Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde - Regionförbundet ...

Förbundsstyrelsen 

Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde 

Tid: Torsdagen den 24 mars kl 9-12 

Plats: Clarion Hotel Gillet; Uppsala 

2011-03-15 

På eftermiddagen den 24 mars arrangerar Regionförbundet ett Seminarium om 

socioekonomiska bokslut (kl 13-15:30) Program har skickats ut separat 

Övriga hålltider 

• Ägarsamråd med UL kl 15 

• Effektiviseringsberedningen kl 16 ca 

Ärenden 

1. Öppnande 

2. Protokollsjusterare 

3. Föredragningslista 

Statligt uppdrag 

Ägarföreträdare 

Medlemsuppdrag 

6. Besöksnäringen i Uppsala län – uppdrag och organisation 

7. Almedalen 2011. Regionförbundets deltagande 

Arena/Mötesplats 

8. Seminarium om regionfrågan 

Företrädarskap 

Internt 

9. Bokslut och årsredovisning 2010 

10. Ekonomiutredningen 2011 

11. Medlemsdialogen 2011 om 2012 års medlemsavgift 

12. Firmatecknare för Regionförbundet. Komplettering av beslut

13. Intern kontroll. Uppföljning av den interna kontrollen 2010 

14. Intern kontrollplan 2011 

15. Valberedningen. Inrättande av ett utskott 

16. Luftvårdsförbundet och kustvattenvårdsförbundet. Utseende av ledamöter 

Information/Rapporter 

• Mälardalsrådet. Generalsekreterare Anna Lundgren, styrelseledamoten Erik 

Weiman (kl 9) 

• Reflektioner med anledning av studieresan till Bryssel 17-18 mars (muntligt) 

• Möte med IT- och regionminister Anna-Karin Hatt den 11 mars (muntligt) 

• ”Från ansats till insats- Uppländsk drivkraft i praktiken” (skriftligt) 

• Ulf Johansson SWECO ”En uppföljning av Regionförbundet”.(skriftligt) 

• ALMI och mikrolån (skriftligt) 

• Ordförandens rapport (muntligt) 

• Regiondirektörens rapport (Skriftligt) 

Anmälningsärenden 

Ordförandebeslut 

• Lönerevision 2011. Regiondirektörens lön 

Övriga anmälningsärenden 

• Uppsala Bio. Halvårsrapport 2010 

• Tack för uppvaktning av Arne Sandemo

Förbundsstyrelsen 2011-03-24 2011-03-14 Dnr: RFUL 2009/163 

Tommy Åhker 

018-18 21 14 

Besöksnäringen i Uppsala län – uppdrag och organisation 

Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar 

att godkänna bifogade förslag för utformning av organisation och verksamhet för besöksnäringen i 

Uppsala län 

Ärende 

Den 26 april 2010 tog fullmäktige i Uppsala kommun beslut om att omvandla Uppsala Tourism AB 

(UTAB) till ett renodlat marknadsbolag för Uppsala kommun, Destination Uppsala AB. Ett förslag 

till organisation och verksamhet för besöksnäringen i länet har varit ute på remiss och besvarats av 

samtliga kommuner, landstinget, Vallonbruk i Uppland m fl. 

Remissen ger ett entydigt besked om att det i Uppsala län bör bedrivas en länsturism och att 

Regionförbundet bör vara huvudman för densamma. Förslaget är att det övergripande ansvaret för 

verksamheten läggs inom Regionförbundets ram. Regionförbundet behåller rollen som regional 

kontaktpunkt för länsturismen och upphandlar en extern operatör för att svara för den löpande 

driften. 

För att markera förändringen och nystarten av länsturismen föreslås att besöksnäringen i länet i 

fortsättningen benämns Visit Uppland. 

Turismakademin får i uppdrag att svara för kompetensutveckling mot turismnäringen. 

Bilaga: 

PM Besöksnäringen i Uppsala län – Uppdrag och organisation 

Remissammanställning 

1 (1)


Tommy Åhker 

018-182112 

Besöksnäringen i Uppsala län – uppdrag och organisation 

Den 26 april 2010 beslutade fullmäktige i Uppsala kommun att omvandla Uppsala Tourism AB 

(UTAB) till ett renodlat marknadsbolag för Uppsala kommun, Destination Uppsala AB. Detta innebär 

att annan organisatorisk lösning måste hittas för länsturismverksamheten. 

Ett förslag till organisation och verksamhet för besöksnäringen i länet har utformats och varit ute på 

remiss. Remissen har besvarats av samtliga kommuner, landstinget, Vallonbruk i Uppland m fl. (se 

sammanställning) 

Remissen ger stöd för att det i Uppsala län bör bedrivas en länsturism och att Regionförbundet bör 

vara huvudman för densamma. Förslaget blir därför att det övergripande ansvaret för verksamheten 

och kontaktpunkt läggs inom Regionförbundets ram, men att extern operatör upphandlas för att 

sköta den dagliga driften för länsturismen. Denna uppdelning innebär att Regionförbundets strategiska 

roll som huvudman och beställare av tjänster renodlas från drift. 

För att markera förändringen och nystarten av länsturismen föreslås att besöksnäringen i länet i 

fortsättningen benämns Visit Uppland. 

Det förslag som nu presenteras bygger på tidigare underlag samt de remissvar som inkommit. 

1. Regionförbundet har den huvudsakliga uppgiften att fungera som regional nod och kontaktpunkt 

för besöksnäringen i länet och därigenom stärka densamma som en tillväxtbransch i 

Uppsala län. I denna roll ingår att ansvara för kontakter inom länet, mot andra län, på nationell 

och internationell nivå, samt mot olika myndigheter och aktörer inom turismområdet. 

Verksamhetens inriktning och årliga aktiviteter fastställs av en Styrgrupp bestående av turismansvariga 

i kommunerna och Regionförbundet. Gruppen leds av regiondirektören. Till 

styrgruppen knyts en Referensgrupp med representanter från länets profilområden, Leaderområden, 

Turismakademin, Upplandsstiftelsen och Kultur i länet. Referensgruppen sammankallas 

två gånger per år. 

Till uppgiften som regional kontaktpunkt och till styrgruppens förfogande avsätts årligen 50 

tkr. Medel för marknadsföringsmaterial, vissa gemensamma evenemang som exempelvis 

mässdeltagande samt statistikinköp får sökas från Regionförbundets projektmedel i samband 

med varje årlig verksamhetsplan. Exempel på ett sådant projekt under det första verksamhetsåret 

blir upprättande av hemsida för länsturismen. 

1 (6)


2. För det operativa arbetet inom besöksnäringen i länet sker en upphandling av en extern 

operatör med ansvar för följande uppgifter: 

- affärs- och produktutveckling, som stödjer arbetet inom länets olika profilområden och 

respektive kommun 

- gemensam konceptutveckling, paketering, marknadsföring och försäljning 

- etablera nätverk och samverkan mellan aktörer, destinationer och företag 

- anordnande av större gemensamma evenemang 

- utarbetande av gemensamt marknadsföringsmaterial för länet 

- omvärldsbevakning och insamling av information om länsturismverksamhet i andra län, 

samt spridning av relevant kunskap till profilområdena och turismföretagarna, 

- förse externa aktörer med aktuell statistik och information om besöksnäringens utveckling 

- bygga upp kunskapen i länet kring turismutveckling och dess förutsättningar, bland annat 

genom goda nätverk och kontakter med andra aktörer i länet. Uppgiften utförs i nära 

samverkan med Turismakademin 

- ansvara för projektledning av Konferens Uppland, samt eventuellt tillkommande gemensamma 

projekt 

- ansvara för skötsel av hemsida och portal till länets olika destinationer. 

Uppdraget ska vara tydligt avgränsat i förhållande till anbudsgivarens övriga verksamhet, 

om sådan förekommer. 

Till upphandlingen avsätts ett fast pris på 1 800 tkr per år. Anbuden kommer att bedömas 

utifrån volym i timmar per år, kompetens och erfarenhet samt regional och lokal förankring i 

länet. Anbudet ska lämnas som helt anbud. Om kompetens saknas hos anbudsgivaren för en 

del av de uppräknade tjänsterna ska kostnader för anlitande av underleverantörer ingå i anbudet. 

Operatörens aktiviteter fastställs i årlig verksamhetsplan som antas av styrgruppen. Operatören 

rapporter till styrgruppen. 

Förutsättningarna för uppdraget fastställs genom upphandling och regleras i avtal. Avtalsperioden 

föreslås gälla från den 1 juli 2011 till den 31 december 2013 med möjlighet till ett års 

förlängning. 

3. Ansvaret för kompetensutveckling föreslås ligga på Turismakademin. I detta ingår att utifrån 

identifierade behov och önskemål från företag, aktörer och andra intressenter anordna såväl 

utbildningar av mer grundläggande natur som kompetensutveckling inom speciella områden. 

Till Turismakademin avsätts 500 000 kr per år från Regionförbundets budget för verksamhetsstöd. 

2 (6)


Remissvar Länsturism 

Uppsala läns landsting 

Instämmer i förslaget att dela upp verksamheten för länsturismen. Tycker dock att det principiellt 

är att föredra att länsturismen inte delas upp, men synpunkten att Regionförbundet inte ska vara en 

operativ organisation överväger. 

Vikten av att Regionförbundet har det övergripande verksamhetsansvaret ska betonas och att vid 

upphandling ska tydliga krav på samordning och rapportering ställas. 

Heby kommun 

Anser att det är lämpligast att länsturismen organiseras av Regionförbundet. Erfarenhet finns i 

organisationen och kommunerna får insyn i verksamheten på ett enkelt sätt. Förslag på uppdrag för 

länsturismen: hemsida, inventerings- och kvalitetssäkring, omvärldsbevakning, gemensamt skylt- 

och kartmaterial, marknadsföring vid mässor, paketering och export. 

Östhammars kommun/Visit Östhammar 

Tillstyrker förslaget, men med en del synpunkter. 

Tydliggöras att det är en tillväxtbransch vars utveckling ska stimuleras som är uppdragets syfte. 

Ersätt begrepppet ”Länsturism” med ”Besöksnäringen i länet”. Uppdraget handlar om att leverera 

ett värde för besöksnäringen i länet – inte i första hand för turisten (detta levereras av destinationerna 

och besöksmålen). 

En mycket tydlig avgränsning behöver göras för affärs- och produktutveckling. 

Det finns skäl att se över fördelningen av driftsbidraget. 

Håbo kommun 

Länsturismen ska vara en rörlig organisation på fältet. Uppgifter: ge råd, samordna, omvärldsbevaka, 

hemsida, mässdeltagande (stå för merparten av kostnaden), statistik och bistå vid EU-projekt. 

Placering på Regionförbundet eller en fri aktör (visit.uppland) som kan vara utanför Uppsala. 

Turismakademin bör ligga under länsturismen. 

3 (6)


Knivsta kommun 

Bra att en stor del av uppgifterna kan göras inom befintliga strukturer och att det inte byggs upp 

någon ny fristående organisation. Att kommunerna på uppdragsbasis kan köpa vissa tjänster från ett 

nytt Uppsala marknadsbolag är fullt tillräckligt för kommunens behov. För de uppgifter som man 

inte kan lösa inom befintliga organisationer är det lämpligt att dessa tjänster upphandlas. 

Tierps kommun 

Det finns ett starkt behov av en organisation för länsturismen. De fyra huvuduppgifterna täcker 

väl in länsturismens uppdrag. Länsturismen bör drivas i regional offentlig form. Väsentligt att så 

mycket som möjligt av uppgifterna hålls samman hos en aktör – Regionförbundet. Viktigt att arbetet 

med länets turism inte är kopplad till det nya marknadsbolaget Destination Uppsala. 

Älvkarleby kommun 

Vill understryka att den nya organisationen ska vara fristående från det nya marknadsbolaget. 

För att uppnå optimal lokal förankring och trovärdighet bör administration och verksamhet helst 

lokaliseras utanför Uppsala stad. 

Vi förordar att samtliga aktuella uppgifter ska utföras av en enda, tydlig aktör. 

Vi föreslår dessutom att en referensgrupp som inkluderar representanter för kommunerna, Regionförbundet 

och andra eventuella intressenter, utses. 

Denna grupp är viktig oavsett om uppdraget blir Regionförbundets eller någon annans. 

Enköpings kommun 

Tycker förslaget är acceptabelt. Ingen ny organisationsform, utan länsturismen ska bedrivas 

inom befintlig organisation. Bra om möjligheten finns för kommuner att köpa vissa tjänster genom 

upphandling. 

Uppsala kommun 

Godtar förslaget i stort. Naturligt att Regionförbundet utgör en nod och kontaktpunkt. 

4 (6)


Kunskapsbanken – i begreppet bör ligga en ökad kunskap i länet kring turismutveckling och dess 

förutsättningar – ett arbete som saknats i länet, men är helt nödvändigt. Lämpligt att uppdraget ligger 

hos Turismakademin. 

Affärs-och produktutveckling måste ske nära destinationen. Begreppet inte är det rätta för en länsturismfunktion. 

Det verkar inte rätt att länsturismen ska vara en ”fältorganisation” om med det 

avses att lokalt arbeta med affärs-och produktutveckling. 

Länsturismen kan ha en roll att ställa upp kriterier för kvalitet på de produkter och tjänster som ska 

lyftas fram gemensamt i länet. Länsturismfunktionen kan föra samman aktörer och koncept och 

koordinera marknadsföring av dessa på relevant sätt dels på webb, gentemot agenter, på mässor och 

i säljmaterial. Projektledning av det länsgemensamma projektet Konferens Uppland handlar även 

det om gemensam konceptutveckling och marknadsföring. 

Det här berörda ansvarsområdet skulle kunna omfatta gemensam konceptutveckling, paketering, 

marknadsföring och försäljning och bör som föreslås upphandlas 

Destination Uppsala 

Länsturismverksamheten placeras på Regionförbundet, som ska vara kontaktpunkten nationellt 

och internationellt. Affärsturismen viktig för regionen, därför bör Konferens Uppland få fortsatt 

stöd. Bildarkiv, webb och statistik upphandlas från Destination Uppsala. 

Nedre Dalälven AB 

Inget svar! 

Vallonbruk i Uppland 

Finns behov av länsturism. Funktionerna bör hållas ihop, men Regionförbundet ska inte bedriva 

operativ verksamhet. Det ska ske hos destinationerna. 

Affärs- och produktutveckling ska ske hos destinationerna – det offentliga ska stödja. 

Roslagen 

Tillstyrker förslaget. Tydliggöras att det är en tillväxtbransch vars utveckling ska stimuleras som 

är uppdragets syfte. 

5 (6)


Ersätt begrepppet ”Länsturism” med ”Besöksnäringen i länet”. Uppdraget handlar om att leverera 

ett värde för besöksnäringen i länet – inte i första hand för turisten (detta levereras av destinationerna 

och besöksmålen). 

En mycket tydlig avgränsning behöver göras för affärs- och produktutveckling. 

Det finns skäl att se över fördelningen av driftsbidraget. 

6 (6)

Förbundsstyrelsen 2011-03-24 2011-03-10 Dnr: RFUL 2011/ 

Catharina Blom 

018-18 21 03 

Almedalen 2011. Regionförbundets deltagande 


att Regionförbundet, inför ett eventuellt eget arrangemang, ska delta i Almedalsveckan i syfte att 

nätverka och inhämta information 

att uppdra till regiondirektören att återkomma till förbundsstyrelsen med förslag till upplägg av en 

Almedalsaktivitet med Uppsalalänsförtecken tidigast 2012 

Ärende 

Almedalsveckan har kommit att bli en sommarmötesplats med ett ständigt ökande antal deltagare 

och programpunkter. Att delta i veckan kan ha flera syften. En organisation/motsv kan vilja visa 

upp sig själv, eventuellt ihop med andra, man kan gå in för att nätverka och delta i andras arrangemang 

och man kan också satsa på egna, slutna arrangemang. Naturligtvis finns det kombinationer 

av dessa aktiviteter. 

Regionförbundet har deltagit i Almedalsveckan sommaren 2009 och sommaren 2010 – båda gånger 

under Mälardalsrådets hatt. Förbundet har varit företrätt av förbundsstyrelsens ordförande, 2009 

även av regiondirektör och en handläggare. 2010 var Uppsala BIO och Akademiska sjukhuset ansvariga 

för två seminarier; ett om innovationspolitik på regional nivå och ett om sjukvårdsexport. 

Det första seminariet var relativt välbesökt. 

Mälardalsrådet håller för närvarande på att planera årets Almedalsaktiviteter och håller dörren 

öppen för samarbetspartners. 

Regionkansliet har haft kontakt med Uppsala BIO. Från Uppsala BIO:s sida är man mycket öppen 

för att diskutera ett samarbete med oss, eventuellt även med Mälardalsrådet. Ett tema som fortfarande 

är intressant är hur Sverige ska kunna omsätta sin kunskap i innovationer för tillväxt. 

1 (1)


Christina Dahlmann 

018-182104 

Seminarium om regionfrågan 


att arrangera ett seminarium på temat regionfrågan den …. 

Ärende 

Regionförbundet kan utgöra plattform för dialog om regionfrågan i Uppsala län. 

Tre tidigare regionpolitiker, Roland Andersson (S), Jerker Swanstein (M) och Kent Johansson (C) 

fick i januari i uppdrag av SKL:s arbetsutskott att besöka landets ledande politiker för att diskutera 

regionfrågan. Bland annat med anledning av att en lägesrapport nu har lämnats till SKLs styrelse 

anser arbetsutskottet att ett seminarium bör arrangeras i Uppsala län för att sprida information om 

läget. 

SKL har bjudit in till ett antal lunchseminarier i regionfrågan. De kan också avlyssnas via webben. 

De äger rum: 

24 mars Bättre sjukvård i större regioner? 

19 april Regionerna och tillväxten 

27 april Större regioner - sämre demokrati? 

31 maj Att bilda region 

Bilaga: 

Rapport Läget i regionfrågan av Roland Andersson, Kent Johansson och Jerker Swanstein 

1 (1)

Läget i regionfrågan 

RAPPORT 

2011-03-03 1 (9) 

Arbetsutskottet 

Uppdrag 

SKL:s arbetsutskott har inbjudit styrelseordföranden och oppositionsledare i landsting 

och regionförbund till strategiseminarium den 3 mars 2011 för en grundlig avstämning 

av hur långt man kommit i diskussionerna om en ny regionindelning och vilka frågor 

som återstår att klaras ut. De har sett det som angeläget att deltagarna vid detta tillfälle 

kan få en samlad lägesbild som är aktuell och har substans. Arbetsutskottet har därför 

vid sitt sammanträde den 25 januari givit oss - dvs. Roland Andersson Jerker Swanstein 

och Kent Johansson - i uppdrag att ta kontakt med landsting/samverkansorgan för 

att vid seminariet lämna en rapport om läget i diskussionerna och vilka problem som 

återstår att lösa. Vi kommer i det följande att redovisa vårt uppdrag 

Gruppens arbete 

Vi har tagit kontakt med ledningarna för landstingsstyrelser och regionförbund alternativ 

regionala kommunförbund för att boka in träffar med ledande politiker från såväl 

majoritet som opposition. Vi har genomfört sådana träffar med politiska företrädare 

för landsting och regionförbund/kommunförbund i Stockholm, Uppsala, Södermanland, 

Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Örebro, Västmanland, 

Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har 

därutöver haft kontakter med företrädare från Skåne, Västra Götaland samt Värmland. 

Eftersom den tid vi haft till vårt förfogande varit kort så har antalet företrädare som vi 

träffat varierat liksom tiden för varje träff. Vi har dock haft kontakter med såväl majoritet 

som opposition i samtliga av de ovan nämnda länen. Skälet till att inte Halland 

och Gotland kontaktats är att man där erhållit regionstatus från 2011 och att det därför 

inte förekommer några diskussioner om förändrad indelning. 

Allmänt om läget 

I samtliga län utom Stockholm finns en bred uppslutning bakom Ansvarskommitténs 

analys av behovet av att bilda större regioner med ett utökat ansvar. Det finns dock 

vissa ifrågasättanden av bland annat kommitténs befolkningskriterier. I samtliga län 

förs diskussioner om behovet av ett ökat inflytande över regionala utvecklingsfrågor 

och om den regionala indelningen. I vissa län finns en bred politisk majoritet om hur 

en ny indelning ska utformas medan man i andra län har olika uppfattningar. Med något 

undantag uppfattar vi att majoriteten i de olika länen vill få till stånd större regioner 

än dagens landsting även om det finns företrädare som förespråkar att det nuva- 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 

Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 

info@skl.se Org nr: 222000-0315 www.skl.se

2011-03-03 2 (9) 

rande landstinget består. Motiven till en regionförstoring handlar i första hand om att 

stärka förutsättningarna för regional utveckling och tillväxt men också för hälso- och 

sjukvård. Ytterligare ett motiv som redovisas är att skapa en organisation som kan 

samspela med en ny statlig regional förvaltning och som kan hävda sig nationellt, till 

exempel när det gäller satsningar som rör infrastruktur, sysselsättning och innovationssystem. 

I samtliga län finns mer eller mindre tydliga uppfattningar om hur en ny indelning bör 

utformas. Däremot varierar omfattning och kvalitet på det utredningsmaterial som 

tagits fram. Man har också kommit olika långt i sina diskussioner. Även om det förekommit 

en hel del kontakter i olika konstellationer över länsgränserna så handlar det 

på flera håll fortfarande om att knyta ihop diskussionerna inom ett län. Ett påtagligt 

problem är att en del alternativ som förekommer inte är förenliga eller att de förutsätter 

ett ömsesidigt intresse som inte föreligger. Arbetet drivs av politiker från kommuner 

och landsting. Även om näringsliv och andra samhällsinstitutioner kan ha uppfattningar 

om den regionala indelningen så är de i mycket begränsad omfattning aktiva 

och pådrivande i diskussionerna. 

Några iakttagelser från varje län: 

Stockholm: Inte aktuellt att ändra landstingsindelningen. 

Uppsala: Tänkbart att bilda region tillsammans med Sörmland och Västmanland. 

Örebro, Dalarna och Gävleborg kan ansluta. Svealandsansökan är inte längre aktuell. 

Södermanland: Vill i första hand få till stånd ett samarbete med Stockholm. Vill inte 

diskutera andra alternativ förrän man fått besked från Stockholm om att den möjligheten 

är stängd. Vill inte ha någon statlig gräns mellan Södermanland och Västmanland. 

Östergötland: Arbetar med positionsdokument om motiven för en större region. Söker 

samarbete söderut, i första hand Jönköping och Kalmar. Politisk enighet. 

Jönköping: Arbetsgrupp med företrädare för de politiska partierna har nyligen bildats. 

Diskussioner pågår inom de politiska partierna. Delade uppfattningar mellan 

partierna. Moderaterna och socialdemokraterna vill att Jönköping ska bilda en regionkommun 

medan övriga partier önskar en större region. 

Kronoberg: Vill i första hand ha en ny sydsvensk region tillsammans med Skåne och 

vill ha besked om Skåne är beredda att fatta beslut före sommaren om att bilda en sydsvensk 

region från 2019. I andra hand aktuellt med en Småländsk region (vilket är 

förstahandsalternativet för c). 

Kalmar: Utgångspunkten är samverkan med grannlänen, dvs. Östergötland, Jönköping, 

Kronoberg och Blekinge. Partierna i stort sett överens. 

Gotland: Har inte haft kontakter med Gotland som nyligen bildat region. 

Blekinge: Vill i första hand bilda en ny sydsvensk region tillsammans med Skåne och 

Kronoberg.

2011-03-03 3 (9) 

Skåne: Frågan om att bilda en större sydsvensk region har diskuterats i partierna och 

processen är inte avslutad. Det finns dock ingen majoritet för att bilda en större region 

från 2015. 

Halland: Har inte haft kontakter med Halland som nyligen bildat region. 

Västra Götaland: Fullmäktige kommer att ta ställning till förslag om att bilda en region 

till sammans med Värmland i juni, dvs. efter omvalet. 

Värmland: Fullmäktige kommer i juni att ta ställning till förslag om att bilda en region 

till sammans med Västra Götaland. Har utrett alternativet att bilda en region för 

enbart Värmland. 

Örebro: Vill bilda region tillsammans med Västmanland, Södermanland och Värmland. 

Politisk enighet 

Västmanland: Vill bilda region tillsammans med Södermanland, Uppsala och eventuellt 

Örebro. Anknytningen till Stockholm har stor betydelse för hur den nya regionen 

bör se ut. 

Dalarna: Vill bilda region som utgår från sjukvårdsregionen med Svealandsansökan 

tillsammans med Gävleborg och Dalarna som grund 

Gävleborg: Vill bilda region utifrån Svealandsansökan 

Västernorrland: Gör en omstart i diskussionen. Det finns skilda uppfattningar i partier 

och geografier. Diskussionerna idag handlar om 3-läns respektive 2-länslösningar. 

Jämtland: Har nyligen bildat samverkansorgan. Bred majoritet förespråkar en tvålänslösning 

samtidigt som en aktiv aktionsgrupp driver att Jämtland ska vara en egen 

region. 

Västerbotten: Är överens om att bilda en region som omfattar samtliga fyra landsting. 

M och s anser att alternativet är att Västerbotten förblir ett eget län. 

Norrbotten: Landstingets majoritet förespråkar en fyrlänslösning men det finns en 

öppenhet för att diskutera andra lösningar. Det finns även förespråkare för 2länslösning 

och 1-länslösningar 

Slutsatser 

Vad krävs för att föra arbetet framåt? 

Vi har kunnat identifiera några faktorer som upplevs som problem och som behöver 

klaras ut om diskussionerna ska leda till resultat: 

Behov av klarlägganden om vad andra landsting/kommuner vill: 

Det är viktigt att 

• Stockholm ger ett tydligt besked om hur man ställer sig till att bilda en större 

region tillsammans med andra landsting.

2011-03-03 4 (9) 

• Skåne ger ett tydligt besked om hur man ställer sig till att bilda en ny region 

tillsammans med andra landsting. 

• Värmland och Västra Götaland formellt tar ställning till förslaget om att bilda 

en gemensam region. 

• det blir klarlagt om det finns intresse bland kommuner i Gävleborg och Dalarna 

att ansluta sig till en mittsvensk region inställning. 

Förutsättningar som rör arbetet med den statliga regionala förvaltningen 


• utredningen om den statliga regionala förvaltningen klargör när man senast 

behöver få in förslag om ny regionindelning för att kunna ta hänsyn till dessa 

när man föreslår en ny statlig länsindelning. 

• ha en kvalificerad uppfattning om de nya statliga länens antal och storlek. 

• värdera risken för att länsstyrelserna får ansvar för regionala utvecklingsfrågor 

i stora län med flera mindre landsting. 

Förutsättningar som rör den fortsatta processen 


• söka koncentrera diskussionerna till realistiska indelningsalternativ och bli om 

vilka alternativ som inte är framkomliga. 

• ta fram faktaunderlag som grund för de diskussioner som behöver föras. 

• särskilt bedöma konsekvenserna av att nuvarande sjukvårdsområden delas och 

förs till olika regioner. 

• kunna anlita utomstående diskussionsledare för att komma vidare i processen. 

• identifiera vilka gränskommuner som vill byta regiontillhörighet. 

• bli överens om en gemensam tidsplan för när under 2011 som beslut behöver 

fattas. 

Besked, bedömningar och rekommendationer 

Vid de samtal vi har fört har vi uppfattat att vi har fått besked på följande punkter: 

Besked: 

• Stockholm har givit ett tydligt besked till gruppen om att de inte vill bilda ett 

större län. Detta besked har lämnat av såväl moderater som socialdemokrater. 1 

Det utesluter inte att någon enstaka, mindre kommun kan komma att ingå i länet. 

1 Det utesluter inte att någon enstaka, mindre kommun kan komma att byta län för att 

ingå i Stockholms län.

2011-03-03 5 (9) 

• Inom Skåne har frågan om att bilda en större region diskuterats i de politiska 

partierna. Den diskussionen är inte avslutad. Men det inte någon majoritet för 

att bilda en större sydsvensk region från 2015. 

• Fullmäktigeförsamlingarna i Västra Götaland och Värmland kommer att ta 

ställning till förslaget om att bilda en ny region i slutet av juni. 

• Mats Sjöstrand har klargjort att han behöver besked från landstingen under 

2011 - eller allra senast i januari 2012 - för att han ska kunna ta hänsyn till 

detta när han föreslår en ny statlig länsindelning . 

• Sjöstrand har klargjort att han anser antalet län behöver minska. En jämförelse 

med olika jämförbara myndigheter pekar på ett antal på mellan 6 och 10 län.. 

• vi har inte frågat enskilda kommuner om vilken region de vill tillhöra. Men vid 

de samtal vi fört har vi erfarit att intresset för att söka sig norrut är begränsat i 

såväl Dalarna som Gävleborg. 

Bedömningar: 

• Utifrån de samtal vi fört bedömer vi att det nu är möjligt att koncentrera de 

fortsatta diskussionerna till ett begränsat antal indelningsalternativ som också 

har förutsättningar att överensstämma med den statliga länsindelningen. Vi utgår 

då från att Halland och Gotland finns kvar som regioner men att de kan ingå 

i ett större län. 

• När länen blir större och de statliga myndigheterna har en gemensam geografi 

är det särskilt viktigt att de nya regionerna är tillräckligt stora för att bygga upp 

den kompetens som krävs för att man ska vara en stark och aktiv part i samspelet 

med staten. 

• Det är fullt tänkbart att utredningen om statens regionala förvaltning föreslår 

att länsstyrelserna ges samordnings och genomförandeansvar för regionala utvecklingsfrågor 

i stora län med flera små landsting – istället för kommunala 

samverkansorgan eller landstingen. Det scenariot blir mer sannolikt om fler 

statliga myndigheter får samma regionala indelning som de nya storlänen 

• Vi delar den bedömning som har redovisats vid flera av våra träffar att det 

kommer att vara fullt möjligt att genom avtalslösningar hantera den högspecialiserade 

vården även om den nya regionindelningen avviker från nuvarande 

sjukvårdsområden. 

Rekommendationer: 

Vi vill rekommendera landsting, regionförbund och kommuner att 

• bejaka Ansvarskommitténs kriterier utifrån intentionerna om folkvalda regioner 

med ett regionalt utvecklingsuppdrag och ansvar för hälso- och sjukvård. 

• satsa på att skapa regioner vars storlek och skatteunderlag möjliggör ett ökat 

ansvar och inflytande och gör att de kan överensstämma med en ny länsindelning.

2011-03-03 6 (9) 

• inrikta arbetet på att de nya regionerna ska finnas på plats från 2015. 

• begränsa den fortsatta diskussionen till indelningsalternativ som är realistiska. 

• planera arbetet så att inriktningsbeslut kan fattas i berörda landsting före sommaren 

om vilka som ska ingå i den nya regionen 

• ta fram ett aktuellt faktaunderlag som grund för de diskussioner som behöver 

föras i partier och mellan politiker från olika landsting/kommuner . 

• planera ett mer omfattande utredningsarbete inför ett definitivt indelningsbeslut 

före januari 2012. 

• identifiera vilka gränskommuner som vill byta region så att deras önskemål 

kan behandlas samtidigt som förslaget om en ny indelning. 

• involvera näringsliv, fackliga organisationer och andra viktiga aktörer i arbetet. 

• planera dialoger med medborgarna om konsekvenserna av en ny regionindelning. 

Vi vill dessutom rekommendera SKL att 

• förtydliga tidsplanen för när under 2011 som beslut behöver fattas för att processen 

ska kunna fullföljas. 

• erbjuda medverkan från utomstående diskussionsledare till landsting som bedömer 

att det skulle underlätta processen. 

• ta fram ekonomiska utredningar eller annat faktaunderlag som efterfrågas. 

• bjuda in ledande företrädare från berörda landsting, regioner och samverkansorgan 

till ett nytt seminarium för en avslutande avstämning i september. 

En ny regionkarta 

Vi har sett att det finns en stark vilja att skapa bärkraftiga regioner. Men vi konstaterar 

också att det återstår analyser, diskussioner och överväganden innan förslagen om en 

ny indelning är på plats. I den processen är det lätt att fastna eller gå vilse, särskilt som 

det finns olika uppfattningar och intressen som är svåra att förena. Vi har vid flera av 

våra besök mött önskemål om att ”någon” bör rita en karta men också farhågor för att 

kartor kan skapa nya låsningar och problem. 

Vi tror dock att det fortsatta arbetet vinner på att konkretiseras, att det nu är hög tid att 

rita kartor och vill mot den bakgrunden bidra med att redovisa vår kartbild. Den bygger 

på våra diskussioner med politiker i olika delar av landet men också på våra personliga 

slutsatser utifrån dessa diskussioner. Våra bedömningar är dessutom präglade 

av mer än tio år erfarenheter av vad en kraftfull region kan åstadkomma. 

Vår karta har självklart inte någon formell status. Däremot klargör den att en del av de 

alternativ som funnits i diskussionen behöver föras åt sidan. Se den gärna som en stafettpinne 

där vi lämnar över vår bild och våra bedömningar till er som är regionföre-

2011-03-03 7 (9) 

trädare och som under de närmaste månaderna ska gruppera er för att förbereda de nya 

regionerna. 

Riksdagsbeslut om regioner 

Vi har idag 21 län. I fyra av dessa riksdagen har givit det regionala självstyrelseorganet 

ett utökat ansvar för regionala tillväxtfrågor och status av region. Därmed är dessa 

fyra - Skåne, Västra Götaland, Halland och Gotland klara. 

Färdigt alternativ för ställningstagande: 

Värmland och Västra Götaland har tillsammans låtit utreda bildandet av en gemensam, 

ny region. De har också beslutat att ett förslag om att bilda en gemensam region 

ska behandlas av respektive fullmäktigeförsamling. På grund av omvalet i Västra Götaland 

kommer ett beslut att dröja till slutet av juni. Av respekt för den pågående beslutsprocessen 

redovisar vi inte något förslag som avviker från detta. 

Tydligt besked från Stockholm 

Vi har mött mycket starka önskemål från en rad landsting/regionförbund om att 

Stockholm bör klargöra sin inställning till den regionala indelningen. Det handlar både 

om de landsting som vill gå samman med Stockholm i en stor Mälardalsregion och de 

som upplever att det inte går att diskutera regionindelningen i övriga delar av Svealand 

innan Stockholms ställningstagande är klart. Ur det perspektivet är det betydelsefullt 

att företrädare för såväl moderaterna som socialdemokraterna klargjort att det inte 

är aktuellt att införliva ytterligare ett eller flera län i Stockholms län. Därmed är enligt 

vår bedömning en viktig förutsättning för de fortsatta diskussionerna på plats. 

Norrland 

Vår utgångspunkt är att skapa bärkraftiga regioner som har förmåga att axla ett större 

ansvar för regional tillväxt och infrastruktur, som kan utveckla hälso- och sjukvårdens 

kvalitet och som har en stark skattebas och ett stort befolkningsunderlag. Vi ser också 

en fördel om vi kan skapa relativt jämnstarka regioner som har möjlighet att matcha 

regionerna runt de tre storstadsområden. 

Med dessa utgångspunkter ser vi det som naturligt att de fyra nordligaste länen bildar 

en gemensam region. Det skulle bli en region som lever upp till Ansvarskommitténs 

kriterier och som utan tvekan kan hävda sig gentemot såväl staten som andra regioner. 

Inom denna region finns dessutom redan idag flera väl fungerande samarbeten. 

Vi vet samtidigt att det finns allvarliga invändningar mot förslaget. När det gäller 

Norrland handlar det om stora geografiska avstånd och att det finns ett tydligt motstånd 

i Jämtland och delar av Västernorrland mot en gemensam norrlänslösning. Ett 

problem med att dela Norrland är dock att befolkningsunderlaget är litet, särskilt i en 

mittsvensk region. Vi ser inte heller något tecken på att man skulle bli påtagligt större 

genom en tillströmning från intresserade kommuner i Dalarna och Gävleborg. 

För att en gemensam norrlandsregion ska ha förutsättningar att fungera tror vi att det 

är nödvändigt att ge regionens olika delar ett betydande självbestämmande. Man

2011-03-03 8 (9) 

skulle även inom ramen för en större region behöva dra nytta av den starka identitet 

som finns i framför allt Jämtland. Det handlar om att skapa en stor regions slagkraft 

samtidigt som man tar till vara de styrkor som finns runt om i Norrland. De fortsatta 

diskussionerna får utvisa om en sådan lösning skulle vara möjlig. Däremot ser vi inte 

att det är rimligt att behålla nuvarande landsting. Det alternativet bör föras bort från 

diskussionen. 

Svealand 

Vi ser alltså en tydlig gräns mellan Norrland och Svealand. Vi ser också en relativt 

tydlig gräns mellan Svealand och Götaland. Sörmland och Örebro söker i första hand 

sina samband inom Svealand medan Östergötlands fokus är riktat söderut. 

Även i Svealand kan vi se att det finns förutsättningar för en större region genom att 

landstingen i Uppsala, Västmanland och Sörmland skapar en ”bananregion” tillsammans 

med Örebro utifrån den starka anknytning som finns till Stockholm. När det 

gäller Dalarna och Gävleborg är inte kopplingen lika självklar för samtliga landsting. 

Vi har dock inte uppfattat att vare sig Uppsala eller Västmanland utesluter att Dalarna 

och Gävleborg ska finnas med även om attityden är betydligt mer avvaktande. Men en 

region som enbart består av dessa landsting har samma ”småskalsnackdelar” som en 

sydnorrländsk region. Under alla omständigheter så innebär Stockholms position att 

diskussionerna i Svealand kan komma igång på allvar. 

Sydvästra Götaland 

Eftersom det inte finns en tydlig vilja i Skåne att bilda en större sydsvensk region behöver 

Kronoberg, Blekinge och de södra delarna av Kalmar fundera över en annan 

lösning. Vi anser att en region som omfattar Småland, Blekinge och Östergötland 

skulle vara en stark aktör mitt emellan Stockholm och Skåne. Det återstår dock en hel 

del diskussioner bland annat därför att förutsättningarna inte varit klara. Även här gäller 

förutsättningen att den nya regionen måste ge spelrum för olika inomregionala 

satsningar. Det gäller i synnerhet som m och s i Jönköping nyligen uttalat att de vill att 

landstinget ska ansöka om att bilda en regionkommun för enbart Jönköpings län. 

Gränskommunernas tillhörighet 

Vi har valt att göra en indelning som omfattar hela län. Vi är dock medvetna om att 

det finns enskilda kommuner som gärna vill byta län. Det är angeläget att sådana önskemål 

fångas upp i god tid så att de kan behandlas i samband med attförslagen till ny 

indelning spelas in till Sjöstrands utredning. 

Sammanfattning 

• Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland bildar en Norrlandsregion. 

• Västmanland, Sörmland, Örebro, Uppsala, Dalarna och Gävleborg bildar en 

Svealandsregion. 

• Stockholm förblir som idag.

2011-03-03 9 (9) 

• Östergötland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Blekinge bildar en sydöstlig 

region. 

• Västra Götaland och Värmland bildar en västsvensk region. 

• Skåne förblir som idag. 

• Halland förblir som idag. 

• Gotland förblir som idag. 

Vi anser att denna indelning är logisk utifrån Ansvarskommitténs kriterier. Den bör 

dessutom utan svårigheter kunna överensstämma med en ny statlig länsindelning. Halland 

skulle då kunna ingå i ett större län tillsammans med Västra Götaland och samtidigt 

som Gotland ingår i ett statligt samarbete med Stockholm. 

En slutkommentar 

Vi har som vi tidigare berättat mött önskemål om att det ska ritas en karta men också 

farhågor mot att kartor kan skapa nya låsningar och problem. Vi vill därför klargöra 

att vår karta inte har någon formell status. Vi ser oss inte som auktoriteter vars slutsatser 

ska åberopas av dem som tycker likadant. Och vi är fullt medvetna om att det kan 

finnas sakliga argument såväl som låsningar, misstro, lokalpolitiska egenintressen 

m.m. som gör att de alternativ vi förespråkar inte är möjliga. Vi inser också det inte 

finns en regionindelning som tillgodoser alla behov. Ibland måste man välja den näst 

bästa lösningen eftersom den ”bästa” lösningen är stängd. 

Vi vill ändå uppmana de ledande politiker som har ansvar för att leda den fortsatta 

processen att föra diskussionerna med öppet sinne och med ambitionen att stärka tilliten 

mellan olika parter. Det är först när man lyckats träffa en överenskommelse om att 

bilda en ny region som denna är på plats. Det är vår tro att detta är möjligt – även om 

den slutliga indelningen kan bli en annan än den som vi ritat upp på vår karta. 

Roland Andersson Jerker Swanstein Kent Johansson



Årsredovisning 2010 

Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen föreslår att förbundsfullmäktige beslutar 

att godkänna årsredovisningen, samt 

att årets överskott på 661 tkr sätts av till det egna kapitalet för att täcka framtida eventuella underskott 

Ärende 

År 2010 innebar sista året i Regionförbundets andra mandatperiod. Ett särskilt ”bokslut” för hela 

mandatperioden har tagits fram för att fånga den process som en organisation som Regionförbundet 

är, och kommer att fortsätta att vara. Bokslutet finns som en bilaga till 2010 års årsredovisning. 

Efter en lång process lämnade förbundsfullmäktige i april in Uppsala läns länstransportplan 

2010-2021 till regeringen. Regeringen har med planen som utgångspunkt reserverat ett investeringsutrymme 

för ny infrastruktur på 1 500 mkr i länet. 

Regionförbunden fick inför 2010 ett särskilt uppdrag från regeringen att etablera kompetensplattformar 

för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. I 

Uppsala län sker detta redan inom ramen för Kompetensforum som också blivit något av en förebild 

för regionförbunden runt om i landet. 

Den viktigaste händelsen inom FoU-stöd var att samtliga kommuner i länet och landstinget enades i 

en gemensam avsiktsförklaring om utveckling av en stärkt struktur till stöd för kunskapsutveckling 

inom i första hand äldreområdet men även övriga delar av socialtjänsten och angränsande områden 

inom hälso- och sjukvården. Därigenom får länet del av den satsning som följer av Regeringens och 

Sveriges Kommuner och Landstings överenskommelse om en nationell plattform för stöd till utveckling 

av en evidensbaserad praktik. 

Den samlade måluppfyllelsen för förbundets verksamhet bedöms som god. Årets resultat uppgår till 

661 tKr. 

Som samverkansorgan med uppdrag från staten har Regionförbundet också att årligen göra en återrapportering 

till näringsdepartementet. 

Bilagor: Årsredovisning 2010 

Årsredovisning 2010 till Näringsdepartementet 

1 (1)

Förvaltningsberättelse med bokslut 

Ett händelserikt år – och mandatperiod … 

2011-03-10 Dnr RFUL 2009/223 

Uppsala län har en stark och självständig ställning i den dynamiska huvudstadsregionen. 

Genom att ta vara på de unika förutsättningarna som finns här med två universitet, kunskapsintensiva 

näringar i såväl traditionell tillverkningsindustri, som den allt starkare 

life science sektorn, har vi ett gott utgångsläge i en global och konkurrensutsatt ekonomi. 

Den finansiella krisen har länet klarat sig genom med den lägsta arbetslösheten i landet 

och nu ökar sysselsättningen igen. Utmaningen är att matcha arbetsmarknadens behov 

med de arbetssökandes kompetens. Det kompetensforum som etablerats sedan några år 

är ett viktigt verktyg för arbetsgivare, utbildningsanordnare m fl. Vårt arbetssätt tjänar 

som förebild för andra regioner när det nu ligger ett regeringsuppdrag att sörja för denna 

kompetensuppbyggnad. 

Ett annat nytt uppdrag som givits Regionförbundet utmynnade i en avsiktsförklaring 

som förbundsstyrelsen lämnade till SKL om en stärkt regional struktur för 

kunskapsutveckling inom äldreområdet. 

Ett viktigt dokument som klubbades under året är länstransportplanen för transportinfrastrukturen. 

Bakom den ligger många år av förberedelser, analyser och ett viktigt samverkansarbete 

med i första hand Mälardalslänen som inom ramen för En Bättre Sits. I 

den nu antagna planen läggs grunden för arbetet med utveckling av väg- och järnvägsnäten 

för den kommande tioårsperioden. 

Den från våra medlemmar initierade effektiviseringsberedningen, har kommit en bra bit 

på väg med att identifiera, organisera och erbjuda möjliga samarbetsområden. Regionförbundet 

erbjuder här en arena för medlemmarna i deras strävan till kvalitet och kostnadseffektivitet 

i verksamheten. 

Det gångna året har tillhörigheten och organisationen för FoU-stödsverksamheten lagts 

fast och denna fungerar nu som en av de två enheterna i förbundet. FoU-stödet utgör en 

viktig del i arbetet och är den verksamhet som ger störst kontaktyta mot medlemmarna 

och deras medarbetare i första hand. Verksamheten präglas av bred samverkan och hög 

kvalitet. Ett exempel på det är SUF Kunskapscentrum 1 som startade inom FoUstödverksamheten 

under namnet FIB – Föräldrar med intellektuella begränsningar. I 

1 Samverkan – Utveckling - Föräldraskap

höstas utsågs detta till bästa EU-projekt i kategorin Economics av AER, Assembly of 

European Regions. 

Utgången av 2010 innebär också mandatperiodskifte för Regionförbundet. Den andra 

mandatperioden har präglats av konsolidering av förbundets verksamhet och många nya 

uppgifter som tillförts. Det är värt att notera att detta varit möjligt trots nominellt minskade 

anslag från medlemmarna. 

Jag vill ta tillfället i akt att tacka för det arbete som lagts ned i styrelsen, beredningar 

och av särskilda rapportörer samt ledande tjänstemän hos medlemmarna. Regionförbundet 

blir vad medlemmarna gör det till och engagemanget och stödet för vår verksamhet 

är stort. 

Slutligen ett stort tack till kansliets medarbetare som med stor kunskap och hängivenhet 

tar sig an de olika arbetsuppgifterna med gott humör och goda resultat. Ett särskilt tack 

till regiondirektör Catharina Blom som leder verksamheten engagerat, lyhört och målmedvetet. 

Arne Sandemo 

Förbundsstyrelsens ordförande 2007-2010 

… och en ny mandatperiod ligger framför oss 

Regionförbundet Uppsala län har under två tidigare mandatperioder formats till en viktig 

organisation med ansvar för det regionala, hållbara tillväxtarbetet. Vi ligger därmed 

helt i linje med EU 2020-strategin. Framför oss har vi nu många viktiga uppgifter för att 

kunna uppfylla målen. 

Regionförbundet kommer att fortsätta arbetet med att stödja och initiera processer hos 

medlemmarna som bidrar till måluppfyllelsen. Det är i samverkan mellan medlemmarna 

- landstinget och länets kommuner - som den önskade utvecklingen kan komma till 

stånd. 

Regionförbundet kommer också att utveckla samverkan mellan den lokala, regionala 

och nationella nivån. Administrativa gränser får inte utgöra ett hinder för den nödvändiga 

tillväxten. 

Cecilia Forss 

Förbundsstyrelsens ordförande 2011- 

2 (33)

Smart och hållbar tillväxt för alla i Uppsala län 

Smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla är de tre övergripande prioriteringarna 

i Europa 2020, EU:s nya tillväxtstrategi. Innovation går som en röd tråd genom hela 

strategin. För att genomföra den behövs ett samspel mellan europeisk, nationell och 

regional nivå. 

EU-prioriteringarna ligger helt i linje med tillväxtarbetet i vårt län och vi ligger redan 

bra till i ett europeiskt perspektiv. Grunden finns i de båda universiteten, den generellt 

sett höga utbildningsnivån, den ökande sysselsättningen och nyföretagandet och det 

minskande ohälsotalet. Vi ska dock komma ihåg att det finns stora skillnader inom länet. 

Dessutom finns det ett mål i strategin som vi i dag har svårt att nå upp till och det är 

att gymnasieavhoppen ska minskas till högst 10 procent. Här har vi en läxa att göra 

även hos oss. 

Vi har utomordentligt goda förutsättningar för att bidra till att ambitionerna i Europa 

2020 kan nås. Låt mig först och främst nämna den Innovationsstrategi som STUNS 2 

antagit. Här tydliggörs delarna i Uppsala läns innovationssystem och vad vi måste göra 

för att genom konkurrenskraftiga och växande företag bidra till regionens tillväxt och 

attraktionskraft. 

Andra tillgångar i sammanhanget är Energihuset som plattform för fortsatta gröna satsningar, 

Kompetensforum för att matcha arbetslivets behov av kompetens med utbudet 

av utbildningar och FoU-stödsverksamhetens innovativa arbete för att minska utanförskap 

exempelvis genom SUF Kunskapscentrum. 

Regionförbundet är involverad i dessa aktiviteter och många andra. Jag är stolt över att 

vi därmed medverkar till att Uppsala län bidrar till att målen i Europa 2020 kan nås. 


Regiondirektör 

2 Stiftelsen för samverkan mellan universiteten, näringslivet och samhället 

3 (33)

Samlad måluppfyllelse ................................................................................................. 7 

Regionförbundets uppdrag och arbetsformer ............................................................... 8 

Regional utveckling ........................................................................................................ 10 

FoU-stöd ......................................................................................................................... 21 

Personalbokslut ............................................................................................................... 27 

Ekonomisk redogörelse .................................................................................................. 27 

Verksamheten 2011 ........................................................................................................ 33 

4 (33)

Inledning 

Viktiga händelser 

Det ljusnade för Uppsala län 

Uppsala län gick relativt oskadd ur lågkonjunkturen. Befolkningen fortsatte 2010 att 

öka i sju av åtta kommuner (+ 3 984 personer) De lediga jobben har ökat kraftigt - med 

ca 16 000 nyanmälda platser. I oktober var den öppna arbetslösheten nere på 2,8 procent 

vilket är lägst i landet. 

Särskilt positivt är det att besöken i Uppsala län ökade rekordartat. Antalet övernattningar 

på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping ökade med 8,2 procent i länet under 

2010 jämfört med 2009. Det är den näst högsta ökningen i landet. 

När det gäller hälsotillståndet förbättrades ohälsotalet från 31 till 27 dagar. I Knivsta 

kommun var ohälsotalet nere på 20 dagar. Fortfarande är ohälsotalet större bland kvinnor 

än bland män. 

Andra mandatperioden är avslutad 

År 2010 innebar sista året i Regionförbundets andra mandatperiod. Förbundet har låtit 

en konsult ta fram ett särskilt ”bokslut” för hela mandatperioden för att fånga den 

process som en organisation som Regionförbundet är, och kommer att fortsätta att vara. 

I de avslutande reflektionerna konstateras att det krävs fortsatta gemensamma 

ansträngningar för att Regionförbundet i takt med sina medlemmar ska dra åt samma 

håll. Krav på fokus och ledarskap betonas. ”Mandat är inte något man bara får, det krävs 

också att det tas.” 

Länstransportplanen 

Efter en lång process lämnade förbundsfullmäktige i april in Uppsala läns länstransportplan 

2010-2021 till regeringen. Regeringen har med planen som utgångspunkt reserverat 

ett investeringsutrymme för ny infrastruktur på 1 500 mkr i länet. 

Regional kollektivtrafikmyndighet 

Kollektivtrafiken är ett medel för att nå andra övergripande samhällsmål. I regeringens 

proposition Ny kollektivtrafik framhålls betydelsen av att de strategiska besluten om 

kollektivtrafiken fattas i ett sammanhang där andra politiska samhällsfrågor beslutas. 

Under 2010 har en styrgrupp börjat arbeta med frågan om huvudmannaskapet för kollektivtrafiken 

i Uppsala län och den därmed sammanhängande uppgiften att vara regional 

kollektivtrafikmyndighet. 

5 (33)

Kompetensplattform 

Regionförbunden fick inför 2010 ett särskilt uppdrag från regeringen att etablera kompetensplattformar 

som samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering 

på kort och lång sikt. Vi ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser samt utveckla 

samverkan mellan utbildningssystemets aktörer och arbetslivet. I Uppsala län 

sker detta redan inom ramen för Kompetensforum som också blivit något av en förebild 

för regionförbunden runt om i landet. Ett konkret resultat av detta arbete är att länet 

ansökan om Vård- och omsorgscollege har beviljats. 

Innovationsstrategi 

Den nya regeringen efter valet har aviserat att en Nationell innovationsstrategi ska tas 

fram – en strategi som innebär Sveriges svar på Europa 2020. Ingenjörsvetenskapsakademin 

(IVA) har satt igång ett projekt med Affärsplan Sverige som inspel till regeringen. 

Här betonas regionernas roll. I Uppsala län har STUNS (Stiftelsen för samverkan 

mellan universiteten, näringslivet och samhället) utarbetat en regional innovationsstrategi 

som nu ska omsättas i handling. 

Stärkt struktur till stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten 

Den viktigaste händelsen inom FoU-stöd under 2010 var att samtliga kommuner i länet 

och landstinget enades i en gemensam avsiktsförklaring om utveckling av en stärkt 

struktur till stöd för kunskapsutveckling inom i första hand äldreområdet men även övriga 

delar av socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. 

Därigenom får länet del av den satsning som följer av Regeringens och Sveriges Kommuner 

och Landstings överenskommelse om en nationell plattform för stöd till utveckling 

av en evidensbaserad praktik. 

Forskning pågår-konferens om funktionshinder 

En Forskning pågår-konferens med inriktning mot forskning om funktionshinder genomfördes 

för första gången. Konferensen hade temat ”Miljö, människa eller mitt 

emellan?” Den planerades och genomfördes i nära samarbete med Centrum för forskning 

om funktionshinder vid Uppsala universitet. 

Innovationspris till Uppsala län 

SUF Kunskapscentrum, som verkar för att förbättra situationen för familjer där en eller 

båda föräldrarna har kognitiva svårigheter, tilldelades 2010 års Innovation Award For 

6 (33)

European Regions. Utmärkelsen utdelades i samband med AERs 3 generalförsamling i 

Istanbul. 

RIM-projektet 4 förlängdes 

Länets kommuner och landstinget beslutade att gemensamt anslå 1 mkr per år i tre år för 

att fortsätta den utvecklingsprocess som startat inom missbruksområdet i länet genom 

RIM-projektets arbete med kompetensutveckling och stöd till samverkan. 

Samlad måluppfyllelse 

Den samlade måluppfyllelsen för förbundets verksamhet bedöms som god. 

De aktiviteter som beskrivits i 2010 års verksamhetsplan har följts upp och redovisats i 

förbundsstyrelsen tre gånger under året, i samband med den ekonomiska uppföljningen. 

Kansliet har under 2010 haft vakanta tjänster på folkhälsoområdet. Detta har inneburit 

att flera aktiviteter inom området Attraktiva Uppsala län inte har kunnat slutföras under 

året, exempelvis när det gäller målet att etablera väl fungerade strukturer för samverkan 

inom folkhälsoområdet. 

Sammantaget bedöms dock den samlade måluppfyllelsen för regional utveckling som 

god. Genomförda aktiviteter har tagit oss närmare de målsättningar som återfinns i 

Uppländsk Drivkraft. 

De aktiviteter som genomförts inom FoU-stödsverksamheten har under 2010 haft fokus 

på att på olika sätt synliggöra, sprida och bidra till implementering av kunskap från både 

forskningen, professionen och brukarna. Merparten av de planerade aktiviteterna har 

genomförts under 2010. Därigenom bedöms årets verksamhet ha bidragit till att ta ett 

steg närmare det övergripande målet om att verka för en evidensbaserad praktik inom 

socialtjänsten och berörda verksamheter inom hälso- och sjukvården. 

En genomgång av samtliga resultatmål görs under respektive verksamhetsområde. 

3 AER = Assembly of European Regions 

4 RIM = Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården 

7 (33)

Regionförbundets uppdrag och arbetsformer 

Regionförbundets fem uppdrag är det statliga uppdraget, ägarmötesplatsen gentemot 

Upplands Lokaltrafik och Upplandsstiftelsen, särskilda medlemsuppdrag, 

arena/mötesplats samt företrädare exempelvis i internationella sammanhang. 

Förbundsfullmäktige är Regionförbundets högsta beslutande organ med 61 ledamöter 

och lika många ersättare (51 kvinnor och 71 män). Under 2010 har två sammanträden 

hållits. Presidiet har utgjorts av Åke Hedén (C), ordförande, Jonas Segersam (KD) 

förste vice-ordförande och Jan Ask (S) andre vice-ordförande. 

Förbundsstyrelsen har bestått av 13 ledamöter, fem ersättare och två adjungerade ledamöter 

(sex kvinnor och 14 män). Åtta sammanträden ägde rum under 2010. 

Förbundsstyrelsen 2007-2010 

Ordinarie 

Arne Sandemo (M), landstinget, ordförande 

Catarina Deremar (C), 1:e viceordf, Tierps kommun 

Lena Hartwig (S), 2:e viceordf, Uppsala kommun 

Gunnar Hedberg (M), Uppsala kommun 

Anna Wiklund (M), Enköpings kommun 

Leif Sanner (FP), Uppsala kommun (till den 17 mars 

2010) 

Cecilia Hamenius (FP) Uppsala kommun (från den 

10juni 2010 

Ismail Kamil (FP), landstinget 

Jonas Segersam (KD), landstinget 

Bengt-Olov Eriksson (S), Tierps kommun 

Carina Schön (S), Heby kommun 

Lars Skytt (S), Älvkarleby kommun 

Börje Wennberg (S), landstinget 

Sören Bergqvist (V), landstinget 

8 (33) 

Ersättare 

Rolf Edlund (C), landstinget 

Johan Edstav (MP), landstinget 

Nina Lagh (M), Håbo kommun 

Agneta Hägglund (S), Håbo kommun 

Göran Nilsson (M), Knivsta kommun 

Adjungerade 

Jacob Spangenberg (C), Östhammars kommun 

Erik Weiman (M), landstinget 

Förbundsstyrelsen har haft två fasta beredningar inom områdena trafik och samhällsplanering 

(sex kvinnor och sju män) respektive tillväxt och kompetensförsörjning (tre

kvinnor och nio män). Beredningarna har sammanträtt sju respektive fyra gånger under 

året. 

En tillfällig beredning – effektiviseringsberedningen - inrättades 1 april 2010 med syfte 

att initiera och främja samverkan mellan kommunerna och mellan kommunerna och 

landstinget för att öka effektiviteten, inventera och följa pågående samarbeten samt ta 

initiativ till gemensamma utrednings- och utvecklingsprojekt inom beredningens uppdrag. 

Under förra året förbereddes ett ökat samarbete i första hand inom räddningstjänst 

och överförmyndarverksamhet. 

Medlemsdialogen som ska föregå beslutet om medlemsavgift har fortsatt att utvecklas. 

2010 ägde den rum under våren för att matcha medlemmarnas egen budgetprocess. Förbundsstyrelsen 

har kontinuerligt stärkt dialogen med och uppföljningen av uppdragen 

till de organisationer som Regionförbundet är delägare i och/eller medfinansierar. Efterfrågan 

på Regionförbundets stöd är stor. Många gånger är förbundets medfinansiering 

helt avgörande för möjligheterna att bedriva verksamhet. 

Regionförbundet valde under 2010 att inte anordna några partnerskapsmöten kopplade 

till det regionala utvecklingsprogrammet. 

9 (33)

Regional utveckling 

Vid ingången av 2010 befann sig landet i slutfasen av en svår ekonomisk kris. Under 

året kom vändningen och den regionala utvecklingen började åter skjuta fart. Uppsala 

län klarade sig väl genom krisen och står nu stark inför kommande år. Även om lågkonjunkturen 

föranledde snabba insatser och stimulanser, exempelvis genom utseende 

av regionala varselsamordnare, visar krisen att huvuddragen i den långsiktiga strategin 

för hållbar tillväxt alltjämt håller och måste vara vägledande. En kompetens i världsklass, 

bättre tillgänglighet, ett växande näringsliv och innovation samt god hälsa är fortfarande 

beståndsdelar på vilka framtida välstånd måste byggas. 

Detta betonas både i den nya strategin Europa2020, rekommendationer från OECD och 

olika nationella initiativ för tillväxt, exempelvis IVA 5 :s arbete för ett starkare 

innovationsklimat. 

För att Uppsala län ska kunna ge ett tydligt bidrag till uppfyllandet av Europa 2020 har 

Regionförbundets omvärldskontakter utökats ytterligare under 2010. Regionförbundet 

är aktivt i en rad EU-projekt och –program - både som finansiär, projektägare och som 

part. Nya kontakter har etablerats med andra jämförbara europeiska regioner, allt för att 

bidra till utvecklande benchmarking och konkreta aktiviteter. Regionförbundets engagemang 

inom AER och medlemskap i SEU 6 är viktiga plattformar för detta arbete. 

Måluppfyllelse 

Inför 2010 sattes en rad ambitiösa men realistiska mål för Regionförbundets verksamhet 

inom regional utveckling. Uppföljningen vid årets slut visar att i stort sett alla aktivitetsmål 

har uppfyllts, vilket är en förutsättning för att nå önskvärda resultat. Ett fåtal 

aktiviteter har inte kunnat genomföras fullt ut på grund av att flera tjänster varit vakanta 

under året, bland annat inom folkhälsoområdet och information kring slutförvar. 

Den samlade måluppfyllelsen vad gäller årets resultatmål bedöms som god. I följande 

avsnitt framgår det hur aktiviteter har gett tydliga resultat. Nya investeringar i viktiga 

vägprojekt, såsom väg 288, har påbörjats. Nya medel för yrkesutbildningar inom efterfrågade 

områden har tillförts regionen. Nya företag har startat och befintliga företag har 

kunnat växa tack vare professionellt stöd från olika företagsfrämjande organisationer, 

inte minst Drivhuset, ALMI Företagspartner Uppsala AB och Uppsala Innovation 

Centre. 

5 IVA = Ingenjörsvetenskapsakademin 

6 Stockholmsregionens Europakommitté, från 2011 Stockholmsregionens Europaförening 

10 (33)

Genomförandet av RUP 7 

Det regionala tillväxtarbetet utgår från vision och målsättningar i Uppländsk Drivkraft. 

Regionförbundet har ansvaret att leda och koordinera detta arbete. Uppgiften är dock 

inte möjlig utan engagemang och insatser från andra aktörer i länet, däribland länets 

kommuner och landsting samt de organisationer som erhåller verksamhets- respektive 

projektstöd från Regionförbundet. 

Ansvaret för Regionförbundets två uppgifter inom det statliga uppdraget – det regionala 

utvecklingsprogrammet och länstransportplanen – ligger på enheten för regional utveckling 

som under året utgjorts av 8,5 tjänster. Under året har flera nyrekryteringar 

genomförts, bl a inom folkhälsa och infrastrukturplanering, vilket innebär att verksamheten 

tidvis bedrivits med decimerad styrka. 

Till enhetens förfogande står även 12,2 mkr i verksamhetsstöd till företagsfrämjande 

organisationer samt 8 mkr i statliga projektmedel. Med dessa relativt sett små smörjmedel 

har Regionförbundet under 2009 och 2010 medverkat som finansiär i ett 50-tal projekt. 

Medräknat EU-medel och medel från myndigheter som Tillväxtverket, Energimyndigheten, 

Vinnova m fl omfattar dessa projekt verksamhet för omkring 500 mkr. 

Varje satsad krona från Regionförbundet har således kunnat växlas upp med 30 kronor 

från externa källor. 

Bland de större näringslivsfrämjandeprojekt som avslutats under 2010 ingår E-fabriken, 

KRUT, PRIM, och Företagspartner Öst. 

I Företagspartner Öst, med Almi som projektägare, har 500 företag kontaktats, 72 företag 

har deltagit i framtidsdialoger, 33 företag har deltagit i coachning och 168 företag 

har deltagit i seminarier. En uppföljning visar att företagen som medverkat i projektet i 

Uppsala län har ökat antalet anställda från 200 till 348 på tre år. 

E-fabrikens egna uppföljningar av resultat tyder på att projektet har hjälpt 250 företag 

att starta nytt. Ytterligare 350 befintliga företag har fått hjälp att nå nya marknader. 

Över 300 personer har fått anställning i dessa företag. I december tilldelades e-fabriken 

Enterprise Europe Award av Europeiska kommissionen för goda insatser inom regionalt 

entreprenörskap. 

I KRUT-projektet 8 har en plattform för nätverkande och samarbeten mellan kreativa 

verksamheter och andra branscher skapats. I olika seminarier och nätverksträffar har det 

7 RUP = Regionalt utvecklingsprogram 

8 KRUT = Kreativ utveckling 

11 (33)

medverkat ett hundratal kreatörer från olika branscher och ytterligare ett femtital tjänstemän 

och politiker. Projektet går under 2011 vidare i rekrytering av en kreatörslots och 

fast etablering av en klustermotor för kreativa näringar i Uppsala län. 

PRIM - Processer och Relationer i Innovativa Miljöer - vars syfte var att utveckla befintliga 

innovationssystem och innovativa miljöer har avslutats. Resultatet visar bl a på 

stort utbyte av erfarenheter och lärande mellan de fem ingående länens högskolenära 

innovationssystem. Bland de konkreta resultaten av projektet noteras etableringen av 

Aros Growth Capital och 1:a Västmanlandsfonden samt affärsängelnätverk. Inom projektet 

och UIC har 74 nya bolag bildats mellan 2008 och 2010. 

Tillgängliga Uppsala län 

Resultatmål: Genomföra länstransportplanen 2010-2011 

Under våren 2010 slutfördes arbetet med länsplanen för regional infrastruktur. Planen 

antogs av förbundsfullmäktige i april med delegation till förbundsstyrelsen att göra 

smärre justeringar under juni månad. Med planen som utgångspunkt har regeringen reserverat 

ett investeringsutrymme i ny infrastruktur i länet på 1 500 mkr fram till år 

2021. Under året har upprustning av väg 288 påbörjats mellan Jälla och Hov. 

Som ett led i länsplanen har Regionförbundet under året arbetat med en ny genomförandeprocess 

tillsammans med Trafikverket. Arbetet innebär en årligt återkommande process 

med möten och med underlagsmaterial som ska möjliggöra en helhetssyn på investeringar 

och åtgärder i transportsystemet i länet. 

En regional cykelvägsplan antogs också av förbundsfullmäktige i oktober. Arbetet med 

framtagandet av planen pågick framför allt under våren 2010. Syftet är att ge en strukturerad 

utbyggnad av cykelvägar i länet utifrån de 82 mkr som avsatts för cykelvägar i 

länsplanen. Dessa kräver samtidigt en 50-procentig medfinansiering av kommunerna. 

Resultatmål: Ägarstyrningen av kollektivtrafiken är tydlig och långsiktigt strategisk 

I januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att kollektivtrafiken 

blir en del av övrig samhällsplanering och därmed får en tydligare politisk styrning. Ett 

utrednings- och förberedelsearbete pågår inför bildande av kollektivtrafikmyndighet i 

länet. Arbetet leds av en politisk styrgrupp och arbetet samordnas av Regionförbundet. 

Arbetet påbörjades under 2010 och pågår under hela 2011. 

Resultatmål: Skapa en effektiv och samordnad tågtrafik genom fördjupa samverkan 

mellan operatörer 

Beslut är fattat om trafikstart för SL-pendel till Uppsala från 2012. 

12 (33)

Under hösten 2010 påbörjades arbete med underlagsmaterial inför kommande infrastrukturplanering 

och revidering av det regionala utvecklingsprogrammet. Det gäller 

dels underlag som tas fram inom ramen för En bättre sits, dels underlag med fokus på 

länet. Här ingår också underlagsmaterial som ger möjligheter att knyta ihop infrastruktur- 

och kollektivtrafikplanering med övrig fysisk samhällsplanering. 

Resultatmål: Påbörja arbete med stråkstudier 

Regionförbundet tog under året initiativ till att återuppliva samarbetet i det så kallade 

ABCU-stråket. Arbetet kommer att fokusera på Mälarbanans utveckling bland annat 

genom att belysa konsekvenser av uteblivna investeringar. 

Resultatmål: Regionens prioriteringar av objekt får genomslag i regeringens beslut om 

den Nationella planen 2010–2021 

Arbetet i Dalabanans intressenter har fortsatt under året. Det medfinansieringsavtal som 

undertecknades under 2009 gäller tills vidare. Det är beroende bland annat av om differentierade 

banavgifter är möjliga. Frågan utreds. Ett projekt med utveckling av stationsnära 

lägen har pågått under året. 

För länet viktiga objekt såsom Ostkustbanan och passagen vid Gamla Uppsala, dubbelspår 

Skutskär-Furuvik och byggandet av Citybanan ingår i Nationella planen.. 

Resultatmål: Vara en aktiv part i Arlanda Forum i syfte att stödja Arlandas utveckling 

Regionförbundet har deltagit i SATSA I, ett EU-finansierat projekt syftande till utreda 

åtgärder för ett effektivare transportsystem i Stockholmsregionen. Häri ingår ABC-stråket 

Stockholm-Uppsala. 

Ett flertal av Regionförbundets aktiviteter på området är processinriktade, vilket innebär 

att även resultaten får avläsas i termer av hur långt processen framskridit. Med 

2010 års aktiviteter som grund har betydande framsteg tagits vad gäller att förbättra 

tillgängligheten inom och utom länet. Viktiga investeringsbeslut och överenskommelser 

återstår dock för att målen ska anses vara helt uppfyllda. 

Kompetenta Uppsala län 

Resultatmål: Erbjuda fler platser och ett bredare utbud av gymnasiala och eftergymnasiala 

yrkesutbildningar, baserade på faktiska behov av yrkeskompetens i arbetslivet 

Arbetet mot resultatmålet sker inom ramen för Kompetensforum Uppsala län. I början 

av 2010 gavs stöd till denna inriktning genom regeringens uppdrag till alla län att etablera 

regionala kompetensplattformar. Syftet med plattformarna ska vara att öka samverkan 

mellan arbetslivet och utbildningsanordnare, samt ta fram kunskapsunderlag om 

den regionala marknadens behov av kompetens. 

13 (33)

Den kompetensplattform som Uppsala län byggt upp sedan 2009 har kommit att fungera 

som inspiration för andra regioner. Regionförbundet har tillsammans med samarbetspartner 

inom Kompetensforum presenterat länets arbete med kompetensförsörjningsfrågor 

för en rad andra regioner, departement, myndigheter, organisationer och aktörer i 

länet. Detta har bidragit till att bredda bilden av Uppsala län som en attraktiv kunskapsregion. 

Inom ramen för Kompetensforum och genom medel från ERUF 9 har en övergripande 

bransch- och kompetensanalys fram till år 2020 utarbetas, samt två branschfördjupningar 

för servicesektorn samt tekniksektorn. Totalt sett bedöms 37 500 arbetstillfällen 

skapas i länet fram till 2020. Detta var ett viktigt underlag i länets gemensamma ansökan 

om yrkesutbildningsplatser som i september 2010 utföll i 270 nya yrkesutbildningsplatser, 

värda 13 miljoner kronor. 

Analyserna visar även att Uppsala är det län som har lättast att förse arbetslivet med 

kompetent arbetskraft och att inflödet av unga på arbetsmarknaden faktiskt överstiger 

antalet som lämnar den för pensionering. I detta avseende skiljer sig Uppsala, tillsammans 

med Stockholm och Västra Götaland, från alla andra regioner i landet. Den demografiska 

utvecklingen, med färre i arbetsför ålder som ska försörja allt fler äldre, utgör 

en av landets största utmaningar. 

Som en del i Kompetensforum har Uppsala län blivit certifierat som Vård- och omsorgscollege 

under året. Uppsala och Östhammar har skickat in sina lokala ansökningar 

om certifiering därefter. Inom Uppsala BIO har ett särskilt kompetensforum för lifesciencesektorn 

etablerats. Uppbyggnaden av Teknikcollege, Fastighetsforum och Serviceforum 

har fortsatt under året, med stöd av framför allt Arbetsförmedlingen, Uppsala 

kommun, Östhammar och olika näringslivsorganisationer. 

Förberedelserna inför den nya gymnasieskolan GY2020 har fortsatt i en regional samverkansprocess 

med gymnasiechefer i länet. Som ett led i detta har Regionförbundet 

arrangerat sin största konferens någonsin för 1 600 gymnasielärare i Uppsala län. 

Inom Kompetensforum finns numera upparbetade kontakter med ett 30-tal arbetslivsrepresentanter 

och 50 olika utbildningsanordnare. Detta nätverkande innebär sammantaget 

att länet har bättre förutsättningar att erbjuda ett bredare utbud av rätt utbildningar 

med rätt innehåll samt att utbildningen för livslångt lärande har bättre förutsättningar 

att i fortsättningen bedrivas mer samordnat och effektfullt i länet. 

9 ERUF = EU:s regionalfond 

14 (33)

Innovativa Uppsala län 

Uppsala län står inför stora utmaningar när det gäller att öka dynamiken i det regionala 

näringslivet. Det privata näringslivet svarar för en förhållandevis liten andel av sysselsättningen 

och framväxten av nya företag håller inte jämna steg med Stockholmsregionen. 

Resultatmål: Utveckla bättre aktörssamverkan och infrastruktur för entreprenörskap 

och innovationer 

Som ett led i arbetet att främja utveckling av fler och växande företag stöder Regionförbundet 

ett batteri av insatser. Verksamhetsstöd till företagsfrämjande aktörer är ett betydelsefullt 

bidrag till företagsamheten. För att utveckla en bättre aktörssamverkan och 

skapa en struktur för entreprenörskap och innovation har Regionförbundet låtit genomföra 

en EU-finansierad förstudie av aktörssystemet (SMART). 

Studien visar att systemet inte är så överlappande och oöverskådligt som det ibland 

framstår. Däremot är det svårare att mäta de tydliga effekterna av organisationernas 

insatser. Klart är att en stor majoritet av alla nystartade företag uppstår utan hjälp från 

”företagens vänner”. 

Regionförbundet har under flera år arbetat för att stärka samverkan mellan aktörerna. 

Detta har lett till ökad kunskap om aktörernas olika roller och målgrupper, vilket innebär 

att Uppsala län nu i praktiken har ett främjarsystem som fungerar enligt principen 

”no-wrong-door”. Oavsett ingång i systemet ska en kund kunna hänvisas till rätt instans 

och få det stöd den behöver. 

EU-projektet E-fabriken har kompletterat främjarssystemet genom att erbjuda stöd till 

företag på landsbygden och ha hög lokal närvaro. E-fabrikens upplägg har haft karaktären 

av ”one-door-in”. Oavsett behov har E-fabriken antingen kunnat ge företagen stöd 

direkt eller lotsa dem rätt. 

Resultatmål: Öka intresse bland företag att vidga sin verksamhet på nya marknader 

Företag som handlar på internationella marknader har generellt sett en starkare tillväxt 

än företag som stannar lokalt. I Uppsala län finns stor potential för fler företag att vidga 

sin marknad utanför landets gränser. För att få fler företag att vilja, kunna och våga göra 

affärer i andra länder har Regionförbundet låtit genomföra en ERUF-finansierad förstudie 

av hur stödstrukturen kring internationalisering kan stärkas. Förstudien TRUE 10 har 

resulterat i dels att ett partnerskap för ökad internationalisering bildats mellan regionala 

organisationer, dels att Almi fått beviljat 1,6 mkr/år från EU och Regionförbundet för en 

10 TRUE – Trade Region Uppsala Europe 

15 (33)

fortsättning av Företagspartner Öst. Detta projekt har nu fokus på rådgivning, dialogseminarier 

och affärscoachning för potentiella exportföretag. 

För att öka nyföretagandet behöver andelen kvinnor som startar företag öka. Under 

hösten 2010 har Uppsala län beviljats 4,5 mkr för uppbyggnad av stöd till kvinnors företagsamhet 

inom projektet Winnet Uppland. Winnet bygger vidare på strukturen kring 

Kvinnligt Resurscentrum, men – på uppdrag av kommunerna - nu med Regionförbundet 

som bas. 

Omkring 40 procent eller 12 200 tkr av Regionförbundets medlemsavgifter används 

som verksamhetsstöd Almi Företagspartner Uppsala AB, Uppsala Tourism AB, 

STUNS, Drivhuset och Ung Företagsamhet. 

Regionförbundets stöd under 2010 har gett bland annat följande resultat: 

• Almis utlåning har uppgått till 111 mkr under 2010. Nedgången jämfört med 

toppvolymerna 2009 beror på att bankerna nu återigen börjar låna ut pengar. 

• Drivhuset har haft 449 vägledningar och 137 nya företag har startats 

• Ung Företagsamhet - Läsåret 2010/2011; 723 UF-elever har drivit 239 företag i 

23 olika skolor 

• Coompanion har medverkat till att 13 nya ekonomiska föreningar startade 2010, 

vilket är en minskning jämfört med 2009. 

• Coompanion har genom C-företaget startat 90 enskilda firmor. 

• 65 företag i Uppsala Innovation Centre (UIC) omsatte 106 mkr under 2009. 

• Antalet hotellgästnätter i Uppsala län ökade med 14,8 procent 2010 – den största 

relativa ökningen i landet. 

• Antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem, camping) ökade 

2010 med 8,2 procent - bara Gotland ökade mer i landet. 

Resultatmål: Ett regionalt ramverk för fortsatt samverkan kring Uppsala Energy Initiative 

har etablerats 

Regionförbundet står bakom satsningen på klusterinitiativet kring Energihuset Uppsala. 

Enligt planerna skulle spaden sättas i backen för uppförande av Energihuset i anslutning 

till Ångströmlaboratoriet under 2010. Efter brustna kalkyler och fördyringar har STUNS 

styrelse beslutat att lägga bygget på is. Verksamheten inom Energihuset fortsätter dock 

med oförminskad takt, nu med fokus på demonstrationer av ny energiteknik och publika 

evenemang för att öka intresset och kunskapen för energi, inte minst bland yngre. Regionförbundet 

har även fortsatt sitt egna engagemang i Interregprojektet ECREIN+ som 

syftar till att stimulera eko-innovationer. Projektet har nu gått in i en ny fas där frågeställningar 

om bland annat byggsektorn och innovationsupphandling diskuterats ingående 

med länets nyckelaktörer. 

Resultatmål: Främja utvecklingen av regionens life-science kluster 

16 (33)

För att främja utvecklingen av regionens livsvetenskaper och stödja Uppsala BIO har 

Regionförbundet även gått in som en part i FP7-projektet TERM. Projektet syftar till att 

knyta samman och stärka Europas kluster kring livsvetenskaper. Övriga svenska projektpartner 

är Vinnova och MedCoast Scandinavia. 

Inom området Innovativa Uppsala län har en rad aktiviteter tillsammans medfört 

mycket god måluppfyllelse. Strukturerna för samverkan kring viktiga kluster som energi 

och livsvetenskaper, främjande av internationalisering och stöd till innovationer är 

starkare idag än för ett år sedan. 

Attraktiva Uppsala län 

Inom programområdet Attraktiva Uppsala län koncentreras Regionförbundets insatser 

framför allt på två områden: ökad turism och bättre folkhälsa. 

Inom området turism och besöksnäring har stora organisatoriska förändringar förberetts 

under året. I och med årets utgång har Uppsala Tourism AB upphört och ersätts av ett 

nytt destinationsbolag inom Uppsala kommun. Den del som omfattar länsturism faller 

utanför Destination Uppsala AB och en ny lösning verksamhetsmässigt och organisatoriskt 

ska säkras under 2011. Samarbetet inom Turismakademin har fått ökad kraft tack 

vare tre EU-medfinansierade projekt för kompetensutveckling. 

Regionförbundet har under året varit pådrivande och stött en ERUF-ansökan om internationell 

affärsutveckling med vikingar som tema. I projektet Vikingar med förfäder 

kommer en rad aktörer i länet att samverka för att stärka Uppsala som besöksort för 

turister med intresse för vikingarnas historia. 

En viktig insats, särskilt för invånare i Heby kommun och området kring Dalälven, är 

myggbekämpning. Regionförbundet har medverkat i ett länssamarbete för att komma 

till en långsiktig lösning på myggplågan i dessa trakter. Under 2010 har Nedre Dalälvens 

utvecklingsbolag – NEDAB – bekämpat mygg för 18 mkr, vilket bland annat fått 

till resultat att människor och boskap har kunnat vistas utomhus under sommaren. Regionförbundet 

bidrar med omkring 0,5 mkr per år i tre år till denna verksamhet. 

Resultatmål: I länet finns väl fungerande strukturer för samverkan inom folkhälsoområdet 

Inom folkhälsoområdet har en genomlysning av länets folkhälsoarbete genomförts på 

uppdrag av bl a Regionförbundets revisorer. Rapporten ledde fram till en ny handlingsplan 

för länets strategiska folkhälsoarbete. Handlingsplanen förankrades i kommunerna 

och landstinget och antogs av förbundsstyrelsen i september. Därefter har vakanser på 

området medfört att handlingsplanens intentioner inte kunnat uppfyllas förrän efter årsskiftet. 

17 (33)

Resultatmål: Folkhälsopolicyn är känd och används bland aktörer i länet 

Regionförbundet har uppdraget att årligen följa upp arbetet med länets gemensamma 

folkhälsopolicy. En baslinjeundersökning gjordes våren 2010 genom besök i kommunerna 

och landstinget med samtal om policyns spridning och användning. Den visar att 

policyn visserligen är känd bland ledande politiker och tjänstemän i kommuner och 

landsting, men att den ännu inte fått avsett genomslag i praktisk handling. 

Resultatmål: Ökad samverkan mellan folkhälsa och regional utveckling 

Uppsala län är ett av sju län/regioner som tillsammans med Statens folkhälsoinstitut och 

Tillväxtanalys har deltagit i projektet FRUSAM – Folkhälsa och Regional Utveckling i 

SAMverkan. Regionförbundets delprojekt har handlat om att hitta metoder för att säkerställa 

att folkhälsa som en del av en hållbar tillväxt i regionala utvecklingsprogram/strategier. 

Erfarenheterna från FRUSAM kommer att ha stor betydelse inför arbetet 

med den regionala utvecklingsstrategi som påbörjas 2011. 

Inom Attraktiva Uppsala län har önskvärda resultat inte fullt ut kunnat uppfyllas under 

året. Vakanser har inneburit att vissa planerade aktiviteter inte genomförts och slutförts. 

Insatserna inom FRUSAM och den beslutade handlingsplanen för folkhälsoarbetet 

bådar emellertid gott för kommande år. 

EU-aktiva Uppsala län 

Resultatmål: Nya EU-finansierade och EU-orienterade projekt bidrar till att prioriterade 

satsningar inom RUP kommer till stånd 

Regionförbundet har under året följt processerna kring EU:s nya tillväxtstrategi, Europa 

2020, samt fört in resonemanget i kommuner och andra nyckelaktörer i länet. 

Arbetet har gått framåt i de EU-inriktade nätverk som Regionförbundet koordinerar och 

deltar i. Samarbetet inom STUNS EU-nätverk har under året inriktats mot gemensam 

omvärldsbevakning samt analys av hur aktuella EU-initiativ kan användas för att stimulera 

utvecklingsprocesser i länet. 

Inom ramen för kommunernas EU-samordnarnätverk har Regionförbundet varit ett aktivt 

stöd i arbetet med att få in en EU-dimension i verksamheten. Sammantaget syftar 

nätverksbildningarna både till att dra nytta av de mervärden EU-medlemskapet skapar 

och till att få ökad tillgång till EU-program och projekt. 

Nya EU-finansierade och EU-orienterade projekt har bidragit till att prioriterade satsningar 

inom RUP kommit till stånd. Regionförbundet har medverkat till att länet totalt 

sett tillförts 90 mkr i ett 20-tal fleråriga utvecklingsprojekt från ERUF och ESF-pro- 

18 (33)

grammen. Utöver dessa finns flera projekt i länet av interregional karaktär med koppling 

till EU:s strategi för Östersjöområdet. 

Av Regionförbundets medfinansiering av projekt från anslaget för tillväxtpolitiska insatser 

1:1 (”regionala projektmedel”) gick ca 70 procent till EU-relaterade projekt. 

För att bereda mark för nya samarbeten och projekt på EU-nivå har Regionförbundet 

haft en kontinuerlig närvaro i Bryssel. Enköping var värd för årets Open Days. Under 

ett välbesökt seminarium med innovationsfokus lyftes arbetet inom STUNS fram som 

lärande exempel. Länet har också fått ta emot ett antal internationella utmärkelser, 

Enterprise Europe Award (E-fabriken) samt Golden Star Award inom ”Europe for citizens 

programme”(Östhammar kommun). Med anledning av STUNS 25-års jubileum 

har Regionförbundet dessutom medarrangerat en konferens om Europa 2020-strategin 

och möjligheterna till en stärkt regional innovationsekonomi. 

Under året har nya kontakter har knutits, vilket har stort strategiskt värde inför kommande 

aktiviteter och satsningar i länet. Samarbetet inom Assembly of European Regions 

(AER) kan fördjupas genom att Johan Edstav (MP) blivit invald som ersättare i 

organisationens byrå. Samtidigt har samarbetet med vänlänen Malopolska (Polen) och 

Vallonien (Belgien) fördjupats, också genom en ökning av kommunernas egna vänortssamarbeten. 

Under de senaste åren har Uppsala län aktivitet i relation till beslutsstrukturer inom 

EU och olika EU-program ökat markant. Regionförbundet har numera ett tydligare 

EU-perspektiv i olika insatser och bidrar till att länet som helhet håller sig uppdaterad 

på viktiga förändringar i omvärlden. 

Uppsala Tourism AB 

Under året har förberedelser skett inför bildande av ett nytt destinationsbolag inom 

Uppsala kommun. Därigenom upphör Uppsala Tourism som bolag. Frågan om länsturismens 

fortvaro har utretts under året, men ännu inte fått slutgiltig lösning. 

Inom Uppsala Tourism har de turismansvariga i länets kommuner har bolaget inlett en 

inventering av vilka små entreprenörer, med verksamheter relaterade till besöksnäringen, 

som är verksamma i länet. 

Bolagets projekt Konferens Uppland, med 22 konferensanläggningar, har anordnat tre 

mötesevent för att visa upp medlemmarnas kapacitet för köpare i regionen samt deltagit 

i ett antal mässor. Projektet har dessutom haft sex planeringsmöten och anordnat ett 

studiebesök till Glasriket. 

19 (33)

Uppsala län har representerats av Uppsala Tourism i möten med Visit Sweden, Nätverket 

Regional Tourism, Föreningen Turism i Sverige och andra företag och organisationer 

på nationell nivå. 

Under hösten arrangerade bolaget tillsammans med Turismakademin ännu en gång 

Expo Uppland. Evenemanget omfattade dels en utställning, dels ett antal föreläsningar 

omkring besöksnäringen. 

Årets turismapplåd delades ut av styrgruppen för länsturism för det artonde året. Marie 

Gustavsson fick priset för sitt engagemang i sin hembygd och som en av eldsjälarna 

bakom Simbadets camping, Österbydagen och Eldfesten. 

Regionförbundet gick in med verksamhetsstöd omfattande 2 985 tkr samt 155 tkr i projektmedel. 

Almi Företagspartner Uppsala AB 

Under 2010 beviljade Almi Uppsala AB 230 lån (varav 121 mikrolån) på totalt 111 

mkr, vilket är en minskning med 22 procent jämfört med 2009, men en uppgång med 24 

procent jämfört med år 2008. 2009 var ett extremt utlåningsår för Almi, eftersom banker 

inte ville låna ut pengar och Almi fick uppdraget att ersätta bankernas uteblivna lån. 

Alla bolag utom Gotland och Gävleborg har minskat sin utlåning volymmässigt under 

2010 jämfört med 2009. 

Efterfrågan på mentorer har ökat kraftigt under senare år och 2010 var antalet mentorpar 

hos Almi Uppsala 99 (2009 = 108, 2008 = 70, 2007 = 37). Från sammanlagt 634 innovationsrådgivningar 

via Almi Uppsala år 2010 har 26 idéer kommersialiserats. 

Regionförbundets ägartillskott uppgick till 5 775 tkr. Därutöver medfinansierade förbundet 

projekt om 400 tkr. 

20 (33)

FoU-stöd 

FoU-stöd har en särskild ledningsstruktur som innebär att Regionförbundets styrelse 

fattar strategiska beslut för FoU-stödsverksamheten och att en mer detaljerad verksamhetsplan 

beslutas av en särskild ledningsgrupp för FoU-stöd, som t o m 2010 kallades 

beredningsgrupp. Därför ingick bara en kortfattad version av FoU-stöds verksamhetsplan 

i den gemensamma planen som antogs av Regionförbundets styrelse. En mer detaljerad 

verksamhetsplan antogs senare av beredningsgruppen. Resultatmål ingick endast 

i den senare versionen. Årsrapporten hanteras på motsvarande sätt, vilket innebär att 

föreliggande rapport kommer att kompletteras med en mer utförlig rapport, som finns 

tillgänglig på Regionförbundets hemsida. Resultatmålen speglas dock även i denna rapport. 

Från och med 2011 är FoU-stöd ett särskilt medlemsuppdrag inskrivet i förbundsordningen. 

Regionförbundets styrelse beslutade om en ny ledningsstruktur för verksamheten 

som trädde i kraft den 1 januari 2011. Det innebär att rollerna har förtydligats och 

att det bl a klarlagts att ledningsgruppen utses av förbundsstyrelsen efter förslag av TKL 

11 

. I regiondirektörens uppdrag ingår att utgöra länk mellan förbundsstyrelsen och FoUstöds 

ledningsgrupp. 

FoU-stöd har under 2010 bedrivits inom verksamhetsområdena äldre, funktionshinder, 

barn och unga samt missbruk/beroende. Frågor som fokuserats är av den karaktären att 

medlemmarna behövt externt stöd för att kunna driva utvecklingsprocesser och/eller att 

de ställer stora krav på samverkan kommunerna emellan eller mellan kommuner och 

landsting. FoU-arbetets huvudsakliga inriktning är att stödja långsiktigt förändrings-arbete 

och lärprocesser i det vardagliga arbetet, det innebär att de flesta temaområden 

sträcker sig över flera år. 

Ca 75 procent av FoU-stödsverksamheten under 2010 har bedrivits med externa projektmedel. 

FoU-stödsenheten har även haft en del externfinansierade uppdrag både på 

lokal, regional och nationell nivå. 

Måluppfyllelse 

De aktiviteter som genomförts under 2010 har haft fokus på att på olika sätt synliggöra, 

sprida och bidra till implementering av kunskap från både forskningen, professionen 

och brukarna. Därigenom bedömer vi att FoU-stöd har tagit ett steg närmare det övergripande 

målet om att verka för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och berörda 

verksamheter inom hälso- och sjukvården. 

Totalt har 88 % av de aktiviteter, som upptogs i den mer detaljerade verksamhetsplanen, 

11 Tjänstemannagruppen Kommuner Landsting 

21 (33)

genomförts under 2010 och en del ytterligare aktiviteter har tillkommit under året. 

Några seminarier har skjutits upp till 2011. 

Drygt 2 800 har personer deltagit i kompetensutvecklingsinsatser under 2010. I de flesta 

fall samlar FoU-stöd in synpunkter från deltagarna. De visar att kompetensutvecklingsinsatserna 

håller en jämn och hög kvalitet. Det genomsnittliga omdömet när det gäller 

temadagar/seminarier som helhet är 4,2 på en 5-gradig skala. Många svarar att de har 

fått nya eller fördjupade kunskaper. 

Åtta FoU-rapporter har publicerats under året och finns tillgängliga på Region-förbundets 

hemsida. 

Några av de områden som fokuserats under 2010 var: 

• Anhörigstöd. 

• Kompetensutveckling inom demensområdet. 

• Kompetensutveckling inom socialpsykiatriområdet. 

• Utveckling av kompetens och samverkan inom missbruk/beroende. 

• Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. 

Utöver de områden som lyftes fram i verksamhetsplanen tillkom ett nytt område under 

2010, nämligen utveckling av den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling, 

inom ramen för program för god äldreomsorg. 

Nedan följer en redogörelse för de huvudsakliga aktiviteterna inom ovan nämnda områden, 

relaterade till resultatmålen. 

Anhörigstöd 

Resultatmål: Anhörigkonsulenter/motsvarande upplever att de fått stöd från FoU i arbetet 

med att utveckla stödet till anhöriga 

FoU-stöd genomförde under 2008/2009 ett projekt i Tierps och Enköpings kommuner 

om utveckling av ett anhörigperspektiv i äldreomsorgen. Projektet redovisades i FoUrapport 

3/2010, Anhörigperspektiv i äldreomsorgen – ett utvecklingsprojekt och presenterades 

vid ett slutseminarium i mars. Som en fortsättning på projektet anordnades 

våren 2010 två välbesökta och uppskattade seminarier för att förmedla anhörigas upplevelser 

av att leva med en närstående som har fått en demenssjukdom. 

FoU-stöd håller samman ett länsnätverk för utveckling av kommunernas anhörigstöd. 

Under 2010 har även landstinget kommit med i detta nätverk. Nätverket har tagit fram 

en gemensam blankett och ett vykort dels för att anhöriga lätt ska kunna ta kontakt med 

kommunens anhörigstöd och dels för att sjukhusen, vårdcentraler m m lätt ska kunna 

22 (33)

förmedla kontakt till respektive kommuns anhörigstöd för dem som så önskar. Nätverket 

anordnade också en utbildningsdag i november på temat Anhörigstöd i samverkan. 

För att kartlägga anhörigstödet och följa utvecklingen har FoU-stöd, tillsammans med 

Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och sju andra FoU-enheter i landet under 2010 

startat ett gemensamt projekt. I vårt län genomförs projektet i Uppsala kommun, som 

också bidrar till finansieringen. Projektet kommer att redovisas i årliga rapporter och 

seminarier. 

De sammantagna aktiviteterna inom anhörigstödsområdet bedöms ha lett till att resultatmålet 

har uppnåtts. 

Kompetensutveckling inom demensområdet 

Resultatmål: Deltagare i nätverket och/eller seminarium upplever att de fått kunskap 

om demenssjukdomar, dess innebörd och vad god vård och omsorg innebär 

FoU-stöd inbjuder verksamma inom demensvård till ett nätverk för erfarenhetsutbyte 

och kunskapspåfyllning. Under 2010 har t ex ”Årets demensteam” och det nationella 

projektet ”Läskraft!” medverkat. Nätverksdeltagarna har även inbjudits till seminarier 

och temadagar som arrangeras av FoU-stöd. 

Seminarier har genomförts i Tierp och Enköping där anhöriga berättat om sina erfarenheter 

av att leva med en demenssjuk familjemedlem. 

I juni presenterade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för demensvård. I Uppsala län 

beslutade TKL den 24 september att implementering av riktlinjerna skulle ske lokalt. 

Regionförbundet fick uppdraget att samla ett särskilt länsnätverk för att stödja implementeringsarbetet 

med metoder och arbetssätt. Arbetet pågår för närvarande. 

FoU-stöds aktiviteter inom demensområdet bedöms ha lett till att resultatmålet har 

uppnåtts. 

Kompetensutveckling inom socialpsykiatriområdet 

Resultatmål: Baspersonal som deltagit i kompetensutvecklingsinsatser upplever att de 

har fått en ökad kompetens inom socialpsykiatriområdet samt att de har fått en gemensam 

kunskapsbas för kommuner och landsting 

FoU-stöd ansvarar för ett omfattande kompetensutvecklingsprojekt inom socialpsykiatriområdet. 

En särskild projektgrupp har det operativa ansvaret för verksamheten. 

23 (33)

Under 2010 har 567 personer från landstinget och länets samtliga kommuner deltagit i 

kompetensutvecklingsinsatser inom det socialpsykiatriska området. Utbildningarna 

gällde Vård och stödsamordning enligt ACT-modellen 12 , Motiverande samtal (MI), 

Återhämtningsinriktat arbete och Individuellt stöd i arbete (ISA). Upplägget har varit 

tvärgrupper med deltagare från kommunerna och landstinget i samma utbildningar. De 

samlade utvärderingarna visar att kursdeltagarna är mycket nöjda med kursinnehåll och 

föreläsare. Speciellt nöjda är de med blandningen av teori och egna erfarenheter. Att 

man fått brukarperspektiv/livsberättelser har uppfattats som mycket upplyftande/lärorikt 

liksom mötet med kursdeltagare från andra verksamheter. Utbildningarna har följts upp 

med handledning. 

En processutvärdering av det samlade socialpsykiatriprojektet pågår, med vetenskaplig 

handledning från Uppsala universitet. Utvärderingen kommer att presenteras under 

hösten 2011. (Projektet finansieras med stöd av externa medel från Socialstyrelsen) 

De samlade insatserna inom socialpsykiatriområdet har bidragit till att resultatmålet 

har uppnåtts. 

Utveckling av kompetens och samverkan inom missbruk/beroende 

Resultatmål: ASI 13 , MI 14 , AUDIT/DUDIT 15 används i flertalet verksamheter inom 

missbruks- och beroendevården i Uppsala län 

Det länsgemensamma RIM-projektet 16 fortsatte under 2010 arbetet med att införa 

AUDIT/DUDIT för screening av riskbruk/missbruk, ASI för bedömning av missbrukets 

omfattning samt MI som metod för rådgivning och behandling. Det skedde genom anordnande 

av utbildning och olika former av metodstöd både för handläggare och verksamhetsansvariga. 

I samarbete med SKL anordnade RIM-projektet även en fyradagars basutbildning i 

Riskbruk, missbruk och beroende med 270 deltagare. En motsvarande utbildning kommer 

att anordnas även 2011 och ambitionen är att samtlig personal inom både kommu- 

12 ACT = Assertive Community Treatment 

13 Addiction Severity Index, bedömningsinstrument 

14 Motivational Interviewing, samtalsmetodik 

15 AUDIT = Alcohol Use Disorder Inventory Test DUDIT = Drug Use Disorder Inventory 

Test 

16 RIM-projektet står för Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården 

24 (33)

nernas och landstingets missbruks- och beroendevård i hela landet på sikt skall ha genomgått 

denna utbildning, som en del av kvalitetssäkringen av missbruksvården. 

Inom ramen för projektet framtogs under 2010 ett länsövergripande policydokument för 

samverkan inom missbruks- och beroendevården. Policyn har antagits av berörda politiska 

nämnder och styrelser inom kommunerna och landstinget och implementeringsarbetet 

har påbörjats. 

Den kartläggning som genomfördes i samband med RIM-projektets start redovisades i 

FoU-rapport 1/2010. En uppföljning av kartläggningen kommer att göras under 2011. 

(Projektet finansierades huvudsakligen med särskilda medel från SKL och från länets 

kommuner) 

Under 2010 beslutade länets kommuner och landstinget att gemensamt anslå 1 mkr per 

år i tre år för att fortsätta den utvecklingsprocess som startat inom missbruksområdet i 

länet genom RIM-projektet. 

Hösten 2010 genomfördes en kartläggning av personer med komplexa vårdbehov i 

Uppsala län. 432 personer uppgavs ha behov av insatser från både kommun och landsting 

på grund av missbruk/beroende och psykiska/somatiska problem. Trots det var det 

bara 50 av dessa som hade insatser från båda huvudmännen. (Projektet finansierades 

huvudsakligen med särskilda medel från Samordningsförbundet) 

De aktiviteter som RIM-projektet har anordnat har bl a bidragit till att flertalet verksamheter 

inom missbruks- och beroendevården använder kunskapsbaserade metoder, 

för screening, bedömning och samtalsbehandling som rekommenderas i Socialstyrelsens 

riktlinjer. 

Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd 

Resultatmål: Socialarbetare i minst fyra kommuner upplever att de fått stöd i arbetet 

med att utveckla ett barnperspektiv i försörjningsstödsärenden 

FoU-stöd anordnade under 2010 en forskningscirkel, i samarbete med Uppsala universitet, 

kring barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Cirkeln leddes av en professor 

från Uppsala universitet och en erfaren socialarbetare från Uppsala kommun. Tretton 

socialarbetare som arbetar med försörjningsstöd i sex av länets kommuner deltog i 

cirkeln. Efter halva tiden inbjöds respektive chefer för att få en presentation av vad 

cirkeldeltagarna arbetat med och för att tillsammans med deltagarna formulera vad cirkeln 

skulle utmynna i. En utvärdering har gjorts och den visade att deltagarna uppskattade 

forskningscirkeln som arbetsform och erfarenhetsutbytet kommunerna emellan. 

Innehållet uppfattades som relevant och deltagarna fick med sig idéer om hur barnper- 

25 (33)

spektivet kan förbättras i den egna kommunen. I mars 2011 anordnas ett seminarium för 

chefer och förtroendevalda då deltagarna kommer att presentera vad de lärt sig och förslag 

till förbättringar i de medverkande kommunerna. 

Forskningscirkeln har lett till att resultatmålet har uppnåtts. 

Vidareutveckling av regional stödstruktur för kunskapsutveckling 

Området tillkom under året, vilket innebär att något resultatmål ej fanns med i verksamhetsplanen. 

SKL tecknade under 2010 ett avtal med Socialdepartementet som innebär stöd till uppbyggnad 

och utveckling av regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten 

och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. Avtalet är en del av 

det nationella programmet för god äldreomsorg. 

En Avsiktsförklaring angående stärkt regional struktur till stöd för kunskapsutveckling 

inom äldreområdet och hela socialtjänsten upprättades, på uppdrag av TKL i Uppsala 

län, och inlämnades till SKL i maj 2010. Det ledde till att länet tilldelades 600 tkr per år 

i tre år i statsbidrag/projektmedel. TKL beslutade att projektet skulle förläggas hos 

Region-förbundets FoU-stödsverksamhet, som anställde en projektledare för detta ändamål. 

Under året beviljades länet, i enlighet med en överenskommelse med SKL, ytterligare 2 

miljoner kronor per år i tre år i statsbidrag/projektmedel till stöd för ett långsiktigt och 

systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre. Överenskommelsen innebär bl a 

en satsning på ett ökat engagemang från kommuner och landsting kring två nationella 

kvalitetsregister, Svenska Palliativregistret och Senior Alert. I projektledarens uppdrag 

ingår att även fungera som samordnare för de utvecklingsledare som anställts, i de tre 

länsdelarna samt vid Akademiska sjukhuset, med uppdrag att stödja kommuner och 

landsting i implementeringen av kvalitetsregistren. 

Under hösten 2010 har uppbyggnad av en organisation för och rekrytering av fyra utvecklingsledare 

genomförts. Projektledaren har deltagit i nationella nätverksmöten och 

andra konferenser som anordnats av SKL. 

26 (33)

Personalbokslut 

Vid årets slut var 30 personer (21 kvinnor och nio män) anställda på kansliet. Av dessa 

är 12 personer (11 kvinnor och en man) visstidsanställda. Tre personer har varit inhyrda 

från Uppsala kommun. 

Förbundet har ett avtal med en företagshälsovård. 

En psykosocial arbetsmiljökartläggning har gjorts som innebär att arbetsmiljön förbättrats 

sedan den förra kartläggningen och är sammantaget god. 

Sjukfrånvaron har under året varit fortsatt mycket låg; 0.41 procent. 

Ekonomisk redogörelse 

Regionförbundets intäkter under 2010 uppgår till 34 425 tkr varav 30 993 tkr från medlemsavgifter. 

Övriga intäkter är projektmedel. Årets resultat uppgår till 661 tkr. 

Redovisningsprinciper 

Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning (1997:614). 

Intäkter och kostnader har periodiserats. 

Inventarier som överstiger ett halvt basbelopp avskrivs på fem år. Som anskaffningsvärde 

för övertagna inventarier används Kommunförbundet Uppsala läns anskaffningsvärden 

då detta bättre speglar kvarvarande ekonomisk livslängd. 

God ekonomisk hushållning 

Syftet med god ekonomisk hushållning är inte avkastning utan rätt och väl utförd verksamhet. 

Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. 

För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk 

hushållning. En plan för ekonomin de kommande tre åren ska upprättas, varav budgetåret 

är det första. En treårsplan finns med i verksamhetsplan och budget 2010 som förbundsfullmäktige 

godkände 18 december 2009. 

Kommunallagen reglerar också vilka åtgärder som ska vidtas om kostnaderna överstiger 

intäkterna. Minst en delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. Förbundsfullmäktige 

behandlade delårsbokslutet den 14 oktober 2010. Under året har två ekonomiska uppföljningar 

behandlats i förbundsstyrelsen. 

27 (33)

Regionförbundet redovisar ett positivt resultat för 2010 och behöver därför inte ta ställning 

till någon åtgärdsplan för att reglera ett eventuellt underskott. 

Finansiellt mål 

Enligt Kommunallagen ska det finnas finansiella mål som är av betydelse för en god 

ekonomisk hushållning. Förbundsfullmäktige beslutade den 18 december 2008 om ett 

finansiellt mål på 2.000 tkr i eget kapital. Förbundets kapital ska vara en buffert för att 

möta eventuella omstrukturerings- eller andra mer oförutsedda kostnader av engångskaraktär 

utan att man ska behöva gå till medlemmarna och begära extra bidrag. 

I 2008 års bokslut gjorde förbundet ett underskott som planerades återställas i en treårsperiod. 

Underskottet kunde dock återställas vid ett och samma tillfälle- vid 2009 års 

bokslut. 

För 2010 redovisar Regionförbundet ett positivt resultat vilket innebär att det finansiella 

målet kommer att uppfyllas. Det egna kapitalet uppgick vid 2009 års bokslut till 

2 515tkr 

28 (33)

Verksamhet totalt exkl. externfinansierade projekt 

Verksamhetens intäkter 

29 (33) 

2010 12 31 

Medlemsavgifter 30 993 369 

Regionala projektstöd 352 800 

Bidrag 1 853 000 

Övriga intäkter 1 225 468 

Summa verksamhetens intäkter 34 424 637 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader för lokaler -1 456 867 

Övriga driftskostnader -16 445 368 

Kostnader för personal 17 -15 816 116 

Avskrivningar -105 884 

Summa verksamhetens kostnader -33 824 235 

Verksamhetens nettokostnad 600 402 

Finansnetto 60 518 

Resultat 660 920 

Budget helår 

31 288 304 

347 800 

1 853 000 

1 175 041 

34 664 145 

-1 417 000 

-17 053 299 

-16 113 846 

-150 000 

-34 734 145 

-70 000 

70 000 

17 

I Kostnader för personal ingår även kostnader för arvoden, samt kostnad för pensionsskuld för 

förbundsstyrelsens ordförande (2007-2010) 

0

Resultat per enhet 

Verksamhet Intäkter Kostnader 

Tkr % Tkr % Resultat 

Regional utveckling 18 701 99% 18 620 98% 81 

verksamhetsstöd 12 200 100% 12 025 99% 175 

övrig verksamhet 6 501 96% 6 595 98% -94 

FoU stöd 4 787 95% 4 787 95% 0 

Ledning 1 625 100% 1 428 88% 197 

Stab 7 467 104% 6 118 85% 1 349 

Politik 1 845 97% 2 811 148% -966 

Totalt 34 425 99% 33 764 97% 661 

Kommentarer till resultatet 

Regional utveckling gör ett negativt resultat vilket främst beror på att ett antal utredningar 

inom området Tillgängliga Uppsala behövts göras med hjälp av externa konsulter. 

Överskottet på staben och ledning beror bland annat på att omfattningen på ekonomifunktionen 

har minskats från heltid till halvtid. Detta som en följd av att kansliet behövde 

anpassa sig till en generellt sett lägre budget. Ekonomifunktionen skars ner på 

grund av att en vakans uppstod i början av året samt att det var angeläget att inte skära i 

verksamheterna. Stabens intäkter har också blivit högre än beräknat vilket beror på att 

förbundet drivit fler projekt än vad som planerats vid årets början och att kansliet därigenom 

fått mer OH-intäkter. Regiondirektörens budget för oförutsett har under året inte 

behövts tas i anspråk. 

Området politik gör ett negativt resultat på grund av att förbundet har en pensionsskuld 

för förbundsstyrelsens ordförande under perioden 2007-2010. Frågan om visstidspensionen 

har behandlats i förbundets medlemssamråd, där landstinget åtog sig att stå för 

pensionskostnaderna men med en medfinansiering från Regionförbundet. Visstidspension 

ska betalas fram till 65 års ålder, det vill säga fram till år 2023. Kostnaden för 

pensionen är svår att förutsäga. I årets bokslut har vi gjort en bedömning enligt försiktighetsprincipen, 

vilket innebär att vi inte räknat med någon inkomstsamordning. Kostnaden 

kommer att bokföras som avsättning, och om samordning blir aktuell i framtiden 

kommer detta att räknas om. 

30 (33)

FoU-stödsverksamheten gör ett 0-resultat. Verksamheten resultatregleras mot ett särskilt 

balanskonto för reserverade medel från tidigare För 2010 blev uttaget från reserverade 

medel betydligt lägre än beräknat. Skillnaden beror framför allt på att de externa intäkterna 

varit högre. 

Kostnaderna för representation uppgick till 65 430 kr totalt. Den icke avdragsgilla delen 

utgör 35 150 kr 

Externt finansierade projekt 

De externt finansierade projekten ingår i den totala resultat- och balansräkningen och 

har förbrukat 13 319 tkr. Över- resp underskott för pågående projekt reserveras på balanskonton 

och påverkar inte förbundets resultat. Den utgående balansen för projekten 

är, inklusive balanserade medel, 4 035 tkr 

Kod Projektnamn 

FoU stöd: 

IB 100101 Intäkter Kostnader Resultat 

1201 FIB-projektet 62 0 -62 0 

1203 BBIC 110 146 -202 54 

1205 Utvärd av gruppverk 198 0 -185 13 

1206 Hemtagningsstudie 0 2 -2 0 

1213 Kartläggning RIM 0 130 -70 60 

1214 Missbruk (implementering) 1 009 5 -803 211 

1215 Projektverkstaden 478 203 -120 561 

1217 Missbruk (metodstöd) 108 1 442 -1 119 431 

1218 Anhörigstöd 0 60 -33 27 

1220 Socialpsykiatri 

Kunskapscentrum ("FIB 

3 843 0 -2 908 935 

1221 forts..") 0 600 -600 0 

1223 ESF Barnavård 2 -43 87 -44 0 

1224 Socialpsykiatri 2 3 910 0 -2 489 1 421 

1225 Utv tidiga insatser 0 602 -517 85 

1226 Plattformsprojektet 0 600 -67 533 

1227 ESF Barnavård 0 0 -276 -276 

1243 Socialpsykiatri 3 0 1 465 0 1 465 

31 (33)

Regional utveckling: 

1209 Info – slutförvarning 55 2 008 -1 519 544 

1219 Vård o omsorgscollege 12 175 -299 -112 

1230 Kompetensforum 0 704 -925 -221 

1231 Smart 0 317 -317 0 

1232 Frusam 0 108 -108 0 

1233 True 0 281 -281 0 

1234 TERM 0 324 -4 320 

1240 Ecrain 0 0 -369 -369 

1242 Winnet 0 25 0 25 

Totalt 9 742 9 284 -13 319 5 707 

Balanskravskommentar 

Balanskravet innebär att ett ev underskott ska återställas med motsvarande överskott de 

nästföljande tre åren. 

Regionförbundets negativa resultat för 2008 berodde på att tillgångarna i pensionsstiftelsen 

inte motsvarade förbundets beräknade pensionsåtaganden. Underskottet återställdes 

vid 2009 års bokslut. Det finns inget att återhämta detta år. Regionförbundet gör ett 

positivt resultat 2010 vilket innebär att Regionförbundet uppfyller balanskravet. 

32 (33)

Verksamheten 2011 

Det nyvalda förbundsfullmäktige fastställde i januari verksamhetsplanen för 2011. 

Uppsala län är ett av landets mest välpresterande. Revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet 

ger Regionförbundet anledning både att följa upp vad som åstadkommits 

sen den senaste revideringen och att spänna bågen ännu högre. Under 2011 

startar översynen med ambitionen att lägga fast en reviderad regional utvecklingsstrategi 

senhösten 2012. 

Fokusområdena inom området regional utveckling handlar bland annat om att genomföra 

länstransportplanen, förbereda bildandet av en regional kollektivtrafikmyndighet, 

orientera länets näringslivsfrämjande arbete i enlighet med en regional handlingsplan 

för innovation och näringslivsutveckling och etablera en länsturismverksamhet. 

För FoU-stödsverksamheten är fokusområdena bland andra värdegrund och brukarinflytande, 

äldres hälsa och säkerhet, anhörigstöd, barn och ungdomar med många riskfaktorer 

samt missbruk och beroende. 

Bilaga: 

Läget i länet 

33 (33)

Resultaträkning 

Regionförbundet årsbokslut 2010-12-31 

Verksamhetens intäkter 

Medlemsavgifter 

Not 1 

Regionala projektstöd 

Not 2 

2010. Budget 2009. 

31 288 292 31 288 304 31 927 449 

9 036 163 347 800 13 419 099 

Bidrag 1 853 000 1 853 000 2 061 161 

Övriga intäkter 

Proj medel 

Not 14 

Not 3 

1 530 732 1 625 041 2 700 233 

4 035 404 0 -3 189 928 

Summa verksamhetens intäkter 47 743 591 35 114 145 46 918 014 

Verksamhetens kostnader 

47 743 591 35 114 145 27 146 973 

Kostn för lokaler -1 458 547 -1 417 000 -1 855 545 

Övriga driftkostnader 

Kostnader för personal 

Avskrivningar 

Not 6 

Not 4 

Not 5 

-26 365 774 -16 563 346 -23 117 230 

-19 212 983 -17 053 300 -20 925 649 

-105 884 -150 000 -148 124 

Summa verksamhetens kostnader -47 143 188 -35 183 646 -46 046 548 

Verksamhetens nettokostnad 600 402 -69 501 871 466 

Finansiella intäkter 61 474 69 501 83 995 

Finansiella kostnader -956 0 -5 247 

Resultat efter finansiella poster 660 920 0 950 214 

ÅRETS RESULTAT 660 920 0 950 214 

RR+BR+NOTER 10-12-31 RR101231 

230 056

Balansräkning 

Regionförbundet årsbokslut 2010-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Not 7 

Investeringar i annans fastighet 

Not 7 

Inventarier 

2010 2009 

36 043 0 

127 108 223 980 

Finansiella anläggningstillgångar 

Not 8 

Aktier 534 520 534 520 

Summa anläggningstillgångar 697 671 758 500 

Omsättningstillgångar 

Fordringar 

Kundfordringar 1 989 915 2 151 149 

Not 9 

Övriga kortfristiga fordringar 2 636 236 366 356 

Not 10 

Interimsfordringar 1 587 410 589 671 

Summa 6 213 561 3 107 176 

Kassa och Bank 13 972 183 17 244 858 

Summa omsättningstillgångar 20 185 744 20 352 034 

SUMMA TILLGÅNGAR 20 883 415 21 110 534 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Balanserad vinst o förlust 2 515 479 1 565 265 

Periodens resultat 660 920 950 214 

Avsättningar 

3 176 399 2 515 479 

Not 11 

Avsättningar för pensioner 1 342 008 0 

Kortfristiga skulder m.m. 

Leverantörsskulder 3 396 057 362 703 

Not 12 

Övriga kortfristiga skulder 3 910 752 5 510 502 

Not 13 

Interimsskulder 9 058 199 12 721 850 

Summa 

h bok 

diff 

16 365 008 18 595 055 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

h bok 

20 883 415 21 110 534 

Ansvarsförbindelse 

Pensionsförpliktelse inkl. löneskatt som ej upptagits 

Not 15 

bland skulder 2 818 619 2 922 595 

Ställda panter Inga Inga

Sammanställd resultaträkning inkl andel i ALMI 

Bokslut 

År 2010 År 2009 

Verksamhetens intäkter 48 669 48 693 

Verksamhetens kostnader -48 107 -47 739 

Avskrivningar -110 -148 


Finansiella intäkter 77 106 

Finansiella kostnader -1 -5 

Resultat före extraordinära poster 528 906 

Extraordinära intäkter 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 

Årets resultat 528 906 

Resultaträkningen avser sammanlagd redovisning avseende 

Regionförbundet samt 49 % av ALMI Företagspartner i Uppsala AB.

100% 100% 49% 

Justeringar 

och 

elimineringar Sammanställd 

2010 

Regionför 

2010 2010 2010 2010 

bundet ALMI ALMI elimineringar resultaträkning 

Verksamhetens intäkter 47 744 14 490 7 100 -6 175 48 669 

Verksamhetens kostnader -47 037 -14 786 -7 245 6 175 -48 107 

Avskrivningar -106 -8 -4 0 -110 

Verksamhetens nettokostnad 601 -304 -149 0 452 

Finansiella intäkter 61 32 16 0 77 

Finansiella kostnader -1 0 0 0 -1 

Resultat före extraord. Poster 661 -272 -133 0 528 

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 

0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 

0 

661 -272 -133 0 528 



Sammanställd resultaträkning inkl andel i ALMI 

Bokslut 

År 2010 År 2009 

Verksamhetens intäkter 48 669 48 693 

Verksamhetens kostnader -48 107 -47 739 

Avskrivningar -110 -148 


Finansiella intäkter 77 106 

Finansiella kostnader -1 -5 

Resultat före extraordinära poster 528 906 

Extraordinära intäkter 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 

Årets resultat 528 906 



100% 100% 49% 

Justeringar 

och 

elimineringar Sammanställd 

2010 

Regionför 

2010 2010 2010 2010 

bundet ALMI ALMI elimineringar resultaträkning 

Verksamhetens intäkter 47 744 14 490 7 100 -6 175 48 669 

Verksamhetens kostnader -47 037 -14 786 -7 245 6 175 -48 107 

Avskrivningar -106 -8 -4 0 -110 

Verksamhetens nettokostnad 601 -304 -149 0 452 

Finansiella intäkter 61 32 16 0 77 

Finansiella kostnader -1 0 0 0 -1 

Resultat före extraord. Poster 661 -272 -133 0 528 

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 

0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 

0 

661 -272 -133 0 528 



Regionförbundet Årsbokslut 2010-12-31 

Finansieringsanalys 

2010-12-31 2009-12-31 

Tillförda medel 

Årets resultat 660 920 950 214 

Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 

Ej rörelsekapitalpåverkande poster: 0 0 

Ökning av avsättningar 1 342 008 0 

Avskrivningar 105 884 148 124 

Summa tillförda medel 2 108 812 1 098 338 

Använda medel 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -45 055 -53 612 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 0 

Summa använda medel -45 055 -53 612 

Förändring av rörelsekapitalet 2 063 756 1 044 726 

Specifikation av rörelsekapitalets förändring: 

+/- kortfristiga fordringar 3 106 384 -737 983 

+/- kortfristiga skulder 2 230 047 -1 199 328 

+/- likvida medel -3 272 675 2 982 037 

Summa 2 063 756 1 044 726

Noter till resultat- och balansräkning 

Regionförbundet årsbokslut 2010 

2010 12 31 2009 12 31 

Not 1. Medlemsavgifter 

Länets kommuner 10 950 352 11 174 449 

Landstinget i Uppsala län 20 337 940 20 753 000 

Summa 31 288 292 31 927 449 

check 31 927 449 

Not 2. Projektmedel 

Kommuner (Kompetensstegen m fl ..) 360 000 1 337 500 

Landstinget i Uppsala län 300 000 300 000 

Socialstyrelsen (Psykatri mm) 1 812 800 4 330 000 

Allmänna arvsfonden (Kunskapscentrum) 2 900 000 

Kärnavfallsfonden (slutförvar) 1 860 666 2 279 610 

Allmäna barnhuset (Gruppverksamhet) 74 000 525 000 

Länsstyrelsen Uppsala län (Trappan) 118 750 

Länsstyrelsen Uppsala län (BBIC) 105 514 

Länsstyrelsen Uppsala län (Projektverkstad) 208 000 101 669 

Länsstyrelsen Uppsala län (Utv tidiga insatser) 603 029 0 

Sv kommuner o landsting (RIM, SKL Metodstöd, Pla 2 042 000 900 000 

Sv ESF rådet (ESF Barnavård) 444 985 

Tillväxtverket (Kompetensforum, SMART, TRUE, 1 207 182 76 071 

Winnet, Vård- o omsorgscollege) 

Samordningsförbundet (Kartläggning RIM) 130 910 

Region Skåne 108 582 

Region pay de la loire (TERM) 323 994 

Valideringsdelegationen (Reg utv gem) 5 000 

Summa 9 036 163 13 419 099 

9 036 163 13 419 099 

0 0 

Not 3. Övriga intäkter 

Kursavgifter 282 799 251 600 

Ersättn. från Uppsala Universitet 95 000 232 002 

Ersättn. från Samordningsförbundet Ua län. 175 200 201 000 

Ersättn. från Regionförbundet Kalmar 412 608 337 644 

Reglering av +/- i FoU stödverksamheten. 364 880 630 171 

Reservation avseende revisionen 55 926 2 856 

Kultur i länet (KRUT) 96 000 96 000 

Socialstyrelsem (Granskning metodguide) 137 000 

Enköpings kommun (Demokratikommitten) 187 500 

Landstinget Uppsala län 40 000 

Tillväxtverket (Vård o omsorgscollege) 50 000 

Diverse intäkter 48 319 534 460 

Summa 1 530 732 2 700 233 

check 1 521 077 

-9 655 -2 700 233 

Not 4. Övriga driftkostnader 

Annons,reklam, info -567 084 -745 956 

Bidrag -12 349 024 -12 292 442 

Fr tjänster -1 322 839 -1 555 122 

Inhyrd personal -1 247 729 -292 385 

Konferenskostn vid egna kurser -3 168 620 -1 036 437 

Konsultarvoden -4 439 453 -1 657 894 

Kontorsmtrl, trycksaker -159 379 -176 018 

Leasing inventarier -137 297 -236 701 

Resekostnader -374 765 -347 981 

Telefoni -203 836 -257 703 

Övr driftkostnader -2 395 748 -4 518 591 

Summa -26 365 774 -23 117 230 

check -23 117 230 -23 117 230 

RR+BR+NOTER 10-12-31 Noter101231



2010 12 31 2009 12 31 

Not 5. Kostnader för personal 

Lönekostnader -10 849 771 -11 732 680 

Arvoden förtr valda -835 762 -897 463 

Arbetsgivaravgifter -3 513 271 -3 837 194 

Avsättning till pensionsstiftelsen -2 231 944 -2 179 245 

Löneskatt på avsättning till pensionstiftelse -723 677 -738 011 

Pensionsutbetalningar -264 935 -366 065 

Pensionskostnader (IPV) -501 805 -499 585 

Försäkringar till anställda -90 743 -146 031 

Kompetensutveckling -78 520 -261 622 

Förändring semesterskuld, företagshälsovård , 

traktamenten, resersättning, löneskatt etc. -122 555 -267 753 

Summa -19 212 983 -20 925 649 

check -17 870 975 -20 925 649 

1 342 008 0 

Not 6. Avskrivningar 

Investeringar i annans fastighet -9 011 -22 501 

Inventarier -96 873 -125 623 

Summa -105 884 -148 124 

check -148 124 

check -5 247 

Not 7. Anläggningstillgångar 

Investeringar i annans fastighet avskrivs på tre år enl hyreskontrakt. 

2010 års nyanskaffningar avskrivs på fem år. 

IB anskaffningsvärde 117 989 117 989 

Årets nyanskaffningar 45 055 0 

UB anskaffningsvärde 163 044 117 989 

IB ack. Avskrivningar -117 990 -95 488 

Årets avskrivningar -9 011 -22 501 

Summa 36 043 0 

Inventarier avskrivs på fem år. 

Som anskaffningsvärde för övertagna inventarier används Kommunförbundets Uppsala läns 

anskaffningsvärden då detta bättre speglar kvarvarande ekonomisk livslängd. 

IB anskaffningsvärde 1 103 711 1 050 098 

Årets nyanskaffningar 0 53 612 

UB anskaffningsvärde 1 103 711 1 103 710 

IB ack. Avskrivningar -879 730 -754 107 

Årets avskrivningar -96 873 -125 623 

Summa 127 108 223 980 

Not 8. Aktier 

Bokfört värde Bokfört värde 

Uppsala Tourism AB (2026 st) 44 520 44 520 

ALMI (4900 st) 490 000 490 000 

Summa 534 520 534 520 

Not 9. Övriga kortfristiga fordringar 

Avräkning skatter och avgifter -36 

Skattefordringar F-skatt 880 044 

Momsfordran 1 397 964 352 336 

Vidarefaktureras 336 294 

Övrigt 21 934 14 056 

Summa 2 636 236 366 356 




2010 12 31 2009 12 31 

Not 10. Interimsfordringar 

Förutbetalda hyror 327 913 356 957 

Förutbetalda kostnader leverantörsfakturor 272 425 164 961 

Projektbalanseringar externa 978 350 43 434 

Div förutbetalda kostnader 8 723 24 320 

Summa 1 587 410 589 671 

Not 11. Avsättningar för pensioner 

Pensionsåtagande inkl löneskatt för tidigare 

ordförande Regionförbundet. 1 342 008 

Regionförbundet Uppsala län´s samlade 

pensionsskuld exkl ordförande visstidspension 

uppgår per 101231 till 11 716 000 kr och är tryggad 

genom tillgångar i pensionsstiftelsen 

Not 12. Övr kortfristiga skulder 

Källskatt, personal 275 263 327 224 

Löneskatt 24,26%, dekl 774 597 983 829 

Tax 2009 348 208 

Tax 2010 

Pågående projekt 

107 945 

FIB projektet 61 679 

FoU-Ä, saldo efter resultatbalanseringar 1 648 422 1 779 434 

FoU-IFO, saldo efter resultatbalanseringar 63 961 

FoU-Hk,saldo efter resultatbalanseringar 

Övriga skulder 

157 324 334 296 

Betald prel f-skatt -685 198 

Avräkn skatter/avgifter 73 322 

Periodisering lev fakt (del av 2999) 220 134 1 804 414 

Pensionsvalet (2010) t v 419 820 492 655 

Pensionsvalet (2010) v t 81 981 

Pensionsstiftelsen (avsättningar) t v 0 

Pensionsstiftelsen (avsättningar) v t 151 944 

Summa 3 910 752 5 510 502 

Not 13. Interimsskulder 

Semesterlöneskuld (inkl soc avg) 975 641 1 109 097 

Upplupna soc avg 279 346 347 164 

Projektbalanseringar externa 7 307 949 10 367 442 

Övriga skulder kto 2999 495 263 898 149 

Summa 9 058 199 12 721 851 




2010 12 31 2009 12 31 

Not 14. Balansering av projektmedel. 

Balansering 1201 FIB projektet 61 679 45 401 

Balansering 1202 FIB utvärdering 138 716 

Balansering 1203 BBIC 56 084 223 928 

Balansering 1204 Kompetensstegen Ua 68 579 

Balansering 1205 Utvärd gruppverksamhet 184 768 -311 797 

Balansering 1206 Hemtagningsstudie 25 706 

Balansering 1209 Slutförvarsprojektet -488 428 -378 195 

Balansering 1210 Utvärdering Trappan -163 198 

Balansering 1213 Kartläggning RIM -60 058 

Balansering 1214 RIM 797 897 213 418 

Balansering 1215 Projektverkstaden -83 397 -217 586 

Balansering 1216 Skolan förebygger 0 -713 

Balansering 1217 SKL -323 030 18 904 

Balansering 1218 Anh stöd Tierp, Enköping -26 347 273 373 

Balansering 1219 Vård- o omsorgscollege 124 516 83 238 

Balansering 1220 Socialpsykiatri 1 2 908 178 656 864 

Balansering 1223 ESF Barnavård 2 -43 434 43 434 

Balansering 1224 Socialpsykiatri 2 2 489 453 -3 910 000 

Balansering 1225 Utv tidiga insatser -85 529 

Balansering 1226 Plattformsprojektet -532 844 

Balansering 1227 ESF Barnavård 3 275 980 

Balansering 1230 Kompetensforum Ua 221 276 

Balansering 1234 TERM -320 019 

Balansering 1240 Ecrein 368 660 

Balansering 1242 Winnet -25 000 

Balansering 1243 Socialpsykiatri 3 -1 465 000 

Summa 4 035 404 -3 189 928 

Not 15. Ansvarsförbindelse 

Avser pensionsåtagande för tidigare anställd 2 818 619 2 922 595 

direktör för Kommunförbundet/Regionförbundet. 


Läget i länet 20101231 

1 

Bilaga 1 

Befolkningen ökar 

Befolkningen i Uppsala län ökade med 3 984 personer (+ 1,2 procent) till 335 882 invånare 

under 2010. Ökad befolkning noteras i alla kommuner utom Östhammar. Snabbast 

befolkningsökning hade Knivsta med 1,7 procent, följt av Uppsala med 1,6 procent och Håbo 

med 0,9 procent. 

Tillväxten har tagit fart 

Konjunkturen i länet vände uppåt under andra kvartalet 2009 och tillväxten mätt i 

lönesummans förändring har sedan dess ökat stadigt. Under tredje kvartalet 2010 ökade 

lönesumman för Uppsala län med 6,9 procent omräknat till helår, jämfört med 5,0 procent för 

riket. Snabbaste tillväxten i länet finns inom privata näringslivet som växte med 8,2 procent 

(omräknat till helår) jämfört med 3,6 procent för offentlig sektor. 

Antalet nystartade företag i Uppsala län uppgick till 1 946 under 2010, vilket är en ökning 

med 17 procent jämfört med 2009 (likaså riket + 17 procent). Antalet nystartade företag per 

1 000 invånare var 9,9 för Uppsala län (män = 12,1 och kvinnor = 6,6) jämfört med 10,0 för 

riket och 13,5 för Stockholms län. 178 företag i länet gick i konkurs under 2010, vilket är 13 

procent fler än med motsvarande period 2009 (riket – 5 procent). 

En ljusning på arbetsmarknaden 

En kraftig uppgång i antalet lediga jobb noterades i länet under 2010 med ca 15 900 

nyanmälda platser, eller 27 procent fler än under 2009. Största ökningen av lediga jobb finns 

inom service- respektive omsorgssektorn. I riket var ökningen av antalet lediga jobb ändå 

kraftfullare med 35 procent. 

Den stigande arbetslösheten under 2008 – 2009 har planat ut. Den öppna arbetslösheten 

sjunker och var 2,8 procent i länet i oktober 2010 (lägst i landet) och 3,6 procent i riket. 

Antalet personer i olika arbetsmarknadsåtgärder har ökat något under senaste året. Den totala 

arbetslösheten i länet var 5,2 procent under tredje kvartalet 2010 (riket 6,8 procent). Antalet 

varsel sjönk kraftigt i länet under 2010 jämfört med 2009. 120 personer varslades i Uppsala 

län i december 2010 jämfört med 1 197 i december 2009. 

Besöksnäringen ökar men bostadsbyggandet är extremt lågt 

Antalet övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem och camping ökade med 8,2 procent i 

länet under 2010 jämfört med 2009 (näst högsta ökningen i landet). Under perioden januari – 

september 2010 påbörjades byggandet av 498 lägenheter i Uppsala län jämfört med 426 under 

samma period 2009. Även om bostadsbyggandet har ökat något jämfört med året innan så 

ligger byggnadstakten på en extremt låg nivå.

Miljön förbättras 

Utsläppet av klimatpåverkande gaser mätt i koldioxid per invånare har sjunkit med drygt 6 

procent från år 2007 (5 936 kg) till år 2008 (5 556 kg) i Uppsala län. I riket sjönk utsläppet 

med 5 procent under samma period. 

Ohälsotalen sjunker 

Ohälsotalet bland länets befolkning sjönk från 31 dagar (dec 2009) till 27 dagar (dec 2010). 

Ohälsotalet är fortsatt högre bland kvinnor än bland män. Knivsta kommun har lägst ohälsotal 

(20 dagar) medan Tierp har högsta ohälsotalet i länet (41 dagar). 

Källor 

SCB (befolkningsstatistik) 

Uppsalakonjunkturen (lönesumma, antal nystartade företag, arbetslöshet, bostadsbyggande) 

Regionfakta (konkurser, varsel, besöksnäring, koldioxidutsläpp) 

Försäkringskassan (ohälsotal) 

2


Verksamhetsstyrning 

– 

Mål för politikområdet regional utvecklingspolitik 

Regionförbundet Uppsala län 

RFUL 2011/54 

1


Regionförbundet avlämnar härmed redovisning av 2010 års verksamhet. Redovisningen följer 

den struktur som ställts upp i regeringens beslut om villkor för budgetåret 2010. 

Verksamhetsstyrning 

De regionala självstyrelseorganens och samverkansorganens verksamhet inom det regionala 

tillväxtarbetet ska bidra till en hållbar regional tillväxt. Det regionala tillväxtarbetet ska 

bedrivas med ett jämställdhetsperspektiv. 

Återrapportering 1 

Regionförbundet Uppsala läns sammanfattning av de viktigaste prioriteringarna och 

insatserna inom ramen för den nationella strategin för regional konkurrenskraft, 

entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. 

Vid ingången av 2010 befann sig landet i slutfasen av en svår ekonomisk kris. Under året kom 

vändningen och den regionala utvecklingen började åter skjuta fart. Uppsala län klarade sig väl 

genom krisen och står nu stark inför kommande år. Även om lågkonjunkturen föranledde 

snabba insatser och stimulanser, exempelvis genom utseende av regionala varselsamordnare, 

visar krisen att huvuddragen i den långsiktiga strategin för hållbar tillväxt alltjämt håller och 

måste vara vägledande. 

Regionförbundets bedömning är att huvuddragen i nuvarande RUP alltjämt håller och de 

är kompassen för Regionförbundets arbete. En kompetens i världsklass, bättre tillgänglighet, 

ett växande näringsliv och innovation samt god hälsa är fortfarande beståndsdelar på vilka 

framtida välstånd måste byggas. Detta betonas dessutom både i den nya strategin Europa2020, 

rekommendationer från OECD och olika nationella initiativ för tillväxt, exempelvis IVA:s 

arbete för ett starkare innovationsklimat och den nationella strategin.. 

Den samlande visionen för Uppsala län säger att länet ska vara en attraktiv kunskapsregion i 

Europa med hållbar tillväxt som ledstjärna. 

Uppländsk Drivkraft innehåller mål inom fem områden: det tillgängliga, innovativa, kompetenta, 

klimatneutrala och attraktiva Uppsala län. Som särskilda styrkor i länet pekas de båda 

universiteten Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet ut, liksom Akademiska 

sjukhuset och den växande life-science sektorn. Klimat och energi har lyfts fram som ett 

framtidsområde, där länets kvalificerade forskning och nya företag ska kunna utvecklas. 

2

För att Uppsala län ska kunna ge ett tydligt bidrag till uppfyllandet av den nationella strategin 

och Europa2020 har Regionförbundets omvärldskontakter utökats ytterligare under 2010. 

Regionförbundet är aktivt i en rad EU-projekt och –program, både som finansiär, projektägare 

och som part. Nya kontakter har etablerats med andra jämförbara europeiska regioner, allt för 

att bidra till utvecklande benchmarking och konkreta aktiviteter. Regionförbundets engagemang 

inom Assembly of European Regions och medlemskap i Stockholmsregionens Europaförening 

är viktiga plattformar för detta arbete. 

Regeringen har aviserat att en Nationell innovationsstrategi ska tas fram – en strategi som ger 

Sveriges svar på Europa 2020 och flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. 

Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) har satt igång ett projekt med Affärsplan Sverige som 

inspel till regeringen. Här betonas särskilt regionernas roll. I Uppsala län har STUNS (Stiftelsen 

för samverkan mellan universiteten, näringslivet och samhället) utarbetat en regional 

innovationsstrategi som nu ska omsättas i handling. 

Under 2010 har ett samarbete mellan Regionförbundet/kommunerna och Uppsala 

universitet/Sveriges Lantbruksuniversitet inletts med målet att öka samverkan mellan praktiker 

och forskare inom regional utveckling. En förhoppning är att kontakten mellan praktikerna och 

forskarna ska kunna leda till uppslag för ny forskning. Forskarnas resultat ska spridas till 

praktikerna i kommunerna genom gemensamma seminarier. 

Regionförbundets viktigaste prioriteringar och insatser under 

2010 och en bedömning av resultatet 

Innovation och förnyelse (Innovativa Uppsala län) 

Övergripande resultat 

Inom området Innovativa Uppsala län har en rad aktiviteter tillsammans medfört mycket god 

måluppfyllelse. Strukturerna för samverkan kring viktiga kluster som energi och 

livsvetenskaper, främjande av internationalisering och stöd till innovationer är starkare idag 

än för ett år sedan. 

Uppsala län står inför stora utmaningar när det gäller att öka dynamiken i det regionala 

näringslivet. Det privata näringslivet svarar för en förhållandevis liten andel av sysselsättningen 

och framväxten av nya företag håller inte jämna steg med Stockholmsregionen. Som ett led i 

arbetet att främja utveckling av fler och växande företag ger Regionförbundet verksamhetsstöd 

till många företagsfrämjande aktörer. För att få en bild av aktörernas arbete, och resultatet därav, 

har Regionförbundet låtit genomföra en EU-finansierad förstudie av aktörssystemet (SMART). 

3

Studien visar att systemet inte är så överlappande och oöverskådligt som det ibland framstår. 

Däremot är det svårare att mäta de tydliga effekterna av organisationernas insatser. Klart är dock 

att en stor majoritet av alla nystartade företag uppstår utan hjälp från ”företagens vänner”. 

Bland större EU-finansierade projekt som avslutats under 2010 ingår e-fabriken, KRUT, PRIM, 

och Företagspartner Öst. 

E-fabriken har kompletterat främjarsystemet genom att erbjuda stöd till företag på landsbygden 

och ha hög lokal närvaro. E-fabrikens upplägg har haft karaktären av ”one-door-in”. Oavsett 

behov har e-fabriken antingen kunnat ge företagen stöd direkt eller lotsa dem rätt. E-fabrikens 

egna uppföljningar tyder på att projektet har hjälpt 250 företag att starta. Ytterligare 350 

befintliga företag har fått hjälp att nå nya marknader och över 300 personer har fått anställning i 

dessa företag. I december tilldelades e-fabriken Enterprise Europe Award av Europeiska 

kommissionen för goda insatser inom regionalt entreprenörskap. 

I KRUT-projektet har en plattform för nätverkande och samarbeten mellan kreativa 

verksamheter och andra branscher skapats. I olika seminarier och nätverksträffar har det 

medverkat ett hundratal kreatörer från olika branscher och ytterligare ett femtital tjänstemän och 

politiker. Projektet går under 2011 vidare i rekrytering av en kreatörslots och fast etablering av 

en klustermotor för kreativa näringar i Uppsala län. 

PRIM - Processer och Relationer i Innovativa Miljöer - vars syfte var att utveckla befintliga 

innovationssystem och innovativa miljöer har avslutats. Resultatet visar bl a på stort utbyte av 

erfarenheter och lärande mellan de fem ingående länens högskolenära innovationssystem. Bland 

de konkreta resultaten av projektet noteras etableringen av Aros Growth Capital och 1:a 

Västmanlandsfonden samt affärsängelnätverk. Inom projektet och UIC har 74 nya bolag 

bildats mellan 2008 och 2010. 

Syftet med projektet Företagspartner Öst var att ta till vara, stödja och utveckla regionens 

SME-företag med tillväxtpotential eller behov av förnyelse. I Uppsala län har 500 företag 

kontaktats, 72 företag har deltagit i framtidsdialoger, 33 företag har deltagit i coachning och 168 

företag har deltagit i seminarier. En uppföljning visar att företagen som medverkat i projektet i 

Uppsala län har ökat antalet anställda från 200 till 348 på tre år. 

För att få fler företag att vilja, kunna och våga göra affärer i andra länder har Regionförbundet 

låtit genomföra en ERUF-finansierad förstudie av hur stödstrukturen kring internationalisering 

kan stärkas. Förstudien TRUE –Trade Region Uppsala Europe – har resulterat i dels att ett 

partnerskap för ökad internationalisering bildats mellan regionala organisationer, dels att ALMI 

fått beviljat 1,6 mkr/år från EU och Regionförbundet för en fortsättning av Företagspartner 

Öst-projektet under 2011-2013, nu med fokus på rådgivning, dialogseminarier och 

affärscoachning för potentiella exportföretag. 

Om länet ska kunna nyföretagandet behöver andelen kvinnor som startar företag öka. Under 

hösten 2010 har Uppsala län beviljats 4,5 mkr för uppbyggnad av stöd till kvinnors 

företagsamhet inom projektet Winnet Uppland. Winnet bygger vidare på strukturen kring 

Kvinnligt Resurscentrum, men – på uppdrag av kommunerna - nu med Regionförbundet som 

bas. 

4

Regionförbundets stöd under 2010 har bland annat gett följande resultat: 

• Almis utlåning har uppgått till 111 mkr under 2010. Nedgången jämfört med 

toppvolymerna 2009 beror på att bankerna nu återigen börjar låna ut pengar. 

• Drivhuset har haft 449 vägledningar och 137 nya företag har startats. 

• UngFöretagsamhet - Läsåret 2010/2011; 723 UF-elever och 239 företag i 23 skolor 

(läsåret 2009/2010; 755 UF-elever och 238 UF-företag i 18 skolor). 

• 36 lärare har gått grundutbildning till UF-coach 

• Coompanion har medverkat till att 13 nya ekonomiska föreningar startade 2010, 

vilket är en minskning jämfört med 2009. 

• Coompanion har genom C-företaget startat 90 enskilda firmor. 

• 65 företag i Uppsala Innovation Centre (UIC) omsatte 106 mkr under 2009. 

• Antalet hotellgästnätter i Uppsala län ökade med 14,8 % under 2010 – den största 

relativa ökningen i landet. 

• Antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem, camping) ökade 2010 

med 8,2% - bara Gotland ökade mer i landet. 

Regionförbundet står bakom satsningen på klusterinitiativet kring Energihuset Uppsala. Enligt 

planerna skulle spaden sättas i backen för uppförande av Energihuset i anslutning till Ångström 

laboratoriet under 2010. Efter brustna kalkyler och fördyringar har STUNS styrelse emellertid 

beslutat att lägga bygget på is. Verksamheten inom Energihuset fortsätter dock med 

oförminskad takt, nu med fokus på demonstrationer av ny energiteknik och publika evenemang 

för att öka intresset och kunskapen för energi, inte minst bland yngre. Insatserna inom 

Energihuset finansieras bland annat inom ramen för Tillväxtverkets klusterprogram. 

Under flera år har det saknats varaktiga strukturer för samverkan kring näringslivsutveckling i 

länet. En stor del av året har därför ägnats åt att kartlägga samarbeten och lägga grunden för 

bättre samverkan. Ett förslag till Tillväxtråd Uppsala län och underlag för en regional 

handlingsplan för näringslivsutveckling och innovation har utarbetats, med ambitionen att 

knyta samman kommunernas näringslivsfrämjande verksamheter med aktörer inom regionens 

innovationssystem. Byggandet av bättre samarbetsstrukturer fortsätter under 2011. 

Arbetet inom energi och miljöområdet har fått värdefullt stöd i Regionförbundets fortsatta 

engagemang i Interregprojektet ECREIN+ som syftar till att stimulera eko-innovationer. 

Projektet har nu gått in i en ny fas där frågeställningar om bland annat byggsektorn och 

innovationsupphandling diskuterats ingående med länets nyckelaktörer. 

För att stödja Uppsala BIO har Regionförbundet även gått in som en part i FP7-projektet 

TERM. Projektet syftar till att knyta samman och stärka Europas life-science kluster. Övriga 

svenska projektpartner är Vinnova och MedCoast Scandinavia. 

Regionförbundet har under senare år haft en budget på 12,2 miljoner kronor för 

verksamhetsstöd till flera av länets näringslivsfrämjande aktörer. Almi Företagspartner Uppsala 

5

AB får det största stödet med 6 175 000 kronor. Det näst största stödet på ca 3 miljoner kronor 

går till Uppsala Tourism. 

Andra större organisationer med stöd mellan en halv och en miljon kronor är STUNS, Ung 

Företagsamhet, Coompanion och Drivhuset. Till de här organisationerna är tydliga uppdrag 

formulerade och dessutom ett ägardirektiv till Almi. Uppföljning av resultaten från respektive 

organisation visar med något undantag en tydlig effekt av målen i uppdragen. 

Den rådande lågkonjunkturen kom att öka efterfrågan på företagsfrämjarnas tjänster, samtidigt 

som privata finansiärer minskade sina anslag. För att brygga över lågkonjunkturen har 

Regionförbundet skjutit till ytterligare medel som en tillfällig förstärkning till länets 

nyföretagarcentra, Drivhuset och Ung Företagsamhet. 

Under året har Uppsala läns och Uppsala kommuns gemensamma turistbolag Uppsala 

Tourism succesivt omvandlats till en turistorganisation för Uppsala kommun, Destination 

Uppsala. Övergångsarbetet fortsätter även in under 2011, varför Regionförbundet har slutit avtal 

med Uppsala Tourism om att bolaget ska ta hand om turismen i länet även första halvåret 2011. 

En remiss är utskickad till Regionförbundets medlemmar med ett förslag om hur länsturismens 

verksamhet och organisation ska se ut från 1 juli. Samarbetet inom Turismakademin, en 

förening för turistföretagare för kompetensutveckling, har fått ökad kraft tack vare stöd för 

kompetensutveckling i två projekt från ESF och Landsbygdsprogrammet. 

Regionförbundet har under året varit pådrivande och stött en ERUF-ansökan om 

internationell affärsutveckling med vikingar som tema. I projektet kommer en rad aktörer i 

länet att samverka för att stärka Uppsala och Uppsala län som besöksmål för turister med 

intresse för vikingarnas historia. 

En viktig insats, särskilt för invånare i Heby kommun och området kring Dalälven, är 

myggbekämpning. Regionförbundet har medverkat i ett flerlänssamarbete för att komma till 

en långsiktig lösning på myggplågan i dessa trakter. Under 2010 har Nedre Dalälvens 

utvecklingsbolag – NEDAB – bekämpat mygg för 18 mkr, vilket bland annat fått till resultat att 

människor och boskap har kunnat vistas utomhus under sommaren. Regionförbundet bidrar 

med omkring 0,5 mkr per år till denna verksamhet. 

Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud (Kompetenta Uppsala län) 


Inom Kompetensforum finns numera upparbetade kontakter med ett 30-tal 

arbetslivsrepresentanter och 50 olika utbildningsanordnare. Detta nätverkande innebär 

sammantaget att utbildningen för livslångt lärande har bättre förutsättningar att i 

fortsättningen bedrivas mer samordnat och effektfullt i länet. 

6

I början av 2010 gavs alla län ett uppdrag av regeringen att etablera regionala 

kompetensplattformar. Syftet med plattformarna ska vara att öka samverkan mellan arbetslivet 

och utbildningsanordnare, samt ta fram kunskapsunderlag om den regionala marknadens behov 

av kompetens. Detta uppdrag passade Uppsala län som hand i handske eftersom det redan 

sedan 2009 finns ett etablerat Kompetensforum i länet. 

Den modell som Uppsala län byggt upp har under året fungerat som inspiration för andra 

regioner. Regionförbundet har tillsammans med samarbetspartner inom Kompetensforum 

presenterat länets arbete med kompetensförsörjningsfrågor för en rad andra regioner, 

departement, myndigheter, organisationer och aktörer i länet vid omkring 75 tillfällen. Detta har 

bidragit till att bredda bilden av Uppsala län som en attraktiv kunskapsregion. 

Inom ramen för Kompetensforum och genom medel från ERUF har en övergripande bransch- 

och kompetensanalys fram till år 2020 utarbetats, liksom två branschfördjupningar för 

servicesektorn samt tekniksektorn. Detta var ett viktigt underlag i länets gemensamma ansökan 

om yrkesutbildningsplatser som i september 2010 utföll i 270 nya yrkesutbildningsplatser, värda 

13 mkr. 

Den övergripande analysen visar att Uppsala län bedöms öka sin befolkning med 28 000 

personer fram till 2020. Denna tillväxt och därpå följande efterfrågan på offentlig service och 

ökad köpkraft ger upphov till uppskattningsvis 13 000 nya jobb. Därtill kommer 

pensionsavgångar på omkring 24 500 personer. Totalt sett bedöms 37 500 arbetstillfällen 

skapas i länet fram till 2020. 

Analyserna visar även att Uppsala är det län som har lättast att förse arbetslivet med kompetent 

arbetskraft och att inflödet av unga på arbetsmarknaden faktiskt överstiger antalet som lämnar 

den för pensionering. I detta avseende skiljer sig Uppsala, tillsammans med Stockholm och 

Göteborg, från alla andra regioner i landet. Den demografiska utvecklingen, med färre i 

arbetsför ålder som ska försörja allt fler äldre, utgör annars en av landets största utmaningar. 

Som en del i Kompetensforum har Uppsala län blivit certifierat som Vård- och 

omsorgscollege under året. Uppsala och Östhammar har skickat in sina lokala ansökningar om 

certifiering därefter. Inom Uppsala BIO har ett särskilt kompetensforum för lifesciencesektorn 

etablerats. Uppbyggnaden av Teknikcollege, Fastighetsforum och 

Serviceforum har fortsatt under året, med stöd av framför allt Arbetsförmedlingen, Uppsala 

och Östhammars kommuner samt olika näringslivsorganisationer. 

Som förberedelse inför den nya gymnasieskolan GY2020 har en regional samverkansprocess 

med gymnasiechefer i länet fortsatt. Regionförbundet har som led i detta arrangerat förbundets 

största konferens någonsin med 1 600 gymnasielärare i Uppsala län. 

7

Tillgänglighet (Tillgängliga Uppsala län) 


Ett flertal av Regionförbundets aktiviteter på infrastrukturområdet är processinriktade, vilket 

innebär att även resultaten får avläsas i termer av hur långt processen framskridit. Med 2010 

års aktiviteter som grund har betydande framsteg tagits vad gäller att förbättra 

tillgängligheten inom och utom länet. Viktiga investeringsbeslut och överenskommelser 

återstår dock för att målen ska anses vara helt uppfyllda. 

Under våren 2010 slutfördes arbetet med länsplanen för regional infrastruktur. Planen antogs 

av förbundsfullmäktige i april med delegation till förbundsstyrelsen att göra smärre justeringar 

under juni månad. Med planen som utgångspunkt har regeringen reserverat ett 

investeringsutrymme i ny infrastruktur i länet på 1 500 mkr fram till år 2021. 

Under året har upprustning av väg 288 påbörjats mellan Jälla och Hov. Som ett led i länsplanen 

har Regionförbundet under året arbetat med en ny genomförandeprocess tillsammans med 

Trafikverket. Arbetet innebär en årligt återkommande process med möten och med 

underlagsmaterial som ska möjliggöra en helhetssyn på investeringar och åtgärder i 

transportsystemet i länet. 

En regional cykelvägsplan antogs också av förbundsfullmäktige i oktober. Arbetet med 

framtagandet av planen pågick framför allt under våren 2010. Syftet är att ge en strukturerad 

utbyggnad av cykelvägar i länet utifrån de 82 mkr som avsatts för cykelvägar i länsplanen. Dessa 

kräver samtidigt en 50-procentig medfinansiering av kommunerna. 

I januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att kollektivtrafiken blir en del 

av övrig samhällsplanering och därmed får en tydligare politisk styrning. Ett utrednings- och 

förberedelsearbete pågår inför bildande av kollektivtrafikmyndighet i länet. Arbetet leds av en 

politisk styrgrupp och arbetet samordnas av Regionförbundet. Arbetet påbörjades under 2010 

och pågår under hela 2011. 

Beslut är fattat om trafikstart för SL-pendel till Uppsala från 2012. Under hösten 2010 

påbörjades arbete med underlagsmaterial inför kommande infrastrukturplanering och revidering 

av det regionala utvecklingsprogrammet. Det gäller dels underlag som tas fram inom ramen för 

En bättre sits, dels underlag med fokus på länet. Här ingår också underlagsmaterial som ger 

möjligheter att knyta ihop infrastruktur- och kollektivtrafikplanering med övrig fysisk 

samhällsplanering. 

Regionförbundet tog under året initiativ till att återuppliva samarbetet i det så kallade ABCUstråket. 

Arbetet kommer att fokusera på Mälarbanans utveckling bland annat genom att belysa 

konsekvenser av uteblivna investeringar. 

8

Arbetet i Dalabanans intressenter har fortsatt under året. Det medfinansieringsavtal som 

undertecknades under 2009 gäller tills vidare. Det är beroende bland annat av om differentierade 

banavgifter är möjliga. Frågan utreds. Ett projekt med utveckling av stationsnära lägen har 

pågått under året. 

För länet viktiga objekt såsom Ostkustbanan och passagen vid Gamla Uppsala, dubbelspår 

Skutskär-Furuvik och byggandet av Citybanan ingår i Nationella planen. 

Regionförbundet har deltagit i SATSA I, ett EU-finansierat projekt syftande till utreda åtgärder 

för ett effektivare transportsystem i Stockholmsregionen. Häri ingår ABC-stråket Stockholm- 

Uppsala. 

Strategiskt gränsöverskridande samarbete 


Under de senaste åren har Uppsala läns aktivitet i relation till beslutsstrukturer inom EU och 

olika EU-program ökat markant. Regionförbundet har numera ett tydligare EU-perspektiv i olika 

insatser och bidrar till att länet som helhet håller sig uppdaterad på viktiga förändringar i 

omvärlden. 

Regionförbundet har under året följt processerna kring EU:s nya tillväxtstrategi, Europa 2020, 

samt fört in resonemanget i kommuner och andra nyckelaktörer i länet. Arbetet har gått framåt i 

de EU-inriktade nätverk som Regionförbundet koordinerar och deltar i. Samarbetet inom 

STUNS EU-nätverk har under året inriktats mot gemensam omvärldsbevakning (av frågor i 

gränssnittet mellan universitet, näringsliv och samhälle) samt analys av hur aktuella EU-initiativ 

kan användas för att stimulera utvecklingsprocesser i länet. 

Inom ramen för kommunernas EU-samordnarnätverk har Regionförbundet varit ett aktivt 

stöd i arbetet med att ta fram modeller för att få in en EU-dimension i verksamheten. 

Sammantaget syftar båda nätverksbildningarna till att dra nytta av de mervärden EUmedlemskapet 

skapar och få ökad tillgång till EU-program och projekt. 

Projektmässigt har länets aktiviteter återigen ökat. Regionförbundet har totalt sett medverkat till 

att länet tillförts 90 miljoner kronor i ett 20-tal fleråriga utvecklingsprojekt från ERUF och 

ESF-programmen. Utöver dessa finns flera projekt i länet av interregional karaktär med 

koppling till EU:s strategi för Östersjöområdet. 

För att bereda mark för nya samarbeten och projekt på EU-nivå har Regionförbundet haft en 

kontinuerlig närvaro i Bryssel. Enköpings kommun var värd för årets Open Days. Under ett 

välbesökt seminarium med innovationsfokus lyftes arbetet inom STUNS fram som lärande 

exempel. Länet har också fått ta emot ett antal internationella utmärkelser, däribland AER 

Innovation Award (SUF Kunskapscentrum), Enterprise Europe Award (projektet e- 

9

fabriken) samt Golden Star Award inom ”Europe for citizens programme”(Östhammars 

kommun). 

Med anledning av STUNS 25-års jubileum har Regionförbundet dessutom medarrangerat en 

konferens om Europa 2020-strategin och möjligheterna till en stärkt regional 

innovationsekonomi. 

Under året har nya kontakter knutits, vilket har stort strategiskt värde inför kommande 

aktiviteter och satsningar i länet. Samarbetet inom Assembly of European Regions (AER) har 

fördjupats genom att Johan Edstav (MP) blivit invald som ersättare i organisationens byrå. 

Samtidigt har samarbetet med vänlänen Malopolska (Polen) och Vallonien (Belgien) 

fördjupats, också genom en ökning av kommunernas egna vänortssamarbeten. 

Regionförbundet har agerat som pådrivare och påskyndare när det gäller de flesta projekten 

inom ramen för Östersjöstrategin. Flera av länets kommuner håller en aktiv dialog och har ett 

erfarenhetsutbyte med sina vänorter i Östersjöregionen. 

Regionförbundet och Länsstyrelsen har ingått ett samarbetsavtal med regionen Malopolska i 

Polen. Samarbetsavtalet har resulterat i en hel rad projektförslag varav vissa redan är påbörjade, 

exempelvis projekten Strategy for Energy Efficiency through Climate Agreements (SEECA) 

som leds av Länsstyrelsen med medverkan av Malopolska och Tallinn samt projektet Mass 

Crisis Communication with the Public (MASSCRISCOM) som också leds av Länsstyrelsen och 

med medverkan från Estland och Åland. 

Ytterligare ett tiotal projekt inom ramen för Östersjöstrategin pågår i länet som leds av Sveriges 

Lantbruksuniversitet, Uppsala universitet, Östhammars och Uppsala kommun. 

Överväganden som gjorts vid beslut inom anslaget 1:1 

Regionförbundet disponerar årligen knappt 8 miljoner kronor av anslaget 1:1. Detta i 

sammanhanget lilla anslag fordrar en tydlig prioritering av vilka projekt som kan komma i fråga 

för stöd. (Regionförbundet och Länsstyrelsen i Uppsala län har vid flera tillfällen framfört att 

fördelningen av dessa medel bör räknas om från grunden för att bättre svara mot länens olika 

möjligheter att bidra till landets samlade tillväxt). 

En grundläggande förutsättning är att projektet kan relateras till något av de fem prioriterade 

områdena i länets regionala utvecklingsprogram, ”Uppländsk Drivkraft”. Varje projekt ska 

dessutom hänföras till specifika planeringsmål och handlingsinriktningar i RUP, så att det tydligt 

framgår hur respektive projekt avser att bidra till utvecklingsprogrammets måluppfyllelse. 

Regionförbundets stöd ska bidra till en hållbar regional tillväxt. Därför ska samtliga projekt 

beakta de horisontella perspektiven ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. 

Inför beslut sker en bedömning av nyttan av ett projekt för länets regionala utveckling. Det 

finns ingen automatik att få bidrag enbart för att kriterierna är uppfyllda. Prioritering sker bland 

de projektansökningar som uppfyller Regionförbundets kriterier för att få bidrag. 

10

Regionförbundet strävar efter att stödja strategiska satsningar som involverar flera aktörer och 

som kan stärka förutsättningarna för hållbar regional tillväxt. 

Regionförbundet prioriterar också vid beslut projekt som medfinansieras med EU-medel. Av 

Regionförbundets medfinansiering av projekt under 2010 gick ca 70 procent till projekt som på 

något sätt var EU-relaterade. Ytterligare en prioritering som görs är av projektförslag inom 

energisektorn, med ambitionen att profilera Uppsala län som ett energilän. 

I mars 2011 slutförs en utvärdering av Uppländsk Drivkraft och resultaten av de statliga 

projektmedlen. Under 2009 och 2010 har Regionförbundet disponerat ca 16 miljoner kronor till 

regional projektverksamhet. Även om detta i nationellt sammanhang är små medel visar vår 

sammanställning att den totala projektvolymen genom externt stöd från nationella myndigheter 

och EU-program – företrädesvis inom området Innovativa Uppsala län – omsluter omkring 500 

miljoner kronor under samma period. Detta ger en uppväxlingsgrad på över 30 gånger och 

ett kraftfullt stöd till länets utveckling. (av bilaga framgår de projekt Regionförbundet beviljat 

stöd till 2009-2010) 

Hur Uppsala läns regionala utvecklingsprogram, Uppländsk Drivkraft 

samordnats och genomförts 

Under år 2008 gjordes en revidering av länets regionala utvecklingsprogram, Uppländsk 

Drivkraft. Utvecklingsprogrammet har varit vägledande för arbetet under 2010 med det 

regionala tillväxtarbetet. Programmet visar hur Uppsala län ska arbeta för att uppfylla 

Lissabonstrategin och har till sin programstruktur en tydlig koppling till prioriterade områden 

inom den nationella strategin. 

Under 2009 och 2010 har allt fokus legat på att sjösätta aktiviteter och processer som kan leda 

länet mot programmets mål, vilket tydligt syns i denna årsredovisning. 

Nu går vi in i en ny fas och nytt omtag vad gäller att hitta mål och strategier som ska vägleda oss 

inför kommande år. En ny revideringsprocess inleds i juni 2011. RUP kommer att ersättas av en 

regional utvecklingsstrategi (RUS) som gäller från och med ingången av 2013. I RUS gäller 

det att gifta samman RUP:ens målsättningar inom kompetensförsörjning, 

näringslivslivsutveckling och folkhälsa med mera, med de fysiska aspekter som återfinns i 

kommunernas översiktsplaner. 

Inför denna omarbetning gäller det att bestämma vilken ambitionsnivå som ska gälla och hur 

lokala och regionala aktörer ska kunna involveras för att skapa delaktighet. Det finns 

erfarenheter och lärdomar från RUP-revideringen 2008 att bygga på. Det gäller att förankra 

arbetet i kommunerna, framför allt bland ledande tjänstemän. Det gäller också att tydliggöra 

vilken roll och status RUS har enligt förordningar och EU-sammanhang. 

En delutvärdering av RUP från 2009 gav vid handen att ett framgångsrikt genomförandet av 

RUP bygger på ett tydligt politiskt engagemang och god förankring bland förbundets 

medlemmar. Det framgick också tydligt att RUP är en process, utan slut. Programmets aktualitet 

11

måste ständigt erövras. Det behövs en ökad fokusering och tydligare genomförandeprocess. Det 

är även viktigt att regelbundet följa upp programmet och resultaten av de aktiviteter som sker. 

Områden där samverkan sker med statliga myndigheter och hur den 

sker 

Regionförbundet har regelbundet kontakter med olika myndigheter som kan bidra till det 

regionala utvecklingsarbetet i länet. 

Regionförbundet har nära och goda relationer med Länsstyrelsen. Regiondirektören har 

regelbundna möten med länsrådet för avstämning av olika frågor. Länsstyrelsens uppdrag kring 

de länsvisa energi- och klimatstrategierna innebär exempelvis att Länsstyrelsen är den regionala 

huvudaktörer inom RUP-området Klimatneutrala Uppsala län. Regionförbundet har under 

2010 medfinansierat flera projekt inom programområdet bl.a. "Utnyttjande av Forsmarks 

spillvärmevatten" och ”Klimat- och energiavtal för verksamhetsutövare i Uppsala län”. 

Andra myndigheter som Tillväxtverket, VINNOVA, Energimyndigheten, Vägverket, 

Banverket, och Boverket är alla viktiga samarbetspartners och medfinansiärer i olika projekt. 

Under senare tid har framför allt Energimyndigheten kommit att bidra till utveckling av ny 

energiteknik och innovationer som härrör från forskning vid regionens lärosäten. Även 

Tillväxtverket har gett värdefullt stöd till länet, inte minst till verksamheten inom Energihuset 

Uppsala och till utveckling av en innovationssluss vid Akademiska sjukhuset. 

Vinnovas tioåriga satsning på life-scienceplattformen Uppsala BIO fortsätter i två år till och har 

inneburit mycket för utvecklingen av detta starka regionala näringslivskluster. 

Inom området kompetensförsörjning har Regionförbundet goda och löpande kontakter med 

Arbetsförmedlingen, Uppsala universitet, SLU och Yrkeshögskolemyndigheten. 


Redovisning av hur jämställdhetsperspektivet har integrerats i det regionala tillväxtarbetet 

Fram till 2010 har Länsstyrelsen svarat för samordning av resurscentra för kvinnor. Lokala 

resurscentra har funnits i sex av länets åtta kommuner. Regionförbundet har sett verksamheten 

som en del av Regionala utvecklingsprogrammets genomförande och medfinansierat insatser. 

Efter initiativ från kommunerna i länet har samordningsansvaret förts över till Regionförbundet. 

12

Från halvårsskiftet 2010 och till 2012 samordnas verksamheten vid lokala resurscentra av 

Regionförbundet inom ramen för Winnet Uppland. Härigenom skapas förutsättningar för mer 

genomgripande integration av jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. 

Arbetet för jämställdhet inom det näringslivsfrämjande området sker integrerat med övrigt 

näringslivsfrämjande arbete i Uppsala län genom att upphandling av lokala verksamhetsledare 

sker i nära samverkan med kommunernas näringslivskontor. 


Redovisning av hur det regionala tillväxtarbetet stödjer utvecklingen av miljövänlig och effektiv 

teknik och förnybar energi m.m. 

Inom området energi och klimat pågår mängder av aktiviteter i länet. I alla kommunerna, i 

landstinget, på universiteten och inom näringslivet har energi- och klimatfrågor fått stort 

genomslag. Inom Regionförbundet har en tjänsteman avdelats att följa denna utveckling genom 

kartläggning av aktörer, aktiviteter och intressen. Syftet är att öka överblicken och skapa 

synergier mellan aktörer. 

Flera av länets satsningar på området samlas inom klusterinitiativet Energihuset Uppsala. 

Ursprungligen planerades att byggas ett fysiskt Energihus, men efter brustna kalkyler och 

fördyringar har bygget lagts på is. Verksamheten inom Energihuset fortsätter dock med 

oförminskad takt. Projektet ”Demonstrationsmiljö för ökad kundnytta och affärsutveckling 

2010-2013” är ett treårigt affärsmotiverat klusterinitiativ bestående av företag och forskning 

inom energiteknikområdet samt offentliga aktörer i Uppsalaregionen/Östra Mellansverige. 

Syftet är att tillskapa en internationellt erkänd demonstrationsmiljö för klimatanpassade 

energitekniska lösningar och att Energihuset ska bli en nationell kunskaps- och kompetensnod. 

Förstudien "Utnyttjande av Forsmarks spillvärmevatten" handlar framförallt om möjligheten 

att skapa energikombinat mellan algodling och biogasframställning. Andra former av 

energiomvandling med hjälp av algodling kan även vara intressant, ex. nanoforskning i Uppsala 

där alger används i utvecklingen av miljövänliga pappersbatterier. 

"Stoppa onödan" - Klimat- och energiavtal för verksamhetsutövare i Uppsala län är ett treårigt 

projekt där ett frivilligt klimatåtagande ska stimulera offentliga organisationer och företag att 

anta konkreta mål för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan i den egna 

verksamheten. 

Heby kommun har fått projektstöd från Regionförbundet för att tillsammans med Sala Heby 

Energi AB söka EU-medel till ett projekt som syftar till att identifiera konkreta verktyg för hur 

man på bästa sätt når ut till olika målgrupper och påverkar deras beteende i energifrågor. 

Projektet ska drivas i samarbete med två andra regioner i Europa. 

Projektet Biogas Öst är treårigt, 2010-2012, och ska bl.a. utreda möjligheterna för en 

kommersiell, långsiktigt hållbar och storskalig biogasutveckling . Projektet är en regional 

13

samverkan mellan olika aktörer i Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, Örebro, 

Östergötlands och Gotlands län. 

Regionförbundet har fortsatt sitt engagemang i Interregprojektet ECREIN+ som syftar till att 

öka förståelsen om hur man utvecklar regionala policies för att stödja Eco-innovation och Eco- 

Business. Projektet har nu gått in i en ny fas där frågeställningar om bland annat byggsektorn 

och innovationsupphandling diskuterats ingående med länets nyckelaktörer. 

Inom ramen för ECREIN+ har det etablerats en regional plattform där representanter för länets 

innovationssystem möter praktiker i kommunerna. Arbetet i plattformen har fokuserats på 

främjande av ekoinnovativa lösningar inom bygg- och transportsektorn. 

En annan del av Regionförbundets verksamhet har syftat till att förmedla kontakter och att 

stödja regionens aktörer att ingå i EU-finansierade projekt för att ta del av andra regioners 

erfarenheter. Regionförbundets engagemang har bl.a. resulterat i projekten E-mobility (elbilar) 

och SEECA, ett projekt som syftar till energieffektivisering inom tre olika områden; uppmuntra 

företag, kommuner m.fl. att teckna frivilliga s.k. klimatavtal där man förbinder sig att minska 

koldioxidutsläppen, införa miljövänligt framförande av tunga arbets – och jordbruksmaskiner 

(s.k. Eco-driving) samt utvecklande av miljöstrategier i de medverkande länderna. 

14

Bilaga 

Beslut statliga projektmedel (1:1) 2009-2010 


Upplands Lokaltrafik (UL) - Ny ägarstruktur 

Dagens ägarstruktur för UL, med nio parter, är svårhanterlig och underlättar inte en samordnad 

styrning. En utredning behövs för att i stället skapa en kraftfull kollektivtrafikorganisation som 

kan utveckla en bättre kollektivtrafik för resenärerna liknande den modell som utvecklats i 

Region Skåne, där huvudmannen ägs av regionen. Behovet av samarbete och länsöverskridande 

lösningar är stort och kan försvåras när allt för många ägare är inblandade. 

Projekttid:2009-04-01 - 2009-09-30 

Projektägare: Regionförbundet 

Budget: 250 000 kronor 

Finansiering: Regionförbundet med projektmedel 125 000 kr +medlemsavgift 125 000 kr. 

Länstransportplan (LTP) 

En konsult ska genomföra en strategisk miljöbedömning och en samlad effektbedömning av 

arbetet med länstransportplaner i Sörmlands och Uppsala län samt samlad effektbedömning av 

länstransportplanen i Örebro län. De strategiska miljöbedömningarna ska redovisas i en 

miljökonsekvensbeskrivning. 

Projekttid: 2009-04-15 - 2009-12-31 



Finansiering: Projektmedel 125 000 kr + Örebro och Sörmlands läns finansiering. 

Dalabanans Intressenter 

Dalabanans Intressenter bildades 2003 och är en förening som samlat ett omfattande 

kunskapsunderlag, bedrivit lobbyverksamhet och tagit fram en utvecklingsstrategi för 

Dalabanan. Under åren 2007-2010 ska föreningen bl.a. ta fram en kommunikationsplan, 

genomföra fördjupade studier för sträckan Uppsala-Borlänge och utreda stegvis utbyggnad av 

banan. Förväntat resultat av projektet är att Dalabanans upprustning finns med i Banverkets 

investeringsplaner för 2010-2019. 

Projekttid:2007-09-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Dalabanans Intressenter 

Budget: 600 000 kronor (Uppsala läns andel) 

Finansiering: Regionförbundet 300 000 kr + 225 000 kr från Uppsala kommun + 75 000 kr från Heby 

kommun. 

Satsning på Stockholmsregionens transportsystem, SATSA 

Det övergripande målet med projektet är stärkt samverkan mellan parterna och effektivisering 

av transportsystemet i Stockholms län under fyra olika teman. Regionförbundet deltar i temat 

"stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda-Uppsala" med syftet att skapa bästa 

möjliga tillgänglighet till Arlanda och samtidigt tillgodose miljökraven att begränsa utsläppen av 

koldioxid för trafiken i området. 

Projekttid:2009-01-01 - 2011-12-31 

Projektägare: Regionplane- och trafikkontoret 

Budget: 

Finansiering: Regionförbundet 200 000 kr per år 

15


Processamordnare Vård- och omsorgscollege 

Behovet av personal inom vård och omsorg kommer att öka fram mot 2020. Den formella 

utbildningsnivån bland personalen inom vård- och omsorgsyrkena är förhållandevis låg. För att 

klara rekryteringsbehoven behövs en kvalitativ och kvantitativ satsning både på ungdoms- och 

vuxenutbildning. Lansering av begreppet Vård- och omsorgscollege handlar även om att höja 

statusen på området och därigenom få fler att söka sig till en säker framtidsbransch. En regional 

processamordnare har rekryterats från 1 augusti 2009. Samordnaren arbetar 33 procent av en 

tjänst med uppdraget under 2009. Inför 2010 bedöms tjänsten behöva utökas till 40 procent. 

Projekttid: 2009-08-01 - 2011-12-31 


Budget: 600 000 kronor + arbetstid 

Finansiering: Regionförbundet 400 000 kr + Uppsala kommun 100 000 kr + Landstinget 100 000 kr + 

arbetstid 

Mellansvensk Träindustri, förstudie trainee-projekt 

Träindustrin i Mellansverige utgör en etablerad bransch som har stor betydelse för framförallt 

mindre kommuner. I regionen finns i stort sett samtliga delar av förädlingskedjan representerad, 

sågverk, hyvlerier, listtillverkare, emballagefabriker, småhustillverkare samt företag som tillverkar 

dörrar, inredningar, kök och möbler. Branschen har den lägsta utbildningsnivån av alla 

branscher och den lägsta andelen personer med högskolebakgrund. Det finns ett tydligt behov 

av att öka utbildningsnivån. Ett sätt att åstadkomma detta och samtidigt göra företagen 

intressanta för unga människor med akademisk utbildning är att utforma ett gemensamt 

traineeprogram med flera medverkande företag. 

Projekttid: 2009-04-01 - 2009-12-31 

Projektägare: SLU 


Finansiering: Regionförbundet 50 000 kr + Länsstyrelsen Västmanlands län och SLU 50 000 kr. 

TechNo - Robotdalen 

Projektet är ett delprojekt i det stora VINNOVA-projektet Robotdalen, som handlar om 

tillverkning, forskning och utveckling av robotik och automation. Delprojektets syfte är att höja 

intresset för teknik och entreprenörskap hos barn och ungdomar genom insatser till lärare. Ett 

ytterligare syfte är att stimulera till en ökad och strukturerad samverkan mellan skola och 

arbetsliv. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet 

Budget: 1 458 000 kronor 

Finansiering: Regionförbundet 300 000 kr + Uppsala universitet 780 000 kr + VINNOVA 

378 000 kr 

Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) - utvärdering 

RUC Uppsala är en sammanslutning av åtta kommuner och Uppsala universitet vars främsta 

syfte är att samverka för att utveckla utbildning och forskning i regionen. Syftet med den 

planerade utvärderingen är att belysa förutsättningar för och utfallet av den verksamhet som 

bedrivs inom ramen för RUC Uppsala under innevarande avtalsperiod. Inför denna utvärdering 

föreslås tyngdpunkten läggas vid en främjande och lärande ansats. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2010-06-30 

Projektägare: Regionalt Utvecklingscentrum vid Uppsala universitet 

Budget: 

16

Finansiering: Regionförbundet 55 000 kr 

Uppsala Creativity Day 

Den 18 juni kommer inom Junior Faculty vid Uppsala universitet att anordnas Uppsala 

Creativity Day 2010. Grundtanken med evenemanget är att inspirera och initiera till nytänkande 

som på sikt kan leda till banbrytande och innovativ forskning. Deltagare är forskare, 

doktorander och studenter vid främst TekNat och MedFarm fakulteterna, samt personer från 

kommuner och privata företag. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2010-06-30 

Projektägare: Junior Faculty vid Uppsala universitet 

Budget: 

Finansiering: Regionförbundet 55 000 kr + Uppsala universitet, Kungliga Vetenskapsakademin, 

Uppsala kommun, UU Innovation och Handelskammaren 

Sommarlovsentreprenörerna - Heby kommun 

Syftet med projektet är att ungdomar ska få möjlighet att prova på att starta ett eget företag och 

därigenom utveckla sin företagsamhet och få upp intresset för entreprenörskap. Under fyra 

veckor driver ungdomarna ett företag, där den första veckan består av utbildning. 

Projekttid: 2010-04-01 - 2010-10-31 

Projektägare: Heby kommun 

Budget: 120 000 kr 

Finansiering: Regionförbundet 40 000 kr + Företagarna i Heby Kommun, Heby Kommun, Sala 

Sparbank, Entreprenörsfabriken och UNT 

Sommarlovsentreprenörerna - Håbo kommun 

Konceptet Sommarlovsentreprenör syftar till att stimulera gymnasieungdomar att utveckla sina 

entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Under fyra 

veckor driver ungdomarna ett företag, där den första veckan består av utbildning. 

Projekttid: 2010-04-01 - 2010-10-31 

Projektägare: Håbo kommun 


Finansiering: Regionförbundet 60 000 kr + Håbo kommun m.fl. 

Träinee, Trainee för mellansvensk träindustri 

Projektet är ett samarbetsprojekt som syftar till att etablera och utveckla samarbetet inom svensk 

trä- och möbelindustri. I regionen finns i stort sett samtliga delar av träförädlingskedjan 

representerad genom sågverk, hyvlerier, listtillverkare, emballagefabriker och småhustillverkare 

samt företag som tillverkar dörrar, inredningar, kök och möbler. Företagen sysselsätter drygt 6 

000 personer och omsätter närmare 16 miljarder kronor. Traineeprogrammet skapar 

förutsättningar för unga välutbildade talanger att på ett tidigt stadium i karriären komma i 

kontakt med entreprenöriella ägarledda företag. 

Projekttid: 2010-04-01 - 2013-03-31 

Projektägare: Sveriges lantbruksuniversitet 

Budget: 3 000 000 kr 

Finansiering: Regionförbundet Uppsala län 360 000 kr + Region Dalarna 570 000 kr + Länsstyrelsen 

i Västmanland 570 000 kr + ERUF 1 500 000 kr 


Coompanion, utvecklingsprojekt 

En överenskommelse har träffats mellan Coompanion Kooperativ Utveckling Uppsala län och 

Regionförbundet, där sju mål för Coompanions verksamhet 2009 – 2010 har specificerats. Med 

17

anledning av dessa mål gör Coompanion en särskild satsning inom områdena "förnyelse inom 

offentlig sektor" och "företagande inom den sociala ekonomin". Coompanion ska också 

identifiera och utveckla nya områden inom den sociala ekonomin exempelvis inom den kreativa 

sektorn, företagstjänster, hantverkstjänster och besöksnäringen. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2009-12-31 

Projektägare: Coompanion Kooperativ Utveckling Uppsala län 


Finansiering: Regionförbundet 100 000 kr + Coompanions arbetstid 

ALMI, Regioninvest Östra Mellansverige 

Almi Företagspartner AB (moderbolaget) har ansökt om EU-medel från Europeiska Regionala 

Utvecklingsfonden (ERUF) för bildande av regionala investeringsfonder. Syftet med fonderna är 

att förbättra nuvarande finansieringsmöjligheter särskilt för mindre företag under deras första 

tillväxtfas. De regionala fonderna kommer att täcka hela landet. Almi Regioninvest Östra 

Mellansverige omfattar Uppsala, Västmanlands, Örebro, Södermanlands och Östergötlands län. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2011-12-31 

Projektägare: Regioninvest Östra Mellansverige 

Budget: 160 miljoner kronor 

Finansiering: ALMI Företagspartner AB (moderbolaget) 40 miljoner kr + 40 miljoner från länen i regionen, 

varav Regionförbundet 1 500 000 kr + ERUF 80 miljoner kr. 

ALMI, Internationalisering 

ALMIs uppgift är att samordna insatser i länet för ökad internationell konkurrenskraft och 

uppsökande verksamhet för insatser inom programmet "Steps to Export", som handlar om 

exportfrämjande insatser i små och medelstora företag genom aktiviteter som nulägesanalyser, 

seminarier och personlig coaching. I projektet ingår även en speciell satsning på ehandelsföretag 

och att anordna länderseminarier för Mellersta Östern, Polen och Tjeckien. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2009-12-31 

Projektägare: ALMI Företagspartner AB 


Finansiering: Regionförbundet 168 000 kr + Länsstyrelsen, Exportrådet, ALMI, Entreprenörsfabriken, 

banker och deltagande företag. 

ALMI, Företagspartner Öst 

Syftet med projektet är att ta till vara, stödja och utveckla regionens SME-företag med 

tillväxtpotential eller behov av förnyelse. Alla deltagande företag får riktade utvecklingsinsatser 

(coaching). Deltagare i projektet är Örebro, Västmanlands, Södermanlands, Östergötlands och 

Uppsala län. 4 000 företag ska kontaktas, minst 30% kvinnliga företagare, minst 20% företagare 

med utländsk bakgrund och 200 nya jobb ska skapas. 

Projekttid: 2008-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: ALMI Företagspartner Öst 


Finansiering: Uppsala län 2 250 000 kr,varav Regionförbundet 742 000 kr. Övriga finansiärer är Örebro, 

Västmanlands, Södermanlands och Östergötlands län och Tillväxtverket. EU:s regionala utvecklingsfond 

(ERUF) 16 744 000 kr. 

ALMI, Kvinnor på väg 2009 

Projektets syfte är att få fler kvinnor som driver företag att ta steget att börja växa. Projektet 

drivs som ett delprojekt till "Företagspartner Öst" (se ovan). Projektets mål är att 25 företag 

träffar en rådgivare och diskuterar tillväxt, att 12 företag får hjälp att ta fram en handlingsplan 

för framtida växande och att 50 företag deltar i två seminarier direkt riktade till att främja 

kvinnliga företags tillväxt. 

Projekttid: 2009-02-01 - 2009-12-31 

18

Projektägare: ALMI Företagspartner Uppsala AB 


Finansiering: Regionförbundet 100 000 kr + Länsstyrelsen 351 000 kr. 

Håbo kommun, nyföretagarinsatser 

Håbo Kommun är en utpräglad pendlarkommun och behöver därför skapa fler arbetsplatser i 

kommunen. De satsningar som kommunen vill genomföra handlar om mer personlig coachning 

och rådgivning för nyföretagare, utbildningar ska arrangeras i att skriva affärsplaner och att 

utveckla idéer och produkter. Seminarier och Starta Eget mässor och en utveckling av 

kommunens nyföretagarkuvös samt en nyföretagarsatsning i skolan ingår också i planerna. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2009-12-31 

Projektägare: Håbo kommun, Håbo Marknads AB 


Finansiering: Regionförbundet 50 000 kr + Håbo kommun 

Samverkan mellan aktörer för regional tillväxt, SMART 

En process har pågått i Uppsala län under några år med syfte att utveckla samverkan mellan 

företagsfrämjande aktörer genom ett flertal gemensamma möten. Arbetet har bl.a. resulterat i en 

broschyr "Från idé till affär" som visar en gemensam karta över företagsfrämjande 

organisationer i länet. I förstudien ska bl.a. en fördjupad kartläggning av de företagsfrämjande 

aktörernas verksamheter och roller göras. Vidare ska de vanligaste "kundfrågorna" identifieras 

och en kartläggning och beskrivning av befintliga resultat/effektmätningsmetoder göras. 

Förutsättningarna för att en egen hemsida ska utvecklas ska också analyseras. 

Projekttid: 2009-12-01 - 2010-05-31 



Finansiering: Regionförbundet 27 081 kr + 56 169 arbetstid + 249 750 ERUF 

Breddning av Ung Företagsamhets verksamhet 

Ung Företagsamhet finns i dag på 17 av länets 31 gymnasieskolor, vilket innebär att 

representation saknas på 14 skolor. UF vill därför göra en särskild satsning för att kunna erbjuda 

alla elever i länet möjligheten att kunna driva UF-företag. Genom en omfattande uppsöknings- 

och informationsverksamhet tillsammans med aktiviteter som enkätundersökningar, 

nyrekrytering av coacher, studiebesök och färdiga lektionsupplägg ska projektet leda till en 

breddning av UF:s verksamhet i länets skolor. 

Projekttid: 2009-08-01 - 2009-12-31 

Projektägare: Ung Företagsamhet 


Finansiering: Regionförbundet 150 000 kr + Ung Företagsamhet 

PRIM - Processer och Relationer i Innovativa Miljöer 

Projektets syfte är att utveckla befintliga innovationssystem och innovativa miljöer. Inkubatorer 

och teknikparkers verksamhet med koppling till regionens universitet och högskolor är i fokus 

och skall stärkas och utvecklas i projektet. Akademins roll som motor och källa för förnyelse 

och innovation i samverkan med befintlig industri kommer att utvecklas genom PRIM. 

Målindikatorer för projektet är att 300 företag deltar i projekt för innovationssystem och att 150 

nya företag skapas inom innovativa miljöer Projektet ska stärka den internationella 

konkurrenskraften och tillväxtpotentialen både inom landet och internationellt. Deltagare i 

projektet för Uppsala län är Uppsala Innovation Center (UIC). 

Projekttid: 2008-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Mälardalens Högskola 


19

Finansiering: Regionförbundet 2 310 000 kr + UIC 2 310 000 kr vardera + högskolor, teknikparker och 

regionförbund i Östergötlands, Sörmlands, Västmanlands och Örebro län samt ERUF 

16 155 187 kr. 

"IIM – Industrialiseringsprocesser i Innovativa Miljöer" 

IIM-projektets övergripande mål är att öka specialistkompetensen inom de områden som är 

kritiska för industrialisering. Det innebär en ökad kunskap och förståelse för komplexa processer i 

steget från prototyp till marknadsmässig produktion och leverans till kund. IIM syftar till att i 

tidigt skede erbjuda, både inkubatorföretagen och inkubatorerna (inom PRIM), ökad kompetens i 

arbetet med att bygga rätt struktur för mer storskalig produktion. Här ingår att planera och skapa 

kostnadseffektiva värdekedjor som inkluderar allt från produktion till lagerhållning, distribution, 

kvalitets- och miljösäkring. Om denna kunskap kan erbjudas tidigt i inkubatorföretagens 

utveckling ökar både förutsättningarna för tidigare lönsamhetsutveckling och internationell 

konkurrenskraft. 

Projekttid: 2009-08-01 - 2012-12-31 

Projektägare: Uppsala Innovation Center (UIC) 


Finansiering: Regionförbundet 1 500 000 kr + Innovationsbron 6 000 000 kr + UIC 1 500 000 kr + 

ERUF 4 500 000 kr 

KRUT, Kreativ utveckling 

Målet med projektet är att skapa en hållbar utveckling inom den kreativa sektorn och därmed 

stärka sektorns ställning i samhället och som tillväxtfaktor. Målet ska nås genom en fokuserad 

satsning på att stärka entreprenörerna och deras utvecklingsmöjligheter inom sektorn. Det är sex 

län som kommer att delta i projektet, förutom de fem länen ERUF-området Östra Mellansverige 

kommer Regionförbundet Södra Småland att delta. 

Projekttid: 2008-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Regionförbundet Östsam 


Finansiering: ERUF 9 039 047 kr + offentlig medel från de sex länen 16 778 945 kr varav Uppsala län 

bidrar med 2 327 940 kr (Regionförbundet 1 612 940 kr). 

e-fabriken 

Projektets övergripande syfte är att bygga en rådgivnings- och affärsutvecklingsplattform som 

kommer att jobba med att stimulera nyföretagandet, samt stödja befintliga SME i Uppsala län 

och att kommersialisera nya produkter och tjänster att nå nya marknader. Målet är att 160 nya 

företag startas och 160 nya arbetstillfällen, 40 bevarade arbetstillfällen samt 100 företag som når 

nya marknader. 

Projekttid: 2008-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Entreprenörsfabriken ek.för. 


Finansiering: Regionförbundet 1 500 000 kr + sex av länets kommuner + Sala Heby Energi + ERUF 7 

961 260 kr 

Uppsala Bio 

Uppsala BIO är ett samarbetsprojekt initierat och delfinansierat av Vinnova med engagemang 

från industri, universitet och samhälle. Målet för Uppsala BIO är att ”öka den ekonomiska 

tillväxten och stärka regionens akademiska och industriella attraktions- och konkurrenskraft 

inom life science sektorn”. Uppsala Bio bedriver verksamhet inom fyra områden: BIO-X, 

Innovationssystemet, Kompetensutveckling och Synlighet. Uppsala BIO:s huvudverksamhet, 

forskningssatsningen BIO-X, kommer sannolikt att kopplas allt närmare industrin och därmed 

till kund/användarbehov och kommersialisering. Under 2008 har Uppsala BIO etablerat 

20

samarbete med Stockholm Bioregion, genom att bilda en gemensam förening för 

marknadsföringen av Bioregionen, Stockholm-Uppsala Life Science. Detta samarbete fortsätter 

och utvecklas under 2009. 

Projekttid: 2003-2013 

Projektägare: Stuns 

Budget: 20 000 000 kronor/år, totalt 200 000 000 kronor 

Finansiering: Regional finansiering 10 000 000 kr/år varav Regionförbundet 500 000 kr/år + Vinnova 10 

000 000 kr/år 

Emax Sverige 2009 

Emax Sverige är ett entreprenörskapsevenemang som varje år samlar 225 av landets främsta 

unga entreprenörer mellan 18-20 år, med i snitt 11 deltagare från varje region. Syftet med Emax 

är att skapa en mötesplats för unga entreprenörer och framtida företagsledare där de kan knyta 

kontakter, inspireras och utvecklas. Samtliga deltagare handplockas och genomgår en personlig 

intervju vilket innebär att alla som deltar ser sig själva som framtida entreprenörer. Varje år utses 

de fyra främsta unga entreprenörerna efter att ha löst komplicerade uppgifter i en 

affärssimulator. 

Projekttid: 2009-04-01 - 2009-09-30 

Projektägare: STARTcentrum Örebro 


Finansiering: Regionförbundet 25 000 kr. Näringsdep/Utbildningsdep bidrar med 1/3, Örebro regionen med 

1/3 och deltagande regioner med 1/3 av den totala budgeten. 

Emax Sverige 2010 

Emax Sverige är ett entreprenörskapsevenemang som varje år samlar 225 av landets främsta 

unga entreprenörer mellan 18-20 år, med i snitt 11 deltagare från varje region. Syftet med Emax 

är att skapa en mötesplats för unga entreprenörer och framtida företagsledare där de kan knyta 

kontakter, inspireras och utvecklas. Samtliga deltagare handplockas och genomgår en personlig 

intervju vilket innebär att alla som deltar ser sig själva som framtida entreprenörer. Varje år utses 

de fyra främsta unga entreprenörerna efter att ha löst komplicerade uppgifter i en 

affärssimulator. 

Projekttid: 2010-04-01 - 2010-09-30 

Projektägare: STARTcentrum Örebro 


Finansiering: Regionförbundet 25 000 kr. Näringsdep/Utbildningsdep bidrar med 1/3, Örebro regionen med 

1/3 och deltagande regioner med 1/3 av den totala budgeten. 

Hästkluster i Mälarregionen 

Syftet med förstudien är att kartlägga hästnäringen, göra en analys av utvecklingspotentialen, 

studera hur andra hästkluster är organiserade i Frankrike och Sverige, samt att skriva fram en 3årig 

projektansökan och ordna med projektfinansieringen. 

Regionen har många företag och organisationer inom hästnäringen med olika inriktning av 

verksamheten som avel, träning, ridskolor, körning, trav och galopp, turridning, samt 

kringindustri som veterinärer, hovslagare, ridutrustning, transporter, byggnader, försäljning av 

foder och strö, turism, rehabilitering, friskvård och försäkringsbolag. 1300 företag i regionen 

omsätter 900 miljoner kronor och antalet anställda uppskattas till 70 000. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2009-12-31 

Projektägare: LRF Mälardalen 


Finansiering: Regionförbundet 75 000 + Stockholms, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län 75 000 

kr vardera 75 000 kr +ERUF 250 000 kr 

21

Riskvilligt kapital 

STUNS har som huvudägare, och därtill kopplat styrelseengagemang, i Uppsalaregionens 

företagsinkubator för innovationsbolag UIC identifierat en potentiell generell flaskhals för 

tillväxt. Allt fler mindre bolag i tillväxtfas med stor affärspotential har visat sig ha mycket svårt 

att attrahera investeringskapital. STUNS avser därför genomföra en utredning för att objektivt 

dokumentera möjligheterna och begränsningarna för dessa bolag att hitta investerare. 

Utredningen ska alltså utreda frågan ”Är tillgången på riskvilligt kapital den enskilt viktigaste 

flaskhalsen, eller en av de viktigaste flaskhalsarna, för regional tillväxt hos nya innovativa 

tillväxtbolag? 

Projekttid: 2009-01-01 - 2009-12-31 

Projektägare: STUNS 


Finansiering: Regionförbundet 50 000 + Uppsala kommun 50 000 kr + STUNS 75 000 kr 

Distinget 

Distinget är Handelskammarens stora årliga vintermöte i Uppsala sedan ett trettiotal år. Mötet 

samlar varje år 200-300 företagare, politiker och tjänstemän. Denna gång står den offentligt 

finansierade välfärden och företagandet i fokus. Distinget kommer bl.a. att belysa betydelsen av 

det fria företagandet som leverantör av vår gemensamma välfärd och hur vår offentligt 

finansierade sektor gagnas av fler alternativa leverantörer. 

Från regeringen kommer Göran Hägglund som inledande talare och från näringslivet kommer 

Stefan Fölster att medverka. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2010-05-31 

Projektägare: Handelskammaren i Uppsala län 


Finansiering: Regionförbundet 50 000 + Handelskammaren m.fl. 

Trade Region Uppsala Europe, TRUE 

TRUE är en förstudie där befintliga exportaktiviteter och exportstöd ska jämföras med behoven 

hos de företag som är intresserade av att expandera genom internationalisering. Utifrån 

resultatet ska effektiva stöd- och kompetensfunktioner inom exportområdet utformas i 

samverkan mellan berörda aktörer inom import- eller exportstödjande verksamhet och i nära 

kontakt med företag som deltar eller deltagit i import- eller exportaktiviteter . 

Projekttid: 2010-01-01 - 2010-06-30 

Projektägare: Handelskammaren i Uppsala län 


Finansiering: Regionförbundet 35 187 kr (arbetstid 48 146 kr) + ERUF 250 000 kr 

Det innovativa sjukhuset 

Verksamheten bygger på samarbeten i nätverk med syftet att dels bli en integrerad del av 

vårdens arbete så att ett ökande antal behovsmotiverade idéer från vården omsätts till produkter 

och tjänster, och dels erbjuda tydliga kontaktvägar in till sjukvården för främst små- och 

medelstora företag som vill utveckla nya produkter och tjänster. Demonstrations- och 

innovationsupphandlingar som ett medel för att implementera potentiella produkt- och 

tjänsteinnovationer skall också prövas. VINNOVA finansierar samtidigt sex landstings 

satsningar på innovationsslussar. Västerbotten får liksom Uppsala län 7,5 miljoner kronor. Fyra 

andra landsting får 2,5 miljoner kronor vardera. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2012-12-31 

Projektägare: Akademiska sjukhuset/Landstinget 

Budget: 14 miljoner kronor 

Finansiering: Regionförbundet 900 000 kr, VINNOVA7,5 miljoner kr samt Uppsala Bio, Uppsala 

Innovation Centre, Akademiska och Almi. 

22

Företagargalan 

Företagargalan arrangeras för första gången och är tänkt att bli ett viktigt och återkommande 

forum där entreprenörsförebilder lyfts fram, som verksamma i regionen kan relatera till. Ämnen 

som behandlas under galan är framtidens tillväxtområden, försäljning, internationell expansion, 

tillväxtfinansiering och generationsskifte som hot eller möjlighet. 

Regionförbundets motivering för att stödja arrangemanget är att Uppsala län behöver ett 

arrangemang som lyfter fram företagandets betydelse för regionens utveckling. 

Projekttid: 2010 

Projektägare: Företagarna 

Budget: 

Finansiering: Regionförbundet 70 000 kronor. 

Utveckling av länets nyföretagarcentra 

Nyföretagarcentra står för gratis rådgivning till sina kunder. Nyföretagandet är förhållandevis 

lågt i Uppsala län och ligger mycket lägre än Stockholms län. Ett konsultbolag har fått i uppdrag 

av Regionförbundet att kartlägga och analysera det befintliga utbudet av företagsstöd och 

affärsrådgivning i Uppsala län. Bland annat konstateras i rapporten att kännedomen om vad 

systemet levererar är dålig. Rapporten utgör en del av det underlagsmaterial för 

Regionförbundets arbete med att under 2010-2011 utarbeta en näringslivs- och 

innovationsstrategi, där nyföretagarverksamheten har en framträdande roll. En mer korrekt 

redovisning av nyföretagarcentras verksamhet behövs. Länets nyföretagarcentra ska därför till 

Regionförbundet redovisa antalet personer som fått rådgivning under 2009 och 2010, samt 

antalet företag som startats under 2009 respektive 2010 av de som fått rådgivning genom 

nyföretagarcentra. 

Projekttid: 2010-09-01 - 2010-12.31 


Budget: - 

Finansiering: Regionförbundet 295 000 kronor plus övrig finansiering av nyföretagarcentra. 

Ung Företagsamhet - Roadshow 

Under höstterminen 2010 ska Ung Företagsamhet i Uppsala län genomföra en 

omfattande marknadsföringskampanj under namnet Roadshow. Syftet är att stärka UF:s 

varumärke samt öka närvaron på skolorna i länet, då undersökningar visar att lärare och 

elever önskar högre närvaro på skolorna. Målet är att besöka alla gymnasieskolor i 

Uppsala län. Under besöket ska UF prata med minst 100 elever per skola och informera 

om utbildningskonceptet UF-företagande samt vad det innebär. 

Projekttid: 2010-09-01 - 2010-12.31 

Projektägare: Ung Företagsamhet 


Finansiering: Regionförbundet 100 000 kronor. 

Företagslotsen Uppsala 

Företagslotsen Uppsala är ett samarbetsprojekt mellan Uppsala kommun, ALMI, 

Regionförbundet, Coompanion, Nyföretagarcentrum i Uppsala, Uppsala Idé- och 

Uppfinnarförening samt Arbetsförmedlingen. 

En treårig projektplan har tagits fram och har också godkänts av parterna. 

Företagslotsens uppgift är att erbjuda företagare, entreprenörer och innovatörer ett ”En dörr in” 

– koncept, där offentligt finansierade företagsstödjande organisationer nås. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Uppsala kommun 

Budget: 1 275 000 


23

Drivhuset Campus 

Genom projektet vill Drivhuset öka synligheten på universiteten och inspirera och sprida mer 

kunskap om att eget företagande är ett alternativ till anställning under och efter studierna. 

Drivhuset har låg fysisk närvaro bland sin målgrupp och vill nu öka synligheten. Inflödet från 

ex. Sveriges lantbruksuniversitet har varit lågt och gått ner ytterligare under senaste året och det 

är nödvändigt att vända den trenden. 

Syftet med projektet är att nå de som inte hört talas om Drivhuset och de som inte aktivt sökt 

upp Drivhuset. 

Projekttid: 2010-09-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Drivhuset 

Budget: 100 000 kronor + arbetstid 


AIESEC - konferens - Engage 

AIESEC är en global, ideell studentorganisation som finns på över 1100 universitet runt 

om i världen. Syftet med organisationen är att låta unga människor finna och utveckla 

sin potential för att sedan ha en positiv påverkan på samhället. 

Engage är en nationell konferens som skall hållas den 14:e -17:e oktober i Uppsala med ca 100 

deltagare. Konferensen riktar sig till AIESEC´s egna medlemmar och syftar bl.a. till att 

medlemmarna skall upptäcka och utveckla sin potential och ledarförmåga. Utöver möjligheten 

att nätverka och utbyta erfarenheter med andra personer inom organisationen, får medlemmarna 

delta på ett flertal föreläsningar och workshops. Dessa kommer b.la. att handla om time 

management, sales management och team management. 

Projekttid: 2010-09-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Drivhuset 


Finansiering: Regionförbundet 12 000 kr, deltagaravgifter, sponsorer. 

Klimatneutrala Uppsala län 

"Stoppa onödan" - Klimat- och energiavtal för verksamhetsutövare i Uppsala län 

Projektets syfte är att stimulera arbetet med energieffektivisering och hållbar energianvändning i 

Uppsala län genom att erbjuda offentliga organisationer, företag och andra aktörer i länet att 

ansluta sig till ett klimatavtal som ger dessa rätt till beteckningen "Klimataktör i Uppsala län". 

Ett frivilligt klimatåtagande ska stimulera parterna att anta konkreta mål för energieffektivisering 

och minskad klimatpåverkan i den egna verksamheten. Målet är att minska energianvändningen 

med 10% till år 2010 och med 20% till år 2020 jämfört med 2008 års nivå. 

Projekttid: 2009-07-01 - 2011-12-31 

Projektägare: Länsstyrelsen 


Finansiering: Regionförbundet 300 000 kr + Länsstyrelsen 300 000 kr + Energimyndigheten 1500 

000 kr 

Miljödrivna marknader - Demonstrationsmiljö för ökad kundkontakt och 

affärsutveckling 

Syftet med projektet är att skapa förutsättningar att börja jobba med att skapa en affärsmässig 

grund för Energihuset. Arbetsinsatserna ska fokuseras på att göra Energihuset känt samt 

paketera tjänster gentemot andra än forskningsmiljöerna för att på detta sätt bidra till bättre 

ekonomiska förutsättningar att driva huset när det väl står på plats. Målsättningen är att etablera 

det som en framgångsrik nationell resurs inom cleantech-forskning, utveckling, 

24

affärsverksamhet, information och utbildning. Projektet ’Demonstrationsmiljö för ökad 

kundkontakt och affärsutveckling’ söker medel ur Tillväxtverkets program ”Miljödrivna 

marknader”. 

Projekttid: 2009-05-01 - 2009-12-31 



Finansiering: Regionförbundet 150 000 kr + Uppsala kommun 100 000 kr + Länsstyrelsen 100 000 kr + 

10 företag 5 000 kr var. 

ECREIN+: European Clusters and regions for Eco-Innovation Network Plus 

Projektet ECREIN+ är ett Interreg IV C-projekt som syftar till att öka förståelsen om hur man 

utvecklar regionala policy för att stödja Eco-innovation och Eco-Business. Förståelsen ökar 

genom det erfarenhetsutbyte och den sammanställningen av best practice i nära dialog med 

regionala aktörer som görs i projektet. Det är 13 deltagande partners från tio EU-länder 

Belgien, Bulgarien, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Rumänien, Spanien, Sverige och 

Storbritannien. 

Projektet är uppdelat i tre arbetspaket; Aktörer som är inblandade i arbetet med stimulans av 

eco-innovation i en region, policy och verktyg som används samt effektiviteten av använd policy 

och verktyg. Regionförbundet deltar i det andra arbetspaket. 

Projekttid: 2009-11 - 2012-11 

Projektägare: Regionen Rhône Alpes i Frankrike. 

Budget: €128,000 (ca 1,3 milj. kr) 

Finansiering: Regionförbundet €10,692 för 2009, €32,075 (ca 330 000 kr) totalt + Interreg IVC €95 

925 

Framtagande av gemensamt planeringsunderlag för vindkraft i den södra länsdelen 

Riksdagens mål för energipolitiken har som övergripande mål att ställa om energiproduktionen 

till att bli fossilfri och långsiktigt hållbar. I denna omställning kan vindkraft spela en betydande 

roll. Projektet syftar till att öka kunskapen om kommunernas specifika förutsättningar för 

vindkraft. Kommunernas översiktsplaner kommer att ligga till grund för planeringen och ge 

underlag för tematiska tillägg eller fördjupade översiktsplaner. Såväl möjligheter som eventuella 

hinder ska klarläggas för att få en heltäckande bild av vindkraftens potential i länet. Fokus för 

planeringen ska ligga på landskapsanalys, fördjupad undersökning av markägarförhållanden samt 

utredning av konsekvenserna för bostadsbebyggelse inom närområdet. Konsulter behöver 

anlitas för undersökning av flyghinder, siktanalyser och vindberäkningar. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2011-03-31 



Finansiering: Regionförbundet 50 000 kr + Länsstyrelsen 50 000 kr + Håbo, Enköpings och Knivsta 

kommun 100 000 kr var + Boverket 1 200 000 kr. 

Uppsala Energy Initiative 2009 

I det regionala utvecklingsprogrammet Uppländsk Drivkraft finns ett antal planeringsmål och 

handlingsinriktningar som tar fasta på att göra Uppsala län till en ledande och känd energiregion. 

Bland annat ska det ske en satsning på mötesplatser för kunskapsutbyte mellan offentliga och 

privata aktörer, universitet och näringsliv för att öka samverkan och kunskapsutbytet kring 

klimatförändringar. Utvecklingen inom tillväxtbranscher såsom energi/miljö ska stimuleras för 

att utveckla länets konkurrenskraftiga branscher. 

Stuns har som mål att fram till 2020 etablera Uppsalaregionen som ett ledande internationellt 

centrum för utbildning, forskning, utveckling och företagande inom framtidens energiteknik och 

energisystem. Programmet Uppsala Energy 2020 är uppbyggt i en triple helix modell, där 

25

forskare, företag och myndigheter kan samverka, och skapa synergieffekter mellan olika 

satsningar. 

Projekttid: 2009-07-01 - 2009-12-31 


Budget: 400 000 

Finansiering: Regionförbundet 200 000 kr + Stuns 200 000 kr 

Heby kommun, EU-check ansökan inom Power programmet 

Sala Heby Energy AB avser att söka EU-medel till ett projekt som syftar till att identifiera 

konkreta verktyg för hur man på bästa sätt når ut till olika målgrupper och påverkar deras 

beteende i energifrågor. Lokalt kommer projektet att överföra lärande från projektet i sin helhet 

till de strukturer som ansvarar för effektiviseringsinsatser i länet. Projektet ska drivas i samarbete 

med två andra regioner i Europa. En konsult upphandlas för att skriva ansökan, som ska lämnas 

in till EU-programmet POWER. 

Projekttid: 2010-02-01 - 2010-03-31 

Projektägare: Heby kommun 

Budget: 

Finansiering: Regionförbundet 30 000 kronor 

"Utnyttjande av Forsmarks spillvärmevatten" 

Uppsala län vill undersöka möjligheterna att skapa en framtidsinriktad energiproduktion för 

förnyelsebara bränslen. Det är framförallt möjligheten att skapa energikombinat mellan 

algodling och biogasframställning som är i fokus. Andra former av energiomvandling med hjälp 

av algodling kan även vara intressant, ex. nanoforskning i Uppsala där alger används i 

utvecklingen av miljövänliga pappersbatterier. Annan användning av spillvärmen behöver också 

undersökas. Projektets övergripande syfte är att stimulera till kommersialisering av den 

forskning som finns i länet. 

Projekttid: 2010-06-16 - 2010-12-16 


Budget:450 000 kronor 

Finansiering: Regionförbundet 75 000 kronor, Länsstyrelsen 75 000 kronor, Östhammars kommun 50 000 

kronor samt ERUF 250 000 kronor. 

”Demonstrationsmiljö för ökad kundnytta och affärsutveckling 2010-2013” 

Energihuset Uppsala är huvudaktivitet i utvecklingsprojektet "Uppsala Energy Initiative" (UEI). 

UEI syftar till att etablera ett ledande internationellt centrum i Uppsalaregionen för utbildning, 

forskning, utveckling och företagande inom framtidens energiteknik och energisystem och 

därigenom främja regional tillväxt på dessa områden. Här har Energihuset Uppsala en 

nyckelroll. Projektet är ett treårigt affärsmotiverat klusterinitiativ bestående av företag och 

forskning inom energiteknikområdet samt offentliga aktörer i Uppsalaregionen/Östra 

Mellansverige. Syftet är att tillskapa en internationellt erkänd demonstrationsmiljö för 

klimatanpassade energitekniska lösningar med Energihuset Uppsala AB som fysisk och virtuell 

samlingspunkt och kompetensnod. Det övergripande målet är att demonstrationsmiljön efter 

projektperiodens slut skall utgöra en nationell kunskaps- och kompetensnod och resurs som 

bidrar till små innovativa energiteknikföretags förmåga att snabbare nå marknadsacceptans och 

lönsamhet. 

Projekttid: 2010-02-01 - 2013-01-31 


26


Finansiering: Regionförbundet 1 500 000 kronor, 3 750 000 kr från Tillväxtverket, 2 625 000 kr 

från ERUF, 360 000 kr från EU-programmet POWER. 

Biogas Öst - InfraBiogas Öst 

Biogas Öst är en regional samverkan mellan olika aktörer för att påverka och förbättra 

förutsättningarna för biogas i regionen Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Södermanlands, 

Örebro, Östergötlands och Gotlands län. 

Projektet är treårigt, 2010-2012, och ska bl.a. utreda möjligheterna för en kommersiell, 

långsiktigt hållbar och storskalig biogasutveckling och en SWOT-analys över en storskalig 

biogas- och infrastruktursatsning kommer att genomföras. Aktiviteter för att stimulera en ökad 

biogasproduktion och som ökar kunskapen om biogas ingår också i projektet. 

Projekttid: 2010-02-01 - 2013-01-31 


Budget: 6 477 000 kronor (2010 1 500 000 kr) 

Finansiering: Regionförbundet 85 000 kronor för 2010. Finansiärer är Energimyndigheten 

(45%), Stockholms läns landsting (30%), regionförbunden (15%) samt privata företag och 

kommunala bolag (10%). 


Vallonbruk i Uppland - verksamhetsutveckling 

Under 2008 har en nulägesanalys och ett visionsarbete genomförts för Vallonbruk i Uppland. 

Under 2009 kommer mycket arbete att läggas ner på att förankra och genomföra de nya idéerna 

och i delar av det arbetet kommer det att behövas hjälp av en konsult. I projektet ingår också att 

göra en kundenkätundersökning, ta fram statistik, anordna ett stormöte och samverkan med 

projektet "Bergslagssatsningens" aktörer. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2009-12-31 

Projektägare: Vallonbruk i Uppland 


Finansiering: Regionförbundet 25 000 kr + Rikantikvarieämbetet/Länsstyrelsen 150 000 kr + 

Vallonbruken 50 000 kr 

Regionkommitténs byråmöte 10-11 september 2009 

Våren 2008 beslutade förbundsstyrelsen att Regionförbundet skulle ansöka om att ett av 

Regionkommitténs byråmöten skulle förläggas till Uppsala län under det svenska 

ordförandehalvåret, vilket också beviljades. Värdskapet för byråmötet delas med Uppsala 

kommun. Fokus för Regionkommitténs möte riktas bl.a. mot EU:s strategi för tillväxt och jobb 

ur lokalt, regionalt och europeiskt perspektiv. Regionförbundet anordnar en paneldebatt i 

samband med mötet som syftar till att belysa hur lokala och regionala innovationssystem kan 

bidra till en långsiktig hållbar tillväxt i Europa och motverka effekterna av den nuvarande 

lågkonjunkturen. 

Projekttid: 2009-04-01 - 2009-10-31 


Budget: 1 110 000 kronor (uppskattning) 

Finansiering: Regionförbundet 400 000 kr + Uppsala kommun + Regionkommittén 

Turismakademin 

27

Regionförbundet har under åren 2008-2009 bidragit med 100 000 kronor per år till projektet. 

Förhoppningen var att efter stöd från det offentliga under de två inledningsåren skulle den 

ideella föreningen kunna stå på egna ben. Av olika skäl är inte det i dagsläget möjligt, varför ett 

bidrag på 100 000 kronor är nödvändigt för att kunna driva verksamheten vidare under år 2010. 

Verksamhetsutvecklingen har tagit rejäl fart under 2009 med många olika 

kompetensutvecklande aktiviteter som exempelvis utvecklingsdagar inom ekonomi, grafisk 

formgivning och paketering, studieresor, regionala konferenser samt "hemma hos besök" hos 

kollegor i branschen. Även tillströmningen av nya medlemmar ser ut att få en bra utveckling 

framöver. Nu i november 2009 är medlemsantalet nästan uppe i 100. 

De konstituerande medlemmarna i Turismakademin är Regionförbundet, Uppsala kommun, 

Uppsala Tourism och Grafiskt Utbildningscentrum, som också har finansierat verksamheten 

under 2008-2009. 

Projekttid: 2010-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Turismakademin 


Finansiering: Regionförbundet 100 000 kr + Uppsala kommun 100 000 kr + Uppsala Tourism 100 000 

kr + Grafiskt Utbildningscentrum 100 000 kr 

Carl von Linné och världsarvet 

Riksantikvarieämbetet beslutade i juni i år att godkänna en ansökan om att placera projektet "Ett 

världsarv i systematisk biologi" - det internationella kulturarvet efter Carl von Linné på 

UNESCO:s s.k. tentativa lista. I och med detta är första fasen av projektet avslutat. 

Tolv platser i Sverige, Australien, Frankrike, Japan, Nederländerna, Storbritannien, Sydafrika och 

USA ingår i det föreslagna världsarvet. Tillsammans bildar dessa platser ett kulturarv från den 

period under 1700-talet då vetenskapen systematisk biologi växte fram genom den forskning 

som Carl von Linné och hans kollegor utförde. Den idéutveckling som skedde inom systematisk 

biologi under Linnés tid var världsunik och blev en viktig förutsättning för senare vetenskapliga 

landvinningar. Den andra fasen i projektet inleds under hösten 2009. Ett omfattande arbete ska 

göras när det gäller att sammanställa de olika nomineringstexterna. 

Projekttid: 2009-11-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Länsstyrelsen Uppsala län och Länsstyrelsen i Kronobergs län 


Finansiering: Regionförbundet 100 000 kr + Länsstyrelsen Uppsala län, SLU, Uppsala universitet, Uppsala 

kommun, Sparbanksstiftelsen Uppland, Regionförbundet Södra Småland och Älmhults kommun. 

Folkhälsa för regional utveckling 

Projektet ”Att integrera folkhälsa och regional utveckling” genomförs som ett 

samverkansprojekt mellan Regionförbunden i Uppsala och Halland, Jämtlands läns landsting, 

Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Statens Folkhälsoinstitut samt Sveriges Kommuner 

och Landsting. Projektansvarig är Region Skåne. 

Projektets övergripande syfte är att bidra till en ökad integration mellan folkhälsa och regional 

och lokal utveckling. Särskilt fokuseras på denna integrations betydelse för hållbar ekonomisk 

utveckling och tillväxt. Aktivitetsmålen i projektet är att redovisa kunskap om samband mellan 

hälsa och ekonomisk utveckling och hur regionala tillväxtprocesser och lokal 

näringslivsutveckling kan utvecklas med hjälp av ett folkhälsoperspektiv och stödja en positiv 

utveckling av befolkningens hälsa. Planeringsmetoder och modeller ska också vidareutvecklas 

och anpassas i enlighet med syftet. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Region Skåne 


Finansiering: Regionförbundet 35 000 kr + Region Skåne 187 200 + övriga regioner 215 000 kr + 

Folkhälsoinstitutet 200 000 kr + eget arbete i regionerna 378 182 kr + Tillväxtverket 

745 898 kr. 

28

Uppländsk Drivkraft - Implementering av det regionala utvecklingsprogrammet 

Förbundsfullmäktige reviderade genom beslut den 18 december 2008 det regionala 

utvecklingsprogrammet, Uppländsk Drivkraft. Inför implementeringen av Uppländsk Drivkraft 

utformades en kommunikationsplan för att säkerställa att programmet får ett tydligt genomslag. 

Primär målgrupp är politiker och tjänstemän i våra medlemsorganisationer, RUP- partnerskapet 

och regionala kontakter, nätverk och projekt. Målsättningen är att de ska ha en god kännedom 

om Uppländsk Drivkraft och veta hur de ska göra för att implementera den och använda den i 

sin verksamhet. För den primära målguppen är de främsta 

kommunikationskanalerna möten, seminarier och föredrag (exempelvis Mälartinget, Haga-mötet 

och Relationsbåten) samt medlemsdialoger. 

Projekttid: 2009-01-01 - 2009-12-31 


Budget: 600 000 

Finansiering: Regionförbundet 300 000 kr + arbetstid 

Vägvisare till kulturen och naturen 

Projektidén är att framställa en utförlig och användarvänlig guidebok till sevärdheterna i Uppsala 

län. Syftet är att göra de många sevärdheterna inom natur- och kulturarvsområdet mer kända, 

begripliga och lockande för de som bor i länet och för hitresta turister. Fokus i boken kommer 

att ligga på landsbygdens sevärdheter, då det redan finns flera böcker om tätorterna i länet 

kommer dessa endast att beröras marginellt. För att tillgodose utländska turisters behov ska det 

finnas en kortare sammanfattning på engelska som översiktligt presenterar länet samt hur boken 

är upplagd. Med hjälp av bilder och kartor får på så sätt även engelsktalande en uppfattning om 

sevärdheterna. 

Projekttid: 2009-06-01 - 2011-05-31 

Projektägare: Upplands museet 


Finansiering: Regionförbundet 60 000 kr + Kultur i länet 40 000 kr + Länsstyrelsen 50 000 kr +arbetstid 

Upplandsmuseet 40 000 kr + landsbygdsprogrammet 260 000 kr 

Lövstabruk - turistmagnet i Vallonbruken 

Projektet består av tre delar. Den första delen handlar om utveckling av attraktionerna Barnens 

bruk och operaverksamheten. Den andra delen gäller marknadsföring där bl.a. en 

annonskampanj i Svenska Dagbladet och en marknadsundersökning under sommaren 2008 ska 

genomföras. Den sista delen i projektet är att förbättra kommunikationen till och från 

Lövstabruk genom en bussförbindelse mellan Upptåget i Tierp och Lövstabruk. 

Projekttid: 2008-03-01 - 2010-09-30 

Projektägare: Stiftelsen Leufsta 

Budget: 1 975 000 

Finansiering: Regionförbundet 180 000 kr + Landstinget + Tierps kommun + Landsbygdsprogrammet 

Fiskeguide, Upplandsstiftelsen 

I fiskeguiden ingår fiskeregler, tips om hur man fångar olika arter, tips på bra fiskevatten samt 

viktiga webbadresser och telefonnummer. Guiden sprids till sportfiskebutiker, turistbyråer och 

anläggningar med fiskemöjligheter. Fiskeguiden är gratis och uppdateras vartannat år. 

Projekttid: 2010-04-01 - 2010-09-30 

Projektägare: Upplandsstiftelsen 


Finansiering: Regionförbundet 25 000 kr, Upplandsstiftelsen 25 000 kronor. 

Vikingar med förfäder 

29

Projektet ”Vikingar med förfäder” är nu inne på sitt tredje år och Regionförbundet har varit 

med och finansierat projektet från början. Förutom att marknadsföra museernas utställningar 

och "Expedition forntid" - guidade utflykter till spännande fyndplatser i Uppland, har projektet 

utvecklat och marknadsfört en ny guidad upplevelse, "Arkeolog på plats". 

Verksamhetsinriktningen för 2010 är bl.a. att förstärka konceptet för "Expedition forntid", att 

lansera en ny upplevelse med inriktning på barn, en "Vikingabåtsverkstad", och att skapa 

bokningsbara en- och flerdagarspaket tillsammans med hotell och företag. Tillgängligheten ska 

också ökas för enskilda resanden med ex. mobiltelefonguidningar. 

Projekttid: 2010-03-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Uppsala Tourism 

Budget: 125 000 kronor + 

Finansiering: Regionförbundet 75 000 kr Uppsala universitet 50 000 kronor samt med de deltagande 

museernas och Uppsala Tourisms arbetstid. 

Inventering av drivmedelsanläggningar 

Länsbygderådet i Uppsala län vill göra en inventering av drivmedelsanläggningar i Uppsala län. 

Syftet är att undersöka förutsättningarna för att i Uppsala län skapa ett nätverk liknande det som 

finns i Värmland, det s.k. "By-Macken-projeket, där nätverket samverkar i upphandling av 

drivmedel, utrustning och distribution. Inventeringen ska också fokuseras på landsbygdsservice 

i ett bredare perspektiv. En arbetsgrupp bildas för att arbeta med projektet. 

Arbetsgruppen kommer också att gå vidare med By-Macken-konceptet och söka medel från 

Leaderprogrammet. 

Projekttid: 2010-03-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Länsbygderådet i Uppsala län 


Finansiering: Regionförbundet 20 000 kr, Länsstyrelsen 20 000 kronor. 

Internationell affärsutveckling med vikingar som tema 

Förstudien handlar om att i anslutning till vikingrelaterade platser ska entreprenörer förädla och 

utveckla produkter för att bli en del av en totalupplevelse med tema vikingar, som attraherar 

nationella och internationella besökare och därmed skapa förutsättningar för tillväxt. För att 

projektet ska bli framgångsrikt krävs samverkan, både geografisk och tematisk. De enskilda 

aktörerna är för små för att arbeta på egen hand mot den internationella marknaden, därför 

behövs det ett processtöd för att utveckla "exportmogna" produkter. 

Förstudien inleds med en analys av den internationella marknadens intresse för Vikingar. Vidare 

ska bl.a. en inventering och en nulägesanalys av vikingabesöksmål göras, samt inventeringar av 

entreprenörer inom service och skapande i omlandet kring vikingabesöksmålen. 

Finansiering: Projekttid: 2010-03-01 - 2010-12-31 

Projektägare: Länsbygderådet i Uppsala län 


Finansiering: Regionförbundet 75 000 kronor, ERUF 225 000 kronor. 

Myggbekämpningen i Nedre Dalälven 

Nedre Dalälvens utvecklingsbolag – NEDAB – har ansökt hos Regionförbundet Uppsala län 

om medel för att kunna bekämpa myggen i Nedre Dalälven under perioden 2010-2012. En 

samlad ansökan för hela området lämnades in till länsstyrelsen i Gävleborgs län i december 

2009. 

Statssekreterare Jöran Hägglund, näringsdepartementet, bjöd vid två tillfällen förra året in 

regiondirektörerna och länsråden i Uppsala Dalarnas och Gävleborgs län samt länsrådet i 

Västmanlands län för att diskutera myggbekämpningen i Nedre Dalälven. Enligt 

budgetpropositionen i september 2009 måste bekämpningen finansieras med lokala och 

regionala medel. Som ett resultat av överläggningarna tog länsstyrelsen i Gävleborgs län på sig 

att organisera arbetet med att hitta en finansiering. Under det här året har NEDA:s ansökan från 

30

i december diskuterats mellan de fyra berörda länsstyrelserna. Kontakter har också tagits med de 

tre regionförbunden. 


Projektägare: Nedre Dalälvens utvecklingsbolag – NEDAB 


Finansiering: Kommunerna beräknas gå in med 11 450 tkr. De återstående medlen fördelas – 

utifrån ytan på de områden som ska bekämpas - på länsstyrelsernas landsbygdsprogram 

respektive kvarvarande regionala projektmedel (anslaget 1:1) och regionförbundens regionala 

projektmedel. Bekämpningen i Uppsala län uppgår till ca 39 procent av den totala ytan. För vårt 

län handlar det om en kostnad om totalt 5 231 000 kronor, varav länsstyrelsen förväntas ställa 

upp med 3 852 000 kronor och Regionförbundet med 1 379 000 kronor. 

Inventering av företagare i besöksnäringen i Uppsala län 2010 

Efter samråd och ställningstagande i länsturismgruppen inleder Uppsala Tourism och respektive 

kommuns turismansvarige en inventering av vilka småföretagare som finns inom 

besöksnäringen i regionen. När detta genomförts följer ett arbete med att inplacera företagen i 

nivåer av exportmognad genom ett kvalitetssäkringsprogram. 

Genom den ”faktabank” med länets turismaktörer, som blir resultatet av inventeringen, kommer 

det att bli lättare att lyfta fram de starkaste företagen via hemsidor, broschyrer, mässor och de 

olika nätverken inom turismsektorn lokalt, regionalt och nationellt. 


Projektägare: Uppsala Tourism 

Budget:155 000 kronor + arbetstid 

Finansiering: Regionförbundet 155 000 kronor, Uppsala Tourism och kommunernas arbetstid. 

I turistens spår 

Projektet, som finansieras av landsbygdsprogrammet, har som syfte att på ett upplevelsebaserat 

tillvägagångssätt öka kunskapen hos deltagarna om deras närmiljö, samt skapa möjligheter för 

samarbeten mellan företagare inom besöksnäringen. Målgruppen är personer som driver 

turistföretag och är verksamma på landsbygden och att 80 % ska vara kvinnor. Deltagarna delas 

in geografiskt i tre grupper med 12-14 deltagare per grupp. 


Projektägare: Turismakademin 

Budget:1 829 125 kronor 

Finansiering: Regionförbundet 200 000 kronor, Landsbygdsprogrammet, deltagaravgifter. 

31



018-18 21 03 

Ekonomiutredningen 2011 


att godkänna ekonomiutredningens förslag. 

Ärende 

Förbundsstyrelsen beslutade den 13 januari 2011 att tillsätta en ekonomiutredning. Uppdraget var 

att se över hur den samlade medlemsavgiften ska fördelas mellan kommunerna och landstinget från 

och med 2012. Fördelningen innebär att landstinget svarar för 65 procent av avgiften och kommunerna 

gemensamt för 35 procent. 

Utredningen föreslår 

att fördelningen av medlemsavgiften inte ändras. Det innebär att landstinget även fortsättningsvis 

står för 65 procent av avgiften och kommunerna för de övriga 35 procenten, 

att medlemsnyttan i förhållande till storleken på medlemsavgiften bör fortsätta att diskuteras i medlemsdialogen 

m fl tillfällen under våren 2011, samt 

att slutligt beslut om inriktningen av Regionförbundets verksamhet, inklusive FoU-stödsverksamheten, 

för återstoden av mandatperioden fattas i samband med verksamhetsplanen 2012. 

Utredningen har också tagit initiativ till en mindre ändring i förbundsordningen, nämligen att kommunernas 

andel av medlemsavgiften fördelas utifrån folkmängden den 1 november året innan det 

aktuella budgetåret. Hittills har det varit per den 31 december. Ändringen bör kunna tillämpas redan 

från och med budgetåret 2012 men av praktiska skäl underställas medlemmarnas godkännande först 

i samband med att förbundsordningen ändras av andra anledningar. 

Bilaga: 

Rapport från ekonomiutredningen 2011 

1 (1)

2011-02-18 Dnr: RFUL 2011/8 

Rapport från Regionförbundets ekonomiutredning 2011 

Ledamöter 

Förbundsstyrelsen beslutade den 13 januari 2011 att tillsätta en ekonomiutredning. Följande 

ledamöter utsågs: Anna Wiklund (M), Enköping, Marie Wilén (C), Heby, Agneta 

Hägglund (S), Håbo, Göran Nilsson (M), Knivsta, Bengt-Olov Eriksson (S), Tierp, 

Gunnar Hedberg (M), Uppsala, Inga Lil Tegelberg, (S), Älvkarleby, Jacob Spangenberg 

(C), Östhammar, Erik Weiman (M), och Börje Wennberg (S) landstinget, Ludvig Larsson 

(FP), (KD), Sören Bergqvist (V) samt Johan Edstav (MP). Cecilia Forss utsågs till 

ordförande. Regiondirektör Catharina Blom har varit sekreterare i utredningen. Medlemsdirektörerna 

har varit representerade av Sten Huhta. Utredningen har haft två möten; 

den 28 januari respektive den 17 februari. 

(KD) utsåg ingen ledamot. Enköpings ledamot har inte kunnat närvaro men kommunens 

godkännande till förslagen har inhämtats underhand. 

Direktiv 

Förbundsstyrelsen beslutade den 26 mars 2011 – efter förslag från ekonomiutredningen 

inför mandatperioden 2011-2014 (”2010 års ekonomiutredning”) – att den nya förbundsstyrelsen 

för mandatperioden 2011-2014 skulle se över hur den samlade medlemsavgiften 

ska fördelas mellan kommunerna och landstinget från och med 2012. Fördelningen 

innebär att landstinget svarar för 65 procent av avgiften och kommunerna 

gemensamt för 35 procent. 

Utredningens ställningstagande 

Fördelningen av medlemsavgiften mellan landstinget och kommunerna 

Från och med den 1 januari 2006 tas medlemsavgiften till Regionförbundet ut som en 

samlad medlemsavgift utan öronmärkning. Samtidigt beslutades att fördelningen av 

avgiften skulle vara 65 procent för landstinget och 35 för kommunerna. Efter 2010 års 

ekonomiutredning bekräftade förbundsstyrelsen att medlemsavgiften även framdeles 

ska vara samlad och att storleken förbereds inom ramen för den årliga medlemsdialogen. 

Den nu aktuella frågan om fördelningen restes i samband med att 2010 års ekonomiutredning 

föreslog att medlemmarna fr o m 2012 ska tillskjuta ytterligare medel till Reg- 

1

ionförbundet för att ersätta de balanserade medel som FoU-stödsverksamheten tagit i 

anspråk med start 2007 1 . 

Ekonomiutredningen har kommit fram till att det inte finns någon anledning att på nytt 

härleda medlemsavgiften till de båda medlemskollektiven, dvs landstinget och kommunerna. 

Den ekonomiutredning som föregick beslutet inför år 2006 gjorde en tillräcklig 

analys. 

Däremot kan det, enligt ekonomiutredningen, finnas anledning att analysera och diskutera 

innehållet i Regionförbundets FoU-stödsverksamhet så att den motsvarar storleken 

på avgiften från landstinget respektive från kommunerna. Redan i 2010 års ekonomiutredning 

konstaterades att fördelningen 65-35 ”skapar möjlighet för landstinget att inrymma 

ytterligare verksamheter i FoU-stöd på Regionförbundet”. 

Ekonomiutredningen anser att Nystartsseminariet den 17 februari ska lägga en grund för 

inriktningen av Regionförbundets verksamhet under återstoden av mandatperioden, och 

att diskussionen på seminariet bör summeras dels på förbundsstyrelsens sammanträde 

den 24 mars, dels i 2011 års medlemsdialog. När förslaget till medlemsavgift behandlas 

av förbundsstyrelsen den 9 juni bör eventuella förändringar och tydliggöranden identifieras. 

Det slutliga beslutet om inriktningen av verksamheten, inklusive FoU-stödsverksamheten, 

bör tas i samband verksamhetsplanen 2012. Det är i den här processen frågan 

om medlemsnyttan relaterat till avgiften hör hemma. 

Ekonomiutredningen konstaterar också att den ledningsstruktur som gäller för FoU-stöd 

fr o m 2011 ökar möjligheterna för förbundsstyrelsen att ta ställning i ”strategiska FoUstödsfrågor”. 

Förbundsstyrelsen ska , enligt beslut i september 2010 – utöver verksamhetsplan 

och budget - besluta om nya, större projekt över 300 000 kronor och nya erbjudanden 

från staten som är större än 300 000 kronor. I ledningsgruppen för FoU-stöd, 

som tillsätts av förbundsstyrelsen den 18 februari, är samtliga medlemmar representerade 

Förbundsstyrelsen beslutade efter förslag från 2010 års ekonomiutredning att det behövs 

en årlig förstärkning med 1 000 000 kronor per år för att Regionförbundet ska kunna 

upprätthålla samma omfattning på FoU-stödsverksamheten som när årliga uttag av de 

balanserade medlen gjorts. Utredningen beräknade att de balanserade medlen skulle 

vara förbrukade vid ingången av 2012. 

I dagsläget ser det ut som att det vid denna tidpunkt fortfarande kommer att återstå ca 

500 000 kronor. Från och med 2013 kan behovet vara större. Slutlig ställning till belop- 

1 FoU-stödsverksamheten har sedan Regionförbundets bildande byggt upp ett kapital som balanserats 

över åren. Efter påpekande från revisionen började medlen tas i anspråk from 2007. 

2 (3)

pets storlek bör tas i anslutning till medlemsdialogen 2012 och beslutet om 2013 års 

samlade medlemsavgift. 

Ekonomiutredningen föreslår 

att fördelningen av medlemsavgiften inte ändras. Det innebär att landstinget även fortsättningsvis 

står för 65 procent av avgiften och kommunerna för de övriga 35 procenten, 

att medlemsnyttan i förhållande till storleken på medlemsavgiften bör fortsätta att diskuteras 

i medlemsdialogen m fl tillfällen under våren 2011, samt 

att slutligt beslut om inriktningen av Regionförbundets verksamhet, inklusive FoUstödsverksamheten, 

för återstoden av mandatperioden fattas i samband med verksamhetsplanen 

2012 

Folkmängden som grund för fördelning av medlemsavgiften mellan kommunerna 

Hittills har medlemsavgiften fördelats utifrån folkmängden den 31 december. Det gör 

att förbundsfullmäktige inte kunnat ta ställning till den slutliga fördelningen när man 

beslutat om verksamhetsplan och budget. För att göra detta möjligt bör fördelningen i 

stället göras utifrån folkmängden per den 1 november året innan aktuellt budgetår. En 

sådan förändring kräver en ändring i förbundsordningen § 15. Eftersom ändringen är 

marginell bör den kunna tillämpas redan från och med beslutet om verksamhetsplan och 

budget 2012. Medlemmarnas godkännande skulle kunna göras i samband med att förbundsordningen 

ändras av andra skäl. 

Ekonomiutredningen föreslår 

att kommunernas andel av medlemsavgiften fördelas utifrån folkmängden den 1 november 

året innan det aktuella budgetåret 

3 (3)

Cathharina 

Blomm 

PM 

Meddlemsdiaalogen 

20 011 om 22012 

års avgift till 

Regionnförbund 

det 

1 Uppplägg 

och 

förbered delser 

Medllemsdialogeen 

under slu utet av marss, 

april och början av maj m (bilaga 11) 

avrundas med 

ett mmedlemssammråd 

som led der till ett föörslag 

till medlemsavgi 

m ift i förbunddsstyrelsen 

den 

9 junni. 

Den 1 deecember 

fatt tar förbundssfullmäktige 

e beslut om medlemsavvgift, 

verksa am- 

het ooch 

budget 22012. 

Deltaagare 

Från Regionförbbundet 

delta ar förbundssstyrelsens 

ordförande o och o hela elleer 

delar av det d 

övrigga 

arbetsutskottet, 

samt t regiondireektören. 

Res spektive me edlem avgörr 

vilka Regi ion- 

förbuundet 

möterr. 

FoU-stöd är numera eett 

medlemsuppdrag 

so om skrivits in i förbund ds 

ordniingen. 

Därfför 

är det vik ktigt att desssa 

frågor oc ckså uppmä ärksammas i medlemsd dialo 

gen. 

Uppllägg 

1 Preesentation 

aav 

respektive 

kommun/ /landstinget, 

den egna verksamhete 

v en samt förv vänt 

ningaar 

på Regioonförbundet 

2 Regionförbunddet 

kommen nterar kortffattat 

i förvä äg utskickat material omm 

förbundet ts 

fem rroller 

samt den regiona ala respektivve 

lokala ny yttan med Regionförbu 

R undets verks sam- 

het. 

3 Disskussion 

4 Respektive 

meedlems 

förslag 

till meddlemsavgift 

2012 

Dialoogen 

beräknnas 

till 1-1,5 5 timme. 

Förbberedelser 

2011-03-14 

DDnr: 

RFUL 2011/39 

Medllemsdialogeen 

under för rra mandatpperioden 

har 

visat på nö ödvändigheeten 

av att både b 

Regionförbundeet 

och respektive 

medleem 

är väl fö örberedd sam mt att bollenn 

framför al llt 

bör ligga 

hos meedlemmarna 

a att tydligggöra 

sina för rväntningar r på Regionfförbundet, 

rela- r 

terat till medlemmsavgiften. 

Regionförb R bundet skick kar ut material 

i form avv 

en power- 

pointtpresentatioon 

enligt pun nkt 2 i Uppllägg 

så att det d kan disk kuteras i förv rväg inför di ialogen. 

1

2 Innehållet i Regionförbundets verksamhet 2012 

Ny mandatperiod – nystart för Regionförbundet 

Årets medlemsdialog om 2012 års avgift är samtidigt ett led i att lägga fast Regionförbundets 

inriktning resten av mandatperioden. 

Verksamhetsplan 2011 = grund 

Den nya mandatperioden med en ny förbundsstyrelse innebär en nystart där frågan om 

medlemsavgiftens storlek ingår. Nystarten sker naturligtvis inte utifrån ett nolläge. 

Verksamhetsplanen 2011 utgör en grund. 

Uppslutning kring den regionala utvecklingsstrategin 

Något av nyckeln till vad Regionförbundet ska fokusera på den här mandatperioden 

ligger i att hitta former för uppslutningen kring den regionala utvecklingsstrategi som 

blir resultatet av revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet Uppländsk Drivkraft. 

Förbundsstyrelsen ska efter en förprocess under våren 2011 besluta om upplägget 

av revideringen den 9 juni. 

Lärdomar från mandatperioden 2007-2010 

Den 17 februari genomfördes ett nystartsseminarium. Inför detta hade Ulf Johansson, 

SWECO Eurofutures gjort ett ”bokslut” för mandatperioden 2007-2010, baserat på intervjuer 

med kommun- och landstingsföreträdare och vissa personer i Regionförbundets 

omgivning. I de avslutande reflektionerna konstateras att det krävs fortsatta gemensamma 

ansträngningar för att Regionförbundet i takt med sina medlemmar ska dra åt 

samma håll. (Bilaga 2.) Resultatet av diskussionerna under seminariet finns summerade 

i bilaga 3. De handlade om identitet och legitimitet, ”vägen hem”, behovet av att lyfta 

upp länets delregioner samt ökad synlighet. 

3 Medlemsavgiften 

Fördelningen av medlemsavgiften är den samma som förra mandatperioden, dvs landstinget 

står för 65 procent och kommunerna för övriga 35 procent, fördelade utifrån 

folkmängden den 1 november året före aktuellt budgetår. 

Medlemsnyttan 

Statens står för vissa delar av Regionförbundets verksamhet, nämligen delar av tre 

tjänster samt regionala projektmedel på ca 8 miljoner kronor. 

Medlemmarnas avgift ska motsvara medlemmarnas förväntningar på Regionförbundet. 

En ambition ska vara att nyttan för respektive medlem står i proportion till medlemsavgiften, 

vilket var en av slutsatserna i 2011 års ekonomiutredning. 

2 (4)

Medlemsavgiftens storlek 

I avvaktan på en ny förbundsstyrelse beslutade förbundsfullmäktige i början av det här 

året om en flerårsbudget med ”en nominellt oförändrad medlemsavgift som räknas upp 

med inflationen”. Denna uppräkning beräknas till högst två procent. 

Storleken på avgiften till Regionförbundet minskade successivt förra mandatperioden 

och verksamheten har anpassats till detta. Om medlemsavgiften 2012 skulle ligga kvar 

på oförändrad nivå som 2011 och inte kompenseras för inflationen innebär det att Regionförbundets 

bas urholkas ytterligare. Beroendet av projektmedel ökar vilket i sin tur 

ökar belastningen på den redan ansträngda ekonomi-administrationen. Verksamhetsstöden 

till olika företagsfrämjande organisationer som inte räknats upp på fyra år måste 

ligga kvar på samma nivå. Deltagaravgifterna till olika aktiviteter inom FoU-stöd kan 

behöva höjas. 

Förstärkning av FoU-stödsverksamheten 

Förbundsstyrelsen beslutade förra året att medlemsavgiften till Regionförbundet skulle 

förstärkas så att samma omfattning på FoU-stödsverksamheten ska kunna upprätthållas 

som när årliga uttag av balanserade medel gjorts. Denna förstärkning beräknas till ca 

500 000 kronor 2012. 

Nytt uppdrag: social handläggare 

TKL (tjänstemannagruppen kommuner-landsting) har på uppdrag av medlemsdirektörsgruppen 

tagit fram ett förslag som innebär inrättande av en tjänst som social handläggare. 

Under 2011 skulle kostnaden för denna finansieras separat för att därefter läggas 

in i medlemsavgiften. Kostnaden uppskattas till 800 000 kronor. 

3 (4)

4 Förslag till medlemsavgift 2012 

Medlemsavgift 2012 31 894 kr (+2 %) 

Landstingets del 20 731 tkr 

Kommunernas del 11 163 tkr 

Avgift 2012 Förstärkning Nytt uppdrag Förslag till 

Bilagor: 

Schema för medlemsdialogen 2011 

En uppföljning av Regionförbundet Uppsala län 

Sammanfattning av diskussionerna på Nystartsseminariet den 17 februari 2011 

4 (4) 

FoU‐stöd 

(500tkr) 

Social handläg‐ 

gare (800tkr) avgift 2012 

Enköping 1321 21 33 1375 

Heby 445 7 11 463 

Håbo 652 10 16 679 

Knivsta 489 8 12 509 

Tierp 669 10 17 696 

Uppsala 6 573 103 165 6841 

Älvkarleby 303 5 8 315 

Östhammar 710 11 18 739 

Landstinget 20 731 325 520 21 576

Sammmanfatttning 

av diskusssionerna 

på Nysta artssemiinariet 

med m 

förbbundsstyyrelsen 

och o medlemsdire 

ektörerna a den 177 

februari 

2011 

Bakggrund 

Spelpplanen, 

dvs de fem upp pdrag som RRegionförbu 

undet har. De D är det staatliga, 

ägarm mö- 

tespllats, 

medlemmsuppdraget, 

arena/möötesplats 

och h företrädare e. 

Preseentationer 

aav 

Mats O Karlsson K ochh 

Bengt Wa ahlberg om de övervägaanden 

som ledde 

framm 

till bildanddet 

av samve erkansorgannet 

Regionf förbundet Uppsala U län 22003. 

Konssultrapport 

av Ulf Joha ansson med ”bokslut” över ö mandat tperioden 20007-2010. 

Helhheten 

och deelarna, 

Tom mas Stavbomm 

Diskkussion 

”Reggionförbunndet 

blir så bra som vii 

gör det til ll” - identitet 

och legittimitet 

Ensaam 

är INTE stark. 

Vi mmåste 

säga ”VVi 

gör det här h genom RRegionförbu 

undet” i stäl llet för att ssäja 

att ”det här 

är Reegionförbunndets 

uppgif ft”. 

Slutaa 

fundera såå 

mycket öv ver vilken ”hhatt” 

vi har på oss! Var r och en i föörbundsstyre 

elsen 

är OCCKSÅ 

regioonal 

företrä ädare, förutoom 

sitt grun nduppdrag hemmavid. h 

Som regional fööreträdare 

är r det viktigtt 

att kliva fram 

och ta mera m plats. SSjälvkänslan 

n 

behööver 

öka. Maan 

måste up ppleva att deet 

är ett mer rvärde att sä äja att man kommer frå ån 

Uppssala 

län. Occh 

många gå ånger har vii 

de facto mer m att komm ma med än rregioner 

som m är 

mer ttalföra. 

En frråga 

som foortfarande 

in nte är tillräcckligt 

besvar rad är den om o Regionfö förbundet är r 

medllemsbaseratt 

och/eller politiskt p baserat. 

”Väggen 

hem” 

Det hhandlar 

i förrsta 

hand om m legitimiteeten 

för Reg gionförbund det hos meddlemmarna. 

Ge- 

nom att förbunddet 

är indirek kt valt är deet 

inget själv vändamål att 

eftersträvva 

legitimite et hos 

länetts 

invånare. Det räcker att dessa seer 

resultatet av vad Reg gionförbunddet 

gör, exem m- 

pelviis 

i form av bättre väga ar. 

Besökssadress 

Kungsgaatan 

41 

Telefon 

Postadrress 

Box 18443, 

751 48 Uppsala 

Fax 

018-18 21 00 

018-18 21 15 

2011-02-25 

E-post info o@regionuppsala.sse 

Org. nr 222 000-1511 

Hemsida www w.regionuppsala.sse 

Postgiro o 35 35 16-8

Medlemmarna måste ta sig själva på allvar och till exempel ställa sig frågan hur man 

ska jobba med det regionala utvecklingsprogrammet. Nu när Uppländsk Drivkraft ska 

revideras har vi chansen att från början lägga upp processen så att medlemmarna involveras 

från början. 

Hela kommunstyrelsen bör träffa Regionförbundets arbetsutskott i medlemsdialogen. 

Helheten och delarna – delregioner är nyckeln 

Det finns en uppslutning kring att om Regionförbundet jobbar med de tre delregionerna 

i Uppsala län så kan också legitimiteten för hela regionen öka och vi kan börja dra åt 

samma håll. Genom att se och ta vara på olikheterna kan vi jobba bättre både med styrkor 

och svagheter och ta oss an stora gemensamma utmaningar. För att nå detta kan vi 

bland annat behöva bättre underlag om hela länet. 

Många säjer att man förväntar sig att Uppsala kliver fram mer. ”När det regnar på prästen, 

så droppar det på klockaren”. 

Synlighet utåt behöver öka 

Det är bra att många bidrar till att synliggöra Uppsala län och Regionförbundet har här 

en viktig roll. 

Vi bör också sträva efter att synliggöra Regionförbundet som sådant även om man kan 

tycka att det räcker med resultatet av vad vi gör. ”Äras den som äras bör.” Att vi i dag 

inte syns medialt kan bland annat bero på att det vi gör inte är så kontroversiellt och inte 

präglat av partipolitiska meningsskiljaktigheter. 

Bland annat skulle vi kunna använda sociala medier mer. Det finns t ex en ”regionblock” 

på Regionförbundets hemsida och den bör aktiveras. Vi bör även skicka fler 

pressmeddelanden. 

2

Medlemsdialog 2011 om 2012 års medlemsavgift 

Datum, tid Medlem Vem 

träffar vi? 

Cecilia 

Forss 

1 (1) 

Jacob 

Spangenberg 

2011-03-10 

Bengt-Olov 

Eriksson 

Marlene 

Burwick 

29 mars kl 10 Östhammar KS x x -- x -- 

5 april kl 9 

Ludvig 

Larsson 

Enköping KS-AU x --- --- x Åter- 

kommer 

6 april kl 10.30 Heby Presidiet 

m fl 

x x x x x 

11 april kl 13.15 Uppsala KS-AU x x --- x -- 

11 april kl 15.30 Knivsta KS x --- --- --- -- 

12 april kl 10 Älvkarleby x x --- x x 

19 april kl 10 Tierp KS x --- x x x sen 

27 april kl 14 Landstinget Landstings- 

rådsbered- 

ningen 

x --- x x x 

9 maj kl 10 Håbo KS-AU x --- x --- x



018-182104 

Firmatecknare för Regionförbundet. Komplettering av beslut. 


att göra ett tillägg till tidigare beslut om firmatecknare med förbundsfullmäktiges ordförande, 

Anders A Aronsson (FP) 

Ärende 

Förbundsstyrelsen utsåg vid sammanträdet den 13 januari, Cecilia Forss, Jacob Spangenberg, 

Bengt-Olov Eriksson samt Catharina Blom till firmatecknare för Regionförbundet ( 222 000-1511) 

Bland annat med anledning av avtalet mellan Uppsala kommun och Regionförbundet gällande 

tjänstgöringsgraden för förbundsstyrelsens ordförande behöver även förbundsfullmäktiges 

ordförande Anders A Aronsson utses till firmatecknare. 

1 (1)



018-182104 

Uppföljning av den interna kontrollen 2010 


att godkänna uppföljningen för 2010 

Ärende 

Regionförbundets interna kontroll består av två delar; en verksamhetsmässig och en 

redovisningsmässig. 

Enhetscheferna ansvarar för att säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig inom sitt 

verksamhetsområde. 

En avvikelse har rapporterats under året, gällande felaktigt utbetald lön. Detta beror på att den 

anställdes tjänsteomfattning ändrades under verksamhetsåret. Kommunikationen mellan 

enhetscheferna och administrationen ska fortsättningsvis bli bättre när det gäller förändringar i 

anställningsavtalen så att sådana felaktigheter kan undvikas. Denna rutin är också inskriven i 2011 

års Interna kontrollplan. 

Bilaga: 


1 (1)



018-182104 


Regionförbundets interna kontroll består av två delar; en verksamhetsmässig och en 

redovisningsmässig. 

Enhetscheferna ansvarar för att säkerställa att den interna kontrollen är tillräcklig inom sitt 

verksamhetsområde. 

Verksamhetsmässig intern kontroll 

I den verksamhetsmässiga riskanalysen utgörs hoten exempelvis av att någon av finansiärerna drar 

ner på medlemsavgiften, vill lämna förbundet, att Regionförbundet inte förmår svara upp mot 

medlemmarnas önskemål eller att man inte lever upp till och genomför verksamhetsplanen. 

En kontrollplan för den verksamhetsmässiga delen utgörs av aktivitetsuppföljningen som görs i 

förbundsstyrelsen tre tillfällen under verksamhetsåret. Uppföljningen visar att 43 av 51 planerade 

aktiviteter har genomförts under året. Avvikelserna har rapporterats i förbundsstyrelsen tillsammans 

med den ekonomiska uppföljningen och delårsbokslutet. I årsredovisningen har verksamheten följts 

upp på resultatmåls nivå. Den samlade måluppfyllelsen bedöms som god. 

Intern kontroll avseende redovisning, administrativa system och rutiner 

Den redovisningsmässiga riskanalysen består bland annat av att utgifter inte grundas på beslut, att 

fakturor inte betalas i tid, att beslut inte verkställs och att man inte lever upp till policys och andra 

styrdokument. 

En intern kontrollplan med en riskvärdering fastställs varje år av förbundsstyrelsen. En ny 

delegationsordning fastställdes av förbundsstyrelsen den 18 februari 2010. 

En avvikelse har rapporterats under året, gällande felaktigt utbetald lön. Detta beror på att den 

anställdes tjänsteomfattning ändrades under verksamhetsåret. Kommunikationen mellan 

enhetscheferna och administrationen ska fortsättningsvis bli bättre när det gäller förändringar i 

anställningsavtalen så att sådana felaktigheter kan undvikas. Denna rutin är också inskriven i 2011 

års Interna kontrollplan. 

I samband med uppföljningen av den interna kontrollen ska även en sammanställning av samtliga 

delegationsbeslut redovisas. 

Bilaga: Sammanställning av 2010 års delegationsbeslut 

1 (1)

Sammanställning av ordförandebeslut och delegationsbeslut 2010 

Delegationsbeslut 2010 

• Regionförbundet. Organisationsförändring 1 januari 2010. 

• Regionförbundet. Förlängning av uppdrag som enhetschef vid enheten för 

FoU-stöd. 

• Regionförbundet. Förlängning av uppdrag som stabschef. 

• Regionförbundet. Avtal om uppdrag som enhetschef vid enheten för regional 

utveckling. 

• Beslut om anställning av folkhälsostrateg 

• Beslut om anställning av infrastrukturstrateg 

• Delegation av arbetsmiljöansvar 

• Statliga projektmedel. Beslut under 2010. 5 Okt 2010 

• Beslut om anställning av infrastrukturstrateg 

• Statliga projektmedel 2010 

• Lön Christina Dahlmann 

Ordförandebeslut 

• Sammanhållningspolitiken efter 2013 

• Winnet Uppland. Ansökan till Tillväxtverket 

• Ansökningar till länsstyrelsen - projektverkstaden, - utveckling av 

gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter 

• Indragna TA-medel för strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige 

• Avsiktsförklaring angående stärkt regional struktur till stöd för 

kunskapsutveckling inom äldreområdet och hela socialtjänsten

Förbundsstyrelsen 2011-03-11 Dnr: RFUL 2011/61 


018-182104 

Intern kontrollplan 2011 


att fastställa den interna kontrollplanen 

Ärende 

Förbundsstyrelsen har ansvar för att förbundets interna kontroll är ändamålsenlig. En intern 

kontrollplan fastställs för varje verksamhetsår. 

Bilaga: 


1 (1)

Reglemente för den interna kontrollen 

Syftet med den interna kontrollen är att säkra 

• att ändamålsenlig och effektiv verksamhet bedrivs 

• att den ekonomiska rapporteringen är ändamålsenlig 

• att lagar, förordningar och interna policydokument efterlevs 

1. Förbundsstyrelsen 

Förbundsstyrelsen har ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I detta ligger ett ansvar för att en intern kontrollplan fastställs. 

2. Regiondirektören 

Regiondirektören svarar för att konkreta regler anvisningar och policies utformas så att en intern kontroll kan upprätthållas 

Regiondirektören ska senast i samband med årsredovisningens upprättande rapporten rapportera resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen till 

förbundsstyrelsen. Rapporten ska samtidigt skickas till förbundets revisorer. 

3. Enhetschefer 

Enhetscheferna ansvarar för att arbetsmetoderna bidrar till e n god intern kontroll. Samtliga anställda är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar. 

Avvikelser ska rapporteras till regiondirektören 

4. Intern kontrollplan 

Förbundsstyrelsen ska varje år fastställa en intern kontrollplan.


Riskområde Riskvärdering Kontrollmoment Rutiner Ansvarig Frekvens Avvikelserapport 

Okontrollerade 

kostnadsökningar 

Felaktiga 

fakturor/ 

Bluffakturor 

2 Budgeten är indelad i 

ansvarsområden 

Regelbundna 

ekonomiska 

uppföljningar 

2 Kontroll i samband 

med betalning 

Budgetprocessen 

Uppföljningsschema 

Handläggare godkänner 

fakturan 

Attesträtt 1 

Två i förening 

verkställer 

utbetalningar 

Betalningskrav 3 Alla fakturor 

inkomstregistreras och 

Obehöriga 

utbetalare 

Missvisande 

resultat vid del- 

och helårsbokslut 

Felaktiga 

löneutbetalningar 

följs upp 

3 Två i förening 

verkställer 

utbetalningar 

4 Stickprov Periodisering av 

fakturor 

6 Stabschefen 

godkänner förslag 

till lönelistor 

Tidschema för året tas 

fram tillsammans med 

lönebyrån 

1 Attestanter 2011 är Cecilia Forss, Catharina Blom, Tomas Stavbom, Christina Dahlmann, Lena Chirico 

Enhetscheferna 

Enhetscheferna/ 

Ekonom 

Enhetschefer och 

regiondirektören 

Stabschef 

1 gång/år 

1 gång/månad 

internt 

4 gånger/år för 

förbundsstyrelsen 

Löpande 

Löpande 

Regiondirektören 

Regiondirektören 

Ekonomiassistent Löpande Regiondirektören 

Stabschef Löpande Regiondirektören 

Ekonom Löpande Regiondirektören 

Ekonomiassistent/ 

Stabschef 

1gång /år 

Regiondirektören

Felaktiga 

utbetalningar av 

arvoden 

Felaktig 

momshantering 

Utbetalning till 

företag på 

obestånd 

Missvisande bild 

av skulder och 

tillgångar 

Felaktig 

bokföring 

Missad 

Lönebyrån får 

anställningsbevis och 

uppsägningar 

4 Stabschefen 

godkänner förslag 

till lönelistor 

Förslag till löner tas 

fram i god tid 

Enhetschefer 

informerar om 

förändringar i 

anställningar under 

pågående anställning 

Arvodeslistan godkänns 

och attesteras 

12 gånger/år 

Löpande 

Stabschef 12 gånger/år Regiondirektören 

2 Stickprov Redovisning av 

momsavdrag 


2 Betalning före utförd 

tjänst sker endast till 

företag som förbundet 

har avtal med 

Stabschef Löpande Regiondirektören 

3 Avstämning av skuldoch 

tillgångskonton 

Uppföljningsschema Ekonom Löpande Regiondirektören 

2 Stickprov Uppföljningar Enhetschefer 12 gånger/år Regiondirektören 

3 Arbetsschema med 

skattedeklaration 

stoppdatum 

Kundfordringar 4 Regelbundna 

uppföljningar 

Samverkan ekonomekonomiassistent 

Checklista för årets 

intäkter 

Underlag för 

vidarefakturering finns 

för enhetschefer 


Ekonom 

Ekonomiassistent 

Löpande Regiondirektören

Beslut inte 

verkställs 

Beslut fattas på 

fel nivå 

Avtal tecknas av 

icke behörig 

firmatecknare 2 

6 Uppföljningar i 

samband med 

bokslut 

3 Uppföljningar i 

samband med 

bokslut 

Handläggarna får 

protokollsutdrag efter 

varje beslut 

Rutiner för anmälan av 

delegationsbeslut 

4 Stickprov Information till 

medarbetare vem som 

har rätt att teckna avtal 

2 Firmatecknare 2011 är Anders A Aronsson, Cecilia Forss , Jacob Spangenberg, Bengt-Olov Eriksson, Catharina Blom 

Stabschef Ca 7 gånger/år Regiondirektören 

Stabschef Ca 7 gånger/år Regiondirektören 

Stabschef Löpande Regiondirektören

påverkan 

Riskvärdering 

4 4 8 12 16 

3 3 6 9 12 

2 2 4 6 8 

1 1 2 3 4 

1 2 3 4 

sannolikhet

Arbetsutskottet 2011-03-24 2011-03-11 Dnr: RFUL 2011/63 


018-182104 

Valberedningen. Utseende av ett utskott 


att inrätta ett utskott till valberedningen, samt 

att utse NN (8) till ledamöter 

Ärende 

Enligt förbundsordningen ska valberedningen bestå av samtliga partier och samtliga medlemmar. 

Vid förbundsfullmäktiges första sammanträde beslutades att valberedningen skulle bestå av 

förbundsstyrelsen utökat med en ordförande, Catarina Deremar (C) samt en ledamot från 

Sverigedemokraterna. 

Det har visat sig svårt att sammankalla hela valberedningen vilket gjort att beredningen av 

valärenden i vissa fall dragit ut på tiden. 

Efter förslag från valberedningens ordförande föreslår förbundsstyrelsens ordförande därför att ett 

utskott till valberedningen ska inrättas, där samtliga partier finns representerade. 

1 (1)



Valärende. Nominering av representanter för kommunerna resp 

landstinget till styrelserna i Stockholm och Uppsala läns 

Luftvårdsförbund samt Svealands Kustvattenvårdsförbund 

Valberedningen föreslår att förbundsstyrelsen beslutar 

att till representanter i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund nominera Johan Edstav 

(MP) samt NN (3), samt 

att till representanter för Svealands Kustvattenvårdsförbund nominera Bertil Alm (C) till ordinarie 

ledamot och Margareta Widén Berggren till ersättare, samt NN 

Ärende 

Stockholm och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, 

länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med 

länsstyrelserna i länen. Målet med verksamheten är att samordna regionens miljöövervakning av 

luft. 

För luftvårdförbundet ska det nomineras 1 ordinarie och 1 ersättare från kommunerna och 1 

ordinarie och 1 ersättare från landstinget. Under förra perioden representerades länet av Johan 

Edstav (MP) och Lars-Erik Prosén (KD), ordinarie ledamöter, samt Örjan Nilsson (M) och Terence 

Hongslo (MP), ersättare. 

Svealands Kustvattenvårdsförbund arbetar med miljöövervakning, miljöinformation och 

samordning av miljöövervakningsprogram för Svealandskusten. 

Förbundets verksamhetsområde omfattar kustvattnet i Uppsala, Stockholms och Södermanlands län 

och sträcker sig från länsgränsen mot Gävleborgs län i norr och till länsgränsen mot Östergötlands 

län i söder. 

För Kustvattenvårdförbundet ska det nomineras 1 ordinarie och 1 ersättare för kustkommuner samt 

1 ordinarie ledamot från landstinget. (länsstyrelsen i Sörmland har ersättarplatsen). Under förra 

perioden representerades länet av Margareta Widén-Berggren (S), ordinarie ledamot, och Bertil 

Alm (C) båda för kustkommuner, samt Örjan Nilsson (M) för landstinget. 

1 (1)

FRÅN ANSATS TILL INSATS 

– 

’UPPLÄNDSK DRIVKRAFT’ I PRAKTIKEN 

DELRAPPORT 1 

Sweco Eurofutures AB 

STOCKHOLM MARS 2011 

Sweco 

Vasagatan 36 

Box 415, 101 28 Stockholm 

Telefon 08-613 08 00 

Telefax 08-613 08 08 

www.sweco.se www.eurofutures.se 


Org.nr 556342-6559 

säte Stockholm 

Ingår i Sweco-koncernen 

1 (39)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

SAMMANFATTNING 3 

1 INLEDNING 4 

1.1 UPPDRAGET 4 

1.2 METOD FÖR GENOMFÖRANDE OCH RAPPORTENS DISPOSTION 4 

2 REGIONFÖRBUNDETS UPPDRAG OCH KOPPLING TILL ’UPPLÄNDSK DRIVKRAFT’ 5 

2.1 DET REGIONALA UTVECKLINGSUPPDRAGET 5 

2.2 REGIONFÖRBUNDETS FINANSIELLA MEDEL OCH RIKTLINJER FÖR STYRNING 5 

2.3 UPPLÄNDSK DRIVKRAFT – INRIKTNING OCH SIGNALER FÖR PRIORITERING 7 

2.4 REGIONFÖRBUNDETS VERKSAMHET OCH KOPPLING TILL UPPLÄNDSK DRIVKRFAFT 10 

3 REGIONFÖRBUNDETS STYRNING AV PROJEKTMEDEL OCH VERKSAMHETSSTÖD 15 

3.1 FÖRDELNING AV VERKSAMHETSSTÖD 2009-2010 15 

3.2 FÖRDELNING AV PROJEKTMEDEL 2009-2010 17 

4 AVSLUTANDE DISKUSSION OM MEDLENS RELEVANS OCH EFFEKTIVITET 28 

4.1 INLEDNING 28 

4.2 BEDÖMNING AV KOPPLING MELLAN REGIONFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN OCH MÅLEN I 

UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 29 

4.3 BEDÖMNING AV UPPLÄNDSK DRIVKRAFTS VÄGLEDNING FÖR FÖRDELNING AV VERKSAMHETSSTÖD 

OCH PROJEKTMEDEL 30 

4.4 BEDÖMNING AV MEDLENS SAMLADE EFFEKTIVITET FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN I UPPLÄNDSK 

DRIVKRAFT 30 

4.5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER 33 

BILAGA: PROGRAMMÅLEN I ’UPPLÄNDSK DRIVKRAFT’ 35 

2 (39)

SAMMANFATTNING 

Det regionala utvecklingsprogrammet – ’Uppländsk Drivkraft’ – är plattformen för tillväxtarbetet 

i Uppsala län – och den kompass som Regionförbundet Uppsala län använder i 

sin samordning av genomförandet, uppföljning och utvärdering av det regionala tillväxtarbetet. 

Denna uppföljning avser insatser och åtgärder under åren 2009 – 2010. Frågan 

som ska besvaras är om Regionförbundet gjort ”rätt saker”, och om projektmedel och 

verksamhetsstöd använts på bästa sätt för att uppnå målen i Uppländsk Drivkraft. Regionförbundet 

har två finansieringskällor för det regionala utvecklingsuppdraget. Åren 

2009-2010 hade Regionförbundet drygt 8 miljoner i statliga regionala projektmedel per år. 

Därutöver satsades drygt 12 miljoner kronor per år av egna medel (40 % av medlemsavgifterna) 

till verksamhetsstöd för näringslivsfrämjande organisationer. Hur Regionförbundet 

prioriterar användningen av dessa medel avgör hur stor hävstångseffekt de kan få för 

den regionala utvecklingen i länet. Som stöd för prioriteringen använder sig Regionförbundet 

bl a av särskilt framtagna s k prioriteringshöjande faktorer. 

Övergripande kan konstateras att Regionförbundet tydligt följer det uppsatta ramverket. 

Vad gäller verksamhetsstöden går det att finna tydligt stöd för huvudparten av dessa med 

koppling till prioriterade områden i Uppländsk Drivkraft. Lågkonjunkturen tycks även ha 

spelat en viss roll för hur driftstödet prioriterats. Under de aktuella åren fick två organisationer 

(Almi och Uppsala Turism) större delen av verksamhetsstödet. När det gäller projektmedlen 

fördelades medel till drygt 60 projekt under den aktuella perioden. Tre fjärdedelar 

av dessa var kopplade till programmålet det Innovativa Uppsala län – och inom 

detta ytterligare tre fjärdedelar till mer spetsinriktade innovations- och branschsatsningar. 

Samtidigt noteras att verksamhetsstöden har ett tydligt fokus på det breda företagandet, 

vilket gör att om man betraktar projektmedlens och verksamhetsstödens fördelning som 

helhet skapar de en rätt god balans mellan bredd- och spetssatsningar i länet. 

Regionförbundets verksamhetsplan och verksamhet tar ett tydligt grepp om fyra av fem 

programmål inom Uppländsk Drivkraft (mer avgränsat ansvar för Attraktiva Uppsala län). 

Regionförbundet prioriterar och använder sina begränsade regionala projektmedel och 

verksamhetsstöd på ett sätt som visar på en strategisk medvetenhet och en samtidigt god 

flexibilitet. De skapar tillsammans med andra utvecklingsaktörer insatser och stöd som i 

stor grad täcker de områden och målgrupper som är prioriterade i Uppländsk Drivkraft. 

Regionförbundets begränsade projektmedel har en betydande ekonomisk hävstångseffekt 

som genererar resurser i regionen för minst en kvarts miljard kronor. Den samlade 

bedömningen är att Regionförbundet använder sina resurser på ett väl fungerande sätt, 

som leder i riktning mot målen i Uppländsk Drivkraft. 

Ett par förbättringsområden har identifieras. Det ena är att Uppländsk Drivkraft saknar 

uttalade nivåer på de mål som ska uppnås och som indikerar när ”något” är tillräckligt bra. 

Tydliga mål och indikatorer tvingar inblandade aktörer att reflektera och prioritera både 

över vilka mål man skulle vilja uppnå och vad som är möjligt att uppnå med rimliga 

och/eller tillgängliga resurser. Det andra är att det främst inom näringslivsområdet har 

saknats en strateginivå mellan Uppländsk Drivkraft och det operativa genomförandet, 

vilket kan leda till att vissa insatser görs mer ad hoc. Handlingsprogram på medellång sikt 

utgör kan vara verktyg för att motverka detta, vilket också noteras vara på gång både 

inom innovations- och näringslivsområdet. Avslutningsvis kan konstateras att flera aktörer 

och organisationer i länet upplever att Regionförbundet syns allt mer och också tar ett 

mer ett strategiskt och sammanhållande grepp över viktiga utvecklingsfrågor i länet. 

D E L R AP P O RT 1 

3 (39)

4 (39) 

1 INLEDNING 

1.1 UPPDRAGET 

Regionförbundet Uppsala län samordnar genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet 

’Uppländsk Drivkraft’, som antogs av förbundsfullmäktige i december 2008. Till 

samordningsrollen hör också att följa upp och utvärdera programmet. 

I och med att programmet nu funnits under två år vill därför Regionförbundet göra en 

uppföljning av de insatser och åtgärder som genomförts (och pågår) under 2009 – 2010. 

Regionförbundet önskar få en belysning huruvida de gör ”rätt saker”, och om användningen 

av projektmedel och verksamhetsstöd används på bästa sätt för att verka i syfte 

att uppnå målen i Uppländsk Drivkraft. 

Regionförbundet önskar få följande delar belysta genom utvärderingen: 

En översiktlig beskrivning av finansierade projekt och insatser 

En värdering av Regionförbundets verksamhetsplan för år 2009 och 

2010 relaterat till vision och mål i ”Uppländsk Drivkraft” 

En värdering om de statliga regionala projektmedlen och medlemmarnas verksamhetsstöd 

använts på bästa sätt 

Samt få eventuella förslag till hur man kan uppnå en ännu bättre användning av 

sina begränsade resurser för att åstadkomma hållbar regional tillväxt och utveckling 

utifrån det regionala utvecklingsprogrammets prioriteringar 

Utvärdering har genomförts av Sweco Eurofutures under vintern 2011, av seniorkonsulter 

Olof Linde (uppdragsledare) och Ulf Johansson. 

1.2 METOD FÖR GENOMFÖRANDE OCH RAPPORTENS DISPOSTION 

Metodmässigt har utvärderingen baserats dels på intervjuer och dels på rapporter och 

underlag som erhållits från Regionförbundet, såsom ‘Uppländsk Drivkraft’, verksamhetsplaner, 

årsrapporter, styrdokument, beslut och projektsammanställningar m.m. Sammantaget 

har ett 15-tal personer intervjuats, inom Regionförbundet samt med ett urval utvecklingsaktörer 

och organisationer i länet. 

Utvärderingen har fokus på hur Regionförbundet använder sina finansiella resurser. För 

att kunna svara på om Regionförbundet gör rätt saker och använder sina projektmedel 

och verksamhetsstöd på bästa sätt för att uppnå målen i Uppländsk Drivkraft måste vi 

börja med att se vad Regionförbundet avsåg att göra – och vad som styrt detta. Det nästföljande 

kapitlet behandlar därför ‘Uppländsk Drivkrafts’ utseende och innehåll, samt Regionförbundets 

uppdrag och verksamhet och hur det relaterar till målen i ’Uppländsk Drivkraft’. 

I kapitel tre genomförs en belysning och analys av hur styrningen av Regionförbundets 

verksamhetsstöd och projektmedel fördelats och använts i länet för 2009-2010. I det 

avslutande kapitel 4 görs en avslutande analys och värdering av medlens relevans och 

effekt för att uppnå målen i Uppländsk Drivkraft. 

För de läsare som önskar en snabb överblick över utvärderingens slutsatser hänvisas 

således till den avslutande analysen i kapitel 4.

2 REGIONFÖRBUNDETS UPPDRAG OCH KOPPLING TILL 

’UPPLÄNDSK DRIVKRAFT’ 

2.1 DET REGIONALA UTVECKLINGSUPPDRAGET 

Regionförbundet är en politiskt styrd organisation, inrättad 2003, med representanter från 

de åtta kommunerna i länet samt Uppsala läns landsting. 

Regionförbundet har två uttalade uppdrag där det ena utgår från staten och det andra 

från medlemmarna. Från staten har man fått överta det regionala utvecklingsuppdraget, 

som omfattar att ta fram ett regionalt utvecklingsprogram, samt samordna genomförandet 

av programmet. I det statliga uppdraget ingår också att ta fram planer för prioriteringar av 

länets infrastruktur. Som medlemsorganisation har Regionförbundet dessutom ett särskilt 

medlemsuppdrag att utgöra samverkansarena för vissa kommunala frågor. Regionförbundet 

har från och med 2009 tydligare separerat dessa två uppdrag organisatoriskt till 

två enheter: Enheten för Regional Utveckling och Enheten för FoU-stöd. 

Eftersom detta uppdrag handlar om Regionförbundets insatser kopplat till det regionala 

utvecklingsprogrammet är det verksamheten inom enheten för regional utveckling som 

står i fokus. Inom denna är det vidare frågan om hur Regionförbundet använder sina finansiella 

resurser för att uppnå målen i utvecklingsprogrammet som är själva kärnan i 

utvärderingsuppdraget. 

Det regionala utvecklingsprogrammet, ’Uppländsk Drivkraft’, ska fungera som en plattform 

för länets och Regionförbundets tillväxtarbete. Programmet är antaget i förbundsfullmäktige 

och är därmed den politiska kompassen som det regionala tillväxtarbetet ska 

utformas ifrån. I Regionförbundets uppdrag ligger således både att samordna genomförandet 

av ’Uppländsk Drivkraft’, och att själva arbeta för uppfyllandet av dess vision och 

målsättningar. 

2.2 REGIONFÖRBUNDETS FINANSIELLA MEDEL OCH RIKTLINJER FÖR 

STYRNING 

Enheten för Regional Utveckling har en personalstyrka på knappt tio personer och arbetar 

inom områdena: Trafik och samhällsplanering, Näringsliv och innovation, Utbildning 

och kompetensförsörjning, EU/internationellt arbete, samt Folkhälsa. Förutom de personella 

resurserna hanterar Regionförbundet även två typer av finansiella medel för det 

regionala utvecklingsuppdraget, som för 2009-2010 var i följande storlek. 

Från staten får Regionförbundet varje år drygt 8 miljoner till regionala projektmedel. 

Av medlemsavgiften avsätts drygt 12 miljoner kronor per år till verksamhetsstöd för 

näringslivsfrämjande organisationer. 

Verksamhetsstöden, som storleksmässigt utgör omkring 40 procent av medlemsavgifterna 

till Regionförbundet varje år, går till drift av en rad organisationer, främst inom näringslivsområdet 

men också kopplat till internationellt samarbete och EU-information. 


5 (39)

6 (39) 

Av ovan framgår också att stödet till enskilda organisationer faktiskt utgör en större ekonomisk 

bas för att bedriva regional utveckling, än vad de statliga projektmedlen utgör. 

Den statliga anslagsfördelningen styrs i stor utsträckning av arvet från den kompensatoriskt 

inriktade regionalpolitik som rådde i Sverige fram till mitten av 1990-talet och inte av 

den tillväxtinriktade anda som vilar över den nuvarande regionala utvecklingspolitiken. En 

av konsekvenserna av detta arv är att anslagen fortfarande fördelas i högre utsträckning 

till de regioner som är utsatta och/eller har små tillväxtförutsättningar än till dem som har 

goda förutsättningar att öka landets samlade tillväxt. Om Uppsala län skulle få samma 

anslag per capita som Norrbotten skulle det årliga anslaget uppgå till cirka 190 miljoner 

kronor, dvs. vara mer än 20 gånger större än idag. Denna paradox speglas också i Uppsala 

län, som trots sina goda tillväxtförutsättningar i jämförelse med många andra regioner, 

har förhållandevis lite statliga projektmedel. Det må förvisso vara en signal om att 

länet inte tillhör de mer utsatta regionerna i landet, men det reducerar troligen också förutsättningarna 

– ur ett nationellt perspektiv – att få mesta möjliga utväxling av insatta 

medel. 

Samtidigt är det - för de två åren - ändå drygt 40 miljoner kronor som relativt fritt kan användas 

– och växlas upp med andra medel - för att stärka regionens tillväxt och konkurrenskraft. 

Och då vill man ju att de används på bästa möjliga sätt – och ger största möjliga 

nytta för länet. Så hur fria är medlen och vilka riktlinjer finns för användandet? 

2.2.1 RIKTLINJER FÖR REGIONALA PROJEKTMEDEL 

För att ha möjlighet att få del av regionala projektmedel från Regionförbundet måste projekten 

kunna relateras till något av det regionala utvecklingsprogrammets prioriterade 

områden och dess handlingsinriktningar, så att det framgår att projektet bidrar till programmets 

måluppfyllelse. Varje projekt ska också beakta de horisontella perspektiven, 

ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. 

Regionförbundet har möjlighet att själva prioritera bland de ansökningar som uppfyller 

kraven. Det är uttalat att de strävar efter strategiska satsningar mellan flera aktörer, men 

att de också möjlighet att ge mer begränsade stöd till punktvisa insatser i länet som konferenser, 

evenemang etc. Prioriteringshöjande faktorer för att få stöd är: 

Uttalat regionalt mervärde 

EU-finansiering 

Länsövergripande medverkan 

Medverkan från länets regionala aktörer 

Projektstöd får däremot inte ges till ordinarie verksamhet och i allmänhet inte för längre 

tid än tre år. Projektägare kan vara organisationer, föreningar, kommuner mfl, men inte 

privata företag. 

2.2.2 RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETSSTÖD 

Även stödet till olika organisationer ska utgå från målen i det regionala utvecklingsprogrammet 

”Uppländsk Drivkraft”. Stödet ska gå till organisationer av permanent karaktär

som arbetar långsiktigt med att främja entreprenörskap och företagsutveckling i länet. 

Stödet skall tillsammans täcka alla åldersgrupper, män och kvinnor och en mångfald av 

målgrupper. Nivån på verksamhetsstödet beslutas årligen. Anslagen för 2009 låg på 12,2 

miljoner kronor och trots en viss minskning av den totala medlemsavgiften för 2010 beslutades 

att nivån på 12,2 miljoner skulle ligga kvar även 2010 med motivet att driftstödet 

ansågs extra viktigt för att snabbare komma ur lågkonjunkturen. 

Regionförbundet har också tagit på sig en samlad medfinansieringsroll för sina medlemmar 

för vissa företagsfrämjande organisationer. 

2.3 UPPLÄNDSK DRIVKRAFT – INRIKTNING OCH SIGNALER FÖR PRIORITERING 

Det framgår med tydlighet att Regionförbundets styrning av såväl projektmedel som verksamhetsstöd 

ska utgå från det regionala utvecklingsprogrammet Uppländsk Drivkraft. Så 

hur ser den ut? Och vad ger den för signaler om riktning och prioritering för Regionförbundet? 

Det regionala utvecklingsprogrammet som antogs 2006 var en av landets tidiga RUP:ar 

och det ingår att göra en revidering under varje mandatperiod. Arbetet påbörjades under 

2008 i en bred process med lokala och regionala aktörer, vilket resulterade i en ny reviderad 

RUP inför 2009. Grunddragen från tidigare RUP ligger fast, men genom revideringen 

har innehåll uppdaterats och viss mån också koncentrerats. Ett nytt programområde har 

tillkommit – Klimatneutrala Uppsala län – vilket samordnas med länsstyrelsens uppdrag 

att ta fram en klimat- och energistrategi för länet. Och ett område – Synliggörande – har 

utgått som egen strategi. 

Det konstateras vidare att framtagandet som bedrevs i en bred process har gjort att ansvaret 

för genomförandet ska vara brett förankrat i länet, men också att utmaningarna i 

sig är så komplexa att ingen enskild aktör kan hantera dem ensam. ”Uppländsk Drivkraft” 

tar sin utgångspunkt i ett antal omvärldsfaktorer som man ser påverkar länets förutsättningar 

och som i sin tur leder fram till sju stycken övergripande utmaningar att hantera. 

Dessa handlar om att Uppsala län måste bli bättre på olika områden och hantera olika 

perspektiv som att dra nytta av sitt goda geografiska läge och förbättra kommunikationer 

och samarbete med omgivande län, att stärka de internationella banden hos små och 

medelstora företag och för regionen som helhet, att möjliggöra rörlighet och samtidigt 

minska klimatpåverkan, att både stärka den högre utbildningen och att skapa fler yrkesanpassade 

utbildningar, att både utveckla Uppsala som storstad och den omgivande 

landsbygden, att utveckla ett dynamiskt och entreprenöriellt näringsliv som både omfattar 

spets- och breddföretagande, och slutligen om att utveckla en hållbar samhällsplanering 

som både är sektorövergripande och inriktad mot en växande Stockholmsregion. 

Som synes är utmaningarna både omfattande och komplexa och de speglar även en viss 

uppdelning eller tudelning som finns inom länet. Det handlar å ena sidan om hantera och 

främja specifika spetsbehov från internationella tillväxtbranscher och företag i länet och 

behoven för innovativ storstadsmiljö med akademisk excellens etc – och å andra sidan att 

hantera utmaningar utanför denna miljö som mer handlar om breda villkor om att skapa 

en sammanhållen region, en god livsmiljö, en levande landsbygd, tillgång till yrkeskompetens 

och ett allmänt sett mer gynnsamt företagsklimat etc. 


7 (39)

8 (39) 

Visionen som sträcker sig till 2020 utgår från de ovan angivna utmaningarna - men tar 

också tydligt sikte mot den internationella toppen. 

”Uppsala län ska vare en attraktiv kunskapsregion i Europa 

med hållbar tillväxt som ledstjärna” 

Till denna vision ingår fem strategiska programområden (till vänster i figuren nedan), med 

egna programmål som tillsammans ska uppfylla visionen. För att konkretisera varje programområde 

är de sedan uppdelade dels i planeringsmål som visar hur man vill att Uppsala 

län har utvecklats fram till 2020, dels i handlingsinriktningar som visar vad som behöver 

göras för att nå den önskade utvecklingen till 2020. 

Utformningen av dessa handlingsinriktningar blir väsentliga eftersom de utgör grunden för 

inriktning av det operativa genomförandet, som i sin tur kan utföras på olika vis: genom 

planering, utvecklingsprocesser eller genom projektverksamhet etc. 

I det följande ges en kort beskrivning av inriktningen inom de fem programmålen. Detta är 

en grund för att senare kunna spegla och värdera de insatser som Regionförbundet har 

medverkat till under 2009 och 2010. (I bilaga till rapporten återges de exakta planeringsmålen 

och handlingsinriktningarna för de fem programområdena.)

2.3.1 TILLGÄNGLIGA UPPSALA LÄN – UTIFRÅN UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 

Programmålet är att Uppsala län har attraktiva och moderna kommunikationer för hållbarhet 

och utveckling. Den utgår från att en fortsatt stark befolkningsökning och tillväxt 

både bidrar till ett ökat resande och ökade behov av varutransporter. En viktig utmaning 

ligger därför i att åtgärda både kapacitetsbrister i transportsystemet och att öka det kollektiva 

resandet. I planeringsmålen med sikte på 2020 ingår 1) att kollektivtrafikens marknadsandel 

ökat kraftigt, 2) att de regionala och storregionala stråken utvecklats vidare, 3) 

att Uppsala län har hög internationell tillgänglighet, där Arlandas utveckling som internationell 

flygplats är central samt 4) att moderna kommunikationssystem är utbyggda och 

utvecklade, vilket bl a handlar om IT-infrastrukturen i länet. 

2.3.2 KOMPETENTA UPPSALA LÄN – UTIFRÅN UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 

Programmålet vill uppnå en hållbar kunskapsregion i världsklass som främjar utveckling 

av nya och befintliga arbeten för alla. Det konstateras att Uppsalas redan är en världsspelare 

på flera områden, och att världsklassmålet handlar om att genom samarbete 

tillföra länet ännu större kapacitet och resurser. 

För att nå programmålet finns fyra planeringsmål med sikte på 2020: 1) att alla ungdomar 

får bästa förberedelser inför arbetslivets utmaningar, 2) att utbildningen för ett livslångt 

lärande är utvecklat och av högsta kvalitet, 3) att det bedrivs ett nära samspel mellan 

universitet och det omgivande samhället, samt 4) att andelen som deltar i arbetslivet har 

ökat. 

Med dessa planeringsmål fångas både ungas utbildning och förberedelser för fortsatta 

studier, arbete eller företagande in, och vuxnas lärande och kompetensutveckling under 

livets gång. I det tredje handlingsmålet lyfts på nytt fram universitetens och forskningens 

betydelse för regionen och även vikten av att skapa starka innovationsmiljöer, medan det 

fjärde målet är inriktat mot att skapa en större och rörligare arbetsmarknad med minskat 

utanförskap. 

2.3.3 INNOVATIVA UPPSALA LÄN – UTIFRÅN UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 

Programmålet är att ha ett växande och konkurrenskraftigt näringsliv med både bredd 

och spets. För att komma dit måste Uppsala lyckas uppnå planeringsmålen 1) ett gynnsamt 

företagsklimat, 2) att de konkurrenskraftiga branscherna utvecklas starkt, samt 3) att 

näringslivets internationalisering ökar. 

Dessa tre mål fångar rätt väl upp ambitionen i både programmålet och visionen. Det första 

planeringsmålet tar sikte på breddföretagandet med ambitionen att skapa goda förutsättningar 

för ökat nyföretagande och ett växande företagande. Då behövs positiva attityder 

till företagande, det ska finnas möjligheter att driva företag för olika målgrupper och i 

olika former, i nya och befintliga branscher. Viktiga delar för att skapa detta är i sin tur en 

väl fungerande service till företagen och god tillgänglighet till kapital i olika skeden. 


9 (39)

10 (39) 

Det andra planeringsmålet sätter fokus på innovationer och ökad tillväxt inom regionens 

konkurrenskraftiga branscher tillsammans med behovet av ökad kommersialisering av 

forskning. Samtidigt kan noteras att handlingsriktningarna öppnar för insatser inom en 

ganska bred kategori av branscher från handel och gruvnäring till life science och energi. 

Det tredje planeringsmålet sätter fokus på ökad internationalisering. Detta följer också 

logiskt mot bakgrund av regionens behov och struktur och mot visionen om att kunna 

vara en attraktiv kunskapsregion i Europa. I handlingsinriktningen prioriteras insatser för 

att både stärka företagens internationalisering och att stärka länets internationella profil. 

2.3.4 KLIMATNEUTRALA UPPSALA LÄN – UTIFRÅN UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 

Detta programområde är nytt i RUP och har tillkommit mycket med utgångspunkt av länsstyrelsens 

regeringsuppdrag att utarbeta en regional klimat- och energistrategi för länet. 

För att uppnå målet om en minskad klimatpåverkan och en långsiktigt hållbar energitillförsel 

krävs att behovet av energi minskar i samhället, samtidigt som man effektiviserar 

energianvändningen och övergår till förnybara energikällor. Utifrån ett innovations- och 

tillväxtperspektiv är det framförallt det andra planeringsmålet ”Övergång till förnybara 

energikällor” som skulle kunna leda till utvecklingssatsningar och projekt som också har 

kopplingar till energi och miljö inom porgramområdet Innovativa Uppsala. 

2.3.5 ATTRAKTIVA UPPSALA LÄN – UTIFRÅN UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 

Programmålet är att Uppsala län erbjuder goda livsvillkor och attraktivt boende. Det handlar 

om faktorer som bra boende, rikt kultur- och nöjesliv, en god och trygg miljö, bra hälsa 

och omsorg etc. Detta är faktorer som det också noteras att Uppsala ligger väl till inom. I 

planeringsmålen för området ingår 1) att länet utvecklat former för hållbar samhällsplanering, 

2) att flexibilitet och mångfald i länets boendemiljöer ökat, 3) att natur- och kulturmiljöer 

är utvecklade och synliggjorda, vilket innefattar en utveckling av besöksnäringen 

utifrån detta perspektiv, samt 4) att länet erbjuder en god hälsa på lika villkor. 

Som noteras är det ett brett område där ansvar för genomförande kan sägas vila på flera 

olika aktörer där inte minst kommunerna har ett huvudansvar för den fysiska planeringen, 

kommuner och landsting för hälsoområdet och sedan finns ytterligare ett flertal aktörer 

som vill främja besöksnäringen. Vi noterar också att besöksnäringen finns med både i 

detta område och i Innovativa Uppsala men utifrån olika perspektiv. 

2.4 REGIONFÖRBUNDETS VERKSAMHET OCH KOPPLING TILL UPPLÄNDSK 

DRIVKRFAFT 

2.4.1 ANSATS OCH INRIKTNING I VERKSAMHETSPLANEN 

Genom verksamhetsplanen framgår vilka arbetsprocesser och insatser som prioriteras 

under året och hur personalresurser ska användas för att uppnå detta. Detta kan vara 

tydligt skiljt från hur de finansiella resurserna sedan används för att driva projekt och för 

stödet till organisationer, som står i fokus i nästa kapitel. Vi anser ändå att dessa två delar

hör samman och ger en helhetsbild av hur och på vad Regionförbundet fokuserar sina 

personella och finansiella resurser. 

Regionförbundet har arbetat med att tydliggöra sitt uppdrag och arbetssätt gentemot sina 

medlemmar. Detta har beskrivits både utifrån att Regionförbundet har olika roller som kan 

variera mellan uppdrag och områden. Det är roller som samordnare/processledare, omvärldsbevakare, 

mötesplats, initierare, projektförvaltare och inte minst som stödgivare där 

regionförbundet i första hand ska verka genom andra organisationer. Här ingår också 

regionala projektmedel som ska beslutas med stöd av ’Uppländsk Drivkraft’ och kunna 

matchas med andra resurser. Ett annat sätt att beskriva verksamheten görs i verksamhetsplanen 

för 2010 där istället fem olika typer av uppdrag identifieras för Regionförbundet. 

Det är Regionförbundet som ansvarig för det statliga uppdraget, som plattform för 

ägarna gentemot dessa verksamheter, för medlemmarna att kunna lägga uppdrag på, 

som mötesplats för gemensamma frågor, samt som företrädare i internationella sammanhang. 

Med detta vill vi också tydliggöra att Regionförbundets verksamhet är mycket mer än 

verksamhetsstöden och de regionala projektmedlen. Samtidigt är det genom dessa medel 

som Regionförbundet kan ha en betydande hävstångseffekt för den regionala utvecklingen 

genom sin prioritering av insatser. Därför är det intressant att övergripande se hur 

Regionförbundet lägger upp och inriktar sitt regionala utvecklingsarbete under dessa två 

år. Hur följer verksamhetsplanen ’Uppländsk Drivkraft’ och vilken del av ”kakan” fokuserar 

man på – och hur ambitiös kan ”tuggan” sägas vara? 

I verksamhetsplanen för 2009 konstateras direkt att utgångspunkten för Regionförbundets 

verksamhet är det regionala utvecklingsprogrammet ’Uppländsk Drivkraft’ och att 

verksamhetsplanen är ett verktyg för att uppnå dess mål och prioriteringar. Verksamhetsplanen 

följer därför också i huvudsak strukturen i ’Uppländsk Drivkraft’. Planeringsmålen 

(som framgår av bilaga 1) används oftast rakt av i verksamhetsplanen och motsvaras där 

av effektmål som tar sikte på ca 3 år fram i tiden. Under dessa finns sedan både resultatmål 

som ska uppnås under året, och slutligen konkreta aktivitetsmål. Målstrukturen ger 

således en god förutsättning att både tankemässigt och praktiskt följa upp och reflektera 

över huruvida de olika målen hakar i varandra och hur de kopplar till Uppländsk Drivkrafts 

övergripande mål. 

Både 2009 och 2010 lyfter Regionförbundet fram ett antal insatser och processer som 

ska vara i särskilt fokus för året. För 2009 noteras bl a att Regionförbundet kommer ta ett 

särskilt initiativ för att stärka EU-arbetet på alla plan i länet. I verksamhetsplanen får detta 

uttryck i ett eget område ’EU-aktiva Uppsala län’ som dock inte finns med i Uppländsk 

Drivkraft. Området motiveras av att en höjd kompetens och medvetenhet om EUs möjligheter 

i länet kommer kunna leda till ett bättre genomförande av ’Uppländsk Drivkraft’. På 

följande sida framgår de insatser som Regionförbundet pekat ut som särskilt viktiga under 

respektive år. Som noteras hakar flera delar i varandra över de två åren, vilket också 

tyder på att det är mer långsiktigt prioriterade områden. Inom ’Tillgängliga Uppsala’ är 

exempelvis arbetet fokuserat på Länstransportplanen, inom ’Innovativa Uppsala’ lyfts 

särskilt energiområdet fram och inom ’Kompetenta Uppsala’ finns en viss tyngd på att 

etableringen av collegeutbildningar. 


11 (39)

12 (39) 

Prioriterade insatser hos Regionförbundet utifrån verksamhetsplanen för 2009 och 2010 

2009 2010 

Upprätta och fastställa Länstransportplan 

2010- 2020 samt medverka i arbetet med 

den nationella väg- och järnvägsplanen 

2010-2020 

Genomföra en utredning om Upplands 

Lokaltrafiks ägarstruktur 

(Tillgängliga Uppsala län ) 

Driva på utvecklingen av förnybar energi 

som tillväxtbransch och särskilt profilområde 

för Uppsala län 

Stödja Östhammars kommun i de beslut 

kommunen tar kring etablering av slutförvar 

i Forsmark. 

(Innovativa Uppsala län) 

• Etablera Vård- och omsorgscollege i Uppsala 

län 

(Kompetenta Uppsala län) 

• Stödja implementering av länets gemensamma 

folkhälsopolicy 

(Attraktiva Uppsala län) 

• Handlingsplan för att öka EU-engagemanget i 

Uppsala län 

(EU-aktiva Uppsala län) 

Genomföra länstransportplanen och 

medverka i genomförandet av den nationella 

investeringsplanen. 

Skapa en mer tillgänglig region genom 

utveckling av delregionala stråk. 

(Tillgängliga Uppsala län) 

Stödja utvecklingen av Uppsala som en 

internationellt konkurrenskraftig energiregion 

med utgångspunkt från länets energinätverk 

samt uppförandet av Energihuset Uppsala. Insatser 

sker genom Regionförbundets aktiva 

medverkan i STUNS. 

Bidra till ett positivt regionalt utfall av 

mervärdesavtalet mellan Östhammar och SKB 

kring slutförvarsetableringen i Forsmark. 

Bidra till en positiv utveckling av regionens 

lifescience kluster. 

(Innovativa Uppsala län) 

Förbereda genomförande av den nya 

gymnasieskolan i Uppsala län. 

Öka samspelet mellan arbetslivet och 

utbildningsanordnare, inom ramen för EUprojektet 

Kompetensforum Uppsala län, samt stödja 

etableringen av olika collegebildningar och 

branschvisa samarbeten i länet, enligt modell 

från Vård- och omsorgscollege samt 

Teknik- och Energicollege. 

(Kompetenta Uppsala län) 

Utifrån folkhälsopolicyn fortsätta arbetet med 

metodutveckling för samverkan inom områdena 

barn och ungdomar/föräldrastöd, äldre/ 

fallskadeprevention, alkohol och droger 

samt föreslå kommande insatsområden. 

(Attraktiva Uppsala län) 

Etablera en regional plattform för EUsamarbete 

och därigenom stärka kontakterna mellan 

kommunerna och landstinget respektive gentemot 

Uppsala universitet och SLU. Med denna 

plattform på plats kommer länets implementering 

av Östersjöstrategin att optimeras. 

Knyta nya kontakter med andra regioner av 

jämförbar storlek och profil, såsom Malopolska i 

Polen och Vallonien i Belgien. 

(EU-aktiva Uppsala län) 

2.4.2 TILLGÄNGLIGA UPPSALA LÄN - UTIFRÅN REGIONFÖRBUNDET 

Regionförbundet har ett givet huvudansvar för detta programområde inom Uppländsk 

Drivkraft. Egna effektmål finns för tre av de fyra planeringsmålen. Det planeringsmål som

saknar aktiviteter från Regionförbundet är Moderna kommunikationssystem som bl a 

handlar om att bygga ut IT-infrastrukturen i länet. Klart störst fokus och flest aktivitetsmål 

finns kopplat till planeringsmålet att De starka storregionala stråken har utvecklats vidare. 

Arbetet har av naturliga skäl fokuserats på länsplanen för regional transportinfrastruktur. 

2.4.3 KOMPETENTA UPPSALA LÄN - UTIFRÅN REGIONFÖRBUNDET 

Av de fyra planeringsmålen inom Uppländsk Drivkraft har Regionförbundet tagit ett tydligt 

grepp om framförallt ett av dessa för 2009-2010. Det gäller målet ”Utbildningen för livslångt 

lärande är utvecklat och av hög kvalitet”. Ett viktigt resultatmål för bägge åren har 

varit att arbeta för fler platser och bredare utbud av gymnasiala och eftergymnasiala yrkesutbildningar 

som baseras på faktiska behov av yrkeskompetens i arbetslivet. Arbetet 

har inriktats mot uppbyggnad av regionala strukturer för effektivare kompetensförsörjning 

där plattformen Kompetensforum är en viktig del tillsammans med satsningar på nya 

collegeutbildningar. 

2.4.4 INNOVATIVA UPPSALA LÄN – UTIFRÅN REGIONFÖRBUNDET 

I Regionförbundets övergripande prioriteringar lyftes särskilt energiområdet fram. Inom 

verksamheten för Innovativa Uppsala har de dock satt upp konkreta resultatmål för samtliga 

tre planeringsmål som finns upptaget i Uppländsk Drivkraft. Inom det första målet 

som handlar om att skapa ett gynnsamt företagsklimat är resultatmålet att ”skapa en bättre 

aktörssamverkan och infrastruktur för entreprenörskap” Detta resultatmål kopplar inte 

helt till någon av de aktuella handlingsinriktningarna i Uppländsk Drivkraft, men insatserna 

handlar bl a om att tydliggöra de regionala uppdragen till de organisationer som medfinansieras 

av Regionförbundet. Denna aktivitet är således direkt kopplad till de aktuella 

driftstöden. En annan insats tar fokus på att underlätta kapitalförsörjningen i länet bl a 

genom Almi och nya riskkapitalfonder. Ytterligare strukturinsatser inom detta område 

handlar om att se över stödstrukturen för företag i länet, liksom att påbörja arbetet med 

en regional näringslivsstrategi tillsammans med kommuner och övriga aktörer. 

Kopplat till det andra planeringsmålet från Uppländsk Drivkraft som är att utveckla länets 

konkurrenskraftiga branscher har fokuserats på att utveckla koncept och initiativ runt 

Energiområdet ihop med andra aktörer. Ett flertal aktivitetsmål ingår här som att stödja en 

permanentning av Energinätverket och uppförandet av Energihuset, samt fortsätta att 

vara ett stöd i samband med Östhammars slutförvar. Under 2010 tillkommer initiativ för 

att främja den långsiktiga utvecklingen av regionens Life-science kluster. 

Inom det tredje och sista planeringsmålet som handlar om att stärka näringslivets internationalisering 

ska Regionförbundet bl a arbeta fram en handlingsplan med ett genomförandeprojekt 

för att främja företags internationalisering i länet. 

Sammantaget gör vi bedömningen att Regionförbundet tar ett relativt brett grepp över 

handlingsinriktningarna för det Innovativa Uppsala, och där mycket av ansatsen i arbetet 

är av initierande, samordnande, stödjande och policyinriktad karaktär. 


13 (39)

14 (39) 

2.4.5 ATTRAKTIVA UPPSALA - UTIFRÅN REGIONFÖRBUNDET 

Regionförbundet har inte en lika omfattande eller tydlig koppling mellan sina insatser 

inom Attraktiva Uppsala och de fyra planringsinriktningarna som finns i Uppländsk Drivkraft. 

I 2009 års verksamhetsplan finns ett eget effektmål som är att Uppsala upplevs 

attraktivt för människor och inom detta är avsikten att ta fram ett handlingsprogram för 

länets samlade attraktivitetsarbete med utgångspunkt av just Uppländsk Drivkraft. Detta 

pekar i viss mån mot att hela programområdet har behov av att förtydligas och konkretiseras. 

I övrigt är Regionförbundets effektmål tydligast inriktade mot folkhälsoområdet och 

att koppla ihop folkhälsa med regional utveckling, liksom att skapa genomslag för den 

länsgemensamma folkhälsopolicyn. 

I verksamhetsplanen för 2010 har Regionförbundet kopplat sin egen verksamhet tydligare 

till Uppländsk Drivkraft och har två effektmål som kopplar direkt till planeringsmålen. Det 

första är Länet har utvecklat former för hållbar samhällsplanering där Regionförbundet 

har satt resultatmålet att öka samverkan mellan folkhälsa och regional utveckling, och till 

det fjärde planeringsmålet: Länet erbjuder god hälsa på lika villkor, har Regionförbundet 

skapat ett eget resultatmål som dock inte direkt kopplar till handlingsinriktningarna. Även 

här är resultatmålet kopplat till folkhälsoområdet och handlar om att skapa fungerande 

strukturer. 

Sammantaget har Regionförbundet lagt fokus på sitt uppdrag med folkhälsoområdet inom 

det Attraktiva Uppsala. Handlingsinriktningen från Uppländsk Drivkraft som handlar om 

att utveckla besöksnäring med utgångspunkt från länets kultur- och naturmiljöer fångas 

således inte alls upp i Regionförbundets verksamhetsplan. 

2.4.6 EU-AKTIVA UPPSALA LÄN - UTIFRÅN REGIONFÖRBUNDET 

Detta är avslutningsvis det verksamhetsområde som Regionförbundet prioriterat som inte 

direkt kopplar till något av Uppländsk Drivkrafts programområden. Syftet med att stärka 

EU-område är att lyfta andra aktörer i länet - bl a kommunerna– och öka deras kunskap 

och aktiviteter inom EU. Effektmålet är att Uppsala län drar ökad nytta av de möjligheter 

som ges av EU-medlemskapet och tillgängliga EU-program. Verksamhetsområdet har 

därmed både en generell uppgift kopplat till RUP, men passar också väl in på Innovativa 

Uppsalas planeringsmål om ökad internationalisering, där en av handlingsinriktningarna 

är att förstärka stöd- och kompetensfunktioner i länet. 

Som noteras har inte Regionförbundet någon verksamhet specifikt riktat mot programmålet 

för det Klimatneutrala Uppsala län.

3 REGIONFÖRBUNDETS STYRNING AV PROJEKTMEDEL 

OCH VERKSAMHETSSTÖD 

I det förra kapitlet tydliggjordes dels mål och innehåll i Uppländsk Drivkraft, dels Regionförbundets 

uppdrag och resurser och i vilken mån deras verksamhet formas utifrån ’Uppländsk 

Drivkraft’. Vi kunde konstatera att Regionförbundets verksamhet både utgår från 

Uppländsk Drivkraft och har tydliga uppdrag och roller inom de flesta programmålen. 

Som vi noterade i inledningen hanterar dessutom Regionförbundet sammantaget runt 20 

miljoner kronor per år som också ska användas för att bidra till uppfyllandet av målen i 

’Uppländsk Drivkraft’. I detta kapitel belyser vi på hur dessa sammantaget 40 miljoner 

kronor för 2009 och 2010 - i form av verksamhetsstöd till organisationer och form av regionala 

projektmedel – har använts och fördelats för att främja länets utveckling. Vi börjar 

med att se på de s.k. verksamhetsstöden. 

3.1 FÖRDELNING AV VERKSAMHETSSTÖD 2009-2010 

Regionförbundets verksamhetsstöd utgör ett centralt verktyg för att främja en fungerande 

infrastruktur för tillväxt och utveckling i länet. Budgeten har legat på 12,2 miljoner kr per 

år under 2009 och 2010. Under dessa år har ett 15-tal organisationer erhållit stöd, vilka 

framgår av figuren nedan. 

Regionförbundets bidrag till företagsfrämjande organisationer för 2009 och 2010 


Energihuset 

Uppsala Bio 

Knivsta NFC 

Enköpings NFC 

Nordupplands NFC 

Uppsala NFC 

Företagslotsen … 

AER 

Vallonbruk Uppland 

SEU-kontoret 

TekNo 

Drivhuset 

Coompanion 

Ung Företagsamhet 

STUNS 

Uppsala Tourism 

Almi (inkl UIC) 

150000 

15000 

30000 

60000 

100000 

68000 

500000 

70000 

200000 

250000 

300000 

450000 

450000 

600000 

800000 

2985000 

3140000 

2010 2009 

5775000 

5675000 

0 1000000 2000000 3000000 4000000 5000000 6000000 7000000 

15 (39)

16 (39) 

Det första som kan noteras av bilden är att vissa organisationer inte fått driftstöd under 

bägge åren. Från Regionförbundets sida har de sett att näringslivsorganisationerna haft 

en särskilt viktigt roll under lågkonjunkturen och att stödet ofta har stor betydelse för dessa 

organisationers överlevnad. Eftersom efterfrågan på stöd har varit större än tillgången 

har Regionförbundet i några fall kunnat använda projektmedel som komplement till driftstödet. 

Det innebär att samtliga organisationer i praktiken haft stöd under bägge åren, 

men ibland i form av projektmedel istället. Generellt gäller att stödet, både avseende organisation 

och nivåer, har haft ett relativt liknande utseende under de senaste åren. 

Det andra som framgår är att ett mindre antal, sex organisationer, står för hela 90 procent 

av det samlade driftstödet. Dessa kan ses som regionalt etablerade stöd- och plattformsorganisationer 

för näringslivsutveckling med inriktning på olika områden och målgrupper i 

stödsystemet. Genom Almi och Uppsala Tourism lägger Regionförbundet, genom sin roll 

som delägare, ut genomförandeuppdrag avseende stöd och servicen till små- och medelstora 

företag respektive länsuppdraget inom besöksnäringen. Dessa två organisationer 

får sammantaget omkring 75 procent av det totala verksamhetsstödet, vilket i sig bekräftar 

att de har en särskild betydelse för Regionförbundet i att utföra det regionala utvecklingsuppdraget. 

Nedan ges en kort beskrivning av organisationerna. 

Almi Företagspartner får ungefär hälften av det samlade driftstödet (per år) och är 

Regionförbundets kanske enskilt viktigaste verktyg för att främja ökat företagande 

och bidra till ett mer dynamiskt näringsliv i hela länet. Till Almis kärna hör finansiering 

samt rådgivning och affärsutveckling för innovatörer, nyföretagare och små och medelstora 

företag. Almis verksamhet täcker därigenom mycket av de områden som 

lyfts fram i Innovativa Uppsala under det första planeringsmålet som är inriktat mot 

breddsatsningar och ett gott företagsklimat. Men Almi har genom sin innovationsfokus 

också ett ben med i spetssatsningar inom det andra planeringsmålet. 

Uppsala Tourism som är länets turismorganisation får ungefär 25 procent av stödet 

per år. För Regionförbundet är stödet till turistorganisationen ett sätt att främja utvecklingen 

av privat och affärsturismen i länet för medlemmarnas räkning. Stödets 

koppling till Uppländsk Drivkraft finns både i form av tillväxtbransch inom ramen för 

Innovativa Uppsala och som en väg att utveckla natur- och kulturområden inom ramen 

för det Attraktiva Uppsala län. 

STUNS är regionens aktör för att utveckla samarbetet mellan universiteten i Uppsala, 

näringslivet och offentliga organisationer, med målet att förstärka Uppsalaregionens 

konkurrenskraft. STUNS kan framförallt sägas ha en viktig roll för att samordna och 

genomföra insatser inom de områden som lyfts fram inom Innovativa Uppsala inriktat 

mot spetssatsningar. STUNS fungerar bl a som plattform för större utvecklingsprojekt 

inom livsvetenskaper och energiområdet. 

Stödet till Ung företagsamhet, Drivhuset och Coompanion har Regionförbundet tagit 

över från medlemmarna. Verksamheterna är inriktade mot att främja attityder och ge 

stöd för ett ökat entreprenörskap. UF riktar in sig på gymnasieskolan och Drivhuset 

på det akademiska entreprenörskapet, medan Coompanion erbjuder stöd för alternativa 

driftformer och socialt företagande. Dessa organisationer täcker därmed också 

viktiga funktioner inom Innovativa Uppsala under det första planeringsmålet som är 

inriktat mot att skapa ett gynnsamt företagsklimat. I handlingsinriktningarna ingår 

både att bidra till positiva attityder till entreprenörskap och att satsa på social ekono-


mi. Stödet till Ung Företagsamhet passar också väl in på programmålet inom Kompetenta 

Uppsala län, som har en särskild handlingsinriktning om att främja ungas företagsamhet. 

Den resterande tiondelen av stödet gick under 2009 och 2010 till ytterligare ett tiotal organisationer. 

Bland dessa handlar hälften om stöd för att främja nyföretagande i länets 

kommuner, genom Nyföretagarcentra, respektive Företagslotsen i Uppsala. Samtliga 

dessa organisationer har fått projektmedel istället för bidrag under 2010. 

Bland övriga organisationer finns TekNo som drivs av universitetet och haft driftstöd 2009 

och senare projektmedel för 2010 för att driva ett delprojekt inom det stora Vinnovaprojektet 

Robotdalen, med syfte att höja teknikintresse för barn och ungdom. TekNobussen 

startade redan 2002 för att öka intresset hos för teknik och naturvetenskap och 

kan således också kopplas till målsättningar inom Kompetenta Uppsalas län. Såväl Regionförbundets 

stöd till SEU-kontoret (Stockholms Brysselkontor) som AER (Assembly of 

European Regions) är exempel på insatser för att främja länets internationella nätverk 

och medverkan i det Europeiska samarbetet. Dessa har en bred funktion men kopplar 

också tydligt till området Innovativa Uppsala och det tredje planeringsmålet inriktat på att 

stärka länets internationalisering genom internationella nätverk. 

Stödet till Vallonbruk i Uppland uppgår till 200 000 kronor per år, vilket innebär att Regionförbundet 

står för en dryg fjärdedel av det totala stödet. Stödet går till att främja en 

samlad satsning för att stärka upplevelseturismen runt Vallonbruken i Uppland, vilket 

kopplar till Attraktiva Uppsala län och besöksnäring inom kultur- och natur. Avslutningsvis 

har även Uppsala Bio och Energihuset fått bidrag på 500 000 kr respektive 150 000 kr för 

2010. Bägge dessa hör dessutom till de tydligt prioriterade spetsområdena både inom 

Uppländsk Drivkraft och som Regionförbundet har lagt särskilt fokus vid för 2009 och 

2010. 

I denna belysning har vi endast belyst hur Regionförbundet valt att fördela sina resurser 

mellan olika aktörer. Ett annat sätt att se på driftsstödets direkta betydelse för organisationerna 

är genom den hävstång (andel) som Regionförbundets insats har för organisationens 

finansiering som helhet. Hos de sex regionala organisationer som erhåller mest 

stöd i totala termer, framgår också tydligt att Regionförbundets medel har en mycket central 

betydelse för verksamheten. Vid sidan av Almi där ju Regionförbundet äger 49 procent 

vid sidan av staten, så är Ung Företagsamhet och Drivhuset de organisationer som 

Regionförbundet andelsmässigt lägger störst vikt vid med en grundfinansiering på mellan 

40-50 procent. Uppsala Tourism, STUNS och Coompanion har samtliga mellan 15-25 

procent av sin finansiering genom Regionförbundet. Den exakta andelen varierar något 

per år beroende på om projektmedel används som komplement. 

3.2 FÖRDELNING AV PROJEKTMEDEL 2009-2010 

3.2.1 ÖVERGRIPANDE BILD AV PROJEKTPORTFÖLJEN 

På samma vis som Regionförbundet har möjlighet att styra över användningen av driftstöden, 

har de ansvar för hur stödet för projektmedel används och fördelas på olika insatser 

i regionen. 

17 (39)

18 (39) 

Enligt Regionförbundets egen sammanställning över beslut avseende statliga projektmedel 

(1:1) för 2009 och 2010 har dessa fördelats på ett drygt 60-tal projekt. Dessa summerar 

till drygt 20 miljoner kronor, medan 1:1 anslaget per år har legat på drygt 8 miljoner 

kronor per år. Att dessa siffror inte överremsstämmer fullt kan bero på att några projekt 

beslutades tidigare. Detta har dock ingen större inverkan för denna belysning. Det intressanta 

här är att visa på hur Regionförbundets regionala projektportfölj ser ut i stora drag. 

Några intressanta frågor att belysa är bl a hur projekten fördelar sig över olika programmål 

i Uppländsk Drivkraft och vilken fokus och karaktär har de? Vem driver projekten, var 

utförs de och vilken roll och medverkan har Regionförbundet i projekten? Hur stor vikt har 

Regionförbundets finansieringsandel och hur mycket omsätter projekten i länet? Ytterligare 

en aspekt är om det går att se en tydlig linje i Regionförbundets satsningar i projekt i 

relation till driftstöden till organisationer som beskrivs ovan. 

Som sades inledningsvis är det en förutsättning att projekten kan relateras till något av 

det regionala utvecklingsprogrammets prioriterade områden och dess handlingsinriktningar 

för att det ska vara möjligt för Regionförbundet att stödja projektet. Prioriteringshöjande 

faktorer var bl a: 

Uttalat regionalt mervärde 

EU-finansiering 

Länsövergripande medverkan 

Medverkan från länets regionala aktörer 

Det har också noterats är programmålen i Uppländsk Drivkraft i vissa delar är överlappande 

vilket innebär att det kan vara svårt att entydigt placera ett projekt inom ett givet 

programmål. Den absoluta merparten av projekten – som vi kommer se - finns kopplat till 

programmålet det Innovativa Uppsala län. Det finns dock vissa projekt med entreprenörskaps- 

och näringslivsfrämjade inriktning som här placerats inom Kompetenta Uppsala 

respektive Attraktiva Uppsala som möjligen lika gärna skulle kunna kopplas till Innovativa 

Uppsala - och vice versa. Detta är egentligen bara en fråga om hur man väljer att avgränsa 

och definiera programmålens huvudsyfte. Denna avgränsning är som vi antytt inte helt 

klar i Uppländsk Drivkraft. 

Av figuren nedan framgår hur Regionförbundets projektmedel kan fördelas utifrån programmålen 

i Uppländsk Drivkraft. Så mycket som tre fjärdedelar av medlen ligger inom 

det Innovativa Uppsala län, vilket också genererar drygt hälften av de 60-tal projekten. 

Attraktiva Uppsala har ca 15 procent av medlen och också ett 15-tal projekt, Kompetenta 

Uppsala har 6 procent av medlen fördelat på åtta projekt, medan de två övriga programmålen 

i betydligt mindre utsträckning genererar utvecklingsprojekt med stöd av Regionförbundet. 

Detta följer givetvis av områdenas specifika karaktär. Inom det Tillgängliga Uppsala är 

arbetet i huvudsak av utrednings- och planeringskaraktär, vilket också speglar projektansatserna 

men också antalet, medan tillväxtarbetet kopplat till det Innovativa Uppsala län i 

mycket helt bygger på olika utvecklingsinsatser och projekt, som drivs i samverkan mellan 

olika aktörer i länet.

Regionförbundets projektmedel för 2009-2010 – kopplat till RUPs programmål 


Klimatneutrala Uppsala 

län 2% 

(0,3 Mkr) 


4% (0,7 Mkr') 


6% (1,3 Mkr) 


73% 

(14.9 mkr) 

Även om det är ett stort antal projekt så finns det en rätt tydlig koncentrering av resurserna 

till ett mindre antal större satsningar. De tio projekt som Regionförbundet valt att satsa 

mest på står för mer än 2/3 av de samlade projektmedlen, vilket framgår av följande figur. 

ALMI, 

Företags 

partner 

Öst; 4% 

Det 

innovativa 

sjukhuset; 

4% 


15% (3,1 Mkr) 

Uppsala 

Bio; 5% 

Mygg 

bekämpning 

i Nedre 

Dalälven; 7% 

PRIM - Processer och 

Relationer i Innovativa 

Miljöer; 11% 

e-fabriken; 7% 

KRUT, Kreativ utveckling; 

8% 

Demonstrationsmiljö för ökad 

kundnytta och affärsutveckling ; 

7% 

"IIM – Industrialiseringsprocesser 

i Innovativa Miljöer"; 7% 

ALMI, Regioninvest Östra 

Mellansverige; 7% 

PRIM - Processer och Relationer i Innovativa 

Miljöer 

KRUT, Kreativ utveckling 

”Demonstrationsmiljö för ökad kundnytta och 

affärsutveckling 2010-2013” 

"IIM – Industrialiseringsprocesser i Innovativa 

Miljöer" 

ALMI, Regioninvest Östra Mellansverige 

e-fabriken 

Myggbekämpningen i Nedre Dalälven 

Uppsala Bio 

Det innovativa sjukhuset 

ALMI, Företagspartner Öst 

19 (39)

20 (39) 

Dessutom ska noteras att nio av dessa tio återfinns inom programmålet för det Innovativa 

Uppsala. Det är endast satsningen på myggbekämpning vid Dalälven - som i detta fall har 

kopplats till det Attraktiva Uppsala – som tar sig in bland näringslivsprojekten. 

Till den mer övergripande bilden av projektportföljen kan tilläggas att de 60-tal projekten 

sammantaget drivs och ägs av ett 30-tal olika aktörer från lokal till nationell nivå. Regionförbundet 

i Uppsala står som ägare bakom sju projekt, vilka då i huvudsak har karaktären 

av utredning, analys eller initieringsinsatser. De vanligast förekommande projektägarna är 

annars Almi och STUNS, Länsstyrelsen och universiteten. Noterbart är att de sex organisationer 

som fick störst andel av driftstöden också står som ägare bakom en stor andel 

av projekten (var fjärde projekt). Detta ger således både en bild av att det finns ett antal 

viktiga plattformsaktörer som har en stor del i utförandet av den regionala projektverksamhet 

i länet, samtidigt som bilden även visar att det finns möjlighet för många andra 

aktörer att vara med och driva egna projekt. 

Ett annat generellt konstaterande är att projekten oftast är av regional karaktär, endast i 

fåtalet fall är det rent lokala initiativ som drivs av enskilda kommuner. Desto vanligare är 

det med storregionala projekt över länsgränserna, vilket gäller i ett tiotal fall och inom de 

flesta programmålen. Finansieringsmässigt är ofta såväl nationella aktörer och myndigheter, 

som EU-medel viktiga delar för genomförandet. Uppskattningsvis ingår EU-medel i 

omkring 70 procent av projekten vilket också ligger i linje med Regionförbundets ambition 

att stärka användningen av EU-stöden. 

På den övergripande nivån kan vi således konstatera och bekräfta att Regionförbundet 

tydligt använder sig av de prioriteringshöjande faktorerna enligt de ramar som satts upp. 

Kopplat till finansieringen av projekten finns också ett viktigt klargörande, nämligen att 

Regionförbundets projektmedel endast utgör en källa för projektens finansiering. I själva 

verket utgör Regionförbundet medel i de allra flesta fall endast en mycket liten del av den 

totala projektbudgeten. Däremot blir ofta Regionförbundet, genom sin uppgift att hantera 

projektmedlen, en direkt avgörande instans för att projekten ska bli av därmed också 

komma åt andra finansieringskällor i form av nationella och internationella resurser i form 

av EU-medel. Regionförbundet har därför en central funktion både som dörröppnare och 

gate-keeper för de aktörer som vill driva olika projekt. Som framgår av tabellen på följande 

sida resulterar Regionförbundets 20 miljoner kronor för 2009-2010 till en projektportfölj 

på upp mot en halv miljard kronor (453 miljoner kronor). Regionförbundets direkta betydelse 

i pengar motsvarar alltså mindre än 5 procent. Å andra sidan kan hävdas att detta 

öppnar dörrar för andra resurser lokalt, regionalt, nationellt och internationellt som ger en 

hävstångseffekt som motsvarar 20 gånger insatsen. 

Som vi kommer att visa senare är det inom det Innovativa Uppsala län som huvuddelen 

av både Regionförbundets medel och medfinansieringen är som störst. Det är speciellt 

några projekt av flerlänskaraktär som driver upp totalbudgeten markant. Om vi väljer att 

tro att dessa medel också används jämt över länen blir Uppsalas andel givetvis mindre. I 

stället för 450 miljoner skulle det istället handla om runt 270 miljoner kronor i länet, vilket 

också får sägas vara en ansenlig summa. Dessa siffror framgår i parantes i tabellen på 

följande sida.

Regionförbundets projektmedel i förhållande till total projektbudget per programmål 

RFs insats Tot projektbudget RFs andel 

TOTAL 20,5 Mkr 456 Mkr (268 Mkr) 4,5% (7,6%) 

Innovativa Uppsala län 14,9 Mkr 413 Mkr (222 Mkr) 3,6 % (6,7%) 

Attraktiva Uppsala län 3,1 Mkr 37,5 Mkr 8% 

Kompetenta Uppsala län 1,3 Mkr 5,5 Mkr 24% 

Tillgängliga Uppsala län 0,7 Mkr 

Klimatneutrala Uppsala län 0,3 Mkr 

I den följande analysen av projektportföljens utseende och innehåll kommer vi således ha 

störst fokus på det Innovativa Uppsala län som både står för merparten av projektmedlen 

och merparten av projekten. Vi kommer även att belysa projekten kopplat till det Attraktiva 

Uppsala län och Kompetenta Uppsala län eftersom flera av dessa har en tydligt regional 

utvecklingskaraktär. 

För de två andra programmålen kan följande kort noteras. Inom det Tillgängliga Uppsala 

län ingår fyra projekt som samtliga är av planerings- och utredningskaraktär med fokus på 

infrastruktur och kollektivtrafiklösningar i ett regionalt och storregionalt perspektiv. Projekten 

ligger samtliga väl i linje för planeringsmålen inom RUP. Inom målet för det Klimatneutrala 

Uppsala län har inte Regionförbundet någon egen särskild verksamhet, utan insatserna 

utgår i mycket från Länsstyrelsens roll på området. Av de tre projekten som Regionförbundet 

medverkat med finansiering till handlar två om energieffektivisering och ett 

om att ta fram planeringsunderlag för vindkraftutveckling. 

3.2.2 PROJEKTMEDEL INOM DET INNOVATIVA UPPSALA LÄN 

Nästan tre fjärdedelar av Regionförbundets projektmedel kan direkt kopplas till Uppländsk 

Drivkrafts programmål för det Innovativa Uppsala län. Att sedan göra en vattentät uppdelning 

av dessa projekt efter de tre planeringsmålen låter sig inte göras helt lätt. Tydligast 

blir detta när det gäller näringslivets internationalisering som är lite svårt att avgränsa 

som eget område eftersom det ofta är beroende av verksamheten inom de två andra 

planeringsmålen. 

Vi har därför gjort en egen underkategorisering av projekten för att tydligare beskriva 

dess karaktär, innehåll och koppling till Uppländsk Drivkraft. Det första som blir tydligt av 

denna uppdelning är den andelsmässigt stora summan av Regionförbundets projektmedel 

som ligger inom den skapade kategori för Innovationer, kluster och branschutveckling 

(vilket kan motsvaras av Uppländsk Drivkrafts andra planeringsmål Länets konkurrenskraftiga 

branscher utvecklas starkt). Hit går så mycket som 75 procent av resurserna 

inom området (eller hälften av Regionförbundets samlade projektmedel.) 

Regionförbundets projektmedel ger således en mycket stor tyngd åt arbetet med att stärka 

innovationer och tillväxtbranscher i länet. 


21 (39)

22 (39) 

RF insats Tot budget RFs andel 

Innovativa Uppsala län 14,9 Mkr 413 Mkr 4% 

Företagsservice: rådgivning/affärsutv, nyföretagande, internat, 3,1 MKr 78 Mkr 4% 

e-fabriken 1500000 23196460 6% 

ALMI, Företagspartner Öst 742000 47840000 2% 

Samverkan mellan aktörer för regional tillväxt, SMART 27000 333000 8% 

Företagslotsen Uppsala 68000 1275000 5% 

ALMI, Internationalisering 168000 980000 17% 

Trade Region Uppsala Europe, TRUE 35000 175000 20% 

Håbo kommun, nyföretagarinsatser 50000 100000 50% 

Utveckling av länets nyföretagarcentra 295000 3000000 10% 

ALMI, Kvinnor på väg 2009 100000 451000 22% 

Coompanion, utvecklingsprojekt 100000 200000 50% 

Ungas Entreprenörskap 0,4 Mkr 5,3 Mkr 8% 

Breddning av Ung Företagsamhets verksamhet 150000 300000 50% 

Emax Sverige 2009 25000 2346500 1% 

Emax Sverige 2010 25000 2346500 1% 

Drivhuset Campus 100000 100000 100% 

Ung Företagsamhet - Roadshow 100000 200000 50% 

Kapitalförsörjning 1,5 Mkr 160 Mkr 1% 

Riskvilligt kapital 50000 175000 29% 

ALMI, Regioninvest Östra Mellansverige 1500000 160000000 1% 

Innovationer, kluster och branschutveckling 9,7 Mkr 170 MKr 6% 

PRIM - Processer och Relationer i Innovativa Miljöer 2310000 58044000 4% 

KRUT, Kreativ utveckling 1613000 25812992 6% 

"IIM – Industrialiseringsprocesser i Innovativa Miljöer" 1500000 13500000 11% 

Uppsala Bio 1000000 40000000 3% 

Det innovativa sjukhuset 900000 14000000 6% 

Uppsala Energy Initiative 2009 200000 400000 50% 

Demonstrationsmiljö för ökad kundnytta och affärsutveckling 2010-2013 1500000 8235000 18% 

Miljödrivna marknader - Demonstrationsmiljö förstudie 150000 400000 38% 

ECREIN+: European Clusters and regions for Eco-Innovation Network Plus 330000 1300000 25% 

Biogas Öst - InfraBiogas Öst 85000 6477000 1% 

"Utnyttjande av Forsmarks spillvärmevatten" 75000 450000 17% 

Hästkluster i Mälarregionen 75000 625000 12% 

Regionala mötesplatser och konferenser etc 0,13 Mkr 0,7 Mkr 17% 

Företagargalan 70000 500000 15% 

AIESEC - konferens - Engage 12000 70018 17% 

Distinget 50000 175000 29% 

Projekten ovan inom innovation, kluster och branschutveckling kan sägas ha tre huvudsakliga 

inriktningar. Den första handlar om att stärka Uppsalas innovationsmiljöer och 

processer för att öka kommersialiseringen av idéer och forskning inom regionen. De två 

projekten PRIM och IIM utgör en kärna med STUNS respektive Uppsala Innovation Center 

som projektägare. Även projektet Det innovativa sjukhuset handlar om hur man ökar 

omsättningen av idéer till produkter och tjänster inom vården. 

Den andra inriktningen handlar om insatser för att stärka och kommersialisera energi som 

utvecklingsområde i regionen. Detta lyfts fram både inom Uppländsk Drivkraft och har 

varit tydligt prioriterat även i Regionförbundets verksamhetsplaner. Fyra projekt har direkt 

koppling till detta tema: Uppsala Energy Initiativ, Demonstrationsmiljö (förstudie och utvecklingsprojekt) 

samt ECREIN, ett interregprojekt som ska öka kunskapen om hur verktyg 

kan utvecklas för miljöinnovationer. Två ytterligare projekt med energi- och miljötema

är det flerregionala projektet Biogas Öst som utreder om en framtida kommersiell storskalig 

biogasutveckling är möjlig i regionen. 

Som en tredje inriktning finns regionens fortsatta arbete med fokus på Life Science där 

länet genom Uppsala Bio har fått del av Vinnova-finansiering under tio år fram till 2013. 

Här hamnar fokus alltmer på frågan om hur den fortsatta verksamheten ska drivas och 

finansieras efter denna tid. Vid sidan av dessa tre tydligt innovationsorienterade utvecklingsspår 

kan sedan ytterligare ett projekt relateras, KRUT. Projektet som har en budget 

på 25 miljoner kronor och drivs genom samverkan mellan sex län, har som mål att utveckla 

den kreativa sektorn som tillväxtbransch. Meningen är också att tillsätta en klustermotor 

för att driva den fortsatta utvecklingen av området i länet. 

Gemensamt för detta område, vars projekt har en sammantagen budget på 170 miljoner 

kronor, är att det också i grunden finns ett tydligt nationellt intresse av att driva på och 

främja innovationsprocesser både generellt och specifikt inom områden som energi/miljö, 

hälsa/sjukvård och kreativa näringar. Det är i hög utsträckning detta som gjort att det har 

funnits relativt gott om medfinansiering inom området. Vissa delsektorer har kommit längre 

med etablerade nätverk och tydliga utvecklingsprocesser medan andra fortfarande i 

mycket handlar om att lära och utforska för att hitta fungerande verktyg och effektiva 

stödprocesser. 

Om vi blickar vidare i portföljen inom det Innovativa Uppsala län har vi satt upp ytterligare 

tre underkategorier med fokus på Entreprenörskap, Ungas Entreprenörskap och insatser 

för Kapitalförsörjning. Samtliga dessa har en mycket tydlig bäring på handlingsinriktningar 

inom planeringsmålet Uppsala län tillhandahåller ett gynnsamt företagsklimat. I projektantal 

och resursmässigt görs flest insatser för att främja ett växande Entreprenörskap. Här 

ingår ett tiotal projekt där Regionförbundet har lagt ca 3 miljoner kr till projekt som omsluter 

78 miljoner kronor. Inriktningsmässigt finns å ena sidan projekt av utredningskaraktär - 

som SMART och TRUE, som syftar till att åstadkomma en bättre generell stödstruktur i 

regionen för företag respektive mer specifika stödsystem för att främja företags internationalisering 

– och å andra sidan av mer renodlade utvecklingsprojekt. De två största 

projekten är dels Företagspartner Öst, ett flerlänsprojekt som drivs av Almi, med syfte att 

ge mer riktade och coachande insatser till företag i länet som önskar utveckla sinaffärer, 

dels E-fabriken, som både är inriktat mot rådgivning och utveckling av nyföretagande och 

etablerade företag som vill vidga sina marknader. Bägge dessa projekt har avslutats under 

2010 och anses ha nått ut till nya företag med sina tjänster och genererat såväl nya 

och växande företag. 

Vidare finns två projekt mot mer riktade målgrupper, dels Kvinnor på väg med särskilt 

stöd för kvinnors företagande (som egentligen är ett delprojekt inom det större Företagspartner 

Öst), dels ett utvecklingsprojekt inom Coompanion med syfte att utveckla den 

sociala ekonomin. Avslutningsvis görs också flera insatser för att stärka nyföretagandet 

lokalt i länet genom medel för att utveckla länets Nyföretagarcentrum, Företagslotsen i 

Uppsala, nyföretagarcentrum i Håbo. Inom detta område blir bilden att de befintliga insatserna 

främst kanaliseras genom etablerade stödorganisationer där Almi står för det länsövergripande 

arbetet medan det finns fler varianter och aktörer för att ytterligare stärka 

det lokala entreprenörskapet. Det finns också en tydlig koppling mellan projektaktörer och 

de organisationer som också har driftstöd från Regionförbundet. Samtidigt är det tydligt 

att det också pågår en översyn och ett arbete som drivs av Regionförbundet om hur stödet 

ska kunna förbättras och bli mer effektivt och samordnat bl a genom SMARTutredningen. 


23 (39)

24 (39) 

Ett uttalat handlingsmål i RUP är också att främja attityder till entreprenörskap. Detta sker 

både genom ovan angivna insatser, men kanske mer uttalat genom inriktade insatser till 

ungdomar. Genom verksamhetsstöden har Regionförbundet gett organisationerna Ung 

Företagsamhet respektive Drivhuset en viktig roll för detta uppdrag. I rena projektmedel 

handlar det om ca 400 000 kr som Regionförbundet lägger på att främja Ungas Entreprenörskap 

och huvuddelen av dessa går också till insatser genom dessa organisationer 

för att vidareutveckla sin verksamhet och nå ut till fler unga. E-max som är med i tabellen 

är ett nationellt entreprenörskapsevenemang för unga som Regionförbundet medverkat 

ekonomiskt till. Som tidigare noterats ingår ungas entreprenörskap även som ett handlingsmål 

inom det Kompetenta Uppsala län, vilket gör att dessa insatser också ska kopplas 

till det området. 

Ytterligare ett handlingsmål är att underlätta kapitalförsörjningen för länets företag i 

olika utvecklingsfaser. En ny infrastruktur för att främja tillgången till riskkapital (ägarkapital) 

för mindre företag i tidigare skeden har här tillkommit genom de nybildade regionala 

investeringsfonderna. Uppsala län ingår i Regioninvest Östra Mellansverige ihop med 

fem andra län. Fonden ska vara revolverande och den samlade budgeten ligger på 160 

miljoner kronor (320 miljoner inklusive privat medfinansiering) varav Regionförbundet gått 

in med 1,5 miljoner. Vid sidan av detta projekt har även STUNS fått medel för att utreda 

begränsningarna för innovationsföretag att hitta investerare. Detta kopplar således mer till 

att stärka kapitalförsörjningen inom innovationsområdet. 

Hur kommer då Uppländsk Drivkrafts. tredje planeringsmål om ökad Internationalisering 

in i projektportföljen. Vi anser som tidigare antytts att internationalisering kanske snarare 

ska ses som en tillväxtstrategi och verktyg än ett planeringsmål likställt med breddföretagande 

och spetsföretagande. Samtidigt har internationalisering en central roll i hela ansatsen 

i Uppländsk Drivkraft. Insatser för att främja internationalisering och internationella 

nätverk finns också med som ganska självklara delar i flera av innovations- och branschprojekten. 

Dessutom finns åtminstone två separata projekt – Almi internationalisering och 

TRUE – som har ett specifikt mål att främja små och medelstora företags marknadsutvidgning. 

Det första är en satsning inom ramen för Exportrådets program ”Steps to Export” 

med särskilt fokus på e-handel och länderseminarier, medan TRUE handlade om att 

lägga en grund för ett stärkt och mer samordnat stödsystem för internationalisering för 

SME. 

Om vi summerar projektportföljen för att främja det Innovativa Uppsala län, måste vi återigen 

betona att en mycket stor del av Regionförbundets projektmedel är inriktat mot det 

andra planeringsmålet att stärka länets konkurrenskraftiga branscher. Kontrasten blir 

särskilt stor i jämförelse med de satsningar som görs exempelvis för att främja attityder till 

entreprenörskap och ungas företagande. Vi kan vidare se att projekten sammantaget 

involverar ett stort antal aktörer på olika nivåer, samtidigt som det finns en tydlig aktörskärna, 

dels inom det innovativa området runt STUNS och UIC (som ju i sin tur fångar upp 

flera aktörer), dels inom entreprenörskapsfrämjande området med Almi som motsvarande 

huvudaktör, även om det också här finns fler aktörer främst kopplat till nyföretagande eller 

mot särskilda målgrupper. 

Regionförbundet har framförallt en roll som möjliggörare av dessa insatser genom sina 

projektmedel, men genom projekten framgår att de även har en viktig samordnande och 

pådrivande roll för det mer startegiskt inriktade arbetet med att skapa ett mer effektivt och 

samordnat stödsystem. Som noterats drivs också flertalet av projekten av de organisatio-

ner som Regionförbundet prioriterat driftstöd åt. Kopplingen mellan projektens inriktning 

och Uppländsk Drivkrafts prioriterade planerings- och handlingsmål inom det Innovativa 

Uppsala måste allmänt sägas vara god, samtidigt som det kan konstateras att projektportföljen 

rent budgetmässigt inte följer någon fördelningsprincip över de tre planeringsmålen. 

3.2.3 PROJEKTMEDEL INOM DET ATTRAKTIVA UPPSALA LÄN 

I förra kapitlet framgick att Regionförbundets insatser inom det Attraktiva Uppsala inte är 

så täckande sett utifrån de fyra planringsmålen i Uppländsk Drivkraft. Medan Regionförbundets 

effektmål är tydligt inriktade mot folkhälsoområdet, så fångar det Attraktiva Uppsala 

upp en bredd från samhällsplanering och boende till god hälsa och utvecklade kultur 

och naturmiljöer. Detta är ett område där mycket av arbetet handlar om långsiktig planering 

och att driva utvecklingsfrågor för att stärka Uppsala som en välmående region. En 

del av detta utvecklingsarbete passar dock bra i att driva i projektform. 

Av de 15-tal projekt som fått stöd av Regionförbundet anser vi att de i huvudsak kopplar 

till det tredje planeringsmålet att länets natur- och kulturmiljöer är utvecklade och synliggjorda 

och särskilt med koppling till handlingsinriktningen att utveckla besöksnäringen. 

Sedan finns det vissa projekt som kanske främst relaterar till det brett uttalade programmålet 

om goda livsvillkor och attraktivt boende. Vi har således valt att dela upp projekten i 

två undergrupper för att tydliggöra insatserna. De flesta projekten syftar till att utveckla 

besöksnäringen och är exempel på ett område som delvis överlappas av det Innovativa 

Uppsala där besöksnäringen ses i termer av en tillväxtbransch. I detta fall har således 

samtliga besöksnäringsprojekt samlats under det Attraktiva Uppsala län. 


Attraktiva Uppsala län 3,1 Mkr 37,5 Mkr 8% 

Besöksnäring 0,83 Mkr 5,1 Mkr 16% 

I turistens spår 200000 1829125 11% 

Lövstabruk - turistmagnet i Vallonbruken 180000 1975000 9% 

Inventering av företagare i besöksnäringen i Uppsala län 2010 155000 310000 50% 

Turismakademin 100000 400000 25% 

Vikingar med förfäder 75000 125000 60% 

Internationell affärsutveckling med vikingar som tema 75000 300000 25% 

Vallonbruk i Uppland - verksamhetsutveckling 25000 225000 11% 

Fiskeguide, Upplandsstiftelsen 25000 50000 50% 

Övrig attraktionkraft - folkhälsa, landsbygd, kultur, natur 2,3 Mkr 32 Mkr 7% 

Myggbekämpningen i Nedre Dalälven 1379000 27000000 5% 

Folkhälsa för regional utveckling 35000 1761280 2% 

Inventering av drivmedelsanläggningar 20000 40000 50% 

Carl von Linné och världsarvet 100000 1400000 7% 

Vägvisare till kulturen och naturen 60000 450000 13% 

Uppländsk Drivkraft - Implementering av RUP 300000 600000 50% 

Regionkommitténs byråmöte 10-11 september 2009 400000 1110000 36% 

Av den övergripande bilden kan noteras att ca 3 miljoner av Regionförbundets medel går 

till detta programmål som växlas upp till drygt 37 miljoner kr. Ett projekt – Myggbekämpning 

i Dalälven – står dock för en mycket stor andel. Bortser vi från denna i sig viktiga 

insats för boende och besökare runt dalälven rör det sig istället om 1,7 miljoner som växlas 

upp till ca 10 miljoner kronor. Även här finns en bredd av utförare, varav Uppsala Tou- 


25 (39)

26 (39) 

rism med Regionförbundet som delägare utgör en, samt Vallonbruk i Uppsala som också 

haft årliga verksamhetsstöd. 

Projekten med fokus på besöksnäring varierar mellan utredning, verksamhetsutveckling, 

marknadsföring och mer tematiska utvecklingsinsatser oftast med en destination i grunden. 

Exempel på detta är viljan att utveckla bruksmiljöerna och Uppsalas vikingahistoria 

där bl a Regionförbundet varit pådrivande genom en förstudie om att utveckla den internationella 

marknaden för vikingaturism. Gemensamt för flera av insatserna är att de utgår 

från de specifika natur- och kulturmiljöer som finns i länet. 

Inom kategorin övrig attraktionskraft ingår även projekt som utgår från att ta vara på unika 

natur- och kulturmiljöer och som därigenom bidrar till att stärka såväl upplevelser för besökare 

som för boende i länet. Kulturarvet efter Carl von Linné och guideboken om sevärdheter 

i länet är exempel på detta. Regionförbundet medverkar även här i ett flerlänsprojekt 

som handlar om att integrera folkhälsa i regional utveckling, vilket också är den 

insats som tydligast ligger i linje med inriktningen i verksamhetsplanen. Inom denna kategori 

får också implementeringen av RUP och Regionkommitténs möte ingå som båda i 

viss mån handlar om värdskap och att sprida bilden av länet så väl inom som utanför 

länets gränser. 

Sammantaget blir det bestående intrycket av projektinsatserna mot detta programmål att 

det inte finns så tydligt fokus – samtidigt som det ska sägas att Uppländsk Drivkraft i detta 

fall inte heller ger så tydliga signaler för fokuserade insatser. Det är möjligt att den affärsinriktade 

besöksnäringen för tydlighetens skull hellre skulle kopplas till branschutveckling 

inom det Innovativa Uppsala. Samtidigt förefaller det från portföljen ännu saknas en tydlig 

linje i dessa insatser utifrån ett branschperspektiv. Det är möjligt att den pågående förändringen 

av organisationen för turismutvecklingen i länet med dels ett nytt destinationsbolag 

inom Uppsala kommun och dels en länsturismorganisation (vilket ännu inte är klart) 

kan komma att påverka detta framöver. 

3.2.4 PROJEKTMEDEL INOM DET KOMPETENTA UPPSALA LÄN 

Det finns en dryg handfull utvecklingsprojekt som kopplar till programmålet inom det 

Kompetenta Uppsala län. Regionförbundets insats ligger på 1,3 miljoner och projekten 

har en sammantagen budget på drygt 5 miljoner kr. Det är huvudsakligen universiteten 

och Regionförbundet som står bakom projekten. Projekten relaterar tydligast till de två 

första planeringsmålen om att dels förbereda ungdomar för arbetslivet, dels att skapa 

utbildningar för ett livslång lärande. 

Inom det senare ingår satsningar på nya collegeutbildningar där Regionförbundet har 

drivit på och satsat medel för en processamordnare för utvecklingen av ett Vård- och 

omsorgscollege. Ytterligare en satsning handlar om att skapa ett traineeprogram för att få 

ungdomar med akademisk utbildning att bli intresserade för svensk möbel- och träindustri. 

SLU är projektägare för projektet som drivs ihop med närliggande län.


Kompetenta Uppsala län 1,3 Mkr 5,5 Mkr 24% 

Kompetensutveckling bransch 0,86 Mkr 3,8 Mkr 23% 

Processamordnare Vård- och omsorgscollege 400000 600000 67% 

Träinee, Trainee för mellansvensk träindustri 360000 3000000 12% 

Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) - utvärdering 55000 55000 100% 

Mellansvensk Träindustri, förstudie trainee-projekt 50000 100000 50% 

Ungas kompetens - entreprenörskap och forskning 0,45 Mkr 1,8 Mkr 25% 

TechNo - Robotdalen 300000 1458000 21% 

Sommarlovsentreprenörerna - Håbo kommun 60000 171000 35% 

Sommarlovsentreprenörerna - Heby kommun 40000 120000 33% 

Uppsala Creativity Day 55000 55000 100% 

Relaterat till det första planeringsmålet är det några projekt som handlar om att väcka och 

stärka ungdomars intresse för teknik, forskning och entreprenörskap. Det största projektet 

är TechNo som drivs av universitet och som är ett delprojekt inom ramen för Vinnovaprojektet 

Robotdalen. Syftet är att genom insatser till lärare kunna öka intresset hos barn 

och ungdomar för teknik och entreprenörskap. Ytterligare insatser på temat att väcka 

engagemang och entreprenörsintresset finns i de tre mindre projekten, där Sommarlovsentreprenörerna 

bl a låter ungdomar driva företag som sommarjobb under fyra sommarveckor, 

medan Uppsala Creativity Day ger ett tillfälle för forskare, doktorander och studenter 

att träffa varandra privata företag. 

Sammantaget kan vi notera att Regionförbundets projektmedel inte har så central roll för 

genomförandet av målen i Uppländsk Drivkraft inom detta område. Arbetet bedrivs som 

noterats tidigare i högre utsträckning på andra sätt och genom andra plattformar. En viktig 

sådan är Kompetensforum där branscher och utbildningsanordnare möts kring framtidens 

kompetensbehov. Kompetensforum finansieras med 1,7 mkr från ERUF och arbetstid 

från regionala samarbetspartners. 

Projekten inom detta programområde går också i viss mån att koppla även till det Innovativa 

Uppsala län. De attityd- och entreprenörsfrämjande projekten har exempelvis tydlig 

bäring på handlingsinriktningen om mer positiva attityder till företagande, och de två 

andra projekten handlar ytterst om att skapa kompetensförutsättningar för en fortsatt 

utveckling av viktiga branscher i länet. 


27 (39)

28 (39) 

4 AVSLUTANDE DISKUSSION OM MEDLENS RELEVANS 

OCH EFFEKTIVITET 

4.1 INLEDNING 

I detta kapitel ska vi dra ihop de olika trådarna och diskutera kring vilken relevans och 

effektivitet som Regionförbundets finansiella resurser har för det regionala utvecklingsarbetet. 

Huvudfrågan för detta uppdrag var om Regionförbundet gör ”rätt saker”, och om 

användningen av projektmedel och verksamhetsstöd använts på bästa sätt för att uppnå 

målen i Uppländsk Drivkraft. 

Frågan handlar därför både om Regionförbundets prioritering av inriktning och användning 

av medlen är rätt (från kap 3) utifrån aspekten att det har en tydlig relevans mot uttalade 

mål och ansatser i RUP och från Regionförbundets egen verksamhetsplan (från kap 

2). Sedan tillkommer även frågan om insatserna har varit rätt så tillvida att de har varit 

anpassade för att generera bästa möjliga effekt ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. 

När vi inledde detta uppdrag framkom att det fanns vissa föreställningar om det regionala 

utvecklingsuppdraget i Uppsala län. Dessa handlade bl a om det är för låg aktivitet, att 

det inte finns några regionala utvecklingsmedel, samt att Regionförbundets verksamhet 

spretar för mycket. 

Med utgångspunkt av den genomförda belysningen av både ansatser och insatser i länet 

kan vi inledningsvis kort reflektera kring detta. Ett första konstaterande är att Regionförbundet 

har ett brett uppdrag som spänner över flera områden, och även ett ansvar att 

vara sammanhållande för det regionala utvecklingsuppdraget, vilket leder till att de måste 

hålla ett brett perspektiv för att kunna hantera den rollen. Ett problem kan givetvis ligga i 

att både lyckas hålla bredd och samtidigt vara tillräckligt insatt för att kunna ta rätt beslut 

och göra rätt saker. 

Den eventuella kritik som framförts om det inte händer något i regionen inom utvecklingsområdet 

tror vi att denna utvärdering delvis kan avfärda. Vi ser en rätt betydande aktivitet 

runt om i länet både genom projekt och genom övriga organisationers verksamhet. Ser vi 

specifikt till Regionförbundets aktiviteter kopplade till Uppländsk Drivkraft - som inte baseras 

på de finansiella medel - framgår det också att utvecklingsarbetet bedrivs på många 

områden och fronter, där Regionförbudet ofta bara är en av många aktörer. Angående 

åsikten att Uppsala län har lite regionala projektmedel att bedriva utvecklingsarbete med 

så är det givetvis sant i ett nationellt perspektiv. 

Samtidigt har denna utvärdering tydligt kunna peka på att Regionförbundets begränsade 

projektmedel utgör en viktig hävstång för att mångfaldiga dessa pengar till regionen, genom 

externa medel från exempelvis nationella myndigheter och från EU. Som vi noterat 

genererar 20 miljoner från Regionförbundets resurser på minst en kvarts miljard kronor i 

länet genom olika utvecklingsprojekt. 

Är det då rätt insatser som görs utifrån målen i Uppländsk Drivkraft och kan man hävda 

att detta är en effektiv användning och styrning av de offentliga medlen. Eller går det att 

styra resurserna på ett än mer ändamålsenligt vis? 

I det följande försöker vi besvara detta i några olika steg.

4.2 BEDÖMNING AV KOPPLING MELLAN REGIONFÖRBUNDETS 

VERKSAMHETSPLAN OCH MÅLEN I UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 

Även om denna utvärdering inte haft fokus på själva utförandet av Regionförbundets 

verksamhetsplan har vi samtidigt sagt att verksamheten också måste gå i takt och relatera 

till hur de prioriterar och använder sina finansiella resurser i form av driftstöd och regionala 

projektmedel. Bedömningen av Regionförbundets verksamhetsplaner för 2009 och 

2010 är inte bara att de ligger tydligt i linje med Uppländsk Drivkraft, utan fungerar som 

ett styrinstrument och följer även alltmer samma indelningsnivåer som i utvecklingsprogrammet. 

Regionförbundet leder genomförandet av Uppländsk Drivkraft och tar med hänsyn till sina 

resurser också ett sammantaget tydligt grepp om en stor del av dess innehåll och utförande. 

Vi kan samtidigt konstatera att både ansvar och verktyg skiljer ganska tydligt mellan 

programmålen. 

Tydligast är detta inom det Tillgängliga Uppsala där man har ett markerat uppdrag och 

driver frågorna mot de olika planeringsmålen. Inom det Innovativa Uppsala har Regionförbundet 

framförallt en viktig roll som samordnande, stödjande och ibland initierare till 

insatser vilket tydliggörs av ansatsen i deras egen verksamhetsplan, medan det främst är 

andra som utför uppdragen och driver projekt. Inom det Kompetenta Uppsala län är det 

tydligt att Regionförbundet har intagit en allt mer strategisk och samordnande roll. Programmålen 

är omfattande och många av frågorna drivs också på annat håll av kommuner 

och universiteten m fl. 

Programmålen inom Attraktiva Uppsala är kanske det område som innehållsmässigt är 

bredast och svårast att hantera. Det uppfattas också som det programmål som kanske är 

svagast genom att ingen aktör tydligt tagit helhetsansvaret. Regionförbundet har utifrån 

sin verksamhetsinriktning avgränsat sin insats främst till folkhälsouppdraget. 

Regionförbundet har även ett eget verksamhetsområde EU-aktiva Uppsala län som inte 

direkt relaterar till något av Uppländsk Drivkrafts programmål, men som lyfts fram som ett 

strategiskt område för Regionförbundet för att länet som helhet ska kunna dra ökad nytta 

av de möjligheter som ges av EU-medlemskapet och tillgängliga EU-program. Verksamhetsområdet 

har därmed både en generell uppgift kopplat till genomförandet av Uppländsk 

Drivkraft, men passar också väl in på Innovativa Uppsalas planeringsmål om ökad 

internationalisering, där en av handlingsinriktningarna är att förstärka stöd- och kompetensfunktioner 

i länet. Som tydliggjorts har inte Regionförbundet inte någon specifik verksamhet 

riktat mot programmålet för det Klimatneutrala Uppsala län, vilket istället Länsstyrelsen 

tagit ett huvudansvar för. 

Sammantaget har Regionförbundets verksamhetsplan och verksamhet således en tydlig 

koppling till fyra av fem programmål inom Uppländsk Drivkraft, varav de tar ett mer avgränsat 

ansvar inom det Attraktiva Uppsala län. Ser vi till Regionförbundets egen uppföljning 

av aktiviteter som också årligen utförs utifrån den planerade verksamhetsplanen 

noteras även att det operativa utförande har en relativt hög måluppfyllelse. 


29 (39)

30 (39) 

4.3 BEDÖMNING AV UPPLÄNDSK DRIVKRAFTS VÄGLEDNING FÖR 

FÖRDELNING AV VERKSAMHETSSTÖD OCH PROJEKTMEDEL 

Uppländsk Drivkraft ska också vara direkt vägledande för Regionförbundets användning 

av verksamhetsstöd och projektmedel. En RUP som tar sikte mer än tio år fram i tiden 

kan dock per definition inte bli särskilt tydlig och prioriterande. Det är både tidsaspekten 

men givetvis också att många olika intressen ska ta plats och samsas som bidrar till detta. 

Uppländsk Drivkraft skiljer sig i detta fall inte så mycket från andra RUP:ar i landet. Så 

visst kan man å ena sidan hävda att den är allmän och att det mesta kan passa in. Å 

andra sidan ger den ändå en regionalt långsiktig målriktning om vad Uppsala län ska vara 

och genom sin tydliga målstruktur blir det också relativt lätt för Regionförbundet och 

andra aktörer att förhålla sig till målen och innehållet. 

Uppländsk Drivkraft har också en styrka i att det samtidigt som det blickar långt fram gör 

tydliga kopplingar till pågående verksamheter och processer i regionen. Detta är egentligen 

det främsta sättet som Uppländsk Drivkraft kan ha en vägledande och prioriterande 

roll. Inom flera programmål finns såväl regionala som lokala nedslag som öppnar upp för 

fortsatta och fördjupade insatser. Så samtidigt som Uppländsk Drivkraft inte så ofta exkluderar 

ger det desto oftare stöd för att prioritera vissa insatser. Bägge dessa delar kan 

vi se som en naturlig konsekvens av att programmets skrivningar och som blir styrande 

för vad och var Regionförbundet kan vara med och stötta genom sina driftstöd och projektmedel. 

I grunden har också Regionförbundet sina egna riktlinjer som ska uppfyllas för 

att kunna få såväl verksamhetsbidrag som projektmedel. 

4.4 BEDÖMNING AV MEDLENS SAMLADE EFFEKTIVITET FÖR ATT UPPNÅ 

MÅLEN I UPPLÄNDSK DRIVKRAFT 

Har Regionförbundets använt verksamhetsstöd och regionala projektmedel på bästa sätt 

för att uppnå målen i Uppländsk Drivkraft? Ovan konstaterades att Regionförbundets 

projektmedel på 20 miljoner bidrar till att generera medel i regionen på minst en kvarts 

miljard. Detta är ett sätt att säga att det är ett effektivt användande av begränsade resurser, 

utan att göra någon koppling till inriktning eller mål i Uppländsk Drivkraft. Av detta 

framgår också att Regionförbundet endast är en av många finansiärer, men som i många 

fall har en har en avgörande roll som möjliggörare. 

Utvärderingen har visat att de sammantaget ca 40 miljoner som Regionförbundet använt 

över två år har fördelats över ett 60-tal projekt, och ett 15-tal organisationer. Detta kan 

vara en orsak till att det från vissa håll finns en bild av att Regionförbundet spretar och 

sprider sina begränsade resurser på för många områden. Som vi istället visat finns det i 

själva verket en ganska tydlig koncentration av Regionförbundets medel både avseende 

stödet till projekt och till näringslivsfrämjande organisationer. Tio projekt står för två tredjedelar 

av Regionförbundets totala projektmedel, medan två organisationer (Almi och 

Uppsala Tourism) tillsammans står för tre fjärdedelar av verksamhetsstöden. Regionförbundet 

har här en viktig balansgång att både hålla en viss bredd och fungera som en 

möjliggörare för fler utövare i regionen, samtidigt som det är viktigt att kunna bidra till en 

viss kritisk massa som kan ge tydliga resultat och effekter på lång sikt. Vår bedömning är 

att Regionförbundet i dagsläget i stort ligger rätt i denna avvägning. 

Vad gäller verksamhetsstöden så går det att finna tydligt stöd för huvudparten av dessa 

med koppling till prioriterade områden i Uppländsk Drivkraft. I stort sett samtliga organisa-

tioner bidrar till genomförandet av målen inom det Innovativa Uppsala län. (Verksamheterna 

Ung Företagsamhet och TekNo har också en tydlig bäring på det Kompetenta Uppsala 

län, liksom Uppsala Tourism och Vallonbruk med fokus på besöksnäring även kopplar 

till det Attraktiva Uppsala län.) Oavsett var de hör hemma i Uppländsk Drivkraft är 

poängen att det finns det en rätt tydlig linje i verksamhetsstöden som tillsammans skapar 

tre viktiga plattformar för service och utveckling av företag inom olika områden. Den första 

stödplattformen, med ca 60 procent av stödet, har en tydlig breddkaraktär och verkar 

mot planeringsmålet att tillhandahålla ett gynnsamt företagsklimat lokalt och regionalt. 

Almi är den givna huvudaktören men här ingår även ett flertal organisationer som Drivhuset 

och Ung företagsamhet, Coompanion m fl. Den andra stödplattformen har tydlig 

spetsinriktning och handlar mer om att främja utvecklingen kopplat till det andra planeringsmålet 

om mer konkurrenskraftiga branscher genom stöd till organisationer som 

STUNS, Uppsala Bio och Energihuset, Den tredje stödplattformen utgör stödet till besöksnäringen, 

där Uppsala Tourism har varit en huvudaktör genom bl a Regionförbundets 

driftmedel. 

Eftersom Regionförbundet sällan själva tar rollen som utförare så behövs starka organisationer 

och plattformar i regionen som står för utförandet av en given grundsupport men 

som också kan användas för att kunna driva utvecklingsprojekt i regionen. Här blir driftstöden 

en viktig förutsättning och vi menar att främjandeorganisationerna i många fall har 

en mer central roll för det långsiktiga regionala utvecklingsarbetet än projektverksamheten, 

även om den inte motsvaras i budgetomfattning. I ett projektlandskap som ständigt 

förändras efter var pengar finns blir det viktigare att det finns långsiktigt väl fungerande 

stödstrukturer. Det är dock vanligt att ägarna inte utnyttjar möjligheten att också styra 

dessa genom tydliga uppdrag och direktiv, vilket kan bidra till otydliga organisationer med 

svag målstyrning och måluppfyllelse. Vår uppfattning är att det funnits tendenser till detta 

i Uppsala län, men att Regionförbundet också har tagit ett tydligt grepp i denna fråga 

under senaste året, genom att ge tydligare uppdrag och styrning till de organisationer 

som de medfinansierar. 

Vad gäller projektmedlen för 2009-2010 har vi konstaterat att ca 75 procent av medlen, 

gått till olika insatser kopplat till det Innovativa Uppsala län. Inom detta mål går sedan 

återigen nästan 75 procent till projekt inriktat mot innovationer och branschutveckling, 

kopplat till det andra planeringsmålet. Redan programområdets namn indikerar visserligen 

att det finns en tyngd i Uppländsk Drivkraft att vilja främja innovationer och nya tillväxtbranscher. 

Samtidigt framhålls i lika stor utsträckning vikten av bättre attityder till 

företagande och ett mer gynnsamt företagsklimat. Detta planeringsmål får endast 20 

procent av resurserna inom det Innovativa Uppsala län. Tittar vi vidare på insatser för att 

främja ungas entreprenörskap vilket bl a utförs genom Ung Företagsamhet och Drivhuset, 

handlar det sammantaget om några enstaka procent till detta område. 

Vår uppfattning är att detta i viss grad också speglar synen i regionen på vad som är 

viktigt att prioritera. Uppsala är en kunskapsstad med universitet och hög forskningsintensitet 

och det ligger därför naturligt att arbeta för att också lyckas kommersialisera en 

del av den forskning och de innovationer som tas fram i länet. Uppsala Bio är ett sådant 

utfall och STUNS och UIC är andra plattformar med detta syfte. Bland innovations- och 

branschprojekten finns vidare ett flertal med koppling till Energiområdet vilket ju också var 

ett av de områden som Regionförbundet särskilt prioriterat under dessa år. Dessa områden 

handlar i mycket om att bygga upp stödstrukturer och innovativa miljöer som ofta 

kräver stora resurser under lång tid för att ge effekt, vilket kan ses som en direkt orsak till 

att dessa projekt och områden tar mycket medel i anspråk även i Uppsala län. 


31 (39)

32 (39) 

Samtidigt ska vi komma ihåg att när det gällde verksamhetsstöden så var det ju faktiskt 

det omvända förhållandet. Där gick endast en mindre del tydligt riktat till organisationer 

kopplat till det mer spetsinriktade företagandet. Detta gör att om vi ser till Regionförbundets 

verksamhetsstöd och projektmedel som helhet balanserar de faktiskt ganska väl 

mellan bredd och spets. Man kan säga att när det gäller planeringsmål 1 om att främja ett 

gynnsamt företagsklimat lägger Regionförbundet i högre utsträckning ut detta på främjandeorganisationer 

för att de ska kunna nå ut till en ofta stor målgrupp. Inom innovationsområdet 

är det både färre utvecklingsaktörer och målgruppen är också mindre och 

insatserna drivs därför i högre grad genom specifika utvecklingsprojekt. Så ser det också 

ut. 

Vår uppfattning är att det läggs förhållandevis lite regionala projektmedel på besöksnäring 

och destinationsutveckling i länet (mindre än fem procent) och att det inte heller finns 

så tydligt strategiskt fokus. Samtidigt ska det sägas att Uppländsk Drivkraft inte heller ger 

så tydliga signaler för fokus och strategisk inriktning inom detta område. Besöksnäringen 

nämns mycket kort både som tillväxtbransch i det Innovativa Uppsala län och som del 

inom det Attraktiva Uppsala med utgångspunkt från länets natur- och kulturmiljöer. Det är 

möjligt att den affärsinriktade besöksnäringen för tydlighetens skull hellre skulle kopplas 

till branschutveckling inom det Innovativa Uppsala. Samtidigt förefaller det utifrån portföljen 

ännu saknas en tydlig regional linje kring dessa insatser utifrån ett branschperspektiv. 

Det är möjligt att den pågående förändringen av organisationen för turismutvecklingen i 

länet med dels ett nytt destinationsbolag inom Uppsala kommun och dels en länsturismorganisation 

(vilket ännu inte är klar) kan komma att påverka detta framöver. Regionförbundet 

lyfter inte heller fram besöksnäringen specifikt i sin verksamhetsplan för det Attraktiva 

Uppsala län – utan lägger istället fokus på folkhälsoområdet - men har samtidigt 

ett tydligt regionalt ansvar för besöksnäringen genom sitt stöd till Uppsala Tourism. Här 

finns utrymme för Regionförbundet att bli tydligare avseende sin roll inom området. 

Inom de andra programområdena i Uppländsk Drivkraft är det främst inom det Kompetenta 

Uppsala län som det också drivs ett antal projekt. Några av dessa är tydligt inriktade 

mot att främja attityder till entreprenörskap hos ungdomar. Vår bedömning är att ungas 

entreprenörskap i likhet med besöksnäringen är områden som skulle kunna få ännu mer 

strategiskt utrymme både i Uppländsk Drivkraft och i verksamheten. Vi upplever vidare att 

Uppländsk Drivkraft i viss mån blir överlappande för dessa områden, vilket kan minska 

möjligheten att se helhet och utvecklingspotential. Om något hamnar på två stolar, finns 

ofta en risk att det inte riktigt hamnar på någon. När det gäller entreprenörskap i skolan 

har Regionförbundet tidigare tagit initiativ till ett större samlat grepp men som avstannade 

av olika skäl. 

Vår sammantagna bild av hur Regionförbundet prioriterar och använder sina begränsade 

regionala projektmedel och verksamhetsstöd, är att de visar på en strategisk medvetenhet 

med en relativt god flexibilitet och fingertoppskänsla, för att tillsammans med omgivande 

aktörer skapa insatser och stöd som i stor grad täcker både de områden och målgrupper 

som är prioriterade i Uppländsk Drivkraft. Vår bedömning är också att Regionförbundet 

använder sina resurser på ett väl fungerande och effektivt sätt som leder i riktning 

mot målen i Uppländsk Drivkraft. Medlen går i all huvudsak för att uppnå målen inom det 

Innovativa Uppsala län men det finns projekt inom samtliga programområden som Regionförbundet 

också stödjer. Det finns som vi visat på också en sammantaget hygglig balans 

avseende det totala stödets fördelning på bredd och spets. Vår bedömning är att det 

finns en bärande grundtanke bakom inriktningen av verksamhetsstöden med en hygglig

alans i stödet till organisationer där ett antal får mer tydliga uppdrag. Regionförbundet 

värnar också om vikten av långsiktighet och där de nu visar att de vill ta en allt mer aktiv 

ägarroll. 

Det är också viktigt att komma ihåg att Regionförbundet är en aktör i ett regionalt sammanhang 

vilket gör att det finns en ständigt pågående dialog och diskussion mellan aktörer 

om hur man bygger regionala mervärden. Frågan om effektivitet är alltid svår att entydigt 

besvara, eftersom det i denna fråga ligger inbakat att det skulle kunna finnas ett givet 

alternativt användande av resurserna. Vår bedömning som i hög utsträckning stöds av de 

intervjuer som gjorts är att den ”projektportfölj” som finns också i stort speglar de initiativ 

som kommit fram. Det upplevs relativt sällan att Regionförbundet fungerar som gatekeeper, 

om det inte är gäller projekt och satsningar av tydligt lokal karaktär, eller initiativ 

som av andra skäl in stämmer in på de riktlinjer som Regionförbundet satt upp. Det går 

därför inte riktigt att säga att den starka övervikt som funnits på projekt inom innovations- 

och det branschinriktade området skulle ha trängt ut andra satsningar på ett uppenbart 

sätt. Däremot menar vi att det fortsättningsvis kan vara värdefullt att resonera mer utifrån 

termer av om och hur resurser eventuellt bör fördelas bredare över programmålen för att 

generera ännu större sammantagen nytta. 

Detta leder oss fram till några avslutande reflektioner. 

4.5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER 

Det finns en kärna i det senaste resonemanget som är värt att reflektera ytterligare lite 

kring. Det handlar för det första om projektportföljens fördelning över och inom programområdena 

i Uppländsk Drivkraft, och för det andra om det finns instrument för att styra 

över det. Vi har konstaterat att det faktum att 75 procent går till det innovativa Uppsala län 

och inom dessa återigen 75 procent till innovationssystem och branscher, speglar den 

regionala ambitionen. I Uppländsk Drivkraft finner vi inte någon vägledning för hur mycket 

resurser som bör fokuseras till ett område - inget område är heller överordnat något annat. 

Det vi kan notera från Uppländsk Drivkraft är att planeringsmål och handlingsmål allt som 

oftast är beskriva i termer av bästa möjliga, har ökat, utvecklats starkt, håller hög nivå etc. 

Det ger en bild av att det är en ständigt pågående process som aldrig når fram – vilket 

givetvis också i många fall är sant. Detta gör samtidigt att Uppländsk Drivkraft saknar mer 

uttalade nivåer om vad man vill uppnå – och när något kan sägas vara tillräckligt bra. Att 

sätta tydliga indikatorer kan givetvis skapa en illusion av att man själv styr över utvecklingen. 

Samtidigt har tydliga målsättningar i form av målindikatorer en viss funktion genom 

att det tvingar medverkande aktörer att ställa sig frågan och reflektera över både 

vilka mål man skulle vilja uppnå och vad som är möjligt att uppnå – eftersom allt är en 

fråga om resurser. 

Ett uttalat mål har också en funktion att för en period sätta en gräns för ”när vi ska anse 

oss vara klara” (tillfälligt i alla fall). När är Uppsalas företagsklimat tillräckligt bra? Hur 

länge ska resurser fokuseras på energiområdet? Hur värderar vi främjade av attityder och 

entreprenörskap hos unga i förhållande till satsning på energiområdet? Vi upplever att 

Uppländsk Drivkraft i stort saknar en diskussion och analys om vad som driver och genererar 

tillväxt som kan utgöra ett stöd för prioriteringar. Intervjuerna med olika regionala 

företrädare visar också att de har svårt att klart uttala sig om det är ”rätt” satsade pengar. 


33 (39)

34 (39) 

Känslan är i huvudsak att pengarna går till de områden där fokus ligger och som speglar 

den regionala ambitionen som vi var inne på tidigare. Men eftersom det saknas tydliga 

slutmål i Uppländsk Drivkraft om vad som ska uppnås (och även i viss mån varför) så är 

det också svårt att säga när man är klar. När ska vi vara så nöjda att vi kan välja att istället 

allokera och prioritera våra begränsade resurser till ett annat område? I Uppländsk 

Drivkraft ingår ett antal s k kontextindikatorer utan uttalade mål och sedan nämns att 

indikatorer kommer att utformas och följas upp i samband med Regionförbundets eller 

andra organisationers årliga verksamhetsuppföljning. 

Det är här vi menar att det blir tydligt att det saknas en strateginivå mellan RUP:en och 

det operativa genomförandet, vilket kan leda till en känsla av viss ad hoc mässighet. Mer 

handlingsprogram på medellång sikt är i detta fall ett verktyg som upplevs saknas. Det är 

således inte Uppländsk Drivkraft som det är fel på. Den ska peka ut övergripande mål 

och inriktningar, men sedan behövs också mer operativt inriktade handlingsprogram som 

visar målet och vägen för de närmaste åren inom olika områden. De blir också ett bättre 

verktyg för Regionförbundet att kunna göra prioriteringar utifrån. 

Dessa sektorsprogram finns redan inom vissa områden varav Länstransportplanen kan 

sägas vara en, Klimat- och energistrategin en annan, osv, men det har hittills saknats för 

det område som har störst bäring för fördelningen av de regionala projektmedlen och 

driftstöd, nämligen näringsliv, innovation och besöksnäring. Vi är dock mycket medvetna 

om att detta är på god väg att tas fram i länet just inom näringsliv och innovationsområdet 

under detta år, vilket då bör underlätta det kommande prioriteringsarbetet. 

Vi ser också att det är centralt att ett handlingsprogram inte stannar vid ett dokument utan 

att diskussionen om både vadet och huret ständigt hålls aktivt i länet. I Uppländsk Drivkraft 

noteras att det inte bara handlar om att styra mot rätt saker utan lika mycket om att 

arbetet bedrivs på rätt sätt. En god kvalitet i genomförandet som involverar berörda aktörer, 

som drar nytta av tillgängliga resurser och som driver mot samma mål har bäst förutsättningar 

att nå avsedda resultat och effekter. Även här ser vi att Regionförbundet och 

länet är på banan genom det nyligen bildade regionala tillväxtrådet som förhoppningsvis 

blir det verktyg som håller processen vid liv. 

Avslutningsvis vill vi också lyfta fram att det allmänt sett finns en bild från aktörer och 

organisationer i länet att Regionförbundet börjar synas mer och ta mer ett strategiskt och 

sammanhållande grepp över viktiga utvecklingsfrågor i länet. Detta är tydligt inom det 

Tillgängliga Uppsala, och märks alltmer tydligt inom det Kompetenta Uppsala. Inom det 

Innovativa Uppsala län verkar Regionförbundet främst genom andra aktörer och har 

mycket rollen i form av möjliggörare genom sina projektmedel och driftstöd. Samtidigt har 

de även här tagit ett tydligt kliv framåt genom att verka för att bli en mer aktiv ägare till de 

organisationer som de är involverade i. För att kunna inta en mer proaktiv roll även inom 

det innovations- och näringslivsutvecklingsarbetet uppfattas det också att Regionförbundet 

måste bli än mer synliga och ta del i de processer som pågår runt om i länet. 

Det programmål som idag tydligast saknar en samordnande och drivande part är - som 

nämnts ett flertal gånger - det Attraktiva Uppsala län och besöksnäringen. Regionförbundets 

roll har främst inriktats mot folkhälsoarbetet under dessa två år och detta programområde 

är det som enligt oss har tydligast behov av en relativt snar genomlysning, med 

tydliggörande av ansvar och kanske viss omstrukturering, om arbetet mot ett uppfyllande 

av Uppländsk Drivkraft ska få kraft inom samtliga programområden.

BILAGA: PROGRAMMÅLEN I ’UPPLÄNDSK DRIVKRAFT’ 



Programmål: 

Uppsala län har attraktiva och moderna kommunikationer för hållbarhet 

och utveckling 

Planeringsmål 1: Kollektivtrafikens marknadsandel har ökat kraftigt 

Handlingsriktningar 

• Utveckla ägarstyrningen av kollektivtrafiken 

• Utveckla och integrera tågsystemet i Stockholm - Mälarregionen 

• Utveckla stomlinjenätet, anropsstyrd kollektivtrafik och bytespunkter 

• Utveckla en kollektivtrafik utan fossila bränslen 

Planeringsmål 2: De starka regionala/storregionala stråken har utvecklats 

vidare 


• Satsa på de starka nationella och regionala stråken i investeringsplaneringen 

• Förstärk samverkan mellan infrastruktur- och bebyggelseplanering 

• Öka satsningen på järnväg med omlastningspunkter 

Planeringsmål 3: Uppsala län har en hög internationell tillgänglighet 


• Öka tillgängligheten med kollektivtrafik till Arlanda 

• Arbeta för en positiv linjeutveckling på Arlanda 

• Utnyttja länets hamnkapacitet 

Planeringsmål 4: Moderna kommunikationssystem är både utbyggda och 

utvecklade 


• Bygg ut IT-infrastrukturen i hela länet 

• Öppna för ny, energieffektiv teknik inom transportsystemet teknik. 

35 (39)

36 (39) 


Programmål: 

Uppsala län är en hållbar kunskapsregion i världsklass som främjar utveckling 

av nya och befintliga arbeten för alla. 

Planeringsmål 1: Alla ungdomar i Uppsala län får bästa möjliga föreberedelser 

inför arbetslivets utmaningar 


• Säkra en utbildning inom grund- och gymnasieskola med hög kvalitet och kunskap i hela 

länet 

• Satsa på utbildning för hållbar utveckling och ungas företagsamhet 

• Öka samverkan mellan skola och arbetsliv 

• Säkra ett brett utbud av gymnasieutbildningar genom ökad regional programsamverkan 

Planeringsmål 2: Utbildningen för livslångt lärande är utvecklad och av högsta 

kvalitet 


• Anpassa yrkesutbildningar till arbetsmarknadens behov och individernas efterfrågan 

• Skapa fler platser och bredare utbud av eftergymnasiala yrkesutbildningar. 

• Främja ett livslångt lärande och kompetensutveckling i arbetslivet 

Planeringsmål 3: Det bedrivs ett nära samspel mellan universiteten och det omgivande 

samhället 


• Stöd de två universitetens och Akademiska sjukhusets forskning och innovationsarbete 

för att uppnå kvalitet i världsklass 

• Utveckla samverkan mellan universitet och omgivande samhälle för ömsesidig nytta 

• Utveckla starka innovationsmiljöer 

• Samverka för stärkt lärarutbildning 

• Höj befolkningens kompetensnivå i hela länet 

Planeringsmål 4: Andelen invånare som deltar arbetslivet har ökat 


• Samverka kring en effektivare introduktion av nyanlända. 

• Främja rörligheten på arbetsmarknaden



Programmål: 

I Uppsala län finns ett växande och konkurrenskraftigt näringsliv med 

bredd och spets 

Planeringsmål 1: Uppsala län tillhandahåller ett gynnsamt företagsklimat 


• Bidra till positiva attityder till entreprenörskap och nyföretagande 

• Främja nyföretagande genom satsning på social ekonomi 

• Skapa förutsättningar för utveckling av fler företag inom befintliga och nya branscher 

• Skapa en väl fungerande samhällsservice till länets företag 

• Underlätta näringslivets kapitalförsörjning i olika utvecklingskeden 

Planeringsmål 2: Länets konkurrenskraftiga branscher utvecklas starkt 


• Stimulera utvecklingen inom tillväxtbranscher såsom verkstadsindustri, energi/miljö 

inklusive slutförvar, life science med bioteknik/medicinteknik, vård och omsorg, kunskapsintensiva 

tjänster, den kreativa sektorn och besöksnäringen samt handel och 

gruvnäring 

Planeringsmål 3: Näringslivets internationalisering har ökat 


• Underlätta för företag att ta steget ut på exportmarknaden genom utvecklade internationella 

nätverk och förstärkta stöd- och kompetensfunktioner 

• Stärk länets internationella profil genom utveckling av nationella och internationella 

nätverk 

37 (39)

38 (39) 


Programmål: 

I Uppsala län erbjuds goda livsvillkor och attraktivt boende 

Planeringsmål 1: Länet har utvecklat former för en hållbar samhällsplanering 


• Upprätta gemensamma principer för fysisk samhällsplanering över kommungränserna 

• Samordna länets insatser för ökad attraktivitet gentemot människor och företag 

• Verka för samordad landsbygds-, stads- och regional utveckling 

Planeringsmål 2: Mångfalden och flexibiliteten i länets boendemiljöer har 

ökat 


• Synliggör Uppsala län som attraktivt boendelän 

• Samverka kring utveckling av de storregionala kommunikationsstråken 

• Minska segregation och ta tillvara befolkningens mångfald 

Planeringsmål 3: Länets natur- och kulturmiljöer är utvecklade och synliggjorda 


• Utveckla besöksnäringen med utgångspunkt från länets natur- och kulturmiljöer 

Planeringsmål 4: Länet erbjuder god hälsa på lika villkor 


• Öka samverkan kring goda livsvillkor och god medborgarservice 

• Utveckla hälso- och sjukvården med stöd av IT, telekom och medicinsk teknik.

Klimatneutrala Uppsala län 


Programmål: 

Minskad klimatpåverkan och långsiktigt hållbar energitillförsel skapar nya 

möjligheter för Uppsala län. 

Planeringsmål 1: Omställningen till ett energieffektivt samhälle pågår 

Handlingsinriktning 

• Stärk klimatperspektivet i den fysiska planeringen 

• Verka för ökad andel hållbara jord- och skogsbruk 

• Energieffektivisera inom offentlig och privat sektor 

• Verka för utbyggnad av klimatneutrala och hållbara stadsdelar och tätorter 

Planeringsmål 2: Övergång till förnybara energikällor pågår 


• Verka för en regional satsning på produktion och användning av biogas som drivmedel 

• Ge förutsättningar för vindkraftsutbyggnad 

Planeringsmål 3: Samverkan och kunskapsutbytet kring klimatförändringarna 

har ökat 


• Satsa på mötesplatser för kunskapsutbyte mellan offentliga och privata aktörer, universitet 

och näringsliv 

• Skapa starkare nätverk för hållbar utveckling teknik. 

39 (39)

En uppföljning av 

REGIONFÖRBUNDET I UPPSALA LÄN 

“We might all have come on different ships – but we are in the same boat now” 

Dr Martin Luther King 

Sweco 

Vasagatan 36 

Box 415, 101 28 Stockholm 

Telefon 08-613 08 00 

Telefax 08-613 08 08 

www.sweco.se www.eurofutures.se 


Org.nr 556342-6559 

säte Stockholm 

Ingår i Sweco-koncernen 

Ulf Johansson 

Seniorkonsult 

Telefon direkt 08-613 08 49 

Mobil 0703-19 78 27 

ulf.johansson@sweco.se 

1 (8)

Innehåll 

1. Inledning 3 

2. Bakgrund 4 

Regionförbundets uppdrag 4 

Utvärderingen 2008 4 

Metod 4 

Frågeställningar 4 

3. ”Bokslut” för den senaste mandatperioden 5 

Det regionala företrädarskapet 5 

Medlemsuppdraget 5 

Det statliga uppdraget 6 

Mötesplats och samverkansarena 6 

Ägarföreträdarnas plattform 7 

”Vägen hem” 7 

Avslutande reflektioner 8 

2

1. Inledning 

I januari 2003 höll regionfullmäktige i det nybildade Regionförbundet i Uppsala län sitt första 

sammanträde. För första gången samlades politiker från landstinget och alla länets kommuner 

vid samma bord för att ta gemensamt ansvar för en rad regionala utvecklingsfrågor. I 

denna nya församling har de just påbörjat sin tredje mandatperiod. 

Regionförbundet genomförde i början av år 2008 en utvärdering av sin verksamhet under de 

första fem åren. Utvärderingen ledde fram till ett antal slutsatser och rekommendationer – 

allt ifrån hur relationen till medlemmarna skulle kunna utvecklas till organisatoriska frågor i 

kansliet. Den nu aktuella uppföljningen syftar till att, några år efter den nämnda utvärderingen, 

redovisa hur viktiga intressenter i länet uppfattar Regionförbundets verksamhet. Uppföljningen 

kan betraktas som ett bokslut över mandatperioden 2006 – 2010 men framförallt 

pekar den på vilka lärdomar Regionförbundet kan dra och ta med sig under den kommande 

mandatperioden. 

Uppföljningen har genomförts i form av ett antal samtal med ledande politiker och tjänstemän 

bland Regionförbundets medlemmar, samt med företrädare för andra regionala 

utvecklingsaktörer i Uppsala län. Jag vill i detta sammanhang tacka dem för de värdefulla 

synpunkter de bidragit med. 

Stockholm i februari 2011 

Ulf Johansson 

Seniorkonsult Sweco Eurofutures AB 

3

2. Bakgrund 

Regionförbundets uppdrag 

Bildandet av samverkansorganet Regionförbundet i Uppsala län föregicks inte av en djup och 

bred diskussion om varför ett regionförbund skulle bildas (mål och förväntade effekter) eller hur 

dess arbete skulle bedrivas (strategier och verksamhet). Det var övertagandet av det regionala 

utvecklingsansvaret från staten (=länsstyrelsen) stod i fokus. Inledningsvis var arbetet och de 

politiska diskussionerna mer präglade av formalia – planer och program som skulle tas fram och 

personal med tillhörande uppgifter som skulle överföras – än ett verktyg för regionala, politiska 

ambitioner. 

Sedan åren 2002 – 2003 har en hel del vatten hunnit rinna genom Fyrisån. Uppdraget har delvis 

utvidgats och förändrats men kontexten kvarstår. Verksamheten vilar fortfarande på två ben 

(det statliga uppdraget respektive medlemsuppdraget) och balanserar mellan statens intentioner 

och nio medlemmars förväntningar. Form och innehåll har utvecklats, men många av de 

oklarheter som följde med från början tycks ännu kvarstå. 

Utvärderingen 2008 

Den utvärdering som gjordes 2008 utmynnade i att Regionförbundet i Uppsala län började bli 

känt och att det var dags våga kliva i skorna. I utvärderingens sammanfattning listades ett antal 

frågeområden som Sweco Eurofutures ansåg behövde hanteras; 

Samspelet med medlemmarna och rollen som regionala företrädare 

Styrning och uppdrag 

Ägarstyrning 

Intern organisation 

Regionfrågan 

Metod 

Denna uppföljning av Regionförbundet i Uppsala län har genomförts i form av en intervjuundersökning. 

Ett tjugotal intervjuer har genomförts med ledande medlemsföreträdare med utgångspunkt 

från den utvärdering av regionförbundets verksamhet som Sweco Eurofutures gjorde år 

2008. En gruppintervju har genomförts med medlemmarnas chefstjänstemän. Företrädare för 

några viktiga externa utvecklingsaktörer i länet har också intervjuats. 

Frågeställningar 

De genomförda intervjuerna har cirkulerat kring sju frågeställningar; 

Företrädarskap – hur har Regionförbundet hanterat rollen som regional företrädare? 

Medlemsuppdraget – hur fungerar Regionförbundet som resurs för medlemmarnas 

samarbete i olika praktiska frågor? 

Det statliga uppdraget – hur hanterar Regionförbundet de uppdrag som delegerats från 

staten? 

Mötesplats/arena – bidrar Regionförbundet till att skapa samförstånd i regionen kring 

framtidsfrågor? 

Ägarföreträdare – hur fungerar Regionförbundets ägarstyrning och/eller som arena för 

ägarstyrning? 

”Vägen hem” - hur väl förankrat och känt är Regionförbundets arbete på medlemmarnas 

”hemmaplan” - bland politiker och tjänstemän? 

4

3. ”Bokslut” för den senaste mandatperioden 

Det regionala företrädarskapet 

En av Regionförbundets roller är att företräda det regionala perspektivet inåt och regionens politiska 

perspektiv utåt. Båda dessa roller bygger på att det finns en legitimitet, som är byggd på 

medlemmarnas förtroende. Det konstaterades år 2008 att det fanns brister i detta avseende och 

det är fortfarande lite si och så med Regionförbundet legitimitet. 

Företrädarskapet är nära relaterat till ledarskap. Såväl ledarskapet i Regionförbundet som ledarskapet 

i medlemskretsen. Om inte medlemmarnas ledare tar Regionförbundet på allvar blir det 

omöjligt för Regionförbundet att företräda medlemmarna. Utan ett tydligt ledarskap i Regionförbundets 

politiska ledning blir det också svårt att se Regionförbundet som den regionala plattform 

som företräder såväl ett regionalt perspektiv i länet som länets regionala intressen utåt. 

Under den gångna mandatperioden har det funnits brister i ledarskapet på båda dessa plan. 

Frågan om företrädarskap är också kopplad till vad Regionförbundet förväntas vara. Om Regionförbundet 

enbart betraktas som en mötesplats för att diskutera gemensamma frågor så ställs 

inga större krav på ledarskap. Det är då heller ingen som förväntar sig att Regionförbundet ska ta 

en roll som länets företrädare i centrala utvecklingsfrågor. Om å andra sidan förväntan är att 

Regionförbundet ska samla och företräda länet i regionala utvecklingsfrågor så ställs stora krav 

på ledarskap och ett tydligt mandat. 

Just mandatet är ett ämne som återkommer i diskussioner med länets olika företrädare. Det är 

troligen här som kvarstående oklarheter kring Regionförbundet kan sökas. Vi har funnit allt från 

medlemmar som ger ett helhjärtat mandat till Regionförbundet som regionens politiska företrädare 

till medlemmar som hyser stor tveksamhet till att ge ett sådant mandat och som tycker 

att det egentligen inte spelar särskilt stor roll vem som företräder länet. 

Så frågan är vem som medlemmarnas företrädare i Regionförbundet egentligen upplever sig 

företräda. Är det de politiska partierna i länet (vilket är svaret om man ser på hur Regionförbundets 

beslutande församling tillsätts) eller är det den egna hemkommunen eller landstinget? 

Mycket talar för att det i Regionförbundets hittillsvarande arbete har varit den som vill minst har 

bestämt eftersom oklara mandat i kombination med en strävan efter konsensus varit dominerande. 

Externa aktörer tycker att Regionförbundet har blivit mer synligt och kommunicerar bättre med 

sina strategiska samarbetspartners. Uppenbarligen anser de att Regionförbundet klivit i skorna 

och tagit ett steg framåt som regionens företrädare under den gångna mandatperioden. Den 

paradoxala slutsatsen blir att Regionförbundet hittills har lyckats bättre att övertyga andra om 

att man företräder länet i regionala utvecklingsfrågor än sig självt. Det återstår alltså en del att 

göra och den stora utmaningen ligger numera på hemmaplan och inte ute i länet. 

Medlemsuppdraget 

Regionförbundets verksamhet har sedan starten präglats av att medlemmarna betraktar den 

som två, delvis oberoende verksamheter. Den ena av dessa två verksamheter är det s k medlemsuppdraget 

där det är tänkt Regionförbundet ska vara en resurs för medlemmarnas samarbete 

i olika praktiska, vardagsnära frågor. 

Majoriteten av medlemmarna är rätt nöjda med ”leveransen” under den gånga mandatperioden. 

Några tycker dock att medlemsnyttan kan ökas ytterligare och pekar t ex på den under 

5

mandatperioden inrättade ”effektiviseringsberedningen” – ett organ som delvis står vid sidan 

om Regionförbundets verksamhet men samlar alla dess medlemmar. En fråga som ofta ställts är 

om all medlemmar måste vara med på allt Regionförbundet gör och det är just i detta sammanhang 

som de pekar på ”effektiviseringsberedningen”. Var då initiativet skapa ”effektiviseringsberedningen” 

ett sätt att lösa upp en knut? Eller var det snarare ett sätt att slå knut på sig själv? 

Oavsett svaret på den frågan så förefaller det lite märkligt att medlemmarna upplever mandat 

och uppdrag som väldigt tydligt i fallet ”effektiviseringsberedningen” men något mera otydligt 

när det gäller Regionförbundets medlemsuppdrag. Ett skäl är sannolikt att företrädarskapet i 

”effektiviseringsberedningen” är tydligt – alla företräder sin egen kommun/ landstinget med ett 

tydligt mandat som KS/Lt ordförande eller som ledande tjänsteman. 

Kanske finns det en del att lära inför kommande mandatperiod från det som uppenbarligen upplevs 

positivt med ”effektiviseringsberedningen” – att det finns områden eller geografier i länet 

där några men inte nödvändigtvis alla av medlemmarna kan ha glädje av gemensamma insatser. 

Medlemsuppdraget är fortfarande oklart. Förväntningar, mandat och former för beställningar 

behöver klaras ut. Kanske är det dags att anamma ett synsätt i Regionförbundets arbete där frågan 

om ”en för alla – alla för en” avdramatiseras. 

Det statliga uppdraget 

Den andra av Regionförbundets verksamhetsgrenar är det statliga uppdraget. Det var detta uppdrag 

och möjligheten att överta ett antal statliga uppgifter från länsstyrelsen, som var startskottet 

för bildandet av Regionförbundet i Uppsala län. 

I det statliga uppdraget är frågorna mer tydliga (de har ju definierats av staten) och uppenbarligen 

är de flesta medlemmarna nöjda, ja rent av lite stolta, över vad som presterats hittills. När 

det gäller det statliga uppdraget är det heller inte svårt för medlemmarna att lyfta fram goda 

exempel – arbetet med RUP:en, hur transportinfrastrukturfrågorna hanterats, byggandet av en 

länsgemensam kompetensplattform osv. 

Intressant är också att många lyfter fram den ökade insynen i viktiga utvecklingsprocesser för länet 

som en positiv effekt av Regionförbundets verksamhet. Det kan tolkas som att engagemanget 

ökat och kanske också att tron förstärkts på den egna förmågan att påverka länets 

utveckling. 

Det pågår fortfarande en diskussion i medlemskretsen om de regionala utvecklingsfrågor som 

diskuteras och beslutas i Regionförbundet är konsensus- eller voteringsfrågor. Några medlemmar 

tycker att man inte ska votera i denna typ av frågor, andra menar att det är naturligt at det 

blir så eftersom mandatet hämtas i politiska partier snarare än i den egna organisationen (se 

diskussionen ovan om medlemsuppdraget). 

De externa aktörer som intervjuats delar medlemmarnas generella bild av hur det statliga uppdraget 

skötts under den gångna mandatperioden och säger att de upplever att Regionförbundet 

upplevs göra ett bra jobb trots ibland små resurser. Många pluspoäng utdelas från viktiga utvecklingsaktörer 

utanför Regionförbundet. 

Mötesplats och samverkansarena 

Regionförbundet har också en roll som arena för att skapa samförstånd i regionen kring framtidsfrågor. 

I samband med att C-Framåt bildades i slutet av 1990-talet var just behovet av en 

gemensam arena en stark och omvittnad drivkraft. De flesta anser att arenan fungerar bättre nu 

6

än under Regionförbundets första år. Samtidigt antyder några att det verkar vara en sämre uppslutning 

på arenan idag än för tre år sedan och pekar då bland annat på partnerskapet för 

RUP:en. 

Medlemmarna vill ha ökat ett inflytande över vad som ”släpps in” på agendan när de möts. Lite 

filosofiskt kan då frågan ställas om det är en skillnad på om man använder ordet arena eller 

mötesplats. På en arena är medlemmarna antingen ”åskådare” eller ”aktörer”, dvs. de bestämmer 

själva vilket innehåll de vill ha, medan de på en mötesplats där Regionförbundet lägger 

förslag till agenda ”bara” träffas och umgås”. I det första fallet krävs aktiva och engagerade medlemmar 

för att mötesplatsen ska fungera och frågan är återigen vilka förväntningar som finns i 

medlemskretsen. De är i varje fall fortfarande inte entydiga. Samtidigt ser vi återigen hur de 

externa aktörerna förväntar sig att Regionförbundet alltmer tar rollen som länets arena för 

regionala utvecklingsfrågor. 

Ägarföreträdarnas plattform 

Medlemmarna äger eller finansierar på annat sätt tillsammans en rad olika verksamheter i länet. 

I detta sammanhang fungerar Regionförbundet som en gemensam plattform för ägarnas styrning. 

I de återkommande ägarsamråden med Upplands Länstrafik (UL) är Regionförbundet en 

”neutral” plattform – i andra sammanhang är det inom ramen för Regionförbundet som beslut 

fattas om t ex ALMI:s ägardirektiv. När det gäller ägarfrågorna är medlemmarna i stort nöjda 

med den senaste mandatperioden. Den kritik som framförts handlar delvis om att oppositionen 

upplever sig ha dålig insyn, men det enda egentliga frågetecknet på skyn är ALMI, där flera 

tycker att ägarstyrningen kan förbättras. Oavsett hur mycket enskilda ledamöter vill veta och hur 

mycket de vill styra så spelar förmågan att använda Regionförbundet som plattform för ägarfrågor 

en stor roll i den samlade verksamheten. I dessa frågor läggs trots allt var tredje insatt 

krona i Regionförbundet. 

”Vägen hem” 

Regionförbundet är ett indirekt valt organ för gemensam nytta. Dess trovärdighet och mandat 

hämtas på varje politikers hemmaplan. Det är därför viktigt att inte bara Regionförbundets 

verksamhet fungerar utan också hur väl förankrat och känt är Regionförbundets arbete är bland 

politiker och tjänstemän på medlemmarnas ”hemmaplan”. 

Kännedomen varierar stort bland medlemmarna och det är uppenbarligen en lång bit kvar att gå 

innan Regionförbundet är välkänt ute i länets kommuner och landstinget att tyda av de många 

självkritiska kommentarer som har lämnats. Självklart spelar det egna ledarskapet en stor roll i 

detta avseende, något som kan illustreras av två kommentarer; “Det handlar ju inte om ointresse 

utan brist på tid ” och ”Generellt kan man säga att man är totalt ointresserad på hemmaplan av 

vad som pågår på RF” 

Frågan handlar inte enbart om vad det är som ska tas med hem utan också om det egentligen är 

ett problem att inte ta med hem. När det gäller vad som ska tas hem så finns det medlemmar 

som har medvetna strukturer för att säkra återkopplingen (framförallt efter Regionförbundets 

möten) och andra medlemmar kan möjligen lära av dessa exempel. Möjligen skulle det också 

stärka Regionförbundets förankring om frågor i högre grad diskuterades i de politiska församlingarna 

på hemmaplan innan Regionförbundets möten. När det gäller frågan om att överhuvudtaget 

ta hem så torde det vara ett demokratiskt problem om indirekt valda politiska organ inte 

7

har en tydlig förankring på intressenternas hemmaplan. Risken att de börjar leva sitt eget liv är 

stor och erfarenheten pekar på att de tenderar bli kravmaskiner (begär tilläggsanslag osv.) snarare 

än redskap för den egna kommunens eller landstingets utveckling. 

Flera anser att medlemsdialogerna kan utvecklas en bit till! Denna fråga handlar delvis om hur 

Regionförbundet möter medlemmarna men också återigen om vem som möter Regionförbundet 

ute i kommuner och landstinget. 

Avslutande reflektioner 

Några övergripande slutsatser har kunnat dras i samband med detta bokslut för den gångna 

mandatperioden. Den sammanfattande bilden blir att det krävs fortsatta gemensamma 

ansträngningar för att Regionförbundet i takt med sina medlemmar ska dra åt samma håll. 

Det har länge gått bra för Uppsala län, utvecklingen har gått framåt mer eller mindre av sig själv. 

Närheten till Stockholm och tillgången till Stockholms arbetsmarknad har stimulerat och bidragit 

till den positiva utvecklingen. Men konkurrensen med andra regioner kommer sannolikt att öka 

och då skärps kravet på fokus i det regionala utvecklingsarbetet, något som också efterlyses av 

flera medlemmar. Regional konkurrenskraft byggs på samverkan, där tydliga uppdrag och 

mandat är grunden för framgång. Inte minst pekar både forskning och empiri på ledarskapets 

stora betydelse. Att många nu efterlyser ett stärkt ledarskap för Regionförbundet lovar gott för 

den kommande mandatperioden. Skorna är s a s framställda, nu gäller det att kliva i dem på 

allvar. Mandat är inte något man bara får, det krävs också att det tas. 

Omvärlden står inte stilla. Under den innevarande mandatperioden kommer troligen den 

framtida regionala geografin i Sverige att utmejslas. Regionfrågan har under den gångna 

mandatperioden ”spökat” på många sätt i Uppsala län – det finns av förklarliga skäl olika sätt att 

se på länets framtid. Att i ökad utsträckning arbeta med såväl delregionala sammanhang och 

över länsgränserna med sina grannar utesluter inte att Regionförbundet kan företräda länet som 

helhet. Det kanske snarare stärker denna förmåga. 

“Only the guy who isn't rowing has time to rock the boat.” 

Jean Paul Sartre 

8

Catharina Blom 2011-03-13 Dnr: RFUL 2011/30 

Regiondirektörens rapport till förbundsstyrelsen den 24 mars 

(perioden 10 februari – 15 mars 2011) 

REGIONAL UTVECKLING 

Uppdrag från näringsdepartementet om kvinnors företagande 

Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att samordna och genomföra satsningar för 

65 miljoner kronor per år inom ramen för programmet för att främja kvinnors företagande. 

Av dessa kommer 45 miljoner kronor att få användas av Sveriges olika regioner 

för innovations- och affärsutvecklingsinsatser. Enligt uppgifter under hand kommer 

samverkansorganen att erbjudas att söka dessa medel. Regeringen har också gett Almi 

Företagspartner AB i uppdrag att samordna och genomföra insatser för 30 miljoner kronor 

per år inom ramen för programmet för att främja kvinnors företagande. 

Kommande uppdrag inför den nya strukturfondsperioden 

Näringsdepartementet har aviserat ett nytt uppdrag till Regionförbunden. Det handlar 

om att redovisa våra prioriteringar i sammanhållningspolitiken. Uppdraget kommer senare 

under våren och ska rapporteras i mitten av hösten. 

Projekt om spillvärmevatten 

Regionförbundet, länsstyrelsen, Östhammars kommun och EU:s regionalfond har finansierat 

ett projekt om hur man kan ta tillvara spillvärmevattnet från Forsmark. Jag har 

suttit med i styrgruppen. Projektet har bland annat kommit fram till att det skulle kunna 

användas till att värma upp ett planerat industriområde i närheten av kärnkraftverket, att 

odla alger i som i sin tur kan bli biobränsle och för att värma upp växthus. 

Kina-gruppen 

Det finns en informell Kina-grupp i länet. Den leds av stabschef Peter Huotila, länsstyrelsen. 

Övriga deltagare kommer från Uppsala kommun, Handelskammaren, universiteten, 

STUNS och Regionförbundet. I gruppen har vi övergripande stämt av vad som är 

aktuellt när det gäller olika kontakter med Kina. Jag har f ö ett uppdrag från förbundsstyrelsen 

att lämna en redovisning av detta. På senaste mötet – då även Inga-Lil Tegelberg, 

Älvkarleby deltog, bestämde vi oss för att börja arbeta för ett gemensamt förhållningssätt/strategi 

för hur vi i första hand svarar på propåer om besök från olika kinesiska 

delegationer. Till ett kommande möte ska vi bjuda in någon från Regionförbundet 

i Kalmar som kan informera om hur de gjort. Trots den misslyckade etableringen i 

Kalmar arbetar man där både målmedvetet och strategiskt med Kina. 

1

STUNS 

STUNS verksamhet har under de senaste fem åren successivt utökats. Styrelse den 1 

mars beslutades att effektivisera arbetet, frigöra tid för verksamhetsutveckling och öka 

styrelsens direkta inflytande över projekten. Bland annat ska tydliga ägardirektiv tas 

fram till verksamheter som Uppsala BIO och Energihuset. Vid en strategidag i början av 

hösten ska den nya arbetsordningen diskuteras närmare. 

Uppsala universitets ledning 

Delar av arbetsutskottet träffade ledningen för Uppsala universitet den 8 mars. Universitetet 

informerade bland annat om sina internationella kontakter och hur man arbetar 

för att göra det möjligt för utländska studenter att komma hit också efter det att man 

infört avgifter för dessa. På agendan stod också det kommande ramprogrammet för 

forskning (”8FP”) som kommer att få starkare koppling till sammanhållningspolitiken 

för att därmed bli ett kraftfullt verktyg för att nå EU2020. 

Från vår sida informerade vi om projektet Såmaskinen som syftar till ökad samverkan 

mellan forskare och praktiker på området regional utveckling samt om den kommande 

revideringen av Uppländsk Drivkraft där universiteten är betydelsefulla medspelare. 

Dialogmöte med it- och regionminister Anna-Karin Hatt 

Anna-Karin Hatt träffar samtliga regioner och den 11 mars var turen kommen till Örebro 

och Uppsala län. Från Regionförbundet deltog Ludvig Larsson (FP) och Börje 

Wennberg (S). Ministern framhöll inledningsvis att alla regioner kan växa om det finns 

rätt förutsättningar. Tillväxt är inget nollsummespel. Det regionala och lokala inflytandet 

över tillväxtfrågorna är helt avgörande. Regionerna kommer att bjudas in till regionala 

innovationsdialoger. 

Vi visade på den positiva utvecklingen i Uppsala län där bara vissa skevheter behöver 

skruvas till. Hit hör finansieringen av inkubatorer, att de regionala projektmedlen borde 

ersättas av ett annat statligt stöd som bygger på tillväxt i stället för omodern regionalpolitik, 

incitament för riskkapital och möjligheten att pröva ”kulturportföljmodellen” 

också inom regional utveckling. 

Under eftermiddagspasset presenterade Håkan Dahlgren, VD Almi Företagspartner 

Uppsala AB projektet Företagspartner Öst och Per Bengtsson, VD UIC (Uppsala Innovation 

Center) PRIM-projektet (ett samarbetsprojekt mellan inkubatorerna i Östra Mellansverige). 

Anna-Karin Hatt kommer att bjudas in till Uppsala län i höst. 

2 (4)

Årsmöte i Turismakademin 

FOU-STÖD 

Ledningsgruppens nystart 

FoU-stödsuppdraget är numera inskrivet i förbundsordningen, banden mellan FoU-stöd 

och styrelsen stärks m m. Den 15-16 februari hade den nya ledningsgruppen en kick-off. 

På agendan stod två teman: Synen på kunskap och evidensbaserad praktik respektive 

Regional stödstruktur till stöd för kunskapsutveckling inom äldreområdet och hela socialtjänsten 

(”plattformsarbetet”). 

Beträffande det första temat handlar det om kvantitativ respektive kvalitativt baserad 

kunskap och frågan om hur väl det sociala arbetet passar in i det kvantitativt, naturvetenskapliga/medicinska 

synsättet. 

Det s k plattformsarbetet kommer härrör från ett avtal mellan socialdepartementet och 

SKL som tar sin utgångspunkt i en utredning av Kerstin Wigzell 2008. För närvarande 

handlar det om totalt 104 mkr/år som ska fördelas på ett stort antal delprojekt. Uppdraget 

är som klippt och skuret för FoU-stödsverksamheten och vi har vi bra på fötterna 

genom det projekt som riggades redan 2010. Nu gäller det att få ut det här brett. Vid 

kick-offen betonades vikten av att inte låta nationella riktlinjer ta över utan låta behoven 

i Uppsala län styra, nödvändigheten av samarbete över huvudmannagränser (det är trots 

allt samma individer det många gånger handlar om) samt hur betydelsefullt det är att 

brukarna är med. 

Mer projektmedel till kunskapsutveckling inom socialtjänsten 

I den nya överenskommelsen mellan SKL och regeringen om Stöd till en evidensbaserad 

praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område har medel avsatts för regionalt 

stöd till förbättringsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. För Uppsala län 

handlar det om 475 tkr till att initiera ett utvecklingsarbete, med start under hösten 

2011. Därefter 950 tkr årligen 2012 - 2013 och med ett fortsatt stöd även därefter. Ett 

prioriterat område är uppföljning av placeringar i familjehem och HVB-hem. Det innebär 

att Uppsala län kan göra en mer omfattande insats inom detta område, som redan 

tagits upp i FoU-stöds verksamhetsplan för 2011. 

Därutöver kommer ytterligare 400 tkr till utveckling av den regionala stödstrukturen för 

kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvård. 

Det innebär ett tillskott till det projekt som redan pågår inom FoU-stöd. 

Barnperspektivet har uppmärksammats i försörjningsstödsärenden 

En forskningscirkel som anordnats av FoU-stöd har haft fokus på barnfattigdom, särskilt 

barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Den avslutades med ett seminarium 

för chefer och förtroendevalda den 3 mars. Syftet med detta var att beslutsfat- 

3 (4)

tarna i kommunerna skulle få ta del av de förslag till förbättringar som deltagarna kommit 

fram till, tillsammans med professor Elisabet Näsman. Flera av beslutsfattarna 

kommenterade att det här var första gången som man synliggjorde frågan om barnens 

situation i dessa familjer, men att man nu skulle ta med kunskapen från forskningscirkeln 

vid revidering av riktlinjer etc. 

Samverkan mellan tre FoU-enheter och forskare i Australien kring barn till föräldrar 

med kognitiva svårigheter 

Uppsala län har tillsammans med FoU Sjuhärad (huvudsökande) och FoU i Väst beviljats 

medel från Arvsfonden till ett projekt som syftar till att testa en forskningsbaserad 

metod för föräldrautbildning i hemmet från Australien, under svenska förhållanden. 

Metoden kallas Parenting Young Children (PYC) och är speciellt utformad för föräldrar 

med kognitiva svårigheter. 


Regiondirektör 

4 (4)

Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde - Regionförbundet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?