt känslig. När dessa människor stressas i ett laboratorium får de högre blodtryck och hjärtfrekvens än ”de okänsliga”. Om dessa personer utsätts för stress under ett helt liv kan man mycket väl tänka sig att de får ett högre blodtryck. I hjärnan finns beta-1 receptorer. Om man har känsliga receptorer skulle yttre stress sätta igång sympatikusaktiviteten starkare – hjärtat bombarderas, hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger i stressade situationer. Detta långt utdragna förlopp höjer blodtrycket successivt och i 55-årsåldern ökar också risken för plötslig död för dessa människor. Vi ägnar mycket tid åt dessa frågeställningar just nu. USA-kurs – I höst ska jag på kurs i 10 dagar på Harvard University i USA, för att försöka lära mig förstå när generna är påslagna och när de inte är det, säger en förväntansfull Göran Berglund. Hos en del individer är vissa gener över huvud taget inte igångsatta. Det kan vi se eftersom det inte finns någon relation mellan den genetiska polymorfismen och aktiviteten av ett visst ämne i plasma. Detta talar för att det måste finnas någon omgivningsfaktor som kör igång genen innan den blir en riskfaktor. Jag tror inte forskarna på Harvard kan det heller än, men jag kanske kan lära mig mer av hur det här systemet fungerar och hur man ska analysera det. Idérik entreprenör – Forskning är en lång process som kostar pengar. Det går inte att komma fort fram. Perspektivet är 20 år av sammanhållen forskningskompetens – hålla ihop grupper – så att inte alltför stor del av kompetensen sipprar ut, vilket alltid sker, till andra universitet osv. Samtidigt ska forskningsforsen hållas med friskt levande vatten. Jag blir bekymrad när jag ser modenyckerna inom forskningsfinansieringen. En annan viktig uppgift är att söka forskningsanslag. Söker du pengar idag
Page 1 and 2: Göran Berglund - den flygande prof
Page 3: - En dag när jag kom in på mitt r
Page 7: vara att människor/patienter ska h

Göran Berglund - den flygande professorn - Göteborgs universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?