Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ett magasin från sca om trender, marknader och affärer nº 1 2008<br />
shape<br />
• Kamera: <strong>Shape</strong> på Icehotel • Kamera: <strong>Shape</strong> på Icehotel<br />
klimatet<br />
i fokus för<br />
miljöfonder<br />
Shoppa Stort<br />
i Shanghai<br />
e-handel<br />
kräver nya<br />
förpackningar<br />
Möt ScaS<br />
Superinnovatör<br />
skogen<br />
klimathotet<br />
Bra papper luktar inte ★ Webbtidning miljöbov? ★ Ökad vinst för <strong>SCA</strong>
Skogen har en viktig roll i<br />
klimatfrågan. Den kan<br />
nämligen binda kol och<br />
minska koldioxidhalterna<br />
i atmosfären.<br />
Innehåll Nº 1 2008<br />
lagra kol<br />
6<br />
träd är extremt<br />
effektiva<br />
för att fånga och<br />
shape
26<br />
16<br />
20<br />
30<br />
<strong>SCA</strong> <strong>Shape</strong> är en tidning från Sca, främst riktad till aktieägare och<br />
analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är<br />
intresserade av Scas verksamhet och utveckling. <strong>Shape</strong> ges ut 4<br />
gånger per år. nästa nummer kommer i slutet av maj 2008.<br />
Adress Sca, corporate communications, Box 7827, 103 97 Stockholm<br />
Telefon 08 7885100 Fax 08 6788130<br />
04 shape up<br />
Ryska och kinesiska detaljhandelsföretag växer<br />
och även webbtidningar ger upphov till växthusgaser.<br />
Detta och mycket mer om <strong>SCA</strong>s omvärld<br />
på <strong>Shape</strong> Up-sidorna.<br />
06 shape cover<br />
Fler träd och ny växande skog minskar<br />
koldioxidhalterna i atmosfären. Läs om<br />
sambandet mellan skogen och klimatet.<br />
16 trend<br />
Stora shoppingcenter lockar kineser. E-handeln<br />
ökar i Europa och den amerikanska babyboomgenerationen<br />
får inkontinensskyddsmarknaden<br />
att växa.<br />
20 profil<br />
Solgun Drevik ser oändliga utvecklingsmöjligheter<br />
vad gäller kvinnliga menstruationsprodukter.<br />
24 teknik<br />
Förpackningar ska helst inte lukta. För att komma<br />
de oönskade lukterna på spåren behövs en mänsklig<br />
luktpanel och en kemisk analys.<br />
26 sca inside<br />
Världens största wellpapplåda finns i Danmark<br />
och Torks starka miljöprofil vinner storkunder i<br />
USA.<br />
30 kamera<br />
Icehotel i Jukkasjärvi bjuder på magiska landskap<br />
skapade av is och snö.<br />
34 rapport<br />
<strong>SCA</strong>s senaste resultatrapport.<br />
Ansvarig utgivare Bodil eriksson Chefredaktör anna Selberg<br />
Redaktion anna Selberg, Sca och göran Lind, Kristin päeva,<br />
appelberg Design tone Knibestöl, appelberg<br />
Tryck Sörmlands grafiska Quebecor aB, Katrineholm<br />
Omslagsfoto Frans hällqvist<br />
<strong>SCA</strong> <strong>Shape</strong> publiceras på svenska och engelska. inlagan trycks på graphocote 80 gram från Sca Forest products. eftertryck endast med Scas tillåtelse.<br />
redaktionen eller Sca delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa Sca <strong>Shape</strong> eller läsa den som pdf på www.sca.com<br />
[1*2008] shape sca*3
shape up<br />
Alla tidningar ger upphov till växt-<br />
husgaser. Vare sig de läses som pap-<br />
perstidningar eller på webben. I snitt<br />
orsakar en europeisk tidningsläsare<br />
utsläpp motsvarande 27 kilogram<br />
CO2-ekvivalenter per år. I Sverige<br />
något mindre, bara knappt 20,<br />
eftersom vi har en högre andel<br />
vattenkraft. Det visar en studie<br />
från KTH.<br />
Det är pappersproduktionen,<br />
tryckningen och<br />
distributionen som står<br />
för merparten av<br />
koldioxidutsläppen.<br />
Utsläppen från det<br />
redaktionella arbetet<br />
och från transporterna<br />
från pappersbrukstryckeri,<br />
är försumbara.<br />
Frågan är om koldioxidutsläppen<br />
skulle minska<br />
om alla började läsa<br />
tidningar på<br />
4*sca shape [1*2008]<br />
Pappersplan<br />
SoM KLarar ryMDFärD<br />
Ett litet pappersplan ska kastas iväg från den internationella<br />
rymdstationen med förhoppningen om att det ska<br />
singla ner<br />
och landa på jorden. Det är japanska forskare vid University<br />
of Tokyo som planerar detta udda rymdexperiment.<br />
Tillsammans med medlemmar från Japan Origami Airplane<br />
Association har de utvecklat ett pappersplan som ska klara<br />
en rymdfärd.<br />
Målet är att astronauter ska kasta iväg det ihopvikta planet från<br />
den internationella rymdfärjan ISS. Sedan ska planet segla iväg<br />
i en sjunkande bana för att landa på jorden, skriver den japanska<br />
nyhetstjänsten Asahi. Det lilla pappersplanet som mäter åtta<br />
centimeter kommer att utsättas för extrema hastigheter och en<br />
enorm värme vid inträdet i jordens atmosfär.<br />
Därför har en prototyp tillverkad av ett värmetåligt papper testats<br />
i en vindtunnel med vindhastigheter på Mach 7, vilket motsvarar om-<br />
kring 8 600 kilometer per timme.<br />
WeBBtidning en miljöBov?&ryssar<br />
webben? Och svaret är nej, de kan till<br />
och med öka. Internet med alla sina<br />
servrar drar mycket ström. Det visar<br />
sig att 30 minuters läsning på<br />
webben ger samma utsläpp<br />
som produktionen av<br />
en papperstidning.<br />
kineser<br />
bland detaljhandelsjättar<br />
DeT äR inTe bara privatkonsumtionen<br />
som växer kraftigt i Ryssland och<br />
Kina. Nu börjar också de inhemska<br />
detaljhandelsföretagen bli stora. Två<br />
ryska och fyra kinesiska företag finns<br />
bland världens 250 största detaljhandelsföretag,<br />
enligt Global Powers of<br />
Retailing 2008. Störst bland detaljhandelsföretagen<br />
i öst är kinesiska Bailian<br />
Group som har såväl varuhus som mindre<br />
dagligvarubutiker och byggvaruhus.<br />
De andra kinesiska företagen på<br />
listan är Suning Appliance, Gome Electrical<br />
Appliances och Dalian Dashang<br />
Group. Ryska Euroset Group är det<br />
snabbast växande detaljhandelsföretaget<br />
av alla 250 på listan, det andra ryska<br />
företaget är x5 Retail Group.
förpackningens<br />
MIlJÖpåVErKAn<br />
under lupp<br />
Hur påverkar plastpåsen klimatet?<br />
Förorenas vatten, mark och luft av<br />
läskflaskan? Hur mycket naturresurser<br />
krävs för att tillverka kartongen till ett<br />
kexpaket? Att undersöka hur en<br />
förpackning påverkar miljön är en<br />
krävande uppgift även för experter på<br />
området. Samtidigt blir det allt<br />
viktigare för företag att redovisa<br />
miljöinformation.<br />
Svenska SIS leder nu ett nytt europeiskt<br />
projekt som syftar till att underlätta<br />
förståelsen för förpackningars miljöpåverkan<br />
med hjälp av livscykelanalys.<br />
– Medvetenheten om problemen med<br />
klimatförändringar har ökat insikten att<br />
det är viktigt att se till helheten – miljöpåverkan<br />
från förpackningar försvinner<br />
inte bara för att konsumenterna slutar<br />
att köpa till exempel plastpåsar, säger<br />
ordförande för projektet, Anders linde.<br />
livscykelanalys (lCA) kan användas<br />
för att mäta förpackningars effekt på<br />
miljön. Hela flödet analyseras - från<br />
råvaruutvinning och förädling, tillverkning,<br />
transport och distribution,<br />
produktanvändning, återanvändning,<br />
återvinning till slutgiltig avfallshantering.<br />
För att få tillförlitliga resultat är det<br />
viktigt att det finns gemensamma<br />
riktlinjer för olika länder och företag. I<br />
projektet samarbetar experter från<br />
europeiska företag, myndigheter och<br />
organisationer för att utveckla enhetliga<br />
europeiska mätmetoder.<br />
gröna<br />
förpackningar<br />
på Wal-mart<br />
Den 1 FebRuARi gick startskottet för<br />
Wal-Marts nya system för poängsatta<br />
förpackningar. Tanken är att det ska<br />
vara ett verktyg vid inköpsbeslut och<br />
för att ange hur tillverkarna lyckats med<br />
utvecklingen av miljövänliga förpackningar.<br />
Världens största varuhuskedja<br />
har fyllt på sitt poängprotokoll sedan<br />
februari 2007 och idag finns det mer<br />
än 97 000 produkter från 6 371 leverantörer<br />
i registret.<br />
Matt Kistler, vice vd för Packaging<br />
and Product Innovations på Wal-Mart,<br />
menar att poängprotokollet kommer<br />
att hjälpa företaget att fatta beslut som<br />
är ”bra för affärerna, kunderna och<br />
miljön.” Poängprotokollet beräknar en<br />
förpacknings värde utifrån nio huvudkriterier,<br />
bland annat utsläpp av växthusgaser<br />
och proportionerna mellan<br />
produkt och förpackning.<br />
80 000 000<br />
<strong>SCA</strong> producerade i fjol 80 miljoner plantor, varav knappt hälften<br />
planterades i <strong>SCA</strong>s egna skogar. Resten såldes till andra skogsägare.<br />
sca värderar upp skogen<br />
<strong>SCA</strong> gjORDe unDeR fjärde kvartalet<br />
2007 en översyn av skogsvärderingen<br />
och bedömde att virkespriserna, efter<br />
årets virkesprisökningar, långsiktigt<br />
kommer att kvarstå på en högre nivå än<br />
vad som tidigare antagits.<br />
Det ledde till att värdet på scas skogsinnehav<br />
skrevs upp med 5 173 miljoner<br />
kronor. sca är Europas största privata<br />
skogsägare med 2,6 miljoner hektar<br />
skogsmark.<br />
[1*2008] shape sca*5
shape cover<br />
fakta:<br />
Ett träd använder 1,38 ton<br />
koldioxid i den tillväxtprocess<br />
som skapar en kubikmeter trä.<br />
Mängden koldioxid i atmosfären<br />
är 760 miljarder ton<br />
och har ökat med 30 procent<br />
sedan början av 1900-talet.<br />
Världens skogar lagrar sammanlagt<br />
1 150 miljarder ton<br />
kol. För att bygga upp detta<br />
kolförråd har världens skogar<br />
tagit upp 4 217 miljarder ton<br />
koldioxid och om dessa skogar<br />
skulle blåsa omkull och ruttna<br />
eller brinna upp skulle samma<br />
mängd koldioxid släppas ut.<br />
6*sca shape [1*2008]<br />
åt
Utan trÄdEn går<br />
Klimatet<br />
skogen<br />
ny och växande skog är ett av de mest effektiva sätten<br />
att minska koldioxidhalterna i atmosfären. De välskötta<br />
skogarna inom EU har också gjort större nytta för kolbalansen<br />
i atmosfären än de sammanlagda satsningarna<br />
på alternativa energikällor, enligt en forskningsrapport.<br />
text: mattias andersson foto: getty images<br />
illustration: leif åBjörnsson<br />
SAmbAnDeT mellAn mängden träd<br />
på jorden och uppvärmningen av klotet<br />
är både enkelt och komplicerat. Enkelt<br />
genom att det i grunden bygger på ett<br />
fenomen de flesta känner igen från skolans<br />
biologilektioner – fotosyntesen, det<br />
vill säga att träd och andra gröna växter<br />
med hjälp av energi från solen förbrukar<br />
koldioxid när de växer.<br />
Svårt genom att sambanden i kretsloppet<br />
är oerhört komplexa och intrikat<br />
förenade, vilket gör dem svåra att mäta<br />
och förutse. I det biologiska kretsloppet<br />
är kol i gasform, eller koldioxid, en av<br />
grundingredienserna i det recept som får<br />
skogar, åkrar och ängar att växa. Med<br />
tillsats av vatten, näringsämnen och<br />
solenergi blir kolet lagrat som sockerämnen,<br />
och utgör byggstenarna i det<br />
växande trädet från rot till toppskott.<br />
Under processen avger trädet syre<br />
viket är anledningen till att de stora<br />
regnskogarna ibland kallas ”jordens<br />
lungor”. När trädet dör och multnar,<br />
bryts det lagrade kolet ned av mikroorganismer<br />
för att i nästa steg återgå till<br />
atmosfären och med tiden åter tas upp<br />
av nya träd och växter.<br />
I jordens barndom trillade en del av<br />
de energirika växtdelarna ur kretsloppet<br />
och hamnade under jorden. Här lagrades<br />
de i miljontals år under tryck av<br />
jordskorpans rörelser och blev till slut<br />
olja, kol och gas – det som idag kallas<br />
fossila bränslen och som har skurkrollen<br />
i dramat om jordens uppvärmning.<br />
Under den största delen av jordens<br />
historia har dessa fossila bränslen slumrat<br />
orörda under marken och utanför<br />
kretsloppet. När dinosaurierna härskade,<br />
när grottmänniskorna lärde sig elda<br />
med pinnar och då Alexander erövrade<br />
världen rådde balans i mängden kol som<br />
cirkulerade i en obruten kedja av tillväxt,<br />
nedbrytning och nytt växande liv<br />
som länkar.<br />
Det är när människan de senaste århundradena<br />
– ett kort andetag mätt i<br />
jordens egen tideräkning – tar klivet in i<br />
det moderna industrisamhället som balansen<br />
i kretsloppet bryts.<br />
Den utveckling och snabba förvandling<br />
som skapat våra moderna samhällen,<br />
som gjort människan rikare och<br />
livet bekvämare och rörligare, drevs och<br />
drivs ännu till stor del av de idag utskällda<br />
fossila bränslena.<br />
Så länge människan nöjde sig<br />
med att elda kvistar och annat energirikt<br />
material hon funnit ovan jord snurrade<br />
kretsloppet på i jämn takt. Men<br />
när hon tog sig för att gräva fram olja<br />
och kol ur jordens inre rubbades balansen.<br />
fn:s klimatpanel räknar med<br />
att 270 miljarder ton kol har släppts ut<br />
i atmosfären mellan 1850 och 1998 på<br />
grund av förbränning av fossila bränslen.<br />
Genom att använda de energirika<br />
resterna av växter som förmultnade för<br />
hundratals miljoner år sedan har människan<br />
släppt lös mer kol i kretsloppet<br />
och stegvis skruvat upp temperaturen<br />
på jorden.<br />
Om uRgAmlA TRäD och växter som<br />
kol- och oljespöken har en skurkroll i<br />
dagens klimatdrama, har mer sentida<br />
skogar en viktig roll genom sin förmåga<br />
att binda enorma mängder kol.<br />
Totalt beräknas världens skogar binda<br />
1 150 miljarder ton kol.<br />
Fler träd är bra för klimatet genom att<br />
de binder kol som annars skulle ha hamnat<br />
i atmosfären. Om mängden skog i<br />
stället minskar frigörs kol och hamnar i<br />
atmosfären som värmande koldioxid.<br />
Som god tvåa bland orsakerna till dagens<br />
uppvärmning hamnar därför den<br />
så kallade avskogningen.<br />
När den moderna människans anfäder<br />
kom till Europa för 800 000 år<br />
sedan var mellan 80 och 90 procent<br />
täckt av skog – idag finns drygt hälften<br />
av den skogen kvar. Till skillnad<br />
från förbränningen av olja är det<br />
en process som i det lilla formatet<br />
har pågått under lång tid. Under<br />
årtusenden har människan<br />
[1*2008] shape sca*7
shape cover<br />
bränt skog för att vinna åkermark och<br />
huggit ved för att tillreda det odlade.<br />
Men även här har utvecklingen accelererat<br />
de senaste århundradena. Sedan<br />
början av 1800-talet har jordens<br />
befolkning sexdubblats vilket innebär<br />
en dramatiskt ökad försörjningsbörda.<br />
Samtidigt har ny teknik gjort det enklare<br />
att snabbt avverka stora skogsområden.<br />
Skövlingen av de stora regnskogarna i<br />
tropikerna har starkt ökat obalansen i<br />
kretsloppet och står för en femtedel av<br />
utsläppen av kol i atmosfären.<br />
Bland de värst drabbade länderna<br />
finns Brasilien, Malaysia, Demokratiska<br />
republiken i Kongo och världens troligen<br />
värsta skogskövlare, Indonesien. Varje<br />
timme försvinner en yta indonesisk<br />
regnskog motsvarande 300 fotbollsplaner.<br />
Enligt Greenpeace har landet redan<br />
huggit ner 72 procent av sina urskogar.<br />
Skogskövlingens negativa följder i form<br />
av utsläppen av kol har placerat Indonesien<br />
och Brasilien på topp, efter Kina<br />
och usa, i Världsbankens utsläppsliga.<br />
iROniSkT nOg äR skogsskövlingen<br />
idag bland annat en följd av den ökande<br />
efterfrågan på icke-fossila och mer miljövänliga<br />
bränslen. Regnskogens åtråvärda<br />
palmolja kan nämligen även bli<br />
biodiesel. Både Brasilien och Indonesien<br />
har i en rad internationella överenskommelser<br />
förbundit sig att hejda skövlingen.<br />
Men då mellan 80 och 90 procent<br />
av avverkningen uppskattas vara illegal<br />
och utförs i otillgängliga områden är<br />
den trots ambitiösa utfästelser svår att<br />
hejda, även om det nu dyker upp allt fler<br />
hoppfulla tecken (se artikel intill).<br />
Länge handlade debatten om världens<br />
skogar i allmänhet och regnskogarna i<br />
8*sca shape [1*2008]<br />
Skogen har en avgörande betydelse för koldioxidbalansen. Träden fångar upp enorma mängder<br />
koldioxid ur luften och med hjälp av solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden<br />
till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och på så sätt lagras<br />
kol i den växande skogen.<br />
synnerhet om den enorma artrikedom<br />
som hotades vid avverkning. Men med<br />
klimatfrågans entré som total dominant<br />
på miljöscenen har fokus svängt<br />
och skapat en ny roll för världens skogar<br />
i miljödebatten.<br />
Redan när den så kallade ”Sternrapporten”<br />
2006 slog an tonen för den<br />
ödesmättade klimatfrossa som skulle<br />
drabba oss slogs det fast ett en stor del<br />
av klimatdilemmat kunde lösas om<br />
skogsskövlingen stoppades.<br />
de goda nyheterna<br />
är att träd är extremt<br />
effektiva för att fånga<br />
och lagra kol.<br />
På fn:s uppmärksammade klimatmöte<br />
på Bali var avskogningen för första<br />
gången en av huvudpunkterna på agendan<br />
vid internationella förhandlingar. I<br />
kraft av sin storlek och förmåga att binda<br />
enorma mängder kol har regnskogarna<br />
fått huvudrollen när experter och<br />
politiker fått upp ögonen för skogarnas<br />
betydelse för klimatet.<br />
Men även om de skulle lyckas i sin<br />
målsättning handlar det om att hejda,<br />
snarare än att vända en utveckling. I<br />
orört skick avger de tropiska skogarna<br />
lika mycket kol som de tar upp.<br />
Men utanför den tropiska zonen finns<br />
skogar som inte bara kan hålla nollan, utan<br />
också kan skapa plus på klimatkontot.<br />
I en forskningsrapport ledd av finländske<br />
professorn Pekka Kauppi, ledamot<br />
av fn:s klimatpanel, har skogarna<br />
inom eu gjort större nytta för<br />
kolbalansen i atmosfären
Avverkat virke blir trä- och pappersprodukter där det lagrade kolet finns kvar. Trähus , exempelvis, binder koldioxid under lång tid. Och även<br />
den dag trähuset eller papperet multnar, har den totala mängden kol i atmosfären inte ökat. Kolet har ju ursprungligen tagits upp från<br />
atmosfären av ett växande träd. Och om rivningsvirke eller pappersrester används som bränsle och ersätter olja, blir den positiva effekten<br />
på klimatet ännu större.<br />
än de sammanlagda satsningarna på alternativa<br />
energikällor som sol, vind och<br />
bioenergi<br />
– De goda nyheterna är att träd är extremt<br />
effektiva för att fånga och lagra<br />
kol. De ännu bättre nyheterna är att Europas<br />
skogar frodas och växer och kommer<br />
på så vis att spela en allt viktigare<br />
roll för att hjälpa eu att nå sina egna<br />
klimatmål, säger professor Kauppi.<br />
Enligt detta synsätt har nettotillväxten<br />
i skogen sedan 1990 årligen bundit<br />
126 miljoner ton koldioxid. Lettland,<br />
Sverige, Litauen, Slovenien, Finland<br />
och Bulgarien är de länder vars skogar<br />
gör störst klimatnytta, enligt de finska<br />
forskarnas beräkningar. Skogsfattiga<br />
Belgien och Danmark ligger i botten.<br />
klimATFRågAn hAR OCkSå gett<br />
aktörerna inom skogsnäringen en ny<br />
roll i debatten. Enligt en rad experter<br />
på området har ett aktivt och effektivt<br />
skogsbruk den mest gynnsamma inverkan<br />
på utvecklingen. Det innebär att<br />
den totala mängden träd med förmåga<br />
att binda kol ökar. På så vis åstadkoms<br />
en så kallad kolsänka – en minskning av<br />
den totala mängden kol i atmosfären.<br />
Ju mer träbaserade produkter som<br />
används, desto mer kol binds under<br />
olika tidsperioder. Hus som byggs i trä<br />
kan hålla i hundra år och mer. Men även<br />
returpapper binder kol under sin tid i<br />
cirkulation.<br />
Effekten på klimatet kan ses som ett<br />
dolt värde i skogsnäringen i skogrika<br />
länder. I en avhandling från Sveriges<br />
lantbruksuniversitet, slu, rekommenderas<br />
landets beslutsfattare att räkna<br />
upp skogssektorns bidrag till nettonationalprodukten<br />
med 50 procent, för<br />
att sätta siffror på värdet av de växande<br />
skogarnas kolupptag.<br />
Balansräkning<br />
för klimatet<br />
(Koldioxid i miljarder ton)<br />
utsläpp:<br />
Förbränning av<br />
fossila bränslen 6,3<br />
avskogning i tropikerna 1,6<br />
Summa: 7,9<br />
upptag:<br />
hav och sjöar 2,3<br />
ökad biomassa 2,3<br />
i atmosfären 3,3<br />
Summa: 7,9<br />
(Källa Fn: klimatpanel ipcc,<br />
svenska branschföreningen<br />
Skogsindustrierna)<br />
[1*2008] shape sca*9
shape cover<br />
avskogningen minskar<br />
Världens skogar minskar i snitt med 20 000 hektar per<br />
dag. Men takten har under senare år bromsats upp. Efter<br />
århundraden av avskogning har flera regioner vänt utvecklingen<br />
och visar nu en ökning av sina skogsarealer.<br />
text: mattias andersson<br />
enligT Den SenASTe rapporten<br />
från fn-organet fao (Food and Agriculture<br />
Organization) har takten i avskogningen<br />
minskat i samband med att<br />
100 länder etablerat nationella planer<br />
för skogshantering.<br />
En titt på en karta över världens skogar<br />
visar att tio länder förfogar över 80<br />
Sydamerika<br />
Skogsareal 831<br />
utveckling* -4,3<br />
Globalt sett täcker skogen strax<br />
under 4 miljarder hektar, ungefär 30<br />
procent av världens landyta. Enligt<br />
FAOs statistik minskade världens<br />
totala skogsareal med 3 procent mellan<br />
1990 och 2005, en genomsnittlig<br />
nedgång med 0,2 procent per år.<br />
De tio länder som stod för den<br />
största minskningen av skogsarealen<br />
mellan 2000 och 2005 var Brasilien,<br />
10*sca shape [1*2008]<br />
nord- och<br />
Centralamerika<br />
Skogsareal 705<br />
utveckling* -0,3<br />
procent av världens primära naturskog.<br />
– De länder som står inför de största<br />
utmaningarna att upprätthålla en hållbar<br />
skogsskötsel är också de med störst fattigdom<br />
och inhemska stridigheter, sa David<br />
Harcharik, faos biträdande general-<br />
direktör, när rapporten presenterades.<br />
Balansräkning för världens skogar (i miljoner hektar)<br />
Afrika<br />
Skogsareal 635<br />
utveckling* -4<br />
Indonesien, Sudan, Myanmar (Burma),<br />
Zambia, Tanzania, nigeria, Demokratiska<br />
republiken Kongo, Zimbabwe<br />
och Venezuela som tillsammans förlorade<br />
i snitt 8,2 miljoner hektar per år.<br />
De tio länder med störst nettotillväxt<br />
under samma period var<br />
Kina, Spanien, Vietnam, USA, Italien,<br />
Chile, Kuba, Bulgarien, Frankrike<br />
och portugal med en tillväxt på<br />
Oceanien<br />
Skogsareal 206<br />
utveckling* -0,35<br />
skogsfakta<br />
Världen mest skogrika länder:<br />
land Miljoner hektar:<br />
1 ryssland 809<br />
2 Brasilien 478<br />
3 Kanada 310<br />
4 uSa 303<br />
5 Kina 197<br />
6 australien 164<br />
7 Kongo (Demokr. rep.) 134<br />
8 indonesien 88<br />
9 peru 69<br />
10 indien 64<br />
Sverige 28<br />
europa inkl.<br />
Ryska Federationen<br />
Skogsareal 1001<br />
utveckling* +0,6<br />
Asien<br />
Skogsareal 571<br />
utveckling* +1,0<br />
*årligt netto, snitt 2000–2005<br />
i snitt 5,1 miljoner hektar per år.<br />
Den sammanlagda nettoförlusten<br />
i världen var under perioden 1990<br />
till 2000 i snitt 8,9 miljoner hektar<br />
årligen. Mellan 2000 och 2005 har den<br />
minskat till 7,3 miljoner hektar om året.<br />
Finland och Sverige är Europas<br />
skogrikaste länder. Minst skog har<br />
Irland och Island.<br />
(källa: fao)
Låt inte små droppar<br />
få hindra dig<br />
En av fyra kvinnor över 35 år upplever urinläckage. Men det behöver inte vara ett<br />
hinder. TENA Lady Mini Magic TM är ett specialgjort trosskydd för att absorbera<br />
urin och hindra utvecklingen av oönskad lukt. Det är 8 gånger torrare än vanliga<br />
trosskydd. Med TENA Lady Mini Magic TM kan du slippa oron för urinläckage och<br />
istället fortsätta leva livet som du vill!<br />
För miljoner kvinnor är hemligheten<br />
Gratis prov på<br />
www.tena.nu
shape cover<br />
Gamla trähus är inte bara vackra, de är också klimatsmarta.<br />
Miljontals ton kol finns lagrade i trähus<br />
runt om i världen. när de väl rivs kan den lagrade<br />
energin ersätta olja och andra fossila bränslen.<br />
text: mattias andersson foto: istockphoto<br />
<strong>SCA</strong> är Europas största privata<br />
skogsägare och äger 2,6 miljoner<br />
hektar skog i norra Sverige. Den årliga<br />
tillväxten i dessa skogar är knappt<br />
7,5 miljoner kubikmeter av vilka 5,5<br />
miljoner avverkas. Volymen levande,<br />
växande träd i <strong>SCA</strong>s skogar ökar med<br />
knappt 2 miljoner kubikmeter varje år,<br />
vilket innebär att dessa skogar binder<br />
2,6 miljoner ton koldioxid –netto–<br />
per år. Det kan jämföras med att alla<br />
transporter i Sverige årligen släpper<br />
ut ungefär 20 miljoner ton koldioxid.<br />
12*sca shape [1*2008]<br />
Miljövänligt boende<br />
i framtiden? Genom<br />
att byta ut stommen<br />
i ett hus från stål till<br />
trä minskar utsläppen<br />
i byggprocessen<br />
med 17 procent.<br />
Bra för klimatet<br />
Nettotillväxt i <strong>SCA</strong>s skogar<br />
Affärsområdet Forest pro ducts huvudprodukter<br />
är tryckpapper, pappersmassa<br />
och trävaror, men biobränslen<br />
är också en stor och<br />
växande verksamhet. Delar av verksamheten<br />
är energiintensiva.<br />
– Men genom vår stora användning<br />
av biobränslen och genom att den<br />
största delen av den elenergi vi använder<br />
kommer från vatten- eller kärnkraft,<br />
är utsläppen av koldioxid relativt<br />
små när det gäller verksamheten<br />
i Sverige, säger Björn lyngfelt, infor-<br />
TRä äR eTT fantastiskt material som<br />
ersätter mer energikrävande alternativ,<br />
lagrar kol under sin livstid och när det<br />
nått slutet kan det användas som energikälla<br />
istället för fossila bränslen, säger<br />
Bruce Lippke, professor vid University<br />
of Washington, usa.<br />
Han har ägnat många år åt att studera<br />
träets roll inom byggsektorn och<br />
jämfört olika material och dess effekter<br />
på miljön, bland annat genom utsläpp<br />
av koldioxid i atmosfären.<br />
Bara genom att byta ut stommen i ett<br />
hus från stål till trä minskas utsläppen i<br />
byggprocessen med 17 procent.<br />
– Då utgör detta material i snitt bara 6<br />
procent av materialvikten i de jämförelser<br />
vi har gjort. Ännu större effekt uppnås<br />
om man byter ut isolering i fiberglas<br />
mot träbaserade alternativa material,<br />
säger Bruce Lippke, som är noga med<br />
att vara specifik i sina jämförelser.<br />
Träets uppsving som byggmaterial<br />
har naturligtvis hälsats med entusiasm<br />
av företag i träbranschen, men lett till<br />
något av ett ordkrig med betongtillverkarna<br />
som försvarat isoleringsförmåga,<br />
livslängd, pris och hållbarhet för den<br />
egna produkten.<br />
– Hittills har alldeles för lite satsats<br />
på forskning och utveckling inom området,<br />
vilket dagens debatt förhoppningsvis<br />
kan ändra på. Byggbranschen är rätt<br />
konservativ, men intresset verkar vara<br />
på väg att öka, säger Bruce Lippke.<br />
mationschef vid <strong>SCA</strong> Forest products.<br />
– Tittar vi sedan också på upptaget<br />
av koldioxid i våra växande skogar,<br />
så binder de varje år nästan lika<br />
mycket som utsläppen från <strong>SCA</strong>s<br />
alla 400 fabriker i hela världen.<br />
– Det rör sig om en uppskattning,<br />
snarare än något exakt värde.<br />
Modern industriell verksamhet<br />
är en komplex process där exempelvis<br />
transporter och graden av återvinning<br />
av de olika produkterna<br />
spelar in, säger han och pekar på järn-
Lägereld 2.0<br />
Han har både politiker och framåtblickande<br />
investerare på sin sida: ”Cementindustrin<br />
står ensam för 5 procent av<br />
de utsläpp som skapas av människan”,<br />
konstateras i en rapport om byggbranschen<br />
och klimatet från iigcc (the Institutional<br />
Investors Group on Climate<br />
Change), en internationell sammanslutning<br />
av pensionsfonder och institutionella<br />
placerare med klimatintresse.<br />
– Trä spelar en avgörande roll i kampen<br />
mot klimatförändringar, har eukommissionen<br />
slagit fast och försöker<br />
uppmuntra till ett smartare utnyttjande<br />
av skogarna inom unionen – de näst<br />
största i världen.<br />
Beroende på storlek och konstruktion<br />
beräknas ett europeiskt enfamiljshus i<br />
trä spara mellan 5 och 15 ton koldioxid<br />
om trä ersätter andra material där det<br />
är möjligt. Om usa i andra sammanhang<br />
brukar få bära hundhuvudet i kli-<br />
Dagens jakt på hållbara energikällor har skapat ett sug<br />
efter nygamla bränslen. Grottmannens värmande eld<br />
matdebatten, är landet i fråga om kli- flammar åter i miljontals hem, men idag har kvistarna fått<br />
matvänliga byggen ett föregångsland.<br />
Amerikanerna använder till 90 procent<br />
modern förpackning och lågorna vaktas av datakraft.<br />
trästomme vid bygge av enfamiljshus,<br />
jämfört med 10 procent i Europa.<br />
– Det finns en tradition av träbyggan-<br />
text: mattias andersson foto sca<br />
de här och delvis annorlunda tekniker biObRänSlen OCh pelleTS gjor- och andra restprodukter från träindu-<br />
än i Europa. Men vissa saker är svåra de sin entré redan under 1970–talets stri, en ny chans.<br />
att ändra. Vi har till exempel försökt få oljekris, men förde under årtionden en Lågt pris för både plånbok och miljö<br />
folk att sluta bygga källare till sina hus slumrande tillvaro.<br />
och en förnybar resurs som i vissa fall<br />
eftersom det kräver massor av betong då Men när oljepriset åter sköt i höjden växte inom synhåll från det egna hem-<br />
trä inte passar på grund av fukten, säger fick de små ampulliknande energipakemet erbjöd en attraktiv kombination.<br />
Bruce Lippke.<br />
ten, tillverkade i huvudsak av sågspån Det senare argumentet var särskilt vik-<br />
Björn lyngfelt, informationschef vid <strong>SCA</strong><br />
Forest products.<br />
vägstransporter som ett exempel.<br />
Koldioxidutsläppen från järnväg beror<br />
på hur den el som försörjer loken<br />
produceras. I Sverige handlar det nästan<br />
helt om koldioxidfri el från vatten-<br />
och kärnkraft, medan elnätet i<br />
till exempel Tyskland till största delen<br />
försörjs med el från kolkraftverk.<br />
<strong>SCA</strong> arbetar också med förnybar<br />
energiproduktion på andra<br />
håll än i sina egna fabriker.<br />
Totalt 400 vindkraftverk med<br />
en sammanlagd effekt på 2,8 twh<br />
el per år planeras, en investering<br />
på totalt 16 miljarder kronor,<br />
som partnern Statkraft står för.<br />
Även i den andra änden av ekvationen<br />
där tillväxt i skogen fungerar<br />
som kolsänka, söker <strong>SCA</strong> nya vägar.<br />
Ett exempel är introduktionen av<br />
det snabbväxande trädslaget contortatall,<br />
ett trädslag som växer ungefär<br />
40 procent snabbare än vad<br />
svenska trädslag hade gjort på samma<br />
mark. Genom snabb tillväxt binds<br />
ungefär 2 miljoner ton koldioxid varje<br />
år. Det är dubbelt så mycket som<br />
de samlade utsläppen från <strong>SCA</strong>s hela<br />
skogsindustriella verksamhet.<br />
[1*2008] shape sca*13
shape cover<br />
tigt i usa som med jämna mellanrum<br />
drabbas av nationell ångest över landets<br />
stora beroende av arabisk olja. I usa<br />
ökade oljepriset mellan 1999 och 2005<br />
med 151 procent, priset på pellets steg<br />
med mer modesta 36 procent.<br />
Det breda genombrottet kom 2005<br />
pådrivet av stormen Katrina och nya oljeprisrekord.<br />
Efterfrågan överträffade<br />
vida tillgången.<br />
– Vi får säga nej till 90 procent av beställningarna,<br />
berättar Steven J. Walker,<br />
pelletstillverkare som vid tidpunkten<br />
ökat produktionen med 50 procent.<br />
Hans företag New England Wood<br />
Pellet har nu växt än mer och har tagit in<br />
externa investerare för att klara expansionen.<br />
Idag tillverkar ett 80-tal nordamerikanska<br />
pelletsfabriker mer än 1,1<br />
miljon ton pellets årligen.<br />
Även i de skogrika länderna i Skandinavien<br />
har användningen av pellets ökat<br />
snabbt. År 2006 räknas av branschen i<br />
AnTAleT FOnDeR SOm väger in klimatfrågor<br />
i investeringsbeslut har ökat<br />
kraftigt och företagen får svara på allt<br />
fler frågor om sitt arbete med att reducera<br />
utsläppen av koldioxid.<br />
Under 2007 fick sca en placering<br />
som världstvåa i miljömedvetande i eiris<br />
(Ethical Investment Research Services)<br />
rankning samt en topplacering<br />
på Världsnaturfondens internationella<br />
betygslista.<br />
<strong>SCA</strong>s miljöchef patrik isaksson,<br />
hur märks det växande intresset<br />
för klimatfrågor hos placerarna?<br />
– Utvecklingen har gått snabbt och<br />
antalet fonder som väger in klimatfrågor<br />
har ökat kraftigt i Europa under de senaste<br />
åren. Dels har många av de stora<br />
breda fonderna tagit in klimatfrågan<br />
som ett kriterium för sitt urval, dels har<br />
många existerande miljöfonder fokuserat<br />
mer på klimatet. Det har också tillkommit<br />
en rad rena klimatfonder.<br />
Varför är investerarna intresserade?<br />
– För vissa investerare är det avgörande<br />
att förstå hur värdet av deras investering-<br />
14*sca shape [1*2008]<br />
pellets är förnybar energi i balans med kolmängden i atmosfären. De små ampulliknande energipaketen<br />
tillverkas i huvudsak av sågspån och andra restprodukter från träindustri.<br />
Sverige som det stora genombrottsåret<br />
med en försäljningsökning på 72 procent<br />
under det första halvåret.<br />
Förutom att vara förnybar energi i<br />
balans med kolmängden i atmosfären är<br />
Hett för miljösmarta placerare<br />
ar påverkas av faktorer knutna till klimatförändringarna.<br />
Man vill klarlägga<br />
hur bolagen påverkas av politiska ingripanden<br />
som lagstiftning eller<br />
skatter, tekniska innovationer,<br />
förändringar i kundbeteenden<br />
och ändrad väderlek. För sca<br />
är elpriset och tillgången på<br />
vedråvara två viktiga faktorer<br />
som indirekt påverkas av klimatfrågan.<br />
hur populära är <strong>SCA</strong>-aktierna<br />
hos hållbarhetsplacerarna?<br />
–Mycket populära, ungefär<br />
tio procent av aktierna ägs idag<br />
av fonder som väger in hållbarhetsarbetet<br />
i sin placerings-<br />
policy. Drygt hälften av dessa<br />
är placerare som använder bolagets hållbarhetsarbete<br />
som en extra riskparameter.<br />
Resten är fonder med renodlad inriktning<br />
på att bara investera i de företag<br />
som är bäst i sin bransch inom miljö och<br />
socialt arbete.<br />
Vägs skogens betydelse för kolbalansen<br />
in i värderingen?<br />
pellets renast av de fasta bränslena även<br />
ifråga om övriga utsläpp. Ett resultat av<br />
låg fukthalt och optimal förbränning,<br />
som ofta styrs via kaminens dator även i<br />
vanliga villakaminer.<br />
– Ibland, men den borde få mer uppmärksamhet<br />
med tanke på att nettotillväxten<br />
i våra skogar i Europa binder 2,6<br />
miljoner ton kol årligen.<br />
Nästan lika mycket som utsläppen<br />
från samtliga våra<br />
400 fabriker i hela världen.<br />
Det finns idag ingen<br />
möjlighet för sca att till<br />
exempel tillgodoräkna sig<br />
den årliga nettoabsorbtion<br />
som sker i våra skogar<br />
inom eus system för handel<br />
med utsläppsrätter. Men<br />
kolsänkor finns med i Kyotoprotokollet<br />
som en viktig<br />
faktor och kan öka i ekonomisk<br />
betydelse i framtiden.<br />
kommer intresset att fortsätta växa?<br />
– Ja definitivt, ett intressant exempel<br />
på detta är initiativet Carbon Disclosure<br />
Project (cdp) som utgör den största internationella<br />
undersökningen av stora bolags<br />
hantering av klimatfrågan. Investerare<br />
som står bakom denna undersökning<br />
motsvarar mer än 40 triljoner kronor.<br />
<strong>SCA</strong>s miljöchef patrik<br />
Isaksson tror att intresset<br />
för klimatmedvetna fonder<br />
kommer att växa .<br />
växer 20 % per år<br />
<strong>SCA</strong> Bionorr i Härnösand producerar<br />
175 000 ton träpellets om<br />
året vid två produktionsenheter.<br />
Inom segmenten villa och fastigheter,<br />
som Bionorr i huvudsak<br />
inriktar sig på, har försäljningsökningen<br />
räknat i volym varit 60<br />
procent mellan 2005 och 2007.<br />
– Vi räknar med en fortsatt positiv<br />
tillväxttakt i volym på ca 20<br />
procent de kommande åren inom<br />
privata hushåll, fastigheter och<br />
mindre industrier säger Stefan<br />
rönnqvist, vd för <strong>SCA</strong> Bionorr.
SCL3702<br />
NEW PATTERNS.<br />
12 fresh looks from Libra.
shopping i shanghai<br />
Kinas medelklass blir allt större, rikare och mer<br />
shoppingsugen. Utbudet växer därefter. I Kina<br />
finns några av världens största butiksgallerior.<br />
text: jan hökerBerg foto: getty images<br />
16*sca shape [1*2008]<br />
DeT äR en kylig onsdagskväll i mitten<br />
av januari och det börjar bli sent, men<br />
kunderna trängs fortfarande i Shanghais<br />
Super Brand Mall. Detta köpcentrum<br />
i tio våningar inrymmer butiker<br />
för en rad kända<br />
internationella<br />
varumärken inom<br />
mode, elektronik,<br />
smycken, leksaker,sportutrustning<br />
och fritid.<br />
Här finns dessutom<br />
restauranger,<br />
en biograf, ett gym, en skridskobana på<br />
åttonde våningen samt en välsorterad<br />
livsmedelsavdelning i källarplanet.<br />
Den 240 000 m 2 stora butiksgallerian<br />
Super Brand Mall har blivit ett landmärke<br />
i Shanghai. Den ligger intill tvtornet<br />
Oriental Pearl i det nya området<br />
Pudong och syns tydligt från Bund på<br />
andra sidan floden Huangpu. När gallerian<br />
invigdes år 2002 skröt man med att<br />
den var Asiens största, men idag är den<br />
bara en av flera liknande anläggningar<br />
enbart i Kina.<br />
på många sätt li<br />
mer ett slags nö<br />
än en butiksgal
världens största Butiksgallerior<br />
i Asien återfinns åtta av världens tio största butiksgallerior, varav sex har tillkommit under de senaste tre åren.<br />
butiksgalleria invigningsår butiksyta (m 2 )<br />
South china Mall (Dongguan, Kina) 2005 660 000<br />
golden resources Shopping Mall (Beijing, Kina) 2004 560 000<br />
SM Mall of asia (pasay city, Filippinerna) 2006 390 000<br />
West edmonton Mall (edmonton, Kanada) 1981 350 000<br />
SM Megamall (Mandaluyong, Filippinerna) 1991 335 000<br />
Berjaya times Square (Kuala Lumpur, Malaysia) 2005 320 000<br />
Beijing Mall (Beijing, Kina) 2005 320 000<br />
Zhengjia plaza/ grandview Mall (guangzhou, Kina) 2005 280 000<br />
SM city north edsa (Quezon city, Filippinerna) 1985 280 000<br />
King of prussia Mall (philadelphia, uSa) 1962 260 000<br />
Källa: Forbes/Eastern Connecticut State University.<br />
– På många sätt liknar den mer ett<br />
slags nöjespark än en butiksgalleria, säger<br />
Paul Terry, försäljnings- och marknadsdirektör<br />
vid sca Packaging Asia,<br />
som bor i närheten.<br />
Shanghai är Kinas kommersiella centrum,<br />
och de flesta som shoppar här tillhör<br />
Kinas snabbt växande medelklass.<br />
Kina har 1,3 miljarder invånare, men<br />
omkring 70 procent av dem är fortfarande<br />
fattiga och tjänar mindre än 850 kronor<br />
i månaden. Av den återstående delen<br />
av befolkningen finns det mer än 18 000<br />
som har en förmögenhet på mer än 85<br />
miljoner kronor, 440 000 på över 8,5<br />
miljoner, och antalet miljonärer i yuan<br />
– med tillgångar på åtminstone 850 000<br />
kronor – uppgår idag till 43 miljoner eller<br />
3,3 procent av befolkningen.<br />
Många av de förmögna har gjort sina<br />
klipp på fastigheter och aktier. I dag finns<br />
det över 100 miljoner aktieägare i Kina,<br />
betydligt fler än de 70 miljoner som är<br />
medlemmar i kommunistpartiet.<br />
Super Brand Mall i Shanghai uppfördes<br />
av thailändska Chia Tai Group,<br />
men bygget försenades<br />
i flera år<br />
på grund av den<br />
knar den<br />
jespark<br />
leria<br />
asiatiska finanskrisen<br />
i slutet av<br />
1990-talet. Det<br />
gick också trögt<br />
efter den offi-<br />
ciella invigningen och många misstag<br />
gjordes.<br />
Idag har Super Brand Mall passerats<br />
i storlek av många andra kinesiska jättegallerior.<br />
Den mest storslagna är South China<br />
Mall i Dongguan i provinsen Guangdong,<br />
som är världens största butiksgalleria.<br />
Här finns väderkvarnar och<br />
temaparker såväl som en kopia av triumfbågen<br />
i Paris.<br />
Gallerian är lika lång som sex fotbollsplaner<br />
och beskrivs av sin byggherre,<br />
den kinesiske miljardären Alex Wu,<br />
som ”ett komplett konsumtionscentrum<br />
som integrerar rekreation, mat, resor,<br />
fritid och kultur”.<br />
Men idag är förmodligen tillgången<br />
högre än efterfrågan. Den genomsnittlige<br />
kinesen föredrar fortfarande att göra<br />
sina inköp i traditionella småbutiker på<br />
bakgatorna och i familjeägda affärer på<br />
huvudgatorna. Men det kan förändras<br />
snabbt, precis som allting annat i Kina.<br />
– De stora galleriorna i städernas centrala<br />
delar kommer att överleva, men<br />
de som ligger i utkanterna lever farligt<br />
eftersom de saknar ett tillräckligt stort<br />
befolkningsunderlag, säger Steven Beesley,<br />
en av grundarna och chef för det<br />
Hongkongbaserade Institute of Shopping<br />
Centre Management i en intervju<br />
på Eastern Connecticut State Universitys<br />
hemsida.<br />
trend<br />
snygg exponering<br />
säljer i kina<br />
I Kina har <strong>SCA</strong> packaging Asia<br />
ett nära samarbete med ledande<br />
stormarknadskedjor som till<br />
exempel det brittiska Tesco,<br />
amerikanska Wal-Mart, franska<br />
Carrefour och tyska Metro.<br />
–Vi utgör en länk mellan amerikanska<br />
och europeiska normer som<br />
vi sedan anpassar efter lokala önskemål,<br />
säger paul Terry, försäljnings-<br />
och marknadsdirektör vid<br />
<strong>SCA</strong> packaging Asia i Shanghai.<br />
när varor tillverkas i Kina vill<br />
producenterna också att de förpackas<br />
där. I butikerna i väst levereras<br />
varorna vanligtvis på lastpallar<br />
färdiga att ställas ut i butiken.<br />
Allt för att minimera personalkostnaderna.<br />
Utformningen ska<br />
optimera produktexponeringen,<br />
utnyttja utrymmet på bästa<br />
sätt och underlätta en snabb<br />
och enkel utplacering i butiken.<br />
–Eftersom personalkostnaderna<br />
i Kina är lägre behöver man inte<br />
tänka så mycket på utstuderade<br />
produktexponeringar. Istället<br />
fokuserar butikerna främst på<br />
att se till att varorna ser attraktiva<br />
ut på hyllorna genom att utnyttja<br />
personalen för uppackning<br />
och skyltning, säger paul Terry.<br />
<strong>SCA</strong> packaging Asias omsättning<br />
år 2007 var 230 miljoner dollar.<br />
[1*2008] shape sca*17
trend<br />
Rock’n’roll-generationen<br />
målgrupp med krav<br />
I år fyller den första kullen av babyboomgenerationen<br />
62 år. De 70 miljoner amerikaner som växte<br />
upp med rock'n'roll och det kalla kriget kommer att<br />
få stor betydelse för inkontinensskyddsmarknaden.<br />
text marilyn posner foto: getty images<br />
Den AmeRikAnSkA babyboomgenerationen<br />
– födda mellan 1946 och 1964<br />
– har ofta bättre ekonomi och en större<br />
disponibel inkomst än andra grupper.<br />
I takt med att behovet av inkontinensskydd<br />
ökar blir också kostnaden för<br />
dem av mindre betydelse.<br />
– Allt fler konsumenter, framför allt<br />
babyboomgenerationen, förväntas välja<br />
produkter av högre kvalitet och de letar<br />
efter varumärken med bästa komfort<br />
och funktion, säger Virginia Lee, marknadsanalytiker<br />
vid Euromonitor International.<br />
– Man räknar med en snabbare tillväxt<br />
när det gäller lättare inkontinensprodukter<br />
specielllt om tekniken fortsätter<br />
att utvecklas, säger Virginia Lee.<br />
18*sca shape [1*2008]<br />
Mellan 18 och 30 procent av alla över<br />
65 år lider av inkontinens, ett vanligt<br />
problem bland äldre, men inte hos alla.<br />
Fler kvinnor än män lider av någon<br />
form av urininkontinens, framför allt<br />
ansträngningsinkontinens. Enligt den<br />
amerikanska organisationen Agency<br />
for Healthcare Research and Quality<br />
har omkring 25 procent av alla kvinnor<br />
mellan 30 och 59 år någon gång upplevt<br />
problemet.<br />
Den kraftiga tillväxten av inkontinensprodukter<br />
förväntas fortsätta, till<br />
gagn för sca och dess globala varumärke<br />
tena. sca Personal Care arbetar<br />
kontinuerligt för att utveckla sin inkontinensproduktlinje.<br />
målgrupp<br />
enligt Daniel lafferty, <strong>SCA</strong>s<br />
marknadsdirektör för home caresegmentet<br />
i nordamerika, är målgruppen<br />
för inkontinensskydd inte<br />
bara de som lider av inkontinens,<br />
utan också deras vårdgivare som<br />
ofta har stort inflytande ifråga om<br />
vilka märken och produkter som<br />
ska köpas in.<br />
med vårdgivare menas såväl<br />
utbildad vårdpersonal som<br />
anhöriga, som kan vara allt<br />
ifrån inneboende släktingar till<br />
en familjemedlem som hjälper<br />
till med dagliga aktiviteter<br />
som bad, inköp och matlagning<br />
några gånger i veckan.<br />
– babyboomgenerationen har<br />
bättre ekonomi och för dem är<br />
vårdhem inget lockande alternativ.<br />
För att begränsa utgifterna<br />
vill både konsumenter<br />
och beslutsfattare att man<br />
ökar möjligheterna att bo kvar<br />
hemma, säger Daniel lafferty.<br />
Allt eftersom marknaden växer<br />
och förändras, kommer <strong>SCA</strong><br />
pesonal Care att fortsätta förändras,<br />
både ifråga om de produkter<br />
man erbjuder och hur och var<br />
dessa produkter finns att tillgå.
hett att<br />
e-handla<br />
När auktionssajten eBay firade tre år i Belgien<br />
kunde de räkna in 2,5 miljoner unika besökare.<br />
Var fjärde belgare har besökt sajten. E-handeln<br />
firar triumfer i hela Europa.<br />
text johan rapp foto: istockphoto<br />
AmeRikAnSkA eBays framgångar är<br />
ett tydligt bevis på hur populärt onlineshopping<br />
har blivit. Storbritannien,<br />
Tyskland och Frankrike är de länder i<br />
Europa där e-handeln omsätter mest<br />
pengar, och flera östeuropeiska länder<br />
är på frammarsch. Enligt Tanguy Peers,<br />
före detta vd för eBay i Belgien, beror<br />
framgångarna till stor del på att kunderna<br />
känner allt större trygghet när de<br />
handlar på nätet, bland annat tack vare<br />
säkra betalsystem som PayPal.<br />
– E-handeln förväntas fortsätta växa<br />
i hög takt i Europa, säger Aad Weening,<br />
generalsekreterare på emota, det<br />
europeiska förbundet för e-handel och<br />
postorder.<br />
Kläder, böcker, hemelektronik, cd-<br />
och dvd-skivor är de varor som säljer bäst<br />
på nätet. En förutsättning för att e-handeln<br />
ska kunna växa sig stark i ett land<br />
är att de allra flesta har tillgång till Inter-<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
procent av den totala befolkningen som har beställt varor eller tjänster<br />
via nätet för privat bruk under de tre senaste åren i Europa.<br />
norge<br />
Sverige<br />
Danmark<br />
Tyskland<br />
nederländerna<br />
Storbritannien<br />
Finland<br />
Österrike<br />
Irland<br />
EU genomsnitt<br />
Frankrike<br />
Tryck ”Enter” och varan är på väg. nätbutiker<br />
lockar allt fler köpare i Europa.<br />
net, helst bredband med god kapacitet.<br />
I Sverige ökar e-handeln stadigt, delvis<br />
tack vare ett väl utbyggt bredbandsnät.<br />
Här är böcker den mest populära varan<br />
på nätet – var femte bok säljs online. De<br />
svenska e-handelsföretagen är optimis-<br />
Belgien<br />
Spanien<br />
2004<br />
Slovenien<br />
Tjeckien<br />
polen<br />
2005 2006<br />
Slovakien<br />
Italien<br />
Ungern<br />
Grekland<br />
rumänien<br />
källa: eurostat 2007, industry, trade and services<br />
trend<br />
tiska och de flesta räknar med ökad försäljning<br />
under det närmaste halvåret.<br />
– Troligtvis kommer e-handeln fortsätta<br />
att utvecklas snabbare än den traditionella<br />
detaljhandeln, säger Jonas<br />
Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut,<br />
hui. Det är en ny bransch<br />
där allt fler ger sig in och utvecklar nya,<br />
nischade koncept, och näthandeln får<br />
ständigt nya konsumenter.<br />
Jonas Arnberg nämner livsmedelshandeln<br />
som en potentiellt växande<br />
marknad på nätet. Problemet är att hitta<br />
bra förpackningslösningar som håller<br />
maten fräsch under långa transporter.<br />
Dessutom är inte konsumenterna beredda<br />
att betala särskilt mycket mer för<br />
mat köpt på nätet.<br />
– Jag tror att vi snart kommer att få se<br />
en ny kundgrupp, 80- och 90-talisterna<br />
som är uppväxta med dator. För dem<br />
känns det naturligt att handla på nätet,<br />
men ännu så länge är de inte särskilt<br />
köpstarka, säger Jonas Arnberg.<br />
e-maten Behöver<br />
förpackningar<br />
Böcker, cd/dvd-skivor och<br />
kläder är det som säljer mest<br />
över nätet. För dessa produkter<br />
räcker det med enklare lådor av<br />
wellpapp för att klara transporten,<br />
och wellpapp-förpackningar<br />
var <strong>SCA</strong> packagings första<br />
lösning för distanshandeln. Men<br />
nya varor dyker upp och kräver<br />
andra typer av förpackningslösningar.<br />
Ett sådant exempel<br />
är mat som köps via nätet.<br />
– Utmaningen är att få maten att<br />
hålla rätt temperatur under distributionen,<br />
säger Torben K nielsen,<br />
marknadschef på <strong>SCA</strong> packaging<br />
i Danmark. Vi arbetar med<br />
kylförpackningar av bland annat<br />
cellplast. Det är ju av stor vikt att<br />
kunna hålla kött och fisk väl kylt.<br />
livsmedel utgör än så länge bara<br />
en liten del av e-handeln i Danmark,<br />
och ännu mindre i Sverige;<br />
här är avstånden längre vilket<br />
försvårar distributionen ytterligare.<br />
Torben K nielsen tror ändå<br />
att vi snart får se en ökning<br />
av matinköp via nätet.<br />
[1*2008] shape sca*19
profil<br />
20*sca shape [1*2008]<br />
inno<br />
utan
vatör<br />
h<br />
gränser<br />
Det Solgun Drevik inte vet om kvinnlig anatomi, bindor<br />
och trosskydd är förmodligen inte värt att veta. Mer än 50 patent<br />
visar hur väl Solgun och hennes team vid sca<br />
i Göteborg lyckats omsätta kunskap och kreativitet<br />
i innovationer som blivit konkreta produkter.<br />
ur långt kan man utveckla en menstruationsprodukt<br />
egentligen? Bara fantasin sätter<br />
gränser, menar Solgun Drevik, som arbetat<br />
som produktutvecklare för kvinnliga menstruationsprodukter<br />
vid sca i snart 22 år.<br />
– Produktutveckling innebär att aldrig slå sig till ro och<br />
vara helt nöjd. Idag handlar det egentligen mest om utveckling<br />
och förbättring i små steg. Vi har redan kommit så<br />
långt när det gäller bindornas prestanda att vi skulle kunna<br />
minska absorptionsförmågan med en tredjedel och ändå<br />
tillfredsställa en genomsnittlig kvinnas behov. Det innebär<br />
å andra sidan att vi har kunnat fokusera mera på komfort.<br />
Som produktutvecklare, hur vet man i vilken riktning<br />
man ska driva utvecklingen? Genom att lyssna på användarna<br />
förstås. Och Solgun tillbringar mycket tid i fokusgrupper<br />
och andra konsumentforum, för att pejla dagens<br />
och framtidens behov och möjligheter.<br />
– Det gäller att alltid vara så nära konsumenten som<br />
möjligt. Och dagens krävande konsument vill ha allt –<br />
helst på samma gång. Det ska vara miljöanpassat, lätt,<br />
tunt, mjukt, säkert, diskret, bekvämt, billigt… i fräck förpackning<br />
som sticker ut men ändå är diskret. Allt på en<br />
gång är förstås omöjligt, särskilt när önskemålen går stick<br />
i stäv med varandra, skrattar Solgun.<br />
likSOm på De flesta andra områden handlar en viktig<br />
trend inom menstruationsprodukter om miljö. Eftersom<br />
bindor och tamponger av kvalitets- och hygienskäl inte<br />
tillverkas av återvunnen fiber måste man fokusera på<br />
andra aspekter.<br />
text: jonas rehnBerg foto: svante örnBerg<br />
– Allting som kan påverka miljön måste vi ta hänsyn<br />
till. Och miljön påverkar hela branschen. Vi tittar på produktens<br />
hela livscykel och drar vårt strå till stacken genom<br />
att optimera materialanvändningen och se till att kunden<br />
får mindre sopor att slänga.<br />
Att huvudingrediensen utgörs av skogsråvara i form av<br />
högabsorberande cellulosa är en fördel när det gäller att<br />
kommunicera miljöfördelar, påpekar Solgun, som ändå<br />
menar att det är viktigt att hålla sig à jour med utvecklingen<br />
inom materialområdet.<br />
– Vad gör vi om något av våra material tar slut? Man måste<br />
följa utvecklingen och vara uppmärksam på substitut till<br />
både ens egen produkt och produktkategorin som sådan.<br />
en AnnAn VikTig trend för menstruationsprodukter<br />
är vad Solgun kallar ”lull-lull”.<br />
– Och då handlar det inte främst om själva produkten,<br />
utan om förpackningen och andra attribut. Det ska synas<br />
att man köper ett visst varumärke, men det ska förstås inte<br />
synas att man använder själva produkten. Förpackningen<br />
ska vara så fräck att man kan ha den framme, men ändå<br />
vara diskret, ler Solgun.<br />
Att följa med i konsumenttrender innebär också att studera<br />
modets svängningar. Vid ett besök på modemässan i<br />
Lyon nyligen konstaterade Solgun nöjt att minst hälften av<br />
modellerna på catwalken använde stringtrosor.<br />
Och det var kanske med ett stänk av nostalgi, eftersom<br />
just stringtrosan banade väg för en av Solguns mest framgångsrika<br />
innovationer – trosskyddet Libresse String som<br />
lanserades 1999 och fortfarande säljer bra.<br />
[1*2008] shape sca*21
profil<br />
Solguns team kombinerar kreativitet med kunskap och utvecklar<br />
ständigt nya bindor.<br />
För Solguns team är det ändå produkten som står i centrum.<br />
Genom att kombinera kreativitet med kunskap har man<br />
lyckats utveckla ständigt nya generationer menstruationsprodukter<br />
med hjälp av att pröva nya smarta grepp. Så smarta<br />
att Solgun idag kan titulera sig Sveriges främsta kvinnliga<br />
uppfinnare med runt 50 patent i skrivbordslådan.<br />
Ett av teamets genombrott under senare år är en ny<br />
binda med en patentskyddad kombination av material<br />
och form som gör produkten tredimensionell när den används.<br />
För kvinnan bidrar den optimala passformen till<br />
tryggheten.<br />
Det är en produktfördel som ligger till grund för devisen<br />
Secure Fit, som sca tillämpar på flera menstruationsprodukter<br />
som blivit riktiga storsäljare och ökat scas marknadsandel<br />
över hela världen. Den nya bindan marknadsförs<br />
under olika namn, som till exempel Libresse Invisible.<br />
Innovationen uppmärksammades även vid Seoul International<br />
Invention Fair, där Solgun i hård konkurrens med<br />
288 uppfinnare från 20 länder tog hem en bronsmedalj.<br />
Solgun påpekar att en bindas komfort och trygghet<br />
baseras på en kombination av absorptionsförmåga och<br />
passform.<br />
– En aldrig så bra absorptionsförmåga spelar liten roll<br />
om bindan sitter på fel ställe.<br />
Solgun har turen att arbeta på en marknad som bara<br />
växer. Inte så mycket i Europa, men ute i världen där hon<br />
ser en fantastisk potential, ett ”smörgåsbord” av länder i<br />
snabb ekonomisk utveckling, där helt nya användare ständigt<br />
tillkommer.<br />
22*sca shape [1*2008]<br />
då svarade<br />
”mamma g<br />
som bara ta<br />
juST nu ARbeTAR Solgun med utveckling av tamponger<br />
för den australiska marknaden, där sca fortfarande tillverkar<br />
och säljer sådana. För Solguns del var det närmare<br />
20 år sedan hon senast arbetade med tamponger.<br />
– Konkurrenssituation och konsumentpreferenser ser<br />
väldigt annorlunda ut idag. Samtidigt är sca fortfarande<br />
ensamt om att täcka hela tampongen med så kallad nonvowen,<br />
ett icke-vävt material, som ger en luddfri produkt.<br />
Ingen annan tillverkare har förmått följa i våra fotspår.<br />
Även om Solgun har arbetat med att utveckla menstruationsprodukter<br />
i flera decennier är hon inte rädd för att<br />
idéerna ska ta slut.<br />
– Oh nej, jag är full av idéer, sen är det en annan sak om<br />
konsumenterna vill betala för dem eller inte.<br />
Och att döma av resultaten från de fokusgrupper som<br />
Solgun lyssnar till finns det användare som själva har idéer<br />
och är redo för än mer avancerade menstruationsprodukter.<br />
En ny generation kvinnor, med en ny syn på teknologi<br />
och kommunikation, är här.<br />
– En ung kvinna föreslog att vi skulle utveckla en binda<br />
som skickar sms när det är dags att byta. Även om det nog<br />
är för dyrt att genomföra i praktiken är det en trigger för<br />
oss. Vi frågar oss om det finns någon teknik vi kan använda<br />
oss av för att uppfylla den här typen av önskemål.<br />
Själv har Solgun alltid varit intresserad av teknik och<br />
hur saker och ting fungerar. När hon som barn åkte Spöktåget<br />
på Lisberg hade hon inte ens tid att bli rädd.<br />
– Jag var för upptagen med att försöka lista ut hur grejerna<br />
funkade.<br />
Flera medlemmar av familjen arbetade vid skf i Göteborg,<br />
där Solgun under sin gymnasietid tillbringade åtskilliga<br />
timmar i labbet. Teknikintresset väcktes när hon<br />
skulle göra sin praktik i nionde klass och hamnade hos sin<br />
bror som då arbetade på 2:a Helikopterdivisionen i Säve.<br />
Hennes egna söner, idag 14 och 16, visar samma fallenhet<br />
för att upptäcka och laborera, berättar hon, men när de<br />
var yngre visste de för litet om kvinnors biologi för att riktigt<br />
förstå vad mamma sysslade med på jobbet.<br />
– När den yngsta sonen var 4 år och gick på dagis skulle<br />
barnen berätta vad deras föräldrar arbetade med. Då svarade<br />
han att ”mamma gör plåster som bara tanter kan ha”,<br />
skrattar Solgun.<br />
Tur att mamma gör så bra plåster att hon till och med får<br />
medalj för det. Och tur för världens alla ”tanter”, som kan<br />
sova gott om natten.
han att<br />
ör plåster<br />
nter kan ha”<br />
detta är solgun<br />
nAmn: Solgun Drevik<br />
TiTel: Associate Scientist vid<br />
r&D Feminine, <strong>SCA</strong> personal Care<br />
FAmilj: Maken Marcus och<br />
sönerna Hampus 14 och linus 16<br />
ålDeR: 41<br />
FAVORiTwebbplATS:<br />
Blocket.se<br />
FAVORiTReSmål uTAnFöR<br />
SVeRige: Italien<br />
mOTTO: Gör det!<br />
hObby: renovera huset och<br />
gamla prylar<br />
köR: En svart Saab 9-5 Biopower<br />
hemlig lAST: Mörk choklad<br />
SenAST SeDDA Film på biO:<br />
Tatuerad Torso<br />
Dålig på: Att uppskatta min tid<br />
– och att säga nej
teknik<br />
jakten på ett lu<br />
En mänsklig panel bedömer vad papperet luktar. provet<br />
förbereds ett dygn i förväg. papperet klipps, läggs i en<br />
e-kolv täckt med aluminiumfolie. proven står under lock<br />
så att luften i kolven blir mättad på eventuella flyktiga<br />
ämnen. Sedan tar luktpanelen vid och efter en sniff från en<br />
e-kolv bestäms karaktär och intensitet.<br />
Kemisk analys. De flyktiga ämnena<br />
fastnar på en absorbent, separeras i<br />
en gaskromatograf och identifieras i<br />
en masspektrometer.<br />
en livsmedelsförpackning som luktar surt eller härsket<br />
blir inte populär bland kunderna. nu är forskare vid <strong>SCA</strong><br />
R&D Centre i Sundsvall de oönskade dofterna på spåren.<br />
Verktyget består av en mänsklig luktpanel som kombineras<br />
med en kemisk analys av papperets flyktiga ämnen.<br />
text: susanna lidström illustration: leif åBjörnsson<br />
SkäRpTA miljökRAV gör att många<br />
pappersbruk sluter sina processsystem<br />
för att återanvända så mycket vatten som<br />
möjligt. Samtidigt finns stora krav på produktsäkerhet,<br />
till exempel att papper som<br />
används till livs medelsförpackningar ska<br />
vara så rent som möjligt och inte avge lukt<br />
och smak.<br />
− Detta går lite stick i stäv med varandra.<br />
Bruken finslipar hela tiden sina<br />
produktionsprocesser för att klara<br />
24*sca shape [1*2008]<br />
balansgången mellan alla krav på säkerhet,<br />
kvalitet och miljöhänsyn, säger<br />
Ulrika Andreasson, forskningsingenjör<br />
vid sca r&d Centre.<br />
Hon betonar att man vid återanvändning<br />
av vatten måste ta hänsyn till att det<br />
kan förändra bakteriefloran i vattnet.<br />
Slutna system ger en ökad risk för syrefattighet,<br />
vilket kan ge upphov till fettsyror<br />
som ättiksyra och smörsyra. Och<br />
dessa ämnens karaktäristiska stickande<br />
respektive härskna doft kan slå igenom<br />
till papperet som produceras.<br />
Andra lukter härrör från själva råvaran,<br />
både nyfiber och returfiber. Ämnen<br />
som normalt finns i veden kan när<br />
de oxideras bilda en särskild typ av aldehyd<br />
(en form av kolväte) som ger en<br />
ganska intensiv lukt. Detsamma gäller<br />
bindemedel som finns i tryckfärgen hos<br />
returpapper.<br />
FöR ATT hjälpA bruken med sin<br />
kvalitetsgranskning har sca r&d Centre<br />
satt ihop en luktpanel som specialiserat<br />
sig på att bedöma lukt från papper<br />
och förpackningar. Vid reklamationer<br />
och årliga kontroller tas prover från sca<br />
Containerboards bruk som tillverkar<br />
liner. Det är ursprungsmaterialet till<br />
wellpapp, som bland annat används för<br />
att förpacka livsmedel.
ktfritt papper<br />
resultaten stäms av mot<br />
varandra för att avgöra<br />
vilka ämnen som ger<br />
upphov till lukt.<br />
därför används inte elektronisk näsa<br />
För att bedöma lukt används ibland<br />
även elektroniska sensorer kopplade<br />
till ett mätinstrument. Utrustningen<br />
ställs in för att reagera på<br />
vissa ämnen som man tror ger<br />
upphov till lukt. Sådana så kallade<br />
elektroniska näsor kan enligt Ulrika<br />
Andreason fungera bra för plaster:<br />
– De är syntetiskt tillverkade och<br />
− Provet förbereds ungefär ett dygn i<br />
förväg. Vi klipper till papperet, lägger det<br />
i en e-kolv täckt med aluminiumfolie, sätter<br />
på lock och låter det stå så att luften i<br />
kolven blir mättad på eventuella flyktiga<br />
ämnen, förklarar Ulrika Andreasson.<br />
Därefter kallas den tio personer<br />
starka panelen in. Var och en gör en<br />
man vet exakt vilka ämnen som<br />
ingår. papper är inhomogent och<br />
sammansättningen beror på vilken<br />
råvara man har – returfibrer eller<br />
nya fibrer. Även nyfiber kan variera i<br />
kvalitet. Därför är det svårt att säga<br />
vad som är ett normalvärde, vilket<br />
krävs för att kalibrera en elektronisk<br />
näsa.<br />
snabb sniff från e-kolven och försöker<br />
avgöra såväl intensitet som karaktär på<br />
lukten. För att alla ska utgå från en gemensam<br />
referensram har panelen enats<br />
om ett så kallat lukthjul. Där finns sex<br />
huvudgrupper när det gäller en lukts<br />
karaktär: trä, arkiv, fruktigt, kemiskt,<br />
surt och övrigt. Under dessa finns ännu<br />
alla instrument<br />
behöver ju tränas<br />
och kalibreras, även<br />
de mänskliga.<br />
fler delgrupper för att ytterligare specificera<br />
doften. Intensiteten bedöms i en<br />
skala från noll till fyra.<br />
ReSulTATeT FRån lukttestet stäms<br />
av mot en kemisk analys för att försöka<br />
avgöra vilka flyktiga ämnen det är som<br />
ger upphov till lukten. Papperet placeras<br />
återigen i en sluten kolv och får stå i<br />
cirka ett dygn. Sedan används en absorbent<br />
som suger åt sig de flyktiga ämnen<br />
som papperet utsöndrar. Analysen sker<br />
med hjälp av en gaskromatograf, som<br />
separerar ämnena från varandra, och en<br />
masspektrometer som detekterar vilka<br />
ämnen det är och i vilket kvantitet de<br />
förekommer.<br />
− Vi har kunnat identifiera ett par<br />
ämnen som ger hög luktintensitet av<br />
specifik karaktär, men många gånger är<br />
det svårt att göra en exakt koppling mellan<br />
lukt och kemisk sammansättning.<br />
Luktsinnet är så pass känsligt att ett ämne<br />
som har väldigt liten koncentration<br />
kan lukta jättemycket − medan ett ämne<br />
det finns mycket av kanske inte luktar<br />
någonting, säger Ulrika An dreasson.<br />
Dessutom är det ett stort antal kemiska<br />
föreningar som ska bedömas. Varje<br />
pappersanalys resulterar som regel i ett<br />
30-tal flyktiga ämnen, där det gäller att<br />
avgöra vilka av dem som påverkar lukt<br />
och smak.<br />
− Det är en stor utmaning. Och alla<br />
instrument behöver ju tränas och kalibreras,<br />
även de mänskliga. Så ju fler<br />
uppdrag vi får in desto mer lär vi oss,<br />
och desto säkrare blir luktbedömningarna,<br />
påpekar Ulrika Andreasson.<br />
[1*2008] shape sca*25
sca inside<br />
Designad ask<br />
sålde fler bindor<br />
Vackert designade förpackningar<br />
säljer. Det kunde bodyform, <strong>SCA</strong>s<br />
varumärke för bindor i Storbritannien,<br />
konstatera i oktober förra<br />
året. under en kampanj fick alla<br />
kunder en snygg designad skyddsask<br />
på köpet när de handlade<br />
bodyform ultra bindor. medan<br />
kampanjen pågick ökade försäljningen<br />
med 115 procent och<br />
siffrorna pekar fortsatt uppåt.<br />
Världens största<br />
Wellpapplåda<br />
<strong>SCA</strong> pACkAging i Danmark har<br />
hjälpt fyra ekonomistuderande från<br />
Århus handelshögskola att bygga<br />
världens största wellpapplåda. Elevernas<br />
uppdrag bestod i att genomföra<br />
ett projekt som skulle väcka<br />
största möjliga mediaintresse.<br />
26*sca shape [1*2008]<br />
De kontaktade s c a, och resultatet<br />
av samarbetet presenterades för<br />
Guinness rekordbok. Kartongen,<br />
med måtten 11,53 m lång, 4,61 m<br />
bred och 2,31 m hög, visade sig vara<br />
35 procent större än den tidigare rekordhållaren.<br />
sca vinner asdas<br />
prestigepris<br />
DeT äR TReDje gången på tre år<br />
som s c a uppmärksammas av den brit-<br />
tiska snabbköpskedjan asda under<br />
deras årliga prisutdelning. sca fick det<br />
prestigefyllda priset Excellence in<br />
Quality ”Utmärkt i kvalité” och nominerades<br />
i ytterligare två kategorier.
Välkomna till<br />
tork city<br />
på www.sca-tork.com bjuds<br />
besökaren på en rundtur i Tork<br />
City och en inspektion av stadens<br />
hygienutrymmen.<br />
– Tork City är ett spännande inter-<br />
aktivt verktyg som är mycket använd-<br />
bart för att beskriva hygienutrymmena<br />
i olika typer av byggnader,<br />
säger bengt eriksson, category<br />
marketing director för Tork vid<br />
<strong>SCA</strong> Tissue europe i göteborg.<br />
på ön Tork City finns det 25 byggnader<br />
och anläggningar – bland<br />
annat hotell, flygplats, sjukhus,<br />
äldreboende, varuhus, idrottsarena<br />
och tre restauranger. Dessutom ligger<br />
ett kryssningsfartyg i hamnen.<br />
när man klickar på en byggnad<br />
kommer ett antal ”hot spots” upp.<br />
De representerar typiska hygienut-<br />
Väl meDVeTnA om att kunderna<br />
lägger stor vikt vid förpackningens<br />
utseende, lanserar Libra,<br />
rymmen för just den typen<br />
av byggnad. i Tork Citys<br />
idrottsarena kan man till<br />
exempel studera de små<br />
exklusiva utrymmena för<br />
vip-gäster, de något större<br />
i omklädningsrummen och<br />
för personalen, de som är<br />
avsedda för arenans många<br />
besökare samt de som finns i<br />
anslutning till kök och matsal.<br />
efter ytterligare ett klick<br />
hamnar man i det hygienutrymme<br />
man valt och<br />
kan i 3D-format också se<br />
tvål- och handdukshållarna<br />
i detalj genom att<br />
vrida och rotera bilden.<br />
Titta själv på<br />
www.sca-tork.com.<br />
mönstergilla mönster<br />
scas varumärke för mensskydd i<br />
Australasien, tolv nya och fräscha<br />
tampongförpackningar.<br />
I Nya Zeeland och Australien genomfördes<br />
också en uppmärksammad<br />
reklamkampanj för att lansera<br />
förpackningarna. I kampanjen<br />
ingick annonser i modetidningar,<br />
affischer i butiksgallerior samt reklaminsatser<br />
i butikerna. I Libras<br />
material ingick även bilder på olika<br />
djurungar från den afrikanska<br />
savannen, en något annorlunda<br />
länk mellan den ”nya generationen<br />
mönster” och Libras nya design<br />
(se sid. 15).<br />
Den nyzeeländska tidskriften<br />
Woman’s Weekly utsåg nyligen den<br />
mycket framgångsrika kampanjen<br />
till årets mest uppmärksammade.<br />
[1*2008] shape sca*27
skogsBild<br />
sca bland<br />
världens mest<br />
hållbara företag<br />
Det brittiska analysföretaget<br />
innovest har rankat<br />
<strong>SCA</strong> som ett av världens 100<br />
bästa företag när det gäller<br />
miljö, sociala frågor och<br />
strategisk styrning. Totalt<br />
fem svenska företag tog sig<br />
in på årets lista och <strong>SCA</strong> var<br />
det enda inom kategorin<br />
pappers- och skogsindustri.<br />
krafttag säkrar naturvårdsarBetet<br />
i slutet av 2007 fick <strong>SCA</strong> kritik för<br />
bristande naturhänsyn i samband<br />
med vissa skogsavverkningar. även<br />
revisionen av <strong>SCA</strong>s efterlevnad av<br />
Forest Stewardship Council´s, FSC’s,<br />
skogsbruksstandard visade på<br />
brister. Sedan dess har ett detaljerat<br />
åtgärdsprogram tagits<br />
fram och sjösatts för att förhindra<br />
att gjorda misstag upprepas.<br />
– För närvarande utbildar vi till<br />
exempel alla våra närmare 100<br />
avverkningslag. De har fått utbild-<br />
28*sca shape [1*2008]<br />
högsta Betyg<br />
till sca-rapport<br />
VäRlDSnATuRFOnDen, har sedan<br />
2004 granskat pappersindustrin<br />
och hur de olika företagen arbetar<br />
med hållbarhetsfrågor. Vid årets genomgång<br />
av de europeiska pappersföretagens<br />
hållbarhetsrapporter fick<br />
sca högsta betyg.<br />
– De här frågorna har hög prioritet<br />
inom sca, och vi har arbetat med<br />
dem under många år, säger Patrik<br />
Isaksson, miljöchef på sca.<br />
– Rapporten speglar hur vi arbetar<br />
med miljöfrågor och socialt ansvarstagande,<br />
och visar också vår vilja att<br />
vara tydliga och öppna på det här<br />
området.<br />
ning tidigare, men nya förare kan ha<br />
kommit till sedan dess och framför<br />
allt slår vi fast hur viktigt det<br />
är att naturvårdsinstruktionerna<br />
följs till punkt och pricka, berättar<br />
björn lyngfelt, informationschef på<br />
<strong>SCA</strong> Forest products i Sundsvall.<br />
Förutom de mer kortsiktiga åtgärderna,<br />
arbetar <strong>SCA</strong> Skog för att säkra<br />
kvaliteten på naturvårdsarbetet<br />
mer långsiktigt. Detta arbete omfattar<br />
såväl planeringsrutiner, uppföljning<br />
och återföring av resultat som<br />
Ett av de kriterier där s c a tydligast<br />
framstod som föregångare är rapporteringen<br />
av miljödata från de enskilda<br />
produktionsenheterna. Fler än<br />
100 av scas fabriker i ett 40-tal länder<br />
har lämnat sådan information.<br />
Det finns alltid utrymme för<br />
förbättringar, konstaterar Patrik<br />
Isaksson, och menar att hållbarhetsrapporten<br />
är ett viktigt verktyg för<br />
att se till att de här frågorna alltid<br />
står i fokus. Han understryker också<br />
betydelsen av att oberoende organisationer<br />
som Världsnaturfonden utför<br />
regelbundna granskningar.<br />
utbildning och kompetensfrågor.<br />
en omrevision i början av februari<br />
visade att <strong>SCA</strong> åtgärdat eller är i<br />
färd med att åtgärda de brister som<br />
konstaterats. Dessa kommer att<br />
följas upp på nytt i samband med<br />
ordinarie FSC-revision i sommar.<br />
– nu arbetar vi vidare med att<br />
säkerställa en jämn och hög kvalitet<br />
på naturvårdsarbetet även på<br />
lång sikt, säger björn lyngfelt.
scas tork på nya arenor<br />
De sportintresserade kanadensarna<br />
kommer att ha <strong>SCA</strong>s produkter<br />
till hands nästa gång de besöker<br />
Air Canada Centre i Toronto<br />
för att heja på sina favoritlag.<br />
ägarna av arenan har utsett <strong>SCA</strong><br />
Tissue north America till exklusiv<br />
leverantör av mjukpapper till alla<br />
hygienutrymmen. Air Canada Centre,<br />
som ligger i hjärtat av Toronto,<br />
är hemmaplan för hockeylaget<br />
Toronto maple leafs och basketgänget<br />
Toronto Raptors, men här<br />
ryms också national hockey leagues<br />
högkvarter och Air Canadas<br />
huvudkontor. Alla kommer att ha<br />
tillgång till Torkseriens produkter<br />
och system.<br />
i höstas hänvisade fotbollslaget<br />
philadelphia eagles till<br />
miljöaspekterna när de<br />
valde <strong>SCA</strong> som partner<br />
och exklusiv leverantör<br />
av mjukpapper till hygienutrymmen.<br />
De har bytt ut alla<br />
behållare för handdukar, toalettpapper,<br />
näsdukar och tvål<br />
på lincoln Financial Field mot<br />
produkter och system ur Torkserien.<br />
eagles har också installerat<br />
Tork i samtliga av klubbens kontor.<br />
<strong>SCA</strong> Tissue north America, med<br />
huvudkontor i philadelphia, var det<br />
första pappersföretaget i nordamerika<br />
som fick certifieringen<br />
ecologom för sina produkter och<br />
tillverkningsprocesser. De har<br />
också fått mycket beröm för sitt<br />
sca inside<br />
<strong>SCA</strong> investerar<br />
i Munksund<br />
<strong>SCA</strong> inVeSTeRAR 93 miljoner<br />
kronor i en fabrik för tillverkning<br />
av fönsterämnen vid sitt sågverk i<br />
Munksund utanför Piteå. Den nya<br />
fabriken kommer att producera<br />
drygt 30 000 kubikmeter, 5 miljoner<br />
löpmeter, fönsterämnen vid drift i<br />
två skift och kommer att sysselsätta<br />
24 personer. Fabriken beräknas tas i<br />
drift i oktober 2008.<br />
Den nya tillverkningslinjen kommer<br />
att producera fingerskarvade,<br />
lamell-limmade fönsterämnen och<br />
annläggningen kommer att vara utrustad<br />
med den senaste tekniken.<br />
Munksunds sågverk är ett av Sveriges<br />
största och producerar under 2008<br />
370 000 kubikmeter sågade trävaror<br />
av furu. Sågverket sysselsätter idag<br />
120 anställda och entreprenörer.<br />
tänkande kring hållbarhet. Torks<br />
mjukpappersprodukter i nordamerika<br />
tillverkas uteslutande<br />
av återvunnet papper, och Torks<br />
tvål- och handdukshållare har ett<br />
gott rykte ifråga om att minska<br />
både förbrukning och avfall.<br />
[1*2008] shape sca*29
kamera<br />
i jukkASjäRVi STRAx utanför Kiruna<br />
finns en iskall sevärdhet som folk<br />
år efter år kommer långväga ifrån för att<br />
uppleva. Icehotel är namnet på skapelsen.<br />
Den byggs av snö och is och lockar framför<br />
allt engelsmän, holländare och tyskar.<br />
– De vill med egna ögon se om Icehotel<br />
verkligen existerar, säger Camilla<br />
Bondareva, presschef på Icehotel.<br />
Det första is- och snöhotellet stod<br />
färdigt vintern 1992/1993 och det som<br />
byggts för 2007/2008 är nummer 18 i<br />
raden. Det är snöbyggare, arkitekter, designers<br />
och konstnärer från hela världen<br />
som varje år skapar snö- och issamhället<br />
ovanför polcirkeln. På Icehotel finns<br />
i år 21 is-sviter och totalt 90 rum (varav<br />
60 är isrum).<br />
30*sca shape [1*2008]<br />
Eftersom det är mer av ett ”landskap”<br />
som varje år uppförs mitt i byn kallas<br />
grundaren Yngve Bergqvist ”isrikets<br />
regissör” vilket är passande då platsen<br />
under åren har rymt både isbiograf och<br />
isteater. Varje år tillkommer någon nyhet<br />
men det som alltid snidas fram är<br />
ett hotell, en pelarsal som fungerar som<br />
utställningshall och en kyrka. Kyrkan<br />
skänks på juldagen till Svenska kyrkan<br />
som därefter döper, viger och håller allmän<br />
mässa i lokalen.<br />
Icehotels historia började när hotellägaren<br />
Yngve Bergqvist samarbetade<br />
med en fransk konstnär som arrangerade<br />
en utställning med isskulpturer<br />
i en igloo på Torne älv. Utställningen<br />
lockade så mycket folk att inga lediga<br />
En praktfull iskorridor. ljuset från den<br />
klara isen gör stämningen magisk,<br />
nästan overklig. pelarsalen<br />
med kristallkronan är från 2005.<br />
Gnistran<br />
ishotell lockar<br />
text anita norrBlom foto kenneth paulsson & pressBilder<br />
hotellrum fanns tillgängliga och ett par<br />
som ville övernatta erbjöds därför sovplats<br />
i igloon. Tydligen var övernattningen<br />
mycket lyckad och idén till Icehotel<br />
föddes, men det tog tid innan Yngve<br />
Bergqvist lyckades övertyga om hotellets<br />
potential. Han ansökte om bygglov,<br />
men när det drog ut på tiden byggde han<br />
ändå, vilket skapade en hel del rabalder.<br />
1994 inleddes samarbetet med Absolut<br />
vodka och varje år byggs en isbar som<br />
serverar allt från klassisk vargtass till<br />
varm dryck ur designade isglas. Under<br />
en säsong besöker cirka 30 000 personer<br />
vinterlandskapet varav 26 000 övernattar.<br />
Hotellets omsättning 2007 var 195<br />
miljoner kronor.<br />
håkan hJort
BildtextHui publisquam. Oterehe nterte<br />
cem ta duciendam is auc facrevir in siliciam.<br />
An actum imius cons simordi, que<br />
veris publicupero hemunt, ternium<br />
de<br />
En vargtass, tack. Absolut Icebar Jukkasjärvi,<br />
2008. Glasen i is skapas i Jukkasjärvi och fraktas<br />
till beställare världen runt. Konstnärer: Anders<br />
rönnlund och Anders Eriksson<br />
BildtextHui<br />
på den isande<br />
publisquam.<br />
sängen ligger<br />
Oterehe<br />
en 20<br />
nterte<br />
cen-<br />
cem<br />
timeter<br />
ta duciendam<br />
tjock madrass<br />
is auc<br />
och<br />
facrevir<br />
varma<br />
in<br />
rensiliciam.skinnsfällar<br />
An actum<br />
och<br />
imius<br />
väntar.<br />
cons<br />
Kylan<br />
simordi,<br />
i rummet<br />
que<br />
veris<br />
sjunker<br />
publicupero<br />
aldrig under<br />
hemunt,<br />
-8 grader.<br />
ternium<br />
Sviten<br />
heter Operation Blade 2008. Konstnärer<br />
är Ben rousseau och Jai Drew.<br />
Tangosviten 2008. Här har konstnärerna<br />
laura Marcos och lelé Trabb skapat<br />
ett dansande ispar och en pampig<br />
säng som påminner om<br />
tangodragspelets form.<br />
[1*2008] shape sca*31<br />
håkan hJort
kamera<br />
pelarsalen med skulpturer, 2008. Konstnär är lena Kriström Kulin.<br />
Konstinstallationen heter Mind the Gap och är en stämningshöjande<br />
resa som drar besökarna längs korridoren. De figurativa ansiktena har<br />
alla en egen form och sinnesstämning.<br />
Iskyrkan 2007. paren som gifter sig i<br />
iskyrkan uppmanas att släppa de traditionella<br />
tankarna kring klädsel och vara<br />
mer praktiska i sina klädval. Det är trots<br />
allt minusgrader . Konstnärer: Cindy<br />
Berg, Marjolein Vonk,<br />
32*sca shape [1*2008] Jan Willem van<br />
der Schoot och Marinus Vroom.<br />
Icehotels fasad, omgiven av det typiskt<br />
blåskimrande vinterljuset (heter kaamos<br />
på samiska). Formen på taket som leder<br />
in till pelarsalen är speciellt designad för<br />
att minimera rasrisken när<br />
hotellet smälter på våren.<br />
Big Ben productions
sca på icehotel:<br />
Varje Icehotel-besökare<br />
kommer i kontakt med <strong>SCA</strong>s<br />
Tork-produkter när de gästar<br />
toaletterna. Tork har funnits på<br />
Icehotel de senaste fyra åren.<br />
En bädd av norrsken, Snow Aurora Borealis.<br />
Sviterna är unika från år till år. Just<br />
denna svit är 2007 års design och skapad<br />
av Kestutis och Vytautas Musteikis.<br />
kalla fakta:<br />
Byggmaterialet är så kallad<br />
snis, en blanding av snö och is,<br />
som ger byggnadernas väggar<br />
och tak stabilitet. pelarsalens<br />
korridorer är konstruerade så<br />
att taket inte rasar in utan smälter<br />
och rinner utefter sidorna.<br />
Man kan säga att det var femte<br />
sekund rinner förbi ett helt ishotell<br />
i Torne älv, så stora vattenmängder<br />
behövs för att bygga<br />
Icehotel. Icehotel är till storleken<br />
5 000 kvadratmeter och byggs av<br />
30 000 ton snö och 4 000 ton is.<br />
Byggnadsprocessen börjar i mitten<br />
av november och den första<br />
etappen är klar 7 december. Varje<br />
vecka därefter öppnas en ny<br />
del fram till och med 5 januari.<br />
2002 fick vd Yngve Bergqvist<br />
priset årets svensk.<br />
Företaget Icehotel i Jukkasjärvi<br />
har varit med och grundat<br />
Ice Hotel Quebec i Kanada.<br />
Till Kiruna flyger man från<br />
Stockholm på 1,5 timme. Med<br />
tåg tar samma resa 17 timmar.<br />
Från och med i år finns direktflyg<br />
från london till Kiruna.<br />
Istronen. Konstnär Arne Bergh.<br />
Toalettstolen gjordes speciellt<br />
för inspelningen av ett australiensiskt<br />
tv-program som gästade<br />
Icehotel 2008. programmet<br />
heter the Kenny show.<br />
Foto: Ben nilsson/Big Ben<br />
productions. [1*2008] shape sca*33
apport<br />
Rekordvinst för sca<br />
<strong>SCA</strong> ReDOViSADe fjärde kvartalet<br />
2007 en vinst på 2 342 miljoner kronor<br />
före skatt, en ökning med 16 procent<br />
jämfört med föregående kvartal. För<br />
helåret 2007 ökade vinsten med 1 404<br />
miljoner konor till 8 237 miljoner kronor<br />
före skatt.<br />
Bakom scas resultatförbättring låg<br />
dels högre priser, dels en förbättrad produktmix<br />
med ett högre värdeinnehåll.<br />
Mest framåt gick förpackningsverksamheten<br />
där rörelseresultatet för helåret<br />
personliga hygienprodukter<br />
störst<br />
andel av rörelseresultatet 2007<br />
Skogs-<br />
industriprodukter<br />
28%<br />
För-<br />
packningar<br />
26%<br />
34*sca shape [1*2008]<br />
steg med hela 28 procent. Motsvarande<br />
resultatförbättring var för skogsindustriprodukter<br />
och mjukpapper 16 procent<br />
och för hygienprodukter 6 procent.<br />
– Det har varit ett bra år och ett fjärde<br />
kvartal med det högsta rörelseresultatet<br />
i scas historia, sade vd Jan Johansson i<br />
samband med att resultatet presenterades<br />
den 30 januari 2008.<br />
Den ökade vinsten kommer också<br />
aktieägarna till del i form av att utdelningen<br />
föreslås höjas till 4,40 kronor<br />
8 078<br />
6 967<br />
6 585<br />
433<br />
6 833<br />
8 237<br />
2002<br />
2003<br />
2004<br />
2005<br />
2006<br />
2007<br />
2007 Förändring från 2006<br />
nettoomsättning 105 913 MSEK +4 %<br />
Rörelseresultat 10 147 MSEK +19 %<br />
Resultat före skatt 8 237 MSEK +21 %<br />
Resultat per aktie 10,16 SEK +31 %<br />
Föreslagen utdelning,<br />
per aktie<br />
personliga<br />
hygienprodukter<br />
29%<br />
Mjukpapper<br />
17%<br />
10 000<br />
8000<br />
6000<br />
4000<br />
2000<br />
utdelningen höjs med 10 %<br />
över 8 miljarder i<br />
vinst under 2007<br />
resultat före skatt, mkr<br />
0<br />
4,40 SEK +10 %<br />
per aktie, från 4 kronor.<br />
Jan Johansson räknar med en fortsatt<br />
gynnsam marknad för merparten<br />
av scas segment, dock väntas marknaden<br />
för sågade trävaror försvagas efter<br />
rekordåret 2007. Han är också optimistisk<br />
inför framtiden och pekar på<br />
två starka trender som påverkar sca positivt.<br />
Dels demografin med fler äldre i<br />
västvärlden, dels en ökad disponibel inkomst<br />
i världen, inte minst i Sydamerika<br />
och Asien.<br />
analytikerna tror<br />
på sca-aktien<br />
rekommendationer per den 6 februari<br />
inga analytiker säger sälj<br />
2 analytiker säger behåll<br />
15 analytiker säger köp<br />
kalender 2008<br />
8 april<br />
Årsstämma<br />
29 april<br />
Delårsrapport 1 januari–31 mars<br />
24 juli<br />
Delårsrapport 1 januari–30 juni<br />
29 oktober<br />
Delårsrapport 1 januari–30 september
S P E C I A L A D V E R T I S I N G S E C T I O N<br />
Philadelphia: Go Green. Make a Difference.<br />
• We make products that are 100% recycled which<br />
means we save water, energy and landfill space<br />
• Our innovative dispensing systems reduce usage<br />
so there is less product waste<br />
• We have regional manufacturing facilities so<br />
products travel less to their final destination<br />
• We use chlorine-free manufacturing processes<br />
so there are no harmful dioxins released into<br />
the air and water<br />
To learn how we can help your business<br />
be greener, contact us at www.torkusa.com.<br />
www.torkusa.com<br />
at <strong>SCA</strong><br />
green is more<br />
than just a<br />
color<br />
it’s the<br />
cornerstone<br />
of everything<br />
that we do<br />
napkins • towel • tissue • wipers • soap
Whether you’re moving, protecting or promoting a product,<br />
it will be in safe hands with <strong>SCA</strong>. As Europe’s leading<br />
provider of tailor-made packaging solutions, our talented<br />
design team uses the very latest software and testing<br />
facilities. We also have over 40 manufacturing sites across<br />
vid adressändring eller om ni ej önskar erhålla<br />
<strong>Shape</strong> meddela den bank/fondkommisionär<br />
som för ert vp-konto.<br />
returadress:<br />
Sca communications and investor relations<br />
Box 7827, 103 97 Stockholm B<br />
sVerige<br />
porto<br />
Betalt<br />
Packaging design. Are you working with the right people?<br />
the UK and Ireland so you can be sure that we will deliver<br />
the ideal solution on time, every time. So, whatever your<br />
packaging requirements, <strong>SCA</strong> has the answer. To find out<br />
how our packaging solutions can help your business, call<br />
<strong>SCA</strong>, your partners in packaging, on +44 1622 793376.