15.05.2013 Views

Shape - SCA

Shape - SCA

Shape - SCA

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ett magasin från sca om trender, marknader och affärer nº 1 2008<br />

shape<br />

• Kamera: <strong>Shape</strong> på Icehotel • Kamera: <strong>Shape</strong> på Icehotel<br />

klimatet<br />

i fokus för<br />

miljöfonder<br />

Shoppa Stort<br />

i Shanghai<br />

e-handel<br />

kräver nya<br />

förpackningar<br />

Möt ScaS<br />

Superinnovatör<br />

skogen<br />

klimathotet<br />

Bra papper luktar inte ★ Webbtidning miljöbov? ★ Ökad vinst för <strong>SCA</strong>


Skogen har en viktig roll i<br />

klimatfrågan. Den kan<br />

nämligen binda kol och<br />

minska koldioxidhalterna<br />

i atmosfären.<br />

Innehåll Nº 1 2008<br />

lagra kol<br />

6<br />

träd är extremt<br />

effektiva<br />

för att fånga och<br />

shape


26<br />

16<br />

20<br />

30<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Shape</strong> är en tidning från Sca, främst riktad till aktieägare och<br />

analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är<br />

intresserade av Scas verksamhet och utveckling. <strong>Shape</strong> ges ut 4<br />

gånger per år. nästa nummer kommer i slutet av maj 2008.<br />

Adress Sca, corporate communications, Box 7827, 103 97 Stockholm<br />

Telefon 08 7885100 Fax 08 6788130<br />

04 shape up<br />

Ryska och kinesiska detaljhandelsföretag växer<br />

och även webbtidningar ger upphov till växthusgaser.<br />

Detta och mycket mer om <strong>SCA</strong>s omvärld<br />

på <strong>Shape</strong> Up-sidorna.<br />

06 shape cover<br />

Fler träd och ny växande skog minskar<br />

koldioxidhalterna i atmosfären. Läs om<br />

sambandet mellan skogen och klimatet.<br />

16 trend<br />

Stora shoppingcenter lockar kineser. E-handeln<br />

ökar i Europa och den amerikanska babyboomgenerationen<br />

får inkontinensskyddsmarknaden<br />

att växa.<br />

20 profil<br />

Solgun Drevik ser oändliga utvecklingsmöjligheter<br />

vad gäller kvinnliga menstruationsprodukter.<br />

24 teknik<br />

Förpackningar ska helst inte lukta. För att komma<br />

de oönskade lukterna på spåren behövs en mänsklig<br />

luktpanel och en kemisk analys.<br />

26 sca inside<br />

Världens största wellpapplåda finns i Danmark<br />

och Torks starka miljöprofil vinner storkunder i<br />

USA.<br />

30 kamera<br />

Icehotel i Jukkasjärvi bjuder på magiska landskap<br />

skapade av is och snö.<br />

34 rapport<br />

<strong>SCA</strong>s senaste resultatrapport.<br />

Ansvarig utgivare Bodil eriksson Chefredaktör anna Selberg<br />

Redaktion anna Selberg, Sca och göran Lind, Kristin päeva,<br />

appelberg Design tone Knibestöl, appelberg<br />

Tryck Sörmlands grafiska Quebecor aB, Katrineholm<br />

Omslagsfoto Frans hällqvist<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Shape</strong> publiceras på svenska och engelska. inlagan trycks på graphocote 80 gram från Sca Forest products. eftertryck endast med Scas tillåtelse.<br />

redaktionen eller Sca delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa Sca <strong>Shape</strong> eller läsa den som pdf på www.sca.com<br />

[1*2008] shape sca*3


shape up<br />

Alla tidningar ger upphov till växt-<br />

husgaser. Vare sig de läses som pap-<br />

perstidningar eller på webben. I snitt<br />

orsakar en europeisk tidningsläsare<br />

utsläpp motsvarande 27 kilogram<br />

CO2-ekvivalenter per år. I Sverige<br />

något mindre, bara knappt 20,<br />

eftersom vi har en högre andel<br />

vattenkraft. Det visar en studie<br />

från KTH.<br />

Det är pappersproduktionen,<br />

tryckningen och<br />

distributionen som står<br />

för merparten av<br />

koldioxidutsläppen.<br />

Utsläppen från det<br />

redaktionella arbetet<br />

och från transporterna<br />

från pappersbrukstryckeri,<br />

är försumbara.<br />

Frågan är om koldioxidutsläppen<br />

skulle minska<br />

om alla började läsa<br />

tidningar på<br />

4*sca shape [1*2008]<br />

Pappersplan<br />

SoM KLarar ryMDFärD<br />

Ett litet pappersplan ska kastas iväg från den internationella<br />

rymdstationen med förhoppningen om att det ska<br />

singla ner<br />

och landa på jorden. Det är japanska forskare vid University<br />

of Tokyo som planerar detta udda rymdexperiment.<br />

Tillsammans med medlemmar från Japan Origami Airplane<br />

Association har de utvecklat ett pappersplan som ska klara<br />

en rymdfärd.<br />

Målet är att astronauter ska kasta iväg det ihopvikta planet från<br />

den internationella rymdfärjan ISS. Sedan ska planet segla iväg<br />

i en sjunkande bana för att landa på jorden, skriver den japanska<br />

nyhetstjänsten Asahi. Det lilla pappersplanet som mäter åtta<br />

centimeter kommer att utsättas för extrema hastigheter och en<br />

enorm värme vid inträdet i jordens atmosfär.<br />

Därför har en prototyp tillverkad av ett värmetåligt papper testats<br />

i en vindtunnel med vindhastigheter på Mach 7, vilket motsvarar om-<br />

kring 8 600 kilometer per timme.<br />

WeBBtidning en miljöBov?&ryssar<br />

webben? Och svaret är nej, de kan till<br />

och med öka. Internet med alla sina<br />

servrar drar mycket ström. Det visar<br />

sig att 30 minuters läsning på<br />

webben ger samma utsläpp<br />

som produktionen av<br />

en papperstidning.<br />

kineser<br />

bland detaljhandelsjättar<br />

DeT äR inTe bara privatkonsumtionen<br />

som växer kraftigt i Ryssland och<br />

Kina. Nu börjar också de inhemska<br />

detaljhandelsföretagen bli stora. Två<br />

ryska och fyra kinesiska företag finns<br />

bland världens 250 största detaljhandelsföretag,<br />

enligt Global Powers of<br />

Retailing 2008. Störst bland detaljhandelsföretagen<br />

i öst är kinesiska Bailian<br />

Group som har såväl varuhus som mindre<br />

dagligvarubutiker och byggvaruhus.<br />

De andra kinesiska företagen på<br />

listan är Suning Appliance, Gome Electrical<br />

Appliances och Dalian Dashang<br />

Group. Ryska Euroset Group är det<br />

snabbast växande detaljhandelsföretaget<br />

av alla 250 på listan, det andra ryska<br />

företaget är x5 Retail Group.


förpackningens<br />

MIlJÖpåVErKAn<br />

under lupp<br />

Hur påverkar plastpåsen klimatet?<br />

Förorenas vatten, mark och luft av<br />

läskflaskan? Hur mycket naturresurser<br />

krävs för att tillverka kartongen till ett<br />

kexpaket? Att undersöka hur en<br />

förpackning påverkar miljön är en<br />

krävande uppgift även för experter på<br />

området. Samtidigt blir det allt<br />

viktigare för företag att redovisa<br />

miljöinformation.<br />

Svenska SIS leder nu ett nytt europeiskt<br />

projekt som syftar till att underlätta<br />

förståelsen för förpackningars miljöpåverkan<br />

med hjälp av livscykelanalys.<br />

– Medvetenheten om problemen med<br />

klimatförändringar har ökat insikten att<br />

det är viktigt att se till helheten – miljöpåverkan<br />

från förpackningar försvinner<br />

inte bara för att konsumenterna slutar<br />

att köpa till exempel plastpåsar, säger<br />

ordförande för projektet, Anders linde.<br />

livscykelanalys (lCA) kan användas<br />

för att mäta förpackningars effekt på<br />

miljön. Hela flödet analyseras - från<br />

råvaruutvinning och förädling, tillverkning,<br />

transport och distribution,<br />

produktanvändning, återanvändning,<br />

återvinning till slutgiltig avfallshantering.<br />

För att få tillförlitliga resultat är det<br />

viktigt att det finns gemensamma<br />

riktlinjer för olika länder och företag. I<br />

projektet samarbetar experter från<br />

europeiska företag, myndigheter och<br />

organisationer för att utveckla enhetliga<br />

europeiska mätmetoder.<br />

gröna<br />

förpackningar<br />

på Wal-mart<br />

Den 1 FebRuARi gick startskottet för<br />

Wal-Marts nya system för poängsatta<br />

förpackningar. Tanken är att det ska<br />

vara ett verktyg vid inköpsbeslut och<br />

för att ange hur tillverkarna lyckats med<br />

utvecklingen av miljövänliga förpackningar.<br />

Världens största varuhuskedja<br />

har fyllt på sitt poängprotokoll sedan<br />

februari 2007 och idag finns det mer<br />

än 97 000 produkter från 6 371 leverantörer<br />

i registret.<br />

Matt Kistler, vice vd för Packaging<br />

and Product Innovations på Wal-Mart,<br />

menar att poängprotokollet kommer<br />

att hjälpa företaget att fatta beslut som<br />

är ”bra för affärerna, kunderna och<br />

miljön.” Poängprotokollet beräknar en<br />

förpacknings värde utifrån nio huvudkriterier,<br />

bland annat utsläpp av växthusgaser<br />

och proportionerna mellan<br />

produkt och förpackning.<br />

80 000 000<br />

<strong>SCA</strong> producerade i fjol 80 miljoner plantor, varav knappt hälften<br />

planterades i <strong>SCA</strong>s egna skogar. Resten såldes till andra skogsägare.<br />

sca värderar upp skogen<br />

<strong>SCA</strong> gjORDe unDeR fjärde kvartalet<br />

2007 en översyn av skogsvärderingen<br />

och bedömde att virkespriserna, efter<br />

årets virkesprisökningar, långsiktigt<br />

kommer att kvarstå på en högre nivå än<br />

vad som tidigare antagits.<br />

Det ledde till att värdet på scas skogsinnehav<br />

skrevs upp med 5 173 miljoner<br />

kronor. sca är Europas största privata<br />

skogsägare med 2,6 miljoner hektar<br />

skogsmark.<br />

[1*2008] shape sca*5


shape cover<br />

fakta:<br />

Ett träd använder 1,38 ton<br />

koldioxid i den tillväxtprocess<br />

som skapar en kubikmeter trä.<br />

Mängden koldioxid i atmosfären<br />

är 760 miljarder ton<br />

och har ökat med 30 procent<br />

sedan början av 1900-talet.<br />

Världens skogar lagrar sammanlagt<br />

1 150 miljarder ton<br />

kol. För att bygga upp detta<br />

kolförråd har världens skogar<br />

tagit upp 4 217 miljarder ton<br />

koldioxid och om dessa skogar<br />

skulle blåsa omkull och ruttna<br />

eller brinna upp skulle samma<br />

mängd koldioxid släppas ut.<br />

6*sca shape [1*2008]<br />

åt


Utan trÄdEn går<br />

Klimatet<br />

skogen<br />

ny och växande skog är ett av de mest effektiva sätten<br />

att minska koldioxidhalterna i atmosfären. De välskötta<br />

skogarna inom EU har också gjort större nytta för kolbalansen<br />

i atmosfären än de sammanlagda satsningarna<br />

på alternativa energikällor, enligt en forskningsrapport.<br />

text: mattias andersson foto: getty images<br />

illustration: leif åBjörnsson<br />

SAmbAnDeT mellAn mängden träd<br />

på jorden och uppvärmningen av klotet<br />

är både enkelt och komplicerat. Enkelt<br />

genom att det i grunden bygger på ett<br />

fenomen de flesta känner igen från skolans<br />

biologilektioner – fotosyntesen, det<br />

vill säga att träd och andra gröna växter<br />

med hjälp av energi från solen förbrukar<br />

koldioxid när de växer.<br />

Svårt genom att sambanden i kretsloppet<br />

är oerhört komplexa och intrikat<br />

förenade, vilket gör dem svåra att mäta<br />

och förutse. I det biologiska kretsloppet<br />

är kol i gasform, eller koldioxid, en av<br />

grundingredienserna i det recept som får<br />

skogar, åkrar och ängar att växa. Med<br />

tillsats av vatten, näringsämnen och<br />

solenergi blir kolet lagrat som sockerämnen,<br />

och utgör byggstenarna i det<br />

växande trädet från rot till toppskott.<br />

Under processen avger trädet syre<br />

viket är anledningen till att de stora<br />

regnskogarna ibland kallas ”jordens<br />

lungor”. När trädet dör och multnar,<br />

bryts det lagrade kolet ned av mikroorganismer<br />

för att i nästa steg återgå till<br />

atmosfären och med tiden åter tas upp<br />

av nya träd och växter.<br />

I jordens barndom trillade en del av<br />

de energirika växtdelarna ur kretsloppet<br />

och hamnade under jorden. Här lagrades<br />

de i miljontals år under tryck av<br />

jordskorpans rörelser och blev till slut<br />

olja, kol och gas – det som idag kallas<br />

fossila bränslen och som har skurkrollen<br />

i dramat om jordens uppvärmning.<br />

Under den största delen av jordens<br />

historia har dessa fossila bränslen slumrat<br />

orörda under marken och utanför<br />

kretsloppet. När dinosaurierna härskade,<br />

när grottmänniskorna lärde sig elda<br />

med pinnar och då Alexander erövrade<br />

världen rådde balans i mängden kol som<br />

cirkulerade i en obruten kedja av tillväxt,<br />

nedbrytning och nytt växande liv<br />

som länkar.<br />

Det är när människan de senaste århundradena<br />

– ett kort andetag mätt i<br />

jordens egen tideräkning – tar klivet in i<br />

det moderna industrisamhället som balansen<br />

i kretsloppet bryts.<br />

Den utveckling och snabba förvandling<br />

som skapat våra moderna samhällen,<br />

som gjort människan rikare och<br />

livet bekvämare och rörligare, drevs och<br />

drivs ännu till stor del av de idag utskällda<br />

fossila bränslena.<br />

Så länge människan nöjde sig<br />

med att elda kvistar och annat energirikt<br />

material hon funnit ovan jord snurrade<br />

kretsloppet på i jämn takt. Men<br />

när hon tog sig för att gräva fram olja<br />

och kol ur jordens inre rubbades balansen.<br />

fn:s klimatpanel räknar med<br />

att 270 miljarder ton kol har släppts ut<br />

i atmosfären mellan 1850 och 1998 på<br />

grund av förbränning av fossila bränslen.<br />

Genom att använda de energirika<br />

resterna av växter som förmultnade för<br />

hundratals miljoner år sedan har människan<br />

släppt lös mer kol i kretsloppet<br />

och stegvis skruvat upp temperaturen<br />

på jorden.<br />

Om uRgAmlA TRäD och växter som<br />

kol- och oljespöken har en skurkroll i<br />

dagens klimatdrama, har mer sentida<br />

skogar en viktig roll genom sin förmåga<br />

att binda enorma mängder kol.<br />

Totalt beräknas världens skogar binda<br />

1 150 miljarder ton kol.<br />

Fler träd är bra för klimatet genom att<br />

de binder kol som annars skulle ha hamnat<br />

i atmosfären. Om mängden skog i<br />

stället minskar frigörs kol och hamnar i<br />

atmosfären som värmande koldioxid.<br />

Som god tvåa bland orsakerna till dagens<br />

uppvärmning hamnar därför den<br />

så kallade avskogningen.<br />

När den moderna människans anfäder<br />

kom till Europa för 800 000 år<br />

sedan var mellan 80 och 90 procent<br />

täckt av skog – idag finns drygt hälften<br />

av den skogen kvar. Till skillnad<br />

från förbränningen av olja är det<br />

en process som i det lilla formatet<br />

har pågått under lång tid. Under<br />

årtusenden har människan<br />

[1*2008] shape sca*7


shape cover<br />

bränt skog för att vinna åkermark och<br />

huggit ved för att tillreda det odlade.<br />

Men även här har utvecklingen accelererat<br />

de senaste århundradena. Sedan<br />

början av 1800-talet har jordens<br />

befolkning sexdubblats vilket innebär<br />

en dramatiskt ökad försörjningsbörda.<br />

Samtidigt har ny teknik gjort det enklare<br />

att snabbt avverka stora skogsområden.<br />

Skövlingen av de stora regnskogarna i<br />

tropikerna har starkt ökat obalansen i<br />

kretsloppet och står för en femtedel av<br />

utsläppen av kol i atmosfären.<br />

Bland de värst drabbade länderna<br />

finns Brasilien, Malaysia, Demokratiska<br />

republiken i Kongo och världens troligen<br />

värsta skogskövlare, Indonesien. Varje<br />

timme försvinner en yta indonesisk<br />

regnskog motsvarande 300 fotbollsplaner.<br />

Enligt Greenpeace har landet redan<br />

huggit ner 72 procent av sina urskogar.<br />

Skogskövlingens negativa följder i form<br />

av utsläppen av kol har placerat Indonesien<br />

och Brasilien på topp, efter Kina<br />

och usa, i Världsbankens utsläppsliga.<br />

iROniSkT nOg äR skogsskövlingen<br />

idag bland annat en följd av den ökande<br />

efterfrågan på icke-fossila och mer miljövänliga<br />

bränslen. Regnskogens åtråvärda<br />

palmolja kan nämligen även bli<br />

biodiesel. Både Brasilien och Indonesien<br />

har i en rad internationella överenskommelser<br />

förbundit sig att hejda skövlingen.<br />

Men då mellan 80 och 90 procent<br />

av avverkningen uppskattas vara illegal<br />

och utförs i otillgängliga områden är<br />

den trots ambitiösa utfästelser svår att<br />

hejda, även om det nu dyker upp allt fler<br />

hoppfulla tecken (se artikel intill).<br />

Länge handlade debatten om världens<br />

skogar i allmänhet och regnskogarna i<br />

8*sca shape [1*2008]<br />

Skogen har en avgörande betydelse för koldioxidbalansen. Träden fångar upp enorma mängder<br />

koldioxid ur luften och med hjälp av solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden<br />

till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och på så sätt lagras<br />

kol i den växande skogen.<br />

synnerhet om den enorma artrikedom<br />

som hotades vid avverkning. Men med<br />

klimatfrågans entré som total dominant<br />

på miljöscenen har fokus svängt<br />

och skapat en ny roll för världens skogar<br />

i miljödebatten.<br />

Redan när den så kallade ”Sternrapporten”<br />

2006 slog an tonen för den<br />

ödesmättade klimatfrossa som skulle<br />

drabba oss slogs det fast ett en stor del<br />

av klimatdilemmat kunde lösas om<br />

skogsskövlingen stoppades.<br />

de goda nyheterna<br />

är att träd är extremt<br />

effektiva för att fånga<br />

och lagra kol.<br />

På fn:s uppmärksammade klimatmöte<br />

på Bali var avskogningen för första<br />

gången en av huvudpunkterna på agendan<br />

vid internationella förhandlingar. I<br />

kraft av sin storlek och förmåga att binda<br />

enorma mängder kol har regnskogarna<br />

fått huvudrollen när experter och<br />

politiker fått upp ögonen för skogarnas<br />

betydelse för klimatet.<br />

Men även om de skulle lyckas i sin<br />

målsättning handlar det om att hejda,<br />

snarare än att vända en utveckling. I<br />

orört skick avger de tropiska skogarna<br />

lika mycket kol som de tar upp.<br />

Men utanför den tropiska zonen finns<br />

skogar som inte bara kan hålla nollan, utan<br />

också kan skapa plus på klimatkontot.<br />

I en forskningsrapport ledd av finländske<br />

professorn Pekka Kauppi, ledamot<br />

av fn:s klimatpanel, har skogarna<br />

inom eu gjort större nytta för<br />

kolbalansen i atmosfären


Avverkat virke blir trä- och pappersprodukter där det lagrade kolet finns kvar. Trähus , exempelvis, binder koldioxid under lång tid. Och även<br />

den dag trähuset eller papperet multnar, har den totala mängden kol i atmosfären inte ökat. Kolet har ju ursprungligen tagits upp från<br />

atmosfären av ett växande träd. Och om rivningsvirke eller pappersrester används som bränsle och ersätter olja, blir den positiva effekten<br />

på klimatet ännu större.<br />

än de sammanlagda satsningarna på alternativa<br />

energikällor som sol, vind och<br />

bioenergi<br />

– De goda nyheterna är att träd är extremt<br />

effektiva för att fånga och lagra<br />

kol. De ännu bättre nyheterna är att Europas<br />

skogar frodas och växer och kommer<br />

på så vis att spela en allt viktigare<br />

roll för att hjälpa eu att nå sina egna<br />

klimatmål, säger professor Kauppi.<br />

Enligt detta synsätt har nettotillväxten<br />

i skogen sedan 1990 årligen bundit<br />

126 miljoner ton koldioxid. Lettland,<br />

Sverige, Litauen, Slovenien, Finland<br />

och Bulgarien är de länder vars skogar<br />

gör störst klimatnytta, enligt de finska<br />

forskarnas beräkningar. Skogsfattiga<br />

Belgien och Danmark ligger i botten.<br />

klimATFRågAn hAR OCkSå gett<br />

aktörerna inom skogsnäringen en ny<br />

roll i debatten. Enligt en rad experter<br />

på området har ett aktivt och effektivt<br />

skogsbruk den mest gynnsamma inverkan<br />

på utvecklingen. Det innebär att<br />

den totala mängden träd med förmåga<br />

att binda kol ökar. På så vis åstadkoms<br />

en så kallad kolsänka – en minskning av<br />

den totala mängden kol i atmosfären.<br />

Ju mer träbaserade produkter som<br />

används, desto mer kol binds under<br />

olika tidsperioder. Hus som byggs i trä<br />

kan hålla i hundra år och mer. Men även<br />

returpapper binder kol under sin tid i<br />

cirkulation.<br />

Effekten på klimatet kan ses som ett<br />

dolt värde i skogsnäringen i skogrika<br />

länder. I en avhandling från Sveriges<br />

lantbruksuniversitet, slu, rekommenderas<br />

landets beslutsfattare att räkna<br />

upp skogssektorns bidrag till nettonationalprodukten<br />

med 50 procent, för<br />

att sätta siffror på värdet av de växande<br />

skogarnas kolupptag.<br />

Balansräkning<br />

för klimatet<br />

(Koldioxid i miljarder ton)<br />

utsläpp:<br />

Förbränning av<br />

fossila bränslen 6,3<br />

avskogning i tropikerna 1,6<br />

Summa: 7,9<br />

upptag:<br />

hav och sjöar 2,3<br />

ökad biomassa 2,3<br />

i atmosfären 3,3<br />

Summa: 7,9<br />

(Källa Fn: klimatpanel ipcc,<br />

svenska branschföreningen<br />

Skogsindustrierna)<br />

[1*2008] shape sca*9


shape cover<br />

avskogningen minskar<br />

Världens skogar minskar i snitt med 20 000 hektar per<br />

dag. Men takten har under senare år bromsats upp. Efter<br />

århundraden av avskogning har flera regioner vänt utvecklingen<br />

och visar nu en ökning av sina skogsarealer.<br />

text: mattias andersson<br />

enligT Den SenASTe rapporten<br />

från fn-organet fao (Food and Agriculture<br />

Organization) har takten i avskogningen<br />

minskat i samband med att<br />

100 länder etablerat nationella planer<br />

för skogshantering.<br />

En titt på en karta över världens skogar<br />

visar att tio länder förfogar över 80<br />

Sydamerika<br />

Skogsareal 831<br />

utveckling* -4,3<br />

Globalt sett täcker skogen strax<br />

under 4 miljarder hektar, ungefär 30<br />

procent av världens landyta. Enligt<br />

FAOs statistik minskade världens<br />

totala skogsareal med 3 procent mellan<br />

1990 och 2005, en genomsnittlig<br />

nedgång med 0,2 procent per år.<br />

De tio länder som stod för den<br />

största minskningen av skogsarealen<br />

mellan 2000 och 2005 var Brasilien,<br />

10*sca shape [1*2008]<br />

nord- och<br />

Centralamerika<br />

Skogsareal 705<br />

utveckling* -0,3<br />

procent av världens primära naturskog.<br />

– De länder som står inför de största<br />

utmaningarna att upprätthålla en hållbar<br />

skogsskötsel är också de med störst fattigdom<br />

och inhemska stridigheter, sa David<br />

Harcharik, faos biträdande general-<br />

direktör, när rapporten presenterades.<br />

Balansräkning för världens skogar (i miljoner hektar)<br />

Afrika<br />

Skogsareal 635<br />

utveckling* -4<br />

Indonesien, Sudan, Myanmar (Burma),<br />

Zambia, Tanzania, nigeria, Demokratiska<br />

republiken Kongo, Zimbabwe<br />

och Venezuela som tillsammans förlorade<br />

i snitt 8,2 miljoner hektar per år.<br />

De tio länder med störst nettotillväxt<br />

under samma period var<br />

Kina, Spanien, Vietnam, USA, Italien,<br />

Chile, Kuba, Bulgarien, Frankrike<br />

och portugal med en tillväxt på<br />

Oceanien<br />

Skogsareal 206<br />

utveckling* -0,35<br />

skogsfakta<br />

Världen mest skogrika länder:<br />

land Miljoner hektar:<br />

1 ryssland 809<br />

2 Brasilien 478<br />

3 Kanada 310<br />

4 uSa 303<br />

5 Kina 197<br />

6 australien 164<br />

7 Kongo (Demokr. rep.) 134<br />

8 indonesien 88<br />

9 peru 69<br />

10 indien 64<br />

Sverige 28<br />

europa inkl.<br />

Ryska Federationen<br />

Skogsareal 1001<br />

utveckling* +0,6<br />

Asien<br />

Skogsareal 571<br />

utveckling* +1,0<br />

*årligt netto, snitt 2000–2005<br />

i snitt 5,1 miljoner hektar per år.<br />

Den sammanlagda nettoförlusten<br />

i världen var under perioden 1990<br />

till 2000 i snitt 8,9 miljoner hektar<br />

årligen. Mellan 2000 och 2005 har den<br />

minskat till 7,3 miljoner hektar om året.<br />

Finland och Sverige är Europas<br />

skogrikaste länder. Minst skog har<br />

Irland och Island.<br />

(källa: fao)


Låt inte små droppar<br />

få hindra dig<br />

En av fyra kvinnor över 35 år upplever urinläckage. Men det behöver inte vara ett<br />

hinder. TENA Lady Mini Magic TM är ett specialgjort trosskydd för att absorbera<br />

urin och hindra utvecklingen av oönskad lukt. Det är 8 gånger torrare än vanliga<br />

trosskydd. Med TENA Lady Mini Magic TM kan du slippa oron för urinläckage och<br />

istället fortsätta leva livet som du vill!<br />

För miljoner kvinnor är hemligheten<br />

Gratis prov på<br />

www.tena.nu


shape cover<br />

Gamla trähus är inte bara vackra, de är också klimatsmarta.<br />

Miljontals ton kol finns lagrade i trähus<br />

runt om i världen. när de väl rivs kan den lagrade<br />

energin ersätta olja och andra fossila bränslen.<br />

text: mattias andersson foto: istockphoto<br />

<strong>SCA</strong> är Europas största privata<br />

skogsägare och äger 2,6 miljoner<br />

hektar skog i norra Sverige. Den årliga<br />

tillväxten i dessa skogar är knappt<br />

7,5 miljoner kubikmeter av vilka 5,5<br />

miljoner avverkas. Volymen levande,<br />

växande träd i <strong>SCA</strong>s skogar ökar med<br />

knappt 2 miljoner kubikmeter varje år,<br />

vilket innebär att dessa skogar binder<br />

2,6 miljoner ton koldioxid –netto–<br />

per år. Det kan jämföras med att alla<br />

transporter i Sverige årligen släpper<br />

ut ungefär 20 miljoner ton koldioxid.<br />

12*sca shape [1*2008]<br />

Miljövänligt boende<br />

i framtiden? Genom<br />

att byta ut stommen<br />

i ett hus från stål till<br />

trä minskar utsläppen<br />

i byggprocessen<br />

med 17 procent.<br />

Bra för klimatet<br />

Nettotillväxt i <strong>SCA</strong>s skogar<br />

Affärsområdet Forest pro ducts huvudprodukter<br />

är tryckpapper, pappersmassa<br />

och trävaror, men biobränslen<br />

är också en stor och<br />

växande verksamhet. Delar av verksamheten<br />

är energiintensiva.<br />

– Men genom vår stora användning<br />

av biobränslen och genom att den<br />

största delen av den elenergi vi använder<br />

kommer från vatten- eller kärnkraft,<br />

är utsläppen av koldioxid relativt<br />

små när det gäller verksamheten<br />

i Sverige, säger Björn lyngfelt, infor-<br />

TRä äR eTT fantastiskt material som<br />

ersätter mer energikrävande alternativ,<br />

lagrar kol under sin livstid och när det<br />

nått slutet kan det användas som energikälla<br />

istället för fossila bränslen, säger<br />

Bruce Lippke, professor vid University<br />

of Washington, usa.<br />

Han har ägnat många år åt att studera<br />

träets roll inom byggsektorn och<br />

jämfört olika material och dess effekter<br />

på miljön, bland annat genom utsläpp<br />

av koldioxid i atmosfären.<br />

Bara genom att byta ut stommen i ett<br />

hus från stål till trä minskas utsläppen i<br />

byggprocessen med 17 procent.<br />

– Då utgör detta material i snitt bara 6<br />

procent av materialvikten i de jämförelser<br />

vi har gjort. Ännu större effekt uppnås<br />

om man byter ut isolering i fiberglas<br />

mot träbaserade alternativa material,<br />

säger Bruce Lippke, som är noga med<br />

att vara specifik i sina jämförelser.<br />

Träets uppsving som byggmaterial<br />

har naturligtvis hälsats med entusiasm<br />

av företag i träbranschen, men lett till<br />

något av ett ordkrig med betongtillverkarna<br />

som försvarat isoleringsförmåga,<br />

livslängd, pris och hållbarhet för den<br />

egna produkten.<br />

– Hittills har alldeles för lite satsats<br />

på forskning och utveckling inom området,<br />

vilket dagens debatt förhoppningsvis<br />

kan ändra på. Byggbranschen är rätt<br />

konservativ, men intresset verkar vara<br />

på väg att öka, säger Bruce Lippke.<br />

mationschef vid <strong>SCA</strong> Forest products.<br />

– Tittar vi sedan också på upptaget<br />

av koldioxid i våra växande skogar,<br />

så binder de varje år nästan lika<br />

mycket som utsläppen från <strong>SCA</strong>s<br />

alla 400 fabriker i hela världen.<br />

– Det rör sig om en uppskattning,<br />

snarare än något exakt värde.<br />

Modern industriell verksamhet<br />

är en komplex process där exempelvis<br />

transporter och graden av återvinning<br />

av de olika produkterna<br />

spelar in, säger han och pekar på järn-


Lägereld 2.0<br />

Han har både politiker och framåtblickande<br />

investerare på sin sida: ”Cementindustrin<br />

står ensam för 5 procent av<br />

de utsläpp som skapas av människan”,<br />

konstateras i en rapport om byggbranschen<br />

och klimatet från iigcc (the Institutional<br />

Investors Group on Climate<br />

Change), en internationell sammanslutning<br />

av pensionsfonder och institutionella<br />

placerare med klimatintresse.<br />

– Trä spelar en avgörande roll i kampen<br />

mot klimatförändringar, har eukommissionen<br />

slagit fast och försöker<br />

uppmuntra till ett smartare utnyttjande<br />

av skogarna inom unionen – de näst<br />

största i världen.<br />

Beroende på storlek och konstruktion<br />

beräknas ett europeiskt enfamiljshus i<br />

trä spara mellan 5 och 15 ton koldioxid<br />

om trä ersätter andra material där det<br />

är möjligt. Om usa i andra sammanhang<br />

brukar få bära hundhuvudet i kli-<br />

Dagens jakt på hållbara energikällor har skapat ett sug<br />

efter nygamla bränslen. Grottmannens värmande eld<br />

matdebatten, är landet i fråga om kli- flammar åter i miljontals hem, men idag har kvistarna fått<br />

matvänliga byggen ett föregångsland.<br />

Amerikanerna använder till 90 procent<br />

modern förpackning och lågorna vaktas av datakraft.<br />

trästomme vid bygge av enfamiljshus,<br />

jämfört med 10 procent i Europa.<br />

– Det finns en tradition av träbyggan-<br />

text: mattias andersson foto sca<br />

de här och delvis annorlunda tekniker biObRänSlen OCh pelleTS gjor- och andra restprodukter från träindu-<br />

än i Europa. Men vissa saker är svåra de sin entré redan under 1970–talets stri, en ny chans.<br />

att ändra. Vi har till exempel försökt få oljekris, men förde under årtionden en Lågt pris för både plånbok och miljö<br />

folk att sluta bygga källare till sina hus slumrande tillvaro.<br />

och en förnybar resurs som i vissa fall<br />

eftersom det kräver massor av betong då Men när oljepriset åter sköt i höjden växte inom synhåll från det egna hem-<br />

trä inte passar på grund av fukten, säger fick de små ampulliknande energipakemet erbjöd en attraktiv kombination.<br />

Bruce Lippke.<br />

ten, tillverkade i huvudsak av sågspån Det senare argumentet var särskilt vik-<br />

Björn lyngfelt, informationschef vid <strong>SCA</strong><br />

Forest products.<br />

vägstransporter som ett exempel.<br />

Koldioxidutsläppen från järnväg beror<br />

på hur den el som försörjer loken<br />

produceras. I Sverige handlar det nästan<br />

helt om koldioxidfri el från vatten-<br />

och kärnkraft, medan elnätet i<br />

till exempel Tyskland till största delen<br />

försörjs med el från kolkraftverk.<br />

<strong>SCA</strong> arbetar också med förnybar<br />

energiproduktion på andra<br />

håll än i sina egna fabriker.<br />

Totalt 400 vindkraftverk med<br />

en sammanlagd effekt på 2,8 twh<br />

el per år planeras, en investering<br />

på totalt 16 miljarder kronor,<br />

som partnern Statkraft står för.<br />

Även i den andra änden av ekvationen<br />

där tillväxt i skogen fungerar<br />

som kolsänka, söker <strong>SCA</strong> nya vägar.<br />

Ett exempel är introduktionen av<br />

det snabbväxande trädslaget contortatall,<br />

ett trädslag som växer ungefär<br />

40 procent snabbare än vad<br />

svenska trädslag hade gjort på samma<br />

mark. Genom snabb tillväxt binds<br />

ungefär 2 miljoner ton koldioxid varje<br />

år. Det är dubbelt så mycket som<br />

de samlade utsläppen från <strong>SCA</strong>s hela<br />

skogsindustriella verksamhet.<br />

[1*2008] shape sca*13


shape cover<br />

tigt i usa som med jämna mellanrum<br />

drabbas av nationell ångest över landets<br />

stora beroende av arabisk olja. I usa<br />

ökade oljepriset mellan 1999 och 2005<br />

med 151 procent, priset på pellets steg<br />

med mer modesta 36 procent.<br />

Det breda genombrottet kom 2005<br />

pådrivet av stormen Katrina och nya oljeprisrekord.<br />

Efterfrågan överträffade<br />

vida tillgången.<br />

– Vi får säga nej till 90 procent av beställningarna,<br />

berättar Steven J. Walker,<br />

pelletstillverkare som vid tidpunkten<br />

ökat produktionen med 50 procent.<br />

Hans företag New England Wood<br />

Pellet har nu växt än mer och har tagit in<br />

externa investerare för att klara expansionen.<br />

Idag tillverkar ett 80-tal nordamerikanska<br />

pelletsfabriker mer än 1,1<br />

miljon ton pellets årligen.<br />

Även i de skogrika länderna i Skandinavien<br />

har användningen av pellets ökat<br />

snabbt. År 2006 räknas av branschen i<br />

AnTAleT FOnDeR SOm väger in klimatfrågor<br />

i investeringsbeslut har ökat<br />

kraftigt och företagen får svara på allt<br />

fler frågor om sitt arbete med att reducera<br />

utsläppen av koldioxid.<br />

Under 2007 fick sca en placering<br />

som världstvåa i miljömedvetande i eiris<br />

(Ethical Investment Research Services)<br />

rankning samt en topplacering<br />

på Världsnaturfondens internationella<br />

betygslista.<br />

<strong>SCA</strong>s miljöchef patrik isaksson,<br />

hur märks det växande intresset<br />

för klimatfrågor hos placerarna?<br />

– Utvecklingen har gått snabbt och<br />

antalet fonder som väger in klimatfrågor<br />

har ökat kraftigt i Europa under de senaste<br />

åren. Dels har många av de stora<br />

breda fonderna tagit in klimatfrågan<br />

som ett kriterium för sitt urval, dels har<br />

många existerande miljöfonder fokuserat<br />

mer på klimatet. Det har också tillkommit<br />

en rad rena klimatfonder.<br />

Varför är investerarna intresserade?<br />

– För vissa investerare är det avgörande<br />

att förstå hur värdet av deras investering-<br />

14*sca shape [1*2008]<br />

pellets är förnybar energi i balans med kolmängden i atmosfären. De små ampulliknande energipaketen<br />

tillverkas i huvudsak av sågspån och andra restprodukter från träindustri.<br />

Sverige som det stora genombrottsåret<br />

med en försäljningsökning på 72 procent<br />

under det första halvåret.<br />

Förutom att vara förnybar energi i<br />

balans med kolmängden i atmosfären är<br />

Hett för miljösmarta placerare<br />

ar påverkas av faktorer knutna till klimatförändringarna.<br />

Man vill klarlägga<br />

hur bolagen påverkas av politiska ingripanden<br />

som lagstiftning eller<br />

skatter, tekniska innovationer,<br />

förändringar i kundbeteenden<br />

och ändrad väderlek. För sca<br />

är elpriset och tillgången på<br />

vedråvara två viktiga faktorer<br />

som indirekt påverkas av klimatfrågan.<br />

hur populära är <strong>SCA</strong>-aktierna<br />

hos hållbarhetsplacerarna?<br />

–Mycket populära, ungefär<br />

tio procent av aktierna ägs idag<br />

av fonder som väger in hållbarhetsarbetet<br />

i sin placerings-<br />

policy. Drygt hälften av dessa<br />

är placerare som använder bolagets hållbarhetsarbete<br />

som en extra riskparameter.<br />

Resten är fonder med renodlad inriktning<br />

på att bara investera i de företag<br />

som är bäst i sin bransch inom miljö och<br />

socialt arbete.<br />

Vägs skogens betydelse för kolbalansen<br />

in i värderingen?<br />

pellets renast av de fasta bränslena även<br />

ifråga om övriga utsläpp. Ett resultat av<br />

låg fukthalt och optimal förbränning,<br />

som ofta styrs via kaminens dator även i<br />

vanliga villakaminer.<br />

– Ibland, men den borde få mer uppmärksamhet<br />

med tanke på att nettotillväxten<br />

i våra skogar i Europa binder 2,6<br />

miljoner ton kol årligen.<br />

Nästan lika mycket som utsläppen<br />

från samtliga våra<br />

400 fabriker i hela världen.<br />

Det finns idag ingen<br />

möjlighet för sca att till<br />

exempel tillgodoräkna sig<br />

den årliga nettoabsorbtion<br />

som sker i våra skogar<br />

inom eus system för handel<br />

med utsläppsrätter. Men<br />

kolsänkor finns med i Kyotoprotokollet<br />

som en viktig<br />

faktor och kan öka i ekonomisk<br />

betydelse i framtiden.<br />

kommer intresset att fortsätta växa?<br />

– Ja definitivt, ett intressant exempel<br />

på detta är initiativet Carbon Disclosure<br />

Project (cdp) som utgör den största internationella<br />

undersökningen av stora bolags<br />

hantering av klimatfrågan. Investerare<br />

som står bakom denna undersökning<br />

motsvarar mer än 40 triljoner kronor.<br />

<strong>SCA</strong>s miljöchef patrik<br />

Isaksson tror att intresset<br />

för klimatmedvetna fonder<br />

kommer att växa .<br />

växer 20 % per år<br />

<strong>SCA</strong> Bionorr i Härnösand producerar<br />

175 000 ton träpellets om<br />

året vid två produktionsenheter.<br />

Inom segmenten villa och fastigheter,<br />

som Bionorr i huvudsak<br />

inriktar sig på, har försäljningsökningen<br />

räknat i volym varit 60<br />

procent mellan 2005 och 2007.<br />

– Vi räknar med en fortsatt positiv<br />

tillväxttakt i volym på ca 20<br />

procent de kommande åren inom<br />

privata hushåll, fastigheter och<br />

mindre industrier säger Stefan<br />

rönnqvist, vd för <strong>SCA</strong> Bionorr.


SCL3702<br />

NEW PATTERNS.<br />

12 fresh looks from Libra.


shopping i shanghai<br />

Kinas medelklass blir allt större, rikare och mer<br />

shoppingsugen. Utbudet växer därefter. I Kina<br />

finns några av världens största butiksgallerior.<br />

text: jan hökerBerg foto: getty images<br />

16*sca shape [1*2008]<br />

DeT äR en kylig onsdagskväll i mitten<br />

av januari och det börjar bli sent, men<br />

kunderna trängs fortfarande i Shanghais<br />

Super Brand Mall. Detta köpcentrum<br />

i tio våningar inrymmer butiker<br />

för en rad kända<br />

internationella<br />

varumärken inom<br />

mode, elektronik,<br />

smycken, leksaker,sportutrustning<br />

och fritid.<br />

Här finns dessutom<br />

restauranger,<br />

en biograf, ett gym, en skridskobana på<br />

åttonde våningen samt en välsorterad<br />

livsmedelsavdelning i källarplanet.<br />

Den 240 000 m 2 stora butiksgallerian<br />

Super Brand Mall har blivit ett landmärke<br />

i Shanghai. Den ligger intill tvtornet<br />

Oriental Pearl i det nya området<br />

Pudong och syns tydligt från Bund på<br />

andra sidan floden Huangpu. När gallerian<br />

invigdes år 2002 skröt man med att<br />

den var Asiens största, men idag är den<br />

bara en av flera liknande anläggningar<br />

enbart i Kina.<br />

på många sätt li<br />

mer ett slags nö<br />

än en butiksgal


världens största Butiksgallerior<br />

i Asien återfinns åtta av världens tio största butiksgallerior, varav sex har tillkommit under de senaste tre åren.<br />

butiksgalleria invigningsår butiksyta (m 2 )<br />

South china Mall (Dongguan, Kina) 2005 660 000<br />

golden resources Shopping Mall (Beijing, Kina) 2004 560 000<br />

SM Mall of asia (pasay city, Filippinerna) 2006 390 000<br />

West edmonton Mall (edmonton, Kanada) 1981 350 000<br />

SM Megamall (Mandaluyong, Filippinerna) 1991 335 000<br />

Berjaya times Square (Kuala Lumpur, Malaysia) 2005 320 000<br />

Beijing Mall (Beijing, Kina) 2005 320 000<br />

Zhengjia plaza/ grandview Mall (guangzhou, Kina) 2005 280 000<br />

SM city north edsa (Quezon city, Filippinerna) 1985 280 000<br />

King of prussia Mall (philadelphia, uSa) 1962 260 000<br />

Källa: Forbes/Eastern Connecticut State University.<br />

– På många sätt liknar den mer ett<br />

slags nöjespark än en butiksgalleria, säger<br />

Paul Terry, försäljnings- och marknadsdirektör<br />

vid sca Packaging Asia,<br />

som bor i närheten.<br />

Shanghai är Kinas kommersiella centrum,<br />

och de flesta som shoppar här tillhör<br />

Kinas snabbt växande medelklass.<br />

Kina har 1,3 miljarder invånare, men<br />

omkring 70 procent av dem är fortfarande<br />

fattiga och tjänar mindre än 850 kronor<br />

i månaden. Av den återstående delen<br />

av befolkningen finns det mer än 18 000<br />

som har en förmögenhet på mer än 85<br />

miljoner kronor, 440 000 på över 8,5<br />

miljoner, och antalet miljonärer i yuan<br />

– med tillgångar på åtminstone 850 000<br />

kronor – uppgår idag till 43 miljoner eller<br />

3,3 procent av befolkningen.<br />

Många av de förmögna har gjort sina<br />

klipp på fastigheter och aktier. I dag finns<br />

det över 100 miljoner aktieägare i Kina,<br />

betydligt fler än de 70 miljoner som är<br />

medlemmar i kommunistpartiet.<br />

Super Brand Mall i Shanghai uppfördes<br />

av thailändska Chia Tai Group,<br />

men bygget försenades<br />

i flera år<br />

på grund av den<br />

knar den<br />

jespark<br />

leria<br />

asiatiska finanskrisen<br />

i slutet av<br />

1990-talet. Det<br />

gick också trögt<br />

efter den offi-<br />

ciella invigningen och många misstag<br />

gjordes.<br />

Idag har Super Brand Mall passerats<br />

i storlek av många andra kinesiska jättegallerior.<br />

Den mest storslagna är South China<br />

Mall i Dongguan i provinsen Guangdong,<br />

som är världens största butiksgalleria.<br />

Här finns väderkvarnar och<br />

temaparker såväl som en kopia av triumfbågen<br />

i Paris.<br />

Gallerian är lika lång som sex fotbollsplaner<br />

och beskrivs av sin byggherre,<br />

den kinesiske miljardären Alex Wu,<br />

som ”ett komplett konsumtionscentrum<br />

som integrerar rekreation, mat, resor,<br />

fritid och kultur”.<br />

Men idag är förmodligen tillgången<br />

högre än efterfrågan. Den genomsnittlige<br />

kinesen föredrar fortfarande att göra<br />

sina inköp i traditionella småbutiker på<br />

bakgatorna och i familjeägda affärer på<br />

huvudgatorna. Men det kan förändras<br />

snabbt, precis som allting annat i Kina.<br />

– De stora galleriorna i städernas centrala<br />

delar kommer att överleva, men<br />

de som ligger i utkanterna lever farligt<br />

eftersom de saknar ett tillräckligt stort<br />

befolkningsunderlag, säger Steven Beesley,<br />

en av grundarna och chef för det<br />

Hongkongbaserade Institute of Shopping<br />

Centre Management i en intervju<br />

på Eastern Connecticut State Universitys<br />

hemsida.<br />

trend<br />

snygg exponering<br />

säljer i kina<br />

I Kina har <strong>SCA</strong> packaging Asia<br />

ett nära samarbete med ledande<br />

stormarknadskedjor som till<br />

exempel det brittiska Tesco,<br />

amerikanska Wal-Mart, franska<br />

Carrefour och tyska Metro.<br />

–Vi utgör en länk mellan amerikanska<br />

och europeiska normer som<br />

vi sedan anpassar efter lokala önskemål,<br />

säger paul Terry, försäljnings-<br />

och marknadsdirektör vid<br />

<strong>SCA</strong> packaging Asia i Shanghai.<br />

när varor tillverkas i Kina vill<br />

producenterna också att de förpackas<br />

där. I butikerna i väst levereras<br />

varorna vanligtvis på lastpallar<br />

färdiga att ställas ut i butiken.<br />

Allt för att minimera personalkostnaderna.<br />

Utformningen ska<br />

optimera produktexponeringen,<br />

utnyttja utrymmet på bästa<br />

sätt och underlätta en snabb<br />

och enkel utplacering i butiken.<br />

–Eftersom personalkostnaderna<br />

i Kina är lägre behöver man inte<br />

tänka så mycket på utstuderade<br />

produktexponeringar. Istället<br />

fokuserar butikerna främst på<br />

att se till att varorna ser attraktiva<br />

ut på hyllorna genom att utnyttja<br />

personalen för uppackning<br />

och skyltning, säger paul Terry.<br />

<strong>SCA</strong> packaging Asias omsättning<br />

år 2007 var 230 miljoner dollar.<br />

[1*2008] shape sca*17


trend<br />

Rock’n’roll-generationen<br />

målgrupp med krav<br />

I år fyller den första kullen av babyboomgenerationen<br />

62 år. De 70 miljoner amerikaner som växte<br />

upp med rock'n'roll och det kalla kriget kommer att<br />

få stor betydelse för inkontinensskyddsmarknaden.<br />

text marilyn posner foto: getty images<br />

Den AmeRikAnSkA babyboomgenerationen<br />

– födda mellan 1946 och 1964<br />

– har ofta bättre ekonomi och en större<br />

disponibel inkomst än andra grupper.<br />

I takt med att behovet av inkontinensskydd<br />

ökar blir också kostnaden för<br />

dem av mindre betydelse.<br />

– Allt fler konsumenter, framför allt<br />

babyboomgenerationen, förväntas välja<br />

produkter av högre kvalitet och de letar<br />

efter varumärken med bästa komfort<br />

och funktion, säger Virginia Lee, marknadsanalytiker<br />

vid Euromonitor International.<br />

– Man räknar med en snabbare tillväxt<br />

när det gäller lättare inkontinensprodukter<br />

specielllt om tekniken fortsätter<br />

att utvecklas, säger Virginia Lee.<br />

18*sca shape [1*2008]<br />

Mellan 18 och 30 procent av alla över<br />

65 år lider av inkontinens, ett vanligt<br />

problem bland äldre, men inte hos alla.<br />

Fler kvinnor än män lider av någon<br />

form av urininkontinens, framför allt<br />

ansträngningsinkontinens. Enligt den<br />

amerikanska organisationen Agency<br />

for Healthcare Research and Quality<br />

har omkring 25 procent av alla kvinnor<br />

mellan 30 och 59 år någon gång upplevt<br />

problemet.<br />

Den kraftiga tillväxten av inkontinensprodukter<br />

förväntas fortsätta, till<br />

gagn för sca och dess globala varumärke<br />

tena. sca Personal Care arbetar<br />

kontinuerligt för att utveckla sin inkontinensproduktlinje.<br />

målgrupp<br />

enligt Daniel lafferty, <strong>SCA</strong>s<br />

marknadsdirektör för home caresegmentet<br />

i nordamerika, är målgruppen<br />

för inkontinensskydd inte<br />

bara de som lider av inkontinens,<br />

utan också deras vårdgivare som<br />

ofta har stort inflytande ifråga om<br />

vilka märken och produkter som<br />

ska köpas in.<br />

med vårdgivare menas såväl<br />

utbildad vårdpersonal som<br />

anhöriga, som kan vara allt<br />

ifrån inneboende släktingar till<br />

en familjemedlem som hjälper<br />

till med dagliga aktiviteter<br />

som bad, inköp och matlagning<br />

några gånger i veckan.<br />

– babyboomgenerationen har<br />

bättre ekonomi och för dem är<br />

vårdhem inget lockande alternativ.<br />

För att begränsa utgifterna<br />

vill både konsumenter<br />

och beslutsfattare att man<br />

ökar möjligheterna att bo kvar<br />

hemma, säger Daniel lafferty.<br />

Allt eftersom marknaden växer<br />

och förändras, kommer <strong>SCA</strong><br />

pesonal Care att fortsätta förändras,<br />

både ifråga om de produkter<br />

man erbjuder och hur och var<br />

dessa produkter finns att tillgå.


hett att<br />

e-handla<br />

När auktionssajten eBay firade tre år i Belgien<br />

kunde de räkna in 2,5 miljoner unika besökare.<br />

Var fjärde belgare har besökt sajten. E-handeln<br />

firar triumfer i hela Europa.<br />

text johan rapp foto: istockphoto<br />

AmeRikAnSkA eBays framgångar är<br />

ett tydligt bevis på hur populärt onlineshopping<br />

har blivit. Storbritannien,<br />

Tyskland och Frankrike är de länder i<br />

Europa där e-handeln omsätter mest<br />

pengar, och flera östeuropeiska länder<br />

är på frammarsch. Enligt Tanguy Peers,<br />

före detta vd för eBay i Belgien, beror<br />

framgångarna till stor del på att kunderna<br />

känner allt större trygghet när de<br />

handlar på nätet, bland annat tack vare<br />

säkra betalsystem som PayPal.<br />

– E-handeln förväntas fortsätta växa<br />

i hög takt i Europa, säger Aad Weening,<br />

generalsekreterare på emota, det<br />

europeiska förbundet för e-handel och<br />

postorder.<br />

Kläder, böcker, hemelektronik, cd-<br />

och dvd-skivor är de varor som säljer bäst<br />

på nätet. En förutsättning för att e-handeln<br />

ska kunna växa sig stark i ett land<br />

är att de allra flesta har tillgång till Inter-<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

procent av den totala befolkningen som har beställt varor eller tjänster<br />

via nätet för privat bruk under de tre senaste åren i Europa.<br />

norge<br />

Sverige<br />

Danmark<br />

Tyskland<br />

nederländerna<br />

Storbritannien<br />

Finland<br />

Österrike<br />

Irland<br />

EU genomsnitt<br />

Frankrike<br />

Tryck ”Enter” och varan är på väg. nätbutiker<br />

lockar allt fler köpare i Europa.<br />

net, helst bredband med god kapacitet.<br />

I Sverige ökar e-handeln stadigt, delvis<br />

tack vare ett väl utbyggt bredbandsnät.<br />

Här är böcker den mest populära varan<br />

på nätet – var femte bok säljs online. De<br />

svenska e-handelsföretagen är optimis-<br />

Belgien<br />

Spanien<br />

2004<br />

Slovenien<br />

Tjeckien<br />

polen<br />

2005 2006<br />

Slovakien<br />

Italien<br />

Ungern<br />

Grekland<br />

rumänien<br />

källa: eurostat 2007, industry, trade and services<br />

trend<br />

tiska och de flesta räknar med ökad försäljning<br />

under det närmaste halvåret.<br />

– Troligtvis kommer e-handeln fortsätta<br />

att utvecklas snabbare än den traditionella<br />

detaljhandeln, säger Jonas<br />

Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut,<br />

hui. Det är en ny bransch<br />

där allt fler ger sig in och utvecklar nya,<br />

nischade koncept, och näthandeln får<br />

ständigt nya konsumenter.<br />

Jonas Arnberg nämner livsmedelshandeln<br />

som en potentiellt växande<br />

marknad på nätet. Problemet är att hitta<br />

bra förpackningslösningar som håller<br />

maten fräsch under långa transporter.<br />

Dessutom är inte konsumenterna beredda<br />

att betala särskilt mycket mer för<br />

mat köpt på nätet.<br />

– Jag tror att vi snart kommer att få se<br />

en ny kundgrupp, 80- och 90-talisterna<br />

som är uppväxta med dator. För dem<br />

känns det naturligt att handla på nätet,<br />

men ännu så länge är de inte särskilt<br />

köpstarka, säger Jonas Arnberg.<br />

e-maten Behöver<br />

förpackningar<br />

Böcker, cd/dvd-skivor och<br />

kläder är det som säljer mest<br />

över nätet. För dessa produkter<br />

räcker det med enklare lådor av<br />

wellpapp för att klara transporten,<br />

och wellpapp-förpackningar<br />

var <strong>SCA</strong> packagings första<br />

lösning för distanshandeln. Men<br />

nya varor dyker upp och kräver<br />

andra typer av förpackningslösningar.<br />

Ett sådant exempel<br />

är mat som köps via nätet.<br />

– Utmaningen är att få maten att<br />

hålla rätt temperatur under distributionen,<br />

säger Torben K nielsen,<br />

marknadschef på <strong>SCA</strong> packaging<br />

i Danmark. Vi arbetar med<br />

kylförpackningar av bland annat<br />

cellplast. Det är ju av stor vikt att<br />

kunna hålla kött och fisk väl kylt.<br />

livsmedel utgör än så länge bara<br />

en liten del av e-handeln i Danmark,<br />

och ännu mindre i Sverige;<br />

här är avstånden längre vilket<br />

försvårar distributionen ytterligare.<br />

Torben K nielsen tror ändå<br />

att vi snart får se en ökning<br />

av matinköp via nätet.<br />

[1*2008] shape sca*19


profil<br />

20*sca shape [1*2008]<br />

inno<br />

utan


vatör<br />

h<br />

gränser<br />

Det Solgun Drevik inte vet om kvinnlig anatomi, bindor<br />

och trosskydd är förmodligen inte värt att veta. Mer än 50 patent<br />

visar hur väl Solgun och hennes team vid sca<br />

i Göteborg lyckats omsätta kunskap och kreativitet<br />

i innovationer som blivit konkreta produkter.<br />

ur långt kan man utveckla en menstruationsprodukt<br />

egentligen? Bara fantasin sätter<br />

gränser, menar Solgun Drevik, som arbetat<br />

som produktutvecklare för kvinnliga menstruationsprodukter<br />

vid sca i snart 22 år.<br />

– Produktutveckling innebär att aldrig slå sig till ro och<br />

vara helt nöjd. Idag handlar det egentligen mest om utveckling<br />

och förbättring i små steg. Vi har redan kommit så<br />

långt när det gäller bindornas prestanda att vi skulle kunna<br />

minska absorptionsförmågan med en tredjedel och ändå<br />

tillfredsställa en genomsnittlig kvinnas behov. Det innebär<br />

å andra sidan att vi har kunnat fokusera mera på komfort.<br />

Som produktutvecklare, hur vet man i vilken riktning<br />

man ska driva utvecklingen? Genom att lyssna på användarna<br />

förstås. Och Solgun tillbringar mycket tid i fokusgrupper<br />

och andra konsumentforum, för att pejla dagens<br />

och framtidens behov och möjligheter.<br />

– Det gäller att alltid vara så nära konsumenten som<br />

möjligt. Och dagens krävande konsument vill ha allt –<br />

helst på samma gång. Det ska vara miljöanpassat, lätt,<br />

tunt, mjukt, säkert, diskret, bekvämt, billigt… i fräck förpackning<br />

som sticker ut men ändå är diskret. Allt på en<br />

gång är förstås omöjligt, särskilt när önskemålen går stick<br />

i stäv med varandra, skrattar Solgun.<br />

likSOm på De flesta andra områden handlar en viktig<br />

trend inom menstruationsprodukter om miljö. Eftersom<br />

bindor och tamponger av kvalitets- och hygienskäl inte<br />

tillverkas av återvunnen fiber måste man fokusera på<br />

andra aspekter.<br />

text: jonas rehnBerg foto: svante örnBerg<br />

– Allting som kan påverka miljön måste vi ta hänsyn<br />

till. Och miljön påverkar hela branschen. Vi tittar på produktens<br />

hela livscykel och drar vårt strå till stacken genom<br />

att optimera materialanvändningen och se till att kunden<br />

får mindre sopor att slänga.<br />

Att huvudingrediensen utgörs av skogsråvara i form av<br />

högabsorberande cellulosa är en fördel när det gäller att<br />

kommunicera miljöfördelar, påpekar Solgun, som ändå<br />

menar att det är viktigt att hålla sig à jour med utvecklingen<br />

inom materialområdet.<br />

– Vad gör vi om något av våra material tar slut? Man måste<br />

följa utvecklingen och vara uppmärksam på substitut till<br />

både ens egen produkt och produktkategorin som sådan.<br />

en AnnAn VikTig trend för menstruationsprodukter<br />

är vad Solgun kallar ”lull-lull”.<br />

– Och då handlar det inte främst om själva produkten,<br />

utan om förpackningen och andra attribut. Det ska synas<br />

att man köper ett visst varumärke, men det ska förstås inte<br />

synas att man använder själva produkten. Förpackningen<br />

ska vara så fräck att man kan ha den framme, men ändå<br />

vara diskret, ler Solgun.<br />

Att följa med i konsumenttrender innebär också att studera<br />

modets svängningar. Vid ett besök på modemässan i<br />

Lyon nyligen konstaterade Solgun nöjt att minst hälften av<br />

modellerna på catwalken använde stringtrosor.<br />

Och det var kanske med ett stänk av nostalgi, eftersom<br />

just stringtrosan banade väg för en av Solguns mest framgångsrika<br />

innovationer – trosskyddet Libresse String som<br />

lanserades 1999 och fortfarande säljer bra.<br />

[1*2008] shape sca*21


profil<br />

Solguns team kombinerar kreativitet med kunskap och utvecklar<br />

ständigt nya bindor.<br />

För Solguns team är det ändå produkten som står i centrum.<br />

Genom att kombinera kreativitet med kunskap har man<br />

lyckats utveckla ständigt nya generationer menstruationsprodukter<br />

med hjälp av att pröva nya smarta grepp. Så smarta<br />

att Solgun idag kan titulera sig Sveriges främsta kvinnliga<br />

uppfinnare med runt 50 patent i skrivbordslådan.<br />

Ett av teamets genombrott under senare år är en ny<br />

binda med en patentskyddad kombination av material<br />

och form som gör produkten tredimensionell när den används.<br />

För kvinnan bidrar den optimala passformen till<br />

tryggheten.<br />

Det är en produktfördel som ligger till grund för devisen<br />

Secure Fit, som sca tillämpar på flera menstruationsprodukter<br />

som blivit riktiga storsäljare och ökat scas marknadsandel<br />

över hela världen. Den nya bindan marknadsförs<br />

under olika namn, som till exempel Libresse Invisible.<br />

Innovationen uppmärksammades även vid Seoul International<br />

Invention Fair, där Solgun i hård konkurrens med<br />

288 uppfinnare från 20 länder tog hem en bronsmedalj.<br />

Solgun påpekar att en bindas komfort och trygghet<br />

baseras på en kombination av absorptionsförmåga och<br />

passform.<br />

– En aldrig så bra absorptionsförmåga spelar liten roll<br />

om bindan sitter på fel ställe.<br />

Solgun har turen att arbeta på en marknad som bara<br />

växer. Inte så mycket i Europa, men ute i världen där hon<br />

ser en fantastisk potential, ett ”smörgåsbord” av länder i<br />

snabb ekonomisk utveckling, där helt nya användare ständigt<br />

tillkommer.<br />

22*sca shape [1*2008]<br />

då svarade<br />

”mamma g<br />

som bara ta<br />

juST nu ARbeTAR Solgun med utveckling av tamponger<br />

för den australiska marknaden, där sca fortfarande tillverkar<br />

och säljer sådana. För Solguns del var det närmare<br />

20 år sedan hon senast arbetade med tamponger.<br />

– Konkurrenssituation och konsumentpreferenser ser<br />

väldigt annorlunda ut idag. Samtidigt är sca fortfarande<br />

ensamt om att täcka hela tampongen med så kallad nonvowen,<br />

ett icke-vävt material, som ger en luddfri produkt.<br />

Ingen annan tillverkare har förmått följa i våra fotspår.<br />

Även om Solgun har arbetat med att utveckla menstruationsprodukter<br />

i flera decennier är hon inte rädd för att<br />

idéerna ska ta slut.<br />

– Oh nej, jag är full av idéer, sen är det en annan sak om<br />

konsumenterna vill betala för dem eller inte.<br />

Och att döma av resultaten från de fokusgrupper som<br />

Solgun lyssnar till finns det användare som själva har idéer<br />

och är redo för än mer avancerade menstruationsprodukter.<br />

En ny generation kvinnor, med en ny syn på teknologi<br />

och kommunikation, är här.<br />

– En ung kvinna föreslog att vi skulle utveckla en binda<br />

som skickar sms när det är dags att byta. Även om det nog<br />

är för dyrt att genomföra i praktiken är det en trigger för<br />

oss. Vi frågar oss om det finns någon teknik vi kan använda<br />

oss av för att uppfylla den här typen av önskemål.<br />

Själv har Solgun alltid varit intresserad av teknik och<br />

hur saker och ting fungerar. När hon som barn åkte Spöktåget<br />

på Lisberg hade hon inte ens tid att bli rädd.<br />

– Jag var för upptagen med att försöka lista ut hur grejerna<br />

funkade.<br />

Flera medlemmar av familjen arbetade vid skf i Göteborg,<br />

där Solgun under sin gymnasietid tillbringade åtskilliga<br />

timmar i labbet. Teknikintresset väcktes när hon<br />

skulle göra sin praktik i nionde klass och hamnade hos sin<br />

bror som då arbetade på 2:a Helikopterdivisionen i Säve.<br />

Hennes egna söner, idag 14 och 16, visar samma fallenhet<br />

för att upptäcka och laborera, berättar hon, men när de<br />

var yngre visste de för litet om kvinnors biologi för att riktigt<br />

förstå vad mamma sysslade med på jobbet.<br />

– När den yngsta sonen var 4 år och gick på dagis skulle<br />

barnen berätta vad deras föräldrar arbetade med. Då svarade<br />

han att ”mamma gör plåster som bara tanter kan ha”,<br />

skrattar Solgun.<br />

Tur att mamma gör så bra plåster att hon till och med får<br />

medalj för det. Och tur för världens alla ”tanter”, som kan<br />

sova gott om natten.


han att<br />

ör plåster<br />

nter kan ha”<br />

detta är solgun<br />

nAmn: Solgun Drevik<br />

TiTel: Associate Scientist vid<br />

r&D Feminine, <strong>SCA</strong> personal Care<br />

FAmilj: Maken Marcus och<br />

sönerna Hampus 14 och linus 16<br />

ålDeR: 41<br />

FAVORiTwebbplATS:<br />

Blocket.se<br />

FAVORiTReSmål uTAnFöR<br />

SVeRige: Italien<br />

mOTTO: Gör det!<br />

hObby: renovera huset och<br />

gamla prylar<br />

köR: En svart Saab 9-5 Biopower<br />

hemlig lAST: Mörk choklad<br />

SenAST SeDDA Film på biO:<br />

Tatuerad Torso<br />

Dålig på: Att uppskatta min tid<br />

– och att säga nej


teknik<br />

jakten på ett lu<br />

En mänsklig panel bedömer vad papperet luktar. provet<br />

förbereds ett dygn i förväg. papperet klipps, läggs i en<br />

e-kolv täckt med aluminiumfolie. proven står under lock<br />

så att luften i kolven blir mättad på eventuella flyktiga<br />

ämnen. Sedan tar luktpanelen vid och efter en sniff från en<br />

e-kolv bestäms karaktär och intensitet.<br />

Kemisk analys. De flyktiga ämnena<br />

fastnar på en absorbent, separeras i<br />

en gaskromatograf och identifieras i<br />

en masspektrometer.<br />

en livsmedelsförpackning som luktar surt eller härsket<br />

blir inte populär bland kunderna. nu är forskare vid <strong>SCA</strong><br />

R&D Centre i Sundsvall de oönskade dofterna på spåren.<br />

Verktyget består av en mänsklig luktpanel som kombineras<br />

med en kemisk analys av papperets flyktiga ämnen.<br />

text: susanna lidström illustration: leif åBjörnsson<br />

SkäRpTA miljökRAV gör att många<br />

pappersbruk sluter sina processsystem<br />

för att återanvända så mycket vatten som<br />

möjligt. Samtidigt finns stora krav på produktsäkerhet,<br />

till exempel att papper som<br />

används till livs medelsförpackningar ska<br />

vara så rent som möjligt och inte avge lukt<br />

och smak.<br />

− Detta går lite stick i stäv med varandra.<br />

Bruken finslipar hela tiden sina<br />

produktionsprocesser för att klara<br />

24*sca shape [1*2008]<br />

balansgången mellan alla krav på säkerhet,<br />

kvalitet och miljöhänsyn, säger<br />

Ulrika Andreasson, forskningsingenjör<br />

vid sca r&d Centre.<br />

Hon betonar att man vid återanvändning<br />

av vatten måste ta hänsyn till att det<br />

kan förändra bakteriefloran i vattnet.<br />

Slutna system ger en ökad risk för syrefattighet,<br />

vilket kan ge upphov till fettsyror<br />

som ättiksyra och smörsyra. Och<br />

dessa ämnens karaktäristiska stickande<br />

respektive härskna doft kan slå igenom<br />

till papperet som produceras.<br />

Andra lukter härrör från själva råvaran,<br />

både nyfiber och returfiber. Ämnen<br />

som normalt finns i veden kan när<br />

de oxideras bilda en särskild typ av aldehyd<br />

(en form av kolväte) som ger en<br />

ganska intensiv lukt. Detsamma gäller<br />

bindemedel som finns i tryckfärgen hos<br />

returpapper.<br />

FöR ATT hjälpA bruken med sin<br />

kvalitetsgranskning har sca r&d Centre<br />

satt ihop en luktpanel som specialiserat<br />

sig på att bedöma lukt från papper<br />

och förpackningar. Vid reklamationer<br />

och årliga kontroller tas prover från sca<br />

Containerboards bruk som tillverkar<br />

liner. Det är ursprungsmaterialet till<br />

wellpapp, som bland annat används för<br />

att förpacka livsmedel.


ktfritt papper<br />

resultaten stäms av mot<br />

varandra för att avgöra<br />

vilka ämnen som ger<br />

upphov till lukt.<br />

därför används inte elektronisk näsa<br />

För att bedöma lukt används ibland<br />

även elektroniska sensorer kopplade<br />

till ett mätinstrument. Utrustningen<br />

ställs in för att reagera på<br />

vissa ämnen som man tror ger<br />

upphov till lukt. Sådana så kallade<br />

elektroniska näsor kan enligt Ulrika<br />

Andreason fungera bra för plaster:<br />

– De är syntetiskt tillverkade och<br />

− Provet förbereds ungefär ett dygn i<br />

förväg. Vi klipper till papperet, lägger det<br />

i en e-kolv täckt med aluminiumfolie, sätter<br />

på lock och låter det stå så att luften i<br />

kolven blir mättad på eventuella flyktiga<br />

ämnen, förklarar Ulrika Andreasson.<br />

Därefter kallas den tio personer<br />

starka panelen in. Var och en gör en<br />

man vet exakt vilka ämnen som<br />

ingår. papper är inhomogent och<br />

sammansättningen beror på vilken<br />

råvara man har – returfibrer eller<br />

nya fibrer. Även nyfiber kan variera i<br />

kvalitet. Därför är det svårt att säga<br />

vad som är ett normalvärde, vilket<br />

krävs för att kalibrera en elektronisk<br />

näsa.<br />

snabb sniff från e-kolven och försöker<br />

avgöra såväl intensitet som karaktär på<br />

lukten. För att alla ska utgå från en gemensam<br />

referensram har panelen enats<br />

om ett så kallat lukthjul. Där finns sex<br />

huvudgrupper när det gäller en lukts<br />

karaktär: trä, arkiv, fruktigt, kemiskt,<br />

surt och övrigt. Under dessa finns ännu<br />

alla instrument<br />

behöver ju tränas<br />

och kalibreras, även<br />

de mänskliga.<br />

fler delgrupper för att ytterligare specificera<br />

doften. Intensiteten bedöms i en<br />

skala från noll till fyra.<br />

ReSulTATeT FRån lukttestet stäms<br />

av mot en kemisk analys för att försöka<br />

avgöra vilka flyktiga ämnen det är som<br />

ger upphov till lukten. Papperet placeras<br />

återigen i en sluten kolv och får stå i<br />

cirka ett dygn. Sedan används en absorbent<br />

som suger åt sig de flyktiga ämnen<br />

som papperet utsöndrar. Analysen sker<br />

med hjälp av en gaskromatograf, som<br />

separerar ämnena från varandra, och en<br />

masspektrometer som detekterar vilka<br />

ämnen det är och i vilket kvantitet de<br />

förekommer.<br />

− Vi har kunnat identifiera ett par<br />

ämnen som ger hög luktintensitet av<br />

specifik karaktär, men många gånger är<br />

det svårt att göra en exakt koppling mellan<br />

lukt och kemisk sammansättning.<br />

Luktsinnet är så pass känsligt att ett ämne<br />

som har väldigt liten koncentration<br />

kan lukta jättemycket − medan ett ämne<br />

det finns mycket av kanske inte luktar<br />

någonting, säger Ulrika An dreasson.<br />

Dessutom är det ett stort antal kemiska<br />

föreningar som ska bedömas. Varje<br />

pappersanalys resulterar som regel i ett<br />

30-tal flyktiga ämnen, där det gäller att<br />

avgöra vilka av dem som påverkar lukt<br />

och smak.<br />

− Det är en stor utmaning. Och alla<br />

instrument behöver ju tränas och kalibreras,<br />

även de mänskliga. Så ju fler<br />

uppdrag vi får in desto mer lär vi oss,<br />

och desto säkrare blir luktbedömningarna,<br />

påpekar Ulrika Andreasson.<br />

[1*2008] shape sca*25


sca inside<br />

Designad ask<br />

sålde fler bindor<br />

Vackert designade förpackningar<br />

säljer. Det kunde bodyform, <strong>SCA</strong>s<br />

varumärke för bindor i Storbritannien,<br />

konstatera i oktober förra<br />

året. under en kampanj fick alla<br />

kunder en snygg designad skyddsask<br />

på köpet när de handlade<br />

bodyform ultra bindor. medan<br />

kampanjen pågick ökade försäljningen<br />

med 115 procent och<br />

siffrorna pekar fortsatt uppåt.<br />

Världens största<br />

Wellpapplåda<br />

<strong>SCA</strong> pACkAging i Danmark har<br />

hjälpt fyra ekonomistuderande från<br />

Århus handelshögskola att bygga<br />

världens största wellpapplåda. Elevernas<br />

uppdrag bestod i att genomföra<br />

ett projekt som skulle väcka<br />

största möjliga mediaintresse.<br />

26*sca shape [1*2008]<br />

De kontaktade s c a, och resultatet<br />

av samarbetet presenterades för<br />

Guinness rekordbok. Kartongen,<br />

med måtten 11,53 m lång, 4,61 m<br />

bred och 2,31 m hög, visade sig vara<br />

35 procent större än den tidigare rekordhållaren.<br />

sca vinner asdas<br />

prestigepris<br />

DeT äR TReDje gången på tre år<br />

som s c a uppmärksammas av den brit-<br />

tiska snabbköpskedjan asda under<br />

deras årliga prisutdelning. sca fick det<br />

prestigefyllda priset Excellence in<br />

Quality ”Utmärkt i kvalité” och nominerades<br />

i ytterligare två kategorier.


Välkomna till<br />

tork city<br />

på www.sca-tork.com bjuds<br />

besökaren på en rundtur i Tork<br />

City och en inspektion av stadens<br />

hygienutrymmen.<br />

– Tork City är ett spännande inter-<br />

aktivt verktyg som är mycket använd-<br />

bart för att beskriva hygienutrymmena<br />

i olika typer av byggnader,<br />

säger bengt eriksson, category<br />

marketing director för Tork vid<br />

<strong>SCA</strong> Tissue europe i göteborg.<br />

på ön Tork City finns det 25 byggnader<br />

och anläggningar – bland<br />

annat hotell, flygplats, sjukhus,<br />

äldreboende, varuhus, idrottsarena<br />

och tre restauranger. Dessutom ligger<br />

ett kryssningsfartyg i hamnen.<br />

när man klickar på en byggnad<br />

kommer ett antal ”hot spots” upp.<br />

De representerar typiska hygienut-<br />

Väl meDVeTnA om att kunderna<br />

lägger stor vikt vid förpackningens<br />

utseende, lanserar Libra,<br />

rymmen för just den typen<br />

av byggnad. i Tork Citys<br />

idrottsarena kan man till<br />

exempel studera de små<br />

exklusiva utrymmena för<br />

vip-gäster, de något större<br />

i omklädningsrummen och<br />

för personalen, de som är<br />

avsedda för arenans många<br />

besökare samt de som finns i<br />

anslutning till kök och matsal.<br />

efter ytterligare ett klick<br />

hamnar man i det hygienutrymme<br />

man valt och<br />

kan i 3D-format också se<br />

tvål- och handdukshållarna<br />

i detalj genom att<br />

vrida och rotera bilden.<br />

Titta själv på<br />

www.sca-tork.com.<br />

mönstergilla mönster<br />

scas varumärke för mensskydd i<br />

Australasien, tolv nya och fräscha<br />

tampongförpackningar.<br />

I Nya Zeeland och Australien genomfördes<br />

också en uppmärksammad<br />

reklamkampanj för att lansera<br />

förpackningarna. I kampanjen<br />

ingick annonser i modetidningar,<br />

affischer i butiksgallerior samt reklaminsatser<br />

i butikerna. I Libras<br />

material ingick även bilder på olika<br />

djurungar från den afrikanska<br />

savannen, en något annorlunda<br />

länk mellan den ”nya generationen<br />

mönster” och Libras nya design<br />

(se sid. 15).<br />

Den nyzeeländska tidskriften<br />

Woman’s Weekly utsåg nyligen den<br />

mycket framgångsrika kampanjen<br />

till årets mest uppmärksammade.<br />

[1*2008] shape sca*27


skogsBild<br />

sca bland<br />

världens mest<br />

hållbara företag<br />

Det brittiska analysföretaget<br />

innovest har rankat<br />

<strong>SCA</strong> som ett av världens 100<br />

bästa företag när det gäller<br />

miljö, sociala frågor och<br />

strategisk styrning. Totalt<br />

fem svenska företag tog sig<br />

in på årets lista och <strong>SCA</strong> var<br />

det enda inom kategorin<br />

pappers- och skogsindustri.<br />

krafttag säkrar naturvårdsarBetet<br />

i slutet av 2007 fick <strong>SCA</strong> kritik för<br />

bristande naturhänsyn i samband<br />

med vissa skogsavverkningar. även<br />

revisionen av <strong>SCA</strong>s efterlevnad av<br />

Forest Stewardship Council´s, FSC’s,<br />

skogsbruksstandard visade på<br />

brister. Sedan dess har ett detaljerat<br />

åtgärdsprogram tagits<br />

fram och sjösatts för att förhindra<br />

att gjorda misstag upprepas.<br />

– För närvarande utbildar vi till<br />

exempel alla våra närmare 100<br />

avverkningslag. De har fått utbild-<br />

28*sca shape [1*2008]<br />

högsta Betyg<br />

till sca-rapport<br />

VäRlDSnATuRFOnDen, har sedan<br />

2004 granskat pappersindustrin<br />

och hur de olika företagen arbetar<br />

med hållbarhetsfrågor. Vid årets genomgång<br />

av de europeiska pappersföretagens<br />

hållbarhetsrapporter fick<br />

sca högsta betyg.<br />

– De här frågorna har hög prioritet<br />

inom sca, och vi har arbetat med<br />

dem under många år, säger Patrik<br />

Isaksson, miljöchef på sca.<br />

– Rapporten speglar hur vi arbetar<br />

med miljöfrågor och socialt ansvarstagande,<br />

och visar också vår vilja att<br />

vara tydliga och öppna på det här<br />

området.<br />

ning tidigare, men nya förare kan ha<br />

kommit till sedan dess och framför<br />

allt slår vi fast hur viktigt det<br />

är att naturvårdsinstruktionerna<br />

följs till punkt och pricka, berättar<br />

björn lyngfelt, informationschef på<br />

<strong>SCA</strong> Forest products i Sundsvall.<br />

Förutom de mer kortsiktiga åtgärderna,<br />

arbetar <strong>SCA</strong> Skog för att säkra<br />

kvaliteten på naturvårdsarbetet<br />

mer långsiktigt. Detta arbete omfattar<br />

såväl planeringsrutiner, uppföljning<br />

och återföring av resultat som<br />

Ett av de kriterier där s c a tydligast<br />

framstod som föregångare är rapporteringen<br />

av miljödata från de enskilda<br />

produktionsenheterna. Fler än<br />

100 av scas fabriker i ett 40-tal länder<br />

har lämnat sådan information.<br />

Det finns alltid utrymme för<br />

förbättringar, konstaterar Patrik<br />

Isaksson, och menar att hållbarhetsrapporten<br />

är ett viktigt verktyg för<br />

att se till att de här frågorna alltid<br />

står i fokus. Han understryker också<br />

betydelsen av att oberoende organisationer<br />

som Världsnaturfonden utför<br />

regelbundna granskningar.<br />

utbildning och kompetensfrågor.<br />

en omrevision i början av februari<br />

visade att <strong>SCA</strong> åtgärdat eller är i<br />

färd med att åtgärda de brister som<br />

konstaterats. Dessa kommer att<br />

följas upp på nytt i samband med<br />

ordinarie FSC-revision i sommar.<br />

– nu arbetar vi vidare med att<br />

säkerställa en jämn och hög kvalitet<br />

på naturvårdsarbetet även på<br />

lång sikt, säger björn lyngfelt.


scas tork på nya arenor<br />

De sportintresserade kanadensarna<br />

kommer att ha <strong>SCA</strong>s produkter<br />

till hands nästa gång de besöker<br />

Air Canada Centre i Toronto<br />

för att heja på sina favoritlag.<br />

ägarna av arenan har utsett <strong>SCA</strong><br />

Tissue north America till exklusiv<br />

leverantör av mjukpapper till alla<br />

hygienutrymmen. Air Canada Centre,<br />

som ligger i hjärtat av Toronto,<br />

är hemmaplan för hockeylaget<br />

Toronto maple leafs och basketgänget<br />

Toronto Raptors, men här<br />

ryms också national hockey leagues<br />

högkvarter och Air Canadas<br />

huvudkontor. Alla kommer att ha<br />

tillgång till Torkseriens produkter<br />

och system.<br />

i höstas hänvisade fotbollslaget<br />

philadelphia eagles till<br />

miljöaspekterna när de<br />

valde <strong>SCA</strong> som partner<br />

och exklusiv leverantör<br />

av mjukpapper till hygienutrymmen.<br />

De har bytt ut alla<br />

behållare för handdukar, toalettpapper,<br />

näsdukar och tvål<br />

på lincoln Financial Field mot<br />

produkter och system ur Torkserien.<br />

eagles har också installerat<br />

Tork i samtliga av klubbens kontor.<br />

<strong>SCA</strong> Tissue north America, med<br />

huvudkontor i philadelphia, var det<br />

första pappersföretaget i nordamerika<br />

som fick certifieringen<br />

ecologom för sina produkter och<br />

tillverkningsprocesser. De har<br />

också fått mycket beröm för sitt<br />

sca inside<br />

<strong>SCA</strong> investerar<br />

i Munksund<br />

<strong>SCA</strong> inVeSTeRAR 93 miljoner<br />

kronor i en fabrik för tillverkning<br />

av fönsterämnen vid sitt sågverk i<br />

Munksund utanför Piteå. Den nya<br />

fabriken kommer att producera<br />

drygt 30 000 kubikmeter, 5 miljoner<br />

löpmeter, fönsterämnen vid drift i<br />

två skift och kommer att sysselsätta<br />

24 personer. Fabriken beräknas tas i<br />

drift i oktober 2008.<br />

Den nya tillverkningslinjen kommer<br />

att producera fingerskarvade,<br />

lamell-limmade fönsterämnen och<br />

annläggningen kommer att vara utrustad<br />

med den senaste tekniken.<br />

Munksunds sågverk är ett av Sveriges<br />

största och producerar under 2008<br />

370 000 kubikmeter sågade trävaror<br />

av furu. Sågverket sysselsätter idag<br />

120 anställda och entreprenörer.<br />

tänkande kring hållbarhet. Torks<br />

mjukpappersprodukter i nordamerika<br />

tillverkas uteslutande<br />

av återvunnet papper, och Torks<br />

tvål- och handdukshållare har ett<br />

gott rykte ifråga om att minska<br />

både förbrukning och avfall.<br />

[1*2008] shape sca*29


kamera<br />

i jukkASjäRVi STRAx utanför Kiruna<br />

finns en iskall sevärdhet som folk<br />

år efter år kommer långväga ifrån för att<br />

uppleva. Icehotel är namnet på skapelsen.<br />

Den byggs av snö och is och lockar framför<br />

allt engelsmän, holländare och tyskar.<br />

– De vill med egna ögon se om Icehotel<br />

verkligen existerar, säger Camilla<br />

Bondareva, presschef på Icehotel.<br />

Det första is- och snöhotellet stod<br />

färdigt vintern 1992/1993 och det som<br />

byggts för 2007/2008 är nummer 18 i<br />

raden. Det är snöbyggare, arkitekter, designers<br />

och konstnärer från hela världen<br />

som varje år skapar snö- och issamhället<br />

ovanför polcirkeln. På Icehotel finns<br />

i år 21 is-sviter och totalt 90 rum (varav<br />

60 är isrum).<br />

30*sca shape [1*2008]<br />

Eftersom det är mer av ett ”landskap”<br />

som varje år uppförs mitt i byn kallas<br />

grundaren Yngve Bergqvist ”isrikets<br />

regissör” vilket är passande då platsen<br />

under åren har rymt både isbiograf och<br />

isteater. Varje år tillkommer någon nyhet<br />

men det som alltid snidas fram är<br />

ett hotell, en pelarsal som fungerar som<br />

utställningshall och en kyrka. Kyrkan<br />

skänks på juldagen till Svenska kyrkan<br />

som därefter döper, viger och håller allmän<br />

mässa i lokalen.<br />

Icehotels historia började när hotellägaren<br />

Yngve Bergqvist samarbetade<br />

med en fransk konstnär som arrangerade<br />

en utställning med isskulpturer<br />

i en igloo på Torne älv. Utställningen<br />

lockade så mycket folk att inga lediga<br />

En praktfull iskorridor. ljuset från den<br />

klara isen gör stämningen magisk,<br />

nästan overklig. pelarsalen<br />

med kristallkronan är från 2005.<br />

Gnistran<br />

ishotell lockar<br />

text anita norrBlom foto kenneth paulsson & pressBilder<br />

hotellrum fanns tillgängliga och ett par<br />

som ville övernatta erbjöds därför sovplats<br />

i igloon. Tydligen var övernattningen<br />

mycket lyckad och idén till Icehotel<br />

föddes, men det tog tid innan Yngve<br />

Bergqvist lyckades övertyga om hotellets<br />

potential. Han ansökte om bygglov,<br />

men när det drog ut på tiden byggde han<br />

ändå, vilket skapade en hel del rabalder.<br />

1994 inleddes samarbetet med Absolut<br />

vodka och varje år byggs en isbar som<br />

serverar allt från klassisk vargtass till<br />

varm dryck ur designade isglas. Under<br />

en säsong besöker cirka 30 000 personer<br />

vinterlandskapet varav 26 000 övernattar.<br />

Hotellets omsättning 2007 var 195<br />

miljoner kronor.<br />

håkan hJort


BildtextHui publisquam. Oterehe nterte<br />

cem ta duciendam is auc facrevir in siliciam.<br />

An actum imius cons simordi, que<br />

veris publicupero hemunt, ternium<br />

de<br />

En vargtass, tack. Absolut Icebar Jukkasjärvi,<br />

2008. Glasen i is skapas i Jukkasjärvi och fraktas<br />

till beställare världen runt. Konstnärer: Anders<br />

rönnlund och Anders Eriksson<br />

BildtextHui<br />

på den isande<br />

publisquam.<br />

sängen ligger<br />

Oterehe<br />

en 20<br />

nterte<br />

cen-<br />

cem<br />

timeter<br />

ta duciendam<br />

tjock madrass<br />

is auc<br />

och<br />

facrevir<br />

varma<br />

in<br />

rensiliciam.skinnsfällar<br />

An actum<br />

och<br />

imius<br />

väntar.<br />

cons<br />

Kylan<br />

simordi,<br />

i rummet<br />

que<br />

veris<br />

sjunker<br />

publicupero<br />

aldrig under<br />

hemunt,<br />

-8 grader.<br />

ternium<br />

Sviten<br />

heter Operation Blade 2008. Konstnärer<br />

är Ben rousseau och Jai Drew.<br />

Tangosviten 2008. Här har konstnärerna<br />

laura Marcos och lelé Trabb skapat<br />

ett dansande ispar och en pampig<br />

säng som påminner om<br />

tangodragspelets form.<br />

[1*2008] shape sca*31<br />

håkan hJort


kamera<br />

pelarsalen med skulpturer, 2008. Konstnär är lena Kriström Kulin.<br />

Konstinstallationen heter Mind the Gap och är en stämningshöjande<br />

resa som drar besökarna längs korridoren. De figurativa ansiktena har<br />

alla en egen form och sinnesstämning.<br />

Iskyrkan 2007. paren som gifter sig i<br />

iskyrkan uppmanas att släppa de traditionella<br />

tankarna kring klädsel och vara<br />

mer praktiska i sina klädval. Det är trots<br />

allt minusgrader . Konstnärer: Cindy<br />

Berg, Marjolein Vonk,<br />

32*sca shape [1*2008] Jan Willem van<br />

der Schoot och Marinus Vroom.<br />

Icehotels fasad, omgiven av det typiskt<br />

blåskimrande vinterljuset (heter kaamos<br />

på samiska). Formen på taket som leder<br />

in till pelarsalen är speciellt designad för<br />

att minimera rasrisken när<br />

hotellet smälter på våren.<br />

Big Ben productions


sca på icehotel:<br />

Varje Icehotel-besökare<br />

kommer i kontakt med <strong>SCA</strong>s<br />

Tork-produkter när de gästar<br />

toaletterna. Tork har funnits på<br />

Icehotel de senaste fyra åren.<br />

En bädd av norrsken, Snow Aurora Borealis.<br />

Sviterna är unika från år till år. Just<br />

denna svit är 2007 års design och skapad<br />

av Kestutis och Vytautas Musteikis.<br />

kalla fakta:<br />

Byggmaterialet är så kallad<br />

snis, en blanding av snö och is,<br />

som ger byggnadernas väggar<br />

och tak stabilitet. pelarsalens<br />

korridorer är konstruerade så<br />

att taket inte rasar in utan smälter<br />

och rinner utefter sidorna.<br />

Man kan säga att det var femte<br />

sekund rinner förbi ett helt ishotell<br />

i Torne älv, så stora vattenmängder<br />

behövs för att bygga<br />

Icehotel. Icehotel är till storleken<br />

5 000 kvadratmeter och byggs av<br />

30 000 ton snö och 4 000 ton is.<br />

Byggnadsprocessen börjar i mitten<br />

av november och den första<br />

etappen är klar 7 december. Varje<br />

vecka därefter öppnas en ny<br />

del fram till och med 5 januari.<br />

2002 fick vd Yngve Bergqvist<br />

priset årets svensk.<br />

Företaget Icehotel i Jukkasjärvi<br />

har varit med och grundat<br />

Ice Hotel Quebec i Kanada.<br />

Till Kiruna flyger man från<br />

Stockholm på 1,5 timme. Med<br />

tåg tar samma resa 17 timmar.<br />

Från och med i år finns direktflyg<br />

från london till Kiruna.<br />

Istronen. Konstnär Arne Bergh.<br />

Toalettstolen gjordes speciellt<br />

för inspelningen av ett australiensiskt<br />

tv-program som gästade<br />

Icehotel 2008. programmet<br />

heter the Kenny show.<br />

Foto: Ben nilsson/Big Ben<br />

productions. [1*2008] shape sca*33


apport<br />

Rekordvinst för sca<br />

<strong>SCA</strong> ReDOViSADe fjärde kvartalet<br />

2007 en vinst på 2 342 miljoner kronor<br />

före skatt, en ökning med 16 procent<br />

jämfört med föregående kvartal. För<br />

helåret 2007 ökade vinsten med 1 404<br />

miljoner konor till 8 237 miljoner kronor<br />

före skatt.<br />

Bakom scas resultatförbättring låg<br />

dels högre priser, dels en förbättrad produktmix<br />

med ett högre värdeinnehåll.<br />

Mest framåt gick förpackningsverksamheten<br />

där rörelseresultatet för helåret<br />

personliga hygienprodukter<br />

störst<br />

andel av rörelseresultatet 2007<br />

Skogs-<br />

industriprodukter<br />

28%<br />

För-<br />

packningar<br />

26%<br />

34*sca shape [1*2008]<br />

steg med hela 28 procent. Motsvarande<br />

resultatförbättring var för skogsindustriprodukter<br />

och mjukpapper 16 procent<br />

och för hygienprodukter 6 procent.<br />

– Det har varit ett bra år och ett fjärde<br />

kvartal med det högsta rörelseresultatet<br />

i scas historia, sade vd Jan Johansson i<br />

samband med att resultatet presenterades<br />

den 30 januari 2008.<br />

Den ökade vinsten kommer också<br />

aktieägarna till del i form av att utdelningen<br />

föreslås höjas till 4,40 kronor<br />

8 078<br />

6 967<br />

6 585<br />

433<br />

6 833<br />

8 237<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

2006<br />

2007<br />

2007 Förändring från 2006<br />

nettoomsättning 105 913 MSEK +4 %<br />

Rörelseresultat 10 147 MSEK +19 %<br />

Resultat före skatt 8 237 MSEK +21 %<br />

Resultat per aktie 10,16 SEK +31 %<br />

Föreslagen utdelning,<br />

per aktie<br />

personliga<br />

hygienprodukter<br />

29%<br />

Mjukpapper<br />

17%<br />

10 000<br />

8000<br />

6000<br />

4000<br />

2000<br />

utdelningen höjs med 10 %<br />

över 8 miljarder i<br />

vinst under 2007<br />

resultat före skatt, mkr<br />

0<br />

4,40 SEK +10 %<br />

per aktie, från 4 kronor.<br />

Jan Johansson räknar med en fortsatt<br />

gynnsam marknad för merparten<br />

av scas segment, dock väntas marknaden<br />

för sågade trävaror försvagas efter<br />

rekordåret 2007. Han är också optimistisk<br />

inför framtiden och pekar på<br />

två starka trender som påverkar sca positivt.<br />

Dels demografin med fler äldre i<br />

västvärlden, dels en ökad disponibel inkomst<br />

i världen, inte minst i Sydamerika<br />

och Asien.<br />

analytikerna tror<br />

på sca-aktien<br />

rekommendationer per den 6 februari<br />

inga analytiker säger sälj<br />

2 analytiker säger behåll<br />

15 analytiker säger köp<br />

kalender 2008<br />

8 april<br />

Årsstämma<br />

29 april<br />

Delårsrapport 1 januari–31 mars<br />

24 juli<br />

Delårsrapport 1 januari–30 juni<br />

29 oktober<br />

Delårsrapport 1 januari–30 september


S P E C I A L A D V E R T I S I N G S E C T I O N<br />

Philadelphia: Go Green. Make a Difference.<br />

• We make products that are 100% recycled which<br />

means we save water, energy and landfill space<br />

• Our innovative dispensing systems reduce usage<br />

so there is less product waste<br />

• We have regional manufacturing facilities so<br />

products travel less to their final destination<br />

• We use chlorine-free manufacturing processes<br />

so there are no harmful dioxins released into<br />

the air and water<br />

To learn how we can help your business<br />

be greener, contact us at www.torkusa.com.<br />

www.torkusa.com<br />

at <strong>SCA</strong><br />

green is more<br />

than just a<br />

color<br />

it’s the<br />

cornerstone<br />

of everything<br />

that we do<br />

napkins • towel • tissue • wipers • soap


Whether you’re moving, protecting or promoting a product,<br />

it will be in safe hands with <strong>SCA</strong>. As Europe’s leading<br />

provider of tailor-made packaging solutions, our talented<br />

design team uses the very latest software and testing<br />

facilities. We also have over 40 manufacturing sites across<br />

vid adressändring eller om ni ej önskar erhålla<br />

<strong>Shape</strong> meddela den bank/fondkommisionär<br />

som för ert vp-konto.<br />

returadress:<br />

Sca communications and investor relations<br />

Box 7827, 103 97 Stockholm B<br />

sVerige<br />

porto<br />

Betalt<br />

Packaging design. Are you working with the right people?<br />

the UK and Ireland so you can be sure that we will deliver<br />

the ideal solution on time, every time. So, whatever your<br />

packaging requirements, <strong>SCA</strong> has the answer. To find out<br />

how our packaging solutions can help your business, call<br />

<strong>SCA</strong>, your partners in packaging, on +44 1622 793376.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!