15.05.2013 Views

Shape - SCA

Shape - SCA

Shape - SCA

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ett magasin från sca om trender, marknader och affärer nº 1 2008<br />

shape<br />

• Kamera: <strong>Shape</strong> på Icehotel • Kamera: <strong>Shape</strong> på Icehotel<br />

klimatet<br />

i fokus för<br />

miljöfonder<br />

Shoppa Stort<br />

i Shanghai<br />

e-handel<br />

kräver nya<br />

förpackningar<br />

Möt ScaS<br />

Superinnovatör<br />

skogen<br />

klimathotet<br />

Bra papper luktar inte ★ Webbtidning miljöbov? ★ Ökad vinst för <strong>SCA</strong>


Skogen har en viktig roll i<br />

klimatfrågan. Den kan<br />

nämligen binda kol och<br />

minska koldioxidhalterna<br />

i atmosfären.<br />

Innehåll Nº 1 2008<br />

lagra kol<br />

6<br />

träd är extremt<br />

effektiva<br />

för att fånga och<br />

shape


26<br />

16<br />

20<br />

30<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Shape</strong> är en tidning från Sca, främst riktad till aktieägare och<br />

analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är<br />

intresserade av Scas verksamhet och utveckling. <strong>Shape</strong> ges ut 4<br />

gånger per år. nästa nummer kommer i slutet av maj 2008.<br />

Adress Sca, corporate communications, Box 7827, 103 97 Stockholm<br />

Telefon 08 7885100 Fax 08 6788130<br />

04 shape up<br />

Ryska och kinesiska detaljhandelsföretag växer<br />

och även webbtidningar ger upphov till växthusgaser.<br />

Detta och mycket mer om <strong>SCA</strong>s omvärld<br />

på <strong>Shape</strong> Up-sidorna.<br />

06 shape cover<br />

Fler träd och ny växande skog minskar<br />

koldioxidhalterna i atmosfären. Läs om<br />

sambandet mellan skogen och klimatet.<br />

16 trend<br />

Stora shoppingcenter lockar kineser. E-handeln<br />

ökar i Europa och den amerikanska babyboomgenerationen<br />

får inkontinensskyddsmarknaden<br />

att växa.<br />

20 profil<br />

Solgun Drevik ser oändliga utvecklingsmöjligheter<br />

vad gäller kvinnliga menstruationsprodukter.<br />

24 teknik<br />

Förpackningar ska helst inte lukta. För att komma<br />

de oönskade lukterna på spåren behövs en mänsklig<br />

luktpanel och en kemisk analys.<br />

26 sca inside<br />

Världens största wellpapplåda finns i Danmark<br />

och Torks starka miljöprofil vinner storkunder i<br />

USA.<br />

30 kamera<br />

Icehotel i Jukkasjärvi bjuder på magiska landskap<br />

skapade av is och snö.<br />

34 rapport<br />

<strong>SCA</strong>s senaste resultatrapport.<br />

Ansvarig utgivare Bodil eriksson Chefredaktör anna Selberg<br />

Redaktion anna Selberg, Sca och göran Lind, Kristin päeva,<br />

appelberg Design tone Knibestöl, appelberg<br />

Tryck Sörmlands grafiska Quebecor aB, Katrineholm<br />

Omslagsfoto Frans hällqvist<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Shape</strong> publiceras på svenska och engelska. inlagan trycks på graphocote 80 gram från Sca Forest products. eftertryck endast med Scas tillåtelse.<br />

redaktionen eller Sca delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa Sca <strong>Shape</strong> eller läsa den som pdf på www.sca.com<br />

[1*2008] shape sca*3


shape up<br />

Alla tidningar ger upphov till växt-<br />

husgaser. Vare sig de läses som pap-<br />

perstidningar eller på webben. I snitt<br />

orsakar en europeisk tidningsläsare<br />

utsläpp motsvarande 27 kilogram<br />

CO2-ekvivalenter per år. I Sverige<br />

något mindre, bara knappt 20,<br />

eftersom vi har en högre andel<br />

vattenkraft. Det visar en studie<br />

från KTH.<br />

Det är pappersproduktionen,<br />

tryckningen och<br />

distributionen som står<br />

för merparten av<br />

koldioxidutsläppen.<br />

Utsläppen från det<br />

redaktionella arbetet<br />

och från transporterna<br />

från pappersbrukstryckeri,<br />

är försumbara.<br />

Frågan är om koldioxidutsläppen<br />

skulle minska<br />

om alla började läsa<br />

tidningar på<br />

4*sca shape [1*2008]<br />

Pappersplan<br />

SoM KLarar ryMDFärD<br />

Ett litet pappersplan ska kastas iväg från den internationella<br />

rymdstationen med förhoppningen om att det ska<br />

singla ner<br />

och landa på jorden. Det är japanska forskare vid University<br />

of Tokyo som planerar detta udda rymdexperiment.<br />

Tillsammans med medlemmar från Japan Origami Airplane<br />

Association har de utvecklat ett pappersplan som ska klara<br />

en rymdfärd.<br />

Målet är att astronauter ska kasta iväg det ihopvikta planet från<br />

den internationella rymdfärjan ISS. Sedan ska planet segla iväg<br />

i en sjunkande bana för att landa på jorden, skriver den japanska<br />

nyhetstjänsten Asahi. Det lilla pappersplanet som mäter åtta<br />

centimeter kommer att utsättas för extrema hastigheter och en<br />

enorm värme vid inträdet i jordens atmosfär.<br />

Därför har en prototyp tillverkad av ett värmetåligt papper testats<br />

i en vindtunnel med vindhastigheter på Mach 7, vilket motsvarar om-<br />

kring 8 600 kilometer per timme.<br />

WeBBtidning en miljöBov?&ryssar<br />

webben? Och svaret är nej, de kan till<br />

och med öka. Internet med alla sina<br />

servrar drar mycket ström. Det visar<br />

sig att 30 minuters läsning på<br />

webben ger samma utsläpp<br />

som produktionen av<br />

en papperstidning.<br />

kineser<br />

bland detaljhandelsjättar<br />

DeT äR inTe bara privatkonsumtionen<br />

som växer kraftigt i Ryssland och<br />

Kina. Nu börjar också de inhemska<br />

detaljhandelsföretagen bli stora. Två<br />

ryska och fyra kinesiska företag finns<br />

bland världens 250 största detaljhandelsföretag,<br />

enligt Global Powers of<br />

Retailing 2008. Störst bland detaljhandelsföretagen<br />

i öst är kinesiska Bailian<br />

Group som har såväl varuhus som mindre<br />

dagligvarubutiker och byggvaruhus.<br />

De andra kinesiska företagen på<br />

listan är Suning Appliance, Gome Electrical<br />

Appliances och Dalian Dashang<br />

Group. Ryska Euroset Group är det<br />

snabbast växande detaljhandelsföretaget<br />

av alla 250 på listan, det andra ryska<br />

företaget är x5 Retail Group.


förpackningens<br />

MIlJÖpåVErKAn<br />

under lupp<br />

Hur påverkar plastpåsen klimatet?<br />

Förorenas vatten, mark och luft av<br />

läskflaskan? Hur mycket naturresurser<br />

krävs för att tillverka kartongen till ett<br />

kexpaket? Att undersöka hur en<br />

förpackning påverkar miljön är en<br />

krävande uppgift även för experter på<br />

området. Samtidigt blir det allt<br />

viktigare för företag att redovisa<br />

miljöinformation.<br />

Svenska SIS leder nu ett nytt europeiskt<br />

projekt som syftar till att underlätta<br />

förståelsen för förpackningars miljöpåverkan<br />

med hjälp av livscykelanalys.<br />

– Medvetenheten om problemen med<br />

klimatförändringar har ökat insikten att<br />

det är viktigt att se till helheten – miljöpåverkan<br />

från förpackningar försvinner<br />

inte bara för att konsumenterna slutar<br />

att köpa till exempel plastpåsar, säger<br />

ordförande för projektet, Anders linde.<br />

livscykelanalys (lCA) kan användas<br />

för att mäta förpackningars effekt på<br />

miljön. Hela flödet analyseras - från<br />

råvaruutvinning och förädling, tillverkning,<br />

transport och distribution,<br />

produktanvändning, återanvändning,<br />

återvinning till slutgiltig avfallshantering.<br />

För att få tillförlitliga resultat är det<br />

viktigt att det finns gemensamma<br />

riktlinjer för olika länder och företag. I<br />

projektet samarbetar experter från<br />

europeiska företag, myndigheter och<br />

organisationer för att utveckla enhetliga<br />

europeiska mätmetoder.<br />

gröna<br />

förpackningar<br />

på Wal-mart<br />

Den 1 FebRuARi gick startskottet för<br />

Wal-Marts nya system för poängsatta<br />

förpackningar. Tanken är att det ska<br />

vara ett verktyg vid inköpsbeslut och<br />

för att ange hur tillverkarna lyckats med<br />

utvecklingen av miljövänliga förpackningar.<br />

Världens största varuhuskedja<br />

har fyllt på sitt poängprotokoll sedan<br />

februari 2007 och idag finns det mer<br />

än 97 000 produkter från 6 371 leverantörer<br />

i registret.<br />

Matt Kistler, vice vd för Packaging<br />

and Product Innovations på Wal-Mart,<br />

menar att poängprotokollet kommer<br />

att hjälpa företaget att fatta beslut som<br />

är ”bra för affärerna, kunderna och<br />

miljön.” Poängprotokollet beräknar en<br />

förpacknings värde utifrån nio huvudkriterier,<br />

bland annat utsläpp av växthusgaser<br />

och proportionerna mellan<br />

produkt och förpackning.<br />

80 000 000<br />

<strong>SCA</strong> producerade i fjol 80 miljoner plantor, varav knappt hälften<br />

planterades i <strong>SCA</strong>s egna skogar. Resten såldes till andra skogsägare.<br />

sca värderar upp skogen<br />

<strong>SCA</strong> gjORDe unDeR fjärde kvartalet<br />

2007 en översyn av skogsvärderingen<br />

och bedömde att virkespriserna, efter<br />

årets virkesprisökningar, långsiktigt<br />

kommer att kvarstå på en högre nivå än<br />

vad som tidigare antagits.<br />

Det ledde till att värdet på scas skogsinnehav<br />

skrevs upp med 5 173 miljoner<br />

kronor. sca är Europas största privata<br />

skogsägare med 2,6 miljoner hektar<br />

skogsmark.<br />

[1*2008] shape sca*5


shape cover<br />

fakta:<br />

Ett träd använder 1,38 ton<br />

koldioxid i den tillväxtprocess<br />

som skapar en kubikmeter trä.<br />

Mängden koldioxid i atmosfären<br />

är 760 miljarder ton<br />

och har ökat med 30 procent<br />

sedan början av 1900-talet.<br />

Världens skogar lagrar sammanlagt<br />

1 150 miljarder ton<br />

kol. För att bygga upp detta<br />

kolförråd har världens skogar<br />

tagit upp 4 217 miljarder ton<br />

koldioxid och om dessa skogar<br />

skulle blåsa omkull och ruttna<br />

eller brinna upp skulle samma<br />

mängd koldioxid släppas ut.<br />

6*sca shape [1*2008]<br />

åt


Utan trÄdEn går<br />

Klimatet<br />

skogen<br />

ny och växande skog är ett av de mest effektiva sätten<br />

att minska koldioxidhalterna i atmosfären. De välskötta<br />

skogarna inom EU har också gjort större nytta för kolbalansen<br />

i atmosfären än de sammanlagda satsningarna<br />

på alternativa energikällor, enligt en forskningsrapport.<br />

text: mattias andersson foto: getty images<br />

illustration: leif åBjörnsson<br />

SAmbAnDeT mellAn mängden träd<br />

på jorden och uppvärmningen av klotet<br />

är både enkelt och komplicerat. Enkelt<br />

genom att det i grunden bygger på ett<br />

fenomen de flesta känner igen från skolans<br />

biologilektioner – fotosyntesen, det<br />

vill säga att träd och andra gröna växter<br />

med hjälp av energi från solen förbrukar<br />

koldioxid när de växer.<br />

Svårt genom att sambanden i kretsloppet<br />

är oerhört komplexa och intrikat<br />

förenade, vilket gör dem svåra att mäta<br />

och förutse. I det biologiska kretsloppet<br />

är kol i gasform, eller koldioxid, en av<br />

grundingredienserna i det recept som får<br />

skogar, åkrar och ängar att växa. Med<br />

tillsats av vatten, näringsämnen och<br />

solenergi blir kolet lagrat som sockerämnen,<br />

och utgör byggstenarna i det<br />

växande trädet från rot till toppskott.<br />

Under processen avger trädet syre<br />

viket är anledningen till att de stora<br />

regnskogarna ibland kallas ”jordens<br />

lungor”. När trädet dör och multnar,<br />

bryts det lagrade kolet ned av mikroorganismer<br />

för att i nästa steg återgå till<br />

atmosfären och med tiden åter tas upp<br />

av nya träd och växter.<br />

I jordens barndom trillade en del av<br />

de energirika växtdelarna ur kretsloppet<br />

och hamnade under jorden. Här lagrades<br />

de i miljontals år under tryck av<br />

jordskorpans rörelser och blev till slut<br />

olja, kol och gas – det som idag kallas<br />

fossila bränslen och som har skurkrollen<br />

i dramat om jordens uppvärmning.<br />

Under den största delen av jordens<br />

historia har dessa fossila bränslen slumrat<br />

orörda under marken och utanför<br />

kretsloppet. När dinosaurierna härskade,<br />

när grottmänniskorna lärde sig elda<br />

med pinnar och då Alexander erövrade<br />

världen rådde balans i mängden kol som<br />

cirkulerade i en obruten kedja av tillväxt,<br />

nedbrytning och nytt växande liv<br />

som länkar.<br />

Det är när människan de senaste århundradena<br />

– ett kort andetag mätt i<br />

jordens egen tideräkning – tar klivet in i<br />

det moderna industrisamhället som balansen<br />

i kretsloppet bryts.<br />

Den utveckling och snabba förvandling<br />

som skapat våra moderna samhällen,<br />

som gjort människan rikare och<br />

livet bekvämare och rörligare, drevs och<br />

drivs ännu till stor del av de idag utskällda<br />

fossila bränslena.<br />

Så länge människan nöjde sig<br />

med att elda kvistar och annat energirikt<br />

material hon funnit ovan jord snurrade<br />

kretsloppet på i jämn takt. Men<br />

när hon tog sig för att gräva fram olja<br />

och kol ur jordens inre rubbades balansen.<br />

fn:s klimatpanel räknar med<br />

att 270 miljarder ton kol har släppts ut<br />

i atmosfären mellan 1850 och 1998 på<br />

grund av förbränning av fossila bränslen.<br />

Genom att använda de energirika<br />

resterna av växter som förmultnade för<br />

hundratals miljoner år sedan har människan<br />

släppt lös mer kol i kretsloppet<br />

och stegvis skruvat upp temperaturen<br />

på jorden.<br />

Om uRgAmlA TRäD och växter som<br />

kol- och oljespöken har en skurkroll i<br />

dagens klimatdrama, har mer sentida<br />

skogar en viktig roll genom sin förmåga<br />

att binda enorma mängder kol.<br />

Totalt beräknas världens skogar binda<br />

1 150 miljarder ton kol.<br />

Fler träd är bra för klimatet genom att<br />

de binder kol som annars skulle ha hamnat<br />

i atmosfären. Om mängden skog i<br />

stället minskar frigörs kol och hamnar i<br />

atmosfären som värmande koldioxid.<br />

Som god tvåa bland orsakerna till dagens<br />

uppvärmning hamnar därför den<br />

så kallade avskogningen.<br />

När den moderna människans anfäder<br />

kom till Europa för 800 000 år<br />

sedan var mellan 80 och 90 procent<br />

täckt av skog – idag finns drygt hälften<br />

av den skogen kvar. Till skillnad<br />

från förbränningen av olja är det<br />

en process som i det lilla formatet<br />

har pågått under lång tid. Under<br />

årtusenden har människan<br />

[1*2008] shape sca*7


shape cover<br />

bränt skog för att vinna åkermark och<br />

huggit ved för att tillreda det odlade.<br />

Men även här har utvecklingen accelererat<br />

de senaste århundradena. Sedan<br />

början av 1800-talet har jordens<br />

befolkning sexdubblats vilket innebär<br />

en dramatiskt ökad försörjningsbörda.<br />

Samtidigt har ny teknik gjort det enklare<br />

att snabbt avverka stora skogsområden.<br />

Skövlingen av de stora regnskogarna i<br />

tropikerna har starkt ökat obalansen i<br />

kretsloppet och står för en femtedel av<br />

utsläppen av kol i atmosfären.<br />

Bland de värst drabbade länderna<br />

finns Brasilien, Malaysia, Demokratiska<br />

republiken i Kongo och världens troligen<br />

värsta skogskövlare, Indonesien. Varje<br />

timme försvinner en yta indonesisk<br />

regnskog motsvarande 300 fotbollsplaner.<br />

Enligt Greenpeace har landet redan<br />

huggit ner 72 procent av sina urskogar.<br />

Skogskövlingens negativa följder i form<br />

av utsläppen av kol har placerat Indonesien<br />

och Brasilien på topp, efter Kina<br />

och usa, i Världsbankens utsläppsliga.<br />

iROniSkT nOg äR skogsskövlingen<br />

idag bland annat en följd av den ökande<br />

efterfrågan på icke-fossila och mer miljövänliga<br />

bränslen. Regnskogens åtråvärda<br />

palmolja kan nämligen även bli<br />

biodiesel. Både Brasilien och Indonesien<br />

har i en rad internationella överenskommelser<br />

förbundit sig att hejda skövlingen.<br />

Men då mellan 80 och 90 procent<br />

av avverkningen uppskattas vara illegal<br />

och utförs i otillgängliga områden är<br />

den trots ambitiösa utfästelser svår att<br />

hejda, även om det nu dyker upp allt fler<br />

hoppfulla tecken (se artikel intill).<br />

Länge handlade debatten om världens<br />

skogar i allmänhet och regnskogarna i<br />

8*sca shape [1*2008]<br />

Skogen har en avgörande betydelse för koldioxidbalansen. Träden fångar upp enorma mängder<br />

koldioxid ur luften och med hjälp av solens energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden<br />

till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och på så sätt lagras<br />

kol i den växande skogen.<br />

synnerhet om den enorma artrikedom<br />

som hotades vid avverkning. Men med<br />

klimatfrågans entré som total dominant<br />

på miljöscenen har fokus svängt<br />

och skapat en ny roll för världens skogar<br />

i miljödebatten.<br />

Redan när den så kallade ”Sternrapporten”<br />

2006 slog an tonen för den<br />

ödesmättade klimatfrossa som skulle<br />

drabba oss slogs det fast ett en stor del<br />

av klimatdilemmat kunde lösas om<br />

skogsskövlingen stoppades.<br />

de goda nyheterna<br />

är att träd är extremt<br />

effektiva för att fånga<br />

och lagra kol.<br />

På fn:s uppmärksammade klimatmöte<br />

på Bali var avskogningen för första<br />

gången en av huvudpunkterna på agendan<br />

vid internationella förhandlingar. I<br />

kraft av sin storlek och förmåga att binda<br />

enorma mängder kol har regnskogarna<br />

fått huvudrollen när experter och<br />

politiker fått upp ögonen för skogarnas<br />

betydelse för klimatet.<br />

Men även om de skulle lyckas i sin<br />

målsättning handlar det om att hejda,<br />

snarare än att vända en utveckling. I<br />

orört skick avger de tropiska skogarna<br />

lika mycket kol som de tar upp.<br />

Men utanför den tropiska zonen finns<br />

skogar som inte bara kan hålla nollan, utan<br />

också kan skapa plus på klimatkontot.<br />

I en forskningsrapport ledd av finländske<br />

professorn Pekka Kauppi, ledamot<br />

av fn:s klimatpanel, har skogarna<br />

inom eu gjort större nytta för<br />

kolbalansen i atmosfären


Avverkat virke blir trä- och pappersprodukter där det lagrade kolet finns kvar. Trähus , exempelvis, binder koldioxid under lång tid. Och även<br />

den dag trähuset eller papperet multnar, har den totala mängden kol i atmosfären inte ökat. Kolet har ju ursprungligen tagits upp från<br />

atmosfären av ett växande träd. Och om rivningsvirke eller pappersrester används som bränsle och ersätter olja, blir den positiva effekten<br />

på klimatet ännu större.<br />

än de sammanlagda satsningarna på alternativa<br />

energikällor som sol, vind och<br />

bioenergi<br />

– De goda nyheterna är att träd är extremt<br />

effektiva för att fånga och lagra<br />

kol. De ännu bättre nyheterna är att Europas<br />

skogar frodas och växer och kommer<br />

på så vis att spela en allt viktigare<br />

roll för att hjälpa eu att nå sina egna<br />

klimatmål, säger professor Kauppi.<br />

Enligt detta synsätt har nettotillväxten<br />

i skogen sedan 1990 årligen bundit<br />

126 miljoner ton koldioxid. Lettland,<br />

Sverige, Litauen, Slovenien, Finland<br />

och Bulgarien är de länder vars skogar<br />

gör störst klimatnytta, enligt de finska<br />

forskarnas beräkningar. Skogsfattiga<br />

Belgien och Danmark ligger i botten.<br />

klimATFRågAn hAR OCkSå gett<br />

aktörerna inom skogsnäringen en ny<br />

roll i debatten. Enligt en rad experter<br />

på området har ett aktivt och effektivt<br />

skogsbruk den mest gynnsamma inverkan<br />

på utvecklingen. Det innebär att<br />

den totala mängden träd med förmåga<br />

att binda kol ökar. På så vis åstadkoms<br />

en så kallad kolsänka – en minskning av<br />

den totala mängden kol i atmosfären.<br />

Ju mer träbaserade produkter som<br />

används, desto mer kol binds under<br />

olika tidsperioder. Hus som byggs i trä<br />

kan hålla i hundra år och mer. Men även<br />

returpapper binder kol under sin tid i<br />

cirkulation.<br />

Effekten på klimatet kan ses som ett<br />

dolt värde i skogsnäringen i skogrika<br />

länder. I en avhandling från Sveriges<br />

lantbruksuniversitet, slu, rekommenderas<br />

landets beslutsfattare att räkna<br />

upp skogssektorns bidrag till nettonationalprodukten<br />

med 50 procent, för<br />

att sätta siffror på värdet av de växande<br />

skogarnas kolupptag.<br />

Balansräkning<br />

för klimatet<br />

(Koldioxid i miljarder ton)<br />

utsläpp:<br />

Förbränning av<br />

fossila bränslen 6,3<br />

avskogning i tropikerna 1,6<br />

Summa: 7,9<br />

upptag:<br />

hav och sjöar 2,3<br />

ökad biomassa 2,3<br />

i atmosfären 3,3<br />

Summa: 7,9<br />

(Källa Fn: klimatpanel ipcc,<br />

svenska branschföreningen<br />

Skogsindustrierna)<br />

[1*2008] shape sca*9


shape cover<br />

avskogningen minskar<br />

Världens skogar minskar i snitt med 20 000 hektar per<br />

dag. Men takten har under senare år bromsats upp. Efter<br />

århundraden av avskogning har flera regioner vänt utvecklingen<br />

och visar nu en ökning av sina skogsarealer.<br />

text: mattias andersson<br />

enligT Den SenASTe rapporten<br />

från fn-organet fao (Food and Agriculture<br />

Organization) har takten i avskogningen<br />

minskat i samband med att<br />

100 länder etablerat nationella planer<br />

för skogshantering.<br />

En titt på en karta över världens skogar<br />

visar att tio länder förfogar över 80<br />

Sydamerika<br />

Skogsareal 831<br />

utveckling* -4,3<br />

Globalt sett täcker skogen strax<br />

under 4 miljarder hektar, ungefär 30<br />

procent av världens landyta. Enligt<br />

FAOs statistik minskade världens<br />

totala skogsareal med 3 procent mellan<br />

1990 och 2005, en genomsnittlig<br />

nedgång med 0,2 procent per år.<br />

De tio länder som stod för den<br />

största minskningen av skogsarealen<br />

mellan 2000 och 2005 var Brasilien,<br />

10*sca shape [1*2008]<br />

nord- och<br />

Centralamerika<br />

Skogsareal 705<br />

utveckling* -0,3<br />

procent av världens primära naturskog.<br />

– De länder som står inför de största<br />

utmaningarna att upprätthålla en hållbar<br />

skogsskötsel är också de med störst fattigdom<br />

och inhemska stridigheter, sa David<br />

Harcharik, faos biträdande general-<br />

direktör, när rapporten presenterades.<br />

Balansräkning för världens skogar (i miljoner hektar)<br />

Afrika<br />

Skogsareal 635<br />

utveckling* -4<br />

Indonesien, Sudan, Myanmar (Burma),<br />

Zambia, Tanzania, nigeria, Demokratiska<br />

republiken Kongo, Zimbabwe<br />

och Venezuela som tillsammans förlorade<br />

i snitt 8,2 miljoner hektar per år.<br />

De tio länder med störst nettotillväxt<br />

under samma period var<br />

Kina, Spanien, Vietnam, USA, Italien,<br />

Chile, Kuba, Bulgarien, Frankrike<br />

och portugal med en tillväxt på<br />

Oceanien<br />

Skogsareal 206<br />

utveckling* -0,35<br />

skogsfakta<br />

Världen mest skogrika länder:<br />

land Miljoner hektar:<br />

1 ryssland 809<br />

2 Brasilien 478<br />

3 Kanada 310<br />

4 uSa 303<br />

5 Kina 197<br />

6 australien 164<br />

7 Kongo (Demokr. rep.) 134<br />

8 indonesien 88<br />

9 peru 69<br />

10 indien 64<br />

Sverige 28<br />

europa inkl.<br />

Ryska Federationen<br />

Skogsareal 1001<br />

utveckling* +0,6<br />

Asien<br />

Skogsareal 571<br />

utveckling* +1,0<br />

*årligt netto, snitt 2000–2005<br />

i snitt 5,1 miljoner hektar per år.<br />

Den sammanlagda nettoförlusten<br />

i världen var under perioden 1990<br />

till 2000 i snitt 8,9 miljoner hektar<br />

årligen. Mellan 2000 och 2005 har den<br />

minskat till 7,3 miljoner hektar om året.<br />

Finland och Sverige är Europas<br />

skogrikaste länder. Minst skog har<br />

Irland och Island.<br />

(källa: fao)


Låt inte små droppar<br />

få hindra dig<br />

En av fyra kvinnor över 35 år upplever urinläckage. Men det behöver inte vara ett<br />

hinder. TENA Lady Mini Magic TM är ett specialgjort trosskydd för att absorbera<br />

urin och hindra utvecklingen av oönskad lukt. Det är 8 gånger torrare än vanliga<br />

trosskydd. Med TENA Lady Mini Magic TM kan du slippa oron för urinläckage och<br />

istället fortsätta leva livet som du vill!<br />

För miljoner kvinnor är hemligheten<br />

Gratis prov på<br />

www.tena.nu


shape cover<br />

Gamla trähus är inte bara vackra, de är också klimatsmarta.<br />

Miljontals ton kol finns lagrade i trähus<br />

runt om i världen. när de väl rivs kan den lagrade<br />

energin ersätta olja och andra fossila bränslen.<br />

text: mattias andersson foto: istockphoto<br />

<strong>SCA</strong> är Europas största privata<br />

skogsägare och äger 2,6 miljoner<br />

hektar skog i norra Sverige. Den årliga<br />

tillväxten i dessa skogar är knappt<br />

7,5 miljoner kubikmeter av vilka 5,5<br />

miljoner avverkas. Volymen levande,<br />

växande träd i <strong>SCA</strong>s skogar ökar med<br />

knappt 2 miljoner kubikmeter varje år,<br />

vilket innebär att dessa skogar binder<br />

2,6 miljoner ton koldioxid –netto–<br />

per år. Det kan jämföras med att alla<br />

transporter i Sverige årligen släpper<br />

ut ungefär 20 miljoner ton koldioxid.<br />

12*sca shape [1*2008]<br />

Miljövänligt boende<br />

i framtiden? Genom<br />

att byta ut stommen<br />

i ett hus från stål till<br />

trä minskar utsläppen<br />

i byggprocessen<br />

med 17 procent.<br />

Bra för klimatet<br />

Nettotillväxt i <strong>SCA</strong>s skogar<br />

Affärsområdet Forest pro ducts huvudprodukter<br />

är tryckpapper, pappersmassa<br />

och trävaror, men biobränslen<br />

är också en stor och<br />

växande verksamhet. Delar av verksamheten<br />

är energiintensiva.<br />

– Men genom vår stora användning<br />

av biobränslen och genom att den<br />

största delen av den elenergi vi använder<br />

kommer från vatten- eller kärnkraft,<br />

är utsläppen av koldioxid relativt<br />

små när det gäller verksamheten<br />

i Sverige, säger Björn lyngfelt, infor-<br />

TRä äR eTT fantastiskt material som<br />

ersätter mer energikrävande alternativ,<br />

lagrar kol under sin livstid och när det<br />

nått slutet kan det användas som energikälla<br />

istället för fossila bränslen, säger<br />

Bruce Lippke, professor vid University<br />

of Washington, usa.<br />

Han har ägnat många år åt att studera<br />

träets roll inom byggsektorn och<br />

jämfört olika material och dess effekter<br />

på miljön, bland annat genom utsläpp<br />

av koldioxid i atmosfären.<br />

Bara genom att byta ut stommen i ett<br />

hus från stål till trä minskas utsläppen i<br />

byggprocessen med 17 procent.<br />

– Då utgör detta material i snitt bara 6<br />

procent av materialvikten i de jämförelser<br />

vi har gjort. Ännu större effekt uppnås<br />

om man byter ut isolering i fiberglas<br />

mot träbaserade alternativa material,<br />

säger Bruce Lippke, som är noga med<br />

att vara specifik i sina jämförelser.<br />

Träets uppsving som byggmaterial<br />

har naturligtvis hälsats med entusiasm<br />

av företag i träbranschen, men lett till<br />

något av ett ordkrig med betongtillverkarna<br />

som försvarat isoleringsförmåga,<br />

livslängd, pris och hållbarhet för den<br />

egna produkten.<br />

– Hittills har alldeles för lite satsats<br />

på forskning och utveckling inom området,<br />

vilket dagens debatt förhoppningsvis<br />

kan ändra på. Byggbranschen är rätt<br />

konservativ, men intresset verkar vara<br />

på väg att öka, säger Bruce Lippke.<br />

mationschef vid <strong>SCA</strong> Forest products.<br />

– Tittar vi sedan också på upptaget<br />

av koldioxid i våra växande skogar,<br />

så binder de varje år nästan lika<br />

mycket som utsläppen från <strong>SCA</strong>s<br />

alla 400 fabriker i hela världen.<br />

– Det rör sig om en uppskattning,<br />

snarare än något exakt värde.<br />

Modern industriell verksamhet<br />

är en komplex process där exempelvis<br />

transporter och graden av återvinning<br />

av de olika produkterna<br />

spelar in, säger han och pekar på järn-


Lägereld 2.0<br />

Han har både politiker och framåtblickande<br />

investerare på sin sida: ”Cementindustrin<br />

står ensam för 5 procent av<br />

de utsläpp som skapas av människan”,<br />

konstateras i en rapport om byggbranschen<br />

och klimatet från iigcc (the Institutional<br />

Investors Group on Climate<br />

Change), en internationell sammanslutning<br />

av pensionsfonder och institutionella<br />

placerare med klimatintresse.<br />

– Trä spelar en avgörande roll i kampen<br />

mot klimatförändringar, har eukommissionen<br />

slagit fast och försöker<br />

uppmuntra till ett smartare utnyttjande<br />

av skogarna inom unionen – de näst<br />

största i världen.<br />

Beroende på storlek och konstruktion<br />

beräknas ett europeiskt enfamiljshus i<br />

trä spara mellan 5 och 15 ton koldioxid<br />

om trä ersätter andra material där det<br />

är möjligt. Om usa i andra sammanhang<br />

brukar få bära hundhuvudet i kli-<br />

Dagens jakt på hållbara energikällor har skapat ett sug<br />

efter nygamla bränslen. Grottmannens värmande eld<br />

matdebatten, är landet i fråga om kli- flammar åter i miljontals hem, men idag har kvistarna fått<br />

matvänliga byggen ett föregångsland.<br />

Amerikanerna använder till 90 procent<br />

modern förpackning och lågorna vaktas av datakraft.<br />

trästomme vid bygge av enfamiljshus,<br />

jämfört med 10 procent i Europa.<br />

– Det finns en tradition av träbyggan-<br />

text: mattias andersson foto sca<br />

de här och delvis annorlunda tekniker biObRänSlen OCh pelleTS gjor- och andra restprodukter från träindu-<br />

än i Europa. Men vissa saker är svåra de sin entré redan under 1970–talets stri, en ny chans.<br />

att ändra. Vi har till exempel försökt få oljekris, men förde under årtionden en Lågt pris för både plånbok och miljö<br />

folk att sluta bygga källare till sina hus slumrande tillvaro.<br />

och en förnybar resurs som i vissa fall<br />

eftersom det kräver massor av betong då Men när oljepriset åter sköt i höjden växte inom synhåll från det egna hem-<br />

trä inte passar på grund av fukten, säger fick de små ampulliknande energipakemet erbjöd en attraktiv kombination.<br />

Bruce Lippke.<br />

ten, tillverkade i huvudsak av sågspån Det senare argumentet var särskilt vik-<br />

Björn lyngfelt, informationschef vid <strong>SCA</strong><br />

Forest products.<br />

vägstransporter som ett exempel.<br />

Koldioxidutsläppen från järnväg beror<br />

på hur den el som försörjer loken<br />

produceras. I Sverige handlar det nästan<br />

helt om koldioxidfri el från vatten-<br />

och kärnkraft, medan elnätet i<br />

till exempel Tyskland till största delen<br />

försörjs med el från kolkraftverk.<br />

<strong>SCA</strong> arbetar också med förnybar<br />

energiproduktion på andra<br />

håll än i sina egna fabriker.<br />

Totalt 400 vindkraftverk med<br />

en sammanlagd effekt på 2,8 twh<br />

el per år planeras, en investering<br />

på totalt 16 miljarder kronor,<br />

som partnern Statkraft står för.<br />

Även i den andra änden av ekvationen<br />

där tillväxt i skogen fungerar<br />

som kolsänka, söker <strong>SCA</strong> nya vägar.<br />

Ett exempel är introduktionen av<br />

det snabbväxande trädslaget contortatall,<br />

ett trädslag som växer ungefär<br />

40 procent snabbare än vad<br />

svenska trädslag hade gjort på samma<br />

mark. Genom snabb tillväxt binds<br />

ungefär 2 miljoner ton koldioxid varje<br />

år. Det är dubbelt så mycket som<br />

de samlade utsläppen från <strong>SCA</strong>s hela<br />

skogsindustriella verksamhet.<br />

[1*2008] shape sca*13


shape cover<br />

tigt i usa som med jämna mellanrum<br />

drabbas av nationell ångest över landets<br />

stora beroende av arabisk olja. I usa<br />

ökade oljepriset mellan 1999 och 2005<br />

med 151 procent, priset på pellets steg<br />

med mer modesta 36 procent.<br />

Det breda genombrottet kom 2005<br />

pådrivet av stormen Katrina och nya oljeprisrekord.<br />

Efterfrågan överträffade<br />

vida tillgången.<br />

– Vi får säga nej till 90 procent av beställningarna,<br />

berättar Steven J. Walker,<br />

pelletstillverkare som vid tidpunkten<br />

ökat produktionen med 50 procent.<br />

Hans företag New England Wood<br />

Pellet har nu växt än mer och har tagit in<br />

externa investerare för att klara expansionen.<br />

Idag tillverkar ett 80-tal nordamerikanska<br />

pelletsfabriker mer än 1,1<br />

miljon ton pellets årligen.<br />

Även i de skogrika länderna i Skandinavien<br />

har användningen av pellets ökat<br />

snabbt. År 2006 räknas av branschen i<br />

AnTAleT FOnDeR SOm väger in klimatfrågor<br />

i investeringsbeslut har ökat<br />

kraftigt och företagen får svara på allt<br />

fler frågor om sitt arbete med att reducera<br />

utsläppen av koldioxid.<br />

Under 2007 fick sca en placering<br />

som världstvåa i miljömedvetande i eiris<br />

(Ethical Investment Research Services)<br />

rankning samt en topplacering<br />

på Världsnaturfondens internationella<br />

betygslista.<br />

<strong>SCA</strong>s miljöchef patrik isaksson,<br />

hur märks det växande intresset<br />

för klimatfrågor hos placerarna?<br />

– Utvecklingen har gått snabbt och<br />

antalet fonder som väger in klimatfrågor<br />

har ökat kraftigt i Europa under de senaste<br />

åren. Dels har många av de stora<br />

breda fonderna tagit in klimatfrågan<br />

som ett kriterium för sitt urval, dels har<br />

många existerande miljöfonder fokuserat<br />

mer på klimatet. Det har också tillkommit<br />

en rad rena klimatfonder.<br />

Varför är investerarna intresserade?<br />

– För vissa investerare är det avgörande<br />

att förstå hur värdet av deras investering-<br />

14*sca shape [1*2008]<br />

pellets är förnybar energi i balans med kolmängden i atmosfären. De små ampulliknande energipaketen<br />

tillverkas i huvudsak av sågspån och andra restprodukter från träindustri.<br />

Sverige som det stora genombrottsåret<br />

med en försäljningsökning på 72 procent<br />

under det första halvåret.<br />

Förutom att vara förnybar energi i<br />

balans med kolmängden i atmosfären är<br />

Hett för miljösmarta placerare<br />

ar påverkas av faktorer knutna till klimatförändringarna.<br />

Man vill klarlägga<br />

hur bolagen påverkas av politiska ingripanden<br />

som lagstiftning eller<br />

skatter, tekniska innovationer,<br />

förändringar i kundbeteenden<br />

och ändrad väderlek. För sca<br />

är elpriset och tillgången på<br />

vedråvara två viktiga faktorer<br />

som indirekt påverkas av klimatfrågan.<br />

hur populära är <strong>SCA</strong>-aktierna<br />

hos hållbarhetsplacerarna?<br />

–Mycket populära, ungefär<br />

tio procent av aktierna ägs idag<br />

av fonder som väger in hållbarhetsarbetet<br />

i sin placerings-<br />

policy. Drygt hälften av dessa<br />

är placerare som använder bolagets hållbarhetsarbete<br />

som en extra riskparameter.<br />

Resten är fonder med renodlad inriktning<br />

på att bara investera i de företag<br />

som är bäst i sin bransch inom miljö och<br />

socialt arbete.<br />

Vägs skogens betydelse för kolbalansen<br />

in i värderingen?<br />

pellets renast av de fasta bränslena även<br />

ifråga om övriga utsläpp. Ett resultat av<br />

låg fukthalt och optimal förbränning,<br />

som ofta styrs via kaminens dator även i<br />

vanliga villakaminer.<br />

– Ibland, men den borde få mer uppmärksamhet<br />

med tanke på att nettotillväxten<br />

i våra skogar i Europa binder 2,6<br />

miljoner ton kol årligen.<br />

Nästan lika mycket som utsläppen<br />

från samtliga våra<br />

400 fabriker i hela världen.<br />

Det finns idag ingen<br />

möjlighet för sca att till<br />

exempel tillgodoräkna sig<br />

den årliga nettoabsorbtion<br />

som sker i våra skogar<br />

inom eus system för handel<br />

med utsläppsrätter. Men<br />

kolsänkor finns med i Kyotoprotokollet<br />

som en viktig<br />

faktor och kan öka i ekonomisk<br />

betydelse i framtiden.<br />

kommer intresset att fortsätta växa?<br />

– Ja definitivt, ett intressant exempel<br />

på detta är initiativet Carbon Disclosure<br />

Project (cdp) som utgör den största internationella<br />

undersökningen av stora bolags<br />

hantering av klimatfrågan. Investerare<br />

som står bakom denna undersökning<br />

motsvarar mer än 40 triljoner kronor.<br />

<strong>SCA</strong>s miljöchef patrik<br />

Isaksson tror att intresset<br />

för klimatmedvetna fonder<br />

kommer att växa .<br />

växer 20 % per år<br />

<strong>SCA</strong> Bionorr i Härnösand producerar<br />

175 000 ton träpellets om<br />

året vid två produktionsenheter.<br />

Inom segmenten villa och fastigheter,<br />

som Bionorr i huvudsak<br />

inriktar sig på, har försäljningsökningen<br />

räknat i volym varit 60<br />

procent mellan 2005 och 2007.<br />

– Vi räknar med en fortsatt positiv<br />

tillväxttakt i volym på ca 20<br />

procent de kommande åren inom<br />

privata hushåll, fastigheter och<br />

mindre industrier säger Stefan<br />

rönnqvist, vd för <strong>SCA</strong> Bionorr.


SCL3702<br />

NEW PATTERNS.<br />

12 fresh looks from Libra.


shopping i shanghai<br />

Kinas medelklass blir allt större, rikare och mer<br />

shoppingsugen. Utbudet växer därefter. I Kina<br />

finns några av världens största butiksgallerior.<br />

text: jan hökerBerg foto: getty images<br />

16*sca shape [1*2008]<br />

DeT äR en kylig onsdagskväll i mitten<br />

av januari och det börjar bli sent, men<br />

kunderna trängs fortfarande i Shanghais<br />

Super Brand Mall. Detta köpcentrum<br />

i tio våningar inrymmer butiker<br />

för en rad kända<br />

internationella<br />

varumärken inom<br />

mode, elektronik,<br />

smycken, leksaker,sportutrustning<br />

och fritid.<br />

Här finns dessutom<br />

restauranger,<br />

en biograf, ett gym, en skridskobana på<br />

åttonde våningen samt en välsorterad<br />

livsmedelsavdelning i källarplanet.<br />

Den 240 000 m 2 stora butiksgallerian<br />

Super Brand Mall har blivit ett landmärke<br />

i Shanghai. Den ligger intill tvtornet<br />

Oriental Pearl i det nya området<br />

Pudong och syns tydligt från Bund på<br />

andra sidan floden Huangpu. När gallerian<br />

invigdes år 2002 skröt man med att<br />

den var Asiens största, men idag är den<br />

bara en av flera liknande anläggningar<br />

enbart i Kina.<br />

på många sätt li<br />

mer ett slags nö<br />

än en butiksgal


världens största Butiksgallerior<br />

i Asien återfinns åtta av världens tio största butiksgallerior, varav sex har tillkommit under de senaste tre åren.<br />

butiksgalleria invigningsår butiksyta (m 2 )<br />

South china Mall (Dongguan, Kina) 2005 660 000<br />

golden resources Shopping Mall (Beijing, Kina) 2004 560 000<br />

SM Mall of asia (pasay city, Filippinerna) 2006 390 000<br />

West edmonton Mall (edmonton, Kanada) 1981 350 000<br />

SM Megamall (Mandaluyong, Filippinerna) 1991 335 000<br />

Berjaya times Square (Kuala Lumpur, Malaysia) 2005 320 000<br />

Beijing Mall (Beijing, Kina) 2005 320 000<br />

Zhengjia plaza/ grandview Mall (guangzhou, Kina) 2005 280 000<br />

SM city north edsa (Quezon city, Filippinerna) 1985 280 000<br />

King of prussia Mall (philadelphia, uSa) 1962 260 000<br />

Källa: Forbes/Eastern Connecticut State University.<br />

– På många sätt liknar den mer ett<br />

slags nöjespark än en butiksgalleria, säger<br />

Paul Terry, försäljnings- och marknadsdirektör<br />

vid sca Packaging Asia,<br />

som bor i närheten.<br />

Shanghai är Kinas kommersiella centrum,<br />

och de flesta som shoppar här tillhör<br />

Kinas snabbt växande medelklass.<br />

Kina har 1,3 miljarder invånare, men<br />

omkring 70 procent av dem är fortfarande<br />

fattiga och tjänar mindre än 850 kronor<br />

i månaden. Av den återstående delen<br />

av befolkningen finns det mer än 18 000<br />

som har en förmögenhet på mer än 85<br />

miljoner kronor, 440 000 på över 8,5<br />

miljoner, och antalet miljonärer i yuan<br />

– med tillgångar på åtminstone 850 000<br />

kronor – uppgår idag till 43 miljoner eller<br />

3,3 procent av befolkningen.<br />

Många av de förmögna har gjort sina<br />

klipp på fastigheter och aktier. I dag finns<br />

det över 100 miljoner aktieägare i Kina,<br />

betydligt fler än de 70 miljoner som är<br />

medlemmar i kommunistpartiet.<br />

Super Brand Mall i Shanghai uppfördes<br />

av thailändska Chia Tai Group,<br />

men bygget försenades<br />

i flera år<br />

på grund av den<br />

knar den<br />

jespark<br />

leria<br />

asiatiska finanskrisen<br />

i slutet av<br />

1990-talet. Det<br />

gick också trögt<br />

efter den offi-<br />

ciella invigningen och många misstag<br />

gjordes.<br />

Idag har Super Brand Mall passerats<br />

i storlek av många andra kinesiska jättegallerior.<br />

Den mest storslagna är South China<br />

Mall i Dongguan i provinsen Guangdong,<br />

som är världens största butiksgalleria.<br />

Här finns väderkvarnar och<br />

temaparker såväl som en kopia av triumfbågen<br />

i Paris.<br />

Gallerian är lika lång som sex fotbollsplaner<br />

och beskrivs av sin byggherre,<br />

den kinesiske miljardären Alex Wu,<br />

som ”ett komplett konsumtionscentrum<br />

som integrerar rekreation, mat, resor,<br />

fritid och kultur”.<br />

Men idag är förmodligen tillgången<br />

högre än efterfrågan. Den genomsnittlige<br />

kinesen föredrar fortfarande att göra<br />

sina inköp i traditionella småbutiker på<br />

bakgatorna och i familjeägda affärer på<br />

huvudgatorna. Men det kan förändras<br />

snabbt, precis som allting annat i Kina.<br />

– De stora galleriorna i städernas centrala<br />

delar kommer att överleva, men<br />

de som ligger i utkanterna lever farligt<br />

eftersom de saknar ett tillräckligt stort<br />

befolkningsunderlag, säger Steven Beesley,<br />

en av grundarna och chef för det<br />

Hongkongbaserade Institute of Shopping<br />

Centre Management i en intervju<br />

på Eastern Connecticut State Universitys<br />

hemsida.<br />

trend<br />

snygg exponering<br />

säljer i kina<br />

I Kina har <strong>SCA</strong> packaging Asia<br />

ett nära samarbete med ledande<br />

stormarknadskedjor som till<br />

exempel det brittiska Tesco,<br />

amerikanska Wal-Mart, franska<br />

Carrefour och tyska Metro.<br />

–Vi utgör en länk mellan amerikanska<br />

och europeiska normer som<br />

vi sedan anpassar efter lokala önskemål,<br />

säger paul Terry, försäljnings-<br />

och marknadsdirektör vid<br />

<strong>SCA</strong> packaging Asia i Shanghai.<br />

när varor tillverkas i Kina vill<br />

producenterna också att de förpackas<br />

där. I butikerna i väst levereras<br />

varorna vanligtvis på lastpallar<br />

färdiga att ställas ut i butiken.<br />

Allt för att minimera personalkostnaderna.<br />

Utformningen ska<br />

optimera produktexponeringen,<br />

utnyttja utrymmet på bästa<br />

sätt och underlätta en snabb<br />

och enkel utplacering i butiken.<br />

–Eftersom personalkostnaderna<br />

i Kina är lägre behöver man inte<br />

tänka så mycket på utstuderade<br />

produktexponeringar. Istället<br />

fokuserar butikerna främst på<br />

att se till att varorna ser attraktiva<br />

ut på hyllorna genom att utnyttja<br />

personalen för uppackning<br />

och skyltning, säger paul Terry.<br />

<strong>SCA</strong> packaging Asias omsättning<br />

år 2007 var 230 miljoner dollar.<br />

[1*2008] shape sca*17


trend<br />

Rock’n’roll-generationen<br />

målgrupp med krav<br />

I år fyller den första kullen av babyboomgenerationen<br />

62 år. De 70 miljoner amerikaner som växte<br />

upp med rock'n'roll och det kalla kriget kommer att<br />

få stor betydelse för inkontinensskyddsmarknaden.<br />

text marilyn posner foto: getty images<br />

Den AmeRikAnSkA babyboomgenerationen<br />

– födda mellan 1946 och 1964<br />

– har ofta bättre ekonomi och en större<br />

disponibel inkomst än andra grupper.<br />

I takt med att behovet av inkontinensskydd<br />

ökar blir också kostnaden för<br />

dem av mindre betydelse.<br />

– Allt fler konsumenter, framför allt<br />

babyboomgenerationen, förväntas välja<br />

produkter av högre kvalitet och de letar<br />

efter varumärken med bästa komfort<br />

och funktion, säger Virginia Lee, marknadsanalytiker<br />

vid Euromonitor International.<br />

– Man räknar med en snabbare tillväxt<br />

när det gäller lättare inkontinensprodukter<br />

specielllt om tekniken fortsätter<br />

att utvecklas, säger Virginia Lee.<br />

18*sca shape [1*2008]<br />

Mellan 18 och 30 procent av alla över<br />

65 år lider av inkontinens, ett vanligt<br />

problem bland äldre, men inte hos alla.<br />

Fler kvinnor än män lider av någon<br />

form av urininkontinens, framför allt<br />

ansträngningsinkontinens. Enligt den<br />

amerikanska organisationen Agency<br />

for Healthcare Research and Quality<br />

har omkring 25 procent av alla kvinnor<br />

mellan 30 och 59 år någon gång upplevt<br />

problemet.<br />

Den kraftiga tillväxten av inkontinensprodukter<br />

förväntas fortsätta, till<br />

gagn för sca och dess globala varumärke<br />

tena. sca Personal Care arbetar<br />

kontinuerligt för att utveckla sin inkontinensproduktlinje.<br />

målgrupp<br />

enligt Daniel lafferty, <strong>SCA</strong>s<br />

marknadsdirektör för home caresegmentet<br />

i nordamerika, är målgruppen<br />

för inkontinensskydd inte<br />

bara de som lider av inkontinens,<br />

utan också deras vårdgivare som<br />

ofta har stort inflytande ifråga om<br />

vilka märken och produkter som<br />

ska köpas in.<br />

med vårdgivare menas såväl<br />

utbildad vårdpersonal som<br />

anhöriga, som kan vara allt<br />

ifrån inneboende släktingar till<br />

en familjemedlem som hjälper<br />

till med dagliga aktiviteter<br />

som bad, inköp och matlagning<br />

några gånger i veckan.<br />

– babyboomgenerationen har<br />

bättre ekonomi och för dem är<br />

vårdhem inget lockande alternativ.<br />

För att begränsa utgifterna<br />

vill både konsumenter<br />

och beslutsfattare att man<br />

ökar möjligheterna att bo kvar<br />

hemma, säger Daniel lafferty.<br />

Allt eftersom marknaden växer<br />

och förändras, kommer <strong>SCA</strong><br />

pesonal Care att fortsätta förändras,<br />

både ifråga om de produkter<br />

man erbjuder och hur och var<br />

dessa produkter finns att tillgå.


hett att<br />

e-handla<br />

När auktionssajten eBay firade tre år i Belgien<br />

kunde de räkna in 2,5 miljoner unika besökare.<br />

Var fjärde belgare har besökt sajten. E-handeln<br />

firar triumfer i hela Europa.<br />

text johan rapp foto: istockphoto<br />

AmeRikAnSkA eBays framgångar är<br />

ett tydligt bevis på hur populärt onlineshopping<br />

har blivit. Storbritannien,<br />

Tyskland och Frankrike är de länder i<br />

Europa där e-handeln omsätter mest<br />

pengar, och flera östeuropeiska länder<br />

är på frammarsch. Enligt Tanguy Peers,<br />

före detta vd för eBay i Belgien, beror<br />

framgångarna till stor del på att kunderna<br />

känner allt större trygghet när de<br />

handlar på nätet, bland annat tack vare<br />

säkra betalsystem som PayPal.<br />

– E-handeln förväntas fortsätta växa<br />

i hög takt i Europa, säger Aad Weening,<br />

generalsekreterare på emota, det<br />

europeiska förbundet för e-handel och<br />

postorder.<br />

Kläder, böcker, hemelektronik, cd-<br />

och dvd-skivor är de varor som säljer bäst<br />

på nätet. En förutsättning för att e-handeln<br />

ska kunna växa sig stark i ett land<br />

är att de allra flesta har tillgång till Inter-<br />

70<br />

60<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

procent av den totala befolkningen som har beställt varor eller tjänster<br />

via nätet för privat bruk under de tre senaste åren i Europa.<br />

norge<br />

Sverige<br />

Danmark<br />

Tyskland<br />

nederländerna<br />

Storbritannien<br />

Finland<br />

Österrike<br />

Irland<br />

EU genomsnitt<br />

Frankrike<br />

Tryck ”Enter” och varan är på väg. nätbutiker<br />

lockar allt fler köpare i Europa.<br />

net, helst bredband med god kapacitet.<br />

I Sverige ökar e-handeln stadigt, delvis<br />

tack vare ett väl utbyggt bredbandsnät.<br />

Här är böcker den mest populära varan<br />

på nätet – var femte bok säljs online. De<br />

svenska e-handelsföretagen är optimis-<br />

Belgien<br />

Spanien<br />

2004<br />

Slovenien<br />

Tjeckien<br />

polen<br />

2005 2006<br />

Slovakien<br />

Italien<br />

Ungern<br />

Grekland<br />

rumänien<br />

källa: eurostat 2007, industry, trade and services<br />

trend<br />

tiska och de flesta räknar med ökad försäljning<br />

under det närmaste halvåret.<br />

– Troligtvis kommer e-handeln fortsätta<br />

att utvecklas snabbare än den traditionella<br />

detaljhandeln, säger Jonas<br />

Arnberg, analytiker på Handelns utredningsinstitut,<br />

hui. Det är en ny bransch<br />

där allt fler ger sig in och utvecklar nya,<br />

nischade koncept, och näthandeln får<br />

ständigt nya konsumenter.<br />

Jonas Arnberg nämner livsmedelshandeln<br />

som en potentiellt växande<br />

marknad på nätet. Problemet är att hitta<br />

bra förpackningslösningar som håller<br />

maten fräsch under långa transporter.<br />

Dessutom är inte konsumenterna beredda<br />

att betala särskilt mycket mer för<br />

mat köpt på nätet.<br />

– Jag tror att vi snart kommer att få se<br />

en ny kundgrupp, 80- och 90-talisterna<br />

som är uppväxta med dator. För dem<br />

känns det naturligt att handla på nätet,<br />

men ännu så länge är de inte särskilt<br />

köpstarka, säger Jonas Arnberg.<br />

e-maten Behöver<br />

förpackningar<br />

Böcker, cd/dvd-skivor och<br />

kläder är det som säljer mest<br />

över nätet. För dessa produkter<br />

räcker det med enklare lådor av<br />

wellpapp för att klara transporten,<br />

och wellpapp-förpackningar<br />

var <strong>SCA</strong> packagings första<br />

lösning för distanshandeln. Men<br />

nya varor dyker upp och kräver<br />

andra typer av förpackningslösningar.<br />

Ett sådant exempel<br />

är mat som köps via nätet.<br />

– Utmaningen är att få maten att<br />

hålla rätt temperatur under distributionen,<br />

säger Torben K nielsen,<br />

marknadschef på <strong>SCA</strong> packaging<br />

i Danmark. Vi arbetar med<br />

kylförpackningar av bland annat<br />

cellplast. Det är ju av stor vikt att<br />

kunna hålla kött och fisk väl kylt.<br />

livsmedel utgör än så länge bara<br />

en liten del av e-handeln i Danmark,<br />

och ännu mindre i Sverige;<br />

här är avstånden längre vilket<br />

försvårar distributionen ytterligare.<br />

Torben K nielsen tror ändå<br />

att vi snart får se en ökning<br />

av matinköp via nätet.<br />

[1*2008] shape sca*19


profil<br />

20*sca shape [1*2008]<br />

inno<br />

utan


vatör<br />

h<br />

gränser<br />

Det Solgun Drevik inte vet om kvinnlig anatomi, bindor<br />

och trosskydd är förmodligen inte värt att veta. Mer än 50 patent<br />

visar hur väl Solgun och hennes team vid sca<br />

i Göteborg lyckats omsätta kunskap och kreativitet<br />

i innovationer som blivit konkreta produkter.<br />

ur långt kan man utveckla en menstruationsprodukt<br />

egentligen? Bara fantasin sätter<br />

gränser, menar Solgun Drevik, som arbetat<br />

som produktutvecklare för kvinnliga menstruationsprodukter<br />

vid sca i snart 22 år.<br />

– Produktutveckling innebär att aldrig slå sig till ro och<br />

vara helt nöjd. Idag handlar det egentligen mest om utveckling<br />

och förbättring i små steg. Vi har redan kommit så<br />

långt när det gäller bindornas prestanda att vi skulle kunna<br />

minska absorptionsförmågan med en tredjedel och ändå<br />

tillfredsställa en genomsnittlig kvinnas behov. Det innebär<br />

å andra sidan att vi har kunnat fokusera mera på komfort.<br />

Som produktutvecklare, hur vet man i vilken riktning<br />

man ska driva utvecklingen? Genom att lyssna på användarna<br />

förstås. Och Solgun tillbringar mycket tid i fokusgrupper<br />

och andra konsumentforum, för att pejla dagens<br />

och framtidens behov och möjligheter.<br />

– Det gäller att alltid vara så nära konsumenten som<br />

möjligt. Och dagens krävande konsument vill ha allt –<br />

helst på samma gång. Det ska vara miljöanpassat, lätt,<br />

tunt, mjukt, säkert, diskret, bekvämt, billigt… i fräck förpackning<br />

som sticker ut men ändå är diskret. Allt på en<br />

gång är förstås omöjligt, särskilt när önskemålen går stick<br />

i stäv med varandra, skrattar Solgun.<br />

likSOm på De flesta andra områden handlar en viktig<br />

trend inom menstruationsprodukter om miljö. Eftersom<br />

bindor och tamponger av kvalitets- och hygienskäl inte<br />

tillverkas av återvunnen fiber måste man fokusera på<br />

andra aspekter.<br />

text: jonas rehnBerg foto: svante örnBerg<br />

– Allting som kan påverka miljön måste vi ta hänsyn<br />

till. Och miljön påverkar hela branschen. Vi tittar på produktens<br />

hela livscykel och drar vårt strå till stacken genom<br />

att optimera materialanvändningen och se till att kunden<br />

får mindre sopor att slänga.<br />

Att huvudingrediensen utgörs av skogsråvara i form av<br />

högabsorberande cellulosa är en fördel när det gäller att<br />

kommunicera miljöfördelar, påpekar Solgun, som ändå<br />

menar att det är viktigt att hålla sig à jour med utvecklingen<br />

inom materialområdet.<br />

– Vad gör vi om något av våra material tar slut? Man måste<br />

följa utvecklingen och vara uppmärksam på substitut till<br />

både ens egen produkt och produktkategorin som sådan.<br />

en AnnAn VikTig trend för menstruationsprodukter<br />

är vad Solgun kallar ”lull-lull”.<br />

– Och då handlar det inte främst om själva produkten,<br />

utan om förpackningen och andra attribut. Det ska synas<br />

att man köper ett visst varumärke, men det ska förstås inte<br />

synas att man använder själva produkten. Förpackningen<br />

ska vara så fräck att man kan ha den framme, men ändå<br />

vara diskret, ler Solgun.<br />

Att följa med i konsumenttrender innebär också att studera<br />

modets svängningar. Vid ett besök på modemässan i<br />

Lyon nyligen konstaterade Solgun nöjt att minst hälften av<br />

modellerna på catwalken använde stringtrosor.<br />

Och det var kanske med ett stänk av nostalgi, eftersom<br />

just stringtrosan banade väg för en av Solguns mest framgångsrika<br />

innovationer – trosskyddet Libresse String som<br />

lanserades 1999 och fortfarande säljer bra.<br />

[1*2008] shape sca*21


profil<br />

Solguns team kombinerar kreativitet med kunskap och utvecklar<br />

ständigt nya bindor.<br />

För Solguns team är det ändå produkten som står i centrum.<br />

Genom att kombinera kreativitet med kunskap har man<br />

lyckats utveckla ständigt nya generationer menstruationsprodukter<br />

med hjälp av att pröva nya smarta grepp. Så smarta<br />

att Solgun idag kan titulera sig Sveriges främsta kvinnliga<br />

uppfinnare med runt 50 patent i skrivbordslådan.<br />

Ett av teamets genombrott under senare år är en ny<br />

binda med en patentskyddad kombination av material<br />

och form som gör produkten tredimensionell när den används.<br />

För kvinnan bidrar den optimala passformen till<br />

tryggheten.<br />

Det är en produktfördel som ligger till grund för devisen<br />

Secure Fit, som sca tillämpar på flera menstruationsprodukter<br />

som blivit riktiga storsäljare och ökat scas marknadsandel<br />

över hela världen. Den nya bindan marknadsförs<br />

under olika namn, som till exempel Libresse Invisible.<br />

Innovationen uppmärksammades även vid Seoul International<br />

Invention Fair, där Solgun i hård konkurrens med<br />

288 uppfinnare från 20 länder tog hem en bronsmedalj.<br />

Solgun påpekar att en bindas komfort och trygghet<br />

baseras på en kombination av absorptionsförmåga och<br />

passform.<br />

– En aldrig så bra absorptionsförmåga spelar liten roll<br />

om bindan sitter på fel ställe.<br />

Solgun har turen att arbeta på en marknad som bara<br />

växer. Inte så mycket i Europa, men ute i världen där hon<br />

ser en fantastisk potential, ett ”smörgåsbord” av länder i<br />

snabb ekonomisk utveckling, där helt nya användare ständigt<br />

tillkommer.<br />

22*sca shape [1*2008]<br />

då svarade<br />

”mamma g<br />

som bara ta<br />

juST nu ARbeTAR Solgun med utveckling av tamponger<br />

för den australiska marknaden, där sca fortfarande tillverkar<br />

och säljer sådana. För Solguns del var det närmare<br />

20 år sedan hon senast arbetade med tamponger.<br />

– Konkurrenssituation och konsumentpreferenser ser<br />

väldigt annorlunda ut idag. Samtidigt är sca fortfarande<br />

ensamt om att täcka hela tampongen med så kallad nonvowen,<br />

ett icke-vävt material, som ger en luddfri produkt.<br />

Ingen annan tillverkare har förmått följa i våra fotspår.<br />

Även om Solgun har arbetat med att utveckla menstruationsprodukter<br />

i flera decennier är hon inte rädd för att<br />

idéerna ska ta slut.<br />

– Oh nej, jag är full av idéer, sen är det en annan sak om<br />

konsumenterna vill betala för dem eller inte.<br />

Och att döma av resultaten från de fokusgrupper som<br />

Solgun lyssnar till finns det användare som själva har idéer<br />

och är redo för än mer avancerade menstruationsprodukter.<br />

En ny generation kvinnor, med en ny syn på teknologi<br />

och kommunikation, är här.<br />

– En ung kvinna föreslog att vi skulle utveckla en binda<br />

som skickar sms när det är dags att byta. Även om det nog<br />

är för dyrt att genomföra i praktiken är det en trigger för<br />

oss. Vi frågar oss om det finns någon teknik vi kan använda<br />

oss av för att uppfylla den här typen av önskemål.<br />

Själv har Solgun alltid varit intresserad av teknik och<br />

hur saker och ting fungerar. När hon som barn åkte Spöktåget<br />

på Lisberg hade hon inte ens tid att bli rädd.<br />

– Jag var för upptagen med att försöka lista ut hur grejerna<br />

funkade.<br />

Flera medlemmar av familjen arbetade vid skf i Göteborg,<br />

där Solgun under sin gymnasietid tillbringade åtskilliga<br />

timmar i labbet. Teknikintresset väcktes när hon<br />

skulle göra sin praktik i nionde klass och hamnade hos sin<br />

bror som då arbetade på 2:a Helikopterdivisionen i Säve.<br />

Hennes egna söner, idag 14 och 16, visar samma fallenhet<br />

för att upptäcka och laborera, berättar hon, men när de<br />

var yngre visste de för litet om kvinnors biologi för att riktigt<br />

förstå vad mamma sysslade med på jobbet.<br />

– När den yngsta sonen var 4 år och gick på dagis skulle<br />

barnen berätta vad deras föräldrar arbetade med. Då svarade<br />

han att ”mamma gör plåster som bara tanter kan ha”,<br />

skrattar Solgun.<br />

Tur att mamma gör så bra plåster att hon till och med får<br />

medalj för det. Och tur för världens alla ”tanter”, som kan<br />

sova gott om natten.


han att<br />

ör plåster<br />

nter kan ha”<br />

detta är solgun<br />

nAmn: Solgun Drevik<br />

TiTel: Associate Scientist vid<br />

r&D Feminine, <strong>SCA</strong> personal Care<br />

FAmilj: Maken Marcus och<br />

sönerna Hampus 14 och linus 16<br />

ålDeR: 41<br />

FAVORiTwebbplATS:<br />

Blocket.se<br />

FAVORiTReSmål uTAnFöR<br />

SVeRige: Italien<br />

mOTTO: Gör det!<br />

hObby: renovera huset och<br />

gamla prylar<br />

köR: En svart Saab 9-5 Biopower<br />

hemlig lAST: Mörk choklad<br />

SenAST SeDDA Film på biO:<br />

Tatuerad Torso<br />

Dålig på: Att uppskatta min tid<br />

– och att säga nej


teknik<br />

jakten på ett lu<br />

En mänsklig panel bedömer vad papperet luktar. provet<br />

förbereds ett dygn i förväg. papperet klipps, läggs i en<br />

e-kolv täckt med aluminiumfolie. proven står under lock<br />

så att luften i kolven blir mättad på eventuella flyktiga<br />

ämnen. Sedan tar luktpanelen vid och efter en sniff från en<br />

e-kolv bestäms karaktär och intensitet.<br />

Kemisk analys. De flyktiga ämnena<br />

fastnar på en absorbent, separeras i<br />

en gaskromatograf och identifieras i<br />

en masspektrometer.<br />

en livsmedelsförpackning som luktar surt eller härsket<br />

blir inte populär bland kunderna. nu är forskare vid <strong>SCA</strong><br />

R&D Centre i Sundsvall de oönskade dofterna på spåren.<br />

Verktyget består av en mänsklig luktpanel som kombineras<br />

med en kemisk analys av papperets flyktiga ämnen.<br />

text: susanna lidström illustration: leif åBjörnsson<br />

SkäRpTA miljökRAV gör att många<br />

pappersbruk sluter sina processsystem<br />

för att återanvända så mycket vatten som<br />

möjligt. Samtidigt finns stora krav på produktsäkerhet,<br />

till exempel att papper som<br />

används till livs medelsförpackningar ska<br />

vara så rent som möjligt och inte avge lukt<br />

och smak.<br />

− Detta går lite stick i stäv med varandra.<br />

Bruken finslipar hela tiden sina<br />

produktionsprocesser för att klara<br />

24*sca shape [1*2008]<br />

balansgången mellan alla krav på säkerhet,<br />

kvalitet och miljöhänsyn, säger<br />

Ulrika Andreasson, forskningsingenjör<br />

vid sca r&d Centre.<br />

Hon betonar att man vid återanvändning<br />

av vatten måste ta hänsyn till att det<br />

kan förändra bakteriefloran i vattnet.<br />

Slutna system ger en ökad risk för syrefattighet,<br />

vilket kan ge upphov till fettsyror<br />

som ättiksyra och smörsyra. Och<br />

dessa ämnens karaktäristiska stickande<br />

respektive härskna doft kan slå igenom<br />

till papperet som produceras.<br />

Andra lukter härrör från själva råvaran,<br />

både nyfiber och returfiber. Ämnen<br />

som normalt finns i veden kan när<br />

de oxideras bilda en särskild typ av aldehyd<br />

(en form av kolväte) som ger en<br />

ganska intensiv lukt. Detsamma gäller<br />

bindemedel som finns i tryckfärgen hos<br />

returpapper.<br />

FöR ATT hjälpA bruken med sin<br />

kvalitetsgranskning har sca r&d Centre<br />

satt ihop en luktpanel som specialiserat<br />

sig på att bedöma lukt från papper<br />

och förpackningar. Vid reklamationer<br />

och årliga kontroller tas prover från sca<br />

Containerboards bruk som tillverkar<br />

liner. Det är ursprungsmaterialet till<br />

wellpapp, som bland annat används för<br />

att förpacka livsmedel.


ktfritt papper<br />

resultaten stäms av mot<br />

varandra för att avgöra<br />

vilka ämnen som ger<br />

upphov till lukt.<br />

därför används inte elektronisk näsa<br />

För att bedöma lukt används ibland<br />

även elektroniska sensorer kopplade<br />

till ett mätinstrument. Utrustningen<br />

ställs in för att reagera på<br />

vissa ämnen som man tror ger<br />

upphov till lukt. Sådana så kallade<br />

elektroniska näsor kan enligt Ulrika<br />

Andreason fungera bra för plaster:<br />

– De är syntetiskt tillverkade och<br />

− Provet förbereds ungefär ett dygn i<br />

förväg. Vi klipper till papperet, lägger det<br />

i en e-kolv täckt med aluminiumfolie, sätter<br />

på lock och låter det stå så att luften i<br />

kolven blir mättad på eventuella flyktiga<br />

ämnen, förklarar Ulrika Andreasson.<br />

Därefter kallas den tio personer<br />

starka panelen in. Var och en gör en<br />

man vet exakt vilka ämnen som<br />

ingår. papper är inhomogent och<br />

sammansättningen beror på vilken<br />

råvara man har – returfibrer eller<br />

nya fibrer. Även nyfiber kan variera i<br />

kvalitet. Därför är det svårt att säga<br />

vad som är ett normalvärde, vilket<br />

krävs för att kalibrera en elektronisk<br />

näsa.<br />

snabb sniff från e-kolven och försöker<br />

avgöra såväl intensitet som karaktär på<br />

lukten. För att alla ska utgå från en gemensam<br />

referensram har panelen enats<br />

om ett så kallat lukthjul. Där finns sex<br />

huvudgrupper när det gäller en lukts<br />

karaktär: trä, arkiv, fruktigt, kemiskt,<br />

surt och övrigt. Under dessa finns ännu<br />

alla instrument<br />

behöver ju tränas<br />

och kalibreras, även<br />

de mänskliga.<br />

fler delgrupper för att ytterligare specificera<br />

doften. Intensiteten bedöms i en<br />

skala från noll till fyra.<br />

ReSulTATeT FRån lukttestet stäms<br />

av mot en kemisk analys för att försöka<br />

avgöra vilka flyktiga ämnen det är som<br />

ger upphov till lukten. Papperet placeras<br />

återigen i en sluten kolv och får stå i<br />

cirka ett dygn. Sedan används en absorbent<br />

som suger åt sig de flyktiga ämnen<br />

som papperet utsöndrar. Analysen sker<br />

med hjälp av en gaskromatograf, som<br />

separerar ämnena från varandra, och en<br />

masspektrometer som detekterar vilka<br />

ämnen det är och i vilket kvantitet de<br />

förekommer.<br />

− Vi har kunnat identifiera ett par<br />

ämnen som ger hög luktintensitet av<br />

specifik karaktär, men många gånger är<br />

det svårt att göra en exakt koppling mellan<br />

lukt och kemisk sammansättning.<br />

Luktsinnet är så pass känsligt att ett ämne<br />

som har väldigt liten koncentration<br />

kan lukta jättemycket − medan ett ämne<br />

det finns mycket av kanske inte luktar<br />

någonting, säger Ulrika An dreasson.<br />

Dessutom är det ett stort antal kemiska<br />

föreningar som ska bedömas. Varje<br />

pappersanalys resulterar som regel i ett<br />

30-tal flyktiga ämnen, där det gäller att<br />

avgöra vilka av dem som påverkar lukt<br />

och smak.<br />

− Det är en stor utmaning. Och alla<br />

instrument behöver ju tränas och kalibreras,<br />

även de mänskliga. Så ju fler<br />

uppdrag vi får in desto mer lär vi oss,<br />

och desto säkrare blir luktbedömningarna,<br />

påpekar Ulrika Andreasson.<br />

[1*2008] shape sca*25


sca inside<br />

Designad ask<br />

sålde fler bindor<br />

Vackert designade förpackningar<br />

säljer. Det kunde bodyform, <strong>SCA</strong>s<br />

varumärke för bindor i Storbritannien,<br />

konstatera i oktober förra<br />

året. under en kampanj fick alla<br />

kunder en snygg designad skyddsask<br />

på köpet när de handlade<br />

bodyform ultra bindor. medan<br />

kampanjen pågick ökade försäljningen<br />

med 115 procent och<br />

siffrorna pekar fortsatt uppåt.<br />

Världens största<br />

Wellpapplåda<br />

<strong>SCA</strong> pACkAging i Danmark har<br />

hjälpt fyra ekonomistuderande från<br />

Århus handelshögskola att bygga<br />

världens största wellpapplåda. Elevernas<br />

uppdrag bestod i att genomföra<br />

ett projekt som skulle väcka<br />

största möjliga mediaintresse.<br />

26*sca shape [1*2008]<br />

De kontaktade s c a, och resultatet<br />

av samarbetet presenterades för<br />

Guinness rekordbok. Kartongen,<br />

med måtten 11,53 m lång, 4,61 m<br />

bred och 2,31 m hög, visade sig vara<br />

35 procent större än den tidigare rekordhållaren.<br />

sca vinner asdas<br />

prestigepris<br />

DeT äR TReDje gången på tre år<br />

som s c a uppmärksammas av den brit-<br />

tiska snabbköpskedjan asda under<br />

deras årliga prisutdelning. sca fick det<br />

prestigefyllda priset Excellence in<br />

Quality ”Utmärkt i kvalité” och nominerades<br />

i ytterligare två kategorier.


Välkomna till<br />

tork city<br />

på www.sca-tork.com bjuds<br />

besökaren på en rundtur i Tork<br />

City och en inspektion av stadens<br />

hygienutrymmen.<br />

– Tork City är ett spännande inter-<br />

aktivt verktyg som är mycket använd-<br />

bart för att beskriva hygienutrymmena<br />

i olika typer av byggnader,<br />

säger bengt eriksson, category<br />

marketing director för Tork vid<br />

<strong>SCA</strong> Tissue europe i göteborg.<br />

på ön Tork City finns det 25 byggnader<br />

och anläggningar – bland<br />

annat hotell, flygplats, sjukhus,<br />

äldreboende, varuhus, idrottsarena<br />

och tre restauranger. Dessutom ligger<br />

ett kryssningsfartyg i hamnen.<br />

när man klickar på en byggnad<br />

kommer ett antal ”hot spots” upp.<br />

De representerar typiska hygienut-<br />

Väl meDVeTnA om att kunderna<br />

lägger stor vikt vid förpackningens<br />

utseende, lanserar Libra,<br />

rymmen för just den typen<br />

av byggnad. i Tork Citys<br />

idrottsarena kan man till<br />

exempel studera de små<br />

exklusiva utrymmena för<br />

vip-gäster, de något större<br />

i omklädningsrummen och<br />

för personalen, de som är<br />

avsedda för arenans många<br />

besökare samt de som finns i<br />

anslutning till kök och matsal.<br />

efter ytterligare ett klick<br />

hamnar man i det hygienutrymme<br />

man valt och<br />

kan i 3D-format också se<br />

tvål- och handdukshållarna<br />

i detalj genom att<br />

vrida och rotera bilden.<br />

Titta själv på<br />

www.sca-tork.com.<br />

mönstergilla mönster<br />

scas varumärke för mensskydd i<br />

Australasien, tolv nya och fräscha<br />

tampongförpackningar.<br />

I Nya Zeeland och Australien genomfördes<br />

också en uppmärksammad<br />

reklamkampanj för att lansera<br />

förpackningarna. I kampanjen<br />

ingick annonser i modetidningar,<br />

affischer i butiksgallerior samt reklaminsatser<br />

i butikerna. I Libras<br />

material ingick även bilder på olika<br />

djurungar från den afrikanska<br />

savannen, en något annorlunda<br />

länk mellan den ”nya generationen<br />

mönster” och Libras nya design<br />

(se sid. 15).<br />

Den nyzeeländska tidskriften<br />

Woman’s Weekly utsåg nyligen den<br />

mycket framgångsrika kampanjen<br />

till årets mest uppmärksammade.<br />

[1*2008] shape sca*27


skogsBild<br />

sca bland<br />

världens mest<br />

hållbara företag<br />

Det brittiska analysföretaget<br />

innovest har rankat<br />

<strong>SCA</strong> som ett av världens 100<br />

bästa företag när det gäller<br />

miljö, sociala frågor och<br />

strategisk styrning. Totalt<br />

fem svenska företag tog sig<br />

in på årets lista och <strong>SCA</strong> var<br />

det enda inom kategorin<br />

pappers- och skogsindustri.<br />

krafttag säkrar naturvårdsarBetet<br />

i slutet av 2007 fick <strong>SCA</strong> kritik för<br />

bristande naturhänsyn i samband<br />

med vissa skogsavverkningar. även<br />

revisionen av <strong>SCA</strong>s efterlevnad av<br />

Forest Stewardship Council´s, FSC’s,<br />

skogsbruksstandard visade på<br />

brister. Sedan dess har ett detaljerat<br />

åtgärdsprogram tagits<br />

fram och sjösatts för att förhindra<br />

att gjorda misstag upprepas.<br />

– För närvarande utbildar vi till<br />

exempel alla våra närmare 100<br />

avverkningslag. De har fått utbild-<br />

28*sca shape [1*2008]<br />

högsta Betyg<br />

till sca-rapport<br />

VäRlDSnATuRFOnDen, har sedan<br />

2004 granskat pappersindustrin<br />

och hur de olika företagen arbetar<br />

med hållbarhetsfrågor. Vid årets genomgång<br />

av de europeiska pappersföretagens<br />

hållbarhetsrapporter fick<br />

sca högsta betyg.<br />

– De här frågorna har hög prioritet<br />

inom sca, och vi har arbetat med<br />

dem under många år, säger Patrik<br />

Isaksson, miljöchef på sca.<br />

– Rapporten speglar hur vi arbetar<br />

med miljöfrågor och socialt ansvarstagande,<br />

och visar också vår vilja att<br />

vara tydliga och öppna på det här<br />

området.<br />

ning tidigare, men nya förare kan ha<br />

kommit till sedan dess och framför<br />

allt slår vi fast hur viktigt det<br />

är att naturvårdsinstruktionerna<br />

följs till punkt och pricka, berättar<br />

björn lyngfelt, informationschef på<br />

<strong>SCA</strong> Forest products i Sundsvall.<br />

Förutom de mer kortsiktiga åtgärderna,<br />

arbetar <strong>SCA</strong> Skog för att säkra<br />

kvaliteten på naturvårdsarbetet<br />

mer långsiktigt. Detta arbete omfattar<br />

såväl planeringsrutiner, uppföljning<br />

och återföring av resultat som<br />

Ett av de kriterier där s c a tydligast<br />

framstod som föregångare är rapporteringen<br />

av miljödata från de enskilda<br />

produktionsenheterna. Fler än<br />

100 av scas fabriker i ett 40-tal länder<br />

har lämnat sådan information.<br />

Det finns alltid utrymme för<br />

förbättringar, konstaterar Patrik<br />

Isaksson, och menar att hållbarhetsrapporten<br />

är ett viktigt verktyg för<br />

att se till att de här frågorna alltid<br />

står i fokus. Han understryker också<br />

betydelsen av att oberoende organisationer<br />

som Världsnaturfonden utför<br />

regelbundna granskningar.<br />

utbildning och kompetensfrågor.<br />

en omrevision i början av februari<br />

visade att <strong>SCA</strong> åtgärdat eller är i<br />

färd med att åtgärda de brister som<br />

konstaterats. Dessa kommer att<br />

följas upp på nytt i samband med<br />

ordinarie FSC-revision i sommar.<br />

– nu arbetar vi vidare med att<br />

säkerställa en jämn och hög kvalitet<br />

på naturvårdsarbetet även på<br />

lång sikt, säger björn lyngfelt.


scas tork på nya arenor<br />

De sportintresserade kanadensarna<br />

kommer att ha <strong>SCA</strong>s produkter<br />

till hands nästa gång de besöker<br />

Air Canada Centre i Toronto<br />

för att heja på sina favoritlag.<br />

ägarna av arenan har utsett <strong>SCA</strong><br />

Tissue north America till exklusiv<br />

leverantör av mjukpapper till alla<br />

hygienutrymmen. Air Canada Centre,<br />

som ligger i hjärtat av Toronto,<br />

är hemmaplan för hockeylaget<br />

Toronto maple leafs och basketgänget<br />

Toronto Raptors, men här<br />

ryms också national hockey leagues<br />

högkvarter och Air Canadas<br />

huvudkontor. Alla kommer att ha<br />

tillgång till Torkseriens produkter<br />

och system.<br />

i höstas hänvisade fotbollslaget<br />

philadelphia eagles till<br />

miljöaspekterna när de<br />

valde <strong>SCA</strong> som partner<br />

och exklusiv leverantör<br />

av mjukpapper till hygienutrymmen.<br />

De har bytt ut alla<br />

behållare för handdukar, toalettpapper,<br />

näsdukar och tvål<br />

på lincoln Financial Field mot<br />

produkter och system ur Torkserien.<br />

eagles har också installerat<br />

Tork i samtliga av klubbens kontor.<br />

<strong>SCA</strong> Tissue north America, med<br />

huvudkontor i philadelphia, var det<br />

första pappersföretaget i nordamerika<br />

som fick certifieringen<br />

ecologom för sina produkter och<br />

tillverkningsprocesser. De har<br />

också fått mycket beröm för sitt<br />

sca inside<br />

<strong>SCA</strong> investerar<br />

i Munksund<br />

<strong>SCA</strong> inVeSTeRAR 93 miljoner<br />

kronor i en fabrik för tillverkning<br />

av fönsterämnen vid sitt sågverk i<br />

Munksund utanför Piteå. Den nya<br />

fabriken kommer att producera<br />

drygt 30 000 kubikmeter, 5 miljoner<br />

löpmeter, fönsterämnen vid drift i<br />

två skift och kommer att sysselsätta<br />

24 personer. Fabriken beräknas tas i<br />

drift i oktober 2008.<br />

Den nya tillverkningslinjen kommer<br />

att producera fingerskarvade,<br />

lamell-limmade fönsterämnen och<br />

annläggningen kommer att vara utrustad<br />

med den senaste tekniken.<br />

Munksunds sågverk är ett av Sveriges<br />

största och producerar under 2008<br />

370 000 kubikmeter sågade trävaror<br />

av furu. Sågverket sysselsätter idag<br />

120 anställda och entreprenörer.<br />

tänkande kring hållbarhet. Torks<br />

mjukpappersprodukter i nordamerika<br />

tillverkas uteslutande<br />

av återvunnet papper, och Torks<br />

tvål- och handdukshållare har ett<br />

gott rykte ifråga om att minska<br />

både förbrukning och avfall.<br />

[1*2008] shape sca*29


kamera<br />

i jukkASjäRVi STRAx utanför Kiruna<br />

finns en iskall sevärdhet som folk<br />

år efter år kommer långväga ifrån för att<br />

uppleva. Icehotel är namnet på skapelsen.<br />

Den byggs av snö och is och lockar framför<br />

allt engelsmän, holländare och tyskar.<br />

– De vill med egna ögon se om Icehotel<br />

verkligen existerar, säger Camilla<br />

Bondareva, presschef på Icehotel.<br />

Det första is- och snöhotellet stod<br />

färdigt vintern 1992/1993 och det som<br />

byggts för 2007/2008 är nummer 18 i<br />

raden. Det är snöbyggare, arkitekter, designers<br />

och konstnärer från hela världen<br />

som varje år skapar snö- och issamhället<br />

ovanför polcirkeln. På Icehotel finns<br />

i år 21 is-sviter och totalt 90 rum (varav<br />

60 är isrum).<br />

30*sca shape [1*2008]<br />

Eftersom det är mer av ett ”landskap”<br />

som varje år uppförs mitt i byn kallas<br />

grundaren Yngve Bergqvist ”isrikets<br />

regissör” vilket är passande då platsen<br />

under åren har rymt både isbiograf och<br />

isteater. Varje år tillkommer någon nyhet<br />

men det som alltid snidas fram är<br />

ett hotell, en pelarsal som fungerar som<br />

utställningshall och en kyrka. Kyrkan<br />

skänks på juldagen till Svenska kyrkan<br />

som därefter döper, viger och håller allmän<br />

mässa i lokalen.<br />

Icehotels historia började när hotellägaren<br />

Yngve Bergqvist samarbetade<br />

med en fransk konstnär som arrangerade<br />

en utställning med isskulpturer<br />

i en igloo på Torne älv. Utställningen<br />

lockade så mycket folk att inga lediga<br />

En praktfull iskorridor. ljuset från den<br />

klara isen gör stämningen magisk,<br />

nästan overklig. pelarsalen<br />

med kristallkronan är från 2005.<br />

Gnistran<br />

ishotell lockar<br />

text anita norrBlom foto kenneth paulsson & pressBilder<br />

hotellrum fanns tillgängliga och ett par<br />

som ville övernatta erbjöds därför sovplats<br />

i igloon. Tydligen var övernattningen<br />

mycket lyckad och idén till Icehotel<br />

föddes, men det tog tid innan Yngve<br />

Bergqvist lyckades övertyga om hotellets<br />

potential. Han ansökte om bygglov,<br />

men när det drog ut på tiden byggde han<br />

ändå, vilket skapade en hel del rabalder.<br />

1994 inleddes samarbetet med Absolut<br />

vodka och varje år byggs en isbar som<br />

serverar allt från klassisk vargtass till<br />

varm dryck ur designade isglas. Under<br />

en säsong besöker cirka 30 000 personer<br />

vinterlandskapet varav 26 000 övernattar.<br />

Hotellets omsättning 2007 var 195<br />

miljoner kronor.<br />

håkan hJort


BildtextHui publisquam. Oterehe nterte<br />

cem ta duciendam is auc facrevir in siliciam.<br />

An actum imius cons simordi, que<br />

veris publicupero hemunt, ternium<br />

de<br />

En vargtass, tack. Absolut Icebar Jukkasjärvi,<br />

2008. Glasen i is skapas i Jukkasjärvi och fraktas<br />

till beställare världen runt. Konstnärer: Anders<br />

rönnlund och Anders Eriksson<br />

BildtextHui<br />

på den isande<br />

publisquam.<br />

sängen ligger<br />

Oterehe<br />

en 20<br />

nterte<br />

cen-<br />

cem<br />

timeter<br />

ta duciendam<br />

tjock madrass<br />

is auc<br />

och<br />

facrevir<br />

varma<br />

in<br />

rensiliciam.skinnsfällar<br />

An actum<br />

och<br />

imius<br />

väntar.<br />

cons<br />

Kylan<br />

simordi,<br />

i rummet<br />

que<br />

veris<br />

sjunker<br />

publicupero<br />

aldrig under<br />

hemunt,<br />

-8 grader.<br />

ternium<br />

Sviten<br />

heter Operation Blade 2008. Konstnärer<br />

är Ben rousseau och Jai Drew.<br />

Tangosviten 2008. Här har konstnärerna<br />

laura Marcos och lelé Trabb skapat<br />

ett dansande ispar och en pampig<br />

säng som påminner om<br />

tangodragspelets form.<br />

[1*2008] shape sca*31<br />

håkan hJort


kamera<br />

pelarsalen med skulpturer, 2008. Konstnär är lena Kriström Kulin.<br />

Konstinstallationen heter Mind the Gap och är en stämningshöjande<br />

resa som drar besökarna längs korridoren. De figurativa ansiktena har<br />

alla en egen form och sinnesstämning.<br />

Iskyrkan 2007. paren som gifter sig i<br />

iskyrkan uppmanas att släppa de traditionella<br />

tankarna kring klädsel och vara<br />

mer praktiska i sina klädval. Det är trots<br />

allt minusgrader . Konstnärer: Cindy<br />

Berg, Marjolein Vonk,<br />

32*sca shape [1*2008] Jan Willem van<br />

der Schoot och Marinus Vroom.<br />

Icehotels fasad, omgiven av det typiskt<br />

blåskimrande vinterljuset (heter kaamos<br />

på samiska). Formen på taket som leder<br />

in till pelarsalen är speciellt designad för<br />

att minimera rasrisken när<br />

hotellet smälter på våren.<br />

Big Ben productions


sca på icehotel:<br />

Varje Icehotel-besökare<br />

kommer i kontakt med <strong>SCA</strong>s<br />

Tork-produkter när de gästar<br />

toaletterna. Tork har funnits på<br />

Icehotel de senaste fyra åren.<br />

En bädd av norrsken, Snow Aurora Borealis.<br />

Sviterna är unika från år till år. Just<br />

denna svit är 2007 års design och skapad<br />

av Kestutis och Vytautas Musteikis.<br />

kalla fakta:<br />

Byggmaterialet är så kallad<br />

snis, en blanding av snö och is,<br />

som ger byggnadernas väggar<br />

och tak stabilitet. pelarsalens<br />

korridorer är konstruerade så<br />

att taket inte rasar in utan smälter<br />

och rinner utefter sidorna.<br />

Man kan säga att det var femte<br />

sekund rinner förbi ett helt ishotell<br />

i Torne älv, så stora vattenmängder<br />

behövs för att bygga<br />

Icehotel. Icehotel är till storleken<br />

5 000 kvadratmeter och byggs av<br />

30 000 ton snö och 4 000 ton is.<br />

Byggnadsprocessen börjar i mitten<br />

av november och den första<br />

etappen är klar 7 december. Varje<br />

vecka därefter öppnas en ny<br />

del fram till och med 5 januari.<br />

2002 fick vd Yngve Bergqvist<br />

priset årets svensk.<br />

Företaget Icehotel i Jukkasjärvi<br />

har varit med och grundat<br />

Ice Hotel Quebec i Kanada.<br />

Till Kiruna flyger man från<br />

Stockholm på 1,5 timme. Med<br />

tåg tar samma resa 17 timmar.<br />

Från och med i år finns direktflyg<br />

från london till Kiruna.<br />

Istronen. Konstnär Arne Bergh.<br />

Toalettstolen gjordes speciellt<br />

för inspelningen av ett australiensiskt<br />

tv-program som gästade<br />

Icehotel 2008. programmet<br />

heter the Kenny show.<br />

Foto: Ben nilsson/Big Ben<br />

productions. [1*2008] shape sca*33


apport<br />

Rekordvinst för sca<br />

<strong>SCA</strong> ReDOViSADe fjärde kvartalet<br />

2007 en vinst på 2 342 miljoner kronor<br />

före skatt, en ökning med 16 procent<br />

jämfört med föregående kvartal. För<br />

helåret 2007 ökade vinsten med 1 404<br />

miljoner konor till 8 237 miljoner kronor<br />

före skatt.<br />

Bakom scas resultatförbättring låg<br />

dels högre priser, dels en förbättrad produktmix<br />

med ett högre värdeinnehåll.<br />

Mest framåt gick förpackningsverksamheten<br />

där rörelseresultatet för helåret<br />

personliga hygienprodukter<br />

störst<br />

andel av rörelseresultatet 2007<br />

Skogs-<br />

industriprodukter<br />

28%<br />

För-<br />

packningar<br />

26%<br />

34*sca shape [1*2008]<br />

steg med hela 28 procent. Motsvarande<br />

resultatförbättring var för skogsindustriprodukter<br />

och mjukpapper 16 procent<br />

och för hygienprodukter 6 procent.<br />

– Det har varit ett bra år och ett fjärde<br />

kvartal med det högsta rörelseresultatet<br />

i scas historia, sade vd Jan Johansson i<br />

samband med att resultatet presenterades<br />

den 30 januari 2008.<br />

Den ökade vinsten kommer också<br />

aktieägarna till del i form av att utdelningen<br />

föreslås höjas till 4,40 kronor<br />

8 078<br />

6 967<br />

6 585<br />

433<br />

6 833<br />

8 237<br />

2002<br />

2003<br />

2004<br />

2005<br />

2006<br />

2007<br />

2007 Förändring från 2006<br />

nettoomsättning 105 913 MSEK +4 %<br />

Rörelseresultat 10 147 MSEK +19 %<br />

Resultat före skatt 8 237 MSEK +21 %<br />

Resultat per aktie 10,16 SEK +31 %<br />

Föreslagen utdelning,<br />

per aktie<br />

personliga<br />

hygienprodukter<br />

29%<br />

Mjukpapper<br />

17%<br />

10 000<br />

8000<br />

6000<br />

4000<br />

2000<br />

utdelningen höjs med 10 %<br />

över 8 miljarder i<br />

vinst under 2007<br />

resultat före skatt, mkr<br />

0<br />

4,40 SEK +10 %<br />

per aktie, från 4 kronor.<br />

Jan Johansson räknar med en fortsatt<br />

gynnsam marknad för merparten<br />

av scas segment, dock väntas marknaden<br />

för sågade trävaror försvagas efter<br />

rekordåret 2007. Han är också optimistisk<br />

inför framtiden och pekar på<br />

två starka trender som påverkar sca positivt.<br />

Dels demografin med fler äldre i<br />

västvärlden, dels en ökad disponibel inkomst<br />

i världen, inte minst i Sydamerika<br />

och Asien.<br />

analytikerna tror<br />

på sca-aktien<br />

rekommendationer per den 6 februari<br />

inga analytiker säger sälj<br />

2 analytiker säger behåll<br />

15 analytiker säger köp<br />

kalender 2008<br />

8 april<br />

Årsstämma<br />

29 april<br />

Delårsrapport 1 januari–31 mars<br />

24 juli<br />

Delårsrapport 1 januari–30 juni<br />

29 oktober<br />

Delårsrapport 1 januari–30 september


S P E C I A L A D V E R T I S I N G S E C T I O N<br />

Philadelphia: Go Green. Make a Difference.<br />

• We make products that are 100% recycled which<br />

means we save water, energy and landfill space<br />

• Our innovative dispensing systems reduce usage<br />

so there is less product waste<br />

• We have regional manufacturing facilities so<br />

products travel less to their final destination<br />

• We use chlorine-free manufacturing processes<br />

so there are no harmful dioxins released into<br />

the air and water<br />

To learn how we can help your business<br />

be greener, contact us at www.torkusa.com.<br />

www.torkusa.com<br />

at <strong>SCA</strong><br />

green is more<br />

than just a<br />

color<br />

it’s the<br />

cornerstone<br />

of everything<br />

that we do<br />

napkins • towel • tissue • wipers • soap


Whether you’re moving, protecting or promoting a product,<br />

it will be in safe hands with <strong>SCA</strong>. As Europe’s leading<br />

provider of tailor-made packaging solutions, our talented<br />

design team uses the very latest software and testing<br />

facilities. We also have over 40 manufacturing sites across<br />

vid adressändring eller om ni ej önskar erhålla<br />

<strong>Shape</strong> meddela den bank/fondkommisionär<br />

som för ert vp-konto.<br />

returadress:<br />

Sca communications and investor relations<br />

Box 7827, 103 97 Stockholm B<br />

sVerige<br />

porto<br />

Betalt<br />

Packaging design. Are you working with the right people?<br />

the UK and Ireland so you can be sure that we will deliver<br />

the ideal solution on time, every time. So, whatever your<br />

packaging requirements, <strong>SCA</strong> has the answer. To find out<br />

how our packaging solutions can help your business, call<br />

<strong>SCA</strong>, your partners in packaging, on +44 1622 793376.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!