Göran Berglund - den flygande professorn - Göteborgs universitet
Göran Berglund - den flygande professorn - Göteborgs universitet
Göran Berglund - den flygande professorn - Göteborgs universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mellan salt och stress. Olle Melanders studier av genetiska faktorer har<br />
visat betydelsen av saltreceptorgener. Det är möjligt att stress har<br />
någonting att göra med hur natrium återresorberas i njurtubuli. Vi förstår<br />
det inte än, det ska erkännas. Vi kommer mer och mer in på beta-1<br />
receptorns olika genetiska varianter. Vi har 3 000 individer med<br />
hjärtinfarkt, plockar fram 3 000 ålders- och könsmatchade<br />
kontrollpersoner och studerar vad som skiljer dem åt genetiskt. De<br />
första pilotstudierna har just startat. Vi hoppas det ska ge ett slags IDkort<br />
på vad som utmärker en hjärtinfarktpatient.<br />
Biobank<br />
– Att ha DNA och plasma på individer innan de blir sjuka, innebär att vi<br />
kan analysera olika prediktorer för sjukdomsutveckling. De senaste tio<br />
årens arbete har handlat om att försöka hitta prediktorer för insjuknande<br />
i hjärt-kärlsjukdom. Jag är övertygad om att alla sjukdomar uppkommer<br />
som en kombination av faktorer i din omgivning och faktorer i ditt<br />
genom. Det gäller bara för oss att begripa detta bättre<br />
– Det är lite pinsamt att man ännu inte funnit <strong>den</strong> genetiska förklaringen<br />
till högt blodtryck – ”framgången har varit minimal”, säger <strong>Göran</strong><br />
<strong>Berglund</strong> aningen besviken. Generna kanske är knutna till andra<br />
variabler än blodtrycksvariabeln. Det kanske är risken för fetma som<br />
ärvs och <strong>den</strong> kanske ger högt blodtryck längre fram. Kanske har det<br />
med beta-1 receptor polymorfism att göra. Hälften av alla individer har<br />
en beta-1 receptor som är särskilt känslig. När dessa människor<br />
stressas i ett laboratorium får de högre blodtryck och hjärtfrekvens än<br />
”de okänsliga”. Om dessa personer utsätts för stress under ett helt liv<br />
kan man mycket väl tänka sig att de får ett högre blodtryck. I hjärnan<br />
finns beta-1 receptorer. Om man har känsliga receptorer skulle yttre<br />
stress sätta igång sympatikusaktiviteten starkare – hjärtat bombarderas,<br />
hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger i stressade situationer. Detta<br />
långt utdragna förlopp höjer blodtrycket successivt och i 55-årsåldern<br />
ökar också risken för plötslig död för dessa människor. Vi ägnar mycket<br />
tid åt dessa frågeställningar just nu.<br />
USA-kurs<br />
– I höst ska jag på kurs i 10 dagar på Harvard University i USA, för att<br />
försöka lära mig förstå när generna är påslagna och när de inte är det,<br />
säger en förväntansfull <strong>Göran</strong> <strong>Berglund</strong>. Hos en del individer är vissa<br />
gener över huvud taget inte igångsatta. Det kan vi se eftersom det inte<br />
finns någon relation mellan <strong>den</strong> genetiska polymorfismen och aktiviteten<br />
av ett visst ämne i plasma. Detta talar för att det måste finnas någon<br />
omgivningsfaktor som kör igång genen innan <strong>den</strong> blir en riskfaktor. Jag<br />
tror inte forskarna på Harvard kan det heller än, men jag kanske kan<br />
lära mig mer av hur det här systemet fungerar och hur man ska<br />
analysera det.<br />
Idérik entreprenör<br />
– Forskning är en lång process som kostar pengar. Det går inte att<br />
komma fort fram. Perspektivet är 20 år av sammanhållen<br />
forskningskompetens – hålla ihop grupper – så att inte alltför stor del av<br />
kompetensen sipprar ut, vilket alltid sker, till andra <strong>universitet</strong> osv.<br />
Samtidigt ska forskningsforsen hållas med friskt levande vatten. Jag blir<br />
bekymrad när jag ser mo<strong>den</strong>yckerna inom forskningsfinansieringen. En<br />
annan viktig uppgift är att söka forskningsanslag. Söker du pengar idag