här - Dagens Arbete

More documents

Recommendations

Info

granskar aktieägarna Rekordstora utdelningar – igen Pengarna rullar. Årets aktieutdelningar närmar sig rekordnivåerna strax före krisen 2008. Aktieägarna har fått sitt. Men nu – när det är dags för arbetarna – hotar en ny kris. Text: HARALD GATU Foto: HENRIK WITT De stigande aktieutdelningarna irriterar facket. Stefan Löfven, IF Metalls förbundsordförande säger: – Först ska direktörerna ha sina löner och bonusar. Sedan ska ägarna ha aktieutdelning. Till sist ska de titta på oss och säga att det inte finns något utrymme för löneökningar. Det där håller inte. Visserligen skapar aktieutdelningar i sig inget extra löneutrymme. Höjda löner måste ytterst ”legitimeras av en produktivitetsökning”. Men aktieutdelningar är inte helt ointressanta. Det handlar, säger han, ”om en fördelning mellan arbete och kapital”. – Aktieutdelningar, vd-löner och bonusar hänger ihop därför att de har att göra med investeringar. Och naturligtvis löneutrymme. – Det är ju styrelsen som föreslår bolagsstämman hur mycket av överskottet som ska delas ut. Samma styrelse har till uppgift att se till företagets helhet. »Ett strategiskt beslut, bara att beklaga. Det här är en hemsk utveckling.« Aktieägarna belönas precis när en ny kris tycks stå för dörren. När avtalsrörelsen nu inleds är det ekonomiska läget i världen mer osäkert än någonsin. I Motala återstår ingenting av Electrolux. Det var annars här allt började för företaget som blev världsberömt för sina kylskåp, hushållsmaskiner, dammsugare och spisar. Motalafabriken, som för några decennier sedan räknade 2 400 arbetare, håller på att tömmas. Spisarna ska hädanefter tillverkas i Polen. Peter Karlsson går omkring i det som återstår av Electrolux. Han är den siste metallaren på Electrolux i Motala. Tillika verkstadsklubbens siste ordförande och fortfarande ledamot av bolagsstyrelsen. – Vi var en lönsam fabrik, varje spis vi tillverkade gick med vinst. Men jobben försvann ändå. I bolagsstyrelsen argumenterade han för ökade investeringar och att Motala skulle få vara kvar. I stället blev det avveckling. – Ett strategiskt beslut, bara att beklaga. Det här är en hemsk utveckling. Sedan många år har Electrolux haft ett uttalat strategiskt mål: att flytta det mesta av tillverkningen till låglöneländer. Dessutom har koncernen haft ett annat långsiktigt mål: att höja vinstmarginalen. En allt större del av försäljningen ska vara ren vinst. I fjol nådde man en rekordnivå. Drygt sex procent av försäljningen var vinst. Detta i en bransch där konkurrensen är tuff och där priserna pressas nedåt. Att tillverka och sälja vitvaror är ingen extremt lönsam verksamhet. Den väg som Electrolux slagit in på har belönats av aktiemarknaden. Och Electrolux ägare har belönat de investerare som satsat sina pengar i företaget. I dag är utdelningen per aktie 62 procent högre än för tio år sedan. Under de tio åren har Electrolux aktieägare fått dela på närmare 30 miljarder kronor. Det mesta av pengarna har hamnat hos familjen Wallenbergs investmentbolag Investor. Finanskrisen 2008 slog hårt mot svensk industri. När efterfrågan försvann över en natt var företagen snabba med att anpassa utgifterna efter de krympande inkomsterna. I första hand genom uppsägningar. 90 000 jobb försvann från industrin. I fjol vände det uppåt för industrin. Visserligen har bara var tionde jobb kommit tillbaka. Men orderböckerna har fyllts på och vinsterna stigit. Företagens ägare har inte varit sena att belöna de som satsat pengar i företagen. Dagens Arbete har granskat aktieutdelningarna i tjugo industrikon- DAGENS ARBETE SEPTEMBER 2011 7
cerner med verksamhet i Sverige. Utdelningarna är i stort tillbaka på samma höga nivå som före krisen. I år delas 88 miljarder ut till aktieägarna, varav hälften från ett enda företag, Astra Zeneca. Det är mer än rekordåret 2008. Då, när stämmorna hölls på våren ett halvår före kraschen, delade man ut pengar baserat på den vinst företagen gjorde under högkonjunkturåret 2007. Sedan kom krisen. De allra flesta företag drog ner på utdelningarna, somliga delade inte ut ett öre. Men de goda tiderna kom tillbaka. Företag som Electrolux, Scania, SKF, Boliden, ABB, Atlas Copco, Trelleborg och SCA delar ut mer i år än vad de gjorde våren 2008. Det stora undantaget är AB Volvo. Deras utdelning i år är mindre än hälften jämfört med för tre år sedan. Företaget har genomgått en tuff resa under krisen som slog extra hårt mot lastbilar och anläggningsmaskiner. Tusentals anställda sades upp. Åren innan finanskrisen tjänade AB Volvo bra med pengar. Och delade ut mycket. Volvo lockade till sig nya och mer kortsiktiga ägare som ville dela ut allt större belopp till aktieägarna och dessutom stycka upp bolaget – för att ge aktieägarna ännu mer. Det blev ingen uppstyckning. Vinst och utdelningar i miljoner kronor Företag Utdelning Vinst 2010 2010 ABB 7 683 25 843 6 413 27 333 AstraZeneca 44 791 79 034 23 562 60 167 Atlas Copco 4 034 13 495 3 667 13 112 AB Volvo 5 000 15 514 11 100 14 010 Autoliv 410 5 796 756 1 631 Ericsson 6 677 15 783 8 240 17 226 Scania 4 000 12 533 2 000 11 978 Sandvik 3 558 9 400 3 726 10 500 Electrolux 1 850 5 306 1 187 653 Stora Enso 1 497 7 152 3 398 1 449 SKF 2 277 7 549 1 594 6 868 SCA 2 809 8 492 2 498 6 237 SSAB 648 682 1 296 8 953 LKAB 500 12 350 2 000 10 389 Boliden 1 369 5 331 274 723 Holmen 587 1 388 758 1 412 Trelleborg 474 1 818 - -166 Billerud 52 2 562 180 124 Cardo 243 831 258 825 Rottneros 30 138 - -385 SUMMA 88 489 230 997 72 907 193 039 De delar ut mer i dag än rekordåret 2008 • ABB • Astra Zeneca • Atlas Copco • Scania 8 DAGENS ARBETE SEPTEMBER 2011 • Electrolux • SKF • SCA • Boliden Utdelning 2008 Källor: Företagens årsredovisningar. Resultaten för ABB, Astra Zeneca, Autoliv och Stora Enso har räknats om från schweizerfranc, amerikanska dollar respektive euro enligt valutakursens genomsnitt för respektive år). Vinst 2008 Gerhard Mårder är vd för Aktiespararna. Han var en av dem som oroades över de höga utdelningarna överlag. Pengar i kassan behövs den dag det blir kris, anser han. – Varje ärrad, erfaren industrialist vet att det kommer djupa kriser vart tionde, kanske vart femte år. – Den industrialisten vet också att man kan göra mycket med pengarna i en kris. Till exempel köpa upp konkurrenter till låga priser och på så vis stärka sin position på marknaden. Nu gick det bra med AB Volvo, enligt Mårder. De kortsiktiga ägarna som stormat in i bolaget hejdades. Och trots att företaget delat ut mycket pengar samtidigt som man dragit på sig höga skulder klarade man av den besvärliga situationen. Av en enda orsak: AB Volvo har starka ägare. – Som Industrivärden, de kan snabbt skaffa fram en extra miljard om så behövs. Dessutom finns det ett brett aktieägarkollektiv bakom Volvo. Och med en sådan ägarstruktur som Volvo har kan man också ta större risker. Aktieutdelningarna har ökat under de senaste årtiondena. Inte minst under det senaste decenniet där låga räntor lockade företag att ta stora lån. – När det är låga räntor och goda tider frestas företagen att ta stora lån i stället för att hämta pengarna via aktiemarknaden. Det blir visserligen billigare, men problemet är om företaget sätter sig i knäet på bankerna. Då tvingas man gå ut på aktiemarknaden för att låna ännu mer. Den situationen kan bli katastrofal. Mårder pekar på, som han säger, ett ”avskräckande exempel”: Trelleborg. – De hade under några år mycket höga utdelningar, under några år delade de ut 70 procent av vinsten vilket är extremt mycket för ett industriföretag. Han säger att varje företag behöver ”en optimal kapitalstruktur”. Det måste finnas en balans mellan eget och lånat kapital. För stora lån – till följd av alltför frikostiga utdelningar – äventyrar företaget. »Delar man ut en stor del av sin kassa tar man en större risk.« Trelleborg delade ut så mycket pengar att de tvingade be ägarna om nya pengar i form av en nyemission. Även Sandvik delade ut extremt mycket under de goda åren, enligt Mårder. Men Sandvik behövde aldrig tigga ägarna om mer pengar. Dagens utdelningar då? Innebär de någon fara för företagen på lång sikt? – Det är viktigt att ett företag klarar av alla utmaningar inom den närmaste framtiden. Delar man ut en stor del av sin kassa tar man en större risk. Men han oroas inte över årets aktieutdelningar. – Nej, under krisen var det många företag som helt ställde in utdelningarna. Många aktieägare stoppade in pengar i bolagen i samband med krisen. Därmed finns det förväntningar på att få förräntning på det kapital man satsat. Stigande aktieutdelningar brukar fungera som en extra tändvätska inför varje avtalsrörelse. Höstens avtalsrörelse genomförs med den svenska industrins snabba återhämtning som fond. Men det är fel att ta med aktieutdelningar när man pratar löneutrymme, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen. – De hör inte ihop, säger han. Aktieutdelning är en fråga för ägarna. Det är upp till ägaren att bestämma hur man disponerar avkastningen i förhållande till andra placeringar. Och nivån på utdelningen bestäms ytterst av de avkastningskrav man har. Alltså hur mycket pengar man ska få tillbaka. Den nivån sätts globalt, säger Weihe.
Page 1: Peter Karlsson är den siste metall

här - Dagens Arbete

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?