Dom 2007-11-20, Mål nr: M 8867-06

SVEAHOVRATT 

Miljööverdomstolen 

Rotel 1309 

DOM Må1 nr 

2007-1 1-20 M 8867-06 

Stockholm Aktbilaga 83 

OVERKLAGAT AVGORANDE 

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom 2006-10-24 i mål nr M 80-03, se bilaga A 

KLAGANDE 

Fortum Kraft Aktiebolag 

Ombud: advokaten Louis Vasseur, Box 7493, 103 92 Stockholm 

MOTPARTER 

1. Kammarkollegiet, Box 22 1 8, 103 15 Stockholm 

2. Orsa kommun, Box 23,794 21 Orsa 

Ombud: advokaten Fredrik Mörtberg, Box 428, 83 1 26 Östersund 

3. Länsstyrelsen i Dalmas län, 791 84 Falun 

4. Eva Laggar 

5. Per-Erik Laggar 

Ombud för 4 och 5: advokaten Leif Andersson, Box 3,83 1 21 Östersund 

6. Henry Smdbag 

Ombud: advokaten Hans-Peter Brattberg, Box 1482, 79 1 14 Falun 

7-33. Sakägare enligt bilaga B 

Ombud: advokaten Christina Bjelvert Olsson, Asgatan 41, 79 1 71 Falun 

SAKEN 

Ansökan om tillstånd att uppföra ett vattenkraftverk m.m. 

MILJOOVERDOMSTOLENS DOMSLUT 

1. Miljööverdomstolen fastställa miljödomstolens domslut. 

2. Fortum Kraft Aktiebolag ska utge ersättning for rättegångskostnader i 

Miljööverdomstolen till Kammarkollegiet med 24 052 kr jämte ränta enligt 6 5 

rhtelagen från denna dag till dess betalning sker. 

3. Fortum Kraft Aktiebolag ska utge ersättning for rättegångskostnader i 

Miljööverdomstolen till Orsa kommun med 43 590 kr, varav 33 800 kr avser 

ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen från denna dag till dess betalning sker. 

Dok.Id 727669 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 2290 Birger Jarls Torg 2 08-700 34 00 08-21 93 27 måndag - fredag 

103 17 Stockholm E-post: svea.hovratt@dom.se 09:OO-15:OO 

www.svea.se 

Sid 1 (13)

SVEA HOVR.&TT 


DOM 

Sid 2 

M 8867-06 

4. Fortum Kraft Aktiebolag ska utge ersättning för rättegångskostnader i 

Miljööverdomstolen till Eva Laggar och Per-Erik Laggar med 56 600 kr, varav 52 000 

kr avser ombudsarvode, jämte ranta enligt 6 5 rantelagen från denna dag till dess 

betalning sker. 


Miljööverdomstolen till Henry Sundberg med 69 400 kr, varav 47 500 kr avser 

ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 rantelagen från denna dag till dess betalning sker. 


Miljööverdomstolen till Christina Bjelvert Olssons huvudman med - ratt raknat - 

93 207 kr, varav 91 125 kr avser ombudsarvode, jämte ranta enligt 6 9 rantelagen från 

denna dag till dess betalning sker.

SVEA HOVRÄTT 


Fortum Kraft Aktiebolag (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen 

Sid 3 


- lagligförklarar befintlig damm, 

- meddelar bolaget tillstånd till att uppföra en ny damm och kraftverk istället för 

befintlig damm samt att tillgodogöra sig vattenkraften mellan nivåerna +183,30 m 

och +179,0 m med en drivvattenföring om 45 m3/s eller den vattenmängd turbinen 

förrnår sluka, 

- ger bolaget ratt att ianspråktaga annan tillhörigt mark- och vattenområde för 

byggnadsåtgarder och anläggningsdelar samt 

- meddelar verkställighetsförordnande . 

Bolaget har hemställt att särskild dom omfattande tillåtlighet och tillstånd att utföra 

byggnadsåtgarder meddelas och att frågan om tvångsrätt behandlas senare, att 

arbetstiden bestäms till sju år från laga kraft, att tid för oförutsedd skada bestäms till 

fem år, att den ersättningsfria andelen bestäms till en tjugonde1 samt att särskild 

fiskeavgift bestäms till 30 000 kr och att allmän fiskeavgift utgår enligt klass 1. 

Kammarkollegiet, Orsa kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas lan och Christina Bjelvert 

Olsssons huvudman har bestritt ändring. 

Eva Laggar, Per-Erik Laggar och Henry Sundberg har medgett bifall till 

överklagandet. 

Kammarkollegiet, Orsa kommun, Christina Bjelvert Olssons huvudmän, 

Eva Laggar, Per-Erik Laggar och Henry Sundberg har begärt ersättning för 

rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. 

UTVECKLING AV TALAN I MII+JÖÖVERDOMSTOLEN 

Bolaget 

Kunskapen kring och medvetenheten om den alltmer påtagliga globala uppvärmningen 

ar mer eller mindre dagligen föremål för tidningsartiklar och diskussioner i Sverige. 

Det synes nu mera uppenbart för flertalet att ett minskat oljeberoende ar nödvändigt för 

att motverka klimatförändringen. En omställning av energisystemet ar en del i det 

arbete som erfordras för att motverka växthuseffekten. Biobaserad energiproduktion 

bidrar med koldioxid i ett kort perspektiv. Förutom kärnkraft torde det endast vara 

vattenkraft och vindkraft som i någon omfattning kan ge elproduktion utan något 

utsläpp av koldioxid. 

Det har under ett flertal år varit allmänt accepterat och eftersträvat att effektivisera 

utnyttjandet av vattenkraften i redan påverkade vattendrag. Det befintliga dammlaget i 

Stackmora ar ett utomordentligt lämpligt objekt för effektivisering av b1.a. följande 

skal. 

1. En dammanläggning har funnits på platsen sedan lång tid tillbaka och 

omgivningarna ar val anpassade till damningen.

SVEA HOVRATT 


DOM 

Sid 4 


2. Den sträcka som i någon mån kommer att påverkas utgör endast ca 400 meter från 

dammen ner till nedströms belaget kraftverksmagasin. Det ar således inga långa 

älvsträckor som berörs. 

3. Påverkan begränsas till ett fiske som ar inklämt mellan befintliga 

dammanläggningar. 

Det råder tveksamhet om harrfisket ar så värdefullt som påståtts. Exempelvis har Orsa 

kommun i sin turist- och fiskeinformation inte omnämnt Orealven vid Stackmora. 

Andra sökningar på Internet ger samma resultat. Det fiske vid Stackrnora som det 

informeras om är det "put and takev-fiske som sker i anlagda dammar med odlad fisk. 

Vid studier av den aktuella alvstrackan noteras inte några typiska stigar, rastplatser 

eller eldstäder som sedvanligt är vid frekventerade fiskeplatser. Tvärtom framstår den 

berörda alvstrackan som mindre attraktiv för sportfiske. Utefter den högra stranden är 

nyssnämnda fiske i anlagda dammar, restaurang och uthyrningsstugor belägna. Den 

vänstra stranden ar med en brant sluttning nara riksvägen och bebyggelse. 

En annan omständighet ar att Fiskeriverket vid fiskeundersökningar funnit en hög 

täthet av fisk. Detta ar dock inte något ovanligt förhållande omedelbart nedströms 

sjöutlopp och kraftverksmagasin. Nedströms dammar och sjöar ar nanngstillgången 

särskilt hög varför fisk söker sig till sådana utlopp. Det ar rimligt att tro att en inte 

oväsentlig förekomst av fisk kvarstår aven efter att dammen vid Stackmora försetts 

med utrustning för elproduktion eftersom näringstillförseln blir fortsatt god. 

Miljödomstolen ogillade ansökan och kraftverk vid befintligt dammlage med hänsyn 

till det särskilda beaktande av turismens och friluftslivets intressen som galler för 

Orealven. Bolaget finner att farhågorna för påverkan på turism och friluftsliv till följd 

av ändrade förhållanden på 400 meter av Orealven mellan befintlig damm och 

nedströms liggande kraftverksmagasin ar kraftigt överdrivna. Det ar inte sannolikt att 

turismen och friluftslivet alls påverkas av ett nyttjande av vattenkraften vid dammen. 

Det ar bolagets bedömning att miljödomstolen dels Övervärderat möjlig påverkan på 

turism och friluftsliv, dels övertolkat lagstiftarens intentioner nar "området utmed 

Orealven" intogs i 4 kap. 2 5 miljöbalken. Det kan dessutom ifrågasattas om inte 

endast landområdena utmed alven - och inte själva vattenområdet - omfattas av 

nämnda bestämmelse. 

Bolaget anser att vattenkraften vid befintligt dammlage vid Stackmora bör 

tillgodogöras. Vattenkraften kan nyttjas utan betydande miljöpåverkan såsom varande 

redan till stora delar utbyggd. Vattenkraften ar ren, förnybar och bidrar inte till 

växthuseffekten. 

Det pågår arbete och samråd kring fiskvandring förbi Skattungbyns kraftverk, 

uppströms Stackmora. Planer på fiskvandring f i s aven vid Hansjö och Unnåns 

kraftverk nedströms Stackmora. Bolaget ar idag berett att anlägga en fiskvag vid 

Stackmora i samråd med Fiskeriverket och sakägare och att därvid avsatta en 

vattenföring om 03 m3 per sekund. Detta skulle val kompensera för inverkan på det 

mycket lokala harrfisket nedströms Stackrnora.

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

Sid 5 


Begränsningar av planerad rensning bör inte föreskrivas i någon större utsträckning. I 

och för sig kan tänkas en utformning av rensningen som innebar att motsvarande 

ansökt strömningsarea säkerställs med samtidigt bibehållande av ståndsplatser och 

lämpliga bottenförhållanden langs delar av rensningssträckan. Den nuvarande 

forsstrackan kommer att övergå till strömmande vatten efter rensningarna. För ett 

kraftverk med denna låga fallhöjd ar dock varje centimeter fallhöjd väsentlig dels för 

projektets ekonomi, dels för möjligheten att på ett effektivt satt tekniskt utnyttja 

fallhöjden. Den tekniska utformningen av turbiner vid små fallhöjder karakteriseras av 

att vid minskande fallhöjd ökar turbinernas fysiska storlek och därmed kostnaderna 

samtidigt som effekten och kraftproduktionen sjunker. 

Alldeles oavsett åtgärder kan dock antas att redan förekomst av en fiskvandringsvag 

vid Stackrnora kan komma att innebära att tätheten av harr på den 400 m långa 

sträckan minskar jämfört med nuvarande förhållanden. Dammen vid Stackmora har 

funnits under lång tid. Uppströmsförhållandena ar val etablerade och bedömda som 

skyddsvärda för turism och friluftsliv. Bibehållande av dammen ar ett starkt uttalat 

intresse. Kraften i vattnet vid Stackmora bör aven fortsättningsvis tillgodogöras. 

Bolaget har åberopat yttranden av fil. dr. Gunnar Fredriksson, huvudsekreterare i 

Vattendragsutredningen. 

Kammarkollegiet 

Bolaget uttalar att det ar allmänt accepterat att effektivisera utnyttjandet av 

vattenkraften i redan påverkade vattendrag. Ansökan innebar emellertid inte att ett 

befintligt kraftverk effektiviseras genom installation av ny utrustning för elproduktion 

utan om tillstånd till att uppföra ett nytt kraftverk med b1.a. omfattande rensningar av 

en strömstracka med ett i riksperspektiv betydelsefullt harrfiskebestånd. 

Något beslut om riksintresse för energiproduktion vid Stackrnora har aldrig fattats. 

Varken vattenkraftplanen från år 1984 eller ett ministenittalande i propositionen till 

naturresurslagen (prop. 1985/86:3 s. 76) innebar något beslut om utpekande av 

riksintresse. Det kan tilläggas att riksdagen vid behandlingen av propositionen inte 

ställde sig bakom uttalandet. Enbart ett uttalande från NUTEK räcker inte för att 

utpeka ett område som riksintresse för i detta fall energiproduktion. 

Den ansökta verksamheten ar otillåtlig enligt 4 kap. 1 och 2 $8 miljöbalken. Att 

bolaget förklarat sig vara villigt att anlägga en fiskvag saknar härvid betydelse. Det 

borde redan idag finnas en fiskvag förbi dammen. Detta var ett krav i den lagstiftning 

som gällde nar dammen anlades. Det finns beskrivningar på Intemet om hur utmärkt 

fisket ar vid Stackrnora. 

Orsa kommun 

Området ar utpekat som riksintressant för friluftsliv och turism i 4 kap. 1 och 2 $9. 

Den ansökta verksamheten skulle medföra påtaglig skada på riksintresset och skulle 

aven stå i strid med kommunens översiktsplan. Att anlägga en fiskvag ar en 

skadeförebyggande åtgärd som inte påverkar tillåtligheten.

SVEA H OV~TT 


Länsstyrelsen 

De skador som uppkommer vid uppförande av kraftverket ar större an de 

samhallsekonomiska fördelar som fås av den miljövänliga vattenkraft som skulle 

kunna produceras i Stackmora. 

Sid 6 


Stackmora damm ar inte av riksintresse för energiproduktion; platsen ar inte den som 

utpekas som "Stackmora övre" i riksdagens vattenkraftsplan. Den energiplan som 

upprättats för Dalarna visar att vattenkraften inte ar viktig för energiproduktionen. 

En fiskvag förbi dammen tillför inte mycket för fisket om inte bolaget samtidigt åtar 

sig att anlägga fiskvagar vid uppströms och nedströms liggande dammar. 

Vid en utrivning av dammen skulle vattenförhållandena gå mot ett mer naturlikt 

tillstånd. Tillgången på gadda och abborre skulle visserligen minska, men dessa arter 

ar inte på något satt hotade. Laxartad fisk som harr ar däremot hotad. Strömnackar 

skulle komma fram vid en utrivning vilket skulle vara bra för flodkräftor. 

Christina Bjelvert Olssons huvudman 

Ore alv är idag mycket värdefull bland annat p.g.a. förekomsten av harr, men aven av 

öring, flodkräftor och flodparlmussla. Turism, särskilt fiske och friluftsliv, ar av stor 

betydelse för Orsa kommun och dess invånare och utgör en mycket viktig inkomstkälla 

för kommunen. Med hänsyn till de naturvärden som finns ar framtidsutsikterna mycket 

goda för näringsverksamhet inriktad på turism. Området ifråga ar enligt lag i sin helhet 

av riksintresse för turism och friluftsliv. Under huvudförhandlingen i mi.ijödomstolen 

framkom att de sökta åtgärderna innebar att den 400 m långa strömstrackan blir 

totalförstörd såvitt avser harrfisket om de sökta åtgärderna medges. Några åtgärder 

som skulle kunna minska skadan ar inte möjliga att genomföra. 

Värdet av natur och fiske anges tydligt i Dalarnas miljömål, i regionala miljömål och i 

Orsa kommuns översiktsplan. Det finns en insikt om att det i dessa tillgångar, som ar 

unika för glesbygden, finns ett stort ekonomiskt varde som måste tillvaratas. 

Bolaget anför den globala uppvärmningen som ett skal för Miljööverdomstolen att 

bevilja tillstånd. Det torde knappast ha någon inverkan på den globala uppvärmningen 

att ett kraftverk byggs i Stackmora. Det bör aven noteras att vattenkraften i sig 

producerar växthusgaser. Oavsett hur det förhåller sig med detta i förevarande fall 

måste den sökta åtgärden stallas mot det starka skyddsintresse som miljöbalken anger. 

Det ar aven viktigt att påpeka att det har inte handlar om att effektivisera utnyttjandet 

av vattenkraften i redan påverkade vattendrag. Någon kraftproduktion bedrivs inte vid 

Stackmora damm och utbyggnad i enlighet med ansökan innebar att strömstrackan 

nedströms dammen helt förstörs såvitt avser harrfisket. 

Bolagets iakttagelser rörande "typiska stigar, rastplatser och eldstädery7 

torde bygga på 

missuppfattningar och felaktig information. Efter västra stranden föreligger förbud att 

fiska. Vid den andra stranden finns tydligt använda stigar. Dessutom förhåller det sig 

så att fisket bedrivs av fiskare, som vadar ut i alven.

SVEA HOVRATT 


DOM 

Sid 7 


Planen för utbyggnad av vattenkraft, som antogs av riksdagen år 1984, innefattar inget 

ställningstagande i frågan om riksintresse. Det har tvärtom i flera fall i propositioner 

och utskottsutlåtanden understrukits att samma prövning enligt dåvarande vattenlagen 

skulle ske oberoende av om ett projekt fanns med i planen eller inte. Det ar domstolen 

som i sin prövning slutligt avgör om ett område ar av riksintresse. Det föreligger inte 

något riksintresse för vattenkraftsutbyggnad vid Stackmora damm. 

Det är klarlagt att vattenföretaget påtagligt skulle skada områdenas natur- och 

kulturvärden. Därmed ar företaget inte tillåtligt.. 

Det ar fallhöjden som ar helt avgörande för harrbeståndet. Att anordna ståndplatser i en 

schaktfåra utan fallhöjd gynnar inte harren. Att harren befinner sig på den berörda 

sträckan har sin orsak i att biotopen och fallhöjden ar mycket gynnsamma för den. 

Bolagets påståenden att det inte görs reklam för fisket vid Stackmora ar felaktiga. Det 

gör reklam och skrivs artiklar om fisket dar. 

Eva Laggar och Per-Erik Laggar 

De ar beroende av dagens vattenstånd för att få vatten till den fiskodling de har vid 

dammen. Under sommaren har högst 100 personer fiskat vid dammen. Om dammen 

rivs kommer gadda ner i forsen och äter upp harren. 

Henry Sundberg 

En oförändrad dämningsgrans ar viktig att bibehålla. Om inte tillstånd ges för 

uppförande av ett vattenkraftverk kommer med all sannolikhet en ansökan om 

bortrivning av dammen att inkomma och bifallas. Detta skulle innebära mycket 

negativa konsekvenser för hans fastighet Orsa Stackmora 1:5 och den verksamhet han 

bedriver dar. Vid utrivning skulle stora naringsbottnar försvinna uppströms. Vidare 

skulle levnadsförhållandena för de flodkräftor som finns uppströms försämras. 

Det är viktigt att minska oljeberoendet för att motverka klimatförändringar. En 

utbyggnad av vattenkraften kommer att ge elproduktion som medför att oljeberoendet 

och utsläppen av koldioxid kan minska. Han ifrågasätter om harrfisket på den aktuella 

sträckan verkligen ar betydelsefullt. Sedan lång tid tillbaka driver han ett 

familjeföretag med försäljning av skimprodukter till turister som huvudsaklig 

inriktning. Hans verksamhet omfattar också stuguthyming. Genom sin verksamhet har 

han erhållit en mycket stor erfarenhet av turismen inom det aktuella området. Hans 

uppfattning ar att turisterna ar mer intresserade av att fiska vitfisk, såsom gadda och 

abborre, än av harrfiske. Per-Erik Laggar, som bland annat driver en fiskodling utefter 

den aktuella alvstrackan, har uppgivit att fiske efter harr sker i mycket liten omfattning 

och att inga turister som denne kommit i kontakt med har efterfrågat sådant fiske. 

Miljödomstolen har vid bedömningen av tillåtligheten av vattenkraftsutbyggnaden inte 

på ett riktigt satt bedömt turismen och fritidsfiskets intressen. Turistverksamheten som 

inte galler fisket har över huvud taget inte bedömts av miljödomstolen.

SVEA HOVRÄTT 

Milj ööverdomstolen 

DOM 

REMISSYTTRANDEN M.M. I MILJOOVERDOMSTOLEN 

Sid 8 


Miljö- och halsoskyddsnamnden i Orsa kommun har vidhållit de ståndpunkter som 

framfördes vid miljödomstolen. 

Energimyndigheten 

Stackmora ingår i riksdagens plan för vattenkraftutbyggnaden (vattenkraftplanen) som 

antogs år 1984. Något beslut om ändring av klassificeringen av de intressen som 

därmed ska tillvaratas avseende det aktuella vattendraget har inte fattats. Därför bör 

Stackmora fortfarande betraktas som av riksintresse för energiproduktion - vattenkraft. 

I vattenkraftplanen anges de vattendrag som borde byggas ut för att uppnå mål om 

elproduktion från vattenkraft ett normalår. Stackmora ar bland de områden som enligt 

Narings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, angavs som av riksintresse för 

energiproduktion enligt naturresurslagen. I propositionen till nämnda lag (prop. 

1985/86:3) under punkten 3.8 skrivs "Jag anser det vara självklart att fallstrackor, som 

enligt riksdagens beslut bör få byggas ut för att landets energitillförsel skall 

tillgodoses, skall omfattas av det särskilda skydd som enligt mitt förslag omfattar 

områden av riksintresse". År 1995 uttalade NUTEK att "Regeringen har förklarat att 

de områden som finns i vattenkraftplanen per definition ar av riksintresse". 

Motsvarande "skydd" finns numera i miljöbalken. Någon ändring i fråga om anspråket 

på riksintresse för det aktuella området har inte skett. Energimyndigheten anser därför 

att Stackmora fortfarande ska betraktas som av riksintresse för energiproduktion - 

vattenkraft. 

Omställningen av energisystemet till att på lång sikt baseras på förnybara energikällor, 

innebar att vattenkraftens roll som energi- och effektproducent kommer att bli ännu 

viktigare. Vattenkraften har dessutom rollen som momentan effekt- och 

störningsreserv. Vattenkraftens betydelse som effektreserv kommer att öka i och med 

att andelen icke-reglerbara, förnybara energikällor kommer att öka. Detta gör att 

myndighetens arbete inom vattenkraftområdet i stor utsträckning är inriktat mot att 

tillse att befintliga anläggningar utnyttjas så effektivt som möjligt med minsta möjliga 

miljöpåverkan. Det sökta projektet innebar att redan reglerat vatten utnyttjas 

effektivare för vattenkraftproduktion och ytterligare miljöpåverkan blir förhållandevis 

ringa. Detta gör att ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv Överväger 

energiintresset, särskilt vid en vägning med Stackmora som av riksintresse för 

energiproduktion. 

Fis keriverket 

Eventuella kompensationsåtgarder i närliggande vattendrag skulle i första hand 

huvudsakligen omfatta Orealvens biflöden Unnån och h ån. Biotopåtgärder i form av 

återställning av flottningspåverkade strömstrackor har redan genomförts i Unnån och i 

Oreälvens huvudfåra uppströms Stackrnora med hjalp av allmänna medel. 

Kvarvarande behov av sådan biotopåterstallning i berörda vattendrag kan även dessa 

finansieras med hjalp av allmänna medel exempelvis i form av statligt 

fiskevårdsbidrag, statligt anslag för återställning av kalkade vatten, nuvarande och 

tillkommande fiskeavgifter utdömda för befintliga kraftverk och regleringar i området

SVEA HOVRATT 


DOM 

samt via berörd fiskevårdsområdesförenings fiskekortsintakter. Således bedöms inte 

framtida finansiering komma att saknas för de åtgardsbehov som kvarstår i berörda 

vattendrag. Uppförandet av ett kraftverk vid Stackrnora med villkorade ekonomiska 

medel eller åtgärder i närliggande vattendrag, bedöms inte medföra förbättrade 

förhållanden för området i stort då erforderliga biotopinsatser kan genomföras med 

annan finansiering. 

Sid 9 


Dessutom har förhållandena vid strömstrackorna kring Stackmora visat sig mycket 

gynnsamma för uppväxande harr och skiljer sig från de förhållanden som råder i 

biflödena. Från fiskeekologisk synpunkt kan därför miljöerna i biflödena inte heller 

efter utförda biotopvårdsåtgarder ersätta strömbiotoperna vid Stackrnora i det fall dessa 

skulle försvinna genom tillkomsten av ansökt kraftverk. Vid tillskapandet av 

fiskvandringsmöjligheter vid Stackmora damm eller borttagande av denna skulle 

värdet av de kvarvarande strömstrackorna i Ore alv dessutom bli än större för 

strömlevande fisk. 

Kompensation i form av biotopåtgarder i Orealvens huvudfåra mellan Stackmora och 

Skattungen bedöms inte heller bli meningsfulla då ett bifall till ansökan kan antas leda 

till att kvarvarande strömstrackor kommer att exploateras till förmån for kraftintresset. 

Vid en sådan utveckling kommer förutsättningarna för strömlevande fisk att avsevärt 

försämras och biotopåtgarder i syfte att gynna dessa blir av begränsat varde. Samtidigt 

kan sådana åtgärder på sträckan förutsattas stå i strid med exploateringsintresset genom 

att de torde minska utbytet vid kraftproduktion. Biotopförbattrande åtgärder i 

huvudfåran kan därför komma att utsattas för framtida rensningar, torrläggningar och 

överdamningar. Effekter av hittills genomförda återstallningsåtgarder efter flottningen 

i Orealvens huvudfåra kan på motsvarande sätt komma att omintetgöras vid en 

framtida exploatering av sträckan. 

Kompensation genom utsättning av laxartad fisk, främst harr, i närliggande 

vattenområden bedöms av Fiskeriverket vara svår att genomföra med godtagbart 

resultat. För att erhålla ett skäligt fångstutbyte via utsättningar av harr kravs en 

förhållandevis stor utsättningsfisk, större an 0,3 kg. Genomförda försök med 

framtagande av sådan fångstfardig harr för kompensationsutsattning i målet om 

Österdalalvens reglering har påvisat stora odlingstekniska problem. Försöken med 

framodling av större han har inneburit höga dödligheter, stor känslighet för 

fisksjukdomar och förorsakat hög frekvens av fenskador. Kostnaderna har därigenom 

blivit orimligt höga varför försöken förmodligen inte kommer att drivas vidare. 

Framtagandet av en utsattningsfärdig harr i kompensationssyfte kräver aven ett brett 

genetiskt avelsmaterial vilket medför förhållandevis höga kostnader vid hållandet av 

en avelsstam i odling i kombination med de odlingstekniska problem som redan 

beskrivits. Vidare kommer insamlandet av ett avelsmaterial för detta syfte kräva lokal 

härstamning vilket innebar att befintliga harrstammar i området kommer att behöva 

utsattas för en förhållandevis hård beskattning i syfte att erhålla erforderligt antal 

föraldrafiskar. 

Erfarenheterna av kompensationsutsättning av framodlad harr i strömmande vatten i 

Sverige är begränsade. Från försök med utsättning av odlad mindre harr i strömmande 

vatten kan dock konstateras att dessa givit ett mycket begränsat utbyte.

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

Sid 10 


Vad gäller utsättning i naturliga strömvatten av odlade fiskar gäller generellt att dessa 

tvingas konkurrera med vild fisk i utsättningsområdet. Den vilda fisken kan förutsattas 

vara bättre anpassad till miljön och därigenom konkurrensstarkare an den utsatta. 

utsättning av odlad fisk i vatten med naturligt reproducerande fisk av samma art 

riskerar också att långsiktigt påverka naturbestånden genetiskt genom ett kontinuerligt 

tillskott av fisk. I modem fiskevård prioriteras att så långt som möjligt optimera 

förutsättningarna för naturlig reproduktion i stället för att genomföra utsättningar av 

odlad fisk. Detta gäller särskilt i strömmande vatten. 

Sammantaget gör Fiskeriverket den bedömningen att det inte ar möjligt att genom 

biotopåtgarder och utsättning av laxartad fisk, främst harr, i närliggande vattendrag 

kunna kompensera skadan på fiskeintresset vid tillkomsten av ett kraftverk vid 

Stackmora. 

En fiskväg förbi dammen borde finnas redan idag. 

Berit Sigra, Bo Sigra, Alvdalens Sportfiskeklubb, Stiftelsen Rädda Siljansöringen, FK 

Match, Ovansilj ans sportfiskeklubb, Silj ansbygdens fiskevårdsförbund, 

Flugfiskeföreningen Surpuppan, Älvräddarnas samorganisation och Sveriges 

Sportfiske- och Fiskevårdsområdesförbund har motsatt sig bifall till överklagandet. 

Karl-Göran Johansson och Kål Gunnar Jonsson har tillstyrkt bifall till överklagandet. 

Bakgrund 

Bolaget har i målet ansökt om dels lagligförklaring av den befintliga dammen vid 

Stackrnora, dels tillstånd att ersatta den befintliga dammen med en ny och därvid 

bygga ett kraftverk. Bolaget har förklarat att yrkandet om lagligförklaring inte ska ses 

som ett självständigt yrkande. Den fråga som först ska prövas är därför om den ansökta 

vattenverksamheten ar tillåtlig. Om denna fråga besvaras nekande ska överklagandet 

lämnas utan bifall. 

De invändningar som framförts mot vattenverksamhetens tillåtlighet gäller främst de 

rensningar som bolaget, vid bifall till ansökan, avser att utföra i Nykvarnsforsen 

nedströms dammen och den skada dessa rensningar skulle medföra på fisket. 

Rhttsliga förutsättningar for tillåtlighetsbedömningen 

I 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) finns bestämmelser om hushållning med mark- och 

vattenområden, som tidigare återfanns i lagen (:1987:12) om hushållning med 

naturresurser m.m. (NRL). I målet aktualiseras frågor om riksintressen enligt båda 

dessa kapitel.

SVEA HOVRATT 


DOM 

Sid 11 


Stackmora damm ar belagen i området Siljan-Skattungen, som Naturvårdsverket pekat 

ut som riksintressant för naturvården enligt 3 kap. 6 $ MB (Naturvårdsverkets rapport 

nr 3771 s. 248 och 256 och nr 4037 s. 184). Energimyndigheten har anfört att 

Stackmora damm ar av riksintresse för energiproduktion enligt 3 kap. 8 $ MB, b1.a. 

eftersom platsen finns upptagen i den av riksdagen år 1984 fastställda planen för 

vattenkraftsutbyggnaden. Myndigheternas utpekanden av riksintressen enligt 3 kap. 

MB utgör endast anspråk på riksintressen och har inte någon direkt rättsverkan. Det ar 

prövningsinstansen som har att avgöra om riksintresse enligt 3 kap. föreligger. 

I 3 kap. 10 första stycket MB regleras hur avvägning ska ske nar ett område enligt 

5-8 $s ar av riksintresse för flera oförenliga ändamål. Av bestämmelsens andra stycke 

framgår att beslut med stöd av det första stycket inte får strida mot bestämmelsema i 

4 kap. 

I4 kap. 2 5 MB pekas de s.k. primära rekreationsområdena ut. Inom dessa områden 

ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt 

beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i 

miljön. Ett av de primära rekreationsområdena ar "Siljan och Orsasjön med öar och 

strandområden samt området utmed Orealven, sjön Skattungen och Oresjön med 

området söder därom över Gulleråsen och Boda till Rattvik". I förarbetena till NRL 

benämndes området "Siljansbygden" (Ds Bo 1984:3 s. 92 f. och prop. 1985/86:3 

s. 87 f .). Stackmora damm ar belagen i detta område. 

Enligt 4 kap. 1 MB är de områden som anges i 2-8 $8, med hänsyn till de natur- och 

kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Av bestammelsen 

framgår vidare att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd 

endast om det inte möter något hinder enligt 2-8 $$ och det kan ske på ett satt som inte 

påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. 

För det fall en prövning enligt 4 kap. 1 MB skulle leda till bedömningen att en 

verksamhet medför påtaglig skada på Siljansbygdens natur- och kulturvärden blir en 

avvägning enligt 3 kap. 10 $ MB inte aktuell i målet. Det bör därför först prövas om 

den ansökta verksamheten medför påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden 

innan det bedöms om riksintressen enligt 3 kap. föreligger. 

Påtaglig skada 

Av förarbetena till miljöbalken framgår att uttrycket påtaglig skada avses omfatta 

sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ påverkan på de skyddade intressena 

eller som tillfälligt kan ha en stor påverkan på dessa. Vidare galler, enligt förarbetena, 

fortfarande vad som anges i propositionen till NRL. (prop. 1997/98:45 del 2 s. 35-36) 

I propositionen till NRL anges att nar 3 kap. 1 $ NRL (nu 4 kap. 1 MB) ska tillämpas 

i ett visst ärende måste man utgå från de samlade natur- och kulturvärdena som finns i 

hela det geografiska område som ar berört i ärendet. Det underlag som finns för 

tillämpning av 2 kap. 6 5 NRL (nu 3 kap. 6 MB) ar därvid av stort varde. Man ska 

emellertid - till skillnad från vad som ska iakttas vid tillämpningen av den sistnämnda 

bestammelsen - inte bara göra en bedömning huruvida en viss exploateringsåtgard 

påverkar natur- eller kulturvärden i den närmaste omgivningen. Vid tillämpning av

SVEA HOVRÄTT 


DOM 

Sid 12 


3 kap. 1 f) NRL ska således anläggas ett helhetsperspektiv på vad som ar en lämplig 

utveckling i hela det geografiska område som bestämmelsen omfattar (prop. 1985/86:3 

s. 171). 

En naturlig utgångspunkt vid bedömningar enligt 3 och 4 kap. MB ar de 

planeringsinstrument som kommunerna och länsstyrelserna tagit fram (prop. 

1997/98:45 del 1 s. 242 och Miljööverdomstolens dom 2001-10-31 i mål nr M 8328- 

99; MOD 2001:37). 

Bedömning av den ansökta verksamheten 

I underlaget för riksintresset för turism och friluftsliv i Siljansbygden anges som ett av 

urvalskriterierna att området har särskilt goda förutsättningar för fritidsfiske. I 

underlaget för Naturvårdsverkets utpekande av Siljan-Skattungen som riksintresse för 

naturvård enligt 3 kap. 6 3 MB anges b1.a. att Siljan-Skattungensystemet ar ur såväl 

biologisk-ekologisk som fiskerimassig synpunkt synnerligen värdefullt och som 

förutsättning för bevarande anges b1.a. att ädelfiskens reproduktionsområden ej skadas. 

Av översiktsplanen för Orsa kommun framgår att en av kommunens 

rekommendationer för riksintresseområdet Siljan-Skattungen ar att åtgärder som 

negativt påverkar vattnet och reproduktionsmöjligheterna för ädelfisk inte bör 

förekomma. 

Det anförda visar, enligt Miljööverdomstolen, att fritidsfisket ar en central del av 

riksintresset för turism och friluftsliv i Siljansbygden och att beståndet av ädelfisk och 

dess reproduktionsområde ar ett viktigt naturvarde i området. 

Fiskeriverket har, i egenskap av domstolsförordnad sakkunnig, gjort utredningar om 

harrbeståndet i det aktuella vattenområdet och i yttranden framfört b1.a. följande. 

Utredningarna visar att den genomsnittliga fångsten i Nykvarnsforsen ar klart högre an 

fångsten vid sex andra lokaler i Ore alv med biflöden samt att fångsten per 

ansträngning ar påfallande hög aven i jämförelse med sex andra lokaler i norra 

Sverige. De planerade rensningarna skulle medföra att Nykvarnsforsen försvinner och 

ersatts av en kanalliknande sträcka ned till Unnåns kraftverks damningsområde. 

Därigenom skulle ca 2 hektar lek-, uppväxt- och fiskeområde för laxartad fisk till stor 

del gå förlorade. I stallet skulle miljön gynna andra arter som gadda och abborre. Det 

jämförelsevis mycket goda harrfiskbeståndet och fisket efter detta nedströms den 

befintliga dammen skulle i allt väsentligt försvinna vid en utbyggnad enligt ansökan. 

Ett mindre område närmast nedströms dammen kan dock aven i framtiden förvantas 

fungera som uppvaxtområde för äldre harr och öring. Det ar inte möjligt att genom 

biotopåtgarder och utsättning av laxartad fisk, främst harr, i närliggande vattendrag 

kompensera skadan på fiskeintresset vid tillkomsten av ett kraftverk vid Stackrnora. 

De rensningar, som bolaget avser att utföra vid bifall till ansökan, avser visserligen en 

förhållandevis liten del av det område - Siljansbygden - som utpekats som primärt 

rekreationsområde i 4 kap. 2 MB. Det har emellertid, genom Fiskeriverkets 

utredning, klarlagts att rensningarna skulle medföra stor och bestående skada på det 

rika harrbeståndet nedströms Stackrnora damm. Enligt Fiskeriverket skulle en 

exploatering av Orealven enligt ansökan inte komma att slå ut genetiskt unika

SVEA HOVRÄ~T 


DOM 

Sid 13 


harrbestånd men väl kunna medföra en lägre produktion av harr och därmed en 

minskad populationsstorlek, vilket kan få negativa genetiska konsekvenser i framtiden. 

Detta skulle, enligt Miljööverdomstolen, kunna minska den biologiska mångfalden. 

Bolaget har förklarat att det inte ar berett att godta någon egentlig inskränkning i 

omfattningen av de planerade rensningarna. 

Med hänsyn till det anförda bedömer Miljööverdomstolen att anlaggandet av en ny 

damm med kraftverk vid Stackrnora skulle - som ansökan utformats - medföra 

påtaglig skada på naturvärdena i Siljansbygden. Företaget ar således inte tillåtligt 

enligt 4 kap. 1 5 MB. Miljödomstolens domslut ska därför fastställas. 

Rattegångskostnader 

Bolaget har medgivit framställda ersättningsanspråk med det undantaget att det bestritt 

att utge ersättning för mervärdesskatt till Eva Laggar och Per-Erik Laggar, eftersom 

dessa förklarat sig bedriva mervardesskattepliktig verksamhet och skatten därför inte 

utgör en kostnad för dem. 

De medgivna ersättningsanspråken ska bifallas. Nar det galler Eva Laggar och Per- 

Erik Laggar yrkande om ersättning för mervärdesskatt finner Miljööverdomstolen att 

skatten inte utgör en kostnad för dem. Deras ersättningsanspråk ska därför ogillas i den 

delen. 

HUR MAN OVERKLAGAR, se bilaga C 

Överklagande senast den 2007-12-18 

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjallås, miljörådet Lars Hyden, 

hovrättsrådet Liselotte Rågmark och tf. hovrättsassessorn David Tömgren, referent. 

Enhälligt.

STOCKHOLMS TINGS~TT DOM 

Avdelning 9 2006- 10-24 

meddelad i Stockholm 

SOKANDE 

Fortum Kraft Aktiebolag 

Bilaga A 

Må1 nr M 80-03 

Ombud: advokaten Louis Vasseur, Alrutz' Advokatbyrå AB, Box 7493, 

103 92 Stockholm 

SAKEN 

Ansökan om tillstånd att uppföra ett vattenkraftverk m.m. i Oreälven vid Stackmora 

i Orsa kommun, Dalarnas Ian; nu fråga om uppförandet ar tillåtligt 

Uppgifter till miljöboken: 

Avdelning: I 

Avrinningsområde: 53:I 

Koordinater: x: 6781810 

y: 1438140 

DOMSLUT 

Ansökan avslås. 

Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften slutligt till sjuttioåttatusenetthundra 

(78 100) kr. Sökanden äger återfå sextioettusenniohundra av den tidigare erlagda 

prövningsavgiften. 

Sökanden skall ersatta Kammarkollegiet dess rättegångskostnad med tjugofeintu- 

sentvåhundra (25 200) kr, varav 24 000 kr för arbete, jmte ränta enligt 6 5 räntela- 

pen på 25 200 kr från denna dag till dess betalning sker. 

Sökanden skall ersatta Orsa kommun dess rättegångskostnad med fyrtiotusenfem- 

hundra (40 500) kr, varav 37 400 kr för arbete, jämte ränta enligt 6 5 räntelagen på 

40 500 kr från denna dag till dess betalning sker. Beloppet ar exklusive mervärdes- 

skatt. 

Dok.Id 258870 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 8307 Fleminggatan 14 08-657 50 45 08-657 56 28 måndag - fredag 

104 20 Stockholm E-post: 09:OO-12:OO 

stockhoIms. tingsratt.avdelning9@dom.se 13:OO-15:OO 

www.stockho1mstingsratt.se 

Sid 1 (64)

STOCKHOLMS TINGSRÄTT 

Avdelning 9 

DOM 

Sökanden skall ersatta Christina Bjelvert Olssons huvudman deras rattegångskost- 

nad med etthundrasjuttontusenniohundranitton (1 17 9 19) kr, varav 1 17 000 kr för 

arbete, jämte ranta enligt 6 fj rantelagen på 11 7 91 9 kr från denna dag till dess be- 

talning slter. Beloppet ar inklusive mervärdesskatt. 

Sökanden skall ersatta Hans-Peter Brattbergs huvudman hans rättegångskostnader 

med sextiofjratusentvåhundrafyrtiofyra (64 244) kr, varav 42 500 kr för arbete, 

jämte ranta enligt 6 rantelagen på 64 244 kr från denna dag till dess betalning 

slter. Beloppet ar inklusive mervärdesskatt. 

Sökanden skall ersatta Leif Anderssons huvudman deras rättegångskostnad med 

etthundrasextioniotusenniohundratolv (169 912) kr, varav 122 500 kr för arbete, 

jämte ranta enligt 6 fj rantelagen på 169 912 kr från denna dag till dess betalning 

sker. Beloppet ar inklusive mervärdesskatt. 

Sid 2 

M 80-03


Avdelning 9 

BAKGRUND 

DOM 

Oreälven rinner ut i Orsasjön, som genom ett smalt sund står i förbindelse med sjön 

Siljan. Siljan avbördas genom Dalälven. Ett par kilometer uppströms Orealvens 

utlopp i Orsasjön ligger en regleringsdamm benämnd Stackrnora damm. Strax ned- 

ströms Stackmora damm rinner Unnån ut i Orealven. I Orealven har i anslutning till 

Unnåns utlopp uppförts ett kraftverk benämnt Unnåns kraftverk. Strax nedströms 

Unnåns luaftverk ligger ytterligare ett kraftverk, Hansjö kraftverk. I Unnåns kraft- 

verk utnyttjas fallhöjden på sträckan från Hansjö kraftverk upp till en sektion strax 

uppströms järnvägsbron över Orealven. Järnvägsbron ar belagen knappt 500 m ned- 

ströms Stackmora damm. Närmaste uppströms belägna kraftverk ar Skattungbyns 

kraftverk på ett avstånd av 1,5 a 2 mil. Orealven är uppströms Stackrnora damm 

reglerad genom vattenkraftmagasin i Vässinjärvi samt i Skattungen och Oresjön. 

YRKANDEN OCH MALETS HANDLAGGNING 

Sökanden framställde i komplettering till ansökan den i i juli 2003 (aktbil 5 j två 

alternativa yrkanden enligt följande. 

1. Utrivningsalternativet 

Sökanden anhåller om lagligförklaring av Stackrnora damm enligt 17 5 lagen 

om införande av miljöbalken, tillstånd enligt 11 kap. i9 5 miljöbalken alterna- 

tivt 16 5 5. lag om införande av miljöbalken och 14 kap. 3 5 vattenlagen (1 983:29 1) 

att riva ut Stackmora damm. 

Sökanden hemställer dessutom om en arbetstid på tre år, verkställighetsförordnade 

samt godkännande av miljökonsekvensbeslaivningen. 

11. Utbyggnadsalternativet 

Sökanden anhåller om lagligförklaring av Stackmora damm enligt 17 5 lagen 

om införande av miljöbalken, dels tillstånd enligt i 1 kap. 19 5 miljöbalken alterna- 

tivt 16 5 5. lag om införande av miljöbalken och 14 kap. 3 5 vattenlagen (1983:291) 

att riva ut Stachnora damm, tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken 

Sid 3 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

- att strax nedströms laget för dammen uppföra ett kraftverk med tillhörande 

utskovs- och anslutningsdammar, 

- att genom kraftstationen avleda 40 m3is eller den högre vattenmängd turbi- 

nen förmår sluka, 

- att i vad skötseln av kraftverksdammen beror höja vattenståndet i alven 

uppströms kraftverket till damningsgransen + 183,80 m, 

- att enligt 2 kap. 8 5 lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 

ta i anspråk annan tillhörande vattenkraft inom den aktuella alvstrackan, 

- att utföra rensningar, massupplaggning, skadeförebyggande åtgärder och 

röjning på föreslaget satt och att enligt 28 kap. 10 5 2. miljöbalken för dessa 

ändamål ta i anspråk annan tillhörande mark- och vattenområden i den ut- 

sträckning som framgår av ansökan med kompletteringar. 

Sökanden hemställer dessutom att strömfallsfastighet fastställs, att arbetstiden be- 

stäms till sju år, att verkställighetsforordnade meddelas samt att miljökonsekvens- 

beskrivningen godkänns. 

Fiskeriverket förordnades i beslut i protokoll den 15 mars 2004 att utföra sakkun- 

nigutredning enligt 22 kap. 12 5 miljöbalken. 

I skrift den 16 maj 2005 justerade sökanden utbyggnadsförslaget b1.a. genom att 

någon damningshöjning inte längre begärdes och att utbyggnadsvattenföringen fö- 

reslogs till 45 m3is. 

Sökanden återkallade i skrift den 20 mars 2006 utrivningsaltemativet (I). 

Miljödomstolen avskrev i slutligt beslut i protokoll den l6 juni 2006 målet i den del 

det avsåg utrivningsalternativet och förordnade om rättegångskostnader i den delen. 

Sid 4 

M 80-03

STOCKHOLMS TINGSRATT 

Avdelning 9 

DOM 

Miljödomstolen har därefter hållit huvudförhandling med syn den 22 augusti 2006 

för prövning av tillåtligheten av utbyggnadsalternativet. 

Sökanden har vid huvudförhandlingen klargjort att utbyggnadsaltemativet skall 

förstås som att sökanden yrkar att få ersatta den befintliga Stackrnora damm med ett 

kraftverk med tillhörande utskovs- och anslutningsdammar. Yrkad lagligförklaring 

och utrivning av Stackrnora damm ar i utbyggnadsaltemativet således inte att se 

som ett självständigt yrkande. Sökanden yrkar att få tillgodogöra sig vattenkraften 

mellan nivåerna +l 83,30 och 179,OO samt ianspråkta annan tillhörig mark- och vat- 

tenområden för byggnadsåtgärder och permanenta anläggningsdelar. Sökanden an- 

ser dock att prövningen av tvångsratt och ersättningar härför kan, om de inte löses 

under hand, tas med i en senare skaderegleringsdom. Det begärs en arbetstid om sju 

år från lagakraftvunnen dom. Tid för anmälan av oförutsedd skada föreslås till fem 

år och den s.k. ersättningsfria andelen till en tjugondel. 

Sökanden har begärt verltstallighetsförordnande. 

Sökanden har föreslagit att fiskeavgifter inte prövas i denna dom utan i senare dom 

om vattenverltsamheten nu skulle tillåtas. Någon erinran häremot har inte anförts. 

Rådighet 

Det vattenområde på vilket kraftverk och damm skall uppföras ingår i fastigheterna 

Stackrnora 47:4, som ags av sökanden, och Orsa Kyrkby 16: 19, som ags av Per-Erik 

Laggar och Eva-Marianne Laggar. Sökanden förfogar dock enligt avtal (bil D till 

ansökan) för all framtid över "den ratt till grund, flodbotten, vatten och vattenfall 

samt damningsratt" som hör till fastigheten Orsa Kyrkby 16: 19. Sökanden har såle- 

des rådighet enligt 2 kap. 1 5 med särslcilda bestämmelser om vattenverksamhet 

över det vattenområde på vilket kraftverket med regleringsdamm skall uppföras. 

Sid 5 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Sökanden har vidare i egenskap av ägare till fastigheten Stackmora 47:4 och med 

stöd av nysnämnda avtal rådighet över 89 % av den fallhöjd som skall tillgodogöras 

i kraftverket. Sökanden får därigenom enligt 2 kap. 8 5 lagen med särskilda be- 

stämmelser om vattenverksamhet tillgodogöra sig aven annan tillhörig vattenkraft 

inom den aktuella alvstracltan. 

Höjdsystem 

De i ansökan använda höjdangivelsema hänför sig till rikets höjdsystem RHB 70. 

Lämplig fixpunkt for de alternativa företagen är Lantmäteriets fixpunkt nr 671 5, 

belagen ca 250 m från damrnlaget. Fixpunkten har höjden +192,035 m. Om utbygg- 

nadsalternativet genomförs kommer en ny huvudfix att inrättas på dammbyggnaden 

Hydrologi 

SMHI har lämnat följande uppgifter avseende karakteristiska vattenföringar i Oreä- 

ven vid Stackmora. Värdena grundar sig på en fi-amräknad naturlig framrinning 

under en 50-årsperiod. 

Högsta högvattenföring 350 m3/s 

Medelhögvattenföring 150 m3/s 

Medelvattenföring 27 m3/s 

Vattenföring ined 50 % varaktighet 15 m3/s 

Vattenföring med 75 % varaktighet 9,5 m3/s 

Medellågvattenföring 6 m3/s 

Lägsta lågvattenföring 2 m3/s 

Avrinningsområdet är 2296 km2 med en sjöandel av 3,6 %. 

Oreälven ar reglerad dels i Vässinjärvimagasinet med en volym av 70 IvIrn3, dels i 

Oresjön-Skattungen med volymen 83 ~ m ~ . 

Dalalvens Vattenregleringsföretag har beräknat dimensionerande flöden för Oreal- 

ven vid Sltattungsbyn. Flödet med en återkomsttid av 100 år berdaas for Skat- 

Sid 6 

M 80-03

STOCKHOLMS TINGsRÄTT 

Avdelning 9 

DOM 

tungsbyn till 3 13 m3/s. Vid Stackrnora blir motsvarande flöde 390 m3/s vid en pro- 

portionering baserad på nederbördsområdenas storlek. 

Stackmora damm 

Stackrnora damm uppfördes år 1862 av den då bildade flottningsföreningen i sam- 

band med inrättandet av allmän flottled i Orealven. Den ersatte en äldre damm be- 

lagen på ungefar samma plats, vilken ansågs vara till hinder för flottningen. 

Staclunora damm tillgodosåg b1.a. behovet av drivvatten for en i anslutning till 

dammen på åns vänstra strand belagen spannmålskvarn. Senare uppfördes i anslut- 

ning till dammen även en såg på åns högra strand. Denna såg ersattes så småningom 

av en ny såg. För driften av sågarna fanns två numera borttagna elkraftturbiner in- 

stallerade, till en början på ca 13 respektive 16 hästkrafter men senare på 16 respek- 

tive 30 hästkrafter. 

Den ovan nämnda kvarnbyggnaden finns kvar men är i dåligt skick. Den ags inte av 

F ortum. 

I det tidigare turbinhuset finns i dag ett intag för att förse en fiskodlingsanlaggning 

tillhörig Per Erik Laggar och Eva-Marianne Laggar med vatten. Anläggningen är 

belagen på högra stranden och består av ett antal odlingsdammar som gravts ut på 

ett till alven gränsande markområde. Intaget som ar belaget vid dammens högra 

landfaste, består av en ca 3 m lång tilloppstub med diametern ca 1 m ingjuten i 

dammens landfaste av betong. Tuben leder till en sump i ett äldre turbinhus, dar 

vattnet sedan fördelas ut till de olika bassängerna i fiskodlingen. 

Den nuvarande dammen har tillkoinmit efter den domstols- och myndighetspröv- 

ning som erfordrades vid den tid då dammen uppfördes. Detsamma torde galla utta- 

get av vatten till kvarnen. Uttaget av vatten till sågarna torde däremot ha skett utan 

prövning. Tillstånd enligt vattenlagen eller miljöbalken saknas för det nuvarande 

uttaget av vatten till fiskodlingen. 

Sid 7 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Frägan om vem som är ägare till Stackmoradarnrnen har aldrig blivit rättsligt av- 

gjord. Det har tidigare rått oklarhet om vem som är ägare - dåvarande Dalelfvarnes 

Flottningsförening eller Siljansbygdens Kraftaktiebolag tillsammans med Stackrno- 

ra Aktie Sägbolag. Med hänsyn till kostnaderna för underhåll har varken flottnings- 

föreningen eller bolagen velat vidkännas äganderätten. Frågan har varit föremål för 

utredning från båda parternas sida. Flottningsföreningen har därvid gjort gällande 

att dammen är uppförd för att tillgodose sågens och kvarnens behov och därför till- 

hör ägarna till dessa verk, medan kraftbolaget och sågverksbolaget har gjort gällan- 

de att dammen är inrättad för flottningen och därför tillhör flottningsföreningen. 

Flottningen i Oreälven liksom kvarn- och sågverksverksamheterna har numera lagts 

ned. Sedan Fortum därefter genom förvärv i flera led blivit ägare till eller fått servi- 

tutsrätt till det vattenområde och de fastigheter på vilka dammen är belägen, har 

skötsel och underhåll av dammen fullgjorts av Fortum. Kostnaderna för skötsel och 

underhåll är betydande. 

Stackmora damm är trots det underhåll som utförts av Forturn och dess företrädare i 

mycket dåligt skick och det finns risk för att dammen rasar. Det är därför angeläget 

att den rivs ut så snart som möjligt. Ett brott i dammen skulle sannolikt inte leda till 

några personskador eller större skador på annan är Fortum tillhörig egendom. Ett 

ras skulle b1.a. kunna leda till att lossrivet virke förs ned till det Forturn tillhöriga 

Unnåns kraftverk och orsaka skador på detta. 

Stackrnora damm är uppbyggd av fyra timrade, stenfyllda träkistor med tre mellan- 

liggande utskov. Avstängningsanordningarna utgörs av träsättar av bräder vilande 

pä löstagbara stolpar av trä. Utskov 1 som ar delat av en mellanpelare ligger på 

tröskelnivän +l 8 1,95 med den fria bredden pä ca 14,16 m. Utskov 2 ligger på trös- 

kelnivän +l 8 1,75 med den fria bredden på ca 9,27 m. Utskov 3 ligger på tröskelni- 

vän t 1 82,20 med den fria bredden på ca 12,04 m. 

Sid 8 

M 80-03

STOCKHOLMS TINGS~TT 

Avdelning 9 

DOM 

För Stackmora damm finns inga regleringsbestämmelser utan vattenståndet vid 

dammen har av gammal hävd, under normala vattenföringsförhållanden, hållits på 

en nivå motsvarande ca +l 83,30. Dammens avbördningsförmåga är dock begränsad 

och vid vattenföringar över ca 85 m3/s och med utskoven helt öppna börjar vatten- 

ytan stiga över denna nivå. Vid det uppskattade 1 00-årsflödet, 390 m3/s, stiger vat- 

tenståndet vid dammen till nivån ca +l 85,2. Dammen påverkar vattenstånden i Ore- 

älven på en ca 5 km lång sträcka upp till Kallholsforsen. Älven har på denna sträcka 

normalt en bredd av 50-70 m och är förhållandevis djup, på sina stallen upp till 

12-1 3 m, på några grundare partier som minst ca 2-2,s m. Några forsar eller kon- 

centrerade fall förekommer inte på sträckan utan alven flyter lugnt med obetydliga 

fallförluster. 

Planerad anläggning (jfr justerad ansökan i sökandens bemötande den 16 maj 

2005, aktbil 131) 

Den befintliga Stackmora damm rivs ut, Som ersättning kommer ett nytt kraftverk 

med damm att byggas strax nedströms, ca 35 m, den befintliga dammen 

Den nya anläggningen kommer att bestå av en kraftstation samt en utskovsdamm 

och två anslutningsdammar, en mot vardera stranden. För att utnyttja fallhöjden ned 

till Unnåns kraftverk behöver rensningar utföras mellan den nya dammen och ma- 

gasinet för Unnåns kraftverk. Rensningarna sker ned till bottennivån +177,0 m. 

Kraftverket kommer att utnyttias som ett strömkraftverk och någon vattenreglering 

kommer således inte att ske. För att öka fallhöjden kommer uppströmsvattenståndet 

vid vattenföringar upp till 80 m3 /s att höjas med 0,5 m i förhållande till nuvarande 

normala vattenstånd, +l 83,30 m. Damningsgränsen kommer således att ligga på 

höjden +l 83,80 m. På grund av högre avbördningskapacitet hos den nya dammen 

kommer vattenståndshöjningen, jämfört med nuvarande förhållanden, att minskas 

successivt vid vattenföringar över 80 m3/s upp till 150 m31s (normal vattenföring). 

Vid ännu högre vattenföringar kommer vattenståndet att vara lägre än för närvaran- 

Sid 9 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

de. Vid den föreslagna därnningsgransen +l 83,80 avbördar dammens två utskov 

tillsainmans ca 390 m3/s. 

Kraftverket kommer att få en bruttofallhöjd på 4,8 m och en utbyggnadsvattenföring 

av 40 in3/s. 

Anläggningen kommer att bestå av följande huvuddelar. Anslutningsdamm av jord 

mot höger strand, kraftstation, utskovsdamm, anslutningsdamm av jord mot vänster 

strand samt rensning i älvfåran nedströms. 

Anslutningdamin av iord mot höger strand 

Dammen får en längd av ca 15 m och grundläggs på jord. Krönet får nivån +l 85,50 

och bredden 5 m. Dammen byggs upp kring en central, tätande kärna av morän om- 

given av sand- och grusfilter. Stödfyllningen utgörs av grus. Uppströmsslänten 

läggs i lutning 1 :2 och nedströmsslänten i 1 : 1,5. En vall med iängden ca 40 m och 

med samma krönnivå som dammen utförs längs höge strand uppstöms och ansluts 

till naturlig marknivå. 

Kraftstation 

Kraftstationen grundläggs på jord och utförs med vattenvägar och undre delar i armerad 

betong. Överbyggnaden utförs av prefabricerad beton med fasadbeklädnad 

av trä eller plåt. Maskininstallationen utgörs antingen av ett aggregat med kaplan- 

turbin och direktkopplad generator eller av två semikaplanturbiner med direktkopplade 

generatorer. Elutrustning placeras inomhus i maskinstationen förutom trans- 

formator som placeras utomhus. Utmatningsspänningen blir 10 kV och anslutning 

sker via en kraftlinje till Unnåns kraftverk alternativt till en linje vid Bom nära 

Orsa. 

Utskovsdamm 

Utskovsdammen utförs i betong och sammanbyggs med kraftstationen. Dammen får 

två utskov med vartdera en fri bredd av 7,00 m och tröskelnivån + 177,50. Luckut- 

Sid 10 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

rustningen utgörs antingen av plana stålluckor eller uppåtgående segmentluckor. 

Dammen grundläggs på jord och utförs med anordning före energiomvandling för 

att minska påfrestningarna på älvfåran nedströms. 

För att erhålla en bra inströmning mot utskov och intag görs en trattformig ur- 

schaktning omedelbart uppströms dammen med nivån +l 76,5 vid dammen och lut- 

ning 1 : 10 uppströms. Urschaktningen spetsas ut mot noll ungefar i laget för den 

befintliga dammen. 

Anslutningsdamm mot vänster sida 

Damnen, som får längden ca 50 m, utfors enligt samma princip som motsvarande 

dammdel på höger sida. 

Fisktrappa 

Sökanden motsätter sig att fisktrappa anordnas. Teknisk& seti kan dock fisktrappa 

byggas i anslutning till den nya dammbyggnaden. Förslagsvis skulle trappan kunna 

utföras med bassänger i betong och med en lutning av ca 1 :7. 

Anläggningskostnaden bedöms på grundval av nyligen utförda liknande fisktrappor 

till ca 1,9 Mkr. Vattenförbrukningen bör erfarenhetsmässigt ligga i storleksordning- 

en 0,s m3/s och innebar till exempel for sommarhalvåret ett kraftbortfall av ca 

58 000 kWh. Med ett kraftpris av i genomsnitt ca 35 ÖrefkWh motsvarar detta en 

årlig kostnad av ca 20 000 kr, kapitaliserat 0,5 Mkr. 

Eftersom de nedanförliggande kraftstationerna Unnån och Hansjö utgör vandrings- 

hinder för exempelvis uppvandrande fisk från Siljan skulle huvudsakligen harr från 

älvstrackan ned till Unnåns kraftverk och från Unnån kunna vandra uppströms ge- 

nom en fisktrappa. Erfarenhetsmässigt ar fisktrappor svåra att få att fungera effek- 

tivt för harr och uppströmsstrackans bestånd av rovfisk skulle dessutom väsentligt 

begränsa nyttan av en fisktrappa. 


M 80-03


Avdelning 9 

Rensning i älvfåran nedströms. 

DOM 

För att utnyttja fallhöjden ned till dämningsgränsen vid det nedanförliggande Un- 

nåns kraftverk utförs en fördjupning av älvfåran nedströms den nya anläggningen. 

Urschaktningen görs med bottenbredden ca 25 m och bottennivån +177,0. Slänterna 

får lutningen 1.2 a'1.3 och anpassas till nuvarande strandlinje. Schaktdjupet blir ca 

2,j n1 närmast kraftstationen och spetsas ut till noll vid inlandsbanans korsning med 

älven ca 400 m nedströms darnmlaget. Vattenhastigheten på den fördjupade älv- 

striickan blir ca 0,5 d s vid medelvattenföringen 27 m3/s och ca 0,7 m/s vid kraft- 

verkets utbyggnadsvattenföring 40 m3/s. 

Kraftproduktion (jfr justerad ansökan i sökandens bemötande den 16 maj 


Den installerade effekten vid utbyggnadsvattenföringen blir ca 1 500 kw. Den un- 

der normalår uttagbara energin beräknas till 8,7 GWh, varav 4,l GWh under vinter- 

tid (oktober-mars) och 4,6 GWh under sommartid (april-september). 

Vattenkraft som utnyttjas (jfr justerad ansökan i sökandens bemötande den 16 

maj 2005, aktbil 131) 

I kraftverket kommer att utnyttjas fallhöjden mellan den nya damningsgränsen 

+l 83,80 m och nivån för kraftverksmagasinet till Unnåns kraftverk, +179,00 m, dvs 

totalt 4,80 m. Som framgår av det tidigare har vattenståndet vid dammen under 

mycket lång tid regelmässigt hållits på nivån +l 83,3 m och bolaget anser sig därför 

ha en hävdvunnen rätt till vattenkraften upp till denna nivå. 

Av utredning framgår att en preliminär beräkning ger vid handen att Fortuin dispo- 

nerar över ca 89 % av den fallhöjd som avses bli utnyttjad. 

Det ar således uppenbart att Fortum genom äganderätt eller servitutsrätt disponerar 

mer an 50 % av den fallhöjd som skall utnyttjas i anläggningen. 

Sid 12 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Vattenhushållningen kommer inte att förändras genom det nya kraftverkets till- 

komst. Ingen reglering kommer att bedrivas, utan den rådande vattenföringen kom- 

mer att opåverkad släppas fram genom turbiner och damm. 

Mark för anläggningen, strömfallsfastighet 

Kraftverket med utskovsdamm och anslutningsdammar kommer att byggas på fas- 

tigheterna Stackrnora 47:4 (vänstra stranden), tillhörig Fortum, och Orsa kyrkby 

16: 19 (högra stranden), tillhörig Per Erik och Eva Marianne Laggar. 

Rensningar kommer huvudsakligen att utföras på Stackrnora 47:4 och Orsa kyrkby 

16: 19 samt till en mindre del på Stackrnora s:37. Bolaget behöver således miljö- 

domstolens medgivande enligt 28 kap. 10 § miljöbalken att ta bolaget ej tillhöriga 

mark- och vattenområden i anspråk i erforderlig utsträckning. 

Som strömfallsfastighet föreslås S tackmora 47 :4. 

Masshantering 

Schaktmassor används i största utsrackning for fyllning i jorddammar och vägar etc. 

Alla massor kommer dock inte att kunna användas utan ca 15-20 000 m3 lösa mas- 

sor, huvudsakligen grus och sand från rensning i utloppet, kommer att behöva pla- 

ceras i upplag. Lämplig upplagsplats bestäms förslagsvis i samråd med kommunens 

milj öenhet. 

Orsa kommun har vidtalats och meddelat att plats för ett upplag för överskottsmas- 

sor kan beredas vid en befintlig deponi för byggavfall inom kommunen. Deponin 

kommer att vara i drift fram till 2008 då en Övertäckning är planerad. 

Miljökonsekvenser 

Kulturminnen 

Sid 13 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Utmed den berörda alvstrackan finns ett antal registrerade fasta fornlämningar, men 

dessa kommer inte att påverkas så att det finns anledning att vidta skadeförebyg- 

gande åtgärder. 

Inverkan på befintlig fiskodling 

Per-Erik Laggar bedriver en fiskodling belagen på fastigheterna Stackmora 47:4 och 

Stackrnora 16: 19. Odlingen består av sex stycken bassänger belägna på förstnämnda 

fastighet. De försörjs med vatten från älven. Intaget sker genom en betongkulvert 

från den tidigare nämnda turbinhallen vid Stackrnora damm. Vattnet fördelas sedan 

i sex olika rör som mynnar i respektive bassäng. Det avleds från bassängerna till 

alven nedströms Stackmora damm. 

Bortledningen av vatten till odlingen har inte tillståndsprövats enligt miljöbalken 

eller tidigare vattenlagstiftning. Något avtal om bortledningen har heller inte träffats 

vare sig i samband med dammens tillkomst eller i annat samrnarihang. Mängdeii 

vatten har aldrig mätts upp men kan med ledning av rördimensioner och andra upp- 

gifter beräknas till ca 400 Ils. Fiskodlingen har enligt då gällande miljöskyddslag- 

stiftning anmälts till Länsstyrelsen i Dalarnas län för en produktion om högst 10 ton 

fisk per år. I anmälan omnämndes att vattenbortledningen uppgår till ca 50 llminut. 

Den fastighet på villten de sex bassängerna är belägna tillhör Fortum. Ett område av 

fastigheten har genom ett nyttjanderattsavtal den 18 november 1988 upplåtits till 

Per-Erik Laggar och Eva-Marianne Laggar. Enligt avtalet får de använda området 

för anläggande och drift av en fiskodlingsanstalt i den mån detta kan ske utan olä- 

genhet för ett vid Stackmora planerat kraftverk. De skall enligt avtalet själv bara 

ansvaret för alla olägenheter och skador på grund av anläggningen. 

Fiskodlingen kommer fortfarande att kunna försörjas med vatten från älven. Efter 

detta vatten kommer att ledas förbi kraftverket kommer bortledningen att innebära 

viss kraftförlust. 

Sid 14 

M 80-03


Avdelning 9 

Fiskbestånd och fiske 

DOM 

Några verkningsfulla åtgärder kan sannolikt inte vidtas för att kompensera den på- 

verkan som sker på fisk- och kraftbestånd. Framför allt är det harrbestånden på den 

indämda delen av Kallholsforsen och på rensningssträckan nedströms det planerade 

kraftverket som kommer att påverkas. Bolaget är emellertid berett att stalla 30 000 

kr till Orsa Fisltevårdsornrådesforenings förfogande för att användas på lämpligt satt 

inom fiskevårdsområdet. 

Tillämpning av miljöbalkens hansynsregler 

Kunskapskravet 

Fortum ar näst efter Vattenfall AB den största ägaren av vattenkraftanläggningar i 

landet. Inom bolaget finns således en betydande erfarenhet och kompetens och det 

råder ingen tvekan om att det inom bolaget finns erforderlig kunskap såväl vad gäll- 

er byggande och drift av vattenkraftanläggningar, som deras påverkan på miljön. 

Skyldigheten att vidta skyddsåtgärder 

Fortum avser att inom rimliga gränser genomföra utbyggnaden på ett så skonsamt 

satt som möjligt samt så långt som möjligt vidta skadeförebyggande åtgärder för att 

begränsa verkningarna av densamma. 

Lokalisering 

Det berörda området kring Oreälven utgör riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken för 

kulturminnesvården. 

I kommunens översiktsplan uttalas att hänsyn skall tas till den rika förekomsten av 

fornlämningar samt att itgarder som negativt påverkar vattnet och reproduktions- 

områden för ädelfisk inte bör förekomma. 

Orealven tillhör inte de alvar med tillhörande kall- och biflöden eller i vilka ingår 

alvsträckor, som enligt 4 kap. 6 5 miljöbalken är undantagna från vattenkraftut- 

byggnader. I den på grundval av förslagen i SOU 1983:49 Vattenkraft (betänkande 

Sid 15 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

av vattenkraftberedningen) beslutade vattenkraftplanen föreslås tvärtom en utbygg- 

nad av vattenkraften vid Stackrnora för en effekt om 2 MW. 

Fortum bedömer att anläggandet av det planerade kraftverket kan utföras på sådant 

sätt att det inte påtagligt skadar natur- eller kulturmiljön och att den planerade vat- 

tenverksamheten därför inte strider mot 1 kap. 1 och 3 kap. miljöbalken. Den är 

därför förenlig med bestämmelsen i 2 kap. 4 fj miljöbalken. 

TilIitlighet (jfr justerad ansökan i sökandens bemötande den 16 maj 2005, 

aktbil 131) 

Skadorna på naturvärden och kulturvärden samt på fastigheter och tekniska föremål 

kommer att bli begränsade. Fortum bedömer med hänvisning till miljökonsekvens- 

beskrivningen och fiskeutredningen att skadorna och olägenheterna inte blir av så- 

dan betydelse, att verksamheten strider mot tillåtlighetsbestämmelsen i 2 kap. 9 § 

miljöbalken. 

Anläggningskostnaderna för det nya kraftverket uppgår till ca 37 miljoner kr. Ars- 

kostnaden for avskrivningar, drift, underhåll och reparationer beräknas till 2,05 mil- 

j oner krlår. 

Kostnaderna för skador och sltadeförebyggande åtgärder beräknas till följande. 

Bebyggelse, tomtmark 1n.m. 215 O00 kr 

Vägar 25 O00 kr 

Skogs- och jordbruksmark 200 O00 kr 

Awerkning och röjning 400 O00 kr 

Ersättning för fiske 

Totalt 

Sid 16 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Av beräkningar framgår att det kraftpris som erfordras för att nyttan av anlaggning- 

en skall överstiga kostnaderna blir 24 ÖreIkWh. 

Man bör kunna rakna med att kraftpriserna i framtiden kommer att uppgå till minst 

25 ÖreIkWh. Ett arbete med lagstiftning om s.k. Gröna certifikat pågår. Det planera- 

de kraftverket kommer av allt att döma att omfattas av denna lagstiftning, vilket 

skulle innebära att kraften får ett ännu högre varde, upp till 33-35 ÖreIkWh. 

Nar det galler fisket anser Fortum att bedömningen av verkningarna av företaget 

måste göras med utgångspunkt från rådande förhållanden. Dessa innebär att någon 

fiskvandring inte kan förekomma eftersom redan nedanför liggande kraftverk utgör 

vandringshinder. Även den befintliga dammen i Stackmora torde utgöra ett sådant 

hinder. De eventuella fördelar för fisket, som fiskvagar förbi nedanför liggande 

lu-aftverk i Orealven skulle medföra, skall därför inte belasta det här aktuella foreta- 

get. Som framgår av mjijökonsekvensbes'krivningen blir påverkan på fisket reiaiivt 

begränsad. Några meningsfulla åtgärder för att begränsa denna påverkan bedömer 

sökanden inte finns. 

Det föreligger därför inte hinder enligt 2 kap. eller 11 kap. miljöbalken mot tillåt- 

ligheten av verksamheten. 

Tidplan (jfr justerad ansökan i sökandens bemötande den 16 maj 2005, aktbil 

131) 

Arbetstiden beräknas till 1 ,5 a 2 år. Som arbetstid enligt 22 kap. 25 5 miljöbalken 

föreslås tio år från lagakraftvunnen tillståndsdom. 

Avgifter 

Antalet avgiftsenheter är mindre an 500 och avgifter enligt 6 kap. 1 och 6 $5 lagen 

ined särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall därför inte utgå. 

Tid för anmälan av oförutsedd skada 

Sid 17 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Fortum hemställer att tiden för anmälan av oförutsedd skada bestäms till fem år 

efter byggnadstidens utgång. 

Förslag till villkor (jfr justerad ansökan i sökandens bemötande den 16 maj 


1. Vattenståndet ovanför dammen får i vad på dammens skötsel beror inte 

överstiga damningsgransen +l 83,80 m. (Justerat till + 183.30 m.) 

2. Grumlande arbeten skall utföras så att skador på fisk och kräftor begränsas. De 

skall utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. 

Sid 18 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

YTTRANDEN (avseende utbyggnadsalternativet och oförändrad damnings- 

grans) 

Siijan Turism AB och Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (aktbil 9) 

Enligt initierade uppgifter är Fortum egentligen inte intresserade av att etablera ett 

nytt kraftverk eftersom det råder stora tveksamheter betraffande ekonomin i ett så- 

dant projekt, men trots detta ansöker man alltså om ett nytt kraftverk till Miljödom- 

stolen. Detta förefaller vara något förvånande och man får därför intrycket av att det 

finns andra intressenter i ett nytt kraftverk som rör sig ute i periferin. 

Från vår horisont kan vi inte på något satt acceptera ett nytt kraftverk i Ore älv. Ett 

ytterligare kraftverk motverkar de framtida möjligheterna till fiskevård i den för 

regionen så värdefulla älven, bland annat med utgångspunkt vad som oss presente- 

rats avseende möjligheterna att nyttja Ore alv som det enda vattendraget i Siljansre- 

gionen som kan inutverka att den sionmana och vändrailde öringen successiv! f6r- 

svinner (las utrotas). 

Ett kraftverk skulle aven medföra att regionens basta harrfiske ur såväl kvalitets- 

som kvantitetshänseende (kanske det absolut basta) försvinner eftersom byggnatio- 

nen innebär att man kanaliserar alven på nedströmssidan för att tillgodogöra sig 

fallhöjd, vilket medför att miljön förlorar de for harr prefererade habitatstrukturema. 

Vidare anser vi att en ansökan om ett nytt kraftverk rimmar illa med de föreslagna 

miljömålen betraffande levande sj öar och vattendrag på såväl lokal, regional som 

nationell nivå. Ore alv ar dessutom ett vattendrag som föreslagits ett skydd för dess 

inneboende varden enligt vattendragsutredningen, något som de lokala och regiona- 

la miljömålen avser ta fasta på, dvs att miljömålen skall peka ut Ore alv som ett 

vattendrag som skall skyddas och restaureras, vilket ytterligare ger upphov till att vi 

ifrågasätter en ansökan om kraftverksbyggnation eftersom detta tvärtemot ett skydd 

och en restaurering förstör vattendraget. 

Sid 19 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Sammanfattningsvis är fragmenteringen, enligt oss och en samlad expertis, det en- 

skilt största miljö- och fiskevårdsproblem vi har i våra svenska vattendrag och med 

utgångspunkt från detta motsätter vi oss en utbyggnad av ytterligare ett kraftverk i 

Ore älv. 

Siijan turism AB (aktbil 19) 

Siljan turism AB ar projektagare för det lansövergripande, och av länsstyrelsen 

högprioriterade, EU-prqjektet Fiska i dalarna (FiD). Projektet har för avsikt att ut- 

veckla sportfisket som en turistisk näring och skapa långsiktig och uthållig syssel- 

sättning i vår avfolkningsbygd. De lyckade och medialt uppmärksammade projektet 

innefattar b1.a. en marknadsföringsdel av Dalarnas fiske, i vilken vi under somma- 

ren 2003 haft besök av journalister, författare och resebyråer från kontinenten - alla 

med fiskeinriktning. För att vacka de flugfiskande besökarnas intresse för regionen 

avseende harrfiske har vi b1.a. nyttjat den fiskrika strömmen nedströms Stackmora- 

dammen. Harren dar har gett våra besökare goda fångster och i allra högsta grad 

hjälpt till att vacka intresset för fisket i vårt lan. De involverade i projektet Fiska i 

Dalarna menar bestämt och unisont att harrfisket nedströms Stackmoradarnmen är 

ett av Dalarnas basta - speciellt när det galler kvantitet och fångstmöjligheter. 

Förutom projektets marknadsföringsdel inryms även en del som avser att paketera 

klara fiskeprodukter för att på bästa satt locka hit långväga fisketurister. I denna del 

av projektet har Ore alv sitt givna utrymme och då såväl forsen nedan Stackrnora- 

dammen som Kallholsforsen, områden som genom er ansökan till miljödomstolen 

antingen kan ge oss förbättrade förutsättningar att arbeta vidare genom att Stackmo- 

radammen rivs eller också tillintetgörs våra ambitioner för all framtid beträffande 

forsen vid Stackmoradaminen och kraftigt inskränker möjligheterna vid Kallhols- 

forsen genom ett kraftverk. Ett kraftverk innebär dämed att framtida ekonomiska 

vinningar till turistnäringen och Orsa kommun minskar och omvänt att en utrivning 

av dammen gör att de ökar. Det turistiska värdet utlämnas helt i fiskeutredningen 

och redovisad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - detta, att det turistiska värdet 

saknas, har vi kraftiga invändningar mot. 


M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

En annan viktig turistisk aspekt ar det estetiska intrycket man får nar man ankom- 

mer Orsa norrifrån. En utrivning ger ett vackert och naturligt intryck i landskapsbil- 

den, medan ett kraftverk inte utgör en välkomnande syn. Även detta ar utlämnat i 

utredningarna trots att det borde ha sin självklara plats. 

Förutom de turistiska aspekterna anser vi att såväl fiskeutredning som MKB har 

uppenbara svagheter, speciellt avseende de mycket vaga antagandena om hur laxbe- 

stånden respektive flodkräftan reagerar dels på en dammutrivning och dels ett kraft- 

verk. Utredarens slutsatser Överensstämmer inte med den lokala och regionala fis- 

kebiologiska kompetensen som vi har kontakt med utan vederbörande förefaller 

tvärtom lagga fram argument som framställer ett kraftverk som mer positivt än en 

utrivning. För att lyckas med detta förringas värdet av laxfisken medan abborre 

samt gadda framhålls som värdefulla sportfiskearter. Detta ar något som vi tolkar 

som lojalitet mot beställaren av utredningen, d.v.s. exploatören, och ar inte något 

som inte ger en sanningsenlig bild av rådande förhållanden. Det finns i dagsläget 

inga fakta som kan rubba vår övertygelse om att en utrivning av dammen ar positiv 

för harr, öring och flodkräfta, medan de omvända förhållandena galler för ett kraft- 

verk, d.v.s. att dessa arter får en kraftig försämring av miljön och därmed en drama- 

tisk tillbakagång i beståndsstorlek. 

I sammanhanget vill vi passa på och redovisa delresultat från den stora enkät som 

Fiska i Dalarna tagit fram under året. Enkäten har vänt sig till friluftsmänniskor 

bosatta i Dalarna och speglar val dessa inställning. I denna framkommer t.ex. att 

vattendrag av Orealvens storlek ar det i särklass mest populara besöksobjektet för 

att bedriva fiske. Andra intressanta iakttagelser ar att harren är den art som dalfolket 

helst av allt vill fiska pi efter öringen, två arter som bagge finns naturligt vid 

Staclmoradammen. På frågan om vilka fiskarter som har har störst utvecklingspo- 

tential för turistfiske så svarar de tillfrågade att efter gadda så har harr och öring 

störst betydelse för attt utveckla denna nisch. Nar de som deltagit i enkäten tillfrå- 

gats om vilket som ar det största miljöproblemet i Dalarnas vatten så var det i sär- 

Sid 21 

M 80-03

STOCKHOLMS TNGSRÄTT 

i2vdelning 9 

DOM 

klass vanligaste svaret - vandringshinder och då i synnerhet vattenkraft. Betraffan- 

de den viktigaste fiskevirdsåtgärden var det absolut vanligaste svaret eliminering av 

vandringshinder. ,411a dessa svar understryker vad friluftsmänniskorna i Dalarna 

anser och meddelar betydelsen av att gynna harren och öringen i Orealven genom 

att ta bort Stackmoradammen och inte bygga ett kraftverk. 

sammantaget kan vi till utredarna liksom miljödomstolen meddela att vi inte på 

några villkors vis kan acceptera innehållet i MKB och fiskeutredning eftersom den 

innefattar felaktigheter, saknar för oss viktiga frågor, ignorerar framtidsversioner 

för Orealven och inte redovisar opartisk fakta. Vi vill avslutningsvis understryka att 

vi ar entydigt positiva till en utrivning av Stackmoradammen och de värde som 

återskapas genom åtgärden, men att vi aldrig kan acceptera att Orealven erhåller ett 

mer permanent vandringshinder i form av ett kraftverk i den så värdefulla forsen. 

Siljansbygdens EskerardsfirbUnU (aktbil 20) 

Nu nar vi tagit del av fiskeutredningen är vi mycket förvånade över att det i denna 

presenteras, enligt vårt förmenande, påhittade biologiska varden och ej trovärdiga 

antaganden som ställer ett kraftverk i positiv dager i förhållande till en utrivning. 

Fiskeutredningens innehåll stämmer därmed inte alls överens med den samlade lo- 

kala och regionala sakkimskapen. Vidare så omnämns knappt de positiva effekter 

som uppstår genom en utrivning som vi tar upp i vårt yttrande. Våra intressen, d.v.s. 

hela Siljansregionens samlade fiskevårdsområden, ar alltså totalt förbisedda, vilket 

vi uppfattar som mer eller mindre skamligt. Från vårt håll anser vi att sökandens 

utredning ej ar trovärdig och kan därmed ej godkänna den. Däremot så godkänner vi 

ovillkorligen en utrivning men kan aldrig acceptera ett kraftverk i den så fiskrika 

forsen dar Stackmoradammen står. 

Naturskyddsföreningen i Orsa (aktbil 31 och 140) 

I Ore alv, upp till och med Hansjö kraftstation vandrar den riksintressanta och stor- 

vuxna öringen, utter förekommer i systemet, ett av Sverige sydligaste harrbestånd 

finns i aktuellt område, flodkräfta förekommer i en livskraftig population. Andra 

Sid 22 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

värden i Ore alvs avrinningsområde som uppmärksammats är glacialmorfologiskt 

värdefulla landskapsstrulcturer, gamla boplatser och krigshistoriskt värdefulla läm- 

ningar. Ore alv, Unnån och Ämån är aven av riksintresse för friluftsliv och natur- 

vård. 

Biflödet Unnån är unikt genom sin, för regionen, udda vattendragslutning - det fo- 

rekommer miltals med strömmande vatten, utan lugnvatten. Ca 2,5 mil vatten har 

restaurerats efter flottningen, restaureringen beräknas fortsätta. Något som märkligt 

nog inte har uppmärksammats tidigare beträffande Ore älvs avrinningsområde är 

den strandnära miljön inklusive vattnet. Avrinningsområdet innehåller stora sam- 

manhängande områden av naturskogsliknande boreal taiga med stora skydds- och 

naturvärden, varav delar av skogen är skyddade i reservat. Trots den stora andelen 

värdefull ochleller skyddad skog har aldrig vattenrniljön inbegripits i naturvärdes- 

beskrivningen eller skyddet. 

I en rapport över Siljansystemet utförd av Fiskeresursgruppen i Älvdalen ges dels 

ett historiskt perspektiv av betydelsen och nyttjandet av systemet och dels en be- 

skrivning hur vattenresursen successivt har förstörts och utarmats. Rapporten ger 

också förslag till hur vi ska radda denna storvuxna, skyddsvärda och riksbekanta 

vandringsöringen, utan utrotning. Den nödvändiga åtgärden för att radda den hotade 

öringen i systemet är att ge öringen tillgång till de stora lekområden som i dagsläget 

ligger outnyttjade i Ore alvs vattensystem inklusive biflödena Unnån och nedre de- 

larna av Ämån. 

Fragmenteringen är det enskilt största miljö- och fiskevårdsproblem vi har i våra 

vattendrag. Ett kraftverksbygge i Ore älv förbättrar inte situationen. 

Naturskyddsföreningen j Orsa stöder helt och hållet de slutsatser som framkommit i 

rapporten om Siljanssystemet, i rapporten från SNF riks "Är den småskaliga vatten- 

kraften miljöanpassad" och i skrivelse från Orsa fiskeområdesförening och motsat- 

ter sig helt en byggnad av ett vattenkraftverk nedanför Stackmoradammen i Orealv. 

Sid 23 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Naturskyddsföreningen i Dalarna (aktbil 50) 

Föreningen har anfört i huvudsak detsamma som naturskyddsföreningen i Orsa. 

Svenska Naturskyddsföreningen (aktbil 61) 

Svensk Naturskyddsföreningen (SNF) har under mycket lång tid verkat för att na- 

turvärdena i strömmande vatten skall bevaras eller, där så ar möjligt, återskapas. 

Genom utbyggnaden av vattenkraften och annan exploatering i strömmande vatten 

har många alvekosystem antingen helt fostörts eller skadats allvarligt, vilket har lett 

till mycket stora negativa konsekvenser för många strömvattenlevande organismer. 

SNF anser därför att kvarvarande fria strömsrackor skall undantas från vattenkrafts- 

utbyggnad och att restaurering av påverkade strömstrackor skall genomföras. Utriv- 

ning av gamla dammar är ett exempel på detta. I USA har kraftverk och dammar 

rivits för att förbättra bi:tingelsena för vandringsfisk och aven i Sverige har sådana 

åtgärder genomförts, t.ex. i Ammerån i Jämtland. Atgärder av detta slag är viktiga 

steg för att Sverige skall uppfylla sina åtaganden enligt konventionen om bevarande 

av biologisk mångfald och är också nödvändiga för att det nationella miljömålet 

"Levande sjöar och vattendragm skall uppnås. Minst två av delmålen under detta 

iniljömål berör enligt SNF:s bedömning Ore alv och Stackmoradarnmen, nämligen 

delniål 2 om åtgärdsprogram för restaurering av skyddsvärda vattendrag och delmål 

5 om åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar. Ore alv med biflödena Un- 

nån och Ämån fördes i Vattendragsutredningens slutbetänkande till de vattendrag 

som borde skyddas. Vattensystemet tillhör Dalarnas mest värdefulla. I Ore alv finns 

också starka bestånd av flodkräfta samt möjligheter att återfå vandringsbestånd av 

Siljanöringen. Idag saknas naturlig reproduktion av Siljansöringen nästan helt. SNF 

har därför redan tidigare förespråkat en utrivning av dammen och en restaurering av 

hela alvekosystemet. Detta skulle vara av mycket stor betydelse för att återskapa 

naturliga förhållanden och gynna de arter som trängts tillbaka. 

Nar det galler möjligheterna att återskapa goda betingelser för såväl Siljansöringen 

som andra vandringsfiskar i Ore alvs vattensystem har detta redovisats b1.a. i utred- 

Sid 24 

M 80-03

STOCKHOLMS TINGSFL&TT 

Avdelning 9 

DOM 

ningen "Limnologiska förstudie för Siljan" (Bruks, Carlstein, Olsen, Fiskeresurs- 

gruppen vid Alvdalens utbildningscentrum). 

SNF avstyrker kraftverkisutbyggnaden. 

FK Match (aktbil 32) 

Vi har tagit del av den u1:redning som sökande presenterat, främst avseende den fisk 

och fiske. Vi ställer oss mycket frågande till vad denna är värd eftersom den presen- 

terar konstigalfelaktiga antagande och dåligt underbyggda teorier som att harren 

återhämtar sig inom en 5- l O-årsperiod efter en kraftutbyggnad eller att harren är 

beroende av Unnån och i huvudsak använder forsen vid Stackrnoradammen för fö- 

dosök. Detta stämmer inte alls överens med verkligheten, någon återhämtning efter 

en kraftutbyggnad komrner inte att ske. Beträffande harren vid forsen nedan Stack- 

moradammen så ar vi övertygade om att fisken är mer eller mindre stationär till 

denna, men aven om utredaren skulle ha ratt, vilket han inte har, skulle en utrivning 

aven då vara mycket positiv. 

Vi vill ogiltigförklara den fiskeutredning som vi tagit del av beroende på vad som 

redovisas ovan. Detsamma galler miljökonsekvensbeskrivningen då denna i stort 

följer fiskeutredningen. Det enda vi kan acceptera ar en rivning av dammen. 

Orsa fiskevirdsomr~desforening (aktbil 34) 

Fiskeutredningen 

Utredaren nämner att goda fångster av abborre och gadda görs uppströms dammen 

och sätter detta i relation till de fångster av harr nedströms dammen (som utredaren 

benämner "fångas en del"). Till att börja med så ar abborr- och gaddfisket uppstöms 

dammen inte speciellt bra utan tämligen normalt avseende alvens laminära partier. 

Däremot är harrfisket nedströms dammen ett av Dalarnas basta, kanske det allra 

basta, ur såväl kvalitets-. som kvantitetshanseende, vilket ett flertal initierade kan 

intyga. Vi ställer oss frågande till hur man kan göra den jämförelse som utredaren 

gör - ett för regionen relativt normalt gadd- och abborrfiske mot ett mycket bra 

Sid 25 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

harrfiske. Gädda och abborre har vi strängt taget överallt, medan harren hittills 

ständigt berövas på sin 1j.vsmiljö och i regionen är en mer prefererad sportfiskeart än 

de två övriga arterna. 

Utredaren låter meddela att fångsten av harr nedan dammen med stor sannolikhet 

sker på från Unnån för naringssök vandrande harr. Detta ar aven utredarens huvud- 

argument till att harrbeståndet inte skadas i samband med tillkomsten av ett nytt 

kraftverk och i slutklämmen av utredningen betraktar han dessutom harren i Oreal- 

ven som "Unnåharr". Detta tolkar vi som en kraftig förvanskning av rådande om- 

ständigheter eftersom vår tydliga uppfattning ar att harren ar extremt stationär ned- 

an Staclunoradammen och har såväl sin lek- som uppväxt förlagd till detta parti av 

Orealven. Vår övertygelse, som ar baserad på lokal kunskap, ar att arten ar nästintill 

helt beroende av den fall höjd och den forsstracka som finns nedan dammen och att 

utbytet med Unnån ar tämligen minimalt. Utredaren påtalar att indämningen av 

forsfoten till Kallholsforsen kan betecknas som negativ såtillvida att predationen 

från gadda kan öka. Vi anser att situationen inte verkar vara helt bekant för utreda- 

ren eftersom harren oavsett storlek i Orealven i princip uteslutande återfinns i de 

strömmande partierna där gäddan inte ar speciellt frekvent. Från vår synvinkel ar 

det helt klart att en damiing och strypt fallhöjd i Kallholforsen i det närmast är att ta 

bort harren. 

Utredaren påpekar att ev. lek- och uppvaxtplatser för harr, i ett kortare perspektiv, 

kommer att spolieras i samband med att forsen nedströms dammen gravs bort. Som 

tidigare nämnts är det inga eventuella lek- och uppväxtplatser utan det är lek- och 

uppvaxtplatser, och det är inte i ett kortare perspektiv de förstörs-utan det blir en 

irreversibel skada. Utredaren menar att en återhämtning av harr- och kraftbeståndet 

till liknande nivåer som före kraftverkets tillkomst kommer att ske inom en 5 - 10- 

årsperiod efter det att man schaktat bort Nykvarnsforsen. Vi får nästan intrycket av 

att utredaren tror att det i Orealven finns ett allopatriskt bestånd av harr (om så hade 

varit fallet hade detta scenario kanske varit möjligt). Det finns exempel från samma 

alv på vad som händer efter en kanalisering nedströms ett kraftverk. Idag finns det 

Sid 26 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

på dessa sträckor i princ:ip bara gädda, lake, abborre och diverse cyprinider och 

nedan det nedre kraftverket sik under hösten. På dessa platser ser vi ingen återhamt- 

ning i harrbeståndet - de:t finns helt enkelt ingen harr trots att det gått 80 år i ett fall 

och 50 år i ett annat fall, så vad säger att det skulle fungera i det här fallet. 

Utredaren hävdar att fiskeutövandet påverkas i försumbar omfattning vid en ut- 

byggnad. Detta antagande ar mycket missriktat och stämmer inte alls överens med 

verkligheten eller vår uppfattning eftersom det är fiske i de stora strömmande vatt- 

nen som ar det mest populära och harren ar tillsammans med öringen den popula- 

raste arten. Ett nytt kraftverk tar bort en stor del av Orsa kommuns kvarvarande 

strömvatten i Orealven och därmed möjligheterna till sportfiske efter prefererade 

arter. 

Orsa fvof anser att utredningen inte speglar de förhållanden som råder, ar vilsele- 

dande samt saknar viktiga detaljer och kan knappast betraktas som trovärdig och 

dänned ar den från vår horisont ej aueptabel. Detta kan exemplifieras genom att 

viktiga aspekter saknas såsom att vi ansökt om att frivilligt inrätta ett reservat för 

flodkräfta i området, att de framtida värdena och ambitionerna om fri vandring från 

Siljansysteinet utelämnats helt samt att det positiva med att skapa ett öppet system 

mellan Uimåns och Ämins avrinningsområde för första gången på flera hundra år 

aldrig nämns av utredaren. Den andra stora orsaken till att vi ej kan acceptera denna 

utredning grundar sig på, från vår synvinkel, de helt felaktiga eller chansartade an- 

tagandenlpåståenden sorn utredaren gör beträffande b1.a. återhämtning av harrbe- 

stindet vid en kraftverksutbyggnad och att harren vid Stackmoradammen ar harr på 

näringssök från Unnån. :Den tredje orsaken är, som vi ser det, att utredaren framstal- 

ler ett nytt kraftverk som mer positivt för fiskbestånden än en utrivning, fast en enad 

biologisk expertis, såväl regionalt som nationellt: tvärtom menar att fragmentering- 

en av vattendrag ar det största miljöproblemet vi har i våra vattendrag, och det är 

definitivt inte positivt for de arter som vi försöker bevara, d.v.s. han, öring och 

flodkräfta. Vi anser att fiskeutredningen endast speglar exploatörens tyckande och 

tankande och kan från vart håll inte på något satt godkanna denna utredning. 

Sid 27 

M 80-03

STOCKHOLMS TJNGSRÄTT 

Avdelning 9 

Miljökonsekvensbesbivuzingen 

DOM 

Vi gör samma bedömning som beträffande fiskeutredningen. 

Till vår besvikelse ornna.mns inte alls att Orealven med sina två biflöden Unnån 

samt ,4mån i vattendragsutredningen från 1996 föreslås få samma status som natio- 

nalalvarna. Däremot presenteras glatt riksdagens utbyggnadsmål. Vidare anser vi att 

utredningen bort ornnam.na de ännu ej antagna ambitioner som finns i de lokala mil- 

jömålen avseende Oreahen, dar ett nytt kraftverk ej är förenligt med miljömålen. 

Stiftelsen Radda Siljansöringen (aktbil 57) 

Har framlagt med Orsa f~skevårdsområde förenliga synpunkter. 

Rattviksflugan (aktbil 62) 

Har framiagt med Orsa i~skevårdsområde föreniiga synpunkter 

Flugfiskeforeningen Siirpuppan 

Har framlagt med Orsa jlskevårdsområde förenliga synpunkter. 

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (aktbil 63) 

Har framlagt med Orsa i?iskevårdsområde förenliga synpunkter. 

Flugfiskeforeningen Surpuppan (aktbil 46) 

Föreningen har i huvudsak anfört detsamma som Orsa fiskevårdsområdesförening. 

Ovansiljans sportfiskeklubb (aktbil 70) 

Har framlagt med Orsa ~Eskevårdsområde förenliga synpunkter. 

Berit Sigra och Bo Sigra ägare till fastigheten Stackmora 9:2 (aktbil 56) 

Fastighetsägarna har i huvudsak anfört detsamma som Orsa fiskevårdsområdesföre- 

Sid 28 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Älvdalens sporfiskeklubb (aktbil 37) 

Vi accepterar ej en krtiFtverksutbyggnad. Vi har tagit del av den fiskeriutredning 

som medföljde ärendets MKB och finner den ytterst undermålig, utan substans och 

biologisk verklighetsfc~rankring. Eftersom aven miljökonsekvensbeskrivningen i 

stort följer vad fiskeutredningen meddelar galler samma sak för denna. De värden 

som finns, biologiska och turistiska, och de insatser som gjorts inom Ore alvs av- 

rinningsområde som vi, omnämner i vårt yttrande finns i princip inte kommenterade 

någonstans, vilket vi finner arrogant och nedvärderande. 

Advokaten Christina Bjelvert Olssons huvudman (aktbil 71) 

Hennes huvudman motsätter sig att sökanden beviljas tillstånd att uppföra ett kraft- 

verk med ny damm. De delar Orsa Fiskeområdesföreningens synpunkter samt läns- 

styrelsen och lansfiskedirektörens yttranden. Hinder mot utbyggnad föreligger enlig 

3 kap. och 4 kap. 2 § miljöbalken. Det yrkas att tiden for oförutsedd skada satts till 

15 Ar. 

Lansstyrelsen (aktbil 89 a) 

Länsstyrelsen avstyrker att tillstånd lämnas till ett nytt kraftverk med tillhörande 

utskovs- och anslutningsdammar och erforderliga rensningar. Länsstyrelsen anser 

att en utbyggnad av ny damm, med permanent högre vattenstånd och ett nytt kraft- 

verk inte ar förenligt med bestämmelserna i 4 kap. 2 § miljöbalken. Om miljödom- 

stolen finner att tillstånd trots detta kan lämnas skall i motsvarande grad skadeföre- 

byggande åtgärder föriznas med tillståndet. I Internremiss avstyrker länsfiskedirek- 

tören byggande av kraftverk i Ore alv vid Stackmora. Direktören anför vidare att i 

sökandens fiskeutlåtaride hävdas att harrarna i Stackmoraforsen idag troligen kom- 

mer från Unnån aven om en viss reproduktion i Stackmoraforsen inte utesluts. Någ- 

ra telemetriundersökningar eller andra undersökningar som stöder denna hypotes 

har inte utförts. Intill ciess att relevanta undersökningar genomförts vill länsfiskedi- 

rektören snarare vända på hypotesen till att harrarna i Stackmoraforsen reproducerar 

Sid 29 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

sig i forsen men att det inte kan uteslutas att det iinns Unnåharrar på födosök i for- 

sen. 

Orsa kommun, Miljö- och halsoskyddsnamnden (aktbil 97) 

Nämnden avstyrker byggande av ett kraftverk i Ore alv vid Stackmoradammen i 

Orsa kommun. 

Plansituation 

Den aktuella sträckan ingår i område som ar av riksintresse enligt 4 kap. 2 Ej miljö- 

balken där särskild hänsyn skall tas till turism och friluftsliv vid frågar om exploate- 

ringen. Älvstrackan ingir aven i riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. miljö- 

balken. I sökandens MK.B påtalas att riksintresse for energiproduktion föreligger 

enligt Vattenkraftplanen. från 1984. Planen ansågs av NUTEC vara av riksintresse 

men, antogs inte av riksdagen i sin helhet. I aktuell alvstracka föreligger inte riksin- 

tresse för vattenkraftsutbyggnad utan enbart riksintresse for kultur och friluftsliv. 

I sin strävan för gemensamma mål för Sveriges långsiktiga och övergripande miljö- 

arbete har riksdagen fas1:stallt 15 miljökvalitetsmål. Ett av miljökvalitetsmålen heter 

levande sjöar och vattendrag. I delrnålen för miljökvalitetsmålet levande sjöar och 

vattendrag anges att vatlendrag som är skyddsvärda, skall erhålla ett varaktigt och 

långsiktigt skydd samt rrstaureras. Miljökvalitetsmålen kommenteras inte i sökan- 

dens MKB. 

Av kommunens översiktsplan framgår att åtgärder som negativt påverkar vattnet 

och reproduktionsområciena för ädelfisk inte bör förekomma. Ett nytt kraftverk i 

Ore älv påverkar reprod.uktionsområdena för ädelfisk negativt, medan en utrivning 

av dammen gagnar reproduktionen. 

Enligt vattenlagsutrednii?gens slutbetänkande SOU 1996: 155, har Ore alvs vatten- 

system fatt samma status som nationalälvarna och föreslagits ett lagstadgat skydd 

Sid 30 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

för vidare exploatering beroende på alvens orördhet. Utredningen är inte antagen av 

riksdagen och omnämns inte i sökandens MKB. 

Tvåmotioner om fiskevirdande åtgärder i Ore alv har bifallits av kommunfullmak- 

tige i Orsa. Båda motionerna handlar om restaurering av Ore alv med biflöden for 

att skapa förutsättningar för fiskvandring och fisketurism. 

Miljöbalken 

I 2 kap. 4 5 miljöbalken sägs att verksamheter och åtgärder som tar i anspråk mark- 

eller vattenområden annat an helt tillfalligt skall en sådan plats väljas som är lämp- 

lig med hänsyn till 1 kap. 1 5, 3 kap. och 4 kap. miljöbalken. 

Av 4 kap. miljöbalken om särskilda bestämmelser för hushållning med mark och 

vatten för vissa område11 i landet, framgår i 1 5, att exploateringsföretag (t.ex. kraft- 

verksbygge) får komma tiii ständ endast om det inte möter nagoi hinder enligt 2-8 

5 5 och det får heller inte påtagligt skada områdenas naturvärde. 

Av 4 kap. 2 5 miljöbalken framgår att Siljan och Orsasjön med öar och strandområ- 

den samt området utmed Ore alv, skall turismen och friluftslivet, främst det rörliga 

friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag 

eller andra ingrepp i mil-jön. 

Riksintressena friluftsliv och turism kommer att drabbas negativt av den planerade 

exploateringen av Ore alv. En utbyggnad kan därför inte anses vara förenlig med 

bestämmelserna i 4 kap. 2 5 miljöbalken. 

Eftersom b1.a. flodkraft,a finns i alven, är även 3 kap. 3 5 miljöbalken viktig att be- 

akta då området ar att brtrakta som särskilt känsligt från ekologisk synpunkt och 

skall således så långt som möjligt skyddas mot åtgärder (har; byggnation av kraft- 

verk) som kan skada naturmiljön. 

Sid 3 1 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Flodkräftan noteras i de:n svenska rödlistan i hotkategorin VU, d.v.s. sårbar. I Da- 

larna och i Ore alv är flodkräftan nära sin klimatiska nordgräns. 

Nämnden instämmer i Liinsfiskedirektören och Orsa fiskevårdsområdes utlåtande 

och den kritik som riktats mot sökandens fiskeutlåtande och MKB. 

Orsa kommun, kommiinstyrelsen (aktbil 104) 

Kommunstyrelsen avstyrker byggande av ett kraftverk i Ore älv vid Stackrnora- 

dammen. 

Älvräddarnas Samorg;anisation (aktbil 106) 

Enligt gällande energipolitik är vattenkraftens roll i energibalanserna redan tillgo- 

dosedda. Med anledning av regeringens prop. 1990/9 1 :90- En god livsmiljö- jämte 

väckta motioner, anförd!: riksdagens bostadsutskott i sitt betänkande 199019 1 :BoU 

18 s. 25 "att utbyggnaden av vattenkraft därmed kommer att begränsas till högst den 

av av riksdagen antagna vattenkraftsplanen". Miljödomstolen ber notera den be- 

gränsning från tidigare dar regeringen i sin proposition från år 1984 om vattenkraft- 

planen uttryckte att minst 66 TWh vattenkraft var målet i produktion normalår, dar- 

efter har riksdagen alltsii fastslagit målet högst 66 TWh. Det bör aven namnas att 

regeringen i den senaste prop. 200 1/02: 143 om energipolitiken framhåller att de 

energipolitiska riktlinj erna ligger fast. 

Av MKB framgår under rubriken Riksintressen 4.2 att Stackrnora ingår i den s.k. 

Vattenkraftplanen. Det framgår också att NUTEK ansåg att projekt i planen var av 

riksintresse enligt 2 kap. 8 5 i Naturresurslagen och att motsvarande bestämmelse 

återfinns i 3 kap. 8 5 miljöbalken. Vidare framgår av MKB att riksintressena ur be- 

varandesynpunkt finns för ltulturminnesvården 6.7 och för friluftsliv och turism 6.8 

Vid tillåtlighetsprövningen har iniljödomstolen att pröva enligt 3 kap. 10 och ge 

företräde åt det eller de ändamål som på lämpligaste satt främjar en långsiktig hus- 

hållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Den avvägning dom- 

Sid 32 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

stolen har att göra kan gälla riksintressen enligt 5-8 $5 för flera oförenliga ändamål. 

I 8 tj sägs b1.a. att mark och vattenområden, som är särskilt lämpliga för energipro- 

duktion och som ar av r:iksintresse, skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan 

försvåra tillkomsten ellex utnyttjandet av anläggningarna. 

Vad ar då gällande rätt i detta principiellt viktiga miljömål? I samband med att 

NRL- propositionen (pmp. 1985/86:3) förelades riksdagen, ställde sig Bostadsut- 

skottet bakom en partimotion från fp och en s.k. kornmittemotion från c, där just 

vattenkraften ingående i vattenkraftplanen underkändes som ett riksintresse for 

energiproduktion i lagft~rslaget till 2 kap. 8 5 NRL 

Det finns från statsmakternas sida inget uttalat mål att vattenkraften skall byggas ut 

ytterligare som en förnybar energikälla. Det är att märka att redan 1983 ansåg ex- 

pertorganet SMHI, enligt betänkandet Vattenkraft SOU 1983:49 s.44, att nivån 66 

TWh normalår i produktion redan var uppnådd genom tidigare utbyggnad, pågaen- 

de och lovgivna utbyggilader på decimalen. 

Av särskilt intresse ar den förestående prövning av tillåtligheten som miljödomsto- 

len har att göra enligt 3 kap. miljöbalken. Riksintressen finns enligt MKB för kul- 

turminnesvård och för friluftsliv och turism. Som framgått ovan har lagstiftarna inte 

godtagit att projekt som ingår i vattenkraftplanen skall ses som "riksintresse" 

Ny damm och nytt luafiverk vid Stackmora i Oreälven är alltså inte av riksintresse 

för energiproduktion enligt 3 kap. 8 5. Därmed finns inget motstående riksintresse 

till riksintressena enligt 6 5 andra stycket. Området vid Stackmora skall alltså skyd- 

das enligt nämnda lagrum. 

Såvitt Älvräddarnas Sarnorganisation kan bedöma får tillstånd inte ges till kraftbyg- 

get, utan domstolen har att avvisa ansökan i denna del. 

Sid 33 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Henry Sundberg, ägare till fastigheten Stackmora 1:5 (aktbil 110 och 143) 

Han ar beredd att godta att ett nytt kraftverk med damm byggs omedelbart ned- 

ströms den befintliga Stackrnora damm. 

Eva-Marianne Laggar och Per-Erik Laggar, ägare till fastigheten Orsa Kyrk- 

by 16:19 (aktbil 123) 

Under förutsättning att de aven fortsättningsvis kan avleda erforderligt vatten till 

fiskodlingen och att åtgärder vidtas för att förhindra att den tillkommande dämm- 

ningen m.m. skadar befintliga anläggningar motsätter de sig inte tillåtligheten av 

utbyggnadsalternativet. 

Fiskeriverket (aktbil 124) 

Fiskeriverket har efter iniljödomstolens förordnade enligt 22 kap. 12 5 miljöbalken 

att utreda inverkan på allmänna fiskeintresset samt ge förslag till de bestämmelser 

som kan behövas till skydd for fisket avgett yttrande varav b1.a. framgår följande. 

Fiskbestånd 

I av ansökta åtgärder berörda vattenområden finns sjalvreproducerande bestånd av 

b1.a. harr, öring, gadda, abborre med flera arter. I de lugnflytande delarna av Oreal- 

ven, såsom damningsoinrådena till Unnåns kraftverk och Stackmora damm, domi- 

nerar arter som gadda, abborre och olika cyprinidarter. De mer strömmande partier- 

na av alven som Nykvarnsforsen omedelbart nedströms Stackmoradammen, Kall- 

holsforsen, Fredshamrriar med flera områden belägna mellan Stackmoradammen 

och det uppströms belägna Skattungsbyns kraftverk, hyser strömvattenarter, fram- 

förallt harr men aven öring. Harr och öring återfinns också i många av de vattendrag 

som tillförs Orealven på sträckan, där Unnån och Ämån utgör de största. Det kan 

förutsattas ett utbyte mellan de mindre vattendragen och Oreälven sker i form av 

lek- och naringsvandriiig i syfte att utnyttja för bestånden optimala områden under 

olika delar av året. Stac;kmoradammen har i detta avseende hindratt ett fritt utbyte 

av iisk mellan nedströms och uppströms belägna områden under åtminstone de se- 

naste 150 åren. 

Sid 34 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Aven flodkräfta har, åtminstone fram till början av 2000-talet, funnits i vattensy- 

stemet. Vid undersökningar under 2004 har ingen flodkräfta eller signalkräfta fång- 

ats. Det kan dock inte u1:eslutas att flodkräfta finns kvar i mindre omfattning och på 

andra platser i Oreälven än de 2004 undersökta. 

Någon förklaring till flodkräftans försvinnande i området har inte gått att fa. Mot- 

svarande utslagning har skett på fler platser utan att orsaken kunnat påvisas. 

Då grundläggande förutsättningar för flodkräfta synes kvarstå i Orealven, är avsik- 

ten att återetablera flodkcräftan inom berört område under de närmaste åren, delvis 

med stöd av allmänna niedel. Flodkräftan klassas i Sverige som hotad art vilket in- 

nebar att flodkräftan och dess naturliga miljöer skall bevaras. 

Harrförekomsten (spöfiskeundersökning) har undersökts I sju lokaler, Frediham- 

inar, Kallholsforsen, Nykvarnsforsen, Unnån Nedre, Unnån Mellan, Unnån Övre 

samt i Orealven mellan Unnåns och Hansjö kraftverk. I Nykvarnsforsen är den ge- 

nomsnittliga fångsten av harr 0.103 stycken per minut (6,2 per timme), vilket är 

klart högst bland de provtagna lokalerna. Harrförekomsten i Nykvarnsforsen har 

vidare jämförts med sex lokaler i nona Sverige. Jämförelsen ger vid handen att 

fångsten per ansträngning i Nykvarnsforsen under år 2004 är påfallande hög, vilket 

indikerar att Nykvarnsforsen i sitt nuvarande tillstånd utgör produktiv miljö för harr 

samt agnar sig väl för sportfiske. 

Fiskeriverket har skattai: beståndsstorleken (fångst-återfångststudier) av harr på fem 

lokaler, Fredshammar, I


Avdelning 9 

DOM 

att tatheterna var betydligt högre i Nykvarnsforsen än i övriga delområden. Efter- 

som detta resultat dessui:om överensstämmer med spöfångsterna per ansträngning 

anser Fiskeriverket att man har ett bra stöd för att uppväxtförhållandena för harr i 

nuvarande Nykvarnsforsen ar bättre än i övriga undersökta delområden. 

För att minska invandringens av fisk eventuella inflytande på resultatet av skatt- 

ningen har Fiskeriverket skattat beståndsstorleken med en alternativ berakningsme- 

tod, s.k. upprepad fångst-återfångst, Den alternativa skattningen gav värdet 1001 

individer i Nykvarnsforsen (801 per ha), vilket antyder att en överskattning av be- 

ståndsstorleken kan ha varit fallet med metoden fångst-återfkgst. 

En genomförd genetisk imdersökning ger vid handen att det mellan lokalerna be- 

lägna nedströms Stackmoradammen (Unnån "mellan" och Unnån "övremsamt Ny- 

kvarnsforsen), återfinns endast små skillnader vilket tyder på ett genflöde mellan 

har på dessa lokaler. Undersökningens slutsatser ar att en exploatering av Orealven i 

form av utbyggnadsalternativet inte kommer att slå ut genetiskt unika haflbestånd. 

Däremot kan en utbyggriad medföra en lägre produktion av harr och därmed en 

minskad populationsstorlek vilket kan få negativa genetiska konsekvenser i frarnti- 

den. 

De höga tatheterna av harr av olika storlekar och åldrar i Nykvarnsforsen och de 

romfynd som gjordes vid undersökningarna 2004, visar att Nykvarnsforsen fungerar 

som både reproduktions- och uppväxtområde för harr. Märkningsstudien pekade 

också på ett förhållandevis stationärt beteende hos harren under huvuddelen av till- 

vaxtssasongen. Märkta fiskar återfanns nästan uteslutande på samma lokal de blivit 

märkta på, med undantag för något enstaka återfynd på annan lokal. Därmed finns 

inte något stöd för att det förekom omfattande hanvandring mellan delområdena, 

aven om vissa förflyttnirigar av harr mellan Unnån och Nykvarnforsen säkerligen 

sker i båda riktningarna. Resultatet från den genetiska studien 2004 gav indirekta 

bevis för att harren åtminstone förflyttar sig på sådant sätt att ett genetiskt utbyte 

sker mellan harr i Unnån och Nykvarnsforsen. Att lekvandring av harr sker under 

Sid 36 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

annan tid än den under provfisket 2004 undersökta är också att förvänta, även om 

omfattningen och karaktären av sådana vandringar inte kan bedömas här. Teoretiskt 

sett behöver inte heller det genetiska utbytet mellan harr från olika delområden vara 

omfattande för att motverka en genetisk isolering av bestånden. 

Fisket i aktuella områden förvaltas av Orsa fiskevårdsområdesförening som också 

upplåter fiske till allmänheten genom försäljning av fiskekort. Ariig omsättning i 

form av försäljning av fiskekort uppgår enligt uppgift till ca 300 000 kr. Fiske- 

vårdsområdesforeningen har med egna och med allmänna medel under senare år 

återställt delar av de strbrnrnande vatten inom området efter tidigare flottledsrens- 

ningar. Föreningens framtida fiskevårdsarbete riktas i huvudsak in på att främja 

naturliga fiskbestånd inom av föreningen förvaltade vatten, exempelvis genom ovan 

beskrivna biotopåtgärdi:r samt genom regleringar av fisket. 

Påverkan från ansökta- företag 

Förutsättningarna för strömlevande fisk san harr och öring nedströms det nya 

kraftverket kommer genom föreslagna schaktningar att starkt förändras. Det kan 

antas att de lek- och uppväxtplatser för yngre fisk som idag finns i Nykvarnforsen 

till Övervägande del kommer att gå förlorade till följd av planerade rensningar. Vi- 

dare kommer ståndplatser för äldre harr och öring samt platser med skydd for pre- 

datorer som exempelvis gädda, till stor del att försvinna. Minskad strörnhastighet 

kommer att leda till att området blir mindre lhpligt som uppväxt- och uppehålls- 

område för strömlevancle fisk i framtiden. Istället kommer miljön att gynna arter 

som gädda, abborre, mi-irt med flera arter. Bortfallet av Nykvarnforsen medför ock- 

så att denna inte längre Itan fungera som uppvaxtplats m.m. för laxartad fisk från 

Unnån. Ett mindre omrilde närmast nedströms dammen kan dock i begränsad om- 

fattning förvantas att även i framtiden kunna fungera som uppvaxtområde för äldre 

harr och öring. 

Nykvarnsforsen försvinner och ersatts av en kanalliknande sträcka ned till Unnåns 

kraftverks damningsområde. Härigenom går knappt ca 2 ha lek- uppväxt- och fiske- 

Sid 37 

M 80-03

STOCKHOLMS TINGSFL&TT 

Avdelning 9 

DOM 

område för laxartad fisk till stor del förlorade. Området kan i framtiden antas kom- 

ma att få ett utseende som kan jämföras med Orealven på sträckan nedströms Un- 

nåns kraftverk till Hansjö kraftverks damningsområde. 

Huvuddelen av det laxartade fisket kommer inte att finnas kvar. Detta får konse- 

kvenser för fiskets utövande. Området blir mindre attraktivt. Det kan inte förväntas 

att området nedströms den nya dammen kan komma att fungera som fiskeplats för 

fiske efter harr och öring mer an i mycket begränsad omfattning. 

I utbyggnadsalternativet synes ingen fiskvag i dammen vara planerad av sökanden. 

Utbyggnadsalternativet kommer i sådant fall att permanenta vandringshindret for 

fisk för överskådlig tid. 

Jämfört med nuvarande förhållanden kommer ett nytt kraftverk att innebära att un- 

der stora delar av året kommer passage av dammen endast bli möjlig via kraftver- 

ket, vilket kan förmodas öka skaderisken för nedströmsvandrande fisk av alla arter. 

Skadeförebyggande åtgiirder 

Ett eventuellt tillstånd bör förenas med ett villkor om att en, särskilt för harr, funge- 

rande fiskvag skall inrättas. Sökanden bör undersöka förutsättningar och kostnader 

för en fiskvag. Därtill b6r fiskeavgifter utgå på satt som närmare anges i yttrandet, 

aktbil 124 s. 14 

Kammarkollegiet (aktbil 128) 

Lagligförklaring 

Lagligheten av den befintliga dammen skall bedömas enligt de besthmelser som 

gällde då dammen byggdes. Dammen har tidsbestämts till 1862. Vid denna tid gall- 

u 

de 1852 års fiskeristadga som uppställde såsom en allmän regel beträffande varje 

damm - oberoende av tiden för dess tillkomst - att den skall vara försedd med bot- 

tenlucka för den upp- och nedgående fisken. Befrielse från detta villkor har inte 

Sid 38 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

visats föreligga. Kollegiet anser därför att dammen inte uppförts med hansynsta- 

gande till det allmänna. fiskeintresset. 

Tillstånd att uppföra @,tt nytt krafiverk med tillhör-ande utskovs- och anslutnings- 

dammar 

Se kammarkollegiets yttrande den 24 maj 2006, aktbil 18 1. 

JUSTERAT FORSLAG OCH BEMOTANDE (aktbil 131) 

Det justerade förslaget innebär 

1. att någon dämningshöjning inte lagre begärs, 

2. att kraftverket bygg:; med utnyttjande av redan tillverkade anläggningsdelar som 

hämtats från andra kraftverk, 

3. att dammen utformas med en stor lucka samt ett överfallsparti 

Detta innebar 

1. att någon negativ påvcrkan eller förändring uppströms inte uppkommer, 

2. att vid höga vattenft~ringar kommer lagre vattennivåer uppströms att galla jämfört 

med nuvarande förhållanden, 

3. att dammen får en uitformning som är miljöanpassad, till en del liknande en stenig 

alvnacke. 

Nedströms den befintliga dammen innebar det justerade förslaget inga ändringar 

jämfört med vad som ansökan innehåller. 

Farhågor rörande negativ påverkan på uppströms förekommande fornminnen, sala- 

mandrar, brunnar bryggor och hus blir med sökandens reviderade utbyggnadsför- 

slag inaktuella. Sökanden bedömer att förslaget uteslutande är fördelaktigt för upp- 

strömsförhållandena. Vad avser påverkan nedströms utgör rensningar en påverkan 

på alven och befintliga fiskeförhållanden. Påverkan kan dock inte anses vara av 

sådan art att de ska1ige:n kan utgöra hinder mot tillkomsten av ett kraftverk soin ut- 

nyttjar den inhemska o'ch förnybara energiresursen. 

Sid 39 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Inte heller är inverkan på fisket av den arten att det motsatsvis skulle motivera att en 

sedan flera hundra år etablerad vattenmiljö skall förändras. Från miljösynpunkt 

måste arten homo sapiens levnadsförhållanden anses vara väl så bevarandevarda. 

Anläggningens placeririg och huvudsakliga utformning överensstämmer med tidiga- 

re beskrivning i ansökan. Ändringarna hänför sig till förändrad utformning av 

damm och utskov och cie förändringar av kraftstationen som betingas av det begag- 

nade maskinaggregatets inbyggnadsdata. 

Utskovsdammen placeras till vänster om kraftstationen liksom i det ursprungliga 

förslaget. Istället för tv6 utskov med en totalt fri bredd av 14,O m och tröskelnivån 

+177,50 föreslås ett utskov med samma fria bredd 14,O m men med en lägre trös- 

kelnivå, + 176,75. Luckutrustningen utgörs av en begagnad, upprustad lucka från ett 

annat kraftverk. 

Vänster jorddamm utformas som en överfallsdamm med krönet på +l 83.35, d.v.s. 

fem centimeter över dtimningsgrbs. Krönet får en längd av ca 35 m. Dammens 

tätande element utgörs av en vertikal stålspont med kringfyllning av gms och sten- 

material. Nedströmsslai3ten och partiet närmast nedströms dammen förses med ett 

erosionsskydd av stora naturliga stenar och block. Anslutningen mot den naturliga 

slänten på vänster sida utformas som en jorddamm med krönet på nivån +l 85,OO. 

Kraftstationen utformas i princip lika som i det ursprungliga förslaget men utrustas 

med ett begagnat maskinaggregat. Aggregatet, som tidigare varit installerat för en 

fallhöjd om 7 m och en nominell vattenföring av 60 m3/s, byggs om till vissa delar 

och anpassas för den nu aktuella fallhöjden vid Stackmora. Turbinens nominella 

slukförmåga minskas dgrvid från 60 till ca 45 m3/s, vilket innebär en mindre höj- 

ning av den tidigare föreslagna utbyggnadsvattenföringen (40 m3/s). 

Sid 40 

M 80-03

STOCKHOLMS TINGSRATT IIOM 

Avdelning 9 

Anslutningen mot höger strand utgörs som i det ursprungliga förslaget av en jord- 

damm med krönbredden 5 m. Dammkrönet kan genom den minskade darnningsni- 

vån laggas 0:5 m lägre an tidigare och får nivån 1-1 85.00. Tekniskt utförs dammen i 

enlighet med tidigare beskrivning. 

Rensningen i åfåran utförs i enlighet med tidigare förslag. 

Den bibehållna dämningsnivån vid dammen +l 83,30, innebar att vattenstånden på 

uppströmssidan blir ofijrändrade i jämförelse med nuvarande förhållanden. Den 

begagnade utskovsluckan har ett något större djup än de tidigare föreslagna luckor- 

na, vilket innebär att dammens maximala avbördningsförmåga nu beräknas till ca 

420 m3/s med vattenståndet uppströms dammen vid dämningsgrans. Dammens stör- 

re avbördningskapacitet jämfört med befintlig damm innebar dessutom att vatten- 

stindet vid den nya dammen till skillnad från idag kan hållas konstant vid alla nor- 

malt förekommande fliiden. Overfallsdammen utgör en extra säkerhet och en av- 

bordningsresurs vid extrema flödesförhållanden. 

Det modifierade förslaget innebär ingen ändring av vattenhushållningen vid darn- 

men. Ingen reglering kommer att bedrivas utan aktuell vattenföring kommer opå- 

verkad passera genom ,turbin ochleller damm. 

Bruttofallhöjden mellail damningsgransen + 183,30 och dämningen +l 79,OO från 

nedanförliggande UnnCms kraftverk blir 4,3 m. Netto fallhöj den vid utbyggnadsvat- 

tenföringen 45 m3/s beräknas till 4,10 m. 

Det modifierade utförandet med ökad utbyggnadsvattenföring och minskad fallhöjd 

innebar totalt sett en minskad energiproduktion. Den installerade effekten blir som 

tidigare 1500 kW men den normala årsproduktionen sänks till 8,l GWh. 

Byggnadstiden beräknas som tidigare till 1,5 till 2 år. Arbetena utförs huvudsakli- 

gen i två etapper. 

Sid 41 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Etapp 1 startar efter vårflod 1 och omfattar schaktnings- och betongarbeten för 

kraftstation och utskov samt anslutningsdamm mot höger strand. Arbetena utförs i 

torrhet bakom fångstdaimar. Den befintliga tradarnmens högra del används efter 

tätning som uppströmsfangdamm. Längsgående fångdamm och nedströmsfång- 

damm utförs huvudsalcligen av jordmaterial, till vissa delar används stålspont. Den 

största delen av etapp 1 beräknas kunna utföras under år 1. 

Etapp 2 startar under vintern - våren år 2 med rensningar och schaktningar i älvfå- 

ran nedströms. Efter vkrflod 2 växlas fångdammarna så att den vänstra sida av alv- 

fåran blir torrlagd och anslutning mot vänster strand kan utföras. Vattnet passerar 

under denna tid genom det nya utskovet. Maskinmontagen startar under våren år 2 

och återstående byggnadsarbeten på kraftstationen utförs därefter. Idrifttagning be- 

räknas ske på senhösten år 2. Den tidplan som ingår i det ursprungliga förslaget 

- 

gäller i huvudsak. 

Anläggningskostnaden blir genom det modifierade förslaget lägre an den tidigare 

redovisade och beräknas uppgå till 28 mkr. Motsvarande årskostnad beräknas till 

1,52 mkr 

Vid 11uvudförhandlinge:n har sökanden tillagt. Det kommer att användas en direkt- 

driven lågvarvig maskiri som ger väldigt lite buller. Högst 40 dB vid närmaste bo- 

städer kommer att inneliållas. Byggnadsarbetena bedrivs under dagtid kl. 07.00- 

17.00. Sökanden kommer inte att vidta åtgärder som äventyrar fiskodlingens vatten- 

intag. Vägen kommer titt hållas fuktig så att det inte dammar. 

KOMPLETTEBIANDIE BEMOTANDE (aktbil 134) 

Fiskeriverket har tidigare förordat att en utbyggnad av Stackrnora kraftverk skall 

förenas med skyldighet att undersöka förutsättningar och kostnader för en fiskväg 

för att möjliggöra ett "genetiskt utbyte". Det nuvarande fisket nedströms dammen 

sker inom en sträcka av ca 400 m mellan två anläggningar som utgör vandringshin- 

Sid 42 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

der. Enligt uppgift från Fiskeriverket sker det aktuella harrfisket på ett område av ca 

2 ha. Den befintliga "sektioneringen" påverkas ej negativt av förslagets utförande. 

Vidare bör inte bortses Ilån möjligheterna till ett restfiske på rensningsstrackan. Det 

torde finnas förutsättningar för detta om lämpligt bottensubstrat säkerställs. Sökan- 

den gör bedömningen als det begränsade området som påverkas av rensning ne- 

ströms kraftverket inte i sig motiverar anordnade av fiskvag m.m. Det torde först 

vara i samband med att fiskvandringsförutsättningar tillskapas vid Unnåns kraftverk 

och Hansjö kraftverk, och därmed en längre alvsträcka öppnas, som det skulle kun- 

na bli aktuellt att föreskriva åtgärder också vid Stackmora. 

Kvarnbyggnaden på varister sida om befintlig damm ags av sökanden. Framförda 

farhågor för att den skall skadas torde med det reviderade utbyggnadsförslaget 

minska i aktualitet. De sankta högvattenstånden efter utbyggnad är gynnsamma för 

kvarnen. Tilläggas kan att diskussioner forts med lokala intressenter om att flytta 

kvarnen till annan plats. Sökanden är öppen för en fortsatt dialog. 

Vid huvudförhandlingeri har sökanden tillagt. Vattenkraften har utnyttjats vid 

Stackmora under flera hundra år. I 1984 års Vattenkraftsplan finns ett kraftverk på 

2 MW med för Stackrnclras del. Detta betraktas som ett riksintresse. 

Hedens Vattenledning!~Grenming (aktbil 145) 

Vi ar fyra fastighetsägare som har dricksvattenförsörjning ordnad genom en grävd 

brunn 30 m uppströms clen nuvarande dammen. Vid utrivningsalternativets utföran- 

de kommer vattennivån att sanltas så att brunnen torrläggs. Vi förordar därför att det 

reviderade utbyggnadsfijrslaget genomförs. 

Länsstyrelsen och Lansfiskedirektören (aktbil 146) 

Det nya modifierade förslaget påverkar inte länsstyrelsens tidigare redovisade 

ståndpunkt att en utbyggnad av nytt kraftverk vid Stackmora ar olämpligt. Länssty- 

relsen avstyrker att tillstånd lämnas enligt det nya modifierade förslaget. Länsstyrel- 

sen anser som tidigare att ny damm och kraftverk inte är förenligt med bestammel- 

Sid 43 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

serna i 4 kap. 2 5 miljö'balken. Länsstyrelsen delar har Länsfiskedirektören uppfatt- 

ning. Länsstyrelsen har inga krav på arkeologiska undersökningar då darnningshöj- 

ning inte längre begärs. Länsfiskedirektören har anfört b1.a. Sökanden har inte kom- 

pletterat sitt yttrande. I Ore alv är det de laxartade fiskarna som lever i hotade mil- 

jöer varför alla åtgärder som kan stödja lmartad fisk bör genomföras. Kammarkol- 

legiet har konstaterat att Stackrnora damm inte byggts med hänsynstagande till det 

allmänna fiskeintresset Lansfiskedirektören finner att närmare 150 års lagöverträ- 

delse inte kan användas som grund för något annat än en dom om utrivning av 

S tackmoradammen. 

Flugfiskeföreningen Surpuppan (aktbil 148) 

Det justerade utbyggnadsförslaget förändrar inte föreningens tidigare stallningsta- 

gande. 

Siljansbygdens fiskevårdsförbund (aktbil 149) 

Det justerade utbyggnadsförslaget förändrar inte föreningens tidigare stallningsta- 

gande. 

Berit Sigra och Bo Sigra (aktbil 150) 

Det justerade utbyggnadsförslaget förändrar inte tidigare ställningstagande. 

Christina Bjelvert Olssons huvudman (aktbil 151) 

Det justerade utbyggnadsförslaget förändrar inte tidigare ställningstagande. 

Mina huvudman vidhåller att förslaget överhuvudtaget inte är tillåtligt med anled- 

ning av bestamme1sern;s i 2, 3,4 och 11 kap. miljöbalken. 

Mina huvudmän kan i iitora delar ansluta sig till vad som anförs mot utbyggnadsal- 

ternativet av såväl Fisk~rriverket som Kammarkollegiet. Detta ar tillämpligt aven på 

den justerade ansökan. 

Sid 44 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Mina huvudman gör gällande att det justerade förslaget till stora delar innebar att 

det biologiska bevarandevärde som Orealven besitter går förlorat. Det basta harrfis- 

ke som regionen kan erbjuda utraderas genom att rensningen på nedströmssidan 

kvarstår. 

Det justerade förslaget gör ett befintligt miljöproblem än mer permanent. En utriv- 

ning skulle däremot innlrbara en stor förbättring i fiskevårdsområdets verksamhet. 

Ett stort intresse finns vad galler harrfiske i Orealven. Detta avspeglas av fiskekorts- 

försäljningen år 2005. 

Deep Forest Events, Kenneth Lilja (aktbil 152) 

Jag bedriver ett företag som sportfisketurismentreprenör, d.v.s. att jag lockar sport- 

fiskande turister till Dalarna, företrädesvis Orsa, och guidar dem till de fiskepärlor 

som finns i regionen. Niir det galler harrfisket, vilket for övrigt ar det mest efterfrå- 

gade fisket, så tar jag all tid mina gäster till Stackmoradammen eftersom harrfisket 

där tillfredstäiler alla behov. Man g ~ en r nybörjare nöjd, eftersom de f& fisk, och 

man gör den mer erfarne fiskaren nöjd eftersom det är så gott om fisk. 

Försvinner forsen nedanför Stackmoradammen försvinner mitt basta fiskevatten och 

därmed minkar mina mijjligheter till intäkter. Dessutom försvinner dominoeffekter 

inom kommunen, d.v.s. turisten skall bo någonstans, handla någonstans, äta någon- 

stans, tanka någonstans 0.s.v. Det blir stora summor som går förlorade. 

FK Match (aktbil 153) 

Det justerade förslaget innebar inga förbättringar ur vare sig harrbeståndets eller vår 

synvinkel, vilket inneba:r att vi förkastar det. 

Brsa Kommun, kommunstyrelsen (154) 

Kommunen vidhåller sitt tidigare ställningstagande. 

Sid 45 

M 80-03


Avdelning 9 

Fis keriverket (aktbil 156) 

DOM 

Fiskeriverket gör sammanfattningsvis bedömningen att påverkan på allmänt fiskein- 

tresse i tillåtlighetsfrågan (jfr 3 kap. 10 Ij samt 4 kap. 1 och 2 $8 miljöbalken) till 

följd av sökandens justerade utbyggnadsalternativ inte på något avgörande satt skil- 

j er sig från ursprungligt utbyggnadsalternativ. De effekter på framförallt befintligt 

harrbestånd och fiske i :Nykvarnsforsen som tillkomsten av ett kraftverk med tillhö- 

rande indämning och rensningar på nedströmsstrackan medför, blir desamma i båda 

fallen. 

Fiskeriverket bedömer att de framtida förutsättningarna for det idag jämförelsevis 

mycket starka beståndel: av harr samt det befintliga stora fiskeintresset på berörd 

sträcka inte kommer att kvarstå annat an i mycket begränsad omfattning aven vid 

genomförande av sökandens justerade utbyggnadsalternativ. 

Alvraddarnas Samorganisation (aktbil 157) 

Fiskeriverkets utredning visar med all tydlighet vilket förnämligt och bra harrfiske 

som finns i denna del av Orealven. Provfiskena 2004 visar i en jämförelse med 

andra alvar i Sverige att fisket är i särklass bast i Oreälven. En utbyggnad skulle 

innebära en katastrof för harren och därmed för fritidsfisket i regionen. 

Alvräddarnas Samorgariisation har i sitt tidigare yttrande påtalat att riksdagen inte 

innefattar vattenkraftspsojekten i den s.k. Vattenkraftsplanen från 1984-1 985 som 

riksintresse ur energisynpunkt. Stackmora ingick som ett av projekten. 

Vid tillåtlighetsprövningen finns därmed inget riksintresse for energiproduktion 

varför riksintressena för naturvård och enligt MKB för kulturminnesvård och for 

friluftsliv inklusive fritidsfiske skall skyddas enligt 3 kap. 6 $ andra stycket miljö- 

balken. 

Hinder föreligger b1.a. enligt ovan-nämnda lagrum mot anlaggandet av en ny kraft- 

station vid Stackmora. Hinder föreligger aven enligt 4 kap. 1 Ij första stycket och 

Sid 46 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

som utpekat område ut~ned Oreälven enligt 2 5. Det bestrids att begärt tillstånd 

ineddelas för uppföranclet av ett nytt kraftverk vid Stackrnora i Orealven. 


Sökanden har inkommit med ett justerat utbyggnadsförslag. Enligt sökanden inne- 

bär det justerade förslaget jämfört med ursprungliga ansökan inte några förändring- 

ar nedströms den befintliga dammen. 

Beträffande den justerade ansökan om tillstånd att uppföra ett nytt kraftverk vill 

kollegiet framföra synpunkter enligt nedan. 

Tillstånd att uppföra et[ nytt kraftverk med tillhörande utskovs- och a~zslutnings- 

dammar 

Kammarkollegiet avstyrker tillstånd till företaget. Kollegiet anser att hinder forelig- 

ger enligt 4 och 3 kap. miljöbalken (MB). 

Hinder enligt 4 kap. I j; första stycket I p. MB 

Inverkan på befintligt strömfiskbestånd och fiske i Nykvarnsforsen blir det samma i 

båda utbyggnadsalternativen. I Fiskeriverkets utlåtande 2005-1 2-01 uttalas att 

"Kvarstående påverkan på allmänt fiskeintresse från det justerade utbyggnadsalter- 

nativet uppkommer, som i ursprungligt utbyggnadsalternativ, genom tillkomsten av 

en ny damm med tillhöirande kraftverk. De omfattande rensningar som avses utföras 

till förmån för det nya kraftverket kommer att radikalt påverka förutsattningarna för 

harr och öring i området". 

Enligt Fiskeriverkets uridersökningar har höga tatheter av harr i en såväl nationell 

som lokal jämförelse pivisats särskilt i Nykvarnsforsen. Fiskeriverket bedömer att 

de framtida förutsättningarna för det i dag jämförelsevis mycket starka beståndet av 

harr samt det befintliga stora fiskintresset på denna sträcka inte kommer att kvarstå 

annat än i mycket begra.nsad omfattning vid genomförandet av en utbyggnad. 

Sid 47 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Kammarkollegiet åberopar Fiskeriverket, Utredningskontoret i Härnösands utlåtan- 

den, 2005-0 1-14 och 2005-12-01. Enligt Kammarkollegiet kommer utbyggnadsal- 

ternativets negativa påverkan på områdets särskilda värden for det rörliga friluftsli- 

vet, dit fritidsfisket skall rhas, bli så betydande att det inte ar förenligt med turis- 

mens och friluftslivets i.ntressen. 

Hinder enligt 4 kap. I $första siycket 2 p. MB 

Kollegiet delar Fiskerivlrrkets bedömning av utbyggnadsalternativets påverkan på 

omridets naturvärden som skall skyddas enligt 4 kap. 1 8 MB. Av verkets utlåtan- 

den i målet framgår att skadan på naturvärdena kommer att vara bestående. Enligt 

kollegiet medför det justerade utbyggnadsalternativet sådana ingrepp i miljön att 

exploateringen inte är ftirenlig med paragrafens andra punkt då inverkan är sådan att 

naturvärdena måste anses bli påtagligt skadade. 

Hinder enligt 3 kap. MB 

Av 3 kap. 10 5 första stycket MB framgår hm en avvägning av flera oförenliga riks- 

intressen skall göras. Enligt 3 kap. 10 § andra stycket MB får ett awagningsbeslut 

mellan oförenliga ändamål inte strida mot bestämmelserna i 4 kap. MB. Oreälven är 

av riksintresse enligt 3 kap. MB för naturvården och friluftslivet med b1.a. fritidsfis- 

ket soin skyddad aktivitet. I beskrivningen av riksintresset står b1.a. att 

". . .tillgången på harr och öring medger ett givande strömfiske". 

Vid en konkurrenssituat:ion mellan naturvårdsintresset, turismens och friluftslivets 

med b1.a. htidsfiskets intressen och energiintresset skall företräde ges å det i lag 

skyddade naturvårdsintri=sset samt turismens och friluftslivets intressen. 

BEMOTANDE OCH TERKA KALLELSE (aktbil 167) 

Sökanden återkalla ansö:kan i den del den avser utrivning av dammen vid Stackmo- 

ra. I den delen bör målet avskrivas från vidare handläggning. 

Sid 48 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Vad avser ansökan om utbyggnad av kraftverk och ny damm får noteras att försla- 

get iimebär i vissa avselrnden mindre olägenheter av höga flöden samt i övrigt opå- 

verkade förhållanden ulspströms dammen, till gagn för dem som uppskattar de na- 

tur- och frilufts1ivsförh;Ulanden som varit givna i landskapet under åtskilliga gene- 

rationer. 

Ett kraftverk påverkar rned nödvändighet förhållandena omedelbart nedströms 

kraftverket. Har är frarrlst fråga om delvis ändrade djupförhållanden på en sträcka 

av ca 400 meter. Ett populärt harrfiske påverkas. På sikt är det inte osannolikt att 

fisket i större eller mindre grad kan återskapas exempelvis genom att det tillses att 

lämpligt bottenmaterial kvarlämnas. Även andra biotopåtgärder kan vara möjliga. 

Fråga om fiskvag över dammen har väckts. Fortum bedömer att en fiskvag kan vara 

motiverad när vandringsmöjlighet tillskapats också vid uppströms och nedströms 

belägna kraftverk. Vandring enbart över Stackmoradammen skapar inte någon lek- 

vandring av betydelse. 

Upplysningsvis bedöm!; fiskvag kosta ca 1,5 - 2 miljoner kronor att utföra. Produk- 

tioilsbortfall för tappning ar svårt att uppskatta så länge tappningsbehovet ej ar känt. 

Förutsättes 0,5 m3is under t.ex. Sira månader sommartid blir den kapitaliserade 

kostnaden i stor1eksord:ningen 0,5 - 0,6 Mkr. 

Det har gjorts gällande att hinder möter mot kraftverkets utbyggnad enligt 4 kap. 1 

5 miljöbalken. Sökanden kan inte instämma i denna bedömning. Vid exploaterings- 

företag skall särskilt beaktas naturvårdens och friluftslivets, särskilt det rörliga fri- 

luftslivets, intressen. Detta galler för området utmed Orealven. Motsvarande skydd 

av vattenområdet i Orelilven är inte föreskrivet. 

Fortum vill i sammanhanget ånyo framhålla det grannlaga i uppgiften att vardera 

naturvård respektive friluftslivsintressen sinsemellan och inbördes mot skilda utöva- 

res uppskattningar dartiv. I vart fall får konstateras att befintliga förhållanden med 

Sid 49 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

uppdämd als~stracka varit de som gallt när området utmed älven fått sitt skydd i 4 

kap. miljöbalken. 

Den förändring och inskränkning i harrfisket omedelbart nedströms dammen som 

uppkommer, torde från ,allmänna utgångspunkter inte vara större än att den bör 

kunna tålas. Det ar här inte fråga om en unik harrstam med särskilt skyddsvärde. 

Påverkan avser ett utövat fiske som efter lämpliga och skäliga skadeförebyggande 

ätgärder på platsen och ~cller i kringliggande vattenområden kan kompenseras. 

Fiskeriverket (aktbil 1.77) 

Fiskeriverket har av mi!jödomstolen förordnats enligt 22 kap. 12 miljöbalken att 

utreda ansökt företags inverkan på det allmänna fiskeintresset. Efter genomgång av 

bolagets inlaga 2006-03-20 (aktbil 167) får Fiskeriverket anföra följande. 

Aktbil I67 

Sökanden har i sin inlaga återkallat ansökan i den del som enbart avser utrivning av 

dammen vid Stackmora. Aterstående del av ansökan omfattar förutom lagligförklar- 

ing och utrivning av Stackmoradarnmen ocksa tillstbd till att uppföra ett kraftverk 

med tillhörande utskovs- och anslutningsdaminar. 

Fiskeriverkets synpunkter 

Sökanden har återkallat sin ansökan vad avser enbart utrivning av Stackrnoradam- 

men. Kvarstående ansökan innefattar bland annat lagligförklaring av befintlig 

damm. I det fall ansökt företag inte befinns tillåtlig synes sökanden i sådant fall ha 

for avsikt att bibehålla dammen i befintligt läge efter en eventuell lagligförklaring. 

Fiskeriverket förutsätter att vid en lagligförklaring föreskrivs villkor som möjliggör 

fiskvandring förbi dammen i enlighet med gällande lagstiftning vid tiden för dam- 

inens tillkomst. 

Vad avser kvarstående ansökans inverkan på fiske och fiskbestånd i området har 

Fiskeriverket mer ingåeride redovisat gjorda bedömningar i tidigare yttranden, vilka 

Sid 50 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

äberopas. Nedan kornmi:nteras dock några av sökandens synpunkter från inlagan 

2006-03-20. 

Sökanden anser att det trots en eventuell tillkomst av ett kraftverk inte skulle vara 

osannolikt att det nuvarande fisket på berörd sträcka på sikt kan återskapas. Fiskeri- 

verket delar inte sökandens uppfattning i detta avseende utan gör bedömningen att 

det jämförelsevis mycket goda harrbeståndet och fisket efter detta nedströms befint- 

lig damm i Stackmora i allt väsentligt kommer att försvinna vid en utbyggnad enligt 

ansökan. 

Sökanden framför invändningar mot att inrätta fiskväg vid ett eventuellt nytt kraft- 

verksföretag. Främst avser invändningarna kostnader for anläggande och drift av en 

fiskvag men även synpunkter angående nyttan av en fiskväg samt befintliga fisk- 

vandringsmöjligheter. Fiskeriverket konstaterar att en eventuell tillståndsgivning för 

etthundrafemtia gr sedan av en ursprmglig damil vid Stzckmora, enligt di gä!lmde 

lagstiftning, hade inneburit att ett sådant tillstånd torde ha villkorats så att fiskens 

upp- och nedvandring forbi anläggningen tillförsäkrats. Det förefaller således rim- 

ligt att ett eventuellt tillstånd enligt miljöbalken för ansökt verksamhet innebär att 

minst lika stor miljöhänsyn tas. Således förordas att, i det fall en ny kraftverksan- 

laggning kommer till stånd, en fungerande fiskväg anordnas för att möjliggöra fisk- 

vandring mellan området nedströms, inklusive Unnån, och området uppströms i 

Oreälven, inklusive Ämiiln med flera biflöden. Sökandens förståelse för betydelsen 

av fiskvägar för vandrande fiskbestånd förbi upp- och nedströms belägna kraftverk i 

Oreälven är glädjande och Fiskeriverket ser fram emot en dialog om hur förutsatt- 

ningarna för fiskvandring i Orealven i framtiden ytterligare kan förbättras. 

lTad avser tolkningen av områdets betydelse enligt 4 kap. 1 5 miljöbalken kan kon- 

stateras att naturvärdens och särskilt det rörliga friluftslivets intressen i området 

särskilt skall beaktas vid exploateringsföretag. Fiskeriverket bedömer att det fritids- 

fiske som bedrivs i området utgör en del av det rörliga friluftslivet som omfattas av 

ovan nämnda lagrum. Vad galler betydelsen av fritidsfisket i det berörda området 

Sid 51 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

bedöms den ojämförligt viktigaste delen utgöras av den sträcka av Orealven som 

berörs a-v aktuell ansökan. En exploatering av området till förmån för kraftintresset 

vid Stackrnora bedöms rnedfora att förutsättningarna för fritidsfiske i detta område i 

det närmaste kommer att försvinna. För naturvårdens del innebär en exploatering av 

området att en befintlig iströmstracka, Nykvarnsforsen, schaktas bort och befintliga 

lek- och uppvaxtområden för strömlevande fisk går förlorade. 

Christina Bjelvert 0lss:ons huvudman (aktbil 180) 

I sökandens yttrande (al


Avdelning 9 

DOM 

att man ser att myndigheter och organisationer förespråkar ett utrivningsaltemativ 

framför ett exploateringsialternativ? 

Vi vill vidare påpeka några saker som Fortum Kraft yttrar och som vi upplever som 

uppenbara felaktigheter. Det sägs att fiskeföreträdare vill återskapa ett naturtillstånd 

som försvann för mer än hundrafemtio år sedan på bekostnad av en alvstracka som 

värderas högt vad avser :natur- och friluftsliv. Ja, det stämmer att fiskeföretradare 

vill återskapa ett naturtillstånd, men enbart med ambitionen att förstärka natur- och 

friluftsliv och inte som F'ortum Kraft menar, försämra detta. Detta gäller inte bara 

företrädare för fiskeintressen utan aven renodlade naturvårdsintressen och en stor 

del av lokalbefolkningeri.. 

Vidare påtalas att sakägare med anknytning till älven uppströms dammen vill beva- 

ra nuvarande förhållande ovan dammen. Detta betraktas av oss som en sanning med 

kzaftig modifikcti~n. En:!igt säkra uppgifter så finns det flertalet markägare upp- 

ströms dammen som inte vill ha ett kraftverk och istället förordnar en utrivning, 

varför syns inte dessa åsikter i Fortums yttrande? 

Fortum Kraft menar att företrädare för den lokala turistnäringen är for ett bibehål- 

lande av nuvarande förhiillanden uppströms. Även detta är en sanning med kraftig 

modifikation. Merparten av de turistintressenter vi är i kontakt med motsätter sig en 

utbyggnad och om det ar. den vid dammlaget belägna fiskodlingen/fiskrestauranten 

som betraktas vara den lokala turistnäringen så ar inte Forturn Kraft speciellt vid- 

synta. Fritt strömmande och ofragmenterade vatten - det är sådant som vi på lands- 

bygden kan bygga naturiurism kring! Inte genom överdamda alvstrackor och fiske 

på odlad fisk som dessutom är totalt naturframmande. 

Fortum Kraft erkänner att den bortschaktade strömstrackan ger ändrade djupförhål- 

landen och kan påverka idet populära harrfisket, men nämner i samma andetag att 

det inte ar osannolikt att fisket i större eller mindre grad kan återskapas genom att 

lämpligt bottenmaterial kvarlämnas samt att andra biotopåtgarder kan vara möjliga. 

Sid 53 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Vi står fast vid att det mycket goda fisket inte kan återsltapas vid ett kraftverksbyg- 

ge och att det inte finns några biotopåtgarder i världen som kan skapa goda förut- 

sättningar för att harrfisltet kan bibehållas - på denna breddgrad ar harren i mångt 

och mycket trängd till vattendragsavsnitt med god fallhöj d och därmed turbulent 

vatten. Detta beror på niiturgivna orsaker som stavas predation och konkurrens, vil- 

ket inte Fortum Kraft al:ls förefaller vara medvetna om. 

I frågan fiskvag eller inte så vill vi egentligen över huvud taget inte ta stallning i 

frågan eftersom ett kraftverk inte accepteras, utan endast att dammen försvinner och 

därmed behövs ingen fiskvag. Om vi stalls i den ledsamma situation att alven ex- 

ploateras kommer vi dock däremot att kräva ett omlöp förbi kraftverket eftersom fri 

migration skall vara ett tillstånd dar naturen själv inte säger annat. Detta galler oav- 

sett art eller syfte med vandring. 

Fortum Kraft tar upp att alven fått sitt skydd i 4 kap. miljöbalken i uppdämt förhål- 

lande. Vi ställer oss frågande - detta kan ju inte innebära att detta ar det förhållande 

som är det skyddsvärda. För oss känns det som ett tungt argument - att latta på 

fragmenteringen torde j u enbart styrka värdena! 

Att harrstarnrnen inte betraktas som unikt av Fortum Kraft förvånar oss inte, men 

för oss fiskeföreträdare ar den unik och speciellt då de tatheter som Fiskeriverket 

uppmätt i forsen nedstrdms nuvarande dammlage troligen ar det högsta i regionen 

och troligen i stora delar av Sverige. Att säga att harren och dess höga abundans på 

sträckan inte är unikt är helt fel. 


Kammarkollegiet har i iidigare skrivelser avstyrkt tillstånd till ett uppförande av ett 

nytt luaftverk m.m. vid Stackmora damm. Enligt kollegiet föreligger hinder enligt 4 

kap. 1 5 miljöbalken. Fortum Kraft AB kan inte instämma i den bedömningen och 

framför att "vid exploateringsföretag skall särskilt beaktas naturvårdens och frilufts- 

Sid 54 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

livets? särskilt det rörliga friluftslivets intressen. Detta gäller for området utmed 

Orealven. Motsvarande skydd av vattenområdet i Oreälven är inte föreskrivet". 

Fortum AB:s tolkning är enligt Kammarkollegiet felaktigt. Aktuellt område ar av 

riksdagen utpekat som ett av tjugofyra primära rekreationsområden. Att vattnet 

slrulle vara undantaget di:ssa områden och inte omfattas av miljöbalkens regler om 

skydd för friluftslivet - i vilket fritidsfisket, kanotfarder etc. ingår som en naturlig 

del - ar inte en rimlig tolkning. Med en sådan tolkning skulle det exempelvis vara 

tillåtligt att torrlägga vat1:endrag som löper genom skyddade områden. 

Fiskvag 

I skrivelsen uttalas att frilgan om fiskvag över dammen har väckts. Bolaget bedömer 

att en fiskvag kan vara motiverad när vandringsmöjligheter tillskapats också vid 

uppströms och nedströms belägna kraftverk. 

Enligt kollegiet borde dan frågan ha väckts redan n& dammen byggdes. Den borde 

enligt kollegiet vara utfc~rmas så att den inte utgör vandringshinder for fisken. Fis- 

kefrågan skall prövas uti,från förutsättningen att verksamhetsutövaren inte har någon 

ratt att hindra fiskens passage förbi dammen. Bolaget skall därför åläggas att utföra 

lämpliga anordningar för att undanröja dammens skadliga inverkan på fiskens 

framkomst. Lämplig åtgärd är enligt kollegiet att anordna en fiskvag. 

BEMOTANDE (aktbil 184) 

Kammarkollegiet gör grillande att den nuvarande dammen vid Stackmora skulle 

vara olaglig mot bakgrund av äldre lagstiftning. Sökanden delar inte denna bedöin- 

Ilammen vid Stackmora har funnits under åtskilliga generationer och torde ha sitt 

ursprung från 1800-talei:. Någon närmare uppgift om vilket årtal dammen uppfördes 

har dock inte kunnat idiämtas. Det kan alltså inte med säkerhet anges vilken lag- 

stiftning som varit tillämplig vid uppförandet. Det har inte heller kunnat med saker- 

Sid 55 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

het utrönas huruvida dammen varit föremål för laga prövning. Det är således inte 

uteslutet att dammen omnämnes i äldre domböcker. 

Ett ytterligare skal för slutsatsen att dammen inte ar olaglig enligt aldre bestämmel- 

ser, ar det förhållandet att aldre och nyare tiders tillsynsmyndigheter och kontrollin- 

stanser inte anmärkt mol dammens utformning. Sammantaget måste således be- 

dömningen kunna göras att dammen tillkommit i laga ordning. 

TILLAGG VID HUVL~DFORHANDLINGEN 

Orsa'kommun. Kommurien delar kammarkollegiets uppfattning att det inte finns 

något riksintresse för enixgiproduktion på platsen. Om tillstånd ges skall fiskvag 

anordnas. 

Kammarkollegiet anser c~kså att fiskväg skall anordnas för det fall tillstånd skulle 

ges. 

Advokaten Christina Bielvert Olssons huvudmän. De motsätter sig utbyggnadsal- 

ternativet. Verkställighetsförordnandet bestrids. Den sökta verksamheten ar inte 

tillåtIig enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Fisket kommer att skadas påtagIigt. Något 

riksintresse för energiproduktion på platsen föreligger inte. Den är heller inte tillåt- 

lig enligt 1 l kap. 6 § miljöbalken, fördelarna ur allmän och enskild synpunkt över- 

stiger inte kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av verksamheten. värdet 

av turismens och fisket $r högre än för energiproduktion på platsen. Turismen gene- 

rerar två miljarder totalt i Siljansområdet. Skulle tillstånd ges skall en ordentlig 

fiskvag anordnas genom omlöp. 

Sökanden har anfört att :man alltid brukar presumera att så här gamla dammar ar 

lagliga. Om den inte vore laglig är det märkligt att tillsynsmyndigheten inte reagerat 

på 150 år. Det finns starlta uttalanden för att riksintresse föreligger för energipro- 

duktion på platsen som sedan är utnyttjas uppströms och nedströms for energipro- 

duktion. Härtill kommer statsmakterna uttalade vilja till omställning till grön el. Det 

Sid 56 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

ar för dagen inte motiverat med en fiskvag. Det är vandringshinder uppströms och 

nedströms. Det är inte vettigt att belasta sökt verksamhet med kostnaderna för en 

onödig fiskvag. Sökanden erbjudit 30 000 kr i kompensation till fiskevårdsområdes- 

föreningen. 

Henrv Sundberg och Barbera Sundberg, ägare till fastigheten Stackrnora 1 :5. Han 

biträder sökandens ansöl.:an då vattennivån kommer att bibehållas. De nuvarande 

förhållandena skulle bestå. Han bedriver en affarsrörelse (hantverk) riktad mot tu- 

rister. Han och hans hustru hyr också ut stugor och båtar for båtfarder och fisketurer 

till turister. Det finns inget som tyder på att en utrivning skulle öka turistintresset. 

Hans uppfattning ar den motsatta att det skulle minska turistintresset. Hans stugut- 

hyrning skulle få laggas ned. En vattenståndssankning på två meter innebär att det 

blir sumpmark m t stugorna och nakna stränder. Hans uppfattning är att turisterna 

ar mer intresserade av fiske efter vitfisk, gadda och abborre, som finns uppströms 

Stachnora damm. Avsärikningen kommer att medföra b1.a. att salamandrar försvin- 

ner. Det rörliga friJukslii~et kommer att minska. Kammunen har i översiktsplan 

nämnt området som intressant för energiproduktion. Kraftverksutbyggnaden har 

positiva effekter för växthuseffekten, förbränningen av fossila bränslen och trans- 

porter. En avsänkning skulle påverka fågellivet negativt. 

Per-Erik Laggar och Eva.-Marianne Laggar. De har intressen, dels fiskodling, dels 

hyvleri och dels bostad. De tar vatten till fiskodlingen och vill bibehålla nuvarande 

vattennivå, de vill inte få. problem med spånfickorna eller få damm eller buller vid 

eller i bostaden. Efter överenskommelser med sökanden och vad sökanden sagt idag 

är frågorna lösta. De har ingen erinran mot att prövningen av sökanden yrkande om 

tvångsratt och ersättningen för denna får anstå. 

ISommunen. Turismen i Orsa kommun har beräknats generera 200 miljoner kronor. 

I översiktsplanen för Orsa (aktbil 189) tas inte blivande kraftverk vid Stackmora- 

dammen upp utan det är kraftverken Noppikoski, Stackmora nedre och övre som är 

riksintressanta för energiproduktion (se s. 5). Det finns inget kraftverk vid Stackrno- 

Sid 57 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

ra damm. Vidare anges uder rubriken Riksintresse för naturvård och kulturvård att 

åtgärder som negativt påverkar vattnet och reproduktionsområdena för ädelfisk bör 

inte förekomma (s. 2 1 ). Under rubriken Riksintresse naturvård anges att åtgärder 

som påverkar vattnet i &i och dess kvalitet negativt skall inte tillåtas ej heller får 

åtgärder vidtas som mohierkar reproduktionsmöjligheterna for fiske (s. 23). Även 

under rubriken Riksintresse friluftsliv anges att åtgärder som påverkar vattnet och 

reproduktionsområdena :för ädelfisk bör inte förekomma (s. 3 1). Den sökta vatten- 

verksamheten strider mot översiktsplan. 

Länsstyrelsen. Fiskekortsforsäljningen är ca 10 % av vad fisketurismen genererar. 

Länsstyrelsen har vid huvudförhandlingen ingivit skriftligt yttrande (aktbil 187). 

Sammanfattning 

Länsstyrelsen anser i första hand att tillstånd inte skall lämnas för byggande av ny 

damm och nytt kraftverk i Stackmora utan anser att den gamla dammen skall rivas 

ut. Som alternativ två kan befintlig damm rustas upp och behallas. 

Om tillstånd ändå skulle lämnas till byggnation av ny damm och nytt kraftverk an- 

ser länsstyrelsen att forsi;träckan nedströms inte får rensas och schaktas ut samt att 

en fungerande fiskväg skall byggas och att pulskörning av kraftverket inte tillåts. 

Lar~sstyrelsens bedömning 

Ore älv är i 4 kap. 2 5 miljöbalken utpekad som ett område där friluftslivets intres- 

sen särskilt skall beaktas samt enligt 4 kap. 1 5 som ett område av riksintresse där 

exploateringsföretag inte får skada miljön påtagligt. I området ar fisket en viktig del 

av friluftslivet och 1änssi:yrelsen anser att en utrivning av befintlig damm skulle få 

mycket positiva effekter på fisket i hela systemet med Ore alv, Unnån och Ämån. 

En utbyggnad av ny danim och nytt kraftverk skulle istället gå rakt emot friluftsli- 

vets intressen varför länsstyrelsen starkt avstyrker detta. 

Sid 58 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Enligt sökandens beskrivningar av det nya kraftverket kommer det att innebära 

rensningar och schaktningar på en ca 400 meter lång sträcka av Ore alv nedströms 

kraftverket för att öka fallhöjden. Detta skulle innebära en kraftig försämring för 

fisket då b1.a. stora ytor med lekbottnar för harr försvinner. 

Sökanden hävdar att kraftverket skall köras som ett strömkraftverk och att någon 

reglering inte skall bedrivas. Dock installeras en turbin för en vattenföring på 45 

m3/s då medelvattenföringen i älven är endast 27 m3/s och en vattenföring med 75 

% varaktighet är inte stErre än 9,5 m3/s. Länsstyrelsen funderar därför kring om 

planer finns på att pulsköra turbinen för att alltid köra med full drift. Ett pulserat 

flöde i älven uppströms och nedströms Stackmora skulle få stora negativa effekter 

för fisken och för fornlämningar längs alven. Länsstyrelsen anser dHor att sökan- 

den redogöra för hur bolaget planerar att köra kraftverket och att om tillstånd ges 

skall pulsflöden inte tilllitas och ett minsta flöde i älven, uppströms och nedströms 

dammen villkoras. Det kan också bli aktuellt att se över domar för uppströms lig- 

gande kraftverk för att fia en samlad bild av hur påverkan blir på älven, 

Det nya kraftverket skulle enligt sökandens beräkningar generera 8,l GWh per år 

och den installerade effekten blir 1500 kw. För att få ut detta krävs att en 400 meter 

lång forssträcka schaktas ur och den totala investeringskostnaden uppgår till ca 30 

mkr. Likvärdigt energiutbyte skulle fås ut av 1-3 vindkraftsverk (beroende på stor- 

lek) vilket medför ett betydligt mindre ingrepp i naturen och investeringskostnaden 

skulle vara ungefar densamma. I orsa kommun finns enligt vindkarteringen @ra 

områden utpekade som lämpliga för vindkraftverk. 

Om tillstånd ändå ges fC~r ny damm och nytt kraftverk vid Stackrnora kräver lanssty- 

relsen som kompensationsåtgärd att sökanden bygger en fungerande fiskväg förbi 

kraftverket och den nya dammen. Fiskvagen skall besiktigas och funktionskontrol- 

leras av Fiskeriverket samt godkännas av länsstyrelsen. 

Sid 59 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

Älvräddarnas Samorganisation har ingivit skriftligt yttrande vid huvudförhandling- 

en (aktbil 188) vari yrkas att miljödomstolen avslår ansökan om anläggande av ny 

damm med tillhörande kaftverk vid Stackrnora samt anförs. 

Älvräddarnas Samorganisation har i tidigare yttrande påtalat att riksdagen fastslog 

att Stackrnora inte var a\ riksintresse ur energisynpunkt. Däremot ingår Orealven 

som ett av de områden eiiligt miljöbalken for vilket särskilda bestämmelser för hus- 

hållning med mark och vatten galler enligt 4 kap. I och 2 §§. Beroende på att natur- 

och kulturvärden som firins i områdena i sin helhet är av riksintresse (1 § första 

stycket). 

Områdena som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftsli- 

vet (som har är fallet) skall skyddas mot åtgärder som kan skada natur- eller kul- 

turmiljön enligt 3 kap. 6 §. 

Den utredning som Fiskeriverket gjort på uppdrag av miljödomstolen visar på ett 

harrfiske som är särklaszigt bäst i jämförelse med andra älvar i Sverige. 

Enligt Fiskeriverkets utliitande bedöms en exploatering av området till förmån för 

kraftintresset vid Stackrriora medföra att förutsättningarna for fritidsfiske i det när- 

maste kommer att försvinna. 

Enligt Älvräddarnas Saniorganisation innebär en utbyggnad med en ny damm med 

kraftverk en påtaglig skada som inte är förenlig med miljöbalkens bestämmelser. En 

utbyggnad skulle innebära en katastrof från regional och nationell synpunkt för 

strömfisket. En utbyggniid är inte heller förenlig med miljöbalkens långsiktiga mål 

att trygga en hållbar utvr:ckling som innebär en god hushållning i enlighet med 1 

kap. 1 5. 

Sid 60 

M 80-03


Avdelning 9 

DOMSKAL 

Sökanden har erforderlig rådighet. 

DOM 

Den sökta vattenverksanihet tillåtlighet enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har ifråga- 

satts från flera håll. Miljijdomstolen anser att det är lämpligt att inleda sin prövning 

med frågan om dessa bestämmelser medför att sökandens yrkande om att ersatta 

den befintliga Stackmora damm med ett kraftverk med utskovs- och anslutnings- 

dammar inte bör tillåtas. 

Inledilingsvis konstaterar miljödomstolen att området utmed Orealven upptagits i 

4 kap. 2 5 miljöbalken som ett område där turismens och friluftslivets, främst det 

rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall beaktas vid bedömningen av tillåtlighe- 

ten exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. I turismens och friluftsintres- 

sen ingår som en naturlig del möjligheterna till fiske vid och i alven. Miljödomsto- 

len anser således, till skillnad från sökanden, och i likhet med Kammarkollegiet att 

vid bedömningen av tilliitligheten av den ifrågavarande vattenkraftsutbyggnaden 

skall fisketurismens och fritidsfiskets intressen särskilt beaktas. 

Vidare ar enligt 4 kap. 1 5 miljöbalken de områden som anges i 2-8 55, med hänsyn 

till de natur och kulturviirden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Om- 

rådet utmed Orealven ar således i sin helhet av riksintresse för turism och friluftsliv. 

Sökanden har i miljökorisekvensbeskrivningen angett att riksdagen 1984 beslutade 

om en plan för utbyggnad av vattenkraft, den s.k. Vattenkraftplanen, i vilken en 

utbyggnad av 2,5 TWh $r uppsatt som mål. I planen föreslås en vattenkraftstation 

ined effekten 2 MW vid Stackmora i Orealven. De projekt som ingår i planen an- 

sågs av NUTEK vara alr riksintresse enligt 2 kap. 8 § naturresurslagen. Vidare har 

sökanden anfört att det av 3 kap. 8 5 miljöbalken framgår att områden som ar av 

riksintresse för anläggningar, d.v.s. mark- och vattenområden som ar särskilt lamp- 

Sid 61 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

liga för anläggningar för b1.a. energiproduktion skall skyddas mot åtgärder som kan 

påtagligt försvåra tillkomsten av anläggningen. 

Miljödomstolen har vid sin bedömning av om ett riksintresse föreligger vid tillämp- 

ningen av 3 kap. 8 5 miljöbalken att göra en självständig bedömning. En myndig- 

hets utpekande av ett riksintresse är endast att se som ett anspråk på riksintresse. 

Detta till skillnad från de geografiskt anknutna bestämmelserna i 4 kap. där det di- 

rekt framgår av 4 kap. 1 $, att de områden som omfattas av dessa i sin helhet är av 

riksintresse. Dessa bestarnmelser har alltså direkt rättsverkan. 

Miljödomstolen kan inte finna att vattenkraftsutbyggnad vid Stackrnora har givits 

något skydd i Orsa kommuns översiktsplan. Det har i målet inte framkommit att 

området vid Stackrnora d arnm, på grund av sin beskaffenhet eller läge, är särskilt 

lämpligt för vattenkraftsiitbyggnad. Än mindre har sökanden visat att området skul- 

le vara av nationell betyclelse för energiproduktion. Det föreligger således, enligt 

miljödomstofens mening, inte något riksintresse för vattenkraftsutbyggnad vid 

Stackrnora damm. Detta får till följd att någon avvägning mellan oförenliga riksin- 

tressen enlig 3 kap. JO 5 miljöbalken första stycket inte skall ske. Det noteras dess- 

utom att enligt stadgandets andra stycke får ett beslut enligt första stycket inte strida 

mot bestämmelserna i 4 .kap. miljöbalken. 

Området utmed Orealveli ar, som miljödomstolen redan konstaterat, i sin helhet av 

riksintresse enligt 4 kap. 1 5 första stycket miljöbalken som vidare stadgar att ex- 

ploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det 

inte möter något hinder enligt 2 5 och det kan ske på ett satt som inte påtagligt ska- 

dar omradenas natur- och kulturvärden. 

Av utredningen, främst Fiskeriverkets sakkunnigutredning, anser miljödomstolen 

att någon annan slutsats inte kan dras an att en vattenkraftsutbyggnad vid Stackrnora 

skulle, för all framtid, uridanröja förutsättningarna för dagens mycket fina harrfiske, 

såvitt känt ett av de basta i Sverige. Detta genom att i Nykvarnsforsen strax ned- 

Sid 62 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

ströms Stackrnora damm förstöra ett ca 2 ha stort reproduktions- och uppväxtornrå- 

de för harr. 

Vidare står vattenkraftsutbyggnaden i strid med den kommunala översiktsplanen 

som anger att åtgärder som påverkar vattnet negativt eller påverkar reproduktions- 

ornråden för ädelfisk inti: bör få förekomma. 

Den nyssnämnda påverkan, som sökandens utbyggnad av vattenkraft skulle inneba- 

ra, ar enligt miljödomstc~lens mening sådan att den leder till såväl påtaglig skada på 

riksintresset för turism och friluftsliv som att hinder mot vattenkraftsutbyggnaden 

föreligger enligt 4 kap. 2 5 miljöbalken. Vattenkraftsutbyggnaden får således inte 

komma tillstånd enligt 4 kap. 1 5 första stycket miljöbalken. Ansökan skall därför 

avslås. 

Miljödomstolen har vid fastställandet av prövningsavgiften i protokoll den 11 mars 

2003 felaktigt beräknat l:illäggsavgiften. Den skall rätteligen uppgå till 0,l öre per 

kilowattimme eller saininanlagt 8 100 kr vid en produktion under normalår på 8,l 

GWh. Tillsammans mect grundavgiften skall således en prövningsavgift om 78 100 

kr utgå. Sökanden äger därför återfå vad som för mycket erlagts eller 61 900 kr. 

Sökanden har medgivit de rättegångskostnadsanspråk som framställts och som 

framgår av domslutet. 

HUR MAN OVERKLAGAR, se bilaga 

Overklagande skall ges in till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen, senast den 

14 november 2006 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. 

/l7 L 

r Bjanle Karlsson 

Sid 63 

M 80-03


Avdelning 9 

DOM 

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson och miljörådet Jan- 

Olof Arvidsson samt de sakkunniga ledamöterna Peter Zeidler och Mikael Lif. 

Sid 64 

M 80-03

-. .. . . 

Bilaga 

Clni Ni ni. missniiid med doiiicn kan Ni ii\.erklaga den ii11 h/Ii!iiiii~~erdoni?;i~~Ien, Sim hoyriiii 

Ds(I~ ear Ni genom att sk~i\.n ett ii\,ri.klnpandi. som Ni skickar till nii1,iiidoni';iolep.. Vad 

i)i.ri.L;lnpnndet sknll imrhilla frarnghi- under OVERKLAGANDETS INNEHALL nedan. 

C>\.ci.klapaiiJci niiste ha iiikimmit till nii!iiidonistolen inoni t1.e \.eck~r frln domzns datum 

Seiiaste dag fcir iii,erkla~:andc: finns nc~ininlt nngi\.cn i slutet a\. donlen. 

On1 Er niotpari hal. a\.ei.klapat donien kan ocksh Ni ö\,erklaga den till Mi~iaii~erdomstnlen, 

!i\.i.n om den \.anliga tiden fiii öt,rrklngnnde har ghtt iii (s.l;. nnslutningsii\~erklngande). Ni skall 

acksh i detta fall skicka iinslutninysii~~erklagandzt till mi!iiidomstolen. 

hslutningsiiverklngandet niisie ha kon-imii in till mi!ii\domsioltn inom en \.ecka frin den 

.senaste dag far överklagande soni noinialt finns nngiI.cn i slutet n!. domen. 

On1 det Siirsta b~~erklagnndct fiirfnller eller hterkallas kan inte heller nnsluinin~só~erkla,oandet 

pi.ii1.n~. 

I ii\~erklagandei skall anges 

!. ati det rikinr sig till bli\iiiö\.erdom.stolen, 

. . . - - . .- .- ..~ .. .- .. . ..-. 

7 pl?~.t;~nnSnan-m och hzm\.ist och om m-öjlipt deras postadress, yrke, persomumrner och 

telc.fonnurnrner, ~.ni-\id pnrtem bmnmns klngnndm i-sspekti1.e n~otpni.t, 

?. den ö\.rrklagadz domen med angi\.nndt: a\. mi!jödomstolens namn (tingsrfiitsnc namn) samt 

dag och nummer fiir doinen, 

4. den findring som y1.kr.s i mi!jijdornstolens dom, 

5. giundzrna (skfilsii) fi;lr nndrine.51-kandet, samt 

6. de be\,is som Abeinp:is. 

. . . .- 

klni. en omstfindigliet ellei. eii hc\.is som iheiopns init lagts iiam iidigare sknll i mil dnr 

Si~rlikninp om saken ni. tillhien klaganden fiiiklara anledningen till \.nrfijr onistfindighsitn eller 

1>~\.isei inte zibt.i.opats i miijödomsiolrn. Skriftlipa 1iel.i~ som inte lagts fram tidigare skall ges 

in samtidigt med ii\.erklagandzi 

OBSERVERA 

l . Oi.erklaennde~ skall ;111(:;6 !.ara rikrat till Mi[ii\~vei.d~imsioien men 1Arnna.s eller skickas till 

niiljiidomstolen. Om handlingarna skickas med posten skall det ske i fiillstnndigt fradsrad 

1'iii.s~indeIsr. 

2 Till ii\.ci-i;iagandzi skall bifoga,; lika niinga kopior a\, sl..ci.i\.eiaen som del !;MS moipailer i 

ni31ti. I-lar inie part hitr,gnt iilir,ïckligt antal kopior, Sranistfilis de kopior som tichö\.j pi 

parizns hz\;ostnad. 

3. Y iizr1igni.t: ~ippl!xiingni Ifinmas a\. n~il,iiidomstolen. Adress och telefo~iinmicr finns pi 

iui.sta sidan n\. domen.

Bilaga B 

Ink. till Miijwverdomstolen 

,$w3 -K -z i 

Må1 nr M 8867-06, rotel 1310 

Fortum Kraft AB angående ansiikan om tillstånd att uppföra ett vattenkraftverk 

m.m. i Orealven vid Stackmora i Orsa kommun, Dalarnas lan; nu fråga om uppfo- 

randet ar tillåtligt 

Orsa Fiskevårdsornrådesförening 

samt 

Namn Adress 

Rolf BNS 

Kallmora, 3237, 794 93 Orsa 

Sture Hansson 

Rolf Ström 

Torbj öm Laggar 

Ulla Andersson och Per Wiklund 

Eirgcr Rehnrnaih 

Erling Riis 

Kj ell-Erik Smids 

Kj el1 Strandberg 

Gunnel Olsson och Ingvar Olsson 

irhe Pettersson 

Elvy Rehnmark 

Nils Erik Johansson 

M. Karl Erik Eriksson 

Urban Bengts 

Lars Olov Uleander 

Mässbacken 3237, 794 91 Orsa 

Bornvagen 33,794 32 Orsa 

Smedjevagen 5,794 34 Orsa 

Lövsångarvägen 8, 794 32 Orsa 

Skattmgby?i 794 9: Oi-sa 

Hansjö 6077,794 90 Orsa 

Järnvägsgatan, 794 30 Orsa 

Ulasgatan 8,794 3 1 Orsa 

Skattungbyn 1414,794 91 Orsa 

Vattnäs 61 02, 792 97 Mora 

Skattungbyn 1560,794 91 Orsa 

Slattberg 5466,794 93 Orsa 

Slattberg 5 121, 794 93 Orsa 

Bunkvagen 7,794 3 1 Orsa 

Stackmora 55:24,794 93 Orsa 

Bernth von Knorring Selmedalsvagen 30, 6 tr, 129 36 Hägersten 

LUS-&e Knorring Bruksvagen 7 A, 737 45 Fagersta 

Christer, Alf och Björn Spett Ängsvagen 6, 780 5 1 Dala-Järna 

Ronny Backäng 

Jörgen Storm 

Per Henriksson 

Kungsfågelvagen 1 A, 794 32 Orsa 

Koltrastvägen 15,794 32 Orsa 

Heden 982 A, 794 90 Orsa

Dom 2007-11-20, Mål nr: M 8867-06

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?